BLEKINGE TEKNISKA HGSKOLA

SEKTIONEN FR TEKNIK

LABORATION 3 I ELKRETSTEORI

Laboration 3
Laboration i elkretsteori

Vxelspnningsexperiment
Namn..........................................................

Laborationsdatum: 2004-......................

Labbkvitto (genomfrd laboration): ...................................................

2003-09-10

Laboration 3 i elkretsteori

Sida 1

1 BLIVANDE INGENJRER BEHVER EXPERIMENTERA

Denna laboration pminner om laboration ett men hr anvnds vxelspnning istllet fr likspnning. Vxelspnning anvnds inte bara fr distribution av elenergi utan har stor betydelse inom svagstrmomrdet dit data och elektronik hr. De mest komplicerade signaler kan delas upp i sinuskomponenter. Laboration ett behandlade kretsar dr strmmar och spnningar r konstanta. Man brukar kalla det att kretsen befinner sig i steady state eller stationrt tillstnd p svenska. I kapitel 7 infrs begreppet AC steady state. Med det begreppet torde lroboken mena att strmmar och spnningar visserligen varierar i vxelstrmskretsar men att amplitud och fas samt kurvform r konstanta, nr alla transienter orsakade av in- och urkopplingar dtt ut. I denna laboration ingr bara experiment dr spnningar och strmmar r stationra. Transienter i vxelstrmskretsar ingr inte i kursen.

2 ML
Syftet med laboration tre r att visa att det r troligt att ett antal naturlagar gller ven fr vxelspnning, men ven att verkliga komponenter och uppkopplingar inte r ideala. Du frvntas f erfarenhet av att mta med oscilloskop samt att bli frtrogen med ACanalys i PSpice.

3 EN GOD TEORI R ANVNDBAR

Teorin ges utfrligt i kapitlen 7 och 11 i lroboken [1] och p frelsningar/videopresentationer.

4 NATUREN R MNGFACETTERAD
Multimetern oskerhet r ngot strre vid mtningar av vxelstrms- n likstrmsstorheter. P displayen anges effektivvrdet av strm och spnning.

5 FRBEREDELSEUPPGIFTER
Frberedelseuppgifterna ger Dig trning i att rkna p vxelstrmskretsar. I experimenten verifierar Du sedan att metoderna fungerar i verkligheten. Glm inte att ange enhet fr alla resultat. Gr alla berkningar manuellt med penna och papper samt anvnd PSpice fr att verifiera att resultaten blir riktiga. Resultat och utrkningar skall redovisas fr laborationshandledaren innan Du fr brja laborera.

5.1 Uppgift 1
Studera Pspicemanualen [2] sidan 2-20 till och med 2-23. Genomfr som vning exemplet. Komponentbiblioteket i studentversionen r begrnsat, varfr Du fr vlja en

C:\Documents and Settings\igu\My Documents\Undervisning\Kurser\Elkrets\Gemensamt\Labbanvisningar\Elkretslabb3.doc 200405-03 16:32:18 Ingvar Gustavsson

Sida 2

Laboration 3 i elkretsteori

diod som finns i den begrnsade versionen. AC-analys i PSpice finns ocks beskriven i avsnitt 7.9 i lroboken [1].

5.2 Uppgift 2
I avsnitt 9.4 i lroboken definieras effektivvrde. P engelska anvnder man ofta akronymen RMS Root Mean Square. I lge vxelstrmsmtning visar multimetern effektivvrde. Vi br vlja att ange alla spnningar som toppvrden eller effektivvrden. Man brukar sga att man antingen arbetar i topp- eller effektivvrdesskala. Funktiongeneratorns utspnning anges som toppvrde. Frhllandet mellan effektivvrdet och amplituden,

U rms , r konstant och benmns U max formfaktor. Berkna formfaktorn fr spnningen u (t ) = U max sin(2ft )
U rms = U max

Ledning: sin 2 ( ) =

1 cos(2 ) . 2

I den hr laborationen arbetar vi i toppvrdesskala.

5.3 Uppgift 3
Berkna spnningarna U1 U4 i kretsen i Figur 5.3.1. Ange bde amplitud och fas. Anvnd U som referensfas. Funktionsgeneratorn genererar en sinusformad spnning med frekvensen 1000 Hz och amplituden 5V.

Figur 5.3.1

C:\Documents and Settings\igu\My Documents\Undervisning\Kurser\Elkrets\Gemensamt\Labbanvisningar\Elkretslabb3.doc 200405-03 16:32:18 Ingvar Gustavsson

Laboration 3 i elkretsteori Fasfrskjutningen skall anges i frhllande till U.

U1
U2 U3 U4
U 1 U 2
U 3

Sida 3

U 4

Manuell PSpice

Kontrollera berkningarna med PSpice t ex genom att gra AC- eller transientanalys. I det frra fallet gr det bra att rita upp belopp och fas fr U1/U, U2/U etc och lsa av vrdena fr frekvensen 1000 Hz. Rita spnningarna U, U1, U2, U3 och U4 i ett visardiagram.

Ngot r fel om visardiagrammet motsger att Kirchhoffs spnningslag gller.

5.4 Uppgift 4
Berkna grnsfrekvensen och plotta bodediagrammet fr nod B i kretsen som visas i Figur 5.1.1. Bodediagram behandlas i avsnitt 11.2 i lroboken. Vlj t ex fljande punkter: f = f g [0.1; 0.2; 0.4; 0.8;1.2; 4.8;10] , ty omrdet runt grnsfrevensen r den mest intressanta delen av kurvorna.

f g , teori

Figur 5.1.1
C:\Documents and Settings\igu\My Documents\Undervisning\Kurser\Elkrets\Gemensamt\Labbanvisningar\Elkretslabb3.doc 200405-03 16:32:18 Ingvar Gustavsson

Sida 4

Laboration 3 i elkretsteori

Kontrollera berkningarna genom att gra AC-analys i PSpice. Ta med en utskrift av diagrammet. Nr Du under laborationen skall plotta det mtta bodediagrammet br Du vlja samma frekvenspunkter. Du br allts d brja med att bestmma grnsfrekvensen genom att mta p lmpligt stt. Hur br Du gra? . .

6 EXPERIMENT
D Du anvnder en funktionsgenerator kommer ofta den verkliga spnningen ver utgngen att skilja sig frn det instllda. Orsaken till detta frklaras i handhavandekursen. I fljande experiment skall Du anvnda skall Du stlla in funktionsgeneratorn s att den ger sinusformad spnning med amplituden 5 volt och frekvensen 1000 Hz dr inget annat nmns.

6.1 Experiment 1 Kirchhoffs spnningslag

Koppla upp kretsen i Figur 5.3.1 och mt samt fyll i tabellen nedan. Mt med multimetern och fyll i vrdena i tabellen. Ange vrdena som toppvrden. U U2 U3 U1 - U 2 - U 3 U1

Mt med oscilloskopet och fyll i vrden i tabellen, fasfrskjutningen skall anges i frhllande till U. U U1 U2 U 1 U 2
C:\Documents and Settings\igu\My Documents\Undervisning\Kurser\Elkrets\Gemensamt\Labbanvisningar\Elkretslabb3.doc 200405-03 16:32:18 Ingvar Gustavsson

Laboration 3 i elkretsteori

Sida 5

Rita de olika spnningarna i visardiagrammet.

Mt lngden av U3-visaren i diagrammet rknat i V dvs U 3 . Jmfr med mtningen med multimetern av U 3 ovan. Om vrdena skiljer t mera n vad som kan frklaras av oskerheten i mtningarna, vilken br vara < ca 8% V, tyder mtningarna p att Kirchhoffs spnningslag inte gller fr vxelspnning. Det r d lmpligt att gra om experimentet. Anvnd diagrammet i frberedelseuppgift 5.3 som ledning. Tnk p att du infr mtfel d du ritar i visardiagrammet, s var noggrann.
U 3 ur diagram

6.2 Experiment 2 Bode diagram

Koppla upp kretsen i Figur 5.1.1 och mt grnsfrekvensen. Utg ifrn teoretiskt vrde.

fg

Mt och plotta Bodediagrammet.

C:\Documents and Settings\igu\My Documents\Undervisning\Kurser\Elkrets\Gemensamt\Labbanvisningar\Elkretslabb3.doc 200405-03 16:32:18 Ingvar Gustavsson

Sida 6

Laboration 3 i elkretsteori

Frklarar eventuella orsaker till olikheter mellan det teoretiska bodediagrammet och det uppmtta.

7 REFERENSER 7.1 Kurslitteratur

1. J. David Irwin, Basic Engineering Circuit Analysis, Seventh edition, John Wiley & Sons Inc, New York (2002). 2. MicroSim Pspice A/D & Basics+ Users Guide, Version 8.0, June 1997, Part One.

7.2 Alternativ litteratur

1. C. Davidson, Elektriska nt, Andra upplagan, Studentlitteratur (2001), ISBN 9144-01632-8. 2. D. Johnson, Electric Circuit Analysis, Third edition, John Wiley & Sons Inc, New York (1999).

7.3 Internet lnkar

1. 2. 3. http://www.cadencepcb.com/products/downloads/PSpicestudent/default.asp http://coe.pitt.edu/courses/Labs/Software/Pspice/Student_version_8_0/PSPC AD.PDF http://www.ee.sc.edu/classes/Spring02/elct870/PSPCAD.PDF

8 UTRUSTNINGSFRTECKNING
C:\Documents and Settings\igu\My Documents\Undervisning\Kurser\Elkrets\Gemensamt\Labbanvisningar\Elkretslabb3.doc 200405-03 16:32:18 Ingvar Gustavsson