Innehllsfrteckning Innehllsfrteckning Inledning Sammanfattning Allmnt 5 6 3 4 2

Japans industriella struktur Faktorer som bidragit 11 till Japans framgngar Jmfrelse mellan Sverige och Japan Kllfrteckning Bilaga Inledning 19 18

14

Sverige r nu i en djup lgkonjunktur, med massor av "sparpaket". Drfr tyckte jag att det skulle vara intressant att titta p just en av vrldens strsta och starkaste mark nadseko-nomier och se vad som skiljer den mot Sverige. Jag valde inte USA utan J apan som kommer lite i skymundan mot den stora jtten i Vst. Jag kommer att ta upp lite om fretagsstruktur d v s om de r konglomerat eller ej, stort eller litet o s v. Sedan tnkte jag ta upp lite om instllningen till arbete h os japanerna, d v s hur deras tra-ditioner r i frhllande till arbetet. P det hr sttet tnkte jag pvisa vad som gr Japan till en rela-tivt solid ekonomi. Jag v ill ocks visa vad som gjort att Japan har haft s otroliga framgngar speciellt efter andra vrldskriget. Sammanfattning Japan r ett relativt litet land, men nd har det utvecklat en vl-digt stark ekonomi. Bristen p tillgngar och det isolerade lget har lett till att japanerna mste ha en ef fektiv handel ver grn-serna. Japan har ett vlutvecklat industridepartement som samarbetar dagligen med industr in och fungerar som ett samordnings- och rdgivningsorgan. De stora industrigrupperna str fr hlften av Japans frdlings-vrde, men bara ca 1/5 av s ysselsttningen. Detta beror frmst p att industrigrupperna tillmpar livstidsanstllning och seniori-tets-systemet vilka r mycket kostsamma, men ger mnga frdelar bl a effe ktiva arbetare. Industrigrupperna samarbetar med sm- och medelstora fretag, de hjlp er dem med bl a finansiering och rd-givning. I gengld arbetar de mindre fretagen lo jalt fr de stora och blir som ett slags skerhetsomrde fr dem. De flesta japanerna sparar fr en oviss framtid, drfr att de ej har ngon speciell soc ial trygghet genom staten, endast en folk-pension p ca 3816 kr/mnad. Genom detta s parande blir ban-kerna enormt kapitalstarka och drfr r just de 4 strsta banker-na i vrlden ja-panska. Det genomsnittliga sparkapitalet fr en japansk familj r ca 354 00 0 kr. Deras marginalskatt r endast ca 10% vilket moti-verar vertidsarbete och mer

sparande, drfr arbetar japanerna ca 6 h mer n t ex europer. Det finns mnga faktorer som har bidragit till Japans framgngar framfr allt efter an dra vrldskriget bl a den stabila stllningen in-ternationellt, den effektiva inrike spolitiken, nringssystemet, styr-ningen av fretagen och de effektiva arbetarna.

Jmfr man Sverige och Japan s r det, det lite strre landet med 8 miljoner inv. mot det lilla landet med en enorm befolkning p 125 miljoner. Det lilla landet har en BNP som r ungefr 17 gng-er s stort. Fretagen fr ocks en mycket vnligare politik mot grov etarna och de lgavlnade. De har ocks en mera demo-kratisk beslutsfattning. I Japan vgar de skjuta till pengar i dliga tider, bde till teknikimport och fr att ka konsum tionen. JAPAN Allmnt Det som karakteriserar Japan r frmst trngboddhet, frekomsten av naturkatastrofer och bristen p naturtillgngar. Japan har ca 125 miljoner invnare p en total markyta av 3 78000 km2 varav ca 80% bestr utav berg- och skogsomrden.

Befolkningsttheten r i verkligheten hgst i vrlden och detta r frmst i storstderna. I o h med detta blir fljden en mycket hrd konkurrens p nstan alla omrden. Detta mrker man ocks i n-ringslivet och terspeglas ven i de verlevnadsmjligheter som ligger i en stark konkurrenskraft. Gruppbildning r en naturlig procedur i en sdan omgivning. Fast d et r ju ocks s att japa-nerna under mnga generationer har lrt sig leva med trngbodd-he t, msesidig frstelse och harmoni. Ett resultat av detta bero-ende r t ex uppbyggnade n av ett rakt nedstigande relationsnt mellan fretagen inom en fretagsgrupp. Folk lever under ett stndigt hot av naturkatastrofer, som jord-bvningar, tyfoner, v ersvmmningar o s v. Oskerheten har ge-nom tiderna lrt folk att spara fr en oviss fra mtid och leva s flexibelt som mjligt. Det r ocks s att regeringens politiker uppmuntr ar folk att garantera sin framtid p detta vis. Det r bl a drfr japanerna har det hgst a sparkapitalet per hushll i vrlden. Detta gr naturligtvis att bankerna blir vldigt stabila. Japans brist p naturtillgngar tvingade mnniskorna att redan fr ca 100 r sedan utveckl a handelsfirmor som kunde tillvarata och importera rvaror till Japan. Detta har s edan utvecklats till det gi-gantiska handelshus som det r idag, som inte bara sys slar med handel till och frn Japan utan ven med handel mellan andra ln-der och drige nom pverkar vrldsekonomin. Japans industriella struktur Japans industriella struktur r uppbyggd p fljande stt: * Industridepartementet eller Ministry of Trade and Industry (MITI).

* Ett halvt dussin stora industrigrupper med tillhrande stora f-retag och et t stort antal icke tillhrande stora fretag. * * Ett stort antal sm och medelstora (SM) fretag. Allianser mellan de stora fretagen och SM-fretagen.

MITI samarbetar med industrin och fungerar som samordnings- och rdgivnings organ. MITI och industrin har stndig kontakt med varandra s att de kan diskutera d agens och framtidens problem och MITI ger rd nr industrin behver det. De stora freta gen ar-betar och konkurrerar fritt med varandra. Trots stor fretagens enorma stor lek sysselstter de endast 1/5 av den totala arbetskraf-ten i Japan men str fr ca hlf ten av industrins totala frdlings-vrde d v s produktionsvrdet minus frbrukning (rvaror

, halv-fabrikat och liknande som anvnds i produktionsprocessen). De sex stora ind ustrigrupperna r : Mitsubishi (se bilaga 1), Mitsui, Sumitomo, Fuyo, Sanwa och Da iichi-Kangyo.

Skillnaden mellan de stora industrigrupperna och SM fretagen r att industrigrupper na tillmpar livstidsanstllning (vilket jag tar upp i ett srskilt avsnitt). De anstll das lner bestms enligt se-nioritetsprincipen vilket r ett lnesystem som ger framt and a och lojalitet bland de anstllda i fretaget(terkommer senare i ett av-snitt). De l ivstidsanstllda gallras normalt bland de bsta akade-mikerna och de skickligaste ar betarna. En normal industrigrupp omfattar bank, handelshus och ett antal industr ifretag.

Fyra femtedelar av den totala arbetsstyrkan tillhr de ca 600 000 sm och medelstora fretag som svarar fr ungefr hlften av in-dustrins totala frdlingsvrde. SM fretagen e uder lgre lner och smre sociala frmner n de stora fretagen. Livstidsanstll-ning r ga sllsynt i denna grupp.

Mnga av SM-fretagen r sammanbundna och beroende av de stora fretagen fr att verleva. D enna speciella sammanbindning kallas "Keiretsu" och innebr att SM-fretagen lojalt arbetar fr de stora fretagen. Industrigrupperna r intresserade av att hjlpa SM-fretag en med finansiering, tekniskard, maskinutlning, per-sonalutbildning o s v fr att de ska uppn hgsta mjliga produk-tivitet och kvalitetsniv. Dessa "Keiretsu-relationer" tjnar bda parter p. De stora fretagens frdelar r lgre arbetskostnader och stor elastic tet i arbetsvolym. Drfr bildar SM-fretagen ett skerhetsomrde kring det stora fretaget. Frdelarna fr SM-f-retagen r tillgngen till den hjlp frn det stora fretaget, som r n fr konkurrenskraften. SM-fretagen glds med det stora fretaget i affrsframgngarna. Som en gentjnst mste SM-fretagen erbjuda befattningar t dem som pensionerats frn det stor a fretaget. Detta system strker relationerna mellan de bda fretagen. Det hnder drfr of a att arbetsstyrkans medellder r hgre hos SM-fretagen n det styrande fretaget.

Utanfr dessa SM-fretagsgrupper med "Keiretsu-relationer" finns det ett stort antal SM-fretag som inte har ngon som helst rela-tion, varken direkt eller indirekt til l ngot styrande fretag. Dessa SM-fretag hittar man inom den lttare industrin. Ett st ort antal konkurser registreras varje mnad huvudsakligen bland dessa fre-tag. Unde r 1990 gick ca 19 000 fretag i konkurs. Det gjordes tgrder frn regeringshll fr att hja nivn p denna grupp s att de ska kunna klara av de stora krav som de stora fretagen s tller. Livstidsanstllning De japanska arbetarna hos ett stort fretag arbetar fr samma fre-tag under hela sitt liv. Man brjar arbeta hos fretaget s snart man har gtt ut skolan och arbetar till s in pensionering. Fretaget kan satsa p de nyanstllda genom omfattande trningsprogram fr att motivera dem att stanna. Intressant r att det inte finns n-gon lagstiftning i detta system utan man betraktar det som en sed.

Livstidsanstllning ger den anstllde en avgngssumma p ca 1 miljon i dagens penningvrde nr denna avtjnar sin livstidsan-stllning vid 58 rs lder. Denna avgngssumma r beroende av antalet tjnster hos det fretag dr han r anstlld och ju lngre han har arbetat desto trre blir summan. Detta system r natur-ligtvis gynnsamt fr den som brjat efter att h a slutat en tidigare anstllning hos ngot annat fretag.

Frdelarna med livstidsanstllning r att fretaget vinner de an-stlldas lojalitet. Man h ar ett gemensamt ml fr sitt fretag : de anstllda pverkar fretagets resultat p alla niv genom frslag och lagarbete fr att frbttra produktivitet och kvalitet, minska kostna derna, spara energi och tillmtesg leveranstidskrav osv. Bttre lnsamhet ger i sin tur bttre utrymme fr hjda lner, bo-nus och avgngssumma och dr med kad trygghet fr de anda fr att det som r bst fr fretaget r ocks det bsta fr de anstllda. I grunden finns

sidigt frtroende mellan fre-tagsledningen och de anstllda tack vare livstidsanstllni ngen. Nackdelarna med livstidsanstllningen r lg flexibilitet i lne-kostnadshnseende. Under dliga tider kan fretaget normalt inte permittera eller avskeda sina anstllda efters om avskedandet inne-br att fretaget fr dligt rykte och det kan ven tolkas s att f-reta et r nra konkurs. Man frsker drfr behlla sina anstllda s gott men kan genom utbildni ogram eller genom att flytta folk till dotterbolag inom koncernen.

Minskning av anstllda sker genom naturlig avgng och anstll-ningsstop fr nyrekryterin g. Nr ett fretag frutser dligt resultat reducerar frst direktrerna och cheferna sina l er och bonus fr att freg med gott exempel fr sina anstllda. Nr det nd blir ndvndigt dta extraordinra tgrder stimulerar man till frivillig avgng genom att erbjuda extra tillgg till den normala avgngssumman fr dem som tar frtidspension. Den anstllda drabbas normalt sist. Nr det r absolut ndvndigt att avskeda folk, frmedla r fretaget arbete i annat fretag fr att ta ansvar fr de anstllda. Fretaget svarar fr socialtrygghet

Livstidsanstllningen kostar fretaget mycket eftersom man tar hand om de anstlldas p ension, lkarvrd, bostad, bostadsln, fri-tid o s v. De flesta stora fretag har eget s jukhus, fritidsanlgg-ning, bostder, o s v. Ibland tar fretaget ven hand om begrav-ni ngen av sina anstllda. Fretaget fungerar som det sociala trygg-hetsorgan som state n annars gr i andra lnder. Som ett exempel kan nmnas att en man avled i hjrtinfarkt. Han hade varit anstlld hos ett av de ledande fretagen i 15 r. Fretaget ordnade be-g ravning och avskrev hans bostadsln p ca 250 000 kr och dess-utom anstlldes hans hus tru som kontorist hos ett dotterbolag in-om koncernen. Detta var mjligt tack vare det stora fretaget som har rd att gra p detta stt men det r knappast mjligt fr SM-f en. Det r drfr viktigt fr ungdomarna att f anstllning hos de stora frtagen och fr att det mste de utexamineras frn knda universitet eller tekniska hgskolor. Det frstrker t en-densen att studera till hgre utbildningar och kar konkurrensen till ubildningsi nstitutioner. Livstidsanstllningen verkar passa bst i ett konkurrenssamhlle dr man behver de anstlld as samlade kraft till kad konkurrens-kraft ena sidan och till trygghet, vnskap och arbetstrivsel andra. Detta verensstmmer med det traditionella japanska mo-raliska synsttet "att inte tjna tv herrar". Enligt underskningar stdjer ca 80% av de tillfrga de livstidsanstllningen. Trots de nackdelar som nmnts tidigare och trots frndringar i framfr allt ungdomars attityd och ett ndrat ekonomiskt klimat kommer an-tagligen livstidsanstllningen troligen att verleva i framtiden. Senioritetssystem

Livstidsanstllningen kopplas med ett senioritetssystem som be-stmmer de anstlldas ln er efter antal tjnster i fretaget. Spe-ciellt fram till ca 40 rs lder spelar antalet tjnster en domine-rande roll. Sedan tas det mera hnsyn till arbetskapacitet och sty rningsfrmga nr det gller befordran till chefsposterna. Fr-delarna med senioritetssyst emet r de samma som livstidsanstll-ningen : fretaget kan investera i de anstllde uta n att riskera att de slutar och erfarenheterna stannar kvar inom fretaget. Nackde -larna r hga och icke flexibla lnekostnader. Fast mnadsln r den vanligaste lneformen f arbetarna. Ackordln infrdes efter kriget genom amerikanskt inflytande men de flest a har tergtt till mnadsln. Tv gnger om ret delas bonuslnerna ut, i slutet av juni och cember. Bonuslnerna var ursprungligen beroende av fretagets resultat men r numera u ngefr 2-3 st mnadslner per gng. Storleken varierar i olika industrigrenar. En genoms nittlig bonusln p 33 600 kr betalades ut i december 1990. Genom-snittsbruttoln fr en tjnsteman var 1990 270 000 kr och nettol-nen efter direkt skatt 230 000 kr. Drav s parade han ca 58 000 kr. Sparande och skattesystem

Japanerna har traditionellt sparat fr en oviss framtid. Lnesystem med bonus varje halvr och skattesystemet underlttar sparandet. Regeringens beslut med prioritering av industrin gr det svrt fr folk i allmnhet att f privata bankln. En mager pension mste garderas genom sparande. En folkpen-sion p 3816 kr per mnad 1 990 fljer prisutvecklingen. Det ge-nomsnittliga sparkapitalet fr en japansk familj uppgr till 10,6 miljarder yen eller ca 354 000 kr 1990. Det innebr ett samman-lag t sparkapital motsvarande ca 10 600 miljarder kr i hela Japan. Vid slutet av 199 0-talet kommer detta belopp att verstiga 26 500 miljarder kr. Detta utgr ett enorm t sparkapital fr landets eko-nomi. Vrldens fyra strsta banker r japanska p g a detta sparan-de. Varje lntagare sparar i genomsnitt 20% av sin ln. Sparkapi-tal upp til l ca 530 000 kr per person r skattefritt.

Trots ett pro-gressivt skattesystem, som nr upp till 75% fr dem som har mngmiljonin komst, r inkomstskatten fr en vanlig lntagare lg. Skatterna fr en familj med en rsln a 120 000 kr r ca 9,8% i Japan, 12,9% i Tyskland, 17,3% i USA, 24,3% i Storbritann ien och 47,1% i Sverige. Det saknas avdragsregler i skattesystemet fr vanliga lnta gare, som aldrig behver deklarera sin inkomst sjlva utan det ligger fretaget att dek larera fr sina anstllda. Marginalskatten fr vertid r mttlig, ca 10%, och motiverar ver idarbete. Faktorer som bidragit till Japans fram-gngar Den internationella situationen Japan har gynnats av av den internationella situationen fram till slutet av 1960 -talet av bland annat: Amerikanskt skydd: Japan slt ett skerhetsavtal med USA i brjan av 1960-talet. Genom detta avtal garanterades Japan amerikanskt militrt skydd. Krig: Korea- och Vietnamkrigen bidrog till den ekonomiska upp-gngen i Japan. Fritt handelsklimat: Flera stora organisationer bidrog till frm-jandet av interna tionell frihandel. Stabil valuta: Yen-kursen har legat frhllandevis lgt under 1950- och 1960-talen.

Lgt rvarupris: Rvaruexploatering och kparens marknad gjorde det mjligt att kpa rvarorn till lgt pris (ven rolja). Inrikessituationen Inrikessituationen har ocks bidragit till Japans ekonomiska ut-veckling. Bl a har fljande faktorer haft stor betydelse: Stabil regering: Den konservativa regeringen med det liberalde-mokratiska partie t som har riksdagsmajoritet, har frt en politik som r gynnsam fr industrin. Statens roll: Staten har varit samarbetsvillig med industrin och fungerat som sa mordnings- och rdgivningsorgan. Lga militra och sociala utgifter: Japans grundlag avstr ifrn militr upprustni ng och Japan frbrukar knappt 0,8% av BNP till sin frsvarsbudget. Dessutom var de s ociala utgifterna frhllan-devis lga under 1960- och 1970-talen.

Lg inkomstskatt: Inkomstskatterna r lga fr de vanliga lnta-garna. Det medfr relativt h nettoinkomst jmfrt med andra lnder. Social stabilitet: Samhllet r mycket stabilt, lg arbetskonflikt-frekvens och lg brot

tslighet. 98% av befolkningen anser sig sjl-va tillhra medelklassen. En folkgrupp, ett sprk: Inga konflikter p g a olika folkgrupper och sprk. Stor inhemsk marknad: Med 125 miljoner invnare har Japan en enorm inhemsk marknad . Av totala BNP utgr 75% inrikes- och 25% utrikeshandel. Kustindustrier: De flesta industrier ligger i kustomrdet, vilket underlttar transp orterna. Nringssystem Industrigrupper och SM-fretagens anslutning: Ett halvdussin stora industrigrupper har ett stort antal SM-fretag under sig. Livstidsanstllning: Stora industrigrupper tillmpar livstidsan-stllningssystemet. Fre tagen fr de anstlldas lojalitet och de an-stllda fr arbetstrygghet. "Senioritet"-lnesystem: Lnerna och avancering inom fretaget bestms av senioritet ell er antal tjnster.

En fackfrening fr ett fretag: Fretagsanstllda, oavsett om de r tjnstemn eller arbetar tillhr en och samma fackfrening, som r mycket samarbetsvillig med fretaget. Handelshusens roll: Ett dussintal stora handelshus spelar stor roll bde inom inri kes- och utrikeshandel. Fretagsstyrning Top management: Top management-medlemmarna, valda efter senioritetssystemet och eller sin ledningsfrmga. har tjnstgjort i sitt fretag i mnga r och knner det vl. Middle management: Middle management-medlemmarnas ar-betsinsats som lagledare r d en strsta drivkraften inom fretaget. Low management: Gruppchefernas och frmnnens roller r ocks mycket betydelsefulla fr at t stakomma produktivitetsk-ningar. QC-cirkel: Man satsade mlmedvetet p QC verksamhet (QC = Kvalitets Kontroll, man stt er en grupp med ett frbttringsml in-om produktivitet, skerhet, frsljning, service o s v inom freta-get). Kp-och-frbttra teknik: Fretagen har kpt in utlndsk teknik fr att snabbt stakomma nya dukter och har senare frbttrat tekniken till mer konkurrenskraftiga produkter. Samarbete mellan fretag: Inom industrigrupperna eller indust-rigrenarna samarbeta r man i stor utstrckning mellan olika fretag.

Investering: Kontinuerlig investering r ndvnig fr att ka pro-duktiviteten och fr att f bttra konkurrenskraften. Arbetskraft Arbetstid: De japanska arbetarna arbetar i genomsnitt lngre n sina kollegor i USA och Europa. 1990 arbetade de japanska arbe-tarna 43,5 timme i veckan medan de am erkanska arbetade 37,3 timmar. Utbildning: Arbetarnas genomsnittliga utbildningsniv och kvali-tet r relativt hg jmfr t med andra lnder.

Lojalitet: Tack vare livstidsanstllningen r arbetarens lojalitet till sitt fretag m ycket stor. Frslagsverksamhet: Intresse fr frbttringsfrslag r mycket stort tack vare QC-cirklar. Det kommer ca 12 frslag per arbetare och r. Sparande: Varje lntagare sparar ca 20% av sin ln. Likgiltighet fr religsa regler: Japanska arbetare r inte srskilt bundna av religsa re gler och drmed hindras inte produktionen av detta. Jmfrelse mellan Sverige och Japan - Varfr r Japan s stark som ekonomi? Allmnt Japan Sverige Landyta, km2 378 000 411 000 Odlad yta, % 15% 10% Skog, i % av landytan 67% 64% vrigt 18% 26% Befolkning ca 125 000 000 ldersfrdelning, - 14 r ldersfrdelning, 15 - 64 r ldersfrdelning, 65 - 9% ca 8 500 000 24 % 19% 67% 65% 16% 4 500 000

Total arbetande befolkning 60 300 000 Jordbruket 10% 4% Industri 35% 35% Service 55% 61% Arbetslshet ca 2,6% ca 7 % Befolkningstthet, inv/km2 331 21 BNP, omrknat till Skr 24 000 000 000 000 BNP per capita, Skr 192 000 164 000 BNP-tillvxt, medelvrde 1960-70 10,8% BNP-tillvxt, medelvrde 1970-80 5,8% BNP-tillvxt, medelvrde 1980-90 12%

1 400 000 000 4,6% 2,1% 0,5%

En jmfrelse mellan Japan och Sverige r som att jmfra ett stort och framgngsrikt multin ationellt fretag med ett mttligt f-retag med ca 10 anstllda. Om man t ex jmfr BNP s r pans 17 gnger s stor som Sveriges. Japans arbetande befolkning r 13,4 gnger s stor s om Sveriges, men med tanke p att BNP r 17 gnger s stor Sveriges s visar det att effek tiviteten hos arbe-tarna r vsentligt hgre. Lgg dr till att japaner jobbar 6 dagar i v eckan och bara har 2 - 3 veckors semester per r. Detta leder till att de endast h ar sitt arbete p hjrnan och drfr mste de ha b-de kul och se att de hela tiden frbttra arbetet fr att klara av att jobba s mycket. Det har snarare blivit en tradition n e n regel fr japanerna att jobba energiskt och effektivt. Drfr uppfattar nog mnga sven skar japanerna som just energiska. Om man tittar p de svenska arbetarna s tnker de p att komma hem frn job-bet redan p morgonen nr de kommer dit. vertidsarbete r inte he ller s vanligt i Sverige, man mste bli tvingad till det medan ja-panerna grna jobba r en stund extra. Fast jag mste tillgga att det frmst beror p att den japanska margi nalskatten r ca 10% medan den svenska r ver 50%. Det r ngot fr de svenska politikerna att tnka p. I Sverige r osmja och rivalitet mycket vanligt, man ser hur unga arbetare armbgar s ig uppt i fretagen och man ser en del som fr st vid sidan om och aldrig riktigt fr en

chans att visa vad de kan. De ldre som sitter i fretagsledningarna blir oftast ju st ldre. De blir oftast s att de ldres kreativitet blir smre men att deras ledar- oc h organisationsfrmga frbttras. De kommer ofta med en massa konservativa ider och de v ill oftast inte lyssna p de ungas enligt dem "galna" ider. Det blir en massa kompl ikationer med dlig lojalitet som fljd.

Man tar inte hnsyn till varandra och allas ider och diskuterar inte gemensamt och ser det inte frn allas synvinklar utan ledarna vill verkligen bevisa att de r de s om bestmmer. Just hr har ja-panerna sin storhet tycker jag, tack vare bl a seniori tetssystemet. Upp till 40 rs lder har all betalt efter antal tjnster i fretaget, seda n brjar man ge lnen efter arbetskapacitet och ledningsfr-mga. D v s alla blir glada och gillar oftast varandra. De ser var-andra som kamrater och inte som rivaler. Det leder oftast till btt-re arbetare och strre lojalitet till frtaget. Besluten i fretaget grs ofta som s att man frsker f ett samfrstnd mellan de be-rrda parterna oc an fr chefen fatta ett snabbt beslut. Detta stt r det enda sttet att f ett bra och no ga genomtnkt beslut p, tycker jag. Det sger sig sjlvt att ju fler som tnker desto fle r synvinklar och alternativ och strre chans att kunna fatta det opti-mala beslute t. Man fr ocks ett effektivt fretag. En annan moralisk frga r ett fretag i ekonomiskt krislge. I Sverige anvnder man sig a v "nerifrn - uppt" metoden. Fretags-ledningen varslar de anstllda om uppsgning. Nyanstllda och de yngsta ska bort frst, sedan successivt uppt. Fre-tagsledningen berrs si st. Japanerna gr p motsatt stt. Frst re-ducerar VD och direktrerna sina lner och bonus och sedan ge-nomfrs lnereduktioner successivt nedt. VD avgr frst drefter direktrerna att visa ansvar. Nyanstllda och de yngsta berrs sist. De smst betalda behver sina ln er till fullo medan VD och direktrerna har mer n tillrckligt. Livstidsanstllningen som frekommer i Japan r mycket positiv fr moralen. De anstllda k an luta sig och f std av fretaget och inte bara lita p sin inkomst och sitt sparkapi tal. De flesta stora industrigrupperna har ocks eget sjukhus och fritidsanlggninga r. Dr trffas de anstllda och umgs och deras bsta vnner arbetar ofta inom fretaget.

Varje r s importerar den japanska industrin teknik fr flera 100 miljarder kronor va rav 25% betalas av offentliga fonder. Sedan vidareutvecklar de denna teknik och samtidigt strvar de mot att utveckla egen teknik. Som resultat har de ntt en enorm allsidighet och ntt toppniv p nstan alla omrden och produkterna har ftt en hg uppskat ning fr sin hnsyn till kvalitet, plitlighet, leve-ranstid och efterservice. Under s enare r har utvecklingen av den egna teknologin gtt i kapp den importerade och sed an 1982 har exporten verskridit importen. En parentes angende teknologi ut-vecklin gen, antalet utexaminerade frn tekniska hgskolor r mellan 70 och 80 tusen per r. Den flesta av dessa fr anstllning direkt.

Industrigrupper i Sverige och Japan skiljer sig t ganska mycket, om man tittar p d e japanska, s r det ofta en bank som r kr-nan. I Sverige r det framgngsrika fretag som under blomstringstiderna investerar genom att kpa upp mindre fram-gngsrika. Detta finansieras oftast genom bankln till en viss del och av lnernta och ibland gr det in te s bra som de tnkt sig. De tar sig allts vatten ver huvudet. D fr arbetarna lida fr et genom frst snkta lner och sedan uppsgning. I Japan r krnan i industrigrupperna s pa s kapitalstarka p g a att japanerna sparar s vldigt mycket, ocks det att de stora i ndustrigruppernas krna bestr av fyra av vrldens strsta banker. Detta leder till att finan-siering fr uppkp av mindre fretag inte r ngot problem och de anstllda rkar prakt skt taget aldrig ut fr uppsgning och snkta lner.

Tittar vi p Sveriges politiker nu och den politik de bedriver ser man att de bara sparar genom s k "sparpaket". De vgar inte satsa ngonting s att vi kommer ur svack an, i och fr sig kan man fr-st dem. Jag skulle inte vilja vara ansvarig fr att ha krt Sveriges ekonomi i botten. Men en massa sparpaket som drabbar de som lever p mar ginalen t ex pensionrer och lginkomsttagare. Det r vl ganska fel. I Japan r de dremot mer framt. De frsker f igng konsumtionen bl a genom att hja reallnerna med ca 3% per ch skjuter till ca 600 miljarder fr att ka de offentliga in-vesteringarna, marknad

ens frtroende fr finanspolitiken och lind-ra bankernas kreditfrluster. Frn slutet av andra vrldskriget har Japans ekonomi exploderat och har p senare r ansetts som en av de strsta i vrlden, efter att ett tag ansetts som omnsklig har man nu sett att d en brjar svikta. Jag r helt vertygad om att de kommer att dominera de flesta markna derna och tekniska omrden ocks framver. KLLFRTECKNING Skriftliga kllor Titel Frfattare

Termer i nationalekonomi Harald Dickson Japan Olle Bolang Kris, Krasch, Boom Michel Albert & Jean Boissonnat Ekonomiska system Assar Lindbeck Bilaga 1 Mitsubishi - En industrigrupp i Japan Krna Mitsubishi Bank Inre grupp Kinyo-kai (fredagsklubbens) medlemmar Mitsubishi Bank Mitsubishi Trust and Banking Mitsubishi Corporation Tokyo Marine and Fire Insurance Mitsubishi Heavy Industries Mitsubishi Electric Mitsubishi Motor Mitsubishi Metal Mitsubishi Mining and Cement Mitsubishi Chemical Industries Mitsubishi Petrochemical Mitsubishi Oil Mitsubishi Gas Chemical Mitsubishi Steel Mitsubishi Rayon Nikon Yusen Kaisha Mitsubishi Paper Mitsubishi Plastics Mitsubishi Estate Mitsubishi Warehouse Asahi Glass Nippon Koguhu Misubishi Research Institute Inc. Kirin Breweries Mitsubishi Chemical Machineries Chiyoda Chemical Engineering and Construction Yttre grupp Honda Motor Ajinomoto Nichiro Fisheries Fuji Spinning

Nikon Cables Shinetsu Chemical Industries Miji Life Insurance