Det hr vill vi

Det moderna samhllets srbarhet

I. Inledning
Infr regeringens aviserade proposition till riksdagen om landets krisberedskap finns skl fr Civilfrsvarsfrbundet att sammanfatta sina stndpunkter i frgor som rr samhllets krisberedskap. Hr tar vi upp Begreppet generell krishanteringsfrmga Olycksstatistik och skydd mot olyckor Lget nr det gller frsrjningsberedskap av livsmedel Civilfrsvarsfrbundet och den enskilda mnniskan Krav p politiken

II.

Generell krishanteringsfrmga en beskrivning

Generell krishanteringsfrmga frutstter ett tydligt definierat ansvar p alla niver i samhllet fr individer och hushll, fr politiska organ och myndigheter, och fr det civila samhllet och dess fretag och organisationer. Ansvaret omfattar beredskap i form av mental insikt, engagemang, kunskaper, materiella resurser, organisation och ledarskap. Medvetna, informerade, och frberedda medborgare r grunden fr samhllets styrka. Frmgan inskrnker sig inte till ngon specifik hndelse. I fokus r en hg allmnkompetens som uppns genom utbildning, beredskapsplanering, och regelbundna samvningar kring ngra typfall. vningar ger god personknnedom och kunskap om varandras ansvarsomrden och kompetens som kar effektiviteten vid verkliga hndelser. Nr samhllet r rustat fr att kunna hantera en stor hndelse, till exempel en krnteknisk olycka, r sannolikheten stor att det ocks kan klara mindre allvarliga, helt ofrutsedda pfrestningar. Det finns ingen brist p resurser i vrt samhlle, men det gller att veta var de finns och hur man kommer t dem i hndelse av kris. Den generella frmgan i samhllets verksamhet inbegriper framfr allt frmga att st emot allvarliga strningar gra risk- och srbarhetsanalyser tidigt upptcka varningssignaler utforma information utifrn en korrekt lgesbild leda, samverka och kommunicera
Sida1av7

hantera frstrkningsresurser hantera evakuering och utrymning utva civilt frsvar

Individer och hushll Enskilda mnniskor drabbas frst av alla vid kris. Enskilda mnniskor r drmed per definition en frstahandsresurs inte en andrahandslsning. Erfarenhetrena frn bl.a. stormen Gudrun och stora olyckor utomlands visar att den svagaste lnken, den enskilda mnniskan, r den starkaste om staten frmr att se till att ge kunskap om hur man klarar sig och hjlper sina medmnniskor i svra situationer. Alla hushll behver gra sin egen risk- och srbarhetsanalys med hnsyn till sina boendefrhllanden och andra omstndigheter. Hushllen behver kunskapsmssigt och materiellt vidta de frberedelser som riskanalysen indikerar fr att klara sig sjlva i minst tv dygn innan hjlp utifrn anlnder. Kommuner Alla kommuner har ett lokalt omrdesansvar. Lagen (2006:544) om kommuners och landstings tgrder infr och vid extraordinra hndelser i fredstid och hjd beredskap, lgger kommunerna att gra risk- och srbarhetsanalyser, upprtta beredskapsplan, och va sin rddningstjnst och andra enheter inom frvaltningen. Vid strre hndelser styrs och samordnas verksamheten av kommunens krisledningsnmnd. Kommunerna br ha avtal med frivilliga resursgrupper (FRG) och knna till vilka resurser i vrigt som finns att tillg i det lokala nringslivet. Regelbunden utbildning och vning r en frutsttning fr att vidmakthlla engagemang och frmga. Lnsstyrelser Lnsstyrelserna har ett regionalt omrdesansvar. Dygnet runt finns en tjnsteman i beredskap (Tib). Lnsstyrelsernas beredskapsorganisation knyter till sig och samordnar alla berrda regionala statliga myndigheters, kommuners, fretags och organisationers insatser. Lnsstyrelsen r en lnk mellan den lokala nivn och centrala myndigheter. Lnsstyrelsen utvar tillsyn ver den kommunala beredskapen och rddningstjnsten samt medverkar i utbildning och vningar. Regering och centrala myndigheter Regeringen har ett nationellt omrdesansvar. Regeringen har till sitt frfogande ett krishanteringskansli med stndig beredskap. Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap (MSB) har p regeringens uppdrag till uppgift att utveckla och stdja samhllets frmga att hantera olyckor och kriser. En rad andra myndigheter med sektorsansvar har ven i kris kvar sina uppgifter enligt den s kallade ansvarsprincipen. Fr att frmja en helhetssyn samarbetar myndigheterna inom fljande sex omrden: Geografisk omrdesansvar, Ekonomisk skerhet, Farliga mnen, Skydd, undsttning och vrd, Teknisk infrastruktur och Transporter.

Sida2av7

Frsvarsmakten skyddar oss mot vpnat angrepp men utgr ocks en resurs vid andra omfattande hndelser. Regeringskansliet och alla berrda statliga myndigheter har regelbundna samvningar i krishantering. ven privata fretag med ansvar fr infrastruktur och viktiga marknadsfunktioner har beredskap, planeringsansvar och deltar i utbildning och vningar i syfte att upprtthlla en god krishanteringsfrmga. Frivilligorganisationer Frivilligorganisationer, ssom Civilfrsvarsfrbundet, har en viktig roll inom ramen fr en generell krishanteringsfrmga. Civilfrsvarsfrbundet r den enda frivilligorganisation i Sverige som i sin verksamhet utgr ifrn den enskilda mnniskan, det enskilda hushllet. Genom egen informations- och sjlvskyddsutbildning och genom uppdrag t olika myndigheter strker Civilfrsvarsfrbundet enskilda mnniskors beredskap och krishanteringsfrmga. Andra frivilliga frsvarsorganisationer rekryterar avtalspersonal till Hemvrnet och vriga Frsvarsmakten. Civilfrsvarsfrbundet och sju andra frivilligorganisationer samverkar i rekrytering, utbildning och ledning av frivilliga resursgrupper (FRG) som genom srskilda avtal ger std till samhllets krishantering p kommunal niv.

III.

Olycksstatistik och skydd mot olyckor

Varje r omkommer cirka 3 500 personer till fljd av olyckor. Bland bde allmnhet och politiker rder betydande missuppfattningar om vilka olyckor som leder till ddsfall och vilka insatser som r mest verksamma fr att frhindra ddsfall.

Statistik Ddsfall efter olyckstyp Ddsolyckor efter milj

Den i srklass vanligaste ddsolyckan r en fallolycka. Drefter kommer frgiftningsolyckor. Det r i hem- och fritidsmiljn som cirka 80% av alla ddsolyckor sker.

Sida3av7

Den rliga kostnaden till fljd av olyckor i Sverige r cirka 59 miljarder kronor. Strst andel av kostnaden har fallolyckor med 37 %, ttt fljda av vgtrafikolyckor vars andel r 36% av kostnaden. Behov av insatser Fallolyckan r den vanligaste ddsolyckan men ocks den olyckstyp som orsakar de strsta kostnaderna fr samhllet. Eftersom fallolyckor r jmfrelsevis enkla och kostnadseffektiva att frebygga, lmpar sig ett frebyggande arbete kring dessa mycket vl fr frivilligorganisationer. Frivilligorganisationer som Civilfrsvarsfrbundet har genom sin bredd och folkliga frankring stora mjligheter att medverka till att olyckor inom hem- och fritidssektorn frebyggs och minskas. Genom srskilda, statligt finansierade uppdrag kan frivilligorganisationerna arbeta fr att motivera hushllen och enskilda mnniskor att gra egna risk- och srbarhetsanalyser inom hemoch fritidsmiljn och drigenom frebygga de risker som finns. P s stt kan bde lidande och pengar sparas p ett effektivt stt. IV. Sveriges livsmedelsfrsrjning i hndelse av kris

Alla bde myndigheter och medborgare verkar vara verens om att framtiden aldrig har varit svrare att frutse n nu. Samhllet r komplext. System och flden bildar ett svrverskdligt nystan av privata och offentliga aktrer med olika intressen och ansvar. Trots denna erknt svr frutsgbarhet bygger vi paradoxalt nog samhllen p att vi tmligen exakt kan frutse vad som ska ske i framtiden och att denna exakthet gller ocks fr transporter, kommunikationssystem, energifrsrjning eller den globala livsmedelskedjan. Instllningen r att allt ska eller snarare mste fungera, trots vl knda srbarheter. Detta gller ven vr livsmedelsfrsrjning, att det alltid ska finnas mat p bordet. Men hur r det egentligen med Sveriges sjlvfrsrjning av livsmedel? Hur stor r den svenska jordbruksproduktionen? Hur lnge skulle hushll, respektive Sverige som land, klara sig i en kris med bortfall av el, drivmedel och transporter, eller vid en kollaps i det finansiella betalningssystemet eller vid en avsprrning gentemot omvrlden? Finns det beredskapslager eller annan beredskap att skra vrt lands livsmedelsfrsrjning? Svaren r nej! Bakgrund Fr hundra r sedan var en av tre svenskar sysselsatta i jordbruket. Idag str jordbruket fr 1,5% av sysselsttningen. P 1930-talet var mlet fr svensk jordbrukproduktion att landet skulle vara s sjlvfrsrjande som mjligt. Sjlvfrsrjningen fungerade under kriget, inte utan umbranden, men nd. Beredskapen var god nda fram till EU-intrdet 1995, d de stora beredskapslagren fr livsmedel avvecklades. Fr 20-30 r sedan hade vi en sjlvfrsrjningsgrad p 80-100%. Den r idag under 55% och fortsatt sjunkande. Vi har idag Europas smsta sjlvfrsrjningsgrad. Huvuddelen av den odlingsbara marken finns i sdra Sverige. Jordbruksarealen i de sex nordligaste lnen motsvarar
Sida4av7

endast 11% av den totala odlingsarealen, varfr Norrlands livsmedelsfrsrjning r starkt beroende av fungerande transporter frn sdra Sverige eller utlandet. 1993 rs beredskapsfrordning (SFS 1993:242) upphvdes den 1 juli 2002. Sedan dess har det inte funnits ngon myndighet som har ett speciellt ansvar fr livsmedelsfrsrjning, och inga systematiska och regelbundna studier av livsmedelsfrsrjningen i ett krisberedskapsperspektiv genomfrdes. Livsmedelsverket fick dock, p eget initiativ, r 2010 ansvar fr att gra studier av risker och srbarheter. Dock inskrnker sig Livsmedelsverkets ansvar till leden efter produktionen, det vill sga distributionsledet, utan anknytning till frgan om svensk livsmedelsproduktion. 2011 kom verkets frsta rapport Livsmedelsfrsrjning i ett krisperspektiv. Hri konstaterades att cirka 50% av de livsmedel som konsumeras har sitt ursprung i utlandet. Nstan 70% av importen kommer frn EU, i frsta hand frn Danmark, Nederlnderna och Tyskland. Sveriges medlemskap i EU innebr att medlemskapets alla dimensioner ska glla och utnyttjas ven i situationer om det uppstr skerhetspolitisk spnning, oro fr krig, krigsfara eller krig i Europa. Tillgngen p livsmedel ska skras genom den fria handeln inom EU. Tilltro stts ocks till EU:s solidaritetsklausul, som anger att medlemslnderna i hndelse av ett nationellt krislge efter till exempel en naturkatastrof eller terroristattack ska hjlpa varandra. Skulle vi klara att frsrja oss sjlva i ett krislge? Rcker EU:s gemensamma jordbrukspolitik fr att vi ska kunna knna oss skra? Knappast! Vr srbarhet r stor inte bara p lng sikt utan ocks kortsiktigt! Dagslget Det finns inget produktionsml fr svenskt jordbruk. Vi r sjlvfrsrjande p spannml, men produktionen av mjlk, grisktt och ntktt har sjunkit till mellan 40 och 60%. Det finns inte lngre ngra beredskapslager sedan intrdet i EU. Inte heller EU har ngra beredskapslager. Det finns ingen statlig myndighet med ett samlat frsrjningsansvar.

Vid ett isolerat eller avstngt krislge bortfaller hften av Sveriges livsmedelstillgngar, dem vi importerar frn utlandet. Vi skulle naturligtvis kunna livnra oss genom att slakta djuren och leva p potatis och brd och ta vegetariskt. Men ven p kort sikt r srbarheten hg. Det framgr med nskad tydlighet av Livsmedelsverkets rapport. En viss lagerhllning finns i alla delar av livsmedelskedjan. Men den r kort. De enskilda hushllens livsmedelslager berknas rcka i tre-tolv dagar. Dagens butiker har inga lager. Det vi ser p hyllorna r det som finns, och det rcker bara en dag! De ftaliga centrallagren har livsmedel fr tre-tta dagar, livsmedelsindustrin och importhamnarna har tillgngar fr ytterligare ett par dagar. Alla lager finns i princip p hjul.
Sida5av7

Slutsatser:

Om transportsystemet kollapsar r det tomt i butikerna efter ett dygn. Om landet isoleras r hlften av vra dagliga livsmedel borta efter 10-12 dagar - ven om transportssystemet skulle vara intakt.
I direktiven till regeringens nyligen tillsatta utredning Konkurrenskraft och utvecklingsmjligheter fr svensk jordbruks- och trdgrdsproduktion (utredare Rolf Annerstedt) finns srbarhetsaspekten inte med. Inte en rad om sjlvfrsrjningsgrad eller uppgift om att ta fram ml fr huvuddelen av det miljvnliga svenska jordbruket. Men man

skriver: De naturliga frutsttningarna i kombination med god tillgng p mark och vatten innebr stora
utvecklingsmjligheter fr en kad jordbruksproduktion. Trots detta r utvecklingen i viktiga delar av svensk primrproduktion vikande. Det vore kldsamt om ocks frsrjningsfrgan togs upp i utredningen. Den enskildes ansvar Olika myndigheter har olika ansvar och mycket kan klaras genom samverkan dem emellan. Men faktum kvarstr: vid en frsrjningskris mste den enskilde klara sig sjlv. Drfr r det viktigt att ta eget ansvar. Det finns tyvrr ingen statlig eller kommunal myndighet med utpekat samlat ansvar fr vr livsmedelsfrsrjning. Varken myndigheter eller politiker talar heller om fr medborgarna att om det blir kris, s fr de klara sig sjlva n mindre hur man ska frbereda sig.

V.

Civilfrsvarsfrbundet och medborgarna

Vad gr Civilfrsvarsfrbundet tillsammans med medborgarna? Ger praktiska rd p hemsidan om hur man frebygger och hanterar utsatta lgen till vardags och vid kris. kar den enskildes riskmedvetenhet och handlingsberedskap genom publika event och andra aktiviteter fr medborgarna. Genomfr sjlvskyddsutbildningar med motsvarande inriktning som de praktiska rden. Tillhandahller andra utbildningar fr att ka den enskilda mnniskans riskmedvetenhet och mjligheter att agera p lmpligt stt vid kriser och andra utsatta situationer. Kanaliserar den enskilda mnniskans engagemang och kompetens till samhllets krishanteringssystem genom deltagande i frivilliga resursgrupper, FRG.

Sida6av7

VI.

Krav p politiken

Att regering och riksdag definierar vad som ska frsts med begreppet samhllets generella krishanteringsfrmga. Att politiker och myndigheter (statliga och kommunala) kommunicerar offentligt vad som r enskildas egenansvar i hndelse av en civil krissituation. Att politiker och myndigheter tar ett ansvar fr att alla enskilda fr kunskap om sitt egenansvar och vad man kan gra fr att kunna ta sitt ansvar. Att alla elever i skolan ska f minst en utbildning i sjlvskydd samt att alla medborgare ska f adekvat utbildning i hushllsberedskap. Att politiker och myndigheter erknner, uppmuntrar, och stdjer det civila samhllets organisationers insatser fre, under, och efter en kris. Att i vissa fall tilldela en frivilligorganisation ett eget ansvarsomrde fr samhllets krisberedskap (till exempel sjlvskyddsinformation i skolor, hushllsberedskap, organisering av frivilliga resursgrupper, FRG). Att MSB tar fram beslutsunderlag till ml fr alla kommuners mjlighet att inrtta FRG. Att staten p nytt tar ett samlat ansvar fr Sveriges frsrjningsberedskap. Att statens frdelning av resurser fr att frhindra ddsfall till fljd av olyckor baseras p ddsolyckornas faktiska orsaker.

Civilfrsvarsfrbundet oktober 2013

Sida7av7