Medlemstidning SEKO Post Klubb rsta Sektion 1 & 2

DIN RST
Dec 2014
http://www.scribd.com/dinrost

nr 3

rg. 7

Din rst finns p ntet, ven gamla nummer finns fr nedladdning.

http://www.scribd.com/dinrost

Ordfrande har ordet

Snart har r 2014 gtt till nda och vi gr
in i 2015. Under det r som gtt s har s
mnga som 78 personer flyttat frn rsta
till den nya terminalen i Rosersberg. Vr
frhoppning var dock att f nnu fler
platser dr fr vr personal p rstaterminalen men i r stannade det allts p
78 personer. Det r mnga fler n dessa
78 som vill flytta till Rosersberg och
samtidigt anvnder Rosersberg fortfarande bemanningsfretag, vilket vi inte
tycker r bra. Nr Posten anvnder personal frn bemanningsfretag s frsmras postkvaliteten och det blir dyrare n
om man skulle anvnda erfaren och
kompetent personal frn rsta.
Vi vet nnu inte hur det blir 2015 d
spridningsposten 16-17 ska flyttas till
Rosersberg. P rstaterminalen har vi,
enligt arbetsgivaren, ett verskott p
personal s att vi riskerar en vertalighet
r 2015. Men vi vet inte om fler arbetskamrater d fr mjlighet att f flytta till
Rosersberg. Om de inte fr det, s kommer situationen p rsta att bli vldigt
allvarlig dr mnga riskerar att bli av
med sitt arbete fastn att de har arbetat
mnga r p Posten. Exakt hur mnga
som riskerar att bli uppsagda r det
emellertid fr tidigt att sia om. Det beror
dels p hur mnga som fr flytta till Rosersberg och dels p hur mnga som tar
pension eller fr Futurum. Vi uppmanar
drfr alla vra medlemmar som inte
fick plats p Rosersbergsterminalen att
ska dit p nytt om rsta fr ngra fler
platser dr. Samtidigt vill vi sga till alla
er som inte r med i A-kassan att ni omgende br ska intrde i densamma.
SEKO klubb rsta bt tnkte ta upp frgan om det allvarliga lget p rstaterminalen med SEKO Postens ordfrande
Alf Mellstrm. Dessutom tnker vi trffa
riksdagspolitiker och informera dessa
om den allvarliga situationen. Vi har
svrt att acceptera ett sdant budgetkrav
som Posten har lagt fram centralt. Ansvariga politiker, srskilt ministrarna,
mste ta ansvar fr alla dessa personer
som riskerar att frlora sina jobb. Det
har nu gtt alldeles fr lngt s vi vill se
en snabb frbttring p arbetsmarknaden
och att man stoppar alla ondiga budgetkrav som det statliga fretaget Post Nord
har lagt fram. Vi kommer drfr att uppmana regeringen att ta sitt ansvar och
2

rdda vra jobb.

Ni ska veta att det r med sorg i hjrtat
som jag och mina styrelseledamter
tvingas mta mnga upprrda medlemmar som inte vet hur terminalledningen
tnker infr framtiden nr det gller rsta. Trots att bemanningen redan har
minskat i hg hastighet s informerade
ledningen nyligen att det finns ett budgetkrav att spara 75 miljoner kronor r
2015. S just nu kmpar vi verkligen i
motvind, men p mnga olika stt, mot
nmnda oerhrt hga budgetkrav.

har vi i SEKO lmnat frslag till ledningen att ta tillbaka posten fr omrdet
60-61 till rsta. Fr kommunikationsmssigt har rsta ett bttre lge n
Hallsberg och Posten skulle drfr tjna
p att flytta tillbaka posten med postnummer 60-61 frn Hallsberg till rsta.

Arbetsgivaren beslutade, trots att bde

SEKO och mnga medarbetare p golvet
var emot det, att maskinpassens lngd
skulle ka till 90 minuter fr dem som
arbetar eftermiddag och kvll i UNprocessen p rsta. ST tyckte att man
borde testa arbetsgivarens linje medan
Nsta r kommer det att bli stora frnd- SEKO reserverade sig mot beslutet. Vi
ringar nr det gller utbyte av maskinanser att det inte frmjar arbetstagarnas
parken. Nya maskiner kommer lpande hlsa att frdubbla maskinpassens lngd
att installeras, s tyvrr kommer de kom- och visar vr syn genom att ta in vr remande ren att bli turbulenta med bde servation i detta nummer av Din Rst.
organisationsfrndringar och uppsgArbetsgivaren har ju skrivit en mycket
ningar. Trots att vi genomlidit tv r ful- bra hlsopolicy som vi ocks publicerar i
la med separationer d inte bara mnni- detta nummer och vi tycker att texten,
skor som sagts upp har frsvunnit utan
vilken skrivits under av koncernchefen
vi ocks har tvingats ta farvl av alla
Hkan Ericsson, r mycket bra och borsom antingen gtt i pension och till Fu- de fljas av hela vr koncern.
turum eller som har flyttat till Hallsberg
respektive Rosersberg, s kommer det
Ja allt detta som r p gng nr det gller
allts frmodligen att fortstta p liknan- vr arbetsplats och vr arbetsmilj kan
de stt ven under r 2015. Det vi kan
allts ta olika riktningar men vi hoppas
hoppas p r att s mnga som mjligt
sannerligen att vi kommer att lsa prokan f flja med till Rosersbergstermina- blemen p s stt att s mnga som mjlen eller fr andra bra erbjudanden. Tidi- ligt fr arbeta antingen p rsta eller i
gare var det bestmt att personalen i
Rosersberg och att alla som nskar sluta
Uppsala och Tomteboda fick fretrde
enligt omstllningsavtalet fr gra det
till Rosersberg varefter man skulle fylla samt att den skara som arbetar kvar fr
p med en mindre andel personal frn
en bra arbetsmilj dr hnsyn tas svl
rsta. Dremot skulle rstas personal ha till vad som r bst fr medarbetarnas
rtt till omstllningar, vilket skulle inne- fysiska hlsa som till den psykosociala
bra en stor frdel fr den personal p
miljn p arbetsplatsen.
rsta som ville ta pension eller Futurum.
Men nu har man allts gett fler n man
Med dessa
tidigare lovade frn rsta mjlighet att ord vill
f flytta till Rosersberg.
jag, min
styrelses
Det florerar mnga rykten nr det gller vgnar,
rstaterminalens framtid men n s
nska er
lnge vet vi att vr terminal kommer att alla
fortstta verksamheten nnu ett antal r.
Det sa nmligen Bjrn Olsson, chef fr EN RIKsamtliga terminaler, p ett SEKO-mte. TIGT
Dremot vet man inte hur mnga r det GOD JUL
rr sig om. I dagslget r det omjligt
OCH ETT
fr Rosersberg att ta hand om hela
GOTT
Stockholmsomrdets post liksom Uppsa- NYTT
las post. Verksamheten p vr arbetsR!
plats kommer frmodligen att frndras Mohibul Ezdanikhan
p flera stt. Fr att f mer post till rsta Ordfrande

En utflykt till havsbandet

Ett besk p Strindbergs Kymmend
SEKO klubb rsta gjorde en utflykt till Kymmend den 30 augusti i r och de bda
huvudarrangrerna, Lotta Brunberg och Anita Segander, berttar hr om utflykten. Det blev en
resa ut i naturen till frfattaren August Strindbergs sommarparadis p en i skrgrden.

En lite grmulen lrdagsmorgon den 30 augusti s

tog vi oss ut till Strandvgen och den btplats varifrn bten skulle avg och dr en rad entusiastiska
medarbetare frn rsta vntade p att utflykten
skulle ta sin brjan.

Nr vi steg ombord p bten s stod det ett fat med

lockande och goda smrgsar p ett bord tillsammans med te och kaffe. Ngra skyndade d ut p
dck med sin smrgs och sitt kaffe eller te medan
andra slog sig ner inne i bten. Vi hade nmligen
vldigt gott om plats d vi hyrt hela bten och hade
SEKO klubb rsta har tidigare arrangerat btut- den fr oss sjlva hela dagen.
flykter men eftersom det inte blev ngon btutflykt
alls r 2013 och d det beslutats att detta skulle bli
den sista btutflykten i klubbens regi, s avsattes en
strre summa pengar n tidigare fr att fler medlemmar skulle kunna f ka med.
Vi ville gra en utflykt som skulle fra vra arbetskamrater nrmare varandra och dr vi alla skulle f
se var vr svenske frfattare August Strindberg
skrev en hel del stor litteratur. Samtidigt skulle vi
f se den plats varifrn han hmtade inspiration och
fakta till sin roman Hemsborna.

Gamal och Lotta p bten

Yeter och Zafu p bten p vg ut till Kymmend

Medan alla satt och t och pratade, s for bten ut

genom innerskrgrden samtidigt som vi kunde se
en massa fina hus utmed strnder och i vikar. Efterhand s tittade dessutom solen fram i sm gluggar
p den fortfarande ganska grmulna himlen men
allteftersom bten gled ut mellan arna s sprack
molntcket upp och vi var mnga som tyckte att det
var tur att vi tagit oss upp och ut trots hot om regn
och kyla.

Guiden lotsade oss drefter till den grd dr

Strindberg bodde med sin familj p somrarna
och dr han fick sin inspiration till Hemsborna. Alla stod samlade runt guiden fr att hra
om vilka av alla borna som sttt bild fr romanen Hemsbornas persongalleri.

Hus vid vattnet

Nr vi kommit ut till Kymmend och steg i land s

mttes vi av guiden och vrdinnan frn restaurangen,
vilka bda r bosatta p n. Ngra i vr grupp bestmde sig fr att stanna kvar nere i hamnen medan de
flesta gav sig av int land.

Grden p Kymmend

Redan nr vi gick iland hade molnen brjat

skingras avsevrt och blottade nu alltmer en
klarbl himmel och en sol som vrmde. Detta
medfrde att sommaren kom tillbaka efter relativt kalla augustidagar inne i Stockholm. Och
medan utflyktsdeltagarna njt av den hrliga
sensommardagen, s berttade den kvinnliga
guiden att det faktiskt r s att det oftast r soligt drute.
Alla som var med p rundturen sg ut att trivas i
den lantliga idyllen och vi fljdes s smningom t ver hagmark och p skogsstigar till den
lilla stuga av tr som Strindberg anvnde som
skrivarlya. Nr vi kom fram till denna enkla
byggnad som endast innehll ett skrivbord och
en stol men med ett fnster genom vilket man
hade en utsikt som kan inspirera de flesta mnniskor, s ville alla titta in och mnga fotograferade skrivarlyan.
Shormin gr iland

Nr vi sedan hade tillbringat en hrlig dag p Kymmend med guidning och, som det visade sig, en
mycket god lunchmltid, s hade vi ytterligare fri
tid p n. Mnga promenerade d runt eller tillbringade sin tid p restaurangen fr en l eller annat. Ngon tog ett hrligt bad i det, fr rstiden,
varma och skna vattnet och en person hade tagit
med sin hund Skorpan som var mycket st och som
ocks fick njuta av naturen p n. En annan medlem hade tagit med sina sner som fann sig vl
tillrtta.
S smningom var det emellertid dags fr avgng
och vi samlades d vid bten och kte tillbaka till
Stockholm och kunde ven under terfrden njuta
av sensommarens vrme och den vackra skrgrden
samt de vackra husen utmed strnderna.

Gebre Kebede och andra frsker f en bild av Strind

bergs skrivarlya.

Eftert hade alla tid p egen hand fram till dess att
lunchen skulle serveras och efter en hel del fotografering ute p klipporna, s tog sig deltagarna
ner till den hgrande mltiden p restaurangen
nere i hamnen.

Hus vid Skurusundet i eftermiddagssol

Nr vi framt sextiden p kvllen kom tillbaka till

Nybroviken s klev alla av, njda och glada efter
en, som mnga uttryckte det, fantastisk dag och fr
att citera en av deltagarna s var det d dags att
tervnda till verkligheten.

Anita, Lotta och Gamal ute p klipporna p Kymmend

Anita Segander
Lotta Brunberg

Fretaget blder?
Fretaget blder, PostNord blder,
verkar vara det givna svaret just nu
nr man, ppekar sjlvklara och
rimliga skyldigheter och rttigheter
infr arbetsgivaren. D brjar man
fundera ver varfr, som det verkar,
dessa strateger stter in klmman p
fel stlle och i slutndan kanske
uppfyller devisen: operationen lyckades, patienten dog! Med detta
menar jag att en strategisk och klok
arbetsgivare inser vrdet och lnsamheten i att ha sina anstllda med
sig p resan.

gr ver Europa.
Men retoriken verkar vara hmtad
frn ett sent 1800-tal. Du vet, den
dr fabriksgaren, med en cigarr i
munnen och en fet ln p fickan gr
hem, promenerandes ver sina arbetares vrkande ryggar. Och med
detta menar jag sjlvklart inte vr
egen VD som har en ln p 900.000
kr i mnaden.
Betrffande lgkonjunkturen mste
man fundera ver mekanismerna
bakom den, nr man lser om hur
de stora jttefretagen, som t.ex
IKEA skatteplanerar i lnder som
Jag mste erknna att jag skmdes Luxemburg och p s stt gr
efter att nyligen att varit med p ett svindlande vinster. Och att fretag
frhandlingsmte med flera arbets- ibland flaggar fr frlust, bara fr
givarrepresentanter nrvarande och att de inte nr upp till den frvntadet framgick alldeles tydligt att
de vinsten, trots en till synes god
ngon faktiskt ljg, ngon bluffade. ekonomi. Inte nr upp till sina aktieOch inte var det ngon av SEKOs
gares frvntningar eller fralldel
frtroendevalda! Nja, det var allt- statens. Girigheten r ju en av mnfr tydligt och arbetsgivaren var
niskans ddssynder och den verkar
frsts tvungen att backa. Det som bara vxa i styrelserummen.
gav mig en fadd eftersmak av skamknsla, var insikten hur lgt i tak det Jag tror att det r viktigt fr en artydligen har blivit inom arbetsgivar- betstagarorganisation som SEKO
organisationen och skapat en sdan och ven mig sjlv som arbetsmiljrdsla hos chefer och ledare, s lg ansvarig i styrelsen sektion 1 & 2,
att ngon mste st och frska
att bevaka s att organisationen och
bluffa!
frdelningen p arbetsgolvet blir
rimlig p rstaterminalen i framtiDet var inte trevligt att se hur vissa den. Inget ensamjobb nr det skall
personer, som jag nd haft ett visst vara tv stycken, att man fyller
frtroende fr, pltsligt st med
luckorna och att arbetsledarna jobbyxorna nere och jag tror att, trots
bar med sina listor o.s.v. Det r
allt, mitt naiva hjrta fick sig en
mycket som haltar nu med arbetsgitrn.
varens goda minne. Detta r viktigt
fr att undvika arbetsskador, bde
Javisst, det r sjlvklart att Postsom olyckshndelser och som utsliNord och rstaterminalen pverkas tenhet. Nr det gller lngden p
och verkar i den verklighet som r arbetspass har ju SEKO tagit strid,
nu, med svikande brevvolymer och reserverat sig och kommer att fortkonkurrens p paketsidan. Och att
stta att striden, detta tillsammans
vi verkar i en lgkonjunktur som
med HSO. Allt detta har ju ocks att
6

gra med den psyko-sociala arbetsmiljn som av ledningen verkar

vara satt p undantag. Kort sagt, hur
vi trivs p vr arbetsplats och kommer att trivas i framtiden
Jag lser vad vr nya VD Hkan
Eriksson sger om hlsa och arbetsmilj i PostNords nya koncernpolicy, rrande just detta. Han skriver
bl.a PostNord skall vara en attraktiv och utvecklande arbetsplats med
en sker och god arbetsmilj. Vidare: Tillsammans har vi det gemensamma uppdraget att utveckla
och skra ett gott arbetsklimat som
frmjar hlsa och skapar den goda
arbetsplatsen Vi fr se. Det r
mnga vackra ord. Uttrycket den
goda arbetsplatsen tycker jag mig
hrt mnga gnger frut i tidigare
sammanhang. Hoppas bara att han
aktivt frmedlar sina ord lngre ner
i hierarkin, ser till att dessa efterlevs
och skjuter till pengar som gr det
mjligt. Men visst, vi ger vl honom en chans!
PS. Koncernpolicyn i sin helhet kan
ni lsa p en annan plats i detta
nummer.

I Nov.
Seth Schuwert
Styrelseledamot och arbetsmiljansvarig
i SEKO Sektion 1&2

EU har bestmt att vi 7 mnader om

ret mste lgga oss en timme tidigaden psykosociala arbetsmiljn. Detta re n normalt eftersom vi d har
Sommartid. Sommartid har vi fastn
efter att flera klagoml kommit in
snn lyser vit p taken i Norrland.
ang. arbetsledares attityder och demokratiproblem.
r det ngon som reflekterat ver
Vi i sektionen tycker ocks att det r varfr vi inte har den sjukviktigt att ha ett meningsutbyte med vrd,ldringsvrd eller pensionssyvra medlemmar p arbetsgolvet,
stem som vi hade frr dr folk mdde
bra. Enkelt!!! Man har inte hjt skatvilket vi har hllit levande, med en
ten s det motsvara de 30 miljarder
livaktig dialog, utgivande av meddet kostar att vara med i eu. Tnk vad
lemstidning och flera av vra ledaman kunde gra med dessa pengar i
mter har kontinuerligt infrt bidrag ovannmnda grossesser.
i bde Din Rst och Facktuellt, rrande bl.a den psykosomatiska arVille man ha ngot gjort gick man till
betsmiljn.
den snickare eller mlare man tyckte
Kommande r 2015, kommer ndgjorde ett bra jobb , nu ska det budas
och lgsta pris skall glla. Den dumringen av layouten i maskinhallen,
d.v.s utbytet av maskinpark bli nnu heten kan inte vra politiker gra nmer knnbar, vilket kommer att stl- got t , fr det r bestmt i eu.
la strre krav p oss frtroendevalda
i styrelsen och i skyddsorganisatioVrldens pstdda strsta demokrati
nen. Dr ska vi vara med.
r icke demokratisk. Jag talar om
Amerika. Jag pstr att det aldrig har
Seth Schuwert
funnits ngon Amerikansk president.
Hur d? Jo alla vita hrstammar frn
invandrare. Alla svarta r invandrad
arbetskraft. Kristoffer Columbus
trodde han kommit till Indien och
kallade drfr urbefolkningen fr Indianer. Mej veterligt har aldrig en
indian varit president. Samma frhllande r det i Australien dr de vita r
hrstammande frn avfrda engelska
Vi har just haft val. spekulationerna bovar och deras fngvaktare.
frodas. Det nda man kan vara sker
p r att alla partier inte vill tala med Vi lter i alla fall vra samer ha saett parti.Vad kan man mer vara sker meting och skulle ngon av dem vilja
p ? Jo att vi inte kommer att kunna ansluta sig till ett parti r han eller
pverka politiken p 4 r. Sdan r
hon valbar i den svenska riksdagen.
vr frihet.
Rent teoretiskt kan en samme bli
statsminister i Sverige. Om han vljs
Ngra tror det blir nyval,men det tror till denna profession
inte jag,fr de andra partierna r rdda att ett parti ska vinna p detta.
S ser det ut i verkliga livet. r ven
vra postala chefer valbara.? knapVarfr ska man verhuvudtaget rsta past allts kan vi inte arbeta i en dei ett riksdagsval,frgar sig ngon nr mokrati . Vi borde f rsta p vilka vi
90% beslutas i EU.Vra politiker fr tycker passar bst att skta posten.
bara hamra p sandldeniv, Vi fr
Eller hur.
inte ens bestmma nr vi ska g och
lgga oss om vi ska ha 8 timmars
Eder : Per Gavelius

Arbetsmilj
En allt hrdnande attityd har visats
hos arbetsgivaren under rets gng.
Dels infrandet av lngre kodningspass p 90 min., som arbetsgivaren
genomdrivet med hnvisning till order uppifrn, dels ytterligare maskinpass p 90 min som ett beslut av lokala chefer, med en frklaring gllande intjnande av ledtider och underlttande att gra scheman. Dr
har Seko varit aktiv, hnvisat till en
frsmrad arbetsmilj, i en intensiv
dialog med arbetsgivaren. Detta tillsammans med HO. Dialogen har
frts i ett flertal mten innan frgan
hamnade i samverkan. Tyvrr har
arbetsgivaren drivit igenom sina beslut i slutndan, kort sagt krt ver
oss i arbetstagarorganisationen vilket
vi anser vara ett allvarligt feltnkande av arbetsgivaren. Vi har kraftfullt
protesterat mot frlngningen av arbetspassen bde i videorummet och
p maskinpassen. I det senare fallet
har SEKO har lmnat in en reservation. Vidare upptckte vi med frvning och bestrtning att vr chef och
vra arbetsledare en Mndag i Nov.
frn en dag till en annan, pltsligt
helt hade ndrat rotationsschemat
vid IRM, detta ocks till det smre,
med lngre arbetspass p arbetsamma och tunga stationer. Ocks detta
en tydlig arbetsmiljfrga. Vi hotade
arbetsgivaren med tgrder, d vi
ansg detta vara ett brott mot samverkansavtalet och fick rtt. Rotationsfrndringen drogs tillbaka.
Under ret har styrelsen och so bevakat kontinuerligt bevakat arbetsmiljn p arbetsgolvet, frt fram frgor
och krav p tgrder i mten, i samverkan och i AMU. Styrelsen bildade under vren ocks en arbetsgrupp
som skall diskutera fretagskultur
och ledarskap som hr samman med

Politik r
Underligt

Samtal med Lotta Brunberg,

terminalarbetare och dansproducent.
Lotta tillhr de personer p posten
som delat sin tid p fretaget med ett
annat mer kreativt och utvecklande
jobb, Och mnga r de som forsat
genom Posten AB, numera PostNords vggar med liknande drmmar och ambitioner och som skapat
en mer levande och spnnande arbetsplats. Dansare, konstnrer, musiker, fysiker, forskare, frfattare, poeter........
Mnga brjade jobba inom fretaget
i samband med att de pluggade p
ett eller annat stt. Ngra frverkligade sina ambitioner, hos andra
klingade drmmarna av. Mnga har
stannat kvar under mnga r och
med stigande lder och av naturliga
skl slutat, ngra har dtt, andra har
i hrda tider tvingats bort. Och kvar
blir kanske ett fretag utan luft under vingarna. Kvar blir ett tufft industriarbete utan de skratt, samtal och
mten som fr, trots allt, arbetsklimatet att lyfta och som skapar en bra
arbetsmilj och kvalitetsmedvetna
medarbetare. Och solidaritet med
fretaget.
Vi sitter i pausrummet och pratar om
gamla och nuvarande tider. Tomteboda och rsta.
Och just detta med kvalite r ngonting som Lotta vill framhlla:
Visst var det nrmare till skratt
under de r Posten fortfarande var
helstatligt, sger hon, Absolut hgre
i tak. Och en dynamisk arbetsplats
ocks med s mnga mnniskor frn
jordens alla hrn! Dessutom trffade
jag mannen jag lever med, Magnus,
8

p Tomteboda . Jag r sklart medveten om dagens konkurrensutsatta

fretagsklimat och krympande
marknad och ja, jag mste nog sga
att den roliga tiden var innan bolagiseringen startade och undan fr undan skapade ett mer stressat och tuf-

miljn haltar. Detta i kombination

med att den fysiska belastningen har
kat.
Jag lyssnar p Lotta, antecknar och
tnker att i jakten p pengar tappar
fretaget sina medarbetares goodwill
och frtroende och visst r det vl
s, att tappat frtroende innebr p
sikt tappade inkomster. Och kanske
ocks sina kunder.

Det har varit tufft de sista ren med

varsel och omfrflyttningar av mnniskor. En del har mer eller mindre
ansetts sig tvingade att flytta till Rosersberg d de sttt och vgt p
vertalighetslistan. Andra har kunnat
vlja att g i avtalspension, delpension eller helt enkelt haft ldern inne
fr den riktiga pensionen. Och vi
andra som blir kvar har upplevt och
kommer att f uppleva hur arbetskollegor och mnniskor som vi lrt
fare arbetsgolv. Men det innebar inte knna och uppskatta, frsvinner en
att vi gjorde ett smre jobb! Tvrtefter en och lmnar ett tomrum efter
om. Nufrtiden tycker jag att ledsig. D dessutom arbetsgivaren samningen fr terminalen fuskar s
tidigt passar p att frndra arbetsmycket nr det gller kvalitet och
miljn till det smre, genom ndrade
drmed service fr vra kunder. Vi arbetsscheman, lngre kodningspass
hller helt enkelt inte vad vi lovar!
och ev. lngre maskinpass m.m.,
Eller snarare, tillgger hon, organi- upplever nog mnga hur ytterligare
sationen har slimmats s att den nd- stenar lggs p redan hukande rygvndiga kvaliten inte kan uppfyllas. gar!
Mngder av brev och paket stmplas
inte, brev gr snder i maskinerna,
brev kommer inte fram i tid o.s.v.
Stndig stress gr att vi p golvet
inte fr gra vrt jobb ordentligt och
arbetsgivarens brist p omsorg om
personalen gr att den psykosociala

Lotta som jobbar deltid p IRM, hr

p rstaterminalen, brjade redan
1986 p Tomteboda postterminal,
men hade redan innan hunnit jobba
p posten p sndagarna. Hon pluggade samtidigt, fick en examen som
kulturvetare och brjade jobba som
producent, frst p Teater 3, sedan
hos Zebradans, dr hon fortfarande
r kvar. Samtidigt behll hon sin
deltidstjnst p posten och p den
vgen r det. Hon har ocks under
ett flertal r haft frtroendeuppdrag
som valberedare inom SEKO, sektion 1 o 2, vilket har knts viktigt.
Bertta lite om Zebradans?
Zebradans r en professionell
dansteater som ligger p Sder. Vi
producerar och visar dansfrestllningar fr barn i olika ldrar, oftast
i samarbete med externa dansare
och koreografer, sger Lotta och
fortstter sedan:
Vi visar frstllningar i vra egna
lokaler men bedriver ven uppskande verksamhet hr i Stockholm
och i vriga landet hos t.ex. frskolor. Min uppgift som producent r
att se till att frestllningarna blir en
realitet. Jag hller kontakt med dansare, scenografer, koreografer och
andra berrda, planerar, skter
marknadsfring, sker kulturbidrag,
deltar i olika mssor m.m.
Jag vet, jag har varit dr som skdare vid ett tillflle, tillsammans
med min lilla brorsdotter Sara. Jag
kommer ihg en atmosfr av spnd
frvntan, hga utrop och spontana
skratt bde frn vuxna och barn.
Dans fr barn av professionella utvare mste vara en smal nisch men
viktig kulturverksamhet i vrt p
flera stt kulturfrnekande samhlle. I en vrld som alltjmt premierar
naturvetenskapen och tekniska ls-

ningar hamnar det icke mtbara

oftast i bakvattnet. Och det speciellt
i en lgkonjunktur nd tror jag
inte att ngon av vra politiker, vid
en direkt frga, skulle sga att det
gr att skapa ett samhlle utan olika
former av kultur. En demokrati r
avhngig dess kultur.

Nr vi nu ytterligare 100 r senare

landstiger p n r det familjen
Bergs efterkommande som driver
det lilla kafet samt jordbruket och
btvarvet p n. Eftersom det blev
flickor i familjen berg i slutet av
1800 - talet gifte sig Hjrdis Berg
Med lotssonen Rickard Wahlstrm
som icke alls blev lots. Utan varje
dag tog sig med bt till Dalar dr
Jag frgar sedan vad hon tror om
bilen var parkerad. Med den fortsatden fortsatta postverksamheten?
te han till bangrdsposten Dr han
Jag kan inte sga att jag ser fram tjnstgjorde som postiljon p kupn
emot den fortsatta utvecklingen hr mellan Stockholm och Nssj.
p rsta, svarar hon, jobbet komEn annan Svensk Frfattare och
mer att bli tyngre och tristare, nnu
skald har bebott Kymend i modern
mer industriellt.
tid och det r Werner Aspenstrm
Rent ideologiskt skulle jag nska att som dog 1997 Men hans hustru och
fretaget tergick helt i statlig regi barn bor kvar nnu i denna dag i
Trgrdsstugan som ligger ovanfr
och att man kunde terskapa en
Strindbergs trdgrd.
bttre arbetsplats.
P Strindbergs tid var Carl Larsson
Jag stller en sista frga om hur hon dr och illustrerade Strindbergs
bcker. Stig Dagerman ,en annan
ser p sin ln?
svensk skald beskte ofta Aspen. Lnen ligger vl i paritet med
strms.
andra okvalificerade yrken, sger
Lotta, Jag kan inte sga s mycket Vi blev mycket vl mottagna av faom det.
miljen p Kymend. Vl guidade av
en av familjen . Vi fick en underbart
Vr tid r ver och vi tervnder ut vlsmakande lunch och jag tog mig
p industrigolvet.
en promenad ut ver de vindpinade
tallarnas morner. Jag sttte p nsI Nov. Seth Schuwert
ta generation Wahlstrm Hanna och
Anna tv systrar ,den ena 7 och den
Per p SEKO-resan
andra 8 r som hll p att frbttra
sin fars gamla koja i ett trd. Jag
Vi trffades en grdisig lrdag i
fljde lpningen till :s markering
September mnad vid kajplats 14
fr att med bt ta oss ut till kymen- ver n. Hittade fler bostder som
d. n dr Strindberg tillbringade 7 hyrs ut till hgade stadsbor och ksomrar. Innan han blev portfrbju- rar som var uppodlade och andra
den efter att ha skrivit Hemsborna, med hstar och fr.
med de boende som frebild. De var
s igenknnliga att man kunde sga
att Madam Flod i berttelsen var
Susanna Elisabeth Berg fdd 1814
och dd 1876, Samt att Carlsson var
hennes man, Vrmlnningen Jonas
Eriksson 1837 till 1886. Man ska d
veta att Susanna gde Kymend
samt ett antal ar dr omkring. Familjen har d haft omrdet i nrmare 100 r.

En njd
Resenr.
Eder
Per
Gavelius

Samtal med Danny Pettersson

Sverige r ju ett sekulariserat land

dr bara en liten procent r aktivt
kristna, svarar Danny, nd r
mnga hr existentiellt skande.
Samtidigt har vi nya befolkningsgrupper dr religionen har en annan
mten och information o.s.v. men p betydelse. Jag tycker att kyrkan har
ngot stt ganska motspnstigt. En tagit p sig en alltfr passiv roll.
klar och tydlig information redan
Svenska kyrkan skulle behva st
frn brjan hade varit p plats och
upp ven fr sina gamla texter, detta
kunnat motverka mngen ryktesutan sga sig ga den enda sanspridning p golvet. Dessutom und- ningen
rar jag ver I vilka mrka, oknda
rum vra hgre chefer gmt sig un- Jag ber honom bertta lite om sitt
der den hr tiden. Man lmpar ver liv:
Jag brjade p Tomteboda 1986,
sger han. Jag tror, jag tillhrde till
det gng som flyttade hit sist till rsta. Jag jobbade heltid natt frut.
Man kan sga att det sammantaget
har blivit en Herrans massa ntter i
Posten regi. Nu sedan ett r tillbaka
tillhr jag heltid eftermiddag, vilket
knns bra. Nattarbete krver sin tribun. Under resans gng brjade jag
plugga teologi, fr att bli prst, men
har tagit en time-out d studierna
sammantaget med nattjobbet, blev
fr pfrestande. Jag hll p att g in
i vggen.
Han tar en konstpaus, stryker sig
hastigt med handen ver det mrka
och vlansade helskgg han alltid
br och fortstter:

terminalarbetare med kristen livssyn.

- Det smrtar mig som mnniska
men i synnerhet kanske som troende
kristen, sger Danny, hur klimatet
p arbetsgolvet delvis har frndrats, nr jag frgar honom hur han
upplever den omstllning p rstaterminalen vi alla gr igenom.
-- Hur konflikter och irritation
mellan mnniskor har kat, fortstter han sedan, Och jag frstr mycket vl bakomliggande orsaker. Hur
mnniskor knner sig vilsna och
verkrda och istllet fr att kanalisera det p en arbetsgivare som ltt
upplevs som en anonym fiende, tar
ut det p varandra istllet. Jag ser
det som ett uttryck fr maktlshet.
Det r frmodligen djupt arkaiskt
men tar inte fram den bsta sidan
hos oss mnniskor.
Danny som ofta har en varm ton och
en ltt humoristisk input i sina samtal ser pltsligt allvarlig ut. Vi sitter
och pratar om situationen p arbetsplatsen i sorteringens pausrum. Jag
hade tidigare bett om en intervju.
Och det kanske passar arbetsgivaren, tnker jag. Det r ltt att bli cynisk. Det kanske avleder fokus frn
arbetsgivaren och den krishantering
som ett stort och modern fretag,
tillika statligt fortfarande, br ha och
ska ha infr s stora nedskrningar
som p rsta brevterminal. Det r
kanske bra. Det kostar annars pengar. Fr krishanteringen har ju varit
ganska frsumbar och ovrdig ett s
stort fretag. Det rcker inte att ppna ett framtidsrum och sga att vi
fortfarande ska bli vrldens bsta
postfretag Det kan ltt upplevas
som lite hnfullt. Ja, det har varit
10

ansvaret p vra arbetsledare, som

eventuellt inte har den rtta kompetensen, som r alltfr stressade eller
rdda fr att hamna i ond hgre
upp. En del av detta har SEKO ftt
skta, som sannerligen kmpat i
motvind.
Jag upplever det som om vi p
golvet, har gtt frn att vara en tillgng till att bli en belastning
sger Danny.
-Jag r nyfiken p hans kristna engagemang och frgar hur han ser p
kyrkans roll i det svenska samhllet?

 Jag trffade ocks kvinnan i mitt

liv p Posten, Kvinnan som jag lever
och bor tillsammans med. Hon jobbade hr men har slutat. Jag har vidare ett frtroendeuppdrag som kyrkvrd vrd i Tby kyrka. En kyrkvrd
r behjlplig vid gudstjnster och
nattvard, lser ur episteltext och ur
gamla testamentet, hlsar vlkommen, fungerar som vrd m.m. Det r
ett stt att hela tiden frdjupa mitt
frhllande till Gud, att fra en dialog. Nr det gller postarbetet s
minns jag tiden med datatruckar p
Tomteboda som kanske den roligaste
och intressantaste perioden.. Jag var
delvis ansvarig fr deras frd genom
natten. De fungerade utmrkt. Problemet var att det hela tiden fanns
ngonting i vgen, emballage, interirer eller postarbetare. Dom skulle
ha behvt en mer utblst funktionell hall
Ja, jag minns mycket vl truckarna.

Dom kom farande dr, ltt surrealistiska Hur dom stannade sjlvmant
ngra meter framfr nr man kom i
vgen. Och gjorde p den tiden Tomteboda till Europas modernaste terminal, innan man tyckte en dag att
jobbet gick fr lngsamt. Dom skrotades och ersattes med slpandes levande axlar. Nr det gller arbetsmiljn s satsade posten p den tiden
faktiskt tskilliga miljoner p bttre
arbetsfrhllande: p truckar och p
sckbanor bl.a. Visst kptes dessa in
fr att vara lnsamma men ocks
med tanke p just miljn. I dagens
affrsdrivna, hetsande fretag har det
lustigt nog blivit smre, p flera stt
blivit ett omodernare fretag.
Ngra drmmar, Danny?
Ja, kanske, Danny ler lite, Det
skulle mjligen vara att p sikt sluta
p posten och flytta till Sandviken,
dr vi har ett hus.

Mina tankar gr till Lars Gullin, barytonsaxofonisten. En av Sveriges,

p 1900-talet, stora jazzmusiker, ocks internationellt. Hans strsta hit,
som han ocks skrev sjlv, hette just
Dannys dream och var tillgnad
hans son. Men det var en parantes.
Nu tillbaka till verkligheten. Jag frgar till sist om han r njd med sin
ln?
Ju ldre jag blir desto oviktigare
blir pengar. Det har kanske med min
tro att gra, jag har blivit en dlig
materialist. Men den ligger vl i linje
med andra okvalificerade arbeten.
Svarar Danny och frsvinner ut i
riktning mot produktionshallen
Jag plockar ihop mina papper. Intervjutiden r ute och vi har ngra timmar kvar innan vi fr g hem.
I nov. Seth Schuwert

Julfirande i Eritrea
Mnga mnniskor frn olika lnder som fljer den Julianska
kalendern firar jul den 25 december eller som i Sverige dr
man firar julafton den 24 december. Andra lnder som fljer
den Gregorianska kalendern, som Eritrea, firar jul den sjunde
januari.
Julgranar eller utbyte av presenter var ursprungligen inte ngonting man gjorde p julen i Eritrea. Istllet gr mnniskor
p julmorgonen till den ortodoxa och Geez katolska kyrkan
fr gudstjnst. Dr lyssnar dem p lsningar av bibelverser
och lyssnar p snger som sjungs av prsterna i gammal
Geez som r ett utdtt sprk frn vilka de moderna sprken i
Eritrea och Etiopien hrstammar ifrn. Senare efter bnerna
samlas familjerna hemma fr att njuta av en god mltid bestende bland annat av Injera, som r ett tunt, platt surt brd som fretrdesvis r gjort p taff mjl(en speciell sorts
spannml) och en kttgryta som heter Zgni samt olika typer av lokala drycker som den hemmagjorda len, Swa.
Flera dagar innan jul r det mycket folk p marknaderna i staden. Alla r ute efter att kpa och slja en massa saker
ssom dekorationer, mat och klder infr hgtiden. Frutom detta r det ocks vanligt att kpa ett djur ssom fr,
get, ko eller hna (de flesta fredrar get, men vissa hvdar att fr r bde billigare och ger mer ktt) som senare
slaktas som ett tecken p offer. En srskild Eritreansk sed som kallas Guzzi, r nr en grupp familjer gr ihop och
tillsammans kper en ko, slaktar den och delar p kttet. Det kanske r fr dyrt eller fr mdosam uppgift att kpa
och bra hem en hel ko, drfr r det rimligt att bilda en grupp och dela p en ko s att alla fr mjligheten att
lyckligt fira julen.
God Jul & Gott nytt r nskar Zafy Beyene
11

Reservation
avseende beslut om arbetsvariation
SEKO Klubb rsta sektion 1 & 2 reserverar sig mot beslutet om en arbetsvariation dr maskinpassens
lngd kommer att uppg till 90 minuter. Reservationen grundas p svl fysiska som psykosociala skl.
Grund:
Med anledning av ett tidigare postcentralt beslut om att frlnga samtliga videokodningspass p brevterminalerna i Sverige till 90 minuter, s har arbetsgivaren sett sig tvingad att frndra arbetsvariationen fr den
personal som arbetar eftermiddag och kvll i UN-processen p rsta brevterminal.
Frst s angav arbetsgivaren att inga maskinpass skulle frlngas p grund av de frlngda videokodningspassen men kom drefter nd med ett frslag om att frlnga ven maskinpassens lngd till att bli 90 minuter fr att dessa skulle g att samordna med kodningspassen.
SEKO tyckte av nedan angivna skl inte att ven maskinpassen skulle frlngas och arbetsgivaren har p
SEKO:s anmodan tagit sig att ta fram ett frslag p maskinpass om 45 minuter eftersom det gr att frena
med lngden p nmnda kodningspass. Ngot sdant frslag har dock inte tagits fram trots att arbetsgivarens representanter sa att detta var mjligt.
Skl:
SEKO anser att redan de frlngda videokodningspassen kommer att medfra en kad risk fr ohlsa med
bde sjukdom och arbetsskador som fljd. Om man dessutom frlnger maskinpassen kommer detta att
medfra ytterligare sdana hlsorisker svl nr det gller den fysiska som den psykosociala arbetsmiljn.
Det rr sig om ensidiga arbetsuppgifter dr medarbetarna anvnder samma muskelgrupper under en alltfr
lng tid, vilket kan medfra skador som kan leda till kronisk sjukdom. Likas kan ensidiga arbetsuppgifter
medfra en smre psykosocial milj dr mnga har vittnat om att en arbetsvariation som uppgr till maximalt 45 minuter gr att det ven psykiskt knns lttare att utfra arbetsuppgifterna. Slutligen innebr det
nya arbetsvariationsschemat att en del medarbetare som brukar arbeta ihop inte lngre fr arbeta tillsammans d nu endast personer med samma eller likartad anstllningsprocent fr arbeta ihop.
Med anledning av det ovan sagda reserverar vi oss slunda mot arbetsgivarens beslut.

Styrelsen fr SEKO klubb rsta sektion 1 & 2

Mohibul Ezdani Khan ordfrande

12

13

Politikerdebatt, frelsning, facklig information,

trubadur och indisk dans
p
sektionens medlemsmte den 6 september

Mnga politikermten avlste varandra bde infr EU-valet i maj och infr de allmnna valen i september men trots
detta tyckte sektionen att det kunde vara bra med en politikerdebatt p hstmtet. Detta kom att innebra dels att vi
fick frlgga mtet lite tidigare n vanligt, nmligen redan innan sommaren vergtt i hst och dels att mtet kom
att bli helt spckat d vi ville ha med ven andra inslag.
Sektionsordfranden Mohibul Ezdanikhan ledde politikerdebatten dr svl postfrgor som arbetsrtt liksom frgor
av mer allmn art diskuterades. Vidare fick vi lyssna p en intressant frelsning av KG Wanngrd frn LO liksom
p facklig information.
Det serverades mycket goda smrgsar med olika plgg under pausen liksom frukt och vatten och under mtet deltog alla dessutom i ett lotteri dr mnga blev lyckliga vinnare till presentkort p hlns.
Drefter fljde musik och sng av trubaduren Jan Hammarlund samt indisk dans dr vr medarbetare Laila Habibs
bda dttrar Sabrin och Ariba kldda i vackra drkter dansade till medryckande musik. Dessa ungdomars dans blev
ett uppskattat inslag som fick stora applder och Jan Hammarlunds snger och texter lockade bde till eftertanke och
till skratt.
Nr Jan Hammarlunds stmma klingat ut s var det dags fr alla som inte hunnit frta sig p de goda mackorna att
vandra vidare i Gamla Stan, ett stenkast bort till restaurang Lilla Karachi. Dr stod borden dukade fr att medlemmarna skulle f en god middag och en mjlighet att f umgs ytterligare en stund.
Red.

14

15

Julrim
Grytorna koka. gonen tindra p barnen
och frhoppningsvis lyser snn vit p taken.
Tomten kommer ej naken, utan har scken full
med klappar frjd och juleljus , inget barn fr gra bus.
Mor i huset bakar , Far julgransljus skakar
S att allt i granen kommer upp.
Glm ej julens allvar. Jesus fds i dag
Uti en krubba i Betlehem.
Vi firar detta med att tnka p varandra
Giva klappar och ta gott
God Jul till er alla
Tomten Per Gavelius

16

17

Otrygg anstllning
en oangenm verklighet
Din Rst trffade Sofia Faruque ute i produktionen och frgade om hon ville stlla upp fr en intervju. Hon
tackade ja men undrade varfr just hon skulle intervjuas. Efter en, fr henne, godtagbar frklaring, s var
hon njd och fljde med till expeditionen. Sufia som tidigare var fast anstlld har sedan hon blev uppsagd
ftt fortstta arbeta p terminalen men d inte lngre som fast anstlld.

Namn: Sofia Faruque

Nuvarande arbetsplats: IRM, kvll
Bor: Hgdalen
Familj: Make, tv dttrar och en son
Utbildning: 12 r; 10 r i grundskola och tv
r p gymnasium i Bangladesh
DR: Varfr brjade du p Posten?
SF: Jag var arbetsls och skte d jobb p Posten. Sedan
fick jag arbeta i nstan 7 r innan jag blev fast anstlld
p 55 %. Nr jag sedan blev uppsagd p.g.a. arbetsbrist
s fick jag direkt arbete igen. D blev jag anstlld som
flexare med nnu lgre anstllningsomfattning, vilket
knns helt fel eftersom arbetsgivaren klart och tydligt
har visat att vi alla behvs p terminalen. Jag tycker att
det r mycket dligt att Posten anvnder sig av olika
typer av anstllningsformer fr att undvika att behva
ge mnniskor en tillsvidareanstllning.

DR: Vad tycker du om stdningen p terminalen?

SF: Jag tycker att det emellant r fr smutsigt i pausrummet men i vrigt s tycker jag att stdningen fungerar bra.
DR: Vad anser du om att behva anvnda skyddsskor p jobbet?
SF: Jag tycker att det r bortkastade pengar eftersom vi
arbetar p IRM och inte har ngon truckkrning i omrdet.

DR: Vad tycker du om flexavtalet?

SF: Jag tycker inte alls att den anstllningsformen r bra
eftersom man jobbar s f timmar, nu 40 timmar per
mnad. Arbetsgivaren borde istllet anstlla oss p lngre vikariat med hgre anstllningsprocent. Posten r
trots allt fortfarande ett statligt bolag och staten har ett
ansvar att se hur frndringarna inom Posten pverkar
de anstllda. Hur ska jag som r en invandrarkvinna i 50
-rsldern och hamnar i arbetslshet kunna klara min
ekonomi i framtiden? Dessa problem p arbetsmarknaden r ngot som jag hoppas att den nya regeringen ska
uppmrksamma.
Dessutom har mnga arbetskamrater ftt besvr som
orsakats av skyddsskorna.
DR: Om du fr en fast anstllning p Posten igen
skulle du d vilja fortstta arbeta dr?
SF: Sjlvklart eftersom jag trivs jttebra p terminalen!
Vid min lder och med min bakgrund har jag inte en
chans att f ngot annat jobb. Jag skulle drfr bli jtteglad om jag fick tillbaka mitt jobb.

DR: Vad tycker du om det nya golvet p terminalen?

SF: Jag arbetar inte dr vi har ftt det nya golvet men de
som gr det tycker mycket bra om det. De tycker bde
att det r bekvmt och att det r fint att titta p.

DR: Rstade du i valet i september?

SF: Vi r fem rstberttigade i vr familj och allihop
rstade fr att f till stnd en frndring bde i samhlDR: Vad tycker du om Posten som arbetsgivare?
SF: Jag tycker att Posten r en bra arbetsgivare om jag let och p arbetsmarknaden. S nu hoppas vi alla verklijmfr med de andra arbetsplatserna som jag har jobbat gen att den nya regeringen visar att de rdgrna r bst!
p.
Red.
18

Septembervalet, marsvalet och alla vi andra

Vi hade val i september
mnad. Hur blev det valresulta-

Valresultatet medfrde en
bra sak, nmligen att Alliansen

r bagateller.

tet? Det vet vi alla. Ingen vann septembervalet. Det var bara SD som
var valets segrare. Varfr fick Sverigedemokraterna s mnga rster?
Personligen tror jag att det finns ett
missnje med politiken och att det
kan ta sig uttryck i att fler vljer ett
sdant parti som Sverigedemokraterna. De fick otroligt mnga rster den
hr gngen. Och den borgerliga alliansens strsta
parti, Moderaterna, gjorde sitt
smsta val hittills.

frlorade makten. Men den gldjen

blev inte lngvarig. De rdgrnas
budget som S presenterade gick inte
igenom i riksdagen eftersom SD rstade fr Alliansens budget. Jag tror
att det var Alliansen som uppmuntrade SD att rsta fr deras budget.
Det var ett smutsigt spel frn de borgerliga partiernas sida. De r maktgalna och vill ha makt till vilket pris
som helst. Men Stefan Lven gjorde
en bra sak och det var att sga att de
kommer att utlysa nyval. Det var
modigt gjort av honom. Med detta
visade bde Lven och Fridolin upp
ett rakryggat politiskt ledarskap.

Vi r inte gammalmodiga!

Mnga blev verraskade

av valresultatet. Men inte jag och
mina kamrater som aktivt deltog i
valrrelsen.
Man hr verallt att sossarna skulle
ha frlorat valet p.g.a. Stefan Lven.
Den borgerliga massmedia som vi
har i det hr landet spred en s
opolitisk information om honom.
T.ex. s skrev de att han inte kan
prata, att han inte har ngon hgskoleutbildning och att man inte kan lita
p honom samt en massa andra
dumheter som inte hade ngonting
att gra med valet eller med politik.
Jag har hrt och sett alla debatter dr
Jonas Sjstedt och Stefan Lven
deltog. De var bra men lite frsiktiga
nr det gllde de ideologiska frgorna ssom vlfrdens betydelse fr ett
demokratiskt samhlle och varfr
man ska ha en vlfrd utan vinst. Jag
och mnga av mina arbetarkompisar
tycker att de rdgrna inte tog upp
ngonting fr att locka de svaga i
samhllet. De som drabbats av de
borgerligas omnskliga politik ville
ha ett klart och tydligt alternativ, de
ville hra orden rttvisa, solidaritet,
arbetarklassen och jmlikhet. Men
alla dessa ord saknades i hela
valrrelsen.

Nu kommer ett nyval att

utlysas och detta val kommer att hllas den 22 mars 2015. Drfr har vi
ftt ett par mnader p oss att frklara fr svenska folket om Alliansen
och om SD:s arbetarfientliga politik.
Vi ska prata om vra unga som r
arbetslsa och bostadslsa. Vi kommer att diskutera ensamstende
mammors och pappors situation i
vrt samhlle. Vi mste ta upp frgan om pensionrernas sociala och
ekonomiska situation och vi ska prata om LAS.

Vi som pratar om rttvisepolitik och

om fasta anstllningar kallas
"gammalmodiga" av bde borgerliga
journalister och politiker. Lt dem
kalla oss vad de vill! Vi vet att vr
politik r ny och hlsosam fr hela
samhllet. Sossarna och Vnstern
mste prata hgt och tydligt om rttvisa fr rttvisa kan aldrig vara ngot gammalt utan mste hela tiden
terervras. S kan man vinna valet.
Det r vi som ska rsta och d mste
politikerna lyssna och prata om vra
problem och om det som angr oss.

Du som hller Din Rst

i handen borde veta att vanliga
mnniskor kommer att f det nnu
svrare om Alliansen vinner mars
mnads val. D ska DU och Jag inte
bara sitta och vnta p bttre tider.
Bttre tider kommer aldrig av sig
sjlva. Man ska kmpa fr dem som
man gjorde frr i tiden. Nu gller det
att g till vallokalen och rsta i det
kommande valet.

Vi ska bertta fr allmnheten DIN RST R VIKTIG

om hur Alliansen legalt har rnat
oss. De tog pengar frn oss fattiga
och gav till dem som redan har
mycket. Alla dessa frgor har att
gra med en ideologi. Med ideologi
menar jag hur man vill frdela tillgngarna och vi efterstrvar en rttvis frdelning av den rikedom som
vrt lilla Sverige har. Vill man vinna
marsvalet s ska man redan nu brja
prata om arbetarrrelsens vrderingar. Detta r det bsta receptet fr
dem som vill vinna valet och bygga
ett mer rttvist samhlle. Allt annat

FR ATT VI SKA KUNNA

BYGGA ETT MER
RTTVIST SAMHLLE!
Men frst ska vi ha roligt under julhelgen.
GOD JUL OCH GOTT NYTT R
TILL ER ALLA!
Masood Punjabi
19

Avgift
Betald
Porto betalt
Taxe perque

God Jul och Gott nytt r nskar

Sektion 1 & 2 alla medlemmar
http://www.scribd.com/dinrost

Din rst finns p ntet, ven gamla nummer finns fr nedladdning.

DIN RST

http://www.scribd.com/dinrost

SEKO POST SEKTION 1-2 RSTA, 120 00 rsta postterminal. Tel 0104365394
Redaktionen: Mohibul Ezdani Khan, Peter Landberg, Anta Segander och Seth Schuwert