Pojkars problematiska lsning

En diskursanalys med utgngspunkt frn Lsandets kultur (SOU 2012:65)

Kk Olsen

Examensarbete (30 hgskolepong) i biblioteks- och informationsvetenskap fr masterexamen inom ABM-masterprogrammet vid Lunds universitet. Handledare: Olof Sundin r: 2013
Kk Olsen

Boys Problematic Reading: a Discourse Analysis based on the Swedish Government Report The Culture of Reading (SOU 2012:65) Abstract
When it comes to reading, there are rather large differences between boys and girls in skill and frequency, and these differences have persisted for decades. For the last few years I have sensed an increasingly negative image of boys and men in the public conversation. What to read is a matter of personal choice, yet this personal choice is, in this conversation, connected to war, mens violence against women and misogyny in general. In contemporary research, boys declining school results has been described as being a boy problem, and the answer has been to question boy culture (and using girls school performance as the good example). But I dont want to sense. I would like to know. Therefore I set out to examine the discourse on boys and men and their reading within a limited context. The recently published government report The Culture of Reading (SOU 2012:65) offered, together with the media reactions to it and the comments submitted to it, such a context. With Carol Lee Bacchis What is the Problem Represented to be-analysis (WPR) I examine what is said and assumed about boys and boys reading, what is left unproblematic and what the consequences are, but also how the problem representation has been defended and questioned. In my study I revealed two discourses: the literature discourse and the boy discourse. In the former, quality literature is lifted above other genres; in the latter, boys are constructed as being problematic, resistant and unwilling. Also, the boy discourse leaves no room for other ways of being a boy. These two discourses are intertwined, as one of the solutions to the boy problem is not a broadening of the definitions of reading and literature to make place for genres generally appreciated by boys (such as non-fiction, science fiction and fantasy), but rather a prompting of boys to read quality fiction. In other words: Intimately connected with the discourse on boys reading are notions of quality, fine literature and the value of fiction. Thus, the view on boys and their reading is rather negative, and the view is not limited to this government report. Keywords Carol Lee Bacchi, discourse analysis, boys reading, mens reading, masculinity

INNEHLLSFRTECKNING Inledning ..........................................................................................5!

Positionering i fltet ........................................................................................ 6! Syfte och frgestllningar ................................................................................ 8! Disposition ....................................................................................................... 9! Frekommande begrepp ....................................................................................... 10! Tidigare forskning .........................................................................11! Det problematiska kvalitetsbegreppet ........................................................... 11! Pojkars skol- och lsprestationer ................................................................... 12! Pojkars och mns lspreferenser .......................................................................... 13! S det skiljer sig, varfr d? .......................................................................... 15! Maskulint det som inte r feminint .................................................................... 15! Lsning och litteracitet en definitionsfrga? .............................................. 17! Pojkproblem, problempojkar eller skolproblem? .............................................. 18! Ett pojkperspektiv p lsning ............................................................................... 20! Statistiska underskningar och utgngspunkter ............................................ 21! IEA/PIRLS ........................................................................................................... 22! PISA ..................................................................................................................... 22! Nordicoms mediebarometer ................................................................................. 24! Underskningarna av levnadsfrhllanden .......................................................... 24! SOM-institutet ...................................................................................................... 25! Teori och metod .............................................................................26! Diskursanalysens rtter ................................................................................. 27! Legitimitet och utestngningsmekanismer ........................................................... 27! What is the Problem Represented to be? .............................................................. 28! Tillvgagngsstt ........................................................................................... 29! Avgrnsningar ...................................................................................................... 30! Empiriskt material ........................................................................32! Lsandets kultur............................................................................................. 32! Artiklar .......................................................................................................... 33! Remissyttranden ............................................................................................ 34!

Analys och resultat ........................................................................35!

Hur formuleras problemet?............................................................................ 36! Vad r underfrsttt i problemrepresentationen? .......................................... 37! Vad blir konsekvenserna?.............................................................................. 39! Vad r det som inte problematiseras? ............................................................ 40! Vad hade svaret kunnat vara? ........................................................................ 41! Hur har problemformuleringen kritiserats och frsvarats? ........................... 42! Medierapportering ................................................................................................ 43! Remissyttranden ................................................................................................... 44! Sammanfattning och diskussion ..................................................50! Vad jag har kommit fram till ......................................................................... 50! Vilka frestllningar kommer till uttryck? ........................................................... 51! Vad r det som utelmnas i problemrepresentationen? ........................................ 51! Finns det andra svar? ............................................................................................ 52! Avslutande diskussion ................................................................................... 52! Utredningens diskurser ......................................................................................... 52! Litteraturdiskursen ........................................................................................................ 52! Pojkdiskursen ................................................................................................................ 55! Diskursernas effekter ............................................................................................ 56! 3

Lsning: Bryt diskurserna! ................................................................................... 57! Metoddiskussion ................................................................................................... 59!

Mitt bidrag till fltet ...................................................................................................... 60! Fortsatt forskning .......................................................................................................... 60! Diskursbrott som feministiskt stllningstagande .......................................................... 58!

Slutsatser ........................................................................................61! Litteraturfrteckning ....................................................................62!

Referenser ...................................................................................................... 62! Empiriskt material ......................................................................................... 67! Artiklar ................................................................................................................. 67! Remissyttranden ................................................................................................... 69! Bilagor ............................................................................................73! Bilaga 1: Nordicom ....................................................................................... 73! Bilaga 2: Statistiska centralbyrn .................................................................. 75! Bilaga 3: SOM-institutet................................................................................ 77! Bilaga 4: IEA/PIRLS ..................................................................................... 78!

Inledning
Det r lite s i kulturen som frodas bland pojkar, att man inte ska lsa. Men visst finns det bcker som lockar pojkarna, Zlatans sjlvbiografi r en sdan. Den har bidragit enormt till pojkars lsning, det finns massor av pojkar som lst den fast den egentligen r ver deras kunskap. Rasimus, 2012

Trtt efter tre intensiva heldagar p Bokmssan satt jag p natten mellan den 29:e och 30:e september och skumlste mediareaktionerna p litteraturutredningen Lsandets kultur (SOU 2012:65) som offentliggjorts ungefr tv och ett halvt dygn tidigare. Det citerade avsnittet fick mig onekligen att vakna till, eftersom jag, hur jag n betonade och vnde och vred p det, inte kunde f det att lta ngot annat n nedltande: pojkar vill inte lsa (skolans roll i detta problematiseras inte), men vill de lsa s vljer de sdan lsning som de nd inte klarar av. Citatet r ingen isolerad freteelse: Vid denna tidpunkt hade jag, sedan en tid tillbaka, intresserat mig fr mns och pojkars lsning, ngot som jag upplevde problematiserades:
Nr mn vljer lsning ska det grna handla om brott, krig och framngsrika (sic) mn. Trots att lsintresset r uselt jmfrt med kvinnors, finns det frlag som nischar sin utgivning fr en manlig publik. Leffler, 2011

Det ligger nra till hands att tolka detta utsnitt ur det offentliga samtalet som att mn, om de mot all frmodan lser, lser fel saker och att det r problematiskt att det finns bokfrlag som vill tillfredsstlla denna felaktiga litteratursmak. Frfattaren Henrik Arnstad tar kritiken ett steg lngre: Det manliga historiebruket var ett av mordvapnen [i Irak] (Arnstad, 2012, s. 70) hvdar han i en artikel i vilken han driver tesen att den stndiga strmmen av krigsbcker r livsfarlig (Arnstad, 2012, s. 68):
Tnk p det nsta gng du ska handla en bok till din pappa eller bror, och str och fingrar p nnu en bok om andra vrldskriget. Att din present r en bekrftelse av patriarkatet. I [Sveriges nrvaro i Afghanistan] anar vi arvet efter andra vrldskriget och jag tnker: Ska fattiga afghaner behva d drfr mn i svenska regeringen gillar att lsa om Hitler? Arnstad, 2012, s. 71

Men det r inte bara genrer som problematiseras, ven knet p de frfattare vars verk mn lser, eller inte lser, hamnar i skottlinjen. Frfattaren Mats Sderlund 5

avrundar ett debattinlgg om mns vld mot kvinnor med att han rder mn att lsa kvinnliga frfattare istllet fr manliga (Sderlund, 2011). Det r viktiga saker som Mats Sderlund skriver om och diskuterar, men det r oroande, tycker jag, att vlja eller vlja bort ngot srskilt i frga om ngot s personligt som lsning oavsett om detta r medvetet eller omedvetet blir s intimt sammankopplat med vldsbrott. I citaten kan man, om man vill, uttolka frestllningar om ansvar: pojkar vill inte lsa fr att pojkkulturen dikterar att man, som pojke, inte ska gra det (Rasimus, 2012) och mn r vldsamma drfr att de lser sdant som andra mn skriver (Arnstad, 2012) det verkar vara sjlva maskuliniteten som str i vgen fr lsningen och srskilt fr den goda lsningen. Gunilla Molloy, docent i litteraturvetenskap, skrev vren 2013 ett debattinlgg i Dagens Nyheter i vilket hon explicit uttryckte att pojkarnas frsmrade lsfrmga inte r ngot som skolan kan lastas fr, eftersom mnga mn, i sin gestaltning av manlighet, bland annat gr det genom att inte lsa sknlitteratur och att pojkar i klassrummet mste frhlla sig till maskulinitetens frhllande till femininiteten p ett stt som ocks bekrftar deras maskulinitet (Molloy, 2013). Om antagandet att mns lsintresse r uselt r korrekt, r det d inte viktigare att de lser verhuvudtaget n att det lilla lsintresse som faktiskt finns problematiseras ytterligare? Lockar man icke-lsare till lsning genom att frn brjan tala om fr dem att de aldrig kan gra rtt? Finns det ens ngon som heter rtt lsning och r sknlitteratur den enda litteratur som rknas? Riskerar inte ett negativt betonat samtal, snva definitioner och avsaknad av uppmuntran att leda till sjlvuppfyllande profetior? r det ens ett problem att vissa tar del av berttelser genom sknlitteratur medan andra fredrar andra genrer eller till och med andra medier? Det rder inget tvivel om att pojkar och mn i termer om lsning och skolresultat presterar smre n flickor och kvinnor det finns gott om forskning, bde nationell och internationell, som stder ett sdant pstende. Skillnaden i prestationer har dessutom funnits lnge. Det jag vill underska nrmare r hur detta problem formuleras, vem eller vad som anses bra ansvaret, och hur problemet diskuteras eller formulerat p ett annat vis: jag vill titta nrmare p samhllets rdande syn p pojkar och pojkars lsning och vilka frsanthllanden som grs kring dem och jag vill gra det inom en begrnsad kontext. Uppfattningen att pojkars och mns lsning betraktas som problematisk och som ngot som ska frndras prglar sklart min frfrstelse, men den prglas ven av ett intresse fr mansfrgor i stort, en krlek till litteraturen (i bred bemrkelse), en vilja att alla upptcker hur roligt det kan vara att lsa och en oro fr svenska ungdomars sjunkande lsfrdigheter.

Positionering i fltet
Biblioteks- och informationsvetenskap r ett brett och tvrvetenskapligt forskningsflt som rymmer svl studier av hantering, organisering och frmedling av information och frgor kring digitalisering som studier med anvndarfokus, till exempel underskningar av lsvanor. Under min tid p ABM-programmet har ven samtalet kring olika, i bibliotekssektorn behvliga, policydokument och framstllning 6

av dessa, till exempel anvndarpolicyer och organisationspolicyer, varit framtrdande. Inom fltet ryms ven kultur- och litteraturpolitiska sprsml. Dessa lyfts fram av forskare som, bland andra, Jenny Johannisson och Linna Lindskld. Johannisson undersker i sin avhandling Det lokala mter vrlden: kulturpolitiskt frndringsarbete i 1990-talets Gteborg hur lokalt kulturpolitiskt frndringsarbete mter de utmaningar som finns det senmoderna vsterlndska samhllet och visar hur arbetet vilar p och reproducerar existerande diskurser (Johannisson, 2006); Linna Lindskld undersker i sin kommande avhandling det statliga litteraturstdet och hur frestllningar om kvalitet anvnds i kulturpolitiken (Lindskld, odaterad). Trots att jag kommer att referera till forskning kring lsning och lsvanor menar jag allts att min uppsats snarast berr kulturpolitiska sprsml inom biblioteks- och informationsvetenskapen, ven om mnena just i mitt fall kan betraktas som vldigt nrliggande eller till och med ngot verlappande. Min uppsats kan allts sgas lyfta in forskning om lsning och litteracitet i det kulturpolitiska fltet. Jag anvnder sledes forskningen p ett nytt stt och hoppas p det sttet strka det kulturpolitiska forskningsfltet med fler perspektiv. Min uppfattning r min frga i huvudsak kommer att komma till sin rtt i praktikerfltet. Korrekthet, demokrati, mngfald och det inkluderande synsttet r ofta honnrsord nr vi formulerar policydokument i arbetslivet och det br vi med oss ven nr vi tar del av andra institutioners policydokument. Men trots att vi blivande biblioteks- och informationsvetare i stor utstrckning kommer att arbeta inom offentlig sektor och dr komma i kontakt med olika slags policydokument r en djupare policyanalys ett sllsynt inslag i fltet men det frekommer: sa Sderlind underskte i sin avhandling Personlig integritet som informationspolitik debatt och diskussion i samband med tillkomsten av Datalag (1973:289) (Sderlind, 2009) 1970-talets diskussion och politiska beslut kring datorisering och datoriserad lagring av personuppgifter, men policyanalys framtrder i fltet mest p magister- och masterniv, till exempel i En bortglmd guldlder? Tillgngliggrande av tidig svensk film till en bredare publik (Nordh, 2008) i vilken Caroline Nordh analyserar policy kring tillgngliggrande av svensk film frn det tidiga 1900-talet, och i St inte och hng! En underskning av bemtandepolicyer p svenska folkbibliotek (Malm, 2011) samt I hndelse av en zombie-apokalyps: En underskning av policies inom lngsiktigt bevarande av digitala medier i den moderna vrlden av Open Access institutionella arkiv (Axelsson, 2012). Inspirerad av Linna Lindsklds pgende avhandlingsprojekt, i vilket hon undersker hur frestllningar om estetisk kvalitet anvnds i utvande av kulturpolitik (Lindskld, odaterad), och hennes analys av litteraturstdet med utgngspunkt i Carol Lee Bacchis What is the Problem Represented to be-analys (WPR-analys) i konferensbidraget Whats the problem represented to be in the Swedish state support to fiction (Lindskld, 2010) kommer jag i min uppsats, att underska vad som skrivs om pojkar och framfr allt om pojkar och lsning i litteraturutredningen Lsandets kultur (SOU 2012:65) och medierapporteringen i direkt anslutning till dess offentliggrande. Lindskld (2010) fr ven intressanta resonemang kring kvalitet som jag kommer att anvnda mig av i min analys. Carol Lee Bacchi, doktor i historia frn McGill University i Montral i Kanada och nu verksam som professor emerita i statsvetenskap vid University of Adelaide i 7

Australien, bedriver forskning frmst inom policyteori och feministisk politisk teori. Hennes metodologiska analysverktyg What is the Problem Represented to be? (WPR) introducerades frst i Women, Policy and Politics: the construction of policy problems (Bacchi, 1999) och vidareutvecklades sedan i Analysing Policy: Whats the Problem Represented to be? (Bacchi, 2009) och bygger p Foucaults poststrukturalistiska teorier kring legitimitet och utestngningsmekanismer. Verktyget anvnds frmst inom statsvetenskapen fr att analysera lagstiftning och offentlig policy, men verktyget har anvnts ven i andra forskningsflt och d srskilt i analys av frgor kring jmstlldhet och likabehandling. I Sverige har den till exempel anvnts inom studier i pedagogik, i avhandlingen Samma, lika, alla r unika: En analys av jmstlldhet i frskolepolitik och praktik (Edstrm, 2010), en studie av jmstlldhet i frskolan sedan slutet av 1960-talet; i den statsvetenskapliga avhandlingen Blir du anstllningsbar lille/a vn?: Diskursiva konstruktioner av framtida medborgare i gymnasiereformer 1971-2011 (Carlbaum, 2012) samt i en avhandling i arbetsvetenskap med titeln Den paradoxalt ndvndiga kvinnan: knsdiskurser i svenskt nringsliv (Jansson, 2010) som handlar om de marknadsekonomiska principernas mte med frn politiskt hll stllda krav p jmstlldhet och kvinnans roll i den nyliberala kontexten. I och med Linna Lindsklds avhandlingsarbete har Carol Lee Bacchi gjort entr i biblioteks- och informationsvetenskapen och frhoppningsvis kan jag med min uppsats verka fr ett ytterligare synliggrande.

Syfte och frgestllningar

Jag uppfattar att pojkars och mns lsning p senare r har problematiserats i det offentliga samtalet, ngot som jag ven gav exempel p i inledningen. Drfr vill jag analysera det offentliga samtalet om pojkar i allmnhet och pojkar och lsning i synnerhet ssom det kommer i uttryck i ett specifikt sammanhang. Den nyligen utkomna litteraturutredningen (SOU 2012:65) erbjuder, tillsammans med den medierapportering som frekommit om och kring den och de inkomna remissyttrandena, ett sdant sammanhang. Litteraturutredningen Lsandets kultur (SOU 2012:65) redogr fr de senaste rens lsvane- och lsfrdighetsunderskningar och litteraturens villkor i Sverige. Statens offentliga utredningar r normerande och spelar en stor roll fr det fortsatta politiska arbetet inom sitt omrde. Inte sllan ligger de till grund fr revideringar i lagstiftningen. Litteraturutredningen kommer sledes sannolikt att ligga till grund fr lsfrmjande tgrder initierade frn politiskt hll och kommer hgst sannolikt ven att pverka samtalet om lsning i skolor och p bibliotek. De problematiseringar som grs dri kommer att prgla det offentliga samtalet fr en lng tid framver. P s stt utgr litteraturutredningen och diskussionen om och kring den en kontext eller en diskurs som p olika stt kan underskas och analyseras. ven om det finns anledning att tro att utredningen kommer att lsas av mnga, kanske frmst av yrkesverksamma inom de omrden som berrs, finns det ven anledning att tro att dess budskap kommer att n ut till nnu fler genom mediernas rapportering och att medierapporteringen i sig utgr ett filter mot allmnheten, dr vissa saker lyfts fram och andra hamnar i skymundan. P grund av mediers stora rckvidd och

genomslagskraft kommer jag drfr ven att analysera medierapporteringen kring utredningen. Jag menar allts att en studie av hur vi diskuterar en freteelse eller om man s vill: en problematisering av problematiseringen kan blottlgga dolda frestllningar och frsanthllanden och i frlngningen visa vgen till jmstlldhet, jmlikhet och likabehandling p bibliotek, i skola och i samhllet i stort. Srskilt biblioteken r en viktig resurs bde i skolan och i samhllet, vilket ven litteraturutredningen (SOU 2012:65) tar fasta p, och inom bibliotekssektorn r det en viktig frga om man beaktar det stora frtroende sektorn har bland allmnheten och den makt som ett sdant frtroende medfr. Mitt syfte r allts att, med hjlp av Carol Lee Bacchis frga Whats the Problem Represented to be? (WPR) underska vilka problemstllningar som formuleras kring pojkars och mns lsning inom ett begrnsat sammanhang. Detta sammanhang bestr av litteraturutredningen Lsandets kultur (SOU 2012:65), artiklar om litteraturutredningen i media som publicerats omedelbart p utredningens offentliggrande, samt de remissyttranden som senare lmnats medan utredningen lg ute p remiss. Min frhoppning r att jag, genom min analys, ska kunna synliggra hur problemet presenteras, vad som frutstts och tas fr givet och vad konsekvenserna av en sdan presentation blir samt att min uppsats ska mynna ut i en konstruktiv diskussion kring pojkars och mns lsning och lsfrmjande insatser. Min primra frgestllning kan allts formuleras som fljer: Hur formuleras problemet med och kring pojkars lsning i litteraturutredningen Lsandets kultur (SOU 2012:65) och i medierapportering kring den?

Frgestllningen kan frtydligas med hjlp av ett antal delfrgor: Vilka frestllningar kommer till uttryck? Vad r det som utelmnas i problemrepresentationen? Finns det andra svar?

Dessa frgor korrelerar med analysverktygets frgor och r de frgor som tydligast synliggr sjlva problemrepresentationerna, vilket ju min primra frgestllning syftar till att gra. vriga frgor, de av verktygets frgor som inte nmns bland delfrgorna ovan, r ocks jtteviktiga, men d de i huvudsak syftar till att diskutera problemformuleringen i vidare bemrkelse lter jag dem komma till sin rtt p sin plats i analysen.

Disposition
I inledningskapitlet redogjorde jag fr min frfrstelse, min position i forskningsfltet samt fr mitt syfte och mina frgestllningar.

I nsta kapitel redogr jag fr sdan forskning som jag anser relevant fr min forskningsfrga. Hr ryms svl resonemang kring begreppet kvalitet som forskning kring pojkars lsvanor och genusteoretiska resonemang. I kapitlet Teori och metod redogr jag fr diskursanalysens rtter fr att sedan redogra fr det analysverktyg jag kommer att anvnda mig av. I detta kapitel berttar jag ven hur jag har gtt tillvga och vilka avgrnsningar jag har gjort. Drp fljer ett kapitel (Empiriskt material) i vilket jag redogr fr mitt material: litteraturutredningen, medierapporteringen och remissyttrandena. Steg fr steg, i enlighet med analysverktyget, gr jag sedan min analys, vilken jag redogr fr i kapitlet Analys och resultat, varp jag diskuterar mina fynd i kapitlet Sammanfattning och diskussion. I detta kapitel diskuterar jag ven min metod, mitt bidrag till forskningsfltet samt fortsatt forskning. Till sist avslutas uppsatsen med kapitlet Slutsatser.

Frekommande begrepp
I uppsatsen syftar all frekomst av begreppen litteraturutredningen, utredningen och kommittn p Lsandets kultur (SOU 2012:65). Enda undantaget r avsnittet Det problematiska kvalitetsbegreppet i kapitlet Tidigare forskning dr det i stllet r den frra litteraturutredningen, 1968 rs litteraturutredning Boken, SOU 1974:5, ven kallad L68, som avses. Vidare anvnder jag fr enkelhetens skull lsfrmga, lsfrdighet och lsfrstelse synonymt.

10

Tidigare forskning
Det problematiska kvalitetsbegreppet handlar bland annat om Linna Lindsklds (2010) WPR-analys av kvalitetsbegreppet i den frra litteraturutredningen, SOU 1974:5. Drp fljer avsnittet Pojkars skol- och lsprestationer, ett kortfattat historiskt perspektiv som kan sgas utgra bakgrunden till hur problemet har angripits. Jag redogr ven fr en del forskning kring pojkars och mns lspreferenser (Pojkars och mns lspreferenser). Under rubriken S det skiljer sig, varfr d? redogr jag kort fr ngra olika frklaringar till pojkars skolprestationer innan jag, i avsnittet Maskulint det som inte r feminint, avhandlar de genusteoretiska frklaringsmodeller som i huvudsak vxt fram p senare r och anvnds idag. I avsnittet Lsning och litteracitet en definitionsfrga? redogr jag fr litteracitetsbegreppet fr att sedan, i avsnitten Pojkproblem, problempojkar eller skolproblem? och Ett pojkperspektiv p lsning, lta forskningen, frmst med professor Thomas Newkirks rst, resonera kring pojkars skolprestationer och lspreferenser frn deras perspektiv. Avslutningsvis ger jag under rubriken Statistiska underskningar och utgngspunkter en versikt ver de underskningar och den statistik som Lsandets kultur (SOU 2012:65) vilar p. Eftersom jag intresserar mig fr pojkars (och mns) lsning ena sidan och samtalet om pojkar (och mn) andra sidan, behandlar den forskning jag i huvudsak anvnder mig av olika aspekter av och perspektiv p detta. Framfr allt har jag velat lta pojkarna sjlva komma till tals, vilket de fr gra frmst med hjlp av Thomas Newkirk (2002), professor i engelska vid University of New Hampshire, och Lynne Mckechnie (2006) som har 20 rs erfarenhet som barnbibliotekarie och idag r professor vid fakulteten fr media- och informationsstudier p University of Western Ontario i Kanada. Det finns mnga fler perspektiv, till exempel psykologisk forskning om hjrnans stt att behandla sprk (detta nmns dock i frbigende i avsnittet S det skiljer sig, varfr d?) eller vrt behov av identifikation, men min bedmning r att sdana perspektiv, ven om de naturligtvis r oerhrt intressanta, befinner sig utanfr mitt fokus.

Det problematiska kvalitetsbegreppet

I 1968 rs litteraturutredning ansgs bokmarknaden befinna sig i kris: bcker var dyra, vinstkrav ledde till en icke-kvalitativ utgivning och allt frre debutanter publicerades; vidare ansgs sknlitteratur vara god och viktig lsning och det ansgs problematiskt att mnniskor lste dlig litteratur i stllet fr god och kvalificerad dito (SOU 1974:5, s. 28, 86, 103, refererad i Lindskld, 2010, s. 5). Det fanns en allmnt utbredd frestllning om att kvalitetslitteraturen var p tillbakagng, undantrngd av populrlitteraturen (Steiner, 2006, s. 59). I utredningen freslogs att man skulle infra 11

ett litteraturstd fr att motverka den likriktning som ansgs rda p bokmarknaden, frmst fr bokmarknadens skull, fr att ka dess mngfald och detta litteraturstd infrdes 1975 (Lindskld, 2010, s. 2, 5). Dremot vervgdes inte vid denna tidpunkt en snkning av bokmomsen, eftersom en sdan snkning ven skulle gynna den ickekvalitativa litteraturen, vilken ansgs utgra ett hinder fr konsumenterna att f tillgng till den s kallat goda kvalitetslitteraturen (Steiner, 2006, s. 59-60). Srskilt problematiskt blir detta eftersom vad som r bra litteratur aldrig riktigt definieras, mer n i egenskap av vad det inte r och att det r presupposed that one just know (Lindskld, 2010, s. 6). Populrkultur i allmnhet ses, och har lnge setts, som skadlig och som varande orsak till samhllets moraliska frfall, samtidigt som denna populrkultur ven visas upp som symtom och bevis p detta frfall (Newkirk, 2002, s. xvi-xvii). Frestllningarna r inte nya utan kan spras tminstone 200 r tillbaka i tiden (Gans, 1974, s. 19) enligt sociologen Herbert J. Gans som p 1970-talet studerade populr och fin kultur och de motsttningar som psts finnas mellan dem (Gans, 1974). Denna dikotomi mellan fint och populrt kan ven kopplas till andra dikotomier som mn/kvinnor, arbete/fritid, offentligt/privat (Hemmungs Wirtn, 1999, refererad i Lindskld, 2010, s. 6). Populr litteratur, som ibland lite nedltande har kallats fr kiosklitteratur och tantsnusk, har sedan lnge betraktats som kvinnlig lsning och feministiska studier har visat att frestllningar om fin och god konst vilar p traditionella och normativa frestllningar om kn, dr finkultur sammankopplas med maskulinitet och populrkultur med femininitet (Lindskld, 2010, s. 6).

Pojkars skol- och lsprestationer

Att flickors och pojkars skol- och lsprestationer r ojmna och att de vljer olika lsning nr de sjlva fr vlja r inget nytt under solen. Detta bekrftas i ett flertal studier som gjorts frn brjan av 1970-talet till mitten av 1990-talet som visar att pojkar lser mindre och smre n flickor (se t.ex. Millard, 1997, s. 2-3, 13-15; Molloy, 2007, s. 8; Hglund, 2012, s. 54, 59-62; Fredriksson, 2012, s. 99-103; Rosn, 2012, s. 118, 133). Skillnaderna i lsvanor och lsfrdigheter kan dessutom, med ngra f undantag, ses nstan verallt i vrlden (Fredriksson, 2012, s. 99). Denna obalans i skolprestationer har tidigare antagits bero p att flickor presterat svagt i matematik och naturvetenskapliga mnen, men har i stllet visat sig bero p pojkars svaga prestationer i sprkmnen, ngot som ven pverkar instllningen till skolan och skolarbetet: sprkmnena domineras totalt av flickor oavsett lder lser flickor mer sknlitteratur n pojkar och vid 16 rs lder fr de hgre betyg och lser p en hgre niv i skolmnena (Millard, 1997, s. 2-3, 15). Nr det upptcktes att flickor underpresterade i matematik sattes dessutom tgrder in fr att gra mnet mer tilltalande fr flickor till exempel genom att anpassa lromedel insatser som inte har ftt ngon motsvarighet nr det upptcktes att pojkar brjade underprestera i andra mnen (Millard, 1997, s. 17-18). Ojmnheten i flickors och pojkars skolprestationer ledde, i Storbritannien i slutet av 1990-talet, till frsk att frbttra pojkarnas resultat genom att infra element i undervisningen som antogs kunna gra pojkar mer intresserade; till exempel uppmanade den dvarande utbildningsministern David Blunkett skolorna att i strre utstrckning lsa mer informativa texter, vilka antogs kunna locka pojkar till lsning 12

(Barrs, 2000, s. 287-288). Myra Barrs, som tidigare var frestndare fr utbildningscentret CLPE i Storbritannien, ansg d att detta mlinriktade arbete i och med att det syftade till att frbttra skolresultaten p stt och vis var bra men att det ven ledde till a search for ways of boosting standards regardless of underlying issues (Barrs, 2000, s. 288). I stllet fr att vidta tgrder fr att gra skolarbetet mer lockande fr pojkar ansg hon att tgrderna borde utg ifrn nrmare studier av flickors lsning och vilka aspekter av lsning beyond questions of accuracy and fluency det r som de bemstrar men som inte pojkar bemstrar i lika stor utstrckning, nmligen frmgan att g in i den vrld som presenteras i texten och identifiera sig och knna empati med dess karaktrer att anvnda sin fantasi och ltsas: Some boys actively resist the kind of affective and involving experiences that fictional texts offer the reader (Barrs, 2000, s. 288). Denna skillnad kan, enligt Molloy, bero p att pojkar helst lr sig sdant som r anvndbart hr och nu och, till skillnad frn flickor, kan ha svrigheter att greppa skolans koncept med teoretiska kunskaper som kanske kommer till anvndning lngre fram i livet (Molloy, 2007, s. 29).

Pojkars och mns lspreferenser

Pojkar lser inte r en vanligt pstende, men Gunilla Molloy, docent i litteraturvetenskap, menar att pstendet r gravt frenklat och att om det upprepas tillrckligt ofta kan framst som en sanning, som i sin tur kan bli en sjlvuppfyllande profetia (Molloy, 2007, s. 9). Studier visar att barn redan vid fem rs lder, beroende p kn, vljer bjrt kontrasterande teman i sina egna berttelser flickor berttar om gulliga djur, pojkar om superhjltar och action ngot som av skolpersonal anses vara ett stt fr barnen sjlva att frstrka skillnaderna mellan knen, dr pojkarnas teman r ett terskapande av en hjltediskurs som rymmer till exempel Beowulf och Stlmannen och som anses skapa en maskulin identitet som frmst definieras av sin ickefemininitet (Millard, 1997, s. 10). Skillnaden i lspreferenser har uppmrksammats hos barn redan i frskoleldern: pojkarna vljer dagstidningar och serier och flickorna sagor och andra sknlitterra berttelser och dessa intresseskillnader antas vara en av de mest betydande faktorerna bakom pojkarnas senare skolprestationer (Millard, 1997, s. 10-13). Redan vid tv rs lder har skillnader i preferenser observerats: medan flickor uppmrksammade romantiska sagor, fredrog pojkar sagor med inslag av skrck och vld (Ross, McKechnie & Rothbauer, 2006, s. 89). Sten Furhammar, tidigare hgskolelektor vid Hgskolan i Bors, utfrde p 1990talet en fallstudie av tre generationer i 16 familjer (totalt 83 personer) och han fann att mnnen gnade mer tid t dagstidningar n kvinnorna, men att kvinnorna i stllet gnade mer tid t veckotidningar n mnnen; i lsningen av dagstidningar lste betydligt fler mn n kvinnor sportsidorna och i valet av veckotidningar valde kvinnorna i strre utstrckning n mnnen tidningar med vissa fiktiva inslag och mnen som mode, mat, hem och hlsa (Furhammar, 1996, s. 7, 19, 22, 32, 62). I Furhammars studie uttryckte pojkarna en frkrlek fr serier och spnning och mnnen i pojkarnas frldrageneration vittnade om att ha lst science fiction och spnningslitteratur i barn- och ungdomen, grna bcker dr det hnde ngot (Furhammar, 1996, s. 74, 76-77). Mnnen valde ven faktabaserad lsning i strre 13

utstrckning n kvinnorna som i stllet var mer bengna att lsa fiktion; att lsa fr samhllsorientering, kunskapstillfrsel och med verklighetsanknytning betonades explicit av flera informanter av manligt kn i underskningens tv ldre generationer, ven om en och annan ocks lste sknlitteratur i huvudsak fr spnningens skull, men ven fr underhllning eller som tidsfrdriv (Furhammar, 1996, s. 78-85, 87-88, 93-95, 98-99). Lsningen kunde ven ha ett socialt motiv: man lste nyheterna fr att kunna vara med i samtalet med andra mnniskor eller studerade ett srskilt intresse som man delade och umgicks kring med ngon annan (Furhammar, 1996, s. 106, 110). Det ftal mn i underskningen som lste sknlitteratur angav att de gjorde detta fr att f inblickar i andra verkligheter eller fr att f trst i svra stunder, och en man gillade att lsa deckare och frska verlista frfattaren innan han lst ut boken (Furhammar, 1996, s. 112-115). I flera fall hade det ver tid skett en glidning i valet av lsning: de som vittnade om en sdan lste grna fiktion nr de var sm men hade sedan i vuxen lder alltmer brjat intressera sig fr facklitteratur (Furhammar, 1996, s. 117-118). En liknande glidning hade skett i lsningens komplexitet, frn serietidningar och roliga bcker till svrare lsning som till exempel thrillers eller frn litteratur som i huvudsak beskriver ett hndelsefrlopp till litteratur med detaljerade milj- och karaktrsbeskrivningar (Furhammar, 1996, s. 118-119). Endast i undantagsfall sgs komplexitetsglidningar i motsatt riktning (Furhammar, 1996, s. 120-121). Furhammars fynd bekrftas av Lynne McKechnie som menar att vi, fr att frst pojkars lsande eller icke-lsande, mste betrakta pojkarna som experter p sitt eget lsande (McKechnie, 2006, s. 59). I en fallstudie av 43 pojkar i ldrarna fyra till tolv r och deras egna samlingar av lsmaterial fann hon att pojkarna frmst lste fantasy, science fiction, sports stories, and funny stories, genrer som inte frekom lika ofta i samlingar tillhrande flickor som studerats inom samma projekt (McKechnie, 2006, s. 60-61; citat s. 61). De flesta pojkar var ointresserade av barndomsklassiker samt love stories and books about groups of girls; i stllet var mnen som jokes, magic, sports, survival guides, crafts, science, dictionaries, maps, nature, and dinosaurs ofta frekommande i pojkarnas boksamlingar och i samtalet med dem (McKechnie, 2006, s. 61-62). Nr de ombads vlja ut en favoritbok valde flera stycken en icke sknlitterr bok (McKechnie, 2006, s. 60-62). Utver bcker lste pojkarna ocks serietidningar (inklusive manga), magasin, diverse pysselbcker och kataloger, men endast en pojke lste dagstidningar; en annan pojke var srskilt intresserad av roll-, brd- och datorspel och lste endast manualer till sdana och det var tydligt att dessa manualer utgjorde ett narrativ och att detta, i kombination med spelen, var hans stt att konsumera berttelser p (McKechnie, 2006, s. 63):
It would be difficult to distinguish his description from another childs description of a science fiction novel. His enjoyment of both the game manual and the game itself seems to be in their narrative, their story-making, structure. He finds and enjoys this narrative in both the non-fiction manual and the interactive computer game, two sources we would not normally think of as narrative fiction. McKechnie, 2006, s. 63-64

Att pojkar och mn grna lser andra saker n sknlitteratur terkommer ven i andra studier (se t.ex. Cherland, 1994, s. 84-87; Millard, 1997, s. 11-12; Newkirk, 2002, s. 42). 14

S det skiljer sig, varfr d?

Orsakerna och anledningarna till dessa ojmna prestationer och olika preferenser har i tidigare forskning frklarats p lite olika stt. Molloy freslr till exempel att pojkars ovilja och till och med aktiva motstnd mot att lsa kan vara ett stt att dlja ls- och skrivsvrigheter eller ett stt fr dem att uttrycka att de helt enkelt inte ser meningen med att lsa (Molloy, 2007, s. 10, 14, 18). Historiskt har skillnaderna frklarats med att pojkars hjrnor r mer visuospatiellt och matematiskt orienterade (och att kvinnors hjrnor sledes skulle vara mer lingvistiskt orienterade), ngot som delvis styrks av forskningsresultat som tyder p att mns och kvinnors hjrnor behandlar sprk annorlunda (Millard, 1997, s. 18-19). Barn gr som frldrarna gr, brukar man ju sga, och en orsak till skillnaderna i pojkars och flickors preferenser och lsvanor anses vara att barnens frldrar uppvisar olika lspreferenser (Cherland, 1994, s. 84-87; Millard, 1997, s. 11-12). Fdernas lsning antas indirekt pverka pojkarnas tolkning av det de lser s att ven sknlitteratur, mer eller mindre frivilligt, omtolkas till ett informationsutbyte som verensstmmer med den bild av tillvaron som de fr av sina fder (Millard, 1997, s. 11-12). Detta bidrar till pojkarnas teorier kring och frstelse av vrlden och anvnds i skapandet av den egna maskulina identiteten; pojkar antas ven ska sig till sdan lsning som de identifierar med sin blivande vuxenroll och Millard menar att lrare uppfattar det som att den hr omtolkningen beror p att pojkarna frnekar sina egentliga intressen och vrderingar (Millard, 1997, s. 12). Detta skapar hos pojkarna en diskrepans mellan lsningen hemma som de r duktiga p och de prestationer de avkrvs i skolan, ngot som leder till ett missnje som inte syns hos flickorna (Millard, 1997, s. 13).

Maskulint det som inte r feminint

P senare r har genusteoretiska frklaringsmodeller vunnit mark. Genusteoretiker menar att knen r socialt konstruerade och att vr identitet inte determineras av vrt biologiska kn, utan att vi formas av vr sociala omgivning och dess frvntningar p hur kvinnor och mn ska vara; hos barn sker detta genom att de frndrar sitt beteende i enlighet med vad som uppmuntras och frvntas av nrstende vuxna, och senare ven genom att barn sjlva tydligt bevakar grnserna mellan vad som anses vara lmpligt eller olmpligt fr endera knet (Millard, 1997, s. 18-19). ven skolan hjlper till att frstrka dessa frestllningar ytterligare: Millard har uppmrksammat att tgrder sattes in fr att hjlpa flickor nr de underpresterade i naturvetenskapliga mnen men att motsvarande tgrder uteblev nr pojkarna underpresterade i sprk och lsning (Millard, 1997, s. 17-18). Detta mnster ses ven p andra omrden, till exempel att flickor uppmuntras att ska sig till mansdominerade mnen och omrden, till exempel teknik och naturvetenskap, men att pojkar inte uppmuntras att ska sig till kvinnodominerade omrden i samma utstrckning detta kan tolkas som att skolvsendet anser att flickor ska frska bli lite mer som pojkar och att pojkar och flickor frvntas prestera olika bra och ha olika ml (Millard, 1997, s. 19). Att pojkar och flickor vljer olika lsning och att pojkar inte lser frklaras ibland med att den maskulina identiteten skapas i avstndstagandet frn det feminina och att detta avstndstagande r ett stt att gra kn:

15

Boys learn at an early age to control both the girls in their class and the women who teach them by adopting a male discourse which emphasizes negative aspects of female sexuality, and embodies direct sexual insult. Millard, 1997, s. 9

Det finns studier som visar att elever sjlva betraktar lsning som en kvinnlig aktivitet (Millard, 1997, s. 12; Newkirk, 2002, s. 170). Vidare portrtteras flickor oftare n pojkar i lssituationer och flickor definierar i strre utstrckning sig sjlva som lsare lsningen som handling fylls sledes med feminint kodade betydelser som gr att den betraktas som mer lmplig fr flickor n fr pojkar (Cherland, 1994, s. 201-203; Millard, 1997, s. 19-21). I flickrollen ingr det att vara duktig i skolan och p det som utfrs dr, medan en sdan attityd hos pojkar kan upplevas underminera deras anseende (Millard, 1997, s. 25; Newkirk, 2002, s. 39-42), men studier visar att flickor, trots sina goda resultat, r mindre tillfreds med sina prestationer och uppfattar sig sjlva som mindre smarta n pojkar, som trots smre resultat, r tillfreds med sina prestationer och uppfattar sig sjlva som mer smarta (Newkirk, 2002, s. 38). Flickor fr ven mer hjlp med skolarbetet och har hgre frvntningar p sig hemma n pojkar (Newkirk, 2002, s. 43). Meredith Rogers Cherland studerade flickors sknlitterra lsning och identitetskonstruktion i den lilla staden Oak Town i Kanada och fann att mnnen, med ngra undantag, visst lste, men att de frmst lste facklitteratur fr att det var intressant eller anvndbart och att de inte lste sknlitteratur i srskilt stor utstrckning, eller i varje fall inte erknde att de gjorde det (Cherland, 1994, s. 8486). Detta tolkades av Cherland som ett aktivt avstndstagande frn sknlitterr lsning som varande ngot som mnnen ansg inte var en godtagbar sysselsttning deras lspreferenser tolkades som ett aktivt grande av kn genom att aktivt foga sig till den i samhllet underfrstdda, men rdande, frestllningen att sknlitteratur inte var ngot fr mn; de gjorde kn genom att ta avstnd frn sdant som kodats som kvinnligt (Cherland, 1994, s. 86-89). P senare r har antipluggkulturen varit p tapeten, en frklaringsmodell som gr gllande att det inte skulle vara frenligt med den manliga normen att vara flitig i skolan (Reuterstrand, 2011a, s. 9). Man kan ven prata om en motstndskultur dr motstndet utvas mot en annan kultur, nmligen en skolkultur, dr denna kultur kan utgras av till exempel svenskmnet med lsning av och samtal om sknlitteratur (Molloy, 2007, s. 36). Alla pojkar ingr inte i denna motstndskultur, men vissa pojkar konstruerar sin identitet sin maskulinitet genom att, med sitt sprk och sitt beteende, frska kontrollera miljn i klassrummet (Molloy, 2007, s. 35-36). Att det r sjlva manligheten som r en del i problemet anser sociologen och manlighetsforskaren Michael Kimmel som menar att pojkkrisen, som kan delas upp i dimensionerna deltagande i undervisning, resultat och beteende, bst frklaras med dynamiken i den msesidiga pverkan bland pojkar och med ideologierna med avseende p manlighet; vidare menar Kimmel att [v]rlden har frndrats enormt under de senaste femtio ren, men den manliga ideologin har inte hllit jmna steg med dessa frndringar (Kimmel, 2010, s. 23-24). Kimmel menar vidare att pojkarnas sviktande resultat i skolans sprkmnen frklaras med att de kommer p 16

kollisionskurs med normerna fr manlighet och att anledningen till att pojkar inte intresserar sig fr [litteratur] r att de r rdda fr vad det skulle sga om deras (tillgjorda) manliga hllning (Kimmel, 2010, s. 35). Kimmels forskning r srskilt intressant d hans rapport har publicerats av den statliga utredningen Delegationen fr jmstlldhet i skolan (DEJA) som tillsattes i juni 2008. Delegationens uppdrag var att, med utgngspunkt i skolans vrdegrund, lyfta fram och utveckla kunskap om jmstlldhet i skolan (SOU 2010:99, s. 3). Slutbetnkandet Flickor, pojkar, individer om betydelsen av jmstlldhet fr kunskap och utveckling (SOU 2010:99) verlmnades till regeringen i brjan av januari 2011 (SOU 2010:99, s. 3). Enligt utredningen kan pojkars svrighet att hnga med i skolan vara en mognadsfrga och att deras efterslpning kan frstrkas av att lrarnas frvntningar tenderar att vara lgre stllda p pojkarna men att de, nr de mognat ifatt, borde brja prestera bttre men inte alltid gr det eftersom de d har utvecklat problematiska knslomssiga reaktioner och krampaktiga frsvarsstrategier, som innebr att skolan inte prioriterats (SOU 2010:99, s. 65). DEJA konstaterar att pojkrollen r mindre och mer strikt n flickrollen, det vill sga att de sociala begrnsningar och knsnormer som pverkar pojkar r striktare n fr flickor: pojkar frvntas exempelvis ta avstnd frn det kvinnligt frknippade (dit skolan kan rknas), utstrla aggression och oberoende, och inte visa srbarhet och deras maskulinitetsgrande r intimt sammanlnkat med den normerande heterosexualiteten (SOU 2010:99, s. 66).

Lsning och litteracitet en definitionsfrga?

Begreppet litteracitet (ibland anvnds ven det engelska ordet literacy) anvnds i lsforskning fr att beskriva det komplicerade frhllandet mellan lskunnighet, lsfrstelse, olika textgenrer och olika sprkliga praktiker, dr SMS eller datorspel kan vara litteraciteter som dessutom skiljer sig frn de litteraciteter som finns i skolan (Molloy, 2007, s. 14). De flesta pojkarna i Lynne McKechnies studie visade sig vara engagerade och entusiastiska lsare, men de bortsg nd frn bcker de gillade drfr att de sjlva ansg att de inte rknades: de drog tydliga linjer mellan romaner, sknlitteratur riktiga bcker och andra bcker (McKechnie, 2006, s. 65). En pojke ombads ta fram sin favoritbok men valde en annan bok den han egentligen ville vlja, en bok som handlade om vetenskapsprojekt fr barn, menade han var only instructions, its not a story (McKechnie, 2006, s 65). Dessa stllningstaganden stmmer verens med vuxenvrldens skolans, bibliotekets syn p vad som r riktig lsning och Lynne McKechnie menar att en del av problemet med pojkars lsning ligger just i vad som definieras som lsning: om definitionen breddas i enlighet med pojkarnas egna erfarenheter kan pojkars lspraktiker legitimeras (McKechnie, 2006, s. 65-66). Srskilt intressant i McKechnies studie r de fynd som rr lspraktiker: Flera pojkar uppskattade icke-linjr lsning, till exempel serier och bcker med mnga illustrationer, men ven sdan lsning som p olika stt relaterade till andra aktiviteter, till exempel idrott som pojkarna gnade sig t; inte sllan hade lsningen anknytning till populrkulturella freteelser som till exempel Pokmon (McKechnie, 2006, s. 62, 64-65). Att vidga litteracitetsdefinitionen, menar Newkirk, gynnar kanske frmst pojkar men ven alla andra elever oavsett kn som finner nje i de genrer som idag inte har ngon 17

plats i skolans vrld att inte vidga definitionen och lroplanen innebr rentav en frlust av resurser och en frlust av kontaktytor mot de yngre generationerna (Newkirk, 2002, s. 170, 172-173). Vidare menar han att barn och ungdomar mste f utrymme att vara just detta barn och ungdomar, inte sm vuxna (Newkirk, 2002, s. 178). En vg in till pojkars lsande och skrivande kan sledes vara att via befintliga intressen eftersom lsforskning har visat att mnniskor ofta tillgnar sig (sprk)kompetenser inom olika intressesfrer dr de verkar, vilket innebr att en elev som utvar motstnd mot skolans stt att arbeta med litteratur, r desto mer arbetsvillig och presterar bra om en ls- eller skrivuppgift i stllet fokuseras p ngot som eleven redan r bra p (Molloy, 2007, s. 28, 32). Oavsett, menar Molloy, mste pojkarnas protester tas (med humor) (Molloy, 2007, s. 17) och f lov att visas ppet: Annars kommer eleverna nd p andra, dolda stt frska krngla sig ur de lrandeprocesser som pgr (Molloy, 2007, s. 11), men fokus mste frflyttas frn det pojkarna inte kan till det som de faktiskt klarar av (Molloy, 2007, s. 17). P samma stt mste det, i samtalen kring det som lses, finnas utrymme fr olika tolkningar inte bara lrarens (Molloy, 2007, s. 22).

Pojkproblem, problempojkar eller skolproblem?

Gunilla Molloy menar att pojkars instllning till lsning ensidigt ses som ett pojkproblem och vill frska nyansera den bilden ngot utver det personliga perspektivet finns ju bde det samhlleliga och det institutionella perspektivet att ta hnsyn till (Molloy, 2007, s. 10). Man mste drfr underska och ha i tanke att skolan och undervisningen i sig kan bidra till att cementera, reproducera och frstrka frestllningarna kring de bakomliggande faktorer till exempel kn, socioekonomisk bakgrund och frldrarnas utbildningsniv som pverkar elevernas, och kanske frmst pojkarnas, instllning till skolan i allmnhet och lsning i synnerhet (Molloy, 2007, s. 36). Ett led i det r att bryta ned och konkretisera vad dessa pojkar vet och kan; vilken sorts texter de lser och sjlva skriver; var, nr, hur och med vem eller vilka de lser och skriver dessa texter men ven i hur stor utstrckning deras lrare behrskar dessa litteraciteter (Molloy, 2007, s. 36). Thomas Newkirk anser att pojkarna misslyckas i skolan drfr att skolans definition av litteracitet r alltfr smal, vilket pverkar bde undervisning och betygsttning, vilket leder till att pojkars lsning och lspraktiker ignoreras eller till och med nedvrderas i vrsta fall har sdana genrer och texter som pojkar uppskattar aktivt frbjudits (Newkirk, 2002, s. xvi). The elephant in the room is a deep cultural anxiety about the socialization of boys, hvdar Newkirk en oro rrande pojkars antagna vlds- och aggressionsbengenhet som antas kunna utlsas av populrkulturella uttryck, till exempel datorspel och viss musik, och som skolan ska vara en motvikt till (Newkirk, 2002, s. xvii), men Newkirk menar samhllet borde i stllet oroa sig fr pojkar som upplever att de blir utsttta av skolan drfr att det som r viktigt fr dem inte har ngon plats dr (Newkirk, 2002, s. xxi). Srskilt illa har det blivit efter Columbinemassakern 1999 och Newkirk anfr flera fall dr tonriga pojkar stllts infr rtta p grund av bilder de ritat eller berttelser de skrivit i skolan (Newkirk, 2002, s. 1-2). Med sitt begrepp misreading (fortsttningsvis: misstolkning) syftar Newkirk p the lack of ethnographic interest in boys narrative affiliations, vilket tar sig uttryck i att lrare ofta bemter sdant som inte passar in i skolans snva definitioner med 18

utgngspunkt i det egna perspektivet och de egna frestllningarna om vad som r frvntat, normalt och acceptabelt i stllet fr att frska leva sig in i elevens perspektiv (Newkirk, 2002, s. 12-13). Newkirk ger exempel p tv olika sorters misstolkning som han menar bidrar till att pojkars kulturkonsumtion nedvrderas: failure to engage innebr att man snabbt avfrdar och r ovillig att stta sig in ungdomarnas kultur och i stllet upphjer det som man sjlv anser r bra och fint; literal reading innebr att pojkar betraktas som vandrande krutdurkar, ofrmgna att hantera budskap och signaler, frmst i visuell media, och drfr antas kunna explodera nr som helst (Newkirk, 2002, s. 14-15). Detta leder till att pojkar pekas ut, patologiseras och anses vara i behov av rddning nr rddningen kanske snarare ligger i att bredda och problematisera skolans definitioner och vrdestta ven sdant som tilltalar pojkar (Newkirk, 2002, s. 20-21), genrer som idag are often treated as subliterature, something that a reader should move beyond (Newkirk, 2002, s. 70). Newkirk menar att debatten idag r alltfr dikotom: pojkar stlls mot flickor det har blivit en tvling om vilken grupp som r mest utsatt och varje frsk att lyfta pojkars svrigheter riskerar att tolkas som en nedvrdering av flickors svrigheter, nr det i sjlva verket r fullt mjligt att bda knen mter utmaningar, om n olika sdana, och bde flick- och pojkrollen kan innebra begrnsningar men p olika stt (Newkirk, 2002, s. 20, 29):
[Girls] are penalized for doing what they should In contrast, boys are rewarded for breaking the rules for grabbing more than their fair share of the teachers time and attention. (Sadker & Sadker, 1995, s. 44, citerad i Newkirk, 2002, s. 30) Research contends that girls strengths in the classroom good behavior, the desire to please the teacher, and general attention to assigned tasks actually works against them; at the same time boys poor behavior works in their favor. (AAUW, 1998, s. 46-47, citerad i Newkirk, 2002, s. 30) Newkirk, 2002, s. 30

Drmed inte sagt att den, fr man anta, negativa uppmrksamhet som pojkar belnas med r av godo den riskerar snarare att leda till ytterligare negativa frestllningar om pojkar och hur pojkar r ngot som bekrftas av studier p problemelever frn minoritetsgrupper (Newkirk, 2002, s. 31-32). Vidare saknas korrelation mellan sdan uppmrksamhet och goda betyg flickor fr ju generellt bttre betyg n pojkar (Newkirk, 2002, s. 32-33). Newkirk menar i stllet att pojkar presterar smre n flickor drfr att det finns frestllningar om att riktiga mn inte lser och att denna frestllning internaliseras av pojkar redan i mycket ung lder p grund av att de saknar lsande frebilder av manligt kn (Newkirk, 2002, s. 170). Detta, i kombination med att skolan och definitionen av litteracitet r feminized (Newkirk, 2002, s. 170), allts att skolpersonalen r av kvinnligt kn och att det r deras intressen som styr vad eleverna frvntas lsa, leder till att pojkar i nnu strre utstrckning tolkar lsning som ngot kvinnligt (Millard, 1997, s. 28; Newkirk, 2002, s. 170). Synen p lsning och litteratur kan ur ett historiskt perspektiv kanske frklaras med att bcker och lsning lnge har varit omtvistade freteelser. Lsare, lsning och den kunskap som kunnat hmtas frn bcker har betraktats med skepsis eftersom erfarenhet och observation har ansetts vara det bsta, mest genuina, sttet att inhmta 19

kunskap p, en attityd som till exempel kan hittas hos Montaigne och Rousseau (Newkirk, 2002, s. 54-57). Det som idag sgs om TV:n eller datorspelen, att barn inte kan skilja p fakta och fantasi, anvndes som argument mot lsning redan under renssansen (Newkirk, 2002, s. 99) och p 1800-talet vckte lsande kvinnor oro: ena sidan kunde sknlitteraturen frmedla bilden av den goda borgerliga kvinnan men andra sidan hjdes ett varningens finger fr risken att kvinnorna skulle tappa greppet om verkligheten ett argument som sedan har terkommit i vgor men med olika fokus och mlgrupper, bland annat kvinnors lsning av kiosklitteratur och vld i ungdomslitteratur (Larsson, 2012, s. 156).

Ett pojkperspektiv p lsning

Thomas Newkirk gr ett antal uttalanden som jag menar kan vara vrdefulla att ta till vara p i fortsatt forskning kring pojkar och lsning och i lsningen av problemet. Fr det frsta menar han att lsning r obegripligt fr alla som inte sjlva gnar sig t detta i ngon strre utstrckning, ty det r ngot som ger rum mellan lsaren och texten under flera timmars tystnad en sluten process som sker i sjlvvald isolation, ngot som fr mnga mnniskor, kanske srskilt fr pojkar som tycks ha ett kat behov av rrelse och action, kan uppfattas som osocialt (eller till och med asocialt) och onaturligt (Newkirk, 2002, s. 25-29, 47-49, 53, 57-58, 64, 67), eller som Newkirk formulerar problemet:
How, after all, can an activity that is socially isolating, that produces no visible product, and that makes no visible demands on the body claim to be a superior form of learning? By what standard does the vicarious activity of reading trump actual social activity? How can adventures in reading be anything but pale imitations of real adventures, like jumping from a train trestle or running a 400-meter dash? Newkirk, 2002, s. 54

Fr det andra menar Newkirk att synen p viss lsning och vissa lsare r elitistisk och laddad med underliggande frestllningar om lsaren och lsningen som moraliskt och intellektuellt verlgsna och dr det enda mlet r att bli en god, moraliskt hgtstende mnniska utan att vgen dit, lsningen i sig, ska vara srskilt givande eller njutbar frestllningar som snarare verkar avskrckande (Newkirk, 2002, s. 63-64). Ungdomar kommer sledes att vlja bort lsning till frmn fr, i deras tycke, roligare och mer givande sysselsttningar s lnge vuxenvrlden inte lyckas vertyga dem om att lsningen i sig oavsett eventuella ml kan vara rolig och njutningsfull och denna frnvarande lslust kommer i sig att pverka lsfrdigheten negativt (Newkirk, 2002, s. 65). Summan av delarna blir att lsning av s kallad god litteratur hjs ovan andra sysselsttningar och konst- och underhllningsformer samt att den litterra upplevelsen hierarkiseras: olika genrer och litterra aktiviteter betraktas och behandlas olika och de lgsta stegen p trappan tillfaller genrer som generellt tilltalar pojkar samtidigt som lngt ifrn all litteratur kan eller ens vill gra ansprk p att leda till den moraliska upphjdhet som ibland tillskrivs god litteratur (Newkirk, 2002, s. 70, 73, 75-76, 79); genrerna lngst ned i hierarkin kan i sin tur anvndas fr att utva motstnd mot auktoriteter i vuxenvrlden (Bourdieu, 1984, s. 34, refererad i Newkirk, 2002): de blir platser dr barnen skapar sina egna vrldar med sina egna 20

regler, fria frn vuxna, dr vuxnas misstycke r en del av spelreglerna (Newkirk, 2002, s. 117-118). Egenhndigt frfattade berttelser kan ocks vara ett stt att bygga och upprtthlla sociala relationer med jmnriga: sdana berttelser kan tolkas som uttryck fr makt men br i stllet, enligt Newkirk, tolkas som ett stt att, inom ramarna fr pojkrollen, uttrycka uppskattning och tillgivenhet (Newkirk, 2002, s. 123, 125-129). I hndelse av att flickor medverkar i berttelserna kan det vara ett stt fr pojkarna att infr kompisarna separera sig sjlva frn det andra knet och uttrycka nyfikenhet fr flickorna samtidigt (Newkirk, 2002, s. 128-130). Idealbilden av den goda lsaren, menar Newkirk, r en lsare som lser god sknlitteratur p ett srskilt stt, en frestllning som pverkar elevernas bild av sig sjlva som lsare och fr dem att definiera sig sjlva som icke-lsare, trots att de i sjlva verket lser en hel del bara inte god sknlitteratur p ett djupt och kontemplativt stt (Newkirk, 2002, s. 74). Detta ger att frgan om lsning och litteratur r en frga om klass och makt dr standarderna faststlls och hierarkierna konstrueras av en utbildad elit (Newkirk, 2002, s. 91, 96). Denna elit betraktar de lgre klasserna som alltfr lttpverkade fr att kunna hantera sdana mnen som avhandlas i populrkulturen, till exempel sex och vld, emedan samma mnen accepteras i finkulturen drfr att det r mnat fr en publik som, i egenskap av att den r en utbildad elit, kan approach the book with the proper aesthetic distance (Newkirk, 2002, s. 95-97, citat s. 96). Krasst leder det till att de hgre klasserna beslutar vilken kultur de lgre klasserna anses ha rtt att, eller anses kunna, konsumera, en praktik som r minst lika gammal som och hnger samman med motsttningen mellan fin och populr kultur i stort (Newkirk, 2002, s. 95-97). De lgre klasserna och framfr allt barn och d srskilt pojkar kan allts, frn detta perspektiv, betraktas som ofrmgna att tolka, slla och hantera den information som frmedlas i populrkulturen eller genom vissa medier som pekas ut som frdummande, till exempel TV och seriemagasin (Newkirk, 2002, s. 90, 95-99).

Statistiska underskningar och utgngspunkter

I litteraturutredningen (SOU 2012:65) finns referenser till en mngd statistiska underskningar, bde nationella och internationella, som rr svl lsfrdighet och lsvanor som bokbranschen i stort. Denna statistik har tagits fram p en mngd olika stt Nordicom och Statistiska centralbyrn frlitar sig p intervjuer/telefonintervjuer medan SOM-institutet begagnar sig av enkter och ven frgestllningar, kontext och mlgrupp skiljer sig t (Hglund, 2012, s. 51-52). Det statistiska materialet r mycket omfattande och jag redogr fr den statistik som jag finner relevant under analysens gng, men jag vill nd kort sammanfatta och redogra fr de statistiska underskningar och utgngspunkter som redovisas i Lsandets kultur (SOU 2012:65) och som r relevant fr min senare diskursanalys. Eftersom statistiken endast behandlas versiktligt i utredningen har jag, i avsnittet nedan, i vissa fall vnt mig till forskningsantologin Lsarnas marknad, marknadens lsare (SOU 2012:10) eller direkt till statistikinstituten. De diagram som presenteras i bilaga 1-3 bygger p statistikinstitutens rdata. Det primra syftet med det hr avsnittet r att visa vilken statistik som lyfts fram av litteraturutredningen som viktig, men jag vill ven underltta fr lsaren som i och med detta avsnitt fr den statistiska bakgrunden.

21

IEA/PIRLS
Forskningssammanslutningen The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA) grundades i slutet av 1950-talet och dess syfte r att utveckla verktyg fr, utfra och gra internationella jmfrelser mellan studier av studieresultat (Rosn, 2012, s. 112). Sedan tillkomsten har 9- och 10-ringars lsfrdigheter studerats vid fyra tillfllen 1971, 1991, 2001 och 2006 men sedan 2001 utfrs studier av lsfrdigheterna i denna grupp var femte r och denna studie har ftt namnet Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) (Rosn, 2012, s. 112). Underskningarna har under ren sett lite olika ut och r inte helt och hllet jmfrbara (SOU 2012:65, s. 50) men i PIRLS finns inbyggda mjligheter att jmfra resultaten frn r till r (Rosn, 2012, s. 116). Trots detta finns det sedan de frsta testerna 1971 en trend som visar en successiv frsmring av tredje- och fjrdeklassarnas lsfrdigheter (SOU 2012:65, s. 50; Bilaga 4). De resultat som r daterade fre 1991 ska, p grund av mtoskerhet, tolkas med frsiktighet, men drefter sker en desto mer plitlig och i allra hgsta grad anmrkningsvrd frsmring: fjrdeklassarna presterade r 2006 p en niv som motsvarade tredjeklassarnas prestationer r 1991 (SOU 2012:65, s. 51; Bilaga 4). Vad gller skillnaden mellan knen s r den relativt konstant ver tid den har kat mycket lngsamt frn studiens begynnelse och s lite att ngra slutsatser inte kan dras (SOU 2012:65, s. 52; Bilaga 4).

PISA
Programme for International Student Assessment (PISA) r en internationell studie som sedan r 2000 grs var tredje r av Organisationen fr ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och involverar ungefr en halv miljon 15-ringar (Fredriksson, 2012, s. 95). I studien undersks 15-ringarnas frdigheter i naturvetenskap, matematik och lsning och vid varje studietillflle vljs ett av dessa mnen ut som huvudomrde och studeras mer ingende ren 2000 och 2009 var lsning huvudomrde, vilket ger en mjlighet att se frndringar och jmfra resultat ver tid (Fredriksson, 2012, s. 95). I 2009 rs studie deltog ungefr 470 000 elever, ett representativt urval frn de 65 deltagande lndernas totalt 16 miljoner 15-ringar, och de svenska eleverna var 4 567 till antalet och de hade valts ut frn 189 skolor (Fredriksson, 2012, s. 96). P lstesterna testas det som i PISA kallas fr reading literacy vilket enligt PISA:s definition och ramverk r frmga att frst, anvnda, reflektera ver och engagera sig i texter fr att uppn sina egna ml, utveckla sina kunskaper och sin potential och fr att delta i samhllet (Skolverket, 2012, s. 29, citerad i Fredriksson, 2012, s. 96) och i underskningen testas tre huvudsakliga dimensioner av reading literacy textprocesser, sammanhang och olika slags text vilket dels mjliggr tester av den generella lsfrmgan, dels tester av lsfrmga kopplat till olika sorters texter (lpande och icke-lpande; tryckta och, sedan 2009, digitala) och lsprocesser; dessa lsprocesser delas i sin tur in i frmgan att ska och inhmta information i texten, sammanfra och tolka det lsta samt reflektera och utvrdera en text och relatera den till sina egna erfarenheter (Fredriksson, 2012, s. 96, kursivering enligt original). Jmfrt med vriga i studien deltagande OECD-lnder har svenska 15-ringar, frn studiens begynnelse och fram till och med 2006, visat sig ha en god lsfrstelse d 22

de har presterat ver det sammanlagda medelvrdet fr de deltagande OECDlnderna (SOU 2012:65, s. 52-53). Dock har deras resultat sjunkit frn inledande 516 pong r 2000 till 507 pong r 2006 (OECD-medelvrdet har i alla r varit 496 pong) fr att till slut hamna p 497 pong, allts i niv med genomsnittet i hela OECD, i den senast frdigstllda studien vilken gde rum 2009 (SOU 2012:65, s. 5253). 24 lnder deltog i PISA-studien bde r 2000 och 2009 och Sverige r ett av fyra lnder dr lsfrdigheten har minskat, men bara Irland har haft en strre resultatsnkning n Sverige (SOU 2012:65, s. 52). Svenska 15-ringar har sedan r 2000 frsmrat sina resultat p samtliga delskalor och frsmringen r som strst p delskalan sammanfra och tolka, vilket ven betraktas som lsprocessens mest avancerade aspekt (SOU 2012:65, s. 54). Flickorna har hela tiden presterat bttre n pojkarna och skillnaden har ver tid kat p samtliga delskalor; strst r skillnaden p delskalan reflektera och utvrdera om n marginell r 2009 jmfrt med r 2000 dock har bde flickornas och pojkarnas medelvrden sjunkit p samtliga delskalor, ven om flickornas minskning av frmgan att ska och inhmta information endast r en pong r 2009 jmfrt med r 2000 (SOU 2012:65, s. 54). Elevernas lsfrdigheter klassades p en femgradig skala i den studie som gjordes r 2000, men i studien 2009 tillkom ytterligare tv steg: den lgsta nivn delades upp i tv niver (1a och 1b) fr att tydliggra bilden av de svagaste lsarna och s tillkom en niv i toppen av skalan (niv 6) fr att tydliggra bilden av de starkaste lsarna, dock sls niv 1a och 1b respektive niv 5 och niv 6 ihop i jmfrelsen mellan 2000 och 2009 rs studier (Fredriksson, 2012, s. 100). Den som har en lsfrdighet som ligger lgre n p niv 2 kan i regel frst en enkel text men har svrigheter att frst en mer krvande sdan srskilt framtrdande blir svrigheterna nr lsaren, utver att frst det lsta, ven ska tolka och sammanfra det som lsts samt reflektera ver, relatera till och utvrdera texten (SOU 2012:65, s. 55). I 2009 rs PISA-studie hamnade 17 procent av de svenska deltagarna p en s lg niv, jmfrt med 13 procent r 2000 (Fredriksson, 2012, s. 100), och utredningen gr hr en jmfrelse med vrt grannland Finland, dr endast tta procent av 15-ringarna presterar under niv 2 (SOU 2012:65, s. 55). Av de elever som presterar under niv 2 r skillnaden stor mellan gruppen flickor och gruppen pojkar och den har dessutom kat ver tid: i 2000 rs PISA-studie presterade 7,8 procent av flickorna och 16,8 av pojkarna p en s lg niv; i 2009 rs studie var andelen 10,5 respektive 24,2 procent (SOU 2012:65, s. 55). I 2009 rs PISA-studie undersktes den digitala lsfrdigheten fr frsta gngen, vilket gjordes utanfr den vanliga studien med ett test som dels undersker lsfrdighet s som den undersks i den vanliga studien men med ett tillgg dr deltagarna ven testas fr sin frmga att navigera digitalt (SOU 2012:65, s. 57). I denna del av PISA-studien var de svenska 15-ringarnas prestationer bttre n p de vanliga lsfrdighetstesterna: skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas resultat var mindre n p de traditionella testerna (26 respektive 46 pong) och med ett medelvrde p 510 pong var deras resultat signifikant bttre n OECD-lndernas genomsnitt p 499 pong; Sverige hade dock signifikant lgre medelvrde n Australien, Nya Zeeland, Japan och Sydkorea (SOU 2012:65, s. 57). Korrelationen 23

mellan studiens olika tester r hg, men det fanns inget statistiskt signifikant samband mellan den digitala lsfrmgan och datoranvndning hemma eller i skolundervisningen bst p detta test var elever som anvnde datorn mttligt, medan skolelever vars skolor i stor utstrckning begagnade sig av datorer i mnen som naturkunskap och matematik fick desto smre resultat (Statens skolverk, 2011:361, refererad i SOU 2012:65, s. 57).

Nordicoms mediebarometer
Kunskapscentret Nordicom utarbetar varje r statistik ver medieanvndningen i Sverige och underskningarna syftar till att beskriva befolkningens medievanor (Nordicom, 2011). Underskningarna innehller sledes en mngd olika frgor och Nordicom inkluderar svl skolbcker som facklitteratur i sin statistik (Hglund, 2012, s. 51). I Nordicoms underskningar r boklsningen relativt stabil ver tid trots teknikens framsteg och tillkomsten av nya medier och mnnens och kvinnornas grafer fljs i det stora hela t, det vill sga att mn lser mindre n kvinnor men att denna skillnad r tmligen konstant (Nordicom, odaterad1; Bilaga 1). I Nordicoms statistik gr det ven att utlsa att ldersgruppen 9-14 r lser mest, liksom gruppen hgutbildade, men man kan se en trend som tyder p att lgutbildade lser alltmer och att lsningen sjunker i den hgutbildade delen av befolkningen (Nordicom, 2012; Nordicom, odaterad2). Utver att det i statistiken gr att utlsa att kvinnor lser mer n mn verlag, srskilt i frga om sknlitteratur, kan man ven se att skillnaden inte r fullt lika ptaglig i termer om annan facklitteratur eller den ngot vaga kategoriseringen [a]nnan bok (Nordicom, odaterad3). r 2010 lste flickor i ldrarna 9-17 r mest sknlitteratur och pojkar i samma lder nst mest och till och med ngot mer n kvinnor i ldrarna 18-79 r; vidare syns en ngot sjunkande trend i lsningen av sknlitteratur (Hglund, 2012, s. 57). Vad gller facklitteratur lste pojkar i ldrarna 9-17 r mer facklitteratur n flickor i samma lder, medan mn och kvinnor i ldrarna 18-79 r lste facklitteratur i betydligt minde utstrckning n ungdomarna men sinsemellan lika mycket; hr r trenden i stllet ngot stigande, framfr allt i den yngre ldersgruppen (Hglund, 2012, s. 58). Det som r en aning vanskligt med den hr statistiken r att den r frdelad p endast tv ldersgrupper, men det vi kan se r att minderriga pojkar i ganska stor utstrckning faktiskt lser bde skn- och facklitteratur men att de tappar lsningen ngon gng efter 18-rsldern, det vill sga efter gymnasiet.

Underskningarna av levnadsfrhllanden
Statistiska Centralbyrn undersker, genom telefonintervjuer, lpande levnadsfrhllandena i befolkningen frn 16 rs lder och uppt (Statistiska centralbyrn, odaterad). Till och med r 2005 gjordes dock frmst besksintervjuer; r 2006 gjordes besksintervjuer med hlften av deltagarna och telefonintervju med den andra hlften men frn och med r 2007 samlas statistiken in frmst genom telefonintervjuer (Statistiska centralbyrn, 2011a & 2011b; Bilaga 2). I likhet med Nordicoms underskningar ligger boklsandet i Statistiska centralbyrns statistik relativt stabilt ver tid. Dock avviker andelen lsare kraftigt: enligt Nordicoms underskning lste nstan 60 procent av befolkningen bcker en 24

genomsnittlig vecka r 2007 (Bilaga 1), men enligt Statistiska Centralbyrn r samma siffra strax under 40 procent (Bilaga 2). Tv rimliga frklaringar till denna diskrepans r att Nordicoms informanter r s unga som nio r och drmed fortfarande gr i skolan, medan Statistiska Centralbyrns yngsta informanter r 16 r; den andra frklaringen r att Nordicom explicit rknar med ljud-/talbcker medan Statistiska Centralbyrn bara frgar om bcker. Statistiska Centralbyrn fr ven statistik ver hur stor andel av befolkningen som inte lser alls och i denna statistik kan man se att 37,5 procent av mnnen och 19,5 procent av kvinnorna (totalt 28,5 procent av befolkningen) aldrig lser bcker (Statistiska centralbyrn, 2012; Bilaga 2).

SOM-institutet
SOM-institutet vid Gteborgs universitet utarbetar statistik ver befolkningens vrderingar, vanor och beteenden i frga om samhlle, opinion/politik och medier (SOM-institutet, 2010). Fre 2009 var de yngsta deltagarna 15 r, drefter r de 16 r; ren 1989 till 1991 var den vre ldersbegrnsningen i urvalsgruppen 75 r och mellan 1992 och 1999 var ldersbegrnsningen 80 r (Hgglund & Vernersdotter, 2012, tabell 10a & 10b). Datainsamlingen sker i huvudsak per post, men sedan 2011 gr det ven att fylla i enkter digitalt, och pminnelser och eventuella uppfljningar grs per telefon (SOM-institutet, 2012). Det framgr inte tydligt hur SOM-institutet definierar bok. I Nordicoms och Statistiska Centralbyrns statistik var lsningen tmligen stabil ver tid. I SOM-institutets statistik syns i stllet en ganska kraftig stigning frn 1997-1998, med en tillfllig snkning av mnnens lsning 1999, fram till 2005-2006 d grafen planar ut och till och med sjunker ngot, fr att sedan stiga igen (Bilaga 3). SOMinstitutet analyserar dock inte denna frndring nrmare, men snkningen av bokmomsen som gjordes 2002 kan vara orsaken till att kurvan fortstter att stiga det r dock intressant att motsvarande hjning inte syns hos Nordicom eller Statistiska Centralbyrn. Trots att SOM-institutet presenterar de mest ojmna graferna kan vi ven hr konstatera att mn lser mindre n kvinnor och har gjort s under en mycket lng tid men att skillnaden nd r relativt konstant. I sin statistik intresserar sig SOM-institutet ven fr de som jag skulle vilja kalla sllanlsare, det vill sga de som lser ibland, vilket r intressant eftersom den teoretiska skillnaden mellan en veckolsare och en sllanlsare, enligt definitionen lst bok de senaste tolv mnaderna (men inte s mycket som en gng i veckan), endast r ett ftal bcker (Bilaga 3).

25

Teori och metod

Samhllet och dess invnare pverkas av texter: relationer mellan mnniskor och vra frestllningar om hur vrt samhlle ser ut eller borde se ut formas till stor del av texter (Borus, 2011a, s. 131-132), dr begreppet text i termer om diskursanalys definieras som meningsbrande teckensystem som utver skriftlig text ocks kan innefatta till exempel filmer och bilder (Bergstrm & Borus, 2005a, s. 16) inom den poststrukturalistiska traditionen kan till och med socialt liv betraktas som texter (Miegel & Johansson, 2002, s. 184) och kultur spelar en stor roll i skapandet, upprtthllandet och reproducerandet av sociala normer, strukturer och maktfrhllanden (Miegel & Johansson, 2002, s. 265, 271). Sprket anvnds fr att kategorisera och tolka vr omvrld och dessa kategoriseringar och tolkningar pverkar andra mnniskor (Borus, 2011b, s. 151). Bde begreppet diskurs och begreppet diskursanalys r komplicerade: de r breda, tvrvetenskapliga, multidisciplinra och drmed svrdefinierade varfr det saknas konsensus kring vad en diskurs egentligen r eller hur en diskursanalys ska utfras (Winther Jrgensen & Phillips, 2000, s. 7). En rimlig definition r att en diskurs r ett bestmt stt att tala om och frst vrlden (eller ett utsnitt av vrlden) (Winther & Jrgensen, 2000, s. 7, kursivering enligt original) och enligt den smalaste tolkningen innebr en diskursanalys endast en textanalys utan att analysen relateras till sin omvrld, en tolkning av diskursbegreppet som frmst anvnds inom lingvistiken (Fairclough, 1992, s. 3; Bergstrm & Borus, 2005b, s. 307). I diskursanalysen lyfter man allts fram freteelser och undersker vad som sgs om dem och vilka praktiker som utvecklas kring dem vi sger att dess utgngspunkt r konstruktivistisk men beroende p hllning och inriktning kan man ven sga att freteelserna pverkar oss, vrt agerande och vrt sprk men oavsett utgngspunkt r sprket alltid centralt fr diskursanalys (Borus, 2011b, s. 151). En diskurs r allts en sprklig praktik dr vrt stt att kategorisera och tala styrs av regler och regelbundenheter (Borus, 2011b, s. 151), diskursen kan sgas innehlla ett antal frsanthllanden om hur vi ser p vrlden (Bergstrm & Borus, 2005b, s. 311), men diskursen r inte enbart reflekterande utan ven konstruerande: en diskurs bildar nyckelbegrepp och betraktar mnniskorna i diskursen som sociala subjekt som inom diskursen agerar i frhllande till varandra och diskursanalysen syftar till att underska diskursens sociala konsekvenser (Fairclough, 1992, s. 4-5). Frn en socialkonstruktionistisk synpunkt nr vi verkligheten endast genom vrt sprk med vilket vi skapar och ger betydelse till vra representationer av den (Winther Jrgensen & Phillips, 2000, s. 15).

26

Diskursanalysens rtter
Ursprunget till iderna om sprkets betydelse fr konstruktionen av verkligheten finner vi hos Ferdinand de Saussure som ansg att relationen mellan sprket och verkligheten r godtyckligt, eller arbitrr (Jrgensen & Phillips, 2000, s. 16), det vill sga att verkligheten inte gr ngra ansprk p att uttryckas eller tolkas p ett visst stt utan den tilldelas uttryck, tolkningar och betydelser av oss i enlighet med de sociala konventioner vi lever under: de ord vi anvnder saknar egentlig frbindelse med de ting som ordens betydelse refereras till, men genom sociala konventioner har vi kommit verens om vad orden syftar till och betyder och ordens betydelse och vrde kommer till genom dess relationer till och skillnader frn andra ord (Winther Jrgensen & Phillips, 2000, s. 16). Marianne Winther Jrgensen och Louise Phillips anvnder i sin bok Diskursanalys som teori och metod ordet hund som exempel fr att frklara Saussures tankegngar: vra sociala konventioner sger oss att en hund r ett djur p fyra ben som sger vov och det befinner sig i en struktur (langue) dr det fr sin betydelse i egenskap av de ord (tecken) som det skiljer sig frn, ssom mus och katt men ven ord som liknar det, som till exempel huld och hand (Winther Jrgensen & Phillips, 2000, s. 16). Enligt Saussure r langue bestndigt och den ena av sprkets tv niver, dr den andra nivn r parole vrt faktiska sprkbruk som bygger p langue men som anses vara alltfr instabilt och pverkat av den enskilda individen fr att kunna utgra ett studieobjekt varfr langue r det objekt som studeras inom sprkvetenskapen (Winther Jrgensen & Phillips, 2000, s. 16-17). Saussures ider har sedan levt vidare men modifierats: inom poststrukturalismen anser man fortfarande att orden (tecknen) fr sin betydelse i relationerna till varandra inom en struktur, men poststrukturalisterna har vergett frestllningen om langue, allts att sprket skulle vara en fullstndig och bestndig struktur, och drtill suddat ut grnsen mellan sprkstrukturen (langue) och sprkbruket (parole) (Winther Jrgensen & Phillips, 2000, s. 17) orden (tecknen) fr ven enligt poststrukturalistisk teori sin betydelse i frhllande till andra ord men detta frhllande, och drmed ordens betydelse, kan frndras beroende p sammanhanget (Winther Jrgensen & Phillips, 2000, s. 17). Winther Jrgensen och Phillips anvnder ordet arbete som exempel: arbete kan ena sidan befinna sig i motsatsfrhllande till fritid men andra sidan ven vara motsatsen till passivitet, till exempel trdgrdsarbete, eller till borttrngning, till exempel sorgearbete (Winther Jrgensen & Phillips, 2000, s. 17). Om strukturalisterna ansg att sprkets strukturer (langue) var ofrnderliga s menar poststrukturalisterna att sprket visst har strukturer men att dessa r tillflliga och kan vara motsgelsefulla och att det r just i sprkbruket (parole) som dessa strukturer skapas, upprtthlls, reproduceras och frndras (Winther Jrgensen & Phillips, 2000, s. 18).

Legitimitet och utestngningsmekanismer

Det gr inte att skriva om diskursanalys eller socialkonstruktionism utan att nmna Michel Foucault vars bidrag, eller kanske snarare grund, till fltet bestr av svl teorier och begrepp som empiriska studier (Winther Jrgensen & Phillips, 2000, s. 19). Foucaults arbete brukar delas upp i tv lst sammansatta och delvis verlappande faser: den arkeologiska fasen, vilken r den tidiga fas som bland annat innehller

27

teorier kring diskurser, och den senare genealogiska fasen som innehller teorier om makt och kunskap (Winther Jrgensen & Phillips, 2000, s. 19-20). Enligt Foucaults teorier r diskursen en uppsttning regler som beskriver vissa kunskaper frmst etablerade sdana som legitima och andra som illegitima, vilket avgr vem som anses ha auktoritet (Bergstrm & Borus, 2005b, s. 309, 311-312; Borus, 2011a, s. 140). Diskursers tillkomst leder till upprttandet av utestngningsmekanismer dr den legitima kunskapen r drivande, upprtthllande och styrande som i sin tur kontrollerar mnniskor genom att reglera vilka sikter som r acceptabla (Bergstrm & Borus, 2005b, s. 309, 311-312; Borus, 2011a, s. 140). Detta sker genom att sikter och freteelser kategoriseras som antingen A eller B rtt eller fel, sjukt eller inte sjukt, tradition eller inte tradition, men Foucaults maktbegrepp r rrligt och ger ven utrymme fr motstnd (Bergstrm & Borus, 2005b, s. 309, 311-312; Borus, 2011a, s. 140). Foucault fljer med andra ord de socialkonstruktionistiska premisserna som ju gr gllande att vr kunskap om vrlden r subjektiv: en sanning r ngot som vi konstruerar diskursivt och vad som betraktas som sant bestms av den rdande kunskapsregimen (Winther Jrgensen & Phillips, 2000, s. 19-20). Makt r allts ett centralt begrepp hos Foucault d makten utgr grunden fr den sociala omvrlden och utgr sledes ven grunden fr diskurser och avgr vad som r legitimt och vad som r illegitimt och den r drfr p samma gng bde begrnsande och produktiv: makt frutstter kunskap, kunskap frutstter makt (Winther Jrgensen & Phillips, 2000, s. 20).

What is the Problem Represented to be?

Carol Lee Bacchi, professor i politisk teori med srskilt intresse fr policystudier, bygger sitt arbete p Foucaults diskursteori (Bacchi, 2009, s. 26-31) och menar med sin frga What is the Problem Represented to be? (WPR) att beskrivningen av problemet pverkar vilka lsningar som fresls och att varje policyfrslag uttalat eller underfrsttt diagnostiserar de problem som policytgrden r satt att lsa: policyproblem r allts beroende av hur de framstlls och inte av sig sjlva existerande eller existerande oberoende av eventuella policydiskussioner (Bacchi, 1999, s. 1; Borus, 2011b, s. 155), ven om politiska frgor ofta behandlas som om det bara finns en tolkning och ett svar, som om problemet existerade oberoende av hur vi pratar om det (Bacchi, 1999, s. 1). Bacchis utgngspunkt r drfr att det r lnlst att betrakta problem som oberoende av hur vi diskuterar dem och att varje problemstllning ven innebr en tolkning som i sin tur innebr att vi gr val och bedmningar som kommer att pverka (Bacchi, 1999, s. 1). Vidare innebr en problematisering per automatik ett frenklande av sakfrgan (Bacchi, 2009, s. xii). Syftet med Bacchis analysverktyg r drfr att p ett strukturerat stt synliggra och ifrgastta premisser som mer eller mindre omedvetet verkar djupt under ytan, ligger till grund fr frestllningar som tas fr givna och som, i form av lagstiftning och policydokument, styr vra liv the goal is to understand policies better than policy makers (Bacchi, 2009, s. xiii-xv, xix; citat s. xix). Bacchi lyfter ven medias roll i formuleringen av problem: [The] media is notorious for putting a particular slant on issues. Hence, we are not surprised to find that newspaper reports offer particular understandings of a problem (Bacchi, 2009, s. xvii). Analysverktyget WPR bygger p sex p frhand bestmda frgor (Bacchi, 1999, s. 12-13, citat): 28

1. What is the problem of represented to be either in a specific policy debate or in a specific policy proposal? 2. What presuppositions or assumptions underlie this representation? 3. What effects are produced by this representation of the problem? How are subjects constituted within it? What is likely to change? What is likely to stay the same? Who is likely to benefit from this representation? 4. What is left unproblematic in this problem representation? 5. How would responses differ if the problem were thought about or represented differently? Analysverktyget utvecklades sedan i boken Analysing Policy (2009) och d tillkom fljande frga (Bacchi, 2009, citat s. xii): 6. How/where has this representation of the problem been produced, disseminated and defended? How could it be questioned, disrupted and replaced? I det utvecklade analysverktyget stlls ven frgan How has this representation of the problem come about? (Bacchi, 2009, s. xii), vilken enligt min bedmning i mitt fall blir en s stor och komplex frga att besvara att jag av tid- och utrymmesskl lgger den t sidan. I analysdelen har jag ven versatt och frkortat frgorna fr att gra dem mer passande som rubriker.

Tillvgagngsstt
Analysen utgr ifrn relevanta kapitel i litteraturutredningen Lsandets kultur (SOU 2012:65): utver sammanfattningen har jag ven frdjupat mig i kapitlen ett till och med kapitel fyra (Inledning, s. 29-38; Lsvanor och lsfrdighet, s. 39-65; Litteratur i skolan, s. 67-99, samt Insatser fr att frmja lsning, s. 101-138) samt kapitel 14 (Bedmningar och frslag, s. 383-441); kapitlen fem till och med 13 behandlar frmst produktion, utgivning, bokhandel, tidskrifter och internationella frgor och faller drfr utanfr ramarna fr min analys. De berrda kapitlen har jag lst flera gnger och under lsningen har jag stllt analysverktygets frgor till texten, strukit under i texten och frt anteckningar vid sidan av. Jag har ven haft tillgng till utredningen digitalt och har drfr kunnat ska efter nyckelbegrepp. De artiklar som utgr diskussionen om litteraturutredningen har jag funnit via Retriever, ett webbaserat verktyg fr nyhetsbevakning som gs av Tidningarnas Telegrambyr (TT) och dess norska motsvarighet Norsk Telegrambyr (NTB). I Retriever anvnde jag skstrngen litteraturutredningen AND pojkar. Denna skning resulterade i 48 artiklar, varav 18 sllades bort p grund av att de var dubbletter (webbversioner av tryckta artiklar som ocks publicerats i tryckt media), fll utanfr intresseomrdet (till exempel en artikel med rubriken Samlas fr att se hstar slss), eller snarare var att anse som notiser (korta, neutrala telegram). Allts bestr analysmaterialet av 30 artiklar. De har numrerats i bokstavsordning p frfattarens efternamn, frn A1 till A30, och i analysen refererar jag till artiklarnas respektive nummer. Detta har gjorts dels fr att lttare kunna referera till ett stort antal artiklar utan att fylla texten med lnga referenser, dels fr att jag, i och med att 29

jag gr en diskursanalys, vill lgga fokus p texten och dess innehll i stllet fr dess frfattare. Fr jmfrelsens skull gjorde jag ven en skning p litteraturutredningen AND flickor, vilken resulterade i nio sktrffar, varav sex av dessa artiklar redan ingick i mitt tidigare urval. Artiklarna lste jag flera gnger medan jag skte efter och strk under uttalanden om pojkar, frldrar, lrare, skolan och lsning. ven hr stllde jag analysverktygets frgor till materialet och baserat p vad jag fann i artiklarna grupperade och omgrupperade jag dem beroende p frga jag fr tillfllet behandlade i min uppsats. Utredningen lades ut p remiss och nr svarstiden gick ut den frsta mars 2013 hade 132 remissvar inkommit (Regeringskansliet, 2013). P frga Q6 anvnder jag mig av sdana remissyttranden fr att visa hur problemformuleringen har kritiserats och frsvarats av olika myndigheter och institutioner. Tid och utrymme tillter inte en fullstndig genomgng av dessa remissvar, varfr jag har valt att lyfta de remissyttranden som rr kapitel ett till och med kapitel fyra samt kapitel 14 och tydligast anknyter till de problemformuleringar som framkommit i analysen. Jag lste samtliga 132 remissyttranden samtidigt som jag stllde frgor som verensstmde med Q6 och valde ut sdana remissyttranden som i klartext frsvarar eller kritiserar de problemrepresentationer som jag under analysens gng identifierat, allt som allt 35 yttranden. ven remissvaren har numrerats, frn R1 till R35, av samma anledning som jag numrerat artiklarna. Under analysens gng frskte jag, inledningsvis, att strikt besvara frgorna en i taget, men d frgorna (och deras svar) verlappar varandra och det var ofrnkomligt att arbeta p alla frgor samtidigt, vergick jag snart till att i stllet i huvudsak fokusera p en frga i taget i turordning. D litteraturutredningen r utgngspunkten har jag, i min analys, inlett med att analysera den och drefter analyserat tidningsartiklarna. Sist har jag analyserat remissyttrandena de kommer in i analysen frst i den sista frgan.

Avgrnsningar
Jag har avgrnsat mig till artiklar publicerade frn tiden fr utredningens offentliggrande p Bokmssan i slutet av september 2012 till och med hela oktober 2012. Vidare har jag avgrnsat mig till textburet material i nyhetsmedia, vilket helt och hllet en frga om tid d de tidsramar jag har att hlla mig inom inte ger utrymme fr den tid som avlyssning, transkribering och tolkning av radio- och TV-inslag skulle krva. I den mn jag nd refererar till Sveriges Radio eller andra ljudmedier gller referensen den skrivna artikel som finns i anslutning till inslaget. Vissa artiklar har publicerats bde i tryckt tidning och p internet och i dessa fall har analysen utgtt frn den tryckta versionen. Eftersom jag vill underska just samtalet om och kring pojkar och pojkars lsning har jag avgrnsat mig till artiklar som nmner pojkar i samband med litteraturutredningen. Det finns fr och nackdelar med alla avgrnsningar. I och med att jag bortser frn diskussioner i radio och TV finns risken att jag missar viktiga infallsvinklar och d jag inte analyserar bloggar kan jag missa det underifrnperspektiv som en personlig blogg kan bidra till. Frdelen, andra sidan, r att analysen frhoppningsvis blir mer 30

stringent, samt att textburen media lever kvar lngre (till exempel genom Retriever). Att jag endast skt efter artiklar som nmner pojkar gr att andra grupper inte kommer att synas i materialet i ngon strre utstrckning; andra sidan r det en avgrnsning helt i linje med mitt syfte att underska samtalet om pojkar. ven i frga om Lsandets kultur (SOU 2012:65) var jag tvungen att behva avgrnsa mig. Utredningen har ett omfng p 627 sidor inklusive referenser och bilagor (endast utredningen utgr 450 sidor). Jag har drfr gjort bedmningen att de fyra frsta kapitlen samt kapitel 14 kommer att vara mest relevanta fr min underskning. Det frsta kapitlet r en inledning som redogr fr utgngspunkter, ml och arbetsformer, de vriga tre kapitlen heter i tur och ordning Lsvanor och lsfrdighet, Litteratur i skolan och Insatser fr att frmja lsning. I kapitel 14 terfinns de sammanfattade bedmningarna och frslaget om Ett lslyft fr Sverige. Utver detta kommer vriga kapitel att behandlas i den mn de berr mina frgestllningar. I Q6 anvnder jag mig av remissyttranden fr att visa exempel p hur problemformuleringarna har frsvarats och kritiserats. Totalt inkom 132 remissyttranden av vilka jag anvnder mig av 35 stycken. Dessa har valts ut drfr att de explicit behandlar de problemformuleringar som framkommit i analysen. Jag menar allts att det i denna del av analysen inte r intressant att gra kvantitativa analyser av yttrandena och inte heller att analysera vad som inte sgs eftersom syftet r att visa exempel p hur problemformuleringen frsvarats och kritiserats.

31

Empiriskt material
Den 24 mars 2011 gav regeringen Lena Adelsohn Liljeroth, kulturminister och chef fr kulturdepartementet, i uppdrag att tillkalla en kommitt med uppdrag att analysera litteraturens stllning (SOU 2012:65, s. 3). Kommittn bestod av totalt 19 personer inklusive dess ordfrande, riksbibliotekarie Tomas Lidman (SOU 2012:65, s. 3). Slutbetnkandet som gavs titeln Lsandets kultur (SOU 2012:65) verlmnades till Lena Adelsohn Liljeroth i september 2012 och presenterades p Bokmssan samma mnad. Utredningens syfte var att analysera litteraturens stllning idag och identifiera utvecklingstendenser som frvntas kunna pverka litteraturomrdet framver samt att lmna frslag p hur litteraturens stllning kan strkas samt bl.a. bedma och fresl vilka statliga insatser som br gras fr att mta de utmaningar som teknikutvecklingen fr med sig; frhoppningen r att dessa frslag leder till ett kat lsande och ett rikt utbud av kvalitetslitteratur (SOU 2012:65, s. 11). Utredningen omfattar 15 kapitel, frdelade p 450 sidor (627 sidor inklusive referenser och bilagor), och avhandlar svl befolkningens lsvanor och lsfrdigheter och skolans arbete med litteratur som villkoren fr bokbranschen och dess aktrer.

Lsandets kultur
Min analys av de utvalda kapitel som var att anse som relevanta fr min uppsats, det vill sga sammanfattningen och kapitel ett till och med kapitel fyra samt kapitel 14, i litteraturutredningen Lsandets kultur (SOU 2012:65) kan sammanfattas i fljande punkter: Kommittns direktiv var att "analysera litteraturens stllning i dag och identifiera utvecklingstendenser som frvntas kunna pverka litteraturomrdet framver" samt att "lmna frslag p hur litteraturens stllning kan strkas samt bl.a. bedma och fresl vilka statliga insatser som br gras fr att mta de utmaningar som teknikutvecklingen fr med sig." Mlet med kommittns frslag r att "de leder till ett kat lsande och ett rikt utbud av kvalitetslitteratur" (SOU 2012:65, s. 11). I sin analys kommer kommittn fram till att litteraturen har en god stllning i Sverige p s stt att befolkningens lsvanor befinner sig p en hg och stabil niv, litteraturproduktionen i landet r den hgsta ngonsin och trots vr ringa storlek r vra litterra exportframgngar stora (SOU 2012:65, s. 11), men trots detta finns det ett och annat orosmoln, nmligen att de yngre generationernas, srskilt pojkars, lsvanor och lsfrdigheter har frsmrats ver tid samt de stora skillnader i lsvanor 32

som finns mellan samhllets olika socioekonomiska grupperingar (SOU 2012:65, s. 12, 383-384). Dessa orosmoln utgr bakgrunden till tgrdsprogrammet "Ett lslyft fr Sverige" vars syfte r att, under en femrsperiod, genom konkreta politiska tgrder ka befolkningens lsfrdigheter och skerstlla deras tillgng till litteratur; srskild vikt lggs p lsfrmjande och lsfrdighetsutvecklande tgrder i grundskolans lgre rskurser samt en kad medvetenhet kring betydelsen av lsfrdigheter fr samhllsdeltagande och utbildning i alla de grupper i samhllet vars lsvanor r eftersatta (SOU 2012:65, s. 13). Fr att n mlen fresls, i korthet, fljande tgrder (SOU 2012:65, s. 14-17): Lsombud p frskolorna Kompetensutveckling fr lrare inom litteratur och d srskilt barn- och ungdomslitteratur kad och skrad tillgng till skolbibliotekarier Litteratur och lsfrmjande tgrder ska ing i de lokala och regionala kulturplanerna inom kultursamverkansmodellen Lsfrmjande insatser utanfr skolan ska samordnas Folkbildningens roll i det lsfrmjande arbetet ska strkas Evenemang i bokhandeln ska stdjas Folkbiblioteken ska ges mjlighet att aktivt arbeta med e-bcker Biblioteksersttningen ska moderniseras Litteratur- och tidskriftsstdet ska omprioriteras och frses med ett maxtak Stdet till bokfrlagens digitalisering av sin backlist ska utkas versttningsstdet ska breddas fr att strka det internationella litteraturutbytet

Artiklar
De 30 artiklar som utgr mitt analysmaterial r frdelade enligt fljer: sju artiklar har publicerats i rikstckande nyhetsmedier (A3, A7, A8, A13, A17, A20, A29), tta artiklar har publicerats i regionala tidningar (A4, A5, A9, A10, A22, A23, A25, A26) och nio artiklar har publicerats i lokaltidningar (A1, A11, A12, A14, A15, A18, A19, A27, A28). Resterande fem artiklar har publicerats i olika specialtidningar (A2, A6, A16, A21, A30). Elva artiklar har publicerats p kultur- eller njessidor (A3, A4, A11, A13, A15, A18, A19, A20, A22, A28, A29), tio artiklar har publicerats under rubriken Debatt, Ledare eller Opinion (A1, A5, A7, A9, A10, A14, A16, A17, A26, A27), sex artiklar har publicerats under allmn nyhetsrubrik (A2, A6, A8, A12, A21, A25) och tre artiklar har publicerats under rubriker som inte frekom ngon annanstans, nmligen Skola (A23), Familjeliv (A24) och Sprkligt (A30). De rikstckande nyhetsmedierna r SVT Nyheter (ntupplagan), Sveriges Radio (ntupplagan, tv artiklar), Dagens Nyheter (tv artiklar), Svenska Dagbladet samt Fria Tidningen. De regionala tidningarna r Arbetarbladet (Gstrikland/Norduppland), Nerikes Allehanda, Blekinge Lns Tidning, Hallandsposten, Vsterbottens-Kuriren, Norrbottens-Kuriren, Sveriges Radio Kronoberg samt Hela Hlsingland. De lokaltidningar som frekommer i urvalet r GT (Gteborg), Upsala Nya Tidning, Sdra Sidan (Stockholms sdra frorter), Lnstidningen Sdertlje, Arvika Nyheter, Helsingborgs Dagblad (tv artiklar), 33

Norrkpings Tidningar samt Hufvudstadsbladet. Sammantaget ger tidningarna en god tckning av landet, med viss vervikt i sdra Sverige. De specialtidningar som frekommer i urvalet r Skolvrlden, DIK (fackfrbund i kultur- och kommunikationsbranschen), Kristdemokraten, Riksdag & Departement samt Skolledaren.

Remissyttranden
Av de 132 remissvar som inkom till Regeringskansliet var det 35 som direkt rrde de problemformuleringar som framkom i analysen. Dessa 35 yttranden har jag, fr denna sammanfattning, i likhet med frfarandet i sammanfattningen av artiklarna, grupperat fr att ge en versikt ver deras ursprung. De har kategoriserats som Intresseorganisationer (tio yttranden), Kommuner, landsting och kommunfrbund (sex yttranden), Myndigheter (fem yttranden), Lnsbibliotek (tre yttranden), Fackfrbund, Universitet samt Bibliotek (tv yttranden vardera) och Stiftelser och Frlag (ett yttrande vardera). Att jag skiljer p lnsbibliotek och bibliotek beror p att deras roller och uppdrag skiljer sig t: lnsbibliotekens uppdrag r frmst att understdja bibliotekens arbete, till exempel genom att samordna projekt och strka biblioteksutvecklingen, medan biblioteken r den instans som arbetar mer uttriktat. De tio intresseorganisationerna (R1, R3, R9, R15, R18, R22, R31, R32, R33, R34) r Administration av litterra rttigheter i Sverige (ALIS), Bibliotek i samhlle, Konstnrliga och litterra yrkesutvares samarbetsnmnd (KLYS), Lsrrelsen, Nationella skolbiblioteksgruppen, Seriefrmjandet, Svenska frlggarefreningen, Svenska lromedelsfrfattares frbund, Svenska tecknare samt Svensklrarfreningen. I urvalet terfinns fem kommuner, landsting och kommunfrbund (R10, R19, R20, R21, R25, R35): Landstinget Vsternorrland, Regionfrbundet stsam, Region Halland, Region Vsterbotten, Stockholms stad samt rebro lns landsting. Vidare finns i urvalet fem myndigheter (R8, R16, R17, R23, R24) nmligen Institutet fr sprk och folkminnen, Myndigheten fr kulturanalys, Myndigheten fr tillgngliga medier, Sida samt Skolverket. Tre yttranden kommer vardera frn studiefrbund (R2, R28, R29) och lnsbibliotek (R11, R12, R13): de frra r Arbetarnas bildningsfrbund, Studiefrmjandet och Studiefrbundet Vuxenskolan; de senare r Lnsbibliotek Dalarna, Lnsbibliotek Srmland samt Lnsbibliotek Uppsala. Tv yttranden vardera kommer frn kategorierna Fackfrbund (R5, R14), Universitet (R7, R27) och Bibliotek (R26, R30) och dessa instanser r, i tur och ordning, DIK och Lrarnas riksfrbund; Gteborgs och Stockholms universitet samt Stockholms stadsbibliotek och Svenska barnboksinstitutet (ett specialbibliotek). Till sist har stiftelsen Centrum fr lttlst och frlaget En bok fr alla lmnat ett yttrande var (R4, R6). Sammantaget ses flera aktrer frn frlagsbranschen och bibliotekssfren samt organisationer och myndigheter som p olika stt arbetar med kultur och kommunikation. Hr kan det vara p sin plats och frtydliga att det, av de 97 yttranden som inte finns med i urvalet, naturligtvis finns flera som kan placeras in i respektive kategori, men att dessa 97 yttranden har valts bort drfr att de inte direkt resonerar kring de frgestllningar som lyfts i analysen.

34

Analys och resultat

Innan jag inleder min analys vill jag understryka att Lsandets kultur (SOU 2012:65) r det mycket omfattande resultatet av ett gediget arbete p bde bredden och djupet, srskilt som tidsramen har varit begrnsad: utredningen har tagit 1,5 r frn tillsttning till offentliggrande. Det rder ingen tvekan om att ambitionerna har varit hga. Utredningen r konstruktiv och blickar framt. Liksom en policy ger en frenklad, konstruerad, bild av verkligheten kan en policyanalys ge en frenklad bild av policyn, srskilt om man, som jag, gr in fr att analysera och problematisera endast en viss aspekt av en policy och n mer s nr policydokumentet r s omfattande som litteraturutredningen faktiskt r. Analysverktyget r ju i sig en konstruktion vars syfte r att blottlgga diskurser. Med det sagt r jag medveten om att jag i min analys kan komma att lyfta frgor som befinner sig p detaljniv eller p annat stt faller utanfr litteraturutredningens frgestllningar, ngot som frn min sida kan betraktas som ett frsk att synliggra frestllningar kring och lyfta frgor om pojkar, mn och lsning snarare n som en kritik mot utredningen i sig. Jag kan ven konstatera att jag i stor utstrckning ven lyfter frgan om hur vi pratar om litteratur eller vad vi pratar om nr vi pratar om litteratur, men jag menar att resonemangen kring pojkar och pojkars lsning ena sidan och sknlitteratur andra sidan var omjliga att frikoppla frn varandra, vilket kommer att framg i analysen nedan. Vidare kan jag, vad gller analysen som sdan, konstatera att det var mycket svrt att hlla sig innanfr de ramar som stipuleras av analysverktyget d frgorna eller snarare deras svar delvis kom att verlappa varandra. Hr kommer jag allts att besvara de frgor som stipuleras av Carol Lee Bacchi (1999, s. 12-13; 2009, s. xii) och som jag redogr fr i kapitlet Teori och metod. Fr versiktens, enhetlighetens och rubriksttningens skull har jag hr kortat ned dem och versatt dem till svenska. I analysen nmner jag ibland tredje part, till exempel Skolverket eller Skolinspektionen. Det ska inte uppfattas som ett steg utanfr det begrnsade sammanhang jag analyserar, utan ska frsts som att dessa instanser tolkas av, refereras till och omtalas med litteraturutredningens rst. Analysen bygger allts, i sin helhet, p pstenden som litteraturutredningen gr i Lsandets kultur (SOU 2012:65) samt de artiklar och remissyttranden jag redogjorde fr i det fregende kapitlet.

35

Hur formuleras problemet?

Trots att litteraturutredningen i sina ml och utgngspunkter anger att mlet om kat lsande br frsts som att lsande i sig har ett egenvrde, oavsett vad som lses menar de att det inte r desto mindre sant att vad som lses r ocks av stor betydelse (SOU 2012:65, s. 29, min fetstil, kursivering enligt original). Tillsammans med den frekventa frekomsten av begreppet kvalitetslitteratur, vilket frekommer tolv gnger i inledningskapitlet (SOU 2012:65, s. 29-38) och uttalandet att en del av lsandets vrde ligger bl.a. i den estetiska upplevelsen av verket och de specifika erfarenheter som drigenom frmedlas (SOU 2012:65, s. 31, min fetstil), r det svrt att inte tolka litteraturutredningen som att viss litteratur nd anses ha lite mer egenvrde n annan litteratur. Detta intryck frstrks nr utredningen lyfter fram Skolverkets satsning Handledning fr jmstlldhet och kunskap som syftar till att jmna ut skillnaderna mellan pojkars och flickors skolresultat genom att motivera pojkar till mer sknlitterr lsning (SOU 2012:65, s. 72). Utredningen faststller: En frutsttning fr att utveckla lsfrstelse r aktiv lsning. Srskilt sknlitteratur r av stor betydelse fr att barn och unga ska knna lust till att lsa och utveckla en lsning som bidrar till mer avancerad lsfrstelse (SOU 2012:65, s. 401). Sknlitteraturen lyfts allts srskilt, trots att det i PISA-studien syns en positiv korrelation mellan alla sorters lsmaterial (dagstidningar, veckotidningar, serier, facklitteratur samt sknlitteratur) och lsfrdighet och trots att ven lsning av facklitteratur anses vara betydelsefullt fr lsfrmgan (SOU 2012:65, s. 64-65). I PISA ses ven ett samband mellan lslust och lsfrdigheter (SOU 2012:65, s 63) och hr pekas pojkar ut som srskilt problematiska: Det r srskilt problematiskt att [deras] lust att lsa har minskat signifikant sedan r 2000 och att Sveriges 15-ringar uppvisade lg lslust i PISA-underskningen r 2009 anses bero framfrallt p pojkarnas lga niver (SOU 2012:65, s. 63), trots att bde flickor och pojkar presterar under den genomsnittliga nivn i OECD (SOU 2012:65, s. 64). Utredningen menar att skolan r en del av problemet och att eleverna fr ta ett alltfr stort eget ansvar: Skolinspektionen har i ngra granskningar p senare r konstaterat att frskolan br utveckla sitt arbete med bl.a. lsning och litteratur, till exempel genom att fundera ver vad det skulle kunna tillfra att samtala med enskilda barn om bcker (SOU 2012:65, s. 81), samt att frskolepersonal i mnga fall ser bcker som ett tidsfrdriv snarare n som ett pedagogiskt verktyg (SOU 2012:65, s. 82). En annan granskning visar att en fjrdedel av frskolorna lade fr stort fokus p fostran, men att de allra flesta frskolorna nd lste hgt och hade boksamtal urvalet r dock inte statistiskt representativt fr svenska frskolor (SOU 2012:65, s. 82). Konsensusprojektet som genomfrdes under 2000-talet, ett forskningsprojekt i vilket 24 forskare ville belysa sdant som svenska forskare var eniga om nr det gller lsoch skrivsvrigheter och ls och skrivinlrning (SOU 2012:65, s. 84), visade dock att lrare inte snabbt nog uppmrksammar och hanterar ls- och skrivsvrigheter (SOU 2012:65, s. 85). Skolverkets och Skolinspektionens granskningar, utredningar och forskningssammanstllningar visar bland annat att lrare ofta saknar kunskaper om aktuell barn- och ungdomslitteratur och sknlitteratur fr vuxna samt att undervisningen i stor utstrckning baseras p individuellt arbete och att elevers sknlitterra lsning r individuella projekt dr eleverna sllan utmanas av lsningen (SOU 2012:65, s. 87); lrarna saknar ven mjligheter till samtal med kollegor och fortbildning kring mnesdidaktiska frgor (SOU 2012:65, s. 89). Vidare visar en 36

rapport frn Skolverket att samtal kring texter och elevernas erfarenheter och tolkningar i relation till dem r sllan frekommande och att skolan alltfr ofta, och frmst under skolans tidigare rskurser, skjuter ver ansvaret fr lsinlrningen p eleverna och deras frldrar, samtidigt som insatser fr frdigheter i lsning, skrivning och sprk minskar i omfattning under de senare rskurserna (SOU 2012:65, s. 88). Flera skolor brjade redan i frskoleklassen att stimulera elevernas sprkliga medvetenhet men frn cirka tio rs lder bestod den sknlitterra lsningen i huvudsak av tyst egen lsning eller lrarens hglsning utan att det som lstes kom att diskuteras nrmare eller anvndas i undervisningen och det r frmst tillgng snarare n didaktiska avvgningar som styr valet av bcker (SOU 2012:65, s. 88). I skolans senare rskurser frvntas eleverna lsa sina bcker hemma vilket lssvaga elever inte grna gr och inte sllan uppmanas eleverna att lsa bcker som de inte uppskattar (SOU 2012:65, s. 89). Generellt brister lrarna i arbetet med, bearbetningen av och kommunikationen kring de texter som anvnds i undervisningen i svenska (SOU 2012:65, s. 89). Detta innebr att elever som r sjlvgende, studiemotiverade och/eller kommer frn studievana hem fr ett frsprng som de elever som har en bristande studiemotivation, ett stort behov av std och/eller kommer frn studieovana hem har svrt att hinna ifatt. Det r i skenet av detta som problemformuleringen ska beaktas. Utredningen lyfter allts frmst kvalitativ sknlitteratur ver andra genrer (SOU 2012:65, s. 29-38) och menar att pojkar r srskilt problematiska p grund av sin lga lslust. Pojkarna anses explicit vara bra skulden till svenska 15-ringars prestationer i PISA-studien (SOU 2012:65, s 63). Det ena knyts samman med det andra genom Skolverkets jmstlldhets- och sknlitteratursatsning (SOU 2012:65, s. 72), men den primra problemrepresentationen r att pojkar inte lser tillrckligt mycket. Uttrycket lust att lsa (SOU 2012:65, s 63) antyder att det r en frga om vilja. Problemformuleringen att pojkar skulle vara srskilt problematiska (SOU 2012:65, s. 63) frstrks i den efterfljande medierapporteringen. Med formuleringar som Pojkarna som inte vill lsa (A9), Att vara pojke och lsa bcker r inte s tufft (A23) oxh Det r lite s i kulturen som frodas bland pojkar, att man inte ska lsa (A23) sker en diskursiv frflyttning av ansvaret fr pojkarnas utbildning frn skolan och samhllet till pojkarna sjlva. Det talas ven om en frlorad generation (A3, A22, A27). ven sknlitteraturen tillskrivs srskild betydelse med formuleringar som Barn br plja sknlitteratur under hela uppvxten (A24); Sknlitteratur r ett lustfyllt stt att ka lsfrmgan (A4); Men kan det verkligen vnda utvecklingen om inte lroplaner och lrare prioriterar lsandet av sknlitteratur? (A9) och sknlitteratur ger oss en omvrldsfrstelse som vidgar det demokratiska tnkandet och i frlngningen utvecklar det civiliserade samhllet (A26). Problemet, s som det formuleras i mitt empiriska material, r allts att pojkar inte lser och att de inte heller vill lsa. Drtill lyfts sknlitteraturen som srskilt viktig.

Vad r underfrsttt i problemrepresentationen?

Att skolan, i utredningen, anses bra ett stort ansvar kunde jag faststlla i Q1 (Hur formuleras problemet?), men jag kunde ven uttolka frestllningar om pojkar som srskilt problematiska och om sknlitteraturen som srskilt betydelsefull fr lskunnighet och lsfrdighet. Dessa frestllningar om pojkar underbyggdes i ett 37

antal tidningsartiklar (A9, A23) medan sknlitteraturen lyftes som srskilt viktig i andra (A4, A9, A23, A24, A26). Underfrsttt finns frestllningar om sknlitteraturens vlgrande effekt p mnniskor i allmnhet och p pojkar i synnerhet, dr det senare fr genomslag i Skolverkets jmstlldhetssatsning i vilken pojkar ska motiveras att lsa mer sknlitteratur (SOU 2012:65, s. 72). Frestllningarna kring pojkar blir n mer framtrdande eftersom flickornas frsmrade prestationer och den socioekonomiska bakgrundens betydelse hamnar i skymundan: i siffror nmns pojkar 41 gnger i utredningen, flickor 20 gnger, socioekonomisk eller socioekonomiska totalt 12 gnger och sociokulturell en gng. Jag kan allts se ett antal frestllningar som r underfrstdda i problemrepresentationen: pojkar lser inte och vill heller inte gra det, flickorna presterar bttre n pojkarna och presterar drfr bra och klarar sig bra, samt att kn r en viktigare faktor n till exempel sociokulturell bakgrund. Eftersom sknlitteraturen lyfts s tydligt (se t.ex. SOU 2012:65, s. 31, 72) r det ven mjligt att uttolka en underfrstdd undervrdering av alla andra genrer. Carol Lee Bacchi menar att debatter oftast vilar p binriteter och dikotomier (fortsttningsvis anvnder jag hr begreppet dikotomi) hierarkiska frestllningar om den ena sidans frdelar, verordning, uppvrdering och sledes den andra sidans underordning och undervrdering och att dessa frsvrar en vidare frstelse (Bacchi, 2009, s. 7). En sdan dikotomisering ses i litteraturutredningen nr sknlitteraturen fr en upphjd stllning i frhllande till annan litteratur och pojkar lyfts fram som srskilt problematiska. Utredningen medger att skolan r en del av problemet och menar, underfrsttt, att en hjning av utbildningens kvalitet r en del av lsningen, men i problemframstllningen lyfts sknlitteratur ver all annan lsning och pojkarna (frmst, men ven andra lssvaga elever) lastas med ett stort ansvar samtidigt som deras val av lsning undervrderas. Bacchi menar ven att policydokument innehller en mngd koncept, det vill sga begrepp som r abstrakta och svrdefinierade och som drfr inte sllan tillskrivs betydelser av mnniskor som anvnder dem (Bacchi, 2009, s. 8). I Q1 hittar jag ett sdant tydligt framtrdande koncept: kvalitetslitteratur. Utredningen konstaterar att kvalitetsbegreppet ofta r ndvndigt att frhlla sig till nr det gller att bedma vad som ska stdjas med kulturpolitiska medel men att det inte innebr att det r ltt att i allmnna ordalag svara p vad som r brare av estetiska och innehllsliga kvaliteter (SOU 2012:65, s, 32), men de gr ett frsk:
I det fljande talar vi mot denna bakgrund i huvudsak om kvalificerade texter i motsats till mindre komplexa texter, snarare n om vad som r bra eller dlig litteratur. Inte heller frutstter vi att vissa genrer r bttre n andra dremot har vi utgtt frn att utgivning inom vissa litteraturkategorier som r svagt representerade p marknaden kan ha ett srskilt vrde fr mngfalden i utbudet. SOU 2012:65, s. 32, kursiv enligt original

Eftersom utredningen finner att det ibland kan vara ndvndigt att skilja p kvalitetslitteratur och annan litteratur definierar de, enligt ett sociologiskt frhllningsstt med utgngspunkt frn omdmen som olika normgivande instanser str fr, kvalitetslitteratur som frfattarskap och bcker som recenseras i 38

prestigefyllda sammanhang, som behandlas i litteraturhistoriska versiktsverk eller som erhller litterra priser (SOU 2012:65, s. 32-33). Just kvalitetsbegreppet har, med utgngpunkt frn Bacchis WPR-analys och flera offentliga utredningar frmst 1968 rs litteraturutredning, SOU 1974:5, som bland annat utreder hur ett litteraturstd skulle kunna se ut (Lindskld, 2010, s. 4) problematiserats av Linna Lindskld, doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap. Hon menar att [q]uality and good books are key concepts in the policy, always used but seldom defined och att det finns norms embedded within the concepts of good books and quality including those pertaining to gender, class and ethnicity (Lindskld, 2010, s. 2). ven om den senaste litteraturutredningen (SOU 2012:65) gr en ansats att definiera kvalitet s grs inga ansatser att frklara eller ge exempel p vilka de normgivande instanserna r, varfr just de anses vara normgivande eller vad som krvs fr att ett sammanhang eller litteraturpris ska betraktas som prestigefyllt. Kvalitetsbegreppet r srskilt intressant eftersom kvalitet frn infrandet av litteraturstdet 1975 fram till 2009 var Kulturrdets enda kriterium sedan 2009 tas ven hnsyn till varje titels bidragsbehov (Lindskld, 2010, s. 2-3) och detta kvalitetsbegrepp fortstter att g igen i offentliga policyer utan att det problematiseras det r, som Linna Lindskld sger, presupposed that one just know (Lindskld, 2010, s. 6).

Vad blir konsekvenserna?

Carol Lee Bacchi menar att problemrepresentationer i huvudsak fr tre konsekvenser: diskursiva effekter, allts vad som kan och inte kan sgas inom diskursen; subjektiva effekter, allts vilka subjektspositioner som finns tillgngliga och vilken plats de fr inom diskursen, samt lived effects, vilket syftar till de faktiska effekterna p mnniskor och deras liv (Bacchi, 2009, s. 69-70). Den diskursiva effekten av problemrepresentationen s som den uttolkades i Q1 r att sknlitteraturen fr en srstllning i frhllande till andra genrer som blir svr att utmana eller ifrgastta. Vidare r det svrt att inom diskursen finna utrymme fr andra grupper n pojkar och flickor, till exempel grupperingar baserade p lder eller samhllsklass. Detta styr hur vi pratar om flickor och pojkar och lsning, eftersom de subjektspositioner som finns tillgngliga i princip r icke-lsande pojke samt sknlitteraturlsande flicka; duktiga, hgpresterande pojkar, sknlitteraturlsande pojkar, lgpresterande flickor och facklitteraturlsande flickor finns det inte utrymme fr pojkar ska lsa lite och dligt och flickor ska prestera bra. Det finns sledes inte diskursivt utrymme att sga ngot annat n att vara pojke och lsa bcker r inte s tufft (A23), att man ska motivera pojkar till mer sknlitterr lsning (SOU 2012:65, s. 72) och att [s]knlitteratur r ett lustfyllt stt att ka lsfrmgan (A4). I en polariserad debatt kan det ven ocks bli svrt att lyfta pojkperspektivet eftersom det kan uppfattas som ett samtidigt osynliggrande av flickors situation. De faktiska effekterna r att pojkar pekas ut och att flickor osynliggrs och att pojkar och flickor kan komma att bemtas utifrn sitt kn i stllet fr sina kunskaper och 39

frdigheter. I frlngningen kan det leda till en cementering av knsroller. Detta kan pojkarnas sida bli en sjlvuppfyllande profetia och flickornas sida leda till fortsatt sjunkande skolprestationer, om man gr antagandet att flickorna klarar sig. Vidare innebr knsdikotomin att HBTQ-perspektivet uteblir: strikt talat finns det inga andra stt att definiera sig p n flicka eller pojke.

Vad r det som inte problematiseras?

Bde pojkars och flickors lsfrdigheter har minskat och deras grafer fljs t i den internationella studien Progress in International Reading Literacy (PIRLS) som mter 10-ringars lsfrdigheter (SOU 2012:65, s. 51-52, 58); pojkar har dessutom lst mindre och smre n flickor i flera r (SOU 2012:65, s. 51). Dessa lngvariga skillnader analyseras inte p djupet och flickornas sjunkande resultat hamnar lite i skymundan. Detta innebr ocks, i alla fall inledningsvis, att pojkarna pekas ut som ett strre problem n skolan och sttet som skolan arbetar med litteratur p. En skola dr nstan en fjrdedel av pojkarna saknar grundlggande lsfrdigheter trots att de passerat genom nstan hela grundskolan (SOU 2012:65, s. 55) r en skola som brister i sitt uppdrag att ge eleverna lika utbildning och mjligheter och kompensera fr studie- och lsovana hem. Trots detta r det pojkarna som ska ndra p sig genom att de ska motiveras till mer sknlitterr lsning (SOU 2012:65, s. 72). Om vi beaktar svaren i Q3, att problemrepresentationen riskerar leda till en cementering av synen p kn, r detta ngot som inte heller problematiseras. Vad gller skolan s konstaterar utredningen att det i dagslget r upp till den enskilde lraren att vlja metodik fr undervisning i lsning och skrivning och vilka litterra verk eleverna fr ta del av och vilka lromedel som anvnds i undervisningen vilket r en konsekvens av principen om den pedagogiska friheten och att lroplanen inte anger hur eleverna ska uppn de uppsatta kunskapskraven (SOU 2012:65, s. 82), men det problematiseras dock inte nrmare. I kapitlet Bedmningar och frslag njer sig utredningen med att konstatera: Kommittn gr bedmningen att den nya skollagen och den nya lroplanen kan vara ett steg i rtt riktning fr att vnda [den sjunkande lsfrdighetstrenden] (SOU 2012:65, s. 384). ven konstaterandet att den svenska skolan sedan brjan av 1990-talet har brustit i frga om ls-, skriv och sprkutveckling (SOU 2012:65, s. 384) stannar vid ett konstaterande. Skolverket frvaltar utbildningsvsendet, ven om huvudansvaret ligger p kommunerna (eller annan huvudman i frga om friskolor), och deras uppdrag r att skerstlla att skolans utbildning hller en god kvalitet och r likvrdig fr alla barn (SOU 2012:65, s. 68). 2006 startades, inom Skolverket, Nationellt centrum fr sprk-, ls- och skrivutveckling (NCS) vars syfte r att stimulera skolhuvudmn och skolor p kommunal niv att arbeta med just sprk-, ls- och skrivutveckling (SOU 2012:65, s. 68). Vid tiden fr litteraturutredningens tillkomst hade cirka 200 personer frn 155 kommuner fortbildats genom NCS (SOU 2012:65, s. 69). I Skolverkets regi finns ven cirka 150 kommunala ls- och skrivutvecklare som driver utvecklingsarbetet p kommunal niv genom att stdja skolorna, till exempel genom att ta fram metoder fr ls- och skrivundervisning (SOU 2012:65, s. 69). Utvecklarna verkar och finansieras i huvudsak inom ramarna fr Lsa, skriva rkna, en statlig satsning som frmst riktar sig till skolans tre frsta rskurser och 40

som mellan ren 2008 och 2012 kostade totalt 1,5 miljarder kronor (SOU 2012:65, s. 70). Dessa insatser problematiseras inte i samband med den sjunkande lsfrdighetsstatistiken. Inte heller problematiseras det faktum att lsfrdigheten sjunker trots att de bidrag som betalas ut till bland annat lsfrmjande insatser antingen r konstanta ver tid eller stiger ssom det av Kulturrdet administrerade Skapande skola som r en statlig satsning fr att strka arbetet med kultur i skolan (SOU 2012:65, s. 95). Den totala bidragssumman var 55 miljoner kronor nr bidraget infrdes 2008 och har sedan dess stigit till 150 miljoner kronor r 2012 (SOU 2012:65, s. 96). Ett annat exempel r ett bidrag, ven det administrerat av Kulturrdet, riktat mot lsfrmjande tgrder vilket har stigit stadigt frn drygt 4,5 miljoner kronor frdelat p 24 anskningar 2005 till nstan 10,5 miljoner kronor frdelat p 69 anskningar 2011; summan 2011 var dock ngot lgre n de nstan 11 miljoner som betalades ut 2010 (SOU 2012:65, s. 131132). Bidraget sks frmst av folkbibliotek och/eller kommuner: endast 11 av 81 beviljade anskningar 2010 och 12 av 69 beviljade anskningar 2011 kom frn andra aktrer n sdana med en kommun som huvudman (SOU 2012:65, s. 131-132). Flera artiklar bidrar till frminskandet av det som inte problematiseras genom att srskilt peka ut pojkarnas dalande lsfrdigheter utan att bertta att ven flickornas lsfrdigheter har frsmrats eller att ocks socioekonomiska faktorer kan spela in (A4, A10, A14, A20, A26, A27). Exempel p sdana formuleringar r: Det som vckt uppmrksamhet r just att lskunnigheten bland killarna frsmrats under senare r (A10); I den senaste Pisa-underskningen hade en fjrdedel av 15-riga svenska pojkar bristande funktionell lsfrmga (A4); Fr p samma stt som att var fjrde pojke har bristande lskunnighet visar andra underskningar att mer n var fjrde vuxen man aldrig lser bcker (A14) och Var fjrde pojke i nionde klass, frstr inte den enklaste text (A26). Artiklarna fr inte i ngon strre utstrckning ngra resonemang kring pojkarnas prestationer i frhllande till det som i Lsandets kultur (SOU 2012:65, s. 87-90) framkom gllande skolans brister, men undantag frn en ledarsida som skriver att en frklaring finner man i lrarutbildningen dr man inte tagit srskilt allvarligt p metoder att lra ut konsten att lsa, ngot som skulle kunna lsas med bttre lrarutbildning och mera medveten styrning i skolan (A9).

Vad hade svaret kunnat vara?

Om problemstllningen hade varit mer fokuserad p skolans brister i sitt uppdrag, p vrderingen av olika genrer och p att bde pojkars och flickors lsfrdigheter har frsmrats (vilket kan ha ett samband med skolans arbetsstt) och om tyngdpunkten hade legat p, till exempel, socioekonomisk bakgrund snarare n kn, hade responsen antagligen i strre utstrckning kommit att handla om statens, kommunens och skolans roll samt samhllets roll i stort. I stllet redogr utredningen endast fr den reformation av lrarutbildningen som beslutades 2010 och sjsattes hsten 2011 (SOU 2012:65, s. 90). Reformerna innebr att kraven och kvaliteten har hjts och att utbildningarna ska motsvara frskolans och skolans behov och bland annat har kraven p kunskaper om och kring ls-, skriv- och sprkutveckling skrpts (SOU 2012:65, s. 90-91) och samma r som beslutet om denna utbildningsreform togs kom den nya skollagen i vilken skolelevers rtt till skolbibliotek faststlls (SOU 2012:65, s. 91).

41

Socioekonomiska faktorer tas upp i utredningen, men om de hade problematiserats i strre utstrckning hade utredningen kunnat fra resonemang kring segregerade skolor och vikten av integration, eftersom dessa inte problematiseras i lika stor utstrckning som kn. Om skillnader mellan olika socioekonomiska grupper skriver utredningen bland annat att [s]ociokulturell bakgrund r enligt forskningen en av de mest framtrdande faktorerna fr den senare lsutvecklingen (SOU 2012:65, s. 74) och att:
Sverige r inte bara det nordiska land dr socioekonomisk bakgrund pverkar resultaten mest, Sverige r ven smre n OECD-genomsnittet i detta avseende. Utvecklingen i frklaringsgrad fr denna variabel antyder att den svenska skolans kompensatoriska frmga har blivit smre. Sverige har historiskt haft en skola som varit bttre p att utjmna socioekonomiska skillnader n OECDgenomsnittet men s r inte lngre fallet. I OECD:s analys av framgngsrika lnder framgr att de lnder som lyckas bst i PISA ven r de lnder som lyckas minska de socioekonomiska skillnaderna. De lnder som ligger i topp i PISA- underskningen ligger under OECD-medel vad gller betydelsen av socioekonomisk bakgrund fr resultaten. (OECD, 2010, refererad i SOU 2012:65, s. 61) SOU 2012:65, s. 61

Oaktat detta r lsningarna nd frmst fokuserade p individer eller grupper av individer n systemet i sig:
Den frsta prioriteringen mste vara att lsfrdigheten och motivationen att lsa frbttras bland barn och unga. Det gller srskilt i grupper som i underskningar visat sig halka efter i lsutvecklingen, bl.a. gruppen pojkar generellt men ven barn frn socioekonomiskt svaga familjer SOU 2012:65, s. 401

Hur har problemformuleringen kritiserats och frsvarats?

Litteraturutredningen r skriven av en politiskt tillsatt grupp som har ftt mandat av regeringen att underska lsningens och litteraturens stllning i vrt samhlle. Utredningens primra mlgrupp r politiker som genom lagstiftning och ekonomiska styrmedel pverkar samhllet och dess institutioner och befolkning. En utredning eller ett policydokument som medvetet eller omedvetet frmedlar en negativ syn p vissa befolkningsgrupper eller snva definitioner av kan komma att pverka svl dem som utredningen eller policyn vnder sig till som de som policyn handlar om. Ett annat stt att formulera detta p r att problemformuleringar sllan r objektiva i dem finns redan frdiga svar som kan vara implicita eller explicita. Om man blickar tillbaka p Q1 (Hur formuleras problemet?) kan problemformuleringen, inom ramarna fr denna uppsats intresseomrde, sammanfattas med att pojkar lser fr lite och fr dligt och att kn r en viktigare faktor n socioekonomisk bakgrund, trots att, som jag visade i Q5 (Vad hade svaret kunnat vara?), forskning och statistik srskilt betonar den socioekonomiska bakgrundens betydelse. Utredningen talar ven explicit om kvalitetslitteraturens betydelse. Implicit innebr detta en undervrdering av det som inte anses vara kvalitetslitteratur, till exempel facklitteratur och serier, samt en undervrdering av sdan lsning som inte r att betrakta som kvalitetslitteratur. 42

I denna del av analysen mnar jag visa p hur de frestllningar som framkommit tidigare i analysen och som sammanfattats ovan har frsvarats och kritiserats.

Medierapportering
P Bokmssan, d litteraturutredningen offentliggjordes, diskuterades bland annat hur man vcker barns och ungdomars lslust, hur man skriver s att pojkar vill lsa och hur man gr lsningen lustfylld (A11), men en artikel konstaterar att samtalet om lsning kan verka avskrckande:
Dessvrre fr det mig att knna lite som infr tandlkaren nr jag var barn. D ppekade vlvilliga vuxna att det inte var farligt varp man direkt kunde misstnka att det faktiskt var det. Varfr skulle de annars ens nmna farligheten? Och varfr skulle man ta upp lusten att lsa om det inte var ngot onaturligt? Ngot som tvingas p en? A11

Tv artiklar menar att man som vuxen inte ska gra lsningen till en konflikt: man mste hitta bcker som fngar deras intresse; som vuxen ska man absolut inte tjata eller bertta hur viktigt och nyttigt det r att lsa (A24) vuxna mste samarbeta med barn och ge barnen bestmmandertt ver sin egen lsning (A12). I samma artikel lyfts tanken att det r viktigt att fundera p hur man pratar om mnniskor och freteelser: Jag har aldrig gillat ordet analfabet. Att sga att ngon r analfabet identifierar mnniskan med det som hon inte kan, istllet fr de frdigheter som hon faktiskt har (A12). En ledarskribent mlar upp en ganska dyster bild av det som vntar de pojkar vars lsfrdigheter brister, men i lgger ansvaret p vra politiker som, samtidigt som de konstaterar att lsfrdigheterna sjunker, vill minska antalet platser p hgskolor och universitet kraftigt (A26): Vi gr i skolan fr att rustas p bsta sttet fr det hr livet. Fr att vi ska kunna tillvarata vra demokratiska rttigheter. Och leva upp till vra skyldigheter. Skolans kompensatoriska uppdrag lyfts srskilt: Om inte bokhyllan str i vardagsrummet, ska den gras tillgngligt i skolan (A26). Ngra artiklar tolkar utredningen som ovillig att stlla krav p skolan och i frlngningen p politiker i det egna lgret: eftersom utredningen inte haft mjligt (sic) att riktigt g in p det omrde som r avgrande fr lsandet frskolan och skolan tassar den frsiktigt och freslr till exempel att samtliga skolor br ha tillgng till skolbibliotek [och] skolbibliotekarie (A30, min kursivering). Flera artiklar kritiserar p olika stt utredningens stllningstaganden, eller brist p stllningstaganden: En artikel riktar kritik mot lrarutbildningen dr man inte tagit srskilt allvarligt p metoder att lra ut konsten att lsa och menar att skolan behver mer resurser eftersom [p]ojkar som mter stora svrigheter i skolan utan att f hjlp odlar grna en instllning av kunskapsfrakt (A9). En annan artikel konstaterar att anslagen fr inkp av bcker [krymper stndigt i skolorna] medan miljonsatsningar p teknik tycks nrmast vara sjlvklara (A15). I samma artikel framhlls det vansinniga i att ls och skrivpedagogik under ett helt decennium inte var obligatoriskt p lrarutbildningen (A15). ven regeringen Reinfeldt fr kritik:

43

En regering vars frsta tgrd efter maktvertagandet fr sen r sedan var att strypa bidraget till En Bok Fr Alla. Frlaget hade 3000 bokombud som verkade framgngsrikt fr att skapa lsintresse bland mnniskor med lng vg till bokhyllan. Samma regering tog ocks bort bidraget Kultur i arbetslivet, som gjorde det mjligt att n ut till mn i LO-kollektivet som sllan eller aldrig lser en bok. A15

Man kan ven belysa frgan frn rakt motsatt vinkel: Vi pratar fr lite om att vissa grupper lser fr mycket. Kvinnor drogar sig med litteratur fr att de r trtta p sina mn (A22), skmtade ngon under ett panelsamtal som gde rum under Bokmssan 2012 och anknt, kanske omedvetet, till 1800-talets diskussion om kvinnors problematiska lsande (Larsson, 2012, s. 156). Uttalandet r gjort med glimten i gat, men [l]itteraturlsandet r en effekt av hur samhllet ser ut det handlar om den politiska kulturen Tage Erlanders dagbcker och Olof Palmes tal genomsyras av litteratur medan Fredrik Reinfeldt lser Camilla Lckberg, konstaterade tv panelsamtalets deltagare, en vrdering som inte uppskattades av alla deltagare: Vi slr stackars barn i huvudet med Strindberg! (A22). Just frgan om identifikation r viktig, men den lyfts inte alls i litteraturutredningen:
Jag hittade bcker skrivna av Svarta pantrarna i USA. Jag hittade en rst som talade till mig och som jag upplevde talade om mitt liv. Det visade att det gick att bertta om sitt eget liv det finns inte s mycket litteratur som handlar om oss. A25

I den hr intervjun r det just den etniska identifikationen som lyfts, ett resonemang som sannolikt r verfrbart till andra sorters identifikation, ssom kn eller klass. Personen som intervjuas menar att det krvs frebilder fr att f pojkar att lsa (A25), ngot som ven andra artiklar lyfter: Frldraansvaret r odiskutabelt Det viktigaste jobbet grs hemma (A27); Frebilder kan vara skillnaden (A24); [det spelar] ingen roll hur mycket barnen fr lsa i skolan, i vuxen lder fr de samma lsvanor som sina frldrar (A22).

Remissyttranden
Det resonemang som frs i Lsandets kultur (SOU 2012:65) sger sig vila till stor del p de resultat som Sverige uppvisar i internationella mtningar, frmst PISA, men enligt ett remissyttrande (R23) redovisas studien selektivt och det undersks inte nrmare vad skillnaderna mellan Sverige och andra lnder beror p, till exempel har fokus p kn blivit stort trots att klasstillhrighet pverkar skillnaderna i lsfrdighet mer (R31) och de lnder som lyckats bst i mtningar av lsfrmga ocks r de lnder som lyckats med insatser fr att utjmna effekter av socioekonomiska determinanter (R23). Vidare str det i ett annat remissyttrande:
Den intresserade lsaren av Lsandets kultur frgar sig hur detta ras i lsfrstelse har kunnat uppst. Vsentlig kunskap och information saknas i utredningen. Varfr stupar just de svenska barnens lsfrstelse nert i en s brant kurva, som internationella lsunderskningar, ex PISA och PIRLS, visar? Varfr har inte andra lnder samma utveckling? Jmfrande analyser av insatser fr lsande i andra lnder saknas, lnder som inte har en sdan nedgng. Hur skiljer sig vrderingar och attityder till lsning mellan lnderna? Vilka insatser fr lsning utfr olika

44

aktrer? Vilka aktrer finns i ntverken? Vilka kriterier r viktiga fr att vcka lsintresse? Vilka framgngsfaktorer har man kunnat identifiera? R11, s. 1

Diskrepansen mellan utredningens och dessa remissyttrandens tolkningar av OECD kan tolkas som en ovilja att problematisera skolan. Att hela utredningen vilar s tungt p ett ftal utvalda delar av en stor underskning som enligt ett remissyttrande inte redovisas i sin helhet (R23) vcker dels frgor om utredningens ideologiska frgning, dels om de uteblivna analyserna: Vilka attityder och vrderingar till lsning r rdande i samhllet och i miljer dr barn och unga vistas? r en frga som stlls (R11, s. 2) men frgestllningen utvecklas inte ytterligare, men denna instans uppmrksammar att utredningen, liksom de inte gr ngra djupare analyser mellan Sverige och andra lnder, inte heller underskt varfr ungdomar inte lser, eller snarare vad de ungdomar som lser vljer att lsa, vilket hade kunnat vara en vg till kat lsande bland ungdomar som lser vldigt lite (R11). En instans ser positivt p att utredningen uppmrksammar det starka klass- och knsmnstret i lsandet och fr fram behovet av riktade insatser (R2, s. 2), insatser som r svra att presentera eftersom forskningsunderlaget saknas, men i frga om krisen i skolan understryker de:
Vi menar ven att utredningen inte har dragit konsekvenserna av sina konstateranden om skolans misslyckande. Vi kan inte lsa situationen fr dem som ftt otillrcklig lsstimulans och -trning i skolan genom fler insatser i frskolan eftersom dessa personer redan r vuxna och om de och deras barn ska hitta till lsandet behvs fler lsfrmjande insatser fr vuxna. R2, s. 2

Flera remissyttranden understryker behovet av kompetensutveckling av lrare, till exempel det yttrande som menar att skolan, oavsett skolform och huvudman, r av fundamental betydelse om det freslagna lslyftet ska ge ngon effekt, att alla utbildningar som riktar sig till blivande lrare, som ska undervisa yngre barn och eller i svenska, mste ges ett tydligt och tvingande uppdrag att ge strre utrymme fr ls-, skriv- och sprkutveckling samt fr teoretiska och didaktiska studier i litteraturvetenskap med inriktning mot barn- och ungdomslitteratur och att massiva kunskapsutvecklingsinsatser riktade till redan aktiva lrare mste genomfras parallellt med lslyftet (R30, s. 1-2):
I underskningen Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers (OECD 2005) framgr tydligt att snabba, enkla och effektiva tgrder fr att stadkomma frndringar inkluderar revideringar av lrarutbildningarna. I rapporten konstateras att lrarnas kvalitet r den enskilda skolfaktor som pverkar elevers resultat mest (sid 26). Det r vlbekant fr alla att de lrare som utbildas idag har betydligt smre kunskaper om svl lsinlrning som om barn- och ungdomslitteratur jmfrt med tidigare. Samhllet har de lrare det utbildar och kan inte frvnta sig ngot annat. Det hela r mycket enkelt. R30, s. 1

Utredningen fr en del kritik fr sitt ensidiga fokus p sknlitteratur (R1, R18, R22, R32): betnkandet har ett alltfr starkt fokus p allmn sknlitteratur, i frhllande till andra litterra omrden ssom fack, lromedel, dramatik och journalistik, som 45

beaktas knapphndigt (R1, s. 2) och fr medhll av en instans som formulerar sig snarlikt och dessutom tar tydlig stllning fr att andra genrer ska betraktas som likvrdiga med sknlitteratur:
Alla genrer har p olika stt betydelse nr det gller att vcka lsintresse. Barn och ungdomslitteratur, sknlitteratur, facklitteratur, dramatik har likvrdiga mjligheter. Det finns hr ingen motsttning mellan facklitteratur och sknlitteratur, det angelgna r hur och att litteraturen anvnds i skolans arbete. Mnga elever, srskilt pojkar, har lttare att ta till sig facklitteratur. Det gller i hgsta grad ocks den lromedelslitteratur som anvnds. R32, s. 3

Flera remissyttranden lyfter frgan om ett vidgat perspektiv p lsning (R4, R5, R8, R16, R24, R33) och lyfter svl behovet av ett vidgat textbegrepp i allmnhet (R4, R5, R16, R24) som vikten av att inkludera ven andra genrer n sknlitteratur i synnerhet (R8, R16, R32): facklitteraturen har en alltfr undanskymd roll i utredningen sknlitteratur och facklitteratur str [inte] i konkurrerande frhllande till varandra, utan all litteratur mste beaktas (R8, s. 1, 2). En instans menar att boken r en del av en totalt medialiserad vrld av berttelser och berttarmedier och att man, utan att ifrgastta betydelsen av god lskunnighet, kan fundera ver om det r boken som artefakt och lsningen som frdighet som r de mest brnnande frgorna idag? (R33, s. 3). De drar fljande slutsats:
Utredningen har haft ett snvt delvis omodernt fokus i sin genomlysning av lskunnighet, lsande och litteratur. Det vidgade textbegreppet saknas i utredningen. R33, s. 3, fetstil och kursivering enligt original

Tre instanser lyfter srskilt specifika genrer facklitteratur och serier som ingng till lssvaga elevers lsande (R18, R22, R32); tv av dem lyfter srskilt pojkars intresse fr genren i frga (R18, R32). En instans menar att det i utredningen saknas grundlggande definitioner eller tminstone en problematisering av begreppen litteratur och lsning eftersom utredningen i sin anvndning av begreppen utgr frn ett normativt synstt lsning blir detsamma som text p svartskrift och begreppet litteratur verkar kopplat till en normativ definition av litteratur, det vill sga frlagsutgiven, redigerad pappersbok (R35, s. 1), vilket de fr medhll i av andra instanser (R16, R17): det finns ingen statistik redovisad fr tillgnandet av litteratur genom andra medier n den tryckta boken (R16, s. 5). ven informella lrmiljer lyfts genom konstaterandet att [e]n freteelse som fan fiction verhuvudtaget inte omnmns (R35, s. 1). Medan vissa remissinstanser vill vidga definitionerna och ppet tar stllning fr en jmlikhet mellan genrer, r andra instanser njda med definitionerna s som de kan uttolkas i Lsandets kultur (SOU 2012:65): Utbildning inom sknlitterrt arbete borde dessutom vara prioriterat inom bibliotekarieutbildningarna, vilket inte r fallet idag. Ingen bibliotekarieutbildning prioriterar sknlitteratur p grundutbildningen, ngot som frvnar och frskrcker (R20, s. 2). En instans lyfter frmst frgan om kvalitet och goda bcker nr de skriver att [u]tredningen gnar sig till strsta delen t mnniskors bristande lsfrmga men att [f]rgan om kvalitet blir underordnad. Det viktiga r att man lser (R15, s. 3), trots att utredningen mycket tidigt tar 46

stllning fr kvalitetslitteratur (SOU 2012:65, s. 29-38), dock utan att p ett djupare plan problematisera begreppet: Att inte analysera olika slags lsning och vad som knnetecknar bra bcker jmfrt med dliga r en grundlggande brist i utredningen (R15, s. 3-4) r visserligen ett konstaterande de gr, men de tydliggr och konkretiserar inte vilka kriterier bra eller goda bcker frvntas leva upp till. ven i frga om bibliotek saknas [v]arje form av kvalitetsdiskussion (R15, s. 7). Ngra yttranden uppehller sig vid pojkarnas bristande lsfrdigheter mer n bara i frbigende (R10, R11, R13, R14, R15, R22, R25, R26, R28), till exempel med formuleringar som att en fjrdedel av 15-riga pojkar [hade] bristande funktionell lsfrmga enligt PISA vilket har en stark pverkan p deras skolsituation men ven deras mjlighet till lustfyllt lsande, ndvndig fr en sjlvstndig frstelse av vrlden varfr ett lslyft r ett bra frslag men att det r speciellt viktigt att lslyftet nr de grupper som behver srskild uppmrksamhet (R26, s. 1); Att unga pojkar (15-ringarna) har dlig lsfrstelse r det mest orovckande (R28, s. 1) och:
Det r nd oroande att de sociala skillnaderna i lsvanor r stora, att mn lser mindre sknlitteratur, att lsande frebilder saknas och att attityder till lsning i mnga fall tillts vara negativa. R11, s. 5

r de sjunkande lsfrdigheterna bundet till kn eller inte? En ytterligare frdjupning av genusfrgan utifrn ett lsperspektiv nskas (R21, s. 1) och det uppmrksammas att nedgngen egentligen syns genomgende i befolkningen:
Det br ocks ppekas att nedgngen nu mera (t ex enligt antologin s 65) berr bde pojkar och flickor, mn och kvinnor, vilket motsger tidigare antaganden att det frmst rr sig om ett manligt problem. Det r frga om en generell och mycket oroande utveckling. R15, s. 1

Sedan Lsandets kultur offentliggjordes i september 2012 har resultaten i 2011 rs PIRLS-studie, en studie av fjrdeklassares lsfrdigheter, publicerats och i studien konstaterar man att [s]killnaderna mellan pojkars och flickors resultat minskade ngot, men inte fr att pojkarnas resultat frbttrats utan fr att flickornas frsmrats samt att frmgan att lsa sakprosa har frsmrats (R24, s. 3-4). Det har naturligtvis varit omjligt fr Litteraturutredningen att ta del av dessa resultat, men det r ndock intressant i sammanhanget om vi beaktar mina fynd i Q1 samt citatet ovan (R15). Ngra instanser erbjuder lsningar p problemet:
Vgen till kad lsfrdighet och ett kat lsande ser olika ut fr olika individer. Fr den som aldrig lst en hel bok tidigare kan startskottet vara ett fredrag med David Lagercrantz om Att skriva bok med Zlatan, eller att delta i en studiecirkel med boken Skuldfllan utgiven av Unga KRIS-frbudet. Fr den som lser sllan kan bokprat p jobbet eller nyfunna intressen leda till ett kat lsande av svl skn- som facklitteratur. R28, s. 2

47

Tillgng till litteratur i kombination med en bra svenskundervisning och tidig utvrdering av elevernas kunskaper r av avgrande betydelse fr att bryta denna negativa utveckling. En god samverkan mellan frskola, skola och bibliotek kring barns och ungas lsande r angelgen. R25, s. 2

En instans vnder sig i sitt remissyttrande mot den underliggande andemeningen att barn och unga inte skulle vilja lsa. Vad barn och unga gr r ofta en spegling av vuxnas vrderingar och handlingar eller brist p handlingar (R18, s. 2) och kritiserar drmed problemformuleringen ssom den uttolkades i Q1 (Hur har problemet formulerats?). Lngre upp i denna del av analysen efterfrgades en ytterligare frdjupning av genusfrgan utifrn ett lsperspektiv (R21, s. 1), En sdan frdjupning gr en instans som menar att:
Utredningen gr vidare en stor pong av de vikande resultaten fr unga i olika lsunderskningar. Hr blir ocks genusperspektivet tydligt, men vi menar samtidigt att det inte frdjupas och problematiseras i tillrcklig grad. R27, s. 3

I sitt remissyttrande hnvisar de till utredningens pstende om sknlitteraturen som srskilt betydelsefull fr barns och ungdomars lslust och lsfrdigheter (R27, s. 3) och menar att pstendet r anmrkningsvrt med tanke p att det r pojkars lsfrmga som sjunker (R27, s. 3) att flickors lsfrmga ocks har sjunkit kraftigt tas ingen notis om. Det genusneutrala uttrycket barn och unga dljer hr ett problem (R27, s. 3) och det problemet r pojkarna:
Redan p utredningens andra sida under rubriken Litteraturens stllning finns ett konstaterande att den frsmrade lsfrmgan hindrar dagens unga att frst och ta till sig texter. Problemen r strst bland pojkar, skriver utredningen. Detta konstaterande gr som en rd trd genom hela utredningen och syns ven i internationella utredningar som PISA. Som framgr av PISA:s underskning s har skillnaderna kat mellan pojkar och flickor. Den strsta skillnaden finns inom kategorin reflektera och utvrdera. R27, s. 3

Vidare menar denna instans att utredningen inte reflekterar nrmare ver denna knsskillnad utan frsker frklara skillnaderna med den kade anvndningen av internet och att den svenska grundskolan har blivit smre p att lra ut lsning (R27, s. 3), frklaringar som avfrdas med att de skert r relevanta, men de frklarar inte knsskillnaden:
ven om fler pojkar spenderar mer tid p ntet och ven om en del lrare i svenska grundskolan saknar kunskap om svl olika lsstrategier som kunskaper om aktuell barn- och ungdomslitteratur och sknlitteratur fr vuxna (s 87) s rcker inte detta som frklaringsmodell till varfr just pojkar halkat efter. R27, s. 3

De frklarar dock inte p vilket stt dessa frklaringar r relevanta men otillrckliga. Vidare kritiserar de utredningens presentation av teorier internetanvndningens 48

pverkan p ungas lsfrdighet och menar att de har naturligtvis ocks sin giltighet. Men (R27, 2013, s. 3):
Men vi saknar hr en presentation av en genusteori som tydligare kunde diskutera knsskillnaden i attityder till lsning av sknlitteratur, attityder som synliggrs i skolan och i utvrderingar av skolresultat, men som de facto r ett samhllsproblem. P sidan 384 skriver utredningen att flickor lser mer n pojkar och att kvinnor lser betydligt mer n mn. Att pojkar (och flickor) konstruerar sin knsidentitet i samspel med det omgivande samhllets vrderingar och normer r ett etablerat faktum inom (genus)forskning. Det r drfr ngot frvnande att Litteraturutredningen inte applicerar ett genusperspektiv p den tydliga knsskillnad som finns i frhllande till lsning av sknlitteratur utanfr skolan och som sedan avspeglar sig i svenska klassrum. Att kvinnor lser mer n mn, att merparten av de lrare som i skolan undervisar i svenska r kvinnor, att klassens flickor lser mer n sina manliga klasskamrater, innebr fr mnga pojkar att lsning av sknlitteratur framstr som en genusimpregnerad feminin handling, som de tar avstnd frn. Att vara pojke och att vara flicka innebr i klassrumspraktiken att konstruera kn genom olika markrer och handlingar, varav attityden till lsning av sknlitteratur r en. Det faktum att vuxna mn utanfr skolan i hg grad inte lser sknlitteratur innebr att pojkar inte heller gr det. Det vore drfr nskvrt att Litteraturutredningen satte in pojkars minskade lsfrmga i ett strre samhllsperspektiv. R27, s. 3-4

Sammanfattningsvis gr det allts att konstatera att medierna i huvudsak ptalar vikten av att samarbeta med barnen (A11, A12, A24) och kritiserar litteraturutredningen fr att inte ha lagt tillrckligt stort ansvar p skolan och politikerna (A15, A26, A30). Detta syns ven i remissyttrandena, men i huvudsak utgr dessa en kritik mot litteraturutredningen fr dess smala textbegrepp och smala perspektiv p lsning (R4, R5, R8, R16, R24, R33) samt dess stora fokus p sknlitteratur (R1, R18, R22, R32). En instans kritiserar utredningen fr problematiseringen av pojkar (R18) och en instans kritiserar utredningen fr att den inte problematiserar pojkar tillrckligt mycket (R27).

49

Sammanfattning och diskussion

I spridda sammanhang tyckte jag mig ha uppfattat en alltmer negativ syn p pojkar och mn och deras intressen och d srskilt pojkar och mn och deras val av lsning. Det r inte orimligt att hur vi pratar om ngot pverkar vr syn p och attityd till detta ngot, varfr jag inom en begrnsad kontext ville underska samtalet om pojkar och pojkars lsning. Denna kontext kom att bli litteraturutredningen Lsandets kultur (SOU 2012:65) och den medierapportering kring den som gde rum nrmast efter dess offentliggrande samt i viss mn de remissyttranden som inkommit efter att utredningen lades ut p remiss. Den statistik som litteraturutredningen vilar p visar att pojkar och mn under flera decennier har lst mindre och smre n flickor och kvinnor och, som jag visade i forskningsavsnittet, r detta ngot som inte r unikt fr Sverige. Jag emotstter mig allts inte detta obestridbara faktum, mina frgestllningar rr i stllet hur vi pratar om detta faktum. Under analysens gng visade det sig vara omjligt att frikoppla resonemanget kring pojkars lsning frn vad och vilka genrer som lses eller snarare synen p vilka genrer som borde lsas varfr ven detta har ftt ta en stor plats i min analys. I detta avslutande avsnitt kommer jag att inleda med att kort sammanfatta mina fynd och besvara mina forskningsfrgor och drp fljer diskussionen.

Vad jag har kommit fram till

Jag inledde min uppsats med fljande frgestllning: Hur formuleras problemet med och kring pojkars lsning i litteraturutredningen Lsandets kultur (SOU 2012:65) och i medierapportering kring den? I analysen kom jag fram till att litteraturutredningen pekar p ett antal brister i skolans arbete med litteratur, bland annat att litteratur inte anvnds som det pedagogiska verktyg det skulle kunna vara, att elever idag fr ta ett stort eget ansvar fr sin lsinlrning, samt att skolan inte uppmrksammar elever med ls- och skrivsvrigheter tillrckligt snabbt och sledes inte heller stter in lmpliga stdtgrder. Sjlva problemformuleringen, ssom jag uttolkade den i Q1 (Hur formuleras problemet?) kretsar dock kring pojkar som svaga lsare ena sidan och sknlitteraturens vrde andra sidan: Sknlitteraturen, srskilt kvalitetslitteratur, lyftes i utredningen som srskilt viktig och betydelsefull p grund av den estetiska upplevelse den anses frmedla och dess effekt p barns och ungdomars lslust, och pojkar ansgs vara srskilt problematiska p grund av sin sjunkande lslust och dess pverkan p svenska ungdomars resultat i PISA-studien. Dessa tv stndpunkter frenades i en pgende satsning i Skolverkets regi som syftar till att f pojkar att lsa mer sknlitteratur. I min analys fann jag att svl antagandet 50

om sknlitteraturens srskilda vrde som problematiseringen av pojkarna frstrktes i medierapporteringen, medan skolans brister tonades ned. I analysverktygets sjtte frga (Hur har problemformuleringen kritiserats och frsvarats?) anvnde jag mig av artiklarna som fljt med genom analysen, men ven de remissyttranden som inkom nr litteraturutredningen lgt ute p remiss. Hr lyfte artiklarna flera intressanta perspektiv, bland annat det att samtalet om litteratur och lsning kan i sig verka avskrckande, varfr det r viktigt att inte skapa konflikter kring lsning, utan i stllet samarbeta och lta barnen bestmma sjlva vad de vill lsa. Vidare r det viktigt att kunna identifiera sig sjlv i det man lser. Dessa perspektiv syntes inte alls i utredningen. Vad gller problemrepresentationen som sdan lt jag remissyttrandena st fr strre delen av kritiken och frsvaret och bland dem var det flera yttranden som lyfte frgor om ett vidgat textbegrepp och andra genrers vrde, den socioekonomiska bakgrundens betydelse och skolans brister. ter andra var njda med sknlitteraturens stllning och en instans tyckte att vikten av god litteratur och kvalitet inte fick ta tillrckligt mycket plats i utredningen. Flera instanser nmner pojkarnas bristande lsfrdigheter, en instans nmner srskilt att ven flickornas lsfrdigheter r p nedtgende och en annan att problemet inte lngre kan betraktas som enbart manligt. Avslutningsvis ansg en remissinstans att utredningen var fr knsneutral i sitt uttryck inte i tillrckligt stor utstrckning problematiserade pojkarna och pojkrollen.

Vilka frestllningar kommer till uttryck?

Min frsta delfrga motsvarar WPR-verktygets andra frga och hr kunde jag, srskilt med std av medierapporteringen, uttolka frestllningar om att pojkarna inte vare sig lste eller ville lsa och drmed sjlva bar ansvaret fr sina bristande lsfrdigheter; att flickorna klarar sig bttre n pojkarna och att kn, i termer om lsfrdigheter och skolprestationer, var en viktigare faktor n till exempel elevernas socioekonomiska bakgrund. Det var ven mjligt att uttolka en underfrstdd undervrdering av andra genrer n sknlitteratur, och d specifikt kvalitetslitteratur som var ett brande koncept i utredningen, allts ett abstrakt och svrdefinierat begrepp vars betydelse lggs i ordet av anvndaren och anses vara underfrsttt. I utredningen definierades konceptet kvalitetslitteratur inte nrmare n som varande sdan litteratur som fr goda omdmen av normgivande instanser och syns i prestigefyllda sammanhang eller erhller litterra priser (SOU 2012:65, s. 32-33). Det blir allts underfrsttt att man bara vet vad kvalitetslitteratur r och att denna kvalitetslitteratur r vgen till lsning och lslust fr pojkar.

Vad r det som utelmnas i problemrepresentationen?

Min andra delfrga motsvarar WPR-verktygets fjrde frga. Hr fann jag att flickornas sjunkande resultat p lsfrdighetstester (till exempel PIRLS, dr flickornas och pojkarnas grafer fljdes t, se bilaga 4) inte problematiserades i lika stor utstrckning som pojkarnas resultat. Detta fynd frstrktes av medierapporteringen. Inte heller problematiserades, i ngon strre utstrckning, det faktum att pojkar (och mn) har lst mindre och smre n flickor (och kvinnor) i flera decennier. Vidare konstaterade utredningen att skolan och skolans arbetsstt hade stora brister, men inte heller detta problematiserades i srskilt stor utstrckning utredningen njer sig med att konstatera att den nyligen sjsatta lroplanen och 51

skollagen kan vara tillrckligt och de freslagna tgrderna r riktade mer mot individer och grupper av individer n mot skolan, kommunerna och samhllet i stort. Inte heller problematiseras det faktum att lsfrdigheterna sjunker trots att de bidrag som betalas ut till lsfrmjande tgrder stiger. I Q3 (Vad blir konsekvenserna?) uppmrksammade jag att problemrepresentationen kan leda till att synen p kn cementeras och att barn och ungdomar kan komma att bemtas utifrn sin knstillhrighet i stllet fr sina individuella personligheter och frdigheter, men denna mjliga konsekvens problematiseras inte.

Finns det andra svar?

Min tredje och sista delfrga korrelerar delvis med WPR-verktygets femte frga och jag kom fram till att en problemrepresentation med strre fokus p skolans uppdrag och brister i detsamma, p faktumet att bde pojkars och flickors lsfrdigheter har frsmrats (samt det eventuella sambandet mellan dessa variabler), eller p vrderingen av olika genrer sannolikt hade givit ett svar med strre fokus p skolans roll. Om tyngdpunkten hade legat p socioekonomisk bakgrund i stllet fr kn hade svaret kunnat handla om vikten av integration.

Avslutande diskussion
Utredningens diskurser
Nr jag inledde min uppsats hade jag under en tid ftt intrycket att pojkar och pojkars lsning ansgs vara problematiska. I det offentliga samtalet sammankopplades krigslitteratur och frfattare av manligt kn med krigfring i Irak och relationsvld (Sderlund, 2011; Arnstad, 2012) samtidigt som mns lsintresse omtalades som uselt (Leffler, 2011). Jag ville drfr, inom en begrnsad kontext, underska samtalet om pojkar och hur problemet med pojkars lsning formuleras. I min studie fann jag, i korthet, tre saker: Den frsta r att utredningen och den anslutande medierapporteringen hller sig inom en vl avgrnsad litteraturdiskurs. Den andra r att utredningen och medierapporteringen tillsammans ven hller sig inom det jag skulle vilja kalla fr pojkdiskursen: Litteraturutredningen (SOU 2012:65) konstaterade att skolan hade brister och att pojkarnas frsmrade lsfrdigheter var srskilt framtrdande, men problemrepresentationen fokuserade p pojkarna och detta var srskilt fallet i medierapporteringen dr jag fann explicita uttalanden om pojkars ovilja att lsa (t.ex. A9). Det tredje fyndet r att dessa tv diskurser litteraturdiskursen och pojkdiskursen r ttt sammanlnkade och delvis verlappande. Litteraturdiskursen I Q1 (Hur formuleras problemet?) utgjorde sknlitteraturen och kvalitetsbegreppet en ingng till analysen, dels fr att mns (icke-)lsning av sknlitteratur (Leffler, 2011; Molloy, 2013) var en ingng till mitt forskningsproblem och dels fr att sknlitteraturen var en ingng till litteraturutredningen. Redan i inledningskapitlet klargjorde kommittn att lsande, oavsett vad lsningen bestr av, har ett egenvrde, men ven att lsningens innehll nd r av stor betydelse. Kvalitetslitteratur var ett i inledningen ofta terkommande begrepp vilket jag, i kombination med att 52

sknlitteraturen terkommande lyftes som srskilt viktig bland annat i samband med redogrelsen fr Skolverkets pgende jmstlldhetssatsning i skolorna, i vilken pojkar skulle motiveras till lsning av sknlitteratur (SOU 2012:65, s. 72) tolkar som att lsningen av sknlitteratur har lite mer egenvrde n andra genrer, srskilt som detta vrde i utredningen psts ligga i de erfarenheter och estetiska upplevelser som sknlitteratur anses frmedla (SOU 2012:65, s. 31). Detta sker dessutom trots att PISA-studien, som kommittn baserar en stor del av sin utredning p, visar positiva korrelationer mellan alla sorters lsmaterial och lsfrdighet (SOU 2012:65, s. 64). Litteraturbegreppet delas i utredningen upp i tre grovt tillyxade genrer: sknlitteratur, facklitteratur samt barn- och ungdomslitteratur (se till exempel SOU 2012:65, s. 89, 134, 200, 204, 208, 210), dr facklitteratur definieras som allt som inte klassificeras som sknlitteratur eller litteratur fr barn- och unga (sic), allts en slags stor vrigtpost som innehller allt frn presentbcker och sjlvhjlpsbcker till bcker om filosofi och samhllsfrgor (SOU 2012:65, s. 210). Hr hade utredningen kunnat gra en ansats att dela upp denna mycket breda och vaga definition i flera mindre, till exempel populrvetenskap, presentbcker, sjlvhjlpsbcker och kokbcker. Att inte gra s, att godta att det r en slags stor vrigtpost, signalerar att detta r en genre som inte r viktig. Utredningen frklarar inte heller varfr (sknlitterr) barn- och ungdomslitteratur inte rknas som sknlitteratur utan placeras i en egen kategori. Detta i kombination med det stora fokus p lsning av sknlitteratur som jag upplever finns i utredningen (till exempel SOU 2012:65, s. 44, 47-48, 65, 76-77) riskerar leda till att litteratur och lsning (underfrsttt) blir synonymt med sknlitteratur och lsning av sknlitteratur. En konsekvens av det synsttet r att lsning av facklitteratur eller barn- och ungdomslitteratur inte riktigt rknas eftersom genrerna inte riktigt rknas och att lsarna av dessa genrer blir icke-lsare. Ett exempel p ett sdant tnk r en underskning frn Lrarnas Nyheter i samarbete med statistikinstitutet Skop: Tusen medlemmar av Lrarfrbundet tillfrgades hur mnga sknlitterra bcker de har lst under det senaste ret (Arevik, 2013, min kursivering). Underskningen visade att [v]ar tredje yngre lrare lser som mest tv sknlitterra bcker per r men i resonemanget som frs kring resultatet sgs det att [en] av tre lser max tv bcker per r och fyra av tio lser fler n sex bcker om ret (Arevik, 2013, min kursivering). I artikeln om underskningen frekommer ven uttrycket lrare som inte lser (Arevik, 2013). Det gr allts i artikeln att se hur lsning och lsning av sknlitteratur liksom bcker och sknlitteratur anvnds synonymt. Svenska akademiens ordbok ger tv definitioner av begreppet sknlitteratur: Dels den bredare och mer allmnt hllna definitionen underhllningslitteratur (med fingerade personer o. hndelser) i bokform, dels den smalare, mer specifika definitionen litteratur som fyller (anses fylla) vissa estetiska krav o. (frmst) r avsedd som konstnrligt uttryck (Svenska akademiens ordbok, 1997, uppslagsord sknlitteratur). Jag menar allts att det inte r all sknlitteratur som, ven om den per sin bredaste definition faktiskt r sknlitteratur, nr upp till epitetet sknlitteratur, allts den smalare definitionen, eller det som jag, fr att undvika frvxling, skulle vilja kalla fr god, fin eller legitim litteratur. Jag menar allts att den legitima litteraturen, den litteratur som faller inom SAOB:s smalare definition, r den som vrnas av de som har auktoritet och att de som lser sdant som inte vrnas av 53

auktoriteten, det vill sga de som lser den illegitima litteraturen, utestngs tillsammans med sin litteratur. Deras lsning betraktas som inte fin eller inte bra (kiosklitteratur; tantsnusk), rknas bort och i frlngningen betraktas kanske dessa lsare till och med som icke-lsare. Detta kan illustreras med ett uttalande av Gunilla Molloy, som i egenskap av att hon r docent i svenska vid Stockholms universitet r att betrakta som en auktoritet. Molloy konstaterade, i den debattartikel jag citerade i inledningen, ena sidan att pojkar inte lser sknlitteratur men att de nd lser lser en hel del, till exempel bcker om historia och andra vrldskriget samt fantasy och science fiction s hur frsker d lrare motivera elever att mta sknlitteraturen? (Molloy, 2013). P ngra f rader mutar Molloy in den legitima litteraturen i allmnhet och den legitima sknlitteraturen i synnerhet: facklitteratur exkluderas och sknlitteratur som faller inom SAOB:s smalare definition inkluderas och drmed exkluderas genrer som till exempel fantasy och science fiction, oavsett hur sknlitterra de r. Dessa genrer blir, som Newkirk konstaterar, sublitteratur ngonting som man, som lsare, helst inte ska uppehlla sig vid (Newkirk, 2002, s. 70). Denna litteraturdiskurs, frestllningen om den legitima (skn)litteraturen, gr igen i utredningen som allts lyfter begreppet kvalitetslitteratur, explicit utesluter barnoch ungdomslitteratur frn begreppet sknlitteratur samt lter all litteratur som inte r sknlitteratur eller barn- och ungdomslitteratur ing i genren facklitteratur. Man skulle kunna sga att det freligger en genrernas dikotomi: ena sidan sknlitteratur eller till och med bara den sknlitteratur som anses vara legitim, andra sidan allt annat. I den efterfljande medierapporteringen var det ven flera artiklar som lyfte sknlitteraturen som srskilt viktig (t.ex. A9, A24, A26). Det kanske kan verka avigt att inleda slutdiskussionen i en uppsats om pojkars lsning med att diskutera sknlitteratur och traggla definitioner, men frgan r principiellt viktig. Min utgngspunkt var att jag uppfattade att pojkar och pojkars lsning uppfattades som problematiska och i min analys fann jag att det var omjligt att frikoppla sknlitteraturen frn pojkarna, eftersom problemet, s som det formuleras, har tv komponenter: den ena r att pojkarnas lsfrdigheter brister och att de inte lser, den andra r att problemet ska avhjlpas medelst sknlitteratur. Diskussionen kring begreppens definition r viktig, eftersom definitionerna avgr vilken lsning det r som rknas, vilket i sin tur avgr vem som betraktas som lsare och vem som betraktas som icke-lsare. Detta sgs tydligt i McKechnies fallstudie, i vilken pojkarna sjlva delade upp lsning i riktiga bcker och andra bcker i enlighet med sin omgivnings definitioner (McKechnie, 2006, s. 65). En snv definition av lsning, litteratur, bcker och andra nrliggande begrepp kan allts verka som utestngningsmekanismer, vilket i sin tur kan leda till utanfrskap: Newkirk oroar sig fr pojkar who are alienated from school itself, who find the reading and writing in schools unrelated to anything that matters to them (Newkirk, 2002, s. xxi). Detta r dock inte enbart en pojkfrga, eller ens en knsfrga. Identifikation r viktigt fr oss resonemanget r drfr direkt verfrbart till andra grupperingar som det r mjligt att identifiera sig med till exempel i termer av lder, klass eller etnicitet (se t.ex. A25).

54

Pojkdiskursen Det r, enligt studier som till exempel PISA och PIRLS, sant att pojkarnas resultat har frsmrats ngot mer ver tid n flickornas (SOU 2012:65, s. 54). Dessa studier, och ven mindre studier, visar ocks att pojkar under flera decennier har lst mindre och smre n flickor och inte bara i Sverige utan i strre delen av vrlden (se t.ex. Millard, 1997, s. 2-3). Det r ocks sant att svenska 15-ringar, enligt PISA-studien, har gtt frn att vara goda lsare till att bli medelmttiga lsare (SOU 2012:65, s. 53). Det r naturligtvis problematiskt att ungdomar, oavsett kn, knner allt mindre lust att lsa och blir allt smre p att lsa. Vi omges av och mter stndigt texter av olika slag, bde i skrift och tal, och goda ls- och sprkfrdigheter r en frutsttning fr att kunna navigera i dagens informationsspckade samhlle. Att kunna lsa och frst r en frutsttning fr att kunna delta i samhllet och p s vis r det ven en frutsttning fr en stark demokrati. Mitt syfte r sledes inte att p ngot stt ifrgastta detta statistiken kring pojkars sjunkande lsfrdigheter och de konsekvenser som de leder till, exempelvis svrigheter att delta i samhllet, r fakta som vl kan betraktas som obestridliga, men och detta r pudelns krna det finns aldrig bara ett stt att formulera problemet. Problemet kan ena sidan formuleras som att pojkarna r problematiska fr att de lser allt smre, fr att de inte lser sknlitteratur, fr att deras lslust sjunker och s vidare, och p s stt riskera att diskursivt lgga ansvaret fr pojkarnas prestationer p, de i mnga fall minderriga och skolpliktiga, pojkarna sjlva. andra sidan kan man formulera problemet frn ett annat perspektiv, till exempel p fljande stt: Skolsystemet r problematiskt drfr att dess definitioner kring vad lsning r och vilken sorts lsning som rknas r alltfr snva, fr att det inte lyckas fnga upp och entusiasmera alla elever och fr att det inte lyckas kompensera fr sdana hemfrhllanden som p olika stt kan pverka skolprestationerna negativt, till exempel ls- och studieovana frldrar. Hur problemet formuleras pverkar allts hur vi pratar om problemet i frga. Det pverkar ven hur vi pratar om individer eller grupper av individer och det kan och kommer att pverka hur vi ser p dem, bemter dem och hur vi frsker hjlpa dem. Pekar vi ut den sjunkande lsfrdigheten som ett problem som gs av pojkar kommer detta att pverka synen p och bemtandet av pojkar pojkarna blir ngot som ska tgrdas. Om problemformuleringen i stllet fokuserar p skolan och samhllet kommer dessa att lggas krav p tgrder. Medelst problemformuleringar skapar vi diskurser och jag menar att mitt empiriska material (se t.ex. A9, A23, R27) rr sig inom en pojkdiskurs som dikterar vad som kan sgas och inte sgas om pojkar. Mitt material, och d frmst medierapporteringen, fljer sledes det mnster som kan sknjas svl i det offentliga samtalet (Leffler, 2011; Sderlund, 2011; Arnstad, 2012) som i tidigare offentliga utredningar och tidigare forskning: pojkars skolprestationer frklaras, inom pojkdiskursen, med att pojkar har en tillgjord manlig hllning (Kimmel, 2010, s. 35), gnar sig t krampaktiga frsvarsstrategier (SOU 2010:99, s. 65) och konstruerar sin identitet genom att medelst sprk och beteende kontrollera klassrumsmiljn (Millard, 1997, s. 9; Molloy, 2007, s. 35-36). ven Thomas Newkirk (2002), som vi stiftade bekantskap med i mitt forskningsavsnitt, har uppmrksammat pojkdiskursen, ven om han inte anvnder sig av begreppet pojkdiskurs eller ens diskurs: frestllningar om pojkars inneboende vlds- och aggressionsbengenhet leder till att de patologiseras och de genrer som intresserar dem nedvrderas eller frbjuds 55

eftersom dessa genrer anses kunna aktivera deras aggression och utlsa vldsbrott (Newkirk, 2002, s. xvii, 14-15, 20-21). Resonemanget att vissa genrer kan provocera fram vld gr allts igen hos bde Sderlund (2011) och Arnstad (2012), men framgr inte explicit i mitt empiriska material. Dremot finns det, som jag visade i avsnittet Litteraturdiskursen, implicita frestllningar om viss litteratur som varande mindre bra.

Diskursernas effekter
Diskurser styr vad vi pratar om och hur vi pratar om det. I litteraturdiskursen konstrueras viss sknlitteratur som fin, god och kvalitativ och omges av frestllningar om denna litteraturs goda effekter p mnniska och samhlle. I pojkdiskursen konstrueras pojkar som ovilliga, problematiska och avstndstagande (se t.ex. R27), medan flickor inte sllan konstrueras som det goda exemplet den implicita lsningen p pojkproblemet r att pojkarna blir lite mer som flickor (se t.ex. Barrs, 2000, s. 287-288). Konsekvensen blir en dikotom debatt i vilken det blir svrt att lyfta frgor och agera utanfr diskursens spelregler: det finns inom pojkdiskursen inget utrymme fr hgpresterande pojkar eller lgpresterande flickor; i litteraturdiskursen finns inget utrymme fr andra genrer n den (kvalitativa) sknlitteraturen. Det kan, p grund av pojkdiskursen, men ven p grund av den rdande knsdikotomin, vara svrt att lyfta pojkars svrigheter, d en sdan diskussion kan uppfattas som en samtidig nedvrdering av flickors situation (se t.ex. Newkirk, 2002, s. 20, 29). Jag menar allts att pojkdiskursen och dikotomiseringen av kn i frlngningen kan leda till en verdrivet negativ syn p pojkar i allmnhet och deras lsning i synnerhet. Detsamma menar jag kan komma att ske med dikotomiseringen av genrer, vilken cementerar synen p vad lsning r och vilken lsning det r som rknas. Detta riskerar att leda till att problemet, oavsett vad det r, inte fr ngon lsning vilket kan leda till utanfrskap, som leder till nnu smre prestationer, som leder till nnu mer utanfrskap och s vidare. Problematiseringen kan ven bli en sjlvuppfyllande profetia: bemter man pojkar enligt premissen att de r jobbiga, problematiska och avstndstagande s kommer det sannolikt att pverka deras prestationer. ven flickorna rkar illa ut av en sdan dikotomisering: Hgpresterande flickor, som redan r vldigt stressade och mr dligt (se t.ex. Lundberg, 2011), fr nnu mer frvntningar och nnu mer press p sig; lgpresterande flickor, andra sidan, blir osynliggjorda (se t.ex. Reuterstrand, 2011b). Det brukar sgas att pojkrollen r snvare n flickrollen (se t.ex. SOU 2010:99, s. 66) och jag sger inte emot, men jag menar att det i den rdande pojkdiskursen inte heller finns utrymme fr mer n ett stt att vara pojke p. I min studie identifierade jag en litteraturdiskurs, enligt vilken viss sknlitteratur (kvalitetslitteratur) betraktas som legitim och vrig litteratur utestngs, och en pojkdiskurs, enligt vilken pojkar omtalas som problematiska och ovilliga. Med pstenden om att pojkar inte vill lsa (A9) och att det inte r tufft att lsa om man r pojke (A23) sker en ansvarsfrflyttning frn samhllet och skolan till pojkarna sjlva. Diskurserna r delvis verlappande p s vis att den legitima sknlitteraturen kan kopplas samman med det som flickor lser och att den illegitima litteraturen sammankopplas med pojkars lsning. Flickor och flickors lsning blir underfrsttt det goda exemplet och pojkars lsvanor blir ett problematiskt identitetsskapande: 56

Det r som om vi bland mnga pojkar bevittnar en stndig kamp mot uttryck fr femininitet, skriver Gunilla Molloy (2013). Det r inte vare sig orimligt eller kontroversiellt att pst att vi, som de sociala varelser vi r, konstruerar vr identitet i frhllande till andra mnniskor. Jag motsger inte att det inom och mellan grupper av mnniskor finns oskrivna regler och underfrstdda verenskommelser om vad som r acceptabelt och inte acceptabelt inom gruppen. Inte heller motsger jag att varje mnniskas identitetsskapande i ngon mn bygger p ett visst avstndstagande frn det man upplever att man inte r, oavsett om detta skapande och varande handlar om kn, klass, musiksmak, litteraturpreferenser, politiska sikter eller ngot annat. Med det sagt bevittnar vi sannolikt ven en stndig kamp mot uttryck fr maskulinitet hos flickor och avstndstagande frn maskulinitet i syfte att skapa en feminin identitet om vi vill se det, men diskuteras inte i samma utstrckning inom flickdiskursen.

Lsning: Bryt diskurserna!

Jag tror att ett diskursbrott r rtt vg att g fr att f fler pojkar fler ungdomar att lsa: Frga Vad lser ungdomar och hur kan den lsningen anvndas som ingng till undervisning/annan lsning/mer lsning? i stllet fr Varfr lser inte pojkar sknlitteratur? eller Varfr lyckas skolan inte entusiasmera alla elever? i stllet fr Varfr tar pojkar avstnd frn skolan? En vidgad textdefintion och utrymme fr fler litteraciteter r en del av lsningen, vilket alla elever kan vinna p, inte bara pojkar eller svaga lsare (oavsett kn): det r orimligt att sdana genrer som om vi generaliserar studier av pojkars lsvanor (se t.ex. Furhammar, 1996; McKechnie, 2006) tilltalar s mnga hlften av skolans elever fr leva en s undanskymd tillvaro. De lsombud som utredningen freslr ska inrttas (SOU 2012:65, s. 14, 402-403) som frsksverksamhet p frskolan har stora mjligheter att vidga definitionerna av vad lsning och litteracitet r, men kan, om fokusen p sknlitteratur blir alltfr stort, ven riskera att bidra till en cementering av den litteraturdikotomi jag blottlade i Q2 (Vad r underfrsttt i problemrepresentationen?). ven skolbiblioteken har en chans att gra skillnad i detta avseende. Dock finns en viss risk att skolans definitioner och lroplaner frblir vad de r och att ansvaret frskjuts till lsombud och skolbibliotek och i vrsta fall till elevernas hem, dr det senare redan frekommer idag. Med min diskursanalys som grund, i vilken jag kommer fram till att vissa elevgrupper pekas ut och andra osynliggrs, tror jag dremot inte p tgrder baserade p en knsdikotomi eftersom detta riskerar till ett fortsatt osynliggrande av de som inte passar in i de av diskursen givna subjektspositionerna. Rent konkret kan diskursen brytas genom att fler genrer slpps in i litteraturdiskussioner i allmnhet och i skolan i synnerhet, men ven genom att lta pojkar komma till tals om sin lsning, prata om vad de lser och varfr och lta dem, som McKechnie (2006, s. 59) uttrycker det, vara experter p sin egen lsning. I sin studie fann hon ven att pojkar tilltalades av icke-linjr lsning (McKechnie, 2006, s. 62, 64-65), varfr serier kan vara en ingng till lsning. ven befintliga intressen och lsvanor kan vara en vg till nya genrer och lsvanor. Framfr allt r det viktigt att se frbi sina egna frestllningar om vad som r fint och i stllet frska se ungdomarnas intressen och kulturkonsumtion frn deras perspektiv, ngot som Newkirk (2006, s. 14-15) argumenterar fr. Skolverket menar att lsningen i skolan br bli socialare allts att elever ska f mjlighet att diskutera sin lsning mer n vad fallet r idag (SOU 2012:65, s. 87-88) vilket inte bara behver ske i form av 57

samtal eller hglsning: genom att blanda upp och visualisera lsningen med teater och pyssel kan lssvaga elever f std i sin lsning. Vi br ven diskutera andra stt att tillgodogra sig narrativ p. En av pojkarna i McKechnies (2006) studie konsumerade berttelser i form av datorspel, brdspel och de till spelen tillhrande manualerna och jag menar att utgngspunkten mste vara att all narrativkonsumtion (lsning) r bra och att alla narrativ kan utgra en ingng till andra narrativ. Sannolikt kommer lsningen att bli mer avancerad med tiden (se t.ex. Furhammar, 2006, 118-119). Diskursbrott som feministiskt stllningstagande Linna Lindskld konstaterade att det i konceptet good books fanns underliggande normer som kunde kopplas samman med normer kring kn, klass och etnicitet, samt att dikotomin fin/populr litteratur kunde kopplas till andra dikotomier: mn/kvinnor, arbete/fritid, offentligt/privat (Lindskld, 2012, s. 2, 6). Jag kommer att tnka p Nobelpriset i litteratur, ett pris som lite d och d kritiseras fr att det ges till mn av mn medrknat Sara Danius som tilltrder i december 2013 r sex av de 18 ledamterna kvinnor och av 109 litteraturpristagare har endast tolv varit kvinnor (hlander, 2010) men jag ser ven en diskrepans: Det r inte maskulinitet i allmnhet som kopplas samman med den fina litteraturen i frga om kvalitetsstmplar (dr just Nobelpriset r en internationellt erknd sdan, drav exemplet) r det den vita, medellders maskuliniteten som frmst kan sammankopplas med den goda litteraturen. Pojkars lsning, vilket Molloy (2013) visade och Newkirk (2002) resonerade kring, faller utanfr. Drmed skulle jag vilja pst att det ven freligger en viss lderism: barn- och ungdomslitteratur placeras vid sidan av vrig sknlitteratur och barn och ungdomar frvntas lsa fin och god vuxenlitteratur. Frestllningarna om kvalitet och god litteratur accepteras inte bara av Svenska Akademiens tolv ledamter av manligt kn utan av den vlmende medelklassen i stort, trots att begreppen kvalitet och god litteratur r s svrdefinierade. Frn ett klassperspektiv kan litteraturdiskursen betraktas som en konstruktion av en bildad elit som, i egenskap av att den r bildad, frn ett ovanifrnperspektiv avgr vad alla andra kan, fr och br lsa (Newkirk, 2002, s. 9597). Dremot vet vi vad som inte r att anse som kvalitetslitteratur, varfr kvalitetslitteratur delvis definieras av vad som inte anses vara kvalitet (Lindskld, 2010, s. 3): Nr en journalist konstaterar att Fredrik Reinfeldt lser Camilla Lckberg (A22) nickar medelklassen i samfrstnd. Statsminister och vit medellders man eller eller inte Camilla Lckberg anses inte vara kvalitet. Jag konstaterade ovan att alla elever har att vinna p ett vidgat textbegrepp och mer utrymme fr olika litteraciteter, men ett sdant diskursbrott skulle ven kunna betraktas som ett feministiskt stllningstagande: Ur ett genusteoretiskt perspektiv skulle det vara mjligt att betrakta kvinnors lsning av (legitim) sknlitteratur som det heterosociala svaret p den vita, medellders manliga litteraturnormen. Att vidga denna norm att bryta litteraturdiskursen skulle sledes ven ge utrymme fr sdan kvinnligt kodad lsning som idag ofta betraktas som lite smre (tantsnusk). Men frutsttningen fr att kvinnors lsning ska vinna acceptans r att ven pojkar och de genrer som tilltalar dem vinner acceptans. Frn ett HBTQ-perspektiv br diskursen definitivt brytas, eftersom det inom den rdande diskursen saknas mjligheten att definiera sig som ngot annat n antingen flicka eller pojke, vilket ven antyder heteronormativitet. 58

Metoddiskussion
I min studie valde jag att anvnda mig av litteraturutredningen Lsandets kultur (SOU 2012:65), medierapportering inom en vl avgrnsad tidsperiod (september och oktober mnad 2012) i anslutning till litteraturutredningens offentliggrande samt, i slutet av analysen, en del (35 stycken av totalt 132) av de remissyttranden som inkom under tiden utredningen lg ute p remiss. Givet formatet en masteruppsats p 30 hp var det en lagom, hanterbar mngd material. Med facit i hand hade jag kunnat komplettera min skstrng litteraturutredningen AND pojkar med skstrngen litteraturutredningen AND mn (alternativt: litteraturutredningen AND pojkar OR mn), men jag gr, efter en skning nu i efterhand, bedmningen att den utvidgade skningen egentligen inte tillfr ngot nytt. Vidare var huvudfokus fr min uppsats just pojkar. Innan jag pbrjade min uppsats funderade jag p vilken diskursanalytisk teori och metod jag skulle anvnda mig av. Frst vervgde jag Norman Faircloughs (1992) kritiska diskursanalys som, i likhet med det verktyg jag till slut kom att begagna mig av, undersker diskursers sociala konsekvenser, men valet fll s smningom p Carol Lee Bacchis (1999, 2009) What is the Problem Represented to be-analys (WPR). Verktyget r srskilt utarbetat fr att anvndas p policydokument (vilket en statlig utredning r), men ven p medierapportering (Bacchi, 2009, s. xvii), och anvnds frmst inom statsvetenskapen. I och med att det nnu r relativt oknt inom andra forskningsflt, bland annat biblioteks- och informationsvetenskapen, ville jag, genom att anvnda verktyget i skarpt lge, ven underska verktyget som sdant nrmare. Jag kan konstatera att verktyget fyllde sitt syfte vl. Med sin anpassning till just policydokument och medierapportering hjlpte det mig att hitta och underska diskurser och hlla en rd trd genom analysen. Trots att min uppsats r en analys av samtalet om pojkars lsning menar jag att det inte r en genusanalys i egentlig mening. De genusteoretiska frklaringsmodeller som finns r ett av flera stt att frklara pojkars lsvanor p, varfr dessa teorier, tillsammans med andra frklaringsmodeller, har placerats i kapitlet Tidigare forskning i stllet fr under Teori och metod. De befinner sig redan inom en diskurs och har sina frestllningar och sina svar och blir drmed svra att kombinera med ett analysverktyg vars syfte r just att hitta underliggande frestllningar:
We can also use a whats the problem represented to be approach (as a way of thinking) to analyse academic theories and academic texts. The argument here is that, since all theories posit forms of explanation, they necessarily contain implicit problem representations that demand scrutiny. Bacchi, 2009, s. xviii

I min syftesfrklaring skrev jag:

ven om det finns anledning att tro att utredningen kommer att lsas av mnga, kanske frmst av yrkesverksamma inom de omrden som berrs, finns det ven anledning att tro att dess budskap kommer att n ut till nnu fler genom mediernas rapportering och att medierapporteringen i sig utgr ett filter mot allmnheten, dr vissa saker lyfts fram och andra hamnar i skymundan. P grund av mediers stora rckvidd och genomslagskraft kommer jag drfr ven att analysera medierapporteringen kring utredningen.

59

Detta antagande visade sig vara korrekt. I inledningen till analyskapitlet (Analys och resultat) konstaterade jag att litteraturutredningen var bde bred och djup. Pojkarnas lsning upptog i sjlva verket bara en liten del av detta omfattande verk, men den lyftes fram desto mer i den efterfljande medierapporteringen. I analysen identifierade jag tv diskurser litteraturdiskursen och pojkdiskursen och man skulle kunna sga att litteraturutredningen (SOU 2012:65) i huvudsak befinner sig inom den frra och att medierapporteringen i huvudsak befinner sig inom den senare. Den strsta svrigheten har varit att gra en vl avgrnsad analys. Verktygets frgor r till synes vl avgrnsade frn brjan, men under arbetets gng mrkte jag att de delvis kom att verlappa varandra. Vidare var det ibland svrt att hlla sig inom frgestllningen, ngot som jag upptckte redan i arbetet med den frsta frgan: det gick inte att besvara frgan om pojkars lsning utan att ta vgen om sknlitteraturen. Det finns sklart flera stt att studera pojkars lsning p, till exempel genom kvalitativa studier i form av intervjuer eller fokusgrupper, eller med kvantitativa metoder ssom enkter. Det finns ven flera andra sammanhang n just den senaste litteraturutredningen att underska, till exempel kan man gra metastudier av tidigare studier av pojkars lsning. Jag vervgde flera av dessa metoder och tillvgagngsstt, men det finns gott om studier om pojkars (och mns) lsning varfr jag vnde mig till Lsandets kultur (SOU 2012:65). I egenskap av att det var en alldeles ny, statlig litteraturutredning erbjd den dels i sig ngot alldeles nytt som, vid tiden fr terminens brjan, mig veterligt ingen underskt p masterniv, dels erbjd den en avgrnsad kontext samt mjligheten att utforska WPR-verktyget inom ramarna fr vrt forskningsflt. Mitt bidrag till fltet Frhoppningsvis bidrar jag genom min uppsats till att ytterligare synliggra Carol Lee Bacchis WPR-verktyg och dess anvndbarhet ven utanfr det statsvetenskapliga forskningsfltet. I frlngningen kan frgan What is the Problem Represented to be? vara givande fr oss bibliotekarier att fundera p nr vi sjlva arbetar med att framstlla policydokument i vra verksamheter. Mitt bidrag bestr ven i att jag har underskt ngra av utgngspunkterna i den nyutkomna litteraturutredningen samt blottlagt diskurser i densamma, diskurser som vrt forskningsflt verkar inom, mste frhlla sig till och riskerar att cementera och reproducera. Svitt jag vet r detta fltets frsta uppsats som undersker samtalet om pojkar och deras lsning. Slutligen har jag lyft in forskning om och kring lsning i det kulturpolitiska fltet. Fortsatt forskning Frst och frmst hade det naturligtvis varit intressant att se resultatet av ett diskursbrott och dr r antagligen litteraturdiskursen lttast att bryta. Vad hnder i klassrummet och/eller med pojkarnas lsning nr serier, facklitteratur och andra utskllda genrer betraktas som mer likvrdiga med sknlitteraturen och fr ta lika stor plats? Det skulle ven vara intressant att se vilken effekt olika lspraktiker kan ha p pojkars lsning och vad som sker med barns lsning och lsfrmga om de ges (mer) utrymme fr icke-linjr lsning, bokprat och sociala aktiviteter i samband med sin lsning. 60

Slutsatser
Efter att, under en lngre tid, ftt uppfattningen att pojkar och mn i allmnhet och deras lsning i synnerhet problematiserats i det offentliga samtalet, ville jag inom ramarna fr en begrnsad kontext underska detta samtal nrmare medelst en diskursanalytisk metod. Den nyligen utkomna litteraturutredningen erbjd en sdan kontext, varfr min primra forskningsfrga var: Hur formuleras problemet med och kring pojkars lsning i litteraturutredningen Lsandets kultur (SOU 2012:65) och i medierapporteringen kring den? Som diskursanalytisk metod valde jag Carol Lee Bacchis analysverktyg What is the Problem Represented to be? (WPR), vilket bygger p Foucaults diskursteori och r srskilt anpassat fr att analysera policydokument. Verktyget bestr av ett antal frdiga frgor vilket erbjuder en strukturerad metod fr att blottlgga underliggande frestllningar och diskurser. I studiet av litteraturutredningen och medierapporteringen blottlade jag sledes tv diskurser: litteraturdiskursen och, framfr allt, pojkdiskursen. De tv diskurserna r ttt sammanlnkande och delvis verlappande. I litteraturdiskursen konstrueras viss sknlitteratur som fin och legitim, medan annan sknlitteratur, och srskilt facklitteratur, betraktas som illegitim. I pojkdiskursen konstrueras pojkar som problematiska, avstndstagande och ovilliga och de anses sjlva bra ansvaret fr sina skolprestationer, samtidigt som diskursen inte lmnar srskilt mycket utrymme fr ngot annat stt att vara pojke p. Det gr allts att sga att den franing som jag inledningsvis redogjorde fr har bekrftats. Diskursen r inte heller bara begrnsad enbart till litteraturutredningen utan strcker sig ver det offentliga samtalet och ven ver akademisk forskning.

61

Litteraturfrteckning
Referenser
Arevik, N. (2013). Yngre lrare lser sllan romaner. Lrarnas nyheter, 16 januari 2013. [Elektronisk] http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/01/16/yngrelarare-laser-sallan-romaner [2013-05-26] Arnstad, H. (2012). Det krigslitterra komplexet. Vi lser, Perspektiv, nr. 4/2012, augusti, s. 68-72. Axelsson, F. H. (2012). I hndelse av en zombie-apokalyps: en underskning av policies inom lngsiktigt bevarande av digitala medier i den moderna vrlden av Open Access institutionella arkiv. Masteruppsats, 2012:582. Uppsala: Institutionen fr ABM vid Uppsala universitet. Bacchi, C. L. (1999). Women, Policy and Politics: the Construction of Policy Problems. London: SAGE. Bacchi, C. L. (2009). Analysing Policy: Whats the Problem Represented to be? Frenchs Forest, New South Wales: Pearson. Barrs, M. (2000). Gendered Literacy. Language Arts, 77, (4), 287-293. Bergstrm, G. & Borus, K. (2005a). Samhllsvetenskaplig text- och diskursanalys. I: G. Bergstrm & K. Borus (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhllsvetenskaplig text- och diskursanalys (s. 9-42). Lund: Studentlitteratur. Bergstrm, G. & Borus, K. (2005b). Diskursanalys. I: G. Bergstrm & K. Borus (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhllsvetenskaplig text- och diskursanalys (s. 305-362). Lund: Studentlitteratur. Borus, K. (2011a). Texter i vardag och samhlle. I: G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 131-149). Malm: Liber. Borus, K. (2011b). Diskursanalys. I: G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 150-164). Malm: Liber. Carlbaum, S. (2012). Blir du anstllningsbar lille/a vn?: Diskursiva konstruktioner av framtida medborgare i gymnasiereformer 1971-2011. Doktorsavhandling, Statsvetenskapliga institutionens skriftserie, 2012:2, Ume: Statsvetenskapliga institutionen, Ume universitet. 62

Cherland, M. R. (1994). Private Practices: Girls Reading Fiction and Constructing Identity. London: Taylor & Francis. Edstrm, C. (2010). Samma, lika, alla r unika: en analys av jmstlldhet i frskolepolitik och praktik. Doktorsavhandling, Doktorsavhandlingar i pedagogiskt arbete, 36. Ume: Institutionen fr Naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Ume universitet. Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press. Fredriksson, U. (2012). Hur 15-ringars lsning frndrats mellan 2000 och 2009: resultat frn PISA-underskningarna. I: SOU 2012:10. (2012). Lsarnas marknad, marknadens lsare en forskningsantologi (s. 95-110). Stockholm: Offentliga frlaget, Publit. Furhammar, S. (1996). Varfr lser du? Stockholm: Carlsson Bokfrlag. Gans, H. J. (1974). Popular Culture and High Culture: An Analysis and Evaluation of Taste. New York: Basic Books. Hgglund & Vernersdotter. (2012). Kulturvanor i Sverige 1987-2011, SOM-rapport, 2012:17. [Elektronisk] http://www.som.gu.se/digitalAssets/1373/1373454kulturvanor-i-sverige-19872011.pdf [2013-04-18] Hglund, L. (2012). Boklsning i skiftet mellan traditionella och digitala medier. I: SOU 2012:10. (2012). Lsarnas marknad, marknadens lsare en forskningsantologi (s. 45-93) Stockholm: Offentliga frlaget, Publit. Jansson, U. (2010). Den paradoxalt ndvndiga kvinnan: knsdiskurser i svenskt nringsliv. Doktorsavhandling, Karlstad University Studies, 2010:30. Karlstad: Fakulteten fr ekonomi, kommunikation och IT, Arbetsvetenskap, Karlstads universitet. Johannisson, J. (2006). Det lokala mter vrlden: kulturpolitiskt frndringsarbete i 1990-talets Gteborg. Doktorsavhandling, Publications from Valfrid, nr. 32. Gteborg: Enheten fr biblioteks- och informationsvetenskap, Gteborgs universitet. Kimmel, M. (2010). Pojkar och skolan: ett bakgrundsdokument om pojkkrisen (SOU 2010:53). Stockholm: Fritzes. Larsson, L. (2012). Om vrdet av att lsa sknlitteratur. I: SOU 2012:10. (2012). Lsarnas marknad, marknadens lsare: en forskningsantologi (s. 155-165) Stockholm: Offentliga frlaget, Publit. Leffler, T. (2011). Krig och brott nr mn vljer bcker. DN bok, 15 augusti 2011. [Elektronisk] http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/krig-och-brott-nar-man-valjerbocker [2013-01-16] 63

Lindskld, L. (2010). Whats the Problem Represented to be in the Swedish State Support to Fiction. Konferensbidrag presenterat p ICCPR2010: the Sixth International Conference on Cultural Policy Research, Jyvskyl, Finland, 24-17 augusti 2010. [Elektronisk] http://bada.hb.se/bitstream/2320/6905/1/ICCPR2010Lindskold.pdf [2013-03-21] Lindskld, L. (odaterad). Om avhandlingen. Dr. And: grt inte forska! [Elektronisk] http://linnealindskold.wordpress.com/om-avhandlingen/ [2013-03-21] Lundberg, F. (2011). Tuffa frvntningar p tjejer. Nationella sekretariatet fr genusforskning. [Elektronisk] http://genus.se/meromgenus/teman/skola/skolprestationer/tuffa-forvantningar-patjejer/ [2013-05-29] Malm, . (2011). St inte och hng!: En underskning av bemtandepolicyer p svenska folkbibliotek. Magisteruppsats, 2011:26. Bors: Institutionen fr biblioteksoch informationsvetenskap vid Hgskolan i Bors. McKechnie, L. (2006). "Spiderman Is Not for Babies (Peter, 4 years): The Boys and Reading Problem from the Perspective of the Boys Themselves. Canadian Journal Of Information & Library Sciences, 30 (1/2), p. 57-67. Miegel, F. & Johansson, T. (2002). Kultursociologi. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur. Millard, E. (1997). Differently Literate: Boys, Girls and the Schooling of Literacy. London: Falmer Press. Molloy, G. (2007). Nr pojkar lser och skriver. Lund: Studentlitteratur. Molloy, G. (2013). Pojkar lser bara om mn ocks lser. DN kultur, 8 april 2013. [Elektronisk] http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/pojkar-laser-bara-om-manocksa-laser [2013-04-09] Newkirk, T. (2002). Misreading Masculinity: Boys, Literacy and Popular Culture. Portsmouth, New Hampshire: Heinemann. Nordh, C. (2008). En bortglmd guldlder?: Tillgngliggrande av tidig svensk film till en bredare publik. Bors, Magisteruppsats 2008:52. Bors: Institutionen fr biblioteks- och informationsvetenskap vid Hgskolan i Bors. Nordicom. (odaterad1). Statistik om medier i Sverige: bcker. [Elektronisk] http://www.nordicom.gu.se/?portal=mt&main=showSveStats.php&menu=menusve& me=7&media=B%F6cker&type=media [2013-04-18] Nordicom. (odaterad2). Boklsning i befolkningen 979 r en genomsnittlig vecka 19942011 (procent). [Elektronisk]

64

http://www.nordicom.gu.se/common/statxls/22553530boklasningvecka1994-2011.xls [2013-04-18] Nordicom. (odaterad3). Lsning av olika typer av litteratur i befolkningen 979 r en genomsnittlig vecka 2011 (procent). [Elektronisk] http://www.nordicom.gu.se/common/statxls/22543540Bockerlasningavolikatypergns nvecka2011.xlsx [2013-04-18] Nordicom. (2011). Fakta om underskningen Mediebarometern. [Elektronisk] http://www.nordicom.gu.se/common/statxls/232510600OmMbar2011.pdf [2013-0418] Nordicom. (2012). Boklsning i befolkningen 979 r en genomsnittlig dag 19802011 (procent). [Elektronisk] http://www.nordicom.gu.se/common/statxls/22563510Bockerlasninggnsndag19792011.xls [2013-04-18] Rasimus, I. (2012). "Viktigt frmedla lsgld till elever". Norrbottens-kuriren, 29 september 2012. [Elektronisk] http://www.kuriren.nu/nyheter/default.aspx?articleid=6564471 [2013-02-21] Regeringskansliet. (2013). Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/sb/d/16672/a/204082 [201304-06] Reuterstrand, S. (2011a). Antiplugg minskar pojkars chanser till jobb. Genus, nr. 2/2011, s. 8-10. Reuterstrand, S. (2011b). Flickor med dliga betyg de strsta frlorarna. Nationella sekretariatet fr genusforskning. [Elektronisk] http://genus.se/meromgenus/teman/skola/skolprestationer/flickor-med-daliga-betygde-storsta-forlorarna/ [2013-05-29] Rosn, M. (2012). Frndringar i lsvanor och lsfrmga bland 9- till 10-ringar: resultat frn internationella studier. I: SOU 2012:10. (2012). Lsarnas marknad, marknadens lsare: en forskningsantologi (s. 111-139) Stockholm: Offentliga frlaget, Publit. Ross, C. S., McKechnie, L. & Rothbauer, P. M. (2006). Reading Matters: What the Research Reveals about Reading, Libraries, and Community. Westport, Connecticut: Libraries Unlimited. SOM-institutet. (2010). Om SOM. [Elektronisk] http://www.som.gu.se/omsom/ [2013-04-18] SOM-institutet. (2012). Insamlingsmetoder. [Elektronisk] http://www.som.gu.se/metodik/insamlingsmetoder/ [2013-04-18]

65

SOU 2010:99. (2010). Flickor, pojkar, individer: om betydelsen av jmstlldhet fr kunskap och utveckling. Stockholm: Fritzes. SOU 2012:10. (2012). Lsarnas marknad, marknadens lsare: en forskningsantologi. Stockholm: Offentliga frlaget, Publit. SOU 2012:65. (2012). Lsandets kultur: slutbetnkande. Stockholm: Offentliga frlaget, Publit. Statistiska centralbyrn. (odaterad). Underskningarna av levnadsfrhllanden (ULF/SILC). [Elektronisk] http://www.scb.se/LE0101 [2013-04-18] Statistiska centralbyrn. (2011a). Tabell FT 13: Boklsning varje vecka. [Elektronisk] http://www.scb.se/Statistik/LE/LE0101/2010A01B/FT/FT1307VF.xls [2012-04-18] Statistiska centralbyrn. (2011b). Tabell FT 15: Lsning av sknlitteratur varje vecka. [Elektronisk] http://www.scb.se/Statistik/LE/LE0101/2010A01B/FT/FT1507VF.xls [2012-04-18] Statistiska centralbyrn. (2012). Tabeller frn SCB:s underskningar av levnadsfrhllanden (ULF/SILC) 2010-2011. [Elektronisk] http://www.scb.se/Statistik/LE/LE0101/2011A01F/Fritidtabell2010-2011.xls [201304-18] Steiner, A. (2006). I litteraturens mittfra: mnadens bok och svensk bokmarknad under 1970-talet. Gteborg och Stockholm: Makadam frlag. Svenska akademiens ordbok. (1997). Gteborg: OSA-projektet. [Elektronisk] http://g3.spraakdata.gu.se/saob [2013-05-26] Sderlind, . (2009). Personlig integritet som informationspolitik: debatt och diskussion i samband med tillkomsten av Datalag (1973:289). Bors, Doktorsavhandling, Skrifter frn Valfrid, 38. Bors: Institutionen fr biblioteks- och informationsvetenskap vid Hgskolan i Bors. Sderlund, M. (2011). Vad r man rdd fr?. Helsingborgs dagblad, Kultur, 27 oktober 2011. [Elektronisk] http://hd.se/kultur/2011/10/27/vad-ar-vi-radda-for/ [2013-03-23] Winther Jrgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. hlander, G. (2010). Inte nobel nog. Akademikern, 17 december 2010. [Elektronisk] http://www.akademssr.se/text/inte-nobel-nog [2013-04-27]

66

Empiriskt material
Artiklar
A1. Adelsohn Liljeroth, L. (2012). Nu ska hela Gteborg lsa. GT, Debatt, A2, 2012-10-18. A2. Almer, S. (2012). Utredning freslr skolbibliotekssatsning. Skolvrlden, 2012-09-27. [Elektronisk] http://www.skolvarlden.se/artiklar/utredning-foereslarskolbibliotekssatsning [2013-02-21] A3. Anesten, O. & Gustavsson, A. (2012). Lslyft ska rdda frlorad generation. SVT nyheter, Kultur, 2012-09-27. [Elektronisk] http://www.svt.se/kultur/laslyft-skaradda-forlorad-generation [2013-02-21] A4. Ekenberg, K. (2012). "Rapport frn Bokmssan: En oroande nedfrsbacke". Arbetarbladet, Kultur, 2012-09-30. [Elektronisk] http://arbetarbladet.se/kultur/litteratur/1.5142119-rapport-fran-bokmassan-enoroande-nedforsbacke [2013-02-21] A5. Elisson, M. (2012). "Vrt ansvar att lmna ver makten". Nerikes allehanda, Ledarkrnika, A39, 2012-09-30. A6. Hamberg, S. (2012). Skolbibliotekarien gr skillnad. DIK, 2012-09-27. [Elektronisk] http://www.dik.se/artikel/17249/skolbibliotekarien-gor-skillnad [201302-21] A7. Helmerson, E. (2012). "Datorer och lsande r inte motsatser". Dagens nyheter, Ledare, A4, 2012-09-30. A8. Helmerson, K. (2012). Litteraturutredningen: Unga pojkar lser fr lite. Sveriges radio, Ekot, 2012-09-27. [Elektronisk] http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5286162 [2013-0221] A9. Hjelmstedt, L. (2012). Pojkarna som inte vill lsa. Blekinge lns tidning, Ledare, A26, 2012-10-16. A10. Holm, M. (red.) (2012). Mer nytnkande behvs fr att ka lslusten. Hallandsposten, sikter, Ledare, A2, 2012-09-28. A11. Irenius, L. (2012). "Vi behver vitaminer frn omvrlden". Upsala nya tidning, Kultur, 2012-09-29, s. 4. A12. Jansson, D. (2012). Tnk om du inte kunde lsa det hr. Sdra sidan, Vad hnder, nr 36, 2012-10-27, s. 24.

67

A13. Kalmteg, L. (2012). Satsning ska vnda negativ lstrend. Svenska dagbladet, Kultur, 2012-09-27. [Elektronisk] http://www.svd.se/kultur/satsning-ska-vandanegativ-lastrend7530990.svd [2013-02-21] A14. Karlsson, T. (2012). Lyft fram lsandet nnu mer. Lnstidningen Sdertlje, Ledare, 2012-09-28. [Elektronisk] http://lt.se/asikter/ledare/1.1823408-lyft-framlasandet-annu-mer [2013-02-21] A15. Karnstedt, T. (2012). Kan du lsa en bok? Arvika nyheter, Kultur, Under strecket, 2012-10-24, s. 18. A16. Lann, E. (2012). "Lslust viktigare n bildning". Kristdemokraten, Opinion, nr 41/2012, A3, 2012-10-04. A17. Lidman, T., Koljonen, J., Ingvar, M. & Rabe, A. (2012). Bred kampanj ska strka svenskars lsfrmga. Dagens nyheter, Debatt, A6, 2012-09-27. A18. Lingebrandt, A. (2012). Lsa fr livet. Helsingborgs Dagblad, Kultur, C2, 2012-09-28. A19. Lundberg, P. (2012). Kultureliten minglar p Bokmssan. Helsingborgs dagblad, Nje Plus, A16, 2012-09-28. A20. Mller, V. (2012). Litteraturutredningen: ka lsfrstelsen bland unga. Fria tidningen, Kulturnyheter, 2012-09-28. [Elektronisk] http://www.fria.nu/artikel/94491 [2013-02-21] A21. Orrenius, A. (2012). Ett lslyft ska f fart p lslusten. Riksdag & departement, 2012-09-27. [Elektronisk] http://rod.se/ett-lslyft-ska-f-fart-plslusten [2013-02-21] A22. Pennlert, N. (2012). "P vg mot en frlorad lsgeneration". Vsterbottenskuriren, Kultur, B2, 2012-10-01. A23. Rasimus, I. (2012). "Viktigt frmedla lsgld till elever". Norrbottens-kuriren, Skola, 2012-09-29, s. 20. A24. Rasmusson, M. (2012). "Ge barnen en knuff in i bckernas vrld!" Landskrona posten, Familjeliv, D12-D13, 2012-10-07. A25. Samara, A. (2012). Det finns inte s mycket litteratur som handlar om oss. Sveriges radio, P4 Kronoberg, Nyheter/Ekot, 2012-09-27. [Elektronisk] http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=5287689 [2013-0221] A26. Sjlund, L. (2012). "Lsa och lra fr livet". Hela Hlsingland, Ledare, 201210-10. [Elektronisk] http://helahalsingland.se/ledare/1.5173962-lasa-och-lara-for-livet [2013-02-21]

68

A27. Stigsson Michajlov, H. & Olsson, M. (red.) (2012). Fnga dem nr de r unga. Norrkpings tidningar, Ledare, s. 27, 2012-09-28. A28. Teir, P. (2012). "Litterra utredningar". Hufvudstadsbladet, Kultur & Nje, Impuls, 2012-09-29, s. 22-23. A29. Weibull, H. (2012). Litteraturutredningen krver skolbibliotekarier. Sveriges radio, Kulturnytt, 2012-09-27. [Elektronisk] http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5283681 [2013-0221] A30. Weyler, K. (2012). Skolbibliotekarier och lsombud ska ge lslyft. Skolledaren, Sprkligt, 8/2012, 2012-10-17. [Elektronisk] http://www.skolledarna.se/skolledaren/artikelarkiv/sprakligt/Sidor/Skolbibliotekarier. aspx [2013-02-21]

Remissyttranden
R1. Administration av litterra rttigheter i Sverige (ALIS). (2013). Remissvar ver Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/79/aa08e4a2.pdf [201304-06] R2. Arbetarnas bildningsfrbund. (2013). Remissvar p Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65). [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/79/1ed9db8e.pdf [2013-04-06] R3. Bibliotek i samhlle. (2013). Lsandets kultur: remissvar. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/84/588b98e8.pdf [2013-04-12] R4. Centrum fr lttlst. (2013). Betnkandet SOU 2012:65 Lsandets kultur: slutbetnkande av litteraturutredningen. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/79/21d0397e.pdf [2013-04-06] R5. DIK. (2013). Yttrande: Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65). [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/79/b7bb4954.pdf [2013-04-06] R6. En bok fr alla. (2013). En bok fr alla ABs och Freningen En bok fr allas vnners remissvar till SOU 2012:065 Lsandets kultur. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/79/c912cb62.pdf [2013-04-06] R7. Gteborgs universitet. (2013). Frslag till yttrande angende Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/80/30a4ce5e.pdf [2013-04-11] R8. Institutet fr sprk och folkminnen. (2013). Remissvar p betnkandet Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65). [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/80/dd313e63.pdf [201304-06] 69

R9. Konstnrliga och litterra yrkesutvares samarbetsnmnd (KLYS). (2013). KLYS och Copyswedes synpunkter p Litteraturutredningen Lsandets kultur SOU 2012:65. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/81/b77b3910.pdf [201304-06] R10. Landstinget Vsternorrland. (2013). Yttrande ver slutbetnkande av Litteraturutredningen Lsandets kultur SOU 2012:65. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/81/f119a3a1.pdf [2013-04-07] R11. Lnsbibliotek Dalarna. (2013). SOU 2012:65 Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/81/29394543.pdf [2013-04-06] R12. Lnsbibliotek Srmland. (2013). Remissyttrande ver Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65). [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/81/116c3477.pdf [2013-04-07] R13. Lnsbibliotek Uppsala. (2013). Remissvar rrande kulturdepartementets utredning Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen, SOU 2012:65. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/81/5219b3e2.pdf [201304-07] R14. Lrarnas riksfrbund. (2013). Synpunkter p remissen Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/81/d9745ca8.pdf [2013-04-07] R15. Lsrrelsen. (odaterad). Lsrrelsens remissvar p Lsandets Kultur: slutbetnkande av litteraturutredningen, SOU 2012:65. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/81/2059f914.pdf [2013-04-07] R16. Myndigheten fr kulturanalys. (2013). Remissvar p Litteraturutredningens slutbetnkande Lsandets kultur (SOU 2012:65). [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/81/450f8624.pdf [2013-04-07] R17. Myndigheten fr tillgngliga medier. (2013). Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65). [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/81/e8cac5ab.pdf [2013-04-07] R18. Nationella skolbiblioteksgruppen. (2013). Remissyttrande ver Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65). [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/81/085cd402.pdf [2013-04-07] R19. Regionfrbundet stsam. (2013). Yttrande ver Lsandets kultur: Slutbetnkande av Litteraturutredningen, SOU 2012:65. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/81/cf6afcf8.pdf [2013-04-07]

70

R20. Region Halland. (2013). Lsandets kultur: slutbetnkande SOU 2012:65. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/82/9bb59cc3.pdf [201307-10] R21. Region Vsterbotten. (2013). Remissvar p Litteraturutredningens slutbetnkande Lsandets kultur SOU 2012:65. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/81/90455e5a.pdf [2013-04-07] R22. Seriefrmjandet. (2013). Yttrande Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/82/4b77fa38.pdf [2013-04-10] R23. Sida. (2013). Remiss. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/82/ef3245e8.pdf [2013-04-10] R24. Skolverket. (2013). Yttrande ver Kulturdepartementets betnkande Lsandets kultur. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/82/afa65446.pdf [2013-04-10] R25. Stockholms stad. (2013). Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65). [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/82/b9a496d4.pdf [2013-04-10] R26. Stockholms stadsbibliotek. (2013). Remissvar p Litteraturutredningens slutbetnkande av Lsandets kultur SOU 2012:65. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/80/7b64ebcf.pdf [2013-04-06] R27. Stockholms universitet. (2013). Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65). [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/82/b5fc2dfc.pdf [2013-04-10] R28. Studiefrmjandet. (2013). Ett livslngt lsande: Studiefrmjandets remissvar p Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65). [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/82/7f201361.pdf [201304-10] R29. Studiefrbundet Vuxenskolan. (2013). Remiss SOU 2012:65: Litteraturutredningen. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/82/6219bca4.pdf [2013-04-10] R30. Svenska barnboksinstitutet. (2013). Betnkandet SOU 2012:65 Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/82/3f05c933.pdf [2013-04-10] R31. Svenska frlggarefreningen. (2013). Lsandets kultur: Litteraturutredningens slutbetnkande, SOU 2012:65. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/82/4f2fb640.pdf [2013-04-10]

71

R32. Svenska lromedelsfrfattares frbund. (2013). Sveriges Lromedelsfrfattares Frbund (SLFF) lmnar hrmed remissyttrande p Lsandet kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen, SOU 2012:65. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/82/79cd33c4.pdf [2013-04-11] R33. Svenska tecknare. (2013). Freningen Svenska Tecknares remissvar ver Litteraturutredningens slutbetnkande Lsandets kultur (SOU 2012:65). [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/80/7c40e8e5.pdf [201304-06] R34. Svensklrarfreningen. (2013). Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65. [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/82/d44f27e3.pdf [2013-04-10] R35. rebro lns landsting. (2013). Synpunkter p Lsandets kultur: slutbetnkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65). [Elektronisk] http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/43/81/e6096ca9.pdf [2013-04-07]

72

Bilagor
Bilaga 1: Nordicom

Nordicom, 2012

r 1994 frtydligades frgestllningen och all boklsning kom att inkluderas (1), varfr graferna gr en brant stigning detta r och frn 2006 grs ven frtydligandet att ocks ljud-/talbcker r inkluderat i definitionen (2) (Nordicom, 2012). Senare har ven e-bcker kommit att inkluderas (Nordicom, 2011).

73

Nordicom, odaterad2.

74

Bilaga 2: Statistiska centralbyrn

Statistiska centralbyrn, 2011a

Till och med r 2005 gjordes frmst besksintervjuer; r 2006 gjordes besksintervjuer (B) med hlften av deltagarna och telefonintervju (T) med andra hlften; frn och med r 2007 samlas statistiken in frmst genom telefonintervjuer (Statistiska centralbyrn, 2011a & 2011b). Fr ret 2006 redovisas resultatet tv gnger, en gng fr varje insamlingsmetod, fr att synliggra eventuella effekter av metodbytet (Statistiska centralbyrn, 2011a & 2011b).

75

Statistiska centralbyrn, 2011b

Statistiska centralbyrn, 2012

76

Bilaga 3: SOM-institutet

Hgglund & Vernersdotter, 2012, tabell 10a

Hgglund & Vernersdotter, 2012, tabell 10b

77

Bilaga 4: IEA/PIRLS

Rosn, 2012, s. 118; SOU 2012:65, s. 51

78