Den globala omsorgskedjan

Av Joseph Pollack
Det frsta jag kommer att tnka p nr jag hr begreppet 'den globala omsorgskedjan' r dokumentrfilmen Au Pair (2011) av Nicole Nielsen Horanyi. I filmen fr vi flja tre filippinska kvinnor som arbetar som au pair i Danmark. Begreppet au pair handlade frn brjan om mjligheten fr unga personer att lra knna en ny kultur och uppleva ett nytt land som de inte r vana vid i utbyte mot att de arbetar i folks hem mot en mindre summa pengar. Det har nu istllet till stor del frvandlats till rika personer som utnyttjar billig arbetskraft. De tre filippinska unga kvinnorna i filmen fr knappast lra knna en ny kultur d de huvudsakligen umgs med varandra under den korta tid som de inte arbetar och arbetsgivarna verkar lysa med sin frnvaro (detta kan dock vara ett medvetet dramaturgiskt grepp frn regissrens sida). Detta i kontrast till den skeva synen p personer som arbetar med hushllsnra tjnster i mnga spelfilmer dr de i mnga fall kan vara komiskt spydiga mot sina arbetsgivare, ngot som knappast speglar verkligheten.

I Filippinerna
Den mest intressanta aspekten av dokumentren r att filmteamet ker till Filippinerna fr att beska kvinnornas tre familjer. I samtliga fall har kvinnan ett eller flera barn som tas om hand av en mor eller farfrlder. Fadern till barnet/barnen har inte synts till p flera r. Rhacel Parrnas skriver i Long Distance Intimacy i sin statistiska underskning att filippinska fder har varit hemma med sina barn i ca 74 veckor totalt nr barnen r i tjugors ldern 1. I kontrast till mdrarna som trots sin frnvaro bibehller en kontakt med barnen (i dokumentren Au Pairs fall; via skype) och samtidigt skickar hem en stor del av sin ln s att barnen och den som tar hand om barnet (ofta en mor eller farfrlder) ska kunna verleva. Bridget Anderson berttar dock i Doing the Dirty Work att att det fanns exempel p polska kvinnor som i samma position som de filippinska kvinnorna r i, anstllde ukrainska kvinnor som i sin tur fick ta hand om hennes familj, samtidigt som hon sjlv tog hand om en annans, rikare familjs hem och barn i ett hus i Berlin2. Huruvida detta ngonsin skett i Filippinerna framgr dock varken i dokumentren Au Pair eller i Long Distance Intimacy, rent geografiskt finns det inte ngra lnder i nrheten som har smre ekonomi n Filippinerna, det finns allts ingen motsvarighet till Ukraina att tillg. Fr oss i vstvrlden som bor i i-lnder svrt att tnka sig ett land dr familjerna bor under
1 Long distance intimacy: class, gender and intergenerational relations between mothers and children in Filipino transnational families, Rhacel Parreas, 2005, sid 7. 2 Doing the Dirty Work?, Bridget Anderson, 2000, sid 188.

Joseph Pollack, GNVA01

nnu smre frutsttningar n det i Filippinerna, i synnerhet nr en bevittnat dokumentren och ser p egen hand hur de filippinska kvinnornas familjs tillstnd verkligen ser ut. Det r drfr vldigt tydligt hur kvinnorna som flyttar frn sina familjer r mna om att behlla kontakten med sina barn, s till den grad att de sparar pengar till tv datorer som gr det mjligt att videosamtal med dom via skype. Jmfr man med ett av citaten i Doing the Dirty Work om mn s ser det betydligt annorlunda ut. Then what happened was that the man emigrated and did not send anything back, he sent back no money (Gisela, Dominicana i Barcelona)3

Begreppet
Jag har nu belyst ett exempel som pverkar den globala omsorgskedjan och just Filippinerna r ett bra exempel p ett land dr feminiseringen av migrationen kat lavinartat de senaste ren. Kvinnorna som flyttar till i-lnder hamnar till strst del i arbeten som involverar hushll, vrd, sex och omsorg. Mn som migrerar blir oftast vakter, chauffrer eller trdgrdsmstare. Arbetsgivarna har det betydligt lttare att missbruka arbetskraften som de tillger kvinnorna. Nr ett hushll har sin egen lokalvrdare hjs ocks frvntningarna p lokalen i sig.

Vinnare och frlorare

I slutndan r det ganska tydligt vilka som har verhanden i den globala omsorgskedjan det r mnnen. Synen p vilka som ska gra vilken sorts arbete beroende p ens kn r s pass strukturellt normaliserat att det helt enkelt gr att gra den slutsatsen efter att bara ha lst ett par statistiska redovisningar i mnet. Nr kvinnor inte, som i 50-talets USA, frvntas av samhllet att ta hand om hushllsarbetet, barnen och veta sin plats i sin relation till mannen 4 s tilldelas dessa tjnster istllet till utlndska kvinnor.

Den globala nringskedjan speglad i film

Som tidigare filmvetare kan jag inte lta bli att direkt dra tankarna t olika populrkulturella exempel som speglar just det faktum att tjnsterna tilldelas utlndska kvinnor. I tv-serien Solsidan har det gifta verklassparet Fredrik och Mikaela ett ljust & frscht hem med vita mattor, med husdjur och smbarn i samma hushll som ett utlndskt hembitrde som inte syns till s mycket i tvserien. I ett avsnitt bestmmer sig dock familjen fr att bjuda hembitrdet och hennes man p
3 Doing the Dirty Work?, Bridget Anderson, 2005. Sid 188. 4 Doing the Dirty Work?, Bridget Anderson, 2005. Sid 116

Joseph Pollack, GNVA01

middag vilket leder till en scen dr dialogen r vldigt satiriskt samhllskritisk. Ett annat intressantare exempel r tv-serien Gossip Girl som speglar den mer amerikanska synen p hushllsnra tjnster. Hembitrdet Dorota och hennes arbetsgivare Blair Waldorf har till brjan en vldigt enkel kontakt och hembitrdet r i de tidigare ssongerna mest en statist. Men nr Blairs mamma flyttar till Paris blir kontakten mellan henne och Dorota mer av en vnskaplig relation, ven om Dorota till synes jobbar dygnet runt, trots tv barn hemma. Det drar tankarna till Bubeck's teori om skillnaderna mellan att tjnstgra och omsorg (min versttning) 5. Ett dramaturgiskt grepp fr mer flytande dialog r att lta Blair prata om sina problem med Dorota som i sin tur kommer med frslag p hur hon ska lsa sina dom, samtidigt som hon jobbar med att exempelvis vika lakan. Tv-serien lider i stort av ett enormt hora/madonna-komplex, med hembitrdet Dorota som enda undantag dr hennes karaktr frminskas till att vara en lustig polsk tant och aldrig en del av tvseriens huvudsakliga intriger.

Sammanfattning
I svensk kultur dr det inte r s vanligt med hembitrden grs det en satirisk ironisering av det faktum att de rika verklassmnniskorna lter en utlndsk kvinna slava i deras hem, trots att de aldrig sjlva hade haft samma hg krav p hemmets renhet om de sjlva hade tagit hand om det. I amerikansk kultur romantiseras istllet den globala omsorgskedjan och det moderna slaveriet frminskas till att vara en comic-relief. Hr kan en intressant skiljelinje gras. Ju mer ett land r kapitalistiskt desto svrare har man att kunna se mnniskan bakom tjnsterna. Om vi omvandlar det till mn och kvinnor; Ju mer manligt styrt ngot r desto svrare har man att kunna se mnniskan bakom kvinnan som endast duger till omsorg, vrd, sex och hushllsarbete i den globala omsorgskedjan.

5 Doing the Dirty Work?, Bridget Anderson, 2005. Sid 117.

Joseph Pollack, GNVA01

Bibliografi
Doing the Dirty Work?, Bridget Anderson, 2005. Zed Books Ltd. Long distance intimacy: class, gender and intergenerational relations between mothers and children in Filipino transnational families, Blackwell Publishing Ltd & Global Networks Partnership. Au Pair. Nicole Nielsen Horanyi. 2011. Made in Copenhagen (DR TV International sales) Solsidan. Felix Herngren, Ulf Kvensler, Jacob Seth Fransson, Pontus Edgren. 2010. Jarowskij produktion. Gossip Girl. Josh Schwartz, Stephanie Savage. 2007. Warner Bros. Television & CBS Television Studios

Joseph Pollack, GNVA01