Vrdegrunden

Ett samhllsvirus
Nationalencyklopedin definierar vrdegrund som de grundlggande
vrderingar som formar en individs normer och handlingar. Vrdegrunden handlar sledes inte i frsta hand om lagar den r i stllet
en uppsttning informella regler och frhllningsstt. De r i hgsta
grad tidsbundna, ven om tanken r att de ska vara generellt giltiga
och tidlsa. De r vr tids version av att vara hel och ren, arbeta hrt,
inte svra, frukta Gud och verheten samt bli vid sin lst. I ett frgnget Sverige kunde dessa enkla regler utgra en ndvndig vrdegrund fr dem som ville undvika fattighus och evig frbannelse.
verallt i samhllet talas det om vikten att ha rtt vrdegrund. Skolor, myndigheter, organisationer, fack- och idrottsfreningar, studiefrbund, institutioner, offentliga verksamheter och privata fretag
skapar sina egna vrdegrunder fr elever, anstllda, medlemmar,
kunder eller brukare. Listan kan gras hur lng som helst.
En skning i Mediearkivet/Retriever, Nordens strsta digitala mediearkiv, ger en enda trff r 1992. r 2000 hade siffran stigit till 248
trffar och under 2013 nmndes ordet vrdegrund 2.773 gnger i
svensk dagspress. Tar vi hela perioden, 1992 till 2013 s ger det mer
n 16.000 trffar.
Signaturen El Capitano skrev p internetforumet Flashback, en av
Sveriges mest vlbeskta sajter:

Idag knns det som om vrdegrunden r ngot slags substitut fr riktiga

grundlagar fr PK-journalisten. Allts ngon slags samling vergripande sikter och vrderingar som r rtta och riktiga och som folk drmed per automatik ska rtta sig efter typ feminism r bra. // r det rent av en totalitr
eller antidemokratisk samhllssyn att frska skapa absoluta sanningar p
det hr sttet? Och var kommer denna id av vrdegrund ifrn, frn br1
jan?
Vrdegrunderna m variera i sin ordalydelse, men har det gemensamt
att de i grunden hyllar mngfald, jmstlldhet och allas lika vrde
samt vill motverka diskriminering av grupper som anses utsatta. Som
vi ska se har vrdegrunderna i sin frlngning ocks medverkat till att
upplsa grnser och normer, exempelvis fr vad som ska betraktas
som kn eller ett folk. Frgan, som fljer i vrdegrundsarbetets klvatten, r om styrande politiker, lrare och chefer i ett demokratiskt
samhlle kan och br ta sig rtten att fostra medborgarna till att leva
efter normer som de sjlva stakat ut? r det inte vars och ens rttighet att sjlv f avgra om man vill ha en vrdegrund och i s fall
ocks bestmma hur den ska se ut?
Vi har gtt igenom ett par hundra artiklar i pressen om vrdegrund,
mellan december 2013 och mars 2014. Det som r gemensamt fr
dessa r att vrdegrundsbegreppet nstan uteslutande anvnds i ett
positivt syfte. Vrdegrund r ngot efterstrvansvrt, ngot som hjer
den allmnna moralen, r sammanhllande och str i det godas
tjnst. Det gller bara att f alla med p tget, att f dem att g t
samma hll och bli goda medarbetare, med vrdegrunden som ledstjrna. Finns det kritik s handlar den mest om att vrdegrunden
mste bli nnu mer framtrdande, eftersom det finns mnniskor som
kan ha blivit krnkta av en bristande vrdegrund, frn ansvarigt hll.
Vrdegrunden brjade som ett skolprojekt fr 20 r sedan. I dag r

https://www.flashback.org/t2285969

det nrmast att likna vid ett virus, med frmga att sig in verallt i
samhllet. Vrdegrunden har blivit Ein Mdchen fr alles.
Axplock
P DN:s insndarsida jmfr en lsare i en sorgsen och ltt idealiserad
ton Nelson Mandelas vrdegrund med vra riksdagsledamters. Det
hela r en frga om mnniskosyn, menar hon. Till skillnad frn Mandela uppfattas vra politiker ofta som en elit som gr karrir i parlamentet med speciella privilegier. S fungerade inte Mandela:
Hans politiska liv var ingen karrir. Och han visste att ider och fina ord om
vrdegrunder, mste fungera i praktiken, att det aldrig blir kta om man inte
gr det man sger. //
Varsgoda, nu r det upp till er, alla ni politiker med era goda vrdegrunder. Ni kan ocks gra de val som Nelson Mandela gjorde. Det rder en obalans mellan de materiella utbuden och de sjlsliga behoven i Sverige, vi mr
2
inte s bra av det.
Efter att ha arbetat i skolans vrld i 40 r undrar signaturen Pensionr, oftast glad, ibland bedrvad i samma tonlge vad man ska gra
nr det inte lngre finns kristna vrderingar bland de unga. I en insndare i Jnkpings-Posten skriver han att eftersom s f konfirmerar sig kan man kanske nd ha det tio budorden som vrdegrund.
Logiken kanske haltar men att uppstet r gott behver vi inte tvivla
p.3
Studiefrbundet ABF i Lule vill i stllet anvnda vrdegrunden fr
att bedriva samma klasskamp som man gjorde i arbetarrrelsens
barndom. ABF grundades 1912, men nu r det andra villkor som gller p barrikaderna:

2
3

Skriv i DN 2014.03.04
Jnkpings-Posten 2014-03-01, s. 35

Vi str p samma vrdegrund som frr men samhllet ser annorlunda ut. Fr
vem r arbetarklass idag? Frr kanske det var gruvarbetarna man kmpade
fr, idag r arbetarklassen en annan. Nyanlnda svenskar exempelvis r det
jtteviktigt att vi ger en sjlvknsla, ett sprk och ett ntverk, sger verk4
samhetsledaren Madelene Hansson.
Vart fjrde barn inom idrotten lr vara krnkt och mobbningen i skolorna krver ett bttre vrdegrundsarbete, vilket ocks gller omsorg
om ldre. Ska man komma till rtta med allt frn ntmobbning till
svartjobb inom byggbranschen, nog krvs det frst en vrdegrund att
utg ifrn.
Personal inom hemtjnsten i Vimmerby tvingas att byta lokaler och
knner sig satta p undantag nr de mste arbeta p sm och slitna
utrymmen. Det gr arbetet mer stressigt och ogenomtnkt, vilket gr
ut ver dem som de har omsorg om. De riktar sig till kommunpolitikerna i en appell:
Ta vr oro p allvar nr vi sger att vi r rdda fr att vra brukare kan
komma att drabbas i lngden. Visa att ni stttar personalen genom att inte
ge oss smre frutsttningar och skapa mer stress och oro i en redan stressad och pressad arbetsmilj. Ni pratar s fint om vrdegrund och KASAM fr
5
brukare och personal. Var passar det in i bilden?
Infr julen 2013 frgade krnikren Daniel Braw i tidningen Barometern om vrdegrunden fr prostituerade. Utbudet av sex p ntet har
exploderat, mnga gnger med unga mnniskor inblandade, pstod
han.

Extra Lule 2014-03-20, s 4-5

Vimmerby Tidning 2014-03-15. Enligt Wikipedia har begreppet KASAM tre delkomponenter.
En grundlggande upplevelse av att det som sker i och utanfr individen r frutsgbart, begripligt och strukturerat (begriplighet) och att de resurser dessa skeenden krver finns tillgngliga
(hanterbarhet) samt att livets utmaningar r vrda att investera sitt engagemang i (meningsfullhet).
5

Det finns i dag knappt en verksamhet som inte har en vrdegrund dr de

talas om alla mnniskors lika vrde. Men genomslaget fr alla dessa vrdegrunder tycks klart begrnsat. Det bevisas inte minst av den utbredda sexhandeln, som bygger p frestllningen att somliga mnniskor inte har n6
got vrde alls utan bara ett pris.
Tv systrar och deras mamma utgr en storhjrtad trio, meddelar
lokaltidningen Norra Skne. Tillsammans driver de freningen Miss
Mjau som efterlyser en gemensam vrdegrund som ven omfattar
hemlsa katter. Cirka 100.000 herrelsa katter driver varje r vind fr
vg i Sverige, vergivna av sina gare. Mnga eldsjlar stter drfr
ut mat och vrmeboxar t katterna, som lever tillsammans i sm kolonier.
Vr vrdegrund r att man I stllet fr att dda katterna ska kontrollera ko7
lonierna, frklarar Miss Mjau.
Vrdegrund eller grundlag?
Vrdegrunden r som seriefiguren Fantomen, som finns verallt och
ingenstans i djungeln. I Sverige har den ftt en sdan framtrdande
betydelse att frgan r om den r p vg att erstta grundlagen.
Samtidigt som det r mycket luddigheter kring begreppet, griper vrdegrunden in ytterst konkret och reglerar ramarna fr vra dagliga liv.
Naturligtvis mste ocks regeringen ta vrdegrundsarbetet p
strsta allvar och den har drfr inom regeringskansliet tillsatt en vrdegrundsdelegation, som har till uppgift att verka fr en gemensam
statlig vrdegrund.8 Den gemensamma vrdegrunden fr de statsanstllda, heter det i det styrdokument som riktar sig till de cirka
250.000 personer, som livnr sig p statens kaka. Men snarare n att

6
7
8

http://www.barometern.se/kronika/allvarligt-talat%284072752%29.gm
Norra Skne 2014-01-11, s 10-11 De rddar kattliv
http://www.vardegrundsdelegationen.se/

ge ngra nrmare upplysningar om vilka vrderingar som ska prgla

tjnsteutvandet, sammanfattar promemorian de lagliga ramar som
en statsanstlld har att hlla sig till. P det sttet blir instruktionerna
strikta och formella, samtidigt som det r fritt fram fr subjektiva
tolkningar.
Vrdegrunden br ha en tydlig koppling till hur avsndaren vill att
det egna varumrket fr verksamheten ska uppfattas, svl internt
som externt. Drfr kan det vara svrt att hitta trffande beskrivningar som gr att alla parter knner igen sig. Till och med de som r
proffs p omrdet kan ha svrt att fylla vrdegrunden med ett verkligt
innehll. Ett konsultfretag fastnade fr fljande formulering: Vr
vrdegrund att skapa livskraft genom samspel och helhetssyn stter mnniskan i centrum och bygger p gruppens kraft. Frgkoncernen Akzo Nobel lter varje r en internationell expertgrupp bestmma
vilka frger som ska glla det kommande ret. rets huvudfrg blev
en blgrn nyans som sgs utstrla lugn och stabilitet, och rets vrdegrund dptes till potential eller ppna fr nya mjligheter, rapporterar tidningen Nordost. Svenska Basketbollfrbundets vrdegrund
under den stolta devisen Tillsammans fr Svensk Baskets bsta liknar mest en kampanj: Passion, gldje och nyfikenhet, hg kompetensniv, rent spel i allt vi gr. Demokrati och delaktighet.
Det r tveksamt om amerikanen Ken Brown stmmer in i den kren,
efter att ha blivit sparkad av Jmtland Basket fr att ha brutit mot
stersundsklubbens vrdegrund. Ingen i klubbledningen vill emellertid
bertta vad det rr sig om, frtljer stersunds-Posten.9
Arbetsfrmedlingen spelar inte basket och r drfr mer terhllsam, men sjunger p samma vrdegrundsvers: Demokrati, positiv
mnniskosyn, enhetlighet, rttsskerhet och effektivitet.
r man sedan s framgngsrik som skiddrottningen Charlotte Kalla
kan man f en flygplats uppkallad efter sig. Pajala flygplats gr numera under namnet Kalla International Airport. Kommunen anser sig

http://op.se/sport/1.6952532-brown-avskedas-fran-jamtland-basket

ha en gemensam vrdegrund med den flerfaldiga OS-medaljren:

Driv, sisu, karaktr, stolthet, nrhet och frihet.10
Zlatan Ibrahimovi fick dremot inte ngra vrdegrundspong p
sitt pluskonto, efter att ha uttalat sig raljant om svensk damfotbolls
kapacitet. Inte ens en fixstjrna gr sker nr en mediestorm bryter
ut. Har man sagt Hur fan kan du jmfra en damprestation med en
herrprestation? s utmanas hela vrdegrundsskalan i Sverige.
Svenska Spel, som r svensk fotbolls huvudsponsor var frst ut med
att sga Zlatans uttalande, ttt fljd av damlandslagets frbundskapten Pia Sundhage, som beklagade landslagskaptenens vrdegrund.
Den som, frmodligen omedvetet, belyste vrdegrundens mrkliga
srstllning i frhllande till yttrandefriheten i svenskt samhllsliv var
damlaget LdB Malms guldtrnare Jonas Eidervall. Med utgngspunkt
frn diverse vrdegrundsdokument, som svensk fotboll antagit, upprrdes han ver att Svenska fotbollsfrbundet inte tillrckligt kraftfullt
talat ur skgget:
Att inte frbundet klart och tydligt gr ut och deklarerar sin stllning i frgan
r obegripligt. I stllet fastnar de i en diskussion dr man blandar ihop yttrandefrihet och vrdegrund. Yttrandefriheten r allas rttighet, men vad
hnder nr det som sgs inte harmoniserar med eller gr rakt emot den
egna vrdegrunden? Den frgan lmnas fortfarande obesvarad, sger Eide11
vall till SportExpressen.se.
Ja, vad hnder nr yttrandefriheten kolliderar med vrdegrunden?
Den frgan skulle vi grna vilja ha besvarad, eftersom det inte handlar
om damlandslagets kapacitet utan om demokratins livsnerv.

10
11

http://st.nu/sport/lokalt/1.6920140-kalla-far-egen-flygplats
http://www.expressen.se/sport/fotboll/landslaget/karl-erik-nilsson-om-ibrahimovics-utspel/

Rda korset i Falun

En dag i skiftet mellan mars och april 2014 beskte Daban Ibrahim
Rda korset i Falun och inledde en diskussion om invandring med
Gullvi, en 71-rig oavlnad Rda korset-medarbetare.12 Med sin mobiltelefon smygfilmade han en del av samtalet. Dr sger medarbetaren:
-

Jag tycker att vi ska hjlpa er dr ni r.

Inte hr i Sverige?
Nej. // Men jag menar, arbetslsheten blir ju inte mindre ju fler ungdomar vi tar in. Frstr du det? Det r ju ingen lsning fr oss, nr vi har
sdan hg ungdomsarbetslshet sjlva.
S vad tycker du?
Jag tycker att vi ska hjlpa vra egna ungdomar i frsta hand.

Av Daban Ibrahims aggressiva tonfall att dma var meningsutbytet

och filmningen ingen slump. Han lgger ut filmen p Facebook och
skriver kolla hur ond och skamls, hjrtlst ckligt hon uttryckte sig.
Kollar man upp Daban Ibrahim visar det sig att han, trots att han bara
r 23 r, hunnit med att bli dmd fr olaga hot, olaga intrng, grov
stld, hot mot tjnsteman samt frgripelse mot tjnsteman. Rollerna
som ond respektive god ter sig minst sagt problematiska nr man fr
knnedom om Daban Ibrhims kriminella meritlista. Eller kanske nd
inte:
Det spelar naturligtvis ingen roll ifall Daban Ibrahim skulle ha begtt etthundra grova brott. I dagens politiska och mediala dramaturgi r rollerna
gjutna i betong. Daban Ibrahim r det sjlvklara Offret, och den ideellt arbetande pensionren Gullvi r Den Onda. Rollfrdelningen r intressant och
ingalunda slumpmssig. Vi kan knna oss alldeles trygga i att den r uppgjord p hgsta niv. Daban Ibrahim har gjort precis som man ska gra i ett
angiverisamhlle: han har i smyg filmat en ovetande person fr att sedan

12

Namnet fingerat

ange henne. Intrycket nr man lyssnar p det inspelade samtalet r att

13
Daban Ibrahim har velat gillra en flla.
Filmen vckte starka knslor inom Rda korset. Omgende begav sig
tv personer frn den centrala organisationen till Falun fr att minimera skadan. De satte i mte med den lokala kretsen, medarbetaren
och Daban. Detta ledde till att medarbetaren p egen begran skildes
frn upp alla uppdrag i organisationen.
De hr aktiva sikterna r inte frenliga med vr vrdegrund, sa Marcuz
Haile, som bland annat r projektledare fr Rda korsets interna arbete med
vrdegrundsfrgor.
Vad som leder fram till situationen r lite ord mot ord. Men det vi hr p
filmen r tillrckligt. Det finns inget att frsvara, det r inte okej. Jag r skitledsen fr det som hnde.
Vad r det i filmen som inte r frenligt med Rda korsets vrdegrund?
Man kan tolka det som sker p olika stt. Det jag personligen blir irriterad
p r uppdelningen mellan "vi och dom", sger han.
Nu hoppas man kunna inleda ett samarbete med Daban lokalt och att centralorganisationen kan f anvnda sig av hans film internt.
Jag tappar inte hoppet bara fr att ngon har sagt s hr, sger Daban
Ibrahim.
Vi ber om urskt Rda korsets vgnar, men samtidigt: det hr r inte
14
Rda korset, sger Marcuz Haile.
Rda korset och Dalarnas tidning, som omedelbart solidariserade sig
med Rda korset, utlste en bloggstorm av sllan skdat slag. Kommentatorsflten fylldes med rasande kommentarer frn lsare som
stllde sig p Rda Kors-medarbetarens sida. Hennes hem fylldes med
blommor. Rda korsets hemsida slogs ut i en verbelastningsattack.

13
14

http://snaphanen.dk/2014/04/27/sondagskronika-angiverisamhallet/
http://www.dt.se/nyheter/falun/1.7041586-roda-korset-skakat-av-natfilm

Det rdde aldrig ngon tvekan om var svenska folkets solidaritet lg.
En anonym kommentar p Facebook under rubriken Det totala vervakningssamhllet:
r det det hr vi vill ha? I Nazityskland kunde man gra sig av med mnniskor man ogillade genom att ange dem som judevnner. I USA gjorde man
mnniskor till sociala parias genom att ange dem som kommunister. I steuropa var det ideologiska angivarsamhllet s utbrett att t.o.m. familjemedlemmar angav varandra. Den stndiga rdslan fr att sga ngot frfluget
ord i fel sammanhang, fr fel ron. Den stndiga rdslan fr det offentliga
samhllets repressalier. Utfrysningarna. Jag vet, fr mina slktingar var dr.
r det detta samhlle vi vill ha i Sverige 2014? Ett samhlle dr mnniskor
spelar in varandra i hemlighet fr att kunna ange den som kan tnkas sga
ngot som inte behagar? Dr den ska straffas, som i ett privat samtal sger
att svenskar borde prioritera sina egna ungdomar frst, och hjlpa andra
efter frmga sen. Dr utrikes fdda mnniskor kan ange etniska svenskar
som r oroliga ver sina egna barns framtid?
Oskrar draveldetektorn
Akademikerfrbundet SSR, som bland annat r socionomernas fack,
har valt demokrati, ppenhet och lyhrdhet och kollektivets styrka
till sin vrdegrund. Nr frldrar och personal inom frskolan i Vetlanda skulle vlja mellan 31 olika vrdegrundsbegrepp s blev valet i
nmnd ordning: trygghet, respekt och empati. Infr media lovade
skidlandslagets sportchef bttring med vrdegrundsarbetet efter att
en snowboardstjrna skrivit opassande saker till journalister och
postat bilder p lttkldda kvinnor p sitt instagramkonto. Nr vrdegrundskarameller dk upp i Malm fick Dagens Nyheters kulturchef
Bjrn Wiman spader p allt som rr vrdegrundsarbete och skrev:
D och d dyker det upp en nyhet som fr en att gapa, ocks bokstavligen. I
veckan rapporterade Sydsvenskan om hur Malm stad ska skicka ut karameller till sina anstllda, mrkta med stadens vrdeord. Karamellen kreativitet r orange och smakar hallon, respekt smakar pron, engage-

10

mang mintchoklad och s vidare. Tillsammans r karamellerna tnkta att

bilda en bas fr Malm stads nya vrdegrundsarbete.
Vrdegrundsarbete, ja nrhelst det ordet dyker upp br man oskra sin
15
draveldetektor.
Inom polisen r vrdegrundssamordnare numera en tjnstetitel,
men frgan r om det hjlper. Hgre upp i hierarkin prisas det interna
vrdegrundsarbetet, men ute p fltet r tonen mnga gnger minst
sagt skeptisk. Hsten 2013 rapporterar DN under rubriken Polisens
vrdegrundsarbete dms ut:
Svensk polis har satsat miljontals kronor p att ta fram en gemensam vrdegrund. Men ingen vet vad den har gett fr resultat i det dagliga polisarbetet.
Kritikerna menar att projektet mest har syftat till att polera polisens image.
Engagerade, effektiva och tillgngliga. Dessa tre ord representerar polisens
vrdegrund. Det tog landets hgsta polischefer och inhyrda konsulter nr16
mare tv r att mejsla fram.
r vrdegrunden i praktiken s pass tvingande att den kan vertrumfa
lagen? 2010 avskedades en polisman fr att p sin privata blogg ha
uttryckt sikter som hans chefer inte tyckte var frenliga med krens
vrdegrund. Facket gick till Arbetsdomstolen med motiveringen att
mannen endast utnyttjat sin grundlagsskyddade yttrandefrihet. Arbetsdomstolen gick p samma linje, ogiltigfrklarade avskedandet,
och menade att en myndighet i regel inte kan ingripa mot en anstlld
om den genom att utnyttja sina grundlagsfsta fri- och rttigheter inte
frorsakat strningar i verksamheten eller skadat myndighetens anseende och allmnhetens frtroende fr myndigheten. 17

15

http://www.dn.se/kultur-noje/wiman-nar-jag-hor-ordet-vardegrund-osakrar-jag-mindraveldetektor/
16
http://www.dn.se/nyheter/sverige/polisens-vardegrundsarbete-doms-ut/
17
http://www.arbetsgivarverket.se/nyheter-press/nyhetsbrev/arbetsgivarverketinformerar/2011/ad-dom-om-avskedande-av-polisinspektor-som-bloggat-om-polisen-pa-sinfritid/

11

Frsvaret ndrar uppfrandekod

Frvarsmaktens vrdegrund innehller alla mnniskors lika vrde,
rttvisa och jmlikhet, demokrati och mnskliga rttigheter. Frsvarsmakten frtydligar:
Fr att gra vrdegrunden lttare att anvnda i vardagliga situationer omstts den i etiska riktlinjer, handlingsregler och uppfrandekoder som tar
hnsyn till varje specifikt uppdrag och lokala kulturella frhllanden.
Vrdegrunden har dessutom koncentrerats i tre vrdeord: ppenhet,
resultat, ansvar. Emellertid jmstller frsvaret vrdegrund och lagar
nr det gller att villkora fr sina anstllda vad som r acceptabelt
beteende ven p fritiden:
Det gr till exempel inte att aktivt arbeta fr en kad mngfald i Frsvarsmakten och samtidigt ge uttryck fr antidemokratiska vrderingar eller annat som strider mot lag, frordning eller vrdegrund. Trovrdigheten skulle
bli lidande, inte bara fr medarbetaren sjlv utan fr hela Frsvarsmakten.
Att se mngfald som en tillgng ingr i uppfrandekoden och innebr att
Frsvarsmakten tar avstnd frn alla former av diskriminering, trakasserier
18
och brottslighet som korruption, sexhandel eller vergrepp.
I november 2013 uppmrksammades att uppfrandekoden inte tillt
att anstllda inom frvarsmakten engagerade sig i invandringskritiska
sammanhang. D stod det nmligen s hr:
Det gr till exempel inte att i sin tjnst skriva under p att mngfald p en
arbetsplats r en tillgng och ngot man vill frmja och verka fr, fr att sedan engagera sig mot invandring p fritiden. Trovrdigheten skulle bli lidande, inte bara fr medarbetaren sjlv utan fr hela Frsvarsmakten.

18

http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/vara-varderingar/var-uppforandekod/

12

Efter att alternativa medier p ntet reagerat starkt och ppekat att
en sdan vrdegrund inte r frenlig med demokratiska fri- och rttigheter drog frsvaret tillbaka sin formulering med urskten att det
var ett olycksfall i arbetet.
Men vrdegrundsbegreppet r tjbart och kan ocks plockas fram
som kaninen ur trollkarlens hatt nr det passar. Lrdagen den 26 april
2014 kunde man lsa fljande TT-notis i Dagens Nyheter:
Det gr inte att ha uppdrag i Polisfrbundet samtidigt som man r aktiv sverigedemokrat, enligt ett dokument som facket har skickat ut i organisationen.
Sverigedemokraterna skiljer sig frn vriga riksdagspartier genom att deras politik och deras frslag stndigt har sin udd riktad mot invandring och
invandrare. Deras politik speglar drmed en mnniskosyn som str i direkt
motsats till Polisfrbundets grundlggande vrderingar, skriver frbundet i
ett meddelande.
Mantrat Allas lika vrde
Begrepp som mngfald och allas lika vrde gr hand i hand. De r
knutna till vrdegrundsbegreppet likabehandling, som frekommer i
Europaparlamentets rd och direktiv till EU:s medlemsstater. Likabehandling ligger till grund fr att ge s kallade tredjelandsmedborgare
(de som kommer frn lnder utanfr EU/EES) lika lagliga rttigheter
och lika stora tillgngar till den skattefinansierade vlfrden som
svenska medborgare. Med EU-parlamentet i ryggen fortstter regeringen, utifrn uppfattningen att alla mnniskor har lika vrde, att generst dela ut frmner till mnniskor frn hela vrlden. Exemplen
fldar. I slutet av mars 2014 beslutas om 1,8 nya miljarder som ska f
nyanlnda elever att prestera bttre i skolan. Bara ngra dagar tidigare kom en regeringsproposition som ger alla tredjelandsmedborgare
med uppehllstillstnd lika rttigheter vad gller sjuk- och aktivitetsersttning, ven om de r arbetsofrmgna vid hitkomsten.

13

Frslaget innebr att det inte lngre ska krvas viss bosttningstid i Sverige
fr personer som inte r svenska medborgare vid berkning av frskringstid fr rtt till sjuk- och aktivitetsersttning i form av garantiersttning fr
19
dem vars frskringsfall intrffat fre det r de fyllde 18 r.
S hr fortstter det dag efter dag med allas lika vrde som besvrjelse. Vi undrar om denna likabehandling verkligen gr skl fr sitt
namn? Allas lika vrde? Utom mjligen skattebetalarnas d. Det r ju
dessa som i en allt kad utstrckning ska finansiera frmner och levnadsstandard fr mnniskor som aldrig sjlva har betalat en skattekrona i Sverige.
Vad hnder i en skattefinansierad vlfrdsstat nr medborgarna fr
allt mindre tillbaka fr de plagor som de utstts fr? Hur lnge kan
ett sdant samhllskontrakt best?
Generaldirektren krks
DO har slagit fast att det r den egna upplevelsen som r avgrande
fr hur diskrimineringskriterierna kn, etnicitet, religion, lder, funktionshinder och sexuell lggning ska behandlas. Alla dessa emanerar
frn vrdegrunden om allas lika vrde. Fltet blir drmed ppet fr ett
subjektivt tyckande p alla niver. Det blir dubbel diskriminering att
ropa djvla krring eftersom invektivet nmner bde kn och lder.
Och om till exempel en sverigedemokrat inte anses respektera allas
lika vrde och drfr, till skillnad frn representanter frn de vriga
riksdagspartierna inte fr tala p skolans presentation av de politiska
ungdomsfrbunden eller p transportfackets mte, r denne politiker
drmed inte heller lika mycket vrd som de vriga. Nr SD i februari
2014 gav sig ut p arbetsplatserna i ngot som liknade valrrelsens
brjan, riktade de in sig p traditionella socialdemokratiska fsten,
vilket ledde till att fackfreningarnas ledare slog tillbaka med vrde-

19

Prop. 2013/14:153, http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/53/75/ccddf8e9.pdf

14

grunden som redskap, fast nu med en annan formulering. Partiledaren Jimmie kessons frsta stopp p Volvo i Eskilstuna stred enligt
facket mot krnvrdet mngfald. Den lokala klubbordfranden frtydligade att besket borde ha stoppats med hnsyn till att SD inte
lever upp till vrdegrundsbegreppet om allas lika vrde.20
Samma sak sger rektorn vid Kastanjeskolan i Tomelilla i april 2011
till Sydsvenska Dagbladets dvarande reporter Niklas Orrenius.
I Kastanjeskolans skolval i hstas vann Sverigedemokraterna med 31 procent
av rsterna. Rektor Mats Wermelin r bekymrad ver att ett tydligt antimuslimskt parti blev strst p hans skola.
SD:s stt att tala om muslimer r inte frenligt med den demokratiska
21
vrdegrund vi vill frmedla.
I det offentliga samtalet r det just med SD som vrdegrundsbegreppet regelbundet krockar. Det medfr till exempel att hga statliga
chefer i samhllet gr utanfr den opartiskhet och neutralitet som tidigare har varit en outtalad ledstjrna. Jimmie kesson berttade i
SVT Debatt i slutet av februari 2014 att hans barndomsupplevelser
prglades av att det pltsligt kom mnga invandrarbarn till det bostadsomrde i Slvesborg dr han vxte upp med sin mamma, vilket
medfrde konflikter som var obehagliga fr honom. D kunde inte
Frskringskassans generaldirektr Dan Elisasson hlla tillbaka sina
egna impulser. Han tweetade p myndighetens hemsida: Normalt
hller jag mig till socialfrskringen. Men J kesson i Debatt gr att
jag krks!
Fr detta JO-anmldes han av ngra privatpersoner och i sociala
medier startade en diskussion med krav p Dan Eliassons avgng.
Sparken var ocks vad kesson krvde, med hnvisning till att Elias-

20
21

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-besok-uppror-fackklubb_8997296.svd
http://www.sydsvenskan.se/sverige/stenen-i-ryggen-blev-droppen/

15

son anvnder myndighetens egen kanal till detta.

En generaldirektr r underordnad de folkvalda och i svensk tradition har det inte ingtt att sdana chefer ska gra vrderingar av riksdagspolitikers kapacitet. Emellertid har detta urholkats med vrdegrundens hjlp och drfr uppfattar skert Dan Eliasson att han infr
valrrelsens upptakt kan g in och uttala sina antipatier infr ppen
rid och inkassera applder fr det. Innan vrdegrundsbegreppet slog
igenom p bred front i hela samhllet hade ngot sdant varit otnkbart.
Vi anser att detta r ett av flera tydliga exempel p att myndighetschefer och andra hgt uppsatta personer p samhllstegen allt oftare
lmpar en objektiv hllning ver bord och offentligt luftar sina egna
vrderingar fr att visa att de tillhr de godas lger, att de r solidariska med elitens planer p en mngkulturell vrld. Eliassons reaktion
nr han intervjuas av Aftonbladet visar ocks p att han lever i en
omgivning av siktsfrnder och likasinnade.
Jag upplever ett monumentalt std frn hela omvrlden, personal, kompi22
sar, politiker, jag r helt vervldigad ver alla som hrt av sig, sger han.
Eliten saknar kontakt med den stora del av befolkningen som inte
upplever verkligheten p samma stt. Kanske r det inte en tillfllighet att Dan Eliasson under mnga r varit en omstridd generaldirektr
p Migrationsverket och aktiv i att ppna Sveriges grnser p ett
nrmast kravlst stt, med utlnningslagen som redskap. Mycket riktigt motiverar Dan Eliasson sitt uttalande med att han varje dag str
upp fr mnniskors lika vrde och att han har rtt att sga ifrn nr
bristande respekt fr mnskliga rttigheter och mnniskors lika vrde
kommer in i mitt vardagsrum. Dan Eliasson ngrar sig inte utan gr i
stllet ett steg lngre nr Svenska Dagbladets reporter frgar:

22

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18454352.ab

16

Men Jimmie kesson sitter i riksdagen och i teorin skulle han kunna hamna i
regeringsstllning. Kan inte sdana hr uttalanden bli problematiska d?
- Den dagen, den stora, stora sorgen.
Vad menar du med det?
23
- Jag tror att du frstr vad jag menar med det.
Professorn i praktisk filosofi, Per Bauhn, slog huvudet p spiken nr
det gller att vrdera generaldirektrens svra matsmtningsproblem.
P SvD Brnnpunkt skrev han att Dan Eliasson borde ha ftt ngon
form av tillrttavisning fr sina offentligt otyglade krkreflexer. Under
rubriken Inget klotterplank fr generaldirektrer menade Bauhn att
det r talande fr debatten att en hg chef anvnder sina spyknslor i
stllet fr sina tankar som argument. Eftersom SD r onda r det
tydligen legitimt att kasta sdana hmningar ver bord. Per Bauhn
pminner om att den sverigedemokratiske riksdagsmannen Kent
Ekeroth blev av med sin praktikplats p svenska ambassaden i Tel
Aviv 2006 p grund av sitt privata bloggande och medlemskapet i en
rrelse som, enligt ambassadren, samtliga svenska riksdagspartier
anser r odemokratisk och frmlingsfientlig. 24
Yttrandefriheten omfattar frvisso ven hga statliga chefer: verkens hemsidor ska informera om gllande lagar och regler, inte
vara ett klotterplank fr generaldirektrer med otyglade behov att
synas i det offentliga rummet, skriver Per Bauhn och fortstter:
Nr han twittrar om den pfrestning synen av kesson medfr fr hans
matsmltningsorgan s gr han det p Frskringskassans hemsida. Drmed
blandar han samman rollen som siktsfylld medborgare med rollen som f25
retrdare fr ett statligt verk.

23

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kraks-utspelet_3318172.svd?sidan=3
http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=2563901
24
Sydsvenskan 30.10.2006
25
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/inget-klotterplank-for-generaldirektorer_3320902.svd

17

Ett sorteringsverktyg
Det r rimligt att anta att vrdegrunden spelar en avgrande roll nr
Kent Ekeroths och Dan Eliassons bloggande/tweetande fr helt skilda
konsekvenser. Kan man sga att det handlar om en villkorad yttrandefrihet? De grundlagsfsta fri- och rttigheter, som ytterst ska vga
tyngre n vilken vrdegrund som helst, stadgar att medborgarna i vrt
land har rtt att i tal, skrift eller bild eller p annat stt fritt meddela
upplysningar samt uttrycka tankar, sikter och knslor. Grundlagen
slr fast att vi r tillfrskrade yttrandefrihet gentemot det allmnna.
Samma grundlagsbestmmelse ger ocks skydd fr informations-,
mtes-, demonstrations-, frenings- och religionsfrihet, som brukar
anses som frutsttningar fr yttrandefrihet. Utver rtten att f uttrycka sina sikter fritt p detta stt finns ven tryckfrihetsfrordningen fr skrift, radio, TV, film och vissa andra massmedier.
Ingen vrdegrund ska sledes kunna begrnsa yttrandefriheten, s
lnge den hller sig inom de grnser som anses godtagbara i ett demokratiskt samhlle. Inskrnkningar fr aldrig ske, om de utgr ett
hot mot den fria siktsbildningen. De fr inte heller ske enbart av politiska, religisa eller kulturella skl.
I praktiken r brottsbalkens regler om frtal och frolmpning de
viktigaste begrnsningarna i medborgarnas yttrandefrihet, drnst de
om hets mot folkgrupp och uppvigling. Det r ocks straffbart att yttra
sig p ett sdant stt att det skadar rikets skerhet, folkfrsrjning,
allmn ordning, ngons anseende, privatlivets helgd eller hindrar
brottsbekmpning.26
Hr finns det ngra formuleringar att fundera ver. Gr det att genom hrd indoktrinering med vrdegrunden som redskap frskjuta
grnserna fr vad som anses godtagbart i ett demokratiskt samhlle?
Kan man vara sker p att innebrden av sdant som frtal, frolmpning, hets mot folkgrupp (som ocks handlar om hur minoriteters

26

Sammanfattning av Nationalencyklopedins genomgng av yttrandefrihetens lagstadgade grunder.

18

utsatthet definieras) inte frndras ver tid? Om vrdegrunden hittills

vad gller lagndringar har gett upphov till vad som kallas fr hatbrott, kan den d inte ocks ge upphov till andra vrdegrundsrelaterade brott? Och kan vrdegrunden anvndas av vem som helst till vad
som helst, bara man tillrckligt frtjnstfullt mumlar lsenordet allas
lika vrde?
Ett exempel p att vrdegrunden kan anvndas p ett ytterst tveksamt stt r Omar Mustafa-affren i april 2013. Den snabbt upptornade skandalen handlade om att Mustafa, som invalts i socialdemokraternas partistyrelse, lika snabbt tvingades bort frn alla partiuppdrag. Anledningen var att han som ordfrande i Islamiska frbundet
till olika konferenser hade bjudit in talare som uttryckt sig frringande
om judar och homosexuella. I samband med att Mustafa i medierna
anklagades fr att sprida antisemitiska och homofobiska vrderingar
uppmanade Veronica Palm, ordfrande i Stockholms arbetarkommun,
honom att lmna partistyrelsen. Enligt Olle Burell, socialdemokratisk
sekreterare fr Stockholms arbetarekommun, var sklet att Omar Mustafa inte varit nog tydlig med att ta avstnd frn talare med frkastliga sikter.27
Av Islamska frbundets stadgar framgr ocks att de ingr i FIOE
(Federation of Islamic Organization in Europe), som enligt den tyska
skerhetspolisen Verfassungsschutz r en europeisk paraplyorganisation fr Muslimska brdraskapet.28
P sin hemsida och i en debattartikel i Aftonbladet beropade emellertid Islamska frbundet sin vrdegrund i frsvaret av sin ordfrande.
De menade att islamofober och kulturrasister frmedlat konspirationsteorier om hur muslimer planerar att islamisera Europa och att
detta tankegods nu ven har tagit sig in p respekterade mediers redaktioner. Beviset var det mediedrev som de ansg att Omar Mustafa
drabbats av.

27
28

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5508411
http://www.dn.se/nyheter/sverige/dilsa-demirbag-sten-omar-mustafa-ar-inte-en-vanlig-muslim/

19

Vi r ett frbund som tror p alla mnniskors lika vrde och som kraftigt tar
avstnd frn all form av diskriminering och alla typer av hatpredikningar och
vldsideologier. Detta r inte bara tomma ord, utan ngot som reflekteras i
all vr verksamhet, vra predikningar och det folkbildningsarbete som vi
genomfr dagligen. Vi har inget att dlja kring vr vrdegrund, som konspi29
rationsteoretiskt influerade debattrer har hvdat.
Vrdegrunden kan ocks fungera som en inre instans hos medborgarna, ett verktyg fr sjlvcensur. Exempelvis berttade en lrare fr en
av oss att hon av anledningar som hon sjlv inte begrep hade blivit
kallad fr rasist av ngra elever. Detta gjorde henne bde arg och
nedstmd infr sitt fortsatta arbete. Hennes frsta impuls var att g
till rektorn fr att gra en anmlan, men hon hejdade sig eftersom
hon var rdd fr att hon d skulle bli anklagad fr frmlingsfientlighet
och ett vi-och-dom-tnkande, som skulle kunna tolkas som att hon
hade en negativ bild av skolan och dess vrdegrund. Det var inte ngot som skulle gynna hennes framtida yrkesliv, insg hon och bestmde sig fr att tystnad var den lmpligaste strategin.
En av bokens frfattare, Karl-Olov Arnstberg, konstaterade i en krnika fr ngra r sedan hur vrdegrunden, samtidigt som den utger
sig fr att vara inkluderande, har en inneboende exkluderande frmga, eftersom den bygger p en villfarelse:
Mnniskor har aldrig varit lika vrda, inte i dagens Sverige och inte i grdagens och inte heller ngon annanstans. De kommer heller aldrig ngonsin att
bli det. Mnniskor r olika vrda men ltsas inte om det. Filosofen Slavoj
iek betecknar allas lika vrde som en ideologisk fantasi. Begreppet har
drfr ingen politisk representativitet utan fungerar enbart som ett sorte30
ringsverktyg.

29
30

http://www.aftonbladet.se/debatt/article16665018.ab
http://meritwager.wordpress.com/2010/11/25/be-my-guest-90-karl-olov-arnstberg/

20

Sydsvenskans ledarskribent Mats Skogkr var inne p liknande tankegngar nr han understrk att Svenska Akademien borde utesluta
vrdegrundsordet ur sin ordlista, eftersom det r nrmast totalitrt att
tro att man i ett samhlle ska kunna uppn konsensus p bred front i
en tillvaro fylld av komplexa frgor.
Att hnvisa till vrdegrunden har blivit dels ett stt att kollektivisera ansvar
att lyfta bort det frn individen och ver p gruppen dels ett stt att be31
grnsa vad som fr sgas: alla kan tnka fritt s lnge de tnker rtt.
Vrdegrunden har en totalitr bismak genom att dess innebrd r s
ppen fr tolkningar. Honnrsorden allas lika vrde och mngfald
kan vara nog s anvndbara fr att placera oliktnkande eller obekvma personer i giftskpet.
Medierna och vrdegrunden
Hnvisningar till vrdegrunden anvnds ocks regelbundet som ett
sorteringsverktyg i den pgende folkfostran som sker via medierna.
Utan vrdegrund blir journalistiken farlig, skriver Medievrldens
chefredaktr Axel Andn. Medievrlden bevakar vad som kallas fr
publicistiken, d.v.s. verksamheten att ge ut tidningar. Fr att f godknt av chefredaktren mste de journalister som ska bevaka frmlingsfientliga rrelser ha en stabil vrdegrund till sitt frfogande nr
de r ute i den farliga verkligheten. Ungefr som de som arbetar vid
ett krnkraftverk tar p sig skyddsutrustning mot radioaktivitet eller
turisten som infr resor i exotiska lnder vaccinerar sig. Andns motivering innehller inte ngon strre tilltro till kollegernas egna omdmen: Annars r det ltt hnt att de gr bort sig.32

31

http://www.sydsvenskan.se/opinion/signerat/mats-skogkar/standigt-denna-vardegrund-1/
Medievrlden grundades 1920 av Tidningsutgivarna under namnet Pressens Tidning, men r
sedan 2014 en oberoende publikation, gd av redaktionen.
32

21

Journalistiken mste ha en vrdegrund, och den mste kunna dra ut tangenserna ur resonemang, sikter och rrelser. Jag tror att nr det gller rasism
33
r det farligt med historiels journalistik och journalistik utan vrdegrund.
Chefredaktren fr Medievrlden behver knappast oroa sig. r det
ngot som svenska journalister har gnat sig srskilt flitigt t under de
senaste decennierna, s r det att stndigt pminna om mngfaldens
vrde och nrvaron av en bde verklig och framsuggererad rasism. I
Medievrden ingr ocks journalisten och frfattaren Lisa Bjurwald
som har skrivit flera bcker om extremhgern och rasism p frammarsch och som drtill varit redaktionsmedlem i tidskriften Expo.
Samma redaktion utbildar verksamma journalister i antirasism och hur
de ska bevaka det som Expo definierar som hgerextrema och intoleranta rrelser.34
Vrdegrunden r central inom dagens agendajournalistik, som inte
lngre bara njer sig med att rapportera och lta lsaren/tittaren/lyssnaren sjlv ta stllning, utan agerar utifrn sina egna vrderingar och ml. Utan att i det dagliga utbudet nmnas vid namn styr
vrdegrunden vad som ska definieras som ont och gott i mediernas
dramaturgi. terigen r vrdegrundens nrvaro allomfattande men
sllan ppet nrvarande.
P freningen Grvande Journalisters rliga seminarium 2010 fastslog Aftonbladets chefredaktr Jan Helin att en viktig uppgift r att
visa tidningens lsare vilken vrdegrund som Sverigedemokraterna
har, eftersom de har rtter hela vgen ner i en svensk brun nationalistisk srja. Nr DN:s chefredaktr kritiserades fr att ha publicerat
vr annons fr frsta delen av Invandring och mrklggning i december 2013 bemtte han kritiken med att skilja p publicering och DN:s
antirasistiska vrdegrund. Till en kritiker p Twitter skrev han: Vissa

33

http://www.medievarlden.se/blogg/axel-anden/2010/10/utan-vardegrund-blir-journalistikenfarlig
34
Mer om Expos utbildning finns i kapitlet PK-verkstderna.

22

publiceringsbeslut rymmer svra avvgningar. Detta var ett sdant.

Vr vrdegrund behver du inte tvivla p. 35
Svenska Journalistfrbundet (SJF), med en majoritet av landets
verksamma journalister som medlemmar, har som sina yrkesetiska
ledord trovrdighet och frtroende. Det r rimligt att anta att de
borde utgra en vrdegrund. Men med tanke p att det r knt att
journalisterna r den yrkesgrupp som har lgst frtroende bland allmnheten kan man undra hur krens sjlvbild ser ut. I en debattartikel p Svenska Dagbladets Brnnpunkt skriver Ulrica Widsell, ordfrande i frbundets yrkesetiska nmnd att hon hr alltfr f utgivare
och mediegare prata sig varma fr yrkesetiken.
Jag vill att yrkesetiken ska bli en tydligare och starkare del i det sjlvreglerande etiska systemet. Mediefretag och redaktioner borde anvnda yrkesetiken och pressetiken som en kvalitetsstmpel. En sdan kvalitetsstmpel
skulle ka trovrdigheten fr journalister och journalistiken i allmnhetens
36
gon.
Mediechefernas vrldsbild
Att vrdegrunden kan kopplas ihop med mediernas repression av oliktnkande framgr av fljande sjlvupplevda exempel. I brjan av
mars deltog en av oss, Gunnar Sandelin, i SVT Debatt fr att diskutera
Sveriges trnga siktskorridor begreppet myntades av professorn i
statsvetenskap Henrik Ekengren Oscarsson. Finns det ett begrnsat
utrymme fr vad man fr tycka offentligt i Sverige och dr vissa sikter stngs ute? undrade programledaren, bland annat med hnvisning till vad vi skrev i vr frra bok om invandringen och dess konsekvenser.
I panelen, som bestod av tta personer, fanns bland andra Eva
Hamilton, vd fr Sveriges Television, Sveriges Radios vd Cilla Benk

35

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/karinpettersson/article17995608.ab
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/yrkesetik-en-garant-forkvalitetsjournalistik_8039074.svd
36

23

och Aftonbladets chefredaktr Jan Helin. Efter en lng allmnt hllen

debatt om debatten fick Gunnar Sandelin ordet i sammanlagt cirka
tv minuter. Han hann d bertta att mnga journalister som har kontaktat oss inte trs sga sin sikt om invandringen offentligt, av rdsla
fr att frlora jobbet eller hamna i frysfacket. Flera journalister har av
samma anledning tackat nej till att delta i en antologi med redan publicerade reportage/texter, som denna boks frfattare tidigare hade
planerat att stlla samman och ge ut. 37
Reaktionerna frn de hga cheferna i debattstudion visade att de
inte verkar ha en aning om att denna verklighet existerar och att de
inte heller verkade ha ngra nrmare faktakunskaper om invandringspolitiken (och har de det, s r de duktiga p att dlja detta). Med
vrdegrundsrelaterade teser avfrdar de pstendena om att journalister skulle verka i ett klimat styrt av repression mot oliktnkande.
Aftonbladets Jan Helin framhll sig sjlv som en frkmpe fr allas
lika vrde. Problematiken med skrmda journalister avfrdades med
en klackspark: Patetiskt! smskrattade Jan Helin, Nonsens! tillade
Eva Hamilton med ett snett leende.
Till en tittare som oroade sig ver den inskrnkta yttrandefriheten
och den stora asylinvandringen av outbildade illitterata mnniskor frn
tredje vrlden, svarade Eva Hamilton i ett mail att hon vljer att se de
positiva sidorna av den massiva invandringen:
De uppgifter du pekar p belyses i svl nyhetsprogram som debattprogram.
Bara det faktum att vi debatterar "siktskorridoren" i Debatt visar p detta.
Men till dina uppgifter skulle jag ocks vilja lgga diskussioner av typen Hur
mycket ytterligare invandring krvs fr att Sverige ska klara sjukvrden/
ldrevrden/ renhllningen/ restaurangbranschen? etc.
Inte minst nr jag nr jag besker min pappa p ldrevrden fr jag belgg

37

Fr konkreta exempel, se frra boken av Invandring och mrklggning, kapitlet Folkets ska
fostras och rubriken Tystnadens kultur.

24

fr att det r kvinnor, frsta generationens invandrare, som br ldrevrden

i sina varma hnder.
Vnliga hlsningar
Eva Hamilton
Vi frnekar inte att SVT-chefen har en pong nr hon talar om den
insats som mnga invandrare gr inom de yrkesgrupper som hon
nmner, men alldeles uppenbart r hon ofrmgen att se helhetsbilden vad gller de totala konsekvenserna av den svenska asyl- och
migrationspolitiken. Nr det gller ldringsvrd r det dessutom viktigt
att de gamla knner igen sig i sin omgivning och frstr vad personalen sger. Socialstyrelsen anser det vara viktigt att kommunerna erbjuder ldreomsorg p minoritetssprken, men det kravet gller inte
fr vrd och tillsyn av ldre svenskar.38
De chefer som deltog i SVT Debatt r representativa stillvida att de
tillhr en grupp som inte delar vanliga medborgares arbetsvillkor, utan
lever i en vrld med likasinnade. Den surrealistiska knslan infr deras
okunskap och frnekande, i kombination med deras ovilja att reflektera sjlvkritiskt, frstrktes dagen efter programmet. D berttade
en vlrenommerad journalist fr oss att han av sin chef blivit frbjuden att nmna vra namn i sina artiklar! 39
P olika sajter, bloggar och i kommentatorsflten p ntet fldar
kritiken mot SVT:s ovilja att diskutera de verkliga problemen. Den arrogans som de hga cheferna gav uttryck fr beskrivs som sttande.
Signaturen Ludvig, fre detta journalist, luftar sin frustration p den
dansk-svenska sajten Snaphanen:
SVT:s debatt igr r, som du sger Steen, vrdig att bli freml fr en antropologisk studie. Hur kan ett fretag i allmnhetens tjnst uppfra sig s

38

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-9. De fem minoritetsgrupperna i

Sverige r judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Fr mer information hnvisar vi
till del 1 av Invandring och mrklggning, kapitlet Invandringens kostnader.
39
Nmnde vi hans namn hr skulle han frmodligen frlora jobbet.

25

skndligt utan att en folkstorm utbryter?

Gunnar Sandelin str i praktiken ensam som frsvarare av yttrandefriheten
mot verkstllande direktren fr SVT Eva Hamilton, verkstllande direktren
fr SR Cecilia Benk, chefredaktren fr Aftonbladet Jan Helin. Expressens
Lotta Grning (socialdemokrat och drtill anstndig) fr det svrt i den samlingen.
Programledaren Kristina Hedberg r ett kapitel fr sig; alltid ofrmgen till
opartiskhet skall hon dessutom denna gng vara opartisk infr sin hgsta
chef: Hamiltonskan.
40
Nstan slagrrd efter denna parodi p debatt blev det sngdags.
Det var bra att du stllde upp fr att visa att ngot r skumt, men nu
r de s desperata att siktskorridoren har blivit en tervndsgrnd,
skriver en tung fre detta SVT-reporter i ett privat mail. En annan erfaren reporter frn en av vra strsta dagstidningar skriver i ett annat
mail: ver huvud taget r mitt bestende intryck av Debatt att medieeliten gick ver grnsen. De gick fr lngt i sin arrogans, sitt hat,
sitt frakt och sin uppenbara okunskap om hur verkligheten ser ut.
Det kommer att sl tillbaka mot dem, sanna mina ord.
I ett sdant halvoffentligt rum som Facebook hrs liknande tongngar. Men ven hr gr sig sjlvcensuren pmind. En kritiker som
upptrder under pseudonymen Brask Lapp, svarar s hr p frgan
varfr han/hon inte vgar visa sin riktiga identitet p Facebook:
Anledningen till min spkalias r att jag har en svajande anstllning p ett av
Sveriges strre lrosten i ett politiskt ganska knsligt mne. Jag tror inte
det skulle vara bra fr mig om det kom ut att jag r starkt skeptisk mot den
rdande utvecklingen av vrt land. (Jag sg dig frresten p Debatt nyligen
och den situation du beskrev om rdda journalister stmmer EXAKT med hur
41
mnga av oss p universiteten knner). Drav min anonyma alias.

40
41

<http://snaphanen.dk/.../svts-coitus-interruptuscoitus.../...>
Privat meddelande p Facebook

26

I detta fall, som i s mnga andra, anvndes vrdegrundsbaserade

begrepp och omdmen som ngot som liknar en liturgi, dr prsten
svnger rkelsekaret infr frsamlingen. Kommer ngon med faktabaserade inlgg, som speglar onskade aspekter av verkligheten, blir
motargumentet ofta ett mssande om ppenhet, tolerans och allas
lika vrde. Med utgngspunkt frn detta tog Danmarks strsta dagstidning Politiken upp den trnga siktskorridoren och sjlvcensuren i
svenska medier i ett antal krnikor och artiklar. Dessa har i skrivande
stund lmnats okommenterade av svenska journalister.42
Vrdegrunden typisk svensk
Eftersom det var inom skolvrlden som det hela brjade, har vrdegrunden kunnat smyga sig in bakvgen i det politiska landskapet.
1980 rs lroplan rullade ut den rda mattan fr det som senare
skulle komma att kallas fr vrdegrund. Dr understrks att skolan
ska fostra eleverna till demokratiska samhllsmedborgare, svl p ett
intellektuellt som p ett praktiskt plan.
Skolan skall drfr utveckla sdana egenskaper hos eleverna som kan bra
upp och frstrka demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberttigande mellan mnniskorna. Att vcka respekt fr sanning och rtt, fr
mnniskans egenvrde, fr mnniskolivets okrnkbarhet och drmed fr
43
rtten till personlig integritet r en huvuduppgift fr skolan.
Men det drjde till 1994 innan vrdegrunden debuterade som begrepp
i lroplanerna. Till att brja med anvndes det enbart inom det
svenska skolvsendet, dr vrdegrunden p allvar lanserades under
arbetet med den nya lroplanen Lpo 94 (Lroplanen fr det obligatoriska skolvsendet).

42

http://politiken.dk/debat/kroniken/ECE2265780/svenskerne-toer-ikke-debattere-indvandring/
http://politiken.dk/debat/kroniken/ECE2271157/something-is-rotten-in-the-state-of-sweden/
43
Lgr (Lroplan fr grundskolan) 1980, s 16f.

27

Att vrdegrunden fick ett sdant enormt genomslag i just skolan

berodde p att begreppet gjorde det mjligt att hantera ett moraliskt
vacuum. Det blev ett verktyg fr att forma unga mnniskor och drmed bana vg fr det framtida samhllets normer och vrderingar.
Behovet av fostran i frgor som rr moral, etik, normer, relationer,
demokrati och livsskdning p alla plan i samhllslivet framstr som
typiskt svensk. Ntets uppslagsverk Wikipedia sammanfattar:
Det svenska begreppet vrdegrundsarbete har inte frbindelse till den internationella diskursen. Varken vrdegrund eller vrdegrundsarbete anvnds som termer utanfr Sverige (ett undantag r Norge, dr liknande termer, vrdegrunnlaget och verdiplattformen, anvnds i Lreplansverket
for 10-riga grunnskolen, 1997, men med vissa innebrdsmssiga skillnader). I stllet anvnds i internationella sammanhang vanligtvis termerna
"values education", "moral education", "character education", "citizenship
44
education" och "civic education".
Livskunskap i vad?
Vrdegrunden i skolan kom redan frn mitten av nittiotalet att rikta in
sig p likabehandling och tgrdsplaner mot mobbning, vilket resulterade i det mne som kallas fr livskunskap. Eftersom den psykiska
ohlsan sedan 1990-talet kat bland unga och barn som skt sig till
barnpsykiatrin fr depressioner och sjlvskadebeteende fanns ett behov av frebyggande arbete frn skolan. Emellertid tycktes livskunskapen mest grumla till vrdegrunden ytterligare och ppna grindarna
till ngot av sin egen Kiviks marknad.
I ett reportage i februari 2011 berttar tidningen Expressen att ingen egentligen vet vad livskunskap betyder. Skolverket glider undan
med svaret att det inte finns ngot vetenskapligt std fr de allra
flesta av de teorier som praktiseras i landets klassrum. Eftersom kurslitteraturen r kommersiellt producerad, dyker flera intressenter upp

44

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rdegrund

28

p banan, exempelvis olika konsulter som sljer sina egna program till
skolorna. Eftersom livskunskap inte nrmare r definierat i ngon lroplan, kan enskilda rektorer kpa in vad som helst. Olika massagemetoder, mental trning, positivt tnkande och konflikthantering, allt
fr rum p livskunskapslektionerna. Nr Socialstyrelsen 2008 gjorde
en inventering rknade man till 228 olika metoder som florerade i den
svenska skolvrlden, berttade radioprogrammet Kaliber i P1 den 12
november 2010.45
Lget pminner oss om sjuttiotalet d den ena psykoterapeutiska
metoden avlste den andra. Seris behandling med vlutbildade terapeuter och analytiker varvades med handelsresande i exempelvis primalskrik och orgonldor, boxar som skulle symbolisera livmodern respektive alstra sexuell energi och dr patienten skulle krypa in, leva ut
och komma ut frigjord och pnyttfdd. S hr summerar en grundskolelrare i Tullinge sder om Stockholm utvrderingen av en lektion i
livskunskap, dr eleverna skulle lra sig att illustrera knslor fr
varandra, vilka i frvg skrivits upp som instruktioner p lappar:
Nr jag samlat ihop spillrorna av ngot som en gng var en lektion, med en
ganska okej summering, tyckte jag att det var lmpligt med en snabb muntlig utvrdering. Efter kommentarer som: "Lektionen var briljant!", "Det var
ett ventyr!" och "Jag vxte som mnniska!" gav jag upp. Jag insg att de
drev med mig och med livskunskapen.
Jag vet inte om mina elever har ntt en hgre social kompetens efter alla
r av livskunskap p schemat, eller om de bara har genomskdat vad som
46
frvntas av dem. De behrskar i alla fall den dla konsten av ironi.
Efter kritik frn Skolinspektionen mot ett alltfr flummigt utvande fick
skolornas livskunskapare baklxa och har inte lngre en lika framtrdande profil som tidigare. Utvrderingar av skolbaserade program

45

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=4175774
http://www.expressen.se/nyheter/livskunskap-ny-trend-i-skolan---men-ingen-vet-vad-detinnebar/
46

29

med syfte att frebygga psykisk ohlsa hos ungdomar saknas i Sverige. Svl Socialstyrelsen som Statens beredning fr medicinsk utvrdering (SBU) har efterlyst sdana studier. Livskunskapen tycks
bttre passa i frskolan dr barnen fr lra sig att knna igen och
benmna sina olika knslor och hur det knns i kroppen, som frskolan Bikupan i Botkyrka uttrycker det p sin hemsida. 47
Frn likabehandling till jmstlldhet
Det r inte ltt att hitta en formel fr hur vrdegrundsbegreppen kom
att sprida sig frn skolvrlden ut till hela samhllet. Inom politiken var
den frre partiledaren fr Kristdemokraterna, Alf Svensson, en pionjr.
Han talade om den kristna tron och familjens sammanhllande kraft
som frutsttningar fr en stabil vrdegrund. Men den uttalat kristna
vrdegrunden har snarare n att f gehr frt en tynande tillvaro och
r en mycket liten del av den nuvarande partiledarens profil.
Sammankopplingen av begreppen jmstlldhet och likabehandling
fick strre betydelse. Det kan ocks nmnas att frasen allas lika
vrde egentligen r en felversttning frn FNs deklaration om de
mnskliga rttigheterna. I det engelska originalet anvnds ordet dignity, vilket hellre br versttas med vrdighet. Allas lika vrde
kom att fras samman med minoriteter och grupper som kan uppfatttas som diskriminerade. Den anvnds ocks som ett argument fr fler
kvinnor i ledande befattningar.
Under rubriken Jmstlldhet en del av vrdegrunden frklarar
Kustbevakningen sig villig att dra sitt str till stacken fr att underltta
kvinnors karrirer i staten. D gller formuleringar som att frankra
vrdegrundsarbetet i verksamheten. Fr att n fram till en gemen sam vrdegrund, frmja jmstlldhet och ka andelen kvinnor till ledande befattningar har Kustbevakningen bland annat jobbat med
karrirvgar, rekrytering, arbetsvillkor och attitydfrndring. Personalutvecklaren Annika Larsson vittnar om hur arbetet gjorde intryck:

47

http://utbildning.botkyrka.se/Bikupan/SaHarArbetarVi/Pedagogik/arbetsomraden/livskunskap/
Sidor/default.aspx

30

 Det r mnga tankar som kommer upp nr man talar om vrdegrund, jmlikhet och jmstlldhet. Arbetet med Staten leder Jmt kopplades in i diskussionen om genus och dr fick man in synpunkter som vi tog med oss i det
fortsatta vrdegrundsarbetet. Samtidigt tog vi fram ett block om jmstlldhet och mngfald i chefsutvecklingsprogrammet. Samtliga chefer och alla
personalkonsulter fick g en tvdagarsutbildning dr man talade om genus
och samhllet, normer och normfrdelning. Vi brjade stort och kokade ner
det till hur Kustbevakningen kan gra. Det var mnga av deltagarna som fick
48
aha-upplevelser.
Att stra homogenitet
I samklang med begrepp som mngfald, jmstlldhet och allas lika
vrde har genusforskningen med sina teorier om knsmaktsordning
och det socialt konstruerade knet kommit att ge vrdegrundsbegreppen en postmodern och dekonstruerande innebrd. De traditionella,
biologiska grnserna mellan knen utstts fr en kritisk granskning.
Normkritik r ett nyckelord i sammanhanget. Normkritiker har till
och med blivit en yrkestitel p sina hll. I mars 2014 meddelar Rdda
Barnen att de med allas lika vrde som ledstjrna gr ut i landets skolor fr att stta knsneutrala skyltar p skoltoaletterna.
Aktionen under tisdagen r en del av organisationens normkritiska arbete,
och syftar till att gra skolan mer tillgnglig fr alla. Helst ser organisationen
att det ska finnas tre alternativ, s att varje medborgare kan finna en trygg
plats nr nden trnger p.
Just nu finns inget alternativ fr folk som inte definierar sig som tjej eller
kille, sger Ebba Bergkvist, ordfrande fr Rdda Barnens ungdomsfrbund i
49
Stockholm.

48

http://www.krus.nu/Global/J%C3%A4mst%C3%A4lld%20Karri%C3%A4r/Artikel%20Kustbe
vakningen.pdf Staten leder Jmt var ett trerigt program som utarbetats p uppdrag av regeringen fr att ka andelen kvinnor i chefs- och expertroller. Programmet startade 2009 och utvrderades 2013.
49
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/radda-barnen-vill-ha-hentoaletter_3327004.svd

31

Allt ska under den postmoderna luppen, dr nsta hen till rakning r
homogeniteten. Nr raskravallerna pgick som vrst i den amerikanska sdern 1965 uttryckte den dvarande socialdemokratiske
statsministern Tage Erlander (1901-1985) i ett tal i riksdagen att det
var en vlsignelse att det svenska folket var homogent:
Vi svenskar lever ju i en s ondligt mycket lyckligare lottad situation. Vrt
lands befolkning r homogen, inte bara i frga om rasen utan ocks i mnga
50
andra avseenden.
Tage Erlander talade med den tidens vokabulr. Det Sverige dr socialdemokraterna suttit vid makten i trettio r, och Erlander i 23 r, var
ett exempel p ett homogent vlfrdssamhlle med lngt ledarskap.
Den vrdegrund som vi har idag r av ett helt annat slag. Med olika
minoriteter som frtrupper och med prisandet av mngfalden som
ledstjrna har det homogena samhllet av eliten kommit att betraktas
med allt ifrn skepsis till ngonting som nrmast liknar avsky. Vrdegrunden har i praktiken anpassats drefter. Tolerans av olika minoriteter i all ra men vi undrar varfr allt som en gng har ansetts som
normalt ska synas in i minsta sm och varfr det homogena mste
definieras som enbart ngonting inskrnkt och skadligt.
Rasism, funkofobi, antisemitism, transfobi, islamofobi, antiziganism och homofobi fr livskraft av frestllningar om kulturell renhet och ider om ett
homogent och idealiserat svenskt folk som tnkt, knt och varit lika. Samtalet, platsen och kulturen br tillhra alla oavsett livsstil, sexuell lggning,
51
klass, kn, funktionsnedsttning eller ursprung.

50

Christian Catomeris a.a.

http://na.se/asikt/debatt/1.1887924-i-dag-hade-tage-erlander-stamplats-som-rasist
51
http://tinyurl.se/t-lqo1
Antifeminism, r ytterligare ett begrepp i raden som har lagts till i antologin Att stra homogenitet (Nordic Academic Press 2013).

32

S lyder programfrklaringen till rebro lns museums projekt Att

stra homogenitet, en nationell satsning som ingr i Frnyelseprojektet Norm, nation och kultur. Bakgrunden beskrivs s hr i en intervju med projektledaren Anna Furumark:
Idn till projekten kom nr Anna Furumark jobbade p Konstfack samtidigt
som debatten om Anna Odells konstnrliga iscensttning av sina erfarenheter av psykvrden pgick. Hon skulle ta reda p vad som skrevs om verket,
Konstfack och samtidskonsten och mycket stod p sajter med kopplingar till
Sverigedemokraterna och hgerextremism.
Nr hon sedan brjade att jobba p Svenska hembygdsfrbundet upplevde
hon att mnga av texterna inom kultursektorn och srskilt hembygdsvrlden
hade en liknande retorik.
Vi skrev att svensk kultur hll p att g frlorad och behvde bevaras.
Fr mig var det en vckarklocka. Hur hanterar vi inom offentliga institutioner
52
nationalism?
Arbetet har skett i nra samarbete med regeringsuppdraget Jmstlld representation p museer (Jmus), som under flera rs tid
bland annat har utvecklat metoder fr ett HBTQ-perspektiv i museisektorn. Att stra homogenitet uppmanar till att bryta ned frestllningar om kulturell renhet och det homogena som samhllsideal.
Men r det inte s att alla de som enats i kampen fr mngfald och
heterogenitet har glmt bort att gna en tanke t det paradoxala i att
de sjlva tillsammans kanske skapar en ny form av homogenitet? Det
lter s, nr etnologen och fredragshllaren Britt-Inger Lundqvist
sammanfattar:

52

http://www.landetsfria.se/artikel/98678

33

Det homogena samhllet rds det som r annorlunda och d spelar det ingen roll om det handlar om resande, romer, samer, HBT-personer eller ngon
annan som avviker frn den gngse normen.
Att stra homogenitet har i februari 2014 till sin hjlp ett 40-tal lokala
och nationella samarbetspartner som arbetar rikstckande med konferenser och utbildningar. Det r inte bara inom kultursfren som homogeniteten ska stras, utan ambitionen r att omfatta en s stor del
av den offentliga sektorn som mjligt. Under de 10 12 konferenser
som hittills har hllits har nrmare tvtusen personer deltagit. Hr
finns politiker, generaldirektrer, landshvdingar och anstllda p
olika niver inom socialtjnst, psykiatri och sjukvrd. De har lyssnat
till allt frn professorer till transpersoner, antirasister och diverse
normkritiker. Dessutom har Utbildningsradion filmat valda konferenser
fr sndning. En titt p ngra av projektets olika programpunkter br
syn fr sgen:

53

Homogenitetsideologi (Maria Pia Cabero, Expo)

Sprket som verktyg fr exkludering och inkludering (Brigitte Mral,
professor i retorik).
Kulturarv och frmlingsfientlig retorik (Fredrik Svanberg, forskningschef)
Queera berttelser (Lisa Ericsson, RFSL)
Uppskatta strningarna (transpersonen Jan-Olov Madeleine gren,
verksamhetsutvecklare).
Den knsbinra staden (Signe Bremer, etnolog)
Att stra homogenitet frn fdsel och ohejdad vana (Britt-Inger
Lundqvist, etnolog).
Funkofobi (Susanne Berg, Master i Disability Studies).
53
Lokal antirasism (Alexander Bengtsson, Expo).

http://tinyurl.se/mp8ctj

34

Eftersom vi enligt en av talarna flyter runt tillvaron som eviga turister r det homogena bara en myt, en frestllning i betraktarens
ga, en nskan om en tillhrighet som inte finns och aldrig har funnits. Mngfaldsmotstndet mste brytas ned, d det bottnar i en
frestllning om att det frflutna skulle ha besttt av ett enhetligt
svenskt folk med en gemensam kultur som marscherat rakt igenom
historien. Det gller att dekonstruera innanfrskapets kulturella infrastruktur.
Ovanstende nysprk r rikt tryfferat med angrepp p Sverigedemokraterna, vilket blir paradoxalt med tanke p att SD r demokratiskt invalt i riksdagen och arrangrerna har kommun och lnsstyrelse
bakom sig samt samarbetar med ett regeringsuppdrag. ver huvud
taget r statens std p olika niver en frutsttning fr att projektet
ska kunna drivas. Ett exempel r transpersonen och fredragshllaren
Jan-Olov Madeleine gren som r verksamhetsutvecklare p Rttighetscentrum Norrbotten. Under devisen Fr mngfald mot diskriminering samarbetar de med DO och andra diskrimineringsbyrer runt
om i landet. Rttighetscentrum Norrbotten r en del av studiefrbundet Sensus, som lyfter fram livsfrgor, mngfald och globala frgor
och erbjuder den nyskapande mtesplatsen, dr mnniskor strker
sin kompetens, vgar verskrida sina grnser och flyttar perspektiven
in i framtiden. Enligt verksamhetsberttelsen 2011 2012 fick Sensus 164 miljoner kronor av Folkbildningsrdet, som frdelar statsbidrag till folkhgskolor och studiefrbund.54
Ett annat exempel r Statens kulturrd, som i antologin Att stra
homogenitet representeras av sin dvarande generaldirektr Kenneth
Johansson. Kenneth Johansson framhller att n s lnge r Sverige i
ett bttre lge n mnga andra lnder i Europa nr det gller nynazismen. Samtidigt frgar sig chefen fr Kulturrdet hur det kan
komma sig att 20 procent av befolkningen i hans hemkommun Tomelilla kunde rsta p SD?

54

http://beta.sensus.se/Global/om-sensus/arsredovisning/Sensus-2011-2012verksamhetsbera%CC%88ttelse.pdf

35

Efter flera beskrivningar frn olika medarbetare om hgerextremismens utbredning i Europa fortstter frfattaren och journalisten
Magnus Linton p samma spr nr han menar att det sker en glidning
mellan det extrema och det normaliserade:
Nr Anders Behring Breivik till slut konstaterades frisk krympte domstolen
p ett intressant stt avstndet mellan terroristen och samhllet. Idn om
den isolerade psykopaten avvisades och i stllet betonades hans samklang
med breda idstrmningar i dagens Europa, vars tillskyndare givetvis inte
har ngon skuld fr sjlva ddet men utan vars bakgrund attentatet inte kan
55
frsts.
Skulle man sammanfattningsvis stlla budskapet frn det myndighetsfinansierade projektet Att stra homogenitet p sin spets mste det
bli att det r ndvndigt med en vrdegrund som bryter ner det homogena samhllet och de frestllningar som arrangrerna anser att
homogeniteten br med sig. I sin frlngning antas annars homogenitet leda till en chauvinistisk och exkluderande nationalism, som br
frmlingsfientlighet och rasism i sitt skte. Detta i sin tur leder vidare
till fascism och nazism med slutmlen Auschwitz och Utya. 56

Frn antologin Att stra homogenitet (Nordic Academic Press 2013).

Expos medverkan i detta projekt finns beskriven under rubriken Utanfrskapsindustrin i
kapitlet PK-verkstderna.
55
56

36