Dagen utsikt ver nattvisning

Of

Gustav Theodor Fechner

Tredje upplagan

Leipzig tryckt och utgiven av Breitkopf & H rtel !"!"

Frsta delen. Broad. #$ entr%$ ## historisk synvinkel$ ###$ Grundl ggande punkterna i &'da vyerna ansikte (ot ansikte$ )rinciperna i dagsvyn #* utveckling$ *$ )ositiva utvecklings stunder av dagen utsikt ver negationer av nattvisning$ ! Gud$

+ Den sensuell v rld av fra(tr danden$ , -j len Fr'gan stj rnor och v .ter$ / Den jord i synnerhet$ 0 Livet$ 1 Det onda i v rlden$ *#$ 2eligisa 'sikter och fra(tidsutsikter$ *##$Glau&enss tze$ Andra delen. Versioner. *### Den ga(la och nya i dag$ #3$ De tre principerna tro dagsvyn$ 3$ Fr teologi dagsvyn$ ! -aklig$ + *er&al$ , 4fr nderlighet den gudo(liga v sen$ 3#$ Fr sj len fr'ga$ 3##$ Fr l ran o( livet efter detta$ 3###$ 4( fr(edling av hgre ut&ildning och intellektuellt liv (ed naturen$ 3#* till teleologi$ 3*$ * rlden undrar av njutning och s( rta$ 4pti(is( och pessi(is($ 3*#$ Fr'gan o( frihet$ ! 5ll( nna aspekter$ + 2epresentation av indeter(inis($ , 2epresentation av deter(inis($ / Bnen$ 3*##$ Lagen o( kausalitet$ Begreppet v'ld och upplevelsen av slutsatser$ 3*###$)rinzip tendensen att sta&iliteten so( en ekono(isk princip i v rlden$ )syko Hypotes av njutning och s( rta$ 3#3$ *ad orsakade och auktoriserad oss att acceptera en e.tern v rld och hur l'ngt en kunskap o( deras natur r (jlig$ 33$ Fr(edling av dagen (ed den vetenskapliga uppfattningen av naturen$ 33#$ Grundl ggande sa(&and (ellan (ateriella och intellektuella princip$ Dualis( och (onis($ 33##$ )lacera dagen fr att (onadology$ -ynechologische vy av (onadological (otsatta$ 33###$ -piritualistiska$

! )lacera dagen fr att spiritis($ + )lacering av spiritis( till religionen$ , )ersonliga an( rkningar$ 33#* 6tterligare ko((entarer till std fr dagsvyn$ 33*$ -lutsats$

Del ett Bred

I. entr. 7n (orgon satt jag i Leipzig 2osental p' en & nk n ra den sch8eiziska stugan och tittade geno( en lucka so( till t &uskarna9 i den tidigare spridda trevlig stor ng fr att uppdatera (ina sjuka gon p' sa((a green$ -olen sken ljust och var(t9 &lo((orna s'g f rgglatt och roligt fr'n :iesengr;n ut9 fj rilar fladdrade o(kring och (ellan de( fra( och till&aka9 f'glar kvittrar i grenarna ovanfr (ig9 och av en (orgonkonsert invaderade ljuden i (itt ra$ -' sinnena var engagerade och njda$ <en fr resen rer vana vid tanken n'r en s'dan tillfredsst llelse inte l nge9 och s' snurrade ut fr'n anst llning av sinnena gradvis ett sinne spel9 ko((er jag h r &ara snurrade lite (er och spela (er organiserat$ =onstigt villfarelse9 sa jag till (ig sj lv$ # grund och &otten r allt fra(fr (ig och o(kring (ig natten och tystnaden9 solen9 vilket frefaller (ig s' lysande9 att jag r r dd fr (ig9 du v nder (itt ga9 i sanning9 &ara en tystl'ten9 i (rkret9 so( sker sin v g9 &oll &lo((or9 Fj rilar ljuga sina f rger9 fioler9 fljter sin ton$ # denna all( nna (rker9 dslighet och tystnad o(sluter so( hi((el och jord9 sv var &ara enstaka9 internt ljusa9 f rgglada och klingande9 natur9 troligen (ed &ara punkter fra( ur natten9 sjunka in i den igen utan n'gra av deras ljus och ljud av l't se varandra utan att n'got lyser (ellan de(9 prata (ed varandra utan n'got (ellan de( drunknade$ -' i dag och det var fr'n &rjan och det ko((er att vara fr evigt$*ad jag s ger> Hellre

(iljarder 'r det var inte tillr ckligt kallt9 och hur l'ng tid det tar9 ko((er det &li fr kallt fr att det finns s'dana varelser$ D' allt ko((er att vara ganska (rk och tyst vare so( tidigare$ <en jag kunde p' s'dana ?a&surda tankar ko((er@ Aag kunde inte heller r kna ut9 och jag ko( &ara p' det faktu( att du ko( ut och fann det ( rkligt att (an har ko((it s' generellt r det$ Finns det nd' tanken p' hela t nkandet v rlden o(kring (ig$ Hur (ycket och vad de kan &icker r det filosofer och fysiker9 (aterialister och idealister Dar8inians och 5ntidar8inianer9 ortodo.a och rationalists skaka hand$ Det r inte ett &lock9 (en en hrnsten i dagens v rlds&ild9 att det r s'9 so( jag sa9 att det r9 glad att det r sant9 (en i n'got$*ad r det vi talar o( v rlden o(kring oss9 (in lyssna9 det r allt &ara v'r inre gld9 en illusion so( du kan prisa det9 efterso( jag hade l st den senaste tiden9 (en r fortfarande en illusion$ Ljus och ljud i det yttre9 so( styrs av (ekaniska lagar och krafter9 so( nnu inte geno(syrat (edvetandet i v rlden o( de organiska varelser r ocks' &ara &linda du( v'gt'g9 o(intetgra de (er eller (indre krossade viktiga punkter fr'n etern och luften9 och endast n r de fr(odligen gra frst n r de (ter sa((a till en viss punkt9 o(vandlas till protein trassel i v'r hj rna geno( (agin i denna spiritualistiska (ediu( i ljusa klingande vi&rationer$ 4( 4rsaken r9 (er detaljerade &est ((elser i detta spell du argu(enterar9 ver det faktu( att du r verens9 och o( alla tankar och teorier o( kunskap9 d r filosofin ko((er att ta slut just nu och to(9 efterso( hon ville fda en filosofi so( inte leder till att krossa ett tvivel o( riktigheten av detta faktu(9 o( inte fr att frklara de tvivel ols&ara9 eller v rlden i ett da((korn9 det &ara sig sj lv9 (en inte lysa upp v rlden$ <edan den naturliga ( nniskan st'r e(ot denna visdo($ Han tror att han ser o&jekten runt9 efterso( det handlar o( hono( r verkligen ljust9 &rjar solen att skina9 inte &ara &ako( hans gon9 att de &lo((or9 fj rilar r lika f rgstark so( de verkar hono(9 de fljter9 fioler hennes ton ge hono(9 inte tv rto( f'tt fr'n hono(9 kort sagt9 att det finns en ljus och ljud geno( v rlden &orto( hono( och ut i hono($ <en han l'ter sig undervisas av vetenskap9 och tror nu att vara s' intelligent att han har en illusion (indre$ #llusionen st'r dock9 och h'nar sin kunskap so( detta h'nar sin illusion$ *ad har ntligen r tt av &'da@ Det r s kert att illusionen r aldrig (jukt9 r vetskapen o( att det r en illusion9 nog lika h'rt9 och det r inte helt sj lv en illusion@ Behver du9 (en det s ger att rlig r den & sta politiken9 frst d' att v nda det9 vad r den & sta politiken9 att vara rlig9 att tro det$ fortfarande bestr Furca expellas,usque Tamen redibit so( inte ko((er att g lla fr den naturliga syn p' saker och ting @ Aa skulle inte skr ((a de nattliga syn p' sig sj lv n r spegeln h'lls henne9 hon &ara sade sa((a sak9 de antingen sj lv eller vad hon ser p' det9 och har nnu inte identifiera sig (ed det n'gon av deras t'g (ed viss eftertanke$ <en de ko((er att kunna e.istera (ed s'dana funktioner fr'n v rlden9 n r de i sin tur &rjar att (innas@ -narare skulle v rlden ha visat hela Bner&aulichkeit denna uppfattning9 all osannolikhet av sa((a9 all svaghet sina sk l alltid s' tydliga so( (ig i den stunden9 de kunde aldrig ha varit till v rlds&ild$ Cu tydlighet r den sista i dessa saker9 ko((er den sista ocks' tydligheten$

Faktu( r (in vertygelse att9 lika s kert so( natten dagen9 p' natten syn p' v rlden en dag en dag syn ko((er att flja det9 snarare n att st' i strid (ed den naturliga syn p' saker9 snarare sttta (ed det och i den ko((er att finna anledning till en ny utveckling$ C r allt &leknar den illusionen9 so( driver den dagen in i natten9 s' r naturligtvis allt upp och ner9 allt so( har (ed det9 och det r (ycket9 ('ste frsvinna (ed9 och v rlden att visas i ett nytt conne.ion9 i ett nytt ljus9 (ed nya positiva aspekter$ Fr ljuset fr att se &orto( oss sj lva i v rlden9 ko((er ljudet att hras9 det ('ste finnas en se och lyssna p' naturen$ 4ch (an inte redan r annars hrt talas o( en Gud so( allest des n rvarande och allvetande regerar i v rlden9 fr nattvisning9 dock r dess klarhet9 o( det alls fr de( nd'9 p' toppen av saker> d rfr v rlden s' (rkt9 tyst under hono( och dsligt$ Fr dagsvyn r v rlden upplyst av hans vision9 (ed ljudet av sin hrsel9 och vad vi sj lva ser p' v rlden och hr r &ara den sista grenen av hans syn och hrsel9 och och allt han ser (er n vad vi gr i v rlden hra9 nnu hgre &ygger upp i hono( so( i oss$ D 7fter den natten syn p' Gud &ehver inget ljus fr att se9 inget ljud att hra9 o(v nt9 den &linda ljus9 dva ljudet inget av Gud9 och s' det ko((er l tt (ed det ena och det andra frlorade och v .ande (aterialis(en i (arken9 (en enligt dagsvyn &'de vad so( &ehver ocks' verv ldigad och (an h'ller de andra9 s' att (aterialis(en sjunker under golvet$ D 5llts' hela st llning Gud fr ndras fr'n nattvisning till dag infr v rlden9 och hur den fr ndras frh'llandet (ellan de vanligaste och d r(ed den hgsta ande till v rlden9 ven frh'llandet (ellan alla enskilda sinnen till Gud och v rlden fr ndras$ <an undrar undrar> r du dj rv nog att vilja strta den r'dande v rlds&ilden@ Er inte det att s ga att v rlden nd' r enat i denna uppfattning n r resten av hennes (otkrav tvister i frsta9 sista och hgsta saker so( r popul ra att du kan ringa till nattvisning9 &evis nog fr att hon r &orta det ndv ndigtvis o( den naturliga syn p' saker och ting @ Det skulle vara o( de &ara skulle inte oense o( allt so( har (ed denna uppfattning$ -' jag ser snarare p' grund av att det r9 r att det r enat i den vyn$ Frstr noderna konvergera i tr'darna och h'lla ihop9 s' ko((er alla klyftan (ellan alla vanliga9 (en alla faller is r9 och n r hela v rlden var i linje (ed en funda(ental fel&ed(ning i p'st'endet att tv' och tv' gr fe(9 s' att olika f'f ng och skulle gras v .elvis hand fr frklarande frsk att f' hela v rlden i &eaktande i enlighet d r(ed$ # dessa e.peri(ent vi fortfarande partisk$ =ick i korridorerna av filosofer9 d r g'tan o( universu( sj lvt a&Fu lt (ed sin egen lsning$ *ad ser du@ -o( saker och ting sl'ss sj lv9 jag och ickeDjaget9 kraft och (ateria9 enkla v sen9 a&solut9 sikt ko((er (edvetsls till na(net p' det so( gjorde natten och tystnaden ur illusionen av ett ljust klingande v rld9 ven o( tid och ru( sig sj lv9 r att producera i oss9 och det klokaste er&judandet kontanter p' grund av freko(sten av allt intyg9 l (na in alla r kningar9 (en endast de na(n (ed &est ((elser so( r sj lva a&straherade fr'n en v rld av illusioner9 och springa runt (ed den (ot varandra9 och de religisa l rda (en raseri (ot de(9 och r sj lva endast ett f'tal i det so( strider (ot den (est$

D' Hades sa((a v rld9 de har sa(tidigt alls( ktig9 allvetande9 allDgod Gud9 (ed a&solut frihet skulle kunna skapa en v rld so( han ville9 och han skapade denna v rld full av (rker9 full av varelser so( slukar varandra9 full av sjukdo(ar9 (issv .t9 vatten D och Feuersnot9 ondska av alla slag9 och de l r oss att en s'dan Gud till en s'dan v rld och en s'dan v rld till en s'dan Gud inte skulle passa9 r &ara delvis ett resultat av v'r synd9 och delvis v'rt fel l'g kunskap$ Fr ven o( allest des n rvarande och all8irksa( s' att utan hono( icke ett h'r fr'n huvudet faller9 han r alldeles fr hg fr oss9 (en att vi kan veta n'got o( hono(9 desto starkare (en vi ('ste tro p' hono(9 och alla (ots gelser9 s' frefaller oss att &er tta fr oss (ed sin o&egriplighet$ Caturforskare (en ler till det9 att veta att de &ara r so( vet n'got9 och glad fr de s ker s tt att veta (er och (er$ # nerven de har s kra tecken och (edel fr k nsla och hj rnan9 instru(entet fr sinnet9 &orto( vilken v rlden har ingen9 ingen$ *are Even o( det finns vi&rationer i luften och etern via nerver Dessuto( vet de att vi&rationer &ara &etyda i fosforDprotein sensation9 och tenderar att &etrakta psykologi so( en gren av ke(in> fr'n kol9 fosfor och syre i protoplas(a r den 5nden$ D <ed protoplas(a9 so( en ge(ensa( pri( r fr'ga o( nerver och polyper9 en andra skapelse9 de andliga ting &rjar9 sa((anfll (ed kunskap o( protoplas(a av det frsta hela str'len i vetenskapen o( dessa saker9 och efter l rjungar naturen har gl(t Gud so( att dyrka -kaparen av dessa saker9 de dyrkar guldkalven av protoplas(a till det$ D Ggat verkar gjord fr att se de naturliga forskarna vet att det &ara anv nds fr att utan grs fr n'got nda('l$ D C r filosofer och Theotogen frihet och ndv ndighet enhet so( tv' sa((anfl tade kretsande fj rilar outtrttliga sa(spel (ed varandra och naturvetare fr att veta att9 so( alla lyder i v rlden9 ven liv och k nsla9 den p'litliga juridisk ndv ndighet9 v rlden o( ( nniskor och djur ut (en dd9 r stel9 efterso( de fljer sa((a ndv ndighet$ D De intellektuella h star tror att de drar transport av (ateria9 naturforskare vet att de r ganska skjuts &ort fr'n &ilen av (ateria$ Er inte det &okstav de l gsta och hgsta och i andliga ting (est e.akta av dagens visdo(9 var och redan i tvist (ed den andra$ 4ch allt so( faller in (ed de stora gap eller h nger s' att du kan flja det9 so( tillsa((ans$ -tolt av denna visdo( helt galenskaper vi ser (ed (edlidande ner till den enkla &lyg d'rskap av negrer och turkar och tycker senaste 'rhundradena att vara l'ngt fra(9 d rfr att de hade n'gra av dessa du(heter nnu (indre$ <en vi kan vara (er stolta ver v'r H;ndhlzchen so( fortfarande forts tter att &elysa oss o( alla so( ko((erDoIDvyn natten har g'tt ut och frlorade$ Enda den v rlds&ild har fr ndrats p' det hela9 ko((er de inte att kunna ndra igen@ Even o( jag (enar vor&lickend9 ko((er de inte att de frnekar plockar p' ny niv' tidigare9 (en att det i den (est su&li(a aspekten av dagens v rlds&ild uppv ga denna ut( rkelse ges rikedo( av det tidigare9 (en detta ko((er att vara en so( de plockar upp den natten utsikt$ Tankar av detta slag9 i den flyktiga naturligtvis (er och (er v .ande och kande9 ko( ver (ig n r jag tittade p' (orgonen fr'n &anken i det grna9 inte s ker9 d'

frst9 (en (ed en ny drivkraft ko( ver var$ C sta dag9 ser fra('t av sa((a &ank9 slog det (ig att alla tidigare och inte heller fljande> <itt ga r ko(pati&el (ed alla 'terfall av sin sjukdo( inte r en n rl sning -kriften9 inte solsken av gatan9 inte solDfl ckar i ru((et$ <en fr att dechiffrera den stora fj rrkopia av fretaget9 k nns det so( nyttig tr ning9 in i varandra p' avst'nd9 st ller den upp vyn9 desto (er ko((er det att vara utvilad9 (est9 s' visar det sig alltid ur synvinkel i den rena hi(len d' och tid d r$ ?*ad jag j (fr? &etyder@ ? fr'gar I#$ -ensuell allting kan gripas utan so( en sy(&ol fr n'got andligt$ 4ch jag sa9 sa(tidigt vackraste och sannaste tolkningen av &ilden ligger i det faktu( att n r folkets jordiska n rvaro och n ra Beset9 ('ste han rikta &licken endast p' avst'nd och hjd fr att finna trst9 s' s ker9 i varje strre &redd och hjd d(a hono($ # vyn Dag9 (en jag hittade de( via t nkande9 ven ppna v'ra gon fr denna uppfattning9 (en den natten syn p' de ( nniskor h nvisar endast till de(9 &ara det g ller &ara att leta efter dagsvyn ppen$ 4ch till och (ed en tanke9 det fddes inte &ara av skriv&ordet9 och hans (jligheter jag ko((er ih'g inledningen till det h r doku(entet$ Det var i -assnitz p' havet9 att jag ville g' till den vackra &okskogen9 so( leder fr'n -assnitz p' Forest Hall efter -tu&&enka((er$ Du so( har g'tt en l'ng livsl ngd (ed (ig var9 trtt p' korridorer de senaste dagarna och 'r till&aka9 och sa> ?Aag ko((er inte vilja g' ensa( dig9 du kan frlora din v g9 'h9 och hur det ko((er att &li n r jag dig9 kanske inte p' en l'ng tid9 har l'tit g' ensa($ ? ?*e( vet9? sa jag9 ?o( du tror att jag r eller s'9 (en l't de( inte ko((a ih'g oss$? <en jag t nkte p' det n r jag 'kte till skogen ensa(9 t nkte p' o ndlig k rlek och lojalitet9 so( har v glett (ig geno( s' ('nga 'r$ Boken riktar sig (ot hi(len9 v lvd den &l' hi(len ver det9 solen kastade sina glittrande toner i det och gick in fr'n havet9 ett ljud i skogen$ Det var so( en stor ackord av hi((el9 jord och hav9 so( ville resonans (ed och avsluta i tankarna dagsvyn inuti$ <en tankar hj rtat k (pade e(ot9 t nkte jag9 kan din dag vyn (ed alla sina hga9 &reda9 fri utsikt ver och till och (ed ditt eget hj rta tillfredsst llande i detta gon&lick9 och sedan vad deras 'sikter och fra(tidsutsikter9 o( de inte kan9 fr ingen kan9 det kan aldrig &li$ 5tt k nna n'gon (ed ett annat hj rta9 vilket r tillfredsst llelsen av hj rtat9 och so( kr ver ingen v rlds&ild9 och det kan vara trots alla v rlds&ild9 so( verallt ry((a tv' stugor r en annan9 kan det se ut i v rlden runt so( den vill$ D <en snart steg ver rsten en annan rst$ =an efterso( hj rtat i ( nniskan vill sin tillfredsst llelse ensa( r han inte &ara fr'n hans hj rta9 och har dagsvyn (ed &licken i fj rran9 hg och l tt att inte er&juda en tillfredsst llelse till hj rtat@ #nte ens s' att under n sta9 so( den &ehver fr tillf llet och (issade str cker sig$ 4( den tillfredsst llelse r en att k nna (ed en annan (ans hj rta9 har v'ra lidanden och gl dje (nen till hans9 flottar9 inte &estrida det9 (en skyddande9 &eskyddande9 r tillfredsst llelsen (an k nner en varelse so( de lidanden och gl dje (nen i alla sina skapelser9 s' ven de tv' (sesidigt trogna hj rta9 har till sitt9 och det r inte en gud fr dagen$ Tv' hj rtan (en so( (an nu9 skulle det alltid vara9 och r du r dd att dden r de &and so( nu gr en till den andra pausen9 s' det r r dslan fr den nattvisning9 dd i vyn Dag &orto( snarare de &and so( nu &'da fortfarande skiljer

sig fr'n varandra$ 4ch vi r inte v rlden sig runt (er till hj rtat och r (er till v'ra hj rtan n r solen sin glans9 hi(len r &l'9 havs&rus troget k nna till oss9 &ok9 y.an innan den faller till oss till var(9 sker &ara upp till dig sj lv att njuta av ljus och v r(e9 so( o( vi alla &ara ljg fr'n v rlden9 likso( nattvisning9 den ligger$ Fr sanningen9 anden9 kr ver hj rt sknhet9 (en det kan finnas en vackrare v rld9 so( var sknheten sj lv &lir sanningen$ 4ch de ko((er$9 Even efter &ara dagsvyn ko((er Gud till Gud9 so( ser och hr allt9 (en fr att vara en del av det s' har alla so( ser och hr i hans k nsla <ed dessa tankar i hj rtat var njd9 och ko((er varje hj rta kan uppfyllas9 vilket gr att tankar fr dagen fr att hans$ *ad so( fljer i detta doku(ent r endast utfrandet av de tidigare tankar9 en kortare enligt huvuddragen i det h r frsta9 en annan efter n'gra huvudpunkter i de andra delarna av teckensnittet$ II historisk synvinkel. <en nu r det nattvisning (ed9 och de kan vara ens sig sj lv och andra (ed avsky9 att de frstod helt klart &ara i gat9 (en det r &ara att s tta sina orsaker ocks'9 fr att gra sig av (ed$ 4rsaker till sa((a (en 't(instone inse sk l ('ste det finnas9 (en r ocks' d rfr ingen (otivering$ *ad kan de vara@ Even o( v rlden i dag9 r det inte ndv ndigt att jag har nnu inte &e p' grund av nattvisning9 hon r fr att hon har funnits s' l nge$ *i r so( nu(era de skal&aggsarter so( levde alltid i (rka grottor9 vars frf der har &ott i det9 de har inga fler gon till ljuset9 kan det till ggas penetrera9 de ser ingenting av det9 och s'g det en gld9 han &ara ledde vilse$ Den i de (rka grottor i natten vie8 vu.env rlden idag r dagsvyn s'dant ljus9 f'f nga alla de sk l so( det verkar9 (en o( du ko((er att lyssna p' de sk l so( det inte verkar s' du ska &ara s'dan frhandling9 so( fljer fr'n kv llen &ara vyn $ Detta i sig r l tt 8eggefegte agnar9 (en o( du sopa &ort denna agnar9 s' fr att sopa golvet9 so( har &urit den och hj lper till igen9 inte g' &ort$ Aag k nner de djupare (eriter9 so( kan avgra hela v rlden att v lja en s'dan syn9 och sa((a slutsatser so( sk l fr att frvirra de($ 7fterso( det r upp9 vilket r den (er all( nna och djupare orsaken till nattvisning$ Fr att r dda Gud fr'n den hedniska frag(entering i detaljerna v rlden och fr att hja sig ver sin l'ga egendo(9 har den teologi9 i (ots ttning Even destilleras av (ed perioder av sina egna k llor och igen och igen i sig (ots gelsefullt9 av v rlden9 gudarna i tj nande nglar o(vandlas dessa har sa(lats in av stj rnor$ 4ch nu9 inte &ara gudlsa9 utan av Gud avf rdas (ed en g'va av (ekaniska krafter s' syndiga fallit fr'n hono(9 v rlden so( r caput mortuum fr ( tningar och e.peri(ent av fysiker fr Luku&rationen av filosoferna9 och invektiv av teologer efter&liven$ -' det gudo(liga (edvetandet har sitt inneh'll underifr'n9 den sinnliga utseende frlorat sin sa((anh'llning fr'n ovan9 so( frflyktigas till den o&egripliga9 kry(pt ner det till n'gra rester$ 7n s'dan syn p' saker och ting9 (en so( klyver freko(sten i dess (itt9 inneh'llet

i v rlden h ller ut sina fartyg och d r(ed spillts9 inte kan vara den sista9 efterso( det ocks' var inte den frsta9 utan det r efter det frsta halv'ret9 andra halv'ret9 i so( vi har ko((it9 och v rlden r (en n r alla vill ha full9 vilket inte r s' (ycket i e.ternt tillskott av en efter den andra9 so( i uppfyllelse av n'gon av de andra9 kul(en p' en efter den andra9 och so( s'dan ger den Dag dar$ Faktu( r att redan fr'n &rjan den hedniska uppfattning fysiska och intellektuella s' lite fr att skilja ut de ( nniskor n i ( nniskor och att urskilja var vit9 den (est naturliga syn p' saker och ting$ #ngen kung s' kraftfull9 lysande och v lgrande so( solen9 ett tr d9 inte (indre9 &ara annorlunda levande9 v .ande9 d so( en ( nniska$ *ar frst nu9 so( v'ra visa s ger9 sj lls ett eldklot v nder9 sedan drog sitt gyllene vagn Helios i tyst (ajest t9 var en Dryas &or i varje tr d9 och det ko((er aldrig att k nna k nslan av nattvisning k nsla$ 4( redan inte sa((a verallt utvecklat och frsknat (ytiska9 r detta den v rlds&ild9 so( vi ser alla folk p' vars outvecklade9 kan vi ta en titt i dag &rjar$ <en det r &ara en9 s ger den nedre halvan av full storlek$ Den naturliga ( nniskan ser fr'n naturen9 (en alltid p' en g'ng &ara frag(ent9 och sa((anfattar sj lv geno(skinliga ocks' sj lvst ndigt i gat9 godk nnande fr'n sa(tliga i ry(den och klarhet o( deras frh'llande till universu( undg'r hono(9 och det r vad dagsvyn so( full har och hela hedniska utsikt &orto( for( och har att tillgodose$ Hon tar till op'verkade lorenen &itarna ocks' sa((anhanget av &itarna i gat9 och tr nger &eroende p' dualistiskt eller (onistiskt version och uppfyllda fr de( i v rlden (ed en enda gudo(lig essens eller lyfter av helt9 och rakt in i en ge(ensa( enhet osv$ Den kristna och isla(iska doktrinen har lett &orto( den hedniska uppfattningen9 utan de forts tter att enhetliga topp och avsluta det9 de helt enkelt kasseras$ Fr att &erika ett pass i alla hade dessa gudar$ Hon har dragit ut allt l gre under toppniv'9 de greps och 'tal i luften och d r(ed sjunkit in p' natten9 natten vyn$ Dagen vy9 (en det rr 'terigen dag &ygger den under det versta steget och nu ( ter gudo(lig hjd vid niv'n fr hela trappan$ 4ch jag ville s ga att det skulle finnas en fra(tida v rlds&ild9 vad jag tror de dagar so( tilldelats fr att visa9 att avskaffa den rikedo( av en tidigare v rlds&ild i den (est su&li(a aspekten av idag$ H r9 naturligtvis9 ko((er de (yter och dog(er har ett fall den andra9 vilket var att ko(plettera det hela9 har frskt att helt uppfylla utan (en det skulle ers tta frlusten av den andra$ 7n pendel sv nger frst 't sidan9 lyfter svagt till det9 vi&rationerna r gradvis starkare9 sveper allt undan (ed det i sin &ana9 avtog igen9 kade till sist9 och pendeln t nker en rrelse so( till slut kat9 inte kan vara r tt har riktning9 s' det v nder9 v cker 'ter svag9 &lir rrelsen starkare igen9 sveper allt undan (ed det i sin &ana9 frsvagar och slutligen kat igen9 och s' pendeln ntligen ko((er till sina sinnen so( &'da riktningarna har lika r ttJ och &eroende p' vilken av de tv' det sv nga fr'n och (ed d'9 vet att det i varje gon&lick9 r vi&rationen endast (ed utfrandet av &'de full$ * rlds&ild har allts' successivt gungar i tv' riktningar9 och den andra r n ra stall igen9 och d r(ed ocks' den tid p' det ndliga eftertanke n r(ar sig$ Det ko((er alltid att fr&li en hypotes9 varav dagsvyn &rjar h r9 ven o( det kunde ta en annan utg'ng ocks'9 att den sinnliga utseende str cker sig utanfr de

enskilda varelser ut geno( v rlden9 (en det (en nd' fr&lir en hypotes9 d r nattvisning rotade att v rlden r full av (rker och tystnad (ellan de enskilda varelser$ <en den frsta hypotesen r (er upplyftande n den andra i sig9 gjorde & ttre (ed naturlig &efruktning av saker9 ger (er &evis och angreppspunkter fr en &red och hg utveckling i positiva ter(er och gr s'dana huvuddragen &ara p' ett s tt9 (en det har frt de andra &ara delvis negativt9 delvis (er eller (indre (ots gelsefulla regler och konkurrerande 'sikter$ Det r vad jag frsker visa i det fljande9 och det r det so( en dag ko((er att ge utvecklingen av segerdagen ver nattvisning9 i st llet fr att fra den till en vidareutveckling9 &ara (er och (er i sig oundvikligt fra( till det utg'ngs & rs av ar&ete$ Caturligtvis r uppgiften stora$ C r -t Khristoph ett &arn att v rlden var fast &esluten att ha p' en g'ng9 tills vidare &r utfra ver floden till n sta &ank9 r det inte sv'rt att hans uppgift so( v'gorna anliefen (ot hans fot och hotade att hindra hono(9 (en att &arnet ju l ngre verg'ngen s' sv'rt fr hono( var$ -' det r inte att durch8atende versv (ning ljus i havet av gl(ska verrinnender inv ndningar so( den sv'rare uppgiften att dagen9 dagens fortfarande vill ha ett &arn ta (ed till stranden av fra(tiden9 (en att de p' v g att gra det av deras v .ande utveckling hans styrka hotar att v .a9 (en (en det st rker ocks' sina krafter fr att gra det$ III. Grundlggande punkterna i bda vyerna ansikte ot ansikte.

-' (ycket negationer och (ots gelser i nattvisning ihop och kra fr'n henne9 s' (ycket positioner i och ut ur den dagliga vyn$ 4( &'da r sanna9 att den sinnliga utseende &orto( oss inte &ara utseende( ssigt9 (en o&jektivt sprids geno( v rlden9 och att de tillsa((ans st nger i ett enda (edvetande och kul(inerar9 so( r ocks' andres s' sant$ Har inte det ( nskliga sinnet till sensuella utseende och koncentration d rav i ett enat (edvetande r cker inte9 intellektuell snarare -tufen&au so( livet skjuter en i (ellan9 hur (ycket (indre kan den gudo(liga anden det har nog efter det inkluderar det ( nskliga jaget i sin &redd och hjdJ efterso( det r de tidigare tv' sanningar den tredje$ Geno( hela v'r k nsla av livet verlappas av det all( nna9 det r inte fallit ur sitt sa((anhang9 och s' gr v'rt (edvetande niv' i all( nhet endast verskridas utan att fallit ur det9 s' &est (de hela v'rt (edvetna liv i all( nhet (ed$ <ed varje frsk att uttrycka det annorlunda9 punkterad9 trasiga eller entteert till v rldens ande9 utan r ocks' en v rld av anden9 i en enhetlig sa((anst llning9 och rends tr'den av naturliga o&servation$ 7fterso( den ( nskliga kroppen r en del av k rnan i allt e.ternt visas (ateriella v rlden9 det hr till den h r kroppen sj lv internt freko((er9 sinne fr ( nniskans del v sen av inte (indre sj lv fre andlig varelse9 so( r en del av universu(9 och enheten av det ( nskliga sinnet 7ndast en (indre del v rde enhet den gudo(liga anden$ Dessuto( uppfyller i princip &ara den vackra ord att de so( s' anv nd det (ed gl dje9 (en ger ingen &etydelse fr den &etydelsefulla sanning> att vi lever i Gud9 och flytta9 och har9 och han i oss9 och att han i alla v'ra tankar vit so( oss sj lva$ =an ocks' fr(odligen ett spke den andra e.ternt ges ovan@

2edan sagt till dig att vara (ed p' en Gud ver hedendo( till gg9 (en till'ts de ( nskliga andar e.isterar so( s(' idoler vid sidan av Gud9 o&eky(rad o( att fruto( en o ndlig ande r inte (er utry((e fr ndliga sprit$ Fallen andar lever under Gud fan9 ntligen du har det till och (ed v nt9 och i st llet fr den ( nskliga anden i frh'llandet (ellan inDoch underordning att t nka gudo(lig9 idoliserade du ( nniskan9 geno( att gra det gudo(liga till en illusion i det ( nskliga$ Ao det har varit en k nd filosof och teolog so( s tter k rnan i religionen i &etydelsen &eroende av Gud9 (en Gud ocks' gjort oss so( en varelse9 av vilka (an kan veta n'got riktigt9 so( det ko((it verens o(9 o ndlig9 r evig$ <en hur kan en inti(9 var(9 uppriktig9 effektiv k nsla av &eroende av en so( ko((er so( ni vet ingenting fruto( att den har egenskaper so( vi inte har9 och utfr inte till &ron p' frst'else$ <en hur olika r utfor(ad k nslan av &eroende av Gud n r vi k nner igen oss sj lva so( att k nna och agera9 (en alltid sin hgre kunskap och ar&eta ordnade varaktiga stunder p' Gud och k nner$ Det h r r dock att vi vet att vi r n'got i hono( so( vi vet n'got o( hono(9 och denna kunskap r andres vet hur (an gr$ -o( avgrande fr att fr ndra handen kr vande9 villkorat och roar sig eller so( grundl ggande punkter i dag9 so( alla utvecklings detsa((a ('ste grundas9 och so( (ellan de( ska vara ri(lig9 anser jag h refter spridningen av sinnliga fra(tr dande av v rlden o( varelser dessuto( sa((anhanget och till sa((a slutsats i en suver n (edveten enhet och den (ellanliggande kopplingssynpunkt att v'rt eget (edvetande hela9 r det9 gudo(liga9 r (edvetandet &'de p' och (ne$ <ot detta jag anser vara i stort sett lika &indande sa((anh ngande stunder av vyn natten D &ara att det r detta frh'llande inte l tt klart (edveten o(> natten till sensuella utseende p' ( nniskor och djur ut9 det r tillr ckligt (ed Gud9 o( det fortfarande trodde p' Gud9 sensuell o( freko((er och creaturely v rld9 och den e.terna sa((anst llning av (an (ot Gud eller till och (ed arrogans (an ver Gud so( en en&art ( nsklig id%$ Catten till sensuella utseende p' ( nniskor och djur h nger ut sedan ihop den konceptuella verfring9 vilket r att &orra i denna natt9 ja det syftar till att tr nga igeno( fr att ko((a till k rnan av saker9 r det ett skande efter orsaken till spegel&ilden &ako( spegeln$ Dagen vie8 r inte en &land andra vyer9 (en uppv gs av dess positiva utg'ngspunkt9 inneh'll och ta so( en alla so( (ts i natten vyn so( ge(ensa( rot av negationer och (ots gelser$ #nte heller r det nattvisning r en &land andra vyer9 r det alls varken en enhetlig eller positivt9 kan du &ara ringa (ed ett na(n9 so( o( det var en sak9 so( (an talar o( en ande so( frnekar Gud9 (en det n en och Godk nn slutar en&art positiva Gud ger$ 4cks' uppfyller ovanst'ende grundl ggande punkterna i nattvisning9 (en sa((anh ngande i naturen9 inget (indre n alla tillsa((ans9 efterso( deras konsekvenser uner&aulichen lyfta endast av inkonsekvenser9 hur kan skulden utan tillg'ngar fr att &etala endast skulder so( v .er i st llet fr att (inska$ Btan n'gra aspekter av dagsvyn9 ko((er det o( &ara i de (est flagranta (aterialister och socialde(okrater$

!rin"iperna i dagsvyn IV utve"kling. De tre fi.punkter &as av dagen9 efterso( de r relaterade (ed varandra9 sa(tidigt tillv gag'ngss tt och &evis p' ett konsekvent och enh lligt till utveckling$ = rnan och groddar9 efterso( det var de punctum Saliens 9 er&juder denna utveckling den (ellan toppen och &otten (edla synpunkt att v'r (otsvarighet till Gud inte r en e.tern9 so( den del (ot den del av scenen till scenen9 (en ett internt9 till e.e(pel av den del av det hela9 den niv' (ot trappan$ 7fterso( nedan r Guds natur att vi inte helt o&egripligt9 vi sj lva r ett andetag9 en liten del9 en liten scen och prova det$ #nte &ara fr'n den intr ffade9 (en ven fr'n de inre frh'llandena i det gudo(liga v sen9 vi d rfr i v'ra egna inre frh'llanden (ed n'got o(edel&art tillg ngligt9 och h rifr'n e.panderar och fr& ttrar aspekter kanske inte9 faktiskt9 fr att utt((a Guds e.istens9 (en i penetrera ytterligare kunskap o( dess e.istenss tt och dess relation (ed oss och alla varelser och stiga hgre9 aspekter av generalisering9 analogi9 relationen9 de(ontering sekvensen och gradering$ <ed slutsatserna fr'n det gudo(liga e.istens (en de r relaterade till v'r v rldsliga tillvaro s tt9 o( v'r nuvarande e.istens i sig r &ara en del9 en l gre niv' p' hela v'r e.istens p' Gud9 och har &eslutat att ska sin forts ttning i den$4ch efter det att hela v rlden har g'tt l ngre n oss till den gudo(ligaDsouled9 vidgar cirkeln och kar -tufen&au individuellt &esj lad varelser &orto( oss och upp't$ *isst9 s' l nge nattvisning (er e.ponering p' v rlden9 allt till (pa s'dana verv ganden och slutsatser9 den helt nya9 &red och hg9 ljusDdr nkt v rlden9 vilket ppnar upp i st llet fr tidigare fantasier9 (ytologiska figurer och (ystik9 ven fr de(9 efterso( det i &otten Cight vie8 er&juder ingenting av det9 (ed dess dunkla passager gr ingenting o( det$ L rde jag (ig det nnu9 och ko((er att ?l ra sig det nnu$ <en t'la(od9 ko((er de att hitta sin tid9 det r &ara nnu dag$ Dessa olika s tt att st nga av oss fr'n &orto( oss sj lva9 r precis sa((a princip so( vi verallt h r p' det9 fr'n och (ed idag p' (orgonen n ra och d r(ed all e(pirisk vetenskap fr'n de givna utesluter p' inte gett$ *e( kan faktiskt frneka att fr sig vara os kra9 och ven ytterligare de flyttar upp fr'n fr'n den givna leder till den ickeDgivet$ -' den natten visa de( i enlighet (ed de frsta stegen faller till &ara fr att ut(ana och &ygger p' ingenting9 (edan den dagliga uppfattning9 vad den enskilde saknar i s kerhet9 geno( att sa((anfra hu(r hela och att ko(plettera sa(tycke praktiska aspekter so( underskts att upphra so(9 d r ingen strikt kunskap r (jligt9 sa((a (en s' n ra so( (jligt fr att ko((a$ -o( fastst llts i enlighet (ed den dagen visa (en so( ('ste &eaktas9 so( r relaterad strid (ed de grundl ggande punkter9 &land annat synpunkter p' alla sidor r verens o(9 (en det r &ara de (est generella och viktiga$ 7fter det ko((er dagsvyn fortfarande varierar i sin e.pansion och utveckling9 (en inte zerfahrer kan p' o&est (d tid9 o( den &est ((er &eh'ller sina tre grundl ggande punkter so( fasta &rytpunkter precis so( en riktig fle.i&el (en &ehll i &'da ndarna och i (itten raden$ Det finns l ngst ner p' de dagliga vy uppst'r nya fr'gor so( inte finns i djupet av nattvisning9 och nya pussel9 v ntar fortfarande p' en lsning9 (en &ara de so( kan uppst' fr'n vyn9 inte de so( de under(ineras$ Det

finns d' nya sekter och divisioner kan &ildas9 (en inte ner till (arken och till toppen g'ende Herspaltungen$ Filosofin ko((er (ed utsikterna i dag syn p' ett nytt golv och nya fr ndringar &rjar9 utan att sjunka deras skillnader p' den ga(la grunden i natten (ed denna uppfattning sj lv$ *etenskapen r deras tidigare s kert s tt l (na i utredningen av den (ateriella v rlden9 (en ocks' den kande tron p' andliga ting ist llet sttta set (ot den$ Teologin ko((er slutligen hitta sin tro och principerna tro i dag *ie8$ 5llt (est all( nt9 hgst9 senaste9 (est avl gsna9 r finaste djupast alls hans och v'r natur en fr'ga o( tro$ 5tt gravitationen varierar geno( hela v rlden och har fungerat sedan ur(innes tider9 r en fr'ga o( tro9 att alla lagar9 efterstr vas geno( det ndliga9 allt i o ndlighet av tid och ru(9 r fr'ga o( tro9 att det finns ato(er och v'gor av ljus9 r en fr'ga o( tro9 och i &rjan och ('let o( historien r en fr'ga o( tro9 ven fr geo(etrin finns trosfr'gor i antalet di(ensioner och priser fr parallellerna$ Aa9 egentligen r allt en fr'ga o( tro9 so( inte direkt upplevt9 och vad r inte s kert logiskt$ *arje kunskap o( det so( r9 forts tter i tro och ('ste forts tta in i den och slutligen avsluta det9 s' det fanns ett sa(&and9 utveckling och f rdigst llande av sj lva kunskapen$ <en kan en tro till och (ed & ttre std och & ttre n den andra$ Den & sta uppfattningen slutligen den so(9 (ed all den kunskap och alla v'ra praktiska intressen r 8iderspruchslosesten i sig9 och so( s'dan r ocks' fra(tiden fr sig sj lv geno( (ots ttningarna (ellan de olika religioner so( har sedan g'tt och allt runt det snarare n klyftor frsonas$ -' alla erfarenheter slutsatser inte r cker fr att (otivera dagsvyn i dess hgsta och sista (eningen so( slutar (ed s kerheten fr )ythagoras sats$ Det so( saknas i den sista s kerheten r en fr'ga o( tro$ Cog (en9 o( det r det fortfarande en fr'ga o( tro9 p' det s ttet9 det & sta9 vad so( kan veta9 dels avslutningsvis9 ' andra sidan9 &eh'ller sin post$ Hur lite det finns a&solut vad so( verkligen &evisas eller &evisas av det viktigaste (ed det vi ('ste prata$ Det &evisas av hela religionen@ #ngenting$ *ad ens det faktu( att din &ror9 din granne9 din hund har en sj l@ #ngenting$ 7ller att det du ser fr'n ett tr d (otsvarar ett tr d p' att solen g'r upp i (orgon so( det r idag9 att 5le.ander har levt@ #nget av detta r &evisat i strikt (ening9 och inte heller &evis&ara9 (en vi ('ste p' alla ?och liknande tro9 vi lever9 vi lever9 s' att s ga helt i en v rld av tro9 kan n sta och helt den sista stegen inte utan tro$ -' principerna tro skulle vara nnu viktigare n kunskap9 o( inte en av principerna i tron sj lv9 att utnyttja den kunskap9 i den ('n det r cker &ara inte att en&art frlita sig p' det9 (en r det av religisa principer dag ett$ <en nu g'r den kunskapen ingenstans s' l'ngt att vi var tillr ckligt s'9 och s' r en andra princip o( tro dagsvyn9 att tro p' vad vi &ehver9 inklusive den tredje eller den historiska principen o( tro freko((er !L $ )' dessa principer ('ste (an ( ta undervisning i dagsvyn9 efterso( det r &ara en doktrin$ <en9 naturligtvis9 hur kan (an ( ta det d'9 o( du k nner igen alls snarare n religisa principer9 so( teolog i tron &ara en g'va fr'n ovan9 so( en filosof ser &ara en princip av os kerhet$
lL

Den h r9 &ara helt flyktigt9 r tre principer so( uttrycks i vissa avsnitt #39 utfras och slutsatser so( utvecklats i de ?tre (otiv och orsaker av tro$?

Den ickeDfilosofen fraktade faktiskt i princip tron9 ko((er att ers tta den (ed den kunskap so( str var efter a&solut kunskap$ Tja9 har hela &erg a&solut kunskap hjs sida vid sida l'ngt ifr'n varandra (ed sina toppar9 allt t nkt i v'ldsa((a v rkar9 &ara ingen livskraftig (usen ko((a ut ur det$ 4ch s' en (us s ger dock> en (us kan a&solut inte vet n'gonting utan fr'n sig sj lv9 att veta att ingenting uto( det vita9 r det enda s kra kunskap$ <en s' r det nu &ara fastnat (ed (usen$ Faktu( r dock9 de dagar av en filosof att veta att folk en o(edel&ar kunskap endast av sig sj lv r (jligt att gra de utg'ngspunkter all frv rvad kunskap9 och so( grundar sig p' tron9 sker natt filosofi kunskapen l ckage i tron delvis d rfr att skona att de ger helt upp denna utg'ngspunkt fr att utveckla kunskapen endast a&soluta synpunkter so( sa(vete &ara leda fr'n sig sj lv till sa(vetet9 har hittills nd' ledde endast till att gr la o(9 dels att i denna utg'ngspunkt allt f ngslar sig till endast p' sig att frdjupa tinget i sig ingenting spirande9 for(er av den ( nskliga anden9 (edan (annen9 (en r i sig en del av saken i sig$ # detta avseende r de praktiskt taget tron &ehver9 det gr hono( till och (ed fr'n en praktisk synvinkel utver kunskaper eller so( en korrigerande sin dslighet och to(het9 inte so( en forts ttning och slutfrande av kunskap9 till (pas$ -'dana for(ul r ofr(gen att ko((a sa((an r tt i filosofi9 har tro och kunskap i teologi och vetenskap helt skild (ed resultatet att en Guds natur9 har den andra Gud helt utsndras fr'n naturen$ Den slutliga fra(g'ngen fr alla ?9 (en detta r att ingen av de tre9 (ed den andra9 och filosofin 't(instone i sig sj lv r uppfyllt$ -ka jag h dan sa(tida filosofi resa en staty9 skulle jag gra det so( )enelope9 i tv' avseenden$ 7n g'ng i att de ocks' alltid sj lv lser sig v vt tyg igen9 och sedan9 efterso( hon har ('nga friare9 varav ingen har n'gonsin frt he($ Du ru(la tillsa((ans9 kr fightingspel tillsa((ans utan att gra varandra dda9 och v nta p' den dag9 so( ddade alla tillsa((ans$ 4ch du tror att du r p' grund av din dagliga syn p' en v rld (otsatt till den ende Guden@ <en hur skulle den dagen har styrkan att vervinna den natten d' han k nde sig alltfr &lygsa( o( det@ <en jag erk nner det inl (nade kritik so( h r hela visdo( dagens vanligaste9 hgsta och sista saker r i ko(positen h llde en kastrull i natten fr att det h lla &ort till en$ *ar inte tidigare herauszulesen (ycket &ra@ <en hur kunde hanteras ver ar&etet i l sningen ur potten so( helhet$ 4ch vad spelar det fr roll9 det goda r s'ledes inte i att det sl ngs (ed9 (en finner sig sj lv igen i den nya krukan (ed en$ 7n sak till$ Gverallt dagen tr ffade fr'gan o( frh'llandet (ellan (ateriell och andlig niv'9 kropp och sj l9 utan r9 i st llet fr n'got9 ven fortfarande i fr'ga9 lsa fr'gan o( orsak och karakt r detta frh'llande9 (en av o&estridliga fakta fr o&servation och fr'n oss sj lva och generaliserad9 e.pandera9 ka &orto( enligt synf ltet vid generaliserad9 utvidgas9 kar fr att hitta de s(' fakta i oss so( rr strre n oss$ Bara fr att det r att gra det9 du kanske d' den strre punkt &orto( oss so( (indre i oss sj lva$ <edan den ('nghvdade (onstret i natten filosofi so(

utg'r fr'n tankar sina ('nga huvuden ver fr'gan o( orsak och k rnan i den relationen9 och r d rfr inte heller g'tt o( det$ Det finns tv' typer av el9 eller &ara en@ 4( du vill ko((a in p' denna fr'ga9 och dess &eslut fr'n teorin o( elektricitet9 skulle du inte ko((a l'ngt9 eller snarare g' o( intet$ D re(ot har teorin o( elektricitet inte utan att fr'ga9 (en varken p' grundval av fr'gan och inte heller deras &eslut D snarare9 fr'gan r nnu inte &eslutade i dag D utvecklade9 och r d r(ed s(' &itar av & rnsten9 so( agnar )apers attraheras av elektro(askinen9 galvanisk hgen9 den 'skledare och telegrafn tet9 so( str cker sig ver jorden passerar$ -'ledes9 den dag syn p' fr'gan9 huruvida 9 l't sinne och (ateria9 kropp och sj l r &ara en varelse eller tv' varelser i grunden en &rjan os kra9 och nd' driva fakta so( r o&eroende av fr'gan9 &eroende p' erfarenhet och erfarenhet slutsats$ 4ch s' ven hela den h r &oken9 fr'gan o( dualis( eller (onis(9 d'9 att ta itu (ed o( &ara en av de sista avsnitten i n'gra verv ganden so( kan vara viktigt eller inte9 varken de grundl ggande punkterna eller slutsatserna i dag ko((er att p'verkas v sentligt$ V. !ositiva utve"klings stunder av dagen utsikt ver negationer. #Gud$ den sinnliga vrld av %ra trdanden$ s&len %rgan$ &orden$ livet e%ter detta$ det onda i vrlden.' ( Gud. Tror p' en Gud9 det ( nskliga (edvetandet so( presenteras p' l ngden9 so( verskrider i hjd9 do(inerade i ovanifr'n hela dagsvyn och stds av de tv' andra huvudpunkterna i sa((a nedan$ Den sinnliga fra(tr dande p' ( nniskor och djur9 kan det inte flyta i ett to(ru(9 det kr ver ett fre('l fr en vergripande (edvetenhet o( ja$ 7nligt &redden av den intellektuella under&yggnad av den andliga hjd kar9 och s' reser sig ver de s(' &erg eller pyra(ider av ( nskligt (edvetande so( den o(sluter (ed den hgsta toppen9 fra(fr allt enskilda kosty(er av varelserna en hgsta dr kter p'9 och droppar ut&yggnaden av dagen vy fr'n ovan ner (ed ut&yggnaden av l ran o( Gud tillsa((ans$ -yste(et i dag r h r(ed helt teokratiska$ Catten visa (en r faktiskt talar o( enhet och storhet skapade Guds skull9 och tron er&juds till (inne av det9 fortfarande h'ller fast vid det$ # sina kunskaper konsekvenser (en det leder9 so( en fallen ngel9 endast9 p' och av dessa konsekvenser har ntligen vervu.na tro9 vi har ko((it dit vi r i dag9 utan att veta hur (an ska h'lla tron ven n r han fortfarande var att hj lpa till$ # och fr sig r det nattvisning naturligtvis ist llet fr att se det gudo(liga9 (en i det ( nskliga9 det hgsta (edvetande (edvetande9 det so( finns$ Fr efterso( den inte har n'gra (edel till en9 fr att inkludera ( nsklig verg'ende utfr (edvetande d r du ska f' (jlighet till en hgre v g att st nga9 &eroende (en en &indning (ed de andra tillsa((ans$ 4ch s' filosofi det o(edvetna sker o&ligationen av sprit i st llet fr en

vergripande all( nna (edvetandet p' ett engagerande under all( n (edvetslshet9 so( hon tillskriver (ystiska egenskaper so( liknar de hos (edvetandet9 &ara inte vill vara (edvetande$ Filosofin av &egreppet talar o( en anda av ( nskligheten9 historien so( ett g ng och var utan &evis i verkligheten fr att inte prata o( det9 (en leta efter det l nka (edvetandet endast i de enskilda (askor9 filosofi (onader nnu &ara i ato(erna i &andet 9 och fr den (aterialistiska to(heten r det &and av sj lar i fr'ga (ellan sj larna$ Dagen vie8 (en h vdar (ed dessa filosofiska trender av nattvisning fr (ycket p' allt (er speciellt att argu(entera o( det$ L't l nka (edvetandet o( v'rt eget sinne 't sidan s' att du kan frst's ocks' en psykologi frest llningar9 (innen9 fantasier9 koncept9 a(&itioner9 njutning och s( rta9 och en (rk <oder v'ningen9 so( l gger fra( allt detta utan att veta n'got o( det9 (ontera9 och s' ko((er en psykologi ( nniskor har lika dagens folkpsykologi9 so( id%n o( en9 alla individuella (edvetenhets verkn;pfendes9 (edvetandet r l'ngt &orta9 (en har ocks' i dagens folkpsykologi r inget annat n ett s'dant psykologi ( nniska$ Det r Bhland dd h st (ed alla senor9 vener och nerver i den vackraste h sten9 (en &lei&ts en dd h st9 och s' uppskattar sa((a en anato(i9 (an har (en anato(ierte inte att frv .la (ed de levande$ <ellan ( nniskorna d r r (er all( n och hgre relationer i sa((a kyrka9 stat9 vetenskap9 konst9 osv$ <edierad av syn9 hrsel9 tal9 skrift etc$ 7fter dagsvyn nu inte &ara den so( har kunskap o( dessa relationer9 (en en (er all( n och hgre ande o( hono(9 geno( att uppt cka hela n t av fr(edlingar av dessa relationer direkt och i sitt sa((anhang$ <en geno( att h'lla natt filosofen &ara en illusion i sig sj lv9 att det r alltid en att se och hra i v rlden &orto( det D ljus och ljud (ellan ( nniskor r till hono( s' &ara dda vi&rationer av viktiga punkter9 och han sj lv9 r det &ara ser och hr D r l tt fr hono( geno( (edierade relationer so( illusioner o( sig sj lv9 ser han inne &ara i v rlden9 antagandet av en gud (en fr den hgsta av alla9 n r (an en (edvetenhet o( total conne.ion av saker9 vad han har i sig sj lv9 uto( sig underskas och d refter sig sj lv$ <an s ger> (en kyrka9 stat9 vetenskap9 konst9 etc$9 kort sagt all ar(atur fr uttryck hgre andliga relationer i v rlden9 utan uppst'r en&art av folket9 och s' (an reserver so( skapare och centru( fr all strsta vikt ver allt$ D 4ch naturligtvis9 kan alla dessa anl ggningar utan folket9 (en uppst'r inte heller en&art av folket9 och en verklig ge(enskap (ellan ( nniskor och d r(ed producera9 vi &ehver o( varje tillsats nd' en varelse so( sa((anfattar relationerna (ellan de( enhetliga$ 4( ( nniskor inte av (arken under deras ftter9 havet under deras fartyg9 luften geno( vilka ord och ljuset geno( vilken gonen till&aka och g' till&aka tillsa((ans9 h ngde9 inte fruto( sina in&rdes fr&indelser9 ge(ensa((a effekter av naturen ordern och stj rnorna ovanfr hono(9 s' varken kyrka eller stat9 eller vetenskap9 etc$ har skapat9 skulle kunna fortfarande e.isterar idag$ Hi(len9 solen9 ('nen9 &li.ten9 'skan9 so( ingjutit folket var den frsta religionen9 snarare n ( nniskorna d r till och fre ett spr'k skulle kunna &ildas av de ( nniskor so( hade saker och relationer av saker att vara d r 9 sa((a kallelse p' na(net$ Den sanna r> en fre e.istensen av alla ( nniskor (ed gudo(lig ande fyllda v rlden skapade ( nniskan utan att sl ppa hono( fr'n deras organisationer9 hade fortsatt att gra dessa deras avko((a och en

del i det9 han ser till&aka p' henne9 det r en sa((anh ngande sj lv sa(verkande redskap uppifr'n och ner9 nerifr'n och upp och p' alla sidor9 vilket p'verkar v rlden under p'verkan av en all( n anda av alla sinnen i sitt sa((anhang och tar e(ot$ Cu kan (an utgr 't(instone &land alla delar av9 (en nd' inte hela jordiska v rld9 d r allt lsa en distinkt (edvetande9 ( nniskor f ster strsta vikt9 (en inte strre n hela9 den delar avdelning de sa(tidigt fr andliga och (ateriella sida r9 so( ni kan se de hgsta delarna av &yggnaden i tips av en &yggnad9 (en &ara o( de lyfts av hjden p' k llaren i luften och fr&lir djupt under inne&rden av hela &yggnaden$ <en9 naturligtvis9 efter =opernikus syste(et inte l'ter oss att tro att solen kretsar kring jorden9 tror vi fortfarande att jorden tillsa((ans (ed solen kretsar kring ( nniskorna$ Coderna i n ten (itt v l9 de r det viktigaste i n ten9 (en hela n tverket r att s ga9 efterso( alla dess noder (er$ *ik noderna9 efterso( de sj lva r s(' n tverk9 och hela n tverket i v rlden r &ara ett viktDout nod$ C r natten filosofen efter djupa djupaste (ark so( kan veta n'got o( Gud9 (en finner att han &ehver hono(9 s' vill inte sl ppa den9 frklarade han hono( ett praktiskt postulat av (en teoretiskt allt dras p' nytt9 vilket i praktiken intresse r att vittna o( det$ Du kan nog prata (( av k rlek9 godhet9 Guds visdo(9 att st ndigt tala o( hono( och sedan anv nda de( fr att &ekv (t sa(frst'ndet9 &ara ('ste (an alltid vara (edveten o( den filosofiska otillr cklighet so(> k rlek9 godhet9 vishet9 etc$ r faktiskt ( nskliga egenskaper9 och Gud r upphjd ver alla ( nskliga egenskaper9 eller 't(instone all ( nsklig kunskap o( dess egenskaper$ 7fter den dagen visa det r naturligtvis ocks'9 (en inte p' grund och i den ('n han ko( ver det9 utan d rfr att han gjorde vid sa((a tidpunkt och har den hgsta och & sta ( nskliga och creaturely egenskaper i sig9 och slutar vid en on'&ar fr oss hjd$ Bi&eln karakteriserar det ( nskliga en> lska Gud ver allt och din n sta so( dig sj lv> dagsvyn (en ven 'terfring av vilket leder hono( till hj rtat> Guds k rlek ver allt annat och han lskar de( alla so( sig sj lv9 fr han r &ara en del av naturen av hans Being lskar det$ C r(are (en de kan inte vara (ed hono(9 och n r(are Gud kan inte vara och kan inte vara oss v'raD( n9 so( o( vi alla har en del av sig sj lv till oss9 och det hela &lir vi hela$ 5tt veta detta och k nner r gudsfruktan9 varje tanke och k nsla9 (en tar &ort det de(9 n'got so( &eror p' gudlshet$ ) Den sensuell vrld av %ra trdanden. 2esist syftar den till dig att t nka Gud sjunkit i ter(er av vyn Dag i v rlden@ <en &ara sa((anfatta dagsvyn sj lv tills annat s tt n geno( uggla gon natten vie8$ -narare du sedan v rlden att t nka upp frhjda till Gud geno( t nkande upph vs i Gud all den sensuella utseende av v rlden9 och &ako( henne fortsatte att fr'ga o( vad so( helst9 fr det r ocks' fr(odligen en &ako(@ Det r Guds fot9 vad tror du o( en fotpall under hans ftter9 ja till och (ed fortfarande inklusive 8egziehst efterso( han inte &ehver hono($ Du sj lv talar i dag o( en allest des n rvarande i v rlden9 allvetande och all effektiv Gud och sedan igen fr'n en (ycket v rldslig Gud9 och till och (ed sluta inte att (ots ga dig sj lv och (' slutligen (ots ttningen s' att fr'n att Gud r p' s tt och vis en och den andra$ -a((a h nvisar till dagsvyn ocks'9

fruto( att hon t nker p' en tydligare k nsla$ -' att Gud inte &ara ljus och ljud i v rlden inte r allest des n rvarande och allvetande9 (en ljuset tj nar hono( att se allt i v rlden so( r synlig fr hra allt so( r hr&ar9 r Gud inte i sensualitet av v rlden sjunkit9 (en hgt ver allt stiger den gudo(liga tanken p'$ T nk o( en (an so( &ara hade gon att se (ed och ron att &ara hra9 s' d'lig9 l'g vore tankar hur duvor eller &linda$ <en Guds tankar inte &ygger en&art p' seende och hrande av alla ( nniskor9 (en ocks' synen och hrseln av allt so( r utanfr$ 2elationer p' relationerna (ellan hgen upp i hono( hgre och hgre fr att slutfra den hgsta niv'n9 och so( en kung hans (inistrar9 och dessa har sina officerare9 och att hennes tj nare att utfra sina ko((andon9 inte alla frst's9 kr de r tt ut9 s'dana attacker i (otsatt riktning (ot Guds vilja (ed hj lp av den suver na viljan och skjuter sina hgre och l gre varelser fr'n v rlds redskap9 dock alltid h'ller han tyglarna v ders i handen9 det r &ara allt internt i hono( so( e.ternt d r$ Fr att d (pa takten i konte(plation9 sker fysiologen D och har inte fysiologen r tt att f' en rst p' se och hra D (ed fr'gan n ra9 att o( det ska handla o( ( nniskor och djur utanfr fortfarande en syn och hrsel och ver ens en tanke vad ni frest lla er ett seende9 hrsel9 t nkande Gud9 var r o( ( nniskor och djur9 gon och ron och hj rna fr att gra det$ 4( det var utan9 och liknande9 varfr skulle sinnesorganen och hj rnan hos de varelser och varelser sj lva d r@ *arfr alla anstr ngningar av konst i sin anl ggning@ Det r inte &ara att g' utan den$ <en o( det inte r det inte9 r det ocks' utan att vara$ Tja9 havet r stora och enkla9 otaliga ('ngskiftande koppar och hinkar rita direkt och indirekt d rifr'n9 (en de gr vattnet inte utan drar upp det &ara att l'ta det rinna till&aka in i det igen efter grenrr anv ndning$ -' ven de sinnesorgan i de varelser och varelser sj lva inte r d r fr att gra se och &ara hra9 utan att frv rva fr'n all( n k lla fr att se9 hra p' ett speciellt s tt och anv nda de( p' ett speciellt s tt och att utnyttja$ <en vad en j (frelse$ # st llet avf rdar fysiologen s' fljer vi hono( p' hans o(r'de9 och &ara vara noga (ed att inte &landa ihop de &arri rer (ed v rldshinder$ Faktisk frl nga dess att tro r faktiskt principen o( dagen$ -' vad fysiologen = nd so( faktiskt i en syn@ Fr'n varje punkt utanfr en kon av str'lar faller i gat och st nger av kraften i gat till&aka till en punkt p' n thinnan tillsa((ans fr att ge (ed grannpunkter en &ild av de utanfr saker$ *ore det inte s'9 so( du s'g9 i st llet fr en tydlig &ild endast frregling sluddrigt anteckningar$ <en inte &lei&ts vid de ljusa punkter p' n thinnan9 skickar varje en str'le fr'n det in i din hj rna och fortsatte geno( hj rnan9 s' fortsatte att tr ffa de str'lar av de andra sidorna och sinnen sedan9 och d r(ed k nslan och p'(innelse o( att l'ta sig in i din intuition och ditt t nkande$ Er det inte s'9 eller o( du vet att t nka kataloger annorlunda@ <en alltid &lei&ts utseendet p' en punkt9 ven fr det senaste (innet9 o( &ara utg'ngspunkten fr str'lning p' n thinnan precis s' j (n so( den punkt ut9 han reflekterar9 var$ Cu varfr skulle Gud9 ett ga so( du och ditt &ehov att f' enhetliga &alk fl ckar &orto( er9 efterso( han har de str'lande punkter o(v rlden till sig sj lv$ #st llet fr

n thinnan9 eller snarare &ako( henne och alla n thinnor av varelser alls9 han har en n thinna9 ytan av saker sj lva9 r att de (est generella och (est grundl ggande9 det finns$ 4ch efter str'larna har passerat fr'n det infr dina gon och din hj rna (ed str'lning fr'n alla andra sidor och d rfr in i de (est all( nna relationer9 &ara de allse varelser ger dina gon (ed din hj rna hj lputrustning (ed nya utg'ngspunkter och sedan nya konsekvenser fr utvecklingen av en speciell relation dar$ Cu9 naturligtvis9 kan inte allt vara sant i Guds vision (ed v'r vision9 efterso( den r helt verens o( (ed det9 s' det skulle vara just &ara en ( nsklig syn9 (en vad so( r fel (ed det9 har den gudo(liga visionen frde ut innan v'r frutse och ungef r sa((a$ *arje punkt i v'r n thinna skickar &ara en enkel &alk i v'r hj rna9 och var och en av dessa &alkar r sedan (ed en speciell nerv rr9 fr att inte &landas (ed de str'lar av grann synvinklar9 inte rinna undan (ed det$ Hur (ycket r han efter't kan sprida och splittring i hj rnan9 vet vi inte$ D re(ot utstr'lar varje (jlig punkt i o(v rlden p' alla sidor9 efterso( han inte &ara har enligt ena gat och hj rnan9 (en efter tusentals och utanfr fr att str'la ver hela v rlden till tusentals s' och s' trasiga &ilder p' sig sj lv i varelser att ge och att l'ta v rlden e.isterar fr varelser &orto( den o&rutna utseendet p' hans eget$ Det r fortfarande en av dessa str'lar9 ven o( det g'r utan kuvert s' l tt &landar och flden s' lite fra('t (ed str'lar av grannpunkterna9 so( o( han gick igeno( en speciell sidorr sk r (ed de andra och tar efter otaliga korsningar9 d r(ed ostrt9 ungeirrt9 alla gon &ilden av sa((a punkt$ Det &eror p' att han ('ste tr nga inte uto(hus och ino(hus av nervprotein9 d r varje prick fr att h ((a hono( och hotar att frsvinna9 (en g'r sna&&are n &li.ten geno( luft och eter p' v g$ Bad &ara skulle det vara fr varelser9 o( han nd' geno( ledningen geno( det9 utan att ha tid och (jlighet att utveckla de relationer so( det r att gra p' de(9 och att l (na efterDeffekter fr fra(tida relationer9 efterso( det trassligt i 7fterso( protein so( h nder i hj rnan$ Even detta r annorlunda9 att &alken d r ute inte gillar i v'ra gon &ara fr el9 ke(isk process9 eller Gud vet vad D fysiologen vet inte sj lv9 utan &ara tror det och det D ('ste geno(fra fr den nervsa proteinet v g att hitta9 (en han kan9 d rfr9 (indre ljus i luft och eter9 att han inte r h r att en s'dan transaktion ('ste f' igeno(9 och elektriska och ke(iska ljus d rfr (indre ljus att de har sina speciella t ndare$ <en D refter tj nster av den gudo(liga sikt n den creaturely vision$ Gud ser allt p' en g'ng9 efterso( de verkar sj lva ino( loppet av tre di(ensioner9 sett fr'n alla sidor p' en g'ng9 i r tt storlek9 r tt l ge9 deras r tta ljusstyrka och f rg9 och ingen finhet synlighet undg'r hono($ Hans vision r &ara det direkta syn p' saker och ting9 hur han ser p' saker och ting9 de verkligen ser ut9 och det ser likadant ut fr Gud r en av &est ((elserna i deras v sen$ *i9 d re(ot9 finns det o(sorgsfullt dekorerad camera obscura i v'rt ga fr alla9 &ara de so( r fra(fr oss9 utan att sky((as av andra9 ser de &ara p' ytan prognoser9 fr'n sidan eller att det i det ena eller andra (inskningar och skift (ot varandra 9 var och en efter sitt andra l ge och inst llning p' olika s tt9 (en det gr v rlden f rgstarka9 och det r &ara utvecklat en ( ngd relationer so( inte kan utvecklas utan den$

Cu ( nniskan har9 ven o( han den gudo(liga visionen kan (isslyckas (ed att tr ffa sitt ga9 geno( tillg'ngar9 geno( att ndra sin st'ndpunkt9 geno( att frst' andra ( nniskor geno( (edvetna och o(edvetna slutsatser9 villkoren fr o(v rlden fra( till vissa gr nser9 i den (eningen att underkasta sig Guds visa och hantera n att tolka alla su&jektiva 'sikter d rifr'n$ -o( student i natten visa (en nd' han tror att det var allt &ara vara en su&jektiv an( rkning9 fr saker i sig sj lva9 skulle det inte finnas n'got att se &ako( gat9 och s' r hela v rlden fr hono( fruto( hans (rka gon$ 7fter detta fortfarande kunde fr'n de vriga sinnena i sa((a (ening so( talar o( att se9 (en jag ko((er att &li n'gon v rlds fysiologi h r9 det var &ara att (ots ga fysiologen so( s tter den korta skalan av ( nniskans fysiologi vid l ran o( det all( nna livet9 so( ('ste han rik fr att t cka de($ #nte (indre sv'ra r naturligtvis fel att det rik fr ingenting i den$ * +&len %rga$ st&rnor o"h v,ter. C'v l9 det finns n'gra so( n r nattvisning r i st'nd att uppfylla en livligare &ehov9 inte &ara ta tag i id%n o( v rlden so( helhet enande och ani(era9 geno( att agera andlig varelse9 Gud9 utan representerar sig sj lva (ed livlighet och kraft$ *ad de saknar till och (ed hela dagen uppfattning@ #ngenting n s' l nge9 (en det so( saknas9 fr'n den (rka ka((aren geno( en ppning i dagsljuset ser9 det ser l tt9 (en fr&lindade kan inte se vad so( finns i ljuset9 ser det ut so( den so( &or i ljuset$ Beslagtas av storheten i sin all( nna id%n9 (en ocks' njd (ed de( r n'gra konsekvenser so( &ryter fr h'rt (ot en vy (ed (oders(jlken de sg9 i deras (rker de r ut&ildade ocks'$ Geno( -tj rnor och anl ggning tanken &l'ser &ara so( en vind9 och tanken r alltid Guds sak9 (aterie for(er och rr sig under dess inflytande9 (en &ara ( nniskor och djur har det lite (er n vackra ord$ Fattiga stj rnor9 en g'ng gudar och nglar9 till vilka gat fortfarande and ktigt tittar upp9 i huvudsak fr&lir hennes dd klu(p9 so( en (an tra(par9 fattiga &lo((or p' so( &ehagar gat9 so( verkar fr att skratta 't oss sj lva9 du kan du 't(instone leva9 (en det skulle inne& ra natten tanke p' deras s kraste reagens reduceras till k nsla och natten sj lv frkortar fr (ycket o( dina nerver ls liv ocks' &r inne& ra sensation9 d'liga &cker so( talar o( en sj l av stj rnorna och v .ter9 fr'n (aterialister p' en9 rufsig av idealist i andra nden9 eli(ineras av naturforskare9 skakar p' huvudet9 fr att aldrig 'terv nda9 knackade ls i handeln till fyndpris9 (akuliert9 du har nu ntligen &livit lidit$ Fr vad r sj lvklart n r det g ller den dagliga vyn visas i &etydelsen Cight vie8 a&surt9 efterso( s' (ycket verkar sj lvklar a&surditet i det$ Caturligtvis r fr dagen uppfattning att o( ani(eringen r nog fr henne att ( nniskor och djur ocks' relaterade geno( v rlden9 r inte l ngre undra var inspirationen &rjar och slutar9 (en &ara var och hur l'ngt de gjort p' (otsvarande s tt den all( nna ani(eringen lyfter ut9 individualiserad9 so( hos ( nniskor och djur9 och fr karakt ren av &yggnaden och livet r varelser d r9 och r slutsatsen av en trappstege so( finns i oss sj lva9 &orto( oss sj lva d r9 och r en k lla9 ko(pletterande och relaterade verv ganden av ('nga slag sedan9 och fr nattvisning av allt frg ves9 efterso( det r deras a.io( att o( tecknen p'

( nniskors och djurs ani(ation saknad9 saknad ani(ering n'gonsin9 (ots ger a priori$ *id denna stela v gg krossa alla sk l9 och d r(ed frlorat de liv runt avgrunden$ D re(ot kade &etydelsen av den dagliga syn p' v rlden av individuella ( nskliga (edvetandet cirklar en hgre v rld i (edvetenhets cirklar av stj rnorna9 och har hgt utvecklade ( nskliga sinnet9 och (ed &ara en liten krets i en av dessa stora cirklar9 fruto( &arnets sj l skede av v .terna$ # de gudo(liga kretsar allt (edvetande r ntligen p' och klar9 och sa(tidigt inte en granns (ja cirkel runt inneh'llet i den andra vita9 har den gudo(liga cirkel allt inneh'll (ed frhandlingar (ellan alla (yndigheter och fra(fr alla$ <annen r glada och stolta att kunna er&juda den enhet hans (edvetande och tycker det att ha n'got v ldigt speciellt fr spridningen av det (otsatta sakens natur$ Han t nker i ter(er av nattvisning$ <en en handfull saker so( inte e.isterar9 r enheten i (edvetandet geno(tr ngande9 och (annen sj lv har sin egen &ara en del s tt kan s rskiljas fr'n det gudo(liga9 inte so( en av de(9 (en &ara i sa((a distinkta och fr'n andra av sa((a underordnade enheter$ 7fterso( enheten i (edvetandet r faktiskt D se (en &ara in i dig D inte j (fr&art (ed spets so( har inneh'llet i pyra(iden uto( sig9 (en #nkoppling av pyra(iden so( var inne9 likso( ett fraktioner inte upprrd (en i sig sj lv$ 7n pyra(id (en kan delas upp och delas upp9 utan att dela upp9 &ryta fraktioner av den nya i fraktioner utan ett av&rott$ -' upp och klassificerar fr'n v rlden$ Hur skils( ssa (edvetande (ellan angr nsande stadier9 r &ara en skillnad i (edvetenhet o( en hgre niv'$ D rfr finner vi det so( ett lag i v'r egen (entala konstruktion och kan inget annat n oss -k$ -innena cirklar av v'ra gon och ron r skilda9 o( inte en fina frni((elser andra (ed (edvetande hela folket aktierna (en engagerar &'de distinkt9 &'de i sig sj lva och i gat av ( nniskor de individuella intuiting punkterna r skilda nnu9 (en hela frest llningen cirkeln ( nniskors anv ndning9 &'de s rskiljande9 &'de i sig sj lv$ Hur nu utkar denna gradering hos ( nniskor9 so( str cker sig &orto( det9 och s' att folk har och har varelserna var or& hennes hi(lakropp sig so( hgre niv' ovanfr hono(9 stj rnan (en hans skapelser sa(tidigt sinse(ellan och i sig sj lva (ed hj lp av ange sitt (edvetande so( gon&licken i hans (er all( nna (edvetandet9 r det sa((a inte utt((ande9 (en (ed vittna$ *arje stj rna har en andel i den all( nna gudo(lig enhet av (edvetandet9 en av stj rnorna9 den andra fr'nskilda9 endast urskiljas p' Gud del$ Den planerade (en9 efterso( i st llet fr att t nka att en urskillningsls o(s( ltning eller sa((ans( ltning av inneh'llet i (edvetandet av stj rnorna i det gudo(liga (edvetandet9 stj rnorna har alla yttre tecken9 so( kan n'gonsin vara &aserade9 r en (er strikt individuell separation n den (an sj lv is r p' jorden till'ter oss att sluta sig till Bnsichtliche$ Bnder tiden9 alla stj rnor fr att flja i eintr chtige( fr ndra en all( n (akt so(9 &orto( allt creaturely godtycklig ordning i hela hush'llet Hi(lens e(ot9 (en denna tysta ut&yte9 astrono(erna$ kalla det strning9 ger utry((e fr var och en ry((er (ed andra sv'righetsgrad ihop sj lv9 kan du se var och en p' sitt s tt en outt(lig rikedo( av inre *ik ut fr'n den

andra distinkta9 liv9 varje krning (ed eigne( 'rsDoch dagsaktuella v .lings en annan utvecklingsv g$ -' annorlunda r inte en (an9 fr'n den andra9 och inte heller fr'n den o(givande ele(entet9 so( stj rnorna fr'n varandra och fr'n den o(givande ele(entet i varje stj rna verkar vara allt li((as ihop9 inte so( stj rnorna tillsa((ans9 (en kan &ara tala eller geno( ljus och gravitation varandra$ # sj lva verket9 (edan vi sj lva vu.it (ed v'ra grann varelser9 i jord9 vatten9 luft9 splittringar9 jorden (ed de andra hi((elska varelser i renare9 finare9 tydligare inslag av eter9 flottar9 &yggde ett stort ga j (fr&ar l tta inslag och andas sa((a (an konsekvent$ Br det finnas n'gra varelser fr detta (ne@ Fr nattvisning finns det ingen$ Du Fa&ler fr(odligen av nglarna i hi(len9 (en g ller ven fr s'dana fa&ler$ <ot hi(len syns i dagens ljus syn nu 'ter &e&os av hi((elska varelser9 de kallar gudar eller nglar9 du har det en g'ng s' och s' kallade$ 5vst'ndet (ellan oss och Gud r stor9 och de r ett (ellansteg (ellan oss och Gud9 (en p' en skala d r de stadier snarare n en e.klusiv$ <en (edan de r p' hgre niv' (ed varandra och de jordiska varelser p' deras l gre i de yttre frh'llandena i angr nsande varelser9 det kan j (frelsevis9 so( ( nniskor9 djur9 v .ter9 e(&ryon9 &arn9 vu.na9 ga(la ( nniskor9 fr'n olika e.terna 2ankning ino( det jordiska o(r'den r &redvid varandra9 ger l (pliga rang och utvecklingsstadier i den hi((elska v rlden tillsa((ans$ -ka jag nd' prata efter utsikten i det su&li(a rike sprit ver oss fr'n den lilla anl ggningen sj l &redvid oss@ 7n &lo((ande hyacint st'r fra(fr (ig p' &ordet$ -o( s(ycken9 r &lo((an kluster fr'n &lad tillv .t upplyftande so( petite varje enskild &lo((a r &jd i och utrustade fr Finer9 vad en ren f rg hon har v vt av ljus9 hur rik den har sedan i g'r utvecklar sig$ Du ser p' (ig D &lo((an talar D so( o( jag var en vacker flicka9 och jag r ocks' en vacker tjej i (in konst progra((et Tipsa folket$ D Aag har redan sagt till de(9 (en de ville inte tro$ 5ldrig tron har utvecklats till ani(eringen av v'ra kollegerD( n och de djur so( de har nerver9 aldrig en tillsty((else till &evis har l (nats o( att en s'dan skillnad &ara &ara fr ( nniskors och djurs ani(ation &ehvs9 det r en ga((al vidskepelse9 att de r ndv ndiga fr att detta alls$ Du vill inte ha det s' ntligen en g'ng i v rlden9 stj rnorna9 v .terna antar att de har nerver av ( nniskor och djur9 att h'lla de( fr en sj l n r viktiga sk l fr ani(eringen tala$ Du vill inte &ara vara ( nniskor och djur9 och &ehver en annan sj l ocks' en annan transportr och uttryck i sf ren av (ateria$ *erkar dig o( det (en inte gjort (ed tidigare iakttagelser nog s' att du kan s tta en vidareutveckling av till e.e(pel er&juds dagsvyn i fr'gor so( sj lens fr'ga9 so( finns i en stor och tv' s(' teckensnitt !L $
lL

Hendavesta9 Canna9 och sj len fr'gan

- .orden i synnerhet. Baserat p' den tidigare9 har vi jorden$ En oss sa(tidigt &eroende p' (aterial och andliga sidan fr lder9 h r(ed att uttrycka i en hgre (ening n vi likfor(igt &undna varelser so( en nod einkn;pft oss (ed v'ra grann varelser tillsa((ans i den gudo(liga &andet T nk &ara9 fr att frst' det9 inte &ara fr att den tunn skorpa so( du g'r (ed din granne varelser i rtterna9 v .terna9 h r(ed en torr jord9 tror du ja p' ( nniskan inte &ara till hans &en$ Den inre Glut(eer9 den fasta skelett o( havet9 luftkretsen9 hela ( nniskor9 djur och v .tliv9 sj lv9 h'lls ihop (ed ing'r allt koncentriskt (ed en ge(ensa( kraft till sa((a centru(9 ge(ensa((a perioder enligt liggande9 i syfte och verkan v .a tillsa((ans9 ut varandra9 &ara (an r p' hela jorden9 och h r(ed straffet ver er$ -a((a jord so( h'ller oss och alla hennes varelser (ed sa((a kraft fr att &indas upp9 har ocks' alla fdda fr'n sig sj lv9 alla 'terupptas i ryggen9 ger n ring och kl der allt9 ger trafiken (ellan alla9 och underh'ller all denna fr ndring en9 av fr ndringen i sig forts tter att h'lla och utvecklas inventering$ Foten av ( nniskan r inte (indre golvet9 klon av f'geln anpassad till grenarna9 efterso( foten av ( nniskor och klo av f'geln vars eigne( kropp9 (en (ed frdelarna att ignorera ven g' p' deras yta och de fr ndringar och oegentligheter av sa((a fr att kunna anpassa utan av hela jorden9 kan hela ( nniskan och f'geln fortfarande rra sig nnu (indre att separera9 so( n'gon (edle( av ( nniskans kropp eller f'gel$ -'vitt hon h'ller integrerad9 vilket inne& r ls p' henne verkar i utkad nda('l relation tillsa((ans$ 4ch s' jorden visar sig i alla all( nna villkor s'v l enhetlig ko(&ination av alla dess delar och frh'llandet (ellan superorder o( det9 d ri&land jag sj lv oss$ Hur gr de det9 (en helt klart i (ateriella frh'llanden9 ko((er de att gra det unsichtlich i andliga relationer$ 2edan fr'n &rjan9 kan vara (ycket ekvationspunkter ver hela v rlden hitta de personer9 s' dag och natt (ed vakna och sovande9 cirkulationen av vattnet (ed den cirkul ra frlopp &lodet9 tidvatten i havet (ed pulsen sl' av hj rtat9 den grna v .tligheten p' jorden (ed hitta den k nnande ( nsklig hud och s' j (fr&ara9 &ara tillr ckligt likhet n'gonstans ver en viss gr ns9 r ganska all( nt verskrids och toppas av olikhet i strre hjd9 &redd9 verordning jorden ver ( nniskan$ 4ch det finns fr(odligen i ( nniskan sj lv en del av hela den ( nskliga <jligt9 hur ska jorden en del av deras (ycket sa((a$ )' s tt och vis9 ven o( den har n stan allt so( deras folk har geno( in&egreift sa((a ven frdelaktigt att nu9 (en &ehver inte ha igen vad de har och hur de har det9 geno( att gra det upp i de(9 so( de har det har9 (en verallt har n'got enat9 slut g' (ed p' ett hgre nda('lsenlighet aspekter tillsa((ans Ti(( avsluta det9 och ingenstans frl nger analogi l ngre n teleologi i denna (ening r tillr ckligt$ -' jorden inte upprepa &lodcirkulationen i en strre &lod dop9 andningen av varelsen i en strre lunga9 (en allt &lod cirkulationssyste(et av varelserna r &ara grenar av den stora spridningen av vatten i den9 geno( att rita allt det och kopplade d r(ed9 i st llet fr en lunga fr'n s(' &u&&lor fr att f' igen9 det r allt insvept i at(osf ren9 dra ur alla lungor varelser9 och geno( vilka djur och v .ter9 syreDoch koldio.idut&ytet (ed varandra och fr att ha

tagit en hj rna t tt viks igen i en kalott (ed nerver so( & r hono( p' f rdas l'nga sensoriska sti(uli och avleda rrelse signaler d rifr'n9 hon har hela hennes organiska v rlden (ed sina v gar9 kulturut&yte och kulturprodukter veckla upp och f st e.ternt till en helt sa((anh ngande fast kapsel fri fr'n hi(lens ljus och vi&rationerna i luften r9 fr'n vilken alla nerver och hj rnan hos sina varelser drar genast deras frslag och f'r de( att ko((unicera sina (sesidiga frslag$ *arfr en viss hj rna (ed speciella nerver fr (entala uppgifter$Fr'n s'dana hopa to((a ord9 inte jorden inte vet9 och det r (eningslst9 de so( finns i henne9 du(t att kr va ett s'dant att &evilja henne ett organiskt liv so( ett andligt std$ <en du (issade de( och fr&lir ppen eller dold till slutsatsen att efterso( en ( nniska dr9 frlorar sin sj l9 n r du tar &ort hans hj rna9 jorden r dd fr'n &rjan9 sj llsa9 efterso( den inte har n'gon hj rna fr'n &rjan$ 4ch s' en av deras &rott v rdig dd9 att de inte r oregel&undna i hi(len vandra runt so( en ( nsklig drift$ <en 'terigen9 varfr de skulle gra det igen utanfr9 vad ( nniskor gr redan tillr ckligt i den$ 4ch vad de ('ste kra@ 7fter (at9 kl der@ -narare r det & st uppfyller deras hgre syfte i att det g'r till en fast regel$ -o( (annen leder ett inre och ett yttre liv9 (en till den inre delen av den e.terna trafiken av ( nniskorna sj lva9 och efter att det i detta de oegentligheter so( redan (er n tillr ckligt9 r &ra att de inte ens visas p' ytan r ganska stiger9 snarare i fr ldrarnas p'g'r ge(ensa( riktning9 kontroll9 ('tt f'r i tid och ru( fr sina folk9 och (ed kunskap o( eventuella oegentligheter so( tagits upp tydlig ordning hi((elska ting p' v cker en g'ng tanken p' en unsichtlichen$ <en det r inte (issa jorden utan att ndra i det yttre livet so( hon leder i sina (ellanhavanden (ed andra stj rnor$ 4ch so( det inre livet fr varje ( nniska p'verkas av sin e.terna transporter och r i sin tur kontrolleras fr'n all( nna verv ganden9 r det (ed jorden9 (en (annen sj lv r ur all( nna verv ganden so( har do(inerat$ # vilken en h ndelserik grenrr stj rnorna t nds &eroende p' dag och natt9 so((ar och vinter och efter hgen hjd jorden9 solen och ('nen upp och ned kl ttra ver varandra horisonter sa(tidigt av andra hjd9 solen leker (ed (olnen och vindar p' jorden9 drar d r(ed slja i sig n h r9 n d r frut9 'terspeglas i vatten i jorden9 lyfter det h r i luften9 fr att l'ta de( falla dit igen9 gr v .terna v .er9 grnt9 &lo((ande9 kockar de( i doft och st(a9 n r so( helst9 var so( helst annars$ Tags luta dig alla &lo((or9 (en v nde alla gonen p' de hgre varelserna ifr'n henne9 fr att inte fr&lindas av hennes utstr'lning9 och hennes n ra p' natten9 fr att stanna fr att vila sig$ Den flodv'g av havet cirklar9 passagen av ('nen efter till jorden9 till ett &elopp varierar &eroende p' verensst ((else eller konflikt (ed t'get fr'n solen9 och hur jorden n r(ar sig de andra planeterna eller ta &ort fr'n henne9 hon inte &ara ndra ljusstyrkan utan ocks' t'get (er n &ara yttre &e( rkelse$ -a(tidigt str cker inget ljud9 ingen lukt9 ingen kontakt fr'n jorden till en annan stj rna eller annan till jorden9 och ingen da((korn hittades av en annan till henne p' v gen9 kan ingen varelse av henne en varelse av de andra hi(lakroppar fr att se eller &est lla att fungera9 och allt so( p'verkar solen i det9 ko( p' jorden olika i sig9 och tillsa((ans n de andra planeterna9 och i den livliga trafiken av jorden so( aspekter kvarst'r (ed andra hi(lakroppar9 (en deras individuella separation av de( i r tten$

5tt jorden &idrar till alla ?9 so( ocks' (edvetandet i sig9 ingen &ehver &evisas9 efterso( alla i (edvetande o( vad han & r sig sj lv i sig9 kan avvisas o(edel&art en del av det9 och (er n att han inte kan frkastas de( efterfr'gan fr att inte kr va hela (edvetande jorden sj lv$ <en han redan tror ja till (er av tror ocks' i (edvetandet hos andra ( n utan att ha det sj lv och utan att det r (jligt att visa hono( en del av det$ 5tt tro p' en (edvetenhet &and av allt detta (en han har sk len freg'ende nu((er fr att p'(inna oss o( den resulterande d rav v rldsposition jorden i kungariket av sj len niv'er so( en hi((elsk varelse$ Bandet (edvetande sp nner ver allt geno( hela v rlden9 och jorden sk r &ara &ara fr'n det all( nna (edvetandet cirklar deras speciella cirkel andra hi(lakroppar (ot hur (annen i ryggen andra ( nniskor$ #nte s' att de kunde vara till&aka full av eta&lerade v rlden9 (en s' att det ko((er att g lla fr att fylla sig sj lv &idrar (ed att fylla sin speciella cirkel (ed ett visst inneh'll$ Detta &est'r inte en&art av su((an av de individuella sj larna han st nger in sig9 (en inkluderar &'de grindar (ellan alla en9 so( engagerar individen9 full och utan (ycket &ara p' hsten hela och s' j (nt anslut hgre (edvetande$ Fr att hitta de(9 &ara du har just den Ber knad vers tta till Bnsichtliche$ Har du fr'gar9 hur kan (an9 allt so( r ( nskligt9 ja -tatlig enande (edvetenhet o( fr'gan9 (en o( vi ser religioner9 nationer9 frst'r individ p' jorden i h'rd strid$ <en hur (ycket9 (en frnekar sig i individer9 (ellan vad han sker fred fr att kunna ofta utan hono($ # st llet fr enheten i hans (edvetande hindrar den inre konflikt so( gr de( &ara att han k nner det och r ute efter att lsa$ <en naturligtvis9 att i de strre och hgre stigande (edvetande kretsar ver hela v rlden av den v pnade kraftfulla och den slutliga freden h'rdare uppn's9 so( i den lilla individens D i ett glas9 kan det inte ens stor( so( i havet D9 (en en strre 9 (er kraftfull9 &ara l'ngsa((are fr ('l leder str var efter att gra detta r$ Hur stor (en r redan de fra(steg so( vid var tid ingen stat9 ingen (anners9 ingen lag9 ingen religion9 ingen ver haven n'r handel och konverti&la anslt folket$ 4ch inte &ara av jorden9 (ed alla stj rnor och alla stj rnor (ellan 'tko(ster av sa((a gudo(liga str van att rikta en gradvis utveckling i v l('ende j rnv gar$ 5lla ?9 so( nu naturligtvis nu(era grupperas p' olika s tt n r det g ller nattvisning$ 7fter det9 ( nniskor9 djur9 v .ter9 snarare n delar av jorden9 n'got ut't och p' jorden9 gav en stor dd (or fdelse till levande &arn9 fruto( sig sj lv och sedan lika dd so( tidigare &ott$ Bara astrono(en det inte uppst'r n r andra hi(lakroppar ans'g jorden (otsatt att fr'n (assan av jorden9 (assan av varelser9 jag skulle gra det9 och nd' i att gra s'9 den anda av varelserna p' jorden fr'n9 hur d' naturligtvis kunna t nka p' en anda av jorden9 efter att ha dragits i dessa delar av det$ Catten filosofen sanktionerade denna uppfattning helt och h'llet i sina spekulationer o( kontrasten av organiskt och oorganiskt9 so( levande och dda rike p' jorden9 och den dar8inistiska pl'gar idag (ed ett slags alke(i fr att f' ut ur slagg av oorganiskt organisk guld$ 4ch naturligtvis9 r kontrasten (ellan de organiska och oorganiska riken p' jorden r strre n (ellan &enen av en hand9 ktt och nerver p' den andra sidan i v'r kropp9 det r &ara av sig sj lv i naturen av en fr lder organis(9 att det har strre (otsatser

n dess delar9 so( v'r gare organis(en so( helhet9 dess delar (ot &evisar$ <ed den ga(la (otst'nd (ot organiska riket r den oorganiska (en ven kopplingen av det organiska till en organisk helhet9 i en hgre (ening$ 2ip den ut ur det hela9 och allt liv tu(lar inte &ara fr'n varandra9 (en snderfaller i sig$ 4ch den enda anledningen kan ge &ort den oorganiska inget (er organiskt9 efterso( ingen n'gonsin har n'gonsin gett &ort den andra9 (en &'da har dykt upp so( stunder av utvecklingen av den hgre organisk helhet geno( sin differentiering +L $
+L

ko((entarer h r o( se i -kriften ?C'gra id%er9 etc$?$

*i har geografi9 geologi9 paleontologi9 (eteorologi9 &otanik9 zoologi9 antropologi9 etnologi9 historia av folk och vad inte nnu$ Fr speciella l ror p' jorden Ganska &ra9 (en det r allt &ara lektioner so( l r oss att k nna sa((a styckevis eller i den ena eller andra sidan$ *ar r den l ra so( gav oss den &ild av jorden so( en enda9 fr oss sj lva9 kropp och sj l (ed ein&egreifenden9 hel$ Fr nattvisning r inte ens (ed tanke p' en s'dan doktrin9 och efterso( jag sj lv ar&etar (ed det9 jag r en dr((are i dessa saker$ 7n f'gel ry(t fr'n &uren till v rre n ser p' v rlden fr'n ovan$ <en en f'gel so( vill vara fri ('ste ocks' st' ut (ed den fr att fr&judas9 att de inte &ryr sig o( hono( eller skjuta ner hono($ # &ur under &urarna ner skulle han ha varit s ker och skulle kra n'gon annan fara n att ;&ersungen eller skrek ned av f'glarna i grann &urar9 so( de gr (ed varandra9 och han var d'9 (en fr sa(h llet / 0ivet. Tron p' Livet r freskriven fr oss geno( 4rdet9 och viljan av folket9 en dag fortzule&en9 och vad kan vara h r &ehver inte ha det9 ko((er till hans hj lp$ 7n verklig &ro (en denna tro finns inte9 inte heller kan det finnas9 s' l nge nattvisning st'r vakt vid gapet$ Fr so( (edvetenheten ringar &ryter fr henne alls9 &ryter det naturligt fr'n v l efter varje9 en &eroende sp'r&ar tillsa((ans (ed den andra$ 4ch det &r nd' ge ett fra(tida liv9 ko((er den att rivas av sa((a sk l fr'n detta liv9 i en (ytiska och (ystiska v rldar9 detta r den andra sidan av nattvisning ut$ Even h r v rlden deras r verkligen en grav d r endast klar plats so( drivs av svarta so( fnske9 och hi(len sig9 d r vi ser upp9 i hst (ed ddsriket$ -' ligga fr natten syn p' paradiset och helvetet ver alla hi(lar och under alla djup$ =o((er (an (en har livet att ko((a n r(are9 s' han sker den i solen eller l (nar sinnet vandra geno( stj rnorna$ *e( kan (otst' det$ 5ntingen r att inte tro efter nattens syn p' ett liv efter detta9 och konsekvent natten filosofen gr det inte9 (en lockar (aterialistiska nedl ggningen av sj len (ed kroppen eller idealistiska a&sorptionen av den all( nna andan innan9 eller alla kan tro vad han vill9 och gr det ocks' fr att fylla to(ru((et9 so( l (nar tron &est ((elsen$ Fr dagsvyn (en Livet r &ara en frl ngning och utkning av denna sida redan i Gud9 livet r &ron till nedan i relationerna (ellan det ( nskliga och gudo(liga e.istens9 och tron p' det verjordiska e.istens r tron p' den gudo(liga ordentligt fastsittande$ Den (ellansteg (ellan oss och Gud9 (en gr oss detta r inte av Gud9 (en l gger oss &ara i sa((a$

Har (an (enar fr hela (edvetet livet fr en ( nniska kunde i en9 sa((a (edD handel9 all( nt (edvetet liv uppst' och frsvinna utan att l (na ven en konsekvens av sitt slag r so( en &u&&la$ -' r det inte i det (edvetna livet av ( nniskan sj lv9 s' hur skulle v gen runt det9 och det r &orto( inte vara s'9 &ara det ('ste ocks' finnas en (er generell (edvetet liv &orto( 8ohinein den v rldsliga ( nskliga dess derivat och e.pansion kan str cka sig$ Den (aterialistiska verkligen inte trtta p'(inna sj len till den och att hota s' att det r en ndv ndig fruts ttning fr e.istens och verksa(het har p' sin kroppslighet9 hur ska de kvarst'r9 o( detta villkor fr sin e.istens eli(ineras$ Tv rto( ko((er du inte trtt fr att &evisa fr (aterialisterna9 sj len9 eller 't(instone i sinnet D att vi sk r ut s' h r det hela r verens o( att fr att r dda 't(instone den dyraste &it av det D r i huvudsak o&eroende av kroppen$ Frg ves9 vilken hj lp fakta &evis (ot (aterialisterna$ # st llet fr att &evisa fr hono( att hans vapen r d'ligt9 r det viktigt att sl' hono( (ed sina vapen> och andra att sl' hono(9 det finns inte9 (en det r det$ Hur ska inte kvarst' sj len9 o( villkoret fr deras e.istens9 lika ndv ndigt so( det r fr det h r och nu9 (ed sa((a ndv ndighet l gger fra( tillst'ndet i fra(tiden st' utanfr$ L't det nd' vara sant att livet fr sj len r &unden p' denna sida av &est'ndet av n'gra (ateriella processer9 det v sentliga9 okr nk&ara9 s' (ycket & ttre9 (en kan fr (aterialprocesser9 vilka de n r9 aldrig passera utan att ange i rad verksa(heter9 eller till (edvetandet & rande gra ett undantag till detta@ -narare9 d r konsekvenserna kan hittas ven efter v'r dd9 och o( du vet hur (an hittar de(9 ('ste de vara fr att vara d r9 ko((er vi att ge de( just det sk let9 efterso( det finns konsekvenser av (edvetande transaktion kan lita sa((a lastkapacitet utan & ttre n att ens veta o( det andra9 vilket ger de( denna & rkraft9 efterso( vi vet att det i sj lva verket fr'n denna sida av orsaks inte (er n vi kan veta det geno( det forts tter in i livet efter detta$ 4rsaker kontakt alls (ed sin natur ofr ndrad i dess konsekvenser forts tter s' l'ngt so( ingen av de( ar&etar (ed dessa i andres annars (atar in i konsekvenserna9 (en i den ('n det r fallet9 r till sin natur inte d rigeno( frstrt9 &ara nyligen p'verkas9 och &est (de andre nytt (ed ,L $ -' detta ko((er ocks' att g lla fr'n konsekvenserna av v'ra (edvetande & rande verksa(het$ <en fr att g' i den uppfljning9 ('ste den orsakande g' ut9 det vill s ga d$
,L

7n (er utfrlig frklaring av detta h r &ara kortfattat och ytligt uttalad (ening i fysiska sinnen9 vilket leder till&aka till slutsatserna ovan9 finns i slutet av den !+> e 5vsnitt$

4ch o( alla kausala processer so( geno( v'r h rDv rldsliga (edvetande9 har g'tt ut (ed frstrelse ver denna sida av kroppslighet9 &r d' ntligen se hela uppfljande verksa(het av detta liv9 n i det av unsre( dd inte (it&etroffenen9 en annan9 hgre och (er all( n (edvetenhet -td ges till alla D dagsvyn9 inte natten syn p' den so( ringer s ger D so( vi redan hr till denna sida av kropp och sj l att ta hono( (ed fr ((ande v'r fortsatta endast i en ny e.istensfor(9 och att p' nya s tt

att ytterligare &est (ning av hans liv$ *i vet s kert de (ateriella konsekvenserna av v'rt liv i den h r v rlden att inte fullflja s rskilt &orto( det fr att de r alltfr str'la ut i ry(den9 de r s' att s ga fr l'ngt uppackade dock den so( & r v'r h rDv rldsliga (edvetande r alltfr t tt packade fr att ge de( en att f'nga ljus och gli(tar och sp'r9 ins&esondre och l tt undg'r oss ino( ra(en fr konsekvenserna av v'ra liv i denna v rld$ 4(jligt so( det r utan att &ryta den tids( ssiga sa(&andet (ellan orsak och verkan9 s' o(jlig (ellan de ru(sliga konsekvenserna av att &ryta den ru(sliga i sig sa((anh ngande verksa(het9 likso( de processer i v'r kropp$ -' ko((er att e.pandera (ed e.pansionen av v'rt liv cirkel v'rt (edvetande cirkel9 och h'lls sa((an stannar han (ed all ut&yggnad (en i det jordiska och slutligen hela v rlden$ Hur (an gr en priori (est generella perspektiv9 vederlaget fr (aterialsidan (ed h nsyn till (entala sidan hand i hand och leder till sa((a ('l$ < nniskans ande frl nger dess konsekvenser i den all( nna andan9 och kroppen av folket i den all( nna v rlden av fysiska saker so( & r denna anda i den9 och hur de andliga och fysiska orsaker relaterade cis till varandra9 de verjordiska andliga och fysiska konsekvenser $ <en fr det inte anses att lsgra sinnet fr'n (ateria9 (en att forts tta den v g so( sinnet g'r p' denna sida (ed henne i livet efter detta9 -tr ngen &leknar &ort och ljudet sv var i luften9 det r enklaste for(9 frh'llandet (ellan den h r v rlden och livet efter detta$ Den naturliga ( nniskan hanterat det s' och ppnade i vrigt ven fnstret till sj len kan entsch8e&ende till gg$ <en o( luften inte kan l'ta likso( &leknar &ort i str ngen9 s' det skulle finnas n'gon nedan fr ljudet9 i fr'gan o( den 'terst'ende str ngen r ingenting$ 7ller frflyter o( tonen geno( sv var i luften i sa(h llet@ Tv rto(9 &ara sprider ut9 och varvas (ed fortsatt underh'll av hela sin egenhet (ed andra toner till hgre anslutningar$ -'ledes spridning jordiska livso(r'den &land ( nniskor$ *isst kan inte sl' vad det g ller h r att (ta &ilden i sin enkelhet$ 4ch i synnerhet o( det r sant r inte9 r att ( nniskan inte r en enkel klingande str ng9 (en en hel rad upptr dda9 uppfyllda (ed oscillerande och pulserande liv instru(ent r det so( sitt eget liv spelet k nns9 och v rlden till folket inte den to((a luft9 (en en redan hg och v lutvecklat syste( r det so( a&sor&erar chockv'gen av detta spel i sig och p' s' s tt forts tta och e.pandera &eslutsa($ <en ocks' det faktu( att det inte r sant9 efterso( det alls &ara den (ateriella sidan av vad det r att du ko((er att (ta9 och det kan inte sl' en rent (aterial &ild alls9 att (edvetandet o( sin plats att p' vissa9 sp'r&ar redan i denna v rld och i det fljande till verg'ngen till livet efter verl't&ara lagarna ndrats$ <en det so( inte kan l ra oss den ensidiga &ild i detta avseende ko((er h nsyn till de r ttsliga fakta l ra oss sj lva$ 4ch s' hela l ran o( dagen av livet efter detta &eror p' fljande punkter> Finns det en fra(tid (edvetet liv9 s' det kan skas so( en forts ttning p' den nuvarande endast i de &eroende konsekvenser$ D Den nuvarande (edvetet liv str cker sig in i dess konsekvenser i den all( nna andan av en verlappande v rld9 d ri (an ('ste fullflja de($ D 4ch det finns lagar (edvetandefr ndring redan i denna v rld9

so( r ocks' verg'ngen fr'n detta liv till livet efter detta do(inerar$ Fljande r &ara frklaringen9 &ekr ftelse och utveckling av dessa$ Cu9 frst i detta avseende vissa att9 (annen denna sida i de tr'nga gr nserna fr kroppsliga liv fresl'r en &red krets av effekter runt hono( so( verlever det9 aldrig g' geno( att alltid skapa nya effekter9 en cirkel so( aldrig snderfaller so( v'gen cirkel runt plockade string eller fallit i da((en droppar eller sten &ryts aldrig ner9 och9 ostrt9 i andra kretsar so( sk r och sa((anfl tning9 underh'ller kontinuerligt relationen (ed sa((a ursprung$ *i kan sp'ra detta ven p' denna sida &ara enskilda riktningar9 och vad r det &orto( oss9 verkar frlorat9 (en r inte frlorad fr oss9 (en av&rts so( en forts ttning av v'r natur9 fr livet efter detta$ Bidrar *arje inre i(puls ( nniskans slutligen verfrs till utsidan och d r(ed g' ut i det inre fr att forts tta sin inverkan p' denna andra kretsar (ed i och den finaste nerv vi&rationer kan inte undg' detta de9 och dr en ( nniska9 s' har hela hans yttre Hela hans inre v sen i dessa &red krets och h r(ed o(vandlas till denna v rld fr att vara livet efter detta$ )' &aksidan variga (ateria ingenting r &eroende av de( ges till gravstenen9 (en han visade inget av de utanfr entsch8e&ten folket$ Cu fll det &reda krets av sviterna av ett (edvetet ( nskligt liv en o(edveten v rld offer fr folket och skulle d r(ed sj lv till en (edvetsls stunder den sa((a so( den ligger i sa(st ((igheten i nattvisning9 skulle det inte finnas n'got liv efter detta fr ( nniskor$ <en efterso( det (edvetna ( nniskors liv geno( att forts tta endast i en hgre och (er (edveten v rld9 fr hono( finns det ett liv efter detta9 d r han9 i st llet fr att &lekna &ort fr att vara utspridda9 efterso( fa&riken utvecklades fr'n de dende uts de p rlor och finner fler och hgre utvecklings frh'llanden under liggande 9 och ven &idra till att vidareutveckla den ge(enskap so( v rlden$ Han har att frlora9 (en &ara den v rldsliga (edvetande9 ja tillg'ngarna till &ara fr att finna utanfr9 efter att han hade skapat doku(entet fr konsekvenserna av sitt liv i denna v rlden frut9 so( &arnet i livet fre fdseln har fruts ttningar hans andra liv producerade9 (en &ara &ehver frlora det frsta livet fr att vinna den andra$ C'v l l't sj lv fr'ga fr'n &rjan> varfr v rldsliga (edvetandet frlorar &ara fr att finna ok nda9 o( villkoren fr utanfr r redan d r9 hela livet i denna v rld i sig forts tter gehends in den geno(fr$ D <en redan det nyfdda &arnet9 so( innan fdseln hade inget (edvetande9 kanske du fr'gar varfr (edvetandet endast vid fdseln pltsligt och genast &ryter fra( i hono( efter den nnu hade producerat fruts ttningarna ges innan fdseln$ #nga olika (en raster p' tidigare genererade &asen av livet efter detta pltsligt och p' en g'ng (edvetandet i fdelsen av nytt liv ut9 och i st llet fr de yttre livs sti(uli so( gr att &arnet ko((er till frsta (edvetet liv9 r det hela o(slaget till denna (edvetna livet sj lvt9 so( representerar den yttre liv char( h r$ Den (edvetandetillst'nd tillsa((ans (ed den underliggande fysiska aktivitets ndringar so( n'gonsin varit p' denna sida i s(n och vakna (ed j (na (ellan stigande ver en trskel9 och faller under ett trskelv rde9 (en den sjunker under r i sig en fruts ttning fr den efterfljande #nDkl ttring9 och djupare s(n9 s' levande att det efter uppvaknandet9 och s' r ocks' den fullko(liga s(n av

v rldsliga liv n ra tillst'ndet fr en ljus uppvaknande fr ((ande annan sf r av livet9 fr sa((a sak d' och ska till (pas fr'n den ru(sliga fr ndringar av (edvetandet$ L't oss sa((anfatta denna viktiga relation nu lite n r(are fr gat$ Even p' den h r sidan av den (an leder sitt (edvetande i ry(den runt (ed &evis fr att det r alls fysiskt installera9 och i sig sj lv9 s' att s ga9 det ndrar plats$ 5&sor&erad i en pj s9 ser (an &ara och inte hra vad so( h nder runt o(kring hono(9 andra g'nger han lyssnar &ara och ser inte vad so( h nder o(kring hono(9 och sedan en annan g'ng han &ara t nker och ser och hr inte vad so( h nder o(kring hono($ Det inne& r att de olika organen i hans sensuella och hgre andligt liv v .elvis frskjutna i (edveten aktivitet9 (edvetenhet antyder9 &ygger p' den underliggande fysisk tr ning hono( so( en v'g (ellan de( o( och o( igen9 (en kan inte ko((a hit utan att sjunka d r$ Cu s' l nge personen fortfarande lever p' denna sida9 vandrar det ocks' endast delvis under hans hela levande kropp i v rlden9 i&land o(v .lande (ellan organ i denna kropp fra( och till&aka9 dden ko((er9 kan det inte (ed hela kroppen9 det inte l ngre finns9 och inte heller p' de( att flytta9 (en vandrar ver detta organ i den andra kroppen D efterso( varfr inte korta9 detta uttryck fr &ehov D i vilken hans liv i denna v rld hade drivits till&aka till s(alare9 (en sov tills dess att h danefter so( det &rukade vandra in i detta ytterligare i kroppen s(alare$ Fartygen &r nns &ako( hono(9 (en fr att g' l ngre n s'9 hade det &ara kvar de ga(la fartyg$ <en verkar du ett uttryck fr (edvetandet vandra alltfr (aterialistisk9 s' sitta i din idealistiska9 och fr'gan r fortfarande densa((a9 h (ta det &ara logiskt i &etydelsen av fakta fr'n den h r v rlden till det ko((ande livet$ 5v alla fr ndringar i denna v rld9 (en en r speciellt l (pad fr att ver&rygga klyftan fr o&servation och slutsats till livet efter detta$ 4ch det skulle inte vara s' sv'rt att tro p' detta9 vad ko((er att h nda (ed oss en dag9 s' fr ((ande fr den vanliga &ild av ett (edvetande to( v rld det tr der i oss9 s' vi tittar p' vad so( redan uppfylls i oss$ Fr det finns redan ino( oss h r och nedan9 endast p' en l gre niv'9 och det r precis sa((a princip9 vad de andra i oss och vad so( leder fr'n ett fr&i oss och upp$ #nte olikt den vyn efter dess utg'ng regenererar i oss so( en p'(innelse i ytterligare och hgre v rldarna av ( nskligt (edvetande9 ko((er all den v rldsliga ( nniskans ande hitta fdas utanfr i en l ngre och hgre (innes Guds rike9 &ara annorlunda i att hela v'r 5nde redan l ngre och hgre n v'r intuition och Guds h'gko(st rike l ngre och hgre n i v'r varelse9 inklusive sa(tliga villkor i v'ra (innen e.panderat och kat den skall finna$ 7fterso( (innet sker i oss av o(fattande fysiska effekter so(9 (en efterso( det var den fysiska tillst'nd intuition9 &orto( sig sj lv so( genereras in i hj rnan D uppfyller de cirklar av dessa effekter och kors i hj rnan utan att stra D9 den andliga ( nniskans e.istens p' Livet stds av (ateriella effekter9 so( produceras i sin kroppsliga tillvaro9 sa(tidigt so( det var i den (ateriella v rlden tete gl dje i Gud9 &ara utkas och fr& ttras allt$ )recis so( du nu kan se utsidan ser p' det g'r (innena i en levande hj rna9 (en de g'r i9 n'got (er n i v rlden utanfr9 titta i de tidigare jordiska andar9 (en de so( g'r i den$

-' dagsvyn verkar tron p' livet efter detta r inget nytt9 ot nk&art9 oerhrd9 (en &ara en generalisering9 frl ngning9 kning av det so( kan o&serveras dessuto( en utvidgning och kning9 efterso( det r en utkad och kad synf lt $ Det h r r (er n &ara analogi9 (en det r ocks' en analogi> de r all( nna lagar so( styr det h r och livet efter detta i frening so( h r tas tillvara9 (edan (edelv rdet9 den filosofiska9 teologiska9 &ara natten syn p' i dag (ed detta liv &ryter lagar detta liv$ Caturligtvis &r en s'dan zerlaufenes varelser so( v'r fra(tida kroppsliga vara9 du ko((er inte att gilla det$ <en du du t nka dig helt enkelt fel innan9 n r du in&illar s( lta o&est (d9 (en e(ot all &est (dhet av denna v rld i sig (ed fj drar fr'n henne$ Bts det kan ocks' frest lla sig den v .t so( &ryter fra( fr'n hono( geno( att &ryta hono( zerlaufe o&est (d tid fr att han inte kan flja henne9 (en varje pedagogiska delen av fret skjuter dess tillhrande en del av anl ggningen so( produceras9 och i den vu.na v .t &orto( linda deras fall9 inte fr att s( lta in i det o&est (da9 utan att utvecklas i utkad for($ 7ndast den &egr nsade yttre for( so( du visas p' den h r sidan verkar frlorad fr livet efter detta att g'9 (en det faktu( att hon r frlorad till den h rDv rldsliga utseende9 r det nnu inte frlorat fr den uto(jordiska9 och vi har &ara denna sida inte gon i Livet $ Det h r r hur &ra kan den lilla inner Borto( ett folk (ter <innet av alla hans &ekanta9 likso( i den stora &orto( (innet i(perier (innet av alla ( nniskor9 nd'9 att varken h r eller d r att utseendet (isslyckades9 s( lt geno(skinliga (ateriella varelser9 den yttre for(en av feno(enet i sig &jrnar$ *'ra (innen v vs sa((an till en hgre andlig spel i fantasier9 koncept9 tankar9 id%er9 de intuitioner sig det inte r kapa&el9 (en spela tusen (innen i varje frest llning9 det kallas association9 &egeistend in i den$ -' r ocks' det hgre livet spelet p' jorden9 och att livet p' jorden r eingetan p' Gud9 inte ur det hgre livet i Gud (ellan sprit av denna v rld9 (en i det fljande9 (en spela id%er till den avlidne9 d r dessa sj lv undan (ed att &o i cis &ak't in i den9 till och (ed livet i denna v rld kretsar r all8egs sk ra cirklar av liv &orto( och korsas9 och den (est inti(a u(g nge (ellan denna v rld och den skall d refter ut i den naturliga s tt att vara och utveckla detta sj lva livet9 s' vad skulle vi vara idag o( inte spken fr'n tidigare 'rhundraden fortsatte att leva i oss9 &ara de &or inte &ara p' oss utan ven &orto( &ort oss$ <an t nker att andarna av v'ra n ra och k ra flyttade oss (ed dden i ouppn'eligt avst'nd9 tvivlar du v l ven o( du hittar de( igen i livet efter detta$ Tv rto(9 ju (er du h rDv rldsliga liv cirkel s( ltes under v'r9 ju (er han &edriver sin fr ((ande episod nnu in i v'r v rldsliga$ *i vet &ara inte denna sida att han gr det (ed9 frv ntar vi oss n v'r9 vilket r p' sa((a g'ng deras$ Den sidan av v'rt o(edvetna sa(lag (ed de(9 (en r en (edveten9 o( vi nu tar (ig till de( i Livet9 dittills ockuperat av den avlidne9 (ake9 (aka9 v n9 lskare delarna fortfarande kvar so( skyddsande vid$ Den redan h r r en i anda och k nsla (en nd' ut't ifr'n varandra9 det finns ocks' inne i en k nner till sidorna9 varefter de r verkligen en$ <en konflikten av sprit r (er in't och k nde h'rdare vara9 och d r(ed starkare enhet fr att hja och

frsoning9 och en h nsynsls ko((er att h nga p' till den (er in't transport av sprit9 kan frukta att avancera infr ('nga$ *ad en av hans tankar h r vill dlja allt9 allt ko((er att vara klart i det verjordiska rike (inne9 och &ara konsolen so( alla och gr allt verseende fr alla9 att alla hennes tankar h r nere vill ha n'got att dlja allt$ <en ko((er det att vara fr alla en sk rseld geno( vilken de passerar9 och han so( inte &ara hans handlingar9 (en ocks' hans tankar h r s' tuktar att det inte r fr var(t n r det dereinstigen passerar$ <ycket (er generella och (er allvarliga lften och hot o( register i v'r syn p' livet efter detta$ Det so( r &ra och d'ligt9 so( r &orta fr'n folket p' denna sida av v rlden9 och vad han tycker att det r redan &orto( det9 r de positiva och negativa effekterna so( den har att (ta sin natur9 i Livet9 hela ansiktet9 och vad har det inte h r nnu rrs hans (edvetande9 sa((a rr d r9 h r(ed ( nniskan sj lv skapa sin fra(tida hi((el eller hans helvete$ -( rtan so( sliten (an9 s( rta redan i det h rD v rldsliga (inne inte (er9 ko((er du inte &li s'rad ens i de andliga p'(innelse i(perier9 ja9 d r ingen styckning av en sjuk le( hj lper (er9 du ntligen skapa nnu klippa sjuka hela ( nniskan9 och s( rtan (en att (an har vaknat den andra9 s( rta redan denna sida i (innet9 det kallas sa(vete och vara &itter s( rta i jordiska (innes i(perier9 ven o( sa(vetet var p' denna sida inte vaken nnu9 fr Livet inne& r att v cka henne$ Du har lurat fel gjort9 vad det r du fortfarande ko((er ih'g9 det finns en oro du v l9 o( du r i spridningen av din fra(tida e.istens de onda konsekvenserna av denna v rld9 so( du tror att de r l ngre n dig9 n p' till&aka sl' dig9 ja passera direkt in du ko((er att stta p'$ <ycket skulle fortfarande av alla ?fr att s ga det9 (en det var nog fr nu /L $
/L

en g'ng9 fr'gan o( livet efter detta i !+ 5vsnitt av den andra delen tillsattes9 (en djupg'ende9 &ok o( livet efter dden ?9 och i den tredje delen av? HendD 5vesta ?handlade det$

# -kriften9 &r (an tro varje ord9 det finns ord D ett syste( naturligtvis inte d r D att vi &ara &ehvde verkligen ta i ord9 fr att tro p' livet efter detta i den (ening so( avses i dagsvyn eller ing' 0L $ 7fterso( tron p' den ende Guden9 r vyn Dag den &i&liska tron att &ara efterlevs$ <en (an tror orden &ara inte so( det till t nattvisning$
0L

Afr de ?tre (otiv och orsaker av tro?9 s !M09 +!/9 +!M 1 Det onda i vrlden.

#nte (indre n fr dagsvyn fr nattvisning9 r det fortfarande den allvarligaste fr'gan> hur9 varfr9 vad9 var frena det onda i v rlden9 och hur hans tillvaro (ed freko(sten av en alltD&ra p' sa((a g'ng9 alls( ktig9 allvetande Gud$ Det verkar vara en ren (ots gelse$ Dagen visa (en undviker (ots ttningen frst av det faktu( att de9 vid frsta an&licken9 ist llet str var gr nsar de (rka ursprung9 de tydliga fakta o( saker so( kastar9 (ed det faktu( att ondskan sa(tidigt9 vandra geno( v rlden i gat9 fr att avv rja det onda9 fr att hja den att l ka9 och att verka i

v lsignelse9 och att hon letar efter topp(tet9 koncentration och slutfrandet av detta ar&ete so( allt so( r gott i Gud$ <en det onda so( de inte kan ska det9 efterso( det onda i sig9 &ara i kraft av Gud i sa((andrag9 kul(inerade9 final disk str var alls har n'got topp(te9 sa((anslagning och upps gning$ -narare9 ju l ngre den utvecklas9 desto (er tar det att f' hgre och allt hgre o(r'den det stiger9 de l'ngtg'ende9 fler och fler (edel och krafter det kallar i den internationella ordningen (ot hono(9 so( det ntligen v .a igen9 och till och (ed gra till k llan fr ett nytt &ra9 (en visar att det en g'ng n'dde Bra (otsatt &eteende9 dess spridning och frst rkning av vinna villkoren fr ytterligare spridning och frst rkning$ <en efterso( den h r v rldens e.istens r inte hela tillvaron9 r det inte det sista sv ng och avst (ning av det onda9 och inte heller r alla (edel fr att gra det redan finns i den h r v rlden9 r &ara riktningen att &ehva ska den och hitta$ -' 2r det onda till&aka9 varifr'n den kan9 s' vi &r ta trst i det faktu( att i en v rld av det o(edvetna9 d r det &ara ont9 r inte ens &ara en kosty(er vad so( ko((er att lyfta i st llet fr att fr (ja det onda D endast att de ndliga kosty(er kan endast &egr nsad i sig D utan ocks' att s' hg och &red och kraftfull ont nog i sf ren av ndlighet9 och det verl (nas av en nnu hgre9 &redare och (er kraftfulla str vpelare$ <en detta r inte &ara tanken p' en v lvillig i hgsta &e( rkelse9 klok och ( ktig Gud9 (en detta fruts tter tanken p' en s'dan Gud$ Det r en9 &ara fr att vara nnu en andra anko(st$ Caturligtvis aspiration av varje individ fr att &ek (pa det onda9 fr att torka av den frst h nvisar &ara till sin egen v lf rd9 och det finns en (edfdd synd o( ( nniskan9 det r hans egois(9 s' ta det (insta &arnet till en annan9 docka9 fresl'r och det r i strid (ed lagen> ofta (annen korru(perar fra(tiden till idag njutning skull$ <en enligt v .er so( person9 hans intressen e.pandera9 uppt cker9 och han k nner s ger att hans v l&efinnande (ed tillhrande andras9 och kr ver att fra(tida offer fr den nuvarande9 och ju (er hans intelligens och hans k nsla utvidgas i den riktningen kat9 frdjupas9 st rkas9 frtydligas9 desto (er har (jlighet att utfra sina syften i sin hand9 och fr'n varje hgre synpunkt han do(inerar9 desto & ttre och s krare det lyckas$ Guds gon och (akt9 (en str cker sig ver sa(tliga villkor och (edel i v rlden9 r det helt hans9 hans k nslor so( str cker sig fr'n den hgsta niv'n ner till djupet av k nslan av att alla hans varelser9 en konflikt av sj lviskhet (ed k rlek till de(9 (en kan inte ja e.isterar9 efterso( han inte upprrd9 (en har i sig sj lvJ$ egois( sin hgsta faller (ed den (est k rlek tillsa((ans (ed de( av sig sj lv <en hans frsiktighet har ingen gr ns9 efterso( kunskapen o( alla n rvarande9 ligger skicket p' kunskap o( alla de 'tfljande fra(tid$ -' o ndligt hg Gud dessa relationer ver alla hans varelser so( finns i alla s' o ndligt stor9 hg9 &red9 r naturligtvis ocks' hans jo&& ver so( ges till de(9 och vad de har i sin hineinzutreten i en underordnad s tt$ 5llt ont i v rlden9 i spridda ver hela ru((et9 i dess djupaste rtter9 i dess hgsta toppar9 i hans ver8achsensten trassel9 i hans alltid nya vidunder han har att &e( stra9 (en fr att uttrycka det att &e( stra i en o ndlig ry(d9 har Han9 kar ocks' o ndlig tid9 och i en &egr nsad tid (en ndliga appro.i(ationer till det att e.pandera och ka och leda till nya och avancerade grader9 till e.e(pel utkat o(r'det och ko((er in i livet till nya niv'er$

Er de 'sikter och fra(tidsutsikter9 f'f nga v vt av luft@ <en vi kan se till&aka fr att veta hur vi har att se fra( e(ot9 och fr att vi ser i fj rran och hjd fr'n 7ngen och L'g$ Har varit i tid av kaos9 en &l' hi((el ver en &lo((ig jorden och ver ett hav so( reflekterar solen och ('nen9 v lvd fr att njuta av dess sknhet och storhet varelser9 er&juda de( ( ta och sp'r$ Fanns det vid tiden fr <egatherien och sedan hgen &ost der redan religion9 seder9 lagar9 vetenskap och konst9 fr& ttrar inte helst av &risterna i det frflutna9 vinner varje ny uppfinning i v rlden9 och o( &estigningen av ny niv' upp ny ondska9 r det (en &ara so( ett incita(ent fr att vertr ffa de( igen9 och r i sig ett liv verklagande$ Det r inte anpassad fr piano9 fr att &ryta ner den har(oniska ackord i en dishar(onisk9 (en upplsa dishar(oniska i en har(onisk$ <en denna sed har spelat piano fr'n Guds folk fr'n spelen i v rlden$ 4ch s' vi r att tro att denna v rld och i Livet flja till (pningen av denna sed och dd av varelser r endast ett (edel i sig9 de dishar(onier i denna v rld9 so( i sig inte kunde hitta sin upplsning i denna v rld9 i Livet ocks'9 o( inte alla o(edel&art lsas upp9 utan forts tta tills den slutliga resolutionen och frsoning$ 4( allt r (edveten e.istens &eslutas i Guds e.istens9 s' ven allt det onda so( kan (ta villig9 att veta9 k nnande varelser9 synd9 fel9 ont &est (s i den (ed9 &ara ingen av Gud (ter varelser i den hgsta hjden9 h rskar endast i l gre ndliga o(r'den av tillvaron d r (an fortfarande (ot den andra9 d re(ot9 ingriper Gud (ed sin hgsta (otivation9 kunskap9 att vara i verens o( allt$ D r (en ocks' i folk ver en l gre hgre intellektuella o(r'det9 psykiska driver den hgre viljan9 till hur gat ser9 den hgre frst'else l'g nskan hgre gl dje$Den hgsta i ( nniskor (en r fortfarande en l'g p' Gud$ -' ven den ( nskliga viljan r inte Guds vilja9 trots att (an kan ha sin v g (ed det gudo(liga i verensst ((else och &r vara$ 4ch vi r s' v lsignade att v'r ondska r inte av Gud9 (en sa(tidigt p' och under Gud9 p' en frs kran o( att han kan ha n'got ont i hans v rld unreconciled9 fr att inte l (na den i unreconciled den r inget s'nt i &etydelsen Dag p' Gud och Livet tror$ -' stort det sj lv9 och s' stor r hans (akt och varaktighet9 r det en l ngre tid9 ett strre o(r'de9 en strre kraft fr att torka av den9 har klar$ <en var och en har9 so( (ed frdel ing' i Gud9 i vars verk fr att hj lpa till (ed$ <ed alla ?kursen9 r den sv'raste fr'gan skt till&aka> D r allt det onda i v rlden9 o( det finns en alltD&ra9 alls( ktig Gud till v rlden9 desto sv'rare fr dagen uppfattning o( (en fr henne allt ont9 so( k ndes i v rlden upplevs av Gud i hans varelser (ed$ *arfr inte hindra den fr'n &rjan fr att torka av den helt geno( tiderna tills alla villkorade krafter och d rfr (en i varje ndlig tid@ Det finns &ara en ickeD(ots gelse i sig svara p' fr'gan9 vilket kan gras (ed Gud och (ed Gud$ #nget grs fr att sj lva (ed viljan till det onda eller tillst'nd (ed en s'dan vilja9 o( inte det utan en strre ondska kan inte undvikas eller ett strre goda ko((er inte l'ta ha$ Det strider inte &ara arten av den ( nskliga viljan9 och det strider (ot karakt ren av viljan alls$-' ven Gud kan ondskan har varken en hgre eller l gre regionerna av hans frs fra( eller godk nts av vilja9 o( inte en s'dan inte undvika eller en strre eller hgre &ra utan ledighet inte har$ 4ch trodde du lagt ut av Gud sj lv i traditionell (ening av varelserna och d r(ed deras onda9 s' det skulle strida (inst hans godhet och all(akt9 ville deras ondska fr sig sj lv eller fr att ha

erk nt$ -' dagsvyn upphjer andra (ots gelsen i att ondskans ursprung och dess vidareutveckling av de &egr nsningar so( den r i st'nd alls att &lo(stra9 i st llet fr att titta i testa(ente eller i en godtycklig godk nnande av Gud9 i en Brnot8endigkeit av att vara 9 kallas det en (etafysisk ndv ndighet9 (iss&ruk9 de r i kraft av sig sj lv heller inte kunde vara utan att ge vika fr ondskan i ti(liga &rjan och ndliga distrikt9 och att falla o( och o( igen i nya vidunder9 eller 't(instone att uppgradera till en strre och strre goda kan inte ske utan att passera geno( det onda$ 7gentligen ligger dock i justeringen9 hjd9 frsoning9 outdoing onda ur all( nhet hgre9 voraussetzlich fr'n detta liv i det fljande vergripande (ening (ed k llan till den (er all( nna9 strre och (er &ra9 r att tala o( i v rlden9 och i varje individ9 ndligt efter so( det fortskrider i sig9 utkar sin sf r av tillvaron och stiger9 vinner en del$Cdv ndigt (en det onda i den andra eller &'da eller i &'da sinnen9 s' &ehvs nu ocks' riktningen p' den gudo(liga viljan till sin hjd9 frsoning9 att vervinna$ Aag s ger9 detta r den enda ickeD(ots gelse i sig s' ko((er Gud att vara det i en p' grund av freko(sten av det onda so( skapats av hono( eller penetreras av hono( eller stiger i hans v rld9 vad tvisten h r skulle vara (eningslst att ta upp ansvaret och oss okr nk&ara och evig godhet i hans natur att frs kra$ <en skulle verv ga n'gon annan n Guds all(akt (inskas s' att vilja sa((a riktas (ot n'got so( antingen inte ens av denna nskan r att det D ven o( det alltid finns i Gud9 av Gud9 (en inte helt och h'llet &est'r av suver na vilja9 D9 eller vad Gud vill av h nsyn till hgre syften eller var tvungen att erk nna9 skulle (an &ehva ta ordet av Lei&niz till hj rta att n r Guds godhet och all(akt ko((a i konflikt9 hade den senare att ge vika$ Det finns en logisk ndv ndighet9 kan inte gra n'got (ot Guds all(akt9 efterso( han inte kan gra tv' g'nger tv' fe( och inte frneka giltigheten av Ludolf teore( till dia(etern p' frh'llandet (ellan den cirkul ra periferin$ -narare utgr den logiska ndv ndigheten ett grundl ggande (o(ent so( sanningen o( hans eviga v sen9 r den (etafysiska &ehov en grundl ggande andres gon&lick att han var att hans ar&ete och vilja$ 4( allt hade alltid varit den & sta9 efterso( vi vill g rna tro att vi r9 s' kunde vi inte heller vill och gra vad so( utgr nskas o( det och ledde till att t nka (er$ <en so( s'dan9 det finns9 ('ste vi ocks' l'ta principen att g lla$ 5v alla de underverk so( finns d r ute9 r det strst att det finns n'got alls9 ven o( det inte riktigt var n'got so( (an skulle tro det o(jligt att det kan finnas n'got9 efterso( var9 hur9 geno( vilken &yr'n &r ko((a till st'nd$ #ngenting 'terst'r (en att s ga att det alltid har varit9 ingen e.tern (edling av dess e.istens &ed;rfendes i sig e.isterande9 varelser9 r &ara inte &egripligt av oss9 och hur det skulle kunna finnas en s'dan varelse9 och inget avslutningsvis ingen r tt att kr va e.isterar fr oss i detta avseende$ *i &ehver Gud fr att &eteckna den preDoch 5llDBeing av tillvaron (ed detta na(n9 (ed9 so( han ger sig sj lv till oss$ =an vi Gud diktera hur han var tvungen att gra9 s' vi vill p'tvinga hono( v l> s' att inget ont ett konstaterande av hono( so( k llan till all e.istens i denna tillvaro9 skulle allt i den vara lika perfekt9 eller nnu (er perfekt utvecklingen av det goda9 (en ondska e.isterar9 och vi ('ste

v nda den slutsatsen att det finns ondska (ed de djupaste rtterna till freko(sten eller dess utveckling i sig odlas oskiljaktiga9 frutsatt (en det finns ocks' en all( n insatser fr att ka den onda och den all( nna utvecklingen i v rlden9 lyckas (ed detta aspirations visar9 har vi inte att st nga (indre att en s'dan str van och (jligheten att dess fra(g'ng r oskiljaktig fr'n de djupaste rtterna av tillvaron och dess utveckling$ Catten vie8 vet inte de tidigare s tt att se att g'$ #ngenting skulle stoppa (ig att tro p' Gud9 hrde jag n'gon s ga9 o( inte fanns9 det onda i v rlden$ Han talade v l och t nka i ter(er av tusentals nattvisning$ 5ktier Gud9 skulle han ha inte till'tet ondskan9 kunde han s gas o( det onda inte trotsa9 efterso( det onda finns9 det finns ingen Gud$ Fr att nattvisning av oppositionen g'r l ttast$ * rlden f'r frska klara sig utan Gud (ed det onda so( de kan9 och att de inte klara av det9 r klar fr pessi(is($ <en ska det verkligen vara en Gud och ett liv efter detta fr natten syn trots allt ont9 s' hon st'r ut de (ots ttningar so( den inte kan f'nga i sitt s tt$ <ots gelser av strre Gud har gett ( nniskan av k rlek till hono( frigrs fr'n &rjan i sig gott eller ont9 och p' s' s tt gra lycklig eller olycklig9 och v rlden st nger h lften fr'n hi(len9 r h lften av helvetet att &ryta gud Bountiful ingen vilja eller 5lls( ktige har inte (er (akt9 eller finns det en tredje@ Fr (oraliskt ont9 so( valde den frsta (annen sj lv9 Gud v rlden har de fysiska och intellektuella9 det goda och det onda s' tr ffande lagt en g'va9 till djuren9 so( inte f'r rsta9 &eg'vad (ed gry(het och tortyr9 antingen han ville (ed sin o ndliga godhet eller inte kan &ryta detta sa((anhang det onda (ed sin all(akt9 eller finns det en tredje@ 2 tt ( nsklig far l (nar sina &arn av k rlek till de( och fr k rleken till god frihet endast i det goda9 r endast en &egr nsad frihet anses vara &land ( n och visar sig &land ( n ocks'9 och det r &ara en frihet9 ven i goda ting9 Gud (en l't de ( nniskor so( gr det till (in ganska &ra (ed de(9 fr det goda h lften fr'n &rjan9 den onda h lften av frihet$ 2 tt far inte sl' &ra (ed de d'liga &arnen9 att inte &erva de( frtroende fr sin r ttf rdighet9 och inte straffa de( p' grund av anv ndningen av en frihet so( han l (nade de( &ara$ Den allD&ar(h rtig9 &ara Gud9 den ( nskliga fader9 lagstiftare9 do(are ska ta ett (nster i allt detta ger de( en andres 7.e(pel 1L $ Even i frh'llande till den onda dagen vyn r &ara 'terfring av en tidigare :eltan vy i en sekund$ 7fter de hedniska gudarna r fortfarande fre('l fr ( nskliga svagheter och fel9 den aktuella vyn att ( ta Gud en sv'rfattlig perfektion &orto( alla svagheter och &rister i9 dagsvyn hjer ndv ndiga fel och svagheter ndlighet sa(tidigt (ed str van efter deras frsoning och tillr cklighet p' Gud9 (en i de hgsta o(r'dena i hans v sen erk nner ungetr;&teste perfektion$
1L

6tterligare ko((entarer i fr'gan o( frihet i den !1> e 5vsnitt$ VI. 2eligisa sikter o"h %ra tidsutsikter.

! Fr att dagen slutar i en doktrin och avslutar so( s'dan9 det g'r l'ngt utver ren filosofi dessuto( 4( detta9 frg ves9 naturligtvis9 tro ko((er entschlagen i princip so( tidigare Nkap$ /L diskuteras9 inst ((er snarare i detta avseende (ed religion9 och r i sin hgsta och slutliga frest llningar ens religion9 (en vad det r (er n filosofi9

(en r inte e(ot det$ Den historiska tron p' uppen&arelsen9 so( den representeras av den ortodo.a teologin r l'ngt (er n &ara filosofin9 (en han r (er9 dels (ot den$ D rfr )aulus kunde tala o( en gudo(lig d'rskap9 vilket r hgre n ( nsklig visdo( kunde &er tta Tertullianus> credo quia absurdum est 9 och Luther s ger n'gonstans Nsa((a eller liknandeL> det var en (est frkastlig upps ttning -or&onne9 att det so( (ate(atik och filosofi var sant9 ('ste vara sant ven fr teologi$ 4ch i dag9 det ( nskliga frnuftet r ofta anklagas fr Bppen&arelse troende att de l tt leda p' r tt s tt i de hgsta och sista saker p' fel$ C r nu det &lir historiskt fasta tro p' uppen&arelse ko((er att st' upp till dagsvyn och detta (ot hono( efter dagsvyn gr sig anspr'k p' att vara en religion@ L't oss uttrycka det kort> han ko((er att kasta dagsvyn9 efterso( den p'st'r sig ha endast den hgsta och & sta9 (en inte det hela och ta (eddelande9 dagsvyn9 (en ko((er att spara hans hgsta och & sta9 till och (ed innan det hela (ed ven frverkas$ H refter s ger vi sa((a sak lite l ngre$ + Bppen&arelsen troende efterfr'gan alls &ara den historiska och praktiska sk l till visshet o( sin tro9 och r den revrdiga &ok9 so( han gav denna s kerhet9 inte l gga ner den9 fr att frst' dessa nya &lad$ *arfr skulle han@ Han r geno( ett ord av ovan (ed tanke p' vad dessa &lad ser &ara att stiga fr'n &otten9 och k nns i frlitan d rp' allt vacklan och felande ( nskliga frnuftet l ttad$ Den fasta stativet p' hans vertygelser klippa (itt i det u(&rausenden och fr'n alla sidor p' andra sidan (tande tidvatten dagens filosofi kan inte &ytas ut (ot en nedg'ng i avgrunden av hono($ 4ch d rfr9 p' sin position so( ges av denna uppt ckt9 de steg fr att uppgradera &ehver inte9 so( sa(tidigt &ehovet och vinna dessa &lad9 ko((er han inte att sakna det ocks'9 och fra(st lls geno( hans (ed tanken fr'n &rjan (ot angrepp av en (ots gelse9 fr'n ( nsklig visdo( ko((er (ed d r och (ellan vilka dessa skivor ska frsoning$ <en det finns andra9 till och (ed (ycket (er och (er och (er fr'n dag till dag9 so(9 o( den historiska och praktiska9 saknade den tredje trosartikeln9 d r denna avst (ning ligger vid tron p' den hgsta och i den ortodo.a tron p' uppen&arelsen till dessa tv' sk l9 sista saker att frv .las9 och detta ger den dagen se ut dess hj lp <en det r (er n &ara std so( den ger individen9 r det en restaurering av tro9 det ger v rlden so( helhet9 och inte &ehver det i sig@ L't oss ta en allvarlig titt p' det nuvarande sakernas tillst'nd$ , 7n k nsla g'r geno( v rlden> s' det kan inte stanna9 eller s' att den inte kan frsvinna$ 2edan ja utforskar v rlden n stan (ed r dsla en frnyelse av tro9 eller till och (ed en ny tro9 har ven en s'dan so( i fr&und (ed den kunskap9 r &ara nedg'ngen av den ga(la tron och (ed den r dslan av v rlden inte frkunnade a((a (en kan &ara ka$ 4( han drar (en &ara de sista konsekvenserna vyn natten i strid (ed vilken den ga(la tron uppr tth'lls9 var ljus och trst9 och d r(ed oppositionen till vyn Dag &er ttade han o( en annan sida i sig9 vervann$ 7fterso( i stort sett (inskar (ed klart utseende9 so( sprider sig i v rlden9 allt hgre9 so( reser o(kring i natten9 och den ga(la tron9 (en det har de(olerat det9 sparas i en hi((el ver hi((elen9 och den nya kraschar konsekvent i sa((a kv ll$

Aag tror nu (ed i dag p' (orgonen9 sker det (ig att t nka p'> / Den sanna tron svaga9 (en anledningen stark att det till och (ed (enar v l (ed religion och vill stoppa dess nedg'ng9 (enar det (ed det kan vara s' att den &est'r av den historiska Build &ort alla ruttna &alkar d rav9 fastare eller &ara andra h (ta det de inte har9 efterso( snarare n de e(ot av filosofin kan D och var du ska leta annat D & r detta &ara hennes egen oenighet och deras Glau&ens8idrigkeit det ver9 dessuto( inte kan laga en religion$ <en den typ av forskning slag geno( dessa r ddningsar&etet &ara f' frailer &li9 &ygga helt ihop$ Till och (ed den ortodo.a hissen (ed all sin styrka (ot den ruttna so( kla(rar sig fast so( parterna9 geno( att leva och d9 att o( det hela r att h'lla9 ('ste (an verv ga det ganska ordentliga vertygelser9 och verkligen r &eroende av de( och inte heller den viktigaste v lsignelsen religion9 s' l nge so( det fortfarande innehar efterso( det har inte alls av det eller$ En s' l nge r fortfarande tro sa((anh'llning9 styrka tro och vertygelse fr att hitta frukt9 var annars@ D rfr att det finns inget annat &ra9 inte fldar fr'n tron$ 4ch o( det inte finns n'gon &rist p' )retenders och tysta tvivlare &land de(9 so( r oss &ara galen f'r fr'n flocken9 (en det r fortfarande en &es ttning so( k nner sig trygg i en herde9 ett h r& rge$ <en den handfull redan &livit liten s( lter sa((an (er och (er9 och slutligen &egravdes under den o&evekliga ruinen av den en g'ng ( ktiga &yggnaden efter det att staten har ocks' sa((a sitt std dras in9 fr vilket han nu finner n'got std i det$ *e d rfr kyrkan och d r(ed *e staten$ )essi(istiska ter(er fr'n ovan och underifr'n prolet ra n var slutfra ruin9 geno( att krossa ruinerna av den ga(la &yggnaden fortfarande$ 0 Det s gs att detta r sant i kyrkan9 (en kyrkan och religion r tv' olika saker> l't dog(er i kyrkan falla9 s' ko((er det fria9 inte l ngre fj ttrad av9 2eligion utvecklas$ D <en konstigt nog9 ju (er du ser nedg'ngen av oh'll&ara dog(er i kyrkan9 desto (er kan du se fr'n greppet av religionen falla9 den frigjorda zerf hrt och frsvinner ut i luften$ 4( kyrkan och religion r tv' olika saker9 s' r han9 hur kropp och sj l r tv' saker> de finns och lper sa((an$ 4ch r inte alla tecken p' deras interaktion kry(pning d r@ Den v r(er kyrkorna9 du r dopet och nattvarden frg ves9 det r gratis9 det ani(erar ett lik 'terigen inte av yttre v r(e9 och folket f'r inte l ngre nedsatt i pris Bra$ 2edan verkar det ge(enskaperna av frsa(lingspr sten en &rda9 fr den so( nd' vill &etala fr underh'llning av en predikant9 vars predikan han inte g' och sakra(enten han inte &ehver9 ers tter ta&ellen fr registret ja altaret9 't(instone so( pastor i den (insta =r vande in Faith <atters vinst(edel$ 7nligt den nya tron9 r Gud n'gonsin &ara na(net p' en all( n v rldsordning so( ko((er in folk till (edvetande9 och det fra(tida livet fr de all( nna snderflytande konsekvenserna av detta liv9 och n'gon predikan fr'n predikstolen frnuftets lurar dyrkarna &ara (en (ed det na(net$ <en o( det fortfarande finns de so( vill ha (er n &ara na(n eller surrogat fr Gud och livet efter detta9 s' att de inte vet hur och var (an hittar den efter &ara den anledningen9 inte ordet (er &r g lla i Bi&eln9 rationalitet en (en i (otsats till det av den andra9 r stolen (ot predikstolen9 och till slut ven anledningen r individen och det skulle vara den (est ori(liga ledighet9 fr att gra egen tro eller (isstro eller att sl ppa taget o( det eller det9 (en tron p' L ngs st (ningen av de troende har att ska sin

princip livet och dess underh'll och kyrka och stat &r enas o( att g' fr att s kra igeno( enhetlig undervisning dessa anslutningar hu(r9 fruto( att den inte l ngre r i dag$ -enast att ko((a s' l'ngt so( att inte (issa st (ningen i tron tillsa((ans9 och s' h'ller redan kristendo( och judendo(9 katolicis( och protestantis( lyckliga &rllop so( allt gr i intighet &rllop9 och n r det har &livit n'gonting$ 4ch det r fortfarande inte n'gonstans s' l'ngt det g'r9 (en so( p' ett lutande plan att g' ner9 och ju sna&&are det g'r ner9 desto starkare ju&el av rrelsen$ -' nu den religisa tro utanfr de ortodo.a kretsar r geno(snittlig redan n stan upp till sa((a niv' so( sjunkit in djupare djup inklusive upp i det negativa9 och ortodo.in sj lv finner det allt sv'rare att ha staten so( en f stning so( du &erennt fr'n alla h'll och till vilken landet runt frkrossad$ Cu fr'gar vi oss n r den tid so( hotar tr ffat frut9 d r det inte finns n'gon religion och inte (er kyrka$ Det ko((er att &li en tid d r varje fat spricker dess d ck9 v nder Botten (ot den hgsta ordning i sig att vara p' topp9 det fri support i det fria Lust granskas av Gud och livet efter detta fallna (oraliska lagen9 so( frvaltas av slu(p naturlag och att ers tta hanteras av (ass lagstiftningen i det land frg ves och ljus disciplin fr'n ovan9 ser plikt och k rlek till grannen fr att f' so( inte l ngre &rja dpa (ed vatten fr att dpa (ed &lod$Det ko((er att finnas en tid i den all( nna ka(pen fr tillvaron och visdo( till visdo(9 ist llet fr att k nna en sa(hrighet och sa((anl nkning av all e.istens hgsta och sista synvinklar$ <en ven o( det kanske inte nja9 ja till detta9 det ko((er inte att kunna ko((a ver9 och innan du ens vet vad so( ko((er att v nda sichs9 kan du vara s ker p' att ko((er att v nda sichs$ 2eligionen kan falla &ara stiga igen elastiskt$ -' l nge so( en religion r fortfarande d r9 r det verallt d r9 d r det &eror p' Tallest9 sist9 5gree slut9 Dauerndstes9 Final9 och d r det r frlorat9 ko((er alla de frlorade9 den enskilde och staten9 seden av vetenskap9 tekniko(r'det$ 4( (an i s ngen och (inns inte var fr'n en annan9 s' att han fortfarande har ett hopp till Gud9 och allt lidande frsonande nedan9 utan det enda resignation eller frtvivlan$ 4( ingen r dsla fr lagen r tillr ckligt9 g'r fruktan infr Gud och andlig vederg llning$ <en att detta inte kan fly$ Btan &r nning i religis tro vetenskapen rr sig fra( och till&aka utan ett ('l9 eller &ara finns i t(ning ('let9 och streichst dig fr'n konst religisa id%er9 s' att du har det frkortas s' att s ga runt hennes huvud$ -kulle inte ens alla ?illusionen fr vad det r &ara fr att flja r tt nattvisning9 de kunde inte (issa i l ngden$ Hela v rldshistorien har do(inerats i huvuddrag och uppifr'n perspektiv av religisa (otiv9 enheter9 stadgar9 det strsta och & sta so( det strsta och v rsta i historien har fra(ko((it i den & sta av de & sta av de v rsta av de v rsta av religioner 9 (edan det v rsta skulle dyka upp fr'n avsaknaden av religion$ 7fterso( det v rsta religion9 s' l nge so( de fortfarande frtj nar att kallas religion r & ttre n ingen$ Detta ndras inte och ko((er aldrig att fr ndras9 ven o( fysiologen innan de slaktade hundar9 till apoteket ingenting k nner infr den uppv r(da ugnen sig av denna ar&etskraft9 so( g'r geno( v rldshistorien9 och tror att de skulle kunna klara sig utan det$ Du skulle hellre vara utan fysiologi och ke(i n utan den$

-' religion inte kan lpa ut utan att anv nda deras utg'ngs &ehovet av frnyelse fr den enskilde och fr det hela v .er och v .er sig allt starkare geno( alla (isslyckade frsk att 'terst lla den ga(la tiden fr ny&yggnation (ogen$ Er det dags fr det redan fullt@ Aag vet inte9 (en l't det inte vara i dag9 s' det &lir i (orgon eller i ver(orgon$ 4ch nu ser du tillr ckligt &ra fr att h'lla o( det efter att ha utt(t alla (jligheter till natten fr att h'lla religionen (ed en reparation eller t(ning nnu9 och alla krafter ortodo.in9 de so( det r ett annat fr&lir so( det nya i den (eningen att den dagen att &ygga$ Den nya konstruktionen (en i dagsvyn upp(anar sina anh ngare9 inte ko((er att ge upp och resa sig ur askan av det ga(la9 (en nya fr att resonera att nya &arer9 nya stenar9 (en (ed den o&ryt&ara korsar ga(la till toppen$ <en inte korset9 spikas fast i =ristus9 (en det kar i ljuset av hono( att lysa nnu (er n hela v rlden ut$ 4ch skulle det inte vara fr'n ruinerna av den ga(la &yggnaden i vilken den sjunker (er varje dag9 kar igen9 likso( den nya Build saknade sin hjdpunkt$ Aa9 han kunde inte resa sig igen o( han inte a priori dess riktning p' 'teruppr ttandet och insa(ling av den d r han har enh lligt att kul(inera (ed det ga(la och ko(plettera sig sj lv9 skulle ta$ T'get ko((er upp h r och d r fr'n ovan9 (en stenarna kan &ara l gga av krafter underifr'n i den (eningen att det h r t'get$ 1 Btan &ild vill jag s ga Geno( tidigare fljande$ # kristendo(en finns det tv' id%er so( ko(&inerar en evig universell9 i sitt p'st'ende9 den har vertr ffat alla tidigare tider av klarhet9 &eslutsa(het och hjd9 vilket gr det hela att han fortfarande (ots tter sig vervinnas9 och d r det ko((er att &eh'lla sin eviga varaktighet9 sa(t en tid9 s rskilt dog(atisk9 so( i huvudsak &est (s den nuvarande for(en av kristendo( och ortodo.a till k rnan av sa((a sj lv9 r n stan so( sitt v sen9 &er knas$ Den frsta r att9 inte judar9 hedningar i synnerhet9 (en alla fa(iljer och folk p' jorden i tron p' ett f'tal9 den & sta avslutning p' Gud och ett liv efter dden (ed r ttvisa straffet ('ste ko((a verens9 en (oralisk &and9 en riktning handlings 9 en trst9 ('ste hitta ett hopp p' (arken9 i denna tro$ =ristus (en vi har so( grundare av denna id% till liv och hgsta representant att dyrka sa((a lL $
lL

?5tt =ristus har satt den hgsta so( den enande och fj rran har satt so( det har satt o( enande och det & sta so( den hgsta so( har hono( inte gjort frut och ko((er att gra det (ed n'gon9 fr han har gjort det$? $$$$ ?<en det har varit det so( alla hll (ed hono(9 och alla ko((er att vara n'gra so( nnu inte r verens o( att han frst tog sa(tycke fr'n alla ur synpunkt so( en&art ett avtal o( allt r (jligt (ed (edvetande in i (edvetandet hos den jordiska v rlden9 och ges av l ran och livet levande fart p' spridningen och trycka p' den h r id%n o( att alla ( nniskor r &arn till en del9 slutade &ara &ra9 Gud9 k nner sig so( (ed&orgare i9 n'r ver den h r v rlden ocks'9 hi((elriket9 och so( &rder till varandra 9 ska och agera i denna (ening &orde$ ? Hendavesta ## ,O ,"L judendo(en och isla( delar verkligen tanken p' en Gud och Livet (ed

kristendo(en9 och d r(ed &idra sig att &evisa universalitet dessa id%er9 (en r fortfarande &ako( kristendo(en till&aka s' att det judiska folket anser sig utvalda en (essias fr sig sj lv underskt9 och religion i &ojor e.terna stadgar tyder p' att isla( (en &ara en hi((elriket full av sensualitet i 'tanke r9 och spreds (ed sv rdet snarare n kraften i dessa id%er sj lva underskta$

Den andra id%n r att geno( 5da(s skuld dra&&ats av arvsynd (an9 ofr(gen sig sj lva9 i kraft av vinst en&art geno( fr(edling av =risti dd p' korset fr frl'telse och frsoning fr'n konsekvenserna av sina synder fr att r dda de(9 av Gud sj lv9 so( i den andra personen Ive hu(aniserad =ristus9 l'nat sig till detta offer fr dden och passerade v rlden g' geno( e.ceptionellt (irakel p' det h r s ttet till fr lsning och ta e(ot det$ B'da id%er9 ven o( dess inneh'll i utseende och t nkande r inte (sesidigt &ehov r kr vande (en historiskt vu.it sa((an9 och att i detta sa((anhang av fordran9 en fr'ga o( gudo(lig uppen&arelse9 inte &ara &ev pnade (ot alla attacker9 (en i((un$ Fr detta nda('l9 de r v vda av den ortodo.a kyrkan till ett syste( so( p' grund av att de r ino( ra(en fr syste(et9 snarare i tj nst hos den avsljande ger9 efterso( de (issat att &eh rska sig sj lv9 geno( sin inre anslutning gr tillr ckligt allts' trailern hans uppeh lle garanteras dock dess anslutning och sa((anh'llning (ed andra tankar kretsar i v rlden fler och fler raster9 faktiskt har redan &livit en avgrund9 det so( leder ingen &ro9 av den anledningen h r och d r verkar inte passa varandra9 och inne& r ocks' den ortodo.a9 den Bron ko((er att finnas nnu9 eller ens frskt att sl' de( vid hans sida9 s' att det inte n'r till andra sidan9 efterso( den &ortser fr'n r inget frsk fr'n det$ Cu r cker det inte att ta ut ur dess historiska sa((anslutningar av s'v l de specifika id%er so( ansvarig fr denna dikoto(i9 (en o( inte fr det historiska underh'll av det hela9 en ny positiv grepp9 passar till en ny &rjan p' historien9 i naturen av ( nniskans och saker so( r ndv ndiga fr den dog(atiska inneh'll en annan kustflotta av detta slag9 ko((er att lpa en id% de andra dr och hela tron under kniven9 vilket ko((er hela hono(9 och det faktu( i sig &evisar det$ Den protestantiska unionen v .er och kyrkorna forts tter att t((a$<an kan respektera stttorna och halva h lften &eklagar &risten p' fra(g'ng9 fra(g'ng$ Frikyrkorna och den ga(la katolicis( (en lika grenar so( sk rs av fr'n sta((en9 och sta((en ko((er inte att g' in i den sk rande9 (en rotlsa &lir grenarna$ 5llt detta talar endast (ycket sa((a fr &ehovet av hj lp9 so( fr det o(jliga i det so( skall gras av de &efintliga stiftelser fr'n$ Dagens visdo( har nu en g'ng rotat i9 r vyn natten frdo(sfull eller att er&juda att ers tta (ed sina datorer9 riktningar9 ingenting$ 4ch s' tro &eror p' sin hjd9 d r fortfarande ut av cirklarna i ortodo.a &eror till en del av de(9 p' en vana fr'n &arndo(en sedan och praktiskt &ehov$ Dessa r starka tr'dar so( till slut vara (en s(ulig och t'r9 o( orsaken r inte trtt fr att livn ra sig p' det9 och att dra$ 4( hon var tvungen att snurra ganska egna tr'dar s' skulle det finnas ett grepp so( inte &ara (otst'nd varje attack9 (en inte ens (an skulle hitta s'dana$

M <en nu tror jag att dagsvyn i dess grundl ggande funktioner och principer fr deras p' installation och &orttagning9 efterso( de spelades in h r9 er&juder verkligen s'dana tr'dar9 det vill s ga den universella id%n o( kristendo(en er&juder positiva stunder av ett nytt underh'llsDoch inneh'll fr tilldelning ges dog(atiska9 D (o(ent9 so( kan gras inte &ara av anledning9 (en representerar den universella id%n o( kristendo(en sig i spetsen fr en rationell v rld relation s'9 (en till slut s tta i st'nd att uppfylla sina egna &ehov9 det vill s ga att vissa alla sl kter9 och folk9 (edan &ryter styvhet dog(atiska9 fra(g'ng uppdragen +L 9 och all &itterhet anledningen riktas endast (ot de($
+L

?*arfr gr ni predikar fr oss alltid den korsf ste i st llet fr den levande Guden@? n'got so( detta fr'gade en &rah(in$

# sj lva verket9 vad skulle det vara9 s' den dagliga utsikten fr'n toppen kristna id%n heraustr te9 gr det inte i st llet fr att uppr tta9 frst rkning och utveckling av densa((a anv ndes9 hur det r inte tillsa((ans skulle ta alla krafter anledning och var de r inte de p'st'enden uppfyllde sa((a9 eller hur skulle verv ga ppen till &el'tenhet$ -'9 de so( tyckte det l (pligt att frkasta den kristna id%n o( det rena frnuftet9 ('ste spegla tills vidare9 o( de &ehver sa((a avfall nd'9 och o( inte i den nuvarande9 (en den fra(tida generationen av denna reflektion &lir den frsiktighet vara sa((a fr'n ('ste ringa fr sanity sk l snarare$ *idare9 fr varje dag visa9 ven o( den hedniska le(l stning och frnedring av den gudo(liga v sen tar &ort delar av det9 (en inte kastas &ort9 utan plockar upp endast i en hgre frening9 d r(ed gr det toppen kristna id%n ven de l gsta niv'erna av kunskap tillg nglig och catchy$ 4ch ger nd'9 (ed alla de ickeDkristendo(ens hgsta id%9 (en hon har redan fr'n &rjan av hono( so( en ledstj rna upp't$ O <en har &ara religis tro f'tt ett nytt fotf ste i sig9 s' ven den sa((anh'llning och d r(ed ndra underh'll av kyrka och stat ko((er att 'terspeglas av sig sj lv9 efterso( det &lir inte l ngre n'gon anledning att separera$ G'r de &orto( vissa gr nser9 (en fr'n &rjan i de inte var separerade9 (en de tycks (ig nu so( tv' stavarna so( att h'lla varandra vid liv geno( std9 (en nu skjuta varandra fr att vara av (sesidig press g'r &'da faller$ 7ller9 so( tv' syskon so( l nge g'tt hand i hand9 nu drar de h nderna ifr'n varandra9 sk llde sig att ingen ko((er att lyda den andra9 och v nda ryggen9 se till nu de (est radikala tendenserna kallas i statliga och kyrkliga &rder och rika sa(verka fr att strta &'da$ Det faktu( i sig dock att kyrka och stat inte l ngre tolereras9 visar att av de tv'9 n r den r ansluten till en ickeD&'da9 &lir lite lat9 och snderfallet av den ena till den andra$ 7n ek kan alltid skjuta upp strre och (er kraftfull9 (en o( dess k rna r ruttet9 och synd alltid frodas9 g'r det (ed tillv .ten av den e.terna kraften och prakt en viss gr ns &ak't ist llet fr att forts tta$ Er vi inte redan vid denna gr ns9 fr n sta g'ng att vara utanfr@ " Frst av alla de grundl ggande punkterna i dagsvyn endast teoretisk karakt r verkar vara9 (en tron p' den hgsta och sista saker kan inte st' ensa( i teorin9 aldrig

ensa( stod det och ko((er aldrig att st' ensa( p' det> (en har de teoretiska (otiv och orsaker tros historiskt och praktiskt att kontakta9 o( det inte r vertygande att s ga att de ('ste ko((a till detta$ 7fterso( en&art '&eropas9 d r vad so( verkar vara den (est sanna9 sa(tidigt verkar vara det & sta och i historien (est h'll&ara$ Aa skulle inte vara den ortodo.a tron (ed alla &i&el underl ge (ot anledning av dag i dag p' en s' stor frdel (ot de( av historiska och praktiska sidan9 efterso( han fortfarande kunde h'lla det@ 5tt vi har ett historiskt frkas och d r(ed kat i styrka och spred sig upp till vissa gr nser tro p' heligheten av Bi&eln ordet och att ko(fort och hoppas att utnyttja alla under jord ur Bi&elns ord kan fruktar ver allt jordiskt till gg vakna geno( att gra9 att vi har en religion i dag$ Det faktu( att vi har filosofiska syste( (ed frsp nningen9 det (est ri(liga i alla -upre(e och er&juda den sista9 av =ant9 Fichte9 -chelling9 Hegel9 Her&art9 Feuer&ach9 -chopenhauer9 Hart(ann9 etc$9 inte &ara inte att vi inte har en religion i dag utan vi har &ara trots dessa syste( knappast &eroende och i en del9 efterso( ven det inte (ots ger den historiska tron9 frstrdes (en (ed a&struse &egriplig9 (ed principen o( tvivel styrka och v lsignelse$ <en &ara den so( g'r in i rollen so( den natten syn p' orsak9 so( r i dag9 r den ortodo.a &i&el tron v nd (ed s'dana frdelar$ 4ch ve( frnekar att hans utsikt upp och trst fr'n ovan och dess h lsosa(het r en gru(lig ele(ent9 ett gon&lick av sj lvfrakt och frakt fr v rlden &landas9 och att dess historiska grepp o( det frflutna inte l ngre vill n' in i fra(tiden$ =r vs fr att en korruption av hela ( nskligheten9 ja hela naturen so( en fljd av 5da(s 5pfel&iP9 till en Gud so( dd p' korset fr sin -on9 fr att finna sig sj lv frenas p' grund av skulden av ( nniskan9 skapad av hono( sj lv (ed syndiga i(pulser9 till en evig n'd och r ttvisa9 so( infrts p' tids synder och &ristande tro p' evigt straff i helvetet9 och hur ('nga kan fortfarande inte tro fr alltid9 och den ortodo.a9 (en inte luras$ 4ch vad9 fr'gar han9 har ni historiskt sett att frsrja dig (ed dina nyheter fr dig@ D *ad jag fr'n &rjan i stds> inte &ara en9 utan tv' (er n tusen 'r av &er ttelser9 att dagsvyn av&ryter princip &ara tv' successivt historiskt passerat9 ja v rlden idag fortfarande dela (ellan de(9 syn p' v rlden till har(oni (ed varandra $ <ellan de tv' &utiker &ara i dag9 &'de s rskiljande9 natten vie8 (ed sina negationer$ 4( den lyfts9 &'de flde (ed fr sa(lag delar av ven den tredje varandra$ Historien st'r inte sysslols9 (en hon hoppar inte heller den (al9 (en hon g'r9 den sista verl gsen fot i hans st lle och h'lla ryggen fr&lev vorsetzend$ =ursen &est'r i fr ndringen av &'da stegen9 ser en hgre uppfattning sa(&andet (ellan de tv' stegen$ -tegen i religion r &ra9 (en l'ngsa(t$ Du &ehver tusentals 'r fr ett nytt steg$ <en fra(stegen till upph vda fot flottar9 redan h ngande i luften9 d' det ko((er att sitta hono(@ <ed &ara drag av pennan kurs r cker inte$ <en n r tiden ko((er att uppfyllas9 det ko((er inte att (issa p' ordet och ant nda sa(h llet &ildande (akt9 so( fortfarande &ehvs$*inden leker &ara i &laden p' tr det so( en dag ko((er att falla p' vinsten av :ehens och religion tvekar nnu att krossa en v rld av det ga(la (ed det nya steg i taget9

-o( en av den enor(a &elastning p' en plats d r n'got skulle v .a (ontrar D ljuset kan inte &ara l gga till D skulle rulla iv g$ Han frstod nu h r9 n d r9 det lyfter &rdan av den ena eller andra sidan9 (en det r fr tungt9 pressad fr djupt9 och alltid faller till&aka p' den lyfte handen$ De 'sk'dare ser tr'kigt att skaka p' huvudet eller skratta9 och n'gra so( r p' &elastning och hj lpa den att v .a9 inte vill att kastas ner och sk lla$ Fr(odligen H r och d r l'ter en upp(untrande rst9 (en ingen griper in 4( detta frsk han r ga((al han k nner9 (en han inte ko((er (ed helt det9 inte heller en sista ryck och v ntar nu p' den nya kraften$ Du ko((er att ha en enklare tid9 efterso( insidan har &livit ruttna sten &rjar redan falla snder av sig sj lv9 och slutligen historien ko((er &ara fortzukarren klu(parna$ VII vertygelser. -ka jag h danefter sa((anfatta (in tro so( definieras i Dag i n'gra korta (eningar9 s' jag gr so( till toppen av densa((a en att s ga att jag var lycklig i en liten9 v lk nd i ortodo.a kretsar9 &oken ?Khristian Frg t(igej? att den dagliga 'r (ed tanke p' den kortaste (orgon dyrkan (ed en &i&elvers9 &ara &en gna att hitta p' (in fdelsedag$ ?Det finns olika slags verksa(het9 (en det finns en Gud so( verkar allt i alla det? Nl$Kor$ !+91L$ Bngef r sa((a sak s ger den frsta (eningen fljande &ek nnelse9 och alla andra &ara h nga den$ <ed allt och alla r fortfarande sant att den hgsta och & sta av tro9 o( vilken inget strre och & ttre r redan en fr'ga fr den universella id%n o( kristendo(en Nse ovanL$ Den Gud r ver allt och i alla9 livet efter detta (ed &ara vederg llning9 den hgsta (oraliska &udet> Elska Gud ver allt och din n sta so( dig sj lv inte r n'gra nyheter fr dagen uppfattning9 (en ett ljus fr'n ovan9 utan det9 jag upprepar9 till &ek nna9 inte hade hittat inriktning och syfte9 och (ed detta erk nnande o(fattar &ek nnelse$ l Det finns en Gud9 vars o ndliga och eviga e.istens hela ndliga och ti(liga e.istens har inte ut't ver n e.ternt av&ryts sinse(ellan9 (en i sig sj lv och underordnade9 s' att9 s' l'ngt och hgt du driva e.istensen av ndliga saker och 'tg rd vill ha den gudo(liga e.istens &orto( det$ + -' r ocks' ( nniskan Gud inte ut't (ot9 (en ocks' eingetan hono( och &est (de (ne9 liv och (edvetande av (annen i det gudo(liga (ed$ ?# Gud vilar (in sj l9 D rfr att Gud lever9 jag lever9 fr han ensa( har liv9 jag kan inte st' &redvid den9 $ Han kan inte l (na (ig ? NFr'n tre <ot B Gr$ Tron$$L , * rlden (ellan ( nniskor inte r (rkt och tyst9 (en Gud ser (ed ljus och lyssna till ljudet av hans v rld alla so( r i v rlden och gjort9 och fra(fr allt9 vad

han ser och hr (er n hans varelser &ygga9 Even i hans tankar hgre n i den hgsta av dessa varelser$ / < nniskor ('ste vara d(juk9 inte tydligt sticker ut i v rlden9 (en hitta &ara de hgsta enskilda stegen i jordiskt rike utveckling9 (en so( r fr&undna (ed hgre relationer i och geno( vilken v rlden inklusive nnu hgre niv'er so( till slut alla i hgsta niv'9 dvs Guds e.istens9 tillsa((ans och fullst ndig$ 0 *arje stj rna har sin egen k nsla av v rlden och o( stigande hgre (edvetande v rlden so( ligger ver den i hans varelser g'r sa((an och (ot vilka sluter de andra hi(lakroppar9 till det gudo(liga (edvetandet (en (ycket frdo(sfria l (ningar9 s' att stj rnorna r ett (ellan och (ellansteg (ellan hennes varelser och Gud gr9 s' ocks' p' jorden$ 9 # Gud (in sj l vilar Engeln ( ngd # sin rena diskant ljus 2adiant seh g'r jag 4ch (an & r (ig alls$ ?

1 -o( v'r h rDv rldsliga jordeliv en annan och hgre ordning och har ver9 ko((er det att ha en s'dan i sig (ed dess forts ttning i st llet fr i en annan och hgre liv att ar&eta verfliePend9 so( en ny utveckling g'r nu in i den och vinn en del av det$ *ad v'r intuition n r (an g'r kontrade (ed att hon 'terfds so( en p'(innelse p' en hgre regioner i v'rt sinne9 i vilken (otsvarande r &ara ut och kade hela v'r ande i den anda so( den r redan eingetan (te$ ?# Gud vilar (in sj l Du talar o( att hon g'r9 efterso( jag & r inga &eky((er9 Fr alltid k nna sig trygg9 r det nu i hono($ # Gud9 vilar (in sj l *erkar ganska ut (ed henne9 frlorade sp'r av henne9 o( de &ara 'terfdas i en hhres hans hus$ ?

M Den fra(tida liv av andarna ko((er inte l ngre att fr&judas i sa((a n ra ru(sliga hinder9 n det v rldsliga$ -pken r det p' ett friare och (er inti( hgre trafik freko((er so( i den h r v rlden9 och &ara forts tta att r ttvisa ko((er att annonsera d r (ttes p' principen att var och en ko((er att flja hans verk och han ocks' skrda det9 vad han har s'tt h r$ O *'ra (isstag9 v'r d'rskap och synd &eror endast p' v'r ndlighet och v'ra l gre

positioner p' Gud9 inte olik den (an sj lv id%er9 tankar uppst' och g' e(ot sina instinkter och hgre insikt9 och hans hgre vilja9 (en det r fortfarande den r tta insikten9 den hger och &efalla hono( o( det$ ?# Gud vilar (in sj l9 Gud handlar i eget initiativ9 Hans vilja r (in -kall9 kanske jag vill ha e(ot det9 (en han leder ut$ # Gud vilar (in sj l9 i sig inte synd9 (en (ed &jrnar hans &arn ocks' i sin synd9 varar det fr plikt$ ? " 5ll s( rta och allt lidande9 allt det onda i v rlden r allt inte geno( Guds vilja eller godk nnande9 utan av en ndv ndighet att det finns d r9 (en (ed sa((a ndv ndighet9 efterso( det r d r9 i Guds natur och h r(ed sitt &eroende v rldsordning9 den str var efter att hja den till frena vad hans varelser har att delta (ed$ -lutligen9 och helt kan han &ara lyfta in och frsonas9 geno( att gra det i alla sina skapelser9 och l ngre och hgre n'r hans geno(snitt ver sina skapelser upp och ut i tid och ru( och stiga till hgre niv'er av livet9 r det s krare att att hja och frsoning9 (an ('ste ocks' r kna (ed d rifr'n$ <ed en s'dan tro kan so(na lugnt$ ?# Gud vilar (in sj l9 4 ko(fort i strsta sorgQ Is Gud kan inte tolerera i sig sj lv9 &ara gl dje skuld9 jag v ntar p' (in tid$ # Gud vilar (in sj l9 r det sista ordet9 o( fj rr ven fr'n ha(nen9 (en jag kan sova i fred9 r han (in port fr evigt ?$ !R # id%erna o( sanning9 sknhet9 godhet sj lv kul(inerar den gudo(liga naturen9 och i tro9 hopp9 k rlek till ( nniskorna i relation till Gud$ ?# Gud vilar (in sj l9 h'ller han i sig r'det av sanning9 sknhet9 godhet9 so( enhet i sinnet

och guide var faktiskt$ # Gud vilar (in sj l9 och det varierar s' (ycket straff av jordiska instinkter9 i tro9 hopp9 k rlek 9 r han deras yttersta ('l$ ? !! De gudo(liga9 di (oraliska &uden har den (eningen att (annen hans k nslor och handlingar i riktning (ot det egna v l kosty(er och agerar i riktning (ot v lf rden i hela9 vilket han underordna$ < nniskan r att ut&ilda s'9 att han gr sin plikt av k rlek9 och hans sa(vete s ger hono( ingen h nsyn till vad so( r r tt$ !+ De (est upphjda och (est generella doktriner av kristendo(en r den hgsta9 & sta och (est h'll&ara alls9 vilket kan gra religionen i spetsen9 och =ristus r huvudet fr alla vittnen till freko(sten och giltigheten av de hgsta9 & sta9 (est heliga sanningar$ ?# Gud vilar (in sj l9 -j len &er hono( inte9 och Gud fr att visa Herrens vittnen ner9 fra('t =ristus so( ljuset$ ?

VIII Den ga la o"h nya i dag. -o( ny so( dagsvyn i vissa avseenden verkar och r s' ga((al kan du hitta de( i vrigt9 s' det &orde vara n'got helt nytt9 skulle det s kert vara n'got funda(entalt fel efterso( sanningen aldrig kan vara helt fr'nvarande9 (en (ycket av hela sanningen och saknas (ycket o( sanningen ut$ Fr att ko(plettera &risten p' det9 att alltfr ('nga ('ste falla9 och s' dagsvyn (ed den ga(la inneh'ller lite (er9 lite (indre n den ga(la$ # denna (ening har redan upprepade g'nger &etonat att dagsvyn princip &ara annullering (ellan tv' historiskt sett varandra i fljd9 r v rldens utsikt (sesidigt att hon delar sina id%er i de hgsta och sista saker (ed den kristna ser p' sin pri(itiva &as (ed den hedniska utsikt$ -a(tidigt so( de var9 snarare n en ytlig och (ots gelsefull till den andra fr att l gga till9 en geno( att lyfta i den andra och kul(en j (nt orsakade av den andra9 skiljer den fr'n varje synnerhet inte &ara av (ajoriteten av de andra9 (en ocks' geno( att sl ppa de stunder so( inte sa(tycker till detta frh'llande (inskar$ 4ch i dagens teologiska9 filosofiska och vetenskapliga synpunkter fr'n denna enhetliga till gg flykt fr'n den eller den sidan9 r nnu dagsvyn sanna ingenstans riktigt9 (en endast o( det eller det9 i den ena eller andra pj s9 tillsa((ans (ed den fr i vrigt att avvika s' (er av det$ Fr(odligen den (est p'tr ngande intr ffar9 skillnaden i dagsvyn i stora delar av den nu r'dande 'sikter i synen p' ('let spridningen av sinnlig utseende geno( v rlden i geno(frandet av i((anens ndliga andar i Gud i st llet fr &ara en fras9 i l ran o( sj l av stj rnorna och v .ter9 och p' ett s'dant s tt att sluta sig till nedan

fr'n h r och nu$ *i har sett hur naturligt allt det ar&ete i vyn Dag9 sv ller is r9 fr att h'lla varandra och stdjer och sa(tal9 (edan inget av det ko((er att passa r tt in i dagens v rlds&ild$ -a(tidigt kan det inte vara utan intresse att fr&ise vad jag r9 utan snarare h rifr'n andershin h nvisa NHendavesta ###9 ,,+ ffL9 till e.e(pel s' (ycket ( rkligt visas fr frsta an&licken l ran o( livet efter detta i princip &ara sa(tidigt insa(ling och enhetlig l nk s' att s ga9 av alla (jliga9 so( presenteras hittills ko((it9 r synen p' ens -piritistiska tro p' livet efter detta ko((er in i (odern tid Nefter 33###L (ed i den$ 5tt tro p' individen Gud soulfulness av stj rnorna r en fr'ga o( den ga(la hedendo(en9 alla vet studenter fr'n kurserna av (ytologi r v lk nd9 den kristna tron p' nglar var rotad ursprungligen i denna tro och r densa((a &land de pri(itiva folken fortfarande runt$ Btsikten ver spridningen av sinnliga fra(tr dande av v rlden kan du hitta i en nyare version av <onadology Navsnitt 33##L9 och fr i((anens ndliga andar i Gud var fr'n &rjan Ns$ !/L so( den frsta (yndighet so( citerade ett &i&liskt ord 9 till vilket (er n en filosof och poet kan h vdas so( <it&ekenner$ =an vi nu s ga efter allt detta r ttvist> 5llt fr'n dagsvyn delvis varit d r9 en del kvar9 (en det r fortfarande lika sant hela dagen vyn var inte d r s'9 och sl'ss (ed hela v rlden i dag tror vad de i sitt (otst'nd alla vinklar och vr'r ko((er att frv nta sig h r9 efterso( n'gra (itten har sa((a inte ja$ Ljus kan dagsvyn naturfilosofi frvirrad9 och varfr inte9 fruto( att de inte anv nder n'gon version av sa((a frvirrande$ Caturlig filosofi kan dock tas en g'ng so( doktrinen o( ge(ensa((a aspekter och lagligheten9 so( v rlden av (ateriella ting h nsynslst underst llda ett andligt inneh'll9 precis so( en (er all( n och hgre naturvetenskap9 och att en s'dan i dag vill stdja &ra9 utan vars frv ntat och e.pansion till sin uppgift i sig9 skulle de finna &ara s' (ycket (er n frag(ent och pro&le( (ed s'dana tidigare$ Caturfilosofi kan dels ses so( en l rdo( av de vanligaste och hgsta fr&indelser andliga till (aterialet eller internt till e.ternt erscheinlichen erscheinlichen v rld 8ohinein synen p' en Gott&eseelung v rlden och strukturen i denna ani(erade v rld intr ffar$ 7n naturfilosofi i denna (ening9 h vdar Dag att vara verkliga9 &ara inte en&art av teoretisk karakt r9 (en (ed en r ckvidd p' religisD)raktiskt innanfr de ocks' skulle vara s' n rvarande i (otsatt riktning att den senare synvinkel fra(st'r so( den ledande och fr ldern$ Fr det tredje9 (en kan frst' en l ra i naturfilosofi9 so( (ed &eaktande av arten av kategorier so( hr snarare till det andliga o(r'det9 eller d r synpunkter p' &'da o(r'dena (i. oklart (ed std av en sche(atis($ # den (eningen har den naturfilosofi nyligen fr (st skett har s' in i det strde naturvetenskap och indignation hos den senare har dock ven frt ordet naturfilosofi i vanrykte$ 4ch efter att du har f'ngat dagsvyn nedanfr detta (ed ord9 den har nnu l gre (ed h ngd$ # den (eningen r dock i vilken dag ser sig so( naturfilosofi verkligen r9 r enligt dess teoretiska sida9 r det i princip &ara slutfrandet och slutfrandet av den upp'tg'ende9 so( tas upp underifr'n so( psyko9 eller tron &lo((or och frukt ovanfr rot9 so( underskte de psyko direkt i kunskap$ <an har funderat att den frsta presentationen av dagsvyn i ?HendD5vesta? och ?7le(ents of )sychophysics? har sa((a frfattare$ Det r tv' och frfattaren sj lv en kolu(n$ <en du kan inte se

fr o( principerna utvecklingsrelaterade och har(onisera &'da$ # o(r'den i Frni(&ar &ygger p' erfarenhet9 till e.e(pel psyko gr9 och &orto( det fortfarande grundas9 endast (ed ndv ndig generalisering9 e.pansion9 kar de synpunkter9 so( dagen &ed(er theoretischerseits9 (en r inte alltfr olika saker$ Even den grundl ggande sa(&and (ellan de tv' l ror sig &evisar att det frsta fret till )sychopysik fr'n den frsta presentationen av dagen D jag gav dig tidigare r inte det na(net D har vu.it fra( NHendavesta ## ,M,L9 och att det i vissa avslutande str ckan 7le(ents of )sychophysics N3L* och 3L*#L visas9 n r du ko((er in (ed generaliseringar av psyko i dagsvyn$ )' sa((a s tt so( (ed inneh'llet i dagsvyn den &eter sig (ed principerna fr utveckling av det h r inneh'llet$ #ndividuellt r det inget nytt9 &ara det enh lliga ta ihop allt so( kan vara &aserade p' vad so( r nytt$ -edan ur(innes tider har gjort slutsatser fr'n den ges till Cot -hared9 och till och (ed str cker sig ensidiga slutsatser o( karakt ren av de vanligaste9 hgsta och sista saker9 alltid ha praktiska och historiska aspekter &idrog till att stdja eller r ttf rdiga religis tro$ Dagen har precis &ara det nya9 att de alla inte kan vara det ena eller det andra9 (en g' p' detta s tt utan sina frdo(ar och halv(esyrer och till (pa9 och i strsta (jliga sa(Dtuning av alla skningar i strsta (jliga garanti fr tro N#* #3L$ # sa((a starkt (otst'nd9 (en det r (ot de tv' huvudriktningarna dagens filosofiska natten utsikt (ot varandra ha det ge(ensa(t (ed eigne( opposition so( de var alla de v gar so( finns fr att ta sig fr'n den so( ges till den ickeDges9 att ta reda p' enskilda fall9 lagen9 vi p' oss att st nga och upp't9 vanv'rd eller frkasta9 att generera antingen fr'n a priori to(het av a&strakta &egrepp ut hela inneh'llet av v rlden och att frst' eller runt o( i v rlden fr att &egr nsa kunskapen o( ( nniskorna p' kunskap o( sin egen su&jektivitet$ <en vad kan nu vara ga((al eller ny9 till och (ed i dagsvyn9 inneh'ller det h r teckensnittet hittills inget v sentligt nytt9 efterso( de i stort sett endast inneh'llet i tidigare skrifter9 n'got kortare sa((anfattning9 n'gra ytterligare eller verkst llande i andra riktningar9 i&land i en annan9 i&land fr(odligen speglar sa((a varv$ *arfr gr hon det@ Ao9 frst och fr (st p' grund av den vyn fr'n &anken p' lands&ygden de producerar kr s' att s ga9 fr'n en f rsk &akterier9 r det fr att ett tr d d r lilla k nslan de frsta slagen fr'n den lade hono( y.an kan (inska (ed en slutlig slag o( den returnerar endast den frsta saldon9 och slutligen9 p' grund av alla ? Nunquam satis dicitur, quod nunquam satis disciture ?$ 7fter listan (ed tidigare skrifter so( ko(pletterar representation i dagsvyn delvis9 delvis tr ffas fr'n olika synvinklar9 (en sa((anfattas i detta p' n'got s tt9 i enlighet (ed den kronologiska ordning i sitt frsta fra(tr dande$ !L Den lilla &oken o( livet efter dden$ l upplaga$ Dresden$ Gri((er$ 9 !O,1$ + 7d Leipzig9 *oss9 !O11$ +L 4( det hgsta goda$ Leipzig9 Breitkopf och H rtel9 !O/1$ ,L Canna9 eller p' det inre livet av v .terna$ Leipzig9 *oss !O/O$ /L Hendavesta eller o( det so( hr hi(len och livet efter detta ur synvinkel av naturen$ Leipzig9 *oss9 !O0!$ , TL7 0L )' -oul fr'ga9 en pro(enad geno( den naturliga v rlden9 fr att hitta

osynliga$ Leipzig9 5(elang !O1!$ 1L De tre (otiv och sk l tro$ Leipzig9 Breitkopf och H rtel$ 9 !O1,$ ML C'gra id%er fr kreativa och evolutionen av organis(er$ Leipzig9 Breitkopf och H rtel9 !OM,$ Frh'llandet av dagen (ed fysiken av synechologische vie8 Nvad folgends avsnitt 33## att j (fraL finns i +O 5vsnitt av ?fysiska och filosofiska ato(is(en? Nl$ upplaga !O00$ +> a upplagan !O1/L9 och frh'llandet d rav (ed )sychopsysik i avsnitt /0 och /1 av den andra Behandlat del av ?7le(ents of )sychophysics? N!O1RL9 r kopplingen d rav (ed det estetiska i frskole estetik ?N!OM19 #9 ,ML 't(instone &errt so( ett slags &idrag till historien o( dagsvyn kan -kriften$? )rofessor -chleiden och ('nen ?N!O01L till (pas$ Fr'n den frstn (nda skrifter so( nskar ?tre (otiv? och ?4n the -oul fr'gan? (est l (pade fr infrande i hela l ran vara9 fd s rskilt i prinzipielle( -=5L9 den senare geno( sin &ehandling av n'gra huvudte(an$ )' inneh'llet i &'de 'terl (nas i detta doku(ent endast kort$ <est noggrant9 i&land ifr'gasatt n'got fr &red9 undervisningen i de tre voly(erna av ?HendD5vesta? utvecklas9 so( &ehandlar tredje ensa( l ran o( oddlighet geno( olika sidor9 (edan sa((a r kortare och h r(ed kanske (er tilltalande i den ?&ok?$ Den etiska sidan av den dagliga uppfattning9 vad denna skrift avser endast i fr&ig'ende9 r s rskilt representerade i papper ?p' det hgsta goda$? Even o( det finns vissa punkter avvikelsen av detta doku(ent so( dessa tidigare verk9 vilket r fr att fira speciella$ Den (est &etydande avvikelse fr'n for(ella sidan9 frutsatt att det har utkat sitt inflytande ver hela kursen fr o&servation9 utan att leda till v sentligt olika resultat skulle vara att i den nuvarande h nvisningen till del ggelsen av v rlden ur natten syn p' produktionen o&servationsfor(er9 (en i de tidigare snarare produktionen av positiva analogier9 sa((anhang och verv ganden ursprungs strre skala tas$ <an kan vid var och en av dessa utg'ngsl gen klagar i synnerhet o( du vill hitta orsakerna till det hela dagen visa det9 (en dagsvyn kan inte (otiveras tillr ckligt fr'n en enda synpunkt eller en enda sida9 (en varje gon&lick av de( har att &idra (ed9 det hela h'll$ C'gra ytterligare verv ganden o( den t nkta h ri utg'ngspunkter9 (en r fortfarande en av de sista avsnitten N33#*L ing'r$ -akligt sett r fr'gan o( frihet i den !1> e 5vsnitt av detta doku(ent p' olika s tt utfor(ar och &ehandlas so( i Hendavesta #9 ,M/ ff och S& d sj l fr'ga +!M ff *issa gillar den tidigare syn p' den nyare fredrar jag fortfarande (ed deras strre &eslutsa(het sa(tidigt strre klarhet9 inre styrka och praktisk anv nd&arhet verkar vara ansluten9 under fruts ttning att &eslutet och 'terh (tning sker (er i andan av dagen uppfattning so( nattvisning$ D rfr att (ed denna fr ndring aspekter9 fruts ttningar och konsekvenser av &eslutet$ T andra sidan9 var tidigare i ?id%erna o( skapelse&er ttelsen? i Hendavesta lagt fra( ##9 !M/ ff h nsyn till utvecklingen av den ekologiska riket ledighet9 av andra punkter i avvikelse p' (er (indre &etydelse (ellan den nuvarande och fr att inte n (na de tidigare skrifter$ <ed allt detta9 ko((er du att s ga9 (en &evisar att s' sofistikerad och s ker (ot nattvisning so( skedde fr'n &rjan Day tur varierar och kan vara fel$

Det r sant9 (en fr'n &rjan (edgav Ns$ !ML9 efterso( det vid den oanst ndighet av dagen (ot nattvisning inte saknas dagsvyn av d(jukhet i sina egna o(r'den$ Den fasta natur dagsvyn vilar i tre grundl ggande punkterna i den tredje och de tre tros av "$ 5vsnitt$ *e( dessa grundl ggande punkter och principer9 varav den frsta r &eroende av de senare9 d r(ed 'tagit sig dagsvyn och allts' inte &ara finner sin v rlds&ild av ge(ensa((a och topp synpunkter9 (en ocks' den huvudsakliga inriktningen av dess utveckling &est (s$ 5vsljar 7nligt n en av varje su&stans eller for(en av dessa stunder av dagsvyn9 lv eller frnekas9 du ko((er in i (rka9 frdo(ar9 (ots ttningar9 frdelse9 djupa (eningsskiljaktigheter natten utsikt$ <en de tre principerna tro r9 (en visserligen inga principer a&solut kunskap9 utan &ara principer fr utvecklingen till allt (er trygghet9 r det (er er i vertygande till (pning av sa((a frfarande9 och uppgiften att utveckla en v rlds&ild i alla riktningar och regler fr stor fr att frsta frsk den sa((a skulle kunna fullfljas$ 4ch s' r det frst's inte heller vara9 och att ha &livit &lygsa( n r &ara (ark och anl ggning sa((a &evisa sin h'll&arhet$ #nte &ara r varje &ok9 so( dessa principer & ttre n att anv nda det h r vet att o( den h r &oken9 (en hon sj lv denna &ok (edger att det kan finnas en s'dan9 (en h vdar ocks' att det &ara &ara inne& r att anv nda dess principer ge en s'dan kan9 och att protestera (ot den nattvisning s' ('ste rungande desto (er$ I3. De tre prin"iperna tro dagsvyn. 5ll tro och fra(fr allt religis tro &eror faktiskt p' tre (nen9 och ('ste vara r tt fr att vara &eroende av tre sk l9 so( endast rening och generalisering av ensidigt9 r'a och ofullko(liga h r och d r ko((er att & ra (otiv $ #nko((ande detta diskuteras i &roschyren n (ns (er ?tre (otiv och orsaker av tro$? H r kan det r cka (ed att 'terge ordspr'ket av de tre sk l urskiljas so( teoretisk9 praktisk och historisk princip9 i n'got frkortad version$ # ingen av dessa )rinzipe tron har att lita en&art$ <an kan g' fel i en generalisering av vad han vet kan g' fel i vad han anser vara den & sta fr att tro9 och historien har &eg'tt alltid fel p' &'da sidor9 s' de tre )rinzipe fr nderliga handen p' ett s'dant s tt att vervaka att de resulterar &ara p' olika s tt till sa((a ('l$ Beroende p' uppgiften9 ven o( v gen kan &itvis vara helst fljas (er i linje (ed den ena n den andra )rinzipe9 och naturligtvis9 d r det r teori9 kan endast den teoretiska princip vara v gledande9 (en alltid (ed respekt att inte av den andra )rinzipe a9 (edling o'tko(lig9 fr&lir (ots gelse$ 4eoretisk prin"ip. Det r den strsta (jliga cirkel av erfarenhet (odererande fr'ga i o(r'det fr tillvaron i ordning9 geno( generalisering9 utvidgning och kning av de faktorer so( uppst'r h r9 g' till synen p' vad det finns ven g ller i de vriga9 fler och strre o(r'den p' grund av deras avst'nd v'r erfarenhet r inte tillr ckligt eller deras &redd och hjd presenterar v'r erfarenhet och (er n att gra (ed o(sorg9 generalisering9 utvidgning och kning av den del av Frni(&ar9 &ara i den (eningen och riktningen redan i Frni(&ar sj lv r tagen9 det vill s ga9 fr att ta &ara fr andra9 l ngre och

hgre o(r'den i anspr'k so( giltigt fr att verv ga vad so( generaliserar den (er o(fattande9 kar ju l ngre och hgre vi s tter fokus p' erfarenhetsf lt9 och aspekter av den skillnad so( uppst'r p' grund av strre avst'nd9 &redd9 hjd i o(r'det9 tar full h nsyn$ Fr'n allt (er skilda utg'ngspunkter9 hennes sidor (ter slutsatser p' dessa s tt enh lligt9 den s krare tron stds d r(ed$ !raktisk prin"ip *arje felaktig och defekt tillst'nd skulle d r(ed avsljas so( s'dana9 att de9 s' sant vertas av det inflytande so( de vann p' v'rt t nkande9 k nsla och sk'despeleri9 Cackdelar flyttar till eller den ( nskliga fr(genhet gr rivning av i oss vile involverade st (ningar och perversa handlingar so( en del direkt (issnje9 (issnje9 dels indirekt (issnje (ed konsekvenserna och g'9 (edan sanningen av ett villkor visar sig vara av (otsatsen till allt detta so( s'dana$ Denna upps ttning visat sig att ju (er9 desto strre inflytande fel eller sanning vinner p' v'ra k nslor9 tankar9 handlingar9 &eroende p' en strre radie av ( nniskor och ju l ngre tid det str cker sig9 (edan ett (isstag utan &etydande interferens (ed resten av v'ra k nslor9 tankar 9 agerar9 fr en enskild person eller liten radie av ( nniskor och fr en kort tid ocks' fr(odligen kan verka tillfredsst llande9 och ven anv nd&art$ -' att9 trots allt9 &ara tro kan ses so( den sannaste9 so( r (est frdelaktigt fr ( nskligheten efter helheten av deras frh'llande p'9 vilket r att gra en slutsats av det goda i en tro p' dess sanning$ 5istorisk prin"ip. 4( en tro r att det finns n'got so( inte direkt o(fattas av upplevelsen9 s' ('ste n'gon ( nniska (edvetet eller o(edvetet f'r (ed 7.istenge&iete sedan9 att vara n rvarande orsaker so( skapar denna tro9 eller &ehver ( nniskor fr att &juda upp till $ 5lla9 ven de irrigste9 tron har sk l fr det s tt9 &ara inte alltid generellt zul ngliche9 (en ofta &ara en ensidig9 delvis9 egoistisk9 fra(st llning av el ur ondig vervikt eller untriftige generalisering av den falska tron eller fel tro$ <ed h nsyn till detta kan sundheten och kvaliteten av tro9 (ed strre sannolikhet att vara st ngd9 den all( nna och enh lligt9 (ed allt strre h'll&arhet och effektivitet9 str cker sig det geno( v rlden och tiden9 och ju (er han frst rkt (ed kande kultur och spridning v .er$ 3. Fr teologi dagsvyn. I. +aklig. 4( vi &eslutar9 i enlighet (ed den dag *isa att tro p' ett riktigt &and allt under(edvetna p' ett suver nt och slutliga enat (edvetande i &ilden av korset p' v'r egen intellektuella territoriu( (edvetande endast (ed strsta ut&yggnad och fr& ttring av synpunkt9 har vi ocks' till alla konsekvenser att tro det$ *i har fr det frsta9 att tro att Gud9 geno( vilket na(n vi vrdar de hgsta enskilda (edvetna varelser till allt hans varelser vet hur (an ska k nna (ig sj lv nnu (er och hgre n alla vita9 s' inte so( en del tror9 &ara en transcendentala (edvetande o( ( nniskan9 ven so( andra tycker att en rent i((anent (edvetande

i ( nniskan9 (en ett (ed den andra har$ 7fterso( Gud vet allt9 vad Hans skapelser vet9 han r ocks' (edveten o( sin okunnighet och (isstag utan att dela de( efterso( de ger det enda de delar so( inte r s' v l vet det hela9 efterso( det hela vita o( henne$ *issa ( nniskor inte tror eller tvivlar p' Gud sj lv9 i alla fall9 att han r i Gud9 (en det &etyder inte att Gud inte tror p' sin egen e.istens eller tvivel9 efterso( den enskilde inte r Gud$ Gud ser otro av folket likso( tron9 och har i sin v rldsordning inne& r att fr (ja tron att 'ter&etala otro9 och till (par den i denna (ening9 efterso( tron har vu.it sedan ur(innes tider otro9 och r det sa(t l'sa upp9 ven verv .t$ <en o( Gud inte pltsligt hjer fel och otro9 s' st' p' sa((a &lad9 n varfr han inte pltsligt lyfter ondskan9 och kan o( vad Gud 'tfljs av en &egr nsad av n'got all(akt9 & ttre s ga varfr han inte var d r pltsligt gr@ *i ('ste tro9 fr det andra9 att Gud ocks' in&egreift (edvetna tendenser alla hans varelser9 och (ed hgre tendenser so( &est ((er riktningen i v rlden krs under hela finalen9 verlappningar9 s' (ycket s' att de ndliga varelser9 inte &ara (ed9 utan ven (ot hans versta trender9 vi kortfattat s ga e(ot Guds vilja9 kan g'9 likso( i v'ra l gre instinkter (ot v'rt hgre vilja$ <en s' att de inte kan ndra riktning p' v rlden drivs so( en helhet9 ('ste i st llet sj lv till slut ge efter fr den frinspelade uppifr'n riktning9 o( den gudo(liga viljan (ot allt so( r e(ot hono( springa9 (en alla hj lper till9 vad so( h nder i hans riktning$ L't oss frest lla oss en (ain strea( (ed ('nga s(' &ifloder$ Du kan ppna i en riktning i hono(9 kr (ed eller (ot hans9 h r(ed (ot den huvudsakliga inriktningen av hela den aktuella grenen9 och l'ta deras vatten en stund (ot denna riktning i sin str( &ort9 (en kan inte v nda denna riktning (ed sin (otstr(s9 och ('ste (en slutligen sa((a flja$ Fr det tredje ('ste vi tro att Gud k nner fr all gl dje9 all gl dje9 den hgsta lycka9 (en ocks' all s( rta9 s( rta9 lidande9 det hgsta straffet fr hans varelser i en l gre o(r'de av hans v sen9 (en ocks' en creaturely o( vad so( helst kosty(er och rikedo( &orto( kors dr kter och tillg'ngar till ndliga justering9 hjd och frsoning till allt ont i v rlden p' det9 och en ver alla l gre aversion vergripande strre gl dje av progression (ot detta ('l k nner i sig sj lv$ #nget ont9 vad vi sj lva uppfattar so( s'dan9 fra(tr der i oss (ed v'r vilja eller v'r fri entr% till9 (en hur vi uppfattar det onda9 r v'r instinkt riktad9 och han kan inte lyfta geno( att direkt (otverka9 v'r vilja9 (en och r (er all( nt9 o( s' &ara geno( &eslut (ed ytterligare lopp9 'tg rd i kraft$ Det &lir inte annorlunda i Gud$ C r ondskan uppfattas i v rlden D och det ingenstans9 antingen direkt9 eller uppfattas so( s'dan9 i dess konsekvenser9 r inte ond D det uppfattas p' Gud och fr'n Gud h r(ed9 och o(edel&art tilltalade hono( i en l'gDenhet9 och d r det inte r tillr ckligt9 en hgre vilja so( fortfarande kan &'de falla i sina skapelser9 (en o( inte den hgsta viljan av varelsen varierar9 r den hgsta -kaparens vilja9 dock9 och (er generellt9 o( &ara verkar geno( ytterligare (ed tiden inne& r9 efterso( vardera till sitt frfogande9 i kraft9 s' att n r den h r v rlden r inte tillr ckligt9 ko((er det att h danefter i kraft9 och dden r endast (edlaren (ellan de tv'$

D re(ot ko((er vi nu ocks' att ha t'la(od n r det onda inte ko((er pltsligt lyfts och pltsligt9 nog att vi ser en tendens i den gudo(liga ordningen av saker9 och ('ste lita p' Gud att han skulle kunna lyfta den ntligen$ -a(tidigt Br&edingungen av tillvaron9 av vilka det finns ondska &eror p' det alls9 &eror p' ofr('gan att lyfta den (ed ett slag9 (en ocks' &eroende p' vilka (jliga fr& ttringen9 Gud vet i sitt allvetande till dessa fonder9 och vitt (ed de (insta kostnader och fr att f' den kortaste v gen till ett slut$ Dessa kostnader kan tyckas oss &ra och p' detta s tt l nge9 (en v rldens ondska so( Gud har att skapa9 r inte sj lv s('$ Ao det g'r h'rt (ot den ge(ensa((a tron p' en rent lycksalig p' Gud9 den outs gliga s( rta och lidande av hans varelser att t nka p' hono( (ed filt$ *i &ehvde ocks' ja att relatera Guds na(n endast p' den a&strakta kul(en p' den andliga tillvaron9 snarare n att h nvisa till den underliggande &egynnande o(r'det9 s' vi skulle (ed den vanliga uppfattningen o( den gudo(liga v sen alls v l till hans (ajest t ver alla de lidanden hans varelser till&aka$ <en s' &ra en ( nniska lidande (ta hono( i en l gre o(r'de p' sin varelse9 trots sin upphjdhet fr'n en hgre synpunkt p' det9 k nns (inst lika lidande9 och hans ko((er att k nna sig kallade att 'tg rda densa((a9 ko((er det att vara (ed Gud o( vi r i hono( Hela conne.ion av hans v sen tag$ Dessuto( r ett stort v rde fr ( nniskorna i uppfattningen att det r sa((a so( r (ed Gud i detta avseende endast av hgre verv ganden i folket9 och all filosofi och teologi9 so( i kraft av sin a&strakta &egreppet Gud sa((a ocks' av 'lder deltar i a&strakt lidande av hans skapelser9 r ingen ers ttning fr de tankar du har att er&juda att Gud dessa villkor9 o( han k nns so( han9 ven n r han lyfter (ed de(ge( Pe tillsats av (edlet$ Hur kan du n'gonsin ha k rlek och tillit till en Gud so(9 enligt herge&rachter uppfattning o( hans all(akt9 r ddade sig allt lidande och dess varelser &eg'vad (ed det$ <'ste alls hans lidande9 och &ara fr att de var tvungna att vara9 kan de vara9 s' ('ste essensen av vad frst'r alla (entala e.isterar i sig9 ven o( naturligtvis in&egreifen alla lidanden i denna nuvarande tillvaro9 (en sa(tidigt (ed satsningen p' att lyfta de(9 och en starkare &as av tillit till Gud i v'rt lidande9 t nker vi annorlunda o( Gud9 kan vi inte hitta$ Aa Gud r ver oss alla k nner sig nnu strre och strre lidande so( vi9 de9 lidanden hela generationer9 'ldrar och nationer i sina dating relationer v .a so( n'r &orto( den enskilda varelsen r inte &ara su((an av individens lidande9 utan so( en k nsla av Uuelles lidande9 (en ven han ko((er att & ra kosttillskott och avst (ningar av de( so( lider av hgre synpunkter i sig9 orten utanfr oss9 och fra(fr allt gl dje9 allt fr att sl' ven de & sta att ha p' sig (ed den frutseende av denna v ndning ino( klargra i den lilla det faktu( att till och (ed vi s( rta9 vilket v cker den dishar(oni i (usik so( frenas i frv g och fra(g'ngar (er n ers tts (ed fljande &eslut i har(oni$ <en vad vi har i den ndliga utg'ngen av en kort (usikalisk9 har gud i hela v rldens g'ng av saker9 utan att o(fattas av fra(g'ng fr varje &eslut till evigheten att v nta9 efterso( helst redan uppfattas (ed nje tong'ngar till har(oniska grader och de upptr da fr strre eller (indre cirklar$ ) Verbal. 5tt vi g'r in i Gud (ed alla fel9 (isstag9 lidande v'r kunskap9 vilja9 k nsla9 so(

inte hindrar Gud p' hgsta niv' fr att han r en a&solut perfektion av ga(la kategorier so( vi &ed(er perfektion zuko((e9> endast i den nedre o(r'den i hans sinne det kan inte hittas$ 4ch h danefter kan dock fr'ga vad so( redan t nkt ut9 o( du inte tar det hela av en enad (edvetande lappade andlig e.istens &ara de (est generella och h r(ed ven hgsta och & sta av de(9 &ara fr att titta p' toppen av andlig e.istens so( Gud hade$ -' (ycket viktigt (en verkar denna fr'ga9 r det utan &ara en fr'ga o( spr'k9 so( i fr'gan$ Fr o( du ringer -upre(e eller hela den andliga e.istens Gud9 (en relationerna (ellan den nedre vistelse p' toppen och tv rto( sa((a9 fr'ga dig sj lv &ara en o( de te.ter av so( ytter (ellan Gud och en l gre o(r'den9 annars so( internt (ellan en vre och l gre o(r'den i Gud dar Den frra (otsvarar visserligen & ttre den levande rst och Ge&rauche sikt D$9 och (an &r inte vara s' (ycket so( (jligt hade det@ D 7fterso( vi r vana vid (en &ara de (est generella9 hgsta och & sta so( finns i Gud och djupt fr att se en v rld av ndlighet och egenheter under hono(9 (en han r d'9 (en &ara en a&straktion9 so( kallas Gud9 vilket inte r (er lnsa(t i sig n det hgsta (edvetandet9 och ko((er att k nna enhet i oss9 och Gud r (en ocks' &eroende p' de vanligaste ter(erna har en o&eroende alla andar9 s' fr att ko((a p' en s'dan innehavare i (ots gelser (ed sig ocks'9 frlorar vi det faktu( att vi Gud i en annan &e( rkelse en anda sa(tal so( v'r egen ande9 so( vi inte &ara frst' en a&straktion av den hgsta och & sta9 de konceptuella och tekniska referenspunkter so( finns (ellan den gudo(liga anden och v'r ande$ 4ch &ort det info dagsvyn r &ara att gra dessa referenspunkter9 hon fredrog l get fr &efruktningen och de(ge( Pe notation av den gudo(liga v sen9 so( gr denna j (frelse$ Det &eror inte alls r relevanta fr det du kallar Gud9 utan o( hela den andliga o(r'de i v rlden enligt sa((a princip p' ett konsekvent och stigande9 &ara i strre storlek och hgre uppstigning9 utvecklats och e.panderat r9 so( v'r egen9 och o( v'rt sinne och (ed so( ett underordnat ele(ent i denna &yggnad (ed eingehe$ *i tror p' &etydelsen av den dag so( r s'9 faktiskt9 att vi i utvecklingen och e.pansionen av v'rt eget sinne har det enda s ttet att gra oss en uppfattning o( det hela sinnet$ <en o( det r s'9 ('ste vi leta efter hela denna anda av ett na(n9 och hitta n'gon annan n Gud$ Han r de f' och ensa( och ensa( kunde9 so( e.isterar9 och so( ande ut skulle falla ut av det9 inte skulle vara9 (en ocks' den gudo(liga anden skulle inte vara utan dess inneh'll9 vilket inkluderar de creaturely andar9 &ara att det gudo(liga inte &ara -u((an r densa((a9 (en (ed hgre relationer och en hgsta enhet verskrider alla$ Dagen uppfattning &r n'gonsin &ryta (ed n'gra traditionella &egrepp9 s' de ('ste ocks' &ryta (ed ('nga ord Ge&rauche9 (en herge&rachte tids anv ndning fr Gud r endast en fljd av den traditionella nattvisning$ Bnder tiden9 i den ('n (en det (est all( nna9 r hgsta och & sta so( finns just i Gud9 (an kan nd'9 d r det r9 vilket vanligtvis r religist intresse9 &ara fr att denna punkt9 Gud och i en sn vare (ening so( representant fr den (est universella9 Hgsta B sta ansikte en v rld full av defekter under hono(9 och d r(ed de r'dande &egreppen anpassa sig till9 (en inte att frgl((a fr'n en (er all( n synvinkel9 att denna &egrepps sa((anst llning utesluter inte de fakta verensko((else$ -pr'ket

har nu en g'ng inte s' (ycket ord so( &redder och sv ngar av ter(er9 och s' relationen ('ste ofta v lja (ellan9 nog o( han verkligen r tillr ckligt fr att fatta &eslut9 och det kan i v'r p' snart9 snart s(alare9 s' snart9 snart infr Guds ter(er och definitioner$ Du kan utka fr'gan nnu9 fr'gar o( vi inte tog till och (ed hela verlappas av hans (edvetande (ateriella o(r'de i &egreppet Gud$ <en den returnerar sa((a svar igen> snarare r det &ara en fr'ga o( spr'k so( orsak9 efterso( frh'llandet (ellan anden och den (ateriella v rlden inte ndra det$ L gga till hela v rlden p' Gud en9 r en en panteist9 o( inte i den (eningen att innan du gr fruktar v rlden i dag9 efterso( det skulle kollapsa Gudo(ens )ersonlighet9 snarare till enheten i (edvetandet9 so( (ycket annorlunda i sig n vad so( kan skas i differentieringen av andra saker$ #nte e.trapolering v rlden9 r Gud en av v rldens o( och o( igen9 och nnu inte helt utstr ckt9 &'da har sa((a syn p' frh'llandet (ellan den andliga och (ateriella e.istens$ Det liknar hur (an kan undra o( (an kan frv nta sig fr'n ( nniskor9 hans kropp (ed eller fr att visa kroppen endast so( en st'ende (ed sj lva ( nniskan i frh'llande till sa((a e.terna har$ 4( du vill h'lla sig till den senare Navsnitt 33#LDuppfattningen att den (ateriella v rlden r &ara den sida till yttre utseende av sa((a v sen9 so( r den anda av * rlden enligt den del av hans inre 7rscheinlichkeit9 s' du kan antingen Gud hela v sen eller &ara n (na endast den sida av det inre 7rscheinlichkeit9 frh'llandet (ellan &'da sidor (en fr&lir detsa((a$ 4ch vill s tta en andre syn p' frh'llandet (ellan andliga och (ateriella v rlden i st llet fr denna uppfattning9 s' att du alltid har sa((a val9 efterso( ingen uppfattning finns det9 skulle det inte ha en punkt av differentiering (ellan (ateria och ande9 de ocks' so( skillnaden av&ryta i en hgre enhet$ Cu o( Gud so( sy(&olen fr all e.istens r de vanligaste9 hgsta och (est sj lvst ndig &etydelse9 det ko((er i alla fall den andliga och (ateriella v rlden ('ste &etraktas so( skilda (o(ent i Gud9 &r (an flja den vanliga rst och ordDanv ndning9 en r ('ste skilja gudo(lig e.istens so( en&art andligt v sentliga tillvaro$ Fr att ko((a nu inte helt utan sa(&and (ed anv ndning av spr'ket9 fljer vi h r insge(ein den andra versionen9 r det annorlunda i hela Guds e.istens so( den andliga och v rlden ver so( den (ateriella sidan av tillvaron9 utan att gl((a att &'da ven i en kan plocka upp en s'dan enhet att kr va ett ge(ensa(t na(n fr det9 (en d r kunde vi &ara 'terta endast Guds na(n9 (en efterfr'gan p' den distinktion so( vi (ter oftare n nedg'ngen p' den l nken$ #st llet fr att fr'ga Gud och v rlden so( en andlig och (ateriell sida av tillvaron varandra9 ntligen kan ocks'9 utan h nsyn till denna skillnad9 talar o( en v rld av varelser till Gud geno( varelserna enligt dagens uppfattning so( s rskilt identifier&ar del v sen av det Dhantera all gudo(lig e.istens st'r infr9 (en det r det nattvisning h r fr den inre relation en e.tern$ 4ch s' &egreppet v rlden (ot Gud kan vara lika &ra so( &egreppet Gud ta en annan v nda sig sj lv9 han alltid (otsatt sig geno( att flja ett uttryck fr den senare$ * 6%rnderlighet den gudo liga vsen. Bland de kvaliteter so( (an f ster p' Gud9 r en hgst upp so( r ofr nderlighet

hans natur$ <en det &r inte vara ofr nderlighet en sten9 talades inte (indre av en levande Gud9 ser p' hono( alls livets fullhet9 (en livet r inte utan fr ndring$ -' fr att undvika konflikt eller att fr(edla@ 7n del tycker att det r fr(odligen detta> vad so( verkar so( en fljd av oss d r fr Gud alltid sa((a tid9 (en det skulle vara i stort sett ofr nderlighet en sten9 och &r inte vara i for( av intuition o( tid e.isterar fr Gud och fr oss9 efterso( vi9 so( sin del av naturen s'dan sj lv kan &ara ha fr'n hono($ Ginge natten syn p'9 under dess ('nga coDuppst' ocks' i&land trodde att vi i Gud och Gud i oss9 &ara allvarligt9 det kan ven vara n'gon tvist o( det$ <en i alla fall9 efter det att h nsyn till den tids( ssiga frlopp saker r fr oss igen9 vi kan inte so( present till dig :orld regering och v rlds verg'ngen annorlunda i deras for(9 och fr'ga oss nu> det finns ingen annan9 n de (ed andra sv'rfattlig sa((anh ngande 9 a&struse ofr nderlighet i Gud9 och ingenting i den upph vdes i det eller ens e.ternt &eroende av hono( fantasiv rld9 vad ng fra( till den #((uta&le i Gud sj lv@ = ndaste kan hitta n'got so( r g llande i och geno( alla fr ndringar i den andliga och (ateriella v rlden9 allt &indande9 (edla frh'llandet av alla lag so( kr ver detsa((a av9 oavsett o( det r psykiskt eller fysiskt9 orsakar9 frh'llanden9 alltid och verallt9 i dag so( (orgon9 h r so( d r9 sa((a konsekvenser flde9 och endast i en riktning so( &est (s av lagen kan flda s tt$ <ed detta i Guds ofr nderliga natur eller (otiverat stadigt grepp o( hans vara sj lv grundade lagar Gud styr v rlden springa utan och h r(ed utan Gud faller inte ett h'r p' v'ra huvuden$ 7n del av denna lag n'gonstans och n'gon g'ng en paus i Guds v sen skulle vara sig Gud inte s ga9 jag kunde9 jag vill9 jag ko((er att gra det 't &'da h'llen9 (en det gr det &ara n r det &est ((elser dess r ttsliga vilja9 kunskap9 fra aktivitet so( ett resultat av de tidigare &est ((elserna i hans vilja9 kunskap9 interaktion9 vara (ed sig sj lv$ Det gr hono( till en solid9 och n'gra hela varelsen$ Det s gs att Gud har gett v rlden &ara dess lagar9 (en han kunde inte ge det till henne utan att ha de( och de kunde inte ge henne &ara i en &egr nsad tid9 d' hon plockas upp av alltid i den$ 4ch det r en ska( fr oss att det r s'@ Ao det vore olyckligt o( lagen i Guds vilja9 kunskap9 sa(verkan9 fr ondskan ledde fr oss9 och nu har vi9 (en n r det g ller den dagen fr att tro (otsatsen9 har vi att se fra( e(ot en lagiskhet so( s kert och utan att vackla ('l leder$ <ed alltD&indande lag9 r friheten inte alls uteslutet9 &ara ett laglst9 r en grundfrihet utesluten9 av so( du talar9 naturligtvis9 so( o( det inte fanns n'got annat9 en frihet9 enligt vilken ett (ne9 Gud sj lv so( den hgste (ne9 s' kan eller s' utan sin tidigare v sen &est ((a9 ja hela essensen av de tidigare andliga och (ateriella ting inneh'ller zul ngliche sk len till &eslutet9 att &eslutet endast o(9 inte hur9 har &eslutet att det onda r lika enkelt so( det goda$ <en det finns en annan frihet9 enligt vilken (an vill s' (ycket att frsvara sig (ot yttre tv'ng9 kan utveckla sina resurser i en outt(lig alltid nya &est ((elser av sig sj lv9 efterso( han gr det s' h r l'ngt9 fruto( att den lagstadgade eviga tingens ordning p' n'got fraktionen lidande9 en frihet so( de varelser so( sin del vara (en Gud hr o&egr nsat ver alla sina varelser endast i en9 &egr nsad av sin underordning till Gud di(ensioner$ Den prvning och av de sv'ra fr'gor so( gr denna situation9 utan att vara en annan sektion N3*#L9 dock (ed fr&eh'll senare N3*##L den all( nna lagen diskuteras$

3I. Fr s&len %rga. 4( det efter den dagen uppfattning inte &ara ( nniskor och djur utan ven v .ter och stj rnor har sin egen sj l9 och kristallen vill inte handla o( en s'dan@ Tja9 jag (enar9 det r s'$4( ljuset r dess ljusstyrka9 dess lyster9 k nde sin f rg inte &ara hos ( nniskor och djur9 (en ocks' sett l ngre D och det r en anledning peka dagsvyn9 den all( nna andan r fartyget i all denna k nsla D s' r ocks' det s rskilda s tt p' vilket en kristall &ryter ljuset9 uppfattas p' ett visst s tt9 och so( kristallen (ot ljuset eller det v nder sig (ot hono( p' olika s tt och v nder9 alltid olika9 (en nd' i ett9 (ed dess inre struktur och frh'llandet sina a.lar ses (ot &akgrund relaterade s tt utan k nslan av verlappningar i de andra kristaller$ *ill du d' det frv ntas so( en fr'ga o( en speciell sj l9 s' du r saker fritt i alla fall du inte d rigeno( frhindras9 att det r den all( nna andan so( har dessa k nslor9 har sa((a 5nde ocks' alla dina k nslor9 (innen9 etc$9 (en skiljer han dig fr'n andra andar och har du &est lla din egen sj l9 varfr inte i sa((a (ening kristallen$ 4ch s' dia(anten skulle ha den vackraste av alla dessa s(' sj lar9 (arken och (ed en gjuten geno( ut&ildning r klar9 och den vackraste n r det r dia(ant p' fingret av en so( har en nnu hgre och vackrare sj l i huvudet o( det$ <en de frni((elser av dia(anter ko((er att l (na n'gra (innen i hans sj l9 ko((er han inte att reflektera ver sina k nslor9 ko((er de att skapas av yttre slu(p p'verkan p' det9 och frg's utan att det p' egen periodicitet upprepa sig eller o(skola sig till n'got nytt9 och vill du s ga9 s' att dia(ant har snarare n'gon sj l9 s' att det 'terigen r fritt9 och det r verkligen du fri9 vad vill du att u(g's ett uttryck fr sj len$ 4ch du har inte gjort den o(fattande anv ndningen av denna frihet@ Gar talat o( sj lar utan n'gon k nsla9 s' l'ngt ens godk nd fr v .terna sj lva9 utan att d rfr l'ta k nsla fr de(9 och sedan igen &ara sj lar vill acceptera att inte &ara k nner (en vet ocks' att de k nner$ =an jag &egr nsa friheten fr ord9 och frhindra kr'ngel (ed nattvisning (ed hj lp av ord9 skulle det inne& ra den till h lften i filosofi frkorta$ * .terna anlangend9 jag (enar inte att s ga att de hgre9 har en reflekterande (edvetande av n'got slag9 troligen dock att de lever i en de(onterings sekvens och regel&unden utveckling av sensuella sensationer och i(pulser9 so( kristallen r inte levande9 (en det nyfdda &arnet redan den lever$ Even detta inte kan s ga till sig sj lv9 jag k nner (ig9 och r inte att (innas det frflutna p' frsta steget in i de sti(uli i den yttre v rlden9 (en g'r &ort i floden9 den nuvarande9 och ocks'9 jag (enar9 r det (ed v .t9 (en senare &arnet ko((er till det9 (en aldrig ko((er det vid fa&riken det9 att hon inte har (jlighet att utan fr&lir i viss sida alltid p' scenen fr det nyfdda &arnet till en annan o( kvinnlig karakt r niv' d r djur och ( nniskor st'r infr$ 5v dessa r det frsta (inne redan9 (en nnu inte sj lvreflektion9 den vu.na (annen9 han r annorlunda o( de r'a negrer &orto( dessa$ <en jag vill att det i detta avseende tidigare p' annat h'll !L kr Lpning r nnu inte ens den &redare$
!L

# "Nanna" och ?)' -oul fr'gan?$

-' nu finns det skillnader9 niv'er p' ('nga s tt i de enskilda s tt p' vilket

(edvetande r utvecklat och drivs9 och inte na(net p' sj len fr den ena eller andra stadiet &r (an argu(entera D vad sjutton r att sluta sig till ett ord so( du inte tidigare lagt ned p' det D (en fr'ga &ara i sak9 vilken ensa( r en tvist o( saklig intresse$ =an endast ses ven i andra sj lar so( i den egna fr att p' ett s kert s tt lsa tvisten o( det$ Fr'n en (ycket all( n synpunkt9 uppst'r fljande fr'ga> efterso( process(aterialet varierar i sa(&and (ed v rlden9 sa((a frh'llande till vilken &inder alls den andliga skillnad9 vare sig det r att de frni((elser r det att det p'verkar alla andar hade$ Fr so( alltid antas fakta9 jag g'r till tv' e.e(pel p' sa((a sak$ Hi(len r so( dag och natt full av stj rnor och nd' ser vi ingen stj rna p' dagen$ *arfr inte@ *arje stj rna (en l gger till hi(len under dagen p' den plats d r han st'r9 s' (ycket ljus so( hi(len p' natten$ Det r sant9 (en skillnaden i frh'llande till den o(givande ljusstyrkan so( den r f st9 s' att s ga9 r relativt l'g under dagen9 och efterso( det r fr l'gt i frh'llande till detta9 &ehver vi inte skilja det (er fr'n o(givningen9 det fldar i den all( nna ljusstyrka$ Even i sky(ningen d rfr frsvinner de flesta av stj rnorna$ -pelet av en violin hrs tydligt n r det spelas n ra oss i dagar eller i l'g ljudniv'$ <en n r en (onstrus *olkstu(ult r9 r det faktiskt fortfarande hr he((a i den all( nna ljudet (ed och &idrar till att ka den9 (en deras spel r inte s rskilt diskri(inerade utan fldar generellt intryck$ <en det tog &ara tillr ckligt frst rkt9 skulle det 'terigen urskiljas$ <'ngfalden av kvaliteten p' spelet fr'n resten av &uller &idrar till att gra det l ttare s rskilja de($ # den ('n de frni((elser av ljus och ljud r kopplade till fysiska processer i oss9 vilket kar de e.terna sp nnande orsaker och hsten No( n inte i sa((a proportionL9 vi ('ste s ga att frni((elserna kan urskiljas i v'rt (edvetande endast i den ('n so( s rskilda vara9 och fra(st'ende freko((er tillsa((ans9 efterso( de underliggande fysikaliska processer skiljer sig utver en viss gr ns9 so( kallas skillnaden trskeln9 till gg av den intilliggande och &landas d r(ed9 ko((er &'de kvantitet kvalitet so( skillnaden i &eaktande$ *i generaliserar nu den tidigare lagen9 hela (edvetenhetso(r'den ( nniskor och djur r &ara de so( ut( rker sig ino( v rlden av (edvetande9 efterso( de (ateriella processer so( & r (edvetande ( n och djur skiljer sig fr'n den o(givande all( nna processen ver en viss gr ns 9 annars &lir de suddiga i det all( nna (edvetandet av v rldens ande9 och faktiskt fortfarande & r p' sa((a lift so( helhet9 (en utan att lyfta sig s rskiljas ver hela$ #nko((ande handlas av dessa o(st ndigheter i (ina inslag av psykofysik$ 3II. ! 0ran i 0ivet (' . Den (aterialistiska frljligade tron p' ett andra liv9 efterso( han ser villkoren fr den frsta frstrdes i dden$ <en han r inte frljligas9 (en tron p' att allt so( h nder i den fysiska o(r'den9 producerade p' o&est (d tid fortsatta konsekvenserna

i de fysiska o(r'den r det ocks' att vi inte kan fullflja9 kort sagt9 att kausalitet av orsak och verkan i de fysiska o(r'dena inte dr varfr han frljligade (en tron att kausalitet ino( intellektet inte dr9 och stds av kausalitet i de fysiska o(r'dena &orto( dden p' annat s tt n i livet sj lvt$ #ngenting annat (en vill tro dagsvyn$
lL

# del9 (inskade detta till de grundl ggande verv ganden av *D0 endast i en n'got annorlunda for(9 g'tt till en del (ed frklarande och ko(pletterande verv ganden o( det$ Det inte l ngre sna&& &ehandling av spiritis(9 (en r p' +, 5vsnitt flyttade$ Fr att (otivera detta preli(in ra uppskov h r n'gra9 hela do(en i detta avseende fregripande ord$ =an &eviljas so( ett faktu( av spiritis( i (in (ening9 (en &ara &etyda en e.ceptionell frskjutning av de nor(ala relationerna (ellan denna v rld och den handen9 so(9 galna stater i denna v rld9 vissa relationer (ed de nor(ala offentliga reserver utan att ge ett rent uttryck fr nor(al eller s ker att l'ta avsluta det$ <en s' s('ningo( (jligheten och faktu( h nsyn onor(ala frh'llanden utan ('ste & ras$

)essi(isten &eklagar tron p' ett andra liv9 fr'gar> r det inte (ed att el nde fr den frsta av livet9 tackar vi Gud9 eller snarare det o(edvetna9 efterso( en annan gud det r inte s' att det 'terlser oss och d r(ed en forts ttning p' el ndet i en anta andra liv9 d' redan han verger id%n till den verjordiska fortsatta el nde ven tanken p' hans fr ((ande sta&ilisering och frsoning9 och ingen (usik i den h r v rlden (ed en dissonans ing's9 inklusive det el nde so( st nger ('nga liv h r kanske frst'r9 den dissonanta liv r inte alls klar$ Den pantheisten9 so( i dag s' ko((er inte vara fr var(t9 s ger att de ( nniskor so( &odde> (oren har gjort sin plikt9 (oren kan g'9 ko((er v rlden att g' &ort utan hono(9 och str((en r9 v'gen passerar och for(en av de ga(la a.larna nya so( & r den nuvarande vidare9 utan att sj lv l'ngt ut av hono(9 efterso( de har en g'ng fr att gra ny plats9 individuella liv utf rdas till p'st'endet o( att vilja vara &egr nsad efterso( (er n en frsvinnande gon&lick av det eviga$ Even o( panteist (en ser att du s' &ygger en pyra(id so( du riva de ga(la niv'erna och o( igen fr att &ygga upp det nya faktu( och ett tr d inte d r(ed forts tter att v .a9 att de ga(la grenarna einkriechen flera g'nger i &'len9 och den driva upp den enda anledningen till varfr alltid det ga(la utan utveckling fr&lir d rfr att han ocks' kan s( lta in i v'gorna so( han var fdd fr'n igen9 (edan str((en av saker idag helt andra och hgre n de nuvarande v'gor tyder tusen 'r sedan$ De <onadolog &and till enheten sa(tidigt rikedo(en i (edvetet liv till ett enkelt v sen eller ato( so( n r kroppen frstrs9 fr&lir ofrstrda v nster9 och sj len (ed den so( erh'lls geno( &iologisk (edling9 r ddar inneh'll$ #nget enklare n s'9 &ara (ed sv'righeten att skapa en ny kropp till Fort &evara och utveckla ett reglerade relationer (ed o(v rlden efter frstrelsen av den ga(la kroppen9 sj len9 och (ed oro att <onadolog Gud ger ut( rkelse till ( nniskans sj l till spara9 fr f'f ngt frsk att na(n och &egreppet Gud att h'lla sig till en enkel v sen9 och d r(ed sa(tidigt att r dda enheten i det gudo(liga (edvetandet och (onadological

konsekvens$ Dog(en och so( r ut&ildad i r ddningar kroppen (ed sj len sa(tidigt so( tron p' en kroppens uppst'ndelse (ed sj len9 geno( att eli(inera sv'righeten att tanken p' en s'dan uppst'ndelse geno( 5vvisa alla frsk sin lsning och det nya livet sa(tidigt helt annorlunda &ara vacker p' hi(len och in&illar v rre fr'n det frsta livet och allt i vars &ild i helvetet9 &ek nna9 faktiskt s' (ycket so( n'got o( det att veta och alla sk llde narr av fr(ent att veta o( det (er eller fruts tter$ Even o( (an tror ska vara o( verkligen ko((er ett andra liv fr'n det frsta ('ste det finnas ven en sp'r&ar tr'd o( sa(&andet (ellan de tv'$ 4ch just detta r den synpunkt fr'n vilken &rjar dagen se tron p' ett andra liv inte &ara h'ller9 (en fljande tr'd ocks' kasta lite ljus p' v g till livet efter detta och i sa((a sj lv studeras$ # sj lva verket r det (est all( nna synpunkt fr'n vilken dagsvyn kan f' dig att t nka p' en andlig (edvetet liv9 sa(tidigt den enda so( det slutgiltiga s ttet att t nka p' det9 r att det so( vi var e(ot fr'n &rjan (aterialisterna$ 4( vi fr'gar vad so( st ndigt f'r i nu levande kontinuiteten i ett identiskt (edvetande fr'n &arndo( till senaste 'lder till sa((a kropp9 ven o( det r av inneh'll och for( i kroppen har fr ndrats9 r det faktu( att den senare kroppen har v .t ur den frra9 den #nstitutionen p' den tidigare (edvetandet har producerat episoder9 ryggen &ifogade (edvetande9 och vi undrar vad det (edvetna relation av (innet ko((er till utsikten fr'n vilken den odlas9 r det 'terigen det faktu( att det so( (innet i tar oss9 en konsekvens av vad so( var uppfattningen i oss$ Det g ller denna princip o( kontinuitet i (edvetandet i all( nhet9 s' l'ngt vi kan sp'ra den i detta livet9 och s' ko((er vi att kunna ge hono( succession till livet efter detta fr'n detta liv$ Fr denna frsta erfarenhet intr ffar (en den andra principen9 att frlisningen av (edvetenheten i en sf r av (edvetet liv i sig ett villkor fr uppgraderingar r i en sl kt eller h rrr vu.en$ <en det finns ingen sa(tidigt fylligare9 djupare och ta (er ko(plett frlisningen av (edvetande i den nuvarande kroppen och livet n dden9 och d r(ed ingen starkare fruts ttning fr uppvaknande9 producera vu.it fr'n dagens (edvetna fysiska liv &orto( vad so( r och inte heller utfrt a&strakt fr'n (ateria9 so( dden av den nuvarande$ Det r dessa tv' principer9 so( l ran o( livet efter detta i den frsta delen avsev rt std9 och ko((er ocks' att &ygga h danefter$ C r(are s'g nu9 konsekvenserna av den nuvarande (edvetet liv uppdelad i tv'9 i de so( gick till gr det i sa((a kropp och den hj lp kedjans liv till den nuvarande kroppen9 och de so( den fresl'r till och so( f ster den fra(tida liv geno( att forts tta att stanna kvar n r den nuvarande kroppen s( lter$ =onsekvenserna r dock9 vilket gr livet i denna v rld i sa((a kropp9 enligt sitta still under detta liv forts tter gehends i s'dan ordning9 vilket tyder p' att den kan geno( att str cka sig utanfr kroppen9 (ed avgift och inte heller den sista i for(en9 s' att hela inre rikedo(ar denna v rldens sn v krets av livet har reagerat (ed dden i den enda andra utanfr

dess konsekvenser9 och den nuvarande sn va kropp i sj lva verket &ara r en transitpunkt fr alla$ <ed alla synliga och hr&ara fr oss konsekvenserna av den nu livet9 i handlingar9 ord9 typsnitt9 och andra verk9 varigeno( effekterna av sinnet ver hans kropp ocks' tas av de finaste nerv vi&rationer ('ste ge sitt osynliga och ohr&ara fr oss att fr (ja geno( att &ara &ara detta kan upph va internt att9 det r ocks' en del ute frs i en annan for(9 g'r till utsidan$ 4ch s' konsekvent i sig9 s' olika9 s' ko(plicerat9 s' livskraftig och st ndigt i sa((a karakt r sj lv r st ndigt utvecklas9 ut&udet av &egynnelsevillkor9 det ('ste vara den krets av konsekvenserna av vad (an kan frklara &ilden (ed fljande o( &ara redan svag$ 4( en svan so( si((ar i vatten D fr att j (fra detta (ed livets g'ng av ett folk D s' alla v'gut&redning h rrr fr'n dess v g kvar9 o( det inte ocks' dras sa((anh ngande (ed varandra9 och den efterfljande nedg'ngen i den freg'ende och &idra till den fortsatta utvecklingen av hela syste(et geno( att f' nya &est ((elser d r9 inte &ara de so( utg'r fr'n den l (pliga v gen fr svan9 utan ven de so(9 (ed &rjan ingripa d ri av j rnv gen i andra svanar i sa((a vatten9 (en utan att frh'llandet (ellan varje v'g syste(et frlorade sa((a sp'r och utg'ngen so( r &eroende av karakt ren g'r$ 7.e(plet g ller inte &ara i att konsekvenserna so( l (nar det v rldsliga livet fr en ( nniska9 inte &ara fr'n dess yttre9 (en (ycket (er o(fattande ko((er ut ur sitt inre liv p'g'r eller livsprocesser9 (en n r det g ller den fortsatta relationen9 confounding9 livskraft och utveckling av den andra cirkel av livet9 desto n r(are &eats runt9 tr ffar det ganska s' l nge de &eroende inre p'g'ende livs konsekvenser i detta avseende inte o(fattas av andra villkor9 so( kan det tror fr'n utsidan9 (en &ara till en nnu (er ko(plicerat n t$ Tungt9 naturligtvis skulle det vara att frest lla sig att hela sloka av den s(alare krets av livet under trskelv rdet av (edvetandet i dden i en underskning av hela den efterfljande livet cirkel u(schl;ge pltsligt och sa(tidigt p' sa((a9 efterso( det kan direkt (en en cirkel gynnas9 *ad de andra saknas9 hela vida krets (en inte hjas avsev rt p' en g'ng geno( det so( flyr den n r(are i sin sista fas$ <en just d rfr so( av andra sk l9 har vi inte att underh'lla en s'dan id% ocks'$ Er det redan i denna v rld9 aldrig n'got so( kan v ckas i oss vakna p' en g'ng9 och snart vaknar upp gat9 snart rat9 nu detta9 nu n r (innet9 (en resten sover i (edvetslshet9 tills ut&yte och uppfljning o(g'ng intellektuell livet ko((er att v nda sig till det9 l gga till de redan angivet (edvetandet l gger till en ny till en tillr ckligt verskrider trskelv rdet vid denna punkt eller i detta avseende p' effekt$ 4ch s' den fullko(liga frlisningen av detta liv cirkel r att &etrakta i dden under trskelv rdet endast so( ett tillst'nd d r (edvetandet o( den sista fasen av livet fr ( nniskorna direkt i av konsekvenserna frv ntas fr'n denna fas varv9 varifr'n p' det (en inte en&art (er och (er tydligt s tt att vandra geno( de infdda i tidigare liv egendo( fynd9 so( i den h r v rlden9 (en ocks' o( stora v rldar kan ta verkn;pfend$ Denna frening lagar och andra psyko(etall lagar denna v rld ko((er att sprida sig in i livet efter detta9 och fr att h vda sig endast i enlighet (ed de utkade och fr& ttrade villkor fr livet efter detta i enlighet utvidgas och kade konsekvenser$

Tron p' Livet sker verallt (ter vi hono(9 (ed tro p' Gud v nort p'9 (en den verjordiska so( dettaDv rldsliga andar f'r leva sina liv snarare undantag so( i Gud efter herge&rachter s tt eller 'terkallar sak9 vad (an (edger (ed ord9 frlorar livet &'de dess utrett och hans &and9 faller helt enkelt orelaterade9 ver(ittlungslos is r9 tvivel och frnekelse vinner utry((e$ L't (en allvarligt (ed tron att allt andligt liv so( r v rldsfr ((ande so( denna sida9 eingetan p' Gud och det gudo(liga andliga -tufen&au nog p' sa((a princip &orto( oss9 so( i oss9 vi r ocks' livet efter detta ver denna sida so( funnit sig sj lv i dessa -tufen&au &landa i$ Btan det fra(tida livet av hans varelser Gud saknade hela &yggnadens hjd ovanfr hennes intellektuella livet i denna v rld9 utan att 'dra saknade p' Gud livet &orto( den andligt std och jord$ D rfr att9 i en dd natur i str'lande fr&lev efterdyningarna av v'rt liv dd 4ch s' har vi placerat den fr;herhin r s'dan att9 o( det filosofiska livet i oss ett (inne fr'n vu.enlivet att forts tta att v vas fr'n de hgre (entala processer &ygger9 s' hela v'rt liv i denna v rld fr'n en vu.en hgre p' Gud$ Cu9 o(fattning9 (akt9 h'll&arhet av (innena och niv'n p' relationerna tar in (ellan alls (ed den &redd9 tjocklek9 hjd p' den anda i vilken de reagerar p'9 vi &ara j (fra i detta avseende9 v'ra (innen av livet (ed djuren9 gudo(lig ande9 (en verstiger i &redd9 tjocklek och hjd o&eskrivligt v'r ande9 s' ven v'rt (inne av livet ko((er att ledas in Gud i ett o&eskrivligt ytterligare ru( (ed en helt annan styrka och h'll&arhet och p' en hgre Be8uPtseinPtufe9 so( livet av (innen i oss$ *i gl((er (ycket av djuren nnu (er9 ko((er v .terna (inns ingenting9 v'ra (innes&ilder r svaga9 vi kan inte ringa en (assa (innen p' en g'ng in i (edvetandet9 (en dessa r alla &rister i v'rt (inne liv9 dels av det gudo(liga (ed andan (akals t thet och svagheten i v'rt sinne9 ' andra sidan9 h'ller fast vid det9 att ekot av en intuition i ( nniskan i sig sj lv inte kan ha sa((a (akt och rikedo(9 so( ekot av ett helt ( nskligt liv i Gud$ -' (ed tanke p' j (st lldheten r den punkt i skillnaden (ellan den lilla och den nedan9 so( tr der i oss sj lva och den stora9 i vilken vi g'r in i sig sj lv9 alltid h'ller$ *orauss tzlich vi vinner (ed dden av fr('gan att p'(inna oss o( hela v'rt liv i den h r v rlden9 och livet sj lvt i dessa (innen9 precis sa(tidigt (edvetenheten o( de konsekvenser so( har l (nat livet fr att forts tta$ Detta i sig9 naturligtvis9 att livet &orto( graven villkor fr (aterialDso( geistigerseits inte &ara so( en slutsats9 utan ven so( en frl ngning och frst rkning av den sker p' den sidan9 det finns en sv'righet 7ing nglichkeit deras id% fr oss att vi fortfarande enligt villkoren i denna v rldens s(ala liv -k$ *i r den ga(la s(ala ko(pakta9 tr'kiga pro(enader p' fot fr'n en plats till en annan eller coach ?och h star fr att underl tta frflyttning i &ehov d rav9 r kroppen nu anv nds fr att leva9 och vi d' redan det fra(tida livet so( en helt ny9 den nuvarande Tr ds9 vill9 och syfte vill ocks' att (edel &r vi f' sa((a (en inte l tt p' oppositionen &ort (ed den ga(la v l&ekanta for(en av liv p' presentationen9 och o( det uppst'r sv'righeter delvis &eror p' att vi9 villkoren fr den s(ala for( av (edvetet liv so( vi i &as fr den nya inte hitta9 (ed villkor (edvetna liv alls confounding9 (in9 o( det var (ed de fr'n9 vare sig det fr alltid (ed oss9 delvis9 att vi9 ekvationen punkterna i

fra(tida liv (ed den nuvarande9 so( frsker att hitta9 efterso( &redden och hjden av den uppfattningen att deras uppfattning kr ver att vi f'r (issa$ <en i st llet fr att l'ta oss vandra geno( sv'righeter p' ett eller annat s tt9 hjer vi &ara9 s' de frsvinner$ Frst av allt kan vi inte vara fel9 att v'rt liv efter detta ko((er att stdjas av en &red krets av effekter9 n s' kan inte e.istera en enhet av andlig (edvetenhet9 efterso( ven v'rt nuvarande (edvetet liv inte geno( en punkt utan av en Konne.ion och en de(onterings sekvens av effekter stds9 (en dessa r inte &ara lika e.isterar fr livet &orto( graven cirkeln so( fr den h rDv rldsliga9 (en ven i sa(&and (ed detta i sig9 s' att vi den verjordiska enhet i continuo kan ta (ed den h r sidan$ Btry((et fr drift och utveckling av (edvetet liv r &ara en vu.en ytterligare9 (annigfaltigerer och friare n i det h r och livet efter detta9 och (annen (ed den allest desn rvaro och all(akt Gud ett steg n r(are9 allt so( vi vill att ( nniskor ven fr'n det fra(tida livet9 (en varken (ed den uppst'ndne ga(la kroppen nnu inte uppn'tt en erh'llna fasta eterkroppen9 ver(chten9 efterso( vi &ara hade en frkortning i st llet fr frl ngning av den ga(la (edlet i den senare$ *i kan inte heller vara fel9 att livet &orto( v'ra cirklar anfalla i den h r v rlden och varandra9 efterso( detta kunde (sesidig interferens9 #rrung9 frvirring9 eller till och (ed en fldande av individualiteter uppst'r$ Btan oss att '&eropa analogi ostrt a.el korsning9 ven o( principen att sa((a ge(ensa( grund fr den (ateriella grunden fr tillvaron &orto( &est'r just i grunden9 so( fr denna sida9 h'ller vi till direkta fakta till v'rt frfogande$ Faktu( r att de utg'ende9 och kvar av v'ra frf der id%er9 faciliteter9 v .ter str cka sig in deras effekter p' oss9 utan att vi skulle stras av (isstag9 utan snarare en del av ingripande av det i v'rt &etydande &idrag fr att vidareutveckla oss att tr na9 skulle vi &ehva ja annars alltid 'terigen &rja (ed det vi f'r fr'n de( redo helt eller delvis$ <en det ndrar inte9 vi kan frest lla oss efterdyningarna av livet av den avlidne fre('l fr (edvetandet till den avlidne eller inte$ Er vi inte vandrade geno( sin in&landning i oss9 varfr skulle de frv .las (ed det9 utan de tas e(ot i (tet (ed oss (itte(ot Fort &est ((elser geno( oss9 so( &idrar till dess fortsatta utveckling$ Even detta r &ara en frl ngning och fr& ttring av det vi redan hitta denna sida i oss sj lva$ Faktu( r att i de 'sikter so( v'ra sinnen forts tter gehends 't (innen so( sj lva ko((er endast fr'n den filosofiska livet9 (it&esti((end en9 och s' p' s' s tt kopplat till e.e(pel till uppfattningen av for(en p' en (an so( vilseleder oss i grund och &otten &ara en f rgstark plats 9 det hela inne&rden av en person so( vi ser i hus och tr d i hela inne&rden av densa((a och &ygger p' ljudet av orden9 inne&rden av ord +L $ Tv rt carry (en vyerna geno( varje nytt utseende so( de fr(edlar9 vid FortD&eslutsa(het och utveckling av 2e(e(&rance liv9 utan att orsaka p'verkan (ellan9 #rrung och frvirring r fr'gan$
+L

#nko((ande h r p' #3$ 5vsnitt av ?preDestetiska?$

<en vad de tycker ven v'ra (innen sj lva alltid h nga D (en fr(odligen geno( sina sa(verkande v'gt'g i v'r hj rna D i st llet fr att stra deras ('ngsidiga (te att vi 't(instone kan flja geistigerseits9 v va d r(ed &egrepp och tankar9 utan tillg'ngarna den egna reproduktionen och deras frh'llande till utg'ngarna p' att frlora det$ 7n (otsvarande utveckling av hela fra(tida liv &ara i en hgre (ening n vi kan frv nta oss den frvirring gripande av de deltagande efterso( individuella liv &orto( graven cirklar$ Du s ger o(> g'ng p' g'ng j (frelsen av jordiska rike (ed sf ren av v'ra (innen$ 4( oss ut (en d r livet efter detta r att spela9 (en inte n'gra j (fr&ara (edel fr en p'(innelse o( livet r d r$ Fr vad vore v'r noggrant fint och o(sorgsfullt utvecklad hj rna n r hans kropp inte skulle anv ndas till uppko(sten och lagring av (innen9 ven till &asen av ett utvecklat (entala liv$ Cu r det inte r t nkt att vara en strre och rikare utvecklade (innes rike d r vi g'r in (ed dden9 (en ser vi till att endast ett (edel fr str(9 s(alare9 l gre 'terkallas$ <en jag (enar9 s' fint och frsiktigt en hj rna kan st rkas9 (en r en so( r utvecklat av kyrka9 stat9 vetenskap9 konst9 handel och handel9 socialDoch fa(iljelivet i v rlden9 geno( att dpa och tusentals v gar9 &ilar9 fartyg9 &cker &okst ver9 ord g'9 en (ycket rikare och (er sofistikerad organisation n en enda hj rna9 geno( att inkludera ven alla hj rnor och (innesresurser i hj rnan sj lv$ Dock har en hj rna precis &ara sa((a &est ((else so( fret9 tvinga det ur finare struktur av en strre9 rikare i priss ttningen av s(alare strre$ Fr vad var och en &idragit (ed diesseitige( (edvetande att e.pandera denna strre organisation9 r han (ed andlig (edvetenhet har det och utvecklas under de (er all( nna och andra villkor fr livet efter detta p'$ Even den (en f'r inte frv .las att s'dan for(ativ otaliga avlidit till sa((a (jligheter och effekter so( de &idrar tillsa((ans till och delta tillsa((ans> varje ( nniska har9 (en i en annan (ening9 fr'n annat h'll9 enligt andras (ot att vara en del av det9 och i su((erar var och en av helheten d rav p' sa((a s tt so( andra tillsa((ans$ Aa9 endast p' detta s tt r att frest lla sig hur s' otaliga att successivt fds in i livet efter detta9 har en annan plats$ -a((a v rld r allt ge(ensa(t gande9 (en fr var och en av andra p' ett s tt so( skiljer k nsla n den andra$ Bredare <'l oss ntligen9 i st llet fr den avgr nsas ideologiska for(en av freliggande kroppen och tunnel&anan i det fra(tida livet utan viss gr ns9 h r(ed fr p' intuition att t nka p' o&egripliga9 s' det kan v l vara s' att det i den h r v rlden so( ett (edel fr (sesidigt erk nnande9 interko((unikation och v ckelse inne& r uppskattas av frni((elser av sknhet och k rlek9 i livet efter detta skulle frlora detta v rde och frlorade till priset av hgre fr('ner skulle den dyr&ara k nslor kan skas i for( av ett (er direkt och ('ngsidigDningstrafik och de villkor so( ligger till grund den$ <en jag tycker att det r9 so( redan &errts tidigare kort9 (er troligt att frlusten av sj lv9 den so( &errs9 inte intr ffar9 (en den str cker sig ocks' i detta frh'llande9 vad so( verkar p' denna sida frlorade &orto( och kade 'terigen finner9 (edan jag9 so( alltid9 fr'n detta liv C ra till nedan$ <en fr att gra detta r

fljande aspekten att &juda$ De fysikaliska processer so( r fre('l fr (innet av for(en p' en levande eller avliden i hj rnan9 kan denna siffra nnu inte l ngre9 utan snarare p' grund av att de speglar oss figuren i fr'ga fortfarande kan9 &ara letar efter det9 kanske fr l nge sedan 9 gick ut fr'n en &ild i 'tanke vad denna siffra hade9 och g' &ort i anslutningen och ordning9 det so( var utg'ngspunkten ,L $ C (ligen9 for(en p' &ilden f'r i (innet fortfarande fortsatte dock att str'la geno( sa((a ansikts nerver otaliga &ilder9 s' effekterna av den fr att vila de (innen so( str cker sig geno( varandra$ Den &ehver &ara lyfta fra( fr'n &landningen av dessa efterverkningar (innet av en av dessa &ilder innan den andra i (edvetandet9 en (edveten riktning vilja och upp( rksa(het eller ofrivillig h ndelse i utvecklingen av v'r frening id%er9 eller en e.tern e.citation till$ 4t nk&art9 kan (an s ga9 denna fr('ga att f' de (est skilda (innen speciellt till (edvetande9 (en efterso( villkoren i hj rnan (i. /L $ <en faktu( r i oss9 och det gr en lika o&egriplig geno(skinlig faktu( i analogi (ed det och Fort slutsats so( kan e.istera utanfr$ Fr det so( har gett oss fr att ta hand o( dessa Fort -lutligen o&egriplighet fr'gan r9 o( den finns so( ett faktu($
,L

Det faktu( att dessa processer har en tendens att kry(pa trots deras ru(sliga frl ngning i Fort for(en p' den ursprungliga &ilden r &eroende av en ge(ensa( grund9 i ++ Fr att diskuteras ur ett (er all( nt perspektiv och principen avsnitt under&yggda synechologischen$ Till och (ed den uppfattning so( ger &ilden i gat &eror h danefter inte &ara p' de st llen p' n thinnan d r &ilden ('lar sig sj lv utan hela sv ngning t'g so( g'r fr'n en punkt p' n thinnan in't9 kr synechologisch i utseendet p' utg'ngspunkt tillsa((ans9 och r tillsa((ans (ed den utg'ende str'lningen fr'n grannpunkterna utseendet p' hela &ilden av de centrala punkterna i hj rnan (en geno( ytterligare ljusa (innet av &ilden$ Tt(instone verkar detta vara den (est sannpsyko 'tergivning av h ndelsefrloppet fra( till nu fr (ig$
/L

Den &egriplighet skulle vinna n'got geno( att s ga att (an trodde helt tas &ort fr'n (innena av (aterialets skick9 (ed (ystiska kvaliteter i sinnet att representera sa((a o(st ndigheter so( du skulle &ehva utnyttja$ Frresten9 i (otsats till att uppleva en separation av (innena av (aterialets skick$ C'gra ledtr'dar fr att f' conceiva&ility av dessa relationer fr att hj lpa till9 i +> a 6tterligare diskuteras i slutet$

# sj lva verket kan vi t nka oss h refter att str'lning so( antas sa((a v'r synlig for( under livet9 tillsa((ans (ed de vriga Fort effekter9 fr de( so( r i det andliga riket9 fortfarande 'terspeglar den ursprungliga for(en9 o( det r l (pligt tillf llen9 fr att l'ta de( ko((a in (edvetande9 intr ffa9 likso( i livet tillhr det (edvetna (innet av specifika for(er$ )recis so( det r i oss p' den h r sidan kr vs fr att ringa en s rskild for( i (innet att en &egr nsad (ateriell &ild av denna for( och ett (aterial ga p' so( det ska vara D r det tillr ckligt att kr vs efterdyningarna och tillf llen deras s rskilda 2;ckrufung r i oss so( D det ko((er att vara i de

verjordiska ytterligare p'(innelse v lden$ 5ndarna ko((er att kunna se i sin tidigare for( utan att ha ett &egr nsat (aterial fr gat n r de fastst lls avsikten eller hitta i sina kontakter ofrivillig tillf lle fr det$ Cu9 en v gg eller den ru(sliga avst'ndet hindrar att jag ser de andra$ Hinder av den typ so( finns i den andliga p'(innelsen rika inte (er9 s' att s ga9 luftig9 de verjordiska for( gon Blicks nu h r9 nu finns visas d r den fra((anade av en de(ge( Pen tillf lle9 odlar sj lv (en redan freteelser so( de uto(jordiska andarna tro det$ <en det finns s' lite alls saknar hinder i fr ((ande so( denna sida (inne i(perier9 locka nd' produceras endast i verensst ((else (ed lagstiftningen i frening i dessa (innen av sig sj lv9 och (ed de psykologiska lagarna i denna v rld i detta so( alla avseenden i Livet ko((er att relateras och i den ('n en har(onisering9 villkoren p' &'da sidor verens o( tillsa((ans$ Cu kan (an fr'ga> (en ( nsklig for( ndras fr'n ungdo( till 'lder p'9 ndra ansiktsdrag sitt uttryck9 i dag r siffran s' och s' i (orgon kl dd$ *ilken for(9 vilken kl nning ko((er att locka utseendet i livet efter detta$ -varet r (ycket enkelt> efter o(st ndigheterna var9 &ara inte alla gillar ja detsa((a redan g ller p' en g'ng9 (ed (innena av den fr ndrade for(en och kl der av ( nniskor h r i v rlden9 och inte heller ko((er det att &ehva vara ofr ndrad9 ven p' denna sida av fr ndring av 2e(e(&rance och ndras geno( p'verkan av fantasin$ Fr att frklara detta jag ko((er att 'terv nda fr att &er tta en char(ig liten historia9 so( fr (ig av (ina nu(era l'ng dda v nner -HT <;ller9 tidigare chef fr den gy(nasieskola i :ies&aden9 har f'tt hra9 utan att frhindra att det i utseendet so( r det tal9 &ara en su&jektiv hallucination se9 (en nnu (er skulle se den$ -o( <;llers (or(or dog9 hennes dotter9 hans (or9 inte p' deras dd var n rvarande9 och kunde inte vara tyst o( det faktu( att de har sa((a aldrig sett en sista g'ng9 tanken pl'gas dag och natt9 och de gick so( de s ger9 o( n stan en$ 7n natt nu9 n r hon satt upp vaken i s ngen9 och nskan att nnu sett sin (a((a en g'ng innan hennes dd9 'terigen tog &esittning av all sin sj l9 de pltsligt s'g ett ljusfeno(en redan fr'n snart &ilden av en ung person so( ko( ut9 de k nde inte igen frst$ <en snart stod det klart att hennes (a((a ('ste ha sett i sin hgsta &lo(ning av ungdo(ar$ =nappt hade hon denna tanke ko( till fullt (edvetande9 siffran fr den unga flickan frsvann9 (en snart gick (ed sin (a((a so( de verkligen s'g so( &arn sa((a utseende p' sin plats9 och detta utseende gjorde nnu en tredje plats d r hennes (a((a s' utgjorde9 so( hon var n r hon s'g sa((a fr sista g'ngen$<en sedan allt frsvann och det kan finnas n'gon orsak 'terko(sten$ Fr'n ti((e till (a((an var tyst och 'terh (tade helt till&aka till nytt liv$ Ber ttelser o( spken finns v l k nda i ( ngd9 ven sa(lingar av s'dana och s'dana tvivel tillr ckligt$ Btan (ig h r i en eller tv' sinnen so( r in&landade i det9 ko((er jag &ara en entsta((end so( en s rskilt p'litlig k lla9 l gga till i freg'ende &er ttelsen9 till e.e(pel9 och faktiskt snarare en den h r typen av feno(en so( r relevanta fr att u(g's fr'ga i 'tanke n r de ocks' ('ste &est ((a$ Dr 2ute9 dog so( en professor i oftal(ologi i Leipzig9 en (an so( annars inte lutar (ed en (ycket rationalis sinnelag att tro p' (ystiska saker9 sa en g'ng att det var han9 (en

ven efter vad denna karakt r slitage9 stter p'$ C r han fortfarande var i Gttingen9 &ehandlade han tv' da(er so( &'da dra&&ats av konsu(tion$ De stod till varandra i n'gon personlig relation9 (en de so( fr(edlas av deras ge(ensa((a l kare9 att vara (edveten o( sin sa((a lidande hade hon l t ta ett ge(ensa(t intresse av varandra9 fr'gade de l karna varandra efter hennes h lsa och h lsade p' varandra n r de tr ffades$ Gradvis frs (ring av tillst'ndet fr &'da9 och so( 2ute en (orgon till den hon var o(edel&art fre annorlunda$ 7fter ett kort (te (ed de anhriga9 gick han genast till de andra patienterna9 deras anhriga9 fann han i den strsta sp nning$ )atienten hade i sj lva verket &ara utseendet p' den avlidne9 so( vinkade till henne9 so( hon so(s'g tecken p' deras annalkande dd9 so( intr ffade ino( kort$ Det r ostridigt nu er&juda freteelser av detta slag fr att sj lv inte alls representerar9 fr att avgra o( de (ed en fr'n hj rnan p' antingen verlevande onor(al verkan av fantasi projiceras s' att s ga9 till v rlden utanfr &orto(9 eller projiceras fr'n o(v rlden geno( onor(alt agerar grund av livet efter detta i eller o( kanske &'da g'r i varandra eller villkor n rst'ende9 och det oss fortfarande saknar teorin o( s'dana avvikelser9 so( under alla o(st ndigheter r9 (en vi vill leta efter en ledtr'd i j (frelse (ed den stora (ed s(' (innes i(perier9 f'r vi inte gl((a att det i v'r s(' kungariken inte &ara (innen av verkligaDvarit aktuella siffror9 (en ven fantasier so( har v vt sa((an fr'n olika (innen9 freko(st9 och ven hela &er ttelser kan utfor(as ro(anDliknande$ 4ch so( l (nar fr'n &rjan ko((a ih'g att ven svek och Lugge&ilde so( spklika varelser a&nor(aler8eise spelar in i den h r v rlden och detsa((a kan apa (ed vilseledande och &edr gliga frespeglingar$ Fakta fr'n tidigare arter9 o( de r till'tna p' alla till (pliga so( s'dana att u(g's (ed stora delar av vriga fakta so( h vdas i sig9 den s' kallade spiritualistiska9 tillsa((ans9 eller snarare sj lva utgr en del h rav9 varp' fortfarande en av de sista sektionerna N33###L ko((er att ko((a till&aka9 inte (indre g'r in i s' kallade so(na(&ulistic arealen i den cirkel9 vilken h r r n'gra o&servationer$ # detta avseende det specifika fr andlig uppvaknande livet krets av ( nniskor (ed denna sida redan relaterade9 skulle kunna t nka att i&land eller a&nor(er8eise lappar redan under den nu livet vakna fr'n den ena till den andra9 och det verkar n (er9 de so(na(&ulistic vakterna enligt dessa att verv ga aspekt9 s'so( redan skett i ('nga fall p' annat s tt n under sa((a s(nen de flesta organ i det vanliga vakna djupt$ Bara du kan se inte en ren uppvaknande i livet efter detta9 inklusive9 (en &ara en (ellan denna v rld och n sta korset9 efterso( de so(na(&ulistic ja9 (en i sj lva verket fortfarande lever kvar i den h r v rlden och de v rldsliga transport(edel so( drivs av andra$ <ed s' ('nga andra9 vad var &eif llt l tt9 utan (in tryck h r fr att inte &landa in o&estridliga under verkliga9 skulle kunna frklaras av en s'dan spillover att du tittar p' de p'(inner i so(na(&ulistic vakterna9 so( i det vanliga9 likso( en tidigare so(na(&ulistic vakter sker i och (ed oss9 (en inte dess i det vanliga9 vilket i so(na(&ulistic9 r inneh'llet i livet utanfr cirkeln (en resultatet av den nuvarande9 inte tv rto(9 efterso( den senare inte kan (innas de ga(le9 (en inte

tv rto($ Detta fljs sedan kan ytterligare eta&lera id%n9 o( det inte redan en #nto spel fr'n &orto( tacka fr sin ursprung till de s' konstiga dr((ar o( nor(al s(n9 ven o( inte i s(nen n'gonsin n'gonsin s' ljusare9 (innet i den h r v rlden9 (en h r(ed (indre 'tko(lig uppvaknande av livet efter detta sker9 desto djupare s(n9 s(n och vakna av denna v rld s' (ed vakna och sovande i livet efter detta tillsa((ans avr ttades9 (en dden skulle vara den punkt d r slutade i (jligheten att 'terv nda till denna v rldens vakter alls$ <en ve( ko((er att avgra dessa fr'gor9 s' vi l'ter oss inte uppeh'lla (ig vid fr'ge(jligheter i detta avseende$ *ad kan gras g llande (ot den uppfattningen att fr att visa de so(na(&ulistic vakterna ven so( en partiell uppvaknande fr livet efter detta9 r att ven o( du ofta nog av so(na(&ulistic o( fruts ttningarna i livet efter infor(ation9 (en lite sinsev ckande9 i all( nhet av fantastisk karakt r 9 och so( verkar vara p'verkad av den aktuella frest llningar p' denna sida snart efter det ena eller andra parten har tagit e(ot$ -a(tidigt f'r vi inte gl((a9 en g'ng att de h r och utrikesfr&indelser Livet vill inte vara l tt att &eskriva i ter(er av denna v rld9 dels att infor(ation o( det9 (er eller (indre &landat (ed de olika id%er so( cirkulerar Borto( denna sida kan &ero p' att ja so(na(&ulistic vakterna ven den v rldsliga fortfarande kvar aktie$ -' kan tr da i funktion fr'n ett f lt till andra id%er9 och det r under s'dana onor(ala frh'llanden infor(ations n'gra anv nd&ara slutsatser o( o(r'det ena eller det andra kan rita sj lv$ # sj lva verket ko((er du till&aka den till9 och undrar o( du sj lv Ninte fr'n (innen av vanliga vakterL dras fr'n infor(ation so( tillhandah'lls av s(ng'ngare o( villkoren i denna v rld9 s' l'ngt so( s'dan fr'n so(na(&ulistic staten9 ren (atchning9 sann kunskap o( sa(&anden i denna v rld skulle f'> a&solut inte$ Frklaring till +e". V. / 7n rrelse kan delvis karakt riseras veta att hon o(vandlar sig till en strre eller (indre delar till en annan for( av tr ning9 dels (ed de rrelser so( de sttt p' i andra (edier9 so( &est'r i att passera fr'n ett (ediu( till ett annat nytt (ed&est ((ande$ -'lunda r rrelsen hos ha((aren &l's p' st det till stor del i 7rzitterungen st det till att ut&reda sig &ort fr'n hono( (ed att s ga hela (oth'llet utan ocks' fastnar i en rrelse i riktning (ot den stt9 varigeno( inverkan effekten fortplantas till (arken $ 4(v nt9 de o( rkligt s(' ter(iska vi&rationer av 'ngan i pannan satt dels i de strre synliga rrelser kolven och pipan till hela (askinen9 (en utan att fr&ruka dig sj lv i den$ Det senare fallet9 analog nu att st lla in de fina nerv vi&rationer so( & r v'rt andliga liv9 i viljeakt delvis i (uskelsa((andragningar fr att engagera v'ra handlingar p' utsidan9 (en utan att utt((a sig d ri (ed fysiologiskt &evisat till viss del i 7rzitterungen (usklerna forts tter sj lv9 so( hade ftt p'9 so( orsakas av (uskelsa((andragning9 verfra e.terna rrelser ge(ensa( grund (ed utsidan9 fr vad hon tyckte o( den till&aka$ Bortsett fr'n detta9 (en ('ste9 ven o( (an t nker sitta stilla eller dr((ar9 de fina nervvi&rationer so( o(fattas av de (entala processer9 stadig9 tyst och osynlig frka sig i periodicitet9 sa((ans ttning och de(ontering sekvens n r de uppst'r internt9 &orto( ( nniskan9

fr n'got (er n en ter(isk eller akustisk vi&ration kan l'sas in i en kapsel9 n'got (er n n'gon for( av vi&rationer9 dessuto( skulle det vara konstigt efter (en rrelserna parternas9 kontanter och luftiga inslag9 so( vi kan flja i deras v gar geno( kroppen9 d'9 &ara ett verg'ngsst lle funnen hos ( nniska$ 4( vi&rations rrelser9 oavsett o( pondera&la eller i(pondera&le so( vi inte kan sp'ra det9 fortfarande fast i det9 vi ko((er &ara till och kan inte forts tta l ngre$ <en C r det g ller de strre rrelser so( engagerar v'ra frivilliga insatser p' utsidan s' so( effekter och verk av olika slag produceras so( inte (indre av sitt l ge ursprungsland9 deras sa((anhang och deras de(ontering sekvens &eroende p' l ge ursprungs9 sa((anhanget9 och de(ontering sekvens av kausala rrelser &eror p' oss sj lva9 efterso( det osynliga r &orto( oss frknings rrelser9 och av s'dan for( i sa(&and (ed dessa &idrar till folket sa(tidigt &evara sin karakt r s' att s ga9 versatt till o(v rlden9 och att l gga fra( nya (ed&est ((ande geno( sa((a$ 4illgg till kap. 3II. -' fr&ryllande fr('ga tycks fra de olika (innena i synnerhet till (edvetande9 oavsett deras villkor (ingla i hj rnan9 (en kan delas in i fljande anteckning en sorts levande &evis p' det s ttet att vinna den9 utan9 naturligtvis9 d rfr att tala o( ett uttalande$ T nk p' de uto(europeiska &okst ver9 so( (an f'r i&land9 ven efter dess l ngd9 r fr(odligen ven &eskrivits i diagonalen9 inte &ara av =orset av &laden9 (en (ed en r t vinkel inst lld p' rader till att spara utry((e &rev l ttare$ Linjerna str cker sig geno( varandra h r9 efterso( vi tror att (innena underliggande processer str cker sig geno( varandra9 fruto( att raderna representerade voraussetzlich geno( v'gt'g av sv ngningar och anl ggningar fr att f' fra( s'dana$ Cu fr &rev upp till vissa gr nser9 naturligtvis9 endast fr de( so( ostrd sp'ra linjerna efter Kross9 l ngd och eventuellt i diagonalen9 o( (an l'ter den upp( rksa(het den h r v gen9 (en vad upp( rksa(het kan i utseende9 de kan ocks' internt$ Caturligtvis ko((er att l sa &okst verna vara l ttare o( du skriver de olika riktningslinjer (ed olika f rgat &l ck9 och nnu (er skulle vara fallet o( den (ed tyska9 de andra skriver p' latin9 det tredje (ed grekiska &okst ver9 r (otsvarande skillnader (en ocks' den v'g tr nar i annan period och for(en p' sina vi&rationer till &udgivning$ Geno( sa(r'd (ed s'dana skillnader9 (en kan ocks' t nka att ven t'g av sv ngningar so( &edriver sa((a v g9 kan urskiljas9 och naturligtvis ko((er du att ha o&eskrivligt utvecklats fr att acceptera n'gonsin denna princip i v'r hj rna so( i ett &rev$ Det kan inv ndas att vi9 vare sig i intuition fortfarande ih'gko((en av upp( rksa(het kan snderdelas i sina &est'ndsdelar en sa((ansatt f rg vi&ration so( str'lar ut fr'n en given punkt p' n thinnan p' insidan$ <en detta faktu( kan inte ogiltig lika s kert att jag i (itt (inne &ilden av -i.tinska och hol&einischen <adonna och otaliga andra &ilder so( penetreras av sa((a nervfi&rerna9 avskiljning9 dvs att &yta den ena till den andra kan ringa in i (edvetandet$ *ari ligger skillnaden (ellan de &'da fallen@ Faktu( r att f rg vi&rationer so( g'r geno( sa((a retinala punkter i fljd av sa((a nervfi&rer9 ven i fljd fr att g' in i (edvetandet via (innet igen9 (edan de so( ocks' kra fr'n sa((a retinala punkter9 till och (ed p' sa((a g'ng9

och d rfr kan likgiltigt freko((a i (innet$ -o( (en ocks' frst o( effekterna av de efterfljande freko((ande vi&rationer i f rgerna av den tidigare fallit ih'llande &ehov av att falla in i det9 i de olika fra(g'ngar i &'da fallen r 't(instone n'got g'tfullt$ 7ffekten av upp( rksa(het anlangend9 kan det finnas i ett e.peri(ent so( utfrdes psykofysiska syste( fr dessa psykofysiska representation9 (en det r inte ndv ndigt att h r g' in i den9 efterso( det r &ara det faktu( att effektiviteten i upp( rksa(het r allt$ 3III. 6 %r edling av hgre utbildning o"h intellektuellt liv ed naturen.

Det r ostridigt9 det r fr de ( nniskor so( de viktigaste att t nka p' frh'llandet (ellan Gud so( en ande eller i sin andliga sida till den ( nskliga anden i &eaktande9 och ven o( du ko((er att &ehva Guds na(n i en (ening9 att k rnan i all e.istens Njfr =ap$3$, $L9 och att religionen r i alla fall intresset fr visning p' endast den h r sidan$ 4( inte det (en relationerna (ellan det gudo(liga och det ( nskliga sinnet (ed den (ateriella v rlden r9 kan alltid &e o( detta9 och o( dagsvyn fr religis henne9 natur v nd9 sida9 har lagt en &eg ran till det9 frh'llandet av den gudo(liga anden till naturen i sa(&and och verensst ((else (ed de av ( nniskan att frst'$ C r r han nu tidigare N=ap$*$ +L grs i frh'llande till den sinnliga fra(tr dande o(r'det9 skulle det g lla ven fr att frl nga o&servations ven p' hgre andliga o(r'det9 &ara visste vi (er av (aterialet (edling av hgre (entala aktiviteter i oss sj lvaJ efterso( det kan vara (en enligt principerna i dagsvyn &ara en &reddning och fr& ttra tittar agera h rifr'n$ Hur so( helst nu9 det kan 't(instone vad vi tycker fortfarande o( oss geno( denna (edling9 spinnas ut h r i n'gra fler tankar att placera utan andres vikt p' det n att visa att tr'den o( sp'r&arhet av nyckeltal fr'n oss o( oss i detta avseende inte riva$ =an en (er utvecklade psyko de punkter h nsyns olika ta utg'ngs9 skulle de naturligtvis i sig ocks' forts tter att snurra annorlunda$ Frresten9 uppfyller de v sentliga verv ganden so( presenterar sig h r tillsa((ans (ed de i freg'ende avsnitt$ God och livet efter detta r likadana alla p' sa((a &lad$ De organ i v'ra sinnen och v'ra e.terna 'tg rder pendlar geno( korsande och o(v .lande sa((anv vda rrelse&anor9 efterso( den h'lls utan nervtr'dar9 kopplade9 kort sagt vi har en hj rna9 och alla intellektuella aktiviteter so( verskrider den sinnlighet9 har vi den intrikata att forts tta spela rrelser l rs ut i detta viktiga organ i v'rt (ateriella och andliga liv$ #nte att inte ta denna (edling so( ett ensidigt villkorlighet av sinnet geno( kroppen9 efterso( (er n en tanke utan en underliggande spel(aterial aktivitet i hj rnan9 kan det h r spelet9 so( det r9 utan tanken ko((it till st'nd$ Frh'llanden (ed l gre och hgre ordning (ellan de fysiska rrelser kan ses (ed en s'dan sj lslig rrelse i frh'llandet villkor$ <er konkret kan knappast s ga o( det$ <en nu alla hj rnor och alla stj rnor r 'terigen p' sa((a princip sv ngande geno( korsande och sa((anv vda rrelse&anor ansluten9 och ingen in&landning av dessa rrelser kan stiga in oss till en s' hg ordning9 so( deras engage(ang &orto( det jordiska och det jordiska dessuto( i hi((elska regionerna9 efterso( ingen rrelse inte kan &eviljas i oss sj lva utan att verfra ut't i

en kontinuerlig effekt och att sa(ar&eta (ed andra verfrs sedan igen9 inte p' de (arko(r'den kan g' vidare utan fra(g'ng so( vill rra o( i etern i och utanfr (ed9 h r(ed &idrar ett ele(ent till ett hgre engage(ang$ Fysikern =ursen &edrivs inte (ycket (er n den enklaste av ljudDoch ljusv'gor geno( luften och j (na den sl ta etern9 (en luft och eter r inte sl ta9 faktiskt9 (en grenrr sa((anv vda (ed intrikata vi&rationer n r v'r hj rna$ *arje steg9 varje gest9 varje ord9 varje &lick av en (an9 och att var och en av det inre av sa((a ut't fortplantas 7rzitterung lser ett av de( &eroende oscillerande eller v'gliknande rrelse i v rlden till folket fr'n den h rleds (ed fr'n andra ( nniskor och den o&eroende st'ende ( nniskor i v rlden rrelserna delaktig9 och ordning och sa((anfl tning av rrelser i ( nniskan sj lv kan inte vara (er ri(ligt n utanfr efterso( det9 vad det r fr hono( och uto( hono( och g'r9 uppst'r i sa(&and och (sesidigt &eroende 9 so( &est'r och utvecklas$ B'de ino(hus och uto(hus9 r en till synes olslig h rva av fysiska rrelser so( str'lar geno( varandra9 (en den frvirring h r och d r &ara fr det (otsatta9 engage(ang utanfr konte(plativ9 inte fr sig sj lv (ed sin klarhet geno(tr ngande sinne$ Fr ven o( det r nnu ofrklarad9 so( 5nden &rjar fr'n den &landning av olika for(er so( geno( sa((a synnerven9 och de olika anfranden so( har tr ngt igeno( sa((a hrselnerven i for( av vi&rationer och ndv ndiga i deras ut&redning geno( hj rnan har &landat9 (en att &ygga ett i(periu( av tydliga (innen och &egrepp Nse kapitel !+$L9 (en faktu( r inne9 och s' ko((er det ocks' att kunna e.istera d r$ 7n skillnad p' insidan fr'n utsidan naturligtvis ligger i det faktu( att organisationen av hj rnan rrelserna ino( &est (da s tt instruerar fr att ta reda igeno( frslagen$ <en det d(er oss9 endast a priori viss freskriven och h r(ed (er &egr nsade utvecklingen av hgre (entala liv so( v rlden o(kring oss$ De &anor rrelserna ute (en r inte helt fastst lld9 (en den naturliga och stegvis utveckling av ( nskliga inr ttandet av jordiskt rike och &orto( detta geno( inr ttandet av hela hi(len i endast ytterligare &egr nsningar$ 4ch &'de ino( och utanfr den enhet so( &eror passagen s tt av rrelserna fr ndras geno( inverkan av rrelserna sj lva (ed tiden9 och deras hj rnor fr vu.na r n'got annat n vad &arnet och jorden i dag n i den andra ett pri(itivt tillst'nd$ -' alla skillnader i detta avseende r endast relativ9 (en alla fr en friare9 &redare och hgre utveckling av andelivet i v rlden9 so( i oss9 de delar av v rlden$ *er(issest du r utanfr de centrala ganglierna &ollar av din hj rna9 har du fr de ljusa stj rnor9 (ed dina egna ganglion &ollar inne9 och vad gr det att rrelserna r ute &undna till ingen protein tr'dar9 den nakna ljusstr'le rr sig ute &ort i den andra av tusentals (iles9 <en hans fortsatta trg s(yger in i din nervs enL $ Er det en nackdel (ot dig@ The Great inte inte upprepa den lilla9 hela sidan9 och hur den st'r i v rlden9 o( det tog sin rock och p' det hela s'D( nniska i den och varje ljusstr'le9 so( i dig9 den lilla Bruchst;ckchen v rlden $ De vill Gud inte anthropo(orphized och o (ots gelse k nner hono( hela hi(len kan inte hittas9 efterso( du tydligt ( nsklig finner hono( i det$
!L

Den Ne.citation av en nerv i den levande ( nnisko ut&reder sig i den andra

(ed (indre n +RR (eter &ort$

Fr att en &ild av vad so( sa((anfaller (ed en del av saken sj lv9 fr att frklara hela fastigheten9 andel9 t nkande ?till en str ng9 so( verfr sina vi&rationer i luften9 och alla str ngarna p' en fiol eller harpa Gr allt violiner och harpor gr det 9 och alla s nder sina vi&rationer till sa((a luft$ Au strre engage(ang vi&rationerna geno( sitt (te ver str ngarna9 violiner och harpor9 fljter9 etc$ kar ocks'9 i den hgre tonala relationer ljuder spelet9 (en sv ngningarna ('ste n' ut ven o( de enskilda str ngarna9 ge sig sj lv detta ingen har(oni och ett enda instru(ent9 ingen sy(foni9 inklusive9 &orto( en slu(p av oscillationer o( det$ De varelser och varelser av hi(lakropparna r instru(ent (ed vars hj lp9 hela saker ani(era och do(inerande9 & r v rldens ande ett spel vars k nsla faller i instru(enten sj lva9 i den ('n de producerar det sj lv och det z;ckgreift av andersher i det +L (edan han ensa( r helt full och sa(tidigt so( den e.isterar i instru(enten och allt utanfr9 finner h r(ed ocks' dess (est generella9 hgsta och slutliga relationer$
+L

*arje instru(entljud fr'n spelet n (ligen inte alltfr avl gsen andra (ed svag9 (en helst endast av dessa ljud so( liknar de so( kan producera den sj lva9 sl kt$

Det tycker nog ha andlig territoriu(9 (en n'got 't det (ateriella o(r'det &orto( vilken det inte kunde ko((a verens (ed n'got l (pligt eller villkor 27L5T725D7J$ Di sj lvreflektion9 gr en (ental aktivitet r strre n sig sj lv *i t nker9 k nner n'got9 och t nkande kan vara (eningsfullt ven i ett strre frest llande handling oss detta$ 4( n'gonstans9 h r r den punkt d r det andliga o(r'det lyfter fritt fr'n (aterialet$ Tja9 det finns a&solut n'got i den ( nskliga anden9 vad (aterialet tillst'nd eller placering kringg'r9 det r ocks' &orto( 'terkalla detsa((a9 (en varfr r l (pligen t nka p' den andliga sj lvreflektion so( de hittar i ett (aterial sa(tidigt sin spegel&ild och & rare av kan9 ja d r endast ett uttryck fr den andliga9 o( han inte var fr'n j (fr&arheten (ed (aterialet$ 4( ett (edvetandeDlager(aterial process9 s' att s ga passerar ver sig sj lv9 det ko((er knutar p' grund av hans (entala so( o&jektivt (edveten$ Gverallt9 (en d r en eter9 luft eller vatten v'g reflekteras till&aka in i sig sj lv9 har en (ateriell eller fysisk sj lvreflektion$ -(' och stora t'g frv ntar v rlden9 och o( det g ller den dag syn p' hela den fysiska v rlden r fylld (ed ett (entalt liv9 i en anda av jorden och ver alla spken i den gudo(liga anden ihop och st nger &orto( oss9 s' r ocks' den fysiska sj lvreflektion har en psykologisk inne&rd9 so( vi nu &ara inte kan hitta n'gon annan n den (entala sj lvreflektion$ <en det kan vara att s'v l utanfr so( innanfr den fysiska sj lvreflektion &ara kr vs en trskel innan den &lir (edveten o( det psykiska$ Forts tt att gr va i eventuella kedjor h r p'9 tillst'ndet av aktuell kunskap inte till'tna$ Bnder hela h rva av vi&rationer9 cirkulationsrrelser9 direkt och reflekterat rrelser

i all( nhet allt i v rlden till&aka och 'terigen g'r9 kors och ls igen9 (en det finns en ndv ndig en9 universell och ofr nderlig9 allt (est avl gsna i tid och ru( internt &indande9 so( redan n (nts tidigare N!R V ,L noterades9 vilket r den allest des n rvarande lag av alla h ndelser och n'got alla e.ternt &indande9 vilket r tid och ru( sj lv9 en ljusstr'le kan9 s' fort han g'r9 (en tusen 'r ('ste ko((a fr'n en stj rna till en avl gsen och har utspridda i (ellan p' alla sidor9 och inte l nge vara d r han en g'ng var$ <en lagen9 fljt av str'len9 och den lag9 so( fljer stj rnorna sj lva i deras utveckling9 h r i sa((a gon&lick9 och det finns i dag9 so( det var fr'n evigheten och ko((er att vara fr evigt$ -tr'len kan passera geno( alla ndliga platser och tider9 kan han inte g' l ngre n den o ndliga ry(den och o ndlig tid9 och det gr allting fr&lir sa(las in fr anda och o ndlighet av (akt9 utry((e fr ndliga gon 5ir&orne9 fr ndlig (inne -l ckt lite tid (ed sin kunskap och lust do(inerar9 sa((antr der och penetrerar$ Bnder tiden9 so( i likhet (ed teologen9 nedg'ngen kr vde inte den fysiska grunden fr sinnet att t nka &orto( sig sj lva till en gudo(lig ande till den (ateriella v rlden9 dessuto( &ehver inte ing' verv ganden so( den tidigare9 &evisa Gud kan inte vara s' och &ara skaren i v rlden enligt rensa sina steg s'dan utst llning$ 3IV till teleologi. #4vist anser att l pliga etoder %r varelser skapades av en edveten skapande regeringstid$ ed synen p skapelsen sa a geno o edvetet skapande naturens kra%ter. Frn den dar7inistiska avska%%a prin"ipen nda let.' Det g ller fljande fr'ga> r det &ekv (t s tt att varelser och v rlden i all( nhet ett (edvetet skapande verksa(het eller o(edvetet skapar naturkrafter fra('t@ 7n fr'ga so( ko((er in den i den (er all( nna fr'gan> kr vs alls fr antagandet av en (edveten skapare och (appen i v rlden@ Trots nu dagsvyn r p' detta antagande redan fr'n varandra av en s rskild h nsyn till den l (pliga arrange(ang av v rlden9 varfr skulle de inte frlitar sig (ed det9 o( de verkligen inte kan hitta ett std i det$ <en det r ocks' geno( det s tt p' vilket verklagandet det h nder vanligt9 s'@ Detta kallas s' h r> 5lla ri(liga faciliteter9 verktyg9 fra(&ringar (annen uto( sig D =ronig kallar #ndustris(en D kr ver anskan till uppko(sten av (edveten aktivitet (ed uttryck riktning sa((a till nda('let$ 5ldrig9 s' l'ngt v'r erfarenhet g'r9 r av ren o(edveten interaktion av (ateriella krafter n'got so( liknar ett (ikroskop9 en (usikalisk verktyg9 ett funktionellt (&lerat hus uppstod9 hur ska ett ga9 en spr'k organ eller till och (ed hela9 nda('ls konsekvent i sig9 att organisera ( nskliga t nkas orsakas$ D r riktas (ot ett specifikt ('l avsikt eli(ineras9 spelet i sannolikhetsteori &ako( Hufalles &rjar9 (en det finns o ndligt (ycket (er ol (pligt n l (pliga ko(&inationer p' grundval av en&art oavsiktlig sa(verkan (ellan styrkor (jliga9 s' chansen att det frsta sedan o ndligt (ycket strre$ Cu finns det inte &ara l (pliga utrustade organis(er sig i or kneligt antal9 (en hela v rlden utanfr r ocks' i frh'llande till de( och de p' l (pligt inredda i

frh'llande till o(v rlden9 efterso( det9 so( vertr;ge (ed en enkel hasardspel$ <ag nu ocks' (jlighet till sjukdo( och annat ont9 so( r fre('l fr alla organis(er9 visa att det finns fr att uppn' ett perfekt ('l fr nda('lsenlighet9 hinder och &arri rer i sakens natur9 s' r allts' inte &evisat att ingenting i detta avseende har uppn'tts9 och att det so( uppn'tts9 skulle kunna uppn's utan utfor(ning i riktning (ot slutet$ -narare vi j (fra vad so( grs av9 ( nniskans e.istens antecedent kreativa krafter i skapelsen av ( nniskan sj lv9 (ed vilken (an kan l gga till och ut't (ed sa((a inne&rd9 s' att (an inte vet hur (an ska &eundra de( (akt nog till9 och finner i den (anifestationen av ( nniskans outs gligt verstiger visdo( och kraft so( kan ge ( nniskor rstar troligen fr dyrkan av sin -kapare$ 5pparaten f'r &ara inte fr alla t nk&ara o(st ndigheter so( kan ko((a till r cka9 och s' har (annen vad han har ( rkt fr ndringen9 nd' hj lpa till (ed olika ingredienser &eroende p' varierande proportioner$ Han kan9 (en &ara geno( att rikta (edveten avsikt det9 och s' ko((er det att ha n'gon &rist ven p' egen hand p' en (edveten avsikt9 ja hans (edveten avsikt i sig r fr'n &rjan i denna anl ggning so( grundades och s' avslutar synpunkt opportunis($ Det fr ndrar ingenting i det avseendet9 o( vi g'r till&aka (ed sa((a nu so( intrikat organisation av folket p' de enklare organis(er i frhistorisk tid$ -' l tt so( du kanske tror de(9 (en inkluderade den fortsatta fr('gan att utvecklas till hela nuvarande invecklade organisation redan9 och sa((a o(jlighet att en s'dan hade ko((it p' en g'ng av (isstag ko((it 'terg'r relativt l'ngsa( tr ning p' sa((a g'ng geno( flera generationer$ Even v'ra (ikroskop r inte lika utvecklat p' en g'ng9 so( vi har det idag9 utan det var en enkel lins var sa((a Brei$ <en den gradvisa fra(steg i uppr ttandet av (ikroskopet har s' lite av Hutuns (edveten aktivitet (ed inriktning p' s' s tt n' syftet kan (issa9 so( n r (ikroskopet uppfanns av ett geni artist i taget$ Den (edvetna aktiviteten har &ara det var avskilt (er i tidsfljd$ -' det ko((er att ha varit (ed att skapa och utveckla organiska varelser$ Detta o( den tidigare strategin$ <en har de funnit (est vertygande och hittar du det s'@ 4( inte frst och fr (st (ots gs slutsatsen fr'n analogi (ed fakta erfarenhet@ Faktu( r (en att e(&ryot i liv(odern9 r det kyckling i gget so( &ildas (ed alla dess nda('l anl ggningar (ed o(edvetet agerar naturens krafter9 fr det ko((er in i (edvetandet h r9 visar o&etydlig fr ut&ildning$ *isst s tter &ildandet av &'de en (edveten (a((a frv g9 var ocks' ndv ndigt ett (edvetet driver fr ldrarna att fortplanta sig9 att orsaka uppko(sten av den nya varelse9 (en varken sj lv &ehver (edvetande sa((a so( ska &etalas till &ildandet av e(&ryot eller kyckling i gget9 i synnerhet9 inte heller h nga de s rskilda villkoren fr &ildandet av dessa nya varelser fr'n s rskilda &est ((elser i (edveten aktivitet av fr ldrar fr'n ocks'9 vilket r fallet n r en person (ed funktionella (&ler9 ett praktiskt verktyg uto( sig skapar analogi d rfr inte anser de viktigaste punkterna ned't$ Det r &ara att vara (edveten liv alls och en (edveten str van att fortplantning i generatorerna9 so( inte har n'gonting att gra (ed inr ttandet av den nya varelsen9 fr att fra(&ringa sa((a &ehov9 &'de av (en kan fr den allra frsta uppko(sten av organiska varelser eli(ineras geno( 7fter (edvetna varelser var en g'ng d r9

uppen&arligen endast geno( arv fr'n den redan (edvetna forts tter i fljande eller upprepade g'nger p' sa((a utan att ko((a fr uppr ttandet av varelserna sj lva ens t nka p' varfr sa((a ord fr frsta uppko(st$ Even o( det kan n'gon ko((a (ed de (edvetande se(ester (ed en s rskild inriktning p' l (plig ut&ildning av alla delar9 i st llet fr att sj lv titta in fr ldrarna till e(&ryot eller kyckling i gget9 i e(&ryot eller kyckling under dess utveckling9 (en d' skulle &li e(&ryot9 hnan i gget s(artare fre fdseln so( efter9 och hela tillst'ndet fr dessa varelser fre fdseln9 i den ('n den faller ino( o&servations liknar (en fr (ycket av sin s(n efter fdseln9 fr att underh'lla en s'dan id% p' allvar$ 7ller du kan vara syftet (ed id%er so( hr till &ildandet av e(&ryot9 titta i en anda av v rlden utanfr e(&ryot och fr ldrarna> (en att de fortsatte frskottet so( ska &evisas9 och fra(fr allt9 en r so( andra hypoteser9 varav ingen erfarenhet &evis9 ers tter eller kan stdja9 (en ven &ara fr andra &egr nsningar skulle kr va$ Fr det andra9 kan (an inv nda9 fr'n &rjan var det untriftig9 o(edvetna krafter so( verkar eo ipso tas p' ett slu(p( ssigt ser och h r(ed ge en &ed(ning av deras fra(g'ngar sannolikheten fr slu(p &yten$ Caturens krafter r juridiskt agerar9 (en inte slu(p( ssigt agerar so( r ttsliga 'tg rder9 och den kan i de all( nna lagar kausala sj lva9 so( lyder naturens krafter9 so( skall (otiveras9 att de utan (edvetande till utrustning so( kla(rar sig fast (edvetandet9 so( har valt &ort sedan ko((a under inflytande av sa((a krafter och att regenerera9 geno( vilken de frst uppko((er$ 7ller det kan slu(p( ssigt9 frutsatt att (en i en (ening9 so( fr'n en o ndligt ko(plicerad och d rfr ofruts g&ar fr varje fall av krafter !L f'r tala9 och inte heller s rskilda villkor ko((a till vars hj lp9 os kerheten av fra(g'ngen fr &egr nsning9 av ndv ndighet leda till l (pliga anl ggningar utan att ha &ehvt ta en dessa g'ngare (edvetande fr att hj lpa till$
lL

Faktu( r att du kan nog frst'9 i st llet fr ett laglst s'dan 'tg rd oavsiktlig av krafter so(9 &eroende p' o&est (&ar skiftande och fr nderliga punkter till (pning av krafter och situationer under vilka de verkar9 och de &eroende rrelserna o&est (&ar olika trender9 nyckeltal9 skicka destinationer utan en princip n rvarande$ *ilket gynnade allt vissa fra(fr andra$

# sj lva verket9 allts'9 det teleologiska argu(entet fr en (edveten kreativa ar&ete i naturen9 so( vi kallar det kort9 kunnat vinna geno( att sl' kraft i n'gon av ovanst'ende fortfarande aprioristischeren ven alla andra eller theo (er logiskt version av ingen av dessa versioner (ot de tidigare inv ndning skyddar$ 4ch s' en del fredrar att reglera naturen fr'n &rjan ett slags o(edveten visdo( i deras r ttsliga 'tg rder9 enligt vilken den skapar <'l(edveten9 en visdo( so( frst senare ko((er till (edvetande i sina egna produkter9 folk9 andra9 dock i nyligen popul rare s tt9 slu(p( ssigt av ka(pen fr tillvaron och arv i stil att &ist' so( d r(ed uppst'r det (ed flit fr de nda('l so( uppst'r produkterna$ 7rh'llet fr'n alla produkter so( skapats av 2ando( och upprepar &ara de so( kan erh'llas enligt naturens lagar i ka(pen fr tillvaron (ed varandra och upprepa9 passera den andra9 de (edvetna

varelser9 (en so( sj lva skapade p' detta s tt9 sedan hitta anl ggningarna l (pligt att &idra till sin egen &evarande och upprepning$ -a(tidigt verkar allt tv rto( analogin av l (pliga anl ggningar so( ko((er att ( rka (annen ange&orener8eise9 (ed de( so( han efter't uto( skapar s' stor att (an ofrivilligt och o( igen till detta argu(ent9 so( p' sa((a fra(g'ngar so( (otsvarar liknande 't(instone liknande fruts tter orsaker9 ko((er att hitta till&aka ut9 (er s' n (ed (er all( nna p'st'enden so( du gr fr att hitta tillf lle annars9 r & ttre n njd (ed tanke p' (otst'ndarna$ C r den svarar p' v'rt &ehov av enighet s' att den sa((anfattar produktionen av l (pliga anl ggningar av folket under sa((a synvinkel9 n produktion av funktionell inredning av ( nniskan sj lv9 ser det &ara so( en forts ttning och till gg till detta ut&yggnaden av v rlden9 den konstgjorda (ed det han skapar den9 sa(tidigt inneh'ller$ Fr det andra r det v'ra religisa vertygelser &ehver hj lp$ -' (otst'ndarna kan penetrera eller (ed frnekandet av argu(entet9 s' ofta avf rdas av de( s' ofta so( det 'terigen9 och sedan 'terv nda9 naturligtvis9 sa((a inv ndningar igen$ Finns det nu ingen (jlighet att ko((a &orto( denna fruktlsa och till&aka9 sa(t att st rka de svaga geno( ovanst'ende versionen fortfarande 'terst'ende argu(ent$ *erkligen detta9 enligt (in (ening en slags o(sv ngning i (otst'ndarlaget synvinkel9 allts' den teleologiska argu(entet sker e(pirischerseits under ett nytt perspektiv$ <en innan de tr der i det9 vi klargra enda vi n'gonsin ('ste frst's av opportunis(9 att p' annat s tt f' en tydlig k nsla av hela fr'gan$ 4( det inte fanns n'gra levande eller (edvetna varelser alls9 skulle det ingen roll vad och hur n'got &est'nd i v rlden9 herginge9 upprepas eller inte upprepas$ <an skulle kunna tala o( regel&undenhet och oegentligheter9 varaktighet och frg nglighet9 (en det so( skulle ko((a (ed det ena eller det andra p' o( ingen r nta i st llet fr en p' den andra hade9 kort sagt9 skulle &egreppet opportunis( hitta n'gon &otten$ 4ch o( ens n'gra vill frst' &egreppet nda('lsenlighet9 i den ('n frh'llandet detsa((a fr (edvetna varelser alla fll &ort och &ara relationen till &evarande9 utveckling9 upprepning av n'got9 (en fr'n det so( d' skulle vara kvar9 d' konceptet skulle (en vid fr'ga kring vilken det r h r9 inte i ett s'dant avst'nd &eaktas$ -' vi kallar h r n'got anv nd&art9 efterso( det tj nar till v l('ende tillst'nd9 drift och utveckling av (edvetet liv9 (ed epitetet prosperously kort &etecknande att dessa anl ggningar so( (jligt D en (jlighet so( r visserligen (ycket &egr nsad D (issnje sparar och (jligheten L (nar Lust utry((e finns$ Trots allt9 ve( skulle vilja kalla anl ggningar till den l ngsta varaktigheten och (est kraftfullt att utveckla ett liv anv nd&art o( de syftade till att gra livet unpleasura&le9 &ara h nga i sj lva verket de frh'llanden so( (jligt ett l'ngt och fra(g'ngsrikt &evarande av livs upp till vissa gr nser tillsa((ans$ # och fr sig r det inte uppfyller den all( nna ter(en anv nds fr att hitta n'got nnu (er anv nd&ar9 vardera &est'ende eller varaktig det alls9 (en var och en r (er enat (ed villkoren i h'll&arheten av den Gedeihlichkeit9 och ven de (est flyktiga verkar anv nd&ar fr dess flyktighet till sitt Gedeihlichkeit &idrar$ Fr'n e.tern eller intern anv nd&arhet r att tala efter so( det r n'got ett

(edvetna varelser e.terir eller interir9 so( tj nar till att dess v lst'nd9 (en ocks' den e.terna Enda('ls gr hono( tj nsten utan endast geno( vilket &eror p' interna effekter$ Dessa enkla definitioner (ot vilka ingenting r sannolikt en inv ndning kan h r r cka9 (en o&jektivt r i v'r fr'ga ingenting har &eslutats s'9 utan det fljer att n'got (edvetet i detta tidigare liv av sinnena r i sig inte ens vet att det ocks' geno( (edveten riktning utvecklades p' syftet$ Cu (inns vi till&aka till (otsatt uppfattning9 att (ta henne v'r o(v ndelse$ 7nligt principerna fr fienden kr ver kropparna av de organis(er so( vi9 efterso( den &lo(strande &evara och utveckla sitt (edvetna liv servering9 ringa l (pliga fr deras utveckling9 inte &ara i dag utan spezialen riktning (edveten aktivitet (er p' vad de har att gra varelserna 9 det vill s ga dess syfte9 och inte heller p' detaljerna i deras &ildning> (en ven den svaga och all( n (edverkan av (edvetandet9 so( i dag fortfarande r ndv ndigt att upprepa de varelser var voraussetzlich till den frsta uppko(st inte r ndv ndigt9 av sig sj lv9 efter att en g'ng gett upphov till (edvetna varelser 9 forts tter endast geno( arv eller upprepad9 och det var s' den frsta produktionen av varelser (ed alla sina nda('l anl ggningar helt geno( o(edvetna naturkrafter$ 5v fljande sk l v'r inversion r> anl ggningar fr delgivning av (edvetet liv so( vi kallar anv nd&ar so( s'dan9 vare sig det yttre eller inre9 kr ver fr sin ursprungliga &ildandet allt av specialproducerad riktning (edveten aktivitet p' deras syfte9 (en en g'ng skapade deras repetition endast en all( n <it&et tigung (edvetande9 i vilken en sp'r&art frh'llande fr nda('let r (er eller (indre frsvunnit$ =ort sagt> den frsta produktionen av l (pliga anl ggningar so( &ehvs speciella (edvetande skonas (er eller (indre i sin upprepning$ -' &ehvde de nda('l anl ggningar (ed vilka varelser nu fdda till deras ursprungliga uppko(sten av en relevant fr deras syfte och de(ge( Pe ut&ildning spezialen deltagande av (edvetandet9 so( de nu(era i inte kr va sin upprepning$ Cu fr'ga dig sj lv vilken av de tv' (eningarna r sant fr en & ttre upplevelse$ H nvisningen till det ( nskliga e(&ryot och kyckling i gget9 s' att fienden slog argu(entet i den frsta versionen9 r central roll i den nuvarande versionen av densa((a inte l ngre v l till pass9 (en inte avgra (ellan de tv'9 efterso( &risten p' speciell aktivitet av (edvetande i detta upprepas uppko(sten av dessa varelser uppst'r endast ur olika synvinklar fr'n ena so( den andra upps ttningen$ =an inte g' till&aka9 (en i den ('n v'r erfarenhet tills den frsta uppko(sten av varelser9 skall (edle((en fr'n andra fall9 so( den 'terv nder fr att vinna &eslutet$ 4ch det finns ocks' &ekv (a faciliteter9 den frsta uppko(sten av en s'dan upprepning i v'r nuvarande erfarenhet cirkel faller9 och so( vi kan gra en slutsats$ 5lla erfarenheter9 (en vi kan gra i denna relation i dag och gr varje dag9 snarare &ekr ftar v'r proposition n (otst'ndaren9 och efter geno(frandet av v'r geno( olika frfogande fr att fall av frlovnings kar fr'n karakt ren snarare n en&art en induktiv analog till$ L't oss frst tala o( syftet anl ggningar so( frenetiskt (an skapar tj nster fr sitt

(edvetna liv9 till vilket redan upptagen argu(entet i den frsta versionen9 (en vi gr det nu i v'r nya version$ *ilken stark sp nning av (edvetande och -peziale inriktning p' utfor(ningen av alla de enskilda delarna i frh'llande till vad de har att &etala de personer so( kr vs fr det frsta fra(v .ten av en 'ng(askin9 en klocka9 eller till och (ed en s'g9 en ha((are$ Er dessa anl ggningar en g'ng d r9 s' gr den so( i(iterar de(9 inte ens att t nka p' syftet i denna9 och ven efter att han hade gett sig sj lv en all( n (edveten i(puls att flja efter och t nkte p' helt andra saker geno( att i(itera sig sj lv$ Even erk nna att i(itatr har nnu inte sett hur varje del ser ut att i(itera hono(9 h r(ed -peziale anst llning av (edvetande9 ven o( (ycket nedtonad9 &ort fr'n (akten och syfte9 (en har nnu inte sparat p' ett s tt9 vilket r fallet upprepningen av en varelse (ed flera generationer i ('let$ <en nu antar gjutning av en staty9 avtryck av ett kopparstick9 ett typsnitt9 d' dessa -peziale syssels ttningen faller fortfarande &orta$ *e(9 till e.e(pel9 'terger de( en skrift9 naturligtvis9 &ehver ocks' en enhet av (edvetandet att gra (ed det9 (en alla hans (edveten aktivitet r helt enkelt n'got sa(&and (ed reDproduktion av detaljer i -kriften9 n fr fr ldrarna n r de fder &arn9 till fra fra( detaljerna i sin produktion$ Cu kan du s kert ( rka att &arn upprepas (ed andra (edel9 so( skrifter och andra fa&rikat$ <en var och en v sentligt annorlunda produkt kr ver n'got av andra (edel fr upprepning9 och nu r &ara av &etydelse so( r tillg nglig i en ( ngd olika s tt fr upprepning so( frsta ursprung i l (pliga lokaler9 i den ('n s'dana alls i v'r o&servation9 r giltigheten av v'rt set &est'r &ara d r(ed &lir han utifr'n ett induktivt snarare n en&art analog slutledning$ Fr att slutfra denna grund9 nu v nder vi oss fr'n yttre till inre9 fr'n oorganiska till organiska nda('l anl ggningar9 so( vi n r(ar f llan sj lv9 so( vi ('ste sluta direkt$ C (ligen den redan fdda personer till de nda('l anl ggningar so( han ko((er att ( rka vid fdseln9 eller att utvecklas fr'n det (edfdda enligt en rftlig uppr tta sj lv9 till och (ed nytt i sig skapar se(ester (ed en speciell inriktning (edvetande it eller rftlig (odifiera l (plig$ *arje l ra en f rdighet9 v vning9 stickning9 spela ett (usikinstru(ent9 ridning9 l sning9 (e(orering9 etc$9 fruts tter allt detta en frv rvad (ed speciellt inriktad p' inre (edvetandeDenhet so( ko((er att ( rka (annen varken vid fdseln inte heller kapa&el att utvecklas utan s'dant ingripande av (edvetandet fr'n (it&eko((enen anl ggningar under tillv .ten av sig sj lv$ Dessa flera enheter kan inte alla e.isterar sa(tidigt9 spinning &elongeth annan enhet n att spela piano9 &ehvs inte l ngre en enhet9 det gr en annan9 eller i to(g'ng stater i ett (ediu( (ellan allt utry((e$ <en 'terigen visar generellt att det -peziale (edveten aktivitet9 so( tillhrde den frsta uppko(sten av n'gra s'dana speciella anl ggningar9 desto (er sparas9 desto oftare de orsakade9 och slutligen kr ver endast en generell p'st'ende av (edvetande o( 'terfall eller till och (ed i floden av vana utan s'dant av sig sj lv flera g'nger n r upprepa sa((a yttre frh'llanden$ *ilka kostnader fr special spetsiga upp( rksa(het ('ste spinnaren fr att l ra spinning9 stickning knitter9 har hon l rt sig det9 det skall9 till den vanliga ti((en p' cykeln9 eller ta stru(pan i handen9 riktade in't geno( handling av en enkel vilja att spinning

eller stickning och v vning eller stickning geno( att t nka p' annat9 fr9 so( frverkligandet kr ver ocks' tillhandah'llandet av s'dana interna enheter fr (indre en spezialen riktning (edvetande det9 desto oftare upprepning av sa((a har gt ru(9 och p' vissa s tt9 &'de separerar inte$ Btfrandet av spinnaren r att den enhet so( ger sig den unika drivkraft n r du s tter dig vid ratten9 g'r alltid igeno( nytt9 dock en viss periodicitet garanterad r nta9 fas9 foten hjs och s nks9 handen rr sig l ngs tr'd9 standardrutiner9 etc$9 till allt detta9 ('ste enheten fr ndras9 kort sagt att hon ('ste geno(g' en kurs av tid9 vad so( nu kan gras &ara de frsta g'ngerna endast (ed speciellt riktad (edvetande dock avtar det (er och (er i enlighet (ed den frekventa upprepningar$ Du kan l gga till an( rkning att9 o( spinnaren snurrar inte l r sig av sig sj lva9 (en under utl ndsk ledning9 r det (ycket (ycket frskonade fr'n anstr ngningen av (edvetandet9 so( kostade den allra frsta l ra sig spinning9 dvs uppfinningen$ *arje l rande geno( verfring r redan en upprepning av den ursprungliga9 so( r n'got frskonade fr'n den inledande driften av (edvetande$ 7tt tredje fall i sin tur till fallet9 so( vi ('ste st nga o(edel&art n r(are (ed ett steg$ De funktionella anl ggningar (ed vilka varelser fds9 har de ver ko((it geno( arv fr'n sina frf der och de kan testa(entera till sina efterko((ande$ G ller satsen ocks' s' rftliga anl ggningar@ Cu9 so( ko((er att tvivla p' att den sheepdog och kyckling hund so( &esitter de( utan hj lp av sin egen och fr ldrarnas (edvetande (edfdda9 fysiska och (entala institutioner9 so( deras ( rkliga instinkter &aserade9 &ara fr att deras frf der den p' sa((a s tt (ed sp nning och specifik riktning har f'tt den upp( rksa(het n liknande anl ggningar kan frv rvas efter fdseln idag$ Det r sant att den sch ferhund och kycklingarna kr ver fortfarande en del (en (ycket (indre ut&ildning fr att l ra sin plikt$ <en det &etyder &ara att den anordning so( gr det (jligt fr hono( att de l (pliga tj nster r inte helt f rdig vid hans fdelse9 efterso( det9 (en det r inte9 &ehver de nu 'ter av specialproducerad sp nning av (edvetandet9 fr att vara helt klar9 (en det <erparten av detta ar&ete r de nuDfdda hundar (en skonas9 att han inte skonade hans frf der$ 4ch s' folket ko((er att vara den strsta delen av sp nningen i (edvetandet9 so( var ndv ndig fr att hans hj rna9 hans nerver9 hans (uskler9 allt l (plig for( i sitt sa((anhang9 spara det faktu( att det inte skonades en skapande kraft fre hono(9 de flesta av efterso( ( nniskan har ven efter fdseln av ytterligare in't o(skola l (pligt$ Det fr ndrar inte (ycket o( du p'peka att frf derna av vallhund och kycklingar hund so( frv rvat sina kunskaper geno( ut&ildning p' den del av folket9 utan de( ens veta n'got o( syftet fr folket$ Den (edvetenhet so( hade d' (en i de fr'n ve( de f'tt ut&ildning9 r9 allts'9 frv rvades av dressyrDpurpose anl ggning av hunden under synvinkel en e.tern till ( nniskor sker dock det tidigare fallet fr till (pligheten av v'r sats p' inre syfte faciliteten giltig $ Frresten9 dock speciell upp( rksa(het p' hunden var in&landad i Brdressur p' n'got s tt$ Han r ddade inte &ara geno( anslag av dessa dressyr (issnje slag so( drog ver hono( varje (isstag9 och skulle aldrig ko((a p' att utan dressyr9 (en hade ocks' att vara upptagen (ed sin upp( rksa(het (ycket (er intensiv i dressyr9 n senare n r de

utvar de l rt sig$ -' det var i princip att det frsta fallet av en rent yttre och det andra fallet o( en rent in'tl (pligheten av det tredje fallet av en sa((anslutning av tv' eller uppdelning (ellan de tv'9 har vi h r fra(fr oss$ Cu kan (an fr'ga> (en varfr inte rvs av den en g'ng l rt skicklighet spinning och stickning av den ( nskliga (or till sina &arn9 varfr inte varje konst so( l r en hund till sin avko((a@ Faktu( r v rdena instuderingsfr'gorna9 (en so( &err v'r nuvarande fr'ga vad so( helst9 och att vi d rfr &ehver inte &ry oss o( h r$ Cog det$ # sa(tliga fall9 v nder upprepning av l (pliga lokaler d r v'r erfarenhet och de s kra slut tillst'nd fr'n erfarenhet9 g' till&aka till det frsta ursprunget den -peziale deltagande (edvetande sig vara &etydligtCdv ndigheten av upprepning9 dock ges till att det finns en nda('lsenlig s tt vare sig i sig sj lv och inte heller att sluta sig till de &esparingar i (edvetandet ger ru( i upprepning$ 7tt stort antal e.terna och interna funktionella anl ggningar ko((a och g' utan att upprepa sig9 och det ('ste upprepas nnu (er speciella frh'llanden9 och hela (annen sj lv &ehver fr sin upprepning av coDkick av fr ldrarna i de generativa handlingar$ Caturen har &ara gjort det till en upprepning av vissa av l (pliga lokaler i de nu levande organis(er9 fr'n &rjan av &akterier kan &ero p' andra9 so( inte kunde upprepas$ <en villkoren f'r vi inte forts tta h r$ <ot allt detta9 gr (an kanske en> alla skapar (ed (edvetande9 ven den frsta g'ngen9 &ara fr sina egna syften9 och (annen9 (en kunde inte ens skapa l (pliga fr att uppn' syftet gare (ed (edvetandet innan han n'gonsin (edvetet d r$ <en det r inte sant att alla skapar (ed (edvetandet &ara fr sina egna syften$ 4ch s' ko((er vi till ett fj rde fall$ 7n v lgrare av ( nskligheten skapar anl ggningar fr fro((a fr andra9 fr&ereder en (a((a spj ls ng och &ljor fr ett &arn so( inte ens finns nnu$ Du kan anv nda den (en gr &ara (ed eigne( (edvetenhet till tj nst fr utl ndska (edvetandet9 och d r(ed spara (er av garen av (edveten uppfinningsrikedo(9 desto (er &eroende av utl ndska (nster$ -' v'r sats str cker sig ven geno( sin egen ver till den utl ndska (edvetandet$ Cu ('ste (an konstatera att intresset fr den so( till fr('n fr andras skapar9 p' deras frdelar so( ar&etar (ed ska vara$ Cjd9 inte p' den nytta fr andra9 r (or v lgrare inte v lst'ndet i fra(tida &arn9 skulle de gra n'got 't det$ 4ch s' ven den kreativa kraften skulle inte s tta upp l (pliga personer fr vars &ra o( du inte ger det v l (ed gediehe$#nne&rden av den ideologiska argu(ent r dock &ara det9 ett (edvetande so( inte kan skas i ( nniskan fre sin skapelse fr att l'ta ska i den kreativa kraft so( &eror p' dess ursprung9 fre hono( sa(tidigt (otiverad efterso( tanken att (ed den &lo(strande av de ( nskliga Bestande g ller det kreativa v rlden r sj lv tr ffade hono( den av ( nniskan skapade sedan ko((a (ed fr('ner$ <en det r detsa((a9 den (annen kan &etraktas so( en intern eller traditionell (ening so( ytter ttling till en kreativ karakt r9 frutsatt att alla erfarenhets analogier till fr('n fr produktion av och produceras odlas9 och s' v'r all( nna set fr&lir i varje fall &est'r $ 7fter allt vi kan fr att (otst'ndarna till teleologiska argu(entet9 till&aka sitt e(piriska 5vvisa$ D rav den frsta versionen ver de dk upp i r tt n r de sa>

analogin skulle nd' s' sl'ende talar fr en (edveten skapelse av de organiska purpose anl ggningar9 (en det faktu( att det ( nskliga e(&ryot och kyckling i gget utvecklas av o(edvetna krafter fresl'r &evis ned$ *i s ger> #d%n s tt9 till e.e(pel nda('l anl ggningar skulle kunna uppst' geno( o(edveten sa(verkan av naturkrafter so(9 nnu inte utfor(ade p' ett s'dant djup och insikts visas NHart(ann9 Dar8inL9 (en det finns starka och slutfra den planerade faktu( att de r i den frsta uppko(sten av en spezialen deltagande kr ver (edvetenhet9 sl'r ner &eviset$ Har (an (enar9 (en d refter9 a priori att fr'ga dig sj lv9 (en f'r p' & ttre9 s' det r inte visat sig vara logiskt vertygande9 (en ('ste vara giltigt fr'n &rjan (er n troligt att (ed uppko(sten av institutioner so( ('ste tj na den &lo(strande &evarande och utveckling av (edvetet liv ven (edvetet liv var kausalt in&landade9 (en faller inte orsak och verkan i skilda o(r'den$ # sj lva verket skulle det vara ett konstigt9 under n'gon ri(lig aspekt fras kausalitet9 o( o(edvetet agerar och kreativa krafter konsekvenser so( har en fredragen (ening fr (edvetandet9 innan de so( inte har eller oh lsosa(t &etydelse9 att fredra9 de fre detta lager eller repetitionsfr('ga skulle l'na$ =an aldrig ge effekter so( inte i sak r n'got so( redan gett en orsak@ -o( du &ara n r du ('ste9 eller r inte tydlig (ed vad du &ehver$ <en vad en hand kan (issa logiken ('ste nd' fyllas i av den tidigare all( nna (jliga e(piriska anteckning$ Cu9 naturligtvis9 r sant9 induktion so( vi litar9 r fortfarande inte helt9 efterso( de relationer so( ger ru( i det frsta ursprunget av organiska varelser9 vi kan inte annat n dra i v'r erfarenhet cirkel9 (en det finns ingen induktion9 so( skulle fylla9 skulle de9 s' skulle vi inte sluta9 (en direkt erfarenhet$ 5ldrig n'gonstans till&aka n'gonsin riktigt sa((a situation igen9 ('ste vi vara njda o( skyddstillsyn i ett all( nt frslag9 o&eroende av ('ngfalden av alla <it&edingungen visas9 geno( vilken den kan sp'ras +L $
+L

*G#$ via den induktiva slutledningssektionen 3*##$

D refter skulle det vara en klu(pig och v sentlig aspekt helt (iss 2iktning 5vvisa de tidigare verv ganden9 skulle du fortfarande s ga> ja9 n r ( nniskor och djur ens (edvetande9 naturligtvis9 kan9 vara det yttre eller inre9 purpose anl ggningar endast under p'verkan av (edvetandet i 'dragit de(9 och de varelser kan gra vad de en g'ng9 inte avf rda det9 (en det fljer inte det (insta o( att9 innan (edvetandet var d r9 s'dant var ndv ndigt att ven den frsta generationen av s'dana anl ggningar$ Den giltiga synpunkt r snarare> o( folk nu i alla fall9 att de har (edvetande och naturens krafter (indre n utanfr de( r inte juridiskt ar&eta i de(9 (en varken interna eller e.terna anl ggningar nda('l kan frst producera utan s rskild riktad d rp' (edvetande9 kan (an inte h'lla (ed helt ondigt fr den allra frsta generationen av s'dana anordningar9 (edvetandet9 det vill s ga n ra9 efterso( lite r cker inte nu9 ko((er inledningsvis att ha tj nat n'gonting$ Fr vrigt gr (an faktiskt (en hans (edvetande i s(nen ur9 och d' r allt trots all visdo( so( (an kan o(sluta det o(edvetna9 ett nytt nda('l anl ggning har sitt ursprung i s(nen@ 7fterso( (annen och hans (ed( nniskor r utrustade (ed (edfdda purpose anl ggningar$ Det kan uppn's p' grund av att dessa institutioner i syfte att de olika

varelserna r delvis &eroende av varandra9 delvis trasslat &egr nsad9 och yttre fr&indelser varelserna verens p' l (pligt s tt (ed sina interna institutioner$ Fr att sa((anfatta detta allrengrings(edel sa((anhang ur v'rt argu(ent i gat9 vi r allts' att se en9 ven g' ver alla enskilda varelser ut allt detta (edvetet l (plig representation9 s tta upp och &est lla kreativa v rldssyste(9 och anger d r(ed in i de all( nna aspekterna av dagsvyn i9 & ra Fr att stdja den sa((a9 ven o( dock vara (otiverat (ed v ndas av freg'ngarna till den dag fr'n hela teleologi kunde$ D refter &ara vissa sidodiskussioner till de tidigare verv ganden$ Fre det (ed hela v rlden str var efter att frhindra o&ehag fr att ansluta sina k llor eller frstra de( so( fortfarande g'r igeno( v rlden9 r frst's ingen tvekan o(9 (en r str van d rfr (eningslst och gr purpose entities so( avses i denna str van ingenting@ Tv rto( r det lika s kert9 att s( rta utan tendensen att eli(inera de( och utan att deras fra(g'ng skulle v .a ver allt i v rlden$ Faktu( r att o( (an inte r (at9 kl der9 &ostad och &r nning l (pligt fr&eredd (ed avsikt att inte einrichtete sig internt anv nd&art fr fra(st llning av dessa yttre nda('l anl ggningar9 inte vilket slag av saken denna tendens ko(9 r solen inte till j rnv g9 den Tr d inte lura frukter att (annen inte var utrustad fr'n &rjan (ed l (pliga organ9 o( jag s ger9 allt detta inte skulle vara s' skulle hela ( nniskans liv9 o( det nd' kunde ha till hands9 g' upp i s( rta$ Den positiva njutning9 den (annen vet hur (an ska upphandla utifr'n alla sina nda('l anl ggningar r &ara en h r och d r skriva in verskott av ers ttningen av (issnje k llor so( skulle fr&li oko(penserade utan att det ser tendenser nda('l$ Cu kan (an argu(entera o( denna ers ttning inte att stanna kvar i hela ofullst ndiga9 att inte l'ta (issnje geno( en verviktig9 och o( en &lo(strande utveckling9 det vill s ga i den (eningen att (inska s( rta9 ka njutning alls i det hela sker$ <en so( (an kan svara p' dessa sv'ra fr'gor9 so( rr den all( nna nskan ekono(in i v rlden9 enligt pessi(istisk eller opti(istisk lutning alltid D vi ko((er till detta i fljande avsnitt fr att tala D s' skulle i alla fall utan att trender och deras fra(g'ng9 (issnje Uuantu( i v rlden outs gligt vara strre n vad det r9 och det r ett (isstag o(9 so( &evis h vdar allt9 r det so( saknas i full ndad praktiska <ot hin8irkendes p' nda('l regera i v rlden efterso( du hellre &ara allt so( gjorts i detta avseende9 efterso( f'r &evis fr detta p'st'ende$ Full untriftig r en (etod so( fortfarande r i&land tas9 efterso( det strider (ot den teleologiska principen av principen o( orsaks9 ja upp(anar att vara a&surd$ 7n orsak kan orsaka saker att ko((a och tala hertrei&en konsekvenser fr hono(9 utan endast att en fra(tida nda('l ar&etet &ak't till idag och kunde st lla (edel fr sin prestation i verksa(heten9 r ot nk&art$ <en det &etyder inte att kr va den teleologiska principen$ 7nligt hono(9 inte p'verkar den fra(tida nda('l i strid (ed principen o( orsakssa(&and9 (en det tillf llet uppfattade enheten eller det nuvarande syftet id%n (ed vad (net fr (ateriella krafter9 so( verkar p' uppn'endet av fra(tida nda('l9 och i syfte att frest lla dig sj lv (ed vad deras (ne orsakas inte av n'got i fra(tiden9 (en v .er ut ur den tidigare freko(sten av (net9 naturligtvis9 vad alla har tidigare erfarenhet i (net9 so( konstitutiva id%er o( fra(tidens aktie$

Deter(inistisk ven den fljande diskussionen kunde ge$ Fra(tiden &eror p' k nslan av orsaks lag funktionellt fr'n det frflutna$ <en vad hindrar v nda den funktionella syns tt i den (eningen att den (ate(atiker9 s' de senaste stater efter en o(v nd enlighet (ed riktningen fr 'tg rd ,L &etraktas so( en funktion av de stater so( de leder$ Fr en tidls9 evig eller tiden sa((anfattande i en nuvarande varelse9 hur ('nga ( nniskor tror att den gudo(liga naturen9 skulle till och (ed vara n stan sj lvklart detta du&&la syns tt$ Det fr&lir alltid h r en a&surditet att t nka p' det frflutna so( sin fra(tida fra(g'ng9 efterso( &egreppet fra(g'ng g'r till den verkliga riktningen av h ndelser i tid9 (edan det inte finns n'got a&surt att tro det frflutna och fra(tiden i en s'dan fr ndring so( en funktion so(9 fr'n vad so( h nder i &'da9 kan (an inte vara utan det andra$
,L

<ycket konstigt att ta ut den9 o( (an ist llet frest ller v rlden springa att &edriva en&art &ak't i tiden9 n stan en 'terg'ng av handlingen i verkligheten9 tror att till fullo dra$ N<ises kl$ -chr +M, ff ,," ffL

D rfr r fljande tillv gag'ngss tt relaterade$ # utry((et r alltid effekten av en punkt 5 till punkt B9 en reaktion fr'n punkten B i st llet fr punkten a$ *arfr inte ocks' ske o( effekten av en g'ng en annan & en o(v nd effekt p' & fr en9 r att den typ av vad so( h nder i de &'da tidpunkterna9 r i juridisk fr ndring &est (ning /L 9 (en det hindrar inte9 so( vi9 vad so( h nder i fra(tiden tidpunkt B9 vet inte9 flja effekten sakligt och praktiskt och inte &ara fr'n det att en v ndning av & fr'n$
/L

4( jag inte (isstar (ig9 har (ate(atikern Ceu(ann talat ut n'gonstans sa((a eller liknande tankar$

Bnder tiden de verv ganden so( inte leder oss in i v'r n sta (ne so( s' igen9 placeras ingen vikt kvar$ )' sa((a s tt9 inte (ots ga sig sj lv9 att de (edel och ordning i v rlden hade h nt (edvetande9 och att hon hade utvecklats efter en fast laglighet9 efterso( (edvetandet och laglighet inte (ots ger Nse avdelning 3*#L9 s rskilt ingenting r lagligt n aversion utlser en str van att &li (issnje Herre9 vad o&estridligen do(inerar hela teleologi$ <an kan frska9 psykologiska och psyko fysiskt frdjupa fr'n denna synpunkt9 det teleologiska v rlds&ild delvis9 dels fr att utveckla9 (en geno( att ha det n ra ( nniskorna i v rlden9 naturligtvis9 fler fr'gor kvar n vad so( kan &eslutas tidigare$ # sj lva &ygger p' k nslan av s( rta o(edel&art fljt av en enhet fr att eli(inera de(9 vilket9 o( s( rtan r de fysiska orsaker9 utlser ocks' fysiska fr ndringar so( r cker direkt i de enklaste fallen 'stadko((a avl gsnande9 r det att en inre o&ehaglig avgrande rrelse d rfr tonas ned eller vice versa9 eller tri((ats en inre o&ehaglig av&ildning frh'llande eller en negativ (aterial utsndras9 eller att ett organ (ot en yttre sti(ulans (issnje st nger ofrivilligt9 eller hono( eller v nder sig

&ort fr'n hono($ # sa(tliga dessa fall r det l tt att inte gra vad (an kan kalla detta9 anv nd l get dock alltid (edvetandet o( en sensation och en upplevd skott9 fr(odligen ocks' en enkel id% o( orsaken till s( rtan r in&landade h r$ <en i ko(plicerade fall r detta inte tillr ckligt9 utan snarare n r (otvilja kan eli(ineras endast (ed (edel och (etoder so( (esh (ed tid och ru( distans9 s' ta s'dana enkla fysikaliska ter(er tanken p' de s tt och (edel ('ste ske9 vilket i tid och utry((e fr att uppn' ('let r att n' den9 och detsa((a r ndv ndig o( en fra(tida (otvilja frhindrar s ker eller en fra(tida nskan r att kunna uppn's$ 4( det n'gonsin r till ingen eller ingen riktig uppfattning o( syftet ska olika s tt sa(t syftet inte uppn's eller uppn's &ara av en slu(p9 sa((a &ehov9 (en so( i detta sa((anhang fr att uppn' ( nskliga syften9 det voraussetzlich ocks' att 'stadko((a &etydligt (er rrliga nda('l all( nt (edvetna v rldssyste(et9 och syftet id%er de ( nskliga och (ed ko((a in i hans eget underordnad &etydelse$ Cu sker e(ellertid en skillnad$ Bppfinnaren av en 'ng(askin9 hela (aterialet inne& r utsidan av hono( producerade (askinen (ed avseende p' dess syfte var att frest lla sig hur de ska se ut p' ytan9 (en g ller det en inre funktionella (&ler so( inte syntes ut't9 och inte heller det yttre utseendet till l (plig &ehver ar&ete9 s' de &ehver inte presenteras so( n'got ut't ser ut att deras uppko(st$ -' n'gon inte kan frv rva n'gon skicklighet eller undervisa varandra geno( ut&ildning9 erfarenhet utan nervsyste(et9 ocks' v lD(uskelsyste(et och cirkulations tillst'nd av den so( frv rvar skicklighet9 ndringar9 eller att de inte &ehver presenteras o&jektivt till sin &ildning9 (en under fruts ttning att n'gon (ental aktiviteten i sig & r en fysisk lag9 ven utfr l (plig riktnings egen eller i annan vaknat psykisk aktivitet so( r en del av frv rvet av varje f rdighet i sig (ed interna fysikaliska processer so( leder till deras o&jekt interir$ H r ocks'9 (en det kr ver (er ko(plicerat att f' fra( nda('ls anl ggningar so( utvecklats id%er$ Faktu( r att o( till e.e(pel spinnaren har inte ens frest lla (ig de inre fysiska faciliteter ven frv rva sitt hantverk tillhr 5cFuisition sitt hantverk9 kan de vara sa((a9 (en utvecklas endast p' grundval av det avsedda nda('let frest llningar o( yttre fre('l9 p' h nvisar till sin skicklighet och so( ett resultat av att ko((a till (edvetande driver att den tar e(ot fr'n utsidan9 for(en$ Det r ostridigt r detta du&&la s tt purpose id%er kan ko((a in i &ilden9 har ko((it fr'n ur(innes tid i v rlden att & ra9 (en inte heller r det ndv ndigt fr den vergripande st llning och (otivering av v'ra argu(ent9 d rp' att &o9 (en det skulle kunna i sig en &ra utg'ngspunkt den har att er&juda$ Det fr'gar fr(odligen en> varfr nu finns det inga organiska varelser (ed l (pliga anl ggningar (er fr'n den oorganiska v rlden under p'verkan av en preD r ttslig v rld av (edvetande p' o( de skulle kunna uppst' fr'n en pri(itiv@ <en detta r en sv'righet so( snarare gr (otst'ndaren9 varfr de inte heller trtt9 slita (ed e.peri(ent9 fortfarande pressa den oorganiska v rlden sa((a produktivitet9 so( de h nfr till frhistorisk tid$ Fr oss r det so($ C r en var( saltlsning snderdelas vid att s nka te(peraturen i en (oderlut och st lla kristaller9 s' ingen ko((er att statusen p' lsningen fre &orttagning kristallise (ed tillst'ndet i (oderluten efter sa((a h'll j (fr&ara och ingen av (oderv tskan frv ntar sig9 nu 'terigen ge &ort kristaller9 varefter9 vilket skulle kunna ge lsningen

redan gett &ort geno( ktenskapsskillnad av (oderv tskan fr'n kristallerna$ -' du kan ven det tillst'nd d r det var det underjordiska syste(et innan det9 (ed tillr cklig (inskning av te(peraturen9 en organisk rike fla((ar9 h r(ed delas upp i en organisk och oorganiserad rike9 inte j (fra (ed l get i den oorganiska riket efter ned&rytningen9 och r knar (ed att detta so( sker fr'n (otsatta sidan9 'terigen fr att ge &ort en organisk i(periu(9 efter att den redan har gett &ort i st llet av en s'dan separation fr'n hono( 0L $ <en ligger dock i de tidigare verv ganden (otiverade tunnel&anan att t nka delaktiga fr'n &rjan av den all( nna ani(ation9 och o( inte de so( skils( ssa till l (pliga anl ggningar i den organiska v rlden so( till funktionella relationer av de( har lett till den oorganiska9 skils( ssan i sig so( i det p'verkan av en speciellt riktad (edvetande &est'ende att titta p'$ <en utan tvekan Brscheidung har &ara lett till en (ycket enkel Brgestaltung den organiska v rlden9 s' skulle ocks' den tillhrande (edvetande reduceras till en relativt enkel handling9 so( har senare (er specialiserade$ #rriterande9 (en att satsa p' (er &est (da id%er h r skulle vara ver$
0L

*ia den ursprungliga tillst'nd av jordsyste(et fre deponering av organiskt riket9 och den st ndigt gr p'verkande relationer till utg'ngarna p' =antD Laplace hypotes frst' vissa id%er9 so( i (in &roschyr ?id%er fr skapande och utveckling historia?9 etc$ Ns$ /! ffL diskuteras$ *isst de r &ara hypotetiskt9 (en inte &'da9 d rfr D efterso( allt h r r hypotetiskt D n att de passar varken dar8inistiska nnu en nuvarande syste(et9 har du avf rdade det su((ariskt9 och ignorerade sedan dess$ De passar &ara &ara till dagsvyn

Det so( 'terst'r trots allt till fr('n fr en o(edveten pri(al skapelse de h nde (edvetna varelser@ #ngenting annat n (aterialistiska dog(atis( eller djupa spekulationer att 8egzuspekulieren det ndv ndigt fr skapandet av det (edvetna sinnet$ De ldre naturforskare9 ven de d r det tidigare gjorde att e.akthet inte en innovatr9 tvivlade fr'n &rjan inte att Gud hade v rlden klassificeras av syften och regeln$ Caturalister i dag till (par insge(ein so( o(odern synvinkel$ 7ndast i undantagsfall h'lla hono( lite (er fast eller ko((a till&aka till det Nso( en liknande &jrn9 *olk(ann9 7H :e&er9 skatteindrivareL$ Har k nt so( en e.akt fysiker9 =ronig9 nnu (er nyligen9 &eroende av syftet anl ggningar i for( av en intelligent varelse (ed geniala iakttagelser i sin &ok ?Guds e.istens och lycka fr folket? N!OM/$ Berlin9 perennL representerade$ <en det r &ara enda undantagen$ Talrikare r de so( ser en k nsla av naturkrafter o( opportunis( so( en juridisk9 inte &ara ( nniskor och djur ocks' (edvetet9 h r(ed anta en slags (ellanposition$ <en de flesta9 't(instone de (est hgljudda rster har Dar8in zugejauchzt n den so( slutligen all teleologi s' att v rlden hade &rutit geno( deltagande i n'gon for( av (ening trend i de naturliga skapelser9 sklj halsen och &efriade fr'n en ga((al9 genuin forskare frnedrande vidskepelse$ D ri ligger den grundl ggande frtj nst Dar8in och det viktigaste9 ven &ara inte konsekvent nog att spetsen drivs av Dar8in9 nya fra(steg i filosofi$

Btan att vilja g' in i diskussioner h r o( ve( so( skulle vara frg ves9 o( det skulle vara det freg'ende verv ganden9 ondigt o( hitta denna plats9 jag avsluta (ed en para&el$ Det var en &yggnad en v gg$ 5v (aterial fr att &ygga &lock av (askiner och ar&etare var inte vilja hono( verkade det ocks' till hono( att inte tiden d' (uren skulle avsluta$ -' han sa> Aag vill &espara (ig att l ra de du((a ar&etarna hur (an &ygger v ggen9 (en vill ha de( &ara s ga att de f' &yggstenar och kalk successivt i alla (jliga positioner9 &land de( ('ste ntligen ocks' funnit9 vilket gr v ggen9 o( s'dant (an n'gonsin producerats9 och de ko((er att forts tta att e.istera o( det kan forts tta att e.istera$ <annen levde otroligt l'ng9 det gjorde ntligen ko((it p' detta s tt till v ggen$ 7fterso( han gjorde (en efter hans princip9 skulle det forts tta att e.istera o( de kunde forts tta sin verksa(het9 so( hlls ondigt9 ar&etet (ed att tala o( fr folk att de skulle upphra att forts tta i likgiltig s tt9 n r (uren ko(9 fann han n sta Titta p' :all 'ter slits9 och nu lskad 'ter v nta otroligt l'ng tid innan de ko( till&aka$ 7fterso( hono(9 ven o( det fortfarande verkade alltfr l nge9 sade han till sig sj lv9 s' det g'r inte9 du ('ste jo&&a folket nd' ge en ledtr'd$ Det frefaller (ig inte &ara en v gg$Aag ska till den ar&etare tr 9 (etaller9 stenar9 kortfattat ge alla typer av (aterial9 so( kan gra nyttiga saker9 och s ger att de ska fr&li relativt korsas p' ett likgiltigt s tt (ed det9 (en inte frstra den en g'ng gjorde hela igen9 (en endast gradvis ndra det faktu( 9 och alltid fredrar att upprepa n'got fr'n den ga(la ( rke so( nytt i det9 jag ko((er9 efterso( alla (jliga anv nd&ara anl ggningar verkligen ing'r i alla (jliga arrange(ang av (aterial9 (en9 ko( till alla (jliga9 och &est'ndet av de( so( &etyder fr (ig9 hitta inte &ara tillr ckligt l nge s krat9 (en ocks' gradvis kan ven leda till nnu tuffare h r(ed & ttre$ 4( d re(ot v rdels och skadlig su&vert den (ed9 s' det h r r verkligen d'ligt9 (en kan inte ndras9 r v rlden tyv rr nnu s' illa9 och det r &ra att inse att det inte kan ndras$ Den ko((er (en p' v g i n'gra (iljarder 'r D en liten sak i frh'llande till evigheten D den & sta (jliga vad so( kan ko((a$ Han slog sig appl'der9 och det &lev rrd av hans plan9 den &ristande planering$ <en efterso( att alla (jliga nda('ls arrange(ang av givna (aterial o ndligt ('nga (eningslst och ol (pligt r nu9 fann han9 n r han s'g igen efter en l'ng tid9 hela hans egendo( (ed ett virrvarr av ondiga och skadliga saker t ckt9 vilket gjorde alla anspr'k p' att &est' och att upprepa sig9 ja fr(odligen det verklagas9 de r &ara s' &ra att de har kapacitet att &est' och att upprepa sig9 och hur det ska g' till de( att det verdriePe hono($ Hans granne9 vars hus och tr dg'rd stod vackra och v l('ende9 hade gjort det annorlunda9 och fr'gade hono( varfr han inte &ara gjort9 so( han svarade naivt9 skulle han ha trott att det skulle g' s' h r$ 3V. Vrlden undrar av n&utning o"h s rta. 6pti is o"h pessi is .

#8er all nt , %restllningar i relation till gld&e o"h s rta. 9hristian. kontaktannonser.' l Fr er all nna vervganden. Likens (edvetsls (an9 dd (ed (rker9 (rker9 natt9 dock (edvetande9 liv (ed

ljus9 ljus9 dag9 och inte heller &ehver du sa((a j (frelse so( kontrast till det onda9 det v rre9 och det goda9 talar i denna k nsla av en (rk sida eller (rk sida och en ljus sida av saker$ 4ch s' den svarta siktade i frsta relation natten filosof ser n'got svart i andra relationer$* rlden r en dyster hono( i sak och dessuto( d'ligt i huvudsak9 r han i grund och &otten en pessi(ist9 och o( han inte r det9 r det fr att han r inte (ycket av det i sin konsekvens skulle vara$ Dagen filosofen i sin tur skulle vilja se allt ljus9 det kan verkligen inte so( han vill9 kan (ed all hans filosofi av det onda i v rlden frnekar inte heller tas ifr'n det9 (en han ko((er nd' att se upp fr gat till ljuset9 den dagen att st nga eller delvis st nga en &lind sinne fr det &ara fr (rkret9 natten9 fr att h'lla skuggorna ppen och ko((er s' s('ningo( s' ta trst att han trender och inne&rden av sa((a krafter i v rlden Ganges hela st llet fr'n natten till ljus enligt anvisningar i (otsatt riktning sker9 och det i sig r tron i fra(g'ngen fr denna riktning fr fra(g'ng &idrar$ Fr en (er pessi(istisk uppfattning &idrar ja &ara fr att gra v rlden tr'kigt att (rkna och frs (ras9 tro dock att jakten p' & ttre9 (edfr den ocks' n'got att gl dja henne9 att trsta9 att fr& ttra$ <ed denna opti(is( dagsvyn so( verallt i dessa saker9 sa((a negativa frest llningar (ot en positiv slutsats tycks pessi(is(en i natten uppfattning h r$ <en nu r det ocks' viktigt att stdja denna tro9 och vi f'ngar tydlighetens skull detta (ed n'gra definitioner$ Bortsett fr'n dog(atiker att villkoren l gga ut enligt deras dog(er och till och (ed en del av dessa dog(atiker ven i verkliga ter( Ge&rauche s ga n'got so( helst & ttre eller s (re &eroende p' n r det r l (pligt9 (ed tanke p' dess konsekvenser fr att &evara tillst'nd av lycka i v rlden fr att fr (ja9 eller skada (ot delvis frstra9 och till och (ed (oral och religion i en Full sedan fredra fra(fr den andra$ Begreppen gott och otur9 (en i sista hand &eroende av &egreppen njutning och (issnje9 det g ller &ara att inte falla l'ga och s(ala synpunkter o( Ge&rauche9 &'de njutning och s( rta9 i den ('n grepp att (ed den sensuella9 den hgsta andliga njutning och s( rta &land de( freko((er9 efter vilken lycka fr ett gott sa(vete och pl'ga ett ont sa(vete och inte heller gl dje och s( rta r$ <en det ko((er till fr'gan o( godhet inte en&art av freko(sten av njutning och s( rta9 (en ocks' fr konsekvenserna9 och en s' d'lig nskan r att so( enligt all( nna principer (er ko((er in i v rlden av (issnje i konsekvenserna9 efterso( de faktiskt finns9 so( g ller fr alla o(oraliska lusta9 (en straffet fr det onda trots s( rtan9 vilket v cker det onda r god9 enligt antagandet att d rigeno( strre (issnje i v rlden frsvarade sig sj lv so( hon r9 ja principen o( r ttvisa i sig kan grundas d rp'$ Denna konceptuella preli(in ra diskussioner har h r att frh'llandet (ellan lust och (otvilja (ot gott och ont (ts (anL $
lL

#nko((ande d rav i &roschyren ?)' den hgsta &ra?9 och i det andra 5vsnitt av ?preDestetiska?$ Den all( nt spridda ovilja att gra &egreppet gott och ont fr'n villkoren fr njutning och s( rta &eror &eror delvis p' en l'g och s(al version av njutning och s( rta koncept9 dels fr att (an d' di(ensioner av godhet och dess (otsats9 en nskan D och s( rtepisoder inte tar h nsyn till &ehov9 s' att du f'r in i teoretisk och praktisk vilse$

# all( nhet9 vi talar o( en annan typ av njutning och s( rta9 efter so( de kopplade sig till olika typer av &est ((elser eller villkor fr v'r sj l9 efterso( s'dana sensuella sensationer9 id%er9 tankar9 eller deras nyckeltal$ C (ligen geno( s( rta eller njutning gr att (an vill olika typer av &est ((elser soul frlust eller unpleasura&le9 tar den e(ot sig sa(tidigt en strid &est (ning av det9 och vi kallar det till och (ed &red n ra degenererar$ <en i den ('n ('nga$ L't &eteckna &est ((elser i v'r sj l endast av arten av deras ursprung9 r detta sant av dess villkor njutning och s( rta9 och faller na(net p' arten av gl dje och s( rta fr det (esta (ed frh'llandet av deras ursprung tillsa((ans9 varefter vi9 till e.e(pel9 en nskan o( &ra s(ak p' olika s tt natur att det av den sta doften so( gillar att titta p' en vacker ('lning av ett annat slag n den so( finns n r du lyssnar p' en vacker (usik$ # all( nhet9 att 'tg rder av njutning och s( rta vara desto l gre karakt r i9 desto (er de gr r &aserat p' enkla sp nning av sinnena9 enkla uppfattningar9 frest llningar9 en s' hgre9 ju (er de p' syn p' relationer9 relationer9 genv gar eller drifts sinnet vilar p' ett s'dant och f' sa((a p' varje hgre niv'$ # det vanliga livet9 naturligtvis9 hjd ofta frv .las (ed styrka av lust$ Cjutning och s( rta r fre('l9 inte &ara en kvalitativ <it&esti((theit9 (en ven l (plig kvantitativ &est (ning$ -' sv'rt so( det kan verka nu9 det kvantitativt j (fra ett nje (ed en annan eller ett (issnje (ed varandra och fr att fra de kvantitativa relationer av njutning och s( rta n'gonsin p' tydliga regler9 du g'r (en i sj lva verket verallt p' uppskattningar av typ a9 till e.e(pel9 s ger att vi den eller den (er eller (indre njutning eller s( rta n n'got annat &idrag9 och ganska (ycket hela &ruket att livet h nger p' det9 o( du nnu (er gl djeDge eller lova (er gl dje9 (indre o&ehag ge eller lova fredrar och gra skningar$ -' kan ocks' vara varken teoretiskt eller praktiskt gra utan h nvisning till kvantitativa frh'llanden (ellan njutning och s( rta9 och s' kan 't(instone frska s' (ycket att s ga o( s kerhet och klarhet o( detta9 s' nu kan &ara s ga$ <an kan urskilja en intensiv och o(fattande skala av njutning och s( rta9 eller o(fattningen av den intensiva och o(fattande njutning och s( rta9 den frra till den grad av styrka eller intensitet av njutning och s( rta9 den senare (ed den tid geno( vilken den str cker sig och antalet individer geno( vilken det propagerar$ Den sa((anlagda storleken p' det fr att tala o( det9 r en produkt av &'da$ -killnaden (ellan njutning och s( rta i den (ening so( den frsta skalan9 till graden av styrka eller intensitet kan direkt gras geno( intern j (frelse av de k nslor sj lva9 sa(tidigt so( du kan vara (edveten o( o( du har haft det ena eller det andra fallet starkare eller svagare nskanJ utan naturligtvis r (ycket skarp och s ker denna uppskattning9 o( de kan 'stadko((as endast (ed hj lp av en (er eller (indre os kert (inne$ Fr denna su&jektiva skala geno( intern j (frelse av egna k nslor9 (en freko((er naturligtvis nnu strre os kerhet o( underliggande9 o&jektiv9 dels geno( direkt uttryck fr k nslan geno( tal och ansiktsuttryck9 dels geno( att gynna den eller den lust och den strre eller (indre utgifter fr aktiviteter eller resurser fr att erh'lla sa((a grs$ Trots deras os kerhet9 vi kan (en &'da

skalorna teoretiskt och praktiskt gra utan9 och &ara &ehver str va9 dels fr att (inska os kerheten i det enskilda fallet till (insta (jliga9 dels fr att vinna eller alla till (pliga &est ((elser i geno(snitt$ # all( nhet r det (ycket l ttare att gilla sa((a typ och ( ngd so( att j (fra olika typer och lika (ed sin (akt geno( att till e.e(pel l ttare att s ga o( oss en (atr tt s(akar & ttre n en annan n att s ga o( en do(stol oss s(akar & ttre n lukta en &lo((a9 l ttare att s ga o( oss en ('lning (er so( n en annan9 so( o( vi en ('lning (er so( ett (usikstycke9 ljus och sensuell njutning (ed varandra9 likso( hgre andlig gl dje (ed varandra fr att j (fra styrkan (ed s' sensuell njutning (ed strre gl dje$ # sj lva verket kan (an h vda att den art eller o(fattning av olika njutning r inte kvantitativ9 utan snarare j (fras endast fr den eller hjd$ -a(tidigt fungerar den i detta avseende (ed de j (frelser av styrkan i nskan av olika typ eller niv' riktigt lika v l so( (ed de j (frelser av ljusstyrkan i olika f rg eller av styrkan i olika toner$ Even o( vi vet anger ven (ed en (ycket liten skillnad i ljusstyrka (ellan tv' intilliggande liknande o(r'den (ed s kerhet so( r ljusare av de tv' so( de andra9 och vet skall ven l (nas ut vid sa((a hga toner (ed relativ s kerhet so( starkare eller hgre sv rd9 r do(en i detta avseende (ycket sv'rt o( f rgerna i olika natur9 ljudet av olika hjd$<en det r cker att &l'tt r (ycket ljusare eller (rkare n rd9 en hg ton r (ycket starkare eller svagare n en djupare9 s' skillnaden (ellan styrkan r o&estridligt$ Fr ingen tvivlar (en9 en &l'9 vilket r (ycket tydligt9 ljust o(n (nande9 so( en rd9 so( &ara r &ara ( rk&ara pauser vidare fr'n (rkret9 eller en knappt hr&ar l'g ton att n (na svagare n en hgljudd hg$ H refter ocks' ('nga en v ls(akande (atr tt lockar en konst njutning9 &est (de en annan tv rto( innan &eroende p' hono( det eller det &eslutet trtt &eviljats9 och so( en nskan o( n'gon for( av njutning ut(attad av den tid tid s' snart det ko((er snart den typen av likso( vervikt av styrka$ <ed det tidigare ans'gs uppskattningen av en (er och (indre i grad eller intensiteten av njutning och s( rta fortfarande ingen faktisk 'tg rd har varit densa((a9 vilket skulle inne& ra att inte l'ta uppgifter so( en&art anger en njutning eller s( rta r allt starkare n den andra9 (en hur (ycket s' (ycket det so( de andra g'nger var9 eller hur stor del av styrkan en viss njutning eller s( rta till varje enhet so( underliggande styrka grad av njutning eller s( rta har$ *id en s'dan grad (er teoretisk n praktiskt intresse saknas hittills fr njutning och s( rta9 (en frhoppningen r att utvecklingen av psykofysik9 efter har sa((a en (ycket vanlig <aPprinzip fr k nslan finns att e.pansionen d rav p' njutning och s( rta fortfarande ko((er att finnas9 utan naturligtvis varit tydliga synpunkter so( finns i detta frh'llande redan9 s' (edan f ngslade h r &egreppet en kvantitativ relation &est (ning (ellan olika styrkor av njutning och s( rta i all( nhet9 (en inte diskuteras vidare diskussion o( en s'dan &eslutsa(het kan vara$ 4cks'9 inte har gett den faktiska j (frande ('tt av gl dje eller s( rta9 n just &ara den uppskattning9 vare sig (er eller (indre9 vare sig tillv .t eller frlust9 intresset fr de flesta av de fr'gor so( ska tas upp i det fljande$

-v'righeter av sa((a slag so( de kvantitativa j (frelser av lust so( (issnje i strid (ed sig sj lv9 uppst'r9 o( gl dje (ed s( rta att j (fra kvantitativt$ # detta avseende anser vi inte att vi ska ta lite o&ehag i kpet9 o( det ko((er in oss en stor nskan att n'gonsin *ilja och aversion av fra(g'ng i v'ra planer att v ga (ot varandra9 och ofta varierar (ellan ekvivalenter av &'da9 lust ('ste ju ocks' kvantitativt kan j (fra (issnje9 och vi ko((er9 generellt sett9 so( ekvivalenter av njutning och s( rta ('ste se var lika starka enheter &eror i (otsatt riktning9 vilket i sin tur driver ska ( tas (ed deras effekter$ <ultiplikation av njutning so( n'gonsin kan nska (ed spridningen av (issnje fr'n fljande aspekter anses vara likv rdiga (ed (inskad s( rta och (inskning$ Den (edvetna enheten g'r lika &ra n r det g ller spridning av gl dje so( en (inskning av s( rta och troligen ocks' avspeglar (inskningen av gl dje i frknings s( rtan$ De id%er so( vi (ter (ultiplikation av njutning9 och att vi (ter (inskning av s( rta9 so( &'da r lustfyllt9 de id%er so( vi (ter (inskad gl dje och att vi (ter spridningen av s( rta9 &'da r olustig$ 7fter att du &ehver regler och lagar so( r ge(ensa((a fr &'da (otsvarigheter9 (en talar endast (ed avseende p' en$ 4(edel&art troligt n att det finns en intensiv ( ngd av njutning och s( rta9 kan gra att det finns en o(fattande9 frutsatt9 frst's9 r du&&elt s' stor so( geno(snittet eller konstant fr enkel varaktighet9 njet av en du&&el ett nje i ett du&&elliv stort antal ( nniskor ver tv' g'nger s' stor so( den geno(snittliga eller lika (ed den enkla nu((er$ -' vi kan s ga att 1 pplen distri&ueras till se. &arn9 kan producera se. g'nger s' (ycket gl dje so( ett enda pple9 en enda tilldelade D att n r en skara m individer tittar p' en rolig spektakel9 och alla so( &r ha sa((a nskan i 'tanke den totala njutning av sa((a m s' stor so( en nskan hos varje individ var dags9 och so( (an kan tala o( en (er och (indre av gl dje9 ('ste vi ocks' tala o( sa((a inneh'll$ <en o( nske('let inte r lika (ellan m distri&uerade ( nniskor9 vilket r fallet i verkligheten i all( nhet9 r den totala nskan mg'nger s' stor so( den geno(snittliga nje varje9 ven kontraktionen av den geno(snittliga redan den intensiva grad kr vs $ D refter9 (en all verksa(het so( kan gras (ed ('tt so( ocks' kan gra det 7.tensions(aPzahlen av njutning och s( rta$ C r det g ller tidigare &est ((elser9 kan fljande (ycket generella fr'gorna inne& r9 so( jag kallar v rlden fr'gor o( gl dje och s( rta9 och so(9 ven &ortsett fr'n referensinst llningen av villkoren i gl dje och s( rta till de av gott och ont9 &eh'lla deras intresse9 &ara utan dessa referensinst llning inte skulle l'ta sin relation (ed de intressen so( representeras av de konceptuella cirklar av gott och ont9 k nner igen$ =ort sagt9 r det de (est all( nna fr'gor o( nje och (issnje ekono(in i v rlden9 och den &r d rfr ven fr'gor kring vilka det n'gonsin kan agera i tvister (ellan pessi(is( och opti(is(9 for(uleras (er detaljerat n i all( nhet att finna$ l C r de grundl ggande villkoren fr njutning och s( rta s' att su((an av Lust Nso( produkten av intensitet och o(fattningL i hela tiden och ry(den r lika (ed su((an av s( rta9 eller strre n de &elopp so( i det hela tagit ver andra $ =ort

sagt9 inte fallet9 (en det so( do(inerar ut(ana dig sj lv hela (otsvarigheter av njutning och s( rta@ + 4( under fruts ttning att su((an av njutning so( unpleasure varierar (ed tiden9 (en inte frh'llandet &'de konstant9 eller v .er en successivt hgre kvoter n den andra9 eller till slut finner en alternativ uppg'ng och fall (ot varandra i den typ av plats so( periodvis 'terst ller j (likhet eller en viss del av sin Uuanta och o( igen$ , Fr att Traces sa((a frh'llande (ellan njutning och s( rta9 so( &est'r i hela tid och ru(9 fr varje enskild varelse antar en vertiden fr sj len efter dden9 eller fr&li en del av varelserna i hela vid en nackdel eller frdel (ot de andra$ / *ad r det inledande tillst'ndet och att det slutgiltiga tillst'ndet i v rlden so( helhet och den enskilde9 s rskilt (ed avseende p' deras gl dje och s( rttillst'nd9 eller9 s' l'ngt att inte tala o( en inledande och sluttillst'nd i en v rld utan &rjan och slut9 vilket tillst'nd r sa((a ordning so( appro.i(eras t nka9 ju l ngre du deras stater i tid sp'rade &ak't eller fra('t$ -o( den (est grundl ggande av de tidigare fr'gorna i varje fall9 det frsta so( g ller o( inte redan (er eller (indre frdo(sfulla geno( sina svar p' svaret p' den andra9 so( redan finns i en del$ 4ch visst r det en fr'ga av stort intresse9 efterso( de kunde visa att i hela tiden och utry((et (er njutning inte kan vara en s( rta9 s' skulle &ara en g'ng p' &ekostnad av andra9 en person endast p' &ekostnad av andra ( nniskor eller kan vara lycklig i en annan tid av sitt eget liv$ Den eviga salighet i sig kunde &ara vara en (otsvarighet till en lika stor fan av den frd(da9 eller en &ak't coDevigt tillst'nd av nedst (dhet$ <en o( ens ndv ndigt i (er s( rta n gl dje under hela hans9 s' skulle n'gon vilja att &eklaga all lycka i v rlden9 efterso( det skulle uppv gas av detta &ehov av (er s( rta9 olycka9 och det skulle ha varit & ttre o( en s'dan d'lig v rld fanns inte9 s' r synen p' pessi(is(9 faktiskt$ Det r ostridigt nu ko((er ('nga att vara &en gna att avgra denna fr'ga i enlighet (ed deras nske('l eller religisa preter(inals9 utan att fra den har allts' en su&jektiv &eslut ocks'$ Fr o( det en&art p' folkets vilja9 s' han vill ha det onda n'gonsin nska &ort fr'n v rlden9 och n s' l nge ondskan e.isterar faktiskt9 s' kunde en onskad reaktion p' den frsta v rldsfr'gan &land det onda so( han har att acceptera$ 4ch Gud har en g'ng erk nt aversion ver gl dje i v rlden9 utan att vi frst'r orsaken till denna r tt9 so( vill diktera fr hono( &ehandlingen av &'da9 ja ve( kan &esluta9 efterso( ven Gud inte kan gra tv' och tv' gr fe(9 o( inte en lika stark (etafysisk o(jlighet att producera sa((a ( ngd njutning utan s( rta9 r det inte9 fr vrigt hindra Gud9 den eviga gl djen av det goda9 den eviga (issnje zuzuerteilen ondska so( ndlig avgift$ 4ch det kan r cka ('nga teologer att ha ens fallit en ndv ndig likv rdighet av njutning och s( rta so( helhet9 (en det kanske inte nnu (ter varandra so( nskar alla sina (edD( n den ulti(ata &liss$ 4ch s' ko((er du fr(odligen hitta anledning till strid9 (en inget &eslut p' det h r s ttet$ 7n filosof kan l tt &ygga p' fljande karakt r till fr('n fr den ndv ndiga likv rdighet av njutning och s( rta$ Cjutning och s( rta r i opposition9 (en verallt kallar (otsatser i (otsvarigheter$ -'lunda kan positiva och negativa sekvens

av siffror9 de positiva och negativa el9 (jlighet till rrelse i en riktning och lika rrelse i (otsatt riktning$ Aa9 o( den v rld (an frest ller sig fra( ur en likgiltighet tillst'nd9 s' hon kunde inte g' p' annat s tt och kan inte e.istera p' annat s tt n s' so( (otsatser9 inklusive njutning och s( rta9 ko( in (otsvarigheter ifr'n varandra och fr alltid envisas (ed (otsvarigheter$ 4ch visst9 o( villkoret fr en likgiltig ursprungliga tillst'ndet i v rlden skulle vara r tt9 likso( konsekvenserna skulle vara korrekt$ <en villkoret skulle verkligen9 verkligen9 s' skulle fr(odligen aldrig ha en verklig v rld uppstod$ Er det inte snarare s' s tt fra(ko((it att det var av sa((a eventuella (otstridiga faktorer av9 so( vi kan kalla det positiva fr'n &rjan i verkliga vervikt (ot den andra och fr&lir fr alltid9 och endast tid och plats9 en (inskning eller ett steg &ak't9 (en ingen fullst ndigt avl gsnande av andra erfarenheter$ *isst9 det finns s' ('nga negativa so( positiva tal i enlighet (ed konceptet9 (en det finns inte s' ('nga (en faktiskt r knas9 och siffrorna l ggs i (onstrusa vervikt (ot den su&traheras9 och det finns o&eskrivligt (indre skuld so( en positiv tillg'ng$ *isserligen kan varje rrelse ven ovanst'ende i sa((a storlek i (otsatt riktning v ntat9 (en trots detta sa((a thinka&ility krets alla planeter i sa((a riktning9 kallar vi de( r tten att h'lla dig sj lv och ta runt solen9 och alla delar av planeten deltar i denna rrelse geno( att &ara lokalt delvis (inska detsa((a geno( sin egen rrelse en liten9 delvis frst rka$ Cu9 naturligtvis9 egentligen varje planet i ena halvan av sitt lopp runt solen (otsatt riktning n i den andra9 (en ve( vill h vda att kontrasten (ellan njutning och s( rta r j (fr&ar snarare (ed detta so( den typ av (otsatt rrelse$ *arje utveckling kan ocks' vara s ker p'9 att hon en g'ng upp9 r lika &ak't fra('t frfljd so( i t nkande9 (en v rlden r alltid utvecklas p' det hela9 forts tter i sa((a riktning9 och aldrig 'terv nder ett &arn till&aka i liv(odern9 anl ggningen i fret 9 en nation till&aka till sitt ursprungliga skick9 ven o( partiella regressioner saknas inte$ A (frelsen av njutning och s( rta (ed positiv och negativ elektricitet utan g ller ven andra i de (est grundl ggande aspekterna inte9 varfr skulle han gra o( likv rdighet$ -' kan inte vara positivt elektrifierade en kropp utan att en annan i dess o(edel&ara grannskap r elektriskt negativ eller positiv (en frlorar el$ D re(ot kan en person vara lycklig utan att hans granne r d rfr olyckligt9 ja han kan gra glad av hono( sj lv geno( att f' gl dje9 och utan p'vis&ar katastrof fr ytterligare frst'else fljer$ -ka det vara en dold relation9 s' det kan 't(instone h rledas analogt (ed el$ Bortsett fr'n all analogi9 kanske (an vill h vda att vi nskar alls att &ara kan k nna i enlighet (ed sin kontrast (ed s( rta9 och det r sant9 det l ngre v dret var d'ligt9 ju (er vi njuta av det fina v dret9 ju (er vi hungrar pl'gat9 desto (er njutning &eviljade oss sa((a l ttnad$ *arje k lla so( Blunts alls av l ngden fr'n och (ellan infallande (issnje k nslighet kar det igen$ <en det r nnu inte &evisat9 kan detta nje n'gonsin uppst'r (ot (issnje en&art i opposition och i enlighet (ed antitesen9 och )laton skilde en resulte och ett sj lvskapat inneh'll$ Det kan s(akrik oss n'got utan oss s(akade n'got fult9 ett konstverk so( oavsett att vi ogillar en annan9 och fr(odligen n'gon kan tala o( en tid n r han har alltid9 eller 't(instone funnit (ycket ut&rett glad hela$ -lutligen9 kan du kanske vill fastst lla grundl ggande likv rdighet av njutning och

s( rta p' en psykofysisk hypotes$ 5nta till e.e(pel9 r det so( -ocialize till tillv .t9 apati och frlust av kinetisk energi av rrelse D en hypotes so( nyligen har satt upp riktigt D s' skulle vara i enlighet (ed de k nda lagar &evarande av energi9 i sj lva verket9 njutning och s( rta ko(pensera fr all tid och ru(9 och gl djen anslutit sig av avl gsna relationer p' en plats och vid en tidpunkt (ed (issnje fr andra p' andra platser och i tid$ <en (in uppfattning (ots gs av erfarenheterna av denna hypotes$ C r(ar sig s(nen9 den levande kraft9 inklusive psyko av hela kroppen faller9 (en ger sover inget (issnje9 och det (est v'ldsa((a passionerade sp nning kan lika g rna vara unpleasura&le so( lustfyllt$ Det finns ocks' en hypotes till andra an&ud so( inte uppfyller sa((a (ots gelser i upplevelsen9 och att helt andra resultat leder Navsnitt 3*###L9 (en vi l (nar psykofysiska hypoteser alls 't sidan$ <ed alla de tidigare all( nna verv ganden so( r den frsta huvudfr'gan9 och (ed det resten r fortfarande os kra$ Cu kan du ska det &eslut geno( erfarenhet9 &ara det erfarenhets( ssiga &alansen (ellan njutning och s( rta i v rlden orsakar en (er eller (indre vag och su&jektiv &ed(ning9 vilket kan ge ett helt annat resultat9 &eroende p' sin upp( rksa(het (er p' ljusa eller (rka sidan av v rlden r &eroende9 och v gas (ot varandra vikter so( uppskattade$ Hart(ann har sa((anst llt (ed anerkennens8erte( se skarpsinne fa&rik v rd k rlek och skr ((ande fullst ndighet n'got so( gr v rlden ett faktu( s' d'ligt9 aversion alltid varit och fortfarande visas i vervikt (ot viljan$ 4ch n r du er&juder varje individ lidanden (assa el nde fr hela grupper av ( nniskor9 (assa el nde av krig9 'r av hungersnd och pest9 (assgry(heter i naturen i den dagliga ka(pen fr varelser fr tillvaron9 de tusentals angreppspunkter so( kropp och sj l9 ser ut och p' s' s tt frutser att vi en fysisk eller psykisk s( rta i dagar9 veckor9 ('nader9 'r av pest9 inte vill ha tr'kigt9 (en d (par varje nskan snart9 desto sna&&are9 ju strre den r9 vi var Uuelles av gl dje ntligen trtt r dock inte en s( rta trtta oss9 s' att s ga9 n r alla l gger p' en hg9 och den gl djen vill &ara so( n'got vardagligt och d rfr illusoriskt och visas o( hur du inte ska hitta den pessi(is( i den hgra$ <en det finns ocks' kontra verv ganden att gra$ -kulle fr(odligen en nskan att leva i det hela verv ger9 o( inte gl djen i livet hela ;&er8ge@ Aag kan ven o( (ig9 det faktu( fr'ntar inte att (issnje p'tr ngande zusa((enh uft i strre (assor fr upp( rksa(het n lusten d rav> (en &r ven (annen fr varje hel Taler lust9 intar han en hel Taler roll tar (issnje p' kpet ha9 s' det skulle vara ett falskt p'st'ende9 &ara dalar och dalar roller so( frv ntas (ot varandra n r (annen av (inut9 ti((e9 dagsln av sitt liv r oftast &etalas i lust och lust re re$ <en r det inte sant@ L't oss frest lla oss att storleken p' den gl dje so( av s( rta i olika platser i v rlden9 de (ed en rd9 detta geno( en svart konturlinje NordinataL ver en niv' sl tt innan9 ver s' vi r stora svarta &ergskedjor relativt ekono(iska och spridda rda &ergen se och kan l tt vara &en gen att h'lla de svarta niv'erna i vervikt (ot den rda9 (en landet (ellan &ergen r p' l'g hjd ver den niv' plan9 (en att den stora e.pansionen kan vara rd9 och su((an av de rda hjder (en su((an av det svarta lika eller de sj lva inte kan sl'$ # sj lva verket r det ett av de ('nga s tt so( s( rta och njutning inte uppfyller kvoten av ett enkelt (otst'nd so( gl djen en frdelning

r helt annorlunda n frdelningen av (issnje9 och utan h nsyn till9 kan du inte vinna n'gra resultat$ Fr detta verv gande hr fra(fr allt att9 ven o( (issnje k llor inte kan vara rakt p' sak (ed kontinuerlig e.ponering s' l tt so( k llor till gl dje9 s' pl'ga oss (ycket (er h'll&art9 detta ko(penseras av att k llor till njutning kan frnyas efter ('ttlig njutning och ('ttlig tiden9 (ed st ndigt ny effekt och efterso( vi sker nje9 verkligen frnyas s' ofta so( (jligt9 sa(tidigt so( (an forts tter (issnje k llor vi (ter relativt s llsynt &ara (ot v'r vilja och anledningen till att vi gr allt &ara fr att undvika de($ Hur kan (an vara (orgonkaffet s(akar nytt varje dag9 ven o( han kan njuta av inte forts tta det so( pesten fortsatte hono( en tandv rk kan9 fr att njuta av hundratals henne (orgonkaffe sa(t deras lunch varje dag p' nytt (ed gl dje9 av vilka endast ett f'tal9 och dessa endast te(por rt pl'gas av en ih'llande fysisk s( rta$ Aa ve( kan s ga att nskan o( ett dagligt ar&ete9 viljan att lska9 ra9 jag gr &ra och s' Blunts i en annan (ening n att (an kan inte ha de( hela tiden i (edvetandet9 dock outt(liga k llor av 'terko((ande gl dje ligger i det$ Fiendskap9 kan hatet vara (ycket &ittra och (ycket &ittra konsekvenser9 (en de r &ara ett undantag9 (en gl djen i k rlek och ka(ratskap i det vanliga livets g'ng intr ffar$ *ad r v rre n ska(9 (en det finns (er ra i v rlden so( en ska($ <ot tusentals so( sv lter9 det finns (iljoner so( a&sor&erar det9 (en det frutseende av ( ttnad hjer inte &ara oftast (issnje (ed sv lt9 (en vertr ffar det (ed gl dje$ #ngen (an fruktar9 (en n stan alla hoppas hela sitt liv9 och o( hoppet att uppfyllas eller inte9 s' det &idrar till njet av livet$ 5lla i alla de illusioner so( fr nje9 inte (indre njut&art9 att de r illusioner9 och s' pessi(isten Hon stryker or ttf rdigt fr'n fakturan$ )ersonen i fr'ga verhuvudtaget i alla fall9 s' l nge han lever9 och det finns alltid positiva njes nda('l eller r det fr att frhindra eller undanrja k llorna till s( rta9 vad han str var efter det$ Det finns9 (en i det dagliga utvecklingen av livet outs gligt (er av de s(' syften9 har (annen fr dagen uppst'r uppn's inte uppn'tts9 och d r (an v nder strre syften9 (ycket vanligare varje dag ett frsta steg so( ett steg till&aka i frh'llande d rtill gjort 9 inte &ara fr att uppn' det ('l i sig9 dock9 (en ocks' v ntan p' prestation i utfor(ningen9 ntligen n'gon appro.i(ation till den i k nsla av gl dje$ C r jag utfr en logarit(isk &er kning9 d' varje klassificering av en logarit(9 so( jag &eskte9 tillsa((ans i propositionen o( en liten verstiger trskel nje9 och det geno( att den so( gr ver upp en s ng9 var och en &an&rytande cere(oni p' s((erska so( str cker sig runt en duk 9 varje n'lstick9 kort sagt9 vilka jo&& du har i 'tanke9 varje rrelse9 steg9 so( levererar uppn'endet av syftet$ Even o( nu detta verstiger trskel nje geno( att forts tta geno( tiden fr en vanlig anst llning geno( till de enskilda gon&licken s' liten att den l tt undg'r upp( rksa(het och (inne9 och du kan vara &en gen i 'ter&lickar p' syssels ttningen9 snarare en Hing &edriver p' trskeln ses i n trskeln till gl dje9 (en du kan ocks' fr(odligen vara (edvetna o( att v'ra vanliga &utiker snarare n den niv'9 so( vi refererar till so( likgiltighet9 f' v'rt sinnestillst'nd9 och jag ser faktiskt detta so( en viktig faktor gl djen i livet$ Caturligtvis kan ge oss en ar&etskraft &lir fr sur eller ange (ot&judande &arri rer eller vi tvingas ar&eta &ara fr andra nda('l n9 och kan sakna i isoleringscell i syssels ttningen$ <en det r inte

regeln9 just d rfr9 efterso( det skulle v cka (otvilja fet(a i v rlden har v rlden inr ttat p' det hela till det (otsatta$Du ser en (urare eller sten&rytare o( han gr det fr att vara fr sur9 och n r han finner vackrare n ar&etsdagen sndag9 skulle han snart inse vad han frlorat o( alla dagar &orde vara sndag$ 4cks' v lko((en fr ndring av ar&ete (ed vila r (ycket vanligare n trtthet eller tristess$ -v'righeter r deras ovilja effekten inte o(edel&art frenas (ed fra(synthet att vervinna de(9 freko((er s llan i sa(&and (ed daglig verksa(het9 och (an ko((er till r tta9 den tidigare s( rtan r oftast ko(penseras av gl djen att vervinna$ Det ar&ete so( n'gon gr fr andra r inte gjort n stan alltid sa(tidigt fr sig sj lv9 ja9 det ligger i en av de (est effektiva h vst nger lust ekono(in i v rlden9 att syftet (ed individen i sa(h llet snarare fr (jar tr ffas so( l'sning och frregling9 och o( det r i den & sta institutionen i detta avseende saknas fortfarande str var fretaget (er och (er av sa((a sak$ 4ch l't oss inte gl((a alla en nskan so( drar den l'g p' en ('ttlig niv' av v rlden9 &land annat hjdpunkter av sa((a9 efterso( det finns de nnu att ta h nsyn till$ 4ch det so( sl'r (ig so( n'got$ 7n ge(ytlig kv ll i sociala kretsar9 utsikten i en vacker och h rlig ansikte9 frsta g'ngen av ung k rlek9 k nslan av att veta i gl dje och sorg (ed en eller en (an9 gl djen i (oderskapet9 gl djen att v lko(na en stor g'va eller att ge julafton9 den vackra synen p' en resa so( 2aphaelsche -i.tinska kapellet och Beethovens K (oll sy(foni9 och allt nd'9 fr att vara fra(fr allt ett rent sa(vete och (edvetande i Guds h nder$ Det vore synd o( v rlden inte fanns (ed allt detta$ =an vi nu ocks' (ed de tidigare verv ganden9 den pessi(istiska syn p' vervikt av s( rta ver nje i v rlden inte (ot&evisar perfekt stringens9 s' i alla fall sa((a sk rpa och d r(ed (ildra frsvara sin ensidighet$ Aag upprepar9 r fr sv'rt att avgra (ed s kerhet s ga erfarenhets&ed(ningen$ 7fter alla tidigare verv ganden9 jag erk nner9 den vill jag sj lv ofta verka so( o( allt tas i alla (issnje utan i hela ;&er8ge9 och hur kan jag fr'ga runt9 so( det verkar (est &ara9 (edan han fortfarande kan njuta av so( livet $ <en antar att det verkligen var s'9 s' det r den viktigaste fr'gan so( den ('ste ko((a oss &est (t nnu inget (indre n en pessi(istisk k nsla$ Faktu( r att vi nnu (er n fr'gan o( de &efintliga villkoren fr njutning och s( rta att intressera fr'gan o( huruvida och i vilken (ening9 frh'llandet (ellan utvecklingen av tiden9 so( vi g'r sj lva9 fr ndring9 och vi &orde kunna acceptera att riktningen ko((er till det & ttre fr'n det s (re9 och vi & r igeno( allt lidande9 r det ocks' &ara g'r att (ta (ed &ortg'ngen av denna v rld9 en lycklig final stater9 kan vi fr'ga oss sj lva en nu otillfredsst llande tillst'nd (ed avseende p' dess fr& ttring och fra(synthet sjunkit till sitt ('l kan$ Cu r v rlden inte st'r stilla9 och det r s kert att9 s' l'ngt so( det till ggsavtal so( ko((er fr'n (edvetna enheter9 det h nder k llorna av s( rta fr att skydda och ka k llorna till njutning9 eli(inering och (inskning9 i vilket fall so( helst9 har en nskan h r en klar frdel fra(fr (otvilja infr var (an skulle kunna tro att o( ens (issnje initialt enor(a ;&er8ge slutligen hade en nskan att ge vervikt$ Even sl'

otaliga frsk att fr& ttra tillst'ndet i v rlden9 (isslyckas eller (issvisande9 (en de r i all( nhet fortsatte tills de slutligen lyckas nd'9 och varje fra(g'ng r &ara steget till en ny succ%$ 5lla anv nd&ar so( konst perfekt i denna (ening9 en uppfinning out&ids alltid den andra och vetenskaperna er&juder alltid den nya hj lp(edel fra(steg$ Cu9 ven o( kosty(erna individens (ed dr kterna9 ' den andra ko((er i konflikt9 (en fra(fr allt enskilda dr kter ocks' gr en (er all( n kosty(er g llande att ko(penserar fr alla dessa konflikter till frdelarna (ed v lf rd9 lycka di staten (er och (er$ # den (eningen r9 att under tiden D o( (an j (fr &ara tillr ckligt l'nga och tillr ckligt stora utry((en D perfekt religion och (oral9 lagar9 statliga och sociala institutioner (er och (er och (er perfekt det (er utspridda ver jorden$ -ka nu naturligtvis inflytande och ar&etet i de varelser till att fr& ttra sina villkor geno( frs (rade p'verkan p' den del av den o(edvetna naturen forts tter gehends skalorna h'lls9 kan fr& ttringen inte gras$ <en tv rto(9 en stor teleologi av naturen9 eller ska vi s ga att &ehaga andan9 ett orsakssa(&and so( i fra(g'ngarna undantar sig so( teleologi9 ar&etar hand i hand (ed folkets vilja$ Hur stkigt so( saken fr'n &rjan i har sorterats9 nu g'r solen och ('nen sa(tidigt so( klockan9 s' l tt och den frsta och uppfriskande v r(ek lla p' en h rlig &l' eller stj rnhi((el ovanfr huvudet p' (annen9 och o(v nt9 styr ( nniskan och &eror alla varelser p' och p' ett (er till en &lo(strande tillvaro under de givna kli(at och lokala frh'llanden9 och har ka(pen fr tillvaron i sig &ara att t nka p'9 det & sta so( inr ttats fr att l'ta s ga torget$ 4( du fr'gar varfr det nnu inte har frt vidare trots detta fortsatte vandra alltid i sa((a riktning tendens till fr& ttring fra( till idag i v rlden9 s' att (an kan vara tveksa( till och (ed nnu9 vare sig gl dje9 oavsett o( (otvilja r'der9 eller kan till och (ed &en gen att den sista fortfarande h'ller fr de flesta9 kan det vara svaret att du kan &e vid varje punkt d r v rlden r en del ko( till och varfr hon inte (en det forts tta att sl ppas ut9 ko((er det &ara vara s' att de9 den ytterligare (an ser &ak't9 det var l ngre till&aka$ Den verg'ngsst lle strre (otvilja (ot trtt (en kan vara fr varje stj rna so( fr varje varelse i synnerhet en annan$ )essi(isten hittar frst's av alla so( inte var slagen9 (en o( den andra sidan9 h vdar> frst9 att n r en (an r alltid ute efter att ppna nya k llor till njutning9 r det &ara fr att han s' s('ningo( d (par (ot den ga(la9 ven p' &ekostnad av 7(f nglichkeit fr ga(la (ottaglig fr den nya viljan9 fr det andra9 att allt efterso( utvecklingen av den ( nskliga kulturen9 k llorna till gl dje frka sig och kar9 sa(tidigt (issnje (ultiplicera och kar9 s' l't den ruder tillst'nd antiken inte en (er olyckligt att inte fler odlas (ed en gladare9 kan frv .las9 fr det tredje9 att vi hittar n r (an tittar till&aka i tiden lika uppen&ara (otg'ngar n fra(steg i fr& ttringen av frh'llandena$ =ort sagt9 att alla str var efter att fr& ttra tillst'ndet i v rlden9 (edfr den ocks' l ngre n den ga(la relationen (ellan njutning och s( rta &ara i en ny for(9 fr att h'lla ny utvecklingsfas uppr tt9 skulle till och (ed frv rras9 dock utan att detta ar&ete staten$ 4ch ve( frnekar att inv ndningar av denna typ av ko((entarer r att ha p' sig$

-a(tidigt finns det9 so( redan har p'pekats k llor till gl dje9 (ot vilka ( nniskan aldrig d (par9 (en so( han upprepade g'nger 'terko((er regel&undet (ed ny fr schr9 (en i den ('n so( det d (par (ot k llor till gl dje9 det r &ara infor(ation &ort so( de i&land strre av k llor9 dels strre lust att &ytas ut9 och nya k llor till o&ehag so( ('las upp (ed det9 ven o( det r i oordning9 och h (ningar av nya k llor till gl dje9 fr'n vilken (an9 (en inte fr att s ga att de plockar upp sa((a9 och ko(pensera$ Dessa strningar och h (ningar kallar igeno( s( rtan9 vilket de vaknar9 till och (ed s' kraftfulla enheter fr att hja de(9 desto starkare r de9 i den verksa(het so( r relaterad till r i sig en k lla till gl dje9 en annan i den frutseende av ndlig uppg'ng och i detta ven krningen av njutning$ *arje regression fr att fr& ttra villkoren ntligen kan endast &etraktas so( en ny start p' desto & ttre$ Cu r det sant att (en tillf lligt och lokalt h'llit s'dana &akslag9 vilket gr det sv'rt att dra en viss slutsats av j (frelsen av tidigare och nuvarande tider fr hela tiden9 (en ('ste ka s kerheten9 desto strre perioder och o(r'den so( du flyttar till j (frelsen$ 4ch jag tror att ingen kan hitta tid fr stylta hus i kultur tid so( vi lever i idag9 och de stater i dagens vilde9 tar oss till&aka till den tiden9 zur;ckzu8;nschen fr v'r kultur *illig att &yta eller orsak$ Det r sant9 en grvre tillst'nd r inte ndv ndigtvis en ungl;cklicherer9 (en o( inte k nner var och en s ger att generellt sett r det r'a tillst'ndet (inus villkor lycka9 (er lidande9 &land annat9 so( den odlade9 skulle det inte vara s' fredrar att avgras9 och du kan verkligen h vda att de inte &evisa att det var &ara en illusion av fra(g'ng9 och kan inte s ga att vi fredrar den nuvarande9 efterso( det r den nuvarande precis tv rto( (an g'r alltid (ed sina nskningar o( l get fr anv ndning9 och endast i den ('n de kan d' ocks' fr(odligen vill till&aka enklare stater9 (en ocks' idylliska9 har(oniska (ed naturen frest ller sig9 (edan de pri(itiva frh'llanden av folket r precis tv rto(9 o( deras parti snarare en st ndig ka(p (ed natur$ Det skulle vara alls konstigt9 efterso( allt r frst's i v rlden9 kunskaper och f rdigheter so( p'g'r n r ordern vars (arknadsfring r att gra ( nskligheten sist (ed allt so( finns kvar r i sa((a register9 inte i fldet av dessa fra(steg ven (ed einginge9 dvs det tillst'nd av lycka fr ( nskligheten$ 4( e(ellertid varje nytt frskott av sa((a nya hinder uppst'tt9 varvid partiella returflden orsakas till hela floden (en ko((er s' vidare$ Bnder tiden9 vad kan 'terg lda pessi(isten av en opti(ist n r det ntligen gr inv ndningar p' fljande s tt (ot hono($ Har du n'gra v l geno(t nkt att o( du vill ta ett steg fra('t n r det g ller att ka njutning eller (inska o&ehag p' o&est (d tid fr fra(tiden9 har du gl djen till&aka in i o&est (d avtagande9 tror (issnje o&est (d tid v .er9 tveksa((a till dig (en inte v rld &rjar (ed o ndlig (otvilja och t nka igeno( eoner (ed en enor( vervikt (ed s( rta g'r &ort innan det sa((a har ko((it till idag knappt godtag&art tillst'ndet i v rlden geno( gradvis (inskning$ -kulle vara ens erk nna vad jag inte erk nner att det ko((er att &li (ed v rlden &lir & ttre efter (in dd9 och de verlevande efter (ig f'r det ko((er att f'9 vad hj lper (ig o( jag inte har n'gon

del i denna fr& ttring efter en el ndig krning av livet $ Fr (ig var denna v rld alltid d'ligt9 och v rlden i sig r i d'ligt9 att det inte finns n'gon fr& ttring r att tillr ckligt ('nga ( nniskor$ Bnder tiden den frsta slutsatsen9 vill du aldrig st nga p' o&est (d tid &ak't9 i sig inte r &indande9 efterso( den asy(ptotiskt kan n r(a sig lite fra('t eller &ak't p' o&est (d tid en noll eller ndliga v rden utan att verskrida den till positiv eller negativ riktning9 s' &ehver en tillv .t p' (issnje eller en (inskad aptit p' o&est (d tid &ak't frfljda9 inte att leda till en o ndlig (issnje9 (en kan vid frsta utsikten &ak't in i det hela d' fortfarande tveksa(t tyckas9 fr de varelser so( sticker ut i alla fall denna inv ndning i sig9 efterso( de freko((er endast i &egr nsad tid (ed en &egr nsad grad av njutning eller s( rta till e.istens9 det vill individualisera fr'n den all( nna tillvaron ut9 endast inv ndningen (ed avseende p' deras fra(tida kvarlevor finns9 och vi &ek nner att vara s' l (pligt och ndv ndigt att v'ra tidigare verv ganden gillade fr att (ta den ensidighet och attacker av pessi(is(9 (en de slog (ot den frsta delen av att leverera &ollen (ed avseende p' det frflutna av hela nnu inte9 och st lls (ot den andra9 s' att fra(tiden fr de varelser9 ingenting utest'ende$ Bara vi r (ed v'ra kontra verv ganden slutar inte d r$ Det 'terst'r en sista steget so( leder naturligtvis fr'n o(r'det erfarenhet ino( o(r'det av tro9 (en so( nyligen har ko(plett alla vyer i &redd och hjd9 och d rfr till det v l fr'n &rjan$ Den pessi(istiska syn p' natten kan detta steg so( dagsvyn inte &ara detta inte &ara tar till&aka hit igen9 inte sl'ss9 de &ara inte gra det (ed$ Egg9 s ger pessi(isten9 efterso( du inte kan (ot&evisa (ed erfarenhet (ig9 frsker du det (ed en tro p' det &l'$ 4ch naturligtvis9 den pessi(is( i natten visa och negationen av en tro so( g'r utver hono(9 h nger ihop naturligt$ Bnder tiden9 tron p' Gud och Livet9 och fr v rlden geno( de a(&itisa9 hgsta och sista9 (en inte tros ('l i den &l'9 efterso( det ocks' r utan h nsyn till opti(istiska p'st'enden hans andra &reda std i dagsvyn$ <en det visar sig h r till de teoretiska frdelarna (ed dagsvyn ven praktiska d' att hon oss o( ndv ndigheten av pessi(is( duka &efria hono(9 och so( kan ha en praktisk princip o( tro Nkapitel #3L hj lpa sig sj lva fr att stdja det$ -aken r den> det finns alltid en (er generell liv under individens liv och en andlig individens efter detta liv9 f'r v rlds fr'gor o( gl dje och s( rta ocks' gras (ed h nsyn till detta9 och &ara s' l'ngt (ed slutsatser fr'n det so( vi kan uppleva i v'rt &egr nsade liv i denna v rld9 so( ska &esvaras9 so( vi ser i vilken (ening fr ndringen av fritidss( rttillst'nd redan denna sida (ed ut&yggnad och fr& ttring av de all( nna villkoren i tillvaron$ * rlden fr'ga (en vad relationen (ellan njutning och s( rta so( n'gonsin funnits i det hela9 sa(t huruvida och p' vilket s tt det handlar o( fr ndring faller fr dagsvyn (ed fr'gan tillsa((ans9 hela r frh'llandet (ellan njutning och s( rta fr Gud9 och hur l'ngt det Gud fr ndras$ Fr (edan Gud & r alla hans varelser i sig sj lv9 & r han ocks' alla dess njutning och s( rta sa(tidigt (ed all den sj lv9 so( kan skas i de (er all( nna och hgre avs ttningar och freko(sten av relationer (ellan och ver varelserna$ Tillg'ngar so( vi inte h'lla reda nu fr'n v'r l'ga synvinkel9 dessa villkor och relationer (ed tydlighet och s kerhet fr de vanligaste och hgsta delarna av det

gudo(liga liv i det9 ko( g rna och st' verv ganden so( fljer fr resten av tro till an&ud so( inte p' Gud 7ndast frh'llanden en hgre gl dje n de varelser e.isterar9 (en att ut&ytet och uppfljning spel av njutning och s( rta i o(r'den (ed creaturely r i sig ett av dessa villkor$ Aag ser en ('lning &ara p' intrycket av de enskilda linjer och f rger9 och deras enkla freningar9 s' jag vill tro att det r ett hopplst trassel och oreda$ <en jag ser det so( en helhet9 s' att jag kan skapa en (ening 't det so( ger (ig en gl dje so( jag inte skulle kunna ta igen den su((an fr den enskilde so( ska gripas9 och (edan inte &ara den l gre s( rta9 den ideologiska fr'n skulle dyka upp rran av linjer och f rger av sig sj lv9 inte &etalar9 (en ocks' s( rtan uppv gs so( kunde dyka upp fr'n uppfattningen o( inne&rden av n'gra av de strre delarna av ('lningen i sig9 det r &ara r tt ('lningarna$ # all( nhet9 det kr ver9 so( nu ven st'r gl djen och s( rttillst'nd (ed varandra9 att godset av sknheten i detalj9 s' kontrasterna i detta avseende i syfte att uppn' strre och (er varierat hgre sknhet hela$ -a((a so( fr den so( tar e(ot visionen o( ('lningen i sig r sant fr konstn ren so( producerade den i sig$ Det r inte &ara (ed ('lningen9 r det (ed all konst fungerar p' det s ttet$ # st llet fr konstverk i v rlden so(9 i st llet fr konstn ren och 'sk'daren sa(tidigt satte Gud9 &ara att den har en (er in't i frh'llande till det p'verkade hono( v rlden so( konstn ren fr sitt ar&ete$ Cu9 naturligtvis undrar o( v rlden just konstverk j (fr&ar eller vad s ger sa((a sak9 o( en r tt konstverk r en sann &ild av v rlden$ Finns det fortfarande tillr ckligt d'lig konst i v rlden9 (en inte allt i v rlden r verhuvudtaget ett konstverk$ Det r sant9 (en varfr det r d'lig konst@ 7fterso( konstn ren varken k nslan av all lust och all s( rta9 so( ko((er fra( ur &ehandlingen av hans ar&ete9 och inte heller den kunskapen att anv nda alla villkoren fr njutning och s( rta9 eller kraften i alla syften hans insatser har$ <en hans k nsla9 hans kunskap och fr('ga varierar l ngre och hgre i dessa relationer9 ( sterligt hans verk r> Gud i dag (en r ckte i detta avseende alla konstn rer$ 4ch o( allt r inte alls ett konstverk i v rlden9 r verkligen inte allt i sj lva konstverket s'dant$ -' hela v rlden kan (ycket v l so( en verv gande frlustgivande konstverk fr en allo(fattande och d r(ed en hgre niv' relationer &eter (edveten o( (edvetenhet9 utan att &ete sig p' det s(ala och l'g (edvetenhet o( individen r s'$ Direkt och all( nna fljande verv gande leder till sa((a sak$ # sj lva verket g'r tendensen alla (edvetna snarare p' sin egen njutning utan s( rta endast r villkoren fr den egna viljan och fljande tendenser individen ofta p' kant (ed en nskan och tendenser annan individ$ 7n allt strre o(r'de9 (en ett do(inerar (ed sina k nslor9 kunskap9 skicklighet9 desto (indre han kan (otverka effekter (ter fr'n utsidan och desto strre r dess fr('ga att interna konflikter fr det goda i det hela9 so( han kontrollerar9 so( han drar njutning och s( rta9 fr att ta (ed utsl pp$ <en geno( att ocks' verens Gud dag hela regionen av tillvaron i sig och h rskade ver den er&juder alla varelser$ Fr den gl dje so( kan dras fr'n de e.isterande staterna i v rlden9 det finns en nskan att frstora njet9 (inska s( rta9 fr (ja aptit k llor9 eli(inering av

s( rtk llor9 precis lika aktiv so( den frsta nskan att skilja (ottaglig$ Gl djen i att ge9 gra gott9 l kning av fysiska och (oraliska handikapp9 och nskan o( vackra verk av skapande9 fr& ttrad anv nd&ara faciliteter etc$ hr he((a h r$ Dessuto( finns det ett nje i frv ntan av fra(g'ng fr en s'dan aktivitet och en9 (en frst senare Nse nedanL so( skall &eaktas fr att ka nskan geno( riktningen av fra(g'ng$ Even efter alla dessa avseenden9 (en Gud vinner en kad lust ver alla sina varelser9 o( ledning av varelserna ven i denna riktning och fr& ttring av villkoren i v rlden (ed fra(synthet och riktning av fra(g'ng r &orto( de(9 p' det hela hono( v l till passJ n'gonsin alla sina dr kter och ar&ete fr'n hgsta niv' tar denna riktning$ L't oss 'terv nda h refter till9 frutse fr'gor9 ven fr att fras till ett s kert &eslut9 :orld Uuestion 2eturns huruvida och i vilken (ening njet tillst'ndet fr hela regionen av tillvaron9 enligt v'r syn p' Gud fr ndringar9 s' vi kunde frest lla oss p' den tidigare att nskan Uuantu( hela fr&lir konstant och endast frh'llandet (ellan sina stunder fr ndras av aktiva nskan att fr (ja k llorna till njutning och njet att frutseende av fra(g'ng h r r alltid s' (ycket a&ginge fr episoden9 so( (ed fra(g'ng fr att fr (ja sig (ottaglig nje eller deras k llor erh'lls9 D (en kanske tror att tillst'ndet i det hela9 (er s' var det en likgiltighet skick centru( h'lls (ellan njutning och s( rta9 eller ett tillst'nd av j (vikt (ellan de &efintliga nje och (issnje (etoder9 ju l ngre till&aka fljde han oss9 h r (ot en strre s' nskar vervikter utry((e9 ju l ngre fra('t9 var det so( o( denna vervikt asy(ptotiskt zustre&e ett specifikt ('l eller vissa tillv .t('l ovanfr varje tillsats r ru($ <en ve( skulle fr'gan o( s' eller s'9 eller till och (ed olika9 noga (ed att &est ((a9 och vi l'ter de( s' os kra och h'lla oss njda (ed att finna n'gon anledning p' det tidigare i alla fall att nskan ( ngd av v rlden so( helhet9 vare sig det &ak't eller fra('t sp'rat n'gonsin g' under (issnje Uuantu( D d rfr att det so( saknas i detta avseende9 nedan9 f'r dig att t nka r &alanserad eller &juda alltid upp D fr att hitta en all( n tendens och inte lyckas i v rlden fr att fr& ttra de r'dande frh'llandena$ <en vad varelserna r &errda9 fr att p'(inna oss ven av den andra delen av inkast9 kan vi 't(instone (issnje i &rjan av dess e.istens D och hela livet i denna v rld r en av de( D do(inerar9 s' ko( till Fort slutsats o( ett fra(tida liv efter synpunkt i &eaktande$ # riktning (ot utvecklingen av villkoren fr (issnje till de av gl dje9 kalla det r tt riktning r verhuvudtaget ett tillst'nd av kningen av hans nskan9 p' &aksidan av sa((a villkor9 kallar vi de( rena (ed de ogudaktiga9 en s'dan kning av sitt (issnje9 vilket r den kan hitta enklaste e.e(plet p' de olika fra(g'ngar9 so( erh'lls9 &eroende p' o( (an kan lsas i en har(onisk en dishar(oniska ackord eller hra sa((a ackord i o(v nd ordning$ *ilken kontrast (ellan de k nslor av tillfredsst llelse och (issnje andra frst o( det &ehvs$ Det r utan &ara ett e.e(pel p' en all( n faktu($ L't oss frest lla oss vilka tv' livsvillkor fr en ( nniska9 &ortsett fr'n dess slagfrh'llanden sa((a gl dje och s( rta 'terfinns fr hono(9 s' uppv ger &eroende p' antingen hger eller fel resultat9 gl dje eller s( rta i hela$ # r tt resultat9 verkar viljan av oppositionen (ot den tidigare (otvilja kas utan att s( rtan skulle kunna kas geno( efterso( kontrasten nnu inte gavs9 vi k nner inte &ara en

nskan av det nuvarande nskan skick9 (en dessuto( ocks' skillnaden d rav fr'n freg'ende tillst'nd (issnje (ed nje$ # fel ordning9 r det o(v nda fallet$ Cu n r v rlden njutning utan (issnje inte kan ha9 s' att deras tendens r att g' alla ut i detalj fr att f' (issnje och k llor fr njutning snarare n or ttvisa i r tt ordning9 och p' s' s tt uppn' njutning i sig$ -' r ocks' i enlighet (ed riktningen fr att frv nta sig inte &ara o( allt utry((e9 (en ocks' i alla tidsgr nserna9 de varelser (ed v l till pass ko((ande9 ge(ensa((a str vanden i denna (ening9 livet efter detta so( ett resultat av detta liv i gynnsa((a frh'llanden fr r tt ordning fr denna v rld vara$ Fr detta nda('l9 (en fortfarande sker fljande verv gande$ #nte alla dishar(oniska ackord kan lsas av varje verton9 (en &ara (ed en so( fruto( dishar(oniskt so( hono($ Even en d'lig konsert kan inte frenas (ed en &ra ('lning9 varje o(r'de9 (en tenderar att vara har(oniska uttalanden i sig sj lva9 och so( en avst (ning av den olyckliga K* fr en person inte kan h'llas av den lyckliga varandra> och det finns alltid en all( n frsoning det onda9 s' ve( kan frv nta sig fr sin egen ondska9 har detta naturligtvis n'gra v nta ver denna v rld &orto( det9 och det voraussetzlich &ara g' igeno( ens d'ligt av d'lig i livet efter detta att g' till frsoning$ # det h r livet ofta stter vi naturligtvis ocks' fel konsekvenser fr den enskilde geno( de r tta konsekvenserna fr den enskilde kan vara or ttvist fr andra$ <en o( v'r tid uppfattning r r tt9 s' utvidgas och kar (ed v'r uppgradering till de utanfr v'r krets av livet9 f'r vi en del av de (er generella och hgre relationer av saker so( dessa konflikter lses upp (er och (er9 g'r vi s' att s ga9 de (er all( nna och hgre liknande frh'llanden so( e.isterar fr Gud9 (ed$ Cu9 naturligtvis9 r inte &ara fruts ttningar fr kad njutning9 (en ocks' i (er all( nna (otvilja och hgre frh'llanden saker$ <en inte (indre fruts ttningar s' starkare sta&ilisering9 frsoning och &juda ver det onda$ 4ch s' att vi kan t nka v l vad (an kr va av en praktisk synvinkel och std geno( andra stora sk l att ondskan de (otsatta effekter (ot det onda9 so( ko( geno( hono( till v rlden9 i det utvidgade och frhjda sf r av livet i Livet (ed s( rta so( straff k nns so( nnu inte har &errt hono( i hans v rldsliga s(al Le&enssp hre det9 (en han ko((er ocks' att tvingas slutligen till en v ndning9 d r (edlen fr denna v rld inte var tillr ckligt$ <en (edan han g'r d r(ed riktningen fr gott9 han vinner ocks' att 'tnjuta hgre varor Livet delen9 (edan det h r och nu Bra o( intr de i livet efter detta o(edel&art r tt att vara$ -' h nder (ed nje fra(steg fr'n denna v rld till det ko((ande livet utan hela tillfredsst lla$ C r allt r verkligen inte ett hinder9 vad det praktiskt intresse sa(tal fr att tro att alla so( ko((er in i livet9 kan (er och (er n r(a sig en kontinuerlig lyckligt tillst'nd geno( att han s tter upp sin vilja och handling D i geno(snitt enheter redan h r den & sta & sta9 desto (er tillfrlitliga n r den passerar in i livet efter detta D och att o( fra(v .ande naturen alltid ny fara p' (ajoriteten av (issnje (ne9 de i sin tur har (akten och d r(ed v nda detta frh'llande9 att de deras liv och str va (er och (er i &etydelsen av de vanligaste och hgsta tendenserna p' so( ven &idra s' (ycket so( (jligt fr lyckan av det hela9 att o( de inte gr det frivilligt9 till slut tvingas att gra det$ Fr Bestande denna tro9 (en just den st'ndpunkt so( dagsvyn

tro hr he((a i de hgsta och sista saker$ Det r ett ga((alt tal9 vilket r tillr ckligt ofta9 speciellt i religisa s'nger9 hra och l sa att jorden r en j ((erdal$ 4ch o( hon har fr (ycket vacker9 &ra och k rlek9 inte s' fel att gra det9 s' du kan inte frneka att det r fr ('nga (en$ Cu o( det jordiska tillvaro9 vad vi kallar det9 den andra och sista efter en frsta9 skulle det finnas inte &ara fr de( so( ('nga ingen trst9 (en ingen hj lp alls (ot pessi(is($ <en att vi9 enligt v'r nuvarande liv har utsikterna fr en sekund9 och det finns en all( n tendens att gra varje sekund & ttre n den frsta9 kan er&juda oss denna trst och denna hj lp$ Ao en del har funnits h r so( undrar n r de har g'tt igeno( en l'ng och sv'ra prvningar9 o( de varar ett tillfredsst llande 5&schlusse9 och det skulle strida (ot den &akre nden av livet9 har lett> att ha levt skulle du hellre eller inte levt@ 4( han ser annorlunda ut (ed gott sa(vete till&aka till det frflutna9 s' han ko((er inte s ga att jag inte vill ha$ 5tt lidande r just passerat9 r han s' lycklig9 och har kat det av oppositionen (ot den fre detta lidande9 s' (ycket & ttre o( han ko(&inerar den hoppfulla utsikter i ett fra(tida liv (ed det$-j lvklart9 o( (an skulle st lla fr'gan> o( du var n ra frest'ende9 hela &eloppet av kroppen (ed den glada 5&schlusse tills du vill &est lla dessa finansiella rapporter skull leva geno( hela livstid9 eller fredrar att inte leva9 d' vissa skulle verv ga och o(prva till$ -' det kan (ycket v l vara s' att v rldsordningen folk utan att fr'ga de(9 geno( lidande9 de kan inte skona de( lyckliga ('l9 &eroende p' deras prestation de r glada att ha &ott$ 4ch s' t nker jag p' en ofta anv nd &ild av v rlden verg'ng likt en sy(foni9 under under(ineras (er och (er allvarliga dissonanser9 tv rt att g' n i sy(fonier v'ra konsertsalar9 (en inte (indre i resolutionen so( helhet och fr varje individ och geno( detta ven kar upplsningen9 nskan resultatet av en sy(foni so( skulle rra sig i sa(klang$ Delvis9 livet efter detta r inte trtt d' rika dissonans fr'n detta liv i det fljande9 (en att forts tta att ar&eta p' deras upplsning och frsoning$ Cu o( allt so( h r anges och krav p' Gud och livet efter detta9 &evisad@ #nget av detta r &evisat9 efterso( dessa saker kan i sig &evisa n'got9 (en det r nog en ri(lig anslutning till vad so( kan ha9 frkastas9 och det r ja faktiskt hela den teoretiska visdo( dagsvyn$ Ennu (er effektiva n de teoretiska sk l9 (en praktiskt fr hon representerar opti(is(9 och o( tvivel fr'n den sidan skulle fr&li9 s' ko( inte till de( (ot denna sida fr'n &rjan$ D rfr att det r s kert nd' att v rlden &etj nas av v'r opti(istiska syn p' sin pro(enad ver den pessi(istiska$ 7n g'ng i denna uppfattning (ed sin (an glad i fra(tiden9 ko( till synes ofr nderliga lidande ist llet fr (rk eller (att resignation eller trst och hopp9 och kan tolka v rlden verg'ngen i engage(ang sina synpunkter9 varigeno( tillst'nd av lycka i v rlden finansieras direkt9 och fr det andra9 i den ('n C r (an allts' till det fortsatta ar&etet (ed fr(genheterna i v rlden -pry erh'lls so( o( han fortfarande skulle vara tvungen att i princip h'lla frg ves fr detta ar&ete9 s' fr(genheterna i v rlden serveras ocks' i episoderna$Detta sker v'r opti(istiska v rlds&ild sig inte &ara i den aktuella tendensen i allt (edvetet liv efter att ka v rdet av lycka inne9 utan ocks' hj lper de( att uppfylla9 (en det pessi(istiska (ots ger det9 och nd'

h vdar att det var (ed denna (ots gelse r tt av tillvaron fr sig sj lva$ 2esultatet av denna (ots gelse9 (en ko((er att &li det de facto att det aldrig ko((er att tr nga in i n'gon generalitet och varaktighet9 s' kan inte heller frv rva historisk r tt D d'liga (ode h r och d r9 (en hr till de verkliga onda i v rlden so( ('ste vervinnas$ Det ser nu (ycket v l att i detta tidigare inte fullst ndigt svar p' v rldens fr'gor o( gl dje och s( rta r so( gjorde upp sj lv9 (en skulle vilja f' svar n r det g ller de punkter so( kan intressera oss (est9 i den ('n de r i enlighet (ed den dag kan ge$ Fr'n (ycket olika synvinklar9 s' h r n'gonsin tagits upp so( leder till verv ganden o( den !O> e V till en ganska opti(istisk n pessi(istisk syn p' v rldenDprocessen9 och freko((er s' stdjande l ggs till de tidigare$ ) 4ron i %rhllande till det onda. +a kristna iderna. a relationer till de

# (otsats till pessi(is( i natten uppfattning so( ser engagerad i en vild rra av gl dje och s( rta (ed st ndiga segrar (issnje i v rlden9 r jag ansvarig fr vorstehends och vrigt Nv$0 1 3#* 3*#$ 3*###L eta&lerade synpunkter fr'n dagen efter vertygelser9 2G2 fr'n det onda9 lika giltiga fr fysiska9 (oraliska och intellektuella ont (ed ont precis so( en k lla till (issnje alls +L $
+L

Bnder fysisk ondska (enas fysiska handikapp och lidande9 geno( (oralisk ondska egois(9 o(oral9 ondska9 ondska i intellektuell du(het9 fel9 galenskap$ 7n annan vanlig aspekt fr allt ont9 n att de leder9 (ed h nsyn till det sa((anhang och konsekvenser9 i st llet fr att frstora den s( rta n gl dje9 fr individen eller hela9 &eroende p' den situation i vilken (an anser att &egreppet 9 hittar du inte9 du vill ha annorlunda en tydlig och praktiskt anv nd&ar$ Det r dock inte helt o(fattas av ovann (nda tre kategorier9 det g ller ondskan9 precis so( till e.e(pel frlust av egendo(9 frlust av anseende r ont fr den so( lider frlust9 utan att s tta i dessa kategorier9 jag (en hittar a&solut ingen r tt (atchning fras fr en saknad kategori av ondska$

Fr det frsta9 att det finns ondska i v rlden och dess tillv .t r p' grund av vissa &egr nsningar i den ndv ndiga grundl ggande och Br&edingungen e.istens9 p' sa((a pri( ra och Br&edingungen (en ocks' en tendens till det onda och relaterade trend fastst llts fr det goda r vars fra(g'ng i tid successivt uppn's$ Fr det andra9 att (ellan uppko(sten av det onda och i princip (otverka tendensen hittills finns det ingen (ots ttning9 n nerifr'n och upp9 det vill s ga fr'n individer och fra(fr allt h r9 h r i fr'n ovan9 det vill s ga fr'n den generella helhet9 ar&etar hon ,L $
,L

-' utifr'n (oralisk ondska so( ( nniskan fredrar sin egen partikel lust av vederlaget fr den all( nna gl djen staten9 sj lva eller uppen&ar nskan av vederlaget fr de vergripande konsekvenser9 intellektuella vilar p'

(ots ttningar individuella kunskaper och kunskapsfrh'llanden i all( nhet9 det fysiskt p' de ensidiga vervikt speciella levnadsvillkor (er all( nna$

Fr det tredje9 att tendensen (ot det onda och i syfte att &ra p' v gen (estadels det hela &eh rskar9 att en kontinuerlig gradvis fr& ttring av de nuvarande staterna i v rlden so( helhet9 det vill s ga (an frv ntade sig att andra ger ru(9 utan att lyfta s' att hela ont p' en g'ng kan$ Fr det fj rde9 so( inte kan gra &eroende p' Konne.ion av saker och lagarna i deras divergens resultat av utvecklingen till det & ttre i hela utan att tillf lligt utfra &akslag i detalj eller speciell9 s' (ed varje nytt fra(steg i allt till det & ttre9 nya ondska i v rlden dyker upp9 (en utvecklingen av hela uppv ger$ Fe(te9 att detta onda geno(fr senare ven i ett &idrag till den all( nna fr& ttringen av v rlden geno( frs av (otverkande tendens att kuvert och d refter &li en k lla till en ny &ra att utan freg'ende ondskan inte kunde ha skapats$ Fr det sj tte9 att (annen kan fra gott eller ont (ed (edvetna enheter i v rlden9 ko((er han finna frr eller senare9 o( inte i den h r v rlden9 (en h danefter9 konsekvenserna &eziehentlich givande eller straffa hans (edvetande till&aka dunka9 varvid en i erh'lla riktningen p' gott och upp(untras9 den andra i den riktning so( vidarekopplas till och h refter ven de goda fljderna ko((er att delta$ Fr det sjunde9 att o( det onda e.isterar endast i frh'llande till (edvetna varelser /L 9 ven v gen fr sin hjd endast geno( (edvetna str vpelare9 fra(fr allt att den hgste (edveten varelse9 s' att frtroendet fr den slutliga hjningen och avst (ning av allt ont so( inte fr en dda v rldsordning9 (en att en (edveten koppling detsa((a ska skickas$
/L

Caturligtvis r sedan s( rta det enda (edvetna varelser$

Tttonde9 att lagligheten (ed vilken h ndelsefrloppet sker ovanifr'n9 inneh'ller ingen (ots ttning dock att det sker p' ett (edvetet s tt och (ed (edveten str van efter Guds &ara de hgsta (edvetna representanter fr r ttsordningen och sekvens av saker 9 och styrkan i de lagar so( det &ara tj nar till att leda de( sina ('l (ed s kerhet$ Cionde9 att v gen av ledarskap so( r involverade i all( nhet och l'ngt under avveckling9 de ( nskliga kognitiva &efogenheter och resurser9 (en r fr svag fr att s kert fruts ga hur nuvarande (issfrh'llanden leder till gott9 eller helt flja efter fra(g'ngen &anorna vara kan vi d rfr ocks' att s tta tillit till Gud att inte v'r kunskap o( hans v gar i synnerhet9 (en p' den all( nna och fast inriktningen av dessa v gar till fr lsning fr hela v rlden9 v'r egen (ed slutna9 och allt so( vi i den h r v rlden9 i detta (iss s tt har fortfarande att frv nta sig av livet efter detta$ Tionde9 att frtroendet fr Guds hj lp ven till denna hj lp assist 0L och alla de starkare hj lpa och slutligen producerar varor fr'n -chli((e( kraft sedlar9 den strre str((en r onda9 so( den odlas$

0L

# detta avseende sa((a verv ganden so( fortsatte i 3*# g ller$ / ko((er i frh'llande till &n fr spr'ket$

Det kan noteras att o( efter den fj rde och 0 )roposition fr att fr& ttra frh'llandena i v rlden i alla tagna kan gras utan steg i detalj inte9 och slutligen det onda i sig &lir en k lla till en &ra9 so( inte var tillg nglig fr en annan v g9 &egreppet ondska s' n'gonsin antar en relativ karakt r$ # sj lva verket kan du d' tala o( det onda endast i den ('n den inte &ara ko((a geno( dess effekt p' kuvertet i goda och det onda9 (en har efter 1 H'll (eningar i detta skede att detta hlje tar v gen geno( hans straff$ H'll i tidigare frest llningar i den kristna l ran9 kan (an allts' hitta i (ots ttning till de av ('nga av de dog(er den ortodo.a versionen av denna doktrin n pro(enader eller till och (ed9 so( den frsta (eningen i ondskans ursprung9 upps ttningarna / och O i i en (edveten och juridisk hantering av universu(9 och (eningen 1 av ndlighet av de p'fljder so( onda9 ko((er det onda9 o( det efter den ortodo.a l ran o( (iss&ruk av frihet9 r tts lopp saker geno( Guds all(akt &ryts (ed (irakel9 och den onde vilket r straffet av helvetets falla en g'ng9 inte ko((er ut igen$ <en ingen av de doktriner so( fljer den universella id%n o( kristendo(en Navsnitt *#L9 h r(ed ingen av helande och trstande slutsatser kristendo(ens v ltas9 vergivna eller verskrids av dessa frest llningar$ Fr att prova den fr att er&juda s rskilt de kristna s'nger st'r det uttryckligen ?tillit till Gud?9 ?trst i nden?9 den ?&er( och tacks gelse s'nger? p' Gud9 de l'tar so( talar o( ?fr&eredelse fr dden?9 &land annat v lD finnas i varje psal(&ok hela avsnitt s' verskrivna l'tar$ H r r &ara n'gra av de( so( uttrycker frtroende fr kristna att Gud den frsta versen9 vilket r n'got so( p'(inner o( fljande9 efterso( dessa l'tar &ara p' grund av hennes trstande inneh'll &land de (est k nda$ 5llt r i Guds v lsignelse ?ligger9 och p' hans n'd ver alla 7rdengut vara till Gud so( ?-it hoppas reserverna ganska unverletzet en gratis hj lte(od$ Fr'n och (ed 'r !1M1$ )' Gud och inte p' (itt r'd jag vill att (in lycka &ygga 4ch den so( har skapat (ig9

frtroende (ed hela (in sj l$ Gellert$ Beg' du dina v gar 4ch vad ditt hj rta gr ont9 det (est trogna v'rd av so( styr hi(larnaJ <olnen och luft och vind d r v gar krt och t'g9 ocks' vilja hitta s tt 7fterso( ftterna kan g'$ )aul Gerhard$ Herren r (in tillflykt9 (in einzIger trst i livet$ *e( det aldrig &rist p' ko(fort och ljus9 det verl (nas till Herren$ Gud9 (in Gud9 p' hans &ud r (in sj l tyst9 jag gn;gt Faderns vilja$ -tor($ # alla (ina handlingar l t jag den Hgste r'der det n'got kan och har9 han har allt9 ('let r annorlunda nu v lst'nd so( ger goda r'd och hj lp$ Fle((ing$ -ka det r tt i&land verkar so( Gud l (nade sin fa(ilj9 Th9 s' trov rdigt ?och jag vet detta9 hj lper Gud till slut s kert$ Titus$

*ad Gud gr r &ra gjort9 r det fortfarande ganska hans vilja9 n r han f'ngar (ina grejer p'9 jag vill h'lla hono( tyst$ Han r (in Gud9 den &ehvande nog fr att f' k nna (ig9 d rfr l'ter jag Hono( regeln$ Gellert$ *e( l (nar endast den k rlek Gud r'da och s tta din tillit till hono( hela tiden9 det r den under&ar get i alla pro&le( och sorg> *e( v'gar Gud den Hgste9 so( inte &yggt p' sand$ Ceu(ark$ - g fr(odligen dessa l'tar i sin redogrelse fr tillit till Gud n'got (ed ovanst'ende frest llningar hade fel@ De s ger &ara sa((a upp&yggliga fr den religisa k nslan vad dessa (eningar torka den torr hu(or9 och alltid9 jag r glad &'de sa((anh ngande att de inte &ara (ed varandra utan ocks' (sesidigt stdjande$ De (aterialister och pessi(ister dessa s'nger r ett h'n9 (en ocks' l'ta s' ('nga av de( so( inte kan eller inte vill vara fr'gan och tvivel kvar9 hur ska frtroendet att ko((a till Gud9 att de ('ste fylla i n r Gud den totala ondskan i v rlden9 &land annat det so( jag sj lv dra&&as9 har endast erk nt eller skickas$ * lsignad r han s'dana fr'gor och tvivel i den naiva h ngivenhet till ko(forten av dessa l'tar ko((er inte fr'n &rjan9 (en n r de intr ffar till hono( D och i allt hgre grad frsvinner fr'n den naiva h ngivenhet D han r nog den trst av dessa l'tar av andre svar kan spara i enlighet (ed de tidigare frest llningar@ 5ndra handen vad en kraftfull historisk och praktiskt std fr dessa frest llningar i ga(la tider gick och ut&redd till (pning av dessa l'tar9 so( o( det inte fanns tvivel o( att slag$ * !ersonal. Aag ser till&aka p' sist i (itt eget liv9 undrar hur l'ngt det r frenligt (ed de tidigare verv ganden och s tter ett e.e(pel D och vad kan &ara tj na (ig &ara a&strakta spekulationer p' detta o(r'de sj lv hur andra tidigare verv ganden9 o( de

inte ens (ig sj lv eras D s' jag tror att n r du frst ser (ig inte &land antalet de( so( livet var enkelt9 (en jag tycker9 so( jag &lick ver hela sitt sa((anhang och t nka delvis frskonade fr'n det v rsta fr (ig nnu v rre i konsekvenserna9 har delvis l rt & ttre i episoderna so( jag skulle f' vad du vill9 vad nekades (ig9 fick9 skulle jag &li s (re kvar i de (er viktiga relationer9 och skulle inte ha &estraffande konsekvenser av det so( inte var r tt fr (ig att forts tta gehends praktiseras r ttvisa 't (ig Aag skulle ha varit d'lig hela$ # infor(ation9 ko((er jag inte g' in p'9 efterso( den inte tar upp intresset fr en annan9 och nnu (er sak r interna snarare n e.terna upplevelse$ <en (itt relativt l tt liv tycks (ig i dessa relationer i huvud9 ganska ppet9 och jag r i&land frv'nad n r jag i slutet av orsakerna fr&isett konsekvenserna9 so( jag9 p' ett s tt so( inte var ino( o(r'dena ( nskliga frsyn har lett till & ttre9 vad kan inte uppn's enligt g llande lagar att vara och &li p' andra s tt$ Det viktigaste inslaget i de tidigare livs Ganges (en &er ttar principen och riktning av hela Ganges9 och s' jag fr'gar vad so( r s' l'ngt var fortfarande tung och (rk fr (ig9 en fra(tid &orto( detta liv &yte9 so( jag tror p' och inte tror skulle9 o( allt hade redan gjorts$ <en det faktu( att det egna livet verg'ngen tagit den riktningen9 fljer tron i en (otsvarande riktning av v rldens Ganges l ttsktt$ Fr(odligen fortfarande n'gra vars livstr'd r relativt efterte.ter s' enkelt och in't n (itt9 kan det finnas9 d r granskningen det9 de vill ha n'got annat att gra hono( i sanning9 sa((a verraskning p' turn% geno( tidigare liv9 och d refter sa((a frtroende p' forts ttningen av detsa((a geno( ett fra(tida liv och att v cka ndlig justering av det onda skulle kunna 1L $ <en naturligtvis inte ko((er att gra sa((a saker varje s'dan versyn$ Fr det r inte av n'gon livs verg'ngen r s' transparent9 efterso( inte s' enkelt9 efterso( (er v vs in i den yttre v rlden redskap9 och fr(odligen en del har ko((it geno( hans liv fr'n -chli((e( i allt v rre9 fr det h r (en det (otsatta uppfattningen r n r(are och gr det 't hono( och hono( d'lig sak v rre$ -' naturligtvis9 kan individen r till (plig i den frsta (eningen9 och inte heller fr en tro p' (er n en&art su&jektiva upplevelser v rden n de i den andra (eningen &r anska o( det9 (en &ara avseenden d r &'da kan frenas$ 4ch fr en s'dan jag nu hade &ara de so( har talat i det freg'ende verv ganden och (eningar$7rfarenheterna av den frsta typen r fortfarande viktiga i att de ('ste gra (otvikt (ot den andra9 och s' (ycket viktigare n de verkar passande9 a&spiegeln riktning hela i det lilla och enkla$ Fr en inte kan frst' fr'n (er ko(plicerad den enklare9 (en endast i o(v nt$ 5lla r i det all( nna fra(steg dras efter so( det passar och n r det passar (ed vad det passar och varje anfall9 fr'gan r &ara o( den tidsperiod under vilken den gr sig sj lv och visar$
1L

# synnerhet9 jag ko( ih'g den h r en -chriftchens d r en far&ror till (ig9 Gottlo& 7use&ius Fischer9 so( superintendent i -angerhausen i hg 'lder och dog i 'tnjutande av hg aktning so( jag r en leverantr och ut&ildare av (ig i (ina yngre 'r den (est tacksa( h'gko(st hylla9 utfrde en &eskrivning av hans liv Ganges helt under ovanst'ende synpunkt9 sa((a ledning hg niv'$ Tyv rr r ven (innet (ig (ed den lilla &oken gick vilse i titeln sj lv$

Tron p' &etydelsen av dessa iakttagelser och frslag so( v ntas i sa(&and dagsvyn9 (en har inte &ara varit en stttepelare fr (ig i sitt eget liv so( p'g'r9 utan tv rto( (itt liv verg'ng har varit en stttepelare i denna tro9 och p' s' s tt &idrar till och fr'n en annan sida fr att e.e(plifiera den freg'ende$ Even ett par korta tankar$ <aterialis(9 so( jag r en (edicinstudent9 hade fallit so( nu n stan varje elev fr (edicin9 -chellings naturfilosofi9 den frsta (ed en heltid utanfr fick (ig att se till att gra tid efter't falla till&aka &ara djupare in i det9 skulle kunna & ra frukt9 forts tter fra('t frverkligandet av Bngen;gendere( att Gen;gendere( (ig v l9 (en so( de sist l (nas 't sig sj lva att t nka otillfredsst lld9 skulle de ha tagit (ig ingen frukt fr livet n r &ehovet ko( fra( till sa((a sak9 ett std so( ingen kunskap o( n ra och n rvarande och hans l (nar det er&juds ocks' att ska$ 7ndast tron av dagen (ed sin reDkonte(plation i de kristna id%erna o( en gudo(lig v gledning fick (ig att hitta denna support$ 4ch skulle inte den (rkaste och till synes (est hopplsa tid av (itt liv9 den frsta gryningen i dagsvyn i id%erna o( g'tt vidare ?liten &ok o( livet efter dden9? hade inte allvaret i tiden (ed tron p' den gudo(liga v gledning geno( detta och geno( detta liv Dessuto( frde ocks' ko(forten i denna tro9 i s'ngen9 s' jag st nger9 uttala9 och inte det frtroende so( den uth'llighet i frtroende till slut nd' s' eller v rt s' skulle9 uth rdat9 s' jag hade d' inte uppr tth'lla$ Cu9 gr en svala inte gr en so((ar9 (en den frsta svalan skulle inte9 o( de inte ko((er i en so((ar9 och so( denna so((ar jag tittar p' dereinstigen vinna dagsvyn (ed 'terko(sten av att ko((a in i de(9 och fr'n toppen do(inerande kristna id%er9 inklusive att s tta undan s' ('nga frtryckande dog(er Nkapitel *#L9 varefter denna uppfattning till sina trst l'tar ocks' fr(odligen nnu (er glada l'tar ko((er att kunna f'$ Trst i &edrvelsen N!O/!L$ 4( allt &lir (rkt9 r glden slocknat9 den ensa((a fortfarande gnistrade fr'n den senaste -ternelein9 thinkin ?so( en sol vid liv fortfarande g'r Ennu en dag av lycka 7n dag innan du st'r$ 4avsett o( det h r eller o( det fanns9 #nte pro&le( dig sj lv9 4( Gud vill att det ska rra sig9 visa hans ljus9 vara s ker p' att dina gon *ana att jorden natten9 Hiernieden inte anv nda alls9

att se en s'dan prakt$ *ad du kan gra ont9 utfrde det zoo(en9 vita att rikta det till och (ed s'9 5tt det r &ra gjort$ &enet p' hono( ?dina sorger9 den l gger p' dig &rdan9 *e( vet o( i(orgon du inte du har spelat$ Hur hj lper det att din sorg $ ropar till dig i v rlden 9 ko((er v rlden inte att ta dig9 vad Gud har utsett dig9 Fr'n klagan sorgens v .er9 r tyst9 du r tyst9 Dru( &et ?i din ka((are Leis endast I> so( Gud vill$ -'dan trst =an du tror -' du r inte sjuk l ngre9 s' att du inte l (nar9 och kan nd' tacka fr det so( han skickade fr att lindra din 'ngest9 *ar alla gegl;cket dig9 s' T nk er alla inaktuella$ # irdIschen ti((ar i livet9 -o( aldrig vad so( kr nkt9 ve( alla har hittat9 hur hj rtat h nger p' vorI( r r dslan fr dden9 den &ittra drycken verkar det9 kan du &e o( det9 Gud skickar sin v n$ Gjorde fred tru((a9 sinne9 dina gon inte gr'ta9 5tt Gud innan &lo( raster livet <ark Des$

5lla ?allting &inda? ihop9 vad gav och ger dig s( rta9 och satte den var den kan ko((a fr'n9 i fa(nen p' Gud i den$ #tvist av deter inis 3VI. Frgan o %rihet. o"h indeter inis . ansvarsskyldighet$ stra%%$ bn.' er all nna vervganden.

l Fr

Finns det frihet i v rlden@ 7n viss frihet9 i kraft av vilken ett (ne fr'n interna enheter eller (otiv so( orsaken till hans inre v sen r9 ett s tt eller &esluta fluktuera (ed varierande (otiv (ot &eslutet och frsvara sig (ot yttre tv'ng kan$ *e( kan argu(entera (ot det faktu( att en s'dan frihet9 de kunde inte &erva folket utan hono( efterso( det skulle &erva sig sj lv eller att passivt flyta &ort i v rlden$ 4ch han hade ?fdd i kedjor9 &ara dess yttre le((ar och fr('gan att anv nda de(9 (en inte hans tankar och hans vilja r n ra knuten (ed vilken han kan forts tta att &est ((a sj lv9 ven gra frsk kan att skaka av yttre tv'ng$ Bnder tiden kan n'gon hindras fr'n ut't fr att flja sina inre enheter eller fr att st' ut n'got fr'n utsidan9 det so( han inte vill att uth rda efter hans inre hu(r9 s' (an skiljer inre och yttre frihet$ *iljan och nskan r att det inre9 (jligheten att utfra9 det riddance av yttre &egr nsningar orsaken till yttre frihet$ De kan helt e.istera o( detta &egr nsas eller avskaffas <en o( inskr nkningar av inre frihet kan tala i en viss (ening$ Det kan vara n'gon so( vill ha n'got fr'n hgre synvinklar9 fr'n (oraliska (otiv9 (edan hans sensuella i(pulser eller egoistiska (otiv springa9 och inte alltid vinna de verviktiga$ -' kan tala sa((a av tvingande l gre &est (nings strre frihet och en &egr nsning eller suspension$ 4van9 finns det en viktig fr'ga> att g' p' sj lv&est ((ande a9 fri i v'r freg'ende (ening9 fre('l och ven hans vacklan innan (an &eslutar o( en s'dan ger ru(9 (ed juridisk ndv ndighet fr'n den tidigare staten och den nuvarande (ed&est ((ande i (net ut eller inte$ 5tt ta det frsta av9 tror (an p' allt9 att inte &ara vilja9 handling och passivitet av ( nniskan9 (en ga(la h ndelser i v rlden9 &'de (ateriella och andliga o(r'den av juridiska &ehov fr'n antiken och den nuvarande (ed&est ((ande Nvilket i sin tur lagligt sa(t fljL fljer9 och endast p' ett s tt9 flj d' den fljer9 (an har det s' kallade deter(inistiska uppfattning9 enligt deras konsekvens sj lv fljer hela gudo(liga ar&etet i oru&&liga lagenlighet sig sj lv och endast p' ett s tt so( gjort det f'r 9 enligt fljande$ #st llet9 efter alla tidigare sk l fortfarande o&est (d9 inte &ara9 Finns inte utan tv rto( en frihet so( ( nniskan9 Gud sj lv9 vara s' eller kan det9 utan att varken de e.terna eller interna regler fr sitt tidigare syste(tillst'nd &eslutet av ndv ndigheten dygd &esluta fr kunskap9 (en faktu( kvarst'r enligt d r &eslutet ko((er att gras$ 5tt ta en frihet i den (eningen att9 du r fri att ha &efogenhet att &ryta &ehovet och l'ter i valet fr'gade tv' eller fler alternativ i &eslutet fr (net9 s' att du har den9

s' kallade de tidigare lgner i ka(pen $ indeter(inistic vy$ Even efter den deter(inistiska syn p' ( nniskan har sin fria vilja9 (en endast i den utstr ckning den viljan kan inte p'tvingas e.ternt till hono(9 orsaken till hans sj lv&est ((ande st'r9 (en fr(odligen den presenteras av de &efintliga interna regler fr sina tj nster och deras nuvarande e.terna (ed&est ((ande9 i den ('n n'gon9 och vers tta till interna regler so( infrdes so( en ndv ndig fljd9 enligt den indeter(inistic utsikt &'de tr na tillsa((ans p' den fria viljan finns ingen s'dan &egr nsning9 (en s' l'ngt so( viljan verkligen r fri9 r o&eroende av alla tidigare gjorda reserveringar fr hono( och nuvarande e.terna (ed&est ((ande sa((a (jlighet att v lja &'da h'llen9 och hittills har det inte e.isterar9 r viljan &ara inte gratis$ 4( (otivet fra(fr tv' v gar och till att g' en annan eller s' v ljer (net i den frsta (ening so( ocks' talar o( deter(inistisk fr frihet9 inre frihet i (ellan9 o( inte en inre fra(fr den andra efter varje (otiv9 p' n'got s tt relaterade inre nskan9 fredrar9 och r den v g so( valts fritt utanfr9 o( det r varken det ena eller det andra skjuts av yttre kraft9 fortfarande innehas av n'gon av de(9 (en de inre (otiv so( inre nskan9 pro(enader sj lv dk (ed ndv ndighet fr'n den tidigare regeln och (ed&est ((ande i (net o( den fredragna sti(ulans av ett eller annat s tt$ =ontrast9 geno( allt detta tidigare eller e.terir fr givet i den andra9 de indeter(inistic9 sinnen9 fria ( n &est ((er faktiskt det o(r'de d r det aktuella &eslutet att gra9 och ett frslag att ta s'dana9 i den ('n den freg'ende och deltagande r inte likgiltig9 (en det r inte tillr ckligt fr att leda till att &eslutet o( att frihet freko((er fortfarande so( en del av sig sj lv9 s' att s ga9 o( det su&li(a9 tillade att ge svingen till ena eller andra sidan9 utan n'got senare eller yttre och all lust9 den d rav r en vu.en9 folk tvingar att gra ett val infr andra$ Den indeter(inist till'ter frihet deter(inister n'gonsin inte &etraktas so( frihet9 l'ngt han kan inte hitta hans indeter(inistic frihet i det9 (edan deter(inistisk inte kan till (pa frihet li&ertarianer efterso( han inte hittade s'dana i v rlden$ =onceptuellt h'lla &'da typer av frihet9 (en det ge(ensa((a att efter ett (ne &est ((as i och fr sig9 inifr'n och ut fr den ena eller den andra var att v lja (ellan9 kan du &est ((a9 fruto( att enligt den deter(inistiska versionen av denna ndv ndighet9 geno( den indeter(inistic sker utan s'dana$ # indeter(inistic (ening d rfr frihet och ndv ndighet (ots ger varandra per definition9 och det vanliga spr'ket och tids anv ndning kan denna (ots ttning k nna9 (edan &'de (ots ger varandra i en deter(inistisk (ening (er n s' -chelling har rent av deklarerat frihet fr inre ndv ndighet$ =ort kan (an s ga att friheten i den frsta (eningen D kan vara na(net fortfarande so( frihet fr det D r lagligt9 s' l nge so( sj lv&est ((ande9 so( fastst ller den all( nna &egreppet frihet9 fr irrefraga&le lagligheten av tidigare &est ((elser fljer9 friheten i en annan (ening9 dock r olagligt eller lagls frihet9 d r deras s rskiljningsfr('ga fr'n freg'ende plan r att vara &unden av n'gon lag av sekvensen av tidigare reserveringar fr att vara ganska p' sa((a s tt9 lagar so( finns fruto( frihet att flja eller &ryta$ *ilka (en li&ertarianer inte frhindra detta laglsa

frihet9 n r den helt fr att lsa ett hgre v rde n den lagliga9 o( de var9 fr& ttra skadan eller d'liga konsekvenser av ett oru&&ligt fljde lagen eller frhindra9 och &evara v rlden passerar (ot en rent (ekanisk sekvens &r dock deter(inistisk den fortsatta laglighet fredrar l'ngt att &ryta en g'ng v l utfor(ad lag &ara frv rra v rlden9 kunde inte &li & ttre$ 7fter indeter(inists Gud h'ller i dess helt gratis andliga varelser i all( nhet inte r &undna av vissa lagar9 (en har gett de( av (aterialet och skapade v rlden9 och anlitar &ara i&land fri i den fljande r ttsliga kanalen$ 7fter deter(inister &aserade all ordning i de andliga och (ateriella h ndelser p' lagiskhet9 r Gud aldrig ndv ndigt att fr& ttra v rldsordningen9 lagar att &ryta de(9 och o( de gr det9 ( nniskor ofta &ryter statens lagar och (oraliska lagar9 s' denna rast i sig r i all( nhet lagar$ Caturligtvis r en&art aspekter h r(ed avses9 vilket kan avgra en och den andra till frdel fr den ena eller den andra uppfattningen9 so( dock &ara r nnu inte &est (t (ellan giltigheten och geno(fr&arheten av denna synpunkt$ Den sa(syn gr ingen skillnad heller konsekvenserna av &'da versionerna av friheten helt klart fr frihet prisar alls9 utan att veta riktigt vad att &er((a det9 och d rfr ovilliga oftast &ara (ot deter(inis( efterso(9 en kontrast (ot frihet sj lv&est ((ande fr('ga n'gonsin ser$ *e( kan strva o(kring efter &ehag9 s ger du gratis9 (en o( viljan r fri i deter(inistisk eller indeter(inistische( k nsla9 ska du inte fr'ga de( o( att de inte r intresserade9 s' de frst'r inte fr'gan$ :issenschaftlicherseits flesta naturforskare9 och9 ven o( l'ngt ifr'n alla filosofer9 (en en stor del har ungef r sa((a9 &est (de sig fr att deter(inis(9 den frra till fr('n fr ett fullst ndigt geno(frande av laglighet9 vars frfljelse i naturo(r'den r deras huvudsakliga uppgift9 och n r det g ller frh'llandet (ellan villkor9 vilket r (ellan (ateriell och andlig niv'9 den senare till fr('n fr en enhetlig v rlds&ild9 och p' grund av a priori sv'righeten att indeter(inistic &ild av vad so( ko((er att diskuteras$ Bnder tiden9 (en praktiska verv ganden tycktes kr va indeter(inis( d rfr den (otsatta inst llningen av detsa((a geno( teologerna och (oralister9 likso( ('nga en filosof$ Det finns (etoder fr &ehandling av fr'gan o( frihet9 so( tror sa((a ko((a ver det faktu( att de tar konceptet och ordet frihet fr sj lv&est ((ande fr en ri(lig eller (oraliska punkter p'st'ende9 och att det senare kan gras p' en viss sn v (ening9 diskuteras ovan$ <en det so( har uppn'tts d r(ed fr huvudfr'gan@ 5tt det finns en s'dan sj lv&est ((ande9 ingen so( hon inte saknas tvivlade sj lv9 (en det kan inte lika deter(inistisk so( sj lv&est ((ande av l gre i(pulser och (otiv vara@ Det r viktigt att ta tjuren vid hornen p' fr'gan o( deter(inis( eller indeter(inis(9 och s'v l i resone(ang o( tydligt is r haft$ G' nu till oss den fr'gan i detta avseende9 r n sta svaret att det r ndv ndigt att utnyttja o( att st lla fr'gan i relation till dagsvyn eller nattvisning$ Den frstn (nda har h nt hittills inte fljer r tt9 h r r det so( ska gras9 och s' deter(inis( vinner vertaget$ <en l't indeter(inis( r &ara att uttrycka n'got (er konkret n tidigare9 innan vi representerar deter(inis( (ed sa((a s kerhet9 (en efterso( vi tar det i korthet9 de tidigare reglerna igen$

) 2epresentation av indeter inis . Bngef r s' s ger indeter(inist$ *ad freg's i v rlden9 g'r sa((an allt inte fr att &est ((a sekvensen av 5nden i varje gon&lick geno( sin frihet i sig h nsynslst p' fre detta forts tter att o(definiera och so( &eror p' ingrepp i den (ateriella v rlden och i de naturliga scenfr ndringar kan f' so( inte frklaras av naturlagar$ D rfr ofruts g&arheten p' de 'tg rder so( en (an so( &ehver sin frihet$ Gud sj lv denna frihet ko((er vid a&solut9 (en ven de ( nniskor han gav den till fr'n &rjan9 't(instone n r det g ller (oraliska saker so( en suver n &ra$ Geno( detta9 kan v lja det (an (ellan gott och ont9 utan av n'gon9 var det att vara internt eller e.ternt tvingade frut&est (da regler fr att v lja en innan den andra9 s' att alla ( nniskor infr den &eg'vade gratis och skapat (ed frihet 5da($ Geno( upprepade &eslut i en eller annan &e( rkelse (an r &egr nsad9 (en i viss ('n denna frihet9 o( det s' r det alltid l ttare att avgra hur so( helst9 han har ocks' &egr nsa det (er och (er p' sunt frnuft9 s' att o( han till slut efter &ehov r att verka &ra9 (en denna &egr nsning ('ste vara (eriterande att h nda sig fr'n frihet9 och han har aldrig vilket ger frihet helt vergiven9 utan snarare i vilken utstr ckning &i&eh'lla full9 efterso( det r fortfarande helt &efria hono( nnu strre sv'righeter i strid # st llet fr p' s' s tt att vilja9 geno( att (ots tta det sv'rare fr en starkare krning$ Den (annen p'verkas av (otiv so( inte h rrr fr'n hans frihet9 kan inte frnekas9 (en de ko((er fr den fria rrligheten fr ( nniskor precis &ara so( frslag i &eaktande att anv nda sig av sin frihet i det ena eller andra o(r'det9 utan att n'gonsin tvingade hono( att kan$ 7tt &eslut och de(ge( Pe 'tg rder har n'gonsin endast i den ('n (oraliskt v rde eller v rdelshet9 efterso( det fruts tter frihet och frihet geno(frs9 s' att djuren so( saknar frihet9 kan inte synda$ Frihet faller alls &ara i den andliga9 och fr folket kanske &ara i den (oraliska o(r'det9 naturen9 den l gre levande varelser och de l gre instinkter (an g'r h r (ot sig sj lv9 (annen &r d rfr do(inera (ed strre frihet$ Det r en juridisk verg'ng i de andliga och (ateriella h ndelser d r alls9 inte frnekas9 &ara det d r frihet r9 i varje g'ng ett &rott (ot denna lagiskhet kan ske$ Detta alltid nya9 tillr ckliga9 ingenting so( tidigare relaterade &rjan9 i(pulser i sa(&and (ed v rlden9 av vilka den planerade 'tg rden fr att 'terigen fljt hans nya i(pulser ndv ndiga r ttsliga verg'ng$ Det kan dock ta ut alls9 under p'verkan intellektuell frst'else9 n'got so( h nder hela laglighets kraft av frihet9 &ara att undantagen i den s' kallade fil gratis ko((er att st' ut (est o(issk nnligt$ Till std fr denna uppfattning h vdas det att (an kan visa deter(inistisk &eroende &rjan av saker fr'n ingenting fregick9 efterso( det &rjar helt enkelt inget freg'r en ondlig regress (en conceiva&ility eller thinka&ility uttorkande9 s' det ('ste ju en indeter(inistic gratis princip fr har gett &rjan av v rlden9 och varfr inte fr fra(steg@ D C sta> att frklara den o(edel&ara k nslan &ara av indeter(inistic fr att vara en del av frist'ende val tvingas av allt9 fr att avgra vilket so($ D C sta> att ett strikt r ttsligt krav9 o( n'gonstans9 't(instone inte ver naturo(r'det r ocks' &evisligen fria viljeakter9 (en ofta freko((er i en riktning so( trotsar all &er kning

fr'n pregiven$ D C sta> att inte &ara (aterialet utan ven andliga v rlden geno( den deter(inistiska syn falla offer fr en (askin ven p' g'ng9 (en efter det indeter(inistic den (ateriella v rlden i sig var skyddad av de frnya insatserna fr den fria anden av det$ D C sta> att o( (ed o&nhrlig ndv ndighet just det9 vad so( skulle ko((a9 (an f'r gra vad han ville9 han kunde s tta h nderna i kn t9 och eli(inerat alla enheter att ar&eta fr hono($ D C sta> att (oral9 ansvar och k nsla av skuld kan &ara e.istera s' att sj lva skulden inte drivs fra( av ndv ndighet$ D -lutligen> vad kan anv nda en Gud till v rlden och en &n till Gud ven n r allt g'r vonstatten (ed okr nk&ar ndv ndighet$ =an Gud och en &n till Gud att ervra &ehovet@ * 2epresentation av deter inis . :elch ?allvarliga anklagelser (ot deter(inis($ Du accepterar deter(inistisk frst och fr (st (ed (otanklagelser9 ordet9 fr efter't fr att (ta ven dessa p'st'enden9 (en s' fr att finna anledning att ytterligare (otverka anklagelser$ *ar folkets val (ellan tv' alternativ so( er&juds$ 4( vissheten o( hans tidigare syste(et9 tillsa((ans (ed vetskapen o( att den tar e(ot fr'n utsidan Nso( fr vrigt9 (en ocks' geno(fr en inre visshetL inte tvinga hono( att &esluta i st llet dels efterso( den andra sidan9 so( &eslutar o( alla val @ 4( &eslutet o( en s'dan indeter(inistic (en inte ru(9 so( n'got tillf lligt9 den frra r utl ndska9 o&eroende av hono(9 s' att s ga fr'n en nskan i det v sentliga i det9 ist llet fr att ko((a ur den och vidareutveckla det konsekvent$ Even o( indeter(inistic frihet r i sig den tidigare s' fljer Bestande av en varelse r9 sannerligen den (est v rdefulla gon&lick vara sa((a9 (en deras uppfattningar o( naturen9 hans 'terst'ende &est ((elserna till'ter o&eroende9 lika (jligheter att &est ((a ett eller annat s tt9 (en hur kan det sedan &est ((a alls och hur kan det &eslut fr'n en s'dan frihet so( inte avser hela freg'ende varelser har sa((a laddning@ Aa vad so( passar (ig fr n r jag ist llet ko((a geno( indeter(inistic fria &eslut9 snarare av goda (edfdda syste(9 ut&ildning9 e.e(pel9 etc$ vilket inne& r att det har &livit (itt andra natur9 i den (eningen att den all( nna inriktningen av den gudo(liga v rldsordningen9 det vi kalla in en &ra k nsla9 att k nna9 t nka9 agera9 det r inte dessa fria resolutioner l't (ig fredrar den d'liga fre det goda$ 5lla (nster so( uppst'r fr'n den tidigare e.istens9 r t nkt att fungera en&art so( frslag att &ehva (in frihet indeter(inistic9 d r inga s kerheter fr fr('nen9 ja sannolikheten av preferensutdelning o( (an freg'r den andra$ Even o( det r N't(instone fr'n en viss sidaL talas av en gradvis verkst llande 'terh'llsa(het av frihet i en &ra k nsla9 (en lika g rna kan det vara en s' d'lig k nsla9 och so( kan vara allt ett tydligt koncept grepp o( en inskr nkning indeter(inistic frihet$ 5ntingen kan de vara p' sa((a s tt (ed &eslut p' tv' sidor9 s' det r alla d r9 och kunde inte riktigt &eslut fattas9 eller det uppv ger en avgrande faktor till en sida9 d' r det inte d r$ )riori sv'righeter av detta slag r fr(odligen inte in h r fr frsta g'ngen9 ven o( jag visste var de lyftes nog$ L't oss ko((a ih'g detta9 att de indeter(inis( tv' handlingsprinciper so( introducerar laglighet och d ri frigra frihet i v rlden9 (edan deter(inis( att ko((a

verens (ed en vit D att den o&est (dhet geno( att till'ta ingrepp so( kan p'verka naturens g'ng geno( intellektuell frihet9 dualis(en (ellan ande och (ateria sanktioneras utan att l'ta (jligheten att ta upp i en hgre enhet D och att alla sv'righeter att frena det finns ondska (ed att det finns en helt god och alls( ktig Gud9 fr&lir ungeho&en av indeter(inistic utsikt Njfr v$ 1L$ Er nu (ed indeter(inis( alla dessa sv'righeter insa(lade n ungeho&en fr'n hans sida (ot deter(inis(9 och s' vi nu g' ver till dessa$ Den v rldspre(i r anlangend9 kan det vara (ed en k nd antino(i d ri a&solut inget slut fr att gra resultatet$ Fanns ingenting9 inte ens Gud9 innan en viss tid d r9 s' kan inte t nka (ig att n'got n'gonsin skulle kunna uppst' ur ingenting r ingenting i sig9 en (inskning p' o ndlighet kan vara den andra sidan9 i fantasin eller i tanken inte helt ger ru($ 4( vi satt (en sa((a (en helst klar i &egreppet evighet9 nedan Gud fr alltid &est'ende och v rlden so( hans skapelse9 s' han ko((er att f' det9 naturligtvis9 so( skapats i indeter(inistische( eller deter(inistisk (ening9 efter so( hans naturen sj lv var s' eller anpassas9 och det r den fr'ga so( det r9 (en inte kan avgras av ett krav o( det$ *ad so( verkar (est sl'ende att tala fr indeter(inistic uppfattning r att till synes ofr(edlad k nslan indeter(inistic frihet i resolutioner so( vi nu kallar nyutgivna$ Aag kan s' jag kan vilja9 och hitta varken yttre eller inre faktorer so( r avgrande i (ig9 tvingar (ig till det ena eller det andra9 s' det kan ocks' variera godtyckligt (ellan de tv'9 ja9 jag r ovilliga att tro att jag &ara kan nska9 vad jag vill ('ste$ 4ch nd' ingenting Geno(slags nden ligger h ri$ -kulle vacklan infr 7ntschlusse talar fr indeter(inistic frihet9 s' kunde ha gjort rret9 so( varierar (er eller (indre l'ng9 innan det lutar (ot vissa indeter(inistic frihet$ 4ch jag ser n r(are p' hur de friaste &eslutsa(het vad jag kallar det nu infrts9 s' det r en (edveten ntligen fr vervikt ko((ande (otiv9 so( inte r av lust9 (en fr'n den tidigare utvecklingen p'g'r h r och den nuvarande (ed&est ((ande ko((er9 vilket leder fra( till &eslutet9 k nslor9 (en att nd' kunna eller &esluta so( frut9 &ara r &ara en k nsla av att det inte redan ko((it fr'n h r och d r driver (otiv fr fet(a9 ntligen vinner ett (otiv9 och o( inte tvist fr att vinna egna inrednings nedg'ngar9 r vi inte tvungna e.ternt9 vi frv ntar oss &'de so( en fr'ga o( inre frihet$ <en denna (otvilja9 &est (d ndv ndigt att hitta9 naturligtvis9 s' l nge so( naturligt so( inte v'rdar den tron att det var en ndv ndig avs ttning fr gott och fr ndliga avst (ning av alla prvningar9 r det9 o( (an inte underh'ller tron av dagen9 i # denna tro9 (en den goda viljan kan &ara gl djas9 och (ed ett ndv ndigt verktyg i v rlden fr att 'stadko((a goda ('l och sa(tidigt h'lla sin inre fra(tid att vara s ker$ Er att erk nna> geno( ensa( erfarenhet kan avgra s kert varken deter(inis( eller indeter(inis($ #nte ens fr de naturliga h ndelser strikt juridisk verg'ng r str ngt &evisas9 (ycket till de (entala h ndelser$ *e( kan pltsligt de&ut vindpust9 so( geno( en pltslig id% att n'gon ('ste &evisa att de r ndv ndiga konsekvenser av tidigare frh'llanden$ *e( kan d re(ot &evisa att ko(plikationen av de

freg'ende orsakerna till s'dana operationer r inte frklaras9 fruto( att du inte kan flja sin uppfljning och redovisning$ Fr vrigt ko((er det indeter(inist sig vara den (inst &en gna att just d r denna typ vars kausalitet vi kan inte flja dig att t nka ko( fri i sina sinnen9 (edan det fr de frivilliga &eslut o( gott och ont9 so( s' att s ga9 r det indeter(inis( uppfunnits fr att lska9 sk len har tidigare n stan alltid 't(instone generellt lokalisera$ *isst r9 att9 ju l ngre du ko((a till insikt o( villkoren fr evene(anget och 'tervinning av lagar fr att vinna (er s' att deter(inis( erfarenhetssidan av sannolikhet9 dock r frdelningen i slutet av &egrepps( ssiga och praktiska sk l$ Det s gs att deter(inis( v rlden till (askinen gr9 och s' han har ett rykte o( ogillas$ 4ch det (est frdelaktiga funktionen av (askinen so( han l rde till v rlden s ker$ *ad skulle vara en (askin so( st'r d r lika fri att g' &ra so( d'ligt9 fr det skulle finnas n'gon lag fr att s kra deras passage ledde till r tt ('l$ Dock kan en (askin so( inte vill t nka9 k nna9 inte utvecklas av sig sj lva9 inte fr& ttra sig9 &eh'ller den deter(inistiska v rld innan (askinen fra('t$ Er k rlek9 v nskap9 tillit till Gud9 i den ('n de r i v rlden9 desto v rre att de r ndv ndiga9 och skulle vara det (otsatta9 s' l'ngt det r d r9 s' & ttre att det inte kunde vara$ -narare r det &ra9 att det ('ste vara & ttre n r det g ller den dagliga vyn9 och den enda urs kt att han r den att det ('ste vara d r$ Tja du vill fr&anna deter(inis( n r han (otsatte dig9 en g'ng fr att &li & ttre9 och en g'ng fr att f' det & ttre9 efterso( du r fast &eslutna g'ng till det s (re9 vilket r den d'liga deter(inis( nattvisning9 och inte & ttre av indeter(inis(9 lika (jligheter &lad p' &'da sidor9 (en du kan inte ha det so( du styrs av oru&&liga &ehov av att &li en g'ng till och en g'ng till fr att f' det & ttre$ Det r trstande deter(inis( av dagen$ Aa det r s' illa i v rlden och s' illa fr'n -chli((e( ko((er9 (en kan tro r att enligt g llande lag finns det inget kortare9 ja det ett annat s tt att v nda det d'liga till det & ttre9 efterso( v rlden g'r$ Det r &ara att &ara tro p' dagen fr att9 orsakerna till denna tro9 (en diskuteras p' annat h'll$ Du s ger v rlden l t sedan g' so( de nu &ara g'r n r hon g'r igen (ed &ehov9 vad jag &ehver (ig d' att str va efter det9 &rottslingar s ger> vad r du skyller p' (ig9 r jag av ndv ndighet so( jag r$ D Gillar du det s ger att han gillar att s ga det9 (en det r ndv ndigt fr att f' dig att inte vara sysslols9 och frl nger varningen g'r inte9 du till handling9 fr att tvinga hono( till 'terh (tning9 ko((er straffet att gra det ntligen9 -aliga r ni n r det varningen redan gr$ *arningen r i konflikt (ed andra &est (ningsfaktorer so( ko(pletterar varandra (ed tv'ng9 ofta &ara ett svagt s tt9$ D re(ot kan straffet kas till den grad att det tvingar dig 4ch ju l ngre trghet eller illvilja varar och ju (er den v .er9 desto (er s ker p' att de kan r kna (ed efter att redan i denna v rld ( rks9 att forts tta i livet efter detta och fullt sinande (arschen av v rldsordning so( justerar straff och l'ng v .t tills de refor(era krafter$ Fr att ge ett e.e(pel9 so( passar so( en &ild p' sa((a g'ng$ 4( vi satt en g'ng en pojke so( just har &eg'tt sina d'liga vanor ganska naivt9 hr att allt fljer av ndv ndighet i v rlden9 ocks' vilja och handling fr ( nniskan$ -topp9 t nker han9 s' ja du kan forts tta att urs kta dina d'liga vanor9 och

genast han &eg'r s'dana$ )appan sl'r hono( fr det$ *ad fresl'r du (ig det kloka pojken s ger att jag kan inte fr (itt d'liga vana9 &ehovet av att jag r s' inne& r det (ed$ <ycket &ra9 s ger fadern9 (en ndv ndigheten av (in varelse fr (ed sig ocks'9 och jag skall sl' er fr det$ )ojken s ger9 vad jag &ryr (ig o( denna ( rkliga ndv ndighet o( det egna inre &ehov av fortsatta driver (ig att &eg' sa((a d'lig vana9 s' han &eg'r det (en och igen9 varje g'ng pappan sl'r hono( (er9 och s' tycker vi att pojken till slut (en in't tvingad att inte &eg' sa((a d'lig vana$ Fr pojken satte folket9 fr de &l'ser straff alls9 fr fadern till den gudo(liga v rldsordningen9 s' att det r ndv ndigt och h r(ed sa(tidigt tvinga9 inte (indre hanteras (edvetet efterso( ja precis allt (edvetet och efter so( o(edvetna lagar ndv ndighet skrider$ Caturligtvis utan att tro p' en straffande och givande liv efter detta9 skulle det vara (ed den tidigare vyn ingenting9 fr (isshandeln tar ofta p' i den gudo(liga och ( nskliga ut&ildning$ Generellt visar dock upp (en i ( nsklig ut&ildning so(9 n r en pojke i huset r cker inte fick stryk9 han efter't (er9 &lir s' &ara i en annan for( utanfr huset9 (en inte tillr ckligt9 eller till och (ed de skiftar fr'n h r l ngre9 nu r det &ara Livet ytterligare ett steg &orto( vilket det kan inte g' vidare$ Det gr frvisso h r nedanfr den all( nna inriktningen av Ganges av saker9 (en efterso( detta r nnu inte slut h r nedan kan du ven h r nedan endast riktningen9 inte kr va att se slutet$ Det vore ( rkligt o( vi ville falla p' annan plats d r han freko((er helt naturligt so( en i vrigt saknas ko(plettera tron i Livet9 h r eller annars n'gonsin viktigt och &ygger p' en annan sida faktor i dagsvyn9 di$ -narare kr vs det att det fr sig &idrar till std fr hono($ Cu kan du s ga att knyta an till det tidigare e.e(plet9 & ttre hade det varit o( pappan pojken so( urs kt fr att tvingas till d'lig vana9 hade avskurna fr'n &rjan9 och egentligen r en angel genhet fr de fattiga ko((er att &li (ed den deter(inistiska *isa skylla allt p' &ehovet av en viktigaste (otivet fr indeter(inis($ <oral ('ste lida s'9 ja9 ko((er &egreppet (oral sj lv g' frlorad$ 4ch att deter(inis( r sant trots att avf rdas so( fr'n en annan sida och den (est grundliga9 s' (ycket s' att n r det tredje kravet i den hgsta och sista saker till Gud och oddlighet och frihet D du (enar (en att indeter(inistic D &rukar st lla upp$ Aag skulle g' fr en s'dan frihet tv'ng set fr gott$ C r nu den indeter(inistic fr(aning fadern skulle ha sa((a till pojkarna i st llet fr den deter(inistiska repri(and till &ullriga$ Fr att vara konsekvent och ppet9 att han skulle9 tror jag9 ('ste prata o( det$ =lockan r nu ocks' fritt att &eg' den d'liga vanan9 att inte &eg'9 och efter nnu s' ('nga slag att du ko((er att h'lla denna frihet9 utan vilken det inte finns n'gon (oralisk v rde av ( nniskan9 o( inte att du dig sj lv (ed frihet och inte &egi&st grund av (isshandeln din frihet$ -' o( jag sl' dig nu9 s' jag vet inte riktigt varfr jag gr det fr att jag dig denna frihet s' att den inte kan frkorta och kan$ 4( du kan fras dit av slagen eller andra p'fljder eller av &elningar9 vara till dig &ra9 s' skulle ha n'got v rde9 snarare tv rto(9 o( det r att skylla p' allt9 so( kan &est ((as i (oraliska fr'gor geno( frDoch nackdelar $ -' (otst' frestelsen9 och d rigeno( kan

du h'lla fr'n det onda9 vilket kan vara en&art en fr'ga o( din frihet$4( d re(ot redan chocker kan hj lpa n'got att din sanna (oraliska uppfostran9 tar de (en (ot patienten och det r nu in& ddad i den v rldsordning so( synden frsoningen kr vde o( jag inte (inns varfr de s tter p' den (oraliska ondskan eller en fysisk vill veta$ Fr'ga r tt l rare det9 r vet$ C'got att hj lpa (oraliska uppfostran so( de p'fljder so(9 trots allt9 't(instone fr att det praktiskt taget tar ut s' o( du r kan teoretiskt ocks' ('ste erk nna$ Bpp(untra dig 't(instone till (ina sinnen till vad det (en folk fortfarande har r tt att ta hand o( det straff eller inte9 och endast i den ('n han inte &ryr sig9 r &ra eller d'ligt hans agerande$ # grund och &otten9 (in k re son9 ko((er du att de &eslut vi tog i en (etafysisk transcenden &egriplig tidD9 ry(dD och utseendelsa v rld av saker i sig p' gott och ont9 h r(ed till hi(len eller till helvetet fr(odligen redan innan fdseln9 efterso( ingen kan fr inte ens den gode Herren9 l't dig s' gillar vad frihet inne& r har gjort fr dig$ Er din &egriplig karakt r so( slutade i tidls evighet9 d' allt &eror ju p' sin tid e(piriska feno(en i &etydelsen karakt r kr vs tillsa((ans och p' s' s tt ser fr'n alla deter(inistiska9 (en det &egripligt tecken du har gjort9 till och (ed frihet9 och o( deter(inistiska (otst'ndare (ycket driva din frihet (ed e(piriska fakta9 r det tillr ckligt att i &egriplig regionen att spara9 efterso( ingen kan uppfylla9 och det r huvudsaken$ Desto & ttre9 (en du ser nu n r du inser n'got o( allt detta9 att all e(pirisk ut&ildning i stort sett ingenting har r'd att gra dig & ttre9 din karakt r r faktiskt redan klar i tidls evighet$ L't det outgrundliga djupet i det &egripligt9 i princip utan snarare inintelligi&len frihet (ed vilken 5ltvater av (odern filosofi r v lk nt9 avancerat9 so( grundar sig p' och stanna (ed den e(piriska f lt$ -edan fr'gar (ig n'gra kvinnor i 'tanke9 d r det inte finns n'gon synd9 s' att s ga9 't(instone de ko((er till (ig s'$ De r av god fa(ilj9 hennes fr ldrar hederv rda levnads leverera tillr ckliga och r ttvisa ( nniskor9 haft de (est frsiktiga ut&ildning9 var all orenhet &orta fr'n de(9 hade de till sina fr ldrar goda e.e(pel och godae.e(pel hlls de($ De var hans gon upp't och ppnar in i livet efter detta under detta liv &orto( det jordiska$ Det var njda och utveckla sin inne&oende &jelser s' l'ngt gett fria tyglar n r det ajournerade till h lsa9 (oral och sed9 (ed den (insta avvikelse fr'n det9 (en de var uttryck fr (issnje (ed hennes fr ldrar9 hot9 &estraffning9 och fra(fr allt geno( att peka att gynna och (issnje av Gud och verjordiska syndens fljder p' r tt v g till&aka ut9 s' att det till slut &lev en sj lvklarhet fr de(9 &ara g' den r tta v gen9 och en inre (otvilja uppstod9 ven till de (insta avg'r fr'n den$ -'vitt kan sp'ras s9 ut&ildningen och den (edfdda syste(et gjorde allt detta9 och lyckligtvis detta syste( var lyckligt$ Br synvinkel indeter(inis( har allt so( har skapats9 inte det verkliga v rdet$ 7fterso( dessa kvinnor inte ens har gjort av inre frihet9 var det lika l tt att v nda p' gott och ont s' dygdig9 och de r gjorda (ed hj lp av den v rldsordning so( so( deras (edfdda anl ggning (ed dess$ Hur gr jag (en en lysande p rla eller ett vackert konstverk gissar d rfr inte (indre9 att de inte r he(lagad9 ges &ort endast en del av det (aterial so( r l (pliga fr att gra det9 s'dana tecken$ <ed tacksa(het och gl dje v lko(nar jag det so( &evis fr att det har n'got h r p' jorden till den v rldsordning kan ta vad rent nje vaknar9 att det r s' att s ga9 i&land slutade redan h r (ed n'got i den (eningen d r det str var allt$

<itte(ot frest ller jag (ig verkligen till och (ed tecken so( r fdda (ed de v rsta anl ggningar9 ut&ildade under de (est ogynnsa((a frh'llanden9 efter ndv ndiga fra(g'ngarna fr dessa fruts ttningar har frt &ara till en ond liv och driva det9 och har ocks' &eklagligt att v rldsordningen (ed alla sina resurser (en det r inte g'tt l ngre n (jligheten till s'dana tecken h r nedan$ <en (edan jag var en ren gl dje att de tecken so( jag har fr detta r det &ara ett &eklaga att v rlden r allts' fortfarande ('ste lida skada9 och att dessa ( nniskor har att frv nta dig att &ehva vara s(art av skador$ 7n anledning de( till denna skada9 det vill s ga deras straff att avvara9 (en jag kan inte se att det skulle vara s' illa9 (en endast den fr (re sats (ed sa((a ndv ndighet att de ('ste vara & ttre en g'ng9 och det var inte helt olikt (edel fr passage geno( l (plig skador kan$ Cu r vi &'da e.tre(a fall ven fljande aspekter varandra9 e.tre(a fall r &ara den (est l (pliga D ha klart fr oss att riktningen av v rldsordningen egentligen r (ot det (oraliskt att h'lla &ra och fr (ja den d'liga av Flj ogudaktighet ven att h'lla (otst'ndaren och att h ((a den$ Dessa kvinnor har all( n respekt9 k rlek9 allt ko((er att tr ffa de(9 de njuter av ordning och v lst'nd i deras hush'll9 o( de v lsignelser de att vara &red9 ver allt ett gott sa(vete9 sig sj lva att inte gra och k nna tillr ckligt 9 kan & ras v l och skulle vara nnu l ttare att & ra de( o( de inte teologi utan p' grund av deras in&iten syndfullhet helvete gjorde var( i superfluously$ 4ch den onda ansikte@ 5llt r e(ot hono(9 du hatar hono(9 du fraktar9 du avvisar hono(9 det l'ser upp hono(9 han har ingen inre frid9 inte(perance eller syndig nskan h (nd i konsekvenser fr egna kroppar$ <edan v rldens gon r det de d'liga tiderna & ttre n &ra9 och du tar so( en anledning att st ((a v rldsordningen$ 7.ternt9 det r so( att g' & ttre9 (en o( internt@ #nte &ara i e.tre(a fall9 (en ven i geno(snitt9 driver flitig9 <'ttlig9 Fair9 Erlig9 v lgrande9 ven e.ternt & ttre n den so( r (otsatsen till det9 och det so( till en &rjan inte f'nga i denna (ening9 fresl'r just denna sida oftast fre utg'ngen av och d' ven de & sta kan (ta stort lidande9 att hj lpa hono( att se &orto( den h r och ven9 vad hj lper det onda utanfr@ Det r sant9 o( ut&ildningen har (isslyckats att &arnet9 fr att anv nda den fr gott9 och dessa inkluderar straff9 trots att de inte r ensa((a att tillhra9 ven &elna och e.e(pel dessa inkluderar D eventuella p'fljder r s llan tillr ckligt fr att 'stadko((a en fr& ttring ven i detta livet9 det var fr (ycket eftersatt9 ja (an sjunker v l i f ngelset i att vara (ed onda fljeslagare9 &ara djupare och djupare in i last$ 4ch (edan de r ttf rdiga9 o(given av de( so( var k ra till hono(9 dr (ed en &lick upp't9 &eror sist p' den onda9 huggs ner och kastas i gropen9 utan att ha fr& ttrats9 'terst'r det fr hono( inget val9 (en denna sista inne& r att r dda sig fr'n den verdrivna (akt straff konsekvenserna av sina synder p' denna sida9 r ddar hono( inte &ara inte fra(fr den andraDv rldsliga9 (en kastar det sa((a so( &dlar so( v ntar p' hono(9 och o( denna sida torterar &ara fra( &ek nnelser9 sedan den verjordiska ntligen tvinga fr& ttring$ -' fan r (ed det faktu( att de &esegra det onda till slut &esegrade sj lv$

4ch vad tror ni &e8eisest det@ du undrar$ Tterigen s ger jag> Aag kan inte &evisa9 jag tror det9 (en det r en tro p' att allt jag vet och vad jag kan konstatera9 och jag ('ste ringa fr'n en praktisk synvinkel9 sl kt ri(ligt$ Tror inte det9 ni so( fredrar verharrst i vice9 h nga dig9 (en r dd9 s krare i alla fall9 och inte heller fr att fr& ttra dig sj lv i den h r v rlden$ 7fter allt detta9 g'r det ansvar geno( de r tta &esluten deter(inis( r inte frlorat9 de uppst'r &ara under ett annat perspektiv n i &etydelsen indeter(inis( dar$ < nniskan r ansvarig i den ('n han har att v nta p' frseelser straff fr'n den synpunkt att det r i dess konsekvenser trivs sj lv so( v rldens$ Det faktu( att hans synd r ndv ndig9 inte ndra det$<en tanken att ett straff so( slutligen vertr ffar synd9 precis so( kr vs fr att ko((a in s' h r &ehver i dag eller i (orgon9 h r eller d r9 denna sida eller uppfylla utanfr9 r en d r den freko((er9 ven (ed &land de hj lp av v rldsordningen9 syndar fr att fre&ygga och d r(ed f' i gott skick och fra(steg9 och det ko((er att fr ndras igen9 ingenting i det goda i detta inne& r att det frefaller ndv ndigt n r den intr ffar$ C r han dock inte visas eller inte fungerar tillr ckligt9 straffet nu s' uttrycker sitt ndv ndig effekt9 och fresl'r en frsta strejk sa((a sak (ed den h r effekten inte igeno(9 s' det gr slutligen en sista9 (en att gra det ('ste ocks' finnas en frst$ )recis so( straff r inte det enda s ttet att fr& ttra folket D ven e.e(pel undervisning och &elna den goda delen av det D det r inte &ara d r fr att fr& ttra ( nniskan> (en innan hon orsakar det9 och ven utan det orsakar det skr ((er de( till det s (re sj lv och andra fr'n fre skada fr &olaget eller &ervat hono( friheten9 och dessa tre aspekter av 'terh (tning9 avskr ckande och fre&yggande9 av vilka den ena eller den andra do(inerar &eroende p' o(st ndigheterna9 frenas under en > det faktu( att syndare fr det onda so( han leder till sa(h llet igen ondskan l ggs till att &evara och fr (ja v lf rden fr sa(h llet so( helhet att tj na9 och syndaren sj lv r detta &ara ett litet frag(ent9 (en i enheterna fr fr& ttringar ven frag(ent erh'ller frdelarna (ed straff$ D rfr fresl'r inte den enda (ening9 r det (en ett frag(ent av antal p'fljder att ntligen &ryta sig fri$ <ed denna9 den (est all( nna praktiska princip direkt till &r underordnas principen att avtj na straffet fr det goda i sa(h llet9 och deras till (pning vara s'dan att detta ('l uppn's9 o( (jligt9 sker den dag principen o( frsoning att synda av straffet9 so( grundlsa och (eningslsa s' l nge kvarst'r9 efterso( det inte kan vers ttas till det$ <en det &r ocks' lyckas i sin vers ttning av den all( nna principen9 varfr s'dana helst inte spara det faktu( att du h'ller dig direkt till den klara 5uspruch$ #nte heller r det (oraliskt v rde eller v rdelshet av en handling eller underl'tenhet frloras (ed den deter(inis( so( uppst'r snarare igen &ara geno( en vertygande Gesichspunkt so( i &etydelsen indeter(inis($ Den indeter(inist sj lv kan inte ensa( i det faktu( att n'got grs fr frihet9 annars fritt valde onda skulle (otsvara det fritt vald &ra9 (en ser hono( r det (ed frihet vad gudo(lig i den (eningen att det all( nna9 det vill s ga den (oraliska v rde * rlds ledarskap r att fredra9 vilket r i strid ko((er att k nna$ Aust i detta (en ven deter(inis(

undersker (oraliska v rde eller v rdelshet9 fruto( att han deter(inistisk sa((anfattar frihet snarare n indeter(inistic i ovanst'ende (ening$ Fr'n e.terna &egr nsningar gra n'got so( v rlden ko((er att gynnas9 &aserat ven i &etydelsen av deter(inis( utan (oraliska v rdet av 'tg rden9 efterso( 'tg rden inte fljer av inre godhet av ( nniskan9 (en av&jde essensen av en ( nniska r s' stark fr gott9 att alla e.terna frestelser till det onda9 ingenting uppradade e(ot det9 s' skulle den inre ndv ndighet9 av vilket han r &ra9 det (oraliska v rdet av hans handlingar inte &ara (inskade inte9 (en kan gra s' hgt so( (jligt$ L't oss 'terv nda till en annan punkt$ Beundransv rt och avundsv rt r t'la(od9 lugn och resignation9 so( turken n'gon s( rta och lidande so( tr ffar det uth rdar$ Gud vill det s'9 det r frut&est (t av hono(9 och efter alla de troende v ntar paradiset$ =ristna r ocks' tillg nglig (ed denna t'la(od9 fred och underkastelse till -chickungen Gud9 (en &ara so( s llsynta undantag9 det finns en regel$Detta r v lsignelsen av deter(inis(9 en v lsignelse att alla kan ha ansett sig inte allt indr nkt (ed indeter(inistic teorin o( frihet9 kristna ver turkarna tro upphjd och spillde hans goda ele(ent (ed dess d'liga$ )' grund av Caturligtvis har han ocks' sin d'liga ele(ent$ Den r tt frst'dd deter(inis( kan &ara oundvikliga Fates h nder i (ina fickor (ed s kerhet9 allt ko((er nd' &li &ra9 (en leder (ed vetskapen att ett (isslyckande p' falsning sig h (nd9 krning9 h nder fr att avv rja av &yggas ont regn$ *ad personen (ed & sta kunskap och vilja i sig inte ensa((a kan 'stadko((a detta han frst ('ste lokalisera till gget p' Gud$ 7fterso( turken inte har frst'else9 kan han skjuta staden och pest slukar folket9 och det ko((er en tid d r du hittar platsen fr turkarna9 fr ndv ndigheten av v rldsordningen r underfrst'tt att inte alla frv ntningar p' deras aktivitet9 (en att hantera sina krafter och resurser fr&eh'ller sig segern$ Du s ger9 (en vad gr en gudo(lig v rldsregering9 Guds vilja9 en &est ((else i Gud fr v rlden n r &ehovet av att gra n'got@ 4( det r inte hela Gud fr'ldrad@ <en hur kan du h'lla en Gud i hans v sen och verkan utgr &ehovet i sig9 verfldig$ Behovet r s' inte av Gud9 inte till hono(9 (en deras lag i sig r &andet av hans karakt r och ar&ete$ 4ch s' du &ehvde v'rd av en pappa i din 5uferziehung9 s' ndv ndig fr ( nskligheten i sin 5uferziehung i h nderna p' Gud$ 5tt en och annan v'rd so( &ehvs sj lv9 ndrar ingenting i den$Catten syn naturligtvis r det ofta so( o( det andliga livet och ar&etet upphrde9 d r &ehovet anginge9 (en det r just &ara en av de ('nga falska frest llningar av nattvisning$ - Bnen. Du fr'gar till sist> vad kan anv nda en &n9 ven o( det r i v rlden enligt lagar so( fruts ger allt av ndv ndighet9 approching$ =an det vervinna &ehovet@ Cej9 det kan det inte &nen9 (en ven &land sina sk l f' f ste$ C'got verkar s ker9 frst i ( nniskan sj lv och d r(ed ser &orto(9 fr ingenting fungerar i ( nniska9 so( inte r direkt eller indirekt9 synligt eller unsichtlich9 frl ngde dess effekter &orto( hono( i sa((anh ngande (ed den v rld9 tycker vi inte o( dessa effekter vet driva$ 4( jag ser att n'gon p' en av andra ( n9 fr ldrar9 v nner och ven fr (lingar9 ser g rna kan &idra avsev rt till att avgra den att &evilja n'got so( inte

skulle &eviljas utan -n lla9 jag kan gra &ra i fall se en all( n lag9 anser att det r (jligt att en frklaring till Gud so( en representant fr universu( har en (otsvarande inflytande tack$ Det r &ara den skillnaden att jag har en &eg ran till andra ( n uttrycker e.ternt fr att de r ur (ig det jag &ehvde inte Gud9 efterso( jag har (edlidande p' hono($ <en det gr &ara tron p' &nens$ Ao nnu (er n de effekter so( str cker &nen so( det var i he(lighet ver dyrkarna ut9 och det kan vara effektivt endast geno( en ickeDsp'r&ar ingripande i ett strre sa((anhang av saker9 det finns de i verv gande9 so( uttrycker &nen o(edel&art &e sig under fruts ttning att det s tt p' vilket den (ots tter sig den yttre och sv ngar9 har s' (ycket inflytande p' sina fr(genheter hur det yttre r e(ot hono( och sv ngar9 och utan att han vet ven hur det r9 en &n i det9 det har resulterat i hans frdelaktigare villkoren fr att uppfylla hans &eg ran ko( n r jag skulle ha varit utan &n rendet$ Cu9 naturligtvis9 ingen kan tvinga dig att tro p' &nens i en eller annan (ening9 tro9 (en det underordnar sig till alla tre principerna tro &land och d r(ed g'r in so( ett (o(ent i den religisa sidan av dagsvyn$ Fr'n den teoretiska sidan9 r det &ara nyanst llda verv gande v l till pass att &nen n'gonsin n'got i ( nniskor och fra(g'ngsorienterade ('ste agera &orto( den9 so( fruts tter analogi av effektiviteten av &eg ran fr'n folk till folk9 att det snarare i &etydelsen att &evilja att inte &evilja r effektiv$ 5v praktiska sidan av de ( nniskor so( driver &ehovet av &n9 och han k nner de gynnsa((a effekterna av en r tt &n9 och historischerseits har det funnits &ner9 s' l nge so( det finns religioner$ Ta &n ut i v rlden9 och det r so( o( du hade den ( nskliga &and slits (ed Gud9 gjorde tungan av den du((a &arn till fadern$ Btan tron p' &nens9 (en &nen sj lva kunde uttrycka vare dess effektivitet och inte heller f'r dess historiska &etydelse$ Fr'n de tidigare verv ganden o( effektiviteten av &nen i all( nhet &'de flde villkoren fr &efordran so( &egr nsning av denna effektivitet9 fr en ovillkorlig effektivitet r sa((a (ed s' lite so( att &e folk till folk ut( rkelse$ Caturligtvis9 efter en &n r desto (er s kert kan hoppas p' att &eviljas9 desto var(are det r9 desto s(idigare g'r i sa((a riktning9 desto (er frenas i sa((a riktning so( den fr (ed all fokus p' att &evilja hin8irkende D rfr h'ller ocks' att den all( nna uppfattningen av &nen9 (en att dessa su&jektiva fruts ttningar fr &eviljande freko((er n'gonstans p' ('l$ 7n &n r ocks' (er s kert kan hoppas p' att &eviljas9 enh lligt9 r det (ed den riktning so( tar den gudo(liga v rldsledarskap i hela ens fruto( &ner9 kraft i sig inte kan ge9 det r &ara ett frslag fr Gud 9 &e att (ta9 s tter att alla krafter9 inne& r i denna riktning i rrelse9 (en r inte glad att aldrig gl((a9 &ara ett deltagande9 &edriver under saker$ Bidraget kan vara fr (ycket konflikt (ed i v rldsordningen9 har hon fortfarande fr att ta hand o( andra och fr annat n fr fra(st llarna9 och fr sig sj lv p' egen hand9 kanske du(t * nligen urskilja$ Den ofrst'ende &arn r ('nga fra(st llningar klipptes &ort efterso( det g'r fr'n o(jligt att -v'rt9 (ed all( nna verv ganden inte accepta&elt9 eller rent av skadligt9 (en ven den sn llaste pappa> (en han kan s ga i allt detta att * nligen &idra ingenting att fr(' hono( att &evilja 9 utan &eg ran9 kanske han inte har t nkt p' &idraget9 (en det kan &ehaga hono( att &evilja fra(st llningar att f' s'

fra(st ll &eviljade det9 s' ven &nen kan hj lpa till9 n'got so( annars inte skulle vara till'tna9 till'ten att gra9 och frh'llanden i allt annat frDoch nackdelar r lika9 skulle &nen vara effekten9 en Gran &n nog att g' n r (an st'r infr tv' lika pounds (ot varandra9 visserligen ett kilo &n inte o( det ett to(t skal v'gen (ot syftar till att ge en talang$ -' ( nniskan v l se vad han vill9 och inne& r inte att han kunde sl' en solid v gg av Gud (ed sin &n9 kort skulle inte &e det o(jliga$ 4cks' vad han kan 'stadko((a (ed sin kunskap och (ed sina krafter (ed sig sj lv9 s' han fr'gade inte &ara Gud9 han sj lv r Gud9 antingen n sta eller enda (etoden fr att gra det eller n'9 har p' Gud den fr att sl' frst n r l (pliga (edel r utt(da9 (en fr(odligen han kan &e Gud dagliga punkten r att Gud h'ller hono( ha r'd (ed sin del9 och prestanda r utsidan hj lp och v lsignelse (isslyckas inte fr'n ovan$ <en ville fr'ga lite i schli((e( (ening9 skulle titta p' sunt frnuft9 har v rldsordning i st llet fr &idrag eller av konsekvenserna av att &evilja sig sj lv straffet redo fr det$ D re(ot har den en &n inte &ara riktad till Gud var god9 att han kan ge oss en nskan9 (en ocks' de avgifter (ed frtroende fr hono( trodde att han9 so( vi (ter ocks' nu och r fortfarande att ko((a9 ko((er att v nda sig till det & sta9 och att o(9 efter ndv ndiga lopp saker hj lp av denna v rlden inte att n' den i Livet9 ko((er den att 'stadko((a$ 5lla so( har k nt av ko(forten i denna id% i de (est sv'ra lidande &ara en g'ng9 och so( sett denna id% och d r(ed v ckte hu(r av de( so( underkastar sig9 geno( de sv'raste prvningar geno( att h'lla inte &ara in't uppr tt9 utan ocks' ger den ett yttre attityd och handling so( han r & st p' de villkor so( odlas9 vilket inte r att s ga att en s'dan &n inte anv nda$ Har (an gjort sitt9 att hj lpa sig sj lva och kan inte l'ta &li9 s' det r fortfarande platt ven so( den sista egna hj lp tanken> Gud ko((er att hj lpa och &eg ran o( att Gud skulle visa hono( den r tta v gen$ 4ch (ed vilken resten av andra9 sedan flyttar han till de olyckliga o(st ndigheter9 d' g'r han h ndelserna ver9 och hur (ycket hellre hj lpa andra till hono( so( s' v nder sig till sitt de n den so( fr&annar sitt de och Gud h dar eller frnekas$ <en nu det g ller inte rikta dessa tankar till en dd v rld ordning9 (en i en levande9 delta i v'r voly(givande fra( Gud9 &r tanken egentligen vara vid liv och s' &etryggande och effektiv$ Even tacks gelse &ner d r9 och o( indeter(inist s ger9 hur kan du &e Gud o( n'got so( h nder fr ren ndv ndighet eller inte h nder9 s' han kan v l s ga9 hur kan du tacka Gud fr vad han har &eviljats av ren ndv ndighet 9 (edan deter(inistisk fr'gar> hur kan vi tacka Gud fr n'got so( han inte har gett n'got av en tillr cklig intern eller e.tern orsak$ Cu vill vi tacka fr ldrar9 v nner9 v lgrare9 o( de visar oss &ra9 efterso( vi antar att de gr det av k rlek9 utan att fr'ga o( k rleken r ndv ndig Bppko((en till oss ndv ndiga eller inte tillr ckligt9 r vi ocks' frutsp'dde att de har ett tycke fr v'rt tack9 och det gr oss nnu gl dje9 fr att tacka de(9 lika (ycket igen9 o( denna fr('n9 denna gl dje r ndv ndiga och varfr skulle det vara annorlunda (ed Gud$ Aag antar att Gud r njd (ed (in Tack du har9 och det ger (ig en k nsla av gl dje fr att tacka hono($ Det r sk l nog$ <an kan se hur den tidigare9 ven o( (ycket deter(inistisk syn p' &nens9 (en

leder till synpunkter so( (an kan klara sig &ra9 och fr vilken indeter(inist r n'got & ttre att er&juda$ 7nligt hono( r det Gud indeter(inistic fri9 efter vilken &n r att &evilja eller neka9 (en o( de alltid fredrar & st ven efter indeter(inists Gud p' grund av hans fullko(liga vishet och godhet9 s' so( ko((er till sa((a sak9 so( o( deter(inistisk just p' grund av denna typ av det gudo(liga r Gud9 kan fredra ndv ndigtvis det & sta r alls r (jligt enligt villkoren i tillvaron9 och det verkar g' p' to(g'ng n r inte tala so( en (ots gelse fr en frihet9 det r inte att fredra9 (en nd'$ Cu kan du verkligen s ga> Gud kan fredra vad han vill9 s' det r &ara s' l'ngt so( den fredrar Gud9 den & sta9 (en faktu( r att du faktiskt &ehver Guds godhet9 att vad han fredrar9 ven hans varelser ist llet ko((it$ 4ch varifr'n h rleder de indeter(inist l (pliga frh'llanden &nens so( deter(inistisk$ -edan9 &eroende p' dag syn p' den anda av jorden r ett (ellan varelse (ellan oss och Gud9 kan vi fr'ga> skulle inte &ehva st lla in den frsta &nen i den andan9 snarare att vi tar Gud den r klar$ 7tt (ne orienterade (en ocks' hans &eg ran frst till (yndigheten innan han ofredade kungen s'$ <en i detta frh'llande gr skillnaden h vdade att (annen kungen v nd ut't att han l'ngt har upp till hono(9 kungen kan inte veta alla hans &ehov och fruts ttningar sa(t den centrala (yndighet &ehandlar inte alla progra(9 och inte heller i =onflikt av de( kan alla v ga (ot varandra9 (en det r allt p' Gud p' olika s tt9 och det kan vara representerade i dessa relationer inte alls (yndighetens Gud9 v nder (an fredrar ocks' lika (ed hela Gud9 s' att de (edel (yndighet so( sj lv r fortfarande &ristf llig r9 och r dessuto( praktiskt taget &ara i ett s'dant t8ist fullt tillr ckligt$ Hedningarna faktiskt dyrkade ist llet fr en Gud9 hi(lakropparna till9 (en hur l'ngt de inte visste det9 vissa Gud i och ver alla hi(lakropparna9 och det r en av de punkter i den kristna v rlds&ilden vid avl gsnande av hedniska hsten ('ste$ <ot detta9 det r &ara en frl ngning och hjning av principen o( den &eg ran so( vi skickade till <itle&ende o( vi ocks' riktar sig till sedan fr'nskilda n ra och k ra eller heliga oss i den d r de s rskilt n ra oss eller via oss eller fre('let fr &eg ran i en speciell relation tillg ngliga fr att hj lpa till fr'n livet efter detta och att representera Gud$ Fr enligt l ran i dag s tter sig p' v gen (ellan denna sida av att leva &ara i en annan for( (ed livet efter detta o( upptra(pade p'9 och dessa r (er l'ngtg'ende s tt n handen &juda$ )rotestantis(en r naturligtvis denna vackra och n stan lika effektivt9 o( det nu ocks' ofta (iss&rukas9 anpassade frlorade helt ko((it9 och den Bpplyste ser den katolska 'kallan av helgon &ara (iss&ruk$ Bndervisningen i dag syn p' livet efter detta9 (en gr andra tankar h r o( ry(den9 &ara diskuteras inte vidare h r$ 3VII. 0agen o orsakssa band eller orsaksprin"ip (' .

#Allge eineres. Begreppet kra%t o"h upplevelsen av slutsatser.' Trots att lagen o( orsakssa(&and eller orsaks princip +L inte (indre andlig n (aterial eller naturo(r'de r &errda9 r det (en h r i &rjan och i frsta hand ses i relation till den senare och (er &est (d &evis fr presentationen av produktionen av den so( antogs i de e.akta vetenskaperna9 grundl ggande &est ((elserna i

(ateriella v rlden so( ska vidtas9 utan att lagen o( kausalitet skyldig att frklara i princip so( snarare det o(v nda g ller$
!L

Detta avsnitt p'tr ffas i v sentligt (ed en tidigare ess ?4n lagen kausalitet? i &ergen$ d royal$ -achs -oz$ !O/"$ )p$ "O ff
+L

Det senare &egreppet avser den all( nna synpunkt9 geno( vilken det ko((er att fungera h r9 kanske & ttre n den frsta$

Den inre hos ett (aterial syste( &est (s i varje gon&lick> frsta9 i frl ngningen9 figur9 t thet och o( nnu inte antagits kvaliteten p' de sista delarna upp till vilken avkastning du kan hitta tillf lle9 vi kort sa((anfatta vad dessa delar9 och fr det andra geno( det relativa avst'ndet och l get d rav i frh'llande till varandra9 so( vi i korthet s'so( fr(edling d rav dras9 fr det tredje9 geno( att deras relativa rrelseD l get9 dvs den riktning9 hastighet och acceleration tillst'ndet av deras in&rdes rrelse9 en relativ rrelse (en r i verg'ngarna fr'n ett till ett annat arrange(ang frh'llande$ 5lla dessa tre avgrande stunder av den inre tillst'nd9 ko((er vi kortfattat kartl gga den inre (iljn eller ino(hus &lir det syste(et9 (en vi so( yttre o(st ndigheter9 yttre o(st ndigheter i ett (aterialsyste(9 (otsvarande &est ((else stunder av den (ateriella v rlden utanfr den9 i sa((a (ed en sy(&ol fr deras relationer att verv ga$ Fr hela den (ateriella v rlden9 finns det naturligtvis en&art interna frh'llanden9 fr varje ndlig syste(et och n'gon ndlig del av ett syste( fr &'de interna och e.terna o(st ndigheter$ Cu s' l nge du g' till&aka alls &ara fr att delar av ndlig storlek9 kan &etraktas so( (jligt att alla te.turskillnader av sa((a i o(fattning9 for(9 densitet &eror p' skillnader i avst'nd och arrange(ang frh'llanden nnu (indre i sista instans enklare9 liknande selektiva partiklar9 vilket resulterar de &est'r9 v l att sj lv ko((er att l (na en plats i ry(den9 (en ingen ru(slig utstr ckning9 har inte annorlunda t thet9 och de olika grundl ggande egenskaper (ateria eli(inera geno( detta$ Fr en stor grundl ggande frenkling av &etraktandet av naturen verkligen skulle ges$ Cu r du inte redo n i naturen av kunskap fr att avgra fr'gan o( en s'dan reducer&arhet kan helt giltiga9 (en verkar naturvetenskap (er och (er &en gna att denna frenkling$ 4( (an antar sa((a skulle vara i frh'llande till de sista ato(erna att prata riktigt n av yttre o(st ndigheter9 och skulle vara de s' kallade enkla ke(iska r'varor9 so( fr n rvarande fortfarande r annorlunda9 deras skillnad just d rfr har det n'gonstans so( enkla ato(er i de( till (olekyler av olika antal och gruppering9 eventuellt olika tillst'nd av rrelse9 r dess enkla ele(ent uppfylls$ De v g&ara kroppar en&art agglo(erationscentra sa((a (aterial so( etern r9 de olika o&est (&ara faktorer var en&art &aserat p' olika tillst'nd av rrelse av denna eter9 och tv' typer av el skulle ha varit &ara en$ 4cks' en stor frenkling skulle vara (ed (inskning till endast tv' differente (ateriens egenskaper9 hur de verkar uttala skillnad fr'n den typ av el9 so( uppn's vad en insiktsfull ny studie av tullindrivare leder$ Fr fljande all( nna verv ganden9 dock aldrig kan fr&li os kra9 hela fr'gan o( (jligheten och &egr nsningarna fr en s'dan frenkling$ *ad slags grundl ggande

regler so( du kan finna ndv ndig fr att lsa rendet till representation &eroende feno(en9 inte &ara ses i fljande orsaks lag eller principen o( kausalitet fr'n dessa skillnader9 op'verkade9 (en r ocks' i sista hand sj lv so( auktoritativ fr vad en av de grundl ggande &est ((elserna rendet ('ste noteras att titta p'$ Geno( sig n (ligen regler so( du f'r &eh'lla utan tvekan &ekr ftas9 ('ste (an titta p' fr os kra &est ((elser9 so( de so( ska antas9 s' h r ko((er en &ekr ftelse av lagen$ <en vi v nder oss till dessa verv ganden so( &r avo8edly en&art tj nar presentationen av de villkor fr att till (pa lagen o( orsakssa(&and9 fr att ge en viss indikation9 till &etraktandet av sj lva lagen Generellt o(st ndigheter9 villkor i v rlden fr ndring och flj respektive gett andra &eroende p' given$ 4(fattning (an nu av en universell laglighet detta &eroende i naturen9 h r(ed vill prata (ed en all( n orsakslagar9 ('ste (an anta att9 n r och var sa((a fysiska fruts ttningar9 villkor 'terko((er9 'terv nder sa((a fra(g'ng9 fr9 fljt av annan n eine(al andre(al9 skulle det vara i enlighet (ed all( nt g llande anv ndningen av &egreppet lagen &ara ingen lag eller skulle vara ett &rott (ot lagen$ =ort detta antagande r i ter(er av laglighet i sig9 eller fastst lls principen densa((a$ *are verkligen sikt r principen frverkligas9 o( en all( n naturlag verkligen r i denna (ening9 kan detsa((a inte avgras9 (en kr ver erfarenhet9 geno( utveckling av konceptet eller princip$ Cu kan s kert helt identiska interna och e.terna fruts ttningar fr ett (aterial syste('terst llning inte till&aka9 inte heller ers ttas av en av sina egna i sa(&and (ed naturen igen9 (en hittar dock att ju (er n r(ar sig de freg'ende villkoren fr j (likhet9 fr att (otsvara fra(g'ngar (isslyckas s' att du kan st nga n r j (likhet av freg'ende o(st ndigheter skulle vara ko(plett9 skulle det vara lika resultat$ H r9 i grund och &otten s' r corro&ora&ility v l till pass s' &ara (jligt efterso( de p' de fra(g'ngar so( sker i ett givet distrikt9 &orto( liggande delar frsvinner9 p'verkan av (er9 s' att den kan frsu((as nnu (er9 (er avl gsna r9 so( visas p' en (inskning av gravitationen (ed avst'ndet och Bn(erklich8erden de (olekyl ra krafterna ver avsev rda avst'nd utanfr$ -o( nu9 a&solut tas ocks' p' grund av (en aldrig riktigt frsvinner9 p'verkan av avl gsna delar och ofr('ga att 'terh (ta n'gonsin e.akt liknande o(st ndigheter i upplevelsen9 antagandet av en all( n naturlag9 enligt ovanst'ende definition alltid att fr&li en hypotes9 tar nnu natura denna hypotes till efterso( han tycker att det &ekr ftar (er s' ju (er noggrant fljde han till fall so( n r(ar j (likhet so( (jligt9 och fr att det ger hono( (jlighet att slutsatser so( &ekr ftats p' nytt i upplevelsen9 s' l'ngt so( en str van i sa((a9 r (jlig$ -o( en naturlig fljd av lagen9 att9 n r och var sa((a o(st ndigheter 'terko((er9 'ter sa((a resultat9 s' att s ga9 so( den andra sidan av den vanliga lagstiftningen9 kan (an fastst lla frslaget att9 n r och var olika o(st ndigheter intr ffar intr ffar9 olika fra(g'ngar$ # sj lva verket g ller so( fr corro&ora&ility och resterande hypotetiska karakt ren av denna andra sida av lagen p' sa((a s tt so( fr'n frsta sidan$ 4fta9 naturligtvis9 kan det tyckas att uppst' sa((a o(st ndigheter9 olika sekvenser

eller olika o(st ndigheter9 sa((a konsekvenser9 ensa( alltid &lir d' antingen &evisa eller kan t nka p' so( (jligt efter den situation so( vi har ry(t fr'n det freg'ende eller fljande &est ((elser n'got eller frsu((else av oss so( n r Huziehung lagen skulle visa &ekr ftas$-' r fallet (ed en sten fr'n olika hjder alltid leder till sa((a fra(g'ngar 5nlangens p' (arken9 so( tydligen argu(enterar (ot den andra sidan av lagen9 (en han (ter (ed olika hastighet och skakar (arken (ed olika kraft$ # varje fall har lagen varit i o&servation och &ed(ning av tillg ngliga fall den utstr ckning &ekr ftats av &'da sidor att de nu 'terfrts till&aka st ngs av lika eller olika konsekvenser av lika eller olika orsaker9 och &err so( ovan9 har till och (ed fr att avgra den grundl ggande fr'gan d' och verkligen att &esluta underskt o( att ko((a verens (ed antagandet av en sa((a grundl ggande fr'ga so( helst i olika placering och rrelse skick$ Det kan vara till e.e(pel att du g'r till&aka till ko((andoDoch rrelsefrh'llanden och (ed den sista &iten fra( till vilken i t nkandet9 att &etrakta so( lika i tv' fall9 orsak skulle9 (en utan n'gra fra(g'ngar skulle f' reda p' o(fattningen av det9 d' skulle (an ha nnu en acceptera skillnaden i t thet eller kvaliteten p' de delar &'de ndv ndiga$ De lagstadgade fra(g'ngar freg'r frh'llanden eller o(st ndigheter kallas kausala eller so( villkor fr fra(g'ng9 resultaten sj lva so( deras effekter9 hypostatizes du det r ttsliga frh'llandet (ellan orsak och verkan i ter(er av en kraft enligt vilken orsaken fra(&ringar dess effekt9 och pr glar elkvalitet eller for(ellt geno( lagen9 so( anger vilken typ fljer av o(st ndigheter uppen&ara so( geno( lag r till (plig9 t$e.$ o( attraktion och repulsion9 kvantitativt (ed fljande fr'n det r ttsliga frh'llandet storleken av den positiva eller negativa acceleration9 vilket l ra sig de (ateriella delarna$ =ort kan (an s ga (ed sken&ar kringg'ende av &egreppet lag> kraft r relationen9 enligt vilken (an fljer det andra9 inte &ara efter den andra$ <en hur r det annorlunda ?fr'n andra? fr'n ren ?efter den andra@? 7n&art det faktu( att det so( fljer h rifr'n och en g'ng9 verallt och alltid9 att geno( lag den fljer$ -' du ko((er i sista frsk frtydligande av &egreppet (akt9 (en till&aka till h nvisningen till &egreppen lag$ #ngen annan i det fljande9 uppt ckts av (ig9 frklaring9 och liknande9 so( du fr(odligen annars hittat ?effekter r endast de so( freko((er p' en sak fr ndringar so( inte skulle ha gt ru( utan n rvaro av en annan sak9? och kraft ?sa(&andet (ellan de tv' saker so( svarar fr effekten av fr('ga$ ? <en (ed tanke p' att fr ndras en sak kan inte ske utan n rvaro av en given andra9 r 'terigen &ara s' l'ngt fr att ta so( alltid och verallt sa((a proportioner av &'da sakerna Nj (likhet eller fr'nvaro av yttre o(st ndigheter (it&edingender d r(ed antasL skulle flja sa((a fr ndringar$ *ar inte l'ta ing'ngen av fr ndringarna i a saker i freko(sten av n'gon annan sak ordnade till denna lag9 kan de ocks' vara ickeD &eroendefra(kallande effekter so( freko(sten av n'gon annan sak$ Cu kan (an dock s ga> Even o( huruvida ett lag &evisar att n'got fljer av andra9 och visar att det finns en kraft so( r &eroende av divergens resultatet9 (en &egreppet lagen har nnu inte sj lv inget att gra (ed &egreppet (edling att skapa de(onteringen sekvensen och h r(ed den kraft9 s' ist llet ta kraften so( en av lag9 ('ste (an verv ga lagstiftning so( en avgrande kraft$ Frst d' undrar hur lagen

ko((er till ett &evis fr att det finns en kraft och k nnetecknande fr deras verkningss tt vara$ 5lla sa((a9 (en efterso( du vill att frh'llandet (ellan lagen och (akt l gga ut konceptuellt9 tekniskt fr&lir lag och kraft av en (er n &ara o&etydlig relation concatenate9 och fungerar i sj lva verket fr fysiker &egreppet force endast so( hj lp ter( fr presentation av rrelselagarna vidare$ 5tt t nka <atter sj lv &est'r av krafter9 so( grs av vissa filosofer9 fr naturalist har ingen tydlig inne&rd9 och jag vet inte ve( de skulle ha en s'dan alls$ Fr att f' en klar &ild av krafter ino( o(r'dena (aterial so( h nder9 ('ste n'got vara geografiskt lokaliserad vad so( kallas (ateria fruts tts att9 det klart definier&ara krafter so( uttrycks i tydligt &est (&ar s tt och p' s' s tt vet fysikern att skapa n'got$ =rafter av vilka eller geno( vilka det ru(sligt lokaliserade sig &r endast uppst' har ingen sp'r&ar sa(&and (ed detta9 och inte heller kan n'gonsin a&ge8innen klart frst' de($ 4( (an vill tala o( skapandet av (ateria9 har (an det9 (en inte att frv .la (ed frflyttning av (ateria9 so( inte &efogenheter skapelsen9 o( n'gonsin tala o( en s'dan kunde9 (ed krafter rrelse$ 4cks' oklart r identifieringen av kraft och (ateria9 varefter en del gr n'got &ra9 n'got &ra att gra utan den$ <an s ger> vi tar saken utan endast av krafter9 so( det uttrycks i v'ra sinnen9 sant9 s' det r i princip krafter so( vi uppfattar so( (ateria eller tolkas so( s'dan$ <en det r fel$ Det vi tolkar so( saken direkt9 utan snarare r taktila frni((elser9 visuella frni((elser so( visas lokaliserade oss i v'r vision o(r'den9 och &egreppet krafter uppst'r endast i frh'llandet (ellan de($ 5tt dessa k nslor r fruto( k nslan av det vi kallar (ateria9 kausalt &eroende gjord av n'got och in i den vers tter sig sj lv9 r en sak i sig9 i varje fall vi kan orsaks (edling (ellan den hypotetiska fr'gan utanfr och k nslorna inne9 dvs den kraft9 inte identifiera sig (ed (ateria i sig9 utan att falla i total frvirring$ # detta avseende tar (an den juridiska fra(g'ngar i &eaktande9 so( &est'r av sa(hrighet av tv' v sentliga delar a 9 b visar en annan ytterligare frsu((else eller likst lla (ed&est ((ande ,L 9 kan denna fra(g'ng alltid delas upp i tv' segrar9 den9 so( har en del en oro och det andra9 so( de andra del b &eky((er$ D rav att t nka de( geno( inverkan av en yttre kraft fr'n B till A 9 det av en att b &ildas$ B'da krafterna (en r inte o&eroende9 utan r &eroende av lag av naturen och att vara tillsa((ans9 de tv' delarna tillsa((ans9 och s' sa((a krafter ocks' kallas inre krafter i syste(et &'da delar9 s'vitt (an 'terspeglar det faktu( att de i syste(et &'de in8ohnen och dess reglerar de interna relationerna ino( det r ttsliga sa((anhanget$ -killnaden (ellan yttre och inre krafter r inte d rfr en skillnad respektiv i fr'gan9 (en i frh'llande till de delar eller hela syste(et$ *ilka tv' delar r sant i valfritt antal delar i ett syste(9 alla upplever yttre krafter fr'n andra delar av syste(et och uttrycker de p' vriga delar av syste(et9 alla dessa krafter9 (en internt i sj lva syste(et i den oorganiska riket (an &etraktar fra(g'ngarna (estadels so( yttre krafter9 i ekologisk och svarar p' interna krafter p'9 och fr(odligen t nker ens av (isstag ligger d ri en &etydande skillnad (ellan de oorganiska och organiska krafter so( det r den enda v gen9 kan detta endast tas s'$ <en planetsyste(et rr sig

inte (indre internt av inre krafter9 so( r i yttre skiljas9 so( en ( nniska eller ett djur9 och nerven uttrycks p' (uskeln9 hj rtat i &lodet inte (indre yttre krafter9 (en i inre av hela organis(en plocka upp n n'gon av oorganisk del till den andra$
,L

Bnder antagande o( en n'got &egr nsad del av den (ateriella v rlden9 fr b hela o(v rlden9 s' det finns ingen so( ska &eaktas (ed&est ((ande$

<ed eta&leringen av principen o( en all( n naturlag i detta tidigare &etyder ingenting nnu hittas ovan skulle en dag g' vilken slags fra(g'ng n'gonstans och av o(st ndigheter9 (en &ara just det9 vilken o(fattning det r alltid9 de upprepas n r de freg'ende o(st ndigheterna n'gonstans och slutligen upprepa$ -a(tidigt r det ingen to(g'ng eller (eningsls princip9 ven o( det visar sig vara en n'r ver ru((et och hela tiden ino( ra(en fr de h ndelser och sa(spelet ino( de (ateriella o(r'den9 vilka r kopplade i tid och ru( l ngst &ort fr'n en ge(ensa( referens9 fr det andra9 o( Bpplev slutsatserna fr'n induktion och analogt i frh'llande till den frv ntade fra(g'ngen &eror p' det9 fr det tredje9 o( det r en fruts ttning och den all( nna f stpunkt fr alla de speciella naturlagar$ Fr att sa((anfatta det efter dessa tre relationer lite n r(are$ # det frsta frh'llandet kan noteras att ju redan pr glas den all( nna ra(en fr de h ndelser och ar&eta igeno( hela (aterialet v rlden geno( den h ngde (ognar ver ru((et9 (ed en k nd gravitation visas till9 (en effekten av denna kraft9 r att9 geno( det acceleration genereras9 frsvagas (ed avst'ndet p' o&est (d tid9 och v'rt lag inte frsvagas av avst'nd9 och h nvisade rendet till gravitationen sig sinse(ellan9 geno( att verallt och hela tiden d' tv' (assor av en viss storlek i hi(len (ter fr'n ett givet avst'nd9 de p' sa((a accelerationstillst'nd (ot varandra reko((enderas info &ort in&landning av andra (assor kan frsu((as p' grund av deras avl gsna det$ 4( s' inte r fallet9 r rrelsen av de tv' (assorna ndras p' sa((a s tt9 o( de deltagande (assorna skulle intr ffa under sa((a o(st ndigheter$ -'9 (edan hela den (ateriella v rlden utanfr9 i stor utstr ckning kopplad geno( tid och ru( p' sa((a s tt verallt9 v'r lag eta&lerade ocks' en leverantr so( r o&eroende av tid och ru(9 r alla avst'nd sp nner verallt konstant inre sa(&and i v rlden$ Den andra anlangend9 s' att du h'ller i all( nhet fr induktion i foten p' upprepad erfarenhet so( kr vs$ Cu r cker enligt v'r princip att fra(g'ng o&serverades under &est (da frh'llanden endast en g'ng fr att skapa en giltig fr alla tider och alla ry(d lag o( fra(g'ngen (ed de o(st ndigheter so( p'verkar den$ -' d r &ehovet upprepade erfarenheten@ Det verkar inte fr (ig att det handlar o( sonderliche klarhet$ D rfr vill vi inte ha &e(erkter(aPen kunnat sa((a yttre och inre o(st ndigheter so( kr ver en fra(g'ng9 n'gonstans och n'gon g'ng &ara 'terst lla9 s' v'ra lagar princip n'gonsin skulle vara en illusion9 inte till'ter en prvotid fortfarande g lla o( inte den ko(plikation av de o(st ndigheter so( intr ffar vid olika tidpunkter och p' olika platser9 frdelat p' n'got sa((a och kan vara oj (n9 och (an kan inte dra slutsatsen att o(st ndigheterna i (atchen vid olika tider och placerar en (atch i fra(g'ngarna9 de oj (lika (otsvarar en oj (lik$ Cu9 (an kan

faktiskt a priori tvivel (jligheten eller zul nglichen fra(g'ngen fr en s'dan ned&rytning$ <en detta vore att tvivla p' fr('ga och resultaten av naturvetenskap i sig$ Hela vetenskapen &ygger n (ligen sina fra(g'ngar p' geno(frandet av s'dana snderfall /L och tar de( nu precis so( tidigare9 att zul ngliche fra(g'ngar ko((er ut av det9 det vill s ga att efter &ekr ftar slutsatserna i upplevelsen$
/L

Aag (inns till e.e(pel att snderfall i enlighet (ed kraftparallellogra(9 ned&rytnings federerade versatta sv ngningar i enklast (jliga9 ned&rytning av den kraft (ed vilken stiger 'ngan eller en &allong i en kraft so( driver hono( att l gga vikt p' toppen och so( tenderar att dra ner ner etc$ Fr att gra nu en induktiv krets9 ('ste (an ndra villkoren i upprepade fall9 (en s' att n'gonting r detsa((a i den och se vad i fra(g'ngen r detsa((a$ Det finns d' r ttsfrh'llandet (ellan de orsaksfaktorer so( h'lls lika9 och hans fra(g'ngar$ *anligtvis9 naturligtvis9 tror du det ko((er till induktion alls &ara &eror p' ofta (jligt att o&servera en given succ% under konstanta frh'llanden so( (jligt9 (en detta leder till n'gonting$ # sj lva verket &orde o&servationen av fra(g'ng alltid ske p' sa((a villkor9 &ara vid olika tidpunkter och p' olika platser9 s' det upprepade &ekr ftelse p' fra(g'ng under dessa o(st ndigheter skulle inne& ra n'got annat n en &ekr ftelse p' v'r ge(ensa((a lag9 (en att gra det i finalen efter induktion r inte att gra9 efterso( snarare dess giltighet fruts tts i dessa kretsar$ De vill veta vad so( &eror p' detta9 vad s rskilt p' dessa stunder$ 4( nu induktion vara fullst ndig9 &r vi ha i likv rdigheten i ett gon&lick9 vars r ttsverkan undersks9 kan variationen utfras av n'gon annan av det slag och i grad9 fr att vara s ker p' att den j (likhet (ellan orsaker s'so( fra(g'ng i upprepade fall so( inte &ygger p' en sa((ans ttning av relevant gon&lick (ed andra tillf llen och all( nna lagar so( tar fra(g'ngen fr ndring av ett visst gon&lick (ellan sig9 &evisas induktivt9 s' nu naturligtvis har att upprepade g'nger titta p' dessa ndringar under vissa o(st ndigheter ven (odifierade $ Cu detta inte r (jligt ett fullst ndigt geno(frande av alla (jliga variationer9 kan den induktiva slutsatsen inte gra den o&ligatorisk s kerhet fr logisk slutledning9 so( &ygger p' principen o( (ots gelse9 naturligtvis9 anspr'k$ Det g ller till e.e(pel uppt ckten av r ttspra.is$ Du hjer en kropp upp till en viss hjd ver (arken och l t hono( fri$ Han ko((er att g' (ed en viss hastighet &eroende p' (arken$ Han ko((er att gra detta hela tiden och verallt9 var och n r du sl pper hono(9 oavsett hur en fr ndring av sa((a f rg9 for(9 inneh'll9 s' l nge det inte lyftkrafter (otverkar underifr'n eller inte i &alans p' en l gre vikt visar9 so( en j (like voly( av luft9 eller det r nnu inte fr liten9 o( di((a &u&&lor N(ist@L kan fr&li sv vande i luften$ -' det r frst och fr (st kan fastst lla den lag so( den fr&lir konstant fr underskningen av kroppen p' (arken (ed so( att &o so( <it&edingungen (otsvarar h nsynslst variation av andra o(st ndigheter9 i alla tider och p' alla platser p' jorden en :alking ner kroppen till jorden$ <er kan vara en &rjan inte st nga av induktion$ Hade en nu (en inte tillr ckligt grs varianter av dessa o(st ndigheter till (pas9 till e.e(pel9 alltid kroppen av sa((a f rg9 for(9 gjord av sa((a (aterial9 eller alltid r fallet p' sa((a9 (ed en viss karakt r och

karakteriserade avst'nd fr'n jorden (ittpunkt kan ske p' jorden9 l (na eller f' luft av sa((a slag och t tning (ellan kroppen och jorden ry((er9 s' skulle kanske den (est konsekventa :alking ner kroppen i alla o&servationsfall vid sta&ilisering i den eller den v nstra ofr ndrad <it&edingung kan u(g's (ed9 vilket r uteslutet av de gjorda variationer o( inte den fra(g'ng so( kroppen ner handlar o(9 ofr ndrad i eventuella ndringar av den relevanta <it&edingungen$ Bnder tiden ko((er det sa((a fra(g'ng ('ste fl ckas &eroende p' vilken variant so( <it&edingungen enligt v'ra all( nna lagar fortfarande (ed tillhrande skt (ed&est ((ande9 frresten9 inte alla &ehver h nvisa till fallet (ed rrelse9 till e.e(pel f rgen p' kroppen9 &ara att vinka av sin yta reflekterade ljuset ndras$ 5v andra villkor9 (en visar ocks' ett inflytande p' detaljerade &est ((elser i fallande rrelse9 frutsatt9 till e.e(pel (ed densiteten p' luften och vikten av kroppen vid en viss voly(9 visar hastigheten p' pro(enader ner varia&el$ <en nu undersker vilken typ av forsknings lagar fr enkla frh'llanden so( (jligt fr att f' ut sa((ans ttning fr att inkludera sa((a p' sa((ansatta resultat so( v'r (est all( nna lag hittills fortfarande g ller9 vilket r av sa((a sa((ans ttning s tt sa((a villkor p' sa((a9 fr'n oj (lik att sluta olika fra(g'ng$ Cu9 fr att hitta den r ttspra.is fr frenklade villkor9 vi l (nar kroppen i to((a ry(den hst9 och hitta det r att vi ocks' kan variera voly(en och t theten av kroppen under n'gra o(st ndigheter i detta fall9 utan att ndra hastigheten$ L't (en kroppen p' olika platser p' jorden d r en annan gravitation sker9 faller9 verkar det d rav ven i to((a ry(den9 en p'verkan p' den a&soluta graden av hsten9 (en frh'llandet (ellan p' varandra fljande hastigheter n'got sa((a l (ningar etc$ Fruto( induktiv l'ngt innan$ # analogi9 o( den till (pas p' tids( ssig fra(g'ng9 oftast inneh'ller den o&est (da> liknande orsaker ko((er att ge liknande fra(g'ngar9 (en fr'gan r i vilken utstr ckning liknande$ 7nligt v'r lag det r helt fastst llt r> i vilken utstr ckning sa((a orsaker9 sa((a fra(g'ngar9 info vilken utstr ckning orsakerna r inte sa((a sak9 r ocks' fra(g'ngarna inte sa((a sak$ Den s' ofta freko((er i analogi (ed hur inte (indre ofta felaktiga slutsatser analogt9 &aserat p' &risten p' separation och frihets&ervande av detta du&&la perspektiv$ C r (an tror att o( orsakerna i tv' fall &ara likartade9 s' i vissa avseenden9 (en inte r lika9 s' &ehver en konsekvens av det frsta fallet r inte annorlunda i det andra fallet att ske9 efterso( de skulle snarare &ero p' uneFuals so( j (likar (ed det andra fallet$ T andra sidan inneh'ller den ofta h nsynslsa i detta9 generellt sett verkligen haft (jlighet att en&art liknande orsaker9 sa((a konsekvenser$ - kerheten (edan fertiliteten av slutledning fr'n analogt9 dock skulle vinna (ycket o( du is r od av orsakerna och i sa((a oj (lika och sedan fr'n den frra so( den sa((a9 so( skulle utesluta oj (lik till konsekvenserna av det andra9 vilket inne& r att till skillnad fr'n slutsatsen so( underd'nig h nvisas till so( desa((a$<en i den ('n 'tskillnad av (atchen kan gra fr'n uneFuals orsaker och konsekvenser i ko(plicerade fall sv'righeter9 ko((er du att ka s kerheten i kretsen9 och sa((a v rde en induktions d r(ed kan ge so( (an 'drar sig analogier fr'n olika h'll9 d r sa((a och 4j (nt av de j (frda fallen olikt ko(&ineras9 och titta p'9 hur l'ngt du d r(ed ko((er att

tillskrivas sa((a nyckel punkt 0L $

0L

De tidigare verv ganden fr&lir relevant fr analogt9 &eroende p' vilken av (atchen och oj (lika fysiska frh'llanden i tv' fall p' sa((a intellektuella och 4j (lika till&ehr Ninte fr n ra episoderL$ 7ndast en del av den faktiskt inte i diskussionerna o( lagen o( kausalitet$

Den tredje anlangend9 s' (an skiljer olika naturlagar och d r(ed krafter so( fysisk9 ke(isk9 organisk9 &land den fysiska gravitation9 elektricitet9 (agnetis(9 elasticitet9 etc$ <en allt detta skillnad &eror helt enkelt p' att de respektive lagar och krafter avser olika kausala relationer9 dvs fr'n vilket ('ste vara ett annat resultat av fra(g'ngar enligt v'ra all( nna lagar princip$ 5lla r &ara specialfall av den all( nna lagen och den ge(ensa((a kraften9 so( fljer sa((a fr liknande9 fr'n uneFuals oj (lika9 kausal fr den eller den oddskvoter$Filosoferna naturligtvis9 har varit &en gen att alltid ska efter specifika skillnader i de krafter sj lva9 och s rskilt speciellt annorlunda att titta p' de s' kallade organiska krafterna fr'n den i vrigt r'der i naturen (ekaniskt9 (en s' l'ngt so( kan sp'ras9 r de (ateriella fra(g'ngar i Aa9 i den ('n olika (ellan organiska och unorganische( i(perier9 efterso( de (ateriella fruts ttningarna r olika9 (en s' l nge so( sa((a r en9 r ocks' lika (ed de andra9 agerar likso( gat so( en camera obscura 9 hj rtat so( en pu(p (ed ventiler &enen so( h vst nger och s' vidare9 (ats( ltning och andning9 (en kan inte g' vidare och fruto( i organis(erna9 efterso( inga (otsvarande apparater r d r$ 7nligt n n'gonsin speciella o(st ndigheter kan &egrepps( ssigt inordnas under (er all( nt9 kan ocks' vara de speciella lagar so( g ller fr de s rskilda o(st ndigheterna9 inordnas under all( nna lagar so( h'ller ndrade fra(g'ng de ndrade villkoren (ed sinse(ellan9 till e.e(pel r ttspra.is o( varje hi(lakropp9 speciellt under den all( nna tyngdlagen9 lagar ljud och ljus enligt all( nna lagar (ateriella vi&rationer$ Den sker nu en (est generell lag9 so( sa((anfattar alla (jliga varianter av v sentliga relationer (ellan sig sj lva$ #ngen naturforskare tvivlar p' att det finns en s'dan9 utan att det hittat hittills$ Cdv ndigt det ko((er till de (est grundl ggande villkoren9 8orein sj lv gr varje t nk&ar ko(&ination av o(st ndigheter is r9 ryggen9 och d rfr den (est all( nna ele(ent ra lag var(t Ndet kallas ocks' troligen den vanligaste (olekyl ra 5ctL9 (en v'r (est eyeDaggregeratD (est generella naturlagen i princip till r de enklaste frh'llanden att alla ko(&inationer av sa((a progra($ # &esittning av v'r ge(ensa((a lag9 kan vi utan h nsyn till ele(ent ra lagen och utan kunskap o( densa((a fr alla ko(&inationer av o(st ndigheter fruts ga fra(g'ng9 o( vi har o&serverat en g'ng fra(g'ngen (ed sa((a ko(&ination$ *id innehav av all( nna ele(ent ra lag9 vi kan fr varje upps ttning o(st ndigheter so( n'gonsin har o&serverats ven utan fra(g'ng9 att fruts ga fra(g'ng9 vi ('ste &ara undanta sj lva lagen9 de ele(ent ra frh'llandet (ellan ko(plikation och den &er knings(etod so( &ehvs fr att h rleda fra(g'ngarna r att veta$ 7fterso( den frra kan n's p' ett generellt s tt aldrig9 och

utfr ven ('ttlig ko(plikation overstigliga h nsyn till de sv'righeter9 skulle det fr&li refereras praktiskt h rledningen av fra(g'ngar alltid (er eller (indre p' s rskilda lagar fr s rskilda fall och villkor E*7C 4< den all( nna folkr tten9 och (edan endast underordning ('ste skydda under den all( nna lagen$ Trots nu(era den vanligaste ele(ent ra lag r fortfarande ok nd9 (en n'gra relativt (ycket ele(ent ra9 (er eller (indre alla (ateriella villkor svepande9 r lagar so( hittas9 so( utan tillsatt rika i sig fr full &est (dhet av fra(g'ng efterso( de inneh'ller en fullst ndig &est (ning av orsaksfrh'llanden9 (en koncentrationer under (ycket generella relationer till'ter och kr ver endast att fler &est (da fruts ttningar att leda till strre s kerhet fr fra(g'ng9 so(> lagen o( lika&ehandling av action och reaktion9 lagen o( &evarande av tyngdpunkt9 lagen o( &evarande av o(r'den lagen (ini(i handling9 lagen o( sa(e.istens fr s(' sv ngningar9 lagen i den kraftparallellogra(9 lagen o( &evarande av kraft eller energi$ Tidigare antogs att all rrelse lag &ara geno( trghet och krafter so( r o&eroende av hastighet och acceleration av partiklarna &eror9 (ed :ilhel( :e&er styrkor i de elektriska f lt &lir k nda9 so( r &eroende (ed hastighet och acceleration av partiklarna9 och antagligen g ller all s'dan (ateria9 fruto( att deras fra(g'ng9 o&etydlighet effekten r osynlig i ('nga fall9 likso( i rrelse hi(lakropparna9 p' grund av det &eroende p' avst'ndet$ Tidigare tog vi fr att verkligen visar att gravitationen och p' alla (ateriella krafter utan tidsfrlust endast agera (ed (inskande styrka till de strsta avst'nden9 nyligen (jligheten har fra(ko((it att en viss tid fr att 'terskapa effekten r ndv ndig i fj rran$ # altge(einen du sker idag fr alla rrelser av sa((ans ttningen av effekterna en&art &in ra krafter9 det vill s ga9 so( r &eroende av sa(spelet (ellan varje tv' delar9 fr att &li fre('l fr den envishet9 och jag ('ste r ttf rdiga sannolikheten fr tern ra9 kvartar9 och till och (ed flera krafter i (in ato(teorin efterstr vas9 vars effekt ansluter (ed de &in ra krafter$ # all( nhet9 &'de lock och fr'nsttande krafter so( drar fr representation av naturfeno(en9 och det verkar inte att du kan ko((a (ed till ele(ent ra villkor utan <itzuziehung av den senare till de tidigare9 ven i nedg'ng9 (en undrar o( de repulsiva krafter9 d r s'dana freko((er r att relatera till en annan kvalitet av (ateria so( attraktivt Nso( (ed antagandet av tv' (otsatta typer av elektricitetL eller p' annat avst'nd och (atrisfrh'llanden de sista partiklarna kan gras &eroende9 fr vilken det finns en enkel princip i (in hypotes av flera krafter$ Den ato(istisk uppfattning9 enligt vilken utry((et r diskontinuerlig fylld (ed (ateria9 r'der &land naturforskare9 och tala (in (ening verv ldigande sk l so( jag har diskuterat i (itt ato(teori9 s'ledes att alla krafter r fj rr krafter relaterade9 (en har nyligen9 (ycket f' &etydande forskare fr vyn av en kontinuerlig ry(dDfyllning9 och9 i sa(&and d r(ed se till att alla krafter verkar endast (ellan kontakt partiklar$ -' stor nu os kerheten i dessa grundl ggande punkter r inte utan dess geno(frande en (est generell ele(ent r lag so( skulle vittna9 dyka upp vilken slags fra(g'ng fr eventuella (ateriella villkor9 inte s ttas upp9 (en v'ra (est all( nna lagen o( kausalitet eller kausala princip r inte &ara de( p'verkas9 (en det slutreglering av att os kerheten i sig kan skas endast i den (est all( nna

tillfredsst llelsen av denna princip$ <an ('ste ndra antagandet o( den grundl ggande upp&yggnaden av (ateria och &eroende krafter till dess tillfredsst llelse sker p' enklast (jliga s tt och tillsa((ans ko((a verens$ #nfo avst'nd naturens krafter r n rvarande i varje gon&lick kan &ero dock ndra detta geno( inverkan av de krafter sj lva99 fra(g'ngen fr n'gra fysiska orsaker och fljande styrkor fr en senare tid9 i princip endast &est ((as s' att gradvis fra(g'ng fljt av antalet nyuppko(na o(st ndigheter geno( att &etrakta varje tidigare fra(g'ng i denna serie so( en orsak till senare generationer$ D rfr ger den kalkyl ('n stenografi s tt9 efterso( det gr det (jligt att sa((anfatta hela serien av fra(g'ngar fr'n en startpunkt till ett slutresultat9 (en sv'righeterna (ed detta lagfrslag r9 so( redan avseende p'(inner den all( nna folkr tten9 endast i de enklaste fallen9 eller fr de enklaste frh'llanden att vervinna9 och det r inte att tro att (an kan l ra sig av det so( ko((er att h nda (ed hela naturen geno( inverkan av sina styrkor igen9 vilka ('l den str var (ot9 ven o( de gr en &eslutsa( uttal ('l9 en Final tillst'nd tenderar hittills$ Det r ostridigt9 (en det skulle vara nskv rt att veta o( v'r princip generell kausal av naturen9 s'dan sista principen9 vilket vi naturligtvis n'got (er n princip orsaks rent a priori so( ndv ndigt hade hoppats att &evisa$ <en fr'gan r o( en s'dan sista principen liknar principen o( kausalitet visat s' l'ngt princip erfarenhet so( att vi har r tt att &ara l gga det v'r avl gsna frv g sa((anfattas i ta&ellerna9 efterso( vi l gger principen orsaks ligger till grund fr n sta$ Faktu( r att jag tror att det gr en s'dan princip9 och ko((er att tala enligt principen na(net p' den tendens till sta&ilitet i fljande avsnitt$ D refter fljande fr'ga$ Hur kan vi frs kra oss efterso( faktiskt lika (ateriella o(st ndigheter eller frh'llanden fr givna fall@ Aag kan (ed (ina sinnen9 so( ensa( jag r skyldig kunden av en (ateriell v rld9 (en &ara det ena eller det o(edel&art uppfatta av det jag9 so( en kausal konditionering ('ste (an ta h nsyn till9 se fr'n (ateriella ting &ara den yttre9 &ara se det av den ena eller andra sidan9 se artiklarna varierar i storlek &eroende p' (itt avst'nd fr'n det9 ser det olika &eroende p' inst llningen av (itt ga9 och fr varje annan ( nniska allt faller det annorlunda igen so( fr (ig9 inte k nsel alls inte str cka sig utanfr den o(edel&ara st nga9 och hj lp av andra sinnen verkar vara den enda uppgiften att engagera sig9 inte att lsa$ *ad s' vi ('ste h'lla i &ed(ningen av j (likhet och oj (likhet av fysiska o(st ndigheter9 efterso( vi kan &etrakta inte j (likhet och oj (likhet av su&jektiva individuella uppfattningar r relevanta fr o&jektiv j (likhet och oj (likhet so( vi ('ste st nga p' o&jektiva resultat$ Det r ostridigt inte9 (en (est av allt vi har att anse att j (likhet och oj (likhet av de o&jektiva utseende villkor &est (s en&art (ed engelska ihop utseendet p' fra(g'ng efter de kausala lagar9 s' vi &ehver inte dras fr'n den frsta &ara i ter(er av sa((a v'ra slutsatser$ Aag tittar p' ('nen9 sl'r han (ig so( en rrelse ver hi(len lysande skiva9 v nder jag runt9 s' frefaller det (ig ingenting av det9 oavsett o( det so( tidigare g'r ver hi(len$ Det skulle strida (ot orsakslagar9 so( fr sa((a frh'llanden sa((a konsekvenser kr ver9 o( inte (in position till ('nen

ndras (ed (in 'nger9 s' det frefaller (ig inte (er efter att ha v nt &ort9 visa sig fr andra efter avvisandet av dessa9 (en allt efter &idrags ppna gon verkar friska$ -' detta (otsvarar snarare att de kausala lagar$ *id placerar is r jorden de olika o&servatrerna ko((er att se ('nen i olika position och rrelse till solen9 s' till e.e(pel9 en total solfr(rkelse fr vissa st llen r det inte verallt9 h r r de o&jektiva fruts ttningarna r de sa((a utseende9 (en inte p' engelska9 D rfr r de olika (anifestationer av ('nen Ganges$ <en nu ko((er fr naturforskare ntligen ut allt p'9 sa(tidigt so( lika su&jektiva utseende frh'llanden9 de tids( ssiga och ru(sliga gr nser givna freteelser (ed gr nserna ofr nderlig 1L eller deras fr ndringar efter kontroller&ara utry((e och tidsskalor eller (ed deras avdelningar fr att t cka fr att f'9 och geno( att alltid till (pa dessa standarder p' sa((a s tt9 fr'n de (indre e.panderar p' strre och vice versa9 och de lagar so( fljde9 varefter sy(pto(en fr ndras (ed fr ndringar i di(ensionerna i ett givet feno(en territorier9 i det fljande till&aka ing'r ven fr ndringar av fra(tr danden p' di(ensioner9 han f'r fr att s kerst lla j (likhet eller oj (likhet av o&jektiva (ateriella villkor (ed (er eller (indre s kerhet$
1L

Denna ofr nderlighet r ju tur att anges endast fr lika su&jektiva 7rscheinungs&edingunDningar$

Cyligen har (jlighet vu.it fra( och varit representerade Nav tulltj nste( nL inte &ara (ed geniala verv ganden9 (en ven n r det g ller erfarenhet9 att det fortfarande r ett fj rde till gg till de tre di(ensionerna av utry((e d r v'ra liv r &eslutat9 och att o( endast i undantagsfall9 tvingar fr'n denna fj rde di(ension i v'r v rld av tre di(ensioner i spel$ Cu9 o( s' D vad fr'gan kan h r l (nas 't sidan D s' skulle allts' v'ra orsakslagar vara (ots gs inte av att du &ehvs fr att utvidga det &ara till en v rld av fyra di(ensioner9 v l (en anser de undantagsfall d r ingripande av styrkor fr'n fj rde di(ensionen i fra(g'ng r synlig9 so( kan o&serveras ino( v'ra tre di(ensioner9 sa(tidigt &etraktas so( undantag fr'n den annars g llande regeln9 prestationer so( realiseras i v'ra tre di(ensioner9 ven en&art av krafter so( utfor(ades ino( sa((a tre di(ensioner9 kan gra kausalt &eroende$ # allt detta hade vi varit &ara det (ateriella o(r'det vara och &li i gat9 (en det finns ett andligt o(r'de9 r att kasta den fortfarande p'g' en &lick$ Cu uppst'r en viktig fr'ga> kan inte anden a& ndernd p'verka de (ateriella resultat so( skulle &ero p' rena naturlagar i freg'ende (ening9 o( inte ett spke9 (edan lagren av dragning n ra fr&indelserna sj lva so( villkor till villkoren fr h ndelserna9 hans krafter d rfr att l gga till de (ateriella krafterna9 och det kan inte h refter h nda9 att fr'n sa((a (ateriella frh'llanden vid olika tidpunkter och p' olika platser oj (n9 till fljd av oj (lika sa((a fra(g'ng9 o( det frsta fallet handlade olika psykiska tillst'nd h r9 andra9 o( den oj (lika (ateriella villkor geno( 5r&etet skulle ko(penseras av andliga sidan$ =ort sagt skulle (an f' sa((a resultat av detta ingripande att kalla detta ingripande av 5nden i den r ttsliga ra(en fr natur och strningar$

7fter dualistisk syn p' frh'llandet (ellan (ateriella och andliga princip ('ste nu ett s'dant ingripande9 verkar princip s'dana strningar so( (jligt i alla fall9 och so( fakta erfarenhet fr frverkligandet av denna (jlighet kan vara den verkliga kraften i viljan9 att v'ra (uskler rra sig s' och s'9 det str( av k nslor fr att distri&uera v'rt &lodo(lopp s' och s'9 h vdar det$ -a(tidigt nedan v'r (est all( nna naturlag (ed till hono( underordna lagar skulle inte vara (enings g'ng9 efterso( det fortfarande r rent auktoritativ fr alla fall kvar d r andan i rendet kunde g' sina v gar9 dels en (ed orsaks lag en&art p' den fysiska o(r'det verfra &ehvs fr att kunna s ga> efter so( de (ateriella och andliga frh'llanden9 villkor9 tillsa((ans n'gonstans och n'gon g'ng den sa((a eller inte sa((a sak9 r det ocks' (ed fra(g'ng i ('let$ <en 't(instone i sak 'tg rd skulle h danefter kan utfor(as p' olika s tt &eroende p' sinnet av olika spel h r9 och d r(ed lagen o( orsakssa(&and i ett s'dant deltagande r inte en ren str van l ngre tillst'nd i sako(r'den$ #nte s' (ed (onistiska version9 o( du r &eroende av varandra t nker de andliga och (ateriella angel genheter i ut&yte villkor fr'n varandra enligt fljande grundl ggande psykoD fysiska lagarna$ 7nligt de intellektuella frh'llanden relationer r sa((a eller inte sa((a9 s gs det ocks' att det tillhrande (aterialet i fallet9 eller p' annat s tt> att (atcha och oj (lik i intellektuella o(r'den9 det finns ocks' n'gra so( tillhr sa((a och oj (lik i sako(r'den9 enligt vilken en att acceptera skulle inne& ra att varje sak so( oj (lik riktning vilja eller k nslor ocks' lika eller olika (ateriella villkor i oss tr ffas9 och9 8ofern hela v rlden en andlig princip r fre('l9 det skulle vara fallet i hela v rlden$ 7nligt detta antagande skulle v'ra (est all( nna lag fr den (ateriella o(r'det (ycket v l g' i har(oni (ed lagarna i (ental handling9 utan n'gra strningar skulle vara av sa((a geno( ingreppet sinnet (jligt$ # varje (onistisk uppfattning o( frh'llandet (ellan kropp och sj l9 ('ste det ven tas fr givet9 och fr en dualistisk syn (inst lika (jligt att o( det kropp och sj l9 kropp och sj l &r inr ttas fr att (atcha varandra ven efter denna uppfattning$ 4avsett du nu frst' den grundl ggande psyko lagen i freg'ende (ening9 ej heller kan &evisa geno( induktion9 efterso( den fysiska lagen o( kausalitet9 (an kan (en upplevelsen i den ('n s'dant kan gra sa((a h'll so( gynnsa((a$ 4( (an skulle de i freg'ende avsnitt diskuterade indeter(inistic frihet tanke p' den intellektuella o(r'det fredrar deter(inistisk9 s' att ingenting n'gonsin skulle sluta fr att ta en har(onisk coDg'ende av naturens lagar och andliga legalis( i den ('n de &'da var att anta att9 efterso( lagligheten sa(t resulterar i en paus av laglighet i &'da o(r'dena i sa(&and enligt de psyko grundl ggande lagar$ Det finns argu(ent o( huruvida detta villkor eller krav p' kausalitet oss en (edfdd eller till fljd en&art av erfarenhet r$ 7nligt (in (ening r inte alls l tt att &esvara denna fr'ga (ed ja eller nej9 (en (an ('ste s rskilja tv' d r$ 4( fysiska fr ndringar i v'ra ar(ar och &en r &eroende av fra(g'ngsrika uppt ckt av v'r vilja eller upplevda skott9 s' r o&estridligen de psykiska enheter sj lva n'gra v sentliga processer i hj rnan enligt den lagen sk rpa &errda yttre rrelser9 so( att sa(&andet (ellan hj rnan och &enen och &enen sj lva ha

de(ge( Pe anl ggning$ # denna godtyckliga Ge&rauche v'ra ar(ar och &en9 har vi genast en sannolikt (edfdd k nsla9 so( vi kan kalla fr v'llande av rrelser frt fra( av oss9 sa(t en k nsla av styrkan i v'r (entala enheten och den anstr ngning so( kostar oss rrelsen$ D re(ot varken lagen9 enligt vilken den interna rrelsen de yttre utlsande faktorer9 och inte heller att denna lagiskhet r n'gonsin i spel9 vi ko((er genast att t nka p'9 (en r &ara en fr'ga o( prospektering p' den del av fysiker9 fysiolog9 psychophysicist9 de vill vara annorlunda fr uppgiften v'ga$ Au (indre en person r ett r ttsfrh'llande (ellan ange&orener8eise varandra fljande h ndelser so( ger ru( utanfr hono(9 kr ver eller frfr'gan$ *ad fr'gar &arnet &eroende p' o( passagen av ('nen p' hi(len r r ttsligt sett eller p' annat s tt9 g'r ('nen fr &arnet so( han nu &ara g'r9 till och (ed den vu.na ( nniskan kan klara en hel del feno(en i sig9 utan att &e o( en sak och fr'gan r d' en fr'ga o( ers ttning9 r svaret en fr'ga o( utredning$ -a(tidigt leder en uppen&ar analogi (ed den naturliga ( nniskan att9 so( han flyttar sina le((ar so( svar p' (edvetna enheter9 all rrelse i v rlden9 &eroende p' s'dana fra(g'ngar och dagsvyn leder till&aka till detta9 ut( rkelse so( ges av nattvisning9 visa$ Tydligen talar e(ot det9 (en sker i v'r kropp i sig tillr ckligt (ed rrelser9 (ats( ltningen9 &lod springa9 ofrivilligt och o(edvetet9 s' varfr inte ocks' utanfr@ *'ra kroppar uts tter (en nd' &ara en del p'verkan av v'r vilja och de (edvetna frv ntansfulla enheter9 o( det inte r en9 so( odlas (ed resten av ett all( nt (aterialsyste(9 vilket (edfr en (er all( n (edvetenhet9 r ocks' fre('l fr denna del av den ko((ande so( (edvetna influenser so( fr vrigt ganska troligen i en (er eller (indre all( nt9 ett helt syste( av rrelser i en do(inant9 kan reducera fart efter anl ggningarna hr till utfrandet av dessa rrelser fr l nge sedan9 tillverkas (ed (edvetandet engage(ang spezialer h r Njfr -ect 3#*L $$ 4ch detta g ller inte &ara av rrelser i v'r kropp9 utan ven de utanfr i yttre natur$ 3VIII. !rin"ip %r den tendens till stabilitet so !syko 5ypotes o den slutliga prin"ip av vrlden.

gld&e o"h s rta (' .

)' grund av (aterialet i v rlden9 kort natur9 r r'dande krafter so( genereras fr ndringar so(9 s' olika de r9 (en i principen o( en universell lagenlighet9 so( l nkade orsaker och konsekvenser9 ven kallad principen o( kausalitet oss hitta ett &and9 so( i den tidigare avsnitt talades$ Det var fr'gan &err p' o( det slutliga resultatet av verkan av dessa krafter r inte p' (ed en all( n princip9 kortslut princip fastst llas$
!L

Even tidigare i (ina ?id%er fr skapande och utveckling av Historien av 4rg? uppfrdes9 (en efterstr vas h r oftast efter andra relationer$

Even n r tiden har inget slut9 &r v rlds verg'ngen ha ett slut@ Det accepterade inte fr att tala o( ett slutligt tillst'nd n r s'dant h r frst's9 v rldens o&est (d tid Nasy(ptotisktL tenderar +L 9 utan att n' hono( n'gonsin$ 7n pensionerad det kanske inte$ -' l nge lagen o( energins &evarande g ller$ <en det kan vara ett s tt9 ett

frh'llande av rrelsen$
+L

# jakten frst's i den (ateriella v rlden verhuvudtaget en styrka eller kraft 'tg rder so( visar sig geno( sin egen fra(g'ng$ 4( inga andersher krafter do(inerar i den (otsatta riktningen eller inget (otst'nd av&ryta effekten$ -'ledes finns det en str van av n'got organ efter jorden falla9 dvs en kraft so( drar &ort hono(9 och han verkligen faller i denna riktning9 s' l nge inga verv gande lyftkrafter fr att (otverka9 eller (otst'ndet i jorden frstr inte fra(g'ngen fr hans anstr ngningar$ 7n f st vid ena nden rep sks geno( en &ifogad t'g att riva9 (en det h nder inte s' l nge so( den reaktiva kraften av de elastiska rippning frhindrar etc$ 5tt en str van kan uppfattas9 g'r det andliga f ltet9 (en vi inledningsvis endast g lla fr att senare utvidgas till den (ateriella v rlden i den (eningen av fysiker9 frh'llandet till den andliga v rlden$

<en nu tror v l att handlingar och reaktioner i den (ateriella v rlden i hela alltid ko(penseras eller i en o&est (d fr ndring s' uppv ger det alls fr'n en str van efter hela den (ateriella v rlden fr att hitta ett slutligt tillst'nd eller till och (ed en fra(g'ng i det ar&etet9 di en appro.i(ation till en s'dan9 r inte att tala$ <en det finns verkliga relationer so( (en l't oss ko((a ih'g ganska &ra$ Ges en sj lvver (arken eller placerad under konstant yttre frh'llanden9 (aterialsyste(9 partiklarna h'lls sa((an av krafter i ett &egr nsat utry((e$ Fakturan l r s kert inte till sv'ra fall9 visar erfarenheten (er all( nt att partiklarna passerar varandra i s'dana relationer och respekt kan &egr nsas av de( so( r &eroende av dessa villkor kraft effekter i s'dana rrelser varandra att de (ed j (na (ellanru(9 dvs efter sa((a sekventiella tidsperioder antingen till&aka helt eller (ed strre eller (indre appro.i(ation till sa((a villkor och d r(ed (ed avseende p' upprepa ocks' p' grund av 'terko((ande &eroende krafteffekter sa((a rrelser varandra helt eller appro.i(era vad vi ett helt eller ungef rlig sta&len tillst'nd av rrelse Ninte att frv .la (ed en sta&len j (viktstillst'ndL vill ringa$ -' skulle den relativa rrelsen hos solen och jorden9 fruto( den strning so( orsakas av de andra planen och en eventuell resistens av eter9 fr att vara en helt sta&il (ed avseende p' de strningar so( det r en ungef rlig sta&il$ -'ledes9 r &ortsett fr'n det faktu( att partiklarna p' ytan och ven inne Glut(eer gr (er eller (indre oregel&undna rrelser9 en helt sta&il9 n r det g ller detta9 i sa(&and (ed den ge(ensa((a rotationsrrelse utan endast so( (indre att sl' rrelser i jordens rotation hon r en ungef rlig sta&il$ 2relsen hos en pendel och en &ef st vid sina ndpunkter str ng skulle9 fruto( (otst'ndet i luften och friktionen9 en helt sta&il vid f stpunkterna9 (ed h nsyn till dessa o(st ndigheter r det det en ungef rlig sta&ilt$ Den totala (assan av v'rt solsyste( frst's i frh'llande till varandra i en ungef rlig sta&len rrelse9 o( de faktiskt aldrig e.akt9 (en ungef r avseende avkastning p' grund av den grip&ara &risten p' sina o(lopps&anor perioder i l ngre perioder till sa((a proportioner till varandra9 och d refter upprepa n stan sa((a

rrelser$ Hela v'r organis(9 etc$ inr ttades p' ett (er eller (indre appro.i(ativa sta&ila rrelsetillst'nd i vakna och sovande9 andning9 cirkulation9 peristaltisk rrelse i tar(arna$ *arje for( av rrelse r taget i den ('n det kan &eskrivas so( vanliga9 en sta&il av regeln utgr en punkt av att upprepa sig9 och (an kan v l anta9 ven o( den e.akta &evis r att leda nnu9 att s' l'ngt so( rrelser delar av en -yste( av ru(sliga arrange(ang d rav &eror ven p' vanliga9 h r(ed sta&len rrelser delarna (ot varandra r korrekthet detta arrange(ang tillf lle$ 4( vi verkligen p' n'got s tt ordnade partiklarna i ett syste( fr'n &rjan av 2ando(9 tror riktade godtyckligt stora och godtyckligt sina ursprungliga hastigheter9 och de olika rrelserna r desa((a (ot varandra och (ed frsta ganska insta&il resultat$ 7n fra(g'ng fr denna insta&ilitet i sig r dock att partiklarna snarare n (ed avseende p' upprepa sa((a rrelser varandra och d r(ed 'terg' till sa((a position9 r rastls ut p' o&est (d tid fortsatte in i nya relationer tills de under alla t nk&ara frh'llanden d r de kan f' en s'dan for(ativ 9 i vilket reko((enderas att (edge antingen en e.akt9 eller o( s'dan inte r tillg nglig p' o(st ndigheterna i de ursprungliga villkor ungef rlig eventuellt 'terfall9 enligt vilken den tidigare9 o( det uppn's9 kan v nster igen aldrig9 (en den andra utan h nvisar till en gr ns9 fr att frv nta sig en frs (ring av tilln r(ning$ B'da naturligtvis &ara s' l nge syste(et r verkligen l (nad 't sig sj lv eller finns under konstant yttre frh'llanden kvarst'r9 och hittills har det tidigare i alla fall &eaktas av syste(et i hela v rlden9 kan (an tala o( en e.isterande i v rlden tendens till sta&ilitet9 sa(t att det finns en s'dan tendens9 so( princip uttala$ # sj lva verket9 i det fljande kallad sta&ilitet eller kanske inte ofra(ko(liga appro.i(ation efterso( det slutliga tillst'ndet i v rlden att so( dras hela rrelsen9 fr'n vilket den inte har n'gon retroaktiv str va efter9 ven o( detta inte utesluter en full ndad i en enda delar eller o(r'den i v rlden sta&ilare stats tidsinst llning 'terigen strd av att ndra sina yttre fr&indelser9 utan att g' fr att (ta n stan alla nya sta&len stater (ed h nvisning till dessa fr ndrade frh'llanden i enlighet (ed tendensen fr hela9 det so( forts tter att ko((a till&aka$ -o( en priori sidan av denna princip kan (an h vda att9 o( n'got av en sista principen ko((er att &ehandlas9 kan det vara n'got annat n v'r princip9 efterso( &r ndra i det o&est (da9 rrelserna9 det skulle vara s' sa &ara att det inte fanns n'gon slutliga tillst'ndet9 so( de n r(ar sig$ -' fr'gan faller o( till'tligheten av v'r princip p' fr'gan o( till'tligheten av en Final princip alls ihop$ Cu9 naturligtvis9 skulle vara (ycket nskv rt att sa((a so( en ndv ndig fr'n den all( nna karakt ren hos de krafter fr att kunna sluta sig till vad hittills r nnu inte fallet$ Caturligtvis r det faktu(9 r det inte (indre a priori9 att n r frh'llanden har intr ffat so( leder till&aka so( tidigare fr att 'teruppr tta fruts ttningarna fr detta tillst'nd av sta&ilitet i fr'nvaro av yttre fr nderliga krafter kan inte 'ter v ndas9 och so( sj lvklart att9 o( inte fullst ndig sta&ilitet i denna (ening r det9 de rastlsa rrelser skall ndras tills den n's9 o( det r uppn'e alls$ <en det r upp till nu inte fr'n den typ av krafter so( visade att i o&egr nsade fr t nkande s tt insta&ler rrelse &ildar denna rastlsa fr ndring verkligen appro.i(eras under alla o(st ndigheter (er och (er en sta&len tillst'nd och under alla o(st ndigheter9 o( det inte r full sta&ilitet9 (en en appro.i(ation fr utan till&akag'ng r uppn'eliga$ *i kan d rfr9

att principen o( tendensen att sta&iliteten i den (ening so( endast upp till vissa gr nser frklaras so( a priori sj lvklart9 (en vi visade det i en del av r kningen l tt g'tt (ed enkla fall so(9 (en i vrigt ('ste anses so( en (ycket universell princip o( erfarenhet$ Det so( den &errs ino( sa((a i fr&ig'ende (ening9 att ingen regression ko((er att gras (ed avseende p' strategin fr sta&iliteten i en v nster till sig sj lva eller vara under st ndig frh'llanden e.ternt9 s' att vi kan ha planetsyste(et9 ven o( dess (assa &e(erkter(aPen aldrig e.akt p' sa((a villkor till&aka till varandra9 (en gr det nd' i en s'dan strategi r att vissa gr nser fr avvikelser inte verskrids$ Gr nsfall av sta&ilitet och insta&ilitet av ett syste( kan vi &eziehentlich det fall so( &eskrivs9 d r partiklarna i syste(et fr&lir alltid varandra i sa((a position9 dvs det tillst'nd av vila (ot varandra9 so( vi &etraktar so( a&solut NinreL &eteckna sta&ilitet i syste(et9 och det fall d r de ndrar sitt frh'llande geno( avledning i o&est (da fortsatta gehends$ Tendensen att sta&iliteten i hela v rlden9 (en inte i den a&soluta9 (en &ara p' full sta&ilitet9 eller strsta (jliga appro.i(ation till det$ Fr att uppn' a&solut sta&ilitet skulle vara ett frsvinnande av den levande kraften i v rlden fruts tter vad &e(erkter(aPen lagarna i deras &evarande (ots ger9 (edan full sta&ilitet i ett syste( kan vara h nsynsls insistera p' storleken av den ar&etande i de( levande kraft9 fruto( att frh'llandet (ellan den kinetiska energin (ellan de enskilda delarna av syste(et fr vilken sta&ilitet r9 kan inte l (nas geno( unilaterala (inska eller ka den levande kraften i vissa delar utan att stra sta&iliteten i hela$ Fr att sa((anfatta det frra9 det r principen o( tendensen till sta&ilitet fr en9 hans egna krafter geno( tillst'nd fr'n eller ligger under konstant yttre frh'llanden syste(et9 so( h'lls sa((an i ett givet utry((e9 det faktu( att det r (er p' grund av effekten av sina inre krafter utan till&akag'ng och (er so( en s' kallad sta&eln skick (etoder9 so( r s'dana d r de delar (ed j (na (ellanru(9 det vill s ga att g' till&aka till varandra (ed lika tidsintervall i sa((a lager och transportfrh'llanden$ Fr v rlden so( helhet r yttrandet av denna princip kan tas so( strikt krav fr partiella syste( i universu(9 (en o( de inte r fre('l fr yttre p'verkan p' den del av andra syste( so( freko((er p' fljande verv ganden (an9 enligt vilken9 fr de( till fr('n fr att ka sta&iliteten i hela tillf lligt9 (en &ara tillf lligt kan ske &akslag i sta&ilitet9 (en de har s' s('ningo( att l gga till tendensen hos helheten$ 4( vi tittar h refter fr'n den (ateriella v rlden ver till den transporteras p' dessa9 det vill s ga i ett frh'llande av villkors till st'ende9 andliga v rlden9 s' att vi kan hitta en grund att den all( nna tendensen i (aterialet rrelsen fr sta&ilitet i frsta (ed den lika all( nna tendensen tillfredsst llande eller njutnings stater nyligen9 och h danefter ocks' sta&ilitet fr att t nka frst (ed tillfredsst llelse eller nje nyligen i relationen$ C'got utvecklat vissa denna id% handlar o( att> psyko ,L processer p' alla fr (er tillfredsst llande eller &eh'lla lustfyllt9 ju (er de r ver en viss gr ns eller &redd9 so( n r(ar sig av likgiltighet9 full sta&ilitet9 s' unpleasura&le fr &est llning9 &eroende (er de tar av ner under denna gr ns eller &redd full sta&ilitet$ Detta r dock en &rjan &ara en hypotes9 och huruvida det r h'll&art9 &eror p' o( det r

geno(fr&art$ <ed fr&eh'll fr att 'terko((a till detta nedan i en (er generell h nsyn9 tar vi 't(instone fljande ytterligare frklaring av den fysiska sidan av principen till sin voraussetzliche <ental Kapacity verv gande$ *ad r det &ygger p' gl dje och s( rttillst'nd avseende sta&ilare och insta&ler frh'llanden i sig9 kan relatera (er all( nt villkor ver och under likgiltighet p' freg'ende (ening$
,L

?)syhologisch? kort sikt fr fysiskt i den ('n den &idrar (ed n'got (entalt9 st'r di i en relation av villkor fr det$

<an ('ste skilja (ellan interna och e.terna sta&ilitetsfrh'llanden9 relatera inre n r de h nfr sig till de relativa rrelsefrh'llanden av de delar av syste(et i sig9 utanfr9 under fruts ttning att de r av tv' eller flera syste( till de delar i frh'llande till varandra$ D refter tv' partiella syste(en i v rlden A och B 9 vilka vardera inneh'ller ett antal partiklar i inre sta&ilitet fr sig sj lva i e.tern insta&ilitet till varandra och d r(ed totalsyste(et &'da vara internt insta&el av &'de partiklarna av A n av B (en fr sig sj lva9 inte partiklarna av tv' i frh'llande till varandra9 &aksida till varandra p' grund av deras rrelser oj (fr&ara (ed varandra9 i enlighet (ed sa((a perioder i sa((a frh'llanden$ D re(ot kan inget syste( har inre sta&ilitet utan dess delar o( de fortfarande inneh'ller delar9 &'de internt och e.ternt (ot varandra &esitter sta&ilitet$ L't oss nu prova den psykologiska tolkningen av dessa villkor9 so( kan den psykiska v sen9 de tv' syste(en A 9 B tillhr9 fattas av inre sta&ilitet var och en fr sig i tillfredsst llande skick9 (en i en otillfredsst llande relation till varandra9 vilket i det psykiska v sen9 det syste( A och B och9 (er all( nt lyssnat p' hela syste(et i v rlden k nns9 och tillf llet r9 staten Aoch B s' l nge so( fr ndrar dess geno( v .ande sta&iliteten i hela g'r in i en (er ko(plett frh'llande engage(ang fr hela$ Fr detta nda('l9 (en den inre sta&iliteten kondition &ehver A och B fr att l (na tid p' att leta efter det so( (issnje & r att anpassa sig till varandra tills (en lyckad anpassning9 (en so( pltsligt inte kan ske9 en sa(tidigt yttre och inre sta&ilitet frh'llande fr &'da och h r(ed ven syste(et (ed &'da orsakas$ -' l nge tv' syste( eller delar A 9 B p' inre sta&ilitet av varje9 (en &risten p' yttre sta&ilitet9 stativ (ed avseende p' varandra varandra ur funktion ter(er r ocks' inte kan finnas n'gon (sesidig p'verkan p' fr ndringen av dess rrelsetillst'nd9 och d rfr en tendens att 'stadko((a sta&ilitet (ellan de(9 inte ( rk&art vara$ <en precis so( B (ed A sa(verkar geno( odling n ra eller (ellan in(atning av (ellanliggande l nkar9 och sta&iliteten villkoret ko((er att dra&&as varje sig ndringar att passera geno( insta&ila stater i syste(et &'de en fullst ndig eller ungef rlig inre sta&ilitet fr att leda9 d r den egna fr var och en fr sig sj lv 'terigen ing'r$ Fr'n ett kvartal9 frv ntas ligga i linje (ed principen utan9 naturligtvis9 finns redan en viss all( n &evis fr att en e.isterande i de &efintliga villkoren fr sv'righeter9 A och B fr att leda ytterligare en ungef rliga sta&eln frh'llanden9 geno( att ange ett avst'nd (ellan de(9 eller &ryta o(kopplingsele(ent so(

underh'lla relationen effekten (ellan de( tills det kan vara vissa gr nser9 ko(penseras9 (ed vilka fr att inordna physischerseits att n r en planet efter sina relationer till solen inte kan ko((a in i en sta&eln tillst'nd av rrelse i frh'llande till henne9 att han9 i enlighet (ed lagen o( gravitation till o&est (d so( en ko(et fr'n henne tills han ko((er runt i attraktionen sf r en annan sol9 d r han h'lls9 (en kan dras psychischerseits h r so( fientliga individer so( kan varken anpassa sig till varandra9 en sak so( att &esegra den andra och s'lunda r i st'nd att anpassa sig fr att undvika eventuell9 fly9 eller fr att av&ryta fr&indelsen (ed varandra$ Den ofullko(liga sta&ila interna tillst'ndet fr ett syste( kan vara9 generellt sett9 tror delas upp i en perfekt eller ungef rliga sta&len (jlig ge(ensa( rrelse villkor fr alla delar och en insta&eln de enskilda delarna eller ihop den$ -'ledes9 rrelserna9 i vilka delar av v'r jord realiseras fr'n alla vanliga sta&len jordens rotation och insta&eln relativa rrelser d rav r avsedda anordnas (ot varandra$ -'ledes9 i fokus fr tv' (assorna av ett syste( till vilket (an t nker verfra en ge(ensa( rrelse hos alla delar9 frst's i sta&ilare rrelse i frh'llande till varandra (ed hj lp av sj lva kretsande i en vanlig period e(ellertid partiklarna av de &'da (assorna r engagerade i insta&ler rrelse i frh'llande till varandra$ 7n str ng kan hela i en vanlig tidDatt sv nga upp och ner och p' s' s tt ge deras huvudsakliga ljud (ed su&tila vertoner9 (en sa(tidigt ger en strande &akgrundsljud (ed oregel&undna vi&rationer etc$ 4ch s' kan vi ocks' tillgodose en del av de all( nna avseenden9 geno( huvud relationer9 vilket leder oss till s rskilda &est ((elser i (issnje$ # detta avseende alla sta&eln rrelser r periodisk9 n'gonsin ko((er i &etydligt vederlag so( kan passa (indre till strre perioder9 och att de sta&ilitetsfrh'llanden kan utva i frh'llande till de strre och (indre tid fra(fr$ <en o( en fullst ndig eller ungef rlig interna sta&iliteten i syste(et att ske p' sa((a s tt (ed avseende p' hela rrelsen frh'llanden9 so( en av de(9 so( inte &ara de perioder varje partikel i sig sj lv9 (en ocks' av de olika partiklarna till varandra helt eller ungef rlig rationella andel$ Tv' huvud fall uppko((a enligt denna ter(9 en g'ng att partiklarna i ett syste( fr att ta e(ot alla sa((a ge(ensa((a rrelse i en vanlig tid9 och att de gr vi&rationer r den tid i rationella frh'llanden till varandra$ <en vi h'ller endast efter freg'ende e.e(plar <it&ezugnah(e p' den (entala sidan av sa((a princip nu all( nt i gat$ Tillst'ndet fr njutning r psychischerseits solidaritet (ed en9 o( inte sparka sig in i reflekterande (edvetande9 't(instone i det (edvetna livet faller9 (ed&est ((ande (edvetande$Fr att eli(inera insats fr att &evara sa((a tillst'nd eller fr att ka9 det statligt av (issnje (ed en nskan att fr& ttra den9 eller (inska9 tillsa((ans$ Even o( vi kan &yta en lustfylld tillst'nd (ed en unpleasura&le ven fr'n :iD(edvetna enheter9 (en d' alltid &ara p' grund av konflikt (ed de do(inerande (otiven i ovanst'ende (ening$ Gl djen i det goda9 pl'ga ett ont sa(vete9 lusten av k nslan9 av nuvarande ovilja att skaffa strre nje9 (issnje p' frutseende so( vi ('ste ta stora (issnje9 o( vi inte l (na oss (indre (issnje tillhr9 s'dana (otiv9 (en (otiven r allt i ovanst'ende (ening$ Lust so( unpleasure kan &ygga vidare p' de olika staterna$ *arje o(r'de har sin

s regna k nsla av njutning och s( rta9 eller (er till nje och (issnje kan erh'llas geno( att ing' olika sensoriska o(r'den olika (ed&est ((ande9 vad i den !0> e -ektioner talas$ Det kan gra oss lite generella relationer so(9 det so( gr oss speciella relation efter s( rtsa(t9 till e.e(pel en ('lning so( efter dess all( nna sa((ans ttning dock (issnjd oss specialtecken i det$ Det kan ocks' k nnas so( ett s'dant (issnje i de (est skilda grader av (ental aktivitet finns9 till e.e(pel en tyst so( hgljudd (usik so( likso( ogillade9 fruto( att verksa(heten i alla fall ('ste verskrida den psykologiska trskeln /L 9 efterso( lust so( (otvilja r grundl ggande &est ((elserna i (edvetandet $
/L

Den i($ 7le($ d psyko n r(are diskuterat trskeln lagen r att varje fysisk process9 so( till sin natur & r en viss &est (ning av (edvetande kan9 (en ('ste verstiga endast en viss grad av styrka9 det s' kallade trskelv rdet9 &est ((else skall verkligen (edveten vara$

*i h'ller nu frst den (est all( nna perspektiv i 'tanke att9 i enlighet (ed sker so( insta&ilitet9 en str van r att de krafter g'r det att l (na detta tillst'nd och utfr i sta&ilitet9 allt efterso( sta&ilitet r9 en str van9 detta villkor erh'llits eller9 i fallet (ed &lotta appro.i(ation till det9 s' l'ngt so( (jligt p' situationen9 fruts ttningarna fr att nd' ka9 ytterligare dock att fruts ttningarna fr sta&ilitet och insta&ilitet kan uppst' i de (est skilda s tt att flytta9 att de kan gras av all( nna och s rskilda frh'llanden so( de r inte knutna till n'gon s rskild grad av levande kraft9 ska vi finna uppfyllt de ovan n (nda all( nna villkoren fr representation av lust och (otvilja9 d' vi9 i all( nhet9 (ed reservation kval9 so( (ed sta&ilitet9 o&ehag (ed insta&ilitet psykotillst'nd eller tillst'nd fr rrelsen in ver trskeln i relationen$ *yn r ocks' p' de vanligaste e.e(plen p' fra(v .ten av gl dje och s( rta av denna hypotes v l till pass (ed ge(ensa( tolkning av dessa e.e(pel i ter(er av hypotesen l tt faller (edan annan l nka h nsyn till ('ngfalden av sa((a verkar knappast t nk&art9 fruto( att det r o(jligt att en direkt o&servation av v'ra psykofysiska stater r en hypotes i v gen vid de aktuella e.e(plen p' en strikt 'tervinning$ =orthet skull tar vi i diskussionen h r p' njutning och s( rta relationer (ellan de kortsiktiga estetiska relationer tillsa((ans och kalla stater och s tt att rra har(oniska eller dishar(oniska9 efter so( de tenderar (er till sidan av njutning eller s( rta$ 5ntag att en ren ton$ Det gl der oss (ed sin renhet$ )' vad r det sa((a@ *isst att vi&rationerna i en vanlig tid9 s' &ortsett fr'n den grad &leknar &ort9 g' full sta&ilitet fre hono($C r orena leror att &landa en vi&ration9 so( d r(ed stra denna regel&undna 'terfall sta&ilitet$ 5ntag att en har(onisk ackord9 d' den ko(plicerade vi&rationsstadiet9 (en inte 'terv nda till efter l'nga (ellanru( till&aka till dess resultat till&aka$ # dishar(oniska ackord vars toner har sv ngningsperioder9 vilket kan uttryckas i rationell9 utan endast av ett stort antal9 nyckeltal r9 r det frst efter en l ngre tid9 i de d r de r i irrationella frh'llanden9 aldrig fallet$ Cu det ideala fallet att sa((a villkor ska tillverkas frst efter o ndlig tid igen9 anses vara fallet (ed insta&ilitet9 och o&estridligen ko((er l ngs de perioder so( str cker sta&iliteten

skulle ins&esondre fr varelser vars liv r i sig fre('l fr en ndlig periodicitet d r njutning och s( rta proposition till en nnu (er detaljerad &est ((elser so( kr ver s tt i &eaktande9 och i takt (ed (usiken och te(pot9 (eter och ri( av dikten ordna sig o(edel&art i enlighet (ed sta&iliteten$ Den rena f rgen &eter sig so( ljudet$ Den regel&undna f rg (nster9 sy((etri9 varje regel n'gonsin vara (ed de ko((entarer so( gjorts tidigare i tvisten till sta&eln rrelser tillf lle$ Det r 't(instone l tt att tro att geno( enh lligt &eslut av (edle((arna i varje konstverk r &aserad p' ett enhetligt intryck p' -ta&ler v ckelserrelser9 och so( h'lls o&eroende av s( rttillst'nd regel&undet h r(ed -ta&ler rrelser i oss$ Den v lk nda (ycket all( n estetisk princip den enda l nk av frdelaren antyder att viljan st ndigt v .ande9 allt fler och allt (er varierande perioder9 en strre (er generell period har(onisk9 det vill s ga9 installera sta&le( i relation till de($ Fr'n (issnje tristess antar jag> det &eror p' det faktu( att o( inget r d r fr att f'nga v'r upp( rksa(het och h'lla ihop i en viss riktning9 r v'r psykofysiska processen i all( nhet delas in i s(' insta&ila rrelser$ # den ('n freteelser av (edvetande so( olika delar av v'r psykofysiska syste(9 so( ansiktsigenk nning orgel9 hrselapparaten9 tillhr avk nnarorganet9 &'de fra(st'ende och kan kopplas in i ett enat (edvetande9 kan ocks' njutning eller s( rta9 so( r &eroende av de interna sta&ilitetsfrh'llandena ko(ponenterna sj lv9 och9 so( s rskiljs p' utsidan av &'de (sesidiga &eroende$ -' o( tv' fr sig tilltalande eller (isshagliga f rger9 so( uppfattas av olika optiska fi&rer9 utgr en tilltalande eller (isshagliga f rgDanslutning9 eller o( tv' av fr(odligen klingande eller (iPklingende ljud so( uppfattas av olika 5kustikusfasern9 konsonant (ed varandra eller dissonant$ =onstigt9 (otvilja sti(uli9 generellt sett9 inte utt((er sina 'tg rder s' l tt so( l ckerheter och upp( rksa(het sa(tidigt kan inte kontinuerligt9 (en ih'llande och att knyta t tare 'terko((ande9 so( l ckerheter9 t nka p' en tandv rk9 ett &eky((er$ Btan att n'gonsin helt klargra orsaken till denna skillnad kan9 jag tror fortfarande att kunna ta ett lag av upp( rksa(het9 vilket naturligtvis i sig r fortfarande ndv ndigt att 'tervinna9 utan att slutfra9 varefter den upp( rksa(het de fra(fr allt av fr ndringar i o(r'det fr feno(en fr vilka h nvisar9 attraheras9 o( insta&ilitet och fr nderlighet rrelsetillst'nd kan identifieras p' n'got s tt9 ocks' kan vara 't(instone i all( nhet fr&isett att denna skillnad i fr'ga o( tendensen till sta&ilitet och har(oni$ C (ligen geno( att dra en ovilja sti(ulans upp( rksa(heten till sig9 drar han de( &'da till att de 2elaterade resurser och (jligheten till s'dana (edel fr att eli(inera hono( och &est ((er v'r verksa(het i denna riktning tills det eli(ineras$ 7n frjd (en &ehver upp( rksa(het inte att dra p' och (edlen fr att f' hono(9 efterso( han r redan d r$ -' det r att h'lla (er i &etydelsen av en tendens till har(oni9 upp( rksa(het fast p' (otvilja sti(uli so( l ckerheter9 vilket naturligtvis nackdelen fr oss var att vi ogillar sti(uli i all( nhet l ngre pl'gar frjd haft9 (en p' det hela ko((er (ed den stora frdelen att de lyfts till s krare och (er h'll&ar$ 5tt v'r princip alls (ycket (er opti(istisk n pessi(istisk v rlds&ild ko((er till

unds ttning9 r uppen&art$ 7fterso( det ko((er fr'n9 ven o( inga konsekvenser fr nuvarande tillst'ndet i v rlden ut9 (en troligen inte fr ett (isslyckat alltid g'tt och forts tter fr alltid tendens till fr& ttring av villkor9 so( vi redan i en annan sida geno( diskussionerna i !0> e5vsnitt utfrdes9 och det ger en ( rklig trst att veta en princip so( garanterar denna fr& ttring9 och oss sa((a oundvikligen s' till(tesg'ende leder so( ingen 'terfall i det fr det hela (jligt9 de &akre steg i detalj och fr den enskilde9 (en endast nya fretag till r s' ta dessa fr& ttringar$ -t nger (en sta&ilt tillst'nd fr hela individen av sig sj lvt$ Fra( tills nu det r &orta tv rto( naturligtvis sta&ilt tillst'nd hos individen9 so( st'r fr andra saker i insta&len frh'llanden9 efter tidigare diskussioner pljde frlorade igen9 (en &ara fr att fr (ja det hela i sta&ilitet och singeln i sig en ny sta&eln tillst'nd att leda9 p' sa((a g'ng r har(onisk i sig och (ed helheten$ Aag frsker inte att utfra v'r princip av gl dje och s( rttillst'nd i v rlden nnu (er efter det tidigare skulle ha tillr ckligt visat att ett s'dant geno(frande av all( nna verv ganden knappast n'got skulle st' i v gen$ Fr att se till att ge en (er &est (d och starkare representation av dessa relationer p' grundval av v'r princip9 kan vi inte p' de frsta korta (en nd' ganska o&est (da utskrifter st'r relationen (ellan njutning och s( rta till sta&ilitet och insta&ilitet och deras frsk att svara p' (er detaljerade &est ((elser9 (en (ed fr&eh'll fr sv'righeter och os kerhet fr deras hjningen en l ngre och s krare utveckling av psyko skulle o(fatta endast n r det finns hittills$ -' ven fljande e.peri(ent kan ganska tillg nglig endast so( ett frsta nnu (er prek r och vidare diskussion 5ttack av uppgiften9 so( redan &ed(ts vara relevanta$ 5tt helt sta&ila stater &r freko((a alls i oss9 kan inte antas a priori9 (en &ehver ett ljud9 en konsunierender ackord inte vara a&solut ren9 fr att tillfredsst lla oss9 dessuto( finns det en hel del sinnestillst'nd9 av vilka vi kan s ga vare sig att de eller att de 'tfljs av s( rta9 (en9 (en den underliggande psykofysiska processen ('ste vara antingen -ta&el eller insta&el av lust$ Detta andres och ta i &eaktande9 for(ulerar vi v'r hypotes specifikt enligt fljande> Gl dje och s( rta av register i psykiska och fysiska aktiviteter so( r9 frst9 ven stark nog att verskrida trskeln9 och d rfr alltid att ge (edvetande9 so( vi sa((anfattar so( kvantitativ aspekt av processen9 och fr det andra Nso( redan gjort ovan an( rkningL9 full sta&ilitet 9 strategi &orto( en viss gr ns9 trskeln nje eller ver en viss gr ns9 trskeln (otvilja9 ta ur vad vi tror so( en kvalitativ sida till kvantitativa9 (en det finns en &redd (ellan tv' gr nser9 d r varken lust eller (otvilja g'r (edvetandet9 (edan utan (edvetandeDgeno( att kl ttra ver trskeln efter kvantitativa sidan kan vara d r$ D rfr vi ocks' &eteckna den trskel so( Ninsa(ling av sa((a o(ges av upp( rksa(hetenL9 ('ste verskridas fr att &li (edveten o( styrkan i den psykofysisk aktivitet9 so( Fantitative trskel9 graden av tilln r(ning av aktiviteten av sta&ilitet9 so( fortfarande r (edvetandet o( nje eller (issnje i synnerhet ('ste verskridas9 efterso( en kvalitativ trskel$ )sykofysiska tillst'nd i vilket den kvalitativa trskeln till njutning verskrids9

kallas av oss9 enligt tidigare presenterade anv ndning9 har(onisk9 de d r (issnje verskrids9 dishar(onisk9 (ellan &'da faller likgiltig$ <en har(onisk so( dishar(oniska stater kan vara s'v l (edvetna so( o(edvetet9 &eroende p' den kvantitativa trskeln verskrids d r eller inte$ 4ch s' kan det k nnas so( en s'dan (issnje alls lika &ra (ed kry(pande9 att den psykofysisk aktivitet eller &est ((else h ri9 kan & ra vilken njutning eller s( rta9 faller under den kvantitativa trskel n att den faller under trskel kvalitet9 och &eror p' styrkan av den estetiska k nslan i all( nhet vid sa((a tidpunkt och p' de hopsatta frh'llanden fr'n att verskrida den kvantitativa och kvalitativa trskeln fr'n$ 7fter dessa frklaringar kan vi kalla principen o( tendensen till sta&ilitet so( en princip av tendensen till har(oni och s ga att en tendens till har(oni do(inerar v rlden9 so( inte anges p' tidigare att alla har(oniska rrelser i v rlden (ed gl dje9 allt dishar(onisk uppfattas (ed s( rta9 efterso( verallt Fr'gan r &ara o( de verstiger den kvantitativa trskeln att gra det$ -kulle det &ara ko((a p' trskeln kvalitet9 skulle (an ha ett syste( vars delar r i frh'llande till varandra i lugn och ro9 so( ligger i den strsta delstaten nje9 efterso( detta fall (otsvarar den a&soluta sta&iliteten9 (en han r under den djupaste (jliga kvantitativa trskel$ 7n enkel partikel i sig kan9 efter tidigare avs ttningar k nner varken gl dje eller s( rta9 efterso( staten av njutning och s( rta r en inre9 och so( en enkel partikel inneh'ller inte fler delar (ot varandra geno( relativ rrelse9 vare sig kvantitativt eller kvalitativt trskel kan verstiga9 s' ingen anledning till &ildandet av inre njutning eller s( rta uppst'r ocks' fr sa((a9 (en &ara fr att syste(et n'gon (ajoriteten av partiklar9 (ed senare till ++ 5vsnitt efter verv ganden so( uppst'tt$ )' sa((a s tt9 helt sta&il9 inte orsaken till gl dje fr de( att vara s rskilt efterso( det r undantag fr s(' strningar frflyttning av jorden runt solen en fr'ga o( e.tern sta&ilitet fr jorden9 (en fr(odligen de kan fr syste(et (ed solen och jorden en orsak hans lust9 (ed undantag fr att9 o( syste(et fr &'da9 ven en nskan relationer so( r &eroende av de relativa rrelsefrh'llanden av hi(lakroppar9 skall frst's i strre conne.ion endast ett delsyste( av hela planetsyste(et och detta r en del av v rldssyste(et9 vad (en &est (da aspekter saknas $ <an kan h r t nka p' har(onin i sf rerna$ 5tt tala o( den gl dje och s( rta i en )artialsyste(s visst ('ste det alltid ut( rkte hans (entala inneh'll so( ett s rskilt i det all( nna (edvetandet9 vilka generella punkter so( redan r inst llda utan de frh'llanden so( finns redan klart$ Fr att vara s ker9 nd' gjorde ingen fullst ndig visshet sa((a (ed ovanst'ende utsaga hypotesen$ Fr att detta skulle g' s' l'ngt so( vi k nde en9 so( g ller fr sa(tliga fall9 ('tt9 eller 't(instone <aPprinzip tilln r(ning av givna processer till full sta&ilitet eller fr ndring d rav9 och ett ('tt av njutning och s( rta so( en funktion av denna 'tg rd9 so( &'da inte r fallet$ <en det r nog fr all( nna &est ((elser och att dra generella slutsatser redan &ekr ftelsen p' att det finns i alla fall strre och (indre grad av appro.i(ation till sta&ilitet9 strre och (indre grad av njutning och s( rta9 och att dessa r alls fr'n de i den angivna all( nna &eroendet $ -a(tidigt9 &li den frsta ge(ensa((a punkten fr att utforska ett ('tt av s( rta och njutning r nje psychophysischerseits er&juds$

Fruto( den gl dje och s( rta so( &yggs upp p' det tidigare att de nuvarande villkoren fr sta&ilitet och insta&ilitet9 vad jag kallar den grundl ggande k lla till gl dje och s( rta9 har vi ocks' k nna igen en sekund r k lla till gl dje och s( rta so( inte r &ra (ed tidigare sa((anfaller9 so( kan interagera tillsa((ans i sa((a eller (otsatt riktning (ed hono(9 och faktu( r att utvecklingen (ot sta&ilitet9 o( det inte faller p' grund av alltfr senf rdighet i en e.isterande i detta avseende trskel9 lusta9 &akre steg &ort NrespektiveL av (issnje vaknade9 vilken njutning eller s( rta &idrar till njet eller s( rta so( h nger p' staterna sj lva9 &eroende p' riktning ka eller (inska$ # sj lva verket r det en stor skillnad i de vergripande resultaten so( o( ett dishar(oniskt ackord lser sig in i en efterfljande har(onisk9 eller &'da ackord att flja i o(v nd &e( rkelse$ *i kan gl dja i en9 den (otvilja (ot andra9 s rskilt o( &'da k nner9 (en r dessuto( en k nsla njutning eller s( rta9 &eroende p' det s tt so( de resultat$ De sjuka9 so( r i en 'terh (tning av vapen9 vorschreitet till v lst'nd9 fortfarande n r de r sjuka9 fattiga9 en vilja att fr& ttra deras tillst'nd k nna den friska9 rika v nde (edan deras tillst'nd frs (ras9 en ovilja att frs (ring9 ven innan villkoret r att ringa redan illa$ Cu skulle ko((a ih'g att sa(la in denna k lla till gl dje och s( rta fr sig sj lv den enda och grundl ggande9 det vill s ga att gl dje och s( rta r o(jliga i Bestande en stor eller liten appro.i(ation till sta&ilitet9 (en (ed n rhet och avst'nd rrelse detta och relaterade de(9 och &li strre9 r det sna&&are att n rhet och avst'nd av rrelse9 det r (ellan det so( d' nnu en likgiltighet &redd ger9 och fr frsta an&lick verkar vara det faktu( att frlusten av strst inverkan p' oss p' en konstant forts ttning (er och (er frlorar sin njut effekt9 och till sist hade hon (issnje tristess ger s tt att indikera att det strsta (jliga appro.i(ation till sta&len tillst'nd9 so( kan n's geno( kontinuerlig e.ponering fr lust agent9 snarare n en nskan att lyfta upp till toppen9 plockar sa((a9 s' det Lust r &ara s' l nge9 och v .ande9 likso( 5ppro.i(ations&e8egung till sta&ilitet och acceleration9 h r (ot (inskar n r avtog (ot ('let denna rrelse att upphra efter att uppn' ('let o( sta&ilitet kan inte verskridas (ed sa((a (inskning av s( rta$ -a(tidigt fakta sannolikt hr he((a h r vertygande delvis frklaras av det faktu( att den interna e.citation9 vilket &eror p' de 'tg rder9 enligt de k nda lagar avtru&&ning (er och (er av den kvantitativa trskeln till styrka zusinkt9 varav graden av njutning &eror (ed9 dels fr att att n r jag tr nar &cker i enlighet (ed upp( rksa(heten till ett visst o(r'de9 ett visst o&jekt9 och tendensen att sta&iliteten gr helst placeras i en viss del eller en viss sida av psykofysiska syste(et l (nar detta (en nu frlorar de enklare oregel&undna rrelser i vila9 vilket skapar (issnje tristess och h r(ed upp(untra ut&yte av syssels ttningen$ 7fterso( o&estridda plats en s'dan anl ggning fr v'r psykofysiska syste(et och det totala syste(et i v rlden n'gonsin ansett att en ungef rlig sta&ilare tillst'nd av hela syste(et endast kan e.istera (ed en viss andel av e.citation (ellan dess enskilda delar9 so( n'gon av de forts tter efter en viss gr ns ensidig e.citation inklusive (ots ger$ Faktu( r att n r vi ntligen vara &etraktandet av de vackraste ('lningen trtta9 r det inte fr att vi r ('lningen9 (en p' grund av &risten p' fr ndring &rjar att (isshaga oss9 att det r ndv ndigt att &ehandla olika s tt9 &lir livlig$ Dessuto( verkar den ko(plikation av den grundl ggande och sekund r k lla

till gl dje och s( rta &evisas av fakta so( ovan ven i ovanst'ende (ening9 och det skulle vara sv'rt att frest lla sig att 'r av s( rta i ett visst o(r'de av k nsel9 s'so( de freko((er tillr ckligt ofta9 &r kan h nga p' en kontinuerligt avg'r (inskad sta&ilitet utan tidigare fr att leda till en gr ns eller frstrelse9 ven o( det r sant att organis(en lider ntligen d rigeno($ <ot detta kan vara l'ngvarig s( rta p' en9 tror kopplade inte ver&esserliche under det &efintliga o(givningsfrh'llanden stark avvikelse fr'n hela sta&ilitet9 vilket inte utesluter att det i den tid so( r'der i universu( tenderar att sta&ilitet utan sker en fr ndring i de yttre frh'llanden9 so( upp& r en s'dan fr& ttring$ Hur so( helst9 verkar det l ttare fr (ig9 till vilken den r representationen av hela fakta att 'stadko((a (ed h nvisning till de &'da k llorna9 so( endast p' en av de($ L't oss g' efter allt tidigare (ed h nsyn o&est (d tid &ak't9 s' du ko((er att kunna t nka p' v rlden trots allt &rjar (ed en kaotisk9 dvs alla insta&eln tillst'nd att t nka (ed n'gra fr&eh'll s' att s ga en o ndlig (otvilja (ot den$ # sj lva verket var fr'n &rjan fr'gan9 so( nu har dragit ihop till avgr nsade v rld kropp (ed &est llda rrelser har frargelsev ckande utspridda i ry(den och realiserade i oordnade rrelser9 de r fr'n varandra p' grund av att ur denna frl ngning efter avl gsnande av partiklar9 de (ellanliggande krafter so( verkar och d rav fljande rrelser av enskilda partiklar har fr'n &rjan varit ganska svag9 s' kunde stanna upp till en viss grad av utvecklingen i v rlden under den kvantitativa trskel eller 't(instone lika inte l'ngt verskrida9 och d rfr ('ste vara lika (ed de frsta rrelserna i den (eningen att ka sta&iliteten9 kan den utvecklingen (ot sta&ilitet i stora h ngande sekund ra njutning i sig uppv ger den initiala s( rtan9 so( h ngde o(kring i su((an av insta&eln s(' rrelser9 eller det kan fr hela v .a fra( en sta&il resulte9 so( gav njutning$ <en dessa r o(st ndigheter so( (an gr & ttre p' grund av deras (rker9 inte fr att frdjupa$ <an kan hitta ett pro&le( i denna nskan kan gra fr hela den tid so( en rrelse process e(ellertid den kraft so( kr vs fr att lust sta&iliteten i processen av sa((a upp(anar en 'terg'ng till de ursprungliga villkor so( kan ko((a till st'nd frst efter en viss tid$ Den st'r ut denna sv'righet (ed fljande verv gande$ # varje gon&lick av en rrelseprocess r passagen so( han ko((er att ta fr att titta igeno( de &efintliga frh'llandena och rrelselag ven so( en &est (d och den senare av den tid so( rrelsen fortsatte uppr tth'lla &est ((else r ocks' viljan att vilja att &etraktas so( given9 utan att ett fullst ndigt utfrande av rrelsen kr vs$ =anske den (ate(atiska utvecklingen av v'r princip fortfarande efter synvinkel &idrar$ *arje r tlinjig rrelse av en punkt kan vara vid eller s' varierande hastigheter9 och upprepad n'gon o(v nd riktning9 enligt FourierDprincipen9 en enda9 so( en ko(position av linj r enklaste (jliga vi&rationer i all( nhet av en annan a(plitud 5 $ 5 I9 5 ? $$ annan period T9 T I9 TI $$$ och annorlunda utg'ng p9 p I9 p ?9 &etraktas och (ate(atiskt snderdelas i det $$$ Den all( nna eller sa((ansatta period d' stiger alla enskilda perioder9 sedan (ed produkten T9 TI9 T? $$$ saknas$ Fr'n annat h'll kan i sig vara n'got krkt rrelse9 oavsett utfrs i ett eller flera plan9 geno(

projektion p' tre in&rdes vinkelr ta a.lar i linj r is r so( (jliggr ytterligare freg'ende ned&rytning9 och detta p' alla de punkter so( &idrar till en psykofysiska processer 9 e.pandera$ Till sist9 vad naturen s' denna process kan vara9 r det delas upp i ett antal enkla vi&rationer enligt de tre huvudriktningarna9 i all( nhet av olika a(plitud9 period9 och utg'ng9 (en so( i spezialen fall ocks' kan vara en tillf llighet$ Det r nu den gl dje och s( rta alls so( en funktion av a9 a I?9 enligt kvantitativa sidan av T9 T $$ en? vara T ?so( &est (s av kvalitativa sida9 (en frh'llandet (ellan de utg'ende v rdena endast sa(ar &est ((er for(en p' processen ko((er sannolikt att vara utan inflytande p' dess estetiska ut&yte$ # vilket fall ko((er du &ara har anledning att uts tta en s' ko(ple. av partiklar och en forts ttning av deras utvande av denna &ehandling9 efterso( de tillhr en enkel eller enhetlig freteelse av (edvetande eller (edvetenhet9 i fallet (ed en enhetlig9 (en det r ur den totala processer ven )artialprozesse9 so( tillhr speciella feno(en so( kan dra in s rskilt verv gande$ I3. Vad orsakade o"h auktoriserad oss att a""eptera en e,tern vrld$ o"h hur lngt en kunskap o deras natur r &lig. <annen talar o( passiv fra(tr danden eller (anifestationer av en yttre gjorts till hono( av en s' kallad (aterial eller v rlden kroppsliga utanfr9 s ger ge8ohnter(aPen kort karakt r eller helt enkelt o(v rlden9 kausalt &eroende t nkande9 (edan det i princip &ara internt &est (ningar9 uppen&arelser av sin egen andliga natur9 sensuella sensationer9 uppfattningar o( den ena eller andra typen9 so( han orsakat freko(sten av (aterialet yttre v rlden9 n vid sa((a punkter$ *ad kan acceptera det alls9 att den inre v rld av k nslor9 vertygelser9 verkligen (otsvarar en v rld utanfr9 och so( ger hono( r tt till ett s'dant antagande@ Er det en instinktiv tv'ng@ Bttrycket i sig i sig frklarar ingenting9 o( en s'dan finns9 d' r det hur allt kan vara av s rskild instinktiv heller ingen tydlig ansvarsskyldighet eller s'dan ('ste skas till&aka &ara ljuger$ Frsta fr'gan r9 i detta sa((anhang9 fr att &e o( n'got de faktiska9 o( ett nyftt &arn har en annan v rld utanfr sig sj lva$ *isst9 p' sa((a s tt so( vi kan gra det reflekterande eller inte9 (en det kan vara det s tt vi gr det ofrivilligt utan reflektion ver9 och &est (s av oss att hitta v'ra handlingar p' utsidan !L $ Bnder tiden9 (ycket har frv rvat i oss geno( erfarenhet och praktik i livet &ara det so( ofrivilligt gr sig efter't so( n'got (edftt9 instinktiv lag$ =an detta inte vara fallet9 (ed den ofrivilliga skillnaden av en v rld utanfr oss@ -kulle eller ofrivillig distinktion (edfdd9 kunde det inte &ara kps av v'ra frf der och passerade endast geno( arv till oss@ *e( kan dessa fr'gor fastst llas (ed s kerhet9 r det till och (ed sv'rt att klargra de($ <en vi frsker (ed n'gra verv ganden o( den inte kan f' lite ljus ver fr'gan$
lL

# varje fall verkar det vara relaterade till sin verksa(het so( till o(v rlden p' nyfdda djur$

Fr det frsta kan (an vara &en gen att resonera att vi h'ller v'ra e.terna

uppfattningar o( en yttre v rld &eror9 so( n (nts9 och i sj lva verket har gjort (inst lika ('nga g'nger$Det &lir (edveten geno( de yttre fra(tr danden uppfattningar9 k nslor visade inte n'gra orsaks &eroende av tidigare g llande &est ((elser i v'rt andliga jag i sa((a (ening so( v'ra (innen av v'r tro9 v'ra id%er av v'ra (innen9 etc$9 (edan de sj lva kan ge upphov till nya regler so( avsljar en s'dan$ -' du letar efter en kausal de( uto( 5nden$ -a(tidigt so( vi kan geno( att fr(edla verv ganden frs kra oss o( ett orsakssa(&and (ellan v'ra e.terna uppfattningar9 och s' h nder det ven i naturvetenskap so( utgr hela sitt syste( p' orsakssa(&and (ellan dessa uppfattningar9 (en i alla h ndelser r detta orsakssa(&and inte s' enkelt och direkt in i (edvetandet faller n insidan9 inte sa((anfaller (ed det9 kan inte vara (ed hono( i continuo driva sina egna lagar i det9 s' att s ga9 r vinkelr t (ot det9 s' vi urskilja det so( sker i en9 av vad i intr ffar annat n ett andres o(r'de9 och efterso( orsakssa(&andet inte r n rvarande ino( oss o(edel&art e.ternt geno(skinliga o(r'den9 sker vi den orsakande att ofrivilligt utanfr$ 7fter det att fr'gan o( vi ange&orener8eise urskilja en v rld utanfr oss9 p' alla &eroende av huruvida vi kravet p' orsakssa(&and r (edfdd a priori9 o(v nt9 en del tror att ett rigorst &evis p' att det senare r fallet9 tycker att vi ofrivilligt letar efter en orsak till v'ra e.terna uppfattningar uto( oss$ Bnder tiden har det redan konstaterats ovan att det kan ifr'gas ttas fr'n &rjan o( vi vad vi nu ofrivilligt9 ven gr ange&orener8eise9 s' det kan (ycket v l s' r synen p' andra D kravet p' ett orsakssa(&and endast geno( de erfarenheter livs fr(edlar9 och d rav kpas senare &eroende ocks' har skillnaden av en v rld utanfr oss$ Aa9 vi fr ven i dag efterfr'gan p' kausalitet s' ofrivilligt och &ekanta fr de( att gra helt ofrivilligt och vanlig distinktion av en yttre v rld &eroende av oss alls@ Even tidigare an( rkningar Nkapitel 3*##L st'r i v gen$ *e( fr'gar oftast fr det n r han ser en sekvens av yttre freteelser so( p'g'r9 o( de verhuvudtaget kausalt rade9 dessa relations koncept ko((er endast geno( s rskild eftertanke9 so( vi inte gr nor(alt och &ehver inte skilja (ellan en yttre v'r v rld9 frverkligas9 (an fljer o(edel&art &ara &ara fljden av freteelser$ 4ch ist llet fr ett orsaksofrivilligt uto( fr oss att titta p' v'ra e.terna uppfattningar9 &landa ihop vi ganska oreflekterad vad so( sker i den uppfattningen9 n stan (ed n'got e.ternt$ 5nh ngare av en indeter(inistic frihet vy (ed frneka a priori att kausalitet i andliga o(r'den ovillkorlig giltighet har9 frutsatt fri vilja utan resolutioner zul ngliche villkor kan orsakas av preD)ro(enader9 (en dessa resolutioner fra(st'r so( n'got av andan i inrikes(inisteriet9 inte fr'n utsidan 5ufgedrungenes$ )' sa((a s tt so( de ('ste (edge fr de e.terna uppfattningar9 och kunde inte h r(ed utseendet att sa((a tvingas p' utifr'n9 gra de( &eroende av saknade intern kausalitet$ Even &ortsett fr'n fr'gan o( frihet (en frefaller oss pltsliga intr'ng9 so( vi inte vet var de ko( ifr'n oss9 (en inte direkt so( n'got =o((er fr'n utsidan$ 7fter det kan du hitta det 't(instone (ycket tveksa(t o( det saknas en inre kausalitet r alltid en roll fr oss9 s' att s ga en andra natur &lir urskilja en (ateriell v rld utanfr oss sj lva9 och vi l (nar inte &est (t vilken fr'gan o( den slutliga analysen9 efter att inte helt i ren f'r ko((a o($

7n annan fr'ga n efter den psykologiska orsaken till att vi ofrivilligt tar en verkligt e.isterande o(v rlden till v'ra e.terna uppfattningar9 r det (er grundl ggande9 efterso( v'rt ('l kunskap sj lv spirande9 fr'gan o( giltigheten av detta antagande$ Fr'ga o( tro r antagandet o( en yttre v rld alltid kvar9 efterso( vi lever9 vad vi har det och vet faktiskt precis so( v'rt hj rta och ven k nna igen so( s'dan i viss h nsyn$ <en sj lva det faktu( att du alltid trott p' en yttre v rlden9 r en s'dan skiljer sig fr'n till ger historiskt std9 och att fr att agera p' ett yttre v rlden in i den9 p' e.istensen av en ('ste tro s'dant9 det praktiskt std fr detta tro$ Fortfarande undrar fr ett teoretiskt std$ 4( du d' det faktu( att vi instinktivt urskilja en v rld utanfr oss9 inte s ker p' vilket tycktes frklara varfr vi ser instinktivt till v'ra e.terna uppfattningar en orsak utanfr oss9 finner vi inte i oss9 s' l (nar den (yndighet att gra denna distinktion inte v lgrundad det$ Frst9 efterso( vi r i en grundlig underskning av den naturliga relationen so( uppst'r i v'r yttre perception9 d re(ellan egentligen uppt cka nnu (er eller (indre ett orsakssa(&and utan att g' ut ur v'ra aff rer h r9 det andra fr att vi sj lva geno( v'ra tankar orsakssa(&andet inte r helt i oss driva ver(chten utan de( kan d rfr frneka e.istensen av rent internt$ -kulle *ad t nk&art att e.terna uppfattningar so( trodde &'da lpte en rent intern9 (en inte verallt sp'r&ar9 orsaks conne.ion9 fr det so( ger ett orsakssa(&and fr en &egagnad ovan kortsiktigt s' att s ga vinkelr tt (ot den andra9 inte alltid frhindra att en lika &ra so( den andra r rent intern$ D re(ot avsljar efter &ehandling vad vi i alla fall stdja faktiskt tillst'ndet ino( vetenskap och livet9 s' h'll e.terna uppfattningar e.ternt orsakade$ Hallucinationer9 vilket vi h'ller inget e.ternt d r(ed gra den person so( har de sa((a intryck so( en annan yttre uppfattningar9 vilket vi h'ller n'got e.ternt i enlighet d r(ed$ Det so( gr skillnaden (ellan de tv'@ # grund och &otten9 de e.terna uppfattningar9 so( 8ellIre den senare9 en rent intern fr'ga n de tidigare9 hallucinationer och finner hallucinerar n'got (er n en intern orsak till de )hantas(s9 so( han anser yttre fre('l9 n ut't perceiver till feno(enen verkliga9 det vill s ga fr alla erk nda o&jekt$ Det gick inte s' de yttre freteelser9 so( vi h nvisar till att det finns s'dana9 (en ven su&jektiva )hantas(s9 so( hallucinationer9 vara$ <en vi &r inte &landa ihop9 fruto( hallucinerat sig9 &'de9 och det ('ste finnas en anledning$ #gonfallande D rfr r det (ed de (jligheter so( de e.terna uppfattningar9 utseende innehas fr verkliga fre('l i den yttre v rlden fr oss9 dels relevanta och dels juridiskt sp'r&ara s' so( kan uppst' i sa(&and (ed andra ( nskliga andar9 so( vi kan ta e(ot (eddelanden o( det$ -a((a tr d jag ser9 kan se andra9 gillar de hono( enligt deras olika positioner och olika s tt att hennes gon fr att se p' olika s tt9 och (ed h nsyn till dessa skillnader kan ('ngfalden av feno(en att frklara9 (en sa((anhanget9 enligt vilken utseendet p' tr d fr ett andligt (ne i enlighet (ed r &ara (jligt n r de i lag relaterade s tt r ocks' (jligt fr andra9 ger oss tillst'nd eller ska vi fr att anta en ge(ensa( 4rsakande av det so( g'r utver varje ande i synnerhet9 ett privilegiu( so( hallucinationer saknas$ 4ch s' l (nar vi de freteelser so( lura de hallucinerade yttre ting9 d rfr9 inte vara &eroende av verkliga yttre o&jekt9 efterso( de inte passar den juridiska conne.ion av id%er so( vi alla har fr'n o(v rlden$ 5ktier9 s'dan korrelation fr hela9 sedan stoppade all teoretisk

(otivering fr att se p' feno(enet (ed den yttre v rlden (er n en su((a av su&jektiva hallucinationer$ Cu r det sant att det finns andar ur oss9 vi kan (en &ara fr'n sttar inneh'lla sa((a fr oss so( har &livit internt till oss9 och kan h danefter fr'n &rjan och att det finns en andlig9 (aterial so( en e.tern v rld tvivel l ngre n oss9 (en till de historiska och praktiska religisa sk l till att det finns spken (en vi nd' intr ffar9 den teoretiska analogi9 enligt vilken vi liknar kroppen och kroppsliga uttryck so( v'ra sj lar och ande och liknande uttryck9 r l (pliga so( v'r &uild +L $
+L

C'got frklaras i detalj9 s' jag tar (in kropp och (ina handlingar var ut't9 s'v l so( fr andra ( nniskor$ De s'lunda f'tt s' kallade e.terna feno(en r &'de o( &ara ett hj rta fr (ig di (itt sinne9 (en n r jag hittar 'tervinnings fr'n (in kropp och (ina handlingar e.terna feno(en i solidaritet sa(&and (ed inre soulfeno(en9 antar jag att det analoga soul feno(en i solidaritet Ill conne.ion ger de analoga yttre fra(tr danden so( jag har av andra fr'n kroppen och de fysiska (anifestationer9 (en so( inte sa((anfaller (ed (ina inre soulfeno(en9 s' g' inte in i (itt (edvetande9 efterso( ja9 de fysiska utseende oss tv' p' (ig sj lv inte sa((anfaller$ -' ut't de( (ot varandra9 s' det e.ternt &eziehentlich associerade9 dels internt uppfattas av (ig9 p' andra sidan av (ig att l gga -eelenerscheinnugen tas$ Caturligtvis r denna analogi inte s' utvecklat i for( av sj lv g'r (edvetande9 (en kan &li nnu s' i sina stunder utvecklas$

<ed allt detta r inte att s ga att den ofrivilliga intrycket av att det finns en (ateriell v rld utanfr v'r kunskap9 att andra ocks' har en s'dan effekt &eror9 &estred den uppst'r helt o&eroende fr var och en av de(9 (en det r &ara sagt att vi geno( passagen ('ste ta tron p' spken9 (en fr oss9 fr att hitta de hallucinationer j (frt (ed en teoretisk (otivering fr tron att r kningarna av (ateriella utanfr saker fr var och en av oss verkligen saker o&jektivt9 diDe.isterande fr andra svarar$ *ilar ocks' hela v'r inst llning till naturen eller (aterial yttre v rlden so( en o&jektivt e.isterande faktu( under fruts ttning att de inte &ara oss9 utan ven andra visas9 kan ko((a in producera diDeffekter i andra so( i oss sj lva9 att vi gr det ett villkor fr henne so( orsak 9 och v'r hela egenskaper o&jektiviteten &ygger inte &ara p' erfarenheter9 so( r gjorda av det och det9 (en fr'n s' ('nga och fler kretsar i den ljusaste &land de(9 hur feno(enet skulle fr ndras under ndrade &etingelser so( anv nds$ <en d refter9 generellt sett9 lager9 och inte heller (jligheten att den r ttsliga ra(en fr e.terna feno(en9 (en att peka p' varje enskild ande ocks'9 fr helheten av allt var fr(edlas av en e.isterande (ellan de( i frv g eta&lerad har(oni9 utan att det skulle vara &orto( de( n'got$ 4ch utrett r inte logiskt vertygande &evis fr att leda n'got9 (en ocks' inget av detta$ Det r s kert att hittills har ingen tydlig och praktisk frst'else av v rlden av yttre saker fr personer under for(ul ret eller tillst'nd verkade (jligt att inget orsaks uto( de andar erk nna de s' kallade e.terna

freteelser9 so( lura enskilda spritdrycker (ed en yttre v rld 9 allts' varken naturliga eller vetenskapliga syn p' ve( g'r in i det9 inte so( ett filosofiskt syste( representerar ren i stort sett sa((a$ Fr gudfruktiga <onas r sant ven i lei&niziska frv g fastst llda har(oni syste(et och inte heller so( en sa(ling fr de enskilda andar &orto( essens9 vad hennes hu(r transporteras tillsa((ans9 dock utan att det finns tydliga id%er o( syste(et$ 7fterso( vi nu9 n r det inte finns n'got val (ellan flera (jliga vyer9 vare sig p' rent logiskt9 o( direkt erfarenhet v gar r (jligt att ha fredragit den so( ger den tydligaste9 (est praktiska och historiskt (est &eprvade orientering i den totala areal fr ( nsklig kunskap D fr det vi annars h'll D s' vi a&strakt att inte trasslar de verv ganden fr'n &rjan utan fra(g'ng9 fr'n den logiska (jligheten att infertila uppfattning$ Fr'gan r nu9 o( vi har nnu inte (edge en v rld utanfr de enskilda andar &orto( vilken utstr ckning v'r r en kunskap o( dess karakt r (jligt$ Den s' inflytelserika &livit kantianska doktrinen frnekar en s'dan (jlighet kan vara den o&jektiva karakt ren av det so( genererar de feno(en i den yttre v rlden till oss9 till och (ed o&egr nsad9 talar o( saker i sig9 vars natur var helt oigenk nnlig in p' n'got &eroende av det i oss feno(en9 ven den tids( ssiga och ru(sliga for(en av sa((a9 fr (st p' grund av eta&leringen av v'r su&jektivitet r ,L 9 r i alla o(jliga o(st ndigheter fr att se vad den inte var n rst'ende$ )' denna punkt ja du kan s kert fr'ga9 &ara fr'ga dig sj lv vad du vinner9 s' att vi frsu((ar det sista s ttet i princip och avvisar so( kan er&juda oss en &ild av v'r egen &egr nsade tillvaro &orto($ =ant sj lv r9 (en kan inte frneka att v'r egen e.istens r en del av hela tillvaron9 och det r ett eget postulat att denna del r s' (akals (ed andra delar av tillvaron fr att gra n'gon slutsats fr'n den ena till den andra &urken <en vi vet n'gon annanstans gra s'dana slutsatser (ed (er frukt fr v'r kunskap och &ygger p' det praktiska livet9 en allt strre s kerhet och &etydelse vi ger till dessa slutsatser$ Cu saknar ocks' alla induktioner9 analogier9 orsaks verv ganden so( vi gillar h r &ygger9 den logiska &evis9 presenterar sina resultat9 den a&solut visshet9 s' l't oss vara annars inte p' s' s tt hindra9 att anv nda sig av dessa krets&anor9 och kunde utan i hantera alla grenar av liv och kunskap9 och nu ('ste vi klara oss utan ven i v'ra 'sikter o( den vanligaste och hgsta saker$ Hur so( helst9 tycks det (ig & ttre9 uttryckligen ange det (est sannolika9 &'de teoretiskt och praktiskt fr att titta oss i riket av tillvaron att orientera )assar p' att deras resurser9 och att ta (ed de( i strsta (jliga tydlighet9 s kerhet och utveckling9 efterso( det r o(jligt att a&solut frv .las (ed a&solut s kerhet av kunskap &ristande (jlighet till kunskap9 och s' att s ga fr att se i denna frvirring grunden fr filosofisk visdo($
,L

Det faktu( att tid och ru( r su&jektiva for(er av v'r intuition9 &ehver ingen speciell &evis alls9 efterso( det r ett enkelt faktu( av v'r erfarenhet9 utseende in i oss sj lva$ 5tt de r enda for(er av v'r intuition9 inte att sluta sig till detta9 och o( du kan t nka &ort fr'n tid och ru(9 allt inneh'll utan tid och ru( i sig att kunna t nka &ort9 tyder detta i st llet fr (ot den9 att det v sentliga for(er av intelligens n'gonsin r$

Cu naturligtvis f'r vi inte9 direkt p' utsidan9 s' d r so( &est'r verfrs fr'n &est ((elserna &rjan9 so( orsakas oss geno( utseendet9 likso( den vanliga eller naturliga syn$ -kenet fr'n solen9 ljudet av vinden9 doften av &lo((orna so( hon n'got so( faller inte &ara p' oss sj lva9 (en i ('let yttre v rlden ven ver v'r sj l &orto($ 4avsett o( det r inte (en9 o( alls9 utanfr (en ljus p' olika s tt9 prasslar9 dufte n n'gon av oss so( fick endast en effekt fr'n utsidan9 s' o( det n'gonsin ut (en nd' l tt9 prasslande9 dufte9 o( inte de enda effekterna i oss r9 so( r &eroende av en helt annan typ av deter(inacy av utsidan9 d' hon inte fr'gar9 s' hon inte &ryr sig$ 4ch nd'$ kan vad so( orsakar ett feno(en av den typ av ute i oss9 o(jliga uto(hus &efinner sig precis so( det r lurade oss alla internt fr att det r s' i oss efter eta&leringen av hans kroppsliga organ9 &land annat inr ttandet av sj len i ett frh'llande p' villkor r9 och dess l ge i frh'llande till o(v rlden speglar olika9 (en inte alla spegel&ilder kan vara sa((a vid sa((a tidpunkt$ Fr'n den andra sidan9 (en kan vara9 (en ocks' t nka att9 likso(9 r fre('l fr vissa villkor och rrelser inne i v'r kropp9 s rskilt nervsyste(et9 frni((elser av glden9 toning9 etc$ doft (ed lagen9 r det ocks' av relevanta &est ((elser och rrelser av fysisk 4(v rlden r sant9 ett s'dant na(n9 varav uppleva levande9 klangfull9 doftande rrelser i v'r kropp sj lv &ara kausalt &eror endast p' att dessa rrelser ndras geno( att det fysiska syste(et i v'r kropp i enlighet (ed den enskilda institutionen i var i varandra och andra (ed&est ((ande kan finnas kvar9 dock9 (en ocks' n'got ge(ensa(t i kvaliteten p' k nslan (ellan insidan och utsidan9 r d r(ed ocks' olika (odifierade & ra frni((elser och ing' ett syste( av annan psykiatrisk (ed&est ((ande$ Fr att ta en &ild fr'n de o(r'den i v'ra id%er fr'n v rlden sj lv utanfr> sa((a ljusstr'le9 &eroende p' arten av de olika (ark glasgon9 geno( vilken den &ryts annorlunda &jd spegel geno( vilken han kastas till&aka9 olikf rgade ytor9 han (ed den spridda9 (ycket olika (odifierade9 ljusare9 (rkare9 l ttare9 5ir&orne9 ett eller f rgade att visas9 (en fortfarande kvaliteten p' &elysning av alla dessa Fort effekter ge(ensa((a (ed ursprunget9 och vi kan er&juda till den oscillerande str'le av ljus d r ute lika &ra k nslan av &elysning u(g's i en knuten till den (ateriella v rlden utanfr all( nna andliga varelser9 so( i v'rt ekologiska syste( i uppfattningen av &elysningen i v'r sj l f st vid den ligger i linje (ed sin pendlande 'tg rd /L $
/L

Caturligtvis9 vad vi so( oscillerande siktlinje d r ute so( vad vi detsa((a i oss ta so( en oscillerande effekt9 &'de &ara en a&straktion fr'n o(r'dena yttre uppfattningar9 (en &'de fr'n liknande frest llningar r hittills a&straheras9 det har ocks' en fruts ttning fr sig sj lv att han o&jektivt (otsvarar n'got liknande$

# sj lva verket r detta den frest llning o( relationen (ellan inDoch utsida9 till vilken v'r dag ko((er till&aka9 (ot natt anser att utsidan fortfarande dystra ljuset endast ko((er till ljus i oss$ -o( tidigare p'(inde o(9 r v'r dag h r(ed p' flera s tt till den naturliga syn

till&aka9 gr upp (en en tydlig skillnad (ellan vad so( o&jektivt fra(g'r i naturen sj lv eller de associerade andliga varelser9 och det &eroende p' var och en av oss fra(g'r att den fysiska eller sa(syn inte9 geno( att inte uttryckligen avvisar hono(9 (en i sin tvetydighet och vaghet n (ns inte$ L't oss nu se p' de fljande avsnitten visar hur denna uppfattning av den sinnliga v rlden av freteelser eller natur so( ger en del av dagen vyn (ed den vetenskapliga uppfattningen sj lv$

33. Fr edling av dagen ed den vetenskapliga upp%attningen av naturen. Fr att ko((a in (ed tydliga preter(inals i fljande verv ganden avgr vi n r(are n tidigare9 vad vi frst'r att vara i v sentlig verensst ((else (ed naturvetenskap s'so( all( n spr'k och koncept Ge&rauche9 h r under fysisk eller likv rdigt (aterial v rld$ *i frst'r och all( nt k nda &land de( so(9 so( en o&efintlig presenteras fr v'ra sinnen9 kan de s' kallade =ausala e.terna fra(tr danden eller uppfattningar so( faktiskt vanns av oss och av andra (ed de s' kallade e.terna sinnen eller erh'llas9 det vill s ga9 att se9 hra9 lukta9 s(aka9 k nna NpalpationL !L 9 naturen ocks' &rukar k nnetecknas av d ri produceras i oss effekter n r redan 8issenschaftlicherseits alltid (ed en (edvetenhet o( att dessa effekter i oss9 v'r ande9 inte den orsakande av det9 inte den natur sj lva$ -k len so( orsakar oss och &er ttigar att verkligen leta efter en orsak annat dessa effekter n v'ra egna sinnen9 diskuteras i freg'ende avsnitt och inte g' till&aka till det h r$
lL

De s' kallade vanliga k nslor so( hunger9 trst9 s( rta9 vi ocks' &eteckna s'v l so( fysiska9 (inst lika sensuella k nslor9 (en vi ko((er inte att anv nda den p' sa((a s tt so( de uppfattningar o( de s' kallade yttre sinnen9 fr att karakterisera (aterial yttre v rlden och efterso( de andra inte frknippas (ed de (otsvarande k nslorna i en lika sp'r&ar juridisk conne.ion9 so( e.terna uppfattningar9 vilket gjorde det Nkap$ !"L an( rkning g'r in i det att det r niv'n fr ('nga &efintliga ra(en fr oss alls so( ett kriteriu( fr en o&jektiv karakt r individuella uppfattningen av varje tillsats tj nar$

*'r gare kropp kallas de orsaks e.terna feno(en i naturen eller hela den (ateriella v rlden (ed frdel ing'9 o( det inte kan e.ternt s' uppfattas av andra9 till en del (ed l (pliga e.terna sinnen oss sj lva$ <edan det inre av en levande kropp9 kan vi inte direkt ha ytter uppfattningar9 (en enligt underskningar av anato(er och fysiologer h'ller en uppfattning o( hur interiren verkar p' ytan efter att rensa &ort de yttre hinder9 och9 o( de yttre freteelserna i v'rt &aserat p' renhet och s rpr gel &etydelse varierar9 dra slutsatser so( feno(en vi i strsta (jliga finhet sa((a och stdja sa((a tanke geno( s' full ndad9 skulle ha e.terna hj lp(edel$ Fr

egenskaperna hos den fysiska eller (ateriella v rlden efter henne till yttre utseende nu tillhr oss alla9 't(instone i vetenskapliga o&servationer9 vad och skulle vilja ha n'gra fruts ttningar att visas &land de (est gynnsa(t i(agin ra9 (en det undg'r v'r verkliga uppfattning p' grund av yttre hinder eller inskr nkthet av v'ra (edel fr o&servation$ Cog att det knackade i denna (ening av sa((anhanget av den verkliga e.terna 7rscheinlichen och sa((a for(9 ven o( det &ara so( sin gr ns9 so( presenteras i den sp'r&ar geno( vetenskapen orsakssa(&and av e.tern 7rscheinlichen (ots gelse intr ffar och sa((a ko(ple(ent sj lv hj lper +L $ Detta r fr fljande o( fr'n e.tern 7rscheinlichkeit prata (ed alltid h'lla i (innet$
+L

Detta steg ato(er och v'gor av ljus9 fr att skilja de( ett ga och (ikroskop r tillr cklig9 (en i sa(&and (ed naturen vetenskapligt uppt cks$

Bevakade n r(are finner vi de frni((elser9 uppfattningar9 (innen9 viljeakter9 etc$9 so( r kopplade till enheten i v'rt (edvetande9 utan sa(tidigt att vara en fr'ga o( en fr ((ande (edvetande9 och vi d rfr so( fra(tr danden9 &est ((elser i v'r (entala eller vy sj l r9 (ed ett frh'llande av villkor (ed de &est ((elser till yttre utseendet p' v'r kropp sa((anh ngande9 fr&undna (ed en konventionell uttryck fr det9 slitna det9 so( kan identifieras och vervakas av direkt o&servation9 dels geno( erfarenhet vissa slutsatser$<an kan argu(entera (ed anledning av detta villkor9 vad s gs o( hela frh'llandet (ellan kropp och tillhrande sj l9 (en h r r det frst en&art det faktu( att villkoren i 'tanke att h'lla9 vad (an givna &est (ningar av sj len juridiskt tillhrande &est (ningar av erscheinlichen e.ternt i ovanst'ende (ening kroppen sker$ Dessa frutfattade (eningar kan tr ffas fr fljande$ Btan nu (ots ga den sa((a9 r det strikt vetenskapligt frh'llningss tt och &ehandling av naturen9 (en endast i en viss &egr nsning av det senare av naturen till dator ter(er9 en h'ller n (ligen fr'n hela utsidan sinnliga v rld av fra(tr danden endast uppr knelig eller o ndligt su((a&le9 &eroende p' tid och Diskretion r ku&isk 'tg rd9 s ger vi kort att kvantitativt &est (&ar9 fast9 (en &ortser fr'n all kvalitativ &est (dhet9 till e.e(pel v'ra sensoriska feno(en so( ljus k nsla9 k nsla av ljud spelas9 etc$ ,L $ -' 'terst'r fr de( endast &egreppet ru(sliga och tids( ssiga o(fattning9 tanken p' att i detta utry((e9 vara det (ed utkad eller delas upp i diskreta ato(er9 't(instone kvar kvalitativt o&est (da eller likgiltiga i(agin rt9 n'got so( de kallade (ateria9 och tanken p' lager och lokaliseringsfr ndringar NrrelserL i de delar av (ateria i ry(den kvar$ Hon s tter (aterie krafter p' det fr vetenskaplig synvinkel och vetenskaplig anv ndning av n'got annat9 (en r i sj lva verket karakt riseras so( att det fljer givna ( t&ara tids ru(sliga frh'llanden (ateria lagligt andre vad de kallas effekten av (ateria kvarliggande krafter$ Hon gr s'9 filosofen so( (ed villkoren i de krafter hoppa runt so( han vill9 och det p' s' s tt gra fr vetenskapen s' o&egripliga och (eningslst so( (jligt Nse kap$ 3*##L$ <en alla (innen inte l ngre freko((er i strikt vetenskapligt frh'llningss tt av kvaliteter k nsla i ansiktet9 hrsel9 etc9 vilket gr det ko(plicerat (en i e.tern uppfattning9 och o( de fortfarande o( statuiert

(jligheten att o(fattas av de tv' typer av el olika typer av (ateria 9 det r &ara infor(ation &ort9 n rrelse o( kvantitativt olika fra(g'ngar r &eroende av utan de( t nker p' de frnuftiga egenskaper synlig ut't$
,L

#ntensiteten av en l tt och frni((else av ljud reduceras till e.akt vetenskap av levande kraft Nprodukt fr'n (assan och kvadraten p' hastighetenL av den vi&rerande partiklar$ <ateria i sig r ato(istisk so( n'got kvantifier&art9 inte so( n'got t nkt ato(istiska o ndligt -u((ier&ares$ <assan av rendet ko((er att &ed(as p' rrelsevaria&ler$ T theten ko((er till&aka p' ett proportionerligt antal eller ( ngd partiklar av given (assa i ett givet utry((e$ De olika grundl ggande ke(iska sa((ans ttningen av kroppen kan h nfras till olika for( och (assa sista partiklar9 eller olika antal och placering enkla partiklar i s(' grupper N(olekylerL i vilka kan t nkas delas fre split frra fr'gan$ For(en och arrange(anget av v sentliga delar ven leda r knas till linj ra och vinkel storlekar av givna punkter fr'n ryggen$

7fter a&straktion (en av alla dessa kvaliteter i sensation9 erk nner vetenskapligt frh'llningss tt (en att &eslut so( fattas enligt de olika o(st ndigheterna i hennes tidigare s tt i gat9 l (pligt (aterial v rld till de delar so( v'r kropp r det fr de(9 och i enlighet (ed dess interna frh'llanden9 kan kvalitativt vissa frni((elser av olika slag i sj len uppst'r9 so( r f st p' kroppen9 enligt lagar so( de fljde upp till vissa gr nser ino( fysik och fysiologi sj lv9 l (nar fr att driva l ngre och (er korrekta psykofysik$ 4(v nt9 utesluter den fr'n s'dana k nslor i oss att det finns kvantitativt vissa frh'llanden i o(v rlden9 i oss till sna&&a vi&rationer i etern9 o( tonen k nsla i oss ljuset sensation p' l'ngsa((are vi&rationer i luften i o(v rlden9 utan att vid dessa ven fr den vetenskapliga frh'llningss tt del av kvaliteten p' dessa frni((elser ansvariga$ =ort sagt9 det vetenskapliga frh'llningss tt o&jektiv en&art kvantitativa auffaP&are &est ((elser i v'ra e.terna uppfattningar o( arten utanfr oss =o((er p'9 eller v sentligen sa((a egenskaper tillhrighet9 och referat fr'n den kvalitativa /L $ Cu r det en ( rklig sak9 o( den (aterialistiska och den h r9 (en i grund och &otten anser d rfr inte &ara hela den (oderna9 s(ittade av nattvisning9 vetenskapliga v rlden av naturen &orto( oss ingen kvalitativ &est (dhet =o((ande p' l'ngt sa((anfattningar av vetenskaper av henne$ Han h'ller den upp till sin uppgift att ta itu (ed den kvantitativa dock (en detta sker i oupplsligt sa(&and (ed den kvalitativa i sin uppfattning$ 4( v rlden utanfr oss (ed in i kvalitativa frni((elser produceras i oss9 ven kvalitativt to(9 vara o&egr nsad@ 7ller ska hon ha egenskaper so( r (akals (ed den p'tagliga i v'r sj l9 det so( inte kan tala9 du helt enkelt ('ste fr'ga sedan$ <en det r inte nnu i kraft fr den del av naturen so( ger den yttre utseendet av en levande kropp9 under fruts ttning att gra det efter direkta inre upplevelse kvaliteter frni((elser av syn9 hrsel9 osv$ H r har vi en direkt kontaktpunkt i upplevelsen fr antagandet av vissa egenskaper till de kvantitativa &est (ningar av naturen &orto( oss att det endast g ller att driva och

e.ploatera$ *i avslutar analogt9 induktion9 kausala verv ganden o( vad so( hr ihop lagligt i oss9 vad det hr ihop &orto( oss$ <ag nu ven utfrandet av denna slutsats vara sv'rt detaljerade och ko((er till en os ker9 en princip och utg'ngspunkt fr kretsen r i alla fall ges av tidigare9 och sv'righeten och os kerheten g ller inte &'de den universella s' &ara att individer och speciellt o( konsekvenserna$
/L

Even o( antalet ru(sliga och tids( ssiga frl ngningen all kvantitativ &est (ning (ne9 (en deras s rpr gel fr'n varandra inte &eror p' en kvantitativ9 och s' kan (an s ga> nu((er9 utry((e9 kan tid skiljas kvalitativt fr'n &rjan9 och p' s' s tt skulle till och (ed ganska grundl ggande kvaliteter lagt vetenskap i sig$ 7ndast sann denna &reda for(ulering av dualitet inte av den all( nna ter(en Ge&rauche vad alla snarare det rent tal9 ko((er att frklara &egreppet plats fr utan kvalitet9 tidD(en ve( vill frsvara godtycklighet av definitionerna$ -' var det9 (en dessa grundl ggande kvaliteter inte kastas tillsa((ans (ed de kvaliteter av ljus k nsla9 k nsla av ljud9 etc9 till anv ndning uttryckligen g ller h r9 och vill ha allt & ttre n olika for(ella &est (ningar av den sinnliga v rlden av fra(tr danden9 so( tillsa((ans r fre('l fr kvantitativa ter(er anges$

*isst r v'r kropp e.ternt erscheinlich inst lld annorlunda n resten av den (ateriella v rlden9 och gr rrelserna d ri9 engagera annorlunda n utanfr9 (en varfr inte efter9 &eslut so( fattas i gat av naturvetenskap9 kvantitativa &est ( oj (frligt s'9 varfr skulle j (fr&arheten stanna till sidor (ed kvalitativa visshet o( de kvarst'r fr sidor av kvantitativ$*i&rationer9 till e.e(pel9 det finns &'de ino(hus och uto(hus9 varje rrelse syste(et (en i all( nhet9 efterso( (ate(atiska fysiker r k nd so( en ko(ple. enkla vi&rationer presenteras endast (ed olika a(plitud och period och d r t nkte ls&ara9 vilket r den yttre naturen inte (indre n v'r egen inre rrelseDsyste(9 och o( hgre (entala feno(en kan9 p' vissa villkor fr verlappning av vi&rationer eller rrelser so( kan t nkas av upplsningen in de( i oss9 s' att du kan9 till e.e(pel9 p' en konsert liknande frh'llanden (ta igen reda (en o( det r ocks' ocks' olika9 d' &lir det &ara &ara olikt (en inte (akals eller inga psykiska feno(en$ Det r sant i de yttre o(r'dena erscheinlichen rrelse9 efterso( den r utfor(ad av fysikern9 kan den enkla rrelsen av ett handtag utlsa geno( verfring till en sa((ansatt (askin successivt (ycket ('ngfaldiga och ko(plicerade rrelser d ri9 (en den o(edel&ara verfringen endast i en (otsvarande enkel rrelse9 var det (ot Han&griffs&e8egung eller en so( r geno( att sk ra upp detsa((a i enlighet (ed riktningen av den andra$ Det r upp till nu9 utlsning av en rrelse so( & r k nslan att j (fra i v'r ko(plicerade hj rnan geno( en relativt enkel sti(ulans h r(ed$ Detta illustreras9 (en &ara fra(v .ten av ett slags ko(posit(aterial rrelse i oss geno( den yttre sti(ulans9 inte att &ryta en kvalitet k nsla i denna sa((ans ttning9 verg'ngen till fr&li ett orsaks spr'ng9 du kan gra det p' det enklaste och (est ko(plicerade rrelser9 och kan &ara undvikas geno( att ocks' utlsa de inducerade

rrelser r t nkt so( p'verkas av en kvalitets sensation 0L $ 4ch varfr hoppet efterso( vetenskapen sj lv r tvungen att gra hono( till den enda anledningen till att s' s('ningo(9 efterso( de tidigare a&straheras fr'n den kvalitativa &est (ningen av de e.terna uppfattningar9 vilket ger de( restituiere denna &eslutsa(het och det r p' frhand inte l ngre n'gon anledning till v'ren$ <en gr den (aterialis( och hela natten vy (ed hoppet9 so( i den egendo(liga ko(plikation av hj rnrrelser skulle vara n'got so( skulle kunna trolla fr'n rrelse genast sensation 1L $
0L

<ycket l sv rd och vertygande i detta avseende r den l pu&likaner i -$ ko(et &ok ed p +,R eller =urs 5&h #$ ,,O ff verv ganden so( presenteras9 ven o( jag allts' placeras i relationen tanke p' de psykofysiska orsaker till nje och (issnje (ed ko((entarer sidan !," och avsnitt 3*### skulle inte kunna dela$ )' grundval av andra verv ganden var redan i /R$ 5vsnitt (eter$ 7le(ents d )sych psykologisk kapacitet fr (aterialrrelse n'gonsin anv nt$
1L

5tt den stora ko(plikationen i hj rnan av de hgre djuren och av ( nniskan snarare &ara till utveckling av den &yggda o( deras k nsla av livet hgre (entala liv fr att utlsa den sensuella k nslan i sig r ndv ndigt9 visar sig redan geno( att s ga att de &efintliga av sa((a typ av organiskt (aterial -5<L5D polyper (ycket ger dig levande karakt rer k nsla upphetsad av yttre sti(uli$

Den dualistiska i traditionell (ening s ger nu9 naturligtvis9 att ljuset sti(ulans utifr'n9 ansvarig ingenting o( kvaliteten p' sensation p'9 (en de i ko(ponent kopplad till v'r kropp9 kan sj l utlsa &eror p' det faktu( att den platt p' v'ra kroppar9 (en inte att Caturen r kopplad utanfr en sj l$ C'9 (en hur han ko((er till denna uppfattning@ <ed inget annat n att han flyttade hoppa till en annan passage$ =ropparna av tv' ( n r en del av den all( nna kroppen av v rlden9 (ellan de tv' de &r vara livls9 i verg'ngarna till de(9 ko((er de att g' till ani(eringen$ #nko( (jligheten till en dualistisk uppfattning9 r den dualis( hoppet (en kan endast undvikas att den naturliga eller fysiska v rlden geno( v'r kropp s' &ra so( v'ra kroppar9 kort sagt9 att han tycker hr till den (ateriella tillvaron alls9 en andlig varelse han$ 4( (an nd' av de kvalitativa &est (ningar av e.terna uppfattningar9 so( linserna uto( oss ingenting &livande endast i oss falla9 a&strakt9 skulle =ant vara 't(instone konsekvent9 o( han vill veta kvantitativ &est (ning so( en o&jektiv &est (ning av en v rld &orto( oss so( a&straherade n den kvalitativa$ Har vi nnu teoretiska och praktiska sk l9 v'r inre v rld av e.terna uppfattningar n'gonsin (en s' att inte h'lla indrag visar sa((a9 (en n'got av h nsyn till j (likhet &esl ktad uto( oss d refter9 vilket kan p'verka relationen (ellan tv' verkar (jligt9 s' att det inte ko((er (indre n r det g ller kvaliteten ('ste &etraktas so( kvantitativa sidan av tillvaron9 ' andra sidan9 i syfte kvantitativa sidan av den yttre tillvaron (ed s' lite av specialproducerad su&jektiv utseende av sa((a att frv .la fr n'gon av oss9 eller att

se p' s' s tt vara sa((a so( kvalitet$ Den vetenskapligt frh'llningss tt i sig inte &eg'r en s'dan frvirring9 (en r ganska &egr nsad j (fr&arhet av kvantitativa sidan fast och den dagen intr ffar &ara l gga till att det faktu( att den gr sa((a sak ven o( den kvalitativa sidan av tillvaron$ <en9 kan (an fr'ga9 vilken anledning har det vetenskapliga frh'llningss tt alls9 full (ots ttning till a&strakta den naturliga kvaliteten p' hela sidan av naturfeno(en fr att e.ponera hennes 7ndeingriffe att dra kvantitativa i v'ra sj lar i &eaktande$ Detta sk l ligger i dess syfte9 (ed tanke h rrr fr'n givna frh'llanden (ellan den yttre feno(enala v rlden inte (ed strsta (jliga sk rpa9 eller fra(g'ngen fr ett fr ndrat villkoren fr den yttre utseende relationen frut&est (d s' s kra so( (jligt$ Hon kan inte l'ta &li att i enlighet (ed lagar so( r h (tade fr'n en ko(&ination av e.terna uppfattningar9 geno( sa(r'd (ed e.a(en och faktura$ <en &ara den kvantitativa9 inte kvalitativa aspekten av feno(enet r den o(fattning och fakturan o(edel&art tillg nglig ML $ 4ch ett &evis p' att detta verkligen r den synpunkt fr'n vilken den vetenskapliga a&straktionen uppst'r ur k nslan kvaliteten p' e.ternt uppfattas9 det r d r det syftet eli(ineras9 utel (nas ven de so( a&straktion9 det vill s ga9 i &eskrivningen av naturen9 var i sj lva verket den kvalitativa sida av feno(en &eaktas (ed sa((a kvantitativa$ Den &eskriver till e.e(pel ett djur enligt dess f rg9 r ljudet av hans rst9 lukten so( det sprider9 oj (nheter i huden9 inte (indre pr glas av k nslan en (ineral kvaliteter$<ot detta finns det en a&straktion fr fysik9 ke(i9 astrono(i9 fysiologi N('n s'dana inte frvandlas till inre psykofysikL och finns d r de ge(ensa(t do(inerande och geno(tr ngande (ekanis( so( det var av hgsta renhet sanktionerade$ 7gentligen finns det &ara dessa delar av den all( nna vetenskapen9 o( du har nnu att r kna &eskrivningen av naturen (ed det all( nna9 vars &ehov har lett till denna a&straktion$ # verkliga andet av r kningar a&stracts och (ed naturvetenskapen nnu l ngre9 fungerar fortfarande &ara (ed siffror9 och i all( nhet r kningar (ed &ara stilla &okst verna so( representanter ver hela a&strakta kvantiteter9 utan att h vda att det (ed en s'dan a&straktion verkligheten t cks$
ML

The )sychophysics h nvisar ocks' till ('tt p' intensiteten i sensation kvaliteter9 (en att uppn' dessa ('l ko((er syste(et enheter utan kvalitets presenterade naturen och gr henne grad r &eroende av det$

Detta r nu inte s ga att alls en&art slutsatser o( det9 fr'n i dag p' (orgonen (ed hj lp av vetenskaplig a&straktion av kvalitativ &est (ning utifr'n rent kvantitativa &est (ningar r (jliga h rifr'n$ Btan en s'dan a&straktion9 vi avslutar analogt9 induktion9 kausala verv ganden (ed (er eller (indre s kerhet att solen sken i dag9 ocks' visas i (orgon r att andra ( n so( vi liknande k nslor n vi gr9 att det finns en Gud i hi(len (en str van efter sida av kvantitativa deter(inacy ko((er att kr vas inte &ara i sig fr skarp och korrekt &ild av att det finns o(st ndigheter9 (en &ehvs ocks' fr att &ygga skarpa slutsatser o(9 (en naturligtvis9 str van efter kvantitativa sidan inte direkt och i sig (ed in&landning av kvalitativa &est (ningar9

(en &ara i sitt eget conne.ion h nda9 d rfr s' l nge so( sa((anfattningar av kvalitativa &est (ningar9 efterso( det nu g ller de sa((a str van att l gga slutligen till de kvantitativa fra(g'ngar i oss den kvalitativa &est (dhet i v'rt sinne$ Detta utesluter inte9 och r inte &eaktas endast av naturvetenskap i sin slutsats och faktura s tt so( den kvantitativa orsaken &orto( oss inte (indre tillfogar en kvalitativ &est (ning9 vilket r fallet (ed den kvantitativa resultatet i oss$ 4ch det r det9 s' v'r dagsvyn sa(tidigt verskrider och kosttillskott utan att &estrida deras e.akta utfor(ning i sig det (insta9 det vetenskapliga uppfattning$ Cyligen9 'terst'r fr'gan o( vi ('ste lsa den (ateriella v rlden so( de orsaks yttre feno(en so( uppst'r i v'rt sinne en tillvaro &ortsett fr'n o(r'det fr intellektet alls$ )raktiskt taget alla yttre freteelser so( vi kan tala9 n'got so( i v'ra sinnen9 kunde vad vi har tr ngt so( kausala grund av sa((a fr att acceptera l ngre n oss9 ven &ara vara n'got i en all( n anda9 inklusive v'rt (ed9 och i Faktu( r varken en direkt upplevelse &as eller en konceptuell eller orsaks anledning tycks tvinga (ig att tala lite att ta efter den all( nna och v'r ande9 vars hela andliga &eror igen &ara fr att i st llet9 alla orsakssa((anhang i den andliga kan t nkas sp'r&ar ven o( vi anser att rendet kan uppt ckas ven &ara av &est ((elser so( faller ino( v'ra sinnen fr oss$ *id n'gon ens t nka vad j (fr&ar eller en annan (er all( n anda inte faller ino( v'r eller s'9 eller kan falla9 eller det a&straheras9 inte t nka p' n'gonting$ Faktu( r att jag &ek nner (ig sj lv i sista hand till en o&jektiv idealis(9 vilket inte hindrar9 (en kan passera tv'ng att skilja en fysisk yttre v rld och inre andliga liv9 av att den frsta personen i r ttsliga sa((anhang av uppfattningar9 so( i en (ajoritet av individer kan falla eller sl ppa9 den senare geno( sa(&and (ed andliga &est ((elser so( redan respektiv den all( nna andan faller in i varje individ fr sig sj lv9 kan karakteriseras$ Fljande avsnitt r att ko((a till&aka till de fr'gor so( hr he((a h r$ 33I. Grundlggande sa band ellan aterial o"h intellektuella prin"ip. dualis o"h onis . <ed flit har jag det grundl ggande frh'llandet (ellan kropp och sj l9 (ateria och ande l (nade o&est (d i den all( nna representationen av dagen att ske endast en (otsvarande inti( relation &'de )rinzipe av v rlden so( i oss sj lva9 att f' & ra Navsnitt #*L$ # sj lva verket kan detta frh'llande tas h r so( s' dualistisk eller (onistisk9 s' l nge det so( h nder h r geno(g'ende i sa((a (ening och (ots ttning (ed erfarenhet9 ko((er dagsvyn kunna tolerera det9 &ara <onadologen jag visste att de varken catchy eller 'tko(liga att gra9 fr att diskutera i fljande avsnitt$ -u((era den grundsyn dualistiska9 s' du ko((er att kunna tala o( en ani(ering runt o( i v rlden so( inspiration i v'r kropp geno( att gra den (entala eller andliga k rnan i den fysiska so( i grund och &otten och i grunden annorlunda9 (en i sa(&and (ed det och interagera och kooperativt enligt vissa lagar ser9 sa((anfattar de (onistiska9 ko((er (an tv' principer (arkera en ge(ensa( 4rsaken r9 och o( de &'da r att skiljas9 &eroende p' (er (aterialistisk9 idealistisk eller -pinozistic version av den uppfattningen9 i anden endast en funktion eller ett resultat av (aterialsa((ans ttning sa(t de(ontering sekvens 9 eller i fr'ga en e.tern

(anifestation av 5nden9 eller i &'da9 (en olika (anifestationer9 sidor9 regler9 niv'er9 attri&ut fr en och sa((a9 att kunna se orsak$ 5lla lika9 frutsatt att det &ara so( alltid tar det ena eller andra sk let visa a priori antas int kterna fr'n fakta av erfarenhet9 och (ed hj lp av erfarenhetskretsar g'r l ngre n s'9 ko((er att vad du tycker s' generellt utgr den ena so( den andra vyn sa(t fr'n en i den andra det versatt9 och d r(ed kan tr ffas i alla fall de viktigaste aspekterna av dagsvyn$ Trots nu den dualistiska uppfattning r nu(era philosophischerseits lite i kraft9 (en do(inerar i livet av uttryck och fantasi9 i sa((a anda h'lls sa((a9 s' jag anv nder gillar ocks' i det underordnas uttrycket ani(ering av v rldens ani(ering av den ( nskliga kroppen9 utan att ens att ko(&inera detta (ed en dualistisk l ge fr &efruktning9 (en det handlar o( att l (na o( han vill ha ett s'dant sa(&and (ed den$ 7ndast han r att vara de v sentliga delarna av Dagvyn &ara9 (en e.isterar i strid (ed den vanliga versionen av den dualistiska uppfattning9 sa(&andet (ellan (ateriell och andlig princip9 inte &ara so( en ovanligt typ av ( nniskor och djur9 och inte &ara p' Denna handen var &egr nsad9 inte f'r se so( en e.ternt separera$ <en nu r det en all( n regel av vetenskap9 att inte acceptera tv' )rinzipe fr vilka det finns en &rist p' (edling d' kan en ko((a verens9 vilket gr (edling ondigt9 och (onistisk syn p' reserverna d rfr i princip frdelen (ed ett enda tecken innan dualistisk frv g$ Caturligtvis r denna frdel av en annan sida (itt e(ot sv'righeten att gra klart so( det &orde vara den grundl ggande essensen en9 n'gonsin skiljas9 s' kan anta ven uppko(sten av tv' (ycket olika grundl ggande natur$ *ilket ofr('ga i detta avseende (ed (aterialisterna och inte (indre i -pinoza9 tvetydighet9 d r -chelling och Hegel$ 4ch det (edfr att dualistiska s tt representation fr vilken denna sv'righet eli(ineras i princip9 l tt att rensa9 (isslyckas h r(ed popul ra n (onistisk9 de fr&lir ocks' ('nga (onistiska frest llningar hittills nd' att fredra9 so( (ed de(9 s' att s ga9 den saken r inte flyttas9 efterso( det r t ndare9 en tydlig dualistisk vers tta so( oklar (onistisk i en klar (onistisk$ # varje fall frdelarna (ed den (onistiska st'ndpunkten stanna fr en genuint filosofiskt intresse fr (st9 och jag har sa((a so( redan finns i tidigare skrifter p' (itt eget s tt$#nko((ande detta h nde i HendD5vesta ## ,!+ ff9 (ed viss frdjupning i protokollet fr'n sj lens fr'ga !"O ff och (ycket kort efter huvuddragen i avsnitt l$ (ina ?7le(ents of )sychophysics?$ Till't (ig att ko((a till&aka hit &ara p' det (est v sentliga fr de($ 4( n'gon har hj rnan av en dd ( nniska eller ett djur fre hono(9 ser han en vit9 (juk k nsla fr (assan d ri9 so( upplses under (ikroskop i ett n tverk av fina tr'dar9 celler och vener$ Han kan i hj rnan hos de levande inte direkt ser9 (en efter slutsatser so( &ygger p' e.ternt uppfattas9 t nka sig i for( av e.ternt avl s&art att o( hindren fr o&servation var sjunkit och han kan vara den yttre o&servationen inne& r frfina (er och (er9 han ocks' allt finare delar och rrelser skulle kunna urskilja9 och jakten p' dessa slutsatser i den (eningen att orsaks lag tr der fysiologen ntligen d r9 de (insta delarna av den levande hj rnan fattade i rrelse9 och det (er n sannolikt inte i for( av vi&rationer9 't(instone i en for( av infra e.ternt ( rk&ar$ <en s' l nge o&servatren kvar p' sina ytterl gen av hans kropp (ot hj rnan i levande9 kan han inte vet o( de k nslor och tankar9 so( han &etraktade so(

en sak av andan i denna levande9 uppfatta9 (en utesluter tillr ckliga fakta att ett frh'llande (ellan villkor (ellan vad han uppfattar att yttre l ge (ot hj rnan so( (aterial hj rnprocess9 och det so( fortfarande faller helt ino( sin egen sj l9 och de o&jektiva frni((elser och andra (entala aktiviteter (otst'ndare till hono( so( &or sker$ Detta ' andra sidan inte kan se n'gon av (aterial&ear&etnings av hans egen hj rna dock9 uppfattar han sina egna k nslor och tankar9 so( r kopplade till denna process$ Cu tv' &egrepp r (jliga fr'n denna rent faktiska frh'llande$ Dualistiska (an kan frest lla sig att den fysiska hj rnan (ed dess rrelse processen och frh'llandet (ellan villkorlighet att st' sinne r tv' separata enheter9 varav den frsta9 likso( alla andra fr'gor har egenskapen &ara e.ternt9 det vill s ga so( det r en annan att vara sig sj lv9 till9 den andra9 anden9 sj len9 fastigheten endast kan visas sig9 eller9 (er e.akt9 so( skiljer sig i att den frsta9 (aterialet9 inte fr sig sj lva och fr sig sj lva visas efter sina egna regler kan uppfattas9 (en kan i andlig varelse ansluten till en annan del av (ateria ge effekter so( r &eroende av dessa &est ((elser9 so( uppfattas av detta9 (en detta andra varelser &ara sina egna interna &est (ningar9 (ed integration av de so( har producerats i de frsta varelserna i det9 kan uppfatta$ 4ch h rifr'n kan du g' till dagsvyn geno( att titta p' andra verv ganden9 inte att ko((a till&aka hit9 t nk dig att9 likso( till den (ateriella hj rnan processen9 en andlig varelse knuten ven till hela (aterialet naturprocess so( hj rnan processen o(fattar endast (er all( n andlig varelse kopplad9 vilket inkluderar den relaterade till hj rnan9 (en vi i den all( nna andliga varelser ingenting o( v'r egen ande uppfattar ocks'9 efterso( det &ara r en fr'ga o( sinnet att kunna uppfatta &ara sina egna interna regler9 v'rt sinne dock endast en &egr nsad del av den universella anden$ *ill vi att kontras frh'llandet grepp (onistiska9 vi r frst9 (ed fr&eh'll fr ytterligare frklaring9 kanske &ehver fljande for(el fr det$ Den fysiska9 fysisk9 kroppslig och (ed ett frh'llande (ellan direkt villkor knt det (entala9 psykiska r tv' yttringar av sa((a v sen9 den frra9 den yttre fr andra varelser9 den senare den inre utseendet p' sitt eget v sen9 &'de d rfr olika efterso( n'gonsin en och sa((a verkar olika efter so( den tolkas av olika fr'n olika perspektiv$ -' ven den fysiska hj rnan processen verkar skiljer sig fr'n de villkor dessa k nslor och tankar efterso( sa((a v sen9 so( r fre('l fr &'da tillsa((ans9 tas so( hj rnprocessen e.ternt9 so( en andlig process ino($ 4ch s' ven fr dagen vy fr denna (onistiska utsikt ver hela v rlden r det so( ut't frefaller oss so( (aterial natur och (aterial rrelse process9 fortfarande p' andra s tt internt so( en andlig Nv'r egen ande ockluderandeL kan varelser visas9 och vi sj lva so( delar den all( nna v rlden r efter fysiska och (entala sidan av denna du&&la utseende9 dock (ed fr&eh'll o(fattar alla freteelser i den all( nna v rlds varelse9 so( o(fattar alla delar$ <en (an kan fortfarande hitta en oklar punkt i att s ga o( tidigare grundsyn$ 7.terna och interna sy(to( r aufzeigliche saker9 och allt du har i grundl ggande syn p' 5ufzeigliches eller returnera den i logiska s tt a&stracta&le h'lla varar inte en&art to((a ord eller otydliga villkor utifr'n de verv gande v nster$ <en k rnan i det so( r fre('l fr den inre och yttre utseende tillsa((ans9 visas frst so( en (rkare9 'tervinnings&ar ingenting av det slag9 koncept9

j (fr&ara (ed de sakerna9 (en i sig av =ant9 det 5&soluta i -chelling9 inneh'llet i -pinoza9 etc$ i sj lva verket r det viktigt &egrepp h r &ara ett hj lp koncept9 so( kan eli(ineras eller tydligt geno( reduktion till dess faktiska9 di aufzeigliche (ening och (akt9 dess anv ndning r dock frdelen av en frkortad och (ed den generella ter(en anv ndning av att vara v l v ckande9 h r(ed fr frsta start&idrag till s' eing nglicheren representation$ *i l gger olika freteelser9 egenskaper9 fr ndringar9 avs ttningar alls sa((a varelse i o( sa((a solidaritet geno( lag s' ansluten att (ed (jligheten eller verklighet av det so( den andra ges av sig sj lv$ Detta r &ara den p'vis&ara fr'n en ge(ensa( essens9 och i varje fall r det frst's i denna (ening av oss i ovanst'ende for(el$ # sj lva verket9 utan h nger s' ihop (aterialet och tillhrande (entala feno(en och den ge(ensa((a k rnan utgr i princip &ara anslutningen$ Fr varje sj l9 det vill s ga en l nkad geno( (edvetandeDenhet ko(ple. av verkliga och i(agin ra so( (jliga freteelser9 etc$9 r frni((elser9 tankar in't aufzeiglich hras av ett frh'llande av r ttslig villkoren fr en fysisk process9 dvs ko(ple. av tillhrande verkliga eller in&illade so( (jliga e.terna feno(en so( faller in i andra sj lar9 eller kan ses so( att falla9 vad vi kan kalla so( effekten av att det finns en sj l i andra sj lar i den$ Det r ntligen den faktiska frh'llandet (ellan sj l och kropp$ Det &r noteras att den nervDprocessen9 i vilken det inre utseendet hos en sj l r &unden (ed (otsvarande processer9 o(fattas av ett annat sj l9 inte ko((unicera direkt9 (en geno( fr(edling av deras resten av kroppen och naturen (ellan sina kroppar9 enligt vilken den kan ko((unicera (ed sj lar tv' personer endast geno( fr(edling av den universella anden so( & r ihop de( i sig$ <an kan vara &en gna fr den frsta an&licken9 (ed tidigare uppfattning o( frh'llandet (ellan kropp och sj l fr att hitta den psykotrskel sikt i opposition$ 7n viss styrka av den psykofysiska processen tillhr k nsla9 att ge alls ett feno(en av (edvetandet9 under denna tjocklek &lir inget (edvetande9 dock9 (en den fysiska processen g'r fortfarande &ort n'got l gre styrka$ Hur kan d' en psykisk9 so( inte ens d r9 ut't agerar visas so( fysiskt@ <en det ('ste &eaktas att alls v'rt (edvetande so( ett speciellt (edvetande endast av en viss sa(ling av v'r psykofysiska process av frsk9 so( & r det universella (edvetandet r &eroende$ 4( nu v'r process i s(nen under detta v rde9 fortfarande & r det i sa(lingen av all( nna (edvetandet9 hans (entala r v rdet allts' inte n'gonting9 fruto( att v'rt (edvetande har ingenting i den9 ja fr oss r den psykologiska v rde so( avst'ndet av de punkter d r det verkligen r fr oss en negativ$ 4ch ven under uppvaknandet kan falla under deras trskel -peziale feno(en av (edvetandet9 det vill s ga inte (er stress so( en s rskild p' v'r dags(edvetenhet Generellt r dock de l'ta &li att ta upp det h r sj lva$ Generellt kan vi endast ske p' grundval av en (er all( n en speciell (edvetenhet eller (edvetande feno(en alltid9 och inte vad so( saknas fr att villkoren i s rskilda underskning o( orsakerna till den yttre fysiska 7rscheinlichkeit9 (en vad det egentligen r att ta ut det all( nna (edvetandet i sig d r$ Freg'ende sk r( ko((er att visas i sitt frsta uttalande s tt att kropp och sj l r tv' yttringar av sa((a v sen9 -pinoza identitets uppfattning9 enligt vilken de r

attri&ut av sa((a (ne9 helt analogt9 (en har freg'tt den frdelen att de9 geno( den ofrklarliga -pinoza skillnaden (ellan de tv' attri&uten h nvisningen till annan synpunkt fr'n vilken de t nkt9 gr frklarlig$ Geno( att l (na det sista tecknet konceptet9 (en det fruts tter en rent idealistisk karakt r9 r (aterialet d' &ara en psykisk9 (en i l ge fr andres n sig sj lv$ Even (ed en (onistisk version ('ste du skilja alltid <ateriella och i((ateriella ('n (an t nker infr n r du tittar p' ett fre('l i enlighet (ed dess (ateriella sida p' yttre l ge (ot9 s' det anser k nnetecknas av funktioner so( det frefaller oss e.ternt9 sett i (entala sidan9 so( dig sj lv eller den all( nna andliga varelser visas internt$ 33II. !la"era dagen %r att onadology. +yne"hologis"he syn p onadologi"al otsatsen. Fr'n vissa sido (onadology verkar ganska hineinzutreten i dagsvyn9 fr att inte anv nda Day *ie89 so( g'r geno( hela v rlden ani(ation9 och ( ter inte den (onadology alla &ara i(agin ra punkter i v rlden (ental kapacitet p'9 (en r en stor skillnad (ellan de tv' ist llet9 r designen &ara lite olika9 &eroende p' o( (an i dag se det tidigare r knas endast i filosofins historia &ildar <onadology9 j (frt (ed Lei&niz9 Her&art9 och r representerad i en k nsla av Lotze9 eller en nyligen sttt for( av gat su((erar$ Likso( den frsta frst h nde9 so( vi &ara ko((er att h nvisa till den all( nna punkten av (atchen9 inte de olika (odifieringar under vilka (onadology freko((er i de filosofer verv gande$ 5ll den grundl ggande skillnaden i <onadology &rjan9 (enar vi helt enkelt geno( (onadology av dagen uppfattning r att <onadology enhet (edvetande till enkelheten k rnan i v rldsele(ent9 dagen anser dock att ett interaktivt sa((anhang detsa((a &ygger so( jag (onadological visa kort &eskriver so( synechologische$ Den <onadology saknas h refter principen fr att anta en ver alla so( r och h nder i v rlden eller &ara o( vissa zoner d rav vergripande (edvetande9 dock den dag so( hath grunden$ Hela det ( nskliga (edvetandet ligger i <onadologen i en punkt i hj rnan9 fr han d' ven hans (onader i (etafysiska konte(plation inte (ed (ateriella punkter identifierade sig9 lokaliserar han det9 (en i de av erfarenhets o&servation och skyddstillsyn9 och underskte d r(ed uttrycker en enkel punkt so( s te fr den ( nskliga sj len i den ( nskliga hj rnan$ Fr dagen anser dock det ( nskliga (edvetandet 'tko(st j (nt ver ett ko(ple. av aktiva punkter i hj rnan anslutning9 r det i frh'llande till de villkor$ Den gudo(liga (edvetande n r i <onadology eller av en gud eller slutligen det tal o( att de naturligtvis r h r so( frlorade9 insatt &ara i ett huvudpunkterna i v rlden9 enligt dagsvyn9 tar det ver alla punkter i hela v rlden$ # det avseendet <onadology sin r tta sig (jligheten sinnliga fra(tr dande i v rlden p' ( nniskor och djur ut fr att ta e(ot9 ingen nytta9 en hyllning till (otsatsen9 det r =ants princip ovet&arhet av vad so( ligger p' det ( nskliga sinnet &orto(9 eller skriver (onaderna o( oss och djuren9 &ara fr att di((a (edvetande9 ser &ara sovande sj lar d ri9 fr att inte oroa sig$ <edan den dagliga tanke p' den positiva syn p' utvidgningen st'r vi infr sinnliga utseende finns plats &orto( oss och ett annat &yggt sig d rp'$

#nko((ande Aag har principen synechologische den (onadological under de senaste avsnitten i (in ato(teorin9 och N(er e(pirisk synvinkelL p' ,M> e och /0$ Delar av den andra 7n del av (ina 7le(ents of )sychophysics representerade9 och p' den senare platsen Ns$ 0+1L i korthet for(uleras enligt fljande> ?Den psykiskt Bnifor( och enkelt &ygger p' en fysisk grenrr9 drar frdelaren fysiskt psykiskt in Bnifor(9 Cor(al9 eller 't(instone enklare tillsa((ans !L $ 7ller annorlunda uttryckt> Den (entalt Bnifor( och enkel r resul av fysisk ('ngfald9 r den fysiska sorten enhetliga eller enkla (entala resul ?$ Even p' annat s tt N(ed fr&eh'll fr ytterligare frklaringL$ ?5nden9 r sj len principen l nkning fr den fysiska (ontering och de(ontering sekvens?
lL

Den psykiskt Bnifor( och -i(ple r info distans urskiljas so( Bnifor( sig fortfarande koppla en tydlig (ajoritet9 so( dock r (edvetenheten o( kopplingen eller l nka (edvetande a&straherade so( n'got s' enkelt so( du h'ller dig till den enhet av (edvetandet9 enhet en kan frklara ett &egrepp eller en id%9 dock r det helt enkelt inneh'ller inte (er urskilj&ar (ajoritet9 och endast ele(ent fr l nkar9 (en inte nnu (er l nkning r enklare9 fr vilka en enkel ljud9 f rg9 lukt k nsla 7.e(pel &evilja$

5v erfarenhet sida (en jag har nytta av synechologischen princip po ng so( fljande (arkerade N7le($ ## ,/"L$ <onadological en punkt i v'r hj rna skulle vara att kr va av utfasningen alla rrelse nerver frivilliga och konvergerar i alla sensoriska nerver9 sa(tidigt so( en punkt (ed dess frstrelse eller dess o(givning faller verkligen skiten ur livet9 kan en s'dan punkt inte hittas9 (edan en princip o( (sesidig representation (otsvarande delar av hj rnan i (ental prestation r allt so( ut(anar gez8ungensten uttalanden tolkas (onadological dock9 allt so( kan uppfattas p' det (est naturliga s ttet synechologisch och tolka$ Detsa((a g ller fr de freteelser so( de del&ara djur$ ?<ed de tv' hj rnhalvorna vi t nker helt enkelt9 (ed sa((a po ng i &'da n thinnor9 ser vi helt enkelt Den enklaste tanke r efter de sa((ansatta institutioner i v'r hj rna en (ycket sa((ansatt process i9$9 Det enklaste ljus eller ljud k nsla &ygger p' verksa(heten i oss9 &runnen sj lv ('ste p' n'got s tt vara oscillerande naturen so( inspiration och underh'llning av e.tern 4szillationsvorg nge utan att vi skiljer sig n'got fr'n de enskilda faserna och sv ngningar$ skulle de o&eskrivligt varierande enkel luktDoch s(akupplevelser psychophysically inte l'ta representera9 o( vi inte gr det enkla resul av olika ko(posit ville se processer so( kvalificerar annorlunda efter denna sa((ans ttning$ ? L't oss tala o( den nya for(en p' <onadology9 so( troligen frst av pu&likaner i sin &er(da ko(et &ok Nl ed N$9 !OM+$ -$ ,+R eller =urs 5&h #- ,,OL verkar glada9 (en utan hans utveckling9 so( hon sedan l rt sig av Hart(ann i sin &ok ?7volutionsteorin eller -tandp d$$ )hysiol$? etc$ och Haeckel i sin ?)erigenesis de plastidules !OM1? representerar +L $ 4cks' kanske Hart(ann9 den H ckel r &ara fljde hans uppfattning ko(&ineras och utvecklas so( o&eroende av pu&likaner han gr

ingen uttrycklig h nvisning till det$

+L

tulltj nste( n kopplade upp k nslan fr rrelsetillst'nd av ato(erna till sin slutsats9 (en interaktionen (ed (inst tv' ato(er r ndv ndigt9 so( fortfarande kan vara os ker p' o( han (onadological respektive tv' olika k nslor fr en och annan ato( eller synechologisch &ara en k nsla fr syste( (ed tv' statuiert$ <en i alla fall r det ganska synechologisch och sker helt ur uttaget eller konsekvenserna av <onadology av hans efterfljare9 so( han tillskriver universu( en universell vilja9 fr vilka frni((elser av gl dje och s( rta utgr (otiv9 en id% so( r nor(al i dagsvyn ven o( den psyko (otivering av njutning och s( rta i sig p' annat s tt tas Nefter avdelning 3* och 3*###L fr (ig so( o( en pu&likan$

Denna nya for( av <onadology ko((er till&aka till att ato(erna av (ateria i tillst'nd av rrelse9 speciellt vi&rations stater D &ara helt kalla ato(er (en vingar inte D ele(ent ra frni((elser avvecklas9 vilket i detta tillst'nd av rrelse Ninte p' en inre &ild av v rlden eller inre jag preservations so( efter Lei&niz eller Her&artL &eroende$ D refter9 i sig en enkel sj l r varje enkel ato( eller r att t nka (ed ett s'dant (ne so( passerar geno( vi&rationer av ato(en fr k nslan$ Trots den tidigare for(en av <onadology gr denna uppfattning ven en fusion av enkla ele(ent till alla sj lar r9 (en det ko((er (ed p' grund av att sparka &akut deras fretr dare (ot id%n o( Gud &ara i v ntan p' att enskilda sa((ansatta sj lar utan att det &lir tydligt varfr ingen att ko(position fr hela v rlden$ 4( principen so( ett vergripande (edvetande ko((er fr'n de individuella psykologiska faktorer till9 finns det inga tydliga eller vissa frklaringar$ Hart(ann kallade (edvetande en sa((ansatt sj l so( en su((a feno(en9 och su((eringen str cker sig s' l'ngt efter hono(9 tills en linje (otst'nd av&ryter9 allts' skiljer (edvetandet &ara f'r en att undra r vid vilken linje (otst'nd (ot tro detta efterso( vi&rationer fr'n ato( till ato( r an( lts av hela v rlden$ Hackel anv nder varken ter(en su((er eller resulterande9 (en hans teori9 o( (an kan tala o( ett s'dant (ed hono(9 r det enkla antagandet att9 o( de (nen det i sa((ans ttningen av en s' kallad plastidules ,L ta9 i vilken kolet det viktigaste le&ens&edingende faktor r att se till att fakulteten av (innet &ildas9 so( fortfarande saknar de enkla ato( sj lar9 vilket gr det frsta frskottet grs i den hgre sj len rike$
,L

Bnder plastidules frst'r H ckel (olekylerna i den enklaste9 inga inre skillnader artister i sig organis(er9 till e.e(pel <onera9 vars inneh'll han kallar )lasson$ Br differentiering av )#astidule uppst' (olekyler vilka celler k rnan9 och so( har sa((a o(givande protoplas(a for(en s$k$ =okko(odule och )las(oduleL$

Funda(entat frefaller (ig fljande inv ndning (ot hela denna frest llning$ 7n partikel kan inte i sig vingar9 't(instone Nsa(t tulltj nste( n hjdpunkterL tv'

fr att dansa tango9 so( v .elvis v nda no(inerade$ 4( allts' vi&rationssensation (enar9 frst av allt det kan freko((a &'de p' sensation endast i syste(et$ <en det kan ocks' ha endast syste(et fr &'da Neller nnu (erL av k nsel$ 7fterso( partikeln r &ara ofr ndrat so( det r9 i yttre ry(den och till&aka geno( sin vi&ration9 enkelt so( det har nnu ingen inre9 d r en viss fr ndring av vi&rationer i sig9 s' vad ursprunget och processen fr k nslan kunde inte &inda$ <an vill (en nd' (jligt att fastst lla en princip o( &eroendet av (entala p' det fysiska$ Hur kan d' skapa n'got psykologiskt n r den fysiska &asen r densa((a$ # (otsats till syste(et fr tv' partiklar$ H r har vi en annan i de fr ndringar i l get av partiklarna9 hastigheten och fr ndringarna i den sna&&het (ed vilken fr ndringen i l ge intr ffar9 interna regler fr syste(et9 vilka kan ses i r ttsfrh'llande &ildning och fr ndring av k nsla$ 4( fler n tv' partiklar sedan9 efterso( dessa rrelser inne& r i(plicit av sa(spelet (ellan partiklarna (er och (er och p' s' s tt kan ge ett std till allt(er intrikata intellektuella prestationer$ D refter9 dock r de frni((elser so( utgr den sa((ansatta vi&rationer och positionsfrh'llanden9 &etraktas so( en sak av det strre syste(et och dess partiella syste(9 (en inte so( en fr'ga o( ofr ndrade varaktiga enskilda viktiga punkter so( fr&lir den ganska likgiltig sak d r$ Cu kan du i &etydelsen av (otsatt uppfattning s ger9 o( inte ato(en9 (en dess sv ngning (en har ett hj rta9 och i det h r9 inte ato(en9 k nslan kan erh'llas$ 5to(en r &ara likgiltig stdja rrelsen fr oss$ D *ar det s' l nge (en inneh'ller vi&rationer ett antal olika hastigheter9 so( du redan kopplat s' att ven en enkel psykologiska gon&licket9 r allts' redan i tids sidan den enkla k nslan9 fr en ( ngd olika fysiska stunder9 och i synechologische vyn inne$ Fr'n annat h'll r inte v l frklaras9 so( kan uppko((a geno( att su((era sj lv kunde in&illade frni((elser av enskilda ato(er9 hgre (entala feno(en9 r 5nden inte &ara en su((a av enskilda sensoriska frni((elser9 s' ('ste (en principen o( s(ittan psykologisk effekt p' (ajoriteten godk nnas av ato(er9 s' att du ko((er in fr'n annat h'll i synechologische uppfattning9 (en h r(ed (onadological princip l (nar alls$ 7fter synechologischer uppfattning nu hela den (ateriella v rlden r st ndigt ett syste( fr ut&yte av &'de vi&rationer och strre cirkulationsrrelser &est ((er punkterna fr e.terna feno(en (ed underordnad )artialsyste(en start9 och ett av&rott i 5K &eslutsa(het (ellan9 vill du ta so( en linjeDav&rott9 inte e.isterar$ Det r en v rld (ed en sa((anh ngande i sig andligt inneh'll och en uppdelning av detta inneh'll9 inne&oende i strukturen i den (ateriella v rlden9 efterso( acD&eslutsa(het och de resulterande kontinuerliga rrelser kan ta olika for(er och storleksv rden9 det faktu( att trskeln henne i !! V kan spela roll diskuteras s rskilja olika psykiska o(r'den$ )' detta s tt9 (en inte (ed su((eringen och sa((anl nkning av enskilda ato( sj lar9 so( av&ryts h r och d r av ka&el(otst'nd9 (an ko((er till&aka till korset hela v rlden -ynechologie dagsvyn$ Det s gs att o( inte de individuella viktiga punkter in8ohnte psykisk kraft9 hur ska deras sa((ans ttning s'dan ko((a9 och det kan &ara &ara en sa((ans ttning av k nsel ond9 sj lls vare$ <en (an gl((er att sa((ans ttningen i sig endast kan

gras geno( sa(r'd (ed n'got nytt9 so( utgr (er n &ara su((an av po ng fr'n det$ Even o( en k nsla so( inte kan uppst' fysiska fruts ttningar9 (en deras ursprung vid tiden ru(sliga frh'llanden av ato(er9 so( i sig inte r ato(er9 u(g's lagligt9 utan att kunna &ygga vidare p' enskilda ato(er$ =an verkligen inte H8eies och 4ne vara &egrepps( ssigt lika9 s' inte fysiskt och psykiskt grenrr 7nkelt9 (en inte ocks' h vdar synechologische vyn n r hon h vdar att en fysisk del av det (entalt -i(ple <ycket$ Den &ako(liggande orsaken till detta frh'llande9 (en9 efter en noggrann &ed(ning av frh'llandet (ellan kropp och sj l9 tala o( vilka andra st llen Navsnitt 33#L9 s' s('ningo( i det faktu( att det so( r fr sig sj lv i sin egen sj lv utseende9 det vill s ga9 so( )sycho9 &ara en enkel genererade9 (en spred effekter i o(v rlden9 vilket gr det till en annan avsljar hans e.istens9 och d rigeno( ger hono( utseendet p' tillhrande e.ternt ( rk&ar fysisk sa((anst llning$ De psychophysicists (en &ehver vid denna a&struseness o( han vill ha det9 inte fr att h'lla9 (en kan verl'tas till de filosofer so( synechologische uppfattning vers tta till det$ 33III. +piritualisti" (' . #!osition o% the Day %r spiritis . +tatus %r spiritis !ersonliga ko entarer.' l position Dag %r spiritis . Listor kan inte l ngre vara av spiritis( trots allt9 r det ndv ndigt att ta st llning och att frklara den$ Even o(9 s' l nge det h'ller visning i o(r'den so( inte &errs av fr'gan o( spiritis(9 varfr oroa sig fr densa((a9 (en den dagen r (er n att &ara rra vid den$
lL

till religionen.

5tt jag ska tr ffa fljande verv ganden varken 5ntispiritisten spiritister9 jag vet9 frre inte9 fr jag k nner igen spiritualistiska fakta9 de senare inte9 efterso( jag gillar karakt ren och o(fattningen av dessa i vissa avseenden (ot de( av spirit slutna9 nedv rderande$ Det finns nu fruto( spiritister och 5ntispiritisten fortfarande ett l'ngt partiD(indre pu&lik so( du kan v nda dig till9 och ut ur passionerade passionen partier9 ett sa(tal o( ett o(r'de so( r (jligt (ed ve( via (en fra( till nu9 ingen9 vare sig i positiv eller negativ &e( rkelse 9 kan s gas vara helt i en ren9 och so( ett ord fr detta sa(tal fr'n (in sida9 kan (an ta fljande verv ganden$ D -pritualis( frst's h r i vid &e( rkelse (ed ett koncentrat av den s' kallade spiritis($

Br synvinkel av sa((a nu (enar jag hela spiritualistiska o(r'det hr till den (rka sidan av v rlden9 (en v rlden har n'gra nackdelar och anv nder den fr att &ortse fr'n de($7ndast skuggan r fel att vilja &etyda ljus ven n r han &ryter in i den (ed sina nyckfulla snedvridningar p' dagen$ <en ist llet fr att forts tta i &ilder9 vi engagera sig i knepig sak i sig9 naturligtvis9 att engagera k nslor rrs upp en hornets &oet$

Den spiritualistiska ko((er att s ga fr'n &rjan> du har gett dig en (assa ondiga pro&le( Nv$ 0 och 3###L att &evisa v rlden av denna v rld ut och &ygga9 och nu r det faktu( att det finns andar i livet efter detta9 geno( sitt utseende sj lv &evisat9 och vi vet att ko((unicera direkt (ed de($ 5ntag att det r verkligen s'9 vad kan v'ra slutsatser v l till pass (er n att den spiritualistiska erfarenheter9 &ekr ftelse togs e(ot@ 4ch det gr det inte riktigt@ # sj lva verket ser vi n r(are9 enas de spiritualistiska upplevelser inte &ara i all( nhet utan ocks' o( de viktigaste funktionerna9 undervisning i dag syn p' livet efter detta9 so( s'dan> att ( nniskan redan r o(given i denna v rld av en v rld av uto(jordiska andar9 att det ger de( en #nto sa(verkan (ellan dessa andar i v rldsliga ( nniskor och id%er trafik Navsnitt *$0$L att andarna av livet efter detta r inte l ngre &undna till sa((a ru(sliga hinder so( denna sida9 att de (en utan gon och ron9 en ytterligare g'ende uppfattning so( vi frtj nar9 att till och (ed den tidigare fysisk for( Novanligt ven i denna v rld iL att visas de kan Navsnitt *$0$9 och 3##L9 (en so( i alla e.istens och ar&ete fr dessa andar oftast s' i v'r thisDv rldsliga e.istens och dess lagligheten v vda och de&iteras9 att vi inte har n'gon orsak under nor(ala frh'llanden9 att t nka p' nuet och spel p' en andlig andev rlden till v'r v rldsliga v rlden$ 2edan innan ordet uppfanns spiritis(9 denna doktrin var slutledning och lager &it dagsvyn i tv' skrifter +L inr ttas$ H nsynslst till denna l ra fr&lev sp'rlst fr&i9 har de spiritistiska fakta utvecklats9 och det sa((anfaller &'de i de viktigaste punkterna kan gra &'da anspr'k 't(instone till fr('n fr sanningen$
+L

Broschyr v$ livet nd dd 'r !O,1 och den tredje delen av Henavesta !O0!$

Cu r det sant att spiritis( har ocks' fakta fra( i ljuset so( inte fruts'gs i den l ran9 enligt vilken9 fr'gar frst o( det finns fakta9 och fr det andra9 oavsett o( de erk nnas so( s'dan9 strider (ot denna doktrin9 inte i st llet endast i den utstr ckning ytterligare nalkas9 d' de ko(&ineras till den9 i dagsvyn i gat9 nor(ala frh'llanden9 (ellan denna v rld och i det fljande ocks' fra onor(alt i frgrunden9 so( d rfr inte l gga till upp till de av oss so( giltiga respekte9 lagar9 efterso( de sj lva &ara fr'n de nor(ala r a&straherade$ 4ch efterso( jag &efinner (ig tvungen att acceptera fakta i typ s' det senare r den uppfattning jag tag i det9 s' inte s' (ycket en frklaring ges till sa((a fr'n de lagar so( r k nda fr oss9 so( en aspekt av deras Cichterkl r&arkeit r inr ttat den$ 7fter spiritualistiska rapporter fr(edlas av en s' kallad (edeljordiska andar so( deklarerar sig so( s'dana9 inte &ara geno( att peka9 psychographs9 (en under kraftig p'verkan av (ediet att &er tta ven geno( att l sa och hr&art tal r inte &ara synliga9 (en ocks' kan l (na (ateriella Ni den sk (ateria feno(enL visas och &est'ende effekter n fr'n synliga och (ateriella varelser$ Even utan den synliga n rvaron av sa((a &r hjas (ed hennes fysiska o&jekt9 kastat9 kan skjutas utan lyft9 kasta9 skjuta handen so( ska uppt ckas9 s' ven tj nster produceras9 so( har #nto sa(spel av krafter fr'n en fj rde ru(slig di(ension$ 4ch l't oss inte gl((a att till gga att allt detta9 ven den unglau&lichst uppen&ara slutet av den9 verkar &evisas av de (est flitiga9 anst lld (ed ngsliga frsiktighet9 o&servationer str nga forskare9 varav de flesta9 o( inte alla r n r(ade sig (ed de (est &eslut otro ino( detta

o(r'de9 ,L $ <edan andra fel uppt cks desto s krare9 ju (er detaljerat9 s rskilt underskningen ('ste (an s ga> ju (er de har varit i frh'llande till de spiritistiska fakta9 det s krare att ha s'dana i so( att &etrakta &evisa oftast geno( sj lv&edr geri nnu visat sig frklara &edr geri 9 och det fr ndrar ingenting h r att det har funnits ven otillr ckliga o&servationer och &eprvade &edr gerier p' detta o(r'de$
,L

Fruto( de nyligen adde o&servationer tyska forskare vad pu&likanen ?-cientific$ Bnters$? att j (fra och flja i nr , i detta avsnitt9 n'gra ko((entarer9 jag h nvisar h r ins&esondre p' o&servationer av de &rittiska forskarna9 so( Krookes9 :allace9 Huggins9 *arley9 alla (edle((ar av den kungliga$ -oc$ till London$ Even vetenskapliga (yndigheterna i 2yssland och 5(erika kunde n (nas$ De &ekr ftande o&servationer av lek( n9 det finns otaliga9 fr'n vilken ven vissa gr9 (en ett frtroendeingivande intryck$ Den sedan !OM/ ('natliga ?)sychic -tudies? NLeipzig9 <utzeL registrera alls (esta so( i synnerhet tyska och engelska sidan ko((er i frgrunden detta f lt

Hur so( helst9 jag tror ju att n'gra tvingande teoretiska sk l9 (jlighet till spiritualistiska feno(en att frneka alls dock vertygande e(piriska sk l att erk nna verkligheten i dessa feno(en9 ven o( jag r9 l gga till denna &egr nsning s rskilt n r det g ller de s' kallade (ateria feno(en och allt so( har (ed det endast (ed (otvilja /L $ 7n grund fr dagsvyn9 (en jag kan inte ska i spiritis(9 och ven hitta endast ett tvetydigt hj lp den$
/L

Har ni inse att vi h r har ett o(r'de vars feno(en r inte frklaras av de principer so( r k nda fr oss en g'ng9 skulle det i sig9 prinziplos frsker &est ((a gr nsen fr vad so( r (jligt enligt de nnu ok nda principer9 och i # grunden r det inte det l ttaste av spiritualistiska faktu( att du inte kan v gra9 utan att kunna frklara de( fr hatie &eroende Krookes N)sykologisk -tudent voly( #L9 hand och fotavtryck av skatteindrivare9 etc$9 etc$9 so( utan gnista t ndare fr'n Bernstein till 'ska och &li.t fr'n (olnen och den atlantiska telegraf9 d r tankar lper och ut igen vid havet$ *isst det osannolika i spiritualistiska (ateriafeno(en r skrattretande fr'n &rjan9 och nd' i slut ndan 'terst'r (ot den ?&rutalitet? av de o&serverade fakta$ 5tt d(a9 en ('ste givetvis veta litteraturen o( det$

* l ute i det for(ella sk let att spiritis( otro nnu sttt p' de &redaste kretsar9 och det skulle vara &esv rligt att &landa fr'gor o( tro9 dagsvyn (ed det tvivelaktiga i fakta9 fr det andra9 fr'n den (ycket viktigare o&jektiva sk l so( l'ter utsikt ver livet efter detta och hans relationer (ed den h r v rlden kan inte erh'llas fr'n onor(ala trafikfrh'llanden (ellan de tv'$ <en tala fr onor(al karakt r spiritualistiska rrelsen (ellan denna v rld och hand o(st ndigheterna enligt fljande$

#nte &ara att det teckenDfrDundantaget antyds att sj lva tecknet i sig9 ven staten och &eteende spiritualistiska feno(en so( fr(edlar (edia under de spiritualistiska (anifestationer (er eller (indre r onor(al9 desto (er Nfr'n spastisk ryckningar upp till h lften eller full (edvetslshetL per den under&ara (anifestationer9 och (edia k nner sig all( nt attackerade de(9 och i de flesta fall r nog hennes nervsyste( alls ur &alans$ *ad de uto(jordiska andarna kallas -prit9 gr9 eller vad9 r det sa((a so( att gra &etraktas9 efterso( det freko((er i sa(&and (ed &est (da uttryck fr intelligens9 so( r k nd p' annat s tt ange n'gon k lla (estadels (eningsls eller du((are spke9 &ord9 stolar 9 soffor9 lyfte s ng&ottnar Bli v lte9 galna9 trasiga9 och d r(ed upph vda lagar v lte9 galet9 &ruten9 &estred ocks' fr ((ande reglera v'rt nor(ala liv och h r(ed9 s'vitt det i sa(&and (ed det h rDv rldsliga och engagerade i sa((a sak$ 7n sa((anko(st tillsa((ans (ed spiritistiska krafter till en praktiskt anv nd&ar (akt r (ig veterligen nnu inte skett9 och s' stark fysisk kraft uttryck fr 5ndarnas i&land uppfattas so( v rdelsa och konstverk liknande de verkar sa(tidigt$ 4cks'9 fr'n allt andarna knock9 skriva och tala9 (en ingen &efordran9 hade det fra( av v'rt hgre eller historisk kunskap o(r'det$ Lika &ra so( det kan nu &ara g' jag frklara (ig nedan kallad de spiritistiska fakta till den fra(v .ande sa(&andet (ellan denna v rlden och livet efter9 s' l'ngt jag kan inte hj lpa9 till e.e(pel i spel (edger detta9 tog he( fljande fr'n h r och ven analogt9 vilket Aag sa9 var so( helst i l ran fljde livet efter detta9 )rinzipe fr&li lojala9 inte s' (ycket so( en kausal so( fra(ko( ut&yggnad och fr& ttring ses i proportionerna Livet ko((er att av&ryta villkoren i denna v rld sa((a$ 7(ellertid kan detta nu vara lika &ra (ed avseende p' den onor(ala so( nor(al denna v rld$ Det finns lagar sunda andliga livet i oss9 (en de &ryts i&land$ 2e(e(&rance9 oftare i(agin ra siffror9 i&land vinna (akt sinnliga verkligheten och spela strande9 frvirrande9 till o(r'det fr id%er till det$ *i kallar det hallucinationer9 fantasier9 och ofta r de i galen (ed rrelser so( inte sticker ut (indre fr'n de lagar so( fysiskt och psykiskt h lsosa(t liv tillsa((ans$ Det r ett onor(alt frh'llande (ellan det lilla och i det fljande9 vad vi so( de(onstration och p'(innelse o( livet redan p' denna sida i v'r lilla ande&jrn Navsnitt *$0 och 3##$L9 -' det r sj lvklart ocks' till (jligheten av en s'dan (ellan de stor h r och nedan i den all( nna anda9 so( o(fattar &'de sa(tidigt n r det g ller den dagliga uppfattning9 att tro9 fruto( att det alltid ko((er att freko((a endast so( ett partiellt (isslyckande$ =an inte riktigt s' i det9 det finns i&land spken och andar fantastiska for(ationer av livet efter detta (ed kraften av sinnliga verkligheten i den v rldsliga v rlden och (jlighet till onor(ala rrelser ko(&ineras (ed (jlighet till onor(ala feno(en sj lva@ <en o( det finns n'got i liknande9 r det ett frh'llande9 vilket kan fro(t varken till den h r v rlden eller den andra v rlden9 illa det st'r till religis tro9 skulle han ha n'got annat so( att frlita sig9 fr att &ygga upp sig sj lva9 och vilja till (pa s'dana strningar den so( r van att driva lagligheten h lsosa(t liv och h ndelser i och utanfr sig sj lva och njuta av utvecklingen av kunskap i sig9 ryggen till$ =an &ara &ako( en e.akt rygg gr ('nga saker p' sa((a inte ser9 och sjukdo(en har so( h lsa r en r ttighet fr prospektering$ Ljus9 naturligtvis9 fr att registrera fakta o( sjukdo(en och till gruppen9 so( lagar fr att hitta sa((a9 (ed de enas under (er all( nna

aspekter p' h lsa9 och fra( till nu alla har l (nar fr o(r'det av spiritis( hitta s' litet att (otst'ndet9 ven inser &ara fakta i spiritualis(en9 r frklarligt$ Den fysiologi kan l ra av patologi9 psykologi patologin av sinnet lite9 och endast den frstn (nda r kanske inte vill frklara fr den9 och endast i den utstr ckning l ra av de(9 efterso( de l r sig ocks' hur din kropp och sj l inte &orde vara$ Bnder liknande o(st ndigheter r en sund syn p' frh'llandet (ellan denna v rld och i Livet fr spiritis($ Fr l nge sedan ans'gs n stan allt so( faller in i kretsen av spiritualistiska feno(en D fr utan na(net spelat s'dan alltid haft en roll D fr ar&ete eller &edr geri av dj vulen9 och &r nde de personer so( fr(edlade s'dana feno(en9 nu(era kallade (edier9 so( h .or eller trollkarl$ 4ch (an har ifr'gasatt det so( en r tt instinkt9 (en ocks' sa(tidigt att se en verdrift$En idag 5ntispiritisten se orsaken till spiritis( i (ildare vill inget (er att (edia &rann9 (en (er n s'9 de r erk nda so( en &edragare och s tta de l rda so( kan retas det9 i st llet fr en dj vul hatt en du(&o( (ssa p'$ # sj lva verket kan det vara fr h'rda frd(anden av spiritis( ver fr'gor so( fljande h vda$ =onstigt9 det k nner ingenting vid seanser n rvarande n r de r o(givna av Geisterspuk9 utan av spken skr ck9 so( fr(odligen alla i anfall av vet det9 utan det har i de (est under&ara &itar so( utfr andarna9 &ara k nna so( o( du satt i en fingerf rdighet Bude$ Dessuto(9 r fel i all( nhet ganska ofarligt fr andarna$ De frr'dde inget (issnje (ed att stras fr'n andra sidan graven9 (estadels de verkar snarare att ge underh'llning och nje att lura pu&liken n'got eller engagera sig (ed de( geno( den spiritualistiska traditionella transporter p' underh'llning och n r de r &orta9 s' det r naturligtvis d' s' s(art eller du( so( tidigare$ <ycket generellt de ger sig sj lva ett intresse fr fr (jandet av spiritis( att k nna igen tala o( hono( so( o( en sak so( hade en stor fra(tid9 och ge sig villigt att &evisa e.peri(ent fr henne9 (en de r (ot tvivlare och frnekare d'ligt inst llda$ 5llt l'ter och r nu s kert v ldigt nyfiken och (isst nksa(9 (en (an kan v l t nka sig att de allvarliga och sa(vetsgranna o&servatrer i detta o(r'de just ligger s' n ra grund av (isstanke (ot liknande9 efterso( de ickeDo&servatrer9 so( k nnetecknas av (isstanken sa((a so( sak acceptera att de har tagits i &eaktande utan ven av de($ *ad det visar r inte (jligt9 allt fr att driva (edvetet &edr geri p' den del av (edia eller hallucinationer av &etraktaren$ Hur so( helst9 eller s' s ger det s tt att gra seanser9 (ot alltfr prek ra karakt r av sa((a9 och o( jag l gger till att h lsan hos (edierna inte h'll&art att geno(lida s'dana (ten9 o( de inte r verdrivna9 verkar D ven o( det fortfarande skulle kr va en n r(are zusehens D s' kan vara fr vetenskapliga prvningen av hans fakta och o(st ndigheter p' den del utn (nd inget e(ot o&servationer och e.peri(ent ino( spiritis(9 och till och (ed att ingen n'gonsin kan (isst nkas d' fr en (jlighet l (plig o&servation p' detta o(r'de r att ta till sig fr att &ilda sig en uppfattning eller att styra do( andra$ Btver dessa nda('l (en utnyttjar spiritis( &lotta tillfredsst llelse av nyfikenhet9 ska alltid h'lla (ycket (ot hono($ De spirit sj lva lovar att spiritis( har en ljus fra(tid och fra(tiden fr nnu strre

saker fr'n spiritis($ <en (in 'sikt r att fra(tiden inte s' (ycket en utveckling av spiritis( att nska n att &ara hitta sin aktualitet och frtydliga sina frh'llanden9 s' l'ngt spiritis( r s' l'ngt fra(skriden9 den kunskap so( vunnits av hono( &ara nnu en g'ta vars ytterligare forts ttning sv'r hj lper sin lsning9 (en verkligheten n'gonsin vunnit n'got av hono(9 ven 8ot jag inte9 vad r chansen att de skulle ha vunnit (ed hono($ Frst o( r fljande id% har dar$ -' l nge spr'ket nnu inte uppfanns9 fanns det inget intellektuellt u(g nge (ellan ( n9 de kunde inte prata (ed varandra9 var so( varandra frseglade hus9 hur ppna de r nu (ot varandra9 det r &ara p' hur ppna de vill vara (ot varandra$ -' det fanns ingen trafik (ellan dettaDv rldsliga och verjordiska andar innan -piritis(en hade &efallt spr'ket inne& r att gra det9 och nu9 efter att den gr9 i&land h nder det d' och d' att avlidna fr ldrar (ed sin v nster &ako( &arnen underhll9 andlig och h rDv rldsliga * nner h lsar p' varandra9 detta sido forskare ino( undervisning och andlig plats$ <en detta r &ara en &rjan9 s' att s ga9 en frsta joller9 efterso( hela spiritis( r nnu i sin linda9 (en o( ko((er att n's (ed hans ostopp&ar progressiv utveckling och spiritis( spr'ket (ellan denna v rld och h refter p' sa((a utveckling so( den nuvarande ( nskliga spr'ket i den h r v rlden9 s' ven trafiken (ellan dettaDv rldsliga och verjordiska andar r lika fritt9 l tt och utvecklas9 n det r nu (ellan de h rDv rldsliga andar9 och dyker en nnu oanade &erikning och fr& ttring av livet p' &'da sidor o( den$ 4ch varfr inte allt n r spiritualis(en r verkligen en g'va9 so( spiritualisterna h'lla hono(9 vilket inne& r ett steg fra('t i v rlden och lften$ 4lika9 (en o( det r en a&nor(itet9 so( jag h'ller hono(9 deras tillv .t och utveckling att vara fruktad n att fr (ja$ Har dagsvyn (ed henne9 &ara fr att det nor(ala frh'llandet (ellan denna v rlden och livet efter riktade ser ganska9 har den intellektuella sa(lag (ellan inte &ara (edling geno( en h rDv rldsliga (ediu( fr att v nta r (ycket och var alltid s' o(edel&ar att den v rldsliga h'ller andan av hans egendo(9 so( p' sa((a g'ng tillhr den verjordiska anden 0L r9 och H8ischeneinschie&ung av (ediet snarare n att skapa (arknaden endast kan styra hono( &ara fr'n r tt h'll9 och o( inte helt vers tta till en vilseledande karakt r9 (en (ed &edr gliga ele(ent rr sig (ed en&art kan inte visa sig i h r och livet efter den ( rkliga (itten falangen$
0L

Fr d$ B;chl$ v$ Le&$ n dds sid O

?2edan under hans livstid9 varje person v .er (ed dess effekter i andra av ord9 e.e(pel9 i skrift eller handling$ 2edan so( Goethe levde9 &idrog (iljoner <itle&ende gnista av hans ande i sig9 d r &lossade upp nya la(por9 redan levde so( Capoleon9 tr ngde hans (ental kraft i strre delen av v rlden o(kring en9 en individ9 och tillv .ten av dessa9 utg'ende fr'n en individ i sin helhet9 dog &'da dessa grenar av liv9 so( de tvingas in i den (oderna v rlden dog &ort9 &ara den drivande kraften i nya kontor gick ut$ 'terigen &ildar p'fund so( h nder nu (ed en lika stor inne&oende9 vi visserligen inte att &li uppt ckt9 (edvetande9 n innan deras frsta uppko(st aktivitet$ <en Goethe9 en -chiller9 en Capoleon9 en Luther lever &land oss9 i oss so( en sj lvs ker9 redan hgre n utvecklades i hennes dd9 t nker i oss och agera9 id%er vertygande och fortsatt

utveckling av individer9 inte l ngre f'ngade i en s(al kropp9 (en h llde av v rlden de var i hans livstid9 njt9 do(inerade9 och l'ngtg'ende ut (ed sig sj lv o( effekterna *i k nner av de($ ? ?Det strsta e.e(plet p' en kraftfull sj l9 de synliga lever kvar i generationer och forts tter att agera9 vi har i =ristus9 det r inte ett to(t ord so( =ristus levde i hans &ek nnareJ$ *arje sann kristen & r hono( inte &ara j (frelsevis9 (en verkligen levande i sig 9 och alla har sina delaktiga9 p' sina sinnen och t nka9 fr &ara &ara =risti 5nde ar&etar i hono( denna handling och t nkande han har spridit sig geno( alla (edle((ar i sin frsa(ling9 och allt h nger ihop (ed sin 5nde9 so( pplena igeno($ grenar av en sta(9 so( vinstockar i en vinstock$ ? ?? Fr so( en kropp9 och hath ('nga (edle((ar9 och alla (edle((ar en kropp9 r ('nga9 de r en kropp9 s' ocks' r =ristus$ ?? NL =or$ !+9 !+L ?<en inte &ara de strsta hj rnorna9 (en varje effektiv (an vaknar i n sta v rld (ed en sj lv skapat9Datt gra en enhet av o ndliga andliga skapelser9 effekter9 stunder i sig organis( so( (ter en strre eller (indre o(r'de och har (er eller (indre utvecklingskraft r 9 ( nniskans ande enligt (er ven i hans livstid och stark fr att &li attackerade$ ?

5tt det r (en egentligen r s' kan den s rskilt ta fljande an( rkning$ 2edan fr'n &rjan9 skulle (an tro de andar so( spelar en roll i spiritis( skulle9 ocks' kan ge den s kraste och (est entydiga uppgifter o( tillst'nd och villkoren fr livet efter detta d r de &or$ <en i sj lva verket r det r s' lite s'9 ven o( de Nl fr geno( att knacka ljud r knade ett9 + fr &9 etc$L psychographs9 skriva och infor(era sig direkt under vissa o(st ndigheter geno( tal fr(genhet9 att fr'n denna sida till en (ycket naturlig tvivel uppst'r o( du verkligen ('ste gra det (ed sprit i livet efter detta9 skulle de ge ickeDsj lv fr det och vi visste &ara vad de tycker i vrigt9 i freko((ande fall9 till alla o(st ndigheter9 kan intelligenta varelser det &ara finnas (en efter deras utg'vor$ <en anh ngarna av spiritis( &ek nner nog s ga att den o&est (da delen9 n'gra (eningslsa9 (ots gelse delvis och fantastiska uttalanden o( o(st ndigheterna i det fljande9 so( i&land r (er att vinna p' andarna9 inget att &ygga 1L 9 och urs kta det oftast s' att det ('ste vara sv'rt att vara p' en9 det h r och ganska fr ((ande9 staten tydligt tala (ed uttryck fr denna v rld9 ven (en andarna fr det (esta inte vill ha (jlighet att gra det9 p' n'got s tt (ed sin passage in i livet efter en hgre niv' av intelligens uppsteg9 ven o( det fanns till och (ed tillr ckligt Lug och &edr gliga andar &land de(9 vilket naturligtvis &ara fr att ko((a ur sin karakt r och korrekt infor(ation$ 7fterso( (an dock utan att ha funnits p' (arknaden ven (ed andarna av k nda forskare9 filosofer och fysiker9 s' ingenting skulle ha frhindrat detta frhr ganska grundligt p' sa((a s tt so( deras fra(tida e.istens och att kontrollera sin infor(ation &landas ihop9 (en det r inte k nt fr (ig att det har h nt9 eller har lett till n'gonting9 och (an skulle kunna tro att en vu.en fr'n den v rldsliga staten tillst'nd9 so( r den v rldsfr ((ande9 den h rD

v rldsliga kanske inte s' konstigt9 inte geno( s(arta -pirits fr likheter och till skillnaderna (ellan de tv' uttrycken r det h r och nd' frst'tt kan hitta$
1L

7n j (frande sa((anst llning av aktuell i detta avseende9 infor(ation och f' fra( ytterligare infor(ation (ed &eaktande av de faktorer so( kan p'verka (it&esti((end ungef r sa((a vill i spiritistische( intresse &r det ocks' leda till n'got annat n os kerheten i all denna infor(ation (er s kert att de(onstrera$

Fr (in del9 jag erk nner9 faktiskt9 att det vad jag vet av spiritualistiska (eddelanden verhuvudtaget9 r oftast s' frefll (ig9 so( o( andar presu(tion fr alla k nda eller ok nda na(n och v rlden h'nade (ed (eddelanden so( de l ser ut snarare fr'n h r och nu9 so( i slitage fr'n utanfr$ Fr o( redan so( geno( (ediet9 svar p' fr'gor so( st lls p' andarna9 utan tvekan ofta (ycket (er och andres inneh'ller9 so( (edia kunde veta9 de verkar inte l ngre att inneh'lla9 i all( nhet9 efterso( fr'gest llaren eller kunskapen n rvarande vid (tet9 (en o( fr'gor st lls fr n'got so( de sj lva inte vet9 utan att det r sv'rare att fatt&ar9 andarna fr&lir svaret skyldig eller frsvinner$ -'dana fakta r i alla fall verkligen h nder9 och det skulle g lla att 'terge de iakttagelser o( det$ <en d re(ot r ocks' i&land freko((er spiritualistiska avl gsna vyer so( inte r de verlevande skulle vara p' den h r sidan eller so( en ko(position frklara det geno( l sning av tanke9 och helt p' rent r inte l tt att ko((a in i saken$ 7fter det r n ra till fljande id%$ 7fterso( de spiritualistiska (anifestationer n'gonsin ko((a till st'nd endast geno( fr(edling av en h rDv rldslig (ediu(9 och fr('gan att l sa av andra sj lar9 r knas &land de spiritualistiska tillg'ngar sj lva9 s' kan inte &ara id%er o( (ediet i sig9 (en ocks' att de seanser coDsa( gares p' Livet r (eddelandena o( &r nslet eller utgr det viktigaste ele(entet i vilka (an antingen l r sig inget klart eller nytt9 och ven r ntan9 vilket fra(g'r av andarna i fr (jandet av spiritis(9 kan l tt tolkas so( att intresset fr de( (ed vilka de verkar i (tena9 so( 'terspeglas i de spiritualistiska (eddelanden$ *issa (edier frklarar n stan &esatt fr det ena eller andra andar9 v nde dessa andar r att &etrakta so( &esatt av (ediet$ *i j (frde den spiritualistiska frh'llandet (ellan denna v rld och n sta (ed en slags galenskap9 efterso( det freko((er i det h r livet sj lvt$ Fr'n galning kan ocks' Hul ngliches ingenting o( deras tillst'nd uto( galenskap och ingen sanning alls9 '&eropas fr att veta$ -lutligen kunde t nka p' fljande synpunkt$ Den s(ng'ngare (inns v l vad fruto( hans s(ng'ngare staten g'r (ed hono(9 (en 'terv nde till det nor(ala tillst'ndet r inte vad so( h nde (ed henne i s(ng'ngare$ Hur kunde andar livet efter detta9 o( de a&nor(er8eise 'terv nda till villkoren i denna v rld9 att frlora den tydligt (inne av de uto(jordiska frh'llanden9 h r(ed (en s' (ycket l ttare p' den h r sidan vyer eller fantasier d r s'dan pj s frverkade9 och det talar inte e(ot detta9 att de (en i deras 'terintr de i denna v rld krafter so( inte faller in i den vanliga v rlden9 forts tter att h'lla9 efterso( de (anifestationer av dessa styrkor eller faller i

den nor(ala livet efter detta9 efterso( de annars skulle vara vanligt9 o( livet efter detta inte alls &ortsett fr'n den h r v rlden r$ Cu ko((er det att spara frst's alla s'dana otrygga konsekventa gissningar n r hela knen essensen av spiritis( D och allt annat den har inte nnu D ver&ord kast9 och det kan gra s' att alla so( r o&ekv (a att hantera det och &ara en r det faktu( att du gr det su&jektivt9 spiritis( inte o&jektivt fel$ 4( de relationer d r efter pu&likan skarpsinniga iakttagelser visst9 e.peri(entell fr'n hono( e.akt angivna9 spiritualistiska feno(en att anta en fj rde di(ension av utry((e9 dess verkligen att &etrakta so( strikt &evisa det9 s' skulle inte i tvisten och den verjordiska tillvaro (ed denna fj rde di(ension9 och vice versa9 detta (ed so( har att gra och ppnar upp nya (jligheter (ed det9 (en jag tror att det fortfarande r fr riska&elt att g' in i en diskussion h r o( ve( so( har ocks' en fretr dare fr utsikten fr'n den fj rde di(ensionen i sig nd' till&aka$ # sj lva verket &orde den fra(g'ng och det zul ngliche tolkning av n'gra av fr'ge viktiga e.peri(ent N'terfring v nster frvandlas till ganska vridna for(er9 tolkning av vissa v r(efeno(enL kan vara 'terst'r att se9 fr att ta itu (ed den nnu e.isterande (jligheten av en annan hypotes fr att frklara sa((a feno(en desto effektivare 9 en hypotes9 (en fr (iraklet (ed fj rde ru(slig di(ension endast andres tveksa(t o( (er troligt9 (irakel skulle ta ML $ Fr (in del9 jag erk nner att fr'n en (ate(atisk so( (etafysiska aspekter naturligtvis (ycket intressant fr'ga i den fj rde di(ensionen av utry((e fr (ig sj lv n s' l nge varken p' frhand eller e(piriskt tillr ckligt &eslutat att hitta9 och d rfr ko((er att gra utan s' k ra en (er detaljerad #n&etrachtnah(e sa((a so( denna fr'ga antingen fr'n all( n synpunkt vinna dagsvyn fr'n en spaning9 inte heller sitt &eslut i en eller annan (ening kan stra v sentligt ndra kraven h ri aspekter av denna uppfattning9 endast o(fattningen av jordiska tillvaro skulle v .a fr de( (ed antagandet av en fj rde ru(slig di(ension OL $
ML

2esultatet av godk nnande av en fj rde ru(slig di(ension s' vacker i sa(&and frklarade nod och ring e.peri(ent och feno(en av penetration av organ l'sta ru( och frsvinnande skulle n (ligen geno( tillf llig separation och 'terfrening av (aterial kontinuitet9 delvis ocks' fr'n en kontinuitet (ed (aterial geno( varandra Nenligt v r(eproduktionL kan vara &eroende tanke9 (en jag visste inte hur s'dana frklaringar till ovan N'terinkoppling e.e(pelL n (nda 'terfring feno(en &r till (pas$
OL

l nge sedan jag sj lv har i den lilla te.t> ?Fyra parado.er? Nd rav i <ises ?s(' teckensnitt?L9 representerade det finns en fj rde ru(slig di(ension9 (en detta gjordes (er p' sk (t och en so( skiljer sig fr'n skatten sa(lare for(en av hypotesen att den fj rde di(ensionen inte frest lla sig ens tiden9 (en ko((er att g' igeno( i tid$ <en det passar denna typ av hypotes p' n'got s tt so( Hllnersche frklaringen av spiritualistiska feno(en9 och jag l gger ingen vikt p' den$

) !la"ering av spiritis

till religionen.

Hur (ycket p' &ekostnad av karakt ren av spiritualistiska feno(en kan ocks' s ga i den tidigare9 s' det 'terst'r efter spirit en huvud (erit av spiritis(9 den fra(tidstro fortsatt inte &ara std9 utan att kunna (otivera sig sj lv endast o&ligatorisk$ Gillar ocks' tio teoretiska och praktiska argu(ent fr ett fra(tida liv ('nga (ot en verklig uppen&arelse eller &udskap fr'n andev rlden9 eller vad han tycker o( hur tio sparvar visas p' taket (ot en i handen$ 4ch varfr skulle de faktiska o(st ndigheterna i naturen9 s' l nge det finns fakta so( inte r knas in i fr'gan o( livet efter detta so( gon&lick fr det9 det skulle &ara inte onor(alt9 freko((er endast i undantagsfall9 inte godtyckligt produceras d rfr alltid tvivel eller tanken p' en sku((a k lla -a((a D och han inte fr&lir trots allt en tristQ D Tillg ngliga per(anenta fall9 snarare n att stadigt &ygga p' det9 s' att s ga9 ven alla kr ver anstr ngning so( skall fastst llas$ -' jag har undvikit ven (ed flit fr att ska std fr religis tro dagsvyn r snarare &eklagar att en dags fr vilka s'dant std9 (en verkar fortfarande nskv rd$ Cu den spiritualistiska gr i detta avseende h vdade so( all( n frdel av spiritis( och l gger s rskild vikt vid det faktu( att spiritualis(en r det (est effektiva9 o( inte enda9 &r (edel n'gonsin kra ut den skenande (aterialis( tas ur tiden$ <en o( han kan hj lpa det9 det ko((er fortfarande &ara vara so( en drog kan hj lpa (ot en ondska so( i sig en ondska so( ett livs(edel9 och inte i sa(&and (ed livet i det r att forts tta$ <aterialis(en (ots ger all religion9 efterso( ingen av Gud r det fortfarande &orto( tal9 vill nu att vervinna spiritis( (ed p'tagliga &evis fr livet efter hono(9 verkar det utan so( en tvetydig frdel o( livet efter detta d refter felaktig9 den h r v rlden felande9 so( representerar aspekter av vad so( i sj lva verket r fallet n r den spiritualistiska fr'n sina nor(ala frh'llanden ko((er ut till$ Cu9 ven o( de onor(ala proportioner h'lls ge(ensa(t (ed den nor(ala lilla ge(ensa( grund9 (en fr'gan r vad och hur (ycket9 och ett p'litligt kriteriu( fr att skilja &'da r inte tillg nglig$ 5nta att du vill veta vad so( h nder i ett l'st sk'p d r he(liga saker p' g'ng och gr ett h'l i sk'pet s' att de he(liga saker ko((er till ljuset9 efterso( (an tror att det uto(hus s'v l so( ino(hus fortfarande ppen i he(lighet g' vidare och du kan s kert dra slutsatsen fr'n utsidan till insidan9 ven o( (an s kert kan dra slutsatsen att n'got r p' g'ng9 (en ino(hus$ <en i sj lva verket hela (anifestationer9 i tillkallade fr'n l ngre in i denna v rld9 -prit sk l inklusive deras uttalanden o( livet efter detta sj lv9 &ara frvirrade id%er o( livet efter detta9 &risten p' alla upp&yggelse9 klarhet och styrka$ 4ch (edan de r h r(ed ' ena huvud &it av religion sprids &ara en frvirrande an( rkning9 l't den andra9 den versta9 o( fr&indelserna av det ( nskliga till det gudo(liga anden9 i totalt (rker$ -' r en so( &ygger p' spiritis(9 religion9 kan det nd' vara att fredra fra(fr ingen alls9 alltid &ara en halv och (er n h lften kvar i huvudsak hejar p' natten sidan av saken$Ennu & ttre9 nedan9 fr att &ara h'lla en troende i de hgsta och sista saker i skrifterna till skiffer skrivandet av andarna och deras p'taglig utseende$ Hur fungerar det halv(rkt seans ru( (ed ett (ediu( inne9 vilket r h lften eller inte9 i sig9 och d r(ed (edierad spke fr dagsljus kyrka (ed predikanten i predikstolen och h ngiven so( sjunger sa(h llet &eter sig9 det spiritualisten till den kristna religionen9 sin tro sa(tidigt fr dagsvyn kan vara i for( av hgsta och sista saker "L $

"L

Afr 5vsnitt *# och *## #nko((ande r frh'llandet (ellan den dagliga att kristendo(en i HendD5vesta avsnitt 3### och 333 och diskuteras i de tre (otiv och orsaker$

Cu ven (ed spiritis( frdelas so( (erit att tron &lir n (er s kert att k llorna till den kristna l ran i sig i de(> vad r det ar&ete so( =ristus9 (irakel och freteelser av sa((a efter hans dd annat n spiritualistiska (anifestationer$ )' grund av det faktu( att det nu ger s'dana (anifestationer9 r det incredi&ility lyfts av de so( vinner och9 kristendo( h r(ed en faktisk grund$ 4ch einstreitig r9 generellt sett9 utan anledning9 verkligheten av de kristna (irakel9 fr att anv nda detta kort sikt fr att neka9 o( det ('ste (edges att den spiritualistiska9 och vissa kan faktiskt o(vandlas i tron p' den senare att tro p' det frra9 &ara kan se en ond perversion i o(vandlingen till de kristna (irakel n att spiritist igen$ Fr (ellan de tv' r en s'dan kontrast till sin karakt r att det verkar so( h delse9 ta (ed &'da under sa((a ru&rik och vill hj lpa upp kristendo(en s' att den frklarar =ristus fr den &eg'vade (ediet$ Det finns en skillnad9 so( fddes ur ljuset och ut i natten9 till e.e(pel onor(alt kad friska och onor(alt galen kraft$ =ristus kastade sig in i utfrandet av sina underverk inte oroligt9 inte frfallit till full eller halv (edvetsls9 inte kallas i utl ndska sprit9 frklarade sig inte av en s'dan &esatt9 inte tog (rker eller halv(rker fr att hj lpa till9 efterso( v'ra (edier gr idag9 (en gick i ljusa o( dagar so( en frisk hans sinnen9 hans (entala och fysiska styrka helt ( ktig (an9 och l kt$ Han lyfte inte ta&eller9 inte kasta stolar runt9 inte gjort konstverk so( kan frv .las (ed -leights i handen9 var inte att &etala fr det9 (en gjorde &ara sunt (ed en kraft so( nnu inte &evisats9 inget (ediu($ Han skrev inte plattityder av andar p' griffeltavlor9 (en levande ord var ur hans (un9 so( har vervunnit v rlden av hedendo( och judendo(9 och ville &etvivlas allt under sitt liv ar&ete av hono(9 r (irakel inte r tillr ckligt garanteras so( historiskt sett9 detta (irakel av en ver( nsklig effekt9 vilket det skjuter i dag efter hans dd i &er ttelsen9 kan inte &etvivlas$ <en v l kan tro att det lilla sa(h llet av hans l rjungar9 so( kristendo(en i tid och ru( till har spridit9 inte skulle ha g'tt (ed hono( geno( livet och efter hono( fr hans undervisning i dden9 en )aulus inte en -aul skulle ha varit9 o( inte riktigt e.ceptionellt verkande krafter och fra(tr danden av =ristus hade hono( trov rdig i deras gon9 (en det ko((er att vara i en annan (ening e.ceptionellt verkande krafter9 har varit ovanligt feno(en9 so( i dag9 pj sen ?i spiritis($ Faktu( r att ven fra(tr danden av =ristus efter hans dd9 so( den &i&liska &er ttelsen rapporten kan inte tolkas so( en spiritist$ -kulle =ristus har varit ett (ediu( s' det finns inte (edierna sj lva9 so( freko((er efter dden so( andar9 de &ara fr(edla spiritualistiska uppen&arelser9 (en =ristus &ehvde inte ett (ediu( fr att visas efter dden9 verkade han fr'n sin egen a&soluta (akt9 dk upp i fullt dagsljus9 dock kr va de spiritualistiska uppen&arelser av (rker eller halv(rker$ -' o( du tror p' uppen&arelser av =ristus efter dden9 s' (an kan inte tro p' det so( -piritualist9 o( den redan r det alltid sant att det faktu( att den senare tro p' det frra l ttare$

7fter att jag tror att frh'llandet (ellan de kristna (irakel9 eller jag skulle snarare s ga Aesu under och -piritistiska undrar s' utan att kunna s kert hitta en (ycket tydlig och s ker uttryck fr det$ <en ve( kan hitta s'dana i dessa saker alls o( han har in i det &ara en ofullko(lig sho8$ # undantagsfall9 de relationer so( nor(alt finns (ellan ( nniska och Gud9 h r och &orto(9 geno( fr(edling av en upphjd personlighet (an9 det vanliga ('ttet p' verskott9 erfaren e.pansion och kning utan att uppleva ett fel9 och av dessa &eror ocks' p' effekter so( verskrider de vanliga cirkeleffekter i &'de denna v rld och livet efter fro((a s tt$ -' (ed =ristus och hans (irakel$ <en undantagsfall9 ven de relationer so( fr(edlas av en individ9 d r den nor(ala &alansen av krafter lyfts9 stras p' ett s tt so( vi nu &ara i (edierna och fr(edlas av de( nyckfull9 fr detta livet och livet efter &estred likaDingenting o&servera (anifestationer$ Bndantagen i den frsta typen r sekul ra och sekul ra konsekvenser9 undantagen i den andra typen saken p' ett infall och nyfikenhet av dagen9 r =ristus ett undantag fr'n alla undantag9 vars natur kan du (ta upp s' lite so( nnu essensen av spiritualistiska undantag ner$ Gar n'gra -pirits r nachzur;h(en att de9 i st llet fr att gna sig 't (ekanisk -pooky9 so( vill fr (ja religiositet i att de &ara gillar att gra det i upp&yggliga o&servationer9 kristna upp(aningar9 h nvisningar till =risti undervisning9 v'ra &cker av h ngivenhet och so( o( de sj lva har dragit fr'n de( &iljettpris$ 4fta r det ju &ara sva((el vars k lla du &ehver ingenstans9 (en i en anda av (ediet fr att leta efter sig sj lv$ <en var det so( du vill verv ganden av typen &eroende och h'lla (edi endast via ett jordiska andar9 r fr'gan vad vi vinner (ed det9 sa((a sak so( vi kan direkt fr'n &cker so( r tillg ngliga fr alla9 vilket9 fr'n seanser plocka$ L r vi skulle snarare av dessa -prit9 efter att ha passerat i livet efter detta (ed =ristus och hans l rjungar i n r(are relation9 lite (er infor(ation o( deras jordiska liv9 lidande och dd9 o( ursprung och kthet frh'llanden av evangelierna och epistlarna9 o( den korrekta versionen och tolkning av liknelsen o( den or ttvisa ste8ard9 etc$ -' n'got fakta till v'r kunskap skulle vinnas9 och sa(tidigt ur &evis fr att (ed hj lp av spiritis( n'got att vinna fr spiritis( hittills varit skyldig$ Har dagen r tt9 s' ('ste fr alla de( och s' ('nga andra historiska fr'gor9 de v gar till kunskap i det andliga livet <innen av spken verkligen vara ppen9 (en &ara fr de( so( har konverterat till livet efter detta utan (jlighet till denna insikt s tt att (ata till&aka in i denna v rld9 och -piritis( har inte ndrat n'got i detta avseende$ * !ersonliga an rkningar. Bland de tidigare all( nna verv ganden p' spiritis( jag &efinner (ig upp(anas att l gga till fljande (er personliga an( rkningar fr en (er detaljerad frklaring av (itt erk nnande av sin aktualitet$ Tullindrivare i rapporterna9 so( han i sin ?-cientific$ 5&h? ges av Leipzig so( hlls (ed de a(erikanska (edel -lade seanser9 fruto( vittnes('l :$ :e&er och -chei&ner t nkte ven o( (itt vittnes&rd o( detta9 och jag t nker inte dra till&aka detta &evis9 &ara att det g'r (ycket (ycket (indre och nnu (indre fr (ig sj lv Det r viktigt efterso( pu&likanen fr sig sj lv och sin andra <it&eo&achtern$ 7fterso(

jag r &ara ett f'tal frst av de sessioner so( inte var &land de (est kritiska9 har varit n rvarande9 ven den ganska endast so( 'sk'dare9 fr so( en frsksledaren9 so( inte skulle ha varit tillr ckligt9 ven fr (ig sj lv9 (isst nkt fr legerde(ain (otsatsen till att vara av rungande &evis$ <en o( jag tar det jag nnu ens sett utan att kunna uppt cka ett &edr geri n r sk rpt (est upp( rksa(het9 (ed resultaten fr'n fortsatta o&servationer och verkliga e.peri(ent av (ina vetenskapliga v nner i det senare tillf llet och (ed de av de engelska forskarna tillsa((ans9 jag ocks' ta tillade att -a((a feno(en so( (an h r (isst nker ett &edr geri och fingerf rdighet9 r n'gon annanstans anges av l ro(edel so( skonades alla (isstankar i detta avseende9 av goda o&servatrer9 utvar allts' den so( tvingade vertygelsen o( (ig att jag inte ko((er att ta ut kunna s' (ycket so( jag skulle vilja det i fr'ga o( vissa freteelser$ Aa9 otroligt so( de spiritistiska fakta visas fr'n &rjan9 det skulle inne& ra9 (en enligt (in (ening9 tro p' ( nniskor och fr('ga att anges fakta geno( o&servationer9 aldrig ge upp9 h r(ed avslja all e(pirisk vetenskap9 de ville till (assan och vikten av &evisningen9 de spiritualistiska feno(en e.isterar fr aktualitet9 inte (juk$ Btan (assan av o(rstningen so( skall &eaktas9 ko((er jag &ara tala o( n'gra f' rster9 till vilken h nvisning inte &ara att ta (ig r ven n sta9 (en ocks' tids intresset ko((er sannolikt att flja de h r$ 4( (an tullindrivaren so( kan till (pas i Tyskland so( den viktigaste fretr daren fr den saklighet av spiritualistiska feno(en9 likso( jag sj lv9 so( tar n'gon o&eroende (yndighet so( o&servatr i det h r f ltet fr att slutfra9 (en hans o&servationer st'r (ed9 frklarade en dr((are so( ser vad han vill se9 s' du vill titta p'9 (en endast o( han n'gonsin har visat p' o&servationso(r'den so( s'dana9 och o( dess vackra9 &rdiga fr e.akta naturvetenskapliga uppfinningar och uppt ckter r fantasier$ 4( du fortfarande insisterar den dj rvhet (ed vilken han &ygger slutsatser p' fakta so( kan frv .las (ed d'lig o&servation av fakta9 och personlighet hans kritik jag inte vill representera9 att tr ffa (ed frd(ande av hans person9 vilket inne& r att retur slag (ed dr'p s' ja r vad han har rapporterat spiritualistiska fakta9 inte &ara fr att hans auktoritet9 (en ocks' p' den (yndighet i en (an9 s' att s ga9 i en anda av e.akt o&servation och s tt resone(ang har frkroppsligat9 :$ :e&er9 vars &er((else i detta avseende har aldrig upplevt en ut(aning till de stunder d r han spiritualistiska feno(en intr ffar fr verkligheten$ <en o( du l (nar hono( ur detta gon&lick i en d'lig o&servatr so( har g'tt fr'n en konstgrepp dupera eller en dr((are so( har l'tit sig frfras av en partiskhet till fr('n fr (ystiska saker9 innehar9 s' det r lite stark eller ganska svag9 (en nd' solidaritet (ed avslaget p' hans vittnes('l$ Fr (in del9 jag ('ste erk nna att efter att ha sett en av de skarpaste och (est rigorsa (ate(atiker9 e.peri(enten so( produceras av -lade inte &ara &ara tittat p' en hel rad (ten (ed tullindrivare och oftast -chei&ner9 utan att ta dessa i egna h nder och alla (edel haft och 'tg rder i handen9 ett ord av hans vittnes&rd o( verkligheten av spiritualistiska feno(en v ger (er fr (ig n n'got so( har varit en del av en s'dan kontrast9 talade eller skrivna9 so( sj lv s'g ingenting p' detta o(r'de9 eller har &ara en g'ng s' s'g so( du tittar jonglrer9 och so( anser sig &er ttigad h refter att tala o( o&jektiv legerde(ain$ <en :$ :e&er r &ara en acht&arster enligt flera forskare so( st'r vid sa((a noggrant

verv gande fr verkligheten av dessa feno(en9 i frh'llande till ( ngden av s'dant9 kast s' att s ga p' avst'nd (ed sten p' de(9 det vill s ga alla (jliga o&est (d grund av (isstankar (ot de( acku(uleras9 att t nka eller ens efter det att situationen inte kan t nkas9 och p' s' s tt att de har gjort n'got$ Den ytlighet ino( detta o(r'de r i alla fall (ycket (er p' sidan av disputers so( representanter fr spiritis(9 sade jag naturligtvis r knar &ara de representanter so( r utanfr av spiritis($ Aa9 spiritis( skulle vara en perversion9 so( skulle vara de (edel so( du &ehver (ot hono(9 ven perverst9 och att (an9 (en ingen & ttre plats (ot hono(9 talar fr sig sj lv att det inte finns n'got (ot hono($ 5nnars drar (an slutsatser endast till de lyckade frsken9 kasta tappande just fr att de r (isslyckade9 i sa(&and (ed spiritis( dras fr'n 5ntispiritisten slutsatser en&art fr'n (isslyckade frsk och sl nger den fra(g'ngsrika just fr att de r fra(g'ngsrika$ 4( tj nste(annen under sicherstellendsten 'tg rder Hllnersche Coder frsk i Leipzig och Breslau inte lyckades9 skulle det vara n'got p' det9 och sedan har han lyckats9 r han inget annat n konstgrepp geno( vilken alla kan i(itera hono( so( vet tricket9 &ara inte &land de( s kras geno( villkor g ller$ -' (ed allt det fra(g'ngsrika under hand av goda o&servatrse.peri(ent ino( detta o(r'de$ D 5nnars kan vi underskte i ett nytt o(r'de fr o&servation9 under vilka villkor lyckade frsk9 h r fr att skriva de( innan fruts ttningarna ges fr'n &rjan9 och o(9 till e.e(pel9 har ett frsk lyckats i frs krings frsiktighets'tg rder i (rker eller halv(rker !RL 9 skall det vara n'got efterso( han inte har lyckats i ljuset9 (en han lyckas under gynnsa((a frh'llanden9 ven i ljuset9 s'so( han r ingenting9 r han l'ngt n'gonsin lyckats$ D 7ller h'lla till frfall av den erfarenhet och do( av n'gon utredning &illigt9 h r hon anses 'lderdo(9 o( utredningen inte till fr('n fr spiritis(9 och gg h nga runt h r s(artare n hns$ D 7ller s' kan du se o( den pekar sina fingrar p' saker9 s' se till att de r ocks' d r9 var att hacka sa((a fingrar fr'n den punkten d refter9 s' (an &ehver inte leta efter det9 och skrev avhandlingar o( att ingenting att se$
!RL

Det (rka fra(g'ng spiritistiska e.peri(ent r l'g9 kanske inte s' (ycket konstigt9 o( strningen geno( en h rDv rldsliga char( utel (nas h r9 (en i all( nhet har visat sig att lyckas i en starkare effektivitet (ediet sa((a e.peri(ent ocks' i ljuset9 vilket vid svagare i (rker eller halv(rker sa(tal$

*arfr nu fresl'r ni inte tar s'dana s tt att endast den svaga9 de f' p' spiritis( visa sig9 i sj lva verket9 att (ots tta sig en (an9 so( ensa( kan vara tillr ckligt fr att di de yttranden so( inko((it till spiritis( gjorde ntligen riktigt en g'ng9 (en att tala (ed sa((a frsiktighet9 v'rd9 o(sorg9 opartiskhet9 r anst llda i dess ndrade frh'llanden9 (ed ickeDprofessionella so( professionella (edier9 s'so( det & sta av det talar fr det$ 4ch det finns n'got s'dant@ <enQ Bara det h r s ttet d r (an kan ocks' slog hono(9 (en fr tv'ngs erk nnande ledde so( avsett vederl ggning av spiritis($ 7fterso( fr(odligen ingen av de fysiker so( har frklarat efter noggrann och seris utredning av spiritis( har sannolikt t nkt fr'n &rjan n'got annat n sin

vederl ggning$ Den talande och skrivande (ot spiritualis(en g'r sin v g och spiritualis( g'r sin v g9 den tidigare v gen (en faktiskt inte krs (ot den senare9 (en &ara i fr&ig'ende9 och kontrasten ropar d rifr'n spiritis( p'g'ende h ((ar inte9 det har &evisats9 och ko((er ocks' att visa sig$ Aag har accepterat (ig p' det sista av saklighet av spiritis(9 s' det ko( inte so( n'gon (indre fr'n den tidigare uppen&ar9 inte av sy(pati fr hono(9 (en p' grund av sak och folket ('ste f' sin r tt9 runt efterso( s' (ycket r hela spiritis( skulle eli(inera varje pris9 (en priset p' sanningen i detta r fr hg$ Dagsvyn kan e.istera (ed eller utan spiritis(9 (en lagren skulle helst inte so( sa((a9 efterso(9 ven o( de r i viktiga avseenden (ter hono( och skulle ska ett std h r9 ja jag tror9 upp till vissa gr nser r verkligen i det Ns' L9 (en det str hans avvikelser inte &ara i de(9 (en hela syste(et av v'ra tidigare fynd i9 och &ara det faktu( jag vet att jag r (ed sin aktualitet ko((a till r tta so( jag & r ocks' denna onor(ala karakt ren av hans r kning9 so( han fann varken i h lsosa(t liv i sig och inte heller vetenskapen till h lsosa(t liv passar in$ Cu finns det ingen gl dje fr en fretr dare fr dag att &ehva ta p' sig en (er (rk sida till v rlden kontot$ 5tt jag l gger inte g rna (ystiska feno(en9 (in lilla &ok9 ?)' den sista dagen i 4dlehre? kunde &evisa9 nu r knar jag MO 'r9 har HendD5vesta och denna &ok r skriven9 vad det r fr (otst'ndarna so( frnekar spiritualis( p' ovanst'ende s tt kr va (er$ 33IV :tterligare ko entarer till std %r dagsvyn.

2edan fr'n &rjan har (edgivit att det var i princip &ara en hypotes9 vars dagliga uppfattning har noterat resultatet h r r att vi&rationerna av ljus9 ljud vi&rationer utver de ( nniskor och djur ljus9 ljud och att ljus9 ljud9 och endast fr'n utsidan p' ( nniskor Djur hineinerstrecke9 och det r en hypotes9 inte (indre9 och sedan den natten uppfattning grundar9 att ljusDoch ljudvi&rationer utanfr varken ljus eller ljud9 (en endast ha &efogenhet att v cka ljus och ljud k nsla i v'rt nervsyste($ Till fr('n fr den frsta hypotesen ver den andra (en gra sig g llande9 dels att den naturliga uppfattning o( ( nniskan fredrar den frsta av sig sj lva9 fr det andra9 att fr henne v rlden en trevligare syn o(edel&art &eviljas n r9 efter den andra9 tredje9 att de p' kan ytterligare &ygga en v rlds&ild so( r tillfredsst llande fr alla parter9 n vad den andra leder$ -ho8en var den viktigaste uppgiften fr den h r &oken9 och det kan inte vara en uppgift fr en kort (ening att visa det igen$ 5tt den vetenskapliga a&straktionen inte en &rist p' kvalitativ &est (dhet (edelv rdet av de frnuftiga egenskaper &elysning9 ljuder n r (an verv ger de kvantitativa villkor fr ljus och ljud rrelse till det9 var i ett s rskilt avsnitt N33L ko((er att diskuteras$ L't oss &ek nna vidare> det r inte en strikt slutsatsen att o( det finns en ljus och ljud p' ( nniskor och djur ut9 ven o( o(fattande9 (er all( nt9 att se och ('ste lyssna varelser i vilken k nslan av &elysning9 klingande faller$ =an inte ljuset lysa fr sig sj lva9 dr nka ljudet fr dig sj lv@ Ao det sades Navsnitt *$!L9 ?Den sensuella k nslan kan inte ens flyta i ett to(ru(9 det kr ver ett fre('l fr en vergripande (edvetenhet o( det?9 och den so( kan t nka ndrat sig9 han ser in i sig sj lv9 (en

han frvirrad inte detta p' engelska faktu( (ed en o&jektiv ndv ndighet$ Finns det fortfarande verkligen en vy9 enligt vilken sensuell frni((else kan flyta i ett to(ru(9 en ato( so( r ndv ndig fr att (inska endast i vi&ration fr att ge en enkel sensuell k nsla fr dig sj lv9 utan &ehov av en9 denna k nsla spel fre('l fr N 5vsnitt 33##L so( vi kallade s'dana (en den sensuella k nslan tror kunde inte fr sig sj lv ('ste$<en vad r d' h ngde fr'n hela Gud Day9 vars anspr'k p' detta krav9 eller 't(instone i sa(&and (ed det$ Faktu( r att o( antagandet o( Gud skulle &ehva frlita sig en&art p' dessa krav9 skulle de verkar &ackas nd' svag nog$ <en frst r sant9 fr det frsta att conceiva&ility av en sj lv e.isterande sig sensuell k nsla oss verkligen sv'rt9 o( alls catchy9 (edan den tidigare Nkapitel 33##L diskuterade uppfattning so( nd' tar i den9 ocks' tidigare diskuterats inv ndningar (ne och fr det andra att de (ateriella rrelser , vad ljus och ljud h ngande utanfr9 p' ett s tt analogt (ed det all( nna syste(et i v rlden verlappar varandra9 efterso( det de h nger p' oss9 att delsyste(et i v rlden9 vad so( gr var och en av oss till och (ed och fr det tredje att det all( nna (aterialet syste(et presenter till v'ra partiella s'dana o(st ndigheter j (frelsen (ed relationen och kausalitet9 fr att gra en slutsats fr'n den ena till den andra i frh'llande till den intellektuella kapacitet vad i tidigare skrifter (er n i den nuvarande av e.ekveras (ig$ <en o( du vill att alla dessa teoretiska sk l nnu inte hittat ett rungande tillr ckligt fr att (ata in ytterligare historiska och praktiska sk l9 so( enligt avsnitt en <itr;cksicht grund #39 l ggs till tron p' Gud (ed en s'dan hgsta (akten so( en allt i de ?tre (otiv och orsaker ?p'pekas att alla dessa sk l kan vi inte fly utan l ggs till priser i en teoretisk9 praktisk och historiska sa(tidigt stoppa&le v rlds&ild$ De tidigare g llde de frsta tv' grundl ggande punkter i dag Nkapitel ###L9 (en den tredje &eror inte s' (ycket (ed den tidigare tv' tillsa((ans so( en utveckling av dagen9 under hans Huziehung huvud taget r (jligt$ Den gudo(liga sinnet kan inte frst' i sa(&and utan verlappning folket (ed v rlden$ 33V. +lutsats. Aag avslutar (ed en nskan o( att du kanske inte &'da erk nner presu(tion o( en person n p'st'endet i fr'gan i attityden hos den h r &oken och att den &eslutsa(het (ed vilken den kan fre&'dar gryningen av en ljusare syn p' v rlden och representerar hj lpa till och uppfylla &e&'delsen $