Sdertrns hgskola Litteraturvetenskap

Kiyoakis flyktcirkel. En precisering av Yukio Mishimas roman Vrsn

D-uppsats VT 2006 Frfattare: Andreas berg Handledare: Jakob Staberg

Abstract
The reception and the study of the novel Spring Snow by Yukio Mishima has as always with the novels of Yukio Mishima focused on the writer himself according to his spectacular way of life and death. Opposite to the studies and the reception, this master thesis focuses on the novel itself by following two more or less hidden traces in the novel: the protagonist Kiyoaki and his attitude to responsibility and dreams. This examination deepens the novel, by showing how the mechanisms of its inherent complexity work. It has been made by freely applying Roland Barthes method rewriting the text. Keywords: Mishima, Yukio, 1925-1970; Spring Snow; Barthes, Roland, 1915-1980; Atopos; Responsibility; Dreams.

REM respektive non-REM r smnens olika stadier. REM str fr rapid eye movements: gonens snabba rrelser under dessa stadier av smn. Non-REM r djupsmn. Till skillnad frn drm i REM-smn r drm i non-REM-smn ofta resonerande till sin karaktr, en inre monolog. Att trda in i smnen r som att trda in i en text. I brjan av lsningen r det som om lsaren befinner sig i REM-smn: lsningen r prvande, hjrnan gr p hgvarv fr att placera texten i ett fack, vilket terspeglas i lsarens blick: gonen fljer raderna i ett bestmt mnster. Men nr texten ftt fste i lsaren, ndrar lsningen karaktr. Lsningen blir som djupsmn. Hjrnan slappnar av, textens rtta element framtrder hos lsaren. gonen stirrar sig inte blinda p texten.

Innehll
REM 1: inledning och syfte ....................................................................................................5 REM 2: forskning om Vrsn .................................................................................................8 REM 3: situering av relationen frfattare-text-lsare, metod ...................................................9 non-REM 1: levnadsstmning och atopos .............................................................................12 non-REM 2: frstagngskyssaren .........................................................................................24 non-REM 3: brottslingen ......................................................................................................31 non-REM 4: undergngaren..................................................................................................36 REM 4: slutliga anmrkningar ..............................................................................................45 Litteraturfrteckning.............................................................................................................46

REM 1: inledning och syfte

Protagonisten i Yukio Mishimas roman Vrsn (1968) r Kiyoaki Matsugae. Han r ensam son i en nyrik familj bosatt p vidstrckta, luxusa gor i trakten kring Tokyo i brjan p 1900-talet. Eftersom familjen r nyrik har de inga anor att blicka tillbaka p med stolthet, till skillnad frn den hgsta aristokratin. I hopp om att slkten Matsugae ngon gng ska kunna trda in i den hgsta aristokratin skickades Kiyoaki bort till familjen Ayakura, vars anor strcker sig lngt tillbaka i tiden. Dr blev han uppfostrad i aristokratisk frfining, han tillgodogjorde sig den hgsta aristokratins sofistikerade ritualer och estetiska koder som hans frldrar str utanfr. Nr lsaren mter Kiyoaki i Vrsn r han arton r gammal. Genom att ha blivit uppfostrad hos familjen Ayakura stter Kiyoakis far nu hoppet till att Kiyoaki ska fra in anor i slkten Matsugae. Kiyoaki vantrivs med den roll som hans far lagt honom. Han r hglst instlld till det mesta i sin omgivning utom till Satoko, dotter i familjen Ayakura som Kiyoaki lekte med som liten. Han r attraherad av Satoko, men frknippar henne samtidigt med den roll han vantrivs med: eftersom Satoko r dotter i familjen Ayakura har hon varit nrvarande genom hela hans uppfostran. msom genererar hon vantrivsel hos honom, msom attraktion. S smningom inleder de en krleksrelation, som genomsyras av Kiyoakis motsgelsefulla knslor fr Satoko. Efter ett smrre upptrde mellan dem, bryter Kiyoaki kontakten med Satoko. Han flyr knslorna fr henne helt och hllet. Efter en tid fr han reda p att Satoko accepterat ett giftermlsanbud frn Hans Hghet Harunorio, den japanska prinsens son. I det gonblicket blir Kiyoaki pltsligt klar ver de knslor han hyser fr Satoko. Kiyoaki inser att han r kr, all motsgelsefullhet r som bortblst. Kiyoaki och Satoko terupptar sin krleksrelation trots Satokos frlovning. Men att ha en krleksrelation i hemlighet under dessa omstndigheter innebr att Kiyoaki och Satoko svvar i livsfara, eller tminstone stts i fngelse om den skulle upptckas av hovet. Det drjer inte lnge frrn Satoko blir gravid. De tvingas koppla in sina respektive familjer fr att reda ut situationen. Satoko skickas ivg lngt bort fr att gra abort i strsta hemlighet, och stts sedan i ett nunnetempel fr en tid i syfte att vila upp sig. Tiden gr utan att Kiyoaki hr ett livstecken frn Satoko. Han blir orolig, och rymmer fr att trffa henne. Nr Kiyoaki kommer fram till templet blir han bryskt avvisad av templets vakter. Till bgge familjernas frvning har Satoko intrtt i en nunneorden, och avgett lfte om att aldrig mer trffa Kiyoaki. Kiyoaki vgrar att acceptera Satokos beslut. Om och om igen tervnder han till templet, trotsandes det hrda vdret, fr att frska vertyga nunnorna om att f trffa henne. Men Kiyoakis frsk r fruktlsa. Den enda konsekvensen

av hans bngstyriga frsk att f trffa Satoko r en lunginflammation som uppkommit till fljd av att han vistats mycket ute i det hrda vdret. Kiyoaki repar sig aldrig frn lunginflammationen, hans strvan efter att f trffa Satoko kostar honom livet. Vrsn inleds med att Kiyoaki tittar p ett fotografi, taget vid en minnesstund fr stupade soldater under det rysk-japanska kriget 1904, som framkallar upplevelsen av sorg hos honom.
Mitt p bilden kunde man urskilja gravvrden i omlat tr, altaret med det vita tyget fladdrande fr vinden och blommorna placerade dr ovanp. Resten av bilden var tckt av soldater, tusentals soldater. Soldaterna i frgrunden stod alla med ryggen vnd mot kameran, man sg de vita nedhngande solskydden p deras armmssor och lderremmarna som lpte diagonalt frn axlarna och ned. De stod inte uppstllda i ordnade led, utan i spridda grupper och med nedbjda huvuden.1

Situationen har av Ingrid Elam lsts som en karakteristik av Mishimas frfattarskap, d tv av hans centrala teman, kriget och dden, vvs samman i den.2 Men eftersom krig inte r ett framtrdande tema i romanen r den tolkningen otillrcklig. Susan Napier har sin sida uppfattat situationen som ett stt fr Mishima att belysa att den japanska historien har en central betydelse i romanen.3 Visserligen r historiska skeenden stundtals centrala fr att frst situationer i romanen, men vad skulle denna historiska situation kunna fylla fr funktion i detta sammanhang? Japan vann det rysk-japanska kriget, men ingen segergldje terspeglas hos Kiyoaki eftersom han knner sorg. Vari bestr Kiyoakis sorg? Han hade tv farbrder som dog i kriget, men inte ngonstans i romanen gnar han dem ngot intresse. Sorgens hrkomst mste skas p annat hll. Kiyoaki vantrivs i den aristokratiska tillvaron. Eftersom han i hg grad r sjlvcentrerad, r det fullt rimligt att frestlla sig att han vid anblicken av fotografiet knner sorg ver sitt eget tillstnd av vantrivsel, dock utan att medge detta fr sig sjlv eller fr ngon annan: Kiyoaki fr utlopp fr sin sorg genom att verfra den p fotografiet, ett yttre objekt som r honom frmmande. Det r ingen slump att spekulationer som dessa kan aktualiseras i denna situation. Genom hela romanen flyr Kiyoaki frn situationer och knslor som genererar upplevelsen av vantrivsel. I frsta hand handlar hans vantrivsel om upplevelsen av ansvar. Sedan Kiyoaki blivit lagd krav p att berika slkten Matsugae med anor, genererar all upplevelse av ansvar rdsla hos honom. Han

1 2 3

Yukio Mishima, Vrsn (1968), vers. Gunilla Lindberg-Wada (Stockholm, 1995), s. 8. Ingrid Elam, En frga om stil, Gteborgs-Posten 22.12.95, s. 32. Susan J. Napier, Escape from the Wasteland (Cambridge & London, 1991), s. 198.

frsker stndigt undvika att bli lagd krav, i rdsla fr att inte leva upp till kraven som stlls p honom. Vrsn r en komplex och lurig roman, det r inte helt ltt att som lsare flja Kiyoaki i spren p flykt frn ansvaret. Kiyoaki r ett svrt barn, som f har frsttt sig p. Men det r inte Kiyoakis stt att vara som ensamt ger upphov till romanens komplexitet. Situationen som inleder Vrsn stts aldrig i ett sammanhang, lsaren fr aldrig ngot definitivt svar p varfr Kiyoaki upplever sorg vid anblicken av fotografiet. Genom denna inledande situation synliggrs berttarens position i romanen. Det r en allvetande berttare, som inte berttar allt den vet, utan snarare dljer fakta och frutsttningar. Hr och var lmnas lakuner i texten. Lakunerna terfinns bland annat i Kiyoakis frhllningsstt till sitt ansvar. Ordet ansvar nmns ntt och jmt i samband med Kiyoaki. Trots att Kiyoakis frhllningsstt till sitt ansvar r ett tema som lper genom romanen frn brjan till slut, fr lsaren aldrig riktigt lra knna fenomenet han flyr och varfr han gr det. Ansvaret r endast nrvarande i texten genom Kiyoakis flykt frn det. En av romanens styrmekanismer har en oklar plats i texten. Kiyoaki har en skrivbok som han d och d antecknar sina drmmar i, och hans anteckningar terges av berttaren. Kiyoakis drmbok har nmnts av ett flertal kommentatorer, men endast i egenskap av att fylla en sammanlnkande funktion fr romanerna som ingr i tetralogin Fruktbarhetens hav.4 Vrsn r den frsta delen i tetralogin, i vilken samtliga delar utgr fristende romaner.5 D Fruktbarhetens hav av flera kommentatorer har betraktats som en enskild litterr text r det fr tydlighetens skull p sin plats att nmna att Vrsn i freliggande arbete kommer att behandlas som den fristende roman den r. Protagonisterna i respektive romaner r reinkarnationer av varann. Kiyoakis nedtecknade drmmar frutser hndelser fr protagonisterna i de vriga delarna, vilket innebr att drmboken blir en lnk fr att hlla tetralogin samman. Men drmboken fyller ocks en funktion i den enskilda romanen, nrmare bestmt fr Kiyoaki, vilket inte ngon av kommentatorerna uppmrksammat. Frhllningssttet till drmboken r symtomatiskt fr vilken status Vrsn har som enskild litterr text d Fruktbarhetens hav kommenterats. Svl Roy Starrs som Napier gnar romanen en snabb blick genom att registrera det yttre skeendet i
4

Exempelvis hos Henry Scott Stokes, The Life and Death of Yukio Mishima (London, 1975), s. 145; Roy Starrs,

Deadly Dialectics: Sex, Violence and Nihilism in the World of Yukio Mishima (Kent, 1994), s. 131; James OBrien, recension av Vrsn, The Journal of Asian Studies 35 (1976), s. 330; Marleigh Ryan, The Mishima Tetralogy, Journal of Japanese Studies 1 (1974), s. 167.
5

I tetralogin ingr frutom Vrsn, som r den enda delen som finns i svensk versttning, romanerna Runaway

Horses (1969); The Temple of the Dawn (1970) och The Decay of the Angel (1970).

den, fr att sedan g vidare genom att se hur romanen frhller sig till de vriga tre romanerna i Fruktbarhetens hav.6 D Fruktbarhetens hav betraktas som om den utgr en enskild text reduceras Vrsn. Drmboken r ett fenomen i Vrsn som str i kontrast till Kiyoakis flykt. Till skillnad frn s mycket annat flyr han inte frn sina drmmar, snarare bejakar han dem genom att nedteckna dem. Drmboken r uppenbarligen angelgen fr Kiyoaki, och drmed borde den ocks vara en angelgen aspekt fr att kunna frst romanen. Detta signaleras ocks av berttaren, genom att denne vid ett tillflle trder tillbaka fr ett utdrag ur Kiyoakis drmbok. Genom detta skifte av berttarperspektiv ett av f skiften av berttarperspektiv i romanen, vid sidan av ngra utdrag ur brev och ngra tergivningar av Kiyoakis tankar r det som om berttaren inte anser sig kunna gra drmboken rttvisa, utan tvingas slppa fram Kiyoakis egna ord fr att de ska kunna frsts. Men p vilket stt r drmboken angelgen i romanen? I likhet med ansvaret, r drmbokens plats i romanen oklar, hri bestr ytterligare lakuner i Vrsn. Drmmarna refereras respektive citeras, sedan inget mer. Syftet med freliggande arbete r att etablera en frdjupad frstelse fr romanen Vrsn utifrn ansvaret och drmboken. Dessa fenomen kommer att utforskas dels genom att placera den komplexe protagonisten Kiyoaki under lupp, dels genom att registrera samspelet mellan honom och vriga romanpersoner. Ansprken p denna frdjupade frstelse r avgrnsade i urvalet av material som r freml fr underskning. Hr tillmpas en svensk versttning av Mishimas roman mot fonden av Mishimas vsterlndska kommentatorer: Vrsn betraktas utifrn ett vsterlndskt perspektiv.

REM 2: forskning om Vrsn

Vrsn som enskild litterr text har inte varit freml fr nrmare granskning frn ngot hll. Mest djupgende r tv lngre artiklar. Dels Three Portraits of Women in Mishimas Novels av Michiko N. Wilson, en diskussion kring den problematiska gestaltningen av kvinnor i bland annat Vrsn. 7 Dels Wang Wei in Kamakura: A Consideration of the Structural Poetics of Mishimas Spring Snow av David Pollack.8 Pollack undersker hur Vrsn

6 7

Starrs 1994, s. 49; Napier 1991, s. 196 ff. Michiko N. Wilson, Three Portraits of Women in Mishimas novels, The Journal of the Association of David Pollack, Wang Wei in Kamakura: A Consideration of the Structural Poetics of Mishimas Spring

Teachers of Japanese 14 (1979).

8

Snow, Harvard Journal of Asiatic Studies 48 (1988).

refererar till kinesisk poesi, nrmare bestmt hur romanen refererar till poeten Wang Wei. I tre lngre studier har Vrsn gnats visst intresse. Henry Scott Stokes monografi The Life and Death of Yukio Mishima (1975) r det mest omfattande som skrivits om Mishimas frfattarskap, och fljaktligen gnas visst utrymme t Vrsn i den. Napiers Escape from the Wasteland: Romanticism and Realism in the Fiction of Mishima Yukio and Oe Kenzaburo (1991) r en analys av ett flertal texter av Mishima och Oe utifrn de motiv som titeln anger. Tyngdpunkten ligger p att frklara Mishimas och Oes plats i japansk kultur i efterkrigstiden. Roy Starrs Deadly Dialectics: Sex, Violence and Nihilism in the World of Yukio Mishima (1994) r en genomgng av Mishimas liv och ett antal av hans texter utifrn tesen att nihilism r minsta gemensamma nmnaren. Napier och Starrs intresserar sig i frsta hand fr tetralogin Fruktbarhetens hav, endast i en implicit mening tar de upp Vrsn till granskning. Marija Gersic har skrivit uppsatsen Sknheten och odjuret: Utanfrskapets teman i efterkrigstidens Japan och hos frfattaren Yukio Mishima.9 Gersic intresserar sig fr estetik och vrderingar hos Yukio Mishima, och dessa motiv utforskas bland annat genom Fruktbarhetens hav. Romanen Vrsn tar hos Gersic sledes samma plats som hos Napier och Starrs.

REM 3: situering av relationen frfattare-text-lsare, metod

Den som aldrig hrt talas om Mishima och kommer ver en bok av honom, str inte lnge fri frn en frestllning om frfattaren. Frord till Mishimas bcker, recensioner av hans bcker, artiklar och biografier om honom r fyllda med samma innehll: Mishimas kroppsfixering, hans homosexualitet, hans fascination fr krig, hans fascistiska ideal, hans privatarm, hans sjlvmord. ven frfattaren var frtjust i att berika lsarnas bild av sig sjlv. Dels genom stiliserade fotografier dr han poserar med inoljade, glnsande muskler och samurajsvrd i hgsta hugg. Dels genom sjlvbiografiska esser och de intervjuer han gav, i vilka han mer n grna beskrev vari de sjlvbiografiska aspekterna av hans sknlitterra texter bestod.10 Den stndiga personkulten har stor inverkan p lsarens frhllningsstt till Mishimas sknlitterra texter. Frestllningen om frfattaren frgar frstelsen av texterna.
9

Marija Gersic, Sknheten och odjuret: Utanfrskapets teman i efterkrigstidens Japan och hos frfattaren Yukio

Mishima. Kandidatuppsats i litteraturvetenskap framlagd vid Litteraturvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, 1992.
10

En av Mishimas sjlvbiografiska esser r Sun and Steel (1970), vers. John Bester (New York, 1970). En bild

av intervjuerna som Mishima gav fs genom Stokes 1975 och Wilson 1979, som refererar till och citerar ur ett ansenligt antal intervjuer med Mishima.

nnu ett frfattarskap dr bilden av frfattaren str i frgrunden, och till vilket frfattaren sjlv i hg grad bidragit till denna position, r Simone de Beauvoirs. I sin studie Simone de Beauvoir: Hur man skapar en kvinnlig intellektuell (1996) framhller Toril Moi att lsarens bild av Simone de Beauvoir inte refererar till frfattaren Simone de Beauvoir.11 Beauvoir r snarare en effekt av det intertextuella ntverket, det vill sga det diskursiva ntverk av texter av och om frfattaren romaner, dagbcker, artiklar av och om Beauvoir, recensioner, biografier som svl direkt som indirekt refererar till varann. Eftersom frestllningen om frfattaren Mishima i hg grad prglar lsningen av hans texter, finns all anledning att pminna om att s ven r fallet nr det gller Mishima. Lsarens bild av Mishima refererar inte direkt till frfattaren Yukio Mishima. Sedan Mishimas dd 1970 terstr endast, frutom fotografierna p den nu dde frfattaren, texter av och om honom. Endast utifrn dessa dokument, r det mjligt att skapa sig en bild av Mishima.12 Utifrn en betraktelse av Mishima som en effekt av det intertextuella ntverket existerar ingen sanning om Mishima. Bilden av Mishima r ingalunda entydig, den formar sig efter lsarens frutsttningar: vilka bcker och artiklar man lst av och om honom. Trots detta, r ansprken p att sga sanningen om frfattaren en ptaglig egenskap bland kommentatorerna till Mishimas frfattarskap. Varfr r det s? Diskursen r enligt Michel Foucault drabbad av viljan till sanning.13 Han ser viljan till sanning som en utestngningsmekanism, p s stt att den diskursiva praktiken maskeras till frmn fr den fabricerade frestllningen om att en objektiv sanning existerar. Frestllningen om en sanning r en regulativ fiktion, en term som Judith Butler preciserar Foucaults teori med.14 Att tro sig kunna sga sanningen om frfattaren Yukio Mishima r att styras av viljan till sanning. Denna fabricerade frestllning om en sanning maskerar eller snarare ignorerar den diskursiva praktiken genom att kra ver uppfattningen om att Mishima r en effekt av ett intertextuellt ntverk. Den stndiga personkulten kring Mishima r en faktor som uppmuntrar lsaren till att sga sanningen om frfattaren genom hans texter. P s stt fabricerar och reglerar personkulten sanningen om Mishima. Denna vilja till sanning ger sig tillknna i bckerna som skrivits om Mishima. Redan titeln till Stokes monografi anger helhetsansprken. The Life and Death of Yukio Mishima handlar
11 12

Toril Moi, Simone de Beauvoir: Hur man skapar en kvinnlig intellektuell (Stockholm/Stehag, 1996), s. 24. Hr fljer jag Mois resonemang om det diskursiva ntverket Simone de Beauvoir i Moi 1996, s. 24 ff. Michel Foucault, Diskursens ordning (Stockholm/Stehag, 1993), 14 f. Judith Butler, Gender Trouble (New York, 1999), s. 32.

tillmpat p Mishima.
13 14

10

dock mest om frfattarens dd; frfattarens dd r Stokes metod fr att finna sanningen om Mishima i hans texter. Marguerite Yourcenars Mishima: A Vision of the Void (1986) r en lng ess i vilken hon lter sig styras av sin fascination av frfattarens liv i lsningen av hans romaner, vilket fr konsekvensen att hon lser romanpersonerna som speglingar av frfattaren. ven Starrs Deadly Dialectics r styrd av att sga sanningen om frfattaren Mishima. Genom analysen av nihilismen hoppas Starrs kunna finna den riktiga Mishima bortom maskerna.15 En konsekvens av att frska sga sanningen om frfattaren Mishima som framgr genom Stokes, Yourcenar och Starrs, r att de sknlitterra texterna hamnar i skuggan av frestllningen om frfattaren. I dessa sammanhang anvnds Mishimas texter i frsta hand som verktyg fr att tydliggra bilden av frfattaren. De lses som om de vore frtckta sjlvbiografier. I ljuset av bckerna om Mishima r det angelget att stlla sig frgan om det verhuvudtaget r mjligt att gra en textnra lsning av hans romaner borde inte rastret av personkult som omger hans bcker stta bort lsaren frn texten? I S/Z: ess (1970) gr Roland Barthes en distinktion mellan skrivbara och lsbara texter.16 De frstnmnda r texter som inte kan reduceras till lsningens praktik. En skrivbar text r i s hg grad mngfaldig att den frstter lsaren i ett skrivande tillstnd, driven av lust till texten, som Barthes beskriver det. Texten mste skrivas p nytt, lsaren mste gestalta sin egen bild av texten fr att kunna begreppsliggra den. Med lsbara texter frhller det sig tvrtom. Om den lsbara texten r allt redan sagt och skrivet. Lsaren har inget att tillfra, texten r mttad. Lsaren r hnvisad till att vara konsument av texten. Lsaren av Mishimas texter beskr och formar ofta texterna fr att de ska belysa frfattaren. Att lsaren sledes intar rollen av producent till Mishimas texter innebr att de inte kan reduceras till lsningens praktik. Detta r dock inte synonymt med att Mishimas texter blir skrivna p nytt. Lsaren som producent av texten har fr Barthes ett positivt vrde s lnge produktionen av texten sker fr textens egen skull. Frst d lsarens engagemang fr texten str i frsta rummet, vilket inte r fallet d texten anvnds som ett verktyg fr att tydliggra bilden av frfattaren, kan texten bli skriven p nytt. D en skrivbar text blir skriven p nytt fngas den inte in och upphjs till en simpel funktion, utan r i varande: Den skrivbara texten lever i ett stndigt nu som omjliggr varje frsk till efterfljande uttalanden [...]; den skrivbara texten
15 16

Starrs 1994, s. 9. Jag fljer hdanefter Roland Barthes resonemang om skriv- och lsbara texter i S/Z: ess (Lund, 1975), s. 9 ff.

11

r egentligen vi medan vi skriver [...].17 Den skrivbara texten syftar inte till ngot, utan r sjlva syftet genom att vara freml fr lustfylld produktion. Freliggande arbete r ett frsk att gestalta en enskild bild av Vrsn genom att skriva romanen p nytt, snarare n att frska sga sanningen om frfattaren Mishima. En lsare som frstts i ett skrivande tillstnd, driven av sin lust till en av Mishimas texter, kan dock inte skriva sin bild av texten utan att p ngot stt involvera sin bild av frfattaren. Men texten fr en odiskutabelt central plats, bilden av frfattaren decentreras. Drmed innebr detta arbete ett frsk att vnda p frhllningssttet som dominerat bland Mishimas kommentatorer. Vrsn kommer att skrivas p nytt med utgngspunkt i ansvar och drmmar, tv fenomen vars platser r oklara i romanen. P grund av lakunerna finns inga fasta ramar etablerade i texten, utifrn vilka ett frhllningsstt till dessa fenomen kan utg. Detta r gynnsamma frhllanden fr att kunna skriva romanen p nytt. Genom ansvarets respektive drmmarnas oklara platser i texten undergrvs mjligheten att reducera romanen till att illustrera en p frhand fastlst uppfattning om ansvar och drm texten kan helt enkelt inte bekrfta en sdan. Utan att vara frmmande fr spekulativa ider kring ansvar och drmmar kommer ansvarets rrelse och drmbokens plats i texten att kartlggas. Spekulationen r en frutsttning fr att kunna skriva Vrsn p nytt. Genom spekulationen sker ett mte med fiktionen p fiktionens egna villkor.

non-REM 1: levnadsstmning och atopos

I andra kapitlet i Vrsn r Kiyoakis vn Honda p besk hemma hos Kiyoaki en sndag. Honda tittar ut genom fnstret p Kiyoakis rum, mot dammen i vilken en liten r belgen. Han freslr att de ska ta en bttur, och efter viss tvekan samtycker Kiyoaki. Ska vi ro en svng till n?18 sger Honda. Kiyoaki stter sig p tvren: Det r ingen id att ro dit. Dr finns ju nd ingenting.19 Honda, som ror bten, styr nd mot n och de gr i land. Vilken underbar dag! En s fridfull, en s underbar dag upplever man nog inte mnga gnger i livet utbrister Honda.20 Hondas entusiasm uppstr genom att familjen Matsugaes gor erbjuder fler mjligheter till frstrelse, och ger en strre estetisk upplevelse, n vad Hondas familjs gor
17 18 19 20

Barthes 1970, s. 11. Mishima 1968, s. 25. Ibid., s. 25. Ibid., s. 25 f.

12

gr:
I mitten av parken bredde en stor damm ut sig mot fonden av ett berg tckt av lnntrd. [...] Omkring tvhundra stenlyktor stod utplacerade hr och var lngs strnderna och p n, som ocks stoltserade med tre tranor gjutna i jrn [...]. Vatten strmmade frn en klla vid krnet av Lnnberget och kastade sig nerfr sluttningen i kaskader, fr att sedan fortstta frden under en stenbro [...].21

Honda kommer visserligen frn en vlbrgad familj, men inte p lnga vgar lika vlbrgad som Kiyoakis. Kiyoaki r helt ofrstende infr Hondas entusiasm: [...] jag fr min del skulle aldrig vga ta sdana ord i min mun som du gjorde nu. Ngot s djrvt.22 Honda reagerar uppgivet p Kiyoakis pessimism: Vad nskar du dig egentligen mer n detta?23 Kiyoaki svarar: Ngonting slutgiltigt. Vad det r vet jag inte.24 Den vantrivsel Kiyoaki ger uttryck fr denna sndag kan preciseras genom frsta meningen som inleder andra kapitlet, nmligen att Kiyoaki vid arton rs lder knde sig alltmer isolerad i denna omgivning.25 Men vari bestr isoleringen? I frsta kapitlet berttas att Kiyoaki tjnstgjorde som page vid nyrsbanketten i det kejserliga palatset nr han var tretton r gammal. Medan han hll i slpet till prinsessans klnning snubblade han till, vilket ledde till att han ryckte i slpet. Prinsessan vnde sig om och gav honom ett leende, ett tecken p att hon inte klandrade honom det minsta. I det yttre var ingen skada skedd, men Kiyoaki var mycket nra en katastrof. Denna situation ger en dubbelexponerad bild: hans familjesituation exponeras genom de historiska frutsttningarna.26 Vid tiden fr denna bankett r kejsarmakten en freteelse som inte funnits i Japan p flera hundra r. Frn 1500-talet och framt styrdes landet av ett stort antal lnsherrar, som visserligen var sammanlnkade i en central organisation men nd hade ett stort mtt av sjlvbestmmande. Under denna tid blev Japan isolerat, med svl utresefrbud fr japanska medborgare som frbud mot handel med andra lnder. Denna isolering brts under andra halvan av 1800-talet. Dels p grund av att USA under denna tid under hot krvde
21 22 23 24 25 26

Mishima 1968, s. 10. Ibid., s. 26. Ibid., s. 26. Ibid., s. 26. Ibid., s. 19. Nr det gller de historiska frutsttningarna fljer jag Shuichi Katos Det japanska samhllet och dess kultur

i 90TAL 1991:2/3, s. 90 ff.

13

att Japan skulle ppnas fr internationell handel. Dels fr att den japanska kejsarmakten terinfrdes i och med kejsar Meiji, den s kallade Meijirestaurationen. Kejsar Meiji snde ut ambassadrer i vst fr att hmta inspiration till en modernisering av Japan, och en konsekvens av de noggranna studierna av Storbritannien samt av handeln mellan de bgge lnderna var att den viktorianska estetiken kom till Japan. I Vrsn anammas den av Kiyoakis vlbrgade familj. Markisen lt en engelsk arkitekt rita ett hus, som byggdes p tomten bland de japanska husen, han importerade engelska mbler och bar engelska klder. Men hur mnga vrkiga vsterlndska ting markisen n lter importera, och trots att familjens trdgrd och de japanska husen r bermda fr sin praktfullhet, r familjen Matsugae utestngd frn den hgsta aristokratin och dess tradition av frfining som har verfrts mellan generationer i hundratals r. Den hgsta aristokratin och dess traditioner frsvagades inte av Meijirestaurationen och inflytandet frn vst, snarare tvrtom. Eftersom restaurationen innebar en centralisering av makten, befstes drigenom landets hierarkiska ordning.27 Till markisens besvikelse r det inte de ekonomiska frutsttningarna som styr den aristokratiska tillhrigheten, utan anorna. Familjen Ayakuras situation r den omvnda gentemot familjen Matsugaes situation: de har frvrvat ett grevskap tack vare sin anrika slkt, och str till och med hovet nra, men har inte srskilt goda ekonomiska frutsttningar. Mot att markisen ger familjen Ayakura ekonomiskt std nr det behvs, blev Kiyoaki uppfostrad i aristokratisk frfining hos familjen Ayakura. Traditionen av frfining i den hgsta aristokratin bygger p de praktiker som frknippas med de grundlggande zenbuddistiska elementen renhet och tomhet.28 Elementen terspeglas i den japanska teceremonin, som uppkommit genom zenbuddismen.29 Renheten ger sig till knna bland annat genom de rigorsa kraven p hygien som genomsyrar teceremonin medan sjlva terummet kallas fr en tomhetens bostad.30 Rummet ska ge utrymme fr fantasin att fylla det: Terummet r en fantasiens boning [sic], emedan det r efemrt och avser att innesluta en poetisk impuls.31 nnu en praktik med zenbuddistiska frtecken r haikun. Haikuns knappa yttre form r ingalunda synonym med enkelhet; den ska verhuvudtaget inte
27 28

Ruth Benedict, The Chrysanthemum and the Sword (London, 1947), s. 80. Om aristokratins dyrkan av zenbuddism, Benedict 1947, s. 235 samt Daisetz T. Suzuki, Zen and Japanese

Culture (1938), ny utg. (New York, 1970), s. 28. Om zenbuddismens grundlggande element, Suzuki 1970, s. 273.
29 30 31

Okakura Kakuzo, Boken om te (Stockholm, 1977), s. 55. Suzuki 1970, s. 281; Kakuzo 1977, s. 87. Kakuzo 1977, s. 87.

14

betraktas som en intellektuell skapelse. Haikun gr snarare mot intellektet till frmn fr tomhet. Haikun saknar alltid ett subjekt, vilket innebr att en angelgen punkt fr att kunna hrleda diktens mening saknas. Haikun prioriterar inte mening, snarare bestr dess arbete, som Barthes beskriver det, i att uppn frikallelsen frn mening.32 P s stt kan haikun sgas g zenbuddismens renden. Hos familjen Ayakura undervisades Kiyoaki i samtliga praktiker som frknippas med aristokratisk frfining. Markisens frhoppning r att Kiyoaki ska fra vidare det han lrt sig till nstkommande generation. Planteringen av den aristokratiska frfiningen i Kiyoaki r en framtida investering, i syfte att frfina slkten Matsugae. Markisen har lidit av mindervrdeskomplex fr att familjen inte ingr i den hgsta aristokratin, men nr Kiyoaki fr den stora ran att bli utvald till att nrvara vid den traditionella nyrsbanketten hos sjlvaste kejsar Meiji, som sedan restaurationen befinner sig allra hgst upp i aristokratin, fr han upprttelse:
[Nr Markis Matsugae] sg sin egen son vid denna bankett, nr han insp synen av sin egen son ikldd den praktfulla hovdrkten, fylldes hans hjrta av gldje ver att den drm han nrt i s mnga r gtt i uppfyllelse. ntligen befriades han frn knslan av att vara en skojare [...].33

Kiyoaki fr helt enkelt inte gra ngot misstag i en sdan situation. Skulle han ramla omkull och frstra klnningen, skulle hela hans familj f skmmas gonen ur sig. Markisen lgger familjens ra i sin sons hnder. Men Kiyoaki vgar inte tnka p det ansvar som r lagt honom. Efter banketten, Kiyoaki ligger i sngen. Med trfyllda gon berttar han vad som hnt fr sin betjnt:
Jo, Iinuma. Jag gjorde en blunder idag. Om han lovar att inte tala om ngot fr mamma och pappa ska jag bertta vad det var. Vad var det? Idag, nr jag bar Hennes Hghet Prinsessans slp, rkade jag snubbla till litet. Men hon log bara och frlt mig faktiskt.34

Men betjnten har ingen frstelse fr hur nedtyngda Kiyoakis axlar r av ansvar. Betjnten reagerar p samma stt som Kiyoaki r rdd att hans familj skulle reagera, vilket r sklet till
32 33 34

Suzuki 1970, s. 225 f.; Roland Barthes, Teckenriket (Stockholm/Stehag, 1999), s. 88, 91. Mishima 1968, s. 15. Ibid., s. 18.

15

att han inte berttar om sin blunder fr dem: I den stunden hatade Iinuma allt hos Kiyoaki lttsinnet som avsljades i det han sade, avsaknaden av ansvarsknsla, hnryckningen i de trfyllda gonen.35 Kiyoaki r rdd fr att upplevelsen av skuld och skam ska bli fljden av att han inte lever upp till ansvaret som han blivit lagd. Som situationen vid banketten visar, ger sig Kiyoakis rdsla fr ansvar tillknna indirekt, genom dialogen och Kiyoakis reaktioner. En allmn princip r att Kiyoakis frhllningsstt till ansvaret mste utlsas genom sammanhanget. Samtidigt synliggrs i denna situation sttet p vilket ansvar har en central funktion i romanen: det r ngot Kiyoaki fruktar, en fruktan som pverkar hans stt att vara och drmed ocks romanens skeenden. Att vara page vid banketten r lngt ifrn den enda situation dr Kiyoaki r lagd ansvar. Det frvntas av honom att han ska ha frvrvat den aristokratiska frfiningen och att han alltid ska agera i fas med den, samt att han ska fra den vidare till nsta generation. Kiyoaki vantrivs med de stora krav som stlls p honom, men han har inga mjligheter att vara p ngot annat stt n det han blivit uppfostrad till: att trda bortom den aristokratiska frfiningen skulle f honom att knna att han inte tar sitt ansvar, han skulle skmmas och knna skuld. Rdslan fr dessa konsekvenser gr att Kiyoaki r lst till att vara aristokratiskt frfinad. Hans handlingsutrymme har begrnsats av rollen som han tilldelats, han upplever sig vara isolerad. En effekt av rdslan fr att inte leva upp till ansvaret som r lagt honom av markisen, som ska visa sig genom romanens gng, r att han vrjer sig mot all slags ansvar. Kiyoaki har en fobi fr ansvar. ven om Kiyoaki agerar med aristokratisk frfining, tillmpar han den inte som han frvntas att gra. Han r inte srskilt intresserad av att vara markisen till lags och frfina slkten Matsugae, snarare anvnder han sin aristokratiska uppfostran fr att hantera ansvaret som r lagt honom. Eftersom hans frldrar inte har samma uppfostran som han, har de inga referensramar fr hur Kiyoaki ska bete sig som aristokratiskt frfinad. Drfr vnder de sig inte emot honom:
Varje gng de anstrngde sig att flja hans knslors rrelser i spren, som var bara alltfr olika deras egna knslors, gick de vilse. Slutligen trttnade de till och med p att frska. [...] Den aristokratiska frfining [...] som de alltid sett upp till, bestod den trots allt inte av ngonting annat n denna undflyende svrbegriplighet?36

35 36

Mishima 1968, s. 18. Ibid., s. 182.

16

Att Kiyoakis frldrar bara har diffusa frvntningar p Kiyoaki som aristokratiskt frfinad skapar en viss tnjbarhet fr hur Kiyoaki kan bete sig. Han skapar en bild av sig sjlv som aristokratiskt frfinad som skiljer sig frn vad han blivit uppfostrad till att bli, genom att han driver sin frfining in absurdum: Han var fast besluten att aldrig lta sina vita hnder beflckas, eller f en enda valk i dem. Att ssom fanan leva enbart fr vinden.37 Kiyoaki odlar en bild av sig sjlv som helt utan bestmd riktning, ofrmgen till att ta initiativ: Kiyoaki betraktar sig som intressels. Fljaktligen r det Kiyoakis intresselshet som fr honom att tycka att Honda uttrycker sig djrvt, p ett stt som han sjlv aldrig skulle uttrycka sig p, nr Honda brister ut i gldje ver den situation de befinner sig i p n i dammen. Kiyoaki intresserar sig inte fr de praktiker som frknippas med aristokratisk frfining, inte ngonstans i Vrsn tycks han vara srskilt intresserad av exempelvis haikuskrivande. nd kan hans intresselshet hrledas till just haikun. Genom sin intresselshet prioriterar inte Kiyoaki mening i sitt liv, i likhet med haikun. Kiyoaki har samma riktning som haikun, han strvar mot samma zenbuddistiska ml: att uppn tomhet. Men p vilket stt hjlper det honom att hantera ansvaret genom frestllningen om sig sjlv strvandes mot tomhet? D Kiyoaki intalar sig att han genom sin passiva strvan successivt nrmar sig tomheten, en plats utifrn vilken han varken kan lggas krav, dmas eller bedmas inget av dessa fenomen har fste i tomheten kan han ignorera ansvaret som lggs p hans axlar. Nr Kiyoaki tnker p sig sjlv som passiv frstter han upplevelsen av ansvar i skugga. Nr Kiyoaki ger uttryck fr sin vantrivsel i umgnget med Honda, och Honda reagerar genom att frga Kiyoaki vad mer han kan begra av tillvaron, svarar Kiyoaki: Ngonting slutgiltigt. Vad det r vet jag inte.38 Kiyoakis pstende fr i sammanhanget ingen uppfljning, men detta lakoniskt vidppna pstende tycks referera till tomheten, en slutgiltig plats som inte p ngot stt kan begreppsliggras. Tomheten r utan bestmning, drfr kan inte Kiyoaki ge ett annat svar n att han inte vet vad tomheten som slutgiltighet innebr. Efter en middag med familjen r markisen ivrig att f tala med Kiyoaki. Markisen sveper kaffet och tar med Kiyoaki p ett parti biljard i biljardrummet, ett rum med ekpaneler i engelsk stil p vilka portrtt i olja hnger. Portrttet av Kiyoakis farfar r det mktigaste portrttet, inte bara fr att det mter 1,5x2 meter, utan ocks med anledning av framstllningen: Sttet att avportrttera honom balanserade strng realism och idealisering p s vis att ett drag av okuvlighet framtrdde, passande en person folket kan se upp till
37 38

Mishima 1968, s. 22. Ibid., s. 26.

17

[...].39 Ett portrtt avsett att inge respekt, ur alla synvinklar. r du bekant med att tv prinsar frn Siam snart ska komma till Japan fr att studera vid Gakushuin [skolan som Kiyoaki gr i], Kiyoaki?40 Kiyoaki svarar nej, men det har ingen betydelse fr markisen. Han har redan gjort upp planer:
Jag tror de r i din lder, s jag har sagt till p utrikesdepartementet att de ska planera sin vistelse hr s att de ocks kan bo hos oss ngra dagar. Det dr r ett land som har gjort stora framsteg p sistone. De har frbjudit slaveriet och bygger jrnvgar bland annat. Det mste du tnka p nr du umgs med dem! 41

Att frottera sig med kungligheter frmjar mlet att ing i den hgsta aristokratin. Fr familjens bsta krver markisen att Kiyoaki ska bekanta sig med prinsarna frn Siam. Att bli lagd dessa krav med det enorma, respektingivande portrttet av hans farfar framfr sig, gr att Kiyoaki blir trngd. Men han stlstter sig mot det ansvar som lggs p hans axlar och rdslan fr att inte kunna leva upp till ansvaret, med hjlp av sin passivitet: han besvarar inte faderns direktiv med ett enda ord. Denna situation kan kommenteras med ett pstende av berttaren, taget ur ett annat sammanhang i romanen: [...] hans tafatta aristokratisk frfining, en omogen aristokratisk frfining som grnsade till ffnga. 42 Aristokratisk frfining som passivitet, detta filter genom vilket Kiyoaki mter sina tankar och sin omgivning, r inte frnuftsenligt. Lsaren av Vrsn torde sls av i hur hg utstrckning Kiyoaki fungerar som ett barn. I aforismsamlingen Lefnadsstmning menar Vilhelm Ekelund att varje mnniska kan och br ska sig fram till det tanke- och sinnestillstnd som hon befunnit vara hennes bsta och djupast passande.43 Nr mnniskan funnit detta tillstnd, har hon funnit sin levnadsstmning. Eftersom Kiyoaki inte kan trda utanfr den aristokratiska vrlden, eller har funnit ngot annat mjligt stt att positionera sig i aristokratin som gr att han kan hrda ut ansvaret, blir frestllningen om sig sjlv som aristokratiskt frfinad hans levnadsstmning, fr att tala med Ekelund. Trots titeln Mishima: A Vision of the Void, en text som innehller referenser till Vrsn, har inte Yourcenar uppmrksammat tomheten som riktmrke fr Kiyoaki fr att kunna ignorera ansvaret. Titeln syftar i frsta hand p Yourcenars frestllning om tomhetens
39 40 41 42 43

Mishima 1968, s. 52. Ibid., s. 53. Ibid., s. 53. Ibid., s. 139. Vilhelm Ekelund, Lefnadsstmning/Vst-stligt (1925), ny utg. (Lund, 2005), s. 7.

18

betydelse fr Mishima sjlv. Hon menar att Mishima upplevde att hela hans liv genomsyrades av tomhet; vare sig hans familj, skrivande eller resor lyckades f honom att uppleva sitt liv som betydelsefullt.44 Det enda som inte fyllde honom med upplevelsen av tomhet var tanken p dden, menar Yourcenar, vilket sledes gjorde att han var instlld p att d i frtid. Yourcenar visar med all tydlighet att de litterra texterna hamnar i skuggan av frfattaren, om man lter sig ledas av personkulten kring Mishima. Bara fr att Kiyoaki flyr ansvaret, betyder inte det att upplevelsen av isolering frsvinner. Visserligen tnjer Kiyoaki p begreppet aristokratisk frfining genom sin tillmpning av den, men han knner sig nd tvingad att vara aristokratiskt frfinad, vilket innebr att han fortfarande upplever sig vara isolerad. Dessutom tycks fler faktorer n ansvaret som lggs p hans axlar generera upplevelsen av isolering. Alla mnniskor som Kiyoaki kommer i kontakt med bekrftar hans plats i aristokratin: det existerar ingen plats fr honom utanfr aristokratin. Att vistas i den aristokratiska miljn framkallar drfr en klaustrofobisk upplevelse hos Kiyoaki. Detta synliggrs p ett tydligt stt p den rliga krsbrsblomningsfesten hos familjen Matsugae, d den aristokratiska stmningen r mer uppskruvad n vanligt. Festen prglas in i minsta detalj av markisens smak fr verfld: samtliga hus r dekorerade med kvistar av krsbrsblom svl in- som utvndigt, middagen bestr av tretton olika rtter, en biografmaskinist r inhyrd fr att visa filmatiseringar av Charles Dickens verk. Nr geishorna flockas kring Kiyoaki, fr han nog. Upplevelsen av allt verfld gr honom kvvd, nu var det som om han p alla sidor blivit omgiven av skrmar av siden, broderier och vitpudrad hy, som effektivt utestngde minsta flkt av den kyliga kvllsvinden.45 Isoleringen i aristokratin framstlls som om den vore ett fiskben i halsen p Kiyoaki; ngot som han stndigt pminns om, som str honom och som han inte kan f bort med rationella metoder. Att fly ansvaret gr sledes inte att Kiyoaki hamnar i balans, att han kan slappna av. Men dremot kan han slppa ifrn sig ett litet leende nr Honda lgger mrke till hans trtthet:
Du skulle m bra av lite motion. Man kan inte pst att du lser fr mycket precis, nd ser du s trtt ut som om du lst ut ett helt bibliotek, anmrkte Honda. Kiyoaki log tyst. Honda hade alldeles rtt. Bcker lste han inte. Men han drmde stndigt. Ett helt bibliotek kunde inte mta sig i volym med verfldet av drmmar natt efter natt.46
44 45 46

Marguerite Yourcenar, Mishima: A Vision of the Void (Ellis, 1986), s. 100, 149. Mishima 1968, s. 159. Ibid., s. 23.

19

Kiyoaki knner tillfredsstllelse av att befinna sig i ett tillstnd av trtthet. Detta med anledning av att trttheten r ett spr av nattens drm. Innan Kiyoaki och Honda trffas denna sndag, har Kiyoaki antecknat nattens drm i sin hemliga drmbok. Att Kiyoaki har ett aktivt frhllningsstt till sina drmmar, kan tyckas g stick i stv med hans levnadsstmning. Hans drmbok r hemlig, fr Kiyoaki vill dlja att han hyser intresse fr sina drmmar, att han inte r helt och hllet intressels. Hur kommer det sig att Kiyoaki r s intresserad av att anteckna sina drmmar nr han bestmt sig fr att vara passiv till allt annat? Vilken funktion fyller drmboken fr Kiyoaki? Berttaren ger inget svar p dessa frgor. Drmboken framstr nstan som lika hemlig fr lsaren som fr Kiyoakis omgivning, vilket gr att den pockar p uppmrksamhet. I vaket tillstnd kan vi endast erfara drmmar som minnen, som Jorge Luis Borges uttrycker det i en ess, vi kan bara underska det vi minns frn drmmarna.47 Men det vi minns frn drmmarna r en frenkling av drmmarna, de r anpassade till den vakna tillvarons regler och vrdehierarkier. Drmmarna lyder inte under den vakna tidens rum, kausalitet och tid, dess modalitet r en annan n den vakna tillvarons. Borges illustrerar detta med ett enkelt exempel:
Lt oss anta att jag drmmer om en man, helt enkelt bilden av en man [...] och genast drefter drmmer jag bilden av ett trd. Nr jag vaknar kan jag ge denna mycket enkla drm en komplexitet som den inte ger: jag tror kanske att jag har drmt om en man som frvandlas till ett trd, som var ett trd. Jag ndrar hndelserna, jag fabulerar redan.48

Vi vet allts inte vad som sker i vra drmmar. Drmmarnas villkor dikteras av atopos: de r inte mjliga att klassificera, de r stndigt ofrutsgbara.49 Som Anna-Karin Palm hvdar, gr de etablerade drmtolkningsmallarna i Bibeln, hos Freud, Jung och Swedenborg, ut p att tyda drmmarna.50 Men om drmmarnas modalitet r en annan n den vakna tidens, r alla upplevelser av drmmar i vaket tillstnd med ndvndighet spekulativa. Att frska tyda drmmar r att frska kontrollera dem. Drfr r

47 48 49

Jorge Luis Borges, Mardrmmen i Sju kvllar (Lund, 1999), s. 36. Ibid., s. 37 f. Atopos r grekiska och betyder ej p plats. Nationalencyklopedins Internettjnst, Atopos. Borges sjlv Anna-Karin Palm, Samtidigt, ngon helt annanstans, Divan 1996:3, s. 39.

anvnder ej denna term, det r min precisering av drmmens villkor enligt Borges.
50

20

de frhllningsstt som gr ut p att tyda drmmar endast stt att fjrma sig frn drmmarnas atopos, att drmmarna r ogripbara. Kiyoaki r inte intresserad av att tolka drmmarna, det utsgs av berttaren: Nr Kiyoaki frde dagbok ver sina drmmar hnde det aldrig att han kompletterade med ngra egna tolkningar av dessa.51 Snarare r hans drmtexter att betrakta som sakliga redogrelser fr hans minne av vad som skett under ntterna, gestaltade utan nrmare inlevelse. Sttet p vilket drmmarna existerar drmmar som atopos tycks vara viktigare fr Kiyoaki n framstllningen av dem. Det enda som finns kvar av drmmarna i vaket tillstnd r spr av dem, det r inte mjligt att i vaket tillstnd gra sig en klar bild av en drm. Ett spr r trttheten, medan det tydligaste spret r minnet av drmmen. Genom spren kan Kiyoaki uppfatta drmmen som en ogripbar plats, nr han tnker p drmmen kan han inte reducera den till sin vakna tillvaro. Eftersom det r han sjlv som drmmer, betyder detta att en del av honom, hans drmjag som han i vaket tillstnd inte har kontakt med, inte sanktioneras av den isolering som dikterar hans villkor i vaket tillstnd. Kiyoaki skriver inte ned sina drmmar fr att minnas vad som skett i dem, utan fr att omstta sitt minne av drmmarna i en ogripbar plats. Spret trtthet fr honom att le, han trivs i trttheten. Sledes borde spret minne, det tydligaste spret, inte bara framkalla upplevelsen av tillfredsstllelse. Att omstta minnet av en drm i en ogripbar plats sknker honom trst, gr det lttare fr honom att uthrda isoleringen. Den tomhet Kiyoaki strvar mot fr att ignorera ansvaret respektive hans upplevelse av drmmarnas atopos refererar till varsin ickeplats; platser som var och en p sitt stt r ogripbara. Det r mjligt att den ena p ett eller annat stt har bidragit till uppkomsten av den andra, men det r tv ickeplatser med olika frutsttningar och olika effekter. Medan tomheten r en frestllning om frikallelsen frn mening, handlar atopos om upplevelsen av att mening ej kan definieras. Genom frestllningen om tomheten kan Kiyoaki ignorera ansvaret, men vrig vantrivsel kvarstr hos honom. Frestllningens rckvidd r begrnsad genom att vara just en frestllning. Den r flexibel, men den r ingen upplevelse att relatera till. Tack vare att drmmarnas atopos r en upplevelse r dess rckvidd lngre. Kiyoaki erfar ogripbarheten, upplevelsen ger honom trst, han hamnar temporrt i balans. Nr Kiyoaki betraktas i ljuset av sin levnadsstmning mste samtidigt tas med i berkningarna att det r en utopisk frestllning att tro sig kunna leva upp till att vara intressels, vilket ocks utsgs av berttaren: Det hnde aldrig att Kiyoaki tog initiativet till ngot, ven om den likgiltighet han till en brjan visade, efter en stund ofta byttes ut mot ett
51

Mishima 1968, s. 106.

21

visst intresse.52 Kiyoaki visar titt som ttt intresse, framfr allt i samtal och tankar. Det r uppenbarligen ett glapp mellan Kiyoaki ansprk p att vara och hans stt att vara, men frgan r om det egentligen spelar ngon roll fr honom. ven om han inte lever efter sina ansprk, fungerar frestllningen om sig sjlv som intressels som ett verktyg fr att stlstta sig mot ansvaret. Han har odlat sin passivitet fr att slippa konfrontera rdslan fr ansvar, skuld och skam, och s lnge passiviteten fyller den funktionen r han njd. Detta innebr att frestllningen om sig sjlv som aristokratiskt frfinad endast r betydelsefull fr honom p idplanet. Vilket i sin tur innebr att han inte handlar i fas med sttet p vilket hans levnadsstmning beskrivits. Fljaktligen mste hans levnadsstmning preciseras en aning. Kiyoakis levnadsstmning utgrs av att kontinuerligt fly ansvaret genom sin frestllning om sig sjlv som aristokratiskt frfinad. Nr Kiyoakis far i biljardrummet tvingade honom att inleda en bekantskap med prinsarna frn Siam, var det primra fr Kiyoaki att slippa konfrontera ansvaret och rdslan fr att inte kunna leva upp till ansvaret genom en frestllning om sig sjlv som passiv, inte genom att vara passiv. ven om Kiyoaki agerar passivt i denna situation, r hans huvud fullt med tankar som han ignorerar genom att frestlla sig att han neutraliserar dem. Ingen av kommentatorerna till Vrsn har tagit fasta p glappet mellan Kiyoakis ansprk p att vara och hans stt att vara. Kiyoaki framstlls som en solid individ; passiv och med fullkomlig kontroll ver sitt agerade. Yourcenar till exempel, beskriver Kiyoakis agerande som planerat i minsta detalj.53 Men med tanke p glappet har han inte s stor kontroll ver sig sjlv som Yourcenar pstr. Kiyoaki br inte lsas s fljsamt som kommentatorerna till Vrsn i allmnhet har gjort. Genom glappet mellan Kiyoakis ansprk p att vara och hans stt att vara, visar han att han r motsgelsefull. Genom att hlla Kiyoakis motsgelsefullhet i bakhuvudet, r lsaren i fas med sttet p vilket han framstlls i romanen. Att betrakta Kiyoaki som helt igenom passiv r ett stt att kra ver protagonistens komplexitet, p samma stt som han sjlv kr ver hindren som kommer i hans vg. Ett tillflle i kapitel tv dr Kiyoaki avviker frn sin passivitet, kanske det allra mest ptagliga, sker d han fr syn p en grupp kvinnor. Pltsligt bryter han samtalet med Honda, stller sig upp och ropar Hall! till dem. Det framgr snart att Kiyoakis intresse beror p att Satoko befinner sig i gruppen av
52 53

Mishima 1968, s. 26. Yourcenar 1981, s. 60.

22

kvinnor, och att Kiyoaki i allra hgsta grad r medveten om att Satoko r kr i honom. Men varfr dras hon till Kiyoaki? Hur kommer det sig att han lyckas vcka intresse hos henne trots sin passivitet? Vem r Satoko? Den enda bakgrunden lsaren fr r att Satoko r dotter i familjen Ayakura och att hon och Kiyoaki var lekkamrater nr de var sm. Som Wilson menar, ges inte utrymme i texten fr att lsaren ska kunna gra sig en bild av Satoko.54 Sklet till detta tycks av allt att dma vara att Satoko fyller en funktion i texten genom att vara hljd i dunkel. Det enda som ges skarpa konturer i gestaltningen av Satoko r hennes yttre egenskaper, fr att lsaren ska frst att Kiyoaki blir som trollbunden av hennes utseende. Hon ska fr lsaren framst som en mystisk, lynnig kvinna som stter griller i huvudet p Kiyoaki. Som Wilson menar, ska lsaren frst att hon lyckas omvandla Kiyoakis passivitet till rrelse.55 Efter att Kiyoaki och Honda rott in till land, sluter de sig till gruppen av kvinnor. Satoko freslr att hon och Kiyoaki p tu man hand ska plocka blommor, och nr de blivit ensamma sger hon: Om jag pltsligt frsvann hrifrn, vad skulle du gra d, Kiyo?56 Nr Kiyoaki frgar vad hon menar, svarar hon att hon inte kan bertta fr honom vad hon syftar p. Hon lter honom svva i ovisshet, och Kiyoaki knner att han hatar henne. Med tanke p att Satoko r hljd i dunkel r det inte mjligt att upprtta en frstelse fr hennes romanperson p samma villkor som lsaren kan upprtta en frstelse fr Kiyoakis hjlpare Honda. I likhet med Satoko fyller romanpersonen Honda en funktion i texten genom att ge perspektiv p Kiyoaki. Dock inte genom att stta griller i huvudet p honom som Satoko, utan snarare genom att vara bollplank fr Kiyoaki. Honda r Kiyoaki fljsam; alltid r han plitlig, aldrig vill han Kiyoaki illa, han stller han upp i alla vder. Kiyoaki har full kontroll ver Honda, och fr att lsaren ska frst att s r fallet ges en inblick i Hondas frsk att vara Kiyoaki till lags, hans rdsla fr att gra vertramp som skulle kunna skada deras vnskap. Plikttrogen som han r, frekommer aldrig ngra sdana vertramp. [Honda] visste att han mste vara sparsam med spontan rttframhet i sitt umgnge med Kiyoaki om han ville fortstta vara hans vn. Att han gjorde bst i att akta sig fr att av misstag nudda vid den dr nymlade vggen och lmna ett handavtryck efter sig.57 En bakgrundsdiger bild ges av Honda, till skillnad frn bilden som ges av Satoko. Satoko r knappast den enda kvinnan i Vrsn som ges en oklar plats i romanen. Markisen har en vl frankrad plats i texten, det gnas stort utrymme t hans smak fr
54 55 56 57

Wilson 1979, s. 176. Ibid., s. 170. Mishima 1968, s. 38. Ibid., s. 44.

23

verfld och statusfixering. Men Kiyoakis mor Tsujiko r dremot bara en skugga av markisen, om henne kastas endast frstrdda uppgifter ut till lsaren d och d. Nr uppgifterna sammanfogas r det knappast en klar bild av markisinnan som framtrder. Till skillnad frn vriga gestaltningar av kvinnor i romanen, r Kiyoakis farmor en romanperson med skarpt tecknade konturer. Hon r strng och gammal, och med en reptilsnabb tunga mot allt som kommer i hennes vg. Inte minst mot Kiyoaki: Det r frskrckligt vad flickorna hr vsnas nr du kommer hit! I mina gon r du nnu bara en snorunge, men du kanske ter dig annorlunda i deras gon?58 Hon bor i ett eget hus, visserligen belget p Matsugaes gor men p avstnd frn de andra. Hon gr helst inte p familjens fester, Kiyoaki sjlv menar att hon verkade skmmas ver sitt lantliga ursprung och drfr undvek allt frnmt umgnge.59 Detta gr fljaktligen att Kiyoaki kan andas ut nr han hlsar p henne. Hon stller inte samma krav p honom som hans frldrar gr: [det var] endast nr Kiyoaki trffade sin farmor, som han kunde fly den vrld av frstllning som omgav honom och gldjas t berringen med ett blod av enkel rttframhet och kamplust, nnu p s nra hll.60 Trots att han uppenbarligen har funnit en fristad hos sin farmor, en plats dr han inte knner sig isolerad, besker han henne sllan. Varfr? Sklet han sjlv ger, r att hon behandlar honom som ett barn, men det r knappast att betrakta som ett tungt vgande skl till att inte g dit med tanke p vilka de positiva effekterna av att beska henne r. Detta r en intressant trd som dessvrre inte kan fljas upp i Vrsn, med hnvisning till att farmodern endast ges en marginell plats i romanen.

non-REM 2: frstagngskyssaren
I tio dagar grubblar Kiyoaki p varfr Satoko antytt att hon ska frsvinna utan att kunna frm sig att ta reda p varfr. Han vgrar frga Satoko, och menar att han inte heller kan frga ngon annan. Hur han n skulle gra, skulle han ge intryck av att vara intresserad av Satoko. Kiyoakis grubbel ger upphov till oro. Varfr knner han oro? Kiyoakis egensinniga sinnelag hade en underlig bengenhet att f den oro som gnagde inom honom att vxa, hvdar berttaren.61 Sttet p vilket oron vxer anges inte, men med Kiyoakis egensinniga sinnelag syftas intresselsheten. Nr han grubblar p henne, kan han inte ltsas att han r
58 59 60 61

Mishima 1968, s. 145. Ibid., s. 145. Ibid., s. 145. Ibid., s. 50.

24

intressels. Kiyoaki sidostter sin levnadsstmning infr sig sjlv. Nr han inte kan fixera tanken vid att han r passiv, kan han inte betrakta sig som strvandes mot tomhet, denna plats utan bestmning utifrn vilken han inte kan lggas ansvar. Kiyoaki blir mottaglig fr ansvar, han kan inte ignorera ansvaret, han r skyddsls. Kiyoaki blir orolig fr att frsttas i situationer dr hans ansvarsknsla stts p spel, orolig fr den skuld och skam som skulle bli fljden om han misslyckas med att leva upp till ansvaret. Kiyoaki grubblar p Satoko under oro nda fram tills han under en familjemiddag fr veta att Satoko avbjt ett giftermlsanbud. Nr Kiyoaki nu blir varse sklet till varfr hon skulle ha kunnat frsvinna, och att hon inte kommer att gra det, knner han lttnad. Han kan sluta grubbla, och r drfr vertygad om att han ska kunna tervnda till sin levnadsstmning: I ett slag klarnade nu hela hans vrld upp igen, han befriades frn sin oro och blev som ett glas klart vatten. I tio dagar hade han varit utestngd frn sin lilla fridfulla trdgrd, men nu kunde han ntligen tervnda dit och vila igen.62 Men det gr inte riktigt som Kiyoaki tnkt sig. Efter middagen tar markisen med honom p en promenad, och berttar fr honom att han hyser oro ver att Kiyoaki inte tycker om att g ut och roa sig. Han freslr att de tillsammans ska g p bordell ngon gng. Kiyoaki blir bestrt och rusar hemt, men detta r inte en reaktion p markisens skamlsa frslag. Efter att hans far brjat prata om kvinnor bubblar Satoko upp i honom igen. Kiyoaki inser att det inte r s ltt att tervnda till levnadsstmningen som han frst trott. Med Satoko aktualiseras ter skyddslsheten gentemot ansvaret. Men mer drtill, tycks det kanske frstrks skyddslsheten genom upplevelsen av att inte kunna skaka av sig henne s ltt som han frst trott att han skulle kunna gra. Under natten som fljer ligger Kiyoaki smnls och grubblar p Satoko. Hatet mot henne vcks till liv igen, men denna gng inte som en instinktiv reaktion p att hon inte tillfredsstller hans vilja att veta. Snarare menar han att hennes enda syfte med att frstta honom i ovisshet var att leka med honom, och drfr vill han hmnas p henne. Hr finns det fog fr att frga sig ifall Kiyoaki r motsgelsefull. Frgan r nmligen om den stora sttestenen fr honom r att hon lekt med honom, som han sjlv menar. Hans hmndaktion bestr i att skriva ett brev till henne, men hans aggressiva utfall och frolmpningar i brevet som i texten terges i sin helhet str inte alls i proportion till anklagelserna mot henne. Kiyoakis hmnd r s verdriven att det r omjligt att det bara kan handla om att hon lekt med honom. Snarare r motivet med brevet ett annat n det han sjlv anger. Genom att konfrontera henne med ett aggressivt och frolmpande brev frsker
62

Mishima 1968, s. 50.

25

han driva henne ut ur sig. Inspirerad av samtalet med markisen pstr han i brevet att han varit p bordell, och att han drigenom ftt en frndrad syn p kvinnor:
[...] jag lrde mig att behandla dem som sm djur med liderligt ktt, som man leker med och fraktar. [...] Den dr personen som Frken knt sedan barnsben, den dr tystltna, renhjrtade, lttmanipulerade leksaken, lille ste Kiyo, var god betrakta honom som fr evigt dd och begraven...63

Han frsker skrmma bort Satoko, framstlla sig sjlv i s dlig dager som mjligt fr att hon ska tappa intresset fr honom. Genom att gra bort sig s fullstndigt, vet han att de aldrig kommer att bli ett par, och med denna vetskap kommer alla knslor, i sinom tid, att svalna. Med Satoko frsvinner oron som uppstod nr Satoko satte griller i huvudet p honom. D kan han ostrt glida in i sin levnadsstmning igen. S lyder Kiyoakis logik, en ndlsning fr honom. nnu en faktor som bidrar till den frustration som fr Kiyoaki att skriva brevet r att han ligger smnls och grubblar p Satoko: tankarna p henne hindrar honom frn att trda in i smnen. Denna faktor nmns inte av berttaren med tanke p drmmarnas oklara plats i texten. Utifrn drmbokens funktion betraktat, skulle Kiyoaki i detta lge allra helst vilja somna. Att p morgonen f kunna anteckna nattens drm, synliggra sin delaktighet i en plats dr villkoren inte dikteras av ansvar och isolering, skulle sknka honom trst. Detta skulle bist honom med ork att klara av nsta skyddslsa dag. Eftersom det r Satoko han grubblar p, r det Satoko han klandrar fr att frvgra honom smnen. Det ger honom brnsle till att kunna formulera det aggressiva brevet. Dagen efter att han skrivit brevet ngrar han att han skickat ivg det. Dock inte fr att han sjlv kommer till insikt om orimligheten i att frska fly ansvaret genom att skrmma bort Satoko. Vid tillfllet r de tv prinsarna frn Siam p den av markisen planerade visiten hos familjen Matsugae. De visar fotografier av sina flickvnner fr Kiyoaki. Prinsarna tar fr givet att Kiyoaki har en flickvn, och anstter honom med krav p att han ska visa dem fotografier av henne. I den stunden inser Kiyoaki att hans liv r tomt p flickvnner. Kiyoaki har visserligen upphjt tomheten till ett positivt vrde, men i denna situation nyanserar han sin frestllning om vad tomhet kan vara: Det gick upp fr honom att han tillbringat arton r i detta hndelselsa hus utan att ha ftt ngon annan vn av kvinnokn n Satoko [...].64 Han
63 64

Mishima 1968, s. 67. Ibid., s. 65.

26

upplever det faktum att hans liv r tomt p flickvnner som en saknad, som om denna tomhet vnder sig emot honom: Allt som Kiyoaki av sjlvknsla motsatte sig kom nu istllet att sra hans sjlvknsla.65 Det handlar dock inte om att Kiyoaki sker nrhet. Snarare om att han r rdd fr att framst som ljlig som inte har en flickvn: Kiyoaki tyckte det var som om allt hos dem samstmmigt sade till honom: Jas! Menar du att du i den ldern inte har ngon enda hjrtats dam?66 I frlngningen r han rdd fr att gra ett dligt intryck p prinsarna eftersom han har ett ansvar infr sin far att gra ett gott intryck. I rdsla fr att prinsarna ska upptcka att han inte har en flickvn, det vill sga en rdsla fr att inte leva upp till ansvaret som r lagt honom, sger Kiyoaki med all den kyliga aristokratiska frfining han kunde uppbringa: Jag lovar att presentera henne fr er inom en snar framtid.67 Kiyoaki ringer genast Satoko och beordrar henne att brnna brevet s snart det kommit fram, och frgar henne om hon har lust att g p teater. Han freslr sedan att prinsarna ska flja med p teatern, vilket gr att syftet med teaterbesket klart och tydligt framgr: Kiyoaki vill ge intryck av att Satoko r hans flickvn infr prinsarna. Nr prinsarna p teatern ger Satoko versvallande kommentarer, kan Kiyoaki pusta ut. Med anledning av att Kiyoaki ftt anvndning av Satoko i denna situation, slpper ressentimenten gentemot henne. Han behver inte lngre frska driva henne ut ur sig. Nr de r p teatern tnker Kiyoaki: Idag r Satoko vackrare n vanligt. Hon har inte slarvat med sminkningen innan hon kom hit. Hon ser ut precis som jag nskade att hon skulle.68 Satoko har visat att hon kan vara honom till lags, han har ftt bevis p att hon tminstone inte alltid leker med honom. Kiyoaki brjar s smtt hysa tilltro till Satoko. Han beter sig mot henne p samma stt som han frhller sig till sina drmmar, det vill sga som om hon inte bidrar till hans upplevelse av isolering i aristokratin. De brjar trffas sporadiskt p tu man hand. Prinsarna fyller en viktig funktion fr denna hndelseutveckling. Kiyoakis rdsla fr Satoko gr att han sjlv aldrig skulle kunna komma p tanken att vilja brja umgs med Satoko. Genom att prinsarna pressar Kiyoaki till att framstlla Satoko som sin flickvn hjlper de honom p traven. Att ltsas vara tillsammans med Satoko fr en kvll vcker mersmak hos honom. Men att umgs med Satoko r fr Kiyoaki lngt ifrn friktionsfritt. Med brevet han skrev, och med det som franledde brevet i frskt minne, grumlas hans tankar kring Satoko. Han r orolig fr vad han gett sig in p genom att brja umgs med henne.
65 66 67 68

Mishima 1968, s. 65. Ibid., s. 65. Ibid., s. 65 f. Ibid., s. 84.

27

En morgon sker han trst fr sin oro genom att anteckna nattens drm i drmboken. Hr trder berttaren t sidan fr det enda utdraget ur Kiyoakis drmbok. Kontakten med Kiyoakis egna ord gr att hans frhllningsstt till drmboken kan preciseras.
Utanfr hrskar ett bedvande starkt solsken. Den gamla grsvervuxna trdgrden ligger tyst och stilla i det obarmhrtiga solskenet. Det enda som hrs r ett svagt surrande av flugor, ljudet av pfglarnas hrda fotsulor nr de d och d ndrar stllning och ljudet nr de putsar fjdrarna. Den gamla trdgrden inhgnas av en hg stenmur, men det finns ett stort fnster i muren, genom vilket endast ett antal palmstammar och en orrlig, blndande vit massa av stackmoln skymtar.69

Drmbokstexten r uppskruvad i sin saklighet, hr finns en detaljskrpa som nrmast pminner om Alain Robbe-Grillets prosa. Ur Robbe-Grillets roman Jalusi:
Frn trdklungan rknat snker sig omrdet ovan denna plantering med en svag vidgning (t vnster) i frhllande till den brantaste sluttningen. I varje rad finns det trettiotv bananplantor nda ner till planteringens nedre kant. Nedanfr vidtar nnu en plantering, disponerad p samma stt och omfattande hela omrdet mellan den frstnmnda och den lilla floden som flyter fram lngst ner i dalen. 70

I Robbe-Grillets romaner har handling och kontinuitet en underordnad roll med anledning av den stndiga detaljskrpan. Desto viktigare r den visuella stmningen i texterna, en stmning som inte kan gestaltas i ord men som frmjas av detaljskrpan. En jmfrelse mellan RobbeGrillet och Kiyoakis drmbok ger vid handen att inte heller Kiyoaki prioriterar handling och kontinuitet nr han antecknar minnet av sina drmmar. Hans syfte r inte att gestalta sina drmmar. I likhet med Robbe-Grillet r Kiyoaki ute efter ngot som orden inte rymmer. Nr han antecknar minnet av drmmarna blir han varse sin otillrcklighet fr att kunna frst vad som sker i dem. Drigenom upplever han att drmmarna r prglade av atopos, denna upplevelse som sknker honom trst. Efter att Kiyoaki ftt den efterlngtade trsten fr han med bud veta att Satoko vill att han ska ta ledigt frn skolan och hmta upp henne i en riksha, fr att de sedan p tu man hand ska ka ut och betrakta den nyfallna snn. Han upplever inte alls att hon leker med honom, som han tidigare gjort. Istllet r det som om han blivit bedvad efter att ha skrivit i drmboken.
69 70

Mishima 1968, s. 105. Alain Robbe-Grillet, Jalusi (1957), vers. Eva Alexanderson (Stockholm, 1960), s. 22.

28

Det r som om han med upplevelsen av drmmarnas oklassificerbara, icke-hermetiska vrld frskt i minnet, upplever en inre ro. Helt lugnt tnker han, utan att kmpa emot: Jag hller p att rka i Satokos vld.71 Innan Kiyoaki ker ivg i rikshan berttas hur han lgger p minnet hur snn, som nnu inte hade bildat ett tcke, p ett utstuderat stt fll ver n i dammens mitt och berget med lnntrd.72 Hur kommer det sig att Kiyoaki, som annars alltid betraktar familjens aristokratiska omgivningar med en passiv blick, helt pltsligt tycks se omgivningarna i ett nytt ljus, som till och med fr honom att vilja minnas vad han ser? Svaret ska skas i att det r just den fallande snn som han lgger p minnet, nrmare bestmt vrsn. Per Svenson har i Mishima och snn (1987), en liten skrift om snns funktion i Mishimas romaner, observerat vrsnn i denna situation. Svensons syfte r att utkristallisera Kiyoakis egenskaper: Kiyoaki har de egenskaper som utmrker vrsnn: [...] hans personlighet r lngsamt smltande kyla.73 Styrd av viljan till sanning frsker Svenson frklara romanens titel genom att hvda att vrsnn r en symbol fr Kiyoakis personlighet, vilket inte synliggr vilken betydelse vrsnn har i denna situation. Vrsn r snarare ett uttryck fr Kiyoakis frestllning om sig sjlv som aristokratiskt frfinad, d den representerar den tomhet som han sjlv strvar emot: snn som aldrig hinner bilda ett tcke p hans arm nr han strcker ut den, fr snn upplses av solens vrme. Eftersom Kiyoaki frknippar vrsnn med tomhet, fr den honom inte att tnka p det ansvar som r lagt honom, till skillnad frn de aristokratiska omgivningarna. Drfr kan han lgga p minnet hur snn faller. Under utflykten kysser Kiyoaki och Satoko varandra fr frsta gngen, Kiyoaki kan inte gra annat n erknna fr sig sjlv att han r frlskad i Satoko. Hans upplevelse av skyddslshet r som bortblst: nr deras lppar mts, r Kiyoaki utom sig av extatisk hnryckning. 74 Att drmmen kan ge honom std till att acceptera Satokos erbjudan om att trffas r en sak. Men det r knappast troligt att drmmen kan f honom till att slppa alla sina principer och kasta sig handlst in i en kyss med Satoko. Kiyoaki har aldrig kysst ngon frut, och borde drfr i likhet med alla andra frstagngskyssare uppleva risken fr att hamna i en faslig skam- och skuldflla. Dels kan svaret som frklarar hans agerande skas i att syftet med

71 72 73 74

Mishima 1968, s. 108. Ibid., s. 108.

Per Svenson, Mishima och snn (Lund, 1987), s. 15.

Mishima 1968, s. 113.

29

utflykten, att trffas och titta p snn, r en oskyldig aktivitet fr Kiyoaki. Vrsnn genererar inte ansvar hos honom, och inte heller rdsla fr skam och skuld. ven om de inte i frsta hand tittar p snn under utflykten, gjorde det faktum att Kiyoaki kte till Satoko i tanken p att de skulle titta p snn att han vek in klorna, blev mottaglig fr situationer han annars skulle undvika. Dels kan svaret skas i just upplevelsen av att vara frlskad i Satoko. Frlskelsen r en ny erfarenhet fr Kiyoaki, och av allt att dma upplever han att denna erfarenhet i likhet med drmmen inte r sanktionerad av den aristokratiska tillvaron. I likhet med Roland Barthes, upplever Kiyoaki att frlskelsens villkor dikteras av atopos. Barthes menar att den frlskade upplever frlskelsen som atopos, det vill sga att frlskelsen r omjlig att klassificera, stndigt och ofrutsgbart unik.75 I likhet med drmmarnas atopos, leder frlskelsen Kiyoaki bortom isoleringen, genom att vara en ogripbar upplevelse som inte kan underordnas aristokratin. Drmed kan ocks frlskelsen sknka honom trst, gra det lttare fr honom att uthrda isoleringen, i likhet med drmboken. Men Kiyoaki kan inte bejaka frlskelsen till fullo. ven om frlskelsen i sig inte styrs av aristokratin, kan inte Kiyoaki undg att ofta bli pmind om att en ppen krleksrelation med Satoko skulle innebra att vara ansvarig infr svl sin egen familj som Satokos familj. Eftersom Kiyoaki blivit uppfostrad i Satokos familj, skulle hans ansvarsknsla komma att sttas p prov infr strnga granskare. Frn ett allmnt grubblande kring Satoko har Kiyoaki vnt sig till en motsgelsefull frlskelse i henne. Han upplever sig inte lngre vara skyddsls nr han tnker p och trffar Satoko, men inte heller fri frn ansvar. Inte lngt efter utflykten i rikshan fr Kiyoaki ett brev av Satoko i vilket hon uttrycker sin krlek till honom. Efter att ha lst brevet r Kiyoaki mrkbart berrd, men det r nd som om han frsker stlstta sig mot det som str i brevet. Satoko skriver:
Nr jag tnker p den dr morgonen i snn fortstter den lyckliga snn att oavbrutet falla i mitt brst [...]. Jag till och med nskar att jag bodde i ett land dr det snar trehundrasextiofem dagar om ret, s att jag alltid kan tnka p Dig, Kiyo.76

Det spelar ingen roll att Satoko skriver om vrsnn, som tidigare framsttt som s oskuldsfull fr Kiyoaki. Det sammanhang som Satoko satt in vrsnn i, en regelrtt krleksfrklaring, framkallar rdsla hos Kiyoaki. Han upplever att brevet r skrivet som en lrobok i
75 76

Roland Barthes, Krlekens samtal (Gteborg, 1996), s. 16. Mishima 1968, s. 137.

30

aristokratisk frfining.77 Istllet fr att lsa hennes ord som en krleksfrklaring, lser han dem som om de vore prglade av passivitet, det vill sga att de r lika aristokratiskt frfinade som hans egna ord. Han tar inte in hennes budskap, han neutraliserar hennes brev. Kiyoaki frsker besvara hennes brev s kyligt som mjligt. Vid varje frsk river han snder brevpapperet och brjar om p nytt. Hans motsgelsefulla instllning till frlskelsen i Satoko gr att han inte kan frhlla sig tillrckligt kylig och passiv. Han blir inte njd med sitt brev frrn det r passionerat skrivet, ett brev som beskriver en man som fr frsta gngen i sitt liv upplever en kyss. Han blundade, lade in brevet i kuvertet, stack ut sin ntta, rosiga tungspets en aning och vtte limmet p kuvertets flik. Dess smak pminde om svagt staktig, flytande medicin.78 Att smaken pminner honom om medicin r i frsta hand ingen smaksinnlig association, utan en form av synestesi. Nr Kiyoaki i denna stund bejakar frlskelsen, upplever han att frlskelsen r som medicin fr honom: den dmpar upplevelsen av isolering, och drmed smakar det passionerade brevet ocks medicin. Kiyoaki har genom frlskelsens atopos funnit en spricka i isoleringen, men han lyckas inte bryta sig ur isoleringen genom sprickan. Den motsgelsefulla instllningen till frlskelsen hindrar honom frn detta. Han bejakar fortfarande den levnadsstmning han skapat fr att fly ansvaret, i vilken han minst av allt r uppriktig mot sig sjlv och sledes famlar i blindo fr att ta sig ur isoleringen.

non-REM 3: brottslingen
En kvll av bejakande av frlskelsen, Satoko ligger mot Kiyoakis brst. Kiyoaki smeker hennes kind, och upptcker att den r blt. Innan han hinner ta reda p om det r trar av lycka eller sorg, lsgr hon sig och vnder sig till honom.
Du r ett barn, Kiyo! Ett barn! Ingenting frstr du. Ingenting frsker du frst. [...] Sjlv har du kanske hga tankar om dig sjlv, Kiyo, men du r fortfarande inget annat n ett spdbarn. Jag borde verkligen ha tagit bttre hand om dig och lrt dig. Men, nu r det redan fr sent...79

Frst hamnar Kiyoaki i ett smrre chocktillstnd fr att hon tagit sig ton mot honom: han stod som frlamad, med hftig hjrtklappning, darrande hnder, halvt snyftande av
77 78 79

Mishima 1968, s. 138. Ibid., s. 140. Ibid., s. 167 f.

31

tillintetgjordhet.80 Men chocken vergr snart i ilska. Dels fr att han knner sig frolmpad, dels fr att han inte frstr varfr hon agerat som hon gjort, det kom s pltsligt. Var utskllningen ngot hon planerat att gra? Kiyoakis betjnt har kontakter med tjnstefolket hos familjen Ayakura, och Kiyoaki lyckas tvinga ur betjnten att Satoko har lst brevet han skickade till henne, som hon lovade att brnna upp s fort det kom fram. Han har ftt en frklaring till hennes agerande, men det lyckas inte f honom lugnare. Ilskan gentemot Satoko hller i sig, men sklet r nu att hon ljugit fr honom och inte brnt upp brevet som hon lovat. Han har inte en tanke p att hennes utskllning har sin upprinnelse i brevet som han sjlv skrivit, i vilket han frolmpat henne grovt. Kiyoaki slr ifrn sig ansvaret helt och hllet, i rdsla fr den skam och skuld det skulle innebra att ta ansvaret fr vad han gjort. Detta betyder ingalunda att han kommer undan skammen helt och hllet. Han knner sig sjuk av skam, men intalar sig att den uppkommit genom att hon krnkt honom med sin lgn: I sina tankar band han samman allting med Satokos bedrgeri. Hon hade srat hans stolthet [...].81 Han tar heller inte t sig av den kritik som Satoko fr fram i sin utskllning. Hon kallar honom fr ett barn flera gnger, fr att understryka att han leker med henne genom att skicka ett sdant brev till henne och sedan ltsas som om inget hnt. Hon uppfattar allts att han agerar p samma stt som han tidigare klandrat henne fr att gra, men i ljuset av denna situation str det klart vem som leker med vem. Genom att vara motsgelsefullt frlskad i henne i ena stunden r han affirmativ gentemot henne och i den andra ignorerar han henne totalt leker Kiyoaki med Satoko. Han har ingen som helst insikt i hur sjlvcentrerad han r. Nr han nu fr frsta gngen brjar komma en mnniska riktigt nra uppstr en konflikt med anledning av hans stt att vara. Hur reagerar han p konflikten? Jo, som ett barn: han stnger in sig p sitt rum fr att tjura, tar inte emot besk frn ngon. Han reagerar p hennes kritik med de medel hon kritiserar honom fr att anvnda. Kiyoaki ignorerar Satoko fr en tid. Telefonsamtal frn henne vgrar han att besvara. Han brnner ett brev med Satoko som avsndare utan att lsa det. Nr han efter en tid fr veta att Satoko ftt nnu ett giftermlsanbud, denna gng frn Hans Hghet Harunorio, den japanska prinsens son, anstrnger han sig s mycket fr att verka oberrd att hans intresse fr hndelsen blir synligt: Jag har ingenting att invnda, sger Kiyoaki efter att hans frldrar informerat honom om

80 81

Mishima 1968, s. 168. Ibid., s. 176.

32

giftermlsanbudet, hur som helst r det vl ingenting som angr mig!82 Kiyoakis frldrar r mycket vl medvetna om hans intresse fr Satoko ven om han sjlv inte tycks tro att de r det vilket markisens svar p Kiyoakis nervsa likgiltighet bekrftar:
Jomen, n s lnge finns det en mjlighet att dra sig ur. S fr den hndelse att det hr r ngot som berr dig illa, ven p minsta stt, kan du vl vara snll att sga som det r! Det r ingenting som rr mig!83

I likhet med frra gngen Kiyoaki fick veta att Satoko ftt ett giftermlsanbud reagerar han positivt p beskedet: Tanken p hur Satoko fr varje dag gled lngre och lngre bort ifrn honom fr att slutligen frsvinna bortom rckhll, ingav honom en obeskrivlig knsla av vlbehag.84 Kiyoaki knner sig fri. I likhet med hur han resonerade nr han skrev sitt fraktfulla brev till Satoko i syfte att skrmma bort henne, tror han nu att vetskapen om att han och Satoko aldrig kommer att bli ett par gr att knslorna fr henne i sinom tid kommer att svalna. Kiyoaki ser Satokos gifterml med Hans Hghet Harunorio som en mjlighet att komma ur den motsgelsefulla frlskelsen i henne, fr att istllet kunna vara i sin levnadsstmning. Men ven detta resonemang r att betrakta som en ndlsning, i likhet med att frska skrmma bort henne. Under tiden hller Satoko lg profil. Hon r fullt medveten om att Kiyoaki har mjlighet att stta stopp fr giftermlet genom att meddela markisen sitt misstycke. Genom att lgga detta ansvar p Kiyoakis axlar, kan hon f reda p om hon bara r en leksak fr honom eller om han r kr i henne. Dessa tankegngar utgjorde innehllet i det brev som Kiyoaki fick av Satoko och lt brnna upp. Eftersom Kiyoaki inte lyfter ett finger fr att hindra giftermlet, och familjen Ayakura driver giftermlsplanerna hrt, blir det slutligen bestmt att Satoko och Hans Hghet Harunorio ska gifta sig. De fr det kejserliga tillstnd som krvs, och blir drmed underkastade kejsarens vilja. Nr frlovningen r ett faktum, gr det inte lngre att backa ur. Nr Kiyoaki fr veta att de ftt kejserligt tillstnd knner han gldje p ett stt som han aldrig tidigare knt: Om man vill definiera vad det var som beredde Kiyoaki sdan gldje, s var det begreppet omjlighet.85 Kiyoakis gldje kan vid en hastig anblick tyckas vara en
82 83 84 85

Mishima 1968, s. 181. Ibid., s. 181 f. Ibid., s. 197. Ibid., s. 217.

33

bekrftelse p att det gtt enligt hans planer, det vill sga att han upplever att omjligheten separerar dem och upplser frlskelsen. Men insikten om omjligheten leder inte till att frlskelsen upplses. Snarare r det motsgelsefullheten i Kiyoakis frlskelse som upplses: Kiyoaki kan f en fullstndigt klar bild ver vilka knslor han hyser fr Satoko, han inser att han inte kommer att kunna slppa tankarna p henne. Han begriper att han r kr i Satoko tack vare omjligheten, det r drfr omjligheten gr honom glad.
Ngot som liknade ett hgt, vibrerande trumpetljud vllde upp i Kiyoakis inre. Jag r kr i Satoko. Fr frsta gngen i sitt liv hyste han en knsla som inte kunde betvivlas ett gonblick, vilken vinkel man n betraktade den ur.86

Den diffusa, motsgelsefulla frlskelsen har vergtt i en klar upplevelse av att vara kr. Kiyoaki kan inte p ngot stt undvika denna insikt. Han mste frn och med nu anpassa sig efter den krlek han hyser fr henne. Detta r en situation som de flesta av recensenterna till Vrsn omnmnt, eftersom situationen r en vndpunkt i romanen. Frn och med att Kiyoaki kommit till insikt om att han r kr i Satoko, handlar hans tillvaro inte lngre bara om att frska vara passiv. Hans rdsla fr ansvar, skuld och skam kvarstr visserligen, men krleken till Satoko gr att han fr ngot annat att mlmedvetet engagera sig i. Dock har varken Stokes, Starrs eller Yourcenar visat ngot strre intresse fr vndpunkten, vilket r symtomatiskt fr vilken status Mishimas sknlitteratur har hos dem, styrda av personkulten till att sga sanningen om Mishima som de r. Eftersom vndpunkten i romanen inte tillfr ngot fr att tydliggra bilden av Mishima, visas den inget intresse. Gemensamt hos recensenterna av romanen, r uppfattningen att det r frst d Kiyoakis och Satokos krlek blir omjlig som Kiyoakis knslor fr Satoko uppkommer. Ngra exempel: Nalle Valtiala menar att det r frst vid denna situation som Satoko fr ett vrde fr Kiyoaki. 87 Mats Karlsson menar att Kiyoaki var ofrmgen att lska innan han fick veta att Satoko r trolovad med Hans Hghet Harunorio.88 Stephen Farran-Lee menar att Kiyoakis krlek frst vid denna situation blossar upp till en frtrande eld.89 Sklet till att recensenterna dragit denna slutsats, r att Kiyoaki sjlv drar den. Kiyoaki
86 87 88 89

Mishima 1968, s. 219. Nalle Valtiala, Ddshopp i Fruktbarhetens hav, Hufvudstadsbladet, 03.06.96, s. 61. Mats Karlsson, recension av Vrsn, Orientaliska studier nr. 88 1996, s. 58 f. Stephen Farran-Lee, recension av Vrsn, BLM 1995:5, s. 66.

34

inser aldrig att det r tack vare vetskapen om att han sjlv och Satoko aldrig kommer att kunna bli ett krlekspar som han blir klar ver sin krlek till Satoko. Han tnker snarare att han styrs av viljan att gra det frbjudna, att krleken till Satoko uppkommit efter att han blivit frbjuden att bli kr i henne: hon besatt den ofrlikneliga sknheten hos det tabubelagda, den absoluta omjligheten, det absolut frvgrade. Det var naturligtvis s hr Satoko skulle vara!90 Detta r nnu en situation dr Kiyoaki lses fr fljsamt, dr det skulle vara p sin plats att ta med i berkningarna att han r en motsgelsefull individ. Att som recensenterna hvda att Kiyoaki inte hyst ngra djupare knslor fr Satoko innan denna situation, r att ignorera den motsgelsefulla frlskelsen i Satoko, p samma stt som Kiyoaki sjlv vill gra. Frst d krleksrelationen blir omjlig, kan Kiyoaki formulera de knslor han hyser fr henne. Denna vg till insikt har berringspunkter med Kiyoakis metod att ska trst i sina drmmar. Genom nedtecknandet av minnet av sina drmmar kan han uppleva drmmarnas ogripbarhet som en trst. Genom upplevelsen av krleksrelationens omjlighet kan Kiyoaki bli varse sina knslor fr Satoko. I bgge fallen r det frst i efterhand som betydelser uppstr fr Kiyoaki, en fljdriktig konsekvens av hans frsk att ssom fanan leva enbart fr vinden.91 Frestllningen om intresselsheten gr inte att betydelser kan upplsas, bara uppskjutas. Vndpunkten ger perspektiv p Kiyoakis kryptiska stt att vara romanen igenom. Med tanke p hur lngt det mste g fr att Kiyoaki ska frst att kan r kr i henne hans tvngsmssiga, stndiga flykt undan ansvaret synliggrs hur stor hans rdsla r fr ansvar. Kiyoaki sjlv lyckas dock inte synliggra detta. Bara fr att han blir klar ver vilka knslor han hyser fr Satoko, blir han inte klar ver sin egen situation. Att synliggra infr sig sjlv hur han tvngsmssigt flytt undan ansvaret, skulle innebra att frkasta sin levnadsstmning. Han skulle stllas till svars fr flykten frn ansvaret och successivt skulle samtliga konsekvenser av denna flykt uppdagas fr honom: smrtan han samkat sig sjlv, andra mnniskor som han skadat. Han skulle skmmas, och knna skuld fr allt han stllt till med. Kiyoaki vgrar st till svars fr sin stndiga flykt frn ansvar, han fortstter intala sig sjlv att han agerar passivt. Men det r inte bara med hnsyn till det frflutna som han intalar sig att han r passiv, utan ocks med tanke p vilka konsekvenser det skulle kunna f om han och Satoko fortstter att trffas efter att Satoko och Hans Hghet Harunorio blivit frlovade. Att i
90 91

Mishima 1968, s. 230. Ibid., s. 22.

35

hemlighet ha en krleksrelation med Satoko under dessa omstndigheter skulle vara ett allvarligt brott, att vara ansvarsls p vrsta mjliga stt. Pfljden skulle i vrsta fall kunna bli dden, bde fr honom sjlv och hans medbrottsling, eller i minsta fall en skam och en skuld som kommer att frflja brottslingarna och deras familjer livet ut. Att i hemlighet ha en krleksrelation med Satoko skulle fljaktligen gra det mycket svrare fr Kiyoaki att ignorera ansvaret. Men Kiyoaki r inte frmmande fr att genomfra brottet. Han tnker: Aristokratisk frfining, det r att bryta mot ett frbud, till p kpet det strngaste av frbud.92 Brottet r en aktiv handling frn Kiyoakis sida, men han ifrgastter inte att det inte alls verensstmmer med hans frestllning om sig sjlv som aristokratiskt frfinad, det vill sga passiv. Inte fr att han upplever att brottet r i fas med hans passiva stt att vara, utan fr att han mste tro att det r det. Kiyoaki intalar sig att det r en passiv handling att bryta mot det strngaste av frbud, fr att p s stt kunna ignorera ansvaret d han bryter mot frbudet. Brottet kan ocks betraktas i ett vidare perspektiv. Den som fr frsta gngen utfr ett brott av allvarligare karaktr erfar inte bara nervositet och rdsla, utan ocks brottets mrkliga eggelse. Grnser vertrds, erfarenhetshorisonten vidgas. Det r drfr rimligt att frestlla sig att Kiyoakis brott r ett stt fr honom att utmana sina grnser, f uppleva en ny erfarenhet, i syfte att f perspektiv p den tillvaro han vantrivs i. Men brottet Kiyoaki begr r s allvarligt och riskfyllt, att han inte kan styra dess konsekvenser. Nr brottet r begtt, r det brottet som styr honom.

non-REM 4: undergngaren
Kiyoaki sker upp Satokos sllskapsdam Tadeshina och ber om att f trffa Satoko. Tadeshina sger att det r fr sent, att han skulle ha tagit sitt frnuft tillfnga och handlat som Satoko freslagit honom att gra i brevet. Nr Kiyoaki nu fr veta vad som stod i brevet som han brnde upp istllet fr att lsa, samt att det var skrivet efter att man anskt om kejserligt tillstnd fr gifterml, ser han sin chans: Eftersom de lste brevet jag bett dem att riva snder, r det min tur nu, just det, jag kan i gengld utnyttja det dr brevet som jag rev snder i smbitar!93 Kiyoaki hotar med att visa upp brevet fr kejsaren om inte Tadeshina ordnar s att han kan trffa Satoko. Skulle kejsaren efter frlovningen f veta att Satoko helst skulle ha velat bli rddad frn att gifta sig med prinsens son, skulle det f allvarliga konsekvenser fr Ayakuras relation med hovet. Om han fr trffa henne, lmnar han tillbaka
92 93

Mishima 1968, s. 219. Ibid., s. 227.

36

brevet, sger han. Men eftersom brevet inte finns, kan han inte hlla vad han lovat. Genom att stndigt skjuta upp att lmna ifrn sig brevet som inte finns har han Satoko som i gisslan, han har ordnat s att de kan trffas med jmna mellanrum. Kiyoaki iscenstter en livsfarlig lek, driven av krlek, brottets eggelse och av hmnd, ignorerande vilka konsekvenser leken skulle kunna f. Han retar Tadeshina till vansinne genom sin lek, men Satoko tycks vara med p noterna. Hon tar Kiyoakis lek med ro: Det r bra s Tadeshina! Tills den dag Kiyoaki med gldje lmnar tillbaka det dr brevet finns inget annat val n att trffa honom p det hr viset. Det r vr enda mjlighet att klara oss. Frutsatt att Tadeshina vill rdda mig ocks.94 En natt drmmer Kiyoaki en lng, plgsam och omstndlig drm, och antecknar den i sin drmbok. Kiyoaki tycker att det kndes som om han just i det gonblicket var hemkommen frn en strid efter att han skrivit ner drmmen i drmboken.95 Genom att Kiyoaki resonerar i termer av strid, r han uppenbarligen mot sin drm. Det r som om Kiyoaki anser sig besegra drmmen genom att omstta den i ord, han tror sig kunna ta kontroll ver drmmen. Detta frhllningsstt till drmmen str i motsats till uppfattningen om att Kiyoaki tidigare strvade efter att uppleva drmmens atopos, att uppleva att drmmar inte kan kontrolleras av den vakna tillvaron. Har Kiyoakis frhllningsstt till sina drmmar missuppfattats? Eller har Kiyoaki frndrat sitt frhllningsstt till sina drmmar? Berttaren ger inte ngon nrmare frklaring till Kiyoakis upplevelse av att anteckna drmmen, men det gr att f perspektiv p situationen genom att betrakta den i relation till hur lget har frndrats fr Kiyoaki sedan romanens vndpunkt. Krleken till Satoko gr att han har ftt ngot annat att tnka p n att han r isolerad. I takt med att knslorna fr Satoko vxt sig starkare har upplevelsen av isolering frsvagats. Det r inte lngre av hgsta prioritet fr Kiyoaki att frska undkomma isoleringen. Kiyoaki behver drfr inte ska trst och std i drmmarna fr att hrda ut sin upplevelse av isolering. Detta betyder ingalunda att han upplever att hans ansvar r desto mindre, snarare tvrtom efter att han brjat bryta mot det strngaste av frbud. Kiyoakis och Satokos hemliga umgnge skulle aldrig kunna hlla i lngden. Fortstter de trffas regelbundet kommer kejsaren frr eller senare att f veta det: familjen Ayakura str hovet mycket nra. Det rcker med att ngon bland tjnstefolket skulle se dem tillsammans, fr att skadan skulle kunna vara skedd. Tadeshina undantagen, eftersom hon r indragen i deras hemliga umgnge. Kiyoaki frsker kringg tanken p denna risk, och r drfr rdd fr att han i drmmen p ngot stt ska bli pmind om den. Drmmarna skulle kunna motarbeta hans
94 95

Mishima 1968, s. 237. Ibid., s. 289.

37

frsk att undvika att tnka p sin ansvarslshet istllet fr att, som tidigare, sknka honom trst. Som en besvrjelse mot den plgsamma drmmen intalar han sig sjlv att han tar kontroll ver drmmen nr han skriver ner den till skillnad frn sin tidigare upplevelse av drmmarna som ogripbara i vaket tillstnd. Risken fr att de skulle kunna bli upptckta kar avsevrt genom att Satoko blir gravid. Hon gr allt fr att hemlighlla det, men eftersom Tadeshina alltid r i hennes nrhet undgr hon inte att f reda p vad som skett. Nr Kiyoaki och Satoko ska trffas fungerar Tadeshina som medlare mellan de bda. Men en dag fr Kiyoaki inte tag i Tadeshina. Nr han kommer hem frn skolan den dagen, r inte allt som det ska. Markisen vntar honom i biljardrummet, fr han veta av sin betjnt. Det gr Kiyoaki frvnad och orolig:
Nr nu hans far hade lust att gra ngot sdant mitt p ljusan dag, kunde det bara betyda att han var p ovanligt gott eller extremt dligt humr. Kiyoaki hade nstan aldrig beskt biljardrummet under dagtid. Nr han skt upp den tunga ytterdrren och steg in, lyste solen i vster in genom det vgslipade glaset i de igenbommade fnstren och fick ekpanelerna p de fyra vggarna att glnsa.96

Bara att g in i biljardrummet genererar obehag hos Kiyoaki. Det utsgs inte varfr, men sklet torde vara att han blir ansatt av ett obehagligt minne som han frknippar med rummet, minnet av att under tvng ing bekantskap med prinsarna frn Siam. Ansvaret fr att ing denna bekantskap lades p hans axlar i detta rum, framfr hans farfars portrtt. Obehaget tilltar nr markisen berttar att Tadeshina frskt att ta livet av sig utan att lyckas. Hon har skickat ett avskedsbrev till markisen, i vilket hon berttar om Satokos graviditet, och att hon tar livet av sig fr att hon inte har lyckats leva upp till sina plikter och hindrat situationen som uppkommit. [...] Om du har ngot att anfra till ditt frsvar tycker jag du ska passa p nu. Sg det nu, framfr din farfars portrtt [...].97 Den hr gngen r situationen vrre n frra gngen Kiyoaki stod framfr sin farfars portrtt. Han r nu tvungen att gna mycket strre engagemang t att undvika att tnka p ansvaret, han vacklar under ansvarets tyngd. Kiyoaki tittar markisen i gonen och sger som det r, utan ngra som helst knslomssiga reaktioner: Jag har inget att anfra till mitt frsvar. Det r som Far sger... barnet r mitt, lyckades
96 97

Mishima 1968, s. 343. Ibid., s. 346.

38

Kiyoaki sga utan att sl ner gonen. [...] I vilket fall som helst tillhr Satoko mig.98 Markisen blir rasande:
[...] Du har skadat familjenamnet och smutskastat dina frldrar. Ngon vrre frsyndelse mot lojalitet och respekt gentemot sina frldrar fr man leta efter. Hade det varit frr i tiden hade jag i egenskap av din far blivit tvungen att be kejsaren om frltelse genom att beg harakiri. [...].99

Kiyoakis agerande ger vid handen att han vgrar mta situationen han befinner sig i. Han har blivit s skicklig p att fly ansvaret, att han kan gra det ven nr hans far uttryckligen lgger allt ansvar fr vad som hnt p Kiyoakis axlar. Hans passiva levnadsstmning r mer uppskruvad n ngonsin. Kiyoaki beter sig mekaniskt, sger precis vad som hnt och vad han knner, utan varken tvekan eller nger. Han har inte ngon kontakt med omstndigheterna, han sger att Satoko tillhr honom, som om han helt tappat verklighetsuppfattningen. ven det faktum att hans farmor dyker upp i biljardrummet i just denna situation, trots att hon annars figurerar i romanen s sparsamt, bidrar till att Kiyoaki kan vnda sig bort frn ansvaret. Hon avvpnar markisen totalt, vnder p situationen helt och hllet genom att belysa den ur ett annat perspektiv till frmn fr Kiyoaki:
Att gra en trolovad till kejserliga prinsfamiljen havande, det var inte dligt! Det r mer n veklingarna nu fr tiden frmr. Det var sannerligen inte dligt! Du brs verkligen p din farfar, Kiyoaki! Efter en sdan bedrift r det vl bara i sin ordning om du skulle hamna i fngelse. Jag tror knappast att det gr s lngt som till avrttning. Farmodern var uppenbart glad.100

Efter att den frsta chocken lagt sig brjar man genast resonera om hur situationen ska lsas, helt utan hnsyn till vad Kiyoaki och Satoko anser om saken: Kiyoaki knde det som om han sjlv redan befann sig i bakgrunden, hans handlingar och hans krlek behandlades redan som ngot dtt, som om farmodern och hans frldrar i minsta detalj diskuterade begravningen utan att lta sig bekomma att varje ord ndde den dendes ron.101 Det r inte bara efterspelet till situationen som r utom Kiyoakis kontroll. Kiyoakis och Satokos hemliga krleksrelation har en bakgrundsdiger historia som ligger bortom Kiyoakis

98 99

Mishima 1968, s. 347 f. Ibid., s. 349. Ibid., 352. Ibid., s. 355.

100 101

39

vetskap, en historia som nmns i relation till Tadeshinas sjlvmord. tta r tidigare betedde sig markisen mot Satoko p ett stt som gjorde att familjen Ayakura tog mycket illa vid sig. Markisen prisade Satokos sknhet, sa att han kunde ordna vilken make som helst till henne:
Det r bara att lmna ver allt i farbrors hnder, s ska farbror se till att Frken Satoko fr den bste make som str att finna i tre kungariken. Far din behver inte bekymra sig, farbror ska ordna fram brokader och siden av finaste sort och en procession av mbler och husgerd i hemgift som rcker ett helt kvarter t Unga Frken.102

Familjen Ayakura tog markisens vrkighet som en frolmpning, d han inte visade ngon som helst diskretion ver familjen Ayakuras dliga ekonomi. Markisen basunerade ut att han srjer fr familjen Ayakura nr medel behvs, tacksamhetsskulden fr att de uppfostrat Kiyoaki. Efter markisens upptrde ville greven absolut inte lta markisen f sin vilja fram, det vill sga att f Satoko bortgift som oskuld vid ett verddigt brllop. Att f Satoko bortgift vid ett verddigt brllop skulle kanske inte kunna undvikas, men dremot skulle de inte vara markisen till viljes genom att gifta bort Satoko som oskuld. Greven bad drfr Tadeshina att ordna s att Satoko skulle ligga med en man innan det eventuella brllopet, fr att sedan lra Satoko de rtta krleksteknikerna fr att framst som oskuld nr hon fr frsta gngen ligger med mannen som hon gift sig med. P s vis skulle de dra markisen vid nsan. Tadeshina accepterade. Det var sledes p grevens direktiv som Tadeshina fungerade som medlare mellan Kiyoaki och Satoko. I frlngningen var Kiyoakis och Satokos krleksrelation planerad p frhand, under grevens beskydd och utom Kiyoakis vetskap. Detta frminskar inte Kiyoakis ansvar fr sin delaktighet i krleksrelationen, eftersom han i stor utstrckning styrt hndelsefrloppet. Men detta perspektiv reducerar Kiyoaki till en bricka i ett spel mellan familjerna Matsugae och Ayakura, ett spel som i romanen bara blir synligt i klart ljus i denna situation. Efter att greve Ayakura ftt veta att Tadeshina skrivit ett sjlvmordsbrev till markisen, blir han orolig fr att hon ska ha nmnt deras verenskommelse i brevet. Det gjorde hon inte, verenskommelsen frblir dold fr alla parter utom Tadeshina och greven. Markisen lyckas muta en lkare som med strsta diskretion ordnar med en abort. Eftert ker Satoko till ett buddistiskt tempel fr att vila upp sig under en tid. Men Satoko handlar inte som det frvntas av henne. Efter ett enskilt samtal om sakernas tillstnd med abbedissan i templet, kommer de tillsammans fram till att det bsta fr Satoko vore att intrda i
102

Mishima 1968, s. 371.

40

nunnestndet. Med gemensamma anstrngningar frsker familjen Ayakura och familjen Matsugae att f henne att ndra sig. Men Satoko vgrar, de r tvungna att ge upp. Markisen ordnar fram ett lkarintyg som sger att Satoko rkat ut fr ett gravt nervst sammanbrott. Han tar med intyget till prinsfamiljen och redogr fr Satokos fabricerade sammanbrott p ett stt som rddar den egna familjen:
Greve Ayakura har tyvrr upptrtt p ett oacceptabelt stt. Han har hemlighllit saken och dessutom ltit Satoko g i kloster, utan att rdgra med mig eller ngon annan, fr att drigenom hlla skenet uppe. Samtidigt har han intill denna dag inte haft mod att bertta om hur det stod till fr Ers Hghet.103

Sledes blir vigseln instlld och Satoko och hennes familj fr bra hela ansvaret fr det intrffade. Familjen Matsugae kan pusta ut. Wilson lser Satokos nunneskap som ett stt fr Mishima att frstta Satoko i periferin. Mishima tillmpar uppenbarligen ett traditionellt grepp: Her ultimate choice of the religious life, a familiar turn of events in Japanese classical literature, leaves one wondering whether it might have been Mishimas way of removing her from the scene.104 Visserligen r Satokos funktion inte lngre att framst som vacker och stta griller i huvudet p Kiyoaki, det uppdraget har hon fullfljt. Som en symbol fr att hon inte lngre ska framst som vacker, fr att hon har lmnat vrlden till frmn fr templet, rakar hon av sig hret. Men att Satoko lmnar vrlden till frmn fr templet r inte synonymt med att hon lmnar romanen. Berttaren viger ett strre utrymme fr henne nr hon inte lngre behver framst som diffus, gr hennes egenskaper vid sidan av utseendet litet tydligare. Lsaren fr ta del av hennes idoga engagemang fr att lra sig templets religisa grundstenar, de nya rutiner hon tvingas tillgodogra sig. Frutsttningarna fr Satokos nya liv blir gestaltade. Satoko blir avmystifierad. Innan Kiyoaki fick veta att hans krleksrelation med Satoko tills vidare kommer att vara hljd i dunkel fr kejsarfamiljen, var han rdd fr att stllas till svars fr sina handlingar infr kejsaren. Men bara fr att den rdslan nu r verspelad, betyder det inte att Kiyoaki r fri frn att behva ta sitt ansvar. Rdslan fr ansvar har reviderats. Kiyoaki vgrar tro att Satoko blivit nunna p riktigt, han r vertygad om att de tv kommer att terfrenas i sinom tid: [...] Satoko spelar upp detta drastiska skdespel fr att hlla sig undan bara fr en kort tid, s att
103 104

Mishima 1968, s. 414. Wilson 1979, s. 175.

41

hon kan undvika giftermlet in i den Kejserliga Prinsfamiljen, att hon med andra ord gr det fr min skull.105 Eftersom Satoko tidigare satte griller i huvudet p Kiyoaki, tror han att hon anvnder samma metod fr att spela bort prinsfamiljen. Han tnker aldrig att sklet till att hon inte hr av sig till honom r att hon brutit kontakten med honom. Kiyoaki vill inte inse att han r delaktig i Satokos beslut att bli nunna. Hade Kiyoaki i tid medgivit fr markisen att han hyser intresse fr Satoko, hade giftermlsplanerna kunnat stoppas och Satoko hade inte behvt g i kloster. Men hans bngstyriga flykt frn ansvar hindrade honom frn att kunna medge sitt intresse fr Satoko. Skulle Kiyoaki bli varse sin delaktighet i hennes beslut att bli nunna skulle han bli tvungen att inse att han genom att fly ansvaret, har flytt krleken. Kiyoaki kan drfr inte frestlla sig ngon annan mjlighet n att hon r i templet temporrt, fr hans skull. Han vgrar att st till svars fr sin flykt frn ansvaret. Ju lngre tiden gr utan att han hr ngot frn henne, desto mer otlig blir han. Tankar brjar mala i hans huvud, de vxer sig samman till en oro. Kiyoaki r nu nnu rddare fr att han i drmmarna ska bli pmind om sitt ansvar. Han frsker inte lngre ta kontroll ver drmmarna, han r s rdd att han i grligaste mn frsker att undvika att falla i smn, fr att inte ta ngra risker. Han tvingar in sig i en smnlshet, s till den milda grad att han brjar lida av yrselanfall och huvudvrk. Drmmarnas plats tynar bort i romanen, i takt med Kiyoaki. Nr Kiyoakis oro och otlighet blir fr stor, rymmer han hemifrn. Han tar ett tg som gr i riktning mot templet. Efter att ha tagit in p ett hrbrge en halvmil frn templet, tar han omgende en riksha som fr honom till templet. Resultatet r nedslende, han fr veta att han inte r vlkommen. Han fr beskedet att Satoko blivit nunna p riktigt, men han lyssnar inte p det rat.
Efter att noggrant ha tnkt igenom saken kom han fram till att detta frsta misslyckande berodde p att han hade varit obetnksam nog att komma nda fram till entrn i rikshan. Detta berodde i och fr sig p att han varit s ivrig att snarast mjligt komma fram, men eftersom det var hans nskan att f trffa Satoko, borde han ha stigit ur rikshan utanfr porten och sedan gtt den sista biten till fots, oberoende av om ngon sg det eller ej.106

Istllet fr att inse att Satoko nu lever ett nytt liv, avskild frn vrlden utanfr templet, resonerar Kiyoaki med sig sjlv om att obetydliga yttre omstndigheter har gjort att han inte
105 106

Mishima 1968, s. 421. Ibid., s. 443 f.

42

fr trffa Satoko. Genom att inte g fram till porten, har han inte visat sig tillrckligt intresserad av att trffa Satoko, menar han. Kiyoaki fortstter att ka till templet och frga efter Satoko. Sittandes i rikshan mellan hrbrget och templet observerar han vrsnn: [...] verallt fll de sm snkornen ljudlst, men inte tillrckligt mycket fr att bilda ett tcke av sn. Till och med snn som fastnade p filten ver Kiyoakis knn smalt bort utan att ens bilda droppar synliga fr gat.107 Den smltande snn gr att han blir ansatt av minnet frn den frsta kyssen med Satoko. I den situationen kunde upplevelsen av att befinna sig i vrsn sknka honom ro, fr snn var ett uttryck fr Kiyoakis aristokratiska frfining genom att representera den tomhet som han sjlv strvade mot. Men i Kiyoakis nuvarande situation r inte vrsnn honom behjlplig fr att kunna fly ansvaret. Vrsnn refererar inte lngre till tomhet, utan till minnet av Satoko. Kiyoaki har andra stt att fly ansvaret. En morgon, efter att i ett par dagar ha kt i skytteltrafik mellan templet och hrbrget, knner han sig tung i huvudet och matt i kroppen. En lngdragen mindre frkylning har vxt sig till en feber av att Kiyoaki vistats mycket ute i den msom kalla msom varma vrvintern. Trots att det r en kall vinterdag och han knner sig dlig, gr han den dryga halvmilen mellan hrbrget och templet istllet fr att ka riksha. Han vill utstta sig fr plgsamma strapatser, menar han. Han vill visa Satoko att han menar allvar: Infr s allvarliga knslor skulle Satoko kanske lta sig bevekas.108 Drfr tar han denna gng inte ngon riksha till templet. Men med tanke p Kiyoakis stndiga flykt frn ansvar, och hans motsgelsefullhet, finns fler motiv med att utmana febern han dragit sig n de han sjlv anger. Inom det buddistiska klostervsendet svl som inom det kristna, frekommer spkning som ett stt att koncentrera andligheten. Spkningen anvnds som en metod fr att skingra tankar p vrldsliga ting. Kiyoaki tog intryck av zen fr att kunna skapa sin passiva levnadsstmning, och nu tycks han genom klostervsendet inspireras av spkningen, som ett stt fr honom att frstta sig i koncentration, att skingra tankar som str honom. Fr honom r det dock inte andlig koncentration som r syftet, utan snarare att kunna betrakta Satoko med tunnelseende; att kunna tnka bort att hon blivit nunna och offrat sitt liv i vrlden utanfr templet. Genom att fixera all tankekraft vid sin spkning, plgan att passera fram och tillbaka till templet i en alltjmt stigande feber, undviker han att tnka p att han sjlv br ansvar fr att Satoko blivit nunna. Kiyoaki var helt uppfylld av anstrngningen att flytta fram ftterna
107 108

Mishima 1968, s. 448. Ibid., s. 446.

43

steg fr steg, en fot i taget. Alla hans minnen rasade samman, han erfor bara hur framtidens tunna hinna gradvis skalades av [...].109 Som i trans tar han sig till templet, knackar p tempelporten, blir avhyst, gr drifrn. Snart r han tillbaka vid tempelporten, budskapet att han inte fr trffa henne rinner varje gng av honom. Hellre n att bli varse ansvaret, fortstter han plgas i kylan nda tills han en dag har s hg feber att han inte lngre kan kliva ur sngen. Kiyoakis vgran att inse att han inte kommer att f trffa Satoko fr nu komiska konsekvenser: nr han sjlv inte lngre kan g till templet, snder han efter hjlparen Honda som stllfretrdande spkare. Honda stter sig plikttroget p tget utan att blinka. Efter ett lngre samtal med abbedissan, frgar Honda om det verkligen r omjligt att f hennes tilltelse till att lta de bda trffas. Hennes hghet Abbedissan uttalade sitt svar med en obeskrivlig auktoritet, som inte lmnade utrymme fr ngon replik i gengld. Det var ett ja mktigt nog att slita sjlva himlavalvet i stycken, med samma ltthet som en bit sidentyg.110 Efter den betan lmnar Honda templet med svansen mellan benen, det finns inget annat att gra n att ta tget tillbaka med Kiyoaki. Vid det laget r Kiyoaki knappt vid medvetande. Tv dagar efter att de hade tervnt till Tokyo avled Matsugae Kiyoaki, tjugo r gammal.111 Den lyder s, den sista meningen i romanen. I sin fljsamma lsning gr Yourcenar gllande att Kiyoakis dd r effekten av hans stora krlek till Satoko.112 Hon drar slutsatsen eftersom Kiyoaki sjlv menar att han trotsar sin feber i syfte att visa sina knslor fr Satoko. Men med tanke p att hans spkning ven har en annan botten, kan hans dd betraktas ur ett annat perspektiv. Nmligen att han hellre plgar sig till dds i kylan n tar p sig ansvaret fr att ha varit delaktig till att Satoko blivit nunna. Berttaren fresprkar inte ngon av dessa tv frklaringar. Kiyoaki gr under, men villkoren fr hans undergng kan inte faststllas. Vrsn avslutas genom en lakun, ett vidppet slut. En effekt av den sistnmnda frklaringen, som innefattar Kiyoakis frhllningsstt till ansvaret, r att den synliggr att den frstnmnda frklaringen inte kan tas fr given. Den synliggr Kiyoakis motsgelsefullhet, mjligheten att han endast ger sken av att d fr sin krlek till Satoko. Bilden av Kiyoaki som motsgelsefull har framgtt genom att flja ansvarets rrelse hos honom. Som slutet i romanen illustrerar, kan inte denna kartlggning av ansvarets rrelse frklara alla romanens skeenden. Men dremot visar kartlggningen att svl Kiyoakis frhllningsstt till ansvaret
109 110 111 112

Mishima 1968, s. 452. Ibid., s. 463. Ibid., s. 469. Yourcenar 1981, s. 63 f.

44

som hans motsgelsefullhet r egenskaper som ger sig tillknna p mnga hll i romanen, egenskaper som frklarar varfr mnga av romanens skeenden r komplexa.

REM 4: slutliga anmrkningar

Ansvarets rrelse i Vrsn r en accelererande rrelse. I ju strre utstrckning Kiyoaki flyr frn sitt ansvar, desto allvarligare blir konsekvenserna av denna flykt. Ju allvarligare konsekvenserna blir, desto strre engagemang mste han gna t att inte synliggra fr sig sjlv att han flytt ansvaret, i rdsla fr att stllas till svars fr konsekvenserna av flykten frn ansvar. Kiyoaki befinner sig i en flyktcirkel, han r jagad av ansvar. Genom att nedteckna minnet av sina drmmar kunde Kiyoaki hrda ut i en tillvaro dr han upplevde sig vara isolerad. Men ju mer han flyr ansvaret, desto strre blir rdslan fr att i sina drmmar bli pmind om sin flykt frn ansvaret. Han upplever att drmmarna vnder sig emot honom, i likhet med ansvaret. En medveten strategi i detta arbete har varit att inte p ngot stt ta ett slutet grepp om texten; att inte etablera en entydig frstelse fr romanens skeenden. Genom att vara skrivbar, r romanen Vrsn inte en sluten enhet. Den skrivbara texten uppmuntrar till andra stt att upprtta frstelse fr den: till att skriva den p nytt. S lnge en text r skrivbar, kan den skrivas p nytt p ett overskdligt antal stt. Varje gng den skrivs p nytt, utvidgas den. Men p vilket stt uppns en frstelse fr texten genom att skriva den p nytt? Anrikning betyder att frbttra och/eller koncentrera halten hos en malm genom att lta den komma i berring med annat material och drifrn upptaga viktiga bestndsdelar. Detta r ocks vad som sker nr texten skrivs p nytt. I pnyttskrivandet kommer texten i berring med de aspekter som pnyttskrivaren intresserar sig fr, och i denna process anrikas texten. Anrikningen av texten kan se ut p olika stt, men nr det gller Vrsn skriven p nytt utifrn ansvar och drmmar kan man tala om en precisering av romanen genom att tv av romanens halvt om halvt dolda frutsttningar har synliggjorts.

45

Litteraturfrteckning
Barthes, Roland, Krlekens samtal (1977), vers. Leif Janzon (Gteborg, 1996) Barthes, Roland, S/Z: ess (1970), vers. Malou Hjer (Lund, 1975) Barthes, Roland, Teckenriket (1970), vers. Johan Dahlbck (Stockholm/Stehag, 1999) Benedict, Ruth, The Chrysanthemum and the Sword (London, 1947) Borges, Jorge Luis, Sju kvllar (1980), vers. Lasse Sderberg (Lund, 1999) Butler, Judith, Gender Trouble (New York, 1999) Ekelund, Vilhelm, Lefnadsstmning/Vst-stligt (1925), ny utg. (Lund, 2005) Elam, Ingrid, En frga om stil, Gteborgs-Posten 22.12.95 Farran-Lee, Stephen, recension av Vrsn, BLM 1995:5 Foucault, Michel, Diskursens ordning (1970), vers. Mats Rosengren (Stockholm/Stehag, 1993) Gersic, Marija, Sknheten och odjuret: Utanfrskapets teman i efterkrigstidens Japan och hos frfattaren Yukio Mishima. Kandidatuppsats i litteraturvetenskap framlagd vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, 1992 Kakuzo, Okakura, Boken om te (1939) vers. Fanny v. Wilamowitz-Moellendorff (Stockholm, 1977) Karlsson, Mats, recension av Vrsn, Orientaliska studier nr. 88 1996 Kato Shuichi, Det japanska samhllet och dess kultur, 90TAL 1991:2/3 Mishima, Yukio, The Decay of the Angel (1970), vers. Edward Seidensticker (New York, 1974) Mishima, Yukio, Runaway Horses (1969), vers. Edward Gallagher (New York, 1973) Mishima, Yukio, Sun and steel (1970), vers. John Bester (New York, 1970) Mishima, Yukio, The Temple of the Dawn (1970), E. Dale Saunders and Cecilia Segawa Seigle (New York, 1973) Mishima, Yukio, Vrsn (1968), vers. Gunilla Lindberg-Wada (Stockholm, 1995) Moi, Toril, Simone de Beauvoir: Hur man skapar en kvinnlig intellektuell (Stockholm/Stehag, 1996) Napier, Susan J., Escape from the Wasteland (Cambridge & London, 1991) Nationalencyklopedins Internettjnst, Atopos, URL: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=120193 [20.08.06] OBrien, James, recension av Vrsn, The Journal of Asian Studies 35 (1976) Palm, Anna-Karin, Samtidigt, ngon helt annanstans, Divan 1996:3 Pollack, David, Wang Wei in Kamakura: A Consideration of the Structural Poetics of Mishimas Spring Snow, Harvard Journal of Asiatic Studies 48 (1988) Robbe-Grillet, Alain, Jalusi (1957), vers. Eva Alexanderson (Stockholm, 1960) Ryan, Marleigh, The Mishima Tetralogy, Journal of Japanese Studies 1 (1974) Starrs, Roy, Deadly Dialectics: Sex, Violence and Nihilism in the World of Yukio Mishima (Kent, 1994) Stokes, Henry Scott, The Life and Death of Yukio Mishima (London, 1975)

46

Suzuki, Daisetz T., Zen and Japanese Culture (1938), ny utg. (New York, 1970) Svenson, Per, Mishima och snn (Lund, 1987) Valtiala, Nalle, Ddshopp i Fruktbarhetens hav, Hufvudstadsbladet, 03.06.96 Wilson, Michiko N., Three Portraits of Women in Mishimas novels, The Journal of the Association of Teachers of Japanese 14 (1979) Yourcenar, Marguerite, Mishima: A Vision of the Void (1981) vers. Alberto Manguel (Ellis, 1986)

47