Beruflich Dokumente
Kultur Dokumente
40, MRZ
2003
ROMANO CENTRO
Prof. Dr. Arnold Schfer: Der Humanitt auf der Spur bleiben - `Leib und Seele: Ein erschtternder
Bericht aus der Slowakei - Roma-Mrchen aus der Trkei - Erfahrungen einer Lernhelferin Berichte - Was uns freut - Was uns entsetzt - Termine - Schriften ber Roma
Prof. Dr. Arnold Schfer: Te aas pe manukano drom - `O trupo thaj o i:
Jek raporto andaj Slovakija - Jek parami kataj Turska - Gndur kata jek kolai autorkinja Nevimata - So s ameng drago - So daravel amen - Lila pa l om
ROMANO CENTRO
WIRTSCHAFTSFLCHTLINGE?
Wer sind die Menschen, die um Gewhrung von Asyl angesucht haben und jetzt
- nur in sterreich - aus der Bundesbetreuung herausfallen, weil ohne Verfahren
von vornherein klar scheint, dass kein
Asylgrund vorliegt? Sie bekommen, auch
wenn ihr Ansuchen noch nicht erledigt
ist, keine Untersttzung, werden nicht
untergebracht und drfen nicht arbeiten.
Es sind zum Beispiel Roma, die aus
Lndern kommen, in denen sie gerne
bleiben wrden, dort aber wirklich keine
Chance haben, menschenwrdig zu leben.
Verlassen sie ihre Siedlungen, knnen sie,
auch ohne Grund, der Polizei in die Hnde
fallen, versuchen sie irgendwo Arbeit zu
finden, werden ihnen grundstzlich und
immer Gadsche (Nicht-Roma) vorgezogen. Fgen sie sich ihrem Schicksal,
berleben mhsam von Sozialhilfe und
Kindergeld und geben alle Hoffnung auf,
werden sie von Behrden und Mitbrgern
als Schmarotzer beschimpft, die nicht
arbeiten wollen.
Wagen diese Menschen dann die Grenzen
ihres Landes zu berschreiten, dann werden sie zu `Wirtschaftsflchtlingen. Fr
sie gibt es keinen Platz in den vergleichsweise reichen Lndern des Westens.
Angenommen, eine Familie kann das
nicht mehr ertragen, will nicht mehr, dass
ihre Romnja in den Spitlern miserabel
behandelt werden, angenommen, viele
von ihnen wurden von Polizisten oder
Skinheads misshandelt - die Asylmter
interessiert das nicht. Es gibt ja heute in
all den Lndern, aus denen Roma kommen, Gesetze, die so ein Verhalten von
rzten oder der Polizei verbietet, also,
denkt der Laie, knnen sich die Leute ja
wehren. Dass, vor allem in Lndern, die
Roma lieber heute als morgen los werden
wollen, Klagen gegen Polizisten oder
rzte absolut chancenlos sind, zhlt nicht.
Rassisch verfolgt werden kann man nur
in Lndern, in denen Gesetze Verfolgung
nicht untersagen.
Dazu ein paar wahre Geschichten zu dem
Bericht von Seite 6:
ROMANO CENTRO
ROMANO CENTRO
FOTO: D. JEVREMOVI
Jedermann wei, dass uns das Fremde fasziniert, unsere Fantasie in seinen Bann schlgt,
aber dass es uns auch irritiert, verwirrt und
unsere Abwehrngste auf den Plan ruft. Das
wirft einen Schatten auf die Verstndigung
und das Zusammenleben mit Fremden.
Dem Bekannten begegne ich mit sicheren
Erwartungen, einem nicht zu berschtzenden Kapital an Verstndigungszuversicht.
Was hier vorbehaltslose Offenheit begrndet,
fehlt zunchst im Kontakt mit dem Fremden. Seine mir unvertraute Prsentation
einer anderen Weltsicht irritiert mich und
mein Selbstverstndnis. Weil der Fremde einem anderen kulturellen Kontext verhaftet
- Leben und Tod, Liebe und Gerechtigkeit,
Schnheit und Moral anders versteht, mutet
er mir zu, mein eigenes Lebens- und Weltverstndnis in Frage zu stellen.
Es ist diese Erfahrung der Differenz, die uns
hufig veranlasst, den Fremden als Eindringling anzusehen, ihm ablehnend zu antworten.
Der defensiv-aggressive Rckzug ins
unbefragbar Eigene macht uns unfhig, die
Botschaft des Fremden zu vernehmen und
zu entschlsseln. Nur wer die Risken der
Selbstverunsicherung auf sich nimmt und
sich dem Verstndigungsdilemma stellt, wird
den damit ermglichten Zuwachs an Lernkompetenz einholen knnen. Das wird nur
gelingen, wenn die entsprechenden Voraussetzungen gegeben sind. Nur wer im Gesicht
des Fremden die Spuren der Entbehrung heimatlicher Lebensgewissheiten wahrnimmt,
wer die Leidensschrift des Verlusts und die
Schriftzeichen eines versteckten Zugehrigkeitswunsches zu entschlsseln vermag, wird
sich mit neuer Aufgeschlossenheit auf den
Fremden einstellen. Nur dann wird er von
ihm Aufschluss ber neue, berprfungswrdige Weltanschauungen und Formen der
Mitmenschlichkeit erwarten. Das ist aber nur
mglich, wenn er gleichzeitig den Mut und
die Bereitschaft aufbringt, den Konsens mit
der eigenen Gruppe zu hinterfragen und den
dadurch aufkommenden Konflikt auf sich zu
nehmen. Notwendig ist also das Misstrauen
gegenber der eigenen Haltung. Unser kul-
ROMANO CENTRO
ROMANO CENTRO
FOTO: Y. LERESCHE
Romnja werden nun von der Polizei unter massiven Drohungen davor gewarnt,
Klage gegen die beteiligten rzte einzubringen.
ROMANO CENTRO
O TRUPO THAJ O I
pesko raporto. Ande `l xor intervjuvur, save
krde le avtorur, von dine po gor, k le raj
krde zorasa sterilizajije pe maj but de 140
omnja, aj 110 sterilizacije anda kodola 140
sterilizacije krde palal kata phanuji revolucija. Kata 30 sterilizacije, kaj sas krde pe
`l omnja pe vrjama kata `l komunistur, le
omnja nas laes informirime pa kodja ela,
numa sas mito poinde palaj sterilizacija.
O raporto skavel sja maj bufles la
sterilizacijai praksa, kaj krde le raj palal
kata phanuji revolucija. Kana anel jek uvlji
pesk bjatos pe ljuma carosk inimasa,
athoska `aes mothon le raj la omnjak,
k stererilizacija musaj sas te kren lak, kaj
jo jek kasavi trjaba anelas bi baro trajosko
bilaimos vi la dak thaj vi l bjatosk. Po
kak data l omnja musaj sas te den pei
smnatura pala varesoste, so i na inade
iti haarde so ramol. Ande jek sluajo jeg
omni sas te del pei smnatura pe `k
parno, nango lil. Butivar le raj i mothode le
omnjang, kaj krde pe lende sterilizacija,
le omnja aunde thaj angle pa kodja maj
palal, kana nas te kren khani. Le raj krde
vi sterilizacija pe `l uvlja, kaj vae nas pherde breng, von i pule le manundar kaj
sas odgovorni pala lengo trajo.
La Slovakijako zakono mothol precizno
kana thaj sar tromal pe te krdol sterilizacija
pe `l uvlja: Sterilizacija aj rodel numa
jek uvlji, kaj vae naj 35 bni, kana
s la tar vaj maj but avo kaj trajin, vaj
O trupo thaj o i, pe kado anav nklisti sterilizacija tromal te rodel jek uvlji, kaj
jek publikacija kata `Center for Reproduc- nakhli 35 br, kana s la trin vaj maj but
tive Rights, thaj kataj organizacija pala avo. Numa le doktorur i den le uvljan
manukane aimata, `Poradna pre obci- informacije, sar so s leni obligacija, von
anske a udsk prav, ande ko-operacija korkoo, bi puimasko anen le decizije palaj
la rajasa Ina Zoon. Kaa publikacija s jek sterilizacija.
lai, maladi dokumentacija kaj anel ameng Ande but pite la Slovakijak, le om s
but bimalade thaj strani trjabe angla amare sistematiko diskriminirime andaj rasistiko
jakha. Katka, pe kako than, anas vuni kotora trjaba: Le omnja s fulade kata `l gaja thaj
kataj konkluzija. Kamas kakala publikaci- paljon rigate kata `l gaa ande `k soba, naj
jak, sja maj but manua te inaven la thaj leng slobodno te koristin le gaang tovate prinanen la. La publikacijak avtorur lete, naj slobodno leng te xan pesko xabe
krde 230 intervjuvur omnjanca, kata 40 ande `l sale, kaj xan le gaja. Le doktorur
omane mahale, ande istono Slovakija. Le i dikhn le omnjan kadja laes, sar kaj
avtorur arakhle, k ande Slovakija le raj dikhn le gajan, e ambulanta i avel, kana
phagen masivno le manukane aimata akharen la le om, k trobul e omni te bijathaj von skaven akana kadala bajur ande nel, vaj le raj roden love le omendar vi pa
ROMANO CENTRO
FOTOS: M. HEINSCHINK
Ana Oprisan ist Studentin der Politik- und Sozialwissenschaften an der Marmara Universitt in
Istanbul, Trkei, und selbst Romni.
ROMANO CENTRO
O ROMA KO XORAXANIPE
katar i Ana Oprisan
Ko xoraxanipe en teluno duvdipe isi i
Romen. O xoraxaja i Romen hep tele dikhena len. Ko okuli ja ki buti en palune thaneste
therena len. Isi bazi Romende, dak adives
purani buti kerena. I themeskere orolimastar
o Roma en teluni buti da kerena. Ama dak
adives isi Roma, sevlja kerena, isi Roma
luludja biknena, isi algadides Roma, isi
masalengere Roma, isi kon sastrinani buti
kerena, isi Roma bakrdides, isi ko sokakja
kon biknena, isi purane eja kon biknena, isi
Roma diveseskiri buti kon kerena. O hkmeti vakerela, 500.000 Roma duvdona
ko xoraxanipe, ama imdindivola, katar jek
milioni dak ko de milionja Roma isi ko
xoraxanipe.
Xoraxanimaskere Romende isi len but
anava: `ngene, `Kpti, `Poa, (von
beena odoriga, karing biandola o kham),
`Mirti ja `Mitrip, `Koder, `Arabadi, ja
`Esmer vatanda. Kebedes Roma, kala
nane mslimanja, lenge vakerena o xoraxaja
ja o mslimanengere Roma `Kalp ingene,
`Reja ingene, ja `Vlaxos. Pai lende isi
ade khangirjakere Roma Balanimastar.
Lengoro anav isi `Balamorons, xoraxanes
vakerena lenge `Yunan ingeneleri. Dak
adives o hkmeti i xurde gurupijen, i akalijeten, na dela len haki. 1923, adale breestar,
kala gurupe nane mslimanja, odolen isi len
akalijetengoro durumi. Ama adava isi sade
pakjamastar. Adale trine pakjamatenge o
hkmeti dela haki: balamanimaskere ortodoksja, ermenimaskere komnje hem
ifutja. O kanoni i jerlidengere Romen
dikhela len sar xoraxaja. Ko bre 1934
nikitilosas jek kanoni. I kebedengere
Romen, o hkmeti dikhela len dak adives adale kanuniste andre. Ko kanoni, ko
artiklo 4 isi jazdime: Adala dene, kala
nane len xoraxano kltri, o anaritja, i
kebedengere Roma, o ispiondudes, adala
dene, ka furatindile, lengoro durumi isi
imigratengoro ja kaakengoro. Adava
kanoniskoro artiklo nakhela dak adives.
Imdindivola, el hilja kebedes Roma
duvdona ko xoraxanipe. Adale Romendar andral isi but Roma, ka avile katar ko
ROMANO CENTRO
FOTOS: M. HEINSCHINK
ROMANO CENTRO
I BAXTASA I GODI
Adaja masali vakerdas i Fatma Heinschink Izmiristar, ki Sevlengere Romengiri hib.
Akana o Dovol kerdas i denen - adala si i godi, izdrasa. Muk da ti kerav tuke xani
mi dadeskere lafja-. O Dovol kerdas sare i jardmi! - Na! vakerla o Dovel. Adale
denen akana. Dinas len gi, kova, saro so si denen me kerdom len, lengiri bax, lengilenge lazimi, dinas len. Ama avilo o sahati ti ri godi mej ka-dav la! - Dikh vakerla,
del len godi. Lel akana, ekhe bare kazaniste izdrasa! Muk da ti kerav tuke ek jardmi! O
i godi, ekhe bare kazaniste i bax. Akana o Dovol: Hajde, ker mange jardmi! vakerla.
Dovol isi phuro, izdrana o vasta leskere, ka Odova akana vurtinla ti beel, o ejktani so
huvela i godi. Izdrana o vasta leskere. Kana kerla? Bazi deneske but godi huvela, bazi
i godi ka huvol, pale ka-huvol denenge deneske xani godi huvela. Baziske but,
i bax da, sarilenge. Ama avela o ejktani. baziske xani, akaleske but, okuleske xani, i
Akana vakerela i Devleske: Eh, somlaleja godi dela la sarilenge. Nan ahola ko kazani
Devleja! vakerela. Dikh, tu ka huvesa godi, bitinela. Akana avela o Dovol, dikhela:
11
ROMANO CENTRO
12
ROMANO CENTRO
E Anita Tuta skavel de vuni on tare
ovon kata jek omaji familja. Le avo
barile ande Vienna thaj sion desja laes.
E Anita s but angauime le avonca thaj
s la but bui lenca. Amen uisardjam
la, te anas lako raporto katka ande amaro
urnalo RC, thaj aketa lo, numa xanc sas te
xarnjaras les:
13
ROMANO CENTRO
BERICHTE
* Mushija Ljiljana aus dem Flchtlingslager in uto Orizari, Mazedonien, hat sich
mit einem langen Brief und Fotos bedankt
fr die Spende unserer Leser. Sie schreibt,
dass schon viele Delegationen das Lager
besichtigt und Hilfe in Aussicht gestellt
haben, aber nur Romano Centro hat wirklich
geholfen. Die Roma im Lager sind ziemlich
verzweifelt, ihre Kinder werden auerhalb
des Lagers von Albanern angegriffen, es
gibt zu wenig zu essen und fr Roma keine
Chance, in ein anderes Land zu reisen. Im
Juli vergangenen Jahres haben Vertreter der
Flchtlinge ein Protestschreiben an das UNFlchtlingshochkommissariat (UNHCR)
in Skopje gerichtet - bisher ohne Erfolg
(ERRC Journals Nr. 3 und 4, 2002).
* Der Journalistin, Balkan-Expertin und
Leiterin des sterreichisch-bosnischen Kulturvereins `Kulturni Centar, Christine von
Kohl, wurde Ende November vergangenen
Jahres in Wien der `Mitteleuropapreis verliehen. Wir gratulieren herzlich!
* Auf Beschluss des Parlaments der Vojvodina wird der Romanes-Nachrichtenservice
und -Verlag `Then gegrndet. `Then wird
ROMANO CENTRO
NEVIMATA
* Zurales loajlam, kana avilo amende ando
RC o Qerim Gara. O frater Karl Helmreich
andja les amende. O Qerim Gara s o
losardo reprezentanto kata `l Akalije ando
Fushe Kosove, vo reprezentiril le Akalijen
ande optina thaj s vi reprezentanto kataj
Akalijeni partija ande Kosova. O Qerimi
Gara mothodja ameng, kaj s but importantno o autimos, kaj krel o frater Karl
Helmreich ande Kosova. O frater Helmreich
na numa gril, te aven le Akalijeng neve
khra thaj kola, vo gril vi pala kodja, te
aven len xamask trjabe kothe kaj trobun.
Ve egzistirin vi aver organizacije, save
autin, te kren pe khra. Le om thaj
Akalije ande Kosova, save aile uvinde,
vunivar den ande khra, numa an bokhale,
k naj len ansa te anen xamasko.
* E Ljiljana Mushija kata o kampo le
naadengo ando uto Orizari/Makedonija
tradja ameng jek lungo lil slikenca thaj
najisardja sa amare eneng, kaj autisarde
le naade omeng. Voj ramol, k i akana
avile but delegacije, te dikhn lengo kampo
thaj dine pei voba te autin. Numa i
akana aimasa feri o RC autisardja. Le
om ando kampo s but grime, k avrjal
kata kampo kren albancur atake pe leng
avo, o xabe s xanc aj le omen naj
ansa, te an-tar ande `k aver them. Po juli
2002 trade reprezentantur kata `l naade
om jek protestosko lil ka o Vuo Komisariato pala naade manua kata UN (UNHCR)
ande `l Skople - numa i akana naj khani
nklisto pa kodja (ERRC Journlas Nr. 3 thaj
4, 2002).
* E raji, Christine von Kohl, lja po gor le
novemberosko 2002, ando Bei o `Mitteleuropapreis. E Christine von Kohl s
urnalistkinja, ekspertkinja pala Balkano
thaj rutni kata Avstrijako-Bosansko kulturako idimos, `Kulturni Centar. O Romano
Centro krel bari gratulacija.
* Le om ando foro Dsseldorf aade pala
ov on pesk protestur, k nas fajda. Kana
teljarde le om, te kren demonstracije, sas
von 700 ene demonstrantur. Von phirde cerhenca than-thanestar, te bi krenas protesto
kontra o progono le
omengo. Po gor aile
numa 40 ene om. Le
njamcosk raj mothon,
k kaa demonstracija sas e maj lungo
demonstracija
ande
historija le njamcoi
(Neue Ruhr Zeitung,
20.12.02).
* La Vojvodinako parlamento andja decizija,
te krdol jek omengo
vjatango serviso thaj
vi jek tampa anavesa
`Then. E tampa `Then, kam del avri jek
do kurkngo urnali. E tiraa kam avel
3.000 kotora. O urnali kam fuladol ande
ntrego Srbija (V.I.P. Daily News Report,
30.12.02).
* O Harri Stojka thaj lei grupa Gitancoer
dja po 30.12.2002 jek koncerto ando lokali
Porgy & Bess ande Vienna. Sas len baro
aplauzo. Vi o Romano Centro krel baro
aplauzo.
* Po 1.12.2002 mulo o raj Dr. W.R. Rishi ande
pesko khr ando foro Chandigarh/Indija. O
Dr. Rishi sas oxtovarde thaj ove brengo
kana mulo. E maj but vrjama pek trajoi,
o Dr. Rishi krdja bui pe omaji sama ande
ntrego ljuma. Vov sas vi astno Prezidento
kata IRU i po gor pesk trajosko. O DR.
Rishi s jek kata `l ene, kaj nkalade o stjago le omengo. E bui kata o Dr. Rishi kam
krel maj dur lesko av, o Verendra Rishi
(Valery Novoselsky, 31.12.2002).
* Ando januari nkrdilo ando foro Tirana
e angluji albanijai omeni Konferencija.
Ando ramo, kata kaa do eseni konferencija, diskutuisarde reprezentantur kata `l
omeng organizacije le ranca kata governo paj aktualno situacija le omani ande
Albanija thaj vi pa drom, sar aj laardol
le omeni situacija kodolasa, te avel le
omen jek politikai reprezentacija. Kaa
Konferencija dije dumo: E OSZE, la Evropako Saveto thaj la Evropai Komisija (Sa e
Roma bulletin, 04.01.03).
* Le UN roden kata `l centralni thaj istoni
ROMANO CENTRO
TERMINE
* Am 8. April 2003 findet in Ni, Serbien und
Montenegro, bereits zum 4. Mal das `Festival of Romanies Children Song statt.
* Am 10. und 11. April 2003 findet in der
Hofburg in Wien das `OSCE Supplementary Human Dimension Meeting on Roma
and Sinti statt.
ROMANO CENTRO
SO S AMENG DRAGO
* La Rumunijako ministeri pala ekonomija,
o Ilie Sirbu dja izjava, kaj kam anzarel
Romeng familjeng pe 5 br phuv, te
fajdin la pe ekonomijai sama. Porezo i
kam poinen (DIVERS news bulletin Nr.32,
18.11.02).
* Le Njamcoi fundacija `Stiftung Wissenschaft und Politik crdel palpale pei studija Die Roma im EU-Erweiterungsprozess:
SO DARAVEL AMEN
* Po aeroporto Otopeni/Bukareti s de kata
jek br jekh pane eneni familija phangli.
Lengo statuso s bi themengo aj le raj
zumaven barja zorasa te anen le omen i
kothe, te len von pale papale la Rumunijak
themesk lila. E familja trajisardja kata `l
br 1990 i ka `l 2002 ando Njamco, kothe
sas la `Duldung. Numa musaj sas te mekl
o Njanco. i maj kamen te aven la Rumunijak manua (ERRC Journal Nr. 3 thaj 4,
2002).
TERMINUR
* Ka `l 8.04.2003 kam nkrdol ando foro
Ni o tarto festivali `Festival of Romanies
Children Song.
* Po 10. thaj 11.04.2003 nkrdol ande
Hofburg/Vienna jek idimos kata OSCE po
anav: `Supplementary Dimension Meeting
on Roma and Sinti.
ROMANO CENTRO
FOTO: J. KOUDELKA
ROMANO CENTRO
Der Prozentsatz
unqualifizierter Lehrer in Romaschulen
ist extrem hoch.
19
uis sa amare
enen, te poinen le
brei lanarina.
O eko arakhn ande
amaro urnalo.
Amen sam jek omaji organizacija
aj musaj te rodas autimos pala vuni
projektur, sar kaj s, po eksemplo, la
kalako autimos thaj kadja maj dur.
aj kras numa lai bui kana savo
poinen pei brei lanarina. Te
na amen poinasa i le raj i autin
amen.
Saveto, informacija, autimos thaj
o urnalo s amare eneng ivja, bi
poinimasko.