Department of Electrical Engineering

Examensarbete Filterdesign och hrdvarukonstruktion fr FMCW-radar

Examensarbete utfrt inom Elektroniksystem, Electronics Systems av Oscar Eriksson

LiTH-ISY-EX-ET--06/0320--SE

Linkping 2006

TEKNISKA HGSKOLAN LINKPINGS UNIVERSITET

Department of Electrical Engineering Linkping University S-581 83 Linkping, Sweden

Linkpings tekniska hgskola Institutionen fr systemteknik 581 83 Linkping

Filterdesign och hrdvarukonstruktion fr FMCW-radar ............................................................................ ............................................................................ Examensarbete utfrt i Elektroniksystem vid Linkpings tekniska hgskola av Oscar Eriksson

.............................................................
LiTH-ISY-EX-ET--06/0320--SE

Handledare: Niklas U. Andersson, Acreo AB Examinator: Per Lwenborg, LiU Linkping 2006

Defence date

Department and Division

2006-12-21 Institutionen fr systemteknik

Publishing date (Electronic version)

Department of Electrical Engineering

2007-01-04

Language English X Other (specify below) Swedish

Report category Licentiate thesis Degree thesis X Thesis, C-level Thesis, D-level Other (specify below) ___________________

ISBN: ISRN: LiTH-ISY-EX-ET--06/0320--SE Title of series

Series number/ISSN

URL, Electronic version http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7988

Title

Filterdesign och hrdvarukonstruktion fr FMCW-radar

Author

Oscar Eriksson

Abstract

In English This bachelor thesis describes the design of an IF-filter and the hardware construction of a new version of a 77 GHz FMCW-radar demonstrator. The purpose of the demonstrator is to illustrate how the silicon germanium-, SiGe, technology could be used instead of the more conventional but also much more expensive gallium arsenide-, GaAs, technology. The old radar prototype that Acreo AB has developed is fully functional but needs to be redesigned to be able to evaluate the radar performance in a better way. The thesis presents the basic radar theory and equations to help understanding the construction of the system blocks. The report also describes the system architecture and how its functionality should be tested. The redesigned IF-filter has been simulated in a PSpice simulator and a prototype has been manufactured and measured. A 4-layer PCB-board of the whole system was done in Orcad Layout. Finally the report is concluded with suggestions on improvements for the next demonstrator version.

P svenska

Den hr hgskoleavhandlingen beskriver designen av ett IF-filter samt hrdvarukonstruktion av en ny 77 GHz FMCW-radar demonstrator. Syftet med demonstratorn r att illustrera hur kisel germanium-, SiGe, teknologi kan anvndas istllet fr den mer vedertagna men dyrare gallium arsenik-, GaAs, teknologin. Den gamla radarprototypen vilken Acreo AB utvecklat r funktionell men behver konstrueras om fr att bttre kunna utvrdera radarprestandan. I avhandlingen presenteras grundlggande radarteori och ekvationer fr att underltta frstelsen av de olika systemblocken. Rapporten beskriver ocks systemarkitekturen och hur dess funktionalitet kommer att testas. Det omdesignade IF-filtret har simulerats i en PSpice-simulator och ett prototypkort av detta har tillverkats fr mtningar. Ett 4-lagers kretskort av hela systemet har tagits fram i Orcad Layout. Slutligen innehller rapporten frslag p frbttringar till nsta demonstratorversion.

Keywords FMCW, radar, MFB, USB, IF, Intermediate frequency, ADC, DAC, VCO, DDS, PLL, Orcad, PCB

Acknowledgements
I would like to thank all employees at Acreo ABs office in Norrkping since they have been truly kind to me, especially my supervisor Niklas Andersson for his great support. I will also take the opportunity to thank Patrick Blomqvist, Lennart Granlund, Joacim Haglund, Darius Jakonis and Michael Salter for technical discussions and support to this thesis. Jonny Svensson is another person I want to thank because of his great thesis on the FMCW-radar system that preceded my work. His work has inspired me and helped me to understand the theory and how the system should be build. Finally I thank Linkpings University and my examiner Per Lwenborg.

Innehllsfrteckning
Kapitel 1........................................................................................................................................................ 1 1.1 Terminologi......................................................................................................................................... 1 1.2 Problembeskrivning ............................................................................................................................ 2 Kapitel 2 Introduktion................................................................................................................................... 3 2.1 Bakgrund............................................................................................................................................. 3 2.2 Grunder/teori FMCW Radar ............................................................................................................... 3 2.2.1 Detektera ett stationrt objekt ...................................................................................................... 3 2.2.2 Detektera ett objekt i rrelse ........................................................................................................ 4 2.2.3 Multipla freml .......................................................................................................................... 6 2.3 Radarekvationer .................................................................................................................................. 7 2.4 Frekvensband fr FMCW ................................................................................................................... 8 Kapitel 3 Beskrivning av systemarkitektur................................................................................................... 9 3.1 Blockschema ....................................................................................................................................... 9 3.1.1 IF-filter......................................................................................................................................... 9 3.1.2 ADC ........................................................................................................................................... 10 3.1.3 USB............................................................................................................................................ 10 3.1.4 Synthesizer................................................................................................................................. 10 3.1.4.1 DDS..................................................................................................................................... 10 3.1.4.2 PLL ..................................................................................................................................... 11 3.1.5 Loop-filter .................................................................................................................................. 11 3.1.6 GaAs microwave module ....................................................................................................... 12 3.1.6.1 VCO .................................................................................................................................... 12 3.1.6.2 Frekvensdubbling................................................................................................................ 13 3.1.6.3 Antenner.............................................................................................................................. 13 3.1.6.4 Mixer................................................................................................................................... 13 Kapitel 4 Systemkonstruktion..................................................................................................................... 15 4.1 Schemaritning, Orcad Capture.......................................................................................................... 15 4.2 Simulering, Allegro AMS Simulator (PSpice).................................................................................. 15 4.2.1 Simulering av antivikningsfilter................................................................................................. 15 4.3 Konstruktion samt testning av prototyp-filter (IF)............................................................................ 17

4.3.1 Specifikation............................................................................................................................... 17 4.3.2 Arkitektur ................................................................................................................................... 17 4.3.3 Simuleringar ............................................................................................................................... 20 4.3.4 Layout av prototypkort ............................................................................................................... 21 4.3.5 Etsning och bestyckning............................................................................................................. 22 4.3.6 Mtresultat prototypfilter ........................................................................................................... 22 4.3.7 Mtning av distorsion och brus .................................................................................................. 25 4.4 PCB-layout, Orcad Layout ................................................................................................................ 28 Kapitel 5 Testplan ....................................................................................................................................... 31 Kapitel 6 Nsta version ............................................................................................................................... 33 Kapitel 7 Resultat ........................................................................................................................................ 35 Bilaga 1. Kretsschema................................................................................................................................. 36 Bilaga 2. Brus, IF-filter ............................................................................................................................... 42 Kllfrteckning............................................................................................................................................ 47 Copyright..................................................................................................................................................... 49

Figurfrteckning
Figur 1: Utsnd signal fr stationrt objekt.[1]............................................................................................... 3 Figur 2: Utsnd samt mottagen signal fr stationrt objekt.[1] ...................................................................... 3 Figur 3: Dopplerskift, rampsignal.[17]............................................................................................................ 4 Figur 4: Relativ hastighet som funktion av dopplerskift............................................................................... 4 Figur 5: Utsnd signal, objekt i rrelse. ........................................................................................................ 5 Figur 6: Utsnd samt mottagen signal fr objekt i rrelse. ........................................................................... 5 Figur 7: Grafisk lsning.[1] ............................................................................................................................ 6 Figur 8: Grafisk lsning.[1] ............................................................................................................................ 6 Figur 9: Orsak till ghost-targets vid triangelsvep.[17] .................................................................................... 6 Figur 10: Utsnd signal fr korrekt detektering av multipla freml.[1] ....................................................... 7 Figur 11: Grafisk lsning.[1] .......................................................................................................................... 7 Figur 12: Utsnd och reflekterad antennsignal.[1] ......................................................................................... 7 Figur 13: Blockschema. ................................................................................................................................ 9 Figur 14: DDS-signal.[1] .............................................................................................................................. 10 Figur 15: Error-signal.[1] ............................................................................................................................. 11 Figur 16: Konfiguration med PLL, VCO, loop-filter och referens-kristall.[1] ............................................. 11 Figur 17: Aktuell PLL-konfiguration fr den nya radardemonstratorn. ..................................................... 11 Figur 18: Integrering av error-signal i loop-filter.[16] .................................................................................. 12 Figur 19: Tredje ordningens loop-filter. ..................................................................................................... 12 Figur 20: VCO. ........................................................................................................................................... 13 Figur 21: W-bands mulitiplikator. .............................................................................................................. 13 Figur 22: Mixer. .......................................................................................................................................... 13 Figur 23: LP-filter, simulering. I1, R2 och R3 tillhr ej filtret. .................................................................. 16 Figur 24: Frekvensegenskaper fr LP-filter................................................................................................ 16 Figur 25: Grupplptid fr LP-filter............................................................................................................. 17 Figur 26: Kretsschema, IF-filter.................................................................................................................. 18 Figur 27: MFB-filter, Dual-supply operational amplifier. .......................................................................... 19 Figur 28: Typical application circuit, AD8138 datasheet.[6] ....................................................................... 19 Figur 29: Frekvenssvar. .............................................................................................................................. 20 Figur 30: Frekvenssvar 1 MHz IF-filter...................................................................................................... 21

Figur 31: PCB-top-layer, PCB-bottom-layer, (Ej skalenlig)....................................................................... 22 Figur 32: Prototypkort version 1 och 2. ...................................................................................................... 22 Figur 33: Uppmtt frekvenssvar.................................................................................................................. 23 Figur 34: Simulerat frekvenssvar. ............................................................................................................... 24 Figur 35: Uppmtt och simulerat frekvenssvar. .......................................................................................... 25 Figur 36: Frekvensspektrum, IF-filter_out. ................................................................................................. 26 Figur 37: Frekvensspektrum, IF-filter_in. ................................................................................................... 27 Figur 38: Topplagers-layout fr den slutgiltiga demonstratorn (Ej skalenlig). ........................................... 29 Figur 39: Reflex2_A77x3M PCB................................................................................................................ 30 Figur 40: Screenshot p bruskomponent i utsignal OUT+.......................................................................... 42 Figur 41: Screenshot p bruskomponent i utsignal OUT+.......................................................................... 43 Figur 42: Screenshot p bruskomponent i utsignal OUT+.......................................................................... 44 Figur 43: Screenshot p bruskomponent i utsignal OUT+.......................................................................... 45 Figur 44: Screenshot p utsignal OUT+...................................................................................................... 46

Tabellfrteckning
Tabell 1: Terminologi. .................................................................................................................................. 1 Tabell 2: IF/Mixer data, 25 kHz.................................................................................................................. 14 Tabell 3: IF/Mixer data, 1 MHz. ................................................................................................................. 14

Kapitel 1
1.1 Terminologi
Frkortning/Abbreviation Explanation C ADC DAC DDS PCB FFT FMCW GaAs IC IF LO MCM PLL Radar RF THD SiGe SNR VCO MFB USB SMA connector GUI TX RX LP SMD Microcontroller Analog to Digital Converter Digital to Analog Converter Direct Digital Synthesizer Printed Circuit Board Fast Fourier transform Frequency Modulated Continuous Wave Gallium Arsenide Integrated Circuit Intermediate Frequency Local Oscillator Multi Chip Module Phase-Locked Loop Radio detection and ranging Radio Frequency Total Harmonic Distorsion Silicon Germanium Signal to Noise Ratio Voltage Controlled Oscillator Multiple Feedback Bandpass Universal Serial Bus Sub Miniature version A connector Graphical User Interface Transmit Receive Low Pass Surface Mount Device Frklaring Mikrokontroller Analog till digital omvandlare Digital till analog omvandlare Direkt digital synthesizer Kretskort Snabb fouriertransform Frekvensmodulerad kontinuerlig vg Gallium Arsenik Integrerad krets Medelfrekvens Lokal oscillator Multikretsmodul Faslst loop Radiodetektion och rckvidd Radiofrekvens Total harmonisk distorsion Kisel Germanium Signal till brusfrhllande Spnningsstyrd oscillator Multiple feedback bandpass Universell seriebuss Subminiatyrkontakt version A Grafiskt anvndargrnssnitt Snda Mottaga Lgpass Ytmonterad krets

Tabell 1: Terminologi.

1.2 Problembeskrivning
I Acreos nuvarande radardemonstrator samplas IF-signalen externt utanfr modulen, detta ska implementeras i modulen fr den nya konstruktionen genom att integrera ett internt ADC-chip p kretskortet. Ytterligare en orsak till detta r att den nuvarande AD-omvandlaren vilken sitter i ett NIDACkort frn National Instruments, DAQcard-6062E, har alltfr dlig upplsning. I den nya konstruktionen kommer en 14-bitars ADC att implementeras. Genom att flytta omvandlingen av analog till digital data till radarmodulen kommer inverkan av strningar minimeras vilket ger en bttre och noggrannare sampling. Detta medfr dock att det gamla IF-filtret behver designas om p grund av att ADomvandlaren br ha differentiell ingng fr maximal prestanda. D IF-signalen r en av systemets knsligaste och viktigaste signaler kommer stor vikt behva lggas vid framtagandet av detta filter. Sledes br filtret simuleras och testas noggrant bde i simuleringsverktyg och genom mtningar. I arbetet ingr ocks att frdigstlla systemets kompletta block- och kopplingsschema. ven PCB-layout av modulen ska ritas. Den nya designlsningen kommer ocks att medfra att de mekaniska parametrarna mste ses ver ssom storlek av inbyggnadslda etc. Slutligen ska en teststrategi fr den frdiga radardemonstratorn tas fram.

Kapitel 2 Introduktion
2.1 Bakgrund
Acreo AB har under en lngre tid forskat p och utvecklat integrerade kisel germanium-chip, SiGe, d detta r en billigare teknik n den vanliga gallium arsenik tekniken, GaAs. Syftet med detta har varit att pvisa mjligheten att tillverka billiga hgpresterande 77 GHz FMCW-radarmoduler. Denna teknik i kombination med en innovativ antennkonstruktion har mjliggjort att bilindustrin ftt upp gonen fr Acreos forskning p FMCW-radar. I dagslget befinner sig bilindustrin i en expansiv utvecklingsfas inom omrden ssom AC-system (Anti Collision) och ACC-system (Adaptive Cruise Control) vilka stller allt hgre krav p den implementerade utrustningen. Genom att konstruera en radar-prototyp har Acreo visat upp en rad frdelar med denna teknik och genom ytterligare utbyggnad och forskning hoppas man strka sin position inom omrdet. Dock kommer det nya SiGe-chipet ej att anvndas i den frsta versionen av den nya demonstratorn d det ej r helt frdigutvecklat nnu, istllet kommer Acreos GaAschip att anvndas.

2.2 Grunder/teori FMCW Radar

2.2.1 Detektera ett stationrt objekt Principen fr en FMCW-radar r att frekvensen moduleras periodiskt med avseende p tiden, denna teknik kallas fr FM-ranging. Fr att detektera ett stationrt objekt snder man ut ett stationrt svep, vilket syns i figur 1.

Figur 1: Utsnd signal fr stationrt objekt.[1] Den reflekterade och mottagna signalen frn det stationra fremlet frdrjs med 2R/c vilket syns i figur 2. R r avstndet till fremlet och c r ljusets hastighet i vakuum.

Figur 2: Utsnd samt mottagen signal fr stationrt objekt.[1]

fb kallas fr beat-frequency och berknas genom:

fb =

2 R f , Ekvation: 1 c Tm

fb r skillnaden i frekvens mellan utsnd och mottagen signalfrekvens vilket illustreras i figur 2 ovan. Denna skillnadsfrekvens r proportionell mot avstndet R vilket berknas enligt nedanstende formel:

f c R = Tm b , Ekvation: 2 2 f
2.2.2 Detektera ett objekt i rrelse Om det aktuella fremlet r i rrelse kan den mottagna vgformen bli doppler-skiftad p grund av den relativa hastigheten hos fremlen, fr en ramp-signal visas detta i figur 3.

Figur 3: Dopplerskift, rampsignal.[17] Grafiskt kan dopplerskiftet berknas utifrn figur 4 genom fljande ekvation.

fd = 2

v1 + v 2

cos , Ekvation: 3

V1 och V2 r fremlens hastighet, r vinkeln mellan fremlen och r signalens vglngd.

Figur 4: Relativ hastighet som funktion av dopplerskift. Fr att kunna mta bde hastighet och avstnd till ett freml r det inte tillrckligt med ett enkelsvep, istllet krvs det bde ett upp- och nedsvep. Den resulterande signalen vilken illustreras i figur 5 har ett triangulrt utseende i frekvensdomnen.

Figur 5: Utsnd signal, objekt i rrelse. Det som orsakar dopplerskiftet r den relativa hastigheten hos fremlen, dopplerfrekvensen elimineras genom att anvnda ett triangelvgssvep (figur 5-6).

Figur 6: Utsnd samt mottagen signal fr objekt i rrelse. Dopplerskiftet i figur 6 berknas genom:

fd =

4 R f , ( f d = f d 1 = f d 2 ), Ekvation: 4 c Tm 4 R f , Ekvation: 5 c Tm

fb berknas genom:

fb =

Avstndet R berknas genom:

R=

(f 1 + f 2 )c , Ekvation: 6 4 tan

Den relativa hastigheten berknas genom:

Vrel =

fd * , Ekvation: 7 2

Dr r signalens vglngd. Skillnaden mellan vgformerna ges av de nedanstende ekvationerna: Med referensriktningar enligt figur 6 erhlls skillnaden:

f1 = f d 1 f b1 f 2 = f d 2 f b 2

Anvnds absoluta storheter erhlls skillnaden:

f 1 = f d f b , Ekvation : 8 f 2 = f d + f b , Ekvation : 9

Det linjra sambandet mellan f b och f d i ekvation 8 och 9 kan illustreras grafiskt enligt figur 7. 5

Figur 7: Grafisk lsning.[1]

Linjernas skrningspunkt ger f b och f d :s lsning. 2.2.3 Multipla freml Den grafiska lsningen d multipla freml detekteras genom ett triangelsvep illustreras i figur 8.

Figur 8: Grafisk lsning.[1]

Grafen visar fyra mjliga lsningar men bara tv av dessa r korrekta, de felaktiga lsningarna kommer frn s kallade ghost targets. Detta hnder d tv eller flera freml detekteras i ett vanligt triangelsvep. I det aktuella exemplet detekteras tv freml.

Figur 9: Orsak till ghost-targets vid triangelsvep.[17]

Orsaken till detta onskade fenomen r att det finns tv olika beat-frequency i varje segment och att radarn inte vet hur dessa ska paras ihop. Lsningen p detta problem r att ndra sweep-rate:n vilket visas i nedanstende figur. 6

Figur 10: Utsnd signal fr korrekt detektering av multipla freml.[1]

Detta resulterar i nedanstende grafiska lsning:

Figur 11: Grafisk lsning.[1]

2.3 Radarekvationer
Vidare kan mer fokus lggas p radarns antennsignal, figur 12.

Figur 12: Utsnd och reflekterad antennsignal.[1]

Nr en radarsignal skickas kommer denna pverka mlet med en effekttthet enligt nedanstende formel.

Wi =

Pt Gt , Ekvation: 10 4R 2

Utsnd effekt, Pt , samt frstrkning, Gt , stts i systemet. Vgen vilken trffar mlet kan approximeras av ett plan med ytan . Detta medfr att den upptagna effekten hos mlet blir Pc = Wi . Enligt principen i ekvation 10 blir den spridda effekten i den reflekterade signalen:

Ws =

Ps , Ekvation: 11 4R 2

Den upptagna spridda effekten beskrivs av Pr = Ws Aer dr Aer r den effektiva arean av mottagningsantennen. Den upptagna och den spridda effekten r lika enligt ( Pc = Ps ). Ekvationerna ovan kan skrivas om enligt:

Pr =

Pt Gt Aer , Ekvation: 12 (4R 2 ) 2

Detta, ekvation 12, r den klassiska formen fr radarekvationen. Genom att jmfra effekten mellan tv radarml p avstnd R1 respektive R2 fs fljande samband:

Pt Gt Aer ( Ploss ) log = 10 log (4R 2 ) 2 2

Pt Gt Aer R = 40 * log( 1 ) , Ekvation: 13 2 2 R2 (4R1 )

Denna ekvation r anvndbar fr att relatera effekt med avstnd. Ekvationen medfr att Ploss = - 12 dB/oktav och Ploss = - 40 dB/dekad, det vill sga att en dubbling av avstndet till mlet ger en tappad effekt p 12 dB.

2.4 Frekvensband fr FMCW

Enligt SP Swedish och National Testing and Research Institute finns det tv frekvensomrden som r tillgngliga fr bilradar-applikationer. Dessa r 24-24,25 GHz och 76-77 GHz. 24 GHz omrdet kommer inte att tilltas i nya applikationer efter 2013, sledes sker ingen forskning och utveckling fr produkter med denna frekvens.[1]

Kapitel 3 Beskrivning av systemarkitektur

3.1 Blockschema
Blockschemat fr radardemonstratorn bestr av Acreos gallium-arsenik modul, det omdesignade IFfiltret, AD-omvandlare, USB-grnssnitt, synthesizer, loop-filter samt antennswitch-modul. SMAkontakter och probstift har ocks lagts in i schemat liksom kristaller samt 3-state buffertkrets fr databussen mellan USB och synthesizer. Mellan ADC och USB anvnds istllet USB-kretsens interna 3state buffert.

Figur 13: Blockschema.

3.1.1 IF-filter Fr radarmodulen gller att signalamplituden p den reflekterade signalen och drmed utsignalen frn mixern sjunker d avstndet till fremlet kar enligt ekvation 13, stycke 2.3. Avstndskningen medfr ocks att skillnadsfrekvensen mellan den utsnda och mottagna signalen kar (linjrt). Detta ger krav p en konstant lutning fr filtrets frstrkningskurva d frekvensen och drmed ocks avstndet kar. Hur detta uppns diskuteras ingende i stycke 4.3.

3.1.2 ADC AD-omvandlarens uppgift r att omvandla den analoga IF-signalen till digital data fr att kunna presentera denna i ett grafiskt grnssnitt p datorn. P grund av IF-signalens knslighet stlls hga krav p den valda ADC:n. I denna applikation valdes AD9244[9], Analog Devices, vilken r en 14-bitars ADC med hgpresterande sample and hold krets. Detta val baserades frmst p Jonny Svenssons exjobb[1] dr AD9245[19] valdes. Men eftersom den AD-omvandlaren arbetar med 3.3 V:s matning behvde en ny ADC vljas d IF-filtret och sledes ADC:ns analoga ingng ska arbeta med 5 V:s niver. Detta krav uppfylls av AD9244[9]. 3.1.3 USB USB-chipets uppgift r att skta kommunikationen mellan det grafiska grnssnittet och hrdvaran. Genom GUI:t ska synthesizerns DDS-signal styras fr att kunna vxla mellan exempelvis svep fr stationra freml respektive freml i rrelse. Mjukvarumssigt styrs detta genom att synthesizern programmeras genom USB-kretsens inbyggda mikroprocessor. Denna mikrokontroller, CY7C68013A[8] frn Cypress Semiconductor Corporation, r av 8051-arkitektur och har en RAM-storlek p 256 byte. Frn ADC:n fr GUI:t den samplade IF-signalen. P detta data grs det sedan en realtids FFT, vilken visas upp tillsammans med information om fremlets avstnd respektive hastighet. Fr mer ingende beskrivning om hur denna mjukvarustyrning fungerar hnvisas till Jonny Svenssons exjobb[1] vilket behandlar radardemonstratorns mjukvara. 3.1.4 Synthesizer ven p synthesizern stlls hga krav p prestanda. Drfr valdes AD9956[7], Analog Devices, vilken har lgt fasbrus och utmrkt dynamik. AD9956:an ska erstta de separata DDS och PLL kretsarna, AD9852[21] respektive PE3236[22], som sitter i den befintliga demonstratorn. Fr dokumentation ver test och jmfrelse mellan synthesizer och DDS/PLL hnvisas till Jonny Svenssons exjobb[1]. Hr kan man till exempel se att fasbruset r lgre fr den enskilda synhesizerkretsen. Synthesizern bestr bland annat av en DDS, en 14-bits DA-omvandlare och en PLL. Funktionen hos DDS:n och PLL:n beskrivs nedan. 3.1.4.1 DDS Genom att alternera mellan positiva och negativa frekvenssvep kan DDS:n stadkomma en triangelsignal. Denna triangelvg kan optimeras fr olika vinklar vilket gr detektering av multipla freml mjligt enligt kapitel 1. Detta illustreras i figur 14 nedan. Fasen hos DDS-signalen styrs genom PLL:n.

Figur 14: DDS-signal.[1]

10

3.1.4.2 PLL I blockschemat fr PLL:n kan man se en fasdetektor samt tv dividers. Fasdetektorns uppgift r att jmfra de bda ingngarna och beroende p dess fasskillnad generera en s kallad error-signal.

Figur 15: Error-signal.[1]

Error-signalen r en variation p spnning utifrn referensnivn och talar om huruvida fasen ska hjas respektive snkas. Som referens till PLL:n brukar en kristall med fast frekvens anvndas. Utsignalen skickas oftast genom ett loop-filter till en VCO. VCO:n tolkar spnningsnivn p dess ingng och ndrar fasen enligt denna niv. Sedan jmfr PLL:n denna p nytt och tiden det tar fr att n error-signalens centrumlge beskriver hur bra systemet r reglerat.

Figur 16: Konfiguration med PLL, VCO, loop-filter och referens-kristall.[1]

AD9956

LOOP-filter Crystal Oscillator Phase detector And Charge pump VCO

LP DAC DDS Ref. divider

Figur 17: Aktuell PLL-konfiguration fr den nya radardemonstratorn.

3.1.5 Loop-filter Loop-filtret r till fr att stabilisera loopen och minimera fel som bland annat kan uppkomma p grund av vertoner, till exempel frn extra modulation i VCO:n. Huvudsyftet med filtret r dock att

11

transformera strmmen som kommer frn fasdetektorns charge-pump, ierror, till en spnning som VCO:n kan tolka. Detta sker genom integrering och illustreras i figur 18.

Figur 18: Integrering av error-signal i loop-filter.[16]

Loop-filtret som anvnds i den hr designen r ett tredje ordningens passivt filter och har tre poler och ett nollstlle. Designen av detta filter har utfrts med hjlp av ADIsimPLL frn Analog Devices, se Test Report AD9956[20].

Figur 19: Tredje ordningens loop-filter.

3.1.6 GaAs microwave module 3.1.6.1 VCO I radardemonstratorn anvnds en VCO med en Q-bands multiplikator, modulen har centrumfrekvensen f out = 38,25 GHz . Som frklarades i stycke 3.1.4.2 r VCO:ns uppgift att omvandla en given spnningsniv till dess ekvivalenta frekvensreferens. Uppbyggnaden av VCO-modulen illustreras i figur 20.

12

Figur 20: VCO.

3.1.6.2 Frekvensdubbling Fr att slutligen erhlla en giltig frekvens inom det tilltna FMCW-radarbandet dubblas oscillatormodulens utfrekvens genom en multiplikator vilken ingr i en W-bands krets, kretsen illustreras i figuren nedan. Genom detta fs en utfrekvens p 76.5 GHz till antennerna.

Figur 21: W-bands mulitiplikator.

3.1.6.3 Antenner Fr att f en flexibel radardemonstrator behvs fler n en antenn, i detta fall r tre stycken antenner integrerade p tunnfilmsmodulen. Vilken av dessa som ska anvndas styrs av en diodswitch, detta sker genom att frn GUI och firmware styra en kanalswitch-modul. Kanalswitcharna bestr av operationsfrstrkare som r konfigurerade som komparatorer. Antennerna fungerar bde som snd- och mottagarantenner. 3.1.6.4 Mixer Fr att erhlla IF-signalen mste utsnd frekvens mixas tillsammans med den mottagna, detta skts genom en GaAs-mixer. Mixern klarar IF-signaler upp till 100 MHz men den strsta frdelen med denna mixer r dock att den har mycket lgt IF-brus.

Figur 22: Mixer.

13

Om LO och RF antas ha samma signalamplitud kan fljande matematiska samband gras.

A(t ) cos(wLO t ) A(t ) cos(wRF t ) A(t ) 2 2 ( ) cos( ) cos( ) = (cos[( wLO wRF )t ] + cos[( wLO + wRF )t ]) A t w t w t LO RF 2
Den hgsta frekvenskomponenten elimineras sedan med ett filter s att IF-signalen fr fljande utseende:

A(t ) 2 cos[( wLO wRF )t ] dr wIF = ( wLO wRF ) 2

Simulerade vrden fr mixerns utsignal berknade genom Acreos systemmodell:
Tsweep = 40 ms f = 1 GHz
R [m] 1 150 fIF [Hz] 167 25 k Pout [dBm] 1,33 85,5 Vpp [V] 0,737 35,6

Tabell 2: IF/Mixer data, 25 kHz.

Tsweep = 1 ms f = 1 GHz
R [m] 1 150 fIF [Hz] 6,67 k 1M

Tabell 3: IF/Mixer data, 1 MHz.

Alternativt kan IF-frekvensen berknas enligt fljande formel:
f IF = f RF 2 R dr f RF = 77 76 = 1 [G Hz ] och c = 3 10 8 m / s Tsweep c

14

Kapitel 4 Systemkonstruktion
4.1 Schemaritning, Orcad Capture
Kretsschema fr den slutgiltiga konstruktionen och fr prototyp-filtret ritades i Orcad Capture vilket r ett schemaritningsprogram frn Cadence Design Systems. En stor del av denna process var att leta upp komponenter vilka skulle fungera att kopplas samman enligt det tidigare gjorda blockschemat. Schemat fr systemet ritades genom att verifiera samt anpassa diverse lsningar fr de ingende blocken utifrn datablad och kopplingsscheman fr aktuella komponenter och utvecklingskort. Viss dokumentation om hur exempelvis USB samt Synthesizer-grnssnitt skulle kopplas hmtades frn Jonny Svenssons tidigare exjobb[1]. Nya schemasymboler ritades ocks d mnga komponenter saknades i Orcads standardbibliotek. Parallellt med detta skapades ocks ett bibliotek i Orcad Library Manager med footprints s att varje enskild komponent kunde associeras till rtt footprint, vissa kopierades frn standardbibliotek medan andra ritades frn brjan. D schemat var frdigt skapades en ntlista vilken anvndes fr att fra ver designen till Orcad Layout. I vrigt finns inte mycket att nmna om schemaritningen d det i princip bara r att placera ut komponenter samt binda ihop dessa med varandra. Det slutgiltiga schemat finns i bilaga 1.

4.2 Simulering, Allegro AMS Simulator (PSpice)

Ett av de viktigaste designstegen har varit kretssimulering, frmst r det IF-filtret som har simulerats men ven andra delar ssom ett antivikningsfilter. Schemaritning fr de aktuella kretsdelarna har ven den skett i Orcad Capture. Men d simuleringen utfrdes i en extern simulator krvdes en del handplggning fr att kunna genomfra de olika simuleringarna. Det som krvdes var fljande: 1. Generera ntlista (.net) och alias-fil (.als). 2. Skapa en fil (.lib) med macro-modeller fr egna komponenter. 3. Skapa en fil (.cir) innehllande information om aktuell simuleringsprofil samt lnkar till ntlista, alias-fil, macro-modells-fil och PSpice indexeringsfil (nom.lib). 4. Redigera indexeringsfilen s att denna ocks innehller de egna komponent-biblioteken. 5. Kr simuleringen som vanligt genom Simulation->Run i AMS Simulator. 4.2.1 Simulering av antivikningsfilter Antivikningsfiltret designades om fr att det var svrt att hitta filtrets komponentvrden vilka anvnts p utvecklingskortet fr synthesizern. Filtret r av lgpasstyp och sitter mellan DDS:ns DAC-utgng och ingngen p PLL:n. D synthesizern arbetar differentiellt duplicerades det i figur 23 simulerade filtret, vilket syns i kretsschemat i bilaga 1. Genom dessa simuleringar frbttrades filterkarakteristiken ngot. Plottar fr filtrets beloppsfunktion samt grupplptid syns i figur 24 och 25.

15

Figur 23: LP-filter, simulering. I1, R2 och R3 tillhr ej filtret.

Figur 24: Frekvensegenskaper fr LP-filter.

16

Figur 25: Grupplptid fr LP-filter.

PLL-signalens frekvens kommer att ligga kring 25 MHz och kring denna frekvens r grupplptiden ngorlunda konstant vilket r ett krav fr knsliga signaler. Simuleringar fr IF-filtret terfinns i stycke 4.3.3 Simuleringar.

4.3 Konstruktion samt testning av prototyp-filter (IF)

Nedan fljer specifikation, arkitektur, simuleringar, layout och mtresultat fr det framtagna IF-filtret. 4.3.1 Specifikation IF-filtret ska frutom att ta bort insignalens DC-niv ha en konstant lutning p +20 dB/dekad (+6 dB/oktav) fr radarns arbetsomrde 500-25k Hz. Fr att kompensera fr radarekvationen fullt ut skulle dock ett filter med den dubbla lutningen vara ndvndig. Men med ett sdant filter skulle brusfrstrkningen f en allt strre inverkan p filtrets utsignal, drav tas denna mjlighet bort. En frstrkning kring 500 gnger r nskvrd d amplituden hos utsignalen frn mixern r relativt lg. 4.3.2 Arkitektur Kretsschema fr den framtagna filterstrukturen tillsammans med aktuella komponentvrden visas nedan i figur 26. I steg 1 modelleras mixersignalen med hjlp av en sinusklla samt en resistor, V1 respektive Rif . Mixerns utresistans termineras genom resistor Rload . Nedan frklaras strukturens ingende steg lite nrmare.

17

Figur 26: Kretsschema, IF-filter. Steg 1: Hgpassfilter med DC-blockerande kondensator. verfringsfunktionen ges av:

H ( s) =

sC Rload 1 + sC ( Rif + Rload )

Identifiering av DC-frstrkning samt poler och nollstllen:

DC gain = 0 ggr P1 = 1 = 181 Hz 2 C ( Rif + Rload )

Z 1 = 0 Hz
Steg 2: Ickeinverterande frstrkarkoppling konfigurerad fr att frstrka lga frekvenser. LMH6624[10], frn National Semiconductor, r en operationsfrstrkare med lgt brusvrde samt hg bandbredd. Dess hga open-loop-gain mjliggr hg frstrkning, i detta fall mellan 250 och 260 gnger. verfringsfunktionen ges av:

H ( s) = 1 +

R2 = DC gain = 256 ggr R1

Brytfrekvens fr den infrda polen ges av:

P1 =

1 = 459 kHz 2 R2 C 2

Steg 3: AD8138[6], Analog Devices, Single-ended to differential operational amplifier. terkopplad med MFB- (multiple feedback bandpass) nt. Detta nt stadkommer en i detta fall konstant lutning p 20 dB/dekad (6 dB/oktav) upp till passbandsfrekvensen 25 kHz. D AD8138:an i detta fall har enkel
18

matningsspnning biaseras kopplingen som synes (figur 26, steg 3) med en common-mode spnning p halva Vdd, det vill sga 2.5 V. Nedan i figur 27 visas det aktuella terkopplingsntet i single-ended utfrande. Fr att uppn den efterstrvade filtertopologin i single-ended to differential utfrande ersattes de enkla standard-terkopplingsnten hos AD8138:an, figur 28, med det aktuella filter-ntet. verfringsfunktionen fr multiple-feedback filtret, vilket r av typen Butterworth och andra ordningen, ges av:

H ( s) =

1 s R3 C3 C3 + C 4 1 s2 + s C + C3C14 R4 ( R + 3 C 4 R4 3 1 R5

Figur 27: MFB-filter, Dual-supply operational amplifier.

Figur 28: Typical application circuit, AD8138 datasheet.[6]

Komponentvrden togs fram p fljande stt: Vlj f m = 25 kHz stt sedan C 3 = C 4 = 10 nF (stora kapacitansvrden ger lga vrden p R3 och

R4 vilket r frdelaktigt ur brussynpunkt)

k = 2 f m C 4
nskad frstrkning, H = 2 ggr .

R3 =

1 318 H k
2Q 1273 k

Kvalitetskonstanten Q stts till vrdet 1 fr att uppn den efterstrvade lutningen p 20 dB/dekad.

R4 =

R5 =

1 = inf . (2Q H ) k

Med standardvrden C 3 = C 4 = 10 nF , R3 = 300 och R4 = 1200 fs slutligen:

19

fm =

Q 26.5 kHz R4 C 4

H=

1 R4 = 2 ggr R3 2Q

Fr ytterligare teori om MFB-filter arkitekturer se kapitel 3 i Handbook Of Operational Amplifier Active RC Networks, Texas Instruments.[2] 4.3.3 Simuleringar Filterstrukturen har simulerats med en Spice-Simulator, dels genom transient och dels genom AC-svep. I figur 29 syns kurvorna frn AC-svepet fr de tre stegen samt fr det kompletta filtret. Spice-modellerna fr operationsfrstrkarna AD8138[6] samt LMH6624[10] finns att hmta p respektive tillverkares hemsida.

Figur 29: Frekvenssvar.

I regionen 1-25 kHz r lutningen +20 dB/dekad (+6 dB/oktav) fr det resulterande filtret vilket svarar bra mot radarapplikationens arbetsomrde. De i avsnitt 4.3.2 utrknade polerna kan ven de beskdas i den nmnda figuren. Den maximala frstrkningen simulerades till 53,987 dB vilket motsvarar ungefr 500 gngers frstrkning. Detta intrffar vid frekvensen 26,65 kHz. Den teoretiska maxfrstrkningen r ungefr 512 gnger. Skillnaden mellan simulerad och teoretisk frstrkning ligger frmst i steg 2, teoretisk frstrkning i detta steg r 256 gnger i jmfrelse med det simulerade p 251 gnger. Anledningen till detta r att frstrkningsformeln fr steget och den nmnda operationsfrstrkaren LMH6624[10] inte verensstmmer med verkligheten fullt ut fr hga frstrkningsvrden. I framtiden finns nskeml om att flytta IF-signalen till 1 MHz istllet fr 25 kHz som nu med bibehllen filterarkitektur. Framtagandet av komponentvrden fr det modifierade filtret kan ses nedan tillsammans med simuleringsresultat fr det samma. 20

f m = 1 MHz C 3 = C 4 = 1 nF
k = 2f m C 4 = 6,28 10 3
H = 2 ggr

R3 =
Q =1

1 = 80 H k 2Q = 318 k

R4 =

R5 =

1 = inf (2Q H )k

Med fljande standardvrden C 3 = C 4 = 1 nF , R3 = 82 och R4 = 300 fs figur 30:s frekvensegenskaper fr det nya filtret.

Figur 30: Frekvenssvar 1 MHz IF-filter.

4.3.4 Layout av prototypkort Med hjlp av Orcad Capture och Orcad Layout togs en PCB-layout fr ett dubbelsidigt smd-kort fram. SMA-kontakter placerades vid insignalen samt vid de bgge utsignalerna. Stiftlister fr matningsspnning och probpunkter integrerades ocks p kortet. I figur 31 ses layouten fr topp- och bottenlagret. Bottenlagret innehller dock bara jordplan, ngra avkopplingskondensatorer samt ngra ledare d det frn brjan var tnkt att konstruera ett enkelsidigt kort vilket visade sig vara svrt att genomfra. D detta kort endast ska tjnstgra som testkort fr diverse mtningar finns inget behov av ytterligare optimering med

21

komponenter p bda lagren etc. Komponentstorlek och ledarbredd r huvudsakligen 0805 respektive 12 mil, (0,3048mm).

Figur 31: PCB-top-layer, PCB-bottom-layer, (Ej skalenlig).

4.3.5 Etsning och bestyckning. Tillverkningen av kortet har gjorts manuellt. D layouten ovan var framtagen skrevs denna ut p transparant OH-film vilken sedan passades ihop s att de bda lagren verensstmde. Nsta steg var att lgga ett kretskortslaminat med positiv fotoresist mellan de bda OH-filmerna och belysa detta med UVljus. D kortet belysts framkallades det och slutligen etsades kopparytan utanfr footprints och ledare bort. Framkallningen utfrdes i ett bad av kaustikssoda och vatten, uppgiften fr framkallningsbadet var att ta bort den belysta fotoresisten s att etsbadet kunde eliminera den icke nskvrda kopparytan. Etsningen utfrdes i en etstank med en ungefr 50-gradig natriumpersulfat-lsning. Till sist eliminerades ven den sista kvarvarande resisten ver ledarna fr att kunna lda kortet problemfritt. Viorna borrades med 0.50 mm:s borr. Kortet bestyckades genom manuell ldning.

Figur 32: Prototypkort version 1 och 2.

4.3.6 Mtresultat prototypfilter Bilaga 2 behandlar mtning p bruskomponenter, dessa mtresultat ledde till en modifikation av steg 2, figur 26. Det uppmtta bruset visade sig kunna elimineras genom att avlgsna kondensator C2 i terkopplingsntet. Ngra extra avkopplingskondensatorer lades ocks till fr att motverka inverkan av oregelbunden matningsspnning. Fr mtning p filtrets amplitudkaraktristik anvndes ven hr signalgenerator HP33120A fr att modellera IF-filtrets insignal, mixersignalen. D signalgeneratorns utresistans r 50 lddes ytterligare 150 in i serie med insignalen, sledes uppnddes samma resistans som hos mixern. Signalen frn signalgeneratorn sattes till 50 mVpp och dmpades sedan 12 dB innan 22

filtrets ingng. Effekten hos filtrets utsignal mttes med en HP34401A-multimeter, dessa vrden lstes av och anvndes sedan fr att plotta filtrets amplitudsvar, se figur 33 nedan. Spice-simulering fr den modifierade filter-arkitekturen ses i figur 34. Brytfrekvensen fr polen i steg 2 blir hgre utan kondensator C2. I figur 35 jmfrs simuleringen med de uppmtta vrdena. Den negativa matningsspnningen (-5 V) till operationsfrstrkaren LMH6624[10] skapades frn den positiva (+5 V) genom en spnningsinverterare LMC7660[22], National Semiconductors. Till radardemonstratorn kommer dock Max1681[11] frn Maxim att anvndas d den har hgre verkningsgrad och bttre drivfrmga.

Figur 33: Uppmtt frekvenssvar.

23

Figur 34: Simulerat frekvenssvar.

Det kompletta filtrets karaktristik ges av det i figuren sist uppstllda uttrycket:

V Vout } DB{ out + Vin

D det r av intresse att kunna jmfra den uppmtta filter-karaktristiken med den simulerade rknades figur 33:s dBm-vrden om fr att kunna plottas i samma figur som det simulerade filtret. Berkningar samt plott-resultat fr detta syns nedan:

50 mV pp 10 log10 ((
10 log10 (( 0.05 2 2 )2

V pp 2 2

)2

1 ) // R = 200 // R 0,001

1 ) 28 dBm 200 0,001

12 dB dmpning 28 dBm 12 dB = 40 dB

Pmax 14 dBm @ 25 kHz

Simulerad frstrkning (25 kHz): 20 log10 (502 ggr ) 54 dB Uppmtt frstrkning (25 kHz): 14 dBm ( 40 dB ) = 54 dB

24

Measured and simulated Amplitude Response of If filter

70 60 50 40

Signal Power [dB]

30 20 10 Measured 0 Simulated -10 -20 -30 -40 2 10

3 4 5 6

10

10

10

10

Signal Frequency [Hz]

Figur 35: Uppmtt och simulerat frekvenssvar.
Slutsatsen av detta r att det tillverkade prototypkortet fr IF-filtret uppfyller de uppsatta kraven fr frstrkningsvrde samt filterkaraktristik. 4.3.7 Mtning av distorsion och brus THD, total harmonisk distorsion, r ett procentuellt mtt p hur vl amplituden hos en signals harmoniska vertoner r dmpade i frhllande till brvgen. De harmoniska vertonerna r multiplar av brvgsfrekvensen. Harmonisk distorsion kan mtas med hjlp av en spektrumanalysator, i detta fall HP E4407B. Genom att mta de harmoniska frekvenskomponenternas rms-vrde kan ett frhllande till ursprungssignalen berknas. Harmonisk distorsion uttrycks vanligtvis ocks i dBc. Med dBc menas hur mnga dB under brvgsfrekvensen en harmonisk strning ligger. Harmonisk distorsion kan uttryckas fr enskilda frekvenskomponenter (vanligtvis andra eller tredje) eller fr samtliga enligt summa- kvadratrots formeln nedan:

100 *

(V
n=2

Vn
1

) 2 = THD [%] , Ekvation: 14

Insignalen till IF-filtret i denna mtning r en sinussignal, 25 kHz, frn signalgenerator Agilent 33120A. IF-filtrets frekvensspektrum kan ses i figur 36 och spektrum fr insignalen terfinns i figur 37.

25

Figur 36: Frekvensspektrum, IF-filter_out.

Figurens dBm-vrden omvandlas till effekt och rms-vrden enligt ekvation 15 och 16:

10 10 = P [mW ] , Ekvation: 15

dBm

P*R *1000 = U [Vrms ] // R = 50 // , Ekvation: 16 1000

D 4:e vertonen (100 kHz) i dessa mtningar har en mycket lgre amplitud (30-50 ggr) n de frsta kommer inte denna och dess efterfljande vertoner ha nmnvrd pverkan p THD. Sledes r det tillrckligt att begrnsa sig till de frsta vertonerna fr att f ett korrekt svar.

THD n:2,3 = 0,12 %

HD2 = 63,869 dBc HD3 = 59,999 dBc

Nmnas br ven att IF-filtrets filterkaraktristik ocks frstrker signalens intilliggande bruskomponenter ngot. Detta medfr att medelvrdet hos bruseffekten kar vilket i sin tur leder till en ngot frsmrad SNR, signal to noise ratio. SNR kan berknas genom:

SNR [dB] = 10 log10 (

Psignal Pnoise

) = 20 log10 (

Asignal Anoise

Fr IF-sampling och kvantisering kan detta uttryckas med:

SNR [dB ] = 10(2n 1) * log10 2 + 10 log10 3 6.02n + 1.761 Dr n r antal bitars upplsning.

26

Hur mnga bitars upplsning vr ADC, AD9244[9], kan tillgodogra sig kommer dock att begrnsas av hurpass bra SNR IF-signalen frn mixern har, s det r fr tidigt att uttala sig om detta fr tillfllet. Maximala upplsningen hos ADC:n r fr vrigt 14 bitar. Nedan syns 25 kHz-signalen frn signalgeneratorn:

Figur 37: Frekvensspektrum, IF-filter_in.

Mtningen i figur 37 r gjord fr att utesluta att vertonerna i filtrets utsignal hrrr frn signalkllan. Figuren visar att vertonerna r bortfiltrerade (i signalgeneratorn) eller dmpade till niv med brusgolvet. Brusgolvet ligger p en niv av ca 70 dBc i frhllande till signalnivn, fr THD skulle detta motsvara ungefr 0,06 % samt en kvantiseringsupplsning p 11 bitar. D brusutvrdering r viktigt fr systemkonstruktionen har ven termiskt brus fr filtret uppmtts. Detta r gjort i tv steg: Utgngsbrus med jordad insignal och frstrkningsvrde med 25 kHz- signal p ingngen. Dessa mtningar r gjorda p en av filtrets utgngar, dvs. single-ended-mtning. Vid differential-mtning i jmfrelse med single-ended-mtning skiljer frstrkningsvrde 6 dB och brus 3 dB. Det lga frstrkningsvrdet nedan kan ocks frklaras med att ingngsimpedansen fr spektrumanalysatorn, som anvndes i detta fallet, r lgohmig (50 Ohm).

SNRin F= = SNRout

S in N in S out N out

N out G N in N out ) = 10 log( N out ) 10 log(G ) 10 log( N in ) G N in

NF = 10 log( F ) = 10 log(
N in , theoretical = kTB [W ]

27

k = 1,38 10 23 [W /( Hz K )] alt. [ J / K ] (Boltzmann's konstant)

T = 290 [ K ] ( 17 o C )
B = 1 [ Hz ] Brusmtnings-bandbredd

N in, theoretical = kTB = 1,38 10 23 290 1 = 4,002 10 21 [W ] = 174 [dBm / Hz ]

N out , measured 123 dBm / Hz @ 25 kHz G single -ended [dB ] = Pout [dBm] Pin [dBm ] = 33 [dB ]
Q NF [dB ] = 123 [ dBm / Hz ] 33 [dB ] (174 [dBm / Hz ]) = 18 [dB ]
Det termiska bruset fr prototypfiltret r 18 dB.

4.4 PCB-layout, Orcad Layout

D kretsschemat var komplett pbrjades layoutritandet i Orcad Layout. Frst placerades komponenterna ut fr att uppskatta demonstratorns slutgiltiga storlek. D arean var knd letades en lmplig inbyggnadslda fram. Frn ldans specifikation ritades sedan PCB outlinen. Footprintet fr tunnfilmsmodulen centrerades d dess antenner ska ligga i mitten av linsen. Nr tunnfilmsmodulen var placerad byggdes de andra blocken kring denna. Kretskortet bestr enbart av ytmonterade komponenter vilka samtliga placeras p topplagret eftersom kortet mste pressas mot linsmaterialet och aluminiumblocket som hller fast linsen. Detta medfr att det inte finns utrymme fr hlmonterade komponenter eller komponenter p bottenlagret. Signalledarna r routade i topplagret med undantag fr ett ftal vilka ligger i bottenlagret. Spnning och jord fick varsitt lager. Kortets monteringshl beslutades placeras efter befintlig hlbild, detta frsvrade layoutarbetet ngot d monteringshlen hamnade i vgen fr komponenter och ledare. Anledningen till detta var att mjliggra teranvndandet av befintliga linser och monteringsblock. I vrigt matchades differentiella komponentnt med varandra och knsliga ledare optimerades fr att undertrycka brus och strningar. Fr att optimera USB-kommunikationen placerades en vertikal ytmonterad USB-kontakt intill USB-chipet och dess ledare impedansanpassades till 90 Ohm. Anledningen till att det r 90 Ohms anpassning r att USB-kablarnas impedans vid high speed r 90 Ohm. Ytterligare knsliga ledare r IF-signalen, klocksignaler och 1,6 GHz-signalen till RF-divider/DDS i synthesizern. Jordplanet r separerat i en analog och en digital del, dessa sammanbinds sedan genom en ferrite-bead-drossel. Layouten fr ett av de fyra lagren (topp-lagret) visas i figur 38 och det slutgiltiga resultatet kan beskdas i figur 39.

28

Figur 38: Topplagers-layout fr den slutgiltiga demonstratorn (Ej skalenlig).

29

Figur 39: Reflex2_A77x3M PCB.

30

Kapitel 5 Testplan
Verifikation och testning av PCB
Nedan fljer en testplan fr att verifiera radardemonstratorns funktionalitet med samt utan tunnfilmsmodul monterad:

1. PCB utan TF-modul 1.1 Verifiera att samtliga nio matningsspnningar r korrekta. a. VddGaAs: b. VssGaAs: c. AVDD: e. DVDD: g. VDD_1.8: h. VssIF: i. VssSW:
+4,5 V -4,5 V +5 V +5 V +1,8 V -5 V -5 V

d. AVDD_CP: +3,3 V f. DVDD_I/O: +3,3 V

Appliceringsordningen av dessa r oviktig.

1.2 Verifiera funktionalitet hos USB-interface genom nedanstende steg: a. USB-test med I/O disablade. Tnd gul lysdiod, D3 (pin89, PE3), efter lyckad
firmware-load.

b. Data-streaming frn ADC. Applicera analog IF-signal vid TP1, aktivera dataingngar,
ls av ADC-data genom USB-port och verifiera detta data.

c. Test av antennswitchar, R, M och L. Toggla en t gngen, mt collector-spnning p

Q1, Q2 och Q3 samt tnd lysdiod, D4-D6 (pin86-88, PE0-2), fr vardera switch som aktiveras.

d. Programmering samt kontroll av synthesizer (test fr fix frekvens). I. Applicera 1,6 GHz-signal vid SMA-kontakt J5. II. Programmera PLL fr olika frekvenser. III. Mt Charge pump-out (innan loop-filter), pin36, vid testpoint TP3. 1.3 Verifiera IF-filter. a. Applicera CW-signal (frn signalgenerator) med varierande frekvens vid TP1. Extern
150 resistor i serie med ingngen fr att efterlikna mixerns utimpedans. Filtrets utsignal mts med spektrumanalysator eller liknande instrument vid ngon av SMAkontakterna J13 och J19. Anvnd Matlab fr att plotta frekvens/amplitudsvar.

31

1.4 Verifiera ADC. a. Applicera insignal vid TP1 (2,5 V dc, 2 Vpp ac sinus), koppla J23 till logikanalysator
och verifiera ADC:ns funktionalitet (reproducera analog signal). Eventuellt fr USBchipets insignaler stngas av (hg Z).

1.5 Verifiera loop-filter (frekvenssvar). a. Applicera insignal vid TP3, (krver borttagande av nollohms-motstnd) b. Mt utsignal (frekvenssvar) vid SMA J6. 1.6 Verifiera synthesizer under firmware-kontroll. a. Ladda firmware fr kontroll-profil. b. Verifiera med hjlp av spektrumanalysator. 2. PCB med TF-modul 2.1 Verifiering av IF-mixer signal samt 1,6 GHz signal. a. Mixerns utsignal kan mtas vid testpoint TP1. b. 1,6 GHz signalen kan mtas vid SMA-kontakt J5. 2.2 Test av hela systemet. a. Ladda firmware, fr normal drift, till USB-chip. b. Initiera synthesizer, (stt vgform, frekvens vs. tid, fr TX-signal genom att styra den
interna PLL:n).

c. Streama ADC-data via USB-interface. I. Visa aktuella systeminstllningar i GUI, PLL etc. II. Berkna FFT p 14 bitars IF-data i realtid. III. Grafisk visning av FFT. IV. Visning av omodifierad IF-data. V. Streama datan direkt till disk fr framtida berkningar. d. Om radar-demonstratorn ej fungerar tillfredsstllande proba
signaler ytterligare p paddar osv. (exempelvis klocksignaler) samt kontrollera mjukvara.

32

Kapitel 6 Nsta version

Nedan tas frslag p frbttringar och konstruktionsndringar upp p nsta PCB-layout fr demonstratorn: 1. Erstta ferrite bead lsningen p sammanlnkningen mellan jordplanen med dubbelriktade schottkydioder. Frdelen med detta r att dioderna frhindrar lgfrekventa spnningsspikar samt sprrar hga dc-spnningar. En ferrite bead medger dc-koppling mellan planen medan frekvenser ver ngon MHz frhindras p grund av att ferrite beaden dr blir resistiv. Nackdelen med nuvarande lsning r att risken fr jordloopar r ngot hgre och drmed br bytas till schottkydioder om tillrckligt hg prestanda ej uppns.[15] I allmnhet kan resterande jordnt ocks ses ver fr att undertrycka jordloopar. 2. De flesta av de inlagda testpunkterna och stiftlisterna kan tas bort tillsammans med en mngd d verfldiga nollohms-motstnd. Detta leder inte bara till en mindre och kompaktare design utan ocks till att de knsliga signalerna pverkas mindre av exempelvis strkapacitanser och lckinduktanser. 3. Eventuellt kan loop-filtret designas om till ett aktivt filter istllet men troligtvis kommer man inte vinna ngot p detta d aktiva filter lttare infr brus i systemet. 4. Noggrannare impedansanpassning p 1,6 GHz-signalen mellan VCO och synthesizer. 5. Noggrannare och bttre avstrning av knsliga komponenter. 6. Optimera den gemensamma klocksignalen p 20 MHz mellan ADC och USB. 7. Knyta unconnected-pinnar till jord alternativt vdd fr USB-kretsen, d dessa eventuellt kan pverka dess prestanda. 8. Kontrollera att tillrcklig kylning erhlls p ic-kretsar om inte tgrda genom thermal-vias och thermal pads etc. 9. Minimera lngd p signalledare genom ttare komponentplacering. 11. Placera MCM-modulen med centrumkordinater istllet fr med pinkordinat som nu fr att underltta centreringen p PCB. 12. Behll hlbild fr monteringshl och g tillbaka till tidigare demonstratorstorlek om mjligt. 13. Frbttra om mjligt separationen mellan analoga och digitala block. 14. Optimera komponentvrden i loop-filtret fr MCM:ns VCO samt charge-pump ADF4106[23] (synthesizer AD9956[7]). 15. Ta bort befintlig testloop mellan synthesizer och IF-filter. 16. Erstt nuvarande single-ended to differential-steg i IF-filtret med 1:1 impedans RF-drosslar fr att p s stt eventuellt frbttra brusegenskaperna i systemet. D drosslarna r frekvensberoende

33

kommer vald lsning till stor del att grundas p filtrets IF-frekvens. Vid omdesign till hgre frekvenser br denna mjlighet ses ver. 17. P grund av lga (amplitud) mixer-signaler kan frstrkningsvrdet hos IF-filtret behva hjas. 18. Diskutera fr- respektive nackdelar med olika filtertopologier, exempelvis Sallen-key vs. Multiple-feedback filter. Vid behov simulera och designa om. 19. Tillverka sockel fr 20 MHz kristalloscillator, eller hitta en ersttare fr denna med annan pinkonfiguration, fr att minimera eventuella infrda strningar orsakade av en miss i PCB-layouten. Footprintet fr oscillatorn r spegelvnt vilket medfrt att komponenten var tvungen att monterats upp och ned och ldas fast med sm trdar. 20. Erstta GaAs-modulen med den nya SiGe-modulen.

34

Kapitel 7 Resultat
Hrdvaran fr den nya radardemonstratorn har tagits fram enligt given specifikation. Bland annat har ett internt ADC-chip implementerats p kretskortet och IF-filtret har designats om och verifierats genom mtningar. Filtret uppfyller samtliga uppstllda krav. Blockschema samt kretsschema fr systemet har ritats och drefter ven en PCB-layout. Till sist har ocks en teststrategi fr det slutgiltiga kretskortet tagits fram, testning av detta kommer att ske d kortet blivit bestyckat.

35

Bilaga 1. Kretsschema
I denna bilaga visas radardemonstratorns kretsschema.

36

37

38

39

40

41

Bilaga 2. Brus, IF-filter

Fljande bilaga visar screenshots p brussignaler fr IF-filtrets ena utsignal, OUT+, samt utsignalens utseende d denna bruskomponent eliminerats. De mtinstrument som har anvnts r oscilloskop Tektronix TDS3034, signalgenerator HP33120A samt ntagg Agilent E3631A. Insignalen sattes till 1 kHz, 100 mVpp. Insignalen dmpades med en 20 dB-attenuator. Olika frstrkningsvrden samt kondensator C2:s inverkan p brussignalen utprovades, resultatet av detta blev att C2 eliminerades.

Figur 40: Screenshot p bruskomponent i utsignal OUT+.

Komponentvrden fr LMH6624:ans terkopplingsnt: R1=200 R2=51 k => DCgain=256 ggr, C2=6.8 pF

42

Figur 41: Screenshot p bruskomponent i utsignal OUT+.

Komponentvrden fr LMH6624:ans terkopplingsnt: R1=200 R2=18 k => DCgain=90 ggr, C2=6.8 pF

43

Figur 42: Screenshot p bruskomponent i utsignal OUT+.

Komponentvrden fr LMH6624:ans terkopplingsnt: R1=200 R2=51 k => DCgain=256 ggr, C2=16 pF

44

Figur 43: Screenshot p bruskomponent i utsignal OUT+.

Komponentvrden fr LMH6624:ans terkopplingsnt: R1=200 R2=51 k => DCgain=256 ggr, samt C2 avlgsnad.

45

Figur 44: Screenshot p utsignal OUT+.

Komponentvrden fr LMH6624:ans terkopplingsnt: R1=200 R2=51 k => DCgain=256 ggr, samt C2 avlgsnad.

46

Kllfrteckning
[1] Jonny Svensson. Implementation of an FMCW Radar Platform With High-Speed RealTime Interface. http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_liu_diva-61631__fulltext.pdf (2006-09-07) [2] [3] [4] [5] [6] Texas Instruments. Handbook Of Operational Amplifier Active RC Networks. http://focus.ti.com/lit/an/sboa093a/sboa093a.pdf (2006-09-07) Curry, R. (2004). Radar System Performance Modeling (Second Edition). http://site.ebrary.com/lib/linkoping/Doc?id=10081989&ppg=1 (2006-09-07) Komarov, I. (2003). Fundamentals of Short-Range FM Radar. http://site.ebrary.com/lib/linkoping/Doc?id=10082002&ppg=1 (2006-09-07) Flikkema, P. (2001). The RF and Microwave Handbook. http://www.engnetbase.com//books/457/8592-02c.pdf (2006-09-07) Analog Devices. AD8138 datasheet. http://www.analog.com/UploadedFiles/Data_Sheets/203581387AD8138_f.pdf (200609-07) [7] Analog Devices. AD9956 2.7Ghz synthesizer datasheet. http://www.analog.com/UploadedFiles/Data_Sheets/281281998AD9956_a.pdf (200609-04) Cypress. CY7C68013A EZ-USB FX2LP USB Microcontroller. http://www.cypress.com/portal/server.pt?space=CommunityPage&control=SetCommu nity&CommunityID=209&PageID=259&fid=14&rpn=CY7C68013A (2006-09-04) [9] Analog Devices. AD9244 ADC datasheet. http://www.analog.com/UploadedFiles/Data_Sheets/169677796AD9244_c.pdf (200609-04) http://www.national.com/ds.cgi/LM/LMH6624.pdf (2006-09-07) [11] Maxim. MAX1681 datasheet. http://datasheets.maxim-ic.com/en/ds/MAX1680-MAX1681.pdf (2006-09-07) [12] Intersil. ISL55002 datasheet. http://www.intersil.com/data/fn/fn7497.pdf - search=%22isl55002%22 (2006-09-07) [13] National Semiconductor. LMC7660 datasheet. http://www.elfa.se/pdf/73/731/07314107.pdf (2006-09-07) [14] Texas Instruments. Single-Supply Op Amp Design Techniques. http://focus.ti.com/lit/an/sloa030a/sloa030a.pdf - search=%22singlesupply%20op%20amp%20des (2006-09-08)) [15] Walt Kester, James Bryant and Mike Byrne. MT-031: Grounding Data Converters and Solving the Mystery of AGND and DGND. http://www.analog.com/en/content/0,2886,760%255F788%255F97529,00.html (200609-08)

[8]

[10] National Semiconductor. LMH6624 datasheet.

47

[16] Jeff Boswell. Loop-filter. http://www.eece.ksu.edu/vlsi/bluetooth/s01class/team3/jmbloopfilter.html (2006-0907) [17] Professor David Jenn. Microwave Devices & Radar, Lecture Notes Volume II. (200609-07) [18] Alfred Hoess. Tutorial on Automotive Radars. (2006-09-07) [19] Analog Devices. AD9245 ADC datasheet. http://www.analog.com/UploadedFiles/Data_Sheets/12333135AD9245_d.pdf search=%22ad9245%22 (2006-09-14) [20] Niklas Andersson Acreo AB. Test Report AD9956 (Confidential). [21] Analog Devices. AD9852 datasheet. http://www.analog.com/UploadedFiles/Data_Sheets/AD9852.pdf (2006-12-26) [22] Peregrine Semiconductor. PE3236 datasheet. http://www.psemi.com/pdf/datasheets/pe3236ds.pdf (2006-12-26) [23] Analog Devices. ADF4106 datasheet. http://www.analog.com/UploadedFiles/Data_Sheets/ADF4106.pdf (2006-12-26)

48

Copyright
In English The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any noncommercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linkping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/ P svenska Detta dokument hlls tillgngligt p Internet eller dess framtida ersttare under en lngre tid frn publiceringsdatum under frutsttning att inga extra-ordinra omstndigheter uppstr. Tillgng till dokumentet innebr tillstnd fr var och en att lsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior fr enskilt bruk och att anvnda det ofrndrat fr ickekommersiell forskning och fr undervisning. verfring av upphovsrtten vid en senare tidpunkt kan inte upphva detta tillstnd. All annan anvndning av dokumentet krver upphovsmannens medgivande. Fr att garantera ktheten, skerheten och tillgngligheten finns det lsningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rtt innefattar rtt att bli nmnd som upphovsman i den omfattning som god sed krver vid anvndning av dokumentet p ovan beskrivna stt samt skydd mot att dokumentet ndras eller presenteras i sdan form eller i sdant sammanhang som r krnkande fr upphovsmannens litterra eller konstnrliga anseende eller egenart. Fr ytterligare information om Linkping University Electronic Press se frlagets hemsida http://www.ep.liu.se/ Oscar Eriksson

49