Lunds universitet STVA21

Statsvetenskapliga institutionen VT12

Handledare: Rickard Andersson













Nationella vrldsbilder
En jmfrelse mellan den svenska extremhgern och
Sverigedemokraterna















Johan Claesson Laakso
Oscar Schau


Abstract
I Nationella vrldsbilder en jmfrelse av den svenska extremhgern och
Sverigedemokraterna undersker frfattarna hur de vrldsbilder som ligger till
grund fr extremhgerns (i denna uppsats representerade av Svenskarnas parti och
Svenska motstndsrrelsen) samt Sverigedemokraternas invandringspolitiska
stllningstaganden frhller sig till varandra. Vrldsbilderna uttolkas genom
lsning och tolkning av partiprogram, debattartiklar och material s som tal samt
debatter mellan olika parter. Vrldsbildsbegreppet som anvnds r egenformulerat
men har framarbetats med hjlp av Michael Freedens fem krnkomponenter inom
nationalismen. Vilka gemensamma nmnare finner man mellan de olika
aktrernas vrldsbilder efter att ha vnt p de stenar som r argumenten fr en viss
politik? Str de p samma grund?
.

Nyckelord: Sverigedemokraterna, extremhger, vrldsbild, nationalism,
Svenskarnas parti, Svenska motstndsrrelsen
Antal ord: 8615


Innehllsfrteckning
1 Inledning och syfte .................................................................................................. 1
2 Metod och teori ....................................................................................................... 3
2.1 Teori ................................................................................................................... 3
2.2 Metod ................................................................................................................. 5
2.3 Material .............................................................................................................. 6
3 Analys Sverige, svensken och det svenska ......................................................... 8
3.1 Det r dem som ska assimileras ...................................................................... 8
3.2 Vr historiska uppgift ................................................................................... 14
4 Diskussion .............................................................................................................. 17
5 Resultat .................................................................................................................. 20
5.1 Vidare forskning ............................................................................................... 20
6 Referenser .............................................................................................................. 21
6.1 Tryckta kllor ................................................................................................... 21
6.2 Video- och ljudupptagningar ............................................................................ 21
6.3 Elektroniska kllor ........................................................................................... 22



1
1 Inledning och syfte
Ofta frekommer det i samtal och media angende Sverigedemokraterna att de
placeras som ett extremhgerparti p den politiska skalan vilket i sin tur indikerar
en starkt avvikande principiell bakgrund gentemot den angripande parten. Partiet
som till sitt frsvar avvisar alla tendenser till kopplingar till den splittrade samt
mer radikala extremhgern frsker istllet profilera sig som ett reguljrt s kallat
nationalistiskt socialkonservativt parti. I ett politiskt bemtande av ett parti dr
man ger motstndaren en identitet a priori r det ltt att missa den fundamentala
punkt p vars sida dennes tes lutar sig mot. Trots att vissa av dagens
extremhgerpartier enligt oss delvis fresprkar grundvalarna i redan av andra
svenska partiers frda arbetsmarknadspolitik, s anses dem till exempel inte per
automatik som till exempel vnsterpartier p grund av just denna aspekt. Partierna
och organisationerna tskiljs frn de i riksdagen etablerade politiska partierna p
grund av den vrldsbild p vars grund deras sikter konstrueras. Om
Sverigedemokraternas bild drastiskt skulle skilja sig frn extremhgern skulle d
detta faktum kunna tvinga mnga kritiker till att frndra sin retorik d det inte
lngre rcker med att spela du-r-extremkortet fr att frstta partiet i dlig dager.
P vilket stt liknar den vrldsbild partiets argument vilar p den etablerade
extremhgerns?
En tendens i den svenska invandringspolitiska debatten mellan
Sverigedemokraterna (SD) och deras meningsmotstndare r den
sammankoppling mellan partiet och den hgerextrema rrelsen, en
sammankoppling SD sjlva tillbakavisar eller helt ignorerar, som ibland sker frn
SD-motstndarnas sida. Sammankopplingen sker i samband med och syftar till att
utmla SD som ett rasistiskt och frmlingsfientligt parti. Partiet menar dock sig
sjlva vara ett socialkonservativt samt invandringskritiskt parti och motstter sig
som sagt all form av koppling till den hgerextrema rrelsen. Det r denna
diskrepans SD och deras siktsmotstndare emellan som gr att vi finner det
intressant att underska om vi kan hitta likheter mellan den svenska
extremhgerns och sverigedemokraternas vrldsbilder. Vrt syfte med detta r
inte att ge oss in i debatten och att stta en stmpel p SD, eller att fr den delen
tvtta bort en sedan tidigare satt stmpel, utan vi syftar snarare till att gra ett
inlgg i metadebatten. Fr att visa p det som beskrivs ovan tittar vi dels nrmare
p ett meningsutbyte p Bors Tidnings debattsida samt en artikel frfattad av
Mauricio Rojas. Fljande r ett utdrag ur den artikel som inledde meningsutbytet i
Bors Tidning mellan fretrdare fr Kristdemokraterna och den
sverigedemokratiska riksdagsledamoten Kent Ekeroth (artiklarna publicerades
mellan den 14:e till 27:e april 2009 d Sverigedemokraterna nnu inte hade
riksdagsmandat och Ekeroth vid detta tillflle var internationell sekreterare samt
kandidat till Europaparlamentet fr SD) och det grs hr av en tydlig

2
sammankoppling mellan SD och den hgerextrema rrelsen.
Sverigedemokraterna har under mnga r frskt tvtta bort sin rasistiska
framtoning [sic] Man har frskt distansera sig frn sin bakgrund i den svenska
nazistrrelsen. Kngorna har blivit snyggare skor, den bruna frgen har mlats
ver i lite gladare frger. Nu vill man in i riksdagen, man vill in i EU-parlamentet.
Fr att gra det mste man som sagt spackla ver den vrsta rasismen. (Wohlfeil
et al. 2009) Hr grs tydliga referenser till SD som ett parti med ett ursprung i den
svenska nazistrrelsen, som sjlvklart faller inom det vi valt att kategorisera som
hgerextremism, vilket blandas med allmnna anklagelser fr rasism. Kent
Ekeroth vljer sin sida, nr han ngra dagar senare bemter den ovan
behandlade debattartikeln, att helt ignorera alla sammankopplingar mellan SD och
hgerextremism och fokuserar istllet i sitt inlgg p att propagera fr sin
politiska stndpunkt (Ekeroth 2009).
I sin artikel frn 2006 driver Rojas tesen att SD varken tillhr den
hgerextrema rrelsen eller r ett rasistiskt parti. Syftet med detta r fr Rojas inte
att frsvara SD (han motstter sig partiet och jobbar aktivt mot det) utan han
hvdar att denna felaktiga sammankoppling resulterar i att partiet tnjuter
ytterligare framgngar och frutspr ven att om detta fortstter s kommer SD
vljas in i riksdagen 2010 (Rojas 2007). Att Rojas profetia visat sig sann har fr
vr uppsats ingen betydelse utan detta lyfts fram fr att visa p att det inte enbart
r sverigedemokrater som motstter sig denna sammankoppling och ven fr att
visa p att den metadebatt vi valt att ge oss in i ven frs av andra.



3
2 Metod och teori
2.1 Teori
Fr att kunna underska det vi kallar vrldsbild och fr att denna ska innefatta vad
vi tror r de centrala samt relevanta berringspunkterna SD samt EH emellan,
kommer vi utg frn de fem krnkomponenterna hos nationalismen.
Vrldsbildsbegreppet knyts hr allts samman med ideologibegreppet, vilken
vrldsbild och drmed ocks vilket uttryck av den nationalistiska ideologin som
framtrder nr man undersker SD samt EH r vad vi fokuserar p. De fem
krnkomponenterna som senare mer utfrligt kommer att behandlas r fljande:
prioriteringen av en srskild grupp, den egna gruppen ges en uteslutande positiv
konnotation, politisk-institutionellt uttryck t de tv frsta komponenterna, spatio-
temporalitet som utgr en viktig determinant fr social identitet och slutligen
anvndandet av knsla som ett argument vid skapandet av tillhrighet och
gemenskap. Krnkomponenterna r lnade av Freeden och till saken hr att
dennes syn p nationalism som en ideologi br utredas ytterligare (Freeden 1998,
s. 751-752). Freeden anser att nationalismen inte i sig utgr en komplett ideologi
utan r i behov av vrdideologier som nationalismen sedan p diverse omrden
kan fylla ut. Detta gr att de nationalistiska uttrycken, som ovan nmnts, kan se
olika ut. Vi har dock inte fr avsikt att i vr analys ta i beaktande eventuella
vrdideologier och deras samspel med nationalismens fem krnkomponenter
(Freeden 1998, s. 754-756). Vi avser hr endast underska krnkomponenterna.
Vi frvntar oss att finna relativt tydliga inslag av de fem punkterna hos svl EH
som hos SD. Det centrala fr vr analys kommer allts frmst vara att srskilja de
hur de olika komponenterna kommer till uttryck snarare n att enbart identifiera
frekomsten av dem.
Nr vi i texten nedan talar om extremhgern r det frsts viktigt att veta
enligt vilka meriter vi anvnder begreppet. Anna Lena Lodenius och Stieg
Larsson har i sin bok Extremhgern gjort en tskillnad mellan den s kallade
ultrahgern och fascistiska och nazistiska organisationer (Lodenius 1991, s. 9). I
och med det frndrade politiska landskapet har deras definition frn brjan av
90-talet dock blivit en aning omodern (trots att en sdan distinktion ven utan
tvekan skulle kunna gras idag). Vi har drfr valt att lgga till en ytterligare
kategori utver de tv frsta som fljer islamofobiska organisationer.
Den direkt fascistiska och nazistiska delen av extremhgern menar vi, med
grund i frfattarnas tes, r dem som antingen gr direkta ansprk p den
nationalsocialistiska ideologin eller som svnger sig med ppet antisemitistisk och
rasistisk retorik. Det kan till exempel vara Svenskarnas parti som vill frvgra
personer med enligt dem fel utlndsk bakgrund maktpositioner i samhllet eller

4
militanta samt ppet nazistiska och demokratifraktande kamporganisationer som
Svenska motstndsrrelsen. Inom samlingsnamnet ultrahgerns rymliga ramar
ryms de organisationer och rrelser som inte direkt kan anses fascistiska men
samtidigt verkar fr ett i jmfrelse med andra etablerade parter extremt budskap.
Inom vggarna faller fre-detta klassiska missnjespartier som p grund av sin
grunda politiska agenda tvingas luta sig p redan etablerade ideologier som
socialism eller liberalism. Ett exempel r det tidiga Sknepartiet vars verksamhet
dock frvandlats frn att jobba fr snkta skatter och en avveckling av
alkoholmonopolet till att kretsa kring kritik av islam och krav p
invandringsstopp. Andra exempel kan vara organisationer med en
superfundamental religis vinkel eller mycket konservativa grupper med
frmodade men svrdefinierade kontakter med fascistiska rrelser (Lodenius
1991, s. 9).
Mellan de tv undergrupperna inom samlingsnamnet extremhger svvar
grupper och organisationer med den relativt nya islamofobiska idvrlden. I denna
undergrupp hamnar de rrelser som nnu inte placerats in i ngot av de andra
facken. Frn en vlputsad megafon argumenteras det ofta fr en minskad
invandring med hnvisningar till kulturskillnader och oanpassningsbara
folkgrupper. Retorik med fokus p konspirationsteorier som i likhet med
nazismens ider om den maktgalna och giriga juden handlar om hur muslimerna
med hjlp av extremt barnafdande successivt islamiserar Europa fr att en dag ta
ver styret och infra en islamistisk och kvinnofientlig diktatur. Samtidigt betonas
vikten av frgor som demokrati och jmstlldhet mellan knen i ett relativt
utfrligt partiprogram.
Vi kommer som sagt fokusera p vrldsbilder, ett begrepp som krver en
nrmare definiering fr att kunna anvndas rent konkret. Vrldsbildsbegreppet
kommer vi knyta an till de fem omrden Michael Freeden identifierar som
nationalismens krnkomponenter. Dessa fem komponenter r: prioriteringen av en
srskild grupp, den egna gruppen ges en uteslutande positiv konnotation, politisk-
institutionellt uttryck t de tv frsta komponenterna, spatio-temporalitet som
utgr en viktig determinant fr social identitet och slutligen anvndandet av
knsla som ett argument vid skapandet av tillhrighet och gemenskap (Freeden
1998, s. 751-752). Att fokusera p centrala komponenter i nationalismen faller sig
fr denna uppsats naturligt, detta d vi frutstter att den vrldsbild som format
vra tv aktrers (extremhgern och SD) invandringspolitiska stllningstaganden
till stor del formats av just den nationalistiska idtraditionen. Freeden vljer att
inte klassificera nationalismen som en separat ideologi utan hvdar att den i de
allra flesta fall frekommer som ett inslag i en mer omfattande vrdideologi. Det
r enbart i sllsynta fall den anammas som en separat sdan av en politisk aktr
och kan d utgra ett kraftfullt verktyg. Ur en teoretisk diskussion rrande
nationalismen r detta uttryck av ideologin relativt ovsentligt d denna form
enligt Freeden inte tillter omfattande generaliseringar (Freeden 1998, s. 765). De
fem krnkomponenterna ovan r allts gemensamma drag hos mnga aktrer som
r influerade av nationalismen. De kan ta olika uttryck och de diverse
kombinationer dessa fem i sina olika former har mjlighet att bilda kan resultera i
vitt skilda ideologiska uttryck (Freeden 1998, s. 754-755).

5
Dessa fem fr nationalismen krnkomponenter kommer allts sedan att anvndas
som nnu ett jmfrelsemoment.
En viktig distinktion att gra r den mellan begreppet ideologi och vrldsbild,
detta d de fr oss ligger nra varandra men r fr den sakens skull inte
synonyma. Ideologibegreppet r ngot som inte har en entydig definition
(Bergstrm & Borus 2005, s. 150-151) och det utgr ju sjlvklart ett problem om
man vill skilja det frn vrt nrliggande vrldsbildsbegrepp. Men vi vljer att fr
denna framstllning utg ifrn Herbert Tingstens definition av ideologibegreppet.
Detta innefattar tre element, dessa r fljande: grundlggande vrdepremisser,
verklighetsomdmen och konkreta rekommendationer (Bergstrm & Borus
2005, s. 151). Tingsten lgger stor vikt vid verklighetsomdmena som genom
empirisk prvning drmed kan bekrftas eller avfrdas och drmed kan ocks en
prvning av en ideologi i stort baseras p denna empiriska prvning (Bergstrm &
Borus 2005, s.152). Denna mjlighet till prvning r en central aspekt dr vrt
vrldsbildsbegrepp skiljer sig frn ideologibegreppet. Fokus fr
vrldsbildsbegreppet r vrdepremisserna, fr ven om verklighetsomdmena och
de konkreta rekommendationerna kommer underskas s r det de bakomliggande
vrderingarna som mjliggr dessa som r centrala fr vrldsbildsbegreppet
snarare n deras giltighet. Vrldsbildsbegreppet r deskriptivt och en prvning av
hur vl resonemangen bakom stllningstagandena hnger samman, eller hur vl
aktrernas bild av verkligheten klarar en empirisk prvning, r fr
vrldsbildsbegreppet betydelselst.
2.2 Metod
Den metod vi avser att anvnda oss av i denna uppsats kan nrmast liknas vid
en form av id och ideologianalys (Bergstrm & Borus 2005, s.149 ff.). Syftet
med vr analys r att genom lsning av diverse material uttolka och beskriva de
ider och ideologiska uttryck som ligger till grund fr de behandlade aktrernas
sakpolitiska stllningstaganden och sedan jmfr i vilken utstrckning dessa
liknar varandra. I den mn handlingar eller uppmaningar till sakpolitiska tgrder
analyseras grs detta fr att ur dessa uttolka en id eller ideologi som ligger till
grund fr detta handlande. Fokus ligger allts p frekomsten av ider och
ideologiska uttryck, detta liknar p mnga stt en blandning av det som av
Bergstrm och Borus beskriver som den frsta samt den tredje inriktningen inom
id och ideologianalys (Bergstrm & Borus 2005, s. 155).
Id och ideologianalyser har ofta anvnts fr att utfra en kritisk granskning
av ideologier (Bergstrm & Borus 2005, s. 152), s kommer hr inte ske. Vr
analys bygger i huvudsak p att uttolka ider och ideologiska uttryck, men vi har
allts inte fr avsikt att kritisera dessa utan enbart frska mla upp tv aktrers
vrldsbilder p ett s tydligt stt som mjligt fr att sedan jmfra dem.
Tolkningsarbetet grs med std av de enligt Freeden fem krnkomponenterna
hos nationalismen. De kommer dock inte utgra en strikt begrnsande ram utan r

6
snarare ett stt fr oss att kunna fokusera p det vi tror r den tidligaste
ideologiska berringspunkten SD och EH emellan.
Den fr denna uppsats relevanta aspekt av Sverigedemokraternas politik r
invandringspolitiken d det r hr de tydligaste kopplingarna till extremhgern
troligtvis ligger. ven om det kan finnas andra omrden dr det finns ett stort
antal gemensamma nmnare mellan SD och extremhgern s r det frmst den
vrldsbild som r en frutsttning fr de tv rrelsernas argumentation i just
invandringsfrgan som vi intresserar oss fr.
Om likheterna visar sig vara stora s kan man utifrn dessa till viss del
konstatera att de som argumenterar mot SD p ett stt som inte alltid direkt
bemter de argument som lggs fram utan snarare den grund varp dessa vilar inte
r helt fel ute. Skulle det dock visa sig att skillnaderna mellan SD och
extremhgerns vrldsbilder r fr stora fr att man ska kunna anse att de delar en
viss vrldsbild r detta ngot som kan vara ett stort problem vid bemtandet av
SD i invandringsdebatten.
Med std i bland annat debattartiklar, principprogram, uttalanden och
partimedia mnar vi sedan extrahera de olika fraktionernas centrala argument
inom vr valda aspekt fr att sedan analysera och tolka dessa fr att blottlgga den
verklighetsbild som krvs fr att legitimera dessa stndpunkter. De olika
aktrerna perspektiv mlar d upp en kontext som sedan ska bli utsatt fr en
komparativ studie fr att blotta skillnader och likheter aktrerna emellan.

2.3 Material
Vrt urval av material fr analysen kommer att begrnsas till sdant som har en
koppling till invandringspolitik och frgor rrande invandrares situation samt
rttigheter i Sverige. Detta urval kommer sledes att gras frn ett brett spektrum
av sakpolitiska omrden. Frklaringen till denna medvetna bredd har att gra med
det vi vill analysera, nmligen den del av tv politiska aktrers vrldsbild som r
central fr formandet av deras invandringspolitiska stllningstaganden. Fr att
fnga upp denna vrldsbild p ett s bra stt som mjligt gr det inte att begrnsa
sig till ett smalare flt inom frgor som rr invandring och invandrare, t ex
asylpolitik. Denna bredd i urvalet r viktig fr att avgra i vilken utstrckning de
olika aspekterna av aktrernas vrldsbilder liknar varandra samt skiljer sig t. Fr
att fnga upp s mycket som mjligt som kan anses relevant fr politiska
stllningstaganden inom frgor rrande invandringspolitik samt vriga relaterade
frgor kommer vrt urval att gras bland material rrande: migrationspolitik,
asylpolitik, frgor rrande medborgarskap, frgor rrande svensk kultur samt
svenskhet och ven frgor rrande mngkulturalism och synen p rdande
makthavare. Det kan tyckas konstigt att vi inkluderar en sdan sak som frgor
rrande svensk kultur och svenskhet men motiveringen till detta r att
definitionen av en svensk kultur krver att denna stts i motsats till andra kulturer
fr att i sig f ngon form av mening. Definitionen av en svensk kultur r ocks

7
ngot som blir centralt nr man har det som ovan berrs rrande givandet av en
uteslutande positiv konnotation till den egna gruppen i tanke (Freeden 1998, s.
751-752).
Anledningen varfr vi valt att bruka detta material r fr att det i hgsta grad
r plitligt. Ett muntligt tal eller en redan publicerad artikel r en sikt rakt upp
och ner svart p vitt. Att samtliga kllor r primra och drfr inte manipulerade
eller tidigare utsatta fr brus ger dem en allts hg trovrdighet. Detta har varit ett
medvetet val frn vr sida just fr att undvika komplikationer i vr analys som i
sig r mycket knslig fr faktafel.

8
3 Analys Sverige, svensken och det
svenska

Vem r svensken? Vad r Sverige och nstan viktigast av allt - vad r svensk
kultur? Begreppen flyter in och ut ur varandra och bildar i kombination med en
tnkt eller verklig fiende en vrldsbild. I detta avsnitt redogrs fr bde
Sverigedemokraternas och delar av den etablerade och erknda extremhgerns
argument och utifrn dessa ven deras syn p vrlden.
3.1 Det r dem som ska assimileras

P Gteborgs universitet 19/4-12 mttes Adam Cwejman, ordfrande fr Liberala
ungdomsfrbundet Sverigedemokratisk ungdoms (SDU) ordfrande Gustav
Kasselstrand i debatt med temat invandring och integration. Utan att ta strre
hnsyn till Cwejmans roll i debatten mnar vi nedan anvnda Kasselstrands
argumentation med fokus p hans argument fr att avgra vilken vrldsbild som
skulle kunna ligga som grund fr dessa. Trots att Kasselstrand frvisso deltar i
egenskap av sitt ungdomsfrbund anser vi att han samtidigt representerar
Sverigedemokraterna. Detta fr att han dels av naturliga skl r medlem i SD samt
fr att ngon i hans framstende position utan strre tvekan kan anses dela
avgrande stycken av de politiska sikter moderpartiet representerar. En kortfattad
version av SDU-ordfrandens bild av Sverige kan beskrivas som ett hus. Ett hem i
vilket Svenskarna rttmtigt och suvernt bor och hrskar. Mellan vggarna rder
en srskild principiell ande som alla inneboende delar speciella sociala och
lagstiftade regler som alla gster tvingas anpassa sig efter fr att vara vlkomna
ver trskeln: "Svenskarna har frvrvat sig rtten till Sverige - Sverige r
svenskarnas land [] i Sverige har vi de hr vrderingarna, hr ska man anpassa
sig om man kommer till Sverige." Kasselstrand fortstter: "Precis som jag i mitt
eget hem, om jag slpper in en gst, d r det p mina spelregler s att sga. (och
det) Kan den hr gsten d komma med nskeml om hur saker och ting ska se
(ut) men det, se ut d, men det ligger nd p mig i slutndan att bestmma om jag
vill g i den hr inriktningen eller inte."(Youtube1 2012)
I frgan kring frbud av manlig omskrelse:
Kasselstrand: Ja jag tycker att staten br belna eller bestraffa vissa
handlingar utifrn rent moraliska skl, jag tycker inte att det r rimligt att man

9
ger d frldrar rtten att t.ex. p sm gossebarn skra om dem. Det r ngot som
r frmmande fr mig i det svenska samhllet
Mod: Men d terigen det hr med frmmande i det svenska samhllet, vi har
haft en judisk minoritet i Sverige i mnga hundra r och det r en av vra
nationella minoriteter
Kasselstrand: Ja ehh man mste ju titta p de vrden vi har i det svenska
samhllet, med samma argument kan man rttfrdiga halal-slakt och koscher-slakt
osv., det finns alltid ngonting i religionen som str mot t.ex. djurskydd
lagstiftningen i Sverige fr att gra en nyttig ganska bra jmfrelse s r det hr
ngot man mste kunna jmfra, om den svenska djurskyddslagstiftningen, som
delas av en absolut stor majoritet av det svenskarna, att vi ska ha ett starkt
djurskydd som vi har haft i decennier, om vi ska behlla det s kan vi inte vika oss
fr olika srkrav frn minoriteter ven om det skulle vara i multikulturalismens
namn utan majoriteten mste hvda sina intressen hr.
Cwejman: "Tnk om ngot dligt vore vldigt svenskt, skulle vi vrna det
ocks?"
Kasselstrand: "Ja d skulle vi frmodligen frhoppningsvis inte ha kvar det..."
(Youtube1 2012)

Det vi ovan kan se r enligt oss ett tydligt exempel p hur man frn SD:s sida
p ganska godtyckliga grunder definierar svensk kultur och freteelser
hemmahrande i det svenska samhllet som ngot i grunden gott. Att s r fallet
framgr uttryckligen av replikskiftet mellan Cwejman och Kasselstrand men vi
anser oss kunna pst att denna definition av svenskhet som ngot som per
definition r gott eller rttare sagt ngot som sammanfaller med SD:s bild av vad
som r gott redan gr att utlsa av det Kasselstrand sger om omskrelse.
Svenskheten verkar i detta sammanhang allts vara ngot i stndig frndring. Hr
pekas endast p majoritetens vilja som det rttesnre som ska vara gllande inom
landets grnser. Troligtvis menar dock Kasselstrand ven att det finns ngot mer
n enbart majoritetens vilja som r avgrande fr vad som r svenskt. Hade s inte
varit fallet hade ju allt som beslutas av en majoritet per definition varit svenskt
och detta r ngot SD knappast skulle skriva under p d man i ofta r kritisk till
den sittande regeringens samt ven tidigare regeringars frda politik p flera
omrden. I detta sammanhang r allts svenskhet ngot frnderligt och de
vrderingar som innefattas i svenskheten r till viss del svra att hrleda. I vilket
syfte anvnds d detta stt att resonera kring svenskhet? Frgan hr gller manlig
omskrelse en freteelse som sedan lnge praktiserats i Sverige av den judiska
minoriteten, samt numera ven av den muslimska minoriteten, och som r till
synes relativt accepterat i Sverige och hr passar det att hnvisa till
prioriteringen av den egna gruppens vrderingar fr att motstta sig minoriteters
srintressen. Exakt vad som gr omskrelse osvenskt framgr inte klart men det
antyds att majoriteten inte ska behva vika sig fr minoriteters srkrav i SD:s
Sverige. Vi tycker oss hr i detta relativt korta inlgg i en debatt kunna identifiera
tre av de fem krnkomponenterna hos nationalismen. De tre komponenter vi
tycker oss se r frst prioriteringen av en den egna gruppen som tar sig uttryck i
Kasselstrands tal om att majoriteten mste hvda sina intressen framfr

10
minoriteters srkrav. Den andra komponent vi kan identifiera r hur svenskhet ges
en per definition positiv konnotation, vilket hr faktiskt sgs uttryckligen i
Kasselstrands sista replik ovan. Den sista komponent vi ser r den spatio-
temporala aspekten och hur denna i detta fall spelar en stor roll fr Kasselstrands
stt att definiera svenskhet.
Exemplet med Sverige som ett hus i Kasselstrands argumentation ovan fr en
glasklar komplettering genom SD-toppen Kent Ekeroths debattartikel Det r dom
som ska assimileras inte vi som ska anpassas (Ekeroth 2009). Detta retoriska
inslag r uppenbart centralt fr SD:s argumentation och ven ndvndigt fr att
den ska kunna ses som rationell. Syftet, s som vi tolkar det, r att mla upp en
bild av ett reellt yttre hot mot den svenska kulturen. Denna hotbild knyts i artikeln
till islam som av Ekeroth beskrivs som den totalitra, antidemokratiska,
kvinnofrtryckande, homofobiska ideologi som r islam (Ekeroth 2009). Det r
dock fr denna framstllning inte helt relevant att hotet knyts frmst till islam. Fr
ven om det r islam som hr r symbolen fr det yttre hotet, ett yttre hot som
enligt SD av rent rationella skl allts mste bekmpas d det utgr en fara fr de
vrderingar vi hr i Sverige delar, s r det, som vi kommer se i andra
sammanhang, inte enbart islam utan frmmande ideologi- och kulturyttringar som
generellt ven dem mste utestngas eller dess brare assimileras. Intressant i
detta fall r ven hur Ekeroth enbart vljer att definiera svensk kultur som liberala
rttighets- och jmlikhetsvrderingar tminstone nr han ska framstlla svensk
kultur som ngot som str i ett motsatsfrhllande till islam. Vi tolkar det
nmligen som att Ekeroth genom att just peka p dessa negativa aspekter han ser
hos islam vill stlla dessa i motsatsfrhllande till de i Sverige fr nrvarande
rdande sikterna i dessa frgor. SD r enligt vr uppfattning annars inte ett parti
som profilerar sig vare sig i kvinno- eller HBTQ-frgor men i detta fall verkar det
passande att, som tv av tre (totalitr innefattar enligt oss antidemokratisk)
exempel p omrden dr islam r ett hot mot den svenska kulturen, lyfta fram
denna typ av frgor. Framstllningen av islam som en ideologi tror vi r hgst
medveten d detta ger en monolitisk bild av religionen, ngot som ytterligare
frstrker bilden av ett tydligt hot. Fr att ytterligare frstrka detta hot stts det
ven i relation till andra enligt Ekeroth faror nazism och socialism (Ekeroth
2009).
Fr att knyta an detta till vrt analysverktygs fem krnkomponenter hos
nationalismen kan vi konstatera att det hr r en prioritering av den egna gruppen
samt givandet av en uteslutande positiv konnotation till den egna gruppen som
uttrycks (Freeden 1998, s. 751-752). Prioriteringen av den egna gruppen
framtrder tydligt d det ju r den svenska kulturen som ska skyddas mot ett yttre
hot. Detta bygger ju sklart p en prioritering av den svenska kulturen framfr
Islam som hr str fr hotet. Det br enligt oss noteras att det allts r svensk
kultur och svenska vrderingar hr uttryckt i demokratitnkande samt liberala
stllningstaganden i HBTQ- och kvinnofrgor som ska skyddas. Framstllningen
av islam som en fara vilken hotar svenska vrderingar i demokrati-, kvinno- samt
HBTQ-frgor r ngot vi tolkar som ett exempel p att SD, trots att svenskarna
utan strre problematik kan antas vara lngt ifrn ensamma om att ha en sdan syn
p dessa frgor, vljer att klassa dessa vrderingar som svenska. Att en viss

11
vrdering r dominerande i det svenska samhllet mste enligt oss inte innebra
att denna r svensk. En sdan syn p svenskhet skulle ju i princip innebra att
svenskhet r det som fr stunden r rdande norm i Sverige. Att SD skulle stlla
sig bakom en sdan syn p svenskhet finner vi osannolikt och tolkar det Ekeroth
gr i sin artikel som ett exempel p givandet av en uteslutande positiv konnotation
till den egna gruppen (Freeden 1998, s. 751-752).
I en uppmrksammad debattartikel i Aftonbladet med rubriken Muslimerna
r vrt strsta utlndska hot gr Sverigedemokraternas partiledare Jimmie
kesson till angrepp mot det han beskriver som islamiseringen av Europa och
Sverige (kesson 2009). Precis som i den ovan behandlade artikeln av Ekeroth r
syftet hr att framstlla ett konkret yttre hot mot det svenska samhllet, de
vrderingar det vilar p och dess medborgare. ven i detta fall r faktumet att
islam hr r i fokus fr kesson inte allt fr relevant, det centrala fr vr analys r
att visa p hur han fr att kunna driva sin argumentation mste gra en rad
grundlggande antaganden om verkligheten. Framstllningen verkar enligt oss
syfta till att mla upp en bild av vrlden dr en sida str i tydlig konflikt med en
annan. Interaktionen mellan islam och Europa framstlls som en kulturell kamp n
snarare ngon form av kulturellt utbyte. Vrt vsterlndska samhlle framstlls n
en gng som under stndig attack frn en yttre fiende och d p flera plan. Det r
inte bara reella hot om till exempel vld som r en fara utan i kessons vrld r
det ven r centralt att den egna kulturen i vldigt f, om ens ngra, fall ska
behva stryka p foten fr det frmmande. Ett exempel p detta r nr kesson
gr frn att diskutera en kraftig radikalisering (som bland annat innefattar std fr
sharialagar) av muslimska ungdomar i Europa till att beskriva hur det numera
frekommer halal-slaktat ktt i svenska frysdiskar (kesson 2009). Att ingen
tskillnad grs mellan infrandet av sharialagar och frsljningen av halalktt r
ngot vi anser visar p att kesson hr i det nrmaste jmstller de tv
fenomenen. Det vi ser ett exempel p hr r ngot vi klassar som ett uttryck fr
den frsta av de fem krnkomponenterna: prioritering av den egna gruppen. I
detta fall r den egna gruppen inte bara det svenska folket och Sverige utan hr
inkluderas ocks Europa och de europeiska folken.
Vid en lsning av Sverigedemokraternas invandringspolitiska program frn
2007 framtrder tydligt flera saker rrande deras vrldsbild. Det tydligaste
inslaget som framtrder r prioriteringen samt vrnandet av den svenska kulturen,
fokus ligger allts p svensken och det svenska snarare n p invandrarens behov.
Detta syns i exempelvis deras syn p integration, vilket SD frkastar p grund av
att integration innebr en sammanblandning och allts krver en eftergift frn
svenskarnas sida (Sverigedemokraterna 2007, s. 6). SD inleder sitt partiprogram
med att presentera ekonomiskt rationella skl fr att motivera sin politik och det
mlas upp en bild dr invandringen och dess kostnader utarmar det svenska
samhllet. I SD:s vrld r Sverige till fr svenskarna och stora krav stlls p de
som kommer utifrn och vill in. En grupp som dock undantas frn de strnga
kraven som annars stlls r medborgare i de vriga nordiska lnderna, ngot vi
tolkar som att SD frutstter att de nordiska lnderna delar svl en kulturell som
en vrdemssig grund. SD har dock inte enbart ekonomiska motiveringar till sina
invandringspolitiska stllningstaganden. Som tidigare nmnts inkluderar SD ven

12
nationalitetspolitiken i sitt invandringspolitiska program. Denna
nationalitetspolitik ger en helt annan dimension av deras vergripande
invandringspolitik. Vi tolkar SD:s assimileringspolitik som ett klart uttryck fr att
man verordnar den svenska kulturen andra och att det uttrycks en vilja inte bara
att verordna den svenska kulturen utan ocks frbjuda mnga inslag av icke-
svenska kulturyttringar (Sverigedemokraterna 2007, s. 6-7). Denna politik
frutstter allts att ett samhlle inte kan fungera utan en djupt frankrad historisk
och kulturell grund, att olika grupper inom ett samhlle utan denna grund inte kan
samexistera. Detta tolkar vi som att det r enighet eller frfall som gller i SD:s
vrld.
Som andra punkt i sitt principprogram har SD kapitlet med titeln
Sverigedemokraterna och mnniskan och dr framtrder en rad viktiga
grundstenar fr SD:s invandringspolitiska stllningstaganden
(Sverigedemokraterna 2011, s. 6-7). Hr framkommer nmligen det tydligaste
exemplet p att SD inte enbart gr tskillnad p mnniskor utifrn sociala och
kulturella aspekter utan ocks utifrn biologiska. Hr fljer tv citat som vi anser
r vldigt talande fr det vi ovan beskrivit. Det finns dock ocks en nedrvd
essens hos varje mnniska som man inte kan undertrycka i hur hg utstrckning
som helst utan att det fr konsekvenser. Delar av denna essens r gemensam fr
de flesta mnniskor och annat r unikt fr vissa grupper av mnniskor eller fr
den enskilde individen. (Sverigedemokraterna 2011, s. 6-7) En syn p mnniskan
och samhllet framtrder dr vissa element allts inte enbart kan anses onskade i
Sverige p grund av deras socialt samt kulturellt betingade normer, normer som
troligtvis r mjliga att frndra, utan man hvdar att det existerar biologiskt
betingade skillnader mellan olika grupper av mnniskor. Fljden av denna
instllning tolkar vi som att det ppnas upp en mjlighet att helt exkludera
mnniskor tillhrande vissa folkgrupper frn det svenska samhllet, detta d de p
grund av deras biologiskt nedrvda avvikelser frn svenskarna aldrig kan anpassas
till vrt samhlle.
Fr att nmna ngra konkreta exempel s menar vi bland annat att de flesta
mnniskor r sociala och kollektiva varelser som har ett nedrvt behov av att
tillhra en strre gemenskap, att de flesta mnniskor primrt identifierar sig med
andra individer som pminner om en sjlv och att de flesta mnniskor har lttare
att visa solidaritet och empati med individer som man upplever r en del av
samma gemenskap som man sjlv tillhr. Av detta drar vi slutsatsen att en stark
nationell identitet och ett minimum av sprkliga, kulturella och religisa
skillnader har en gynnsam effekt p sammanhllningen, tryggheten och
stabiliteten inom ett samhlle. (Ibid., s. 7) P detta fljer sedan: Med
utgngspunkt i denna syn p den mnskliga naturen blir politikens viktigaste
uppgifter [] att frska skapa, stdja och upprtthlla normer, moral, lagar,
sedvnjor, miljer, beteenden traditioner och gemenskaper[] (Ibid., s. 8) SD
framfr ngot som vi tolkar som en syn p mnniskan dr denne r i behov av ett
monolitiskt uppbyggt samhlle, ngot som fr att garantera de som befinner sig
inom samhllets ramar mste exkludera alla som riskerar denna monolitiska
struktur. Samhllet mste allts strva efter likformighet fr att kunna fungera.

13
Denna likformighet gller dock enbart p de plan som, s som vi tolkar det, enligt
SD r kulturbrande.
Fr att knyta an denna analys till nationalismens fem krnkomponenter s
anser vi att det hr ges uttryck fr frmst tv av dem, nmligen att SD prioriterar
den egna gruppen samt uttrycker viljan att ge detta politisk-institutionella uttryck.
Prioriteringen av den egna gruppen framtrder tydligt och dess bakomliggande
motivering uttrycks ocks. SD visar hr p en vrldsbild dr mnniskor r i behov
av bekanta kulturbrande strukturer fr att kunna upprtthlla ett samhlle. Vikten
av detta behov r s stor att ett av politikens viktigaste syften blir att strka denna
likformighet. Det sistnmnda r ett klart uttryck fr vilja att ge den egna gruppens
prioritering politisk-institutionella uttryck.
Om man i enighet med ovanstende argument fortstter att betrakta Sverige
som ett hus mlat i sverigedemokraterna Kasselstrand, Ekeroths och kessons
frger s ppnar sig en vrld av potentiella diskussionsvnliga antaganden.
Sverige i egenskap av ett heligt hus huserandes rttfrdiga och moderna
vrderingar r under belgring. Utanfr vggarna str islam och mnniskor med i
frhllande till de upplysta svenskarna avvikande vrderingar och dessutom
biologiska frutsttningar. Innanfr ryms det nnu ett hot. Det svenska politiska
etablissemanget vgrar att ytterligare befsta rikets grnser mot den utlndska
invasionen utan importerar och bjuder istllet in fienden i vrmen. Resultatet av
en sdan vansinnespolitik lter inte vnta p sig. Fattigdom, segregation och
brottslighet sprider sig i landet och grundlagen vittrar sakta bort av den fukt som
r islamiseringen. Saker som djurrttsvidrig halalslakt och kvinnofrtryck i form
av bland annat knsseparatism skapar en stagnation av det svenska. Den stndigt
krvande muslimska minoriteten fr successivt mer makt ver den svenska
majoriteten i och med den svenskfientliga politik som frs. Inte nog med att de
succesivt tar ver makten, de arbetar ven ivrigt mot att en vacker dag, en dag inte
speciellt lngt borta, ta ver som majoritet genom demografiska medel (hgt
barnafdande jmfrt med de inhemska svenskarna). Det gr med andra ord inte
speciellt bra tack vare de blinda politikerna. Fienden r i frsta hand allts inte
ndvndigtvis invandringen och islam, utan det enligt sverigedemokraterna
trngsynta etablissemanget. Den vervldigande majoritet folkvalda sittandes i
Sveriges riksdag r inte med utgngspunkt i Ekeroths artikel medvetna om de
faror invandringen medfr. Huset som r Sverige r allts befolkat av slumrandes
och sovandes invnare med ett antal vakna medvetna som desperat frsker vcka
den lyckligt ovetande massan. Mnga vilar, fr att visa nnu en metafor, lutandes
mot den ppna ytterdrren och lter en storms kalla vindar, utan att frst
konsekvenserna, blsa in och successivt kyla ner hemmet. Den mest aktuella faran
r ter igen inte stormen, utan dem som slpper in den.






14
3.2 Vr historiska uppgift

Svensken i Sverige har en historisk uppgift. En uppgift att med en fr svenskarna
nedrvd kamp-gen kmpa mot olika yttre och inre faror. Saken r den att denna
gen verkar sova hos de flesta. Den gemene svensken r inte medveten om sitt
vldsamma arv och misslyckas drmed att reagera rttmtigt p de hot som
uppenbarar sig rakt under nsan p dem. Under fliken vr historiska uppgift p
det hgerextrema Svenskarnas partis hemsida kan man i en paragraf lsa fljande:
Lget r idag mycket mer kritiskt n det tidigare varit drfr att svenskarna har
glmt bort hur man kmpar. Svenskarnas parti r en organisation fr de svenskar
som vill kmpa. Vi vill ocks lra svenskarna hur man kmpar. Vi har kamp i vra
gener. (SvP1 2012) I den nst frsta paragrafen i partiets nedkortade
punktprogram kan man ven se att partiet anser att Sverige skall styras av
svenskarna: Icke-svenskar skall ej tilltas ha maktpositioner inom det svenska
samhllet. (SvP2 2012). Lt oss brja hr.
I avsnittet vr historiska uppgift beskrivs vrlden som en mrk plats.
Globalisering och verstatlighet trampar p folkens rttigheter och inkrktar p
deras nedrvda territorium: D Sverige frr styrdes av utlndska fogdar och
kungar s fanns de i nrheten. De hll till i Stockholm eller Kpenhamn. Idag
styrs samhllet frn frmmande lnder. Nr den amerikanska federala banken
(som gs och styrs av privatpersoner och inte av den amerikanska staten som
mnga tror) gr dligt s drabbas vi svenskar av massarbetslshet. Sverige r
direkt beroende av omvrlden men kan inte pverka den. Vi str beroende och
maktlsa. Svensken mste allts enligt Svenskarnas parti resa sig och med en
aktiverad biologisk kamp-gen krva tillbaka vad de anser stulits frn dem. Arvet
r centralt. Med avstamp i Sveriges ldre historia och det lapptcke av olika lokala
stammar som utgjorde vad som idag r Sverige beskrivs alla etniska svenskar som
i direkt slktskap med varandra. Svenskarna delar samma blod, samma historia -
samma arv. Partiet beskriver hur svenskar genom historien enats i strid mot
utlndska fogdar, hrt skattetryck och orttvisor (SvP1 2012). Detta mste enligt
Svenskarnas parti ske igen. Idag r ett av de mest akuta problemen och kanske till
det mest centrala enligt partiet invandringen och invandrarna. Poliser med
invandrarbakgrund jmfrs med lejda legoknektar frn 1400-talets Sverige som i
sin jakt p skatter och rikedom frtryckte folket. Invandrarnas lojalitet mot det
svenska vrdlandet, skriver partiet, frblir obefintlig och icke-svenskar ska
drfr inte tilltas ha maktpositioner i samhllet (SvP2 2012). Staten utvar allts
med riksdagspartierna i spetsen idag en direkt svenskfientlig politik. I ett tal av
Magnus Sderman frn Svenska motstndsrrelsen (SMR) i Salem 2003 beskrivs
synen p arvet, svensken och de frrdare som denna del av extremhgern anser
finnas: En dag ska vi visa dessa kosmopoliter, liberaler, humanister eller vadhelst
detta frrdarpack kallar sig fr. En dag ska de f svara fr sina brott infr folket.
[] vrt land skapades av mn och kvinnor med jrnhrda viljor, med mod och
med ra och detta finns ven inom oss. Det arv vi har blivit givna r vrt att
vrda och vi fr aldrig svika detta vrt vrv. S frammana all den kraft och allt det

15
mod som finns inom er ni sner till brsrkar och dttrar av skldmer knn
kraften i blodet! Ni kan hra mumlet frn den blodstnkta jorden som manar er
framt! Framt fr Sverige! Fr folket, fr Norden st upp, gr motstnd!
(Youtube2 2003) Det svenska som mste frsvaras och kmpas fr antas allts
vara det mest gynnsamma. I slutet av vr historiska uppgift beskrivs det land
som i enlighet med bland annat ovan nmnda ider och kampanda som ett
harmoniskt och vlmende samhlle (SvP1 2012) Ngot det inte enligt
Svenskarnas parti r idag.
Fr alla folks lngsiktiga verlevnad krvs ett eget etniskt homogent livsrum,
d det r ett generellt kriterium fr verlevnad varfr det knappast r ngot
anmrkningsvrt att ven svenskarna vrnar sin egna fortlevnad. (SvP3 2012)
Detta citat som r hmtat frn Svenskarnas partis en aning mer utfrliga
punktprogram sger oss en hel del om den bild av nationen som ligger grund fr
ovan redan beskrivna stllningstaganden. Utanfr grnserna finns folk och lnder
vilka i mnga fall har sitt eget unika arv, nedrvt efter generationer av slktingar
med i grunden samma nationalitet som dem idag. Irakier, tjecker och ryssar har
alla, i likhet med svenskarna enligt Svenskarnas parti, ven sitt rike och sina
traditioner att bevara. En av de mest grundlggande orsakerna till varfr konflikter
mellan mnniskor uppstr beskriver partiet i vr historiska uppgift r att olika
stammars intressen korsas (SvP1 2012). Kan man inte, precis som det framgr
ovan, lita p att invandrare frn en annan nation knner ngon som helst koppling
eller lojalitet till sitt nya land blir tanken om en relativt ppen invandringspolitik
mycket problematisk. Vi r d tillbaka i bilden av huset. Familjehemmet befolkat
och i generationer nedrvt och frvaltat av svenskarna. Ett folk med en gemensam
historia, samma gener och i de allra flesta fall en viss omedvetenhet om sin egen
styrka samt de problem som i extremhgerns fall ovan beskrivs som akuta.
Utanfr lurar faror som vid minsta springa i ytterdrren inte drar sig fr att smyga
in och stlla till oreda i det annars harmoniska och goda svenska hemmet. Frr var
alla vakna och p vakt och nr sdant skedde kastades snart det onda ut. Idag ser
det annorlunda ut. I drren str makthavare med annat fr gonen n folkets bsta
liberaler, socialister och dylikt. De hller drren ppen och fri fr allt
utomstende att komma in med motiveringen att luften brjar bli gammal i huset.
I sjlva verket frstr de inte vad de gr eller s vill de bara strka sin egen
position. Huset som r Sverige blir successivt mindre och mindre svenskt och om
inget grs i en snar framtid en smltdegel av olika kulturer. Ett slut p det land
och den ursprungliga kultur som rder. De sovande svenskarna mste vakna och
med alla medel som krvs f drren att stngas. Det r allts inte hr det yttre
hotet som r det mest akuta, utan det interna.
Vi identifierar hos extremhgern fyra av krnkomponenterna hos
nationalismen: prioriteringen av den egna gruppen, vilja att ge politisk-
institutionellt uttryck t den prioritering av den egna gruppen, spatio-temporalitet
som en viktig determinant fr social identitet och slutligen anvndandet av knsla
som ett argument vid skapandet av tillhrighet och gemenskap. Prioriteringen av
den egna gruppen tar sig hr ett tydligt uttryck genom en manifest vilja att
utestnga alla icke-svenskar frn maktpositioner i samhllet. Svenskheten
beskrivs bde med kulturella svl som biologiska frklaringar. Denna

16
prioritering ska allts, s som nyss nmns, ta sig uttryck i utestngandet av icke-
svenskar frn maktpositioner. Detta kan vi inte tolka p annat stt n att man
uppvisar en tydlig vilja att ge politisk-institutionellt uttryck t prioriteringen av
svenskarna. Den spatio-temporala aspekten r central d svenskheten tydligt
frankras i vrt historiska arv som r svl kulturellt som biologiskt. Nr man ser
p det som sgs i Sdermans tal anser vi att den retorik han anvnder tydligt talar
till knslan snarare n frnuftet. Han talar om mod och ra, om ett historiskt arv
som svensken inte fr svika. Vi ser allts detta som ett klart uttryck fr
anvndandet av knsla som ett argument vis skapandet att tillhrighet och
gemenskap.



17
4 Diskussion

I en nrmare jmfrelse av sverigedemokraternas och extremhgerns tv bilder av
svensken, Sverige och det svenska uppenbarar sig en relativt enig mening av hur
vrlden ser ut i stort. Skrapar man p ytan av denna generella bild uppenbarar sig
dock bitar av respektive vrldsbild som skiljer sig ganska markant frn varandra.
Lt oss n en gng brja i exemplet med huset dr det svenska folket sover. I
bda beskrivningar framgr det tydligt att den gemene svensken ligger i ett slags
koma, omedveten om farorna som successivt tar ver inifrn och utifrn. Det ftal
vakna och medvetna som frstr vad som hller p att hnda frsker med alla
medel vcka dem som sover men blir dock avvisade av de ofrstende sovande.
Det som hnder r, bde enligt SD och EH ovan, att de etablerade politikerna
kastar landet i frdrvet. ver grnserna kommer mnniskor med annorlunda
kultur, tankestt och sprk vilket i de flesta fall enligt vra tv parter resulterar i
konflikt och oskerhet. Hr nr vi dock en skillnad i vad som anses vara fel med
invandringen. Muslimerna r vrt strsta utlndska hot skriver Jimmie kesson
och mlar upp en bild av Europa i konflikt med icke-Europa och Islam. Han
landar i sin artikel att vi i frsta hand mste minimera invandringen frn lnder
dr islam r den dominerande religionen. Det r allts frmst muslimen med
koranen i hand som med sina fr svensken, Sverige och till och med fr Europa
frmmande vrderingar kommer och successivt tar ver. Fr extremhgern ser det
en aning annorlunda ut. Bilden av Europa som en del i en konflikt med en annan
vrldsdel r inte lika viktig, om viktigt verhuvudtaget, som kampen mellan
Sverige och andra lnder. Visst kan det i all sanning med std i ovan citat frn
Svenskarnas parti vara s att personer frn mellanstern osv frvisso och i all
sanning utgr ett hot mot det svenska samt svenskheten, men det gr ven till
exempel ryssar eller fransmn. All form av enligt extremhgern stor och icke-
frivillig utlndsk inverkan p Sverige r skadlig. Bst vore helt enkelt om alla folk
med sina respektive precis som svenskarna unika gener och kvaliteter hll sig
kvar i sina hemlnder. Hr finner dock SD och EH en, frvisso ngot diffus,
gemensam nmnare det biologiska arvet. Extremhgern gr klart att svenskarna
frutom sitt gemensamma svenska biologiska arv har en gemensam nedrvd
kamp-gen i blodet som numera sover. Nr sverigedemokraterna ovan i sitt
principprogram talar om hur det finns en viss nedrvd essens hos srskilda
grupper av mnniskor fr dock lsaren ingen direkt frklaring vad detta innebr.
Dremot grs det tydligt att mnniskor i allmnhet enligt SD har synnerligen
mycket lttare att frst och visa solidaritet med sin nste om denne i likhet med
en sjlv delar samma nedrvda essens. Detta pstende skriver vra representanter
frn extremhgern helt uppenbart under p. Som det framgr i deras partitexter
kan man inte lita p en person med annan kulturell, etnisk eller geografisk

18
bakgrund. Mnniskor har helt enkelt olika prioriteringar och ml fr gonen
beroende vart man kommer ifrn. I relation till detta str dock extremhgerns tes
om att svenskarna som folk naturligt delar en historisk uppgift som i stort gr ut
p att bekmpa alla fr svenskheten frmmande krafter. Som en bisvrm i sin
kupa reagerar folket som en stor biologisk organism p faror fr att sedan nr den
r ver terg till att vara individer samt kuggar i ett stort maskineri som r staten
Sverige. Sverigedemokraternas svar p detta blir dock enligt oss en aning diffust.
Svenskarna delar enligt dessa inte ngot explicit historiskt arv men delar nd ett
slags kulturellt sdant som med statens hjlp ska och i alla tider har hllit fr
svenskheten frmmande element i schack. I en komparation meningarna emellan
blir resultatet en slags mellanvg ja fast nej. Trots den lilla men ndock
existerande biologiska skillnaden olika folk emellan verkar Sverigedemokraterna
nd anse att en invandrare kan anpassas till det svenska samhllet. Det talas om
att de flesta mnniskor och folkgrupper har en nedrvd essens som frvisso gr
vissa oanpassningsbara, men anvndningen av de flesta antyder ven att s inte i
varje fall mste vara fallet. Precis som i kontrasten med EH ovan s anser SD att
en invandrare med enligt dem rtt ursprung kan anpassas. Summa summarum:
invandrare frn rtt plats kan enligt SD anpassas, mnniskor med fel ursprung kan
det inte.
Angende det politiska etablissemanget kan man utifrn hur dagens
makthavare framstlls av bde EH och SD dra slutsatsen att de r ganska eniga. I
likhet med det slumrande svenska folket frstr de partier och andra makthavare
inte magnituden enligt vra aktrer den fara invandringen utgr mot Sverige.
ven om extremhgern och SD har vissa siktsskillnader angende exakt vad
dessa ska vara medvetna om s spelar detta ingen strre roll i sammanhanget
etablissemanget mste vakna. Men vad hnder sedan? Nr var gemene man och
kvinna i Sverige vaknat upp till denna slags nationella medvetenhet, vad hnder
d? Tittar man p hur det framtida samhllet framstlls av extremhgern mste
man ven paradoxalt nog ta hnsyn till historien. Nr Sveriges befolkning ftt ett
s kallat etniskt rent livsrum teruppstr det land som i forna tider med kamp och
vld kastade ut frmmande maktelement och individer frn andra stammar. Nr
det inte finns en direkt nd fr detta lever annars svensken i ett harmoniskt och
vlmende samhlle. Det handlar hr inte i frsta hand om att svenskarna har
bttre vrderingar n andra folk i grunden utan Sverige ska frvaltas av de som
har mest rtt att gra det - svenskarna. Inte, allts, fr att svenskarna i sig r bttre
n andra folk. Det blir per automatik det bsta som nyckeln i lset.
Sverigedemokraternas perspektiv r en aning annorlunda. I och med att vrlden
utanfr Sverige och till viss del ven utanfr Europa enligt SD prglas av
vrderingar som kvinnofrtryck, fundamentalism och andra fr det svenska
samhllet frmmande tankar har Sverige enligt vr tolkning kommit lngre
idmssigt. Utvecklingsmssigt ligger vst och Sverige en bra bit fre lnder i till
exempel mellanstern eller Afrika dr det rdande tankesttet av SD beskrivs som
frmmande och kanske till och med lderdomligt. Den frmsta anledningen fr att
Sverige inte ska ta emot invandrare och allt fr stora influenser utifrn r d enligt
oss fr att det inom rikets ramar, enligt SD, finns gentemot andra delar av vrlden
verlgsna vrderingar. Svensken och till viss del de flesta europer r helt enkelt

19
mer framstende tankemssigt n andra folk. Att d ta in mnniskor som i tanken
har enligt en sjlv smre vrderingar skulle spda ut och till slut ven kanske
frinta den goda vrderingsanden i landet. En skillnad mellan extremhgern och
SD i vrt behandlade material angende landet Sverige uppenbarar allts sig. Fr
extremhgern r svensken och Sverige ett och det som spelar verklig roll, medan
SD anser att det snarare r den enligt dem svenska tankeapparaten med srskilda
vrderingar etc. som r det viktiga.
Fr att knyta an diskussionen ovan till vrt anvnda analysverktyg kan
fljande konstateras: Att SD och EH delar berringspunkter var ngot vi har utgtt
ifrn i denna uppsats. I vilken grad detta skulle frekomma och hur det skulle ta
sig uttryck var dock oklart. Efter att ha genomfrt analysen kan nu konstateras att
det utifrn vr tolkning av det behandlade materialet frmst framkommit att SD
och EH delar komponenterna prioriteringen av den egna gruppen, viljan att ge
politisk-institutionellt uttryck t prioriteringen av den egna gruppen samt spatio-
temporaliteten som en viktig determinant fr social identitet. De skillnader i
uttrycken som framtrder visar dock p att det finns relativt stora skillnader SD
och EH emellan. Vi kan dock inte hrleda dessa skillnader till ngot centralt fr
nationalismen utan skillnaderna tror vi r sprungna ur ideologiska influenser som
inte fngas upp av den analys vi i denna uppsats har gjort.


20
5 Resultat

Hur nra ligger d SD:s vrldsbild extremhgerns egentligen? Kan de verkligen
med jmfrelserna ovan i berkning betraktas som ett extremhgerparti?
Sverigedemokraternas argument och beskrivning av de hot som enligt dem
tycks uppenbara sig vid horisonten skiljer sig frn extremhgerns. Trots detta
tycks den vrldsbild som trder fram ur det virrvarr av sikter och argument enligt
oss till stor del best av samma solida principiella krna som extremhgerns.
Svenskarnas verlgsenhet ver andra folk, tankemssigt eller rent biologiskt,
rtten till landet de rvde samt det ofrstende och/eller slumrande politiska
etablissemanget utgr samma golv fr de bda aktrerna att st p. Att drfr inte
placera sverigedemokraterna i samma fack som extremhgern i denna
invandringspolitiska aspekt endast p grund av de ngot skilda argumentationerna
som vxter frn krnan vore enligt oss att bortse frn den vrldsbild som gtt dem.
Det r den delade centrala vrldsskdningen parterna emellan som gr att vi
vljer att sl fast att de bda, sg SD och till exempel Svenskarnas parti, tillhr
samma milj extremhgern.

5.1 Vidare forskning

I och med att vi i denna studie endast tagit hnsyn till ett begrnsat urval av kllor
och val av mne faller det sig naturligt att i en ytterligare studie gra en p flera
fronter bredare granskning av Sverigedemokraternas och extremhgerns
vrldsbild.



21
6 Referenser
6.1 Tryckta kllor
Freeden, Michael 2000. Is Nationalism a Distinct Ideology?, Political Studies,
vol 46, nr 2, s. 748 765.
Lodenius, Anna-Lena Larsson, Stieg 1991. Extremhgern, 1 uppl. Stockholm:
Tidens frlag.
Rojas, Mauricio 2007. SD r inte hgerextremister och inte
invandringsfientliga. Expressen. Debatt. 2007-02-11. [Elektronisk]
http://www.expressen.se/debatt/sd-ar-inte-hogerextremister-och-inte-
invandringsfientliga/. Hmtdatum: 2012-05-15.
Ekeroth, Kent 2009. Det r dom som ska assimileras inte vi som ska anpassas.
Bors Tidning. Debatt. 2009-04-21. [Elektronisk] http://www.bt.se/debatt/det-
ar-dom-som-ska-assimileras-inte-vi-som-ska-anpassas(1281597).gm.
Hmtdatum: 2012-05-15
kesson, Jimmie 2009. Muslimerna r vrt strsta utlndska hot. Aftonbladet.
Debatt. 2009-10-19.[Elektronisk]
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article12049791.ab.
Hmtdatum: 2012-05-15
Sverigedemokraterna 2007. Invandringspolitiskt program.
Sverigedemokraterna. Ansvarsfull invandringspolitik. [Elektronisk]
https://sverigedemokraterna.se/files/2011/06/Sverigedemokraterna-
Invandringspolitiskt-program-2007.pdf. Hmtdatum: 2012-05-15.
Sverigedemokraterna 2011. Sverigedemokraternas principprogram 2011.
Sverigedemokraterna. Principprogram. [Elektronisk]
https://sverigedemokraterna.se/files/2012/03/principprogram_A5_web.pdf.
Hmtdatum: 2012-05-15.
Bergstrm, Gran Borus, Kristina 2005. Textens mening och makt metodbok
i samhllsvetenskaplig text-och diskursanalys. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur
AB.
Wohlfeil, Joakim Salmi, Ismo Dison Dikram Blom Andersson, Christina
Hedman, Hardy Ramstrand, Magnus 2009. Rasistiska budskap krnker vra
barn Bors Tidning. Debatt. 2009-04-16. [Elektronisk]
http://www.bt.se/debatt/rasistiska-budskap-kranker-vara-
barn%281272479%29.gm Hmtdatum: 2012-05-15

6.2 Video- och ljudupptagningar

22
Youtube 2 = Youtube 2008. Salem 2003 - Tal Magnus sderman. [Elektronisk]
http://www.youtube.com/watch?v=6eNjydNhs9I. Hmtdatum: 2012-05-15.
Youtube 1 = Youtube 2012. SDU:s Gustav Kasselstrand i debatt mot Adam
Cwejman. [Elektronisk] http://www.youtube.com/watch?v=XKSeoGJSxnU.
Hmtdatum: 2012-05-15.

6.3 Elektroniska kllor
SvP 1 = Svenskarnas parti 2012. Vr historiska uppgift. [Elektronisk] Tillgnglig:
http://www.svenskarnasparti.se/var-historiska-uppgift/. Hmtdatum: 2012-05-
15.
SvP 2 = Svenskarnas parti 2012. Punktprogram. [Elektronisk] Tillgnglig:
http://www.svenskarnasparti.se/punktprogram/. Hmtdatum: 2012-05-15.
SvP 3 = Svenskarnas parti 2012. Vidareutveckling av de politiska punkterna.
[Elektronisk] Tillgnglig: http://www.svenskarnasparti.se/vidareutveckling-
av-de-politiska-punkterna/. Hmtdatum: 2012-05-15.