Sie sind auf Seite 1von 56

Fasader i tr fr flervningsbyggnader Jmfrelse mellan material och behandlingsmetoder

Karin Sandberg, Anna Pousette, Olov Karlsson, Bror Sundqvist

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Tr SP Rapport 2013:21

Fasader i tr fr flervningsbyggnader Jmfrelse mellan material och behandlingsmetoder


Karin Sandberg, Anna Pousette, Olov Karlsson, Bror Sundqvist

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut / SP Technical Research Institute of Sweden SP Tr / SP Wood Technology Bors Skellefte Stockholm Vxj

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, 501 15 Bors 2013 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Rapport 2013:21 ISSN 0284-5172 ISBN: 978-91-87461-06-4

Abstract Wooden facades on multi-storey buildings Comparison of materials and treatments


Wood is easy to work, easy to use and can contribute to the aesthetic design of facades. Traditionally, wooden facades have been frequently used on low-rise buildings with 1-2 stories but now wooden facades are also used on multi-storey buildings. Multi-storey buildings with wooden facades have only been built in the last 10-15 years and there is not yet much experience of the durability of the facades. Also new wooden materials, paints, fasteners, material combinations etc. are introduced on the market with little experience on the long-term performance. To build correctly from the start to get long life and durability is important as it is expensive to repair and maintain high facades. The goal of this work was to compile information about wood products and wood treatments and to give an overview of how well different materials and treatments work to achieve long maintenance intervals and low maintenance costs. For wood on faades higher than two stories also fire protection should be taken into account. Calculations were made of LCC (life cycle costs) for various wood facades and compared to facades of fiber cement boards, plaster or bricks. Some of the new wood products have been on the market only a short time and therefore, estimates for the LCC are based largely on experience from "real cases" and not on scientific articles. From an environmental and LCC perspective the wooden facade is a good option for multi-storey buildings. Cost of sprinklers may apply, but then also the great benefits of sprinklers must be evaluated. By installing sprinklers in the building the safety of the residents is raised and thus a better building is obtained. A wooden facade has low investment cost. Repainting of the facade costs in the long run and longer maintenance intervals are required to reduce LCC. An advantage is that because of the low weight the wooden facade can be prefabricated and industrially manufactured on wall elements or house volume units. Untreated wood with minimal maintenance is an inexpensive wooden facade whose appearance may vary. Wood can be left untreated, but will then become grayish to black and can get uneven color changes depending on the species and location in the faade. Paint attaches poorly on wood that has been unpainted and the wood is therefore inappropriate to paint on. New wood preservation methods are being developed and introduced to facades to make them durable (rot) without costly maintenance and /or to meet fire requirements without sprinklers. Tests will take a long time and for many of the described materials and treatments there are still references missing and no test results to verify functionality over time. The costs of the new products are currently relatively high and with uncertainty in the improvement of the properties it can be difficult to improve the LCC. This may change in the future if increased production results in lower prices and especially if verified long-term performance results in lower maintenance costs.

Key words: wooden facade, cladding, LCC, maintenance, modified wood, wood treatments

Frord
Denna rapport r finansierad av TCN (TrCentrum Norr) och CBBT (Centrum fr byggande och boende med tr). TCN r en centrumbildning vid Lule Tekniska universitet campus Skellefte, www.ltu.se/centres/TraCentrum-Norr-TCN, och CBBT r en stiftelse i Vxj, www.cbbt.se/website3/1.0.3.0/2/1/index.php. Syftet med denna rapport var att sammanstlla information om trmaterial, trskyddsbehandlingar och ytbehandlingar fr tr som underlag fr framtida fasadsystem i tr fr framfrallt flervningshus. Rapporten r sammanstlld p uppdrag av trindustrin som ville ha svar p sina frgor om vilka material och behandlingar som i dagslget finns fr att f fram bra produkter till trfasader. Det pgr mycket utveckling och det fanns behov av en genomgng av den information som fr nrvarande finns tillgnglig, fr att drigenom underltta fr industrin/kparen/byggherren etc. vid valet av material till trfasader. Rapporten r en versiktsrapport och innehller inte alla referenser inom respektive omrde. Visionen r att lngsiktigt behlla och ka anvndningen av trfasader till husbyggnader genom att utveckla fasadsystem i tr som kan anvndas fr framfrallt flervningshus i Sverige och p exportmarknader. Tack till Consultec som tillhandahllit kalkylprogrammet BidCon fr LCC-berkningarna. Tack ocks till Jran Jermer som bidragit med synpunkter p rapporten och tack till alla andra som bidragit med information till projektet. Deltagare i projektgruppen har varit: Anders Gustafsson SP Tr, Skellefte; Anders Persson Midroc; Anna Pousette SP Tr, Skellefte; Birgit stman SP Tr, Stockholm; Bror Sundqvist SP Tr, Skellefte; Elias Brag Derome; Erland Hedlund, Martinsons Kroksjn, Skellefte; Greger Lindgren/Robert Andersson, Martinsons, Bygdsiljum; Gsta Gustavsson BAC Sg & Hyvleri AB, Lule; Helena Johnsson, Lindbcks Bygg, Pite; Johan Blixt Sdra/CBBT, Vxj; Karin Sandberg SP Tr, Skellefte; Lennart Wilhelmsson, SCA, Sundsvall; Lars Lundstrm Succedo Verksamhetsutveckling, Skellefte; Lars-Erik Pettersson BAC Sg & Hyvleri AB, Lule; Olov Karlsson LTU Skellefte; Thomas Lundmark TCN Skellefte; Ulf Haglind Plusshus/Setra, Skellefte.

Sammanfattning
Tr har frdelen att det r ltt att bearbeta, enkelt att anvnda och kan bidra till estetisk utformning av fasaden. Traditionellt har trfasader varit vanliga p byggnader med 1-2 vningar, men idag anvnds trfasader p svl smhus som flervningshus. Flervningshus med trfasader brjade byggas i brjan av 2000-talet och drfr finns nnu inte s lng erfarenhet av hur trfasader klarar sig p hga hus. Det kommer ocks nya produkter, trmaterial, frger, skruvar, skivmaterial m.m. p marknaden. Flera material kombineras och stts samman p nya stt. Trfasader p hgre hus stller kade krav p hllbarhet eftersom det r dyrbart att reparera och underhlla p hg hjd. Det medfr att det fr alla fasadmaterial r viktigt att det blir rtt frn brjan och att materialens livslngd har stor betydelse. Vad ska man tnka p nr man vljer tr till ett flervningshus? Avsikten med detta arbete var att sammanstlla information om trmaterial, trskyddsbehandlingar och ytbehandlingar fr tr och att ge en verblick ver hur olika material och behandlingar fungerar fr att uppn lga underhllskostnader t.ex. genom lnga ommlningsintervall. Hllbarheten pverkas av en mngd faktorer. I och med att trmaterialet ska sitta p fasader hgre n tv vningar mste ven brandskyddet beaktas. Berkningar har ocks gjorts av LCC (livscykelkostnader) fr olika trfasadalternativ som jmfrts med fibercementskiva, putsad och tegelfasad. Underhllsintervall har baserats p erfarenheter, och fr vanliga fasadmaterial som anvnts under lng tid finns det mycket information. En del av de nya trprodukterna har funnits p marknaden endast ett kort tag och lngtidsprovningar saknas i de flesta fall. Drfr r uppskattningarna av LCC mer oskra fr dessa och baseras till stor del p verkliga fall och inte p vetenskapliga artiklar. Trfasaden r sett ur milj- och LCC-perspektiv ett bra alternativ fr flervningshus. Genom att installera sprinkler i byggnaden kan man anvnda trfasad utan begrnsningar upp till tta vningar. Kostnader fr sprinkler kan tillkomma, men d ska man ocks vrdera sprinklerns stora frdelar. Med sprinkler hjer man skerheten fr de boende och fr drmed p kpet en bttre byggnad. Det r ocks en stor frdel fr samhllet med tanke p att fler och fler ldre mnniskor bor kvar i sina lgenheter. Sverige har nyligen infrt krav p sprinkler i nybyggda srskilda vrdboenden. En trfasad har lg investeringskostnad. Ommlning av fasaden r det som kostar i det lnga loppet och fr att minska LCC erfordras lnga underhllsintervall. Fr att mjliggra detta krvs att man har en bra grundfrg och toppfrg i tillrckligt tjockt skikt frn brjan. En frdel med den mlade trfasaden r att den gr att mla om, och d gr det att byta kulr. En annan frdel med trfasaden r att den p grund av den lga vikten kan prefabriceras p industriellt tillverkade plana vggelement eller p frdiga husvolymer. Den lga vikten gr den ocks enkel att montera vid om- och tillbyggnader. Vljs obehandlat tr med minimalt underhll r trfasaden ett mycket billigt alternativ, men som utseendemssigt kan variera. Tr kan lmnas obehandlat men kommer d att bli graktigt till svart och kan f ojmna frgskiftningar beroende p trslag och lge i fasaden. Frg fster dligt p tr som sttt omlat och det r drfr olmpligt att mla p. Nya trskyddsmetoder hller p att utvecklas och introduceras fr trpanel som ska vara bestndig (mot rta) utan kostsamt underhll och/eller fr att klara brandkrav utan sprinkler. Erfarenhet efter mnga rs exponering saknas eftersom det tar lng tid och fr flera av de beskrivna materialen och behandlingarna saknas fortfarande referenser med provningsresultat fr att verifiera funktionen ver tid. Kostnaderna fr de nya produkterna r i dagslget relativt hga och med oskerheten i frbttring av egenskaperna kan det vara svrt att rkna hem LCC. Det kan ndras i framtiden om kad produktion ger lgre pris och framfrallt om verifierad lngtidsfunktion ger lgre underhllskostnader.

Innehll

1. INLEDNING ..................................................................................................................................................... 1 1.1 BAKGRUND .................................................................................................................................................... 1 1.2 BRAND ........................................................................................................................................................... 2 1.3 TRFASADERS UTFORMNING ......................................................................................................................... 2 1.4 MONTAGE ...................................................................................................................................................... 3 1.5 MILJ ............................................................................................................................................................ 4 1.6 SYFTE OCH ML ............................................................................................................................................. 4 2. FUNKTIONSKRAV OCH PROVNINGSMETODER .................................................................................. 6 2.1 FUNKTION OCH BEDMNING AV FUNKTIONSDUGLIGHET ............................................................................... 6 2.2 BIOLOGISK BESTNDIGHET ............................................................................................................................ 7 2.3 FORM- OCH DIMENSIONSSTABILITET OCH SPRICKBENGENHET ..................................................................... 8 2.4 ESTETIK ......................................................................................................................................................... 9 2.5 BRANDSKERHET .......................................................................................................................................... 9 2.6 MILJASPEKTER .......................................................................................................................................... 11 3. BESKRIVNING AV MATERIAL OCH BEHANDLINGAR ..................................................................... 12 3.1 TRMATERIAL ............................................................................................................................................. 12 3.2 TRSKYDDSBEHANDLINGAR MOT BIOLOGISK PVXT ................................................................................ 14 3.3 TRSKYDDSBEHANDLINGAR MOT RTA ...................................................................................................... 14 3.3.1 Impregnering NTR............................................................................................................................... 14 3.3.2 Impregnering med vattenlsliga silikater ............................................................................................ 15 3.3.3 Impregnering med hjlp av superkritisk koldioxid .............................................................................. 16 3.3.4 Behandling med linolja ....................................................................................................................... 17 3.4 TRMODIFIERANDE PROCESSER MOT RTA ................................................................................................. 17 3.4.1 Acetylering .......................................................................................................................................... 18 3.4.2 Furfurylering ....................................................................................................................................... 18 3.4.3 Vrmebehandling (termisk modifiering) ............................................................................................. 18 3.4.4 DMDHEU............................................................................................................................................ 19 3.5 BRANDSKYDDSBEHANDLINGAR ................................................................................................................... 19 3.5.1 Brandskyddsfrg.................................................................................................................................. 20 3.5.2 Brandskyddsimpregnering................................................................................................................... 20 3.6 YTBEHANDLINGAR ...................................................................................................................................... 21 3.7 KOSTNADER ................................................................................................................................................ 23 4. UNDERHLL OCH KOSTNADER ............................................................................................................. 25 4.1 GARANTIER FR FRG ................................................................................................................................. 26 5. JMFRELSE MELLAN MATERIAL OCH BEHANDLINGAR .......................................................... 27 5.1 KOSTNADER ................................................................................................................................................ 27 5.2 LCC (LIVSCYKELKOSTNADER) .................................................................................................................... 27 5.2.1 Trfasader jmfrt med fasader av andra fasadmaterial .................................................................... 28 5.2.2 Ngra referenser med jmfrelser mellan olika fasadmaterial ........................................................... 32 5.2.3 Trfasader med olika trmaterial och behandlingar .......................................................................... 33 6. SLUTSATSER................................................................................................................................................. 35 7. REFERENSER ................................................................................................................................................ 38 BILAGA 1. LCC-BERKNINGAR .................................................................................................................. 45

1. Inledning
1.1 Bakgrund
Traditionellt har granpanel anvnts till fasader i Sverige, och i svenskt klimat fungerar en granpanel mycket bra under de flesta frhllanden. Man vet av erfarenhet att det r mjligt att uppn en lng livslngd, 50 r eller mer. Det frutstter att man vljer bra material och dessutom ett bra frgsystem, korrekt utfrd profilering samt montage och underhll. Frdelen med tr r att det ofta r enkelt att byta ut skadade delar och mla om fasaden, vilket kan behvas om panelen skadas eller vandaliseras. Allt fler flervningshus i tr byggs med trfasader. Traditionellt har fasader av tr varit vanligast p lgre byggnader med 1-2 vningar och drfr finns inte s mycket erfarenhet av hur en trfasad klarar sig p hgre byggnader. I och med att panelen ska sitta p fasader hgre n tv vningar mste ven brandskyddet beaktas. Byggherrar och frvaltare nskar lga underhllskostnader och bra bestndighet. Bestndighet innebr att konstruktionen behller sina avsedda egenskaper och funktioner som brfrmga, styvhet och form under inverkan av utomhusklimat (temperatur, fukt, frost, UV-strlning, mekanisk ntning). Materialens frmga att motst klimatets pverkan r avgrande, men ven konstruktion och utformning, t.ex. infstningar och avslutningar, r viktiga (Englund 2010a). Byggsektorn efterfrgar alltmer standardisering och modeller fr livslngdsbedmning och livslngdsplanering. I nom ett pgende projekt WoodBuild arbetar men med att frska ta fram tillfrlitliga data fr materialegenskaperna (Englund 2010b) samt metoder fr berkning av livslngd (Thelandersson et al 2011). Fasaden pverkas av den omgivande miljn och utstts fr luftfuktighet, UV-strlning och froreningar etc. Trytan bryts ner biologiskt (rta) eller genom vittring p grund av fysikaliska och kemiska frndringar och dessa kan frekomma enskilt eller tillsammans (Zabel & Morrell 1992). En grnad timmerlada r ett exempel p en vittrad yta dr nedbrytning skett p g a vder och vind. Fysikalisk nedbrytning r en lngsam process och det kan ta ett decennium att nta bort ngra millimeter frn trytan medan rta kan frstra tr inom ngra r om frhllandena r de rtta fr rtsvamparna. Mer om biologisk bestndighet finns i kapitel 2.2. Fr att frbttra den biologiska bestndigheten kan man modifiera eller behandla tr p olika stt vilket beskrivs i kapitel 3. Traditionellt sett har inte impregnerat eller modifierat tr anvnts i ngon strre omfattning i fasadpaneler i Sverige. Mlning av en trfasad grs fr att hja det estetiska vrdet genom olika kulrer och fr att minska de fuktrelaterade rrelserna i tret. Det gr att lmna fasaden omlad men den kommer med tiden att bli silvergr och i vissa fall brun-gr eller gr-svart beroende p trslag, och frgen kan variera mellan olika sidor av huset. I en omlad panel kan sprickor uppst, framfrallt p sdersidan p grund av stora skillnader i temperatur och fukt som ger rrelser i tret. Det blir en s kallad fysikalisk nedbrytning men tret behller sig oftast friskt frn biologisk nedbrytning. Vatten har stor inverkan p bestndigheten och har flera funktioner i nedbrytningsprocessen. Nedbrytning p grund av vder och vind krver inte vatten, men tillsammans med vatten accelereras processen genom att tret snderdelas och spricker snabbare. Vatten r ett lsningsmedel som frorsakar svllning och ett medium fr transport av nringsmnen och nedbrytningsprodukter (Rowell 2005, Zabel & Morrell 1992). Tillgng till fritt vatten i cellerna r en frutsttning fr rt- och 1

blnadssvampar och drmed fr den biologiska nedbrytningen. Att begrnsa tillgngen till vatten och att tret kan torka ut mellan uppfuktningar r den viktigaste faktorn fr trets bestndigt. Konstruktionen br drfr utformas s att tret skyddas mot fuktrelaterade skador och ges mjlighet till uttorkning, dimensionsfrndringar och rrelser (Pousette & Sandberg, 2007). Ett exempel r att fasaden ska avslutas ca 300 mm ovanfr markytan fr att undvika markkontakt och vattenstnk. Om fasaden avslutas nrmare marken beaktas behov av utbytbarhet, trskyddsbehandling eller mer underhll. Ett takutsprng med stort verhng p ett lgt hus skyddar fasaden effektivt mot vatten och UV-strlning frn solen och utgr hinder fr nedbrytningen. P ett flervningshus r det betydligt svrare att uppn detta skydd frn takutsprng. Rta uppkommer normalt inte i en ventilerad trfasad eftersom det finns mjlighet fr tret att torka ut. Rta i en fasad beror p felaktig konstruktion eller ytbehandling/frgsystem, som medfr att vatten hamnar p fel stlle och inte kan torka ut.

1.2 Brand
P hga hus tillts inte 100 % trfasader om inte srskilda brandskyddstgrder vidtas. Dremot kan delar av fasaden vara i tr, t ex kan ca 20 % tr utan brandskyddsbehandling anvndas om huset inte har sprinkler. Trmaterialet ska d kombineras med t.ex. puts eller tegel dvs. material som inte r brnnbara. Tr kan anvndas mellan fnster i sidled, men inte direkt ovan fnster etc. se ven kapitel 2.5. Med sprinkler i lgenheterna kan trfasader anvndas upp till 8 vningar (Anon. 2011b, stman et al 2012). Nr en byggnad frses med boendesprinkler som kar brandskyddet kan s kallade tekniska byten utfras. Det innebr att kraven p ngon annan del av det byggnadstekniska brandskyddet kan minskas, exempelvis kan vanlig trpanel anvndas p strre ytor i fasaden (stman et al 2002a, stman et al 2002b, Nystedt & stman 2012). Brandklassade fnster kan ocks vara ett alternativ fr att kunna anvnda mer tr i fasaden. Det har anvnts i kontorshus, men fnstren mste vara lsta och det r inte s lmpligt fr bostder dr man vill kunna ppna fnster och vdra. Ett annat alternativ r att ha en flamskrm ovanfr fnster, 0,8 m, som leder flammorna lngre bort frn fasaden. Brandskyddsbehandling av fasaden r ett annat alternativ, antingen som impregnering eller ytbehandling. Behandlingarna kan urlakas vid anvndning utomhus och det impregnerade tret ska drfr anvndas tillsammans med ytbehandling, se ven kapitel 3.5. Det finns en standard med bruksklasser fr brandskyddsimpregnerat tr (SIS-CEN/TS 15912:2012, stman & Tsantaridis 2012). Det finns klasser fr inomhus- respektive utomhusanvndning (www.brandskyddattra.info).

1.3 Trfasaders utformning


Ett fasadsystem r ett system av fasadprodukter och deras montage. Trbaserade fasadmaterial kan innefatta obehandlat tr, trskyddsbehandlat tr, ytbehandlat tr, eller en kombination av alla dessa. En trfasad bestr vanligen av panel som r stende eller liggande och som fsts till trlkt med spik eller skruv. Fasadpanel tillverkas med dimensioner och profiler enligt standard SS 23 28 13 och SS 23 28 12. Frdelen r att det finns mnga kombinationsmjligheter och mnga estetiska uttryck i bde form och frg.

Panel ska vara CE-mrkt enligt SS-EN 14915. Kvalitetskontrollerade fasadpaneler var tidigare Kaunapanel som godkndes enligt Svensk kvalitetstr ekonomisk frening (som numera r nedlagd). Idag finns P-mrkning av kvalitetsskrade trpaneler dr SP certifierar enligt P-mrkningsregler (Mnsson 2012), vilket innebr att trvara, ytbehandling m.m. kontrolleras. Kvalitetskontrollerad fasadpanel beskrivs i kontentan P-mrkt grundmlad fasadpanel (Pousette et al 2011). Certifierade fretag finns p SPs webbplats, www.sp.se/sv/index/services/certprod/certprodprofil/bygg/Sidor/default.aspx. Breda limmade panelbrder tillverkas av limtr i lngder upp till 12 m (www.martinsons.se). Den synliga sidan r finsgad. Limtrpanel finns med bredderna 200 mm och 300 mm fr stende respektive liggande montering. Trbaserade skivor kan ocks anvndas p fasader (Norn et al 2006). Det finns flera typer ssom flerskiktsskiva frn Dold Puidutstus AS (www.dold-estonia.com), och plywood frn UPM (http://w3.upm-kymmene.com). Men ven fr dessa material mste dimensions- och formfrndringar samt sprickbildning beaktas. Speciellt kantfrsegling r viktig fr att frhindra fuktupptagning. Skivorna kan trskyddsbehandlas och ytbehandlas p olika stt. Exempel p andra skivsystem r Knauf Danogips P-mrkta fasadsystem (Mnsson, 2009) med ventilerad cementbaserad skiva med puts (www.byggsystem.knaufdanogips.se), cementbaserade skivor (fibercementskivor) som kan vara genomfrgade och lackade t.ex. Cembrit (www.cembrit.se) och Frontline fibercement (www.ivarssonsverige.se). Det r viktigt att ndtr p panelbrder skyddas med t.ex. oljning och/eller mlning. Konstruktionsteknisk utformning och montage pverkar det slutliga resultatet vilket inte beskrivs i denna rapport. Det finns en handbok om trfasader (Pousette et al 2007, Pousette et al 2012) samt en guide om trfasader (Pousette & Sandberg, 2008). Dessutom har det under senare tid ven kommit en avhandling om arkitektur och teknik fr trfasader (Nilsson, 2011) samt en rapport om utvndiga trfasader av gran och furu och deras bestndighet (Sandberg, 2011). I TrGuiden p Svenskt Trs hemsida (www.traguiden.se) beskrivs flera typer av fasadmaterial, fasadsystem samt fasadlsningar av tr. Tr-plast-kompositer (WPC) r material som fr sina fysikaliska egenskaper frn samverkande plastmassa och trfiber. Forskning pgr fr att ta fram miljvnliga och bestndiga tr-plastkompositer fr nya anvndningsomrden, se www.ecobuild.se. WPC-produkter anvnds framfrallt i USA till trall, som r dyrare n tryckimpregnerat tr.

1.4 Montage
Trpaneler och skivor ska monteras med ventilerad luftspalt bakom. Traditionellt har trpaneler spikats p trlkt p vggen. Det frekommer ven att man skruvar. Spikar/skruvar ska vara s lnga att de ger tillrcklig utdragshllfasthet men inte skadar bakomliggande vindskydd, se AMA Hus. ven trskivor skruvas vanligtvis fast i trlkt. Dimensionering grs enligt eurokoder och infstningar dimensioneras enligt Eurokod 5, SS-EN 1995-1-1. Spikar, skruvar, brickor och beslag ska vara korrosionsbestndiga, t.ex. av varmfrzinkat, rostfritt eller syrafast stl. Korrosionsskyddet anpassas till trmaterial och korrosivitetsklass (omgivande miljns aggressivitet) enligt SS-EN ISO 12944-2. Lrk, ek, vrmebehandlat virke och vissa tropiska trslag krver fstdon av syrafast stl fr att f lng livslngd och undvika rostrnder. ven andra

rostskyddsbelggningar frekommer p skruvar, t.ex. polyuretanbelggningar som ska vara provade och klassificerade till att klara aktuell korrosionsklass. Vid trslag med densitet ver 500 kg/m3 eller sprda trmaterial (t.ex. vrmebehandlat och furfurylerat tr) br man frborra eller anvnda borrande skruv fr att undvika sprickor. Panelndar ska spikas med ett avstnd p minst 100-150 mm frn nden fr att undvika sprickbildning i ndtr (Pousette et al 2007). Beslag kan anvndas fr dolt montage av paneler men framfrallt fr skivor. Ett system beskrivs i den sterrikiska boken Holzfassaden (Brandsttter et al 2004). Beslagen fsts p baksidan av fasadbekldnaden vilket ger en opverkad framsida utan spik- eller skruvhl. I Sverige r det inte s vanligt frekommande, ett exempel r Trhus 2001 p Bo01-omrdet i Malm, som syns lngst upp till vnster p den hr rapportens framsida.

1.5 Milj
Tr r en frnybar rvara. Virket br helst komma frn skog som r certifierad av ett oberoende certifierande organ t.ex. FSC eller PEFC. FSC (Forest Stewardship Council), se www.fsc.org, r ett internationellt skogscertifieringssystem som verkar fr att vrldens skogar brukas p ett stt som r acceptabelt ur miljmssigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. FSC har srskilda sprbarhetsregler som ska fljas. PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes), se www.pefc.org, r ocks ett internationellt system fr certifiering av skogsbruk och virkeshandel. PEFC innebr certifiering och sprning av virke frn skogsbruk vidare i frdlingskedjan, och bestr av skogscertifiering, entreprenrscertifiering och sprbarhetscertifiering. En stor del av den svenska skogen r certifierad enligt det ena eller bda systemen. Vid anvndning av tropiska trslag br man alltid kontrollera att de r certifierade. Import av utlndska trslag innebr ocks en miljpverkan frn transporten till Sverige. Tryckimpregnerat virke som har tjnat ut ska hanteras enligt anvisningar frn kommunens miljkontor och fr bara frbrnnas p godknda anlggningar. Till mlning anvnds numera mest vattenbaserade frger som r mer miljvnliga n lsningsmedelsbaserade. Frgerna innehller mnga olika mnen, bl.a. fungicider och konserveringsmedel. Inom projektet EcoBuild, se www.ecobuild.se, arbetar man med biobaserade ytbehandlingar, vilket omfattar nya ytbehandlingssystem fr trprodukter i utomhusbruk och fr produkter av modifierat tr. Frg- och lackskikt, grnsskikt och fuktprofiler i materialen studeras och med bl.a. spektroskopiska metoder. Laboratorieanalyserna stds av accelererad ldring och fltstudier. Inom EcoBuild, se www.ecobuild.se arbetar man ven med biobaserade bindemedel, svl hrdande som termoplastiska. De hrdande bindemedlen r avsedda som bindemedel i skivmaterial (spnskivor, plywood, etc.) och i andra limmade produkter. De termoplastiska bindemedlen ska framfrallt anvndas till tr-plast-kompositer.

1.6 Syfte och ml


Syftet med denna rapport var att sammanstlla information om trmaterial, trskyddsbehandlingar och ytbehandlingar fr tr som underlag fr framtida fasadsystem i tr fr framfrallt flervningshus.

Ett frsta delml var en inventering av befintliga fasadsystem samt ingende material och metoder fr framtida fasadsystem. Det andra delmlet var att ta fram underlag till kommande arbete och en ny anskan baserad p de uppgifter som framkommit i frsta delen. Vid projektstarten genomfrdes en enkt bland projektdeltagarna och resultatet blev att projektet inriktades mot trbaserade fasadmaterial och behandlingsmetoder. Inventeringen skulle omfatta i frsta hand Sverige och Skandinavien. Vanligt frekommande material i fasadsystem i Sverige skulle ing i jmfrelser baserade p LCC (livscykelkostnader). Bestndighet, brandskerhet och funktionsduglighet fr trfasader ansgs viktigast att utreda. Rapporten sammanstller information om trmaterial, trskyddsbehandlingar och ytbehandlingar fr tr och ger en verblick ver hur olika material och behandlingar fungerar.

2. Funktionskrav och provningsmetoder


2.1 Funktion och bedmning av funktionsduglighet
Definitionen av bestndighet r att konstruktionen behller sina avsedda egenskaper och funktioner som brfrmga, styvhet och form under inverkan av utomhusklimat (temperatur, fukt, frost, UVstrlning, mekanisk ntning). Vad som r funktionsdugligt kan variera och vara subjektivt. En fasadpanels huvudsakliga funktion r att skydda den bakomliggande brande konstruktionen frn vder och vind s att den r intakt. Fr att fasaden ska uppfylla sin funktion, dvs. skydda bakomvarande konstruktionen, krvs det att den r tt och/eller tillter att fukt kan transporteras bort. Fr att den ska vara tt krvs att panelen r dimensionsstabil och inte spricker. I vrsta fall kan rta uppst och drmed reduceras hllfastheten drastiskt. Rta p fasader har normalt sett ett lngsamt frlopp och beror vanligen p brister i den konstruktiva utformningen, se ven kapitel 1.1. Fasaden har ocks en viktig estetisk funktion och en trfasad kan ge mnga olika uttryck eftersom den gr att variera p mnga stt. Tr mlas framfrallt av estiska skl, dels fr att ge en kulr t fasaden och hindra tr frn att bli grtt och dels fr att minska fuktrrelser och drmed sprickbildning. Trmaterial kan vara korrosiva och fstdon utan rostskydd kan korrodera, vilket leder till fula rinnmrken p fasaden eller i vrsta fall till att fstdonen rostar snder och panelen lossnar. Rrelser i tret kan medfra att ttheten mellan brderna frsmras genom att spikar dras ut. Att bedma funktionsdugligheten ur ett estetiskt perspektiv r svrt. Det r subjektivt och i mnga fall upplevs de estetiska parametrarna som mycket viktiga, exempelvis smuts, mgel-prickar, pvxt av alger, minskad glans p ytbehandlingen, avflagning av frg och sprickor pverkar utseendet, men inte fasadens primra funktion att skydda den bakomliggande brande konstruktionen eller reducerar hllfastheten. I mnga fall kan man frbttra de estetiska parametrarna genom att underhlla fasaden med att tvtta och mla. Skadade delar kan bytas ut, spikar sls in och drmed upprttas funktionen igen. Detta grs med olika underhllsintervall och kostnader. Fr bra brandskerhet r materialval och detaljutformning viktiga. Vid en brand ut genom ett fnster fr fasadmaterialet inte bidra till att sprida branden lngs fasaden, eller mellan brandceller. Trpanel kan anvndas om srskilda tgrder vidtas som frsvrar brandens spridning. Sdana tgrder kan vara att vlja brandklassade fnster och sjlvstngande drrar eller att panelen r diskontinuerlig i horisontell riktning. Det senare innebr bland annat att utvndig trpanel inte ska utfras sammanhngande ver invndiga brandcellsgrnser, om man inte installerar sprinkler. Europeiska standarder anvnds vid brandprovning och klassificering av brandtekniska egenskaper fr byggprodukter. Funktionsduglighet kan bedmas utifrn fljande parametrar: Skyddande egenskaper: biologisk bestndighet, dimensionsstabilitet, sprickbengenhet Estetik: frgbestndighet, glanstal p ytbehandlingen, pvxt, ytbeskaffenhet Brandskerhet: skydd mot brandspridning och tid till antndning Miljaspekter: frnybar rvara, CO2-utslpp, LCA

2.2 Biologisk bestndighet


Mikroorganismer har miljkrav som varierar inom vida grnser med avseende p temperatur, ljusfrhllanden, pH eller nringsbehov fr organismerna. En typ av mikroorganismer r svampar, t.ex. mgel-, blnads-, och rtsvampar som har olika miljkrav och pverkan p tr. En schematisk sammanstllning finns i tabell 1. Tabell 1. Olika svampgruppers miljfaktorer fr att vxa i och p ved. Klla: Carling et al 1984. Frutsttningar fr angrepp av mikroorganismer Mgelsvampar
Relativ luftfuktighet > 95 % Fuktkvot i veden Temperatur 0 till 55 C Varierande optimum 2 - 10 5 - 6 optimum

Blnadssvampar
30 - 120 % -3 till 40 C 22 till 28C optimum 2-7 5.5 optimum

Rtsvampar
30 - 120 % 40 - 80 % optimum 0 till 40 C 25 till 32C optimum 21 C optimum hussvamp 2-7 5 optimum Behver ej fria kolhydrater, Kolhydrater frn cellulosa och hemicellulosa. Kvve, syre, mineralsalter, Vitamin B1

pH-vrde Nring 1

Krver kolhydrater i Krver kolhydrater i form form av fria sockerarter av fria sockerarter Kvve, mineralsalter Kan inte bryta ner cellvggen Kvve, mineralsalter, vitaminer (vissa arter)

Nring 2 vrigt 2

Kan bryta ner cellvggen s Kan bryta ner cellvggen och att hyferna kan vxa i livnra sig p dess kolhydrater och veden. drigenom reduceras hllfastheten

Utveckling och nedsmittning sker olika i mark och ovan mark. I markkontakt kan svampen bra fukt och nring frn marken genom svampens hyfer. Hur bra etableringen blir beror p trytan och om det finns nring, lmplig temperatur och vattenmngd fr sporerna eller hyferna att leva p (Findlay 1965), (Scheffer & Cowling 1966). Etableringen beror ven p frnvaro av giftiga mnen fr svampen t.ex. extraktivmnen eller kemiska mnen (Findlay 1965). Ovan mark varierar tillvxten beroende p vilka miljfaktorer som r begrnsande. Den svamp som r mest tolerant mot begrsningen kan fortstta att vxa och dominera medan andra kan sls ut. Om en av miljfaktorerna frndras kan svampens tillvxt avta eller till och med avstanna. Biologisk bestndighet kan bedmas p olika stt, dels via utomhusfrsk ovan mark eller i mark, dels som laboratoriefrsk eller verklig exponering. Resultaten redovisas p olika stt. Ngra olika metoder fr att testa biologisk bestndighet r: - Fltprovning i markontakt, som utfrs enligt SS-EN 252 under minst 5 r. - Fltmetoder ovan mark, exempelvis Lap Joint (SS-ENV 12037), L-joint (SS-EN 330), Johansson metoden (Johansson et al 1999), double layer (Rapp et al 2001). Ytterligare en metod har anvnts som kallas Nra mark eller Trall vilket innebr att provbitarna ligger p leca-block nra mark men inte i kontakt med mark (Johansson et al 2001), (Westin 2004). - Laboratorieprovning, enligt SS-EN 113, en laboratoriemetod med rtsvampar under ca 16 veckor. - Mycologg, en accelererad metod fr att utvrdera bestndighet ovan mark genom att utstta paneler fr olika sporer vid olika relativa luftfuktigheter (RF) i cykler (Blom & Bergstrm 2005). 7

Vanligaste metoderna fr att utvrdera bestndighet r genom visuell inspektion, bildbehandling, mikroskopisk utvrdering, sticktest med kniv, viktfrlust och olika hllfasthetsprovningar. Metoderna upptcker graden av rta, men bara visuell och mikrobiologisk utvrdering tar hnsyn till vilken svamp som orsakar nedbrytningen (Rberg et al 2005). Det r ven mjligt att anvnda molekylr teknik fr att identifiera svamparter direkt frn mycelet (Rberg et al 2005). Enklaste sttet att skilja friskt virke frn rtskadat virke r att knna p hrdheten med en knivspets och bryta loss en flisa, om brottet r splitsigt och fljer trets fiberriktning r virket friskt men om virket bryts tvrs virket r det rtskadat. Med knivtest kan rta upptckas vid en massfrlust p 5-10 % vilket r precis ovanfr den niv tidig rta kan upptckas med mikroskp (Wilcox 1978, 1983). Resultat frn olika metoder och underskningar kan inte direkt jmfras eftersom frsksfrhllanden kan vara olika, t.ex. temperatur, svampstam, frsksmaterial, frskstid, odlingsmedier samt olika storlekar p frsksmaterialet. Utvrdering och gradering av t.ex. missfrgande pvxt ovan mark r subjektiv och kan utvrderas p olika stt; bedmas visuellt utan hjlpmedel, med lupp eller mikroskop enligt olika skalor. Frsk genomfrs normalt p obehandlade provbitar, men ven behandlade frekommer. En provning i flt enligt SS-EN 252 ger ett tillfrlitligare resultat n en laboratorieprovning men tar lngre tid och beror p markfrhllandena. (Rberg et al 2005) har gjort en versikt ver provmetoder av naturlig bestndighet i mark och ovan mark, som visar hur komplext och svrt det r att utvrdera bestndighet och jmfra olika resultat med varandra.

2.3 Form- och dimensionsstabilitet och sprickbengenhet


Tr krymper och svller beroende p fuktkvoten i virket dvs. hur mycket vatten det r i cellvggarna. Tr r ett s.k. anisotropt material och rrelserna i tr beror p trslag och r olika stora i de tre riktningarna radiellt, tangentiellt och longitudinelllt. Sambandet mellan krympning och svllning r ett relativt linjrt frhllande beroende p fuktkvoten i virket. Den tangentiala krympningen r i allmnhet 1.5-2 ggr strre n i den radiella medan den longitudinella krympningen nstan r obetydlig (Saarman 1992). Krympningsanisotropin innebr att virke som tas ut ur en stock har olika krympning i olika riktningar och kan deformeras oregelbundet. Virkets densitet pverkar mnga egenskaper, t.ex. hllfastheten, men pverkar ven rrelser i tr och kan frorsaka deformationer och formfrndringar genom att det frekommer olika fiberstrukturer med olika krympnings- och svllningsegenskaper. rsringsriktningen har inverkan p sprickbildningen och en radiell yta (stende rsringar) r bttre n en tangentiell (liggande) sgad yta. Frbttrade egenskaper kan fs t.ex. genom att sga fram panel med s kallade stende rsringar (Sandberg 1999) och drigenom erhlls sm rrelser och lite sprickbildning. Sprickor uppstr vanligen i den mrgnra veden, ungdomsveden, eftersom den har andra krympnings-egenskaper n veden lngre ut mot barken. Sprickor uppstr lttast i ndtr eftersom vattenupptagning och -avgivning r strst dr. Drfr spelar det stor roll hur virket sgas och frn vilken del av stocken som panelen sgas. Metod fr bedmning av inre spnningar finns i SSENV 14464: 2003.

Tunna och breda paneler tenderar att spricka och formfrndras eftersom rrelserna blir stora. Standarddimensioner fr panelbrder, foderbrder, spiklkt anges i standarderna SS 23 28 13, SS 23 28 12 och SS 23 27 12. Standardprofilerna har tillrckliga dimensioner p not och spont fr att klara eventuell krympning och r profilerade fr god avrinning vid liggande montage. Dimensionsstabilitet fr tr beror p materialets fuktkvot och kan variera fr olika trmaterial. Fr modifierat tr anvnds Anti-Swelling/shrinking Efficiency (ASE) som ett mtt p modifieringens frbttring av dimensionsstabiliteten, dr svllningsvrden fre och efter behandlingen av virket jmfrs. Svllningen/krympningen kan mtas i specificerade fuktklimat eller i vatten vilket ger olika ASE. Fr kemiskt modifierade material anges ASE oftast som en funktion av procentuell viktkning, Weight Percent Gain (WPG), som skapats genom upptag av en modifierande kemikalie.

2.4 Estetik
Missfrgningar p grund av smuts, mgel eller blnadssvampar bedms i olika provningar p olika stt och r drfr svra att jmfra. Bedmningarna grs visuellt eller med mikroskop. Ngra exempel p provmetoder fr bedmning av en mlad yta r: - Provningar enligt SS-EN 927 utvrderar ytbehandlingars egenskaper och hllbarhet nr det gller t.ex. glans (provas enligt SS-EN ISO 2813), krackelering, flagning och vidhftning. Vderexponering av ytbehandlade material grs i srskilda riggar utomhus (45 lutning) enligt SSEN 927, dr materialen utstts fr solljus och regn. - Weatherometer r en accelererad provmetod fr att jmfra ytbehandlingars bestndighet men r inte avsedd att jmfra den biologiska bestndigheten. Accelererade vderprovningar i s.k. weatherometer, utfrs med solljus och regn som simuleras inom givna intervall och frhllanden. Tillstndsbedmning av utvndigt mlat tr kan gras enligt Tillman (Ekstedt & Karlsson 2011), som r en manual med mnga bilder p utseendet vid olika niver av nedbrytning av mlat tr. Beskrivningarna av de mlade ytornas kondition anvnds vid utarbetandet av underhllsprogram och underhllsinsatser fr mlade trfasader. Mer om ytbehandling beskrivs i kapitel 3.6.

2.5 Brandskerhet
Brandkrav Fasadmaterial fr enligt Boverkets byggregler inte bidra till att brand kan spridas vertikalt lngs fasaden. Trfasader kan anvndas utan begrnsning i byggnader med 1-2 vningar. Trfasader tillts ven fr hus med 38 vningar som r sprinklade. Sprinkling frhindrar vertndning av rum och drmed flammor ut genom fnster som kan sprida branden lngs fasaden till vningar ovanfr eller till takfoten (stman et al 2012). Brandspridning inom en byggnad och till nrliggande byggnader ska frhindras. Brand kan spridas p flera stt inom en byggnad t.ex. p utvndiga ytor, frn fnster till fnster, horisontellt vid balkonger och loftgngar eller i luftspalter i fasadbekldnader. Takfoten r ocks en viktig detalj fr brandspridning, och vid yttervggar som mts i innerhrn stlls krav p brandklassade fnster. Brandspridning till nrliggande byggnader beror framfrallt p utformningen av fnster, takfot, ventilationsppningar, luftspalter, verandor, terrasser, tak och bekldnader.

Brandspridning i dolda utrymmen ssom hlrum i vggar och ventilationsppningar i fasader r svra att upptcka och slcka. Brand i hlrum i vggbekldnaden klttrar uppfr fasaden och brandstopp r drfr viktiga i dolda utrymmen fr att begrnsa brandspridning. Luftspalten bakom fasadpanelen ska i byggnader med fler n tv vningar avgrnsas vid brandcellsgrns, och ska utformas s att risken fr dold brandspridning minskas. Vertikala luftspalter bakom trpanel ska frses med perforerade horisontella stlpltar som r osynliga frn utsidan. Pltarna placeras vid nedre nden av fasaden samt ovanfr fnster och mellan vningar. Installation av brandstopp ska kontrolleras under byggnadsarbetet, och det r viktigt att entreprenren har god egenkontroll och fljer kontrollplaner fr utfrandet. Dolda brandstopp kan inte kontrolleras i efterhand om inte panelen demonteras. Brandkrav fr utrymningsvgar En balkong eller loftgngen kan utgra en utrymningsvg och d br motsvarade ytskiktskrav uppfyllas. Vid en brand ut genom ett fnster fr fasadmaterialet dels inte bidra till att sprida branden lngs loftgngen s att utrymningsskerheten frsmras, dels inte sprida branden mellan brandceller. Trpanel kan anvndas om srskilda tgrder vidtas som frsvrar brandens spridning till loftgngen. Sdana tgrder kan vara att vlja brandklassade fnster och sjlvstngande drrar eller att panelen r diskontinuerlig i horisontell riktning. Det senare innebr bland annat att utvndig trpanel inte ska utfras sammanhngande ver invndiga brandcellsgrnser. Branskyddsimpregnerad/mlad fasadpanel kan anvndas, se ven kapitel 3.5. Loftgngen ska ocks vara helt tkomlig fr slckning. Utrymning av ett loftgngshus r normalt inget problem, eftersom det ofta finns tv alternativa utrymningsvgar. En finns via loftgngen och en annan via till exempel fnster med hjlp av rddningstjnsten p den frn loftgngen vnda sidan. Alternativ utformning kan anvndas, till exempel om loftgngen har minst tv oberoende trappor fr utrymning, eller om byggnaden, inklusive loftgngen, r helsprinklad. Brandskyddets bestndighet Obehandlat tr och skivmaterial av tr uppfyller kraven fr brandteknisk ytskiktsklass Euroklass Ds2, d0 (tidigare ytskiktsklass III) enligt Boverkets byggregler, BBR (Anon. 2011b). Se standard SS-EN 13501-1. Med en impregnering eller ytbehandling med brandskyddsmedel kan Euroklass B-s1, d0 eller C-s2, d0 uppns. Det behvs generellt sett stora tillsatsmngder fr att uppn tillrckligt brandskydd, vilket bidrar till att andra egenskaper hos tr kan pverkas negativt, t.ex. fuktupptagning, korrosion p metaller, mlningsbarhet och limbarhet, utseende, frg och hllfasthet. Tillsatserna r ofta vattenlsliga och hygroskopiska salter, till exempel fosfater, borater och sulfater, och har drfr en tendens att ta upp fukt och att migrera vid varierande luftfuktigheter. Detta kan ge hga fuktkvoter i brandskyddat tr och saltutfllningar p trytan. Inomhus r detta frmst ett estetiskt problem, men utomhus kan brandskyddseffekten frsvinna genom att brandskyddsmedlet lakas ur. Det finns tre bruksklasser fr brandskyddat tr, indelade med hnsyn till avsedd anvndning; kortvarig anvndning torrt inomhus, inomhus vid varierande luftfuktighet samt utomhus, t.ex. p fasader. Brandskyddat tr rekommenderas i frsta hand fr inomhusbruk. Fr utomhusbruk krvs i allmnhet att den brandskyddade trpanelen dessutom ytbehandlas med bde grund- och toppfrg, se ven kapitel 3.5. Brandskyddets bestndighet hos trbaserade produkter kan klassificeras i bruksklasser fr inomhusoch utomhusanvndning enligt teknisk specifikation, SIS-CEN/TS 15912:2012.

10

Boendesprinkler Nr det gller fasadmaterial r det risken fr brandspridning via fasaden som ska undvikas, dvs. frn en lgenhet genom fnster och upp till en annan ovanfr. Med boendesprinkler kan man frhindra vertndning och drmed risk fr brandspridning. Boendesprinkler r ett enkelt sprinklersystem som kan anslutas till byggnadens kallvattenservis. Boendesprinkler har flera positiva effekter p brandskyddet, ssom utveckling och spridning av brand och brandgas, spridning av brand till nrliggande byggnadsverk, och utrymning av personer. Boendesprinkler krver verifierad och dokumenterad installation, samt besiktning, drift och underhll. Boendesprinklers frmsta uppgift r att rdda liv. Det finns krav p boendesprinkler i bostder i Norge, dr man stller krav p sprinkleranlggningar i princip i alla bostadshus. Man menar att det ger kad tillgnglighet och skerhet fr t.ex. ldre i vanliga bostadshus, som ett alternativ till att bygga institutioner fr ldre och personer med funktionshinder. Boendesprinkler r nnu inte krav i bostder i Sverige. Sverige har nyligen infrt krav p sprinkler i nybyggda, srskilda vrdboenden.

2.6 Miljaspekter
Miljaspekter omfattar hela kedjan frn skog till frdig trprodukt, produktens anvndning samt slutligen omhndertagandet nr den tjnat ut. Miljpverkan kan berknas och bedmas med LCA (Life Cycle Assessment, Livscykelbedmning) enligt metodik i SS-EN ISO 14040. Resultatet redovisas t.ex. som en miljdeklaration fr produkten, eller som ett vrde p CO2-utslpp eller energianvndning. Resultaten anvnds vid jmfrelser mellan olika produkter, och man efterstrvar s lga vrden som mjligt.

11

3. Beskrivning av material och behandlingar


3.1 Trmaterial
Omlat virke som vderexponeras kommer i praktiken att f en fuktkvot som motsvarar jmviktsfuktkvoten utomhus, 13- 22 %, beroende p luftens relativa fuktighet ver ret. Vid montage ska virket ha en fuktkvot i mitten av detta spann fr att minska framtida rrelser och glapp. Vid mtning med resistiv fuktkvotsmtare enligt SS-EN 13183-2 ska stiften orienteras parallellt fibrerna och sls in dr hl gr minimal skada. Praktiska anvisningar och rd angende mtning av fuktkvoten finns i Fukt i tr fr byggindustrin (Esping et al 2005). Virke av barrtr utseendesorteras enligt SS-EN 1611-1 och SS-EN 1611-1/A1 i olika handelssorter. Virke av ek handelssorteras enligt SS-EN 975-1. Fr tropiska trslag saknas motsvarande klassificering i svenska och europeiska standarder. Splintved r den yttre delen i en trdstam med vattenledande celler som i det vxande trdet innehller mycket vtska. Splintveden r mindre bestndig n krnveden fr alla trslag. Krnved r den inre centrala delen i en trdstam med dda, icke vattenledande celler som brjar bildas i trdet efter ca 30-40 r. Extraktivmnen ssom terpener, hartser m.m. trnger in i cellvggarna vid krnvedsbildningen. Graden av bestndighet beror p extraktivmnena och skiljer mellan olika trslag. Ett bra materialval fr trfasader r krnved. Frdelarna med krnved r att den tar upp mindre vatten n splintved, den torkar ocks snabbare och vttiden blir drmed kortare (Sandberg 2004a, Sandberg 2009, Bergstrm & Blom 2005). Det innebr att det blir svrare fr svampar att etablera sig p trytan och tret fr dessutom mindre fuktinducerade rrelser. Vissa trslag har ven extraktivmnen som har svamphmmande effekt och vattenavvisande frmga. I Sverige r gran det vanligaste trslaget till fasadpaneler. Krnved av gran som exponeras utomhus ovan mark uppnr sllan en fuktkvot ver 25%, vilket krvs fr att blnads- och rtsvampar ska etableras, se tabell 1. Grankrnved har mindre missfrgande pvxt n splintveden och mindre pvxt jmfrt med furusplint. Krnveden har ven mindre kvistar och spricker mindre n splintveden (Sandberg 2009). Enligt klassificering av naturlig bestndighet hos krnved mot rtsvamp enligt SS-EN 350 del 1 och 2 s tillhr trslag med bst naturlig bestndighet klass 1. Trslagen i klass 5 r inte bestndiga. Gran tillhr klass 4 och furu och lrk klass 3-4. Klassindelningen baseras p frsk i markkontakt enligt SSEN 252 under minst 5 r eller enligt laboratoriemetod SS-EN 113 under ca 16 veckor. Med bda dessa provningsfrfaranden har svamparna goda frutsttningar att vxa och det r svrt att frutsga hur svamptillvxten ska relateras till anvndning ovan mark. Metoder fr att bestmma bestndighet redogrs fr i kapitel 2. Idag finns mnga metoder fr att frbttra trets egenskaper genom olika typer av trskyddsbehandlingar av splintveden s att den ska erhlla bttre egenskaper, vilket beskrivs i kapitel 3.3. Provningsresultat (Bergman & Mazur 1982) fann att medellivslngden fr gran i markkontakt var lngre fr krnved n 12

fr splintved. Till frsket anvndes provstavar 20x50x500 mm som provades i Bogesund respektive Simlngsdalen. Medelvaraktigheten beroende p frsksflt var fr splintved (gran och tall) 3,8-5 r och fr grankrnved 6,8-7,3 r. (Westin 2004) underskte medellivslngden p ministavar 8x20x200 mm vid frsksflten i Simlngsdalen, Ulltuna och Ingvallsbenning enligt SS-EN 252. Gran (krna och splint), bjrk och furusplint hade en medellivslngd p cirka 2-3 r beroende p frsksflt. Medellivslngden var fr krnved av ek 3-3,7 r, lrk (Larix decidua) 4,6- 5,6 r, Douglasgran 3,7- 5,6 r, Western Red Cedar (jttetuja, Thuja plicata) 4,1- 5,8 r och furu 5,7-5,9 r. Krnved av furu med hg halt av extraktivmnen klarade sig bttre n lrkkrna. Efter nio rs exponering utvrderades ett annat ovanmark-frsk av (Elowson et al 2003), (Bergstrm et al 2005), (Rydell et al 2005a), (Rydell et al 2005b). Efter nio r hade furukrnved en jmn, lg vattenupptagning, gran hade ngot hgre upptagning, medan furusplint hade hgst och mest varierande vattenupptagning. Det framkom att en korrekt ndtrbehandling var viktig fr att hlla en lg fuktkvot. Mlad gran kunde indelas i tv grupper, en med fuktdynamik som liknade furusplint och en som liknade den fr furukrna, vilket kan beror p skillnad i splint och krnved ven i gran. Gran har mer missfrgande pvxt p splintved n p krnved efter 1,5 r utomhus exponering (Sandberg 2004b) och samma frhllande gllde vid utvrderingen efter 5,5 r (Sandberg 2008). Frsk med Mycologg (Bergstrm et al 2005), (Blom & Bergstrm 2005), visade p skillnader mellan krna och splint. Ytans beskaffenhet (rhet) pverkar pvxten. (Hallenberg & Gilert 1986) fann att mgelpvxten var kraftigare p grovsgade ytor. (Blmer & Nussbaum 2001) noterade att en grov yta medfr en strre aktiv yta dr smuts och annat organiskt material frn omgivningen lttare kan f fste n p en finsgad yta och drav mer pvxt av mgel. Vid en senare underskning inom WoodBuild erhlls inte ngon skillnad (ingen referens n). Det pgr mycket forskning kring trmaterial och behandlingsmetoder fr tr. Det tar tid att prova och utvrdera nya metoder och att ta fram produkter. ven nr det gller hanteringen av vanligt tr pgr forskning nr det gller mgelresistens, impregnerbarhet m.m. En del resultat kommer att presenteras inom forskningsprojektet WoodBuild (se hemsida). Esping et al (1981) observerade en skillnad i missfrgande pvxt mellan gran och furu. Vid ett frsk med tre termotoleranta mgelarter som ympades p frskt virke, torkat vid hg temperatur, fann han att granvirke mglar mindre n furuvirke. Mgelbengenheten var mer n dubbelt s hg fr furu n fr gran under samma klimatfrhllanden. Vid frsket anvndes i huvudsak splintved. (Frhwald et al 2007) fann att gran som var torkat i relativt hg temperatur (80-170 C) hade relativt mer mgelpvxt n lufttorkat tr i fuktigt klimat och mer pfallande pvxt p splintved n p krnved. En bidragande orsak till att splintved har strre andel pvxt och missfrgning kan vara att vid torkning i framfrallt hga temperaturer transporteras socker och nringsmnen mot ytan. Dr kan de utgra nring fr svampar, vilket undersktes redan 1993 (Theander et al 1993, Terziev et al 1993). (Sehlstedt-Persson et al 2010) fann bland annat att torktemperaturen hade stor inverkan p mgelbengenheten fr gran men speciellt fr furu. Detta fljs upp i ett pgende projekt dr frutsttningar fr mgelskring av industriellt torkade brdor undersks.

13

3.2 Trskyddsbehandlingar mot biologisk pvxt


Tr och trprodukter kan skyddas mot blnad och mgel genom behandling med olika fungicider. De anvnds i trskyddsmedel fr impregnering eller ytbehandling av tr.

3.3 Trskyddsbehandlingar mot rta


Trskyddsbehandling r behandling med trskyddsmedel, t.ex. genom tryck- eller vakuumimpregnering, som ska skydda tret mot biologiska angrepp. ven kemisk och termisk modifiering r former av trskyddsbehandling. Det behvs generellt sett stora tillsatsmngder vid impregnering fr att uppn tillrckligt skydd. Man fr med andra ord olika resultat beroende p mngden tillsatt verksamt mne.

3.3.1 Impregnering NTR


Nordiska Trskyddsrdet (NTR) har utarbetat en branschstandard fr impregnerat tr, som beskriver fyra klasser impregnerat tr av furu, NTR/M, NTR/A, NTR/AB, NTR/B, samt NTR Gran. Rekommenderad anvndning av trskyddsklasserna r enligt tabell 2. Tabell 2 Anvndningsomrde fr respektive NTR-klasser Trskyddsklass NTR/M Anvndning Tr i marina miljer. Konstruktioner i havsvattnet p vstkusten, samt konstruktioner i mark eller vatten, dr srskilt stora krav stlls p bestndighet och hllfasthet, t.ex. fr grundplar. Tr i markkontakt. Virke i permanent kontakt med mark eller stvatten, samt konstruktioner, ven ovan mark, dr personskerheten krver att de inte frsvagas eller som kan vara svra att inspektera och byta ut. Tr ovan mark. Virke som r utsatt fr vder och vind eller kondens, men som inte r i kontakt med mark eller vatten och dr utbyte av skadade delar eller personskerheten inte r av avgrande betydelse. Utvndiga snickerier ovan mark som fnster och drrar. Utvndig panel, vindskivor, vattbrdor, spiklkt

NTR/A

NTR/AB

NTR/B NTR Gran

NTR-impregnering utfrs med NTR-godknda trskyddsmedel och med angiven mngd som ska tillfras tret fr respektive trskyddsklass. Impregneringen sker vanligen med vattenlsliga trskyddsmedel som fretrdesvis innehller koppar som aktivt mne. Medlen ska vara godknda av Kemikalieinspektionen fr att f anvndas i enlighet med EUs s kallade Biociddirektiv. Med tiden sker en viss urlakning av medlen, men hur fort det gr varierar mellan olika medel och tillmpningar. Till fasadpanel r NTR Gran enligt NTR Dokument nr 1: 2011, del 2 ett alternativ. Detta r nytt frn 2011 och oprvat i Sverige. Det finns hittills ngra impregneringsfretag som r certifierade fr den nya nordiska trskyddsklassen NTR Gran (Anon. 2011a).

14

NTR-impregnerat virke tillverkas av flera trindustrier i Sverige och vriga Norden. Totalt ca 1,3 miljon m3/r tillverkas i Sverige vid 70-talet anlggningar. Knappt hlften av virket exporteras. Garanti mot rta under 20 r lmnas till privatpersoner som kper NTR-impregnerat virke. Provningsresultat Provningar av virke impregnerat med olika trskyddsmedel har pgtt under lng tid, och nya trskyddsmedel testas allteftersom enligt gllande EN-standarder. Fltfrsk ska utfras under flera r. Svenska Trskyddsfreningens har ocks information om fltfrsk, se www.traskydd.com. Vid ett fltfrsk ovan mark enligt Horisontal double layer-metoden provades bestndighet nra mark (Westin 2004). Efter 2,5 rs exponering hade alla obehandlade provbitar angrepp av missfrgande svampar. Furukrnved, gran (krna/splint), acetylerat tr samt impregnerat med Wolmanit CX-8 och CCA hade minst pvxt, medan furusplint, vrmebehandlat tr, lrkkrna och asp hade mest. Sprickbildningen var minst i asp och strst i ek. Utvrdering av trskyddsmedel fr klass AB gjordes genom fltprovning ovan och i mark p provflt i Bors (Johansson et al 2001). Vid frsket studerades rta, pvxt av missfrgande svamp, korrosion, vderbestndighet och urlakning av aktiva mnen. Provmaterialet togs bland annat ur brdor 22x95 mm, gran var inte uppdelad i krna och splint. Efter 5 r hade furusplint hgst rtstyrkeindex drefter gran (splint/krna), furukrnved och lrk. I frsken ovan mark hade krnved av lrk angripits mer av rta n krnved av fura. Efter 5 r hade gran mindre missfrgning n furu och lrk i trallfrsket. (Edlund et al 2006) utvrderade fregende frsk efter 10 rs exponering. I markfrsket hade samtliga obehandlade prover omfattande rtangrepp efter 3 r och efter 10 r var de flesta provobjekt utdmda utom serien med lrkkrna. Det visade sig att de impregnerade proverna med ABupptagningar har begrnsad bestndighet i markkontakt. (Larsson Brelid et al 2011) utvrderade frsket efter 15 r. Tr som impregnerats med de idag anvnda kopparbaserade trskyddsmedlen fr klass AB klarar sig generellt avsevrt bttre n metallfria trskyddsmedel samt krnved av furu och lrk. Detta gller i kontakt med mark dr livslngden berknas till ca 10 r i Bors provflt. Frn ovanmark frsken bedms AB-klassificerat virke att klara sig ca 20 r utan rtskador. Vid utvrdering 2011 visade det sig att tryckimpregnerat virke hade omrden med impregneringsmissar (Trskyddsdagarna 2011). Torkningens inverkan p penetration av trskyddsmedel (Cu-HDO baserat) har studerats och dr mjliga anledningar till missar har underskts kemiskt och med hjlp av mikroskop (Sehlstedt-Persson et al 2011).

3.3.2 Impregnering med vattenlsliga silikater


Ett flertal metoder att impregnera virke som baseras p vattenlsliga salter som borater och silikater (och inte innehller koppar) introduceras fr nrvarande. Vissa av dem anvnds i kombination med andra behandlingar som t.ex. oljor. Borater har fungicid verkan, medan silikater frmst sgs fysiskt skydda veden. Man sger att vattenglas hrdar och bildar en ogenomtrnglig barrir. Huruvida detta fungerar, speciellt efter ngra torknings-svllningsccykler, finns inte ngra oberoende underskningar av. Bda typerna av mnen fungerar ven som brandskyddsmedel. Hur de ingende mnena t.ex. vattenglas fixeras till veden i den frdiga produkten r i mnga fall oklart. Det kan bland annat finnas risk att de lakas ut vid utomhusbruk samt tappar sin skyddande effekt med tiden (se nedan). Drfr krvs ngon skyddande ytbehandling fr att dessa ska ha frutsttning att fungera utomhus p lngre sikt. 15

Vattenglas (natriumsilikat) Ett stt att ka permeabiliteten hos virke genom biologisk nedbrytning i samband med impregnering och fixering av natriumsilikat (vattenglas) har patenterats av Stora Enso i Finland, som nyligen pbrjat utveckling av tekniken. Q-Treat (Kvarts-Treat) r Stora Ensos patenterade trmodifieringsmetod och frsljningsstart var under vren 2012 enligt www.storaenso.com. Q-Treatbehandlingen bestr av tre faser, en frbehandling, en behandling med natriumsilikatlsning vid en given temperatur och tryck, en efterbehandling fr att frbttra dimensionsstabiliteten och skerstlla kvarhllandet av natriumsilikatet i tret. Det behandlade virket kan ytbehandlas som vanligt tr. Rostfria skruvar ska anvndas. Avfall kan hanteras som vanligt virke. Referenser med lngtidsprovningar saknas. En liknande produkt med tr och glas r TimberSIL frn USA som finns p marknaden. Virket sgs bli dubbelt s hrt jmfrt med vanligt tr, samt fr en skyddande barrir varvid ytan blir svrare fr organismer att penetrera. De har ven provat materialets termitmotstnd enligt www.timbersil.com. Kiselbaserat trskydd OrganoWood, kiselbaserat, ger rt- och brandhmmande behandling och anvnds framfrallt som brandhmmande preparat. Enligt OrganoWood-konceptet (kiselbaserat) r brandskyddsklass fr ytbehandlad granpanel som r 22 mm eller tjockare C-s1,d0 (fr obehandlad panel B-s1,d0). Medlen torde inte ha ngon strre inverkan p dimensionsstabiliteten och drmed kvarstr risken att mlade ytor spricker vid utomhuspverkan. OrganoWood undersker fr nrvarande sdana egenskaper (vermlningsbarhet, frgsystem, dimensionsstabilitet, sprickor mm) och resultat vntas under 2013. Materialet blir dyrare n vanlig granpanel, prisexempel frn XL-bygg r 270 kr/m2. OrganoWood finns som impregnerade trprodukter (paneler och trall) av svensk furu eller gran men ven som ytbehandlingsprodukt fr bestrykning, men detta ger inte samma skydd som frdigbehandlat virke. OrganoWood-behandlat trallvirke har ven en 10-rig rtskyddsgaranti enligt www.organowood.com. Virket produceras av Bergs Timber Bitus AB.

3.3.3 Impregnering med hjlp av superkritisk koldioxid


Utveckling av processen fr impregnering med superkritisk koldioxid pgr frmst hos Superwood i Danmark. Hampen Trforarbejdning A/S, se www.superwood.dk, har utvecklat och patenterat en teknologi fr impregnering av tr utan anvndning av tungmetaller eller lsningsmedel. Vid kraftig komprimering av koldioxidgas kommer den att verg i superkritiskt tillstnd som kan liknas vid en vtska men som penetrerar t.ex. virke som en gas. I det superkritiska mediet lses godknda fungicider ssom propikonazol, tebukonazol och IPBC (jmfr vakuuminpregnering av fnster med liknande substanser) som blir kvar i virket efter processen medan koldioxiden teranvnds. Det r en torr process. Huvudprodukt fr materialet r panel. I ett TCN-projekt (Karlsson 2009) fann man att granvirke (50x100 mm) kan impregneras fullstndigt (krna och splint) med denna metod, dock uppstod det sprickor i materialet (Karlsson 2009). Utomhusfrsk visade p frekomst av trskyddsmedlen om n i lgre halter (splint och krnved) och indikerade att propikonazol och tebukonazol till viss del avlgsnades vid utomhusexponering. Detta sker i ungefrligen samma utstrckning som nr virket impregnerats p konventionellt stt. Urlakning av dessa mnen verkar bero av nederbrdens storlek. Huruvida detta ligger inom biociddirektivets ramar var inte underskt (Morsing 2004). Man kan inte se ngra vsentligt frkortade underhllsintervall fr mlat Superwood, men bestndigheten fr omlat uppskattas till 30 r.

16

Det kan nmnas att ett betydligt bttre rtmotstnd i mark kunde ses fr virke som impregnerats med vattenlsliga Scanimp KF (propikonazol och tebukonazol) fr mlat jmfrt med omlat (Larsson Brelid et al 2011). Impregneringen leder knappast till ngot vsentligt kat motstnd mot svllnings- och krympningskrafter och torde inte heller pverka brandbestndigheten. Brandklassning enligt SS-EN 13501-1 saknas. Priset fr panel med dimensionerna 32x120 mm ligger ngot hgre n tryckimpregnerat, men miljbelastningen r mindre d materialet kan tervinnas och inte krver srskild behandling eller deponi. Det r ocks billigare att transportera n tryckimpregnerat i och med att det r en torr metod dr fuktkvoten i virket bevaras vid tillverkningsprocessen (t.ex. 15%). Fuktkvoten r lmplig fr mlning med moderna vattenbaserade frger men det rekommenderas att materialet r grundmlat fre uppsttning och frdigmlning. Efter 2 rs exponering hade superkritiskt behandlad gran behllit mycket av sin naturliga frg vilket inte gllde oimpregnerad fura (Morsing 2004) vilket tyder p att grning av virket minskas eftersom biologisk pvxt frhindras av trskyddsmedlen. Superwood i Danmark anger att de anvnder granvirke och Gori SC200 (propikonazol, tebukonazol, IPBC) som trskyddsmedel enligt www.superwood.dk. De tillverkar ca 5000 m3/r fr den danska byggmarknaden, kapaciteten uppges vara 75000 m3/r.

3.3.4 Behandling med linolja


Linoljeimpregnering med linolja i strre mngder n vad som uppns med ytlig bestrykning med olja ger ett mer lngvarigt och effektivt fuktskydd. Genom vrmning, eventuellt i kombination med impregnering med vakuum eller tryck, fr oljan strre intrngning och upptagning. Tr som tagit upp olja motsvarande sin egen vikt kan inte suga ngot vatten alls. Linoljeimpregnering utfrs vanligen p furu p flera olika stt, ven med tillsatser av andra mnen, t.ex. fungicider, frgmnen och UVstabilisatorer. I och med att oljan inte i ngon strre utstrckning penetrerar in i cellvggen s kommer inte fuktrrelser att frbttras, dock kommer fuktcyklerna frskjutas p grund av den hydrofoba ytan. Priset fr materialet r likartat som fr tryckimpregnerat om miljkostnader inrknas. Uppgifter om brandklassning enligt SS-EN 13501-1 saknas. Produker som Linax, se www.bergstimber.se, dr tryckimpregnerat virke (Tanalith E7 eller Wolmanit CX-8) behandlas/impregneras med linolja kan ge ett mer vattenavsttande material. Produkten frekommer p bullerskrmar. Dock r det oklart om ett permanent dimensionsstabilt material uppns. Priset fr denna produkt r ngot hgre n fr vanligt NTR impregnerat. Trots att man frutser lnga underhllsintervall tar man inte ansvar fr mikrobiell pvxt. Dremot ges slutanvndare en 20-rig rtskyddsgaranti. Linax-panelen kan i princip vermlas med en oljefrg eller en lasyr.

3.4 Trmodifierande processer mot rta


Forskning pgr kring alternativa trskyddsmetoder, till exempel vrmebehandlat, acetylerat och furfurylerat tr, och flera produkter har lanserats p marknaden, som ska ge kad dimensionsstabilitet och kat motstnd mot rta. Hllfastheten kan pverkas liksom virkets densitet. I regel blir materialen betydligt dyrare n de vanliga NTR-impregnerade produkterna.

17

3.4.1 Acetylering
Acetylering innebr att tret tryckimpregneras med ttiksyraanhydrid och fr reagera med anhydriden under ngra timmar vid minst 120C. Resultatet blir ett ngot tyngre trmaterial i permanent svllt tillstnd med lg fuktkvot. Det r dimensionsstabilt och motstndskraftigt mot rta. Hllfastheten blir ofrndrad och virket spricker mindre n obehandlat tr. Materialet blir ngot sprdare n obehandlat p grund av reducerad jmviktsfuktkvot. Det fr en kad motstndskraft mot solljus (jmfrt med obehandlat tr) vid en acetyleringsgrad av ca 10 % eller mer. Brandklassning enligt SS-EN 13501-1 saknas. Mlning med oljebaserade eller vattenbaserade frger anges av tillverkare fungera bra och ytbehandlingar verkar vara stabilare n p vanligt tr (www.accoya.com). Materialet r svagt surt och krver drfr syrafast eller rostfri spik och skruv, och att lim och frg klarar detta. Materialet blir sprtt s att man br frborra eller anvnda borrande skruv fr att undvika sprickbildning. I Europa finns Accoya, dvs. splintved av radiatatall (Pinus radiata) frn Nya Zeeland, som behandlats genom acetylering. Det r en relativt ny produkt p marknaden. Garantitiden mot rta r 50 r utan markkontakt respektive 25 r vid markkontakt. Det r bara splintveden, inte krnan, som acetyleras. Accoya tillverkas av Accsys Technologies, ett brittiskt bolag med acetyleringsanlggning i Holland. Kapaciteten r ca 25000 m3/r.

3.4.2 Furfurylering
Furfurylering r en metod dr tret tryckimpregneras med en vattenlsning av furfurylalkohol, som tillverkas av biomassaavfall frn till exempel sockerrr eller bjrkflis. Efter torkning och hrdning (d furfurylalkoholen har polymeriserats) erhlls ett hrt, tyngre, dimensionsstabilt trmaterial som r motstndskraftigt mot rta, men som fr strre sprdhet. Hllfasthet och styvhet fr furfurylerat tr har vid provningar varit ungefr likvrdiga eller en aning lgre n fr obehandlat virke (www.kebony.com). Brandklassning enligt SS-EN 13501-1 saknas. Materialet grnar med tiden men kan mlas svl med vatten- som oljebaserade frger, men fr de sistnmnda krvs en lngre torktid. Syrafasta eller rostfria fstdon och beslag rekommenderas. Materialet blir sprtt s att man br frborra eller anvnda borrande skruv fr att undvika sprickbildning. I Norge tillverkas Kebony, se www.kebony.com. Kapaciteten r ca 20000 m3/r. Det finns i olika kvaliteter, tillverkas av barrtr (furusplint) eller lvtr (lnn). Krnvedsandelen fr furu kan variera mellan 0 och 50 %. Furfuryleringen ger tret en mrkare frg som fr Kebony att likna tropiska trslag. Kebony kostar mer n vanligt impregnerat tr men ska hlla ungefr tre gnger s lng tid enligt tillverkaren. Kebonys livscykelkostnad anges drfr bli lgre jmfrt med att kpa och underhlla behandlat eller impregnerat tr. Kebonyprodukterna r avsedda att lmnas obehandlade vilket med tiden ger en silvergr yta. Ingen ytbehandling eller underhll behvs enligt www.kebony.com.

3.4.3 Vrmebehandling (termisk modifiering)


Vrmebehandling (termisk modifiering) sker under syrefria frhllanden vid temperaturer mellan 160 och 220C. Det finns olika metoder som anvnds i t.ex. Nederlnderna, Frankrike och Tyskland. Vid vrmebehandlingen blir virket mrkare, fr mindre fuktrrelser och vid hgre temperaturer blir det mindre knsligt fr rta. Materialet blir sprdare, fr lgre hllfasthet och ska inte anvndas i brande konstruktioner eller i markkontakt. Den brunaktiga frg som vrmebehandlingen leder till r inte bestndig mot solljus utan mste skyddas (om s nskas) med ytbehandling. Lack med UVabsorbenter ger ett visst skydd men en frgmattning kan ses och om ingen ytterligare behandling grs 18

kommer materialet att grna med tiden. ven semipigmenterade oljor ger skydd mot grning. Brandklassning enligt SS-EN 13501-1 saknas. Materialet r svagt surt och krver drfr rostfri spik eller skruv. Materialet blir sprtt s att man br frborra eller anvnda borrande skruv fr att undvika sprickbildning. Stora Enso i Finland tillverkar Thermowood, se www.thermowood.fi, och Heatwood i Hudiksvall, se www.heatwood.se, r en certifierad licenstagare av Thermowood. Beskrivningar finns i ThermoWood handbook (2003). I Arvidsjaur finns HT Wood som tillverkar enligt en trycksatt process. Tillverkningen av Thermowood r ca 100 000 m3/r. Det pgr en del forskning kring vrmebehandling av virke. Processens inverkan p det vrmebehandlade virkets egenskaper ssom frg, kemi och styrka studeras, och bland annat grs jmfrelse mellan virke som behandlats i verhettad nga och i trycksatt mttad nga vid lgre behandlingstemperatur (Dagbro et al 2010). I ett TCN-projekt studeras ocks upptag av olja vid oljedoppning av hett vrmebehandlat virke samt hur detta pverkar fuktupptag och fuktrrelser fr olika trslag (Ahmed & Morn 2012).

3.4.4 DMDHEU
Impregnering och hrdning av metylolurea-derivatet DMDHEU (dimetyloldihydroxy-etylenurea, antiskrynklingsmedel fr tyger) ger en svllningsdmpande effekt genom bulkning av cellvgg (kanske tvrbindningar av vedpolymerer), vilket ska ge ett kat rtmotstnd. Behandlingen krver liksom acetylering och furfurylering generellt stora tillsatsmngder av det verksamma mnet vid impregnering; det krvs minst 20 viktprocent (WPG) fr avsedd effekt, dvs. drygt 50 % reduktion av fuktrrelser. Belmadur-modifierat tr utvecklas i Tyskland av BASF (www.basf.com) och universitetet i Gttingen. Provningar har gjorts p laboratorieniv samt ngon fltstudie. Anvndningsomrde r bl.a. till plywood och fnstervirke. Limprovningar av plywood av DMDHEUmodifierat tr har visat p kad delaminering med kade mngder av DMDHEU (Dieste A. et al 2009). Impregnering med DMDHEU kan pverka en del mekaniska egenskaper, och kombinationer med alkohol har ocks provats fr att inte frsmra egenskaperna, t.ex. E-modulen (Quiliang Fu et al 2012). DMDHEU-modifierad bok och furu har ocks provats fr termitresistens med varierat resultat (Militz et al 2011).

3.5 Brandskyddsbehandlingar
Frbrnning av tr kan hmmas p kemisk vg med s kallade brandskyddsmedel. Medlen pverkar egenskaper som tid till antndning, flamspridning samt vrme- och rkutveckling. Brandskyddsmedel har betydelse frmst fr det tidiga brandfrloppet, det vill sga tiden fram till vertndning av till exempel ett rum. Brandskyddsmedel kan tillsttas genom impregnering eller bestrykning med till exempel en grundfrg. De vanligaste brandskyddsfrgerna svller upp vid brand och isolerar drmed trytan. Det behvs generellt sett stora tillsatsmngder vid impregnering, ofta 10-20 viktprocent, fr att uppn tillrckligt brandskydd, vilket bidrar till att andra egenskaper hos tr kan pverkas negativt, t.ex. fuktupptagning, korrosion p metaller, mlningsbarhet och limbarhet, utseende, frg och hllfasthet. Tillsatserna r ofta vattenlsliga och hygroskopiska salter, till exempel fosfater, borater, silikater och sulfater, och har drfr en tendens att ta upp fukt och att migrera vid varierande luftfuktigheter. Utomhus kan brandskyddseffekten frsvinna genom att brandskyddsmedlet lakas ur och det kan bildas saltkristaller p ytan, och det ska drfr mlas. 19

Brandskyddade trprodukter med dokumenterade egenskaper presenteras p hemsidan www.brandskyddattra.info som uppdateras regelbundet. Dr presenteras trprodukter med dokumenterade egenskaper fr brandklass och bruksklass. Fr utomhusanvndning (Bruksklass EXT) behvs normalt en ytbehandling som fungerar tillsammans med den brandskyddsbehandlade trprodukten. Fr att produkter ska kunna redovisas p hemsidan krvs provningsdokumentation fr brandklass (enligt EN, IMO och/eller SP Fire 105) och bruksklass (enligt NT Fire 054 eller SISCEN/TS 15912), som inkluderar provning av fukttlighet och utomhusbestndighet. Generellt betyder sprinkler i bostder mer fr att rdda liv n en brandskyddsbehandlad fasad, eftersom branden slcks s tidigt. Att anvndande av boendesprinkler ven medfr att man kan anvnda mer vanligt tr i fasaden r en bonuseffekt av sprinklern. Furfurylering och acetylering gr ingen nytta fr brand, ev. antnds de lite tidigare om materialet fr lgre fuktkvot, brandklassning enligt SS-EN 13501-1 saknas.

3.5.1 Brandskyddsfrg
Brandskyddsfrger kan normalt inte anvndas utomhus, men Teknos har nyligen lanserat en brandskyddsfrg fr utomhusbruk. Den ska mlas ver med en toppfrg fr att skyddas. Grundmlningen utfrs industriellt med brandskyddsfrgen. Den innehller brandskyddande mnen som r olsliga i vatten. Mellan- och toppstrykning grs med vanlig frg. Brandskyddsfrg kan eventuellt vara tillfrlitligare att anvnda n impregnering eftersom den kan lagas och bttras p plats och lakas inte ur, men det krvs mycket frg och det r viktigt att frvaltare/mlare har god kunskap om frg och underhllskrav. Vid ommlning ska man grundmla p nytt med brandskyddande frg, men det kan vara svrt fr bostadsfretagen att veta vilken frg huset r mlat med. Specialutbildade mlarfretag br drfr knytas till renovering av fasaden. De kan gra analys av grundmlning, ev. skrapa och lgga p nytt. Teknos i Norge utbildar mlarmstare fr mlning, ommlning, rliga inspektioner av fasader m.m. Mlningen blir dyrare n med vanlig frg. Frgen kostar ca 180 kr/l, dvs. ca 50-60 kr/m2. Fyllmedel i frgen r ersatt av brandhmmare, och fungicider mot mgel och rta ingr. Brandskyddsfrgen lggs p i lager med 250-350 g/m2 vt film, och blir 110-120 m, dvs. vilket kan jmfras med 60 m grundfrg fr den P-mrkta panelen. Funktion och kvalitet r viktig, och det motiverar att dyra bindemedel anvnds eftersom produkterna ska brukas lnge och ska rdda liv. Brandhmmaren r vit, men frgen kan tonas. Kulrerna p grundfrgen blir d pastellfrgad, men med mellanstrykning erhlls sedan rtt kulr. Panelen levereras vanligen med grund- och mellanstrykning till bygget. D erhlls skydd fr grundmlningen s att brandhmmaren finns kvar. Mlerifretaget kan justera med grundfrg p ev. skador som uppstr vid transport och montage. Bedmning av den lngsiktiga funktionen r svr. Accelererade provningar fr EXT-klassning (utomhus-klass) utfrs i laboratorium, men relationen mellan flt- och laboratorieprovning r osker. Fltfrsk i upp till sex r utan underhll visar bra resultat visuellt, men den brandtekniska effekten r nnu inte utvrderad.

3.5.2 Brandskyddsimpregnering
Det finns fretag som sljer impregneringsvtskor fr brandskydd och de som sljer brandskyddsimpregnerad fasadpanel. Woodsafe i Vsters, har produkter av tr och plywood som har klarat en del provningar. Impregneringsvtskan Dricon kommer frn det engelska fretaget Lonza som sljer impregneringsvtskor. Moelven sljer brandskyddsimpregnerade trprodukter. Brandklassen 20

provas fr materialet och sedan ska mlning med olika frger inte pverka egenskaperna. Provningar utfrs med brandprovning utan och med accelererad ldring, och vid jmfrelse ska brandproven ge samma resultat fr att visa att behandlingen klarar utomhusmilj. Brandskyddsimpregnering ska kompletteras med mlning och det krvs kortare intervaller fr ommlning av brandskyddsimpregnering fr att skerstlla att brandskyddet finns kvar. Hllbarheten r ca 2 r utan mlning och ca 5 r med frg (gr inte att gra om impregneringen). Utomhus r det svrt, det lakas ut och kan bildas saltkristaller p ytan. Fr att brandskra trmaterial finns en hel del processer som i regel har sina begrnsningar i att de inte tl vder utan lakas succesivt ur materialet (FirePro-Osmose, Dricon, D-Blaze, Pyro-Guard). Bitus Firex innehller bl a vattenlsliga polymerer och ammonium-polyfosfater och skyddar tr mot brand utomhus frutsatt att det r mlat s att brandskyddmedlet inte trnger ut i ytan (B-s2,d0). Enligt Organowood-konceptet (kiselbaserat) r brandskyddsklass fr ytbehandlad granpanel som r 22 mm eller tjockare C-s1,d0 (fr obehandlad panel D-s2,d0), se ven kapitel 2.5. Medlen har antagligen inte ngon strre inverkan p dimensionsstabiliteten och drmed kvarstr risken att mlade ytor spricker vid utomhuspverkan. Organowood undersker fr nrvarande sdana egenskaper (vermlningsbarhet, frgsystem, dimensionsstabilitet, sprickor mm) och resultat vntas under 2013. Organowood lovar mycket men har inte bevisat att det fungerar mot brand eller mikroorganismer. Se ven kapitel 3.3.2. Vattenglasimpregnerat, t.ex. produkten TimberSIL medfr att bra brandklass r mjlig, men vriga egenskaper kan vara svra att upprtthlla. Alkaliska produkter riskerar att bryta ned tret, ytor blir svra att ytbehandla och limma, och drmed blir det kanske svrt att bibehlla effekten. Vattenglas kan vara ett miljmssigt bra alternativ. Stora Enso har ocks brjat tillverka vattenglasimpregnerat, behandlingen ger brandskydd, men ingen dimensionsstabilitet erhlls eftersom det svller som furu. Bestndigheten utomhus kan vara begrnsad och har inte dokumenterats. Ett antal brandskyddsbehandlade produkter har provats under tio r, dels fem kommersiella produkter och 16 produkter under utveckling, samt en obehandlad referens (stman & Tsantaridis 2011). Fyra mlningssystem ingick ocks, alkydfrg, rd slamfrg, linolja respektive trolja. Resultatet efter accelererade ldringstest och naturlig exponering var att de hygroskopiska egenskaperna (fuktkvoten) fr de flesta produkterna var samma som fr obehandlat tr, brandskyddet kunde behllas om tillrcklig mngd medel bibehlls, men de flesta miste brandskyddet vid utomhusexponering, frgsystemen bidrog i hg grad till att bibehlla den brandskyddande effekten.

3.6 Ytbehandlingar
Ytbehandling av tr grs av estetiska skl, dvs. fr att det ska se snyggt ut. Men ocks fr att minska fuktupptagningen och drmed rrelser i tret. Tr som inte mlas blir grtt. En omlad yta r inte lmplig att mla p eftersom de yttre trfibrerna r nedbrutna och frgen fster dligt p ytan. Det finns olika stt att skydda ytan p tret, och behandlingarna pverkar hur slitaget och underhllsbehovet blir samt hantering och applicering. Idag r frgerna vattenbaserade. Ytbehandling med tckande frg omfattar i regel ett system av olika behandlingar dr var och en har sin funktion. Grundningen har till uppgift att minska fuktupptagningen, stabilisera trytan och ge god vidhftning fr nsta steg i behandlingssystemet. Ingen ytbehandling r helt tt, och om det uppstr sprickor kan fukt komma in i tret. Det r drfr viktigt med grundolja och grundfrg s att tret tl fukt bttre. Med tiden minskar behandlingens tthet. En bra ytbehandling ska drfr vara vattenavvisande, men 21

tillrckligt diffusionsppen fr att eventuell fukt som kommer in ska kunna diffundera ut. Diffusionsttheten beror p bindemedel och pigment och behandlingens tjocklek. Kulren har ocks betydelse fr trets fuktkvot; mrka ytor kan ha ett par procent lgre fuktkvot eftersom de vrms upp mer av solstrlningen n ljusa. Fr mlade fasader ska frgen eller grundoljan innehlla fungicid fr att motverka mgelprickar p trfasader. En norsk rapport (Jacobsen, 2006) innehller provningsresultat fr ytbehandlingar p olika impregnerade och modifierade trmaterial. Bde fltprovningar och accelererade provningar ingick, och man studerade biologisk pvxt och fuktkvot. Dr konstaterades att industriell ytbehandling med nya vattenbaserade frger hade mycket god hllbarhet, och jmfrt med traditionell alkydoljemlning hade de lika bra eller bttre utomhusegenskaper. Olika behandlingar eller impregneringar fre mlningen pverkade inte ytbehandlingens hllbarhet. Man provade vanlig granpanel, samt panel av furu eller gran med metallfri rthmmande impregnering (Scanimp, superkritisk CO2), samt ven med brandhmmande medel (Pres10 + FireGuard). Dessutom ingick furfurylerat tr (VisorWood). Folksam har genomfrt provning av frger fr att underska effekten av klimatet (Hjort 2012). Provningarna har genomfrts p fyra olika platser i landet: Alnarp utanfr Malm, Bors, Uppsala och Vindeln utanfr Ume. Frgerna bedms vad gller mgel- och algpvxt, krackelering och avflagning. Provningen har visat att smhus i vstra och sdra Sverige lper strre risk att drabbas av mgelpvxt n i andra delar av landet. De flesta frger som testades har varit miljanpassade, vattenburna frger. Provningarna kan ses som ett jmfrande test, dr trmaterialet har varit likvrdigt, mlningsbetingelserna gynnsamma och kontrollerade samt exponeringssituationen realistisk, vilket gr det mjligt att rangordna frgerna med avseende p de underskta parametrarna. Trolja Tr utomhus som man inte avser att mla kan behandlas med en trolja fr att uttorkning, vattenupptagning, form- och dimensionsfrndringar, sprickbildning och missfrgning ska motverkas. Ytbehandling med trolja ger en tillflligt vattenavvisande yta. Behandlingen br drfr utfras regelbundet, minst en gng per r fr att ha effekt. Trolja kan dessutom vara brare av fungicider som ger skydd mot pvxt. Numera r det vanligt att anvnda olja i vattenemulsion, i stllet fr lsningsmedel (flyktiga organiska lsningsmedel, t.ex. lacknafta). Jrnvitriol Jrnvitriol anvnds fr att ge tret en gr/grngr yta, liknande naturligt grnat virke. I utsatta omrden kan man efterbehandla med opigmenterad trolja. Jrnvitriolbehandlat tr uppfr sig i princip som obehandlat virke, eftersom jrnvitriol inte skyddar mot fukt eller solens UV-ljus. Behandlingen krver att spik, skruv och beslag r rostfria och jrnvitriol kan missfrga nrliggande golvytor och pltbeslag vid urlakning. Slamfrg Slamfrg r ltt att applicera. Bst resultat erhlls vid pfring med en pensel. Frgen krver en sgad, ohyvlad yta fr att f bra vidhftning. Vid ommlning krver den endast lite frarbete. Slamfrg r genomslpplig fr fukt, och virket kan suga fukt vid regn och dagg, men det kan ocks torka ut. Frgpigmentet skyddar mot solens UV-ljus. Frgen kan endast anvndas p sgade, omlade eller tidigare slamfrgsmlade ytor. Eftersom den kan frga av sig rekommenderas den inte i offentliga miljer dr man kommer nra den. Lasyrfrg Lasyrfrg kan vara transparent eller tckande. Skillnaden bestr i mngden pigment som frgen innehller. Mngden pigment pverkar skyddet mot solens UV-strlar och om tret brjar grna. 22

Lasyrfrg ger ett tunt frgskikt som r relativt vderknsligt och krver ofta terkommande underhll. Tidigare laserat tr stryks med frgls eller svagt frgad lasyr i samma kulr. Tckfrg En systemmlning med tckfrg har hg pigmenthalt. Mlningen bestr av grundning fljd av toppmlning. Det finns flera typer av tckfrger; linoljefrg, alkydoljefrg och akrylatfrg. Tckande frg ska mlas p frsk, nytillverkad och icke exponerad tryta, eftersom trytor som exponerats fr sol och regn frndras och ger smre vidhftning. Grundningen ska i frsta hand minska virkets upptagning av vatten. Den br kompletteras med en behandling med penetrerande grundolja fre grundmlning, speciellt p ndtrytor. Toppmlningen ska ge nskad kulr och skydda grundningen och virket frn att brytas ned. Man br flja tillverkarens rekommendationer fr grundning och toppmlning fr respektive mlningssystem. Nanofrg Utveckling pgr med nanofrger fr bttre bestndighet och ett bttre skydd mot alger och pvxter n med vanlig frg. I frger kan nanoteknologi anvndas fr att aktivt hlla de mlade ytorna rena. Andelen nanopartiklar ska vara hg och partiklarna ska vara arrangerade s att frgfilmen ger den nskade effekten. En nanostrukturerad frgyta frsvrar fr smuts att fastna och medfr att regnvatten kan sklja rent ytan. Den smuts som eventuellt blir kvar bryts ned av solljusets fotokatalyseffekt. Denna teknik anvnds till putsfasader, t.ex. av frgtillverkaren Caparol. Fr tr pgr utvecklingsarbete fr frbttrad UV- och temperaturresistens, men det finns frgor gllande lngtidsprestanda och livslngd. Brandskyddsfrg Se kapitel 3.5.1. Underhllsintervall Underhllsintervall och behov av frarbete beror p vilken typ av frg och seystem som har valts. Se kapitel 4.

3.7 Kostnader
Tabell 3 visar cirka-priser fr olika material. Tabellen r inte heltckande; utver de nedan beskrivna produkterna finns andra trslag. Vissa av produkterna nedan finns i ringa eller ingen kommersiell skala i Sverige. Priserna r en genomsnittlig uppskattning p marknaden. Lokala variationer kan frekomma.

23

Tabell 3 Prisjmfrelse trskyddsbehandlingar. Klla fr uppgifterna under kolumnerna metod/tr och ca pris: Jran Jermer, SP Tr. Metod/tr Dagens impregnering (NTR) Linogard (linoljeimp) Vrmebehandlat Linax (impregnering + linoljebehandling) Krnvirke/Lrktr Massaranaduba (tropiskt lvtr) Kebony (furfurylerat tr) Cumaru (tropiskt lvtr) Accoya (acetylerat tr) Tr-plast-komposit (WPC) OrganoWood (silikat) Superwood (superkritisk CO2) Ca pris/ lpm 16-20 kr 28 kr 49 kr 29 kr 35 kr 60 kr 70 kr 100 kr 100 kr 102 kr 30-40 kr 27 kr Ca pris/ lpm inklusive miljpslag 24-28 kr 28 kr 49 kr 37 kr 35 kr 60 kr 70 kr 100 kr 100 kr 102 kr 30-40 kr 27 kr

24

4. Underhll och kostnader


Beroende p frg och system varierar behovet av underhll, men ocks graden av frarbete innan ommlning. Vilka frger som kan anvndas vid ommlning bestms av den gamla ytbehandlingen. Tabell 4. Frgkombinationer vid ommlning av trfasader. Klla: TrGuiden
Befintlig frg Linoljefrg Alkydoljefrg Akrylatfrg Slamfrg Lasyrfrg Linoljefrg lmplig mjlig mjlig Alkydoljefrg mjlig lmplig mjlig Ommlningsfrg Akrylatfrg mjlig lmplig lmplig mjlig Slamfrg lmplig Lasyrfrg lmplig

Det r svrt att uppskatta livslngd och underhll fr nya produkter dr det saknas erfarenheter frn anvndningen. Kanua var namnet p en tidigare panelprodukt som var en kvalitetsmrkt, frdiggrundad trpanel som brjade tillverkas under 1990-talet. Den tillverkades med hga krav p tillverkningsprocessen samt p trmaterialet och mlningen. Fr att samla erfarenheter och flja upp resultatet gjordes en mindre underskning av ngra byggnadsobjekt med kvalitetsmrkt, frdiggrundad Kauna- granpanel. Det skulle ge underlag fr bedmningen av behov av underhll. Vid en genomgng hittades ett tiotal byggnadsobjekt med Kauna-panel att flja upp som Erland Hedlund frn Martinsons och Jan Ekstedt f.d. SP Trtek hade information om. Rundringning genomfrdes fr att samla information om underhll/ommlning hade varit ndvndigt under de 12-15 r som panelen hade suttit p vggen. Det var svrt att hitta fram till rtt personer p grund av garbyten och/eller ny personal. I detta projekt hade vi inte mjlighet att lgga resurser p att genomfra en inspektion och flja upp detta ordentligt. Information om ngra objekt: Villa i Stockholm; Kauna-panel med Dickursby oljegrund monterad och mlad ett toppvarv med akrylatfrg r 2000 (borde ha varit tv lager). Fasaden har inte tvttats eller bttringsmlats fre ommlning 2010. Det fanns inte ngot mgel eller rta. Mellanskogs kontor i Uppsala, numera med Wasakronan som gare; panelen ser bra ut. Fredells trvaror, Nacka; ingen ommlning har utfrts sedan uppsttning 2000, de har rlig versyn, och lite mindre tgrder r utfrda vid fnster och ndtr. De planerar ommlning r 2020. Lotsen femvningshus i Ursviken, Skellefte, byggdes 1998 och mlades med slamfrg. Ommlades 2009. Campushallen, Skellefte, slamfrg, byggt 2003; snart dags att mla om enligt Skellefte kommuns fastighetsbolag Polaris som r gare.

Allmnt verkade de flesta efter drygt 10 r njda med sina trfasader och man anser att man har litet underhllsbehov. Slamfrgen verkar klara sig cirka 10-11 r innan frsta ommlning krvs. Numera finns mjlighet fr certifiering och Pmrkning av kvalitetskontrollerad, grundmlad ytterpanel, ett mrkningssystem dr SP r utfrdare. Mlningen utfrs industriellt enligt frgleverantrernas anvisningar. P-mrkt panel r den som ligger nrmast Kauna-panelen. Grundningen p Kauna-panelen utfrdes med lsningsmedelsbaserade produkter, medan man idag anvnder vattenburna system. 25

I kapitel 5 beskrivs LCC (livscykelkostnader) och antaganden om underhll fr de olika fasadamaterialen puts, tegel etc.

4.1 Garantier fr frg


Alcro och Beckers har Branschgaranti AB som ger garanti mellan 2-10 r. Denna bestms tillsammans med kunden och utfrandefretaget. Underhllsavtal kan ing. De flesta frgleverantrer rekommenderar ett ytbehandlingssystem fr att uppn bsta resultat betrffande bestndighet och bra utseende under lng tid. Det finns ingen tydlig generell garanti fr ett mlningssystems funktionsduglighet men enskilda avtal kan skapas med kontrakt om garanterad funktionstid om underhll och tgrder fljs. I allmnhet ligger dessa avtal p 10 15 r beroende p system, utfrande, underhll etc. I dessa ingr ett underhllsintervall p oftast 2 3 r med tvttning och bttring. Det vanligaste r en initial behandling med en olja fr att tta ndtr och andra vderutsatta delar av fasaden fljd av en behandling med grundfrg fr att frsluta ytan. Drefter fljer en mellanstrykning och/eller en toppstrykning av en tckfrg beroende p leverantr och slutliga krav. Idag anvnds vattenburna system. Grundfrgen r oftast en alkydbaserad produkt och mellan-/ toppfrgen r oftast akrylatbaserad men alkydbaserad finns ocks likvl som hybridsystem av dessa. Fr bsta resultat rekommenderas oftast frgsystem med en industriell grundmlning av paneler och fasadelement med grundolja och grundfrg. Slutmlningen utfrs sedan p byggplatsen. Ibland ingr ven att en mellanstrykning av panelerna utfrs industriellt, och bara en toppstrykning utfrs p byggplatsen med tckfrg efter de instruktioner som ges. Det finns ocks frgsystem fr enbart pfring p byggplats. Frgtillverkarna utvecklar sina frgsystem kontinuerligt och sammantaget s grs en hel del inom omrdet med akrylatbaserade tckfrger men ven andra frgsystem nmns. Det mesta i arbetena r affrshemligheter. De frvntade framstegen verkar vara marginella och eventuella avtalsbestmda garantier p 15 20 r inkluderande underhll nmns men bedms nd vara oskra. En bidragande orsak till frkortad livslngd r spikning och faststtning som ger verkan/skador p frgskiktet. En frbttrad monteringsteknik av paneler och fasadelement som inte ger denna verkan borde frlnga den mlade trfasadens livslngd. Ny teknologi fr frger ssom nanopartiklar, UV-ljus-inhibitorer, bindemedel etc. kan frbttra livslngden och funktionsdugligheten fr mlade trfasader men resultat och erfarenheter av detta r idag knapphndiga. En trleverantr hade ett garantitagande p 12 r tillsammans med frgleverantr nr det gller att frgen sitter fast och att det inte r rta under frgen m.m. Garantin krver rlig egenkontroll och att uppkomna skador ses om kontinuerligt. P-mrkt, grundmlad panel som sedan mellanstryks och toppmlas br ha ommlningsintervall p 12-15 r. Utfrande och spikning r ocks viktigt fr bestndighet och underhllsbehov, om man bygger industriellt inomhus eller ute p byggarbetsplats.

26

5. Jmfrelse mellan material och behandlingar


Olika trmaterial kan kombineras med olika trskyddsbehandlingar och ytbehandlingar. Det finns inte s mnga referenser som beskriver fasadpaneler med de nya trmaterialen och behandlingarna med avseende p funktionsduglighet nr det gller brand, bestndighet, dimensionsstabilitet, estetik, korrosion p fstdon och beslag och underhllsintervall. Mnga behandlingsmetoder r jmfrelsevis nya och provningar i flt har relativt nyligen pbrjats. Byggnader fr olika skador beroende p byggnadstyp, material och utfrande. Skadorna kan bero p bl.a. fuktigt klimat s att fasaderna har svrt att torka, konstruktions- eller utfrandefel, vandalism. Livslngd kan definieras p olika stt, till exempel som teknisk, ekonomisk, estetisk, funktionell eller verklig beroende p sammanhanget, se kapitel 2. Enligt Boverket menas med ekonomiskt rimlig livslngd den tid som byggnaden och dess delar inklusive installationer r planerade att fungera under frutsttning av normalt underhll. Byggnaden ska underhllas s att de tekniska egenskaperna i huvudsak bevaras och byggnadens yttre hlls i ett vrdat skick. Byggnadens gare ansvarar fr drift och frvaltning och det br finnas en plan fr periodiskt underhll redan nr byggnaden tas i bruk. Noggrannhet och kvalitet vid uppfrandet, geografiskt lge samt typ och frekvens av underhll r ngra exempel p frutsttningar som kan ge olika livslngd. Graden av renovering, t.ex. omfogning av en tegelfasad, kan skilja beroende p geografisk placering och vggens vderstreck. Regelbunden underhllsbesiktning r viktig som underlag fr en bra underhllsplan. Vid uppfljningar p verkliga byggnadsobjekt r det mnga gnger svrt att f fram uppgifter p tidpunkt och omfattning av utfrt underhll. I TrGuiden anges som vgledning en livscykel p ca 60 r fr fasader av tckmlad trpanel, men det finns ocks mnga hus med ldre trpanel. Valet av fasadens livslngd pverkar utfallet av LCC-berkningarna.

5.1 Kostnader
Underlag fr LCC beskrivs i bilaga 1. De redovisade kostnaderna avser en fasadyta (1 m2) utan fnster, drrar, hrn, m.m. Det r mnga faktorer som pverkar investeringskostnaden, ssom byggplatsen, byggmetoden, val av material och utfrande, utformningen av t.ex. fnsterppningar, graden av frtillverkning m.m. Om man rknar in fnsterppningar, knutar m.m. kan kostnaderna skilja beroende p byggnadens storlek och form. Tegelfasader med stora fnster fr exempelvis kade kostnader genom balkarna ver fnstret. Kostnaderna fr montaget r ocks svra att jmfra eftersom en trpanel kan monteras och mlas industriellt i fabriken medan en stenfasad alltid monteras p plats. Lngden p tidsperioden som LCC-analysen omfattar kommer att pverka vilka kostnader som ingr. Om berkningen omfattar 50 r ingr inte utbyte av hela fasaden om det t.ex. kan antas efter 60 r.

5.2 LCC (Livscykelkostnader)


LCC (Life Cycle Cost, Livscykelkostnader) har berknats fr trfasader med olika material och behandlingar, samt som jmfrelse fr fasader med puts, tegel och fibercementskivor. En LCC-analys ger nuvrdet av den totala kostnaden fr en investering och anvnds ofta fr att bedma vilket av flera alternativ som ger den bsta totalekonomin. Detta kan vara anvndbart, t.ex. vid val mellan olika lsningar. Man kan till exempel jmfra ett billigare material som frvntas ge mer underhll med ett dyrare material som frvntas ge en lgre underhllskostnad. Livstidskostnaden berknas som investeringskostnaden plus nuvrdet av allt underhll under en bestmd livstid. 27

LCC-analyser baseras p erfarenheter om investeringskostnader och underhllsbehov. Investeringskostnaden kan tas fram utifrn dagens priser och frhllanden. Men fr nya oprvade material eller konstruktioner r framtiden oviss, och LCC bygger drfr p mnga uppskattningar av framtida underhllskostnader. Nedan jmfrs ett antal fasadmaterial med LCC-analyser under fljande frutsttningar: Mlet r att jmfra olika alternativ med en enkel LCC-modell Nuvrdesmetoden anvnds, dr alla kostnader rknas tillbaka till r noll (tidpunkten fr investeringen) med hjlp av en antagen kalkylrnta, och summeras ver hela livslngden. Ekonomiska frutsttningar r kalkylrnta 4 %, kalkylperiod 50 r. Livslngd fr material, underhllsperioder och insatser vljs enligt referenser eller tidigare beskrivningar. Fasaden ska fungera alla dagar ret om, strningar fr boende vid underhllsarbete och rivning vid periodens slut tas inte med. Investeringskostnader fr material och arbete, underhllsintervall och krav p rengring, ommlning, utbyte etc. har bestmts enligt fljande (se ven bilaga 1): Investeringskostnader fr fasadmaterialen 1-5 har tagits frn Consultecs kalkylprogram BidCon, samt frn referenser, byggfretag och materialleverantrer. Fr trfasadmaterialen 6-10 har materialkostnaden uppskattats utifrn insamlade data och uppgifter som framkommit och redovisas i rapporten gllande kostnader, underhllsintervall m.m. Arbetskostnader m.m. har antagits enligt trfasader 1-2. Fr varje fasadmaterial har underhllskostnader och intervall antagits enligt insamlade erfarenheter och referenser. Underhllsintervall r uppskattningar och de kan variera mycket beroende p t.ex. estetiska krav, geografiskt lge, vderstreck m.m. Sprinklerkostnaden r en uppskattning, eftersom den beror p husets utformning och storlek. En boendesprinkler placeras per 10-12 m2 lgenhetsyta. Kostnaden fr en sprinkler r ca 2200 kr inkluderat sprinkler, rrmaterial, montering och projektering. I vissa fall kan extra pump krvas vilket kostar ca 25 % extra beroende p antal sprinkler. Ibland krvs extra vattenledning in frn gatan vilket kan ka kostnaden ytterligare med ca 10 %. Besiktning grs vart 3:e r, provning av larm en gng per kvartal m.m. utfrs av fastighetssktare och tas inte med. Fr ett hus med planmtt 12 m x 28 m och vningshjd 3 m berknas sprinklerkostnaden utan extra tillgg till 250 kr/m2 fasadyta. Sprinklerkostnaden kan rknas in i fasadkostnaden om den r ett krav fr att anvnda ett fasadmaterial. Om man redan har bestmt att det ska finnas boendesprinkler frn brandskerhetssynpunkt fr de boende eller om det framver kommer krav p boendesprinkler i alla hus s blir detta inte relevant.

5.2.1 Trfasader jmfrt med fasader av andra fasadmaterial Putsade fasader


Det finns olika putssystemen; tjock eller tunn puts p mineralull, tunn puts p cellplast och tunn puts p skivmaterial. Kombinationen tunnputs, cellplast och oventilerad trstomme rekommenderas inte lngre, d problem har uppsttt med att fukt har stngts inne och inte torkat upp eftersom uttorkningen r lngsam i den hr relativt diffusionstta putstypen. Det finns godknda system med tunnputs p oorganisk cementbaserad skiva med en ventilerad luftspalt bakom.

28

Tjockputs r minst 8 mm tjock och har en hgre grad av kalk och cement n tunnputs och ingen eller liten del polymerer som bindemedel. Traditionell puts bestr av ballast och bindemedel som blandas med vatten. Bindemedlet r mineraliskt t.ex. kalk, cement, gips, vattenglas, dr kalk r det ldsta och frr det vanligaste. Traditionell puts kan varieras frn en grovkornig spritputs till en glttad puts, och den ytbehandlas med mlning med mineralisk frg. Traditionellt anvnds puts p ett murverk av tegel. Tunnputs r 2 till 8 mm tjock och innehller mindre kalk och cement n tjockputs och krver ett bindemedel med strre andel polymerer/akrylater. Modern puts bestr av bindemedel av i huvudsak polymera freningar, dvs. plaster. ven andra tillsatsmaterial, t.ex. mjukgrare, ingr ofta och modern puts kan drfr i hg grad liknas vid mlarfrg och kan fs i valfri kulr. Vanliga skador p putsfasader beror p frostsprngning dr fukt trnger in bakom putsen och sedan fryser och expanderar och sprnger putsen med sprickor och ls puts som fljd, risken fr skada r strst fr tunnputs. Om det uppstr lckage vid fnster och andra knsliga detaljer, finns ocks risk fr frostskador i putsen. Fr att laga en spricka i en putsfasad knackar man bort putsbruket runtom och lagar med samma slags puts som huset putsades med frn brjan. Puts som r mycket utsatt fr vatten kan ven f skador i form av urlakning av bindemedel i putsen. Putsfasaden br tvttas och mlas regelbundet, underhllsintervallen beror p omgivande miljn.

Tegelfasader
En tegelfasad r oftast byggd som en skalmur med en normal tjocklek p 12 cm som frankras med kramlor i fogarna. Kramlorna ska vara rostfria s att de inte rostar. Om det frekommer stora rostangrepp p kramlor ska en renovering gras genom att stta in nya kramlor s att fasaden bli stabil igen och inte kan lossna och falla ned. Fogar ska hllas rena och hela. Gamla tegelfasader som inte har underhllits ordentligt har ofta dliga fogar som luckrats upp med ren och dr kan vatten komma in. Fukten i fasaden mste torka ut annars r risken stor fr frostsprngningar. Tegelstenar med sprickor ska bytas ut. Skadade fogar kan frstrkas med injektion av bruk. Underhllsintervallen anpassas till omgivande miljn. En tegelfasad fr den frg som teglet har, de vanligaste r rda, orange och gula. Tegel finns i olika typer och prisklasser. Teglet hller ofta under lng tid med sm estetiska frndringar. Nr tegelfasaden repareras ska man anvnda tegel i samma frg s att inte fasaden fr avvikande flckar. Ett estetiskt problem som kan uppst r utfllningar som vita partier p fasaden av kalk eller salt som kommer frn tegelstenarna eller murbruket. I vissa fall kan de frsvinna av enbart vder och vind men om de inte frsvinner behver fasaden tvttas. Kalkutfllningar kan tvttas bort mekaniskt. Vanligt frekommande skador orsakade av miljn kan ha mnga olika orsaker. Kemisk nedbrytning kan ske p flera stt, vanligtvis orsakas de av luftfroreningar. Biologisk nedbrytning och nedsmutsning kan orsakas av mgel och mikroorganismer som alger, men ven vxter och mossor kan leder till missprydande pvxt och i vissa fall en nedbrytning av materialet. Nederbrd kan fra med sig smutspartiklar som sugs in i materialet. Nr vattnet sedan dunstar blir smutsen kvar och missfrgar fasaden, som d mste rengras.

Fibercementskivor
Cembrit r fibercementskivor som finns i flera utfranden. Fibercementskivor bestr huvudsakligen av cement, kalkfiller och armering av cellulosafibrer. Fasadskivorna r vanligen brandklassade och godknda fr anvndning p hga byggnader. Skivor finns i olika typer och prisklasser. Skivorna kan 29

vara obehandlade, cementgr skivor fr platsmlning med t.ex. silikatfrg eller lasyr efter montage. Det finns ocks genomfrgade skivor, som ven kan vara fabrikslackerade med akrylfrg. Det frekommer ven korrugerade fibercementskivor i olika utfranden. Skivorna monteras p vertikala lkt av tr eller stl med ventilerad och drnerad luftspalt. Skivorna kan skruvas p lkten med rostfria blanka eller lackerade skruvar och ppna fogar med eller utan list. Alternativt kan skivorna spikas p trlkt. Sktselrd fr underhll r att man tar bort eller beskr vxter nra fasaden, rengr och kontrollerar ventilationsspalter under fnster och vid socklar, drar t eventuella lsa skruvar samt rengr skivorna frn smuts och alger etc. Underhllsintervallen beror p omgivningen.Vanlig smuts, t.ex. frn jord, kan tvttas bort med vatten. Kalkutfllningar kan tvttas bort med en lsning med ttiksprit. Fr borttagning av klotter kan lsningsmedel anpassat fr akrylatfrg anvndas, vilket dock kan pverka glans och kulr. Damm p skivorna frn kapning och borrning vid montaget ska omedelbart tas bort, och smuts tvttas bort. Efter monteringen ska skivornas yta avsynas, och tvttas vid behov fr att undvika permanenta flckar. Skadade skivor kan inte lagas tillfredsstllande ur estetisk och funktionell synpunkt, utan skadade skivor ska bytas.

Fasadtyp 1. Trfasad med grundmlad lockpanel av gran som mlas med akrylatfrg Fr anvndning av P-mrkt granpanel p hgre hus krvs att det finns boendesprinkler i lgenheterna. Sprinklerkostnaden har berknats till ca 250 kr/m2 fasad, se ovan. Boendesprinkler i byggnader medfr mjlighet att anvnda trpanel som inte r brandskyddsbehandlad p hus upp till 8 vningar, men sprinklern ger framfrallt husen en ytterligare kvalitet genom att sprinklern frhindrar vertndning och drigenom kan liv rddas vid en eventuell brand och krvs vid srskilda vrdboenden. Frekommande skador p mlade trpaneler r sprickor, blekning, avflagning, biologisk pvxt m.m. Investeringskostnaden berknas till ca 620 kr/m2 (boendesprinkler r inte inrknad). LCC berknas till ca 870 kr/m2 (boendesprinkler inte inrknad). D frutstts att ommlning av hela fasaden utfrs vart 15:e r. Dessutom grs utbyte av 10 % av panelen efter 30 r. Om man i stllet mlar om vart 10:e r och med utbyte av 10 % efter 30 r s kar LCC till ca 1000 kr/m2. Med ommlningsinterval vart 20:e r och inga ytterligare tgrder s minskar LCC i stllet till ca 760 kr/m2. Kommentarer: Trpanel r ett ltt material och kan enkelt monteras i fabrik vid industriell tillverkning av husmoduler eller element. Detta kan reducera kostnaderna med ca 130 kr/m2 om man rknar med reducerad montagetid, vilket ger LCC ca 740 kr/m2 i stllet fr ca 870 kr/m2. Mlad panel ska mlas om regelbundet fr att bevara fuktskydd och estetiskt vrde. Ommlningsintervallen beror p omgivande milj som bl.a. beror p geografiska lget. Ommlningarna innebr att fasaden kan byta kulr om man nskar det. Utbyte av ev. skadad panel r relativt enkelt att utfra och med mlning med samma kulr mrks det inte. Det r ocks ltt att frndra en trfasad, om man vill ha nya ppningar, om- och tillbyggnader eller liknande, jmfrt med en tegel- eller putsfasad.

Fasadtyp 2. Trfasad med lockpanel av gran som mlas med slamfrg Fr anvndning av vanlig granpanel p hgre hus krvs att det finns boendesprinkler i lgenheterna. Sprinklerkostnaden har berknats till ca 250 kr/m2 fasad, se ovan. Boendesprinkler i byggnader medfr mjlighet att anvnda trpanel som inte r brandskyddsbehandlad p hus upp till 8 vningar, men 30

sprinklern ger framfrallt husen en ytterligare kvalitet genom att sprinklern frhindrar vertndning och drigenom kan liv rddas vid en eventuell brand. Frekommande skador p slamfrgsmlade trpaneler r sprickor, blekning, kritning, biologisk pvxt m.m. Investeringskostnaden berknas till ca 550 kr/m2 (boendesprinkler r inte inrknad) LCC berknas till ca 860 kr/m2 (boendesprinkler inte inrknad) . D frutstts att ommlning av hela fasaden utfrs vart 10:e r. Dessutom grs utbyte av 10 % av panelen efter 30 r. Om man mlar om vart 8:e r och utfr utbyte 10 % vart 24:e r s kar LCC till ca 1000 kr/m2. Med ommlningsinterval vart 12:e r och inga ytterligare tgrder s minskar LCC i stllet till ca 790 kr/m2. Kommentarer: Jmfr fasadtyp 1 som ocks r en trfasad. Vid industriell tillverkning av yttervgg med reducerad montagetid blir LCC i stllet ca 730 kr/m2 i stllet fr 860 kr/m2.

Fasadtyp 3. Putsfasad (tunnputs p skiva) Vanliga tgrder p putsfasader r rengring, frgning, reparation av skador eller nytt ytskikt. Putsen kan f sprickor genom bl.a. frostsprngningar eller sttningar. Puts r knsligt fr fukt och suger ltt upp vatten och leder fukten vidare i materialet. Investeringskostnaden berknas till ca 630 kr/m2 (kan variera beroende p fasadtyp, fnster mm) LCC berknas till ca 750 kr/m2. D frutstts rengring/ommlning vart 20:e r och lagning 20 % av fasaden efter 40 r. Kommentarer: Putsning utfrs p plats fr att f enhetliga sammanhngande ytor. Med tiden kan tvttning behvas eftersom smuts binder fukt som gr att putsen kan brjar vittra snder. Vid reparationer av putsade fasader kan det bli synliga lagningar om man inte fr samma struktur eller om den befintliga putsen har blivit blekt eller smutsig.

Fasadtyp 4. Tegelfasad Vanliga skador p tegelfasader r fogskador, korrosion p kramlor, frostskador i teglet, kemisk nedbrytning, korrosionssprngning, biologisk nedbrytning genom pvxt, m.m. Investeringskostnaden berknas till ca 920 kr/m2 (rknat med 1/2-stensfrband, kan variera beroende p murtyp, fnster mm) LCC berknas till ca 960 kr/m2. D medrknas endast omfogning av 10 % av fasaden efter 30 r. Kommentarer: Tegelfasaden muras p plats. Vid reparationer av murade fasader br omfogningen gras med samma typ av bruk, samma fogtyp och samma stentyp fr att undvika synliga lagningar. Omfogningsintervallen bestms av omgivande milj som beror p bl.a. geografiska lget. I vissa miljer kan nedsmutsning innebra krav ven p rengring.

Fasadtyp 5. Fasad med Cembrit-skivor Vanliga tgrder p Cembrit-skivor (fibercementskivor) r rengring, tvttning av kalkutfllningar, borttagning av klotter, m.m. Investeringskostnaden berknas till ca 880 kr/m2 (kan variera beroende p skivtyp, byggnadstyp, fnster mm). 31

LCC berknas till ca 970 kr/m2. D frutstts rengring/lagning av 10 % av fasaden vart 20:e r. Kommentarer: Skivor finns som obehandlade fr platsmlning eller genomfrgade och fabrikslackade. Vanligen platsbyggs fasaden och skivorna bestlls kapade till rtt format. Skivmaterial till fasader krver drfr noggrann projektering fr att undvika spill vid montaget. Det r dock enkelt att dela skivor med sgning. Skadade skivor kan inte lagas utan ska bytas. Vid reparation och utbyte ska nya skivorna ha exakt, rtt kulr och struktur fr att undvika synliga lagningar.

5.2.2 Ngra referenser med jmfrelser mellan olika fasadmaterial


Investeringskostnader kan variera beroende p t.ex. vilket utfrande och vilken tillverkningsmetod som vljs samt vilka omkostnader och kostnader fr stllningar m.m. som inrknas i fasadkostnaden. Exempel p kalkylpriser frn en hustillverkare r t.ex. 500 kr/m2 fr trfasad med lockpanel, 1100 kr/m2 fr putsfasad, 1400 kr/m2 fr tegelfasad och 900 kr/m2 fr Cembrit-fasad, vilket kan jmfras med ovanstende berkningar. Det skiljer framfrallt fr puts- och tegelfasaderna. Nr det gller underhll och livslngd blir antagandena nnu mer varierande. Livslngden fr en trfasad beror t.ex. p en rad faktorer ssom, virkeskvalitet, frgtyp, underhll och yttre frhllanden. Det r drfr svrt att jmfra olika LCC-analyser eftersom frutsttningarna och antagandena om framtida underhll kan variera mycket. Nedan beskrivs LCC-analyser av olika fasadmaterial frn tre referenser. Dang & Baban (2008) berknade LCC fr puts-, tegel- och Steni Colour-fasader. De kom fram till att puts hade den lgsta livscykelkostnaden. Fr putsfasaden medrknades visst regelbundet underhll ssom rengring, reparation av skador eller rengring och reparation samt nytt ytskikt, och rengring och pfring av ny ytputs vart 25:e r. Fr tegel medrknades ingen omfogning eller rengring, och fr Steni Colour medrknades ingen rengring, fr dessa ingr drfr ingen underhllkostnad. Tabell 1. LCC fr fasad under 50 r enligt Dang & Baban (2008) Investering LCC Material (kr/m2) (kr/m2) Puts 977 1103 Tegel 1626 1626 Steni Colour 1648 1648

(Johansson & Dahlqvist 2009) berknade LCC fr fasader av tr, puts och tegel. De kom fram till att tegelfasaden hade den lgsta livscykelkostnaden. Underhllskostnaden fr tegelfasaden omfattade rengring efter 30 r. Putsfasaden frgades efter 25 r och lagades efter 30 r. Trfasaden mlades vart 10:e r, mlades och kompletterades vart 20:e r, samt byttes ut helt efter 40 r och fick med detta omfattande underhll den hgsta livscykelkostnaden, trots den lgsta investeringskostnaden. Tabell 2. LCC fr fasad under 50 r enligt Johansson & Dahlqvist (2009). Investering Underhll Totalt Beskrivning (kr/m2) (kr/m2) (kr/m2) Tr 551 854 1405 Puts 834 227 1061 Tegel 908 91 999

32

Barosen (2008) berknade LCC fr olika vggtyper (stomme och fasad), dr ngra vggtyper hade trstomme med olika fasadmaterial. Tegelfasaden hade underhll efter 50 r. Trfasaden med alkydoljefrg hade ommlning vart 12:e r och utbyte efter 40 r. Trfasaden med slamfrg hade ommlning vart 5:e r och utbyte efter 40 r. Fasaden med Steni-skivor hade tvttning vart 10:e r och utbyte efter 45 r. Den vggtyp i studien som var mest lnsam enligt analysens frutsttningar var en trregelstomme bekldd med Steni-skivor. Den lga livscykelkostnaden berodde p relativt lga investeringskostnader samt frhllandevis sm underhllskostnader. Trregelvggarna med lockpanel skilde sig sinsemellan. Vggtyp 5A, som stod i inlandet i Mellansverige mlad med slamfrg och liten vderbelastning hade nst lgst livscykelkostnad i jmfrelsen. Samma typ av vggkonstruktion men med en alkydoljefrg, placerad vid kusten i sdra Sverige dr vder och vind hade stor pverkan hade hgst livscykelkostnad p grund av antagandet av mycket frekvent underhll. Tabell 3. LCC (stomme och fasad) fr ngra yttervggar med trstomme under 50 r enligt Barosen (2008) LCC Investering (kr/m2) Beskrivning (kr/m2) 2. Tegel 2615 2615 5A. Trfasad, slamfrg 2100 2450 5B. Trfasad, alkydoljefrg 2100 3400 6. Skivor Steni 2205 2400

5.2.3 Trfasader med olika trmaterial och behandlingar


Om man jmfr olika typer av fasadmaterial och bara tar med 1 m2 vgg och inte inkluderar utfrandet vid fnster- och drrppningar, hrn, och liknande hinder, s innebr det att byggnadstyp, byggnadens form och storlek etc. kan pverka resultatet och innebra andra frhllanden om dessa inkluderas. Vid jmfrelse mellan trfasader med trpanel av olika trmaterial minskar oskerheten eftersom man kan anta samma lsningar med fnsterfoder etc. LCC fr olika trmaterial redovisas i tabell 4 utgende frn investeringskostnader i bilaga 1 (jmfr ven Fasadtyp 1 och 2 i kapitel 5.2.1 och berkningar fr industriellt byggande). Boendesprinkler i byggnader medfr mjlighet att anvnda ej brandskyddsbehandlad trpanel p hga hus upp till 8 vningar, se ven kapitel 2.5. Fr att jmfra med brandimpregnerad eller brandmlad panel, s medrknas hr sprinklerkostnaden i fasadkostnaden fr de ej brandskyddsbehandlade panelerna. Brandimpregnerad och brandmlad fasadpanel blir rtt dyra, ven om man hr inte behver sprinkler. Men ett noggrant underhll med tta bttringar och ommlningar fr att skerstlla brandskyddet medrknats medfr hga LCC. Lgst kostnad fr en obehandlad furfurylerad panel, om underhllet begrnsas till utbyte av 10% av panelen efter 30 r. Ett annat scenario r att man efter 30 r tycker att panelen ldrats s mycket att den inte r snygg lngre och hela trfasaden byts ut. D kar LCC, med sprinklerkostnad inrknad, frn 830 kr/m2 till 1060 kr/m2.

33

Tabell 4. LCC (kr/m2) under 50 r fr trfasader med olika trmaterial och behandlingar Fasad Trskydds- YtbeInvesteringsLCC LCC behandling handling kostnad sprinkler Rta/Brand inrknad 1. Tr, lockpanel, grundmlad x 620 870 1120 2. Tr, lockpanel, slamfrg x 550 860 1110 6. Tr, lockpanel, brandimpr.,grundm, -/x x 790 1440 7. Tr, lockpanel, brandmlat (grund) -/x x 650 1300 8. Tr, enkelfas, acetylerat, mlat x/x 1030 1180 1430 9. Tr, enkelfas, furfurylerat x/630 660 910 10. Tr, enkelfas, Cumaru 900 930 1180

Kalkylrnta i berkningarna r 4 %, men berkningar gjordes ven med 3 % och 5 % vilket pverkar LCC fr framtida underhllsarbeten. Med hgre rnta minskar LCC som beror p det framtida underhllet. Se tabell 5 nedan dr LCC berknats inklusive kostnad fr boendesprinkler dr det erfordras, jmfr tabell 4. Med hg rnta fr framtida underhll mindre inverkan p LCC. Tabell 5. LCC (kr/m2) under 50 r fr trfasader med olika trmaterial och behandlingar beroende p vald kalkylrnta (inkl. sprinkler dr det inte finns annat brandskydd fr panelen) Fasad Rnta 3 % Rnta 4 % Rnta 5 % 1. Tr, lockpanel, grundmlad 1190 1120 1060 2. Tr, lockpanel, slamfrg 1180 1110 1050 6. Tr, lockpanel, brandimpr.,grundm, 1590 1440 1320 7. Tr, lockpanel, brandmlat (grund) 1450 1300 1180 8. Tr, enkelfas, acetylerat, mlat 1470 1430 1390 9. Tr, enkelfas, furfurylerat 920 910 900 10. Tr, enkelfas, Cumaru 1190 1180 1180

Sammanfattning Beroende p hur man gr uppskattningen och vilka ingende parametrar man har, underhllskrav, rnta, tidsaspekter, fr man fram olika siffror. LCC fr trpaneler varierar enligt olika uppgifter och berkningar mellan ca 500 kr/m2 fr obehandlad granpanel utan underhll (sprinklerkostnad inte medrknad i fasadkostnaden) och ca 1440 kr/m2 fr brandimpregnerad mlad panel med tta, regelbundna ommlningar. Om man jmfr med andra fasadmaterial s finns ocks stora variationer beroende p vilka antaganden man gr. Fr putsad fasad kan LCC variera frn 750 kr/m2 till 1100 kr/m2, fr tegelfasad mellan 960 kr/m2 och 1620 kr/m2 och fr fibercementskivor mellan 900 kr/m2 och 970 kr/m2.

34

6. Slutsatser
Traditionellt har fasader av gran varit vanligast p lgre byggnader med 1-2 vningar men idag blir det allt vanligare med trfasader p hga byggnader. I och med att det r fasader p flervningshus mste ven brandkrav, bra bestndighet liksom lga underhllskostnader beaktas. P hga hus tillts inte fasader utfrda helt i tr om inte srskilda brandskyddstgrder anvnds. Dremot kan delar av huset ha trfasad utan brandskyddsbehandling, t.ex. mellan fnster i sidled och kan d kombineras med t.ex. puts eller tegel. Genom tekniska byten, exempelvis genom att installera boendesprinkler, kan man anvnda tr i hela fasaden. Ett fasadsystem bestr av fasadmaterial och montage. Trbaserade fasadmaterial kan innefatta obehandlat tr, trskyddsbehandlat tr, ytbehandlat tr, eller en kombination av alla dessa. En trfasad bestr vanligen av panel som r stende eller liggande och som fsts till trlkt med spik eller skruv, men det frekommer ven olika skivmaterial. Det finns ven lister och beslag fr infstning, men idag finns inget specifikt fasadsystem i tr i Sverige. Fr flervningshus efterstrvas ofta nya estetiska uttryck, snabbt och industriellt montage. Frdelen med tr r att det r ltt och passar bra fr prefabricerade hus och vggelement och man kan f mnga estetiska uttryck. Fr industriellt mlade paneler r det frdelaktigt att montera och frdigmla i fabrik s att det inte grs hltagningar p byggplatsen. Dold infstning p baksidan medfr att spikning genom panelerna kan undvikas. Att enbart vlja material utifrn rtmotstnd kan resultera i en rtbestndig produkt, men om den spricker mycket eller deformeras r det nd inte en nskvrd produkt frn anvndarsynpunkt. Produkten blir kanske utbytt lngt innan rta upptrder. Drfr mste man vga in flera parametrar. Provningar av material och produkter genomfrs p olika stt och med olika metoder vilket gr det komplicerat att gra en jmfrelse. Dessutom provas vanligtvis egenskaper fr trmaterial och frger separat, s att kompatibiliteten mellan tr och frg inte alltid r provad (eller att resultaten finns tillgngliga). En del av provningarna utfrs nr materialet r nytt och drfr svrt att dra slutsatser hur det fungerar ver tid. Med andra ord, det finns ingen metod som testar den slutliga funktionen fr en fasad. P-mrkning av yttervggar och fasader finns, men det avser hela vggen. Det estetiska uttrycket avgr vanligen nr det r dags att underhlla och beror p exponeringen, och det r en subjektiv bedmning var toleransen ligger och lngden p underhllsintervallen. Mlning av en trfasad grs fr att hja det estetiska vrdet genom olika kulrer. Underhllsintervallet beror p frgsystemet. Efter ommlning ser fasaden snygg ut och man kan ven byta kulr vid ommlningarna. Idag anvnds vattenburna frgsystem som man har mindre erfarenhet av n ldre beprvade lsningsmedelsburna frgsystem. Uppskattningsvis kan man idag uppn ca 15 r som ommlningsintervall fr industriellt mlad P-mrkt panel med kvalitetskontrollerad rvara, tillverkning och ytbehandling och toppfrg kompatibel med grundfrgen. Just nu pgr forskning om nanofrger men lngre erfarenhet saknas. Det gr att lmna fasaden omlad eller enbart oljad men den kommer med tiden att bli gr och ytan nts av vder och vind. Sprickor, speciellt vid ndtr, kan uppst p grund av tret fuktas upp och torkar ut. Frloppet gr relativt lngsamt och underhllet beror p om infstningarna behver justeras eller skadade delar bytas ut. Estetiska vrdet r subjektivt, en del tycker det ldras vackert medan andra tycker att det blir fult. En obehandlad yta br inte mlas eftersom frgen inte fster p den gra ytan. En fasad med slamfrg eller jrnvitriol kan betraktas som en obehandlad fasad, dvs. fr rrelser av uppfuktning och uttorkning. Om den konstruktiva utformningen r korrekt r risken fr rta liten 35

trots bristande underhll, vilket kan ses p mnga ldre byggnader. Genom att vlja krnved har man i mnga ldre byggnader frlngt livslngden. Krnved r ett miljvnligt, fuktavvisande material med sm rrelser och liten sprickbildning. Det gller krnved av gran, furu, lrk, jttetuja (ceder), ek och flera andra trslag Men det krvs en jmn och bra kvalitet och att det r 100 % krnved, oavsett trslag. Det mste kunna kontrolleras i sgverk och kvalitetsskras med t.ex. certifiering. Lrk och gran har generellt sett strre krnvedsandel n furu och drmed kan man f ett strre utbyte av trdstammen. En annan kvalitetsparameter r stende rsringar fr att f sm rrelser och minska sprickbildning. Krnved kan anvndas som panel, limtrpanel eller ytterskikt i flerskiktsskiva. Idag finns det mnga trprodukter p marknaden och prisbilden p dessa varierar stort. ven pris och kvalitet p vanlig obehandlad granpanel varierar. De relativt nya metoder fr trskyddsbehandling och ytbehandling som finns r ofta dyra och den lngsiktiga prestandan r fortfarande osker fr flertalet av produkterna eftersom de inte funnits s lnge p marknaden och hur t.ex. kombinationer av impregnering och en frg fungerar. Forskning pgr och flera frsk r igng och resultat r inte offentliga n. Modifierat tr, t.ex. acetylerat och furfurylerat kan anvndas obehandlat utan att rtskyddet frsmras och det kommer att bli grtt. Tillverkarna av Kebony menar att produkterna r avsedda att lmnas obehandlade vilket med tiden ger en silvergr patina och att ingen ytbehandling eller underhll behvs. Fr trskyddsimpregnering med vattenlsliga silikater har ytbehandlingen en viktig funktion att frhindra urlakning. Det r speciellt viktigt fr brandskyddsimpregnering. Brandskyddsfrgen ska ocks skyddas med toppstrykning och det behvs drfr ttare underhllsintervall. Fr acetylerat tr ges lng garantitid mot rta, men materialet tillverkas inte i Sverige utan importeras. LCC-analyserna visar att trfasadens konkurrenskraft jmfrt med andra fasadmaterial ssom puts, tegel eller Cembrit-skivor beror p underhllsintervallens lngd. Beroende p hur man gr uppskattningen och vilka ingende parametrar man har, underhllskrav, rnta, tidsaspekter, fr man fram olika siffror. Trpaneler varierar mellan 500-1440 kr/m2 beroende p trmaterial, trskyddsbehandlingar, ytbehandlingar och underhll. Att frbttra ytbehandlingen (alt. med P-mrkt panel) s att det r mjligt att frlnga ommlningsinterval frn vart 15:e r till vart 20:e r och att inga ytterligare tgrder behver vidtas reducerar LCC till ca 760 kr/m2 i stllet fr 870 kr/m2, vilket r en tgrd som skulle frbttra trets konkurrenskraft betydligt. En obehandlad panel av gran med minimalt underhll r ett billigt alternativt, ca 500 kr/m2, men det r inte skert att det r estetiskt tilltalande fr alla. Trfasaden har en lgre investeringskostnad, men underhllskostnaderna kan bli strre n fr de andra materialen. Impregnerade och modifierade trmaterial fr hgre investeringskostnad n vanlig granpanel, men det r tveksamt om det i dagslget betalar igen sig i lgre underhllskostnader. Fr en obehandlad Kebony-panel utan underhll i 50 r blir LCC 660 kr/m2. Fr de mlade trfasaderna r det ytbehandlingens hllbarhet som r avgrande fr underhllskostnaderna. Generellt r livslngd och underhllskostnader svra att generalisera fr fasader, eftersom de beror mycket p typ av byggnad, geografiskt lge och bedmningen nr underhll behver utfras m.m. Om man rknar in fnsterppningar, knutar m.m. kan kostnaderna skilja beroende p byggnadens storlek och form, t.ex. fr tegelfasader med stora fnster kade kostnader genom balkarna ver fnstret. Att genomfra ndringar i en trfasad r relativt enkelt och man kan sedan kan mla om

36

fasaden i samma eller en ny kulr. Drigenom ser hela fasaden enhetlig ut och kan i sdan jmfrelse vara till trets frdel. Tta ommlningsintervall r negativt i LCC analysen. Boendesprinkler i byggnader medfr mjlighet att anvnda trpanel som inte r brandskyddsbehandlad p hus upp till 8 vningar, men sprinklern ger framfrallt husen en ytterligare kvalitet genom att sprinklern frhindrar vertndning och drigenom kan liv rddas vid en eventuell brand. Fr en bra fasad krvs att man tar hnsyn till materialet, ytbehandlingen, utformningen och montaget. Om det r mjligt ska man skydda eller vlja material dr det passar bst. Under tak, t.ex. vid loftgngar och balkonger, kan brandskyddat tr fungera bra dr det inte r utsatt fr regn och det r ltt att komma t att underhlla.

37

7. Referenser
Anon. (2011a). Nordiska trskyddsklasser och produktkrav fr impregnerat, NTR Dokument nr 1:2011, Del 2: Gran (Picea spp). Anon. (2011b). BBR 19, BFS 2011:26, Boverkets byggregler freskrifter och allmnna rd. www.boverket.se. Ahmed, S. A., Morn T. (2012). Moisture properties of heat-treated Scots pine and Norway spruce impregnated with wood preservatives Wood and Fiber Science, 44(1) 85-93. Barosen A. (2008). Rapport Kostnadsjmfrelser av tta vggtyper, White, Tegelinformation Kostnadsjmfrelser 19065901, 2008-08-11, www.tegelinformation.se. Bergman ., Mazur F., (1982). Fltfrsk med trskyddsmedel. 1980 rs revision. Svenska Trskyddsinstitutet, Nr 142. Bergstrm M., Rydell ., Thrnqvist T. (2005). Durability and moisture dynamics of Norway Spruce (Picea abies) heartwood and sapwood. Proceedings of the Woodframe Housing Durability and Disaster Issues Conference, organized by the Forest Products Society, Las Vegas, Nevada, USA, October 4-6 2004. Bergstrm M., Blom . (2005). Above ground durability of Swedish softwood, Thesis for the degree of doctor of technology, Vxj Universitet. Blom ., Bergstrm M. (2005). Mycologg- a new accelerated test method for wood durability above ground. Wood science and technology, 39, (8) 663-673. Blmer H., Nussbaum R. (2001). Panelbrdor med olika ytstrukturer och betydelsen av dessa fr frgskiktets funktion vid utomhusexponering. Trtek rapport nr P 0103006. Brandsttter M., Buchgraber G., Neumller A., Scheibenreiter J., Schober K. P., Spatt M., Tscheme F. (2004). Holzfassaden, Holzforschung, Austria, ISBN 3-9501664-7-5 Carling O., Folin T., Jermer J., Lundstrm H., (1984). Trskyddshandbok, AB Svensk Byggtjnst Litteraturtjnst, ISBN 91-7332-259-8. Dagbro, O., Torniainen, P., Karlsson, O., Morn T. (2010). Colour responses from wood, thermally modified in superheated steam and pressurized steam atmospheres, Wood Material Science and Engineering 5: 211-219. Dang K., Baban R. (2008). En LCC och LCA analys av olika fasadmaterial En studie med frdjupning mot Puts, Steni Colour och Tegel, Exemensarbete inom hgskoleingenjrsprogramet Byggingernjr, Institutionen fr bygg- och miljteknik, Chalmers teknisk hgskola, Examensarbetet 2008:84, 2008. Dieste A., Krause A., Bollmus S., Militz H. (2009). Gluing ability of plywood produced with DMDHEU-modified veneers of Fagus sp., Betula sp., and Picea sp., International Journal of Adhesion & Adhesives 29 (2009) 206 209. Edlund M.-L., Jermer J., Johansson I. (2006). Fltfrsk med trskyddsmedel fr klass AB. Slutrapport. Resultat efter 10 rs exonering. SP Trteknisk, SP Rapport 2006:45. Ekstedt J., Karlsson A. (2011). TILLMAN: Tillstndsvrdering av mlat tr utomhus en manual, SP Rapport 2011:65.

38

Elowson T., Bergstrm M., Hmlinen M. (2003). Moisture dynamics in Norway spruce and Sots pine during nine years of outdoor exposure above ground in relation to different surface treatments and handling conditions. Holzforchung 57, 219-229. Englund F. (2010a). Durability design of wooden cladding and decking an overview of guidelines and information sources, SP Trtek, SP Report 2010:38. Englund F. (2010b). Standardization related to Service Life Planning, SP Trtek, SP Report 2010:37 Esping B., Ahlstrm K., Werner S. (1981). Trmgel Etapp 1. Svenska Trforskningsinstitutet STFI meddelande serie D nr 120. Esping B., Sahlin J.-G., Brander P. (2005). Fukt i tr fr byggindustrin, Fuktegenskaper, krav, hantering och mtning, SP Trtek, 157 s. Frhwald E., Li Y. , Wads L. (2007). Mould growth on high-temperature dried and heat-treated Norway Spruce. Nordic Workshop on Wood Engineering, Skellefte February 21 2007, Woodtech Sweden, www.woodtech-sweden.org, http://epubl.ltu.se/1402-1528/2007/06/LTU-FR-0706-SE.pdf. Hallenberg N., Gilert E. (1986). Mgelpvxt p tr. Fuktkammarfrsk med byggnadsvirke. SP Byggnadsfysik, SP-ET 1986:1. Hjort S. (2012). Folksams frgtest 4, En underskning av funktionen hos 45 vanliga utomhusfrger, Slutrapport 2012, Swerea IVF-rapport 12001 ISSN 1404-191X. Jacobsen B. (2006). Overflate- og systembehandling (Surface- and system treatment), Norsk Treteknisk Institutt, Rapport nr. 62, ISSN 0333-2020, Oslo, juni 2006. Johansson F., Dahlqvist P. (2009). Lngsiktig lnsamhet fr klimatskyddande konstruktioner, Examensarbete 2009, Byggteknik, tekniska hgskolan, Hgskolan i Jnkping. Johansson P., Jermer J., Johansson I. (1999). Fltfrsk med trskyddsmedel fr klass AB, Delrapport nr 1. Resultat efter 3 rs exponering. SP Rapport 1999:27 Byggnadsteknik, Byggnadsfysik. Johansson P. Jermer J., Johansson I. (2001). Fltfrsk med trskyddsmedel fr klass AB, Delrapport nr 2. Resultat efter 5 rs exponering. SP Rapport 2001:33 Byggnadsteknik, Byggnadsfysik. Karlsson O. (2009). Miljvnlig impregnering. TCN slutrapport. Larsson Brelid P., Jermer J., Johansson, I. (2011). Fltfrsk med trskyddsmedel fr klass AB. Resultat efter 15 rs exponering SP-rapport 2011:70. Militz H., Schaffert S., Peters B.C., Fitzgerald C.J. (2011). Termite resistance of DMDHEU-treated wood, Wood Science Technology 2011, 45:547-557. Mnsson L. (2009). P-mrkning av byggprodukter, Byggsystem fr yttervggar och fasader, Certifieringsregel 021 Mnsson L. (2012). P-mrkning av byggprodukter, Certifieringsregel 053 Paneler, 2009, rev 2012. Morsing N. (2004). Overfladevurdering af superkritisk imprgneret tr eksponeret udendrs, Teknologisk Institut, Tr, Danmark. Nilsson O. (2011), Trfasader om arkitektur och teknik, licentiatuppsats, LTU, Avdelningen fr trteknik, ISBN 978-91-7439-365-1. Norn J., Rosenkilde A., Sandberg K. (2006). Trbaserade fasadskivor, SP INFO 2006:30.

39

Nystedt F., stman B. (2012). Tekniska byten i sprinklade byggnader Fallstudier, SP Rapport 2012:33 Pousette A., Sandberg K., Ekstedt J. (2007). Trfasader, Handbok SP RAPP 2007:09, ISBN 91-8553376-9. Pousette A., Sandberg K., Ekstedt J. (2012). Trfasader, version 2, Handbok SP RAPP 2012:69. Pousette A., Sandberg K. (2008). Trfasader, Guide fr projektering, materialtillverkning, montage, underhll, SP-INFO 2008:69. Pousette A., Johansson B., Malm, H. Sandberg K. (2011). Kontenta: P-mrkt grundmlad fasadpanel, SP-INFO 2011:49. Qiliang Fu, Qingwen Wang, Haigang Wang, Yanjun Xie (2012). Effects of Treatments With Alcohols and N-hydroxymethyl Compound on the Mechanical Properties of Wood, Proceedings of the 55th International Convention of Society of Wood Science and Technology August 27-31, 2012 - Beijing, CHINA. Rapp O.A., Augusta U., Peak R.F. (2001). Facts and ideas of testing wood above ground. COST E22, Reinbek. Rowell M. (2005). Wood chemistry and wood composites (pp. 139-185), New York. Taylor & Francis San Diego, p 476. Rydell ., Bergstrm M., Elowsson T. (2005a). Moisture Dynamics in Coated Norway Spruce (Picea abies). During Outdoor Exposure Above ground in Relation to Different Origins and Handling Conditions. Proceedings of the Woodframe Housing Durability and disaster Issue Conference organized by the Forest Products Society, Las Vegas, Nevada, USA, October 4-6, 2004. Rydell ., Bergstrm M., Elowsson T. (2005b). Mass loss and moisture dynamic of Scots pine (Pinus silvstris) exposed outdoors above ground in Sweden. Holzforchung 59, 183-189. Rberg U., Edlund M-L., Terziev N., Land C.J. (2005). Testing and evaluation of natural durability of wood in above ground conditions in Europe an overview. Journal of Wood Science 51, 429-440. Saarman E. (1992). Trkunskap, Sveriges Skogsindustrifrbund, Specialbok X-726 1992.03, ISBN 917322-726-9. Sandberg K. (2004a). Vattenabsorption och bestndighet hos granvirke SP-INFO 2004:06016 (SP publikationer). Sandberg K. (2004b). Utomhusexponering av gran under 1,5 r, Trtek Rapport P 0401003. Sandberg K. (2008). Weathering of heartwood and sapwood of Norway spruce (Picea abies) during 5.5 years of exposure. Wood Material Science & Engineering, Vol 3. No 3-4, 2008. Sandberg K. (2009). Norway Spruce Heartwood Properties Related to Outdoor use, Doctorial Thesis,Lule University of Technology, ISSN:1402-1544. Sandberg D. (1999). Weathering of Radial and Tangential Wood Surfaces of Pine and Spruce, Holzforschung 53 (1999) 355-364. Sandberg D. (2011). Utvndiga trfasader, Inverkan av materialval, konstruktion och ytbehandling p bestndigheten hos fasader av gran och tall, Linnaeus University, Report No. 11, 2011, ISBN 978-9186983-24-6. Scheffer T.C. , Cowling E. (1966). Natural resistance of wood to microbiological deterioration. Ann. Rev. Phytopathol. 4:147-170. 40

Sehlstedt-Persson M., Wamming T., Karlssson O. (2010). Processanpassning fr funktionsbestndiga trprodukter. Vilken roll spelar torkningen fr mgelpvxt p brdor i utomhusprodukter ovan mark? Sehlstedt-Persson M., Wamming, T., Karlssson O., Ahmed S. A. (2011). Modern torknings inverkan p impregnerbarheten i furusplint frprojekt, TCN-slutrapport. Terziev N., Boutelje J.B., Sderstrm O. (1993). The influence of drying schedules om redistribution of low-molecular sugars in Pinus sylvestris L. Holzforschung 47(1):3-8. Theander O., Pojunman J., Boutelje J.B. (1993). Increase in the content of low-molecular carbohydrates at lumber surfaces during drying and correlations with nitrogen content, yellowing and mold growth, Wood Sci. Technol. 27(5):381-289. Thelandersson S., Suttie E., Toratti T., Viitanen H., Isaksson T., Frhwald E., Grll G., Jermer J. (2011). Service life of wood in outdoor above ground applications: Engineering design guideline. Background document. Lund Institute of Technology, Lund University, Division of Structural Engineering. Report TVBK-3061, Lund 2011. Westin M. (2004). Sunda bestndiga trprodukter. Slutrapport, 2001/54-4, Trtek Rapport L 0412031. Wilcox W.W. (1978). Review of literature on the effects of early stage on wood decay on wood strength. Wood Fibre no. 9, 252-257. Wilcox W.W. (1983). Sensitivity of the pick test for field detection of early wood decay, Forest Product Journal, no. 33, 29-30. Zabel RA., Morrell JJ. (1992). Wood microbiology decay and its prevention, Academic Press, Inc., San Diego, California, USA. stman B., Arvidson M., Nystedt F. (2002a). Boendesprinkler rddar liv. Erfarenheter och brandskyddsprojektering med nya mjligheter, SP Rapport 2002:02007. stman B., Nystedt F., Arvidson M. (2002b). Boendesprinkler rddar liv, Trtek, Kontenta 0203013, www.sp.se. stman B., Tsantaridis L. (2011). Durability of the Reaction to Fire Performance for FRT Wood Products in Different End Use Applications A Ten Years Report, XII DBMC, International Conference on Durability of Building Materials and Components, Porto, Portugal, April 12th-15th, 2011. stman B., Knig J., Just A., Schmid J. (2012). Brandskra trhus 3 - Nordisk-baltisk kunskapsversikt och vgledning, SP Rapport 2012:18. stman B., Tsantaridis L. (2012). Brandskyddat tr Bruksklasser, kontrollsystem och dokumenterade produkter, SP Tr, Kontenta, SP INFO 2012: 62, www.sp.se. Standarder SS 23 27 12:1989 Trvaror Hyvlat virke - Tjocklek och bredd. SS 23 28 12: 1992 Trvaror - Trlister Mtt. SS 23 28 13:1992 Trvaror - Spontat virke Mtt SS-ENV 14464: 2003, Sgat virke Metod fr bedmning av inre spnningar.

41

SS-EN 927 Frg och lack Frger och frgsystem fr mlning p tr utomhus Del 1: Klassificering och urval, 1997. Del 2: Kravspecifikationer, 2006. Del 3: Testprocedur fr naturlig ldring, 2007. Del 5: Bestmning av vattenpermeabilitet SS-EN 975-1:2009 Sgat virke Visuell handelssortering av lvtr Del 1: Ek och bok. SS-EN 1611-1:1999 Visuell handelssortering av sgat virke av barrtr - Del 1: Europeisk gran, silvergran, furu, Douglas fir och lrk. SS-EN 1611-1:1999/A1:2002 Trvaror Visuell handelssortering av sgat virke av barrtr - Del 1: Europeisk gran, silvergran, furu, Douglas fir och lrk. Tillgg A1. SS-EN 1995-1-1:2004, Eurokod 5: Dimensionering av trkonstruktioner Del 1-1: Allmnt Gemensamma regler och regler fr byggnader. SS-EN 13183-2:2004 Trvaror Fuktmtning, Del 2 Skattning av fuktkvoten hos ett stycke sgat virke (resistansmetoden). SS-EN ISO 12944-2:1998 Frg och lack - Korrosionsskydd av stlstrukturer genom mlning Del 2: Miljklassificering. SS-EN 252: (1989). Field test method for determining the relative protective effectiveness of wood preservative in ground contact. SS-EN 330 Trskydd - Bestmning av den relativa skyddseffekten hos ett skyddsmedel fr tr utomhus ovan mark Fltprovning. SS-EN 113:1996, Trskydd - Bestmning av den frebyggande skyddseffekten hos trskyddsmedelmot rtsvampar Provning. SS-EN 350: 1994 del 1: - Naturlig bestndighet hos tr - Del 1: Anvisningar fr provning och klassificering av naturlig bestndighet hos tr. SS-EN 350: 1994 del 2, Trskydd - Naturlig bestndighet hos tr - Del 2: Anvisningar fr bedmning av naturlig bestndighet och impregnerbarhet hos ett urval av i Europa viktiga trslag. SS-ENV 12037:1996 Wood preservatives- Field test methods for determining the relative protective effectiveness of wood preservatives exposed out of ground contact- Horizontal Lap-joint method. European committee for standardisation. SIS-CEN/TS 15912:2012, Teknisk specifikation, Bruksklasser fr brandskyddets bestndighet inomhus och utomhus hos trbaserade produkter (Durability of reaction to fire performances Classes of fireretardanttreated wood-based product in interior and exteriorend use applications) SS-EN 13501-1:2007+A1:2009, Brandteknisk klassificering av byggprodukter och byggnadselement Del 1: Klassificering baserad p provningsdata frn metoder som mter reaktion vid brandpverkan, 2009 SS-EN 14915:2006, SS-EN 14915:2006/AC:2007, Trpaneler Egenskaper, provning och kontroll samt mrkning SS-EN ISO 14040:2006, Miljledning Livscykelanalys Principer och struktur (ISO 14040:2006)

42

Webbsidor www.accoya.com www.basf.com www.bergstimber.se www.boverket.se www.brandskyddattra.info www.byggsystem.knaufdanogips.se, www.byggtjanst.se www.cembrit.se www.dold-estonia.com www.ecobuild.se. www.fsc.org www.heatwood.se www.ivarssonsverige.se www.kebony.com www.kemi.se www.linotech.se www.martinsons.se www.moelven.se www.muenchinger-holz.de/pdfs-en/Product_Properties_1004e.pdf www.ntr-nwpc.com www.organowood.com www.pefc.org www.sioo.se www.sis.se www.sp.se www.storaenso.com www.superwood.dk www.svenskttra.se 43

www.thermowood.fi/data.php/200312/795460200312311156_tw_handbook.pdf www.timbersilwood.com www.traguiden.se www.traskydd.com www.upm-kymmene.com www.wood.teknos.se/?pageid=H14374 www.wsj.fi

44

Bilaga 1. LCC-berkningar
Frutsttningarna fr LCC-berkningarna beskrivs i tabell 1 och tabell 2, och de kostnader och underhllsintervall som ingr i LCC-berkningarna framgr av tabell 3. Investerings- och underhllskostnader fr fasadmaterialen 1-5 har tagits frn Consultecs kalkylprogram BidCon, med viss komplettering nr det gller Cembrit-skivorna. Fr alla material har samma typ av omkostnader medtagits fr arbetet, men ytterligare omkostnadsplgg r ofta ocks inrknade i olika kalkyler. Fr fasadmaterialen 6-10 har materialkostnaden uppskattats utifrn insamlade data och uppgifter som redovisas i denna rapport. Arbetskostnader m.m. har antagits lika som fr vanlig trpanel. De redovisade kostnaderna avser en fasadyta utan fnster, drrar, hrn eller liknande avbrott. Det r mnga omstndigheter som pverkar investeringskostnaden, ssom byggplatsen, byggmetoden, val av material och utfrande, utformningen av t.ex. fnsterppningar, graden av frtillverkning m.m. Om man rknar in fnsterppningar, knutar m.m. kan kostnaderna skilja beroende p byggnadens storlek och form, t.ex. tegelfasader med stora fnster fr kade kostnader genom balkarna ver fnstren.

Tabell 1. Investeringskostnader (per m2 fasad)1 Material Fasadmaterial (kr) 1.Tr, lockpanel, grundmlad 2.Tr, lockpanel, slamfrg 3.Puts (tunnputs p skiva) 4.Tegel 120 mm 5.Cembrit-skivor Nya material/behandlingar 6. Brandimpregnerat tr, lockpanel, grundmlad 7. Tr, lockpanel, brandskyddsfrg (grund) 8. Acetylerat tr, enkelfas, mlad 9. Furfurylerat tr, enkelfas, 10. Tr, enkelfas, Cumaru vrigt 200 165 290 521 450

Arbete2 (kr) 257 257 264 304 330

Omkostn.3 (kr) 69 67 72 96 99

Mlning (kr) 90 62

Totalt (kr) 616 551 626 921 879 789

367 230 706 406 667

257 257 165 165 165

75 70 71 57 71

90 647 90 90 1032 628 903

Boendesprinkler4 250 1 Fasadmaterial utanfr utvndig gipsskiva i en trregelvgg ingr, t.ex. lkt och panel fr en trfasad 2 Arbetskostnad r berknad med kostnaden 330 kr/tim 3 Omkostnader: Arbetsledning, div. maskiner, frbrukningsmaterial 4 Investeringskostnad sprinkler: 200 kr/m2 boyta, dvs. ca 250 kr/ m2 fasad fr hus med mtt 28 m x12 m

45

Tabell 2. Kostnader och underhllsintervall i LCC-berkningarna (per m2 fasad) Fasadtyp 1. Tr, lockpanel, grundmlad Material/tgrd Investering Ommlning Utbyte 10% 2. Tr, lockpanel, slamfrg Investering Ommlning Utbyte 10% 3. Puts (tunnputs p skiva) Investering Ommlning Lagning 20 % 4. Tegel 120 mm 5. Cembrit-skivor 6. Brandimpregnerat tr, lockpanel, grundmlad Investering Omfogning 10% Investering Utbyte 10% Investering Ommlning Pbttring 50 % Utbyte 10% 7. Tr, lockpanel, brandskyddsfrg (grund) Investering Ommlning Pbttring 50 % Utbyte 10% 8. Acetylerat tr, enkelfas, mlad 9. Furfurylerat tr, enkelfas, 10. Tr, enkelfas, Cumaru Investering Ommlning Investering Utbyte 10% Investering Utbyte 10% Kostnad (kr) 616 215 107 551 156 107 626 160 100 921 132 879 139 789 215 107 107 647 215 107 107 1032 215 628 103 903 103 30 30 20 10 5 30 10 5 30 20 30 20 40 10 30 15 30 Intervall (r)

46

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Vi arbetar med innovation och vrdeskapande teknikutveckling. Genom att vi har Sveriges bredaste och mest kvalificerade resurser fr teknisk utvrdering, mtteknik, forskning och utveckling har vi stor betydelse fr nringslivets konkurrenskraft och hllbara utveckling. Vr forskning sker i nra samarbete med universitet och hgskolor och bland vra cirka 10000 kunder finns allt frn nytnkande smfretag till internationella koncerner.

CBBT/Sdra Timber Skogsudden 351 89 Vxj Tel. 0470-89 000 www.cbbt.se

TrCentrum Norr (TCN) LTU-Skellefte 931 87 Skellefte Tel: 0910-58 53 00 www.ltu.se/ske/tcn

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut


Bors, Skellefte, Stockholm, Vxj Telefon: 010-516 50 00, Telefax: 033-13 55 02 E-post: info@sp.se, Internet: www.sp.se

SP Tr SP Rapport 2013:21 ISBN 978-91-87461-06-4 ISSN 0284-5172

www.sp.se Mer information om SP:s publikationer: www.sp.se/publ