Den ekonomiska politiken svnger in p nya vgar

POSITIONERNA I DEN EKONOMISKA POLITIKEN I SVERIGE HAR FRNDRATS DE SENASTE VECKORNA. Bde regeringen och Riksbanken har tidigare dragit p sig omfattande kritik fr att passivt acceptera bestende lgkonjunktur och hg arbetslshet. Nyligen verraskade som bekant Riksbanken en majoritet av analytikerkren med en rntesnkning och finanspolitiken r nu inne i en omvandlingsfas. Budgetpropositionen lggs visserligen formellt p torsdag, men den senaste tiden har regeringen s gott som dagligen aviserat satsningar p olika omrden. I VRA PROGNOSER HAR VI EN LNGRE TID RKNAT MED ATT DESSA OMSVNGNING SKULLE SKE. Motiven att avvakta med stimulanser av frsiktighetsskl har gradvis blivit allt svagare. Fr finanspolitikens del har bl a diskussionen om internationell ansvarsfrdelning varit viktig. I en situation dr mnga lnder tvingas till smrtsamma besparingsprogram r det ndvndigt att lnder med goda statsfinanser och stora verskott i utrikehandeln utnyttjar mjligheterna till stimulans. I annat fall drivs den globala ekonomin ofrnkomligen in i en bred recession. Men ocks en rad inhemska skl talar fr att timingen nu r den rtta fr satsningar. Att inte ta chansen att genomfra tgrder som frbttrar ekonomins lngsiktiga produktionsfrmga och samtidigt bidrar till att mildra lgkonjunkturen ter sig alltmer ologiskt. Andra halvlek av mandatperioden kommer drfr att prglas av ganska breda offensiva satsningar. DET UTRYMME SOM FINANSMINISTERN ANGAV I SAMBAND MED REGERINGSKONFERENSEN P HARPSUND i slutet av augusti fylls nu med innehll. De 23 miljarder (motsvarande 0,7% av BNP eller runt 2 500 kronor per r och svensk invnare) domineras av snkt bolagsskatt samt satsningar p infrastruktur och spetsforskning. Drtill kommer tgrder som ska blsa nytt liv i arbetslinjen genom att ka drivkrafterna fr arbete bland grupper med lgre inkomster och med frsrjningsstd. ven kade utgifter p det migrationspolitiska omrdet tillkommer. Ngra strre problem att f igenom tgrderna i riksdagen lr knappast uppst; minoritetsregeringen har noga undvikit tgrder som oppositionen skulle kunna samla sig emot. Regeringen har snarast lagt frslag som i mnga fall sammanfallit med de ider som den nya socialdemokratiska ledningen frt fram; en politisk

MNDAG 17 SEPTEMBER 2012

strategi med rtter i 1990-talets USA som allt mer populrt brukar kallas triangulering. P LNGRE SIKT R DE FINANSPOLITISKA FRUTSTTNINGARNA FORTFARANDE OKLARA. P Harpsund aviserade finansministern reformer fr 2014 p ytterligare marginella 4 miljarder kronor. Detta ska dock snarast se som en konsekvenskalkyl av vad satsningarna i rets budget betyder fr 2014; det finns egentligen ingen anledning fr regeringen att redan nu visa korten nr det gller nya tgrder infr 2014. Vr bedmning (se Nordic Outlook Augusti 2012 ) r istllet att de nya satsningarna infr 2014 blir av ungefr samma storleksordning som i r, dvs ca 25 miljarder. I valbudgeten nsta r lr regeringen lgga tonvikten p mera plnboksnra frgor, framfrallt skattesnkningar till hushllen. Vilka snkningar som till slut vljs lr dock i frsta hand bli en valtaktisk frga om hur man bst ska locka vljare p det politiska mittfltet. Ocks kade satsningar p centrala vlfrdsomrden som vrden och skolan lr prioriteras med samma syften. Dremot lr mer ideologiskt laddade frgor troligen flyttas till en prioriteringslista vars de avgrs av utrymmet under mandatperioden 2014-2018.

BNP-prognoser,
rlig procentuell frndring 2013 Regeringen (24 aug) SEB (28 aug) KI (29 aug) Riksbanken (6 sep)
Klla: Fi-dep, Riksbanken, KI och SEB

2014 3,7 2,5 2,8 2,8

2,7 1,5 1,8 1,9

HUR STORT UTRYMME SOM STR TILL BUDS FR 2014 LR DOCK LEDA TILL FRNYAD DISKUSSION OM HUR DET FINANSPOLITISKA REGELVERKET SKA TOLKAS. Bde Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket har den senaste tiden varnat fr att utrymmet fr ytterligare satsningar r litet. Delvis bidrar regeringens prognoser till att skapa ondigt mnga frgetecken. Som framgr av tabellen ovan r regeringen lngt mer optimistisk n andra bedmare nr det gller tillvxtutsikterna fr de nrmaste ren. Denna bild frstrks av att regeringen ocks i det medelfristiga

Veckans Tanke

perspektivet 2015-16 rknar med en hg tillvxt. Finansdepartementet tycks i viss mn ha vergivit traditionella principer fr konjunkturprognoser och anvnder istllet kalkylerna fr att illustrera hur man ser p tillvxtpotentialen p medellngsikt. Eftersom regeringen till skillnad frn t ex KI och Riksbanken tror att arbetslinjens tgrder gradvis pressar ned jmviktsarbetslsheten till 5% i ett femrsperspektiv skapas ett betydande expansionsutrymme. Att denna prognosteknik ocks pverkar prognoserna p ganska kort sikt kommer naturligtvis att ifrgasttas och skapa debatt, inte minst mot bakgrund av att finansministern varit mycket aktiv nr det gller att varna fr Sveriges exponering mot den internationella krisen. DET R ND GANSKA SVRT ATT HVDA ATT REGERINGEN INTE SKULLE HA MER UTRYMME. ven med en stringent tolkning av dagens budgetramverk finns skl att vara offensiv med tanke p det lga faktiska resursutnyttjandet. Om den cykliska uppgngen blir mer modest i linje med SEB:s, Riksbankens eller KI:s prognoser kar snarare de stabiliseringspolitiska motiven till satsningar. Genom att fra en stramare politik lngre fram i takt med att resursutnyttjandet normaliseras finns mjlighet att uppfylla budgetmlet p medellng sikt.

balans innebr ett ofrndrat ml fr hela offentliga sektorn att kraven p statsbudgeten skrps p ett ganska ologiskt stt.

Inflationsprognoser
KPIF, rlig procentuell frndring 2013 Regeringen (24 aug) SEB (28 aug) KI (29 aug) Riksbanken (6 sep)
Klla: Fi-dep, Riksbanken, KI och SEB

2014 1,4 1,5 1,1 2,0

1,2 1,3 1,3 1,6

Prognoser fr offentligt ekonomi

Procent av BNP Finansiellt sparande Regeringen (24 aug) SEB (28 aug) KI (29 aug) Riksbanken (6 sep) 2012 -0,3 -0,2 -0,3 -0,2 2013 -0,5 -0,3 -0,4 -0,5 2014 0,4 -0,1 0,2 0,5

OCKS P PENNINGPOLITIKENS OMRDE SER VI UTRYMME FR YTTERLIGARE STIMULANS. Det r knappast troligt att majoriteten i Riksbanksdirektionen kommer att kunna st fast vid den rntebana som signalerades i samband med den Penningpolitiska uppfljningen 6 september. I en milj med fortsatt svag konjunktur i bde Sverige och omvrlden kommer motiven fr ytterligare lttnad att frstrkas. En intressant aspekt r hur Riksbankens inflationsprognoser avviker frn andra bedmares. Tabellen ovan visar prognoserna fr KPIF, dvs d effekter av rntefrndringar exkluderas. Riksbankens prognoser ligger klart hgre jmfrt med andra bedmares, vilket minskar utrymmet fr ytterligare rntesnkningar. Vi har dock svrt att se ngra underliggande frklaringar till denna skillnad utan rknar med att Riksbanken med stor sannolikhet kommer att revidera ned inflationsprognosen och drmed ppna upp ett utrymme fr ytterligare rntesnkningar. EFTER EN TID AV GANSKA PASSIV EKONOMISK POLITIK R VI SLEDES NU P VG IN I EN MER EXPANSIV FAS. Fr de nrmaste ren fr vi drmed en inriktning som r mer i samklang med svl vedertagna stabiliseringspolitiska principer som de internationella krav som stlls p aktrer med stimulansutrymme. Detta kommer skert att dmpa tonlget i debatten. P lngre sikt lr det dock bli ndvndigt att klargra och kanske frndra ramverken fr svl penning- och finanspolitik. Mer ideologiska vgval inom en rad omrden kommer heller inte att kunna skjutas p framtiden hur lnge som helst. hakan.frisen@seb.se +46 8 7638067

Offentlig bruttoskuld Regeringen (24 aug) SEB (28 aug) KI (29 aug)
Klla: Fi-dep, Riksbanken, KI och SEB

2012 37,5 37,3 38,4

2013 36,6 36,8 38,1

2014 34,3 35,2

DRTILL KOMMER ARGUMENT FR FRNDRINGAR I DET FINANSPOLITISKA RAMVERKET. Med en rekordlg statsskuld blir det allt svrare att motivera varfr fortsatta amorteringar ska prioriteras framfr angelgna satsningar p olika omrden (se t ex temaartikel i Nordic Outlook Februari 2011). I sin rliga granskning av finanspolitiken vren 2012 efterlyste ocks Finanspolitiska Rdet ett klargrande nr det gller regeringens syn p hur stor nettofrmgenhet den offentliga sektorn br bygga upp. I praktiken innebr det ocks att frgan om ett golv fr statsskulden mste diskuteras. Ett annat skl till att omprva mlet r utvecklingen i pensionssystemet. Mlet om ett verskott i hela offentliga sektorn grundade sig p att ett permanent verskott i pensionssystemet skulle kombineras med balans i statens budget. Nr nu pensionssystemet av demografiska skl istllet uppvisar