Den vetenskapliga definitionen av knslan, eller emotionen, som den kallas i medicinsk litteratur r inte knivskarp, och skillnaderna

mellan emotion, stmningslge och drift r inte vidare definierad. Inom fysiologin brukar man dock skilja p tre typer av emotioner: Primra emotioner Brukar ocks kallas universella emotioner. Till dessa rknas fretrdesvis knslan av att vara lycklig eller olycklig, frvning, ilska, avsky, fruktan. Sekundra emotioner Brukar ocks kallas sociala emotioner. Till dessa rknas fretrdesvis avundsjuka, skuldknsla, frlgenhet, stolthet och blygsel. Bakgrundsemotioner Brukar ocks kallas basala emotioner. Till dessa rknas allmnna tillstnd som bland annat allmnt vlbefinnande, allmn obehagsknsla, lugn eller spnning.

Knsloreaktioner och dess mekanismer [redigera]

Knslor kommer ofta som reaktioner p hndelser, hndelsen r ett stimulus. Om ett stimulus r emotionellt relevant kallas det inducer eller frstrkare (reinforcer). Frstrkare delas upp i positiva och negativa, naturliga och frvrvade och mellan yttre och inre.

Knsla enligt humanioran [redigera]

En knsla eller emotion kallas tillstnd som rdsla, vrede eller sorg, som de flesta mnniskor har erfarenhet av men som kan vara svra att definiera. Ett allmnt knnetecken hos knslor r att de har ett objekt, det som knslan riktar sig mot. Emotioner spelar en central roll inom psykologin, men ven inom filosofin och kognitionsvetenskap. Emotioner innefattar ofta upplevelser, fysiologiska frndringar och beteendetendenser. En sorgsen person r till exempel medveten om att ett sakfrhllande som gr personen sorgsen freligger, mrker att vissa delar av kroppen pverkas av knslan (som att trar trnger fram), och disponeras till att handla p ett speciellt stt, till exempel att frndra det sakfrhllande som orsakar sorgen. Olika emotioner brukar dessutom ofta medfra speciella kroppsliga uttryck, oftast ansiktsuttryck. Med tanke p att dessa uttryck nrmast r universellt likadana anser mnga att de har en biologisk grund. Emotioner br skiljas frn den nrliggande, men distinkta, uppsttningen mentala tillstnd som brukar kallas stmningslgen (engelska: moods). De senare skiljer sig frmst genom att de varar ver en lngre tidsperiod och genom att objekten fr dem r oklarare. Tv olika synstt p emotioners uppkomst br ocks skiljas t; det ena lgret betraktar dem som resultatet av kognitiva verlggningar som innefattar hnsyn till olika slags vrden, tidigare erfarenhet och bedmning av handlingsalternativen. Det andra lgret ser de snarare som automatiska reaktioner som fregr det kognitiva verlggandet. ven inom handlingsomrdet spelar emotioner enligt mnga en avgrande roll. Den skotske filosofen David Hume gick s lngt som att hvda att utan emotioner ("passions" som han kallade dem) vore personer helt inaktiva, eftersom frnuftet i sig endast r och br vara "passionernas slav". I och med att emotioner r knutna till handlingsdispositioner s leder de till att rikta vra handlingar mot utvalda ml, ven om detta inte kan sgas glla fr alla emotioner. ngest kan exempelvis snarare ha motsatt effekt, genom sitt desorganiserade av beteendet.

Man kan inom humaniora se knslan som: 1. Fysisk upprrdhet (subjektet erfar energifrndringar i kroppen, sinnestillstnd) 2. Fysiska uttryck (typiska gester, ansiktsuttryck och kroppshllningar) 3. Laddning (positiv eller negativ) 4. Kulturellt, socialt och kognitivt sammanhang (av tankar om och vrderingar av sammanhang) 5. Intentionalt objekt (knslor handlar om ngot) 6. Handlingstendens (rdsla r kopplat till flykt eller frlamning, ilska till aggression etc)