Lathund fr rapportskrivning

Magnus Merkel, Ulrika Andersson, Malin Lundquist och Britta nnegren

Linkpings universitet Linkping 2006-01-20

Omslagsbild: Lat hund.

Klla: Ulrika Andersson.

Sammanfattning
Syftet med den hr lathunden r att presentera de delar som br finnas med i en rapport samt att ge konkreta rd fr hur du kan g till vga. D en rapport skrivs r det viktigt att ha i tanke att det rr sig om en process och att innehllsmssiga, strukturella, sprkliga och layoutmssiga korrigeringar tillhr vardagen. En rapport kan i enkla drag delas in i tre olika delar; en inledande del, en rapportdel och en avslutande del. Den inledande delen kan best av titelsida, sammanfattning, frord, innehllsfrteckning och figur- och tabellfrteckning. Rapportdelen r den egentliga delen och den inleds med en bakgrund, presentation av syfte, frgestllning, kllor och metod. Sedan fljer en redogrelse av arbetet samt en analys d resultatet diskuteras. I den avslutande delen finns referenslistan, eventuella bilagor och ett index. Den inledande och avslutande delen r till fr att gra rapporten mer tillgnglig fr lsaren, men det r i rapportdelen och framfr allt i den avslutande diskussionen, som arbetet visar om det har ngon egentlig substans.

Frord
Den hr lathunden handlar om skriftlig kommunikation. Den som vill ha djupare kunskaper i mnet kan anvnda sig av lstipsen i bilaga 2 samt frteckningen ver referenser. Till sist ett tack till alla er som har bidragit med synpunkter fr att frbttra lathunden. Vi vill speciellt tacka professor Anders Haraldsson, bibliotekarie Christina Brage och Terminologicentrum, TNC.

Magnus Merkel IDA mme@ida.liu.se Eva Trnqvist CMTS evato@tema.liu.se

Ulrika Andersson CMTS ulran@tema.liu.se Britta nnegren CMTS brion@tema.liu.se

Innehll
1 Inledning ...................................................................... 1
1.1 Syfte ............................................................................... 1 1.2 Metod och kllor ........................................................... 1 1.3 Struktur.......................................................................... 1

2 Skrivprocessen ........................................................... 1
2.1 Frstadiet ...................................................................... 2 2.2 Skrivstadiet ................................................................... 2 2.3 Efterstadiet .................................................................... 2

3 Skriv fr lsaren.......................................................... 3 4 Rapportens olika delar ............................................... 3

4.1 Inledande del................................................................. 3
4.1.1 4.1.2 4.1.3 4.1.4 4.1.5 4.2.1 4.2.2 4.2.3 4.2.4 4.3.1 4.3.2 Titelsida...........................................................................4 Sammanfattning .............................................................4 Frord..............................................................................4 Innehllsfrteckning ......................................................4 Figur- och tabellfrteckning ..........................................5 Inledning .........................................................................5 Huvuddel.........................................................................6 Analys av resultat...........................................................7 Avslutande diskussion ..................................................7 Referenslista...................................................................8 Bilagor...........................................................................10

4.2 Rapportdel..................................................................... 5

4.3 Avslutande del .............................................................. 8

5 Kllhnvisningar ....................................................... 10
5.1 Harvardsystemet......................................................... 10 5.2 Oxfordsystemet .......................................................... 11 5.3 Vancouversystemet.................................................... 12

6 Sprkliga rd ............................................................. 12
6.1 Skriv konsekvent ........................................................ 13
6.1.1 6.1.2 6.1.3 Sammandragen frkortning ........................................13 Avbrottsfrkortning .....................................................13 Citatteknik.....................................................................13

6.2 Anvnd skriftsprk ..................................................... 14

6.3 Skriv svenska.............................................................. 15 6.4 Sk flyt i texten ........................................................... 15

7 Layout ........................................................................ 15
7.1 Typografiska konventioner........................................ 16 7.2 Rubriker ....................................................................... 16 7.3 Markering av nytt stycke............................................ 17
7.3.1 7.3.2 Blankrad........................................................................17 Indrag ............................................................................18

7.4 Sidnumrering .............................................................. 18

8 versttning mellan engelska och svenska .......... 18 9 Opponering................................................................ 19 10 Avslutning ................................................................. 19 Referenser ...................................................................... 20 Bilaga 1 Granskningsprotokoll fr rapporter .............. 21 Bilaga 2 Lstips.............................................................. 23

Figur- och tabellfrteckning

Tabell 1. Skrivprocessens olika stadier .........................................2 Tabell 2. Rapportens olika delar .....................................................3 Figur 1. Pigg hund............................................................................7

Inledning

Studenter, forskare och ingenjrer skriver om sitt arbete och produkter eller processer som de arbetar med och det ter sig sjlvklart fr de allra flesta. Liksom fr andra textgenrer gller vissa mer eller mindre uttalade regler ocks fr tekniska rapporter. Att flja alla regler lter sig kanske inte gras, men om en skribent bryter mot fr mnga konventioner som utvecklats inom texttypen kommer lsare i bsta fall att hja gonbrynen och i vrsta fall lgga rapporten t sidan. Ingenjrer, forskare och studenter mste kunna presentera sina resultat p ett begripligt och skdligt stt. Om skribenten inte kan frmedla resultat och erfarenheter frn utfrda mtningar och underskningar har de egentligen inte ngot vrde.

1.1 Syfte
Den hr korta handledningen ska tjna till att ge konkreta rd fr hur du kan skriva en rapport, exempelvis ett examensarbete. Hr behandlas bde sjlva skrivprocessen och de delar som en rapport normalt bestr av.

1.2 Metod och kllor

Fr utformningen av rapporter finns det olika traditioner. Reglerna skiljer sig mellan olika lnder men ocks mellan olika universitet och hgskolor och till och med mellan olika institutioner. Genom litteraturstudier samt diskussioner med lrare och studenter har vi utarbetat ett stt att skriva rapporter p, som vi anser vara lmpligt. Det finns en uppsj av litteratur p omrdet och vi har i frsta hand utgtt frn professor Rainer Nybergs bok Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar frn r 2000 samt professor Jarl Backmans Rapporter och uppsatser (1998). Bda bckerna beskriver p ett enkelt stt hur vetenskapliga texter skrivs. Vra sprkliga riktlinjer r de som rekommenderas i Svenska skrivregler (2000) av Svenska sprknmnden samt Skrivregler fr svenska och engelska frn TNC (2001). Terminologicentrum, TNC, verkar fr ett enhetligt anvndande av svenska termer.

1.3 Struktur
I den hr lathunden har vi valt att frska flja uppstllningen av en rapport. Lathunden inleds med en beskrivning av skrivprocessen fr att drefter verg i en presentation av rapportens olika delar. Avslutningsvis kommer ett kapitel med sprkliga rd och ett vergripande kapitel om layout.

Skrivprocessen

I all tillgnglig litteratur om praktiskt skrivande betonas vikten av en metodisk arbetsprocess i skrivarbetet. Skrivandet r inte ngot som startar med inspiration och en tom sida. Att skriva goda texter r i stllet en lng och

ofta mdosam process, dr sjlva formulerandet inte r startskottet utan bara ett steg p vgen. Skrivprocessen brukar beskrivas som i tabell 1. Tabell 1. Skrivprocessens olika stadier Frstadiet analysera samla stoff sortera strukturera och planera formulera bearbeta sprkgranska korrekturlsa trycka

Skrivstadiet Efterstadiet

2.1 Frstadiet
Under frstadiet bestmmer du vad som ska vara syftet med rapporten. Du mste gra klart fr dig sjlv vad du vill att rapporten ska framhva och vem du skriver fr. Gr sedan en grovsortering av ditt kllmaterial och stll upp en preliminr disposition av den tnkta rapporten. Skriv ned huvudsyftet med rapporten. Dela in i avsnitt och ge innehllsmssigt illustrativa rubriker. gna inte fr mycket tid t det sprkliga i det hr momentet. Det kan du komma tillbaka till senare.

2.2 Skrivstadiet
Nr du brjar att skriva sjlva rapporten behver du inte brja frn brjan. Skriv de avsnitt som du har en god bild av just fr tillfllet och spara de oklara avsnitten till senare. Du kommer antagligen att f revidera dispositionen flera gnger under skrivandet det r ingen nackdel, utan snarare ett naturligt led i skrivprocessen. Nr du har ett utkast till hela rapporten kan du stta igng med efterarbetet. Anvndandet av formatmallar underlttar skrivarbetet.

2.3 Efterstadiet
Lgg ned mycket tid p efterarbetet! Det r ofta det hr momentet som skiljer en dlig eller en medioker rapport frn en bra rapport. Ls kritiskt och var inte rdd att ta bort eller arbeta om avsnitt som inte riktigt passar in i helheten. Det verordnade mlet i den hr fasen r att se till att resultatet som presenteras i rapporten motsvarar det planerade syftet. Anvnd stavningskontrollen och grna avstavningsfunktionen men kontrollera att avstavningarna blir lsbara. Att korrekturlsa sin egen text r svrt, men det mste gras. Eftersom det r svrt att sjlv se brister i den egna texten br du ocks be ngon annan lsa igenom texten kritiskt. Detta r srskilt viktigt d flera skribenter samarbetar. Lt grna texten vila mellan bearbetningarna. Bilaga 1 r ett granskningsprotokoll som i frsta hand r avsett att anvndas vid opponering (se kapitel 9) men du kan med frdel ta hjlp av det nr du granskar din egen text.

Skriv fr lsaren

Hur du ska utforma rapporten beror i frsta hand p vem du skriver fr och vilket syfte du har med texten. De resultat du vill fra fram och de problem du vill lsa mste presenteras p ett sdant stt att de anpassas till den tnkta mlgruppen. Lsarnas frvntningar r ocks avgrande fr valet av sprklig drkt. En rapport riktad till forskare, specialister eller kvalificerade yrkesmn verksamma inom samma omrde kan inte skrivas med ett pratigt, anekdotiskt och oprecist sprk. Stringens och frtroende fr frfattaren och hans eller hennes instllning till sin forskning frloras ltt i sdana fall. Det omvnda gller naturligtvis om lsgruppen r lekmn inom forskningsomrdet och rapporten r alltfr fackmssig och frutstter bakgrundskunskaper som lsarna inte har. Tnk ocks p att det r resultaten som r det viktiga; inte personerna bakom detta. Frsk att stta dig in i lsarnas situation och hur de tnker. Vad vill de egentligen veta och p vilket stt skulle de vilja ha innehllet presenterat?

Rapportens olika delar

En fullstndig rapport kan best av de delar som visas i tabell 2. Tabell 2. Rapportens olika delar Inledande del titelsida sammanfattning frord innehllsfrteckning figur- och tabellfrteckning inledning: bakgrund, syfte, frgestllning, avgrnsningar, metod, kllor, typografiska konventioner och struktur huvuddel: bakgrundsbeskrivning och redogrelse av arbetet resultat: analys och slutsatser. avslutande diskussion referenslista bilagor index

Rapportdel

Avslutande del

4.1 Inledande del

Den inledande delen bestr av titelsida, sammanfattning, eventuellt frord, innehllsfrteckning och eventuellt figur- och tabellfrteckning.

4.1.1 Titelsida Titelsidan r det frsta en lsare mter och den br drfr vara estetiskt tilltalande. Titeln ska vara informativ, men kortfattad. Ha grna en frklarande undertitel. Fljande uppgifter br finnas med p titelsidan: titel frfattare1 universitet utgivningsort utgivningsdatum.

4.1.2 Sammanfattning Sammanfattningen r kanske den viktigaste delen av rapporten. Fr lsaren kan sammanfattningen vara avgrande om han eller hon blir tillrckligt intresserad av att lsa rapporten. Det rder ibland delade meningar om var sammanfattningen ska placeras. P senare tid har det blivit vanligt att den placeras direkt efter titelsidan eller p titelsidan. Lsaren har lttare att hitta sammanfattningen och kan, efter en snabb genomlsning, avgra om rapporten r vrd att lsas i sin helhet. Om den placeras p titelsidan br den inte vara lngre n cirka 100 ord. Placeras sammanfattningen direkt efter titelsidan r det lmpligt att den upptar cirka en halv sida, men att ange textmngd kan vara vanskligt. Det r givetvis innehllet som r det viktigaste. Sammanfattningen ska vara informativ och innehlla de viktigaste resultaten och slutsatserna. Den ska ocks kortfattat belysa arbetets syfte samt frgestllning och metoder. Skriv en kort sammanfattning, men skriv fullstndiga meningar och utforma den s att den kan lsas separat. Den fr inte innehlla fakta eller uppgifter som inte finns med i sjlva rapporten. Sammanfattningen skriver du nr rapporten r frdig. 4.1.3 Frord I frordet presenteras fakta om rapportens tillkomst. Frfattaren kan exempelvis tala om vem som har finansierat rapporten samt tacka personer som har hjlpt till med informations- eller sprkgranskning. En rapport behver inte ha ett frord. I frordet behandlas inte det tekniska innehllet frn sjlva rapporten, t.ex. resultat, slutsatser, syfte eller andra uppgifter. Frordet kan placeras fre eller efter innehllsfrteckningen. 4.1.4 Innehllsfrteckning Innehllsfrteckningen har tv viktiga funktioner. Den ska dels ge lsaren en versikt av vad rapporten innehller, dels ska den gra det lttare fr lsaren att hitta i rapporten. Innehllsfrteckningen br drfr innehlla sidhnvisningar.
1

Skriv namnen i bokstavsordning efter frfattarens efternamn. Om det finns en huvudfrfattare ska denne st frst.

Det r viktigt att se till att rubrikerna i innehllsfrteckningen verkligen stmmer med rubrikerna i rapporten. I ordbehandlingsprogram brukar det finnas en inbyggd funktion fr att skapa innehllsfrteckningen. Oavsett om du har mjlighet att skapa innehllsfrteckningen automatiskt eller inte, ska du sammanstlla innehllsfrteckningen bland det sista du gr. Du br ha Innehllsfrteckning som rubrik till sidan. Dremot ska inte innehllsfrteckningen vara en rubrik i denna. 4.1.5 Figur- och tabellfrteckning Om rapporten innehller mnga figurer och tabeller r det lmpligt att ge en sammanstllning ver dessa s att lsaren snabbt kan hitta en viss figur eller tabell. Figurer och tabeller ska numreras bde i texten och i figur- och tabellfrteckningen.

4.2 Rapportdel
Rapportdelen r den egentliga rapporten. Frordet, innehllsfrteckningen, bilagorna och referenslistan r till fr att gra rapporten mer lttillgnglig fr lsaren, men det r i rapportdelen som ditt arbete visar om det har ngon egentlig substans. Det r hr som arbetet ska presenteras och resultatet redovisas. Rapportdelen bestr av fljande delar: inledning, huvuddel, resultat och avslutande diskussion. 4.2.1 Inledning I inledningen ska du ge lsaren en introduktion till rapporten genom att stta in lsaren i mnet. Du br kortfattat beskriva: bakgrund syfte och frgestllning avgrnsningar metod diskussion kring kllor typografiska konventioner struktur.

Ha grna ovanstende punkter som underrubriker i inledningskapitlet. I inledningen ska du inte presentera resultat och informationen ska inte vara fr detaljerad. Det viktigaste r att stta in lsaren i mnet och visa hur du har tnkt att behandla mnet i resten av rapporten. Inledningen omarbetas ofta mot slutet av arbetet efter det att diskussionskapitlet r formulerat (Nyberg, 2000, s. 124). Under rubriken Syfte redogr du fr sjlva frgestllningen och syftet med underskningen. Frklara vad rapporten ska handla om och vad du hoppas kunna uppn fr resultat. Definiera krngliga begrepp. Du kan ocks redogra fr avgrnsningar hr. Dessa kanske du inte kan precisera i brjan av arbetet utan de vxer fram under arbetets gng.

Metoddelen beskriver tillvgagngssttet intervjuer, litteraturstudier, laborationer etc. Motivera varfr en viss metod valdes och vilka eventuella svrigheter som har frekommit. Redogr fr dina viktigaste kllor och kommentera dem kritiskt. Motivera ocks ditt val av kllor. Det kritiska frhllningssttet r speciellt viktigt d kllor frn internet anvnds. Med Internet frefaller kunskapslget mer svrverskdligt och mer svrbedmbart n ngonsin. (Leth & Thurn, 2000, s. 17) Det finns ett antal punkter, som du kan beakta fr att bedma kllor p internet, se nedan. Domnnamn Kontrollera toppdomnen. Kanske r en sida med domnnamnet edu mer trovrdig, eftersom en undervisande institution r ansvarig fr sidan medan en sida med domnnamnet com r en kommersiell sida med vinstintresse. Frfattare Saknas en frfattare till sidan sjunker trovrdigheten. Finns det mjlighet att kontakta frfattaren t.ex. via en e-postadress? Framgr det om upphovsmannen r en knd auktoritet p omrdet? Objektivitet Mnga sidor p internet r politiskt vinklade. Drfr br du alltid ifrgastta vad som skrivs och kontrollera andra kllor. Kllhnvisningar Erbjuder sidan lsaren mjlighet till kontroll av kllor? Den estetiska utformningen En estetiskt vlgjord och vlskriven sida med god struktur hjer ofta, men inte alltid, dess trovrdighet. Aktualitet Kontrollera nr sidan skapades eller uppdaterades.

Tnk p att skriva ut eller ladda ned det material, som du har hittat p internet och som du tnker anvnda. Ngra timmar senare kan sidan vara frndrad eller borttagen. Om du till exempel skriver en laborationsrapport eller en anvndarhandledning r det befogat att ha ett kapitel som heter Typografiska konventioner. I kapitlet tar du upp hur du markerar till exempel formler, kommentarer till instruktioner, kommandon och programsprk. Detta underlttar fr lsaren. Tnk p att vara konsekvent. Fr exempel och beskrivning av typografiska konventioner, se kapitel 7.1. I avsnittet Struktur redogr du kort fr hur rapporten r disponerad. Detta hjlper lsaren att hitta i rapporten. 4.2.2 Huvuddel Huvuddelen r krnan och utgr det lngsta avsnittet i rapporten. Den bestr av en redogrelse av ditt arbete och den visar hur du kommer fram till dina resultat. I ett examensarbete och i lngre rapporter bestr huvuddelen av

flera kapitel. Upplgget kan variera beroende p mne och syfte. Oftast brjar huvuddelen med en bakgrundsbeskrivning. Sedan fljer en redogrelse fr sjlva underskningen eller experimentet. Det r ocks hr du redovisar resultatet av experimentet eller underskningen. Ibland kan det vara befogat att upprepa eller mer detaljerat frklara den anvnda metoden. I huvuddelen br du undvika egna synpunkter. Dessa frs fram i inledningskapitlet och i diskussionskapitlet. Anvnd tabeller och figurer (diagram, fotografier, ritningar m.m.) som komplement till brdtexten. Fakta som innehller mnga sifferuppgifter blir betydligt lttare att frst om de presenteras i tabeller eller i diagram. Tabeller ska numreras i ordningsfljd. Varje tabell ska ocks ha en frklarande rubrik som traditionellt placeras ovanfr tabellen (se tabell 1). Figurer och tabeller ska alltid kommenteras i brdtexten. Numrera ven figurerna och frse dem med figurtexter. Dessa placeras vanligtvis under figuren (se figur 1). Om det inte r egna bilder, tabeller etc. glm d inte att ange klla.

Figur 1. Pigg hund. Klla: Ulrika Andersson. 4.2.3 Analys av resultat Avslutningen av rapportdelen ska flja som ett naturligt komplement till huvuddelen. Den ska innehlla slutsatser dr det r viktigt att du terknyter till syftet. Det r ocks viktigt att du frtydligar resultatets frdelar och begrnsningar. Tnk p att vara objektiv i din analys av resultatet. 4.2.4 Avslutande diskussion En diskussion om hur resultaten kan anvndas i praktiken r i de flesta fall belysande och relevant i rapporter. Ingen rapport kan gra ansprk p att ha lst problemen inom ett omrde p ett uttmmande stt. Drfr r det viktigt att visa p vilket stt du sjlv eller andra kan anvnda dina resultat i andra studier i framtiden. Den avslutande diskussionen blir till sin karaktr mer subjektiv, men se till att du inte spekulerar alltfr vilt.

4.3 Avslutande del

I den avslutande delen terfinns referenslistan, eventuella bilagor och eventuellt ett index (sakregister). 4.3.1 Referenslista Referenslistan placeras efter den avslutande diskussionen. Den kan betecknas som Referenser eller Kllor. Oavsett vad den kallas ska den inte vara kapitelnumrerad (Nyberg, 2000, s. 69). Alla kllor som str i referenslistan ska det finnas en hnvisning till i rapportens brdtext. Vill du ge ytterligare frslag p kllor br dessa f en egen rubrik, till exempel Lstips. Vid referenser till intervjuer, personliga kontakter eller frelsningar kan du anvnda dig av underrubriken Personlig kommunikation i referenslistan eller skriva informationen i en fotnot, alternativt inom parentes, om du inte vill ha med det i referenslistan. Vid personlig kommunikation ska du ange datum fr intervjun, frelsningen etc. Ange ven fretaget eller institutionen dr personen arbetar samt dennes befattning. Om du vljer Harvard- eller Oxfordsystemet ordnar du referenserna alfabetiskt. Ha indrag p cirka 1 cm p andra raden om referensen r lngre n en rad. Referenslistan, enligt TNC:s rekommendationer (Skrivregler fr svenska och engelska frn TNC, 2001, s. 127), placeras efter avslutningskapitlet och innehller fljande: 1. Frfattarens namn (efternamn och frnamn med kommatecken mellan namnen) 2. Utgivningsr inom bgparentes 3. Titel i kursiv stil2 4. Utgivande frlag eller institution 5. Upplaga (anges om den r reviderad, utkad osv.). Exempel 1 visar hur en del av en referenslista kan se ut.
Exempel 1. Nyberg, Rainer (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med std av IT och internet. Studentlitteratur.

Fr tidskrifter anges volym, rgng, band/hfte eller motsvarande uppgifter. Dessutom ska sidhnvisningar vara med fr artiklar. Skriv namn p fristende bcker eller tidskrifter med kursiv stil, se exempel 2. Artikelnamn kursiveras inte, frutom d det r en elektronisk artikel.
Exempel 2. Hellberg, Staffan (1975). Stavning som ett lingvistiskt problem. I: Forskning om utbildning nr 3, s. 813.

Om en frfattare har skrivit en artikel i en bok tillsammans med mnga frfattare och en redaktr, skriv artikelfrfattarens namn frst enligt exempel 3.

Boktitlar, tidningar och tidskrifters namn kursiveras medan artiklar i tidningar och tidskrifter endast markeras med versal begynnelsebokstav.

Exempel 3. Ehrenberg-Sundin, Barbro (2000). Internationellt klarsprksarbete en grund fr bttre EU-texter. I: Melander, Bjrn (red.) Svenskan som EU-sprk. Hallgren & Fallgren.

Nr det finns tv frfattare anvnds &-tecknet. I exempel 4 r Liljestrand huvudfrfattare och skrivs drfr frst. I vriga fall ordnas frfattarna alfabetiskt. Finns det fler n tv frfattare behver du endast skriva ut frsta namnet fljt av m.fl. eller et al. Vi rekommenderar dock att du skriver ut alla frfattarnamnen i referenslistan, s att den blir s fullstndig som mjligt.
Exempel 4. Liljestrand, Birger & Arwidsson, Mats (1989). Skrivstrategi. Esselte Studium AB. 2. uppl.

Om det inte finns ngra individuella frfattare angivna fr ett verk anvnds verkets titel som uppslagsord (se exempel 5).
Exempel 5. Svenska skrivregler (2000). Utgiven av Svenska sprknmnden och Liber. 2. uppl.

Anvnder du en sekundrklla ska endast denna anges i referenslistan och inte originalkllan, eftersom du inte har lst originalet. Sekundrkllan kan innehlla tolkningar av originalkllan. Om kllan har huvudtitel och undertitel skrivs bda med i referenslistan och de skiljs t med punkt. Refererar du till elektroniska medier anger du fljande i referenslistan: 1. Ordningsord (frfattarnamn, titel, organisation eller seriebeteckning) 2. Utgivningsr inom bgparentes 3. Titel i kursiv stil3 4. Typ av medium [www, e-post, cd-rom] inom hakparentes 5. Webbadress, e-postadress eller liknande 6. Datum d informationen hmtades. En referens till en webbartikel kan se ut som i exempel 6:
Exempel 6. Tell, Johan (2003). Londons vattenhl [www] <http://www.vagabond.se/> Hmtat 23/1 2003.

Nr du hnvisar till ett e-brev, gr som i exempel 7.

Exempel 7. Andersson, Ulrika (2004). Schemaremiss [e-post]. <ulran@tema.liu.se>. Internt e-brev till CMTSanstllda, 21 juni 2004.

3 Titel p HTML-dokument, huvudrubrik i textfil eller innehll i rendefltet fr e-brev skrivs i kursiv stil.

4.3.2 Bilagor Enkter, intervjufrgor, omfattande tabeller med mtvrden, omfattande berkningar eller programkod kan med frdel presenteras som bilagor. Huvuddragen i resultaten ska naturligtvis presenteras i rapportdelen, men fr att lsaren sjlv ska kunna vrdera resultaten kan dataunderlaget redovisas i bilagorna. Exempelvis kan mtresultat visas som ett diagram i rapportdelen, medan de bakomliggande mtvrdena finns i en bilaga. Bilagor kapitelnumreras ej; dremot kan de numreras lpande (se hftets innehllsfrteckning). Sidnumrera grna bilagorna det underlttar fr lsaren. I innehllsfrteckningen br ven bilagans titel anges, liksom sidnumret p bilagan.

Kllhnvisningar

D det gller kllhnvisningar finns det olika system att vlja mellan, till exempel Harvard-, Oxford- eller Vancouversystemet.

5.1 Harvardsystemet
Det vanligaste sttet att referera till annan litteratur r att gra det med Harvardsystemet. Om hnvisningen gller meningen skriver du kllan fre punkten. I brdtexten anges d referensen med frfattarens efternamn och tryckr som i exempel 1.
Exempel 1. Det har visats att dialoghanteringen kan beskrivas i en dialog-grammatik som r avsevrt enklare n en planbaserad AI-formalism (Jnsson, 1993 s. 27).

Gller hnvisningen ett helt stycke skrivs den sist i stycket, efter sista meningens punkt. Har du endast anvnt dig av en klla kan du i brjan av stycket eller kapitlet uppge att innehllet bygger p enbart denna klla om inte annat anges. Det ska dock klart och tydligt framg vad som r dina egna synpunkter. Vid citat ska alltid sidnummer anges.4 Det r att fredra att hnvisningen integreras i texten och d skrivs bara rtalet inom parentes (se exempel 2).
Exempel 2. Enligt Jnsson (1993) kan dialoghanteringen beskrivas i en dialog-grammatik som r avsevrt enklare n en planbaserad AI-formalism.

Om frfattaren har gett ut fler n en bok under det aktuella ret och du vill hnvisa till bda skiljer du dem t genom att frse rtalet med olika bokstver (se exempel 3).
Exempel 3. Enligt Jnsson (1992a) gr det att

r det tv frfattare skrivs och mellan frfattarnas efternamn i brdtexten (se exempel 4).
Exempel 4. Flower och Hayes (1981) menar att
4 Sidnummer behver man annars inte uppge i Harvardsystemet. Vi rekommenderar nd att man alltid uppger sidnummer, som en hjlp till lsaren.

10

Dremot anvnds &-tecknet i referenslistan och nr du, enligt Harvardsystemet, vljer att skriva frfattarna inom parentes i brdtexten (se exempel 5).
Exempel 5. (Flower & Hayes, 1981)

Nr du hnvisar till tv kllor vid ett och samma tillflle, ordnas dessa alfabetiskt och tskiljs via semikolon, som i exempel 6.
Exempel 6. (Andersson, 1992; Jnsson, 1993)

Naturligtvis kan referensen bakas in i texten som i exempel 7.

Exempel 7. I nummer 3 av Svensklraren frn 1995 skriver Margareta Westman

Finns det fler n tv frfattare behver du bara skriva ut frsta namnet fljt av m.fl. eller et al. som i exempel 8.
Exempel 8. (Bjrk m.fl., 1992) eller (Bjrk et al., 1992)

Om skriften saknar angivna frfattare anvnder du titeln som referens, se exempel 9.

Exempel 9. (Svenska skrivregler, 2000)

Nr du refererar till en klla p internet skriver du, precis som vid hnvisningar till bcker, frfattarens efternamn och utgivningsret. Om detta inte gr att utlsa, skriver du sidans rubrik och r. Tnk p att en klla som saknar information om detta kanske inte r tillfrlitlig. Frsk att alltid anvnda originalkllan. Om du anvnder en sekundrklla ska det framg som i exempel 10 och 11.
Exempel 10. Larsson har rapporterat (enligt Fredriksson, 1993) att Exempel 11. Fredriksson (1993) refererar Larsson som anser

5.2 Oxfordsystemet
Ett annat vanligt frekommande referenssystem r Oxfordsystemet. Varje referens i brdtexten markeras med en upphjd siffra eller siffra inom hakparentes och motsvarande markering finns med i en not. Notsiffran i brdtexten placeras efter den meningens punkt. Nottexterna kan antingen skrivas som fotnoter lngst ner p samma sida eller skrivas som slutnoter efter varje kapitel. Ytterligare ett alternativ r att ha slutnoter efter hela texten. Det mest lsvnliga r att fotnoterna placeras lngst ned p samma sida. 5 I detta avsnitt anvnds Oxfordsystemet som ett exempel p detta. I resten av lathunden anvnds Harvardsystemet. I Oxfordsystemet kan ocks kommentarer eller ordfrklaringar placeras i en fotnot (Svenska skrivregler, 2000, s. 42). Notsiffran skrivs lpande genom hela dokumentet eller sidvis. Frsta gngen en klla nmns skrivs i fotnoten frfattarens frnamn, efternamn, bokens utgivningsr, titel, frlag och sidnummer. r det frga om en internetklla ska ven adressen finnas med. Andra gngen kllan nmns rcker
5

Svenska skrivregler (2000). Utgivna av Svenska sprknmnden. Liber, s. 42.

11

det med frfattarens efternamn, ret och sidnummer. Notsiffran placeras efter meningens punkt. Om du refererar till samma klla utan att ha refererat till en annan emellan, anger du en ny not i brdtexten och i fotnoten kan du vlja att enbart skriva ibid.6 och sidnumret. Oxfordsystemet finns i flera olika varianter och variationen kan vara stor mellan olika vetenskapliga tidskrifter och rapportserier. Det bsta r att titta nrmare i de handledningar som brukar finnas vid de olika utgivande institutioner och fretag dr Oxfordsystemet anvnds.

5.3 Vancouversystemet
Vancouversystemet r ytterligare ett referenssystem. Enligt detta system stts en siffra inom bg- eller hakparentes i brdtexten. Denna siffra representerar kllan. Referensen ska alltid st fre punkten. r det fler referenser skriver du till exempel [46]. Skriver du om samma sak i hela stycket skriver du bara referensen i den frsta meningen. Den fullstndiga kllan skrivs sedan i nummerordning i referenslistan med siffran inom parentes framfr.
Exempel 12. Det har visat sig att dialoghantering kan beskrivas i en dialog-grammatik som avser enklare n en planbaserad AIformalism [1].

Sprkliga rd

Sprket i en rapport mste vara genomarbetat och anpassat till mnet och de tnkta lsarna. De vergripande stilistiska rden kan sammanfattas i fem punkter: Anvnd ett s enkelt och entydigt sprk som mjligt med hnsyn till syftet och mlgruppen. Variera meningslngden. Om du upptcker att vissa meningar blir vl lnga kan du frska att bryta upp dem i mindre delar s att bara en huvudtanke uttrycks i varje mening. Skriv hellre i aktiv n i passiv form. Undvik vaga, flertydiga, oprecisa och betydelsetomma ord och uttryck. Skriv fullstndigt. Om du argumenterar fr en viss sak mste argumentationen vara fullstndig, logisk och sammanhngande. Undvik att bli alltfr detaljerad om det inte behvs. Ovsentlig information leder ltt lsaren p fel spr. Anvnd samma tempus, grna preteritum, frutom nr det gller kunskap som inte r tidsbunden och handlingar som inte r avslutade (till exempel: processen pgr) d du br anvnda presens.

Frn latin och har betydelsen p samma stlle (ibidem).

12

Tnk p att det finns skrivregler ven fr matematiska formler etc. I programsprk anvnds ofta asterisk (*) som multiplikationstecken men detta br undvikas i lpande text. (Skrivregler fr svenska och engelska frn TNC, 2001, s. 53) Vi rekommenderar i stllet multiplikationspunkt.

6.1 Skriv konsekvent

I tekniska sammanhang r det mycket viktigt att anvnda en konsekvent terminologi. En sittmbel kan inte kallas stol i ett avsnitt och pall i ett annat om det r samma sak som avses i bgge fallen. I andra texttyper, till exempel sknlitteratur, kan det vara tvrtom. Dr strvar ofta frfattaren efter att variera sitt ordval och anvnda synonymer i s stor utstrckning som mjligt. Gr inte det nr du skriver rapporter. Frsk att vara konsekvent vid formuleringar, till exempel nr det gller den sprkliga utformningen av rubriker, hnvisningar till andra delar i rapporten, bildsamt figurtexter och tabeller. Tnk p att precisera nr du hnvisar. Skriv allts inte figuren ovan utan skriv till exempel figur 3 (Backman, 1998). Ett gott rd r att vara sparsam med frkortningar och bara anvnda sdana som r allmnt knda. Tnk p att alltid frklara en frkortning eller en ny term frsta gngen som den anvnds, om den inte r allmnt vedertagen. 6.1.1 Sammandragen frkortning Sammandragna frkortningar frkortas genom att anvnda den frsta och sista bokstaven i ordet, ibland ven en bokstav i mitten. Exempel p sammandragna frkortningar r: dr (doktor) och jfr (jmfr). I denna typ av frkortning stts aldrig punkt ut. 6.1.2 Avbrottsfrkortning Vid avbrottsfrkortningar frkortas ordet genom att det bryts av efter ngon eller ngra bokstver in i ordet, ibland efter endast en bokstav. Exempel p avbrottsfrkortningar r: bl.a. (bland annat) och t.ex. (till exempel). I denna frkortningstyp kan du vlja att stta ut punkt eller inte. Svenska skrivregler (2000) rekommenderar numera punkter i frkortningar, men det gr sledes att vara utan punkt och i stllet ha mellanslag. Det viktiga r dock att du inte blandar de olika konventionerna. Vid tvordsfrkortningar utan punkter (t ex, s k) rekommenderas fast mellanslag dr punkten skulle ha placerats. Treordsfrkortningar behver inte ha mellanslag (dvs, pga, osv) frutom d frkortningen kan bilda ett ord (fr o m, t o m). 6.1.3 Citatteknik Att citera r att ordagrant terge vad ngon har sagt eller skrivit. Citat kan best av ett enskilt ord eller ett lngre avsnitt. Markera citat med citattecken. Om du citerar en hel mening ska frsta bokstaven vara versal och det avslutande skiljetecknet komma fre det avslutande citattecknet, se exempel 1.
Exempel 1: Omrdet informationsteknologi befinner sig i snabb utveckling.

13

Om citatet r en del av en mening hamnar skiljetecknet efter citattecknet som i exempel 2.

Exempel 2. I den engelsksprkiga litteraturen benmns detta fenomen som out-sourcing.

Det finns tv viktiga regler att tnka p nr det gller citatteknik. Fr det frsta mste du citera korrekt, dvs. bokstavstroget, och fr det andra mste du citera s att den ursprungliga betydelsen inte frvanskas genom att citatet tas ur sitt sammanhang. Du fr allts inte ndra sprket i ett citat, ven om det finns grammatik- eller stavfel i ursprungstexten. Om du vill markera att du r medveten om felet kan du direkt efter felet stta ut [s!], [sic!]7 eller bara [!] som en markering att kllans text r exakt tergiven. Det kan hnda att du vill lyfta fram ngon srskild del av ett citat. Markera den nskade delen med kursiv stil eller med understrykning och ppeka sedan inom parentes att kursiveringen eller understrykningen inte finns med i originaltexten: (min/frfattarens kursivering/understrykning). Detta kan ocks glla nr du sjlv har versatt ett citat eller en term (min/frfattarens versttning). Lngre citat skrivs som ett eget stycke med indrag, ttare radavstnd, utan citattecken och med annan stil, t.ex. kursiv, eller med ett annat teckensnitt. Det viktiga r att citatet skiljer sig frn texten i vrigt, se nedan.
Hr har jag som citatmarkr anvnt indrag och ttare radavstnd (packad text); det vill sga jag har placerat och utformat texten s att den skiljer sig frn den lpande texten fr vrigt. Detta r en bra modell om man vill citera lngre textblock, och man br observera att denna modell inte ska kombineras med citattecken. (Strmquist, 1989, s. 166)

Utelmnas enstaka ord inom ett citat markeras de med hjlp av 3 punkter med blanksteg fre och efter punkterna. Om en hel mening eller flera meningar utelmnas anvnds 3 tankstreck . Nr kravet p tydlighet r stort kan de 3 punkterna eller 3 tankstrecken omges med hakparentes eller snedstreck (Svenska skrivregler, 2000, s. 32).

6.2 Anvnd skriftsprk

Hll dig till skriftsprkets regler. Undvik drfr talsprksformer i rapporten. Skriv sedan de och dem dig sig ngon ngot ngonting vr vrt
7

i stllet fr sen dom dej sej nn nt nnting vran vrat

Frn latin och har betydelsen just s.

14

6.3 Skriv svenska

Anvnd svenska i s stor utstrckning som mjligt. Nr du r p vg att skriva ett engelskt ord i en svensk text br du stanna till och fundera ver om det inte gr att uttrycka samma sak p svenska. Engelska inslag i en svensk text kan frsvra fr lsaren. Lsaren ska inte behva gissa sig till betydelsen. Dessutom kan det uppst problem om hur frmmande ord ska uttalas och hur de ska bjas. I tekniska sammanhang kan det vara svrt att hitta vedertagna svenska termer, men strva nd efter att anvnda en svensk versttning. Det finns flera utmrkta engelsk-svenska fackordbcker hr dig fr p biblioteket. Du kan ocks beska TNC:s webbplats (www.tnc.se) fr att f hjlp. Finns det ingen lmplig versttning br ordet frklaras frsta gngen det anvnds.

6.4 Sk flyt i texten

Du kanske inte fr flyt i texten i frsta versionen och upptcker nr du lser igenom arbetet att ngot saknas eller att textfldet haltar. En orsak kan vara att dispositionen inte r den rtta. Du mste kanske stuva om ordningen mellan avsnitten eller mellan de olika styckena i ett avsnitt. En annan orsak kan vara att meningarna str som isolerade ar utan kontakt med den vriga texten. Du har kanske en fr repetitiv framstllning dr alla meningar har samma struktur, eller kanske rent av ofta brjar med samma ord. Experimentera dig fram till ett bttre flyt genom att stuva om och skriva om. Ett stt att binda samman texten r att foga in s.k. sambandssignaler i texten. Sambandssignaler r ord eller fraser som anvnds fr att signalera det logiska sambandet i texten. Ibland inleder de meningar eller stycken, men de kan ocks frekomma inuti meningar. Ord som fr lsaren framt i texten kan vara ven, dessutom och sedan. Andra signalerar likheter eller motsttningar, t.ex. dremot, trots och men.

Layout

Med en konsekvent och god layout signalerar skribenten att vissa textavsnitt eller vissa termer tillhr samma typ just genom att formatera dem p samma stt genom hela rapporten. Det r viktigt att faststlla layoutkonventioner fr rapporten. Huvudregeln r att det ska vara ltt fr lsaren att hitta i rapporten och att delar som hr ihop markeras typografiskt likavl som att delar som inte hr ihop br tskiljas typografiskt. Att tnka p: Ge figurtexter och tabellrubriker en typografi (teckensnitt, grad, stil, osv.) som skiljer dem frn brdtexten. Se ocks till att alla figurer och tabeller har en frklarande text och att de r numrerade lpande i texten eller lpande kapitelvis. Numrera alltid sidorna, grna ven bilagornas sidor. Om rapporten r dubbelsidig placeras sidnumren lngst till

15

vnster p vnstersidor och lngst till hger p hgersidor. r den enkelsidig br numreringen placeras till hger. Blanda inte fr mnga teckensnitt. Ofta rcker det med ett eller tv teckensnitt. En vanlig typografisk konvention r att anvnda antikvateckensnitt8 (exempelvis Times New Roman) till brdtext och linjra teckensnitt (exempelvis Arial) till rubriker, som i den hr lathunden. Se till att rubriker hamnar nrmare den tillhrande texten n den fregende texten. Rubriken ska kopplas till sin text och det ska visas typografiskt. Anvnd kursiv och fet stil om du vill framhva ngot i texten. Var frsiktig med understrykningar och versaler som betoningssignal. Avsluta med att kontrollera avstavningar.

7.1 Typografiska konventioner

Nr du skriver till exempel matematiska formler underlttar det fr lsaren om dessa skrivs med ett avvikande teckensnitt. De typografiska konventionerna br presenteras redan i inledningen. Du kan med frdel lgga en tonplatta (se exempel 1) bakom lngre formler. Kortare formler och tal br integreras i brdtexten men nd markeras med avvikande stil (se exempel 2). Exempel p programkod skrivs ofta med ett avvikande typsnitt till exempel Courier (se exempel 3).
Exempel 1.

si (t ) =

2 Eb cos[2f c t + (t )] Tb

Exempel 2. Detta ger frekvensskillnaden f 2 f1 = 1 / Tb .

Exempel 3. if (x = = 2){

7.2 Rubriker
I tekniska rapporter r det vanligt att rubrikerna numreras i olika niver. Anvnd helst inte fler n tre rubrikniver (dvs. tre siffror i rubriknumreringen). Frutom att anvnda numrering r det en frdel om du formaterar rubrikniverna i olika storlekar, eftersom du p detta stt signalerar hur olika delar i texten hr ihop. Dessutom kan rubrikniverna frtydligas med hjlp av
8 Antikvateckensnitt har s.k. seriffer, dvs. tvrstreck i stapelndarna. Linjra teckensnitt saknar seriffer och har jmntjocka staplar.

16

indrag i innehllsfrteckningen. En tydlig rubrikhierarki underlttar lsningen. Rubriker ska vara relativt korta och s informativa som mjligt. Blanda inte olika konstruktioner i rubriker p samma niv. Tnk p att inte anvnda frkortningar i rubriker. Skriv exempelvis rubriker som i det hr exemplet frn en innehllsfrteckning:

1 Inledning
1.1 Bakgrund 1.2 Syfte och frgestllning
1.2.1 Formella grunder

1.3 Metod och kllor 1.4 Struktur 1.5 Typografiska konventioner

2 Teoretisk bakgrund
Alla konstruktioner r i substantivform och i obestmd form. De flesta r ocks skrivna i singularis utom i de fall dr de helt enkelt mste skrivas i pluralis (exempelvis 1.5). Det viktiga r att det inte r ett virrvarr av olika konstruktioner (verbfraser, substantivfraser och lsryckta ord i olika former). En god rubriksymmetri ger intryck av god planering och noggrannhet. Punkt stts aldrig ut i rubriker. Dremot br frgetecken anvndas vid frgor.

7.3 Markering av nytt stycke

Fr att texten ska bli ltt att lsa mste den delas upp i stycken. Ett nytt stycke bildar du nr du brjar behandla ngot nytt eller byter perspektiv. Det betyder att stycken kan vara olika lnga i en text. Nr du brjar ett nytt stycke kan det vara lmpligt att pminna lsaren igen om vad som behandlas. Grnserna mellan stycken mste markeras tydligt och du kan gra detta p tv olika stt, antingen med blankrad eller indrag. 7.3.1 Blankrad Om texten inte r marginaljusterad, dvs. ena kanten r inte jmn, brukar nytt stycke markeras med blankrad eller extra luft. Det hr r frsta stycket. Det hr r frsta stycket. Det hr r det frsta stycket. Det hr r frsta stycket. Det hr r frsta stycket. Det hr r frsta stycket. Det hr r andra stycket. Det hr r ocks andra stycket. Det hr r andra stycket. Det hr r andra stycket. Det hr r andra stycket

17

7.3.2 Indrag Vid marginaljusterad text brukar den frsta raden i varje stycke brja en bit in p raden. En fyrkants indrag rekommenderas (som ett versalt M eller W). Det hr r frsta stycket. Det hr r frsta stycket. Det hr r frsta stycket. Det hr r frsta stycket. Det hr r frsta stycket. Det hr r frsta stycket. Det hr r andra stycket. Det hr r andra stycket. Det hr r andra stycket. Om du anvnder indrag ska du enligt gngse typografiska regler inte gra indrag direkt efter rubriker, punktlistor, bilder osv.

7.4 Sidnumrering
Sidnumreringen brukar starta dr sjlva rapporten brjar dvs. den frsta sidan i inledningen blir sida 1, precis som i denna lathund. Det betyder allts att det inte finns ngon sidnumrering i den inledande delen av rapporten (titelsida, sammanfattning, frord eller innehllsfrteckning). Ibland frekommer det att inledningen startar p till exempel sidan 3. D har fregende sidor dold eller tyst numrering, vilket innebr att siffrorna inte skrivs ut dr.

versttning mellan engelska och svenska

Det finns en del fallgropar du br tnka p nr du vxlar mellan svenska och engelska. Det kan till exempel hnda d du anvnder en engelsk klla och ska verstta ngot till svenska. Exemplen i detta kapitel r hmtade frn Skrivregler fr svenska och engelska frn TNC (2001). I svenskan anvnds kommatecken (,) fr att visa p decimal; 3,5. I engelskan anvnds punkttecknet (.); 3.5 I svenskan anvnds inte punkt eller kommatecken i flersiffriga tal, utan endast ett blanksteg; 50 000. I engelskan anvnds decimaltecknet som tusentalsavgrnsare; 50,000. Fallgropen kan uppst d du direktverstter det engelska talet och inte tnker p att decimaltecknet r en tusentalsavgrnsare i stllet fr ett decimaltecken som i svenskan. I svenskan anvnds uttrycket s.k. (s kallad). I engelskan anvnds so-called. Betydelsen r dock inte riktigt densamma. Det engelska uttrycket so-called antyder att du inte instmmer, medan det svenska uttrycket s.k. r neutralt. I svenskan anvnds frkortningen vd. Den engelska frkortningen VD str fr venereal disease som betyder knssjukdom. Det engelska uttrycket fr verkstllande direktr r managing director. 18

I svenskan skrivs datum med dagens siffror fre mnadens. Fr att undvika missfrstnd r det bst att skriva ut mnadens namn: den 23 juli 2000. I engelskan anvnds olika stt att skriva datum. Antingen kan du brja med mnaden eller dagen. Var drfr p den skra sidan och skriv ut mnadens namn: 23 July 2000. I svenskan och engelskan anvnds olika citattecken. I svenskan anvnds x. I engelskan anvnds x.

Opponering

Fljande kapitel om opponering bygger p ett opublicerat PM av professor Lars Christer Hydn (1999) vid Tema Kommunikation, Linkpings universitet. Opponeringen brjar vanligtvis med att respondenten (frfattaren) ges mjlighet att ppeka mindre korrigeringar. Sedan inleder ofta opponenten med att kort sammanfatta rapporten s som hon eller han har uppfattat innehllet. Drefter framfr opponenten sina synpunkter, grna med hjlp av granskningsprotokollet (se bilaga 1). Det r viktigt att opponenten har frgor och kommentarer som leder till ett samtal kring rapporten. Stav- och slarvfel diskuteras inte vid opponeringen utan lmnas i skriftlig form till frfattaren eftert. Opponeringen handlar allts inte om att ta livet av ngot eller ngon utan om att ge liv.. Inled grna opponeringen med vergripande kommentarer som lyfter fram positiva bidrag. Drefter r det lmpligt att stlla kritiska frgor kring textens innehll, struktur, sprk och layout. Speciellt viktigt r det att diskutera om slutsatserna ger svar p den inledande frgestllningen. Som avslutning r det lmpligt att ha en sammanfattande kommentar om rapporten samt eventuellt ge konkreta frslag p hur den skulle kunna gras bttre.

10 Avslutning
Den hr lathunden r inte en rapport, men vi har strvat efter att strukturen ska likna en rapport. Vi har frskt att ta med de delar som ingr i de flesta typer av akademiska texter. Frsk att flja de normer som finns p den institution eller det fretag dr du studerar eller arbetar. Tnk p att vara konsekvent med terminologi, frkortningar, layout osv. Anvnd tillgngliga hjlpmedel d du r osker, till exempel handbcker som Skrivregler fr svenska och engelska frn TNC eller g in p deras webbplats (www.tnc.se). Lstipsen i denna lathund kan ocks vara till hjlp. Att skriva r en process och drfr br du alltid brja i god tid. Be grna ngon att korrekturlsa det du har skrivit.

19

Referenser
Tryckta kllor Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur. Leth, Gran & Thurn, Torsten (2000). Kllkritik fr internet. Styrelsen fr psykologiskt frsvar. Nyberg, Rainer (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med std av IT och internet. Studentlitteratur. Skrivregler fr svenska och engelska frn TNC (2001). TNC. Strmquist, Siv (1989). Skrivboken. Skrivprocess, skrivrd och skrivstrategier. Liber. Svenska skrivregler (2000). Utgivna av Svenska sprknmnden. 2. uppl. Liber. Otryckta kllor Hydn, Lars Christer (1999). Ngra hllpunkter fr opposition vid magisteruppsats. Tema Kommunikation, Linkpings universitet.

20

Bilaga 1 Granskningsprotokoll fr rapporter

Innehll
Har dokumentet en intressevckande och beskrivande titel? r sammanfattningen rttvisande och p rtt niv? Presenteras syftet med dokumentet och uppfylls detta? Finns det tillrckligt med innehll? Stmmer faktauppgifterna? r slutsatserna relevanta och trovrdiga? r kllhnvisningarna korrekta bde i brdtext och vid figurer? Framgr det vad som r egna sikter och vad som r andras? r referenslistan korrekt skriven? Finns alla kllor i brdtexten ocks i referenslistan?

Kommentar och frslag till tgrd

Struktur
Har dokumentet en logisk struktur? r innehllsfrteckningen korrekt skriven?

Sprk
r sprket begripligt? Har texten flyt, dvs. hnger texten samman? r texten rttstavad? r texten grammatiskt korrekt? r meningarna i texten fullstndiga? r sprket tillrckligt precist? Frklaras oknda eller nya termer och begrepp i texten eller i en ordlista? Anvnds en konsekvent terminologi? r interpunktionen korrekt? Anvnds frkortningar p ett korrekt och konsekvent stt? r ev. avstavning gjord p ett korrekt stt?

21

Layout
r dokumentet verskdligt? r de anvnda teckensnitten lmpliga? r placeringen och utformningen av figurer och tabeller bra? Finns figurtexter och tabellrubriker och r dessa numrerade och utformade p lmpligt stt? Finns sidnumrering och r den lmpligt placerad?

22

Bilaga 2 Lstips
Christoffersson, Karin m.fl. (1998). Sprkguiden. Linkpings universitet, [www]. <www.liu.se/personal/sprakvard/sprakguiden.pdf> En allmn handbok om skrivande, frmst riktad till anstllda och studerande vid Linkpings universitet. Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (1991. Att utreda, forska och rapportera. Liber Ekonom. Boken kan anvndas som en uppslagsbok och den behandlar bl.a. hur man gr en utredning, vetenskaplighet och hur en rapport ska se ut samt hur rapporter bedms. Ingemark, Peter (1990). Layout med dator. Principer fr funktionell formgivning. Studentlitteratur. Grunder i formgivning med dator med tonvikt t det grafiska hllet. Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1988). Frn tanke till text. En sprkhandbok fr uppsatsskrivande studenter. Studentlitteratur. En omfattande handbok fr universitetsstuderande med tonvikt p humanistiska uppsatser. Karlsson, Bjrn (1992). Tio budord fr layout. Populr Kommunikation. Hfte med grundlggande principer fr grafisk formgivning. Mrdsj, Karin (1986). Informera om teknik. Liber. Rd fr teknologer som vill informera om teknik, bde skriftligt och muntligt. Rehnberg, Bo. (2004) Bra skrivet. Vl talat. Handledning i skrivande och praktisk retorik. Studentlitteratur. Boken reder ut hur skriv- och talprocesserna fungerar i bde teori och praktik samtidigt som den ger konkreta strategier och handfasta tips om hur man kan utvecklas som skribent och talare. Svenska datatermgruppen (2003). [webbplats]. Hmtat frn <http://www.nada.kth.se/dataterm/> 6 februari 2003. Besk grna Svenska datatermgruppens hemsida fr att f hjlp. Terminologicentrum TNC (2003). [webbplats]. Hmtat frn <www.tnc.se> 1 juli 2003. Terminologicentrum TNC utarbetar fackordlistor och andra publikationer, erbjuder kurser och fredrag om terminologi och facksprk samt svarar p termfrgor. Walla, Erik (1990). S skriver du bttre tekniska rapporter. Studentlitteratur. En handbok med praktiska tips om precis det som titeln antyder.

23