Universitetet i Belgrad Filologiska fakulteten

Skandinaviska litteraturerna 4 Det religisa i Gst hos verkligheten

Olga Maksimovi, 090914

Belgrad, juni 2013

1.1.Inledning Denna text ska framfr allt vila p den religsa aspekten i novellen som jag ska behandla genom analys av motiven som jag ansg vara viktiga fr min tolkning samt utveckling av det religisa hos huvud karaktren. ven om det handlar om ett autobiografiskt verk ska detta faktum inte f stort utrymme i mitt arbete fr jag anser detta av mindre betydelse fr min analys. Enligt Blekingemuseets hemsida fokuserar nstan alla kritiska analyser av Lagerkvists korta berttelser, noveller och pjs p existensiella problem och anvndning av hndelser, karaktr och milj frn Bibeln, folklor och mytologi. Nstan hela hans opus relateras till att ska meningen i existens. I denna novell problematiseras Anders religsa knsla i en konservativ och traditionell milj och frndring i denna knsla. Jag ska frska belysa platser dr Anders vistas bde fysisk och psykisk och hur det terspeglas p hans religisa knslor, sedan kasta en blick p struktur av motiven och slutligen analysera Anders religisa utveckling genom bn, religis institution och motsttningar han str i med andra karaktr. Denna tre uppdelning ska samtidigt presentera namn p rubriker i uppsatsen.

1.1.Den fysiska och sjlsliga platsen Handlingen r situerad i en smstad i Sverige dr Anders bor med sin familj p den frsta vningen av stationshuset. En yttre handling r knappt synlig utan det handlar mer om en inre mogning av huvud karaktren. ven om tiden i novellen rinner och Anders mognar hnder det inga strre platsfrflyttningar dvs. hela tiden ser man handlingen i eller i omnejd av smstaden. Handlingens frflyttning finns frn fysiska byggnader till naturen och lsarens fokus ligger p det inre perspektivet. Det religisa i novellen ligger under de uppenbara beskrivningarna av naturen och livet i en smstad. Man mrker tre olika platser eller snarare handlingssfrer varav tv r fysiska och den tredje som innefattar bda r Anders sjlsligt utrymme. Den frsta platsen r stadsmilj dr allt r lagom, ingen sticker frn mitten och ifrgastter ngot. En konservativ och traditionell milj som lever lydigt enligt pietistisk moral. Dess inre egenskaper terspeglas i de yttre beskrivningar. Allt var enkelt inga gardiner eller smyck p fnster, allt var de, ven kyrkor hade inte mnga religsa symboler. P en vgg hngde en tavla som frestllde Luther. ver chiffonjn satt en liten hylla dr det lg en gammal sliten bibel [---] Alla husen var omlade
1

och inte s vl hllna. Inte heller var det ansat omkring, ingen trdgrd, bara kala backen med brunnen och kanske ett ppeltrd. (Lagerkvist, 1982:7)1. Dr gllde den pietistiska hierarkiregeln det som Gud var p himellen var fadern i familjen och prsten i ett samhlle och Guds representat borde man lyda och respektera. Den andra handlingssfren r naturen som omfattar fysiska representationer av det ursprungligt naturligt som trd, vder, vatten. Den andra handlingssfren ligger i ett osrbart frhllande med den tredje dvs. naturen som fysisk materialisering av Anders inre vsen kopplas med det metafysiska, hans knslor. Det r motivet av himlen som frenar den materiella (fysiska) sfren och den psykiska (andliga) och p s stt visar denna dualitet, ngot som man kan se och samtidigt kopplas med inre knslor, frihet och det gudomliga. Den sista sfren r naturen som Anders psykiskt utrymme, dr stenen r hans altare. Naturen som sjlslig handlingssfr r den viktigaste platsen i Anders liv och dessutom gr hans knslor ihop med naturen. Naturen fljer hans sjlsliga tillstnd, nr han r ro s r naturen, nr han oroar sig r naturen mrk, mlnig, gr och det regnar. Det r naturen som hela tiden str som ett medium mellan Anders och det guddomliga. I en sdan mngsidig vrld placeras Anders som inte kunde inordnas. Han knde som en frmling, som gst i sitt eget liv, i sin egen realitet. Vad gller Anders egen plats i troendevrlden han befnner sig i r han som vildanden som inte trivs i sin omgivnig och frsker hitta sin plats i verkligheten fast till skillnad frn Andersens Vildand hnder mogning, i denna fall religis mogning, p fysiskt samma plats dr hela omgvning r en motpol, dock verkar inte emot hans mogning. Det kommer inga skurkar, bedragare eller annan materiell realisering av det onda som frfljer honom. Anders lmnar inte platsen kroppsligt utan bara sjlsligt och det r p denna niv frndringarna hnder. I sitt sjlsligt utrymme frgar han aldrig varfr eller vem utan strvar efter en mer helhet stt att se p saker och ting. Religisa symboler som en del av den materiella sfren r motbjudande fr honom. I en sdan religis uppfattning dr koppling med Gud r mer personlig, inte hvd, bruk eller inrotad protokoll utan en mer emotionellladdad och betydelsefull relation finns inte plats fr kyrkan som bevis p Guds existens och dess institution p jorden dr man stndigt str i skuggan av ngot mycket strre och starkare och borde knna sig lite och servil. Anders sinnevrld str i fokus och det verkar att berttaren befinner sig i den tredje handlingssfren ngonstans i sjlsligt rum och eftersom teman r religisladdad fr lsaren

I lpande text ska jag skriva bara sidomummer fr alla citaten r frn detta verk.

ibland intryck att sjlva Gud (naturen) berttar denna historia. Spnningen kar pga den rda trden, att bryta sig ut, r precis i motsats till servilitet framfr en allvetande makt. 2. Motiven och deras struktur i novellen I denna del ska jag genom att sortera och beskriva motiven peka p deras betydelse fr novellens struktur. Om man gr en grafisk teckning (Bilden 1) ser man att alla motiven dubblas dvs var och ett har sin motsvarighet p andra sidan linjen beroende av vilken plan man tar i hnsyn. P den abstrakta planen ligger tron, bnen och brottet med religion, Anders inre knslor och funderingar. Alla de har sina motsvarigheter p ytan i form av rdslan, tget och dden. Frfattaren verkar gradvis infra nya motiv och bilder fr att frstarka det religsa och Anders religis mogning liknar trappstigning. Frst ansattes han en kort tid av frgan vem som skulle d och knde den irationella rdslan som intensifierade hans bner. Hans bn i skogen verkade som offringsritual och emellant lugnade honom tills mormor kom en dag med tget. Tget r ett nytt motiv dvs en trappa upp i hans mogning. Enligt Symbolordboken (Gerbran, 2004) r motivet av tg i nra samband med dden fr tget r en bild av ett kolektivt liv, samhllsliv och de som r starkare n oss. Det betecknar fordon av frndringar, dr man ntrar knappt bde i bra eller dligt hll och samtidigt ngonting som vi inte kan grepa, psykisk frndring, ett nytt medvetande som leder till ett nytt liv. Tgen som for fram nere p bangrden tycktes han inte se. Men han knde dem, hur det gled och gled, ndrades och ndrades i ett. Han behvde inte se.(23) Samtidigt pminner tget om Anders: Det (tget) var mycket mindre n de andra och sg s lustigt ut att man mste le. [---] Han rknade det mest som sitt eget tg och vinkade ett slag t det.(24) Tget hr r ocks ett fordon liksom den mytologiska bten som anvndes fr att kra sjl till en annan vrld, dr rls presenterar den fina grnsen mellan livet och dden. Tget p den verkliga har sin motsvarighet p den abstrakta planen; p samma stt som bnen tog honom till brott med religion, bringde tget nyheten att dden nrmade sig. Bde tget och bnen pverkade en frndring i Anders liv och frndringen r dden bde i fyfisk mening dvs att mormor inte lngre fanns men ocks att religisa i honom brjade d ut frn detta gonblick. P vg mot nsta trappsteg i denna motivtrappa upplever Anders ett slags katharsis eller en sregen religis besvikelse, frfarlighet p begravningen. Alla utsagda ord klingde i hans ron som nonsens. Av jord r du kommen. Jord skall du ter varda. Om det bara ville ta slut, om det bara toge slut! Denna lnga hgtid kring dden det var frfrligt.(82)
3

Frn toppen av motivtrappan visas Anders som segrare, den som segrade rdslan, frigjorde sigsjlv och konstruerade sitt eget system och mikrouniversum dr allt hade andemening. Han antog den nya lran som sopade bort Gud och all frhoppning. Den var som gjord fr honom, gjorde hjrtat hrdare. Och den frklarade hans barndom, all dslighet och ngest som legat p lur i dunklet omkring den, trots hemmets trygghet, trots allt han dr gt... Han hade knt rtt. (97) Det verkade att segern ver egen sjukdom (dden) gjorde att han brt sig ut ur hela det religsa.Den som lade livet ppet i dess nakenhet, meningslshet; inte ngon tro bara s som det r. (96) Han var dold rationalist frn sjlva brjan och anade att ingenting var visst och stod fast, bara tomheten.

Bilden 1

3. Utveckling av den religisa knslan brott med religion I hans skrck fr dden var ngot omnskligt. [---] Det var ngot omnskligt i detta vanvettiga fastklamrande vid livet ngot livsfientlig.(75) ven om han brt sig ut ur det religisa var Anders starkt attraherad av religsa karaktrer under hela sitt liv. Mor, mormor, Signe och till slut frlsningsofficer r alla kvinliga djup troende karaktrer som lockar Anders, bredvid dem knner han sig trygg. I trtthet, nr han tnkte p att han ju bara skulle d, tyckte han att han ville ge upp att slita sig ls, vad tjnade det till. Hellre sjunka till ro i hemmets trygga famn, dr allt var s visst, och mor skulle sitta och hlla hans hand, och hon skulle lsa fr honom ur psalmboken, som hon s grna ville, som han visste hon s grna ville... (97) Redan i tidig ungdom knner han inte tron p samma stt som andra i hemmet. Det var s tungt och mrkvrdigt nr de bda satt och lste och ingen sade ngonting. Barnen hll sig stilla, det kndes s tyst att de blev beklmda.(10) Ju mer intensifierades rdslan desto mer tnkande om religion uppstod. Rdslan fungerade som uppmuntringsmotiv fr bn. Vid frsta mte med en av ddens brare (kllmstaren) fr man veta att rdslan kommer att flja den lille genom hela novellen och redan som liten fick han erfara kylan och mrkret av dden i ishuset. Man var som begraven, visste inte om levande eller dd. Man darrade av skrck...(28) Dden nrmar sig stndigt med andra karaktrer. Frst med mormors sjukdom kom dden verkligen nra dem i hemmet och d brjade Anders skilja sig frn familjreligion. Denna rdsla som frfljer och fr irationell styrka r inte ngonting som r motiverad med konkreta bevis. Den r present och dess intensitet kommer att ka s smningom till en viss kritisk punkt nr han bryter sig ut frn fngkedjan av familjens tro. Rdslan fr dden r ledmotiv, rdslan att frsvinna, att inte lngre existera, att svartna, att hela ett liv var frgves, att frvandlas till ingenting. Enligt symbolordboken (Gerbran, 2004) betecknar dden en frgnglig tillvaro som r mottaglig fr frdelse. Det som frsvinner i en oundviklig utveckling av jorden och livet. Den infr ocks dualitet av oknda vrldar av helvete och paradis. I psykologiskt avseende innebr dden en vergng, frigrelse frn negativa och regresiva krafter. Precis denna vergng r att bryta sig ut, att dda en personlighet s att en annan kan uppst. En spnn mellan stridiga krafter r gemensamt fr varje levande varelse. Ddens misterium knns som bvan och vanligtvis frestlls i avskrckande former. Hos lille Anders finns ingen materialisering av denna rdsla, ingen objekt eller manifestering som stadig frfljer honom utan denna knsla av skrck. Denna
5

ngest ligger djupt i honom och blir synlig genom kroppsliga reaktioner (bleknad, darrande) under tnkandet om vem som skulle d och bnextas. Dden knde han genom alla sinne, srskilt lukt. Ddsdoften var doften av gammalt stugan, mblar, mnniskor och dess frger var mrka och tunga som sjlva huset. Allt religist fr honom var tyst, lgmld och ddsvart. Och dden assosierade honom p religion. Dden betydde ett slut fr honom. Ett slut av livet och allt vad det innebar. Ett slut av cyklisk rrelse i livesuniversum. Drfr bad han bara fr ett, att ingenting frndras. Att rrelse pgr evigt och att livet rullar vidare. Han visste att slutet var oundvikligt men det skrckte honom. Vid 12 rslder vnde han sig till naturen eller snarare verlgsnade frn den institutionaliserade religion men hans bner inriktade sig p samma Gud. Nej, han bad till samme Gud som de dr hemma, det var ingen skillnad. Men han hade sitt hr ute. Varfr visste han inte, det hade bara blivit p det viset. Inte fr att bedja ute i naturen det var inget hgtidligt fr honom, tvrtom. (55) Hans vndning innebar ett frsk att hitta denna guddomliga gnistan i sigsjlv. Det verkade att genom att skapa ett frhllande med den metafysiska, guddolmliga skapade han frhllandet med sig sjlv. Han attraherades av stenen, knde drifter och nskan att g dit och be i naturen, dr hittade han ro och frid som andra hittade i institutionen. Denna knsla av trygghet och koppling med det spirituella i naturen motsatte sig till oron som initierades av Bibeln och ddsdoften. Doften av tradition, normer kopplade han med institution och ett srskilt livsstt utan mnga frgor. Denna doft som alla luktade av irriterade Anders nsa. Den presenterade ngot obegriplig, frmmande och otck. S luktade alla sockenbor som verkarde be utan riktiga knslor, som om de utfr en automatisk handling, ngot som man tog fr givet. Enligt denna bedmningsgrund kontrasteras Anders med andra sockenbor, skolkamrater och familjemedlemmar, de som uttalar hrda ord men verkar inte begripa eller knna dem. Och s pratade de om Gud hr ocks, hr (i skolan) och hemma, verallt! Vem var det? Vad betydde allt det dr pratet? Tyckte de det hjlpte! Nej, Gud brydde han sig inte om. Det var inte som frr. Och han hade aldrig begripit sig p honom egentligen det var inte det det gllde. (66) Medan han var frdjupad i tankar verkade det att jorden stannade ett tag: S dsligt ock konstigt det kndes just nu. Vrlden glmde liksom bort sig, visste inte vad den var fr ngonting. Det syntes p husen mittver bangrden, p allting. Det hll liksom upp, var alldeles tomt och utdtt runtomkring.(24) Absolut ingen plats i novellen finns dr man kan se Anders funderingar ver livet och religion uppenbart och explicit, allt detta r p ett sreget stt packad i
6

hans kroppsliga reaktioner och beskrivningar av andra sockenbor. Andra bestmde att tro, och tolkade naturens tecken och ovdret som bevis p Guds existens. Den lille kunde inte acceptera det fr ngot var odefinierat och osagt, dessutom knde han oron. Om man accepterade Gud s lste allt sig enligt Guds vilja, i sjlva verket var hela livet Guds vilja och mnniskor borde vara lydiga tjnare Ske Guds vilja.(68) Man mrker att oron och rdslan fr dden kom honom att be: Han hade sitt att g efter , en egen vrld och levde i, en trng vrld med frestllningar och freskrifter som inte fick rubbas, inte brytas mot. Ingenting kunde gras t sdant. Det var s. (55) Rdslan fr dd blandad med rus utmanade stark extas, trans han fll i. Det ljd som en hymn till livet inom honom, en mrkvrdig hymn som inte blev till ngon jublande sng, som bara rknade upp allting. (56) Han fll i extas under bn, knde djup och inre ro dr vid stenen, var i ett annat universum och slutligen knde lttad. Men hr inne var alldeles tyst, skumt som om kvllen. Det var hgtidligt p sitt stt som han lg dr och bad p stenen i halvmrkret. Han rrde inte, inte munnen heller. Bara kinderna som gldde, och fingrarna som han kramade samman s hrt han kunde. (57) Han bad bara fr ett ofrnderlighet, ju god eller dlig n var, bara att f leva. Strvan att tillstndet inte frndras att allt fryser, konserveras som det r fr gott. Hr finns det dualitet av religion, han r osker om Guds existens men ber. Fr om Gud finns r risken fr stor och att be var en del av hans socialisering. Han var s liten och underdnig framfr Gud, s uppfostrades han, att acceptera allt som Gud predestinerade fr en mnniska, att st ut med det och vara servil. Det ligger i Guds hand, sade den gamla.(65) Detta motiv att vara servil, tacksam, att njda sig med lite oroade honom. Anders skilde sig frn sin morfar som under hela sin ungdom och sedan nr han blev gammal hade bara levat fr att frukta Gud och lta sig ledas p hans vg.(47) Det lnade sig inte att ha ngra nskningar, bara man fick finnas, fick vara med. I jmfrelse med andra var hans bn mer riktig, han knde bnen och lyckades bygga ett sant frhllande med sin Gud. Hans bn var ohrbar, osagd, det fanns inga hrda eller mystiska ord. Efersom Gud r s stor, maktig och styr allt r det ingen mde att be p stenen utan nd. Man mste offra sig, anfkta sig, bli vt av regn, utmattas, bevisa att nskan r stark. Det fordrades mycket fr att skert bli hrd. Drfr lnade det sig heller inte att g hit de dagar d det var vackert, bara roligt att komma ut och g.(55) En vndpunkt i hans religisa knsla hnde gradvis, orsakad av att Gud inte hrde hans bner och mormor dog, bnen lnade sig inte lngre och blev tom konvention. Han bad fortfarande att inte d men utan servilitet och att stta sig p
7

kn. Bn hade ingen betydelse, ingen tro fanns i den d. Sjlv frstod han det som ett tvng som kom av verspndhet. Men han var fri. Han hade brutit sig ut. I sin inre strid fanns han hela tiden mellan sin egen vg och de troende men slutligen segrade sin rdsla. Det mrktes inte. Ingen kunde mrka det. Det bara grvde ner sig, gmde si g undan s att de inte ens sjlva riktigt frstod det. De bara knde det. Allting bara knde de. Nu knde han detta. [---] Det som skedde var ngot rtt, som vid en fdsel. Och ngest och vnda som d, ngslan fr ett nytt vaknande liv och fr ett gammalt. Och ngot kvljande fr att ngot var i upplsning, i frndring, liksom i frruttnelse. [---] Han smg bort frn deras Gud, listade sig undan utan att det mrktes. Snart stod han ute i mrkret och runt omkring honom var bara ett tomt rum. (92,93)

Innehl

1.1.Inledning .................................................................................................... 1 1.2 Den fysiska och sjlsliga platsen .................................................................. 1

2. Motiven och deras struktur i novellen ............................................................ 3

3.Utveckling av den religisa knslan brott med religion ............................... 5

Litteratur
Gerbran, A. evalije,. 2004. Smrt. I: Renik simbola. Novi Sad. Stylos.

Lagerkvist, P. 1982. Gst hos verkligheten. Bonniers.Stockholm.

Pr Lagerkvist Critical Essays. Tillgngligt: http://www.enotes.com/par-lagerkvist-essays/lagerkvist-par

6.4.2013.

Riksarkivet. Svenskt Biografiskt Lexikon. Tillgngligt: http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10912 10.4.2013.

Sjberg, Leif. 1974. Pr Lagerkvist. I : Comlumbia Esseys on Modern Writers 74. Columbia University Press, New York, Tillgngligt: http://www.jstor.org/discover/10.2307/40917709?uid=3738928&uid=2134&uid=4580178207&uid =2&uid=70&uid=3&uid=4580178197&uid=60&sid=21102015964321 5.4.2013.

10