Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv - 2013

Rysslands konventionella militra frmga har kat och bedms fortstta

att ka under den kommande tiorsperioden. Strre frsvarsutgifter och
kad materielanskaffning kommer att innebra att frbanden blir mer
vade och bttre utrustade och bevpnade.
Reformeringen av de Vpnade Styrkorna verkar g in i en lugnare fas efter
ngra r av omstllning, omstrukturering och infrande av nya koncept.
Under de nrmaste ren kommer undervisningsplanen fr den militra
utbildningen och vningsverksamheten genomg ytterligare frndringar,
vningarna kommer att inkludera nya element och finjusteringar av organisationen kommer att ske.
I ett kortare perspektiv kommer Ryssland inte att ndra mlet att ha en
miljon man i de Vpnade Styrkorna. I ett lngre perspektiv kommer dock
demografiska och ekonomiska realiteter tvinga Frsvarsministeriet att
revidera personalfrsrjningsplanen.
Storleken p Rysslands frsvarsbudget kommer troligen att vara mellan
3,5 och 4 procent av BNP och det finns i dagslget en politisk vilja att
behlla denna niv. Mnga frsvarsindustrifretag r dock ineffektiva och
kommer fortsatt att ha problem med att leverera den moderna materiel
som de Vpnade Styrkorna efterfrgar.

Jakob Hedenskog och Carolina Vendil Pallin (red.)

Trots de mnga utmaningar som terstr kommer Ryssland att ka sin

militra frmga i termer av beredskap, styrkeprojicering och uthllighet och frbttrad ledning i takt med att ny teknologi anvnds, materiel
anskaffas och personalen vas i kad utstrckning.

Denna rapport, liksom vriga FOI-publikationer inom Rysslandsprojektet,

nns tillgnglig i PDF-format p projektets hemsida www.foi.se/ryssland

Rysk militr frmga i ett

tiorsperspektiv - 2013

Jakob Hedenskog och Carolina Vendil Pallin (red.)

FOI-R--3733--SE
ISSN 1650-1942

www.foi.se

December 2013

Jakob Hedenskog och Carolina Vendil Pallin (red.)

Rysk militr frmga i ett

tiorsperspektiv 2013

FOI-R--3733--SE

Titel

Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv 2013

Title

Russian Military Capability in a Ten-Year

Perspective - 2013

Rapportnr/Report no

FOI-R--3733--SE

Mnad/Month

December

Utgivningsr/Year

2013

Antal sidor/Pages

158 p

ISSN

1650-1942

Kund/Customer

Frsvarsdepartementet

Projektnr/Project no

A11301

Godknd av/Approved by

Maria Lignell Jakobsson

Ansvarig avdelning

Frsvarsanalys

Omslagsbild: En rysk stridsvagn kr nra Bajkalsjn i Ryssland, 17 juli 2013, AP Photo/ RIA Novosti,
Aleksej Nikolskij, Presidential Press Service, TT Nyhetsbyrn.

Detta verk r skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrtt till litterra och konstnrliga verk.
All form av kopiering, versttning eller bearbetning utan medgivande r frbjuden.
This work is protected under the Act on Copyright in Literary and Artistic Works (SFS 1960:729).
Any form of reproduction, translation or modification without permission is prohibited.

FOI-R--3733--SE

Sammanfattning
Rysslands konventionella militra frmga har kat och bedms fortstta att
ka under den kommande tiorsperioden. Strre frsvarsutgifter och kad
materielanskaffning kommer att innebra att frbanden blir mer vade och
bttre utrustade och bevpnade.
Reformeringen av de Vpnade Styrkorna verkar g in i en lugnare fas efter ngra
r av omstllning, omstrukturering och infrande av nya koncept. Under de
nrmaste ren kommer undervisningsplanen fr den militra utbildningen och
vningsverksamheten genomg ytterligare frndringar, vningarna kommer
att inkludera nya element och finjusteringar av organisationen kommer att ske.
I ett kortare perspektiv kommer Ryssland inte att ndra mlet att ha en
miljon man i de Vpnade Styrkorna. I ett lngre perspektiv kommer dock
demografiska och ekonomiska realiteter att tvinga Frsvarsministeriet att
revidera personalfrsrjningsplanen.
Storleken p Rysslands frsvarsbudget kommer troligen att vara mellan 3,5 och
4 procent av BNP och det finns i dagslget en politisk vilja att behlla denna
niv. Mnga frsvarsindustrifretag r dock ineffektiva och kommer fortsatt att
ha problem med att leverera den moderna materiel som de Vpnade Styrkorna
efterfrgar.
Trots de mnga utmaningar som terstr kommer Ryssland att ka sin militra
frmga i termer av beredskap, styrkeprojicering och uthllighet och frbttrad
ledning i takt med att ny teknologi anvnds, materiel anskaffas och personalen
vas i kad utstrckning.
Nyckelord: Ryssland, militr frmga, Vpnade Styrkorna, personal, materiel,
vning, flygvapen, luftfrsvar, marinstridskrafter, markstridskrafter, krnvapen,
upphandling, strategisk riktning, mobilitet, beredskap, skerhetspolitik,
strategi, doktrin, koncept, frsvarspolitik, Putin, Sjojgu, Serdjukov, ekonomi,
frsvarsutgifter, frsvarsbudget, statliga bevpningsprogrammet, statliga
frsvarsordern, korruption, frsvarsindustri, FoU

FOI-R--3733--SE

Abstract
Russian conventional capability has increased and will continue to do so during
the coming ten-year period. Increased spending on defence and especially on
procurement will mean that units are better trained and better equipped.
Russias military reform appears to enter a phase of consolidation after a couple
of years of upheaval, restructuring, downsizing and the introduction of new
concepts. During the next few years the curricula for military education and
training will undergo further change, exercises will include new elements and
more fine-tuning of the organisation will take place.
In a short-term perspective, Russia will probably not change its nominal goal
of 1 million men in the Armed Forces. In a ten-year perspective, however,
demographic and economic realities will probably force the MoD to revise its
personnel plans downwards.
The future defence budgets share of GDP will probably stay between 3.5 and
4 per cent and there is currently a political will to keep it at this level. Many
defence industry companies are, however, inefficient and will continue to have
problems when it comes to delivering the modern weapons that the Armed
Forces are demanding. Russia will nevertheless gradually increase its military
capability in terms of readiness level, force projection and sustainability. Russia
will also continue to develop command and control and gradually procure more
modern weapons and equipment.
Key words: Russia, military capability, Armed Forces, personnel, equipment,
exercise, air force, air defence, naval forces, ground forces, nuclear weapons,
procurement, strategic direction, mobility, readiness, security policy, strategy,
doctrine, concept, defence politics, Putin, Shoigu, Serdiukov, economy, defence
spending, defence budget, state armament programme, state defence order,
corruption, defence industry, R&D

FOI-R--3733--SE

Frord
Rysslandsprogrammet (Rysk utrikes-, frsvars- och skerhetspolitik, RUFS) och
dess fregngare vid Totalfrsvarets forskningsinstitut (FOI) ger regelbundet ut
bedmningar av rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv. Denna studie r den
sjunde sedan den frsta kom ut 1999.
Tv aspekter gr det hr rets bedmande annorlunda jmfrt med tidigare.
Fr det frsta nskade Frsvarsdepartementet 2012 att studien skulle utkomma
redan 2013, mindre n tv r efter den frra bedmningen. Fr att stadkomma
detta har studien strmlinjeformats och mer fokus har getts mnen som r
mest signifikanta fr Rysslands militra frmgeutveckling. Det har inte varit
mjligt att passa in kapitlena om utrikespolitik, inrikespolitik, rysk ekonomisk
utveckling och energistrategi som frekommit i tidigare utgvor. Dessa temata
tcks istllet in i andra rapporter och artiklar i RUFS produktion. Istllet
har andra kapitel om frsvarspolitik samt skerhetspolitik och militrstrategi
tillkommit.
Fr det andra har strmlinjeformandet av rapporten lett till att RUFS kat
anstrngningarna avseende rapportens metodologiska tillvgagngsstt. En
referensgrupp bildades av experter p militra frgor frn FOI, Hgkvarteret
och Frsvarshgskolan. Under hsten 2012 genomfrdes tv seminarier inom
ramen fr referensgruppen p temat militr frmga och hur man skall bedma
det i ett tiorsperspektiv.
Krngruppen av forskare har besttt av 11 forskare representerande olika
discipliner som statsvetenskap, nationalekonomi, historia, journalistik och
militrvetenskap. Alla experterna r seniora analytiker med erfarenhet av
analys om Ryssland och militra frhllanden och nstan alla talar ryska.
Huvudfrfattarna fr respektive kapitel r: Jakob Hedenskog och Fredrik
Westerlund (Kapitel 1: Inledning), Mrta Carlsson, Johan Norberg och Fredrik
Westerlund (Kapitel 2), Gudrun Persson (Kapitel 3), Per Enerud (Kapitel 4),
Susanne Oxenstierna (Kapitel 5), Tomas Malmlf, Roger Roffey och Carolina
Vendil Pallin (Kapitel 6) och Carolina Vendil Pallin (Kapitel 7: Slutsatser).
Fredrik Westerlund bidrog till Kapitel 3 om krnvapen och robotfrsvarsfrgor
och sammanstllde tabellerna till Kapitel 6. Bengt-Gran Bergstrand bidrog
med statistiskt underlag och grafer till rapporten. Per Wikstrm vid FOI:s
avdelning fr CBRN-skydd och skerhet i Ume, tillhandahll gruppen med
kartor.
En rad personer har bidragit med sin kunskap och expertis till gagn fr denna
studie. Frst och frmst skulle vi vilja tacka vra fyra granskare: Professor Julian
Cooper, Birminghams universitet, som lste och kommenterade bde p frstaoch andrautkasten av rapporten; Bettina Renz, Nottinghams universitet; Hanna
Smith, Alexanderinstitutet och Helsingfors universitet; och Keir Giles, Conflict
Studies Research Centre, Storbritannien, som alla lste och kommenterade
andrautkastet.
5

FOI-R--3733--SE

Vi r ocks mycket tacksamma till Sveriges ambassadr i Moskva, H.E. Veronika

Bard Bringus, och hennes ambassadpersonal, som var mycket genersa med sin
tid och expertis vid vrt besk i juni 2013. Ett srskilt tack till frsvarsattach,
kapten (marin) Hkan C. Andersson, som organiserade besksprogrammet och
beledsagade oss vid flera av besken i Moskva.
Ett srskilt tack till direktr Ruslan Puchov, stllfretrdande direktr
Konstantin Makienko och deras personal vid Centre for Analysis of Strategies and
Technologies (CAST), som generst delade sin expertis med oss och organiserade
flera besk under vr vistelse i Moskva. Ett srskilt tack ocks till Per Wikstrm
fr rapportens kartor, till Eve Johansson, som sprkgranskade och redigerade
alla texter i den engelska versionen, till Sanna Aronsson, som gjorde layouten
av rapporten och till Ebba Lundin, som gav gruppen administrativt std under
hela arbetsprocessen. Vi skickar ocks ett kollektivt tack till Referensgruppen.
Stockholm, december 2013
Jakob Hedenskog, forskningsledare och programledare i RUFS

FOI-R--3733--SE

Frkortningar1
Anm.
BNP
C4ISR

Bruttonationalprodukt
Lednings- och underrttelsesystem

CAST
CPI
CSTO

Kollektiva skerhetsavtalsorganisationen

EU

Europeiska Unionen

FN

Frenta Nationerna

FOI

Totalfrsvarets forskningsinstitut

FoU

Forskning och utveckling

FSB

Federala skerhetstjnsten

Ry. Federalnaja sluzjba bezopasnosti

FSO

Federala skyddstjnsten

Ry. Federalnaja sluzjba ochrana

FTsP

Federala mlprogram

Ry. federalnye tselevye programmy

FU

Frsvarsutgifter

GOZ

Statliga frsvarsbestllningen

Ry. Gosudarstvennyj oboronnyj zakaz

GVP

Statliga bevpningsprogrammet

Ry. Gosudarstvennaja vooruzjennaja

programma

ICBM

Markbaserad interkontinental ballistisk

robot

Eng. Inter-continental ballistic missile

IISS

Eng. command, control, communications,

computers, intelligence, surveillance and
reconnaissance
Eng. Centre for Analysis of Strategies and
Technologies
Eng. corruption perception index
Eng. Collective Security Treaty
Organization

Eng. International Institute for Strategic

Studies
Eng. International Labour Organization

ILO

FN:s fackorgan fr sysselsttnings- och

arbetslivsfrgor

KPI

Konsumentprisindex

MD

Militrdistrikt

MER

Rysslands Ekonomiministerium

Ry. Ministerstvo ekonomitjeskogo razvitija

Minfin

Rysslands Finansministerium

Ry. Ministerstvo finansov

MIRV

multipla stridsspetsar

Eng. multiple independently targetable

re-entry vehicle

MSkB

Motorskyttebrigad

MSkD

Motorskyttedivision

Ej inklusive t.ex. projektbenmningar p militr materiel och namn p fretag.

FOI-R--3733--SE

Anm.
MTjS

Ministeriet fr civilfrsvar och

katastrofberedskap

Ry. Ministerstvo RF po delam

grazjdanskoj oborony, tjrezvytjajnym
situatsijam i likvidatsii posledstvij
stichijnych bedstvij
Eng. North Atlantic Treaty Organisation

NGO

Frivilligorganisation

Eng. Non-governmental organisation

NVO

Rysk tidning med militr inriktning

Ry. Nezavisimoe voennoe obozrenie

OS

Olympiska spelen

OSK

Operativt-strategiskt kommando

OSS

Oberoende staters samvlde

RF

Ryska Federationen

Ry. Rossijskaja Federatsija

Rosstat

Ryska statistikmyndigheten

Ry. Federalnaja sluzjba gosudarstvennoj

statistiki

RUFS

Rysslandsprogrammet vid FOI (Rysk

utrikes-, frsvars- och skerhetspolitik)

RUR

Ryska rubel

Nato

Ry. operativno-strategitjeskanja
komandovanija

Sipri
SLBM

Ubtsbaserad ballistisk robot

StrvB

Stridsvagnsbrigad

StrvD

Stridsvagnsdivision

SVR

Utrikesunderrttelsetjnsten

Eng. Stockholm International Peace

Research Centre
Eng. Submarine-launched ballistic missile

Ry. Sluzjba vnesjnej razvedki

TI

Eng. Transparency International

UAV

Obemannad luftfarkost

Eng. unmanned aerial vehicle

USA

Frenta staterna

Eng. United States of America

USD

Dollar (USA)

VKO

Luft- och rymdfrsvarstrupperna

Ry. Vojska vozdusjno-kosmitjeskoj oborony

VPK

Rysk tidning med militr inriktning

Ry. Voenno-promysjlennyj kurer

WTO

Vrldshandelsorganisationen

Eng. World Trade Organisation

FOI-R--3733--SE

Innehllsfrteckning
1.
Inledning 13

Jakob Hedenskog och Fredrik Westerlund

1.1
Syfte och disposition 13

1.2
Avgrnsningar 15

1.3
Om begreppet militr frmga 16

1.4
Kllor 17

1.5
Arbetets genomfrande 18
2.
Rysslands militra frmga 2013 21

Mrta Carlsson, Johan Norberg och Fredrik Westerlund

2.1
De Vpnade Styrkornas struktur 22
2.1.1 Frsvarsgrenar och fristende truppslag
22
2.1.2
Krnvapenfrbanden 30

2.2 Personal samt logistik och underhll
35
2.2.1 Personalfrgan i de Vpnade Styrkorna
35
2.2.2 Logistik- och underhllstjnsten
39

2.3
Frutsttningar fr frbandsfrstrkningar 40
2.3.1 Frbandens tillgnglighet och avvarbarhet
40
2.3.2
Strategisk rrlighet 42

2.4
vningar 43

2.5 Bedmning av rysk militr frmga 2013
46
2.5.1Resurser fr begrnsade krig som r lika i alla strategiska
riktningar 47
2.5.2 Militr frmga i de olika strategiska riktningarna
49
2.5.3 Frmga till strategisk avskrckning
60

2.6
Slutsatser 62
3.
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande
71

Gudrun Persson

3.1 Skerhetspolitik i Ryssland en definition
72

3.2
Hotbilden synen frn Moskva 74

3.3 Skerhetspolitik i praktiken ngra aspekter
76
3.3.1
Inrikes skerhet 76
3.3.2
Utrikes skerhet 78
3.3.3
Militr skerhet 80

3.4
Skerhetspolitik i ett tiorsperspektiv 83
4.
Rysk frsvarspolitik 89

Per Enerud

4.1
Reformen 90

4.2 Ut med Serdjukov, in med Sjojgu
94

4.3
Den reformerade reformen 97

4.4
Sammanfattning 99

FOI-R--3733--SE

5.
Frsvarsutgifter 103

Susanne Oxenstierna

5.1
Den ekonomiska utvecklingen 104

5.2 Frsvarsbudgeten och totala frsvarsutgifter
107

5.3
Personalkostnader 109

5.4 Det Statliga bevpningsprogrammet GPV
111

5.5Effektivitetsproblem kopplades till det statliga upphandlingssystemet 113

5.6
Frsvarsutgifter fram till 2023 116

5.7
Slutsatser 118
6.
Frsvarsindustrin 121

Tomas Malmlf, Roger Roffey och Carolina Vendil Pallin

6.1
Det statliga bevpningsprogrammet 121

6.2Industrins organisation, personal, produktionsanlggningar och
produktionsteknologi 123

6.3 Forskning och utveckling samt frsvarssystemsteknologi
125

6.4 Materielleveranser till de Vpnade Styrkorna
127
6.4.1 Strategiska robotar och rymdsystem
127
6.4.2
Flyg 128
6.4.3
Helikoptrar 131
6.4.4
Luftfrsvar 131
6.4.5
Marina system 132
6.4.6 Stridsfordon och markrobotsystem
134

6.5 Rysk vapenhandel och internationellt samarbete
136

6.6
Slutsatser 137
7.

Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

143
Carolina Vendil Pallin
7.1Skerhetspolitik, militr doktrin och synen p framtida krig
143
7.2
Organisation, personal och materiel 145
7.3 Beredskap, ledning, logistik och rrlighet
152
7.4
Avslutning 155

10

FOI-R--3733--SE

Tabeller
Tabell 1.1 Process fr studiens genomfrande 19
Tabell 1.2 Institutioner beskta i Moskva, 37 juni 2013
19
Tabell 2.1 Mjlig frdelning av Markstridskrafternas brigader och divisioner* i
militrdistrikten 23
Tabell 2.2 B
 edmt antal militra flygplan och helikoptrar i Ryska Federationen
(RF) 2012 25
Tabell 2.3 Strre fartyg i Marinstridskrafterna i aktivt bruk 20122013
27
Tabell 2.4 G
 lobalt krnvapeninnehav (stridsspetsar), januari 2013
(januari 2011 inom parentes) 30
Tabell 2.5 Rysslands strategiska krnvapen, mars 2013 (varav antal i aktivt
bruk kursiverat) 32
Table 2.6 R
 ysslands taktiska krnvapen i aktivt bruk, juni 2012: brare och
tilldelade stridsspetsar per vapenslag och militrdistrikt
34
Tabell 2.7 Planer och verklighet avseende bemanning av de Vpnade Styrkorna
2012, 2013 och 2017 36
Tabell 2.8 Antal vrnpliktiga 20112013 38
Tabell 2.9 stra strategiska riktningen mjliga frband och frstrkningar
50
Tabell 2.10 Centralasiatiska strategiska riktningen mjliga frband och
frstrkningar 52
Tabell 2.11 Sdra strategiska riktningen mjliga frband och frstrkningar
54
Table 2.12 Vstra strategiska riktningen mjliga frband och frstrkningar
58
Tabell 5.1 Rysslands ekonomiska utveckling 20072012
105
Tabell 5.2 Frsvarsbudget 20032012; miljarder RUR, procent.
108
Tabell 5.3 Planerad bemanning i de Vpnande Styrkorna 20122020; tusental
111
Tabell 5.4 F
 rdelning i finansieringen av Frsvarsministeriets
bevpningsprogram (GPV-2020) 112
Tabell 5.5 Federal budget 20122015; miljarder RUR och procent,
116
Tabell 6.1 Frsvarsministeriets tgrdsplan 20132020: Anskaffning av
moderna materiel. 122
Tabell 6.2 Strategiska robot- och rymdsystem: bedmning av statliga
frsvarsbestllningar (GOZ) och frsvarsindustrins leveranser
under 20112012 samt av volymer i det Statliga bevpningsprogrammet (GPV) fram till 2020. 128
Tabell 6.3 F
 lygsystem: bedmning av statliga frsvarsbestllningar (GOZ)
och frsvarsindustrins leveranser under 20112012 samt av
volymer i det Statliga bevpningsprogrammet (GPV) fram till 2020.
129
Tabell 6.4 H
 elikoptrar och obemannade luftfarkoster (UAV): bedmning
av statliga frsvarsbestllningar (GOZ) och frsvarsindustrins
leveranser under 20112012 samt av volymer i det Statliga
bevpningsprogrammet (GPV) fram till 2020.
130
Tabell 6.5 Luftfrsvarssystem: bedmning av statliga frsvarsbestllningar
(GOZ) och frsvarsindustrins leveranser under 20112012 samt av
volymer i det Statliga bevpningsprogrammet (GPV) fram till 2020.
132

11

FOI-R--3733--SE

Tabell 6.6 Marina system: bedmning av statliga frsvarsbestllningar (GOZ)

och frsvarsindustrins leveranser under 20112012 samt av volymer
i det Statliga bevpningsprogrammet (GPV) fram till 2020.
Tabell 6.7 Stridsfordon och markrobotsystem: bedmning av
statliga frsvarsbestllningar (GOZ) och frsvarsindustrins leveranser
under 20112012 samt av volymer i det Statliga
bevpningsprogrammet (GPV) fram till 2020.

133

135

Figurer
Figur 5.1 P
 rognos ver befolkningen i frvrvsfra ldrar (1572)
105
20132023 enligt Rosstats lga, mellan- och hga scenario; tusental
Figur 5.2 S kattade frsvarsutgifter som andel av BNP fr Ryssland och valda
lnder 20032012; procent 108
Figur 5.3
 rskullen 18-riga mn enligt Rosstats lga, mellan -och hga scenario
20132023; tusental 110
Figur 5.4 Framskriven frsvarsbudget 20132023; miljarder RUR
117

Kartor
Karta 2.1 Bedmning av den stra strategiska riktningen
51
Karta 2.2 Bedmning av den centralasiatiska strategiska riktningen
53
Karta 2.3 Bedmning av den sdra strategiska riktningen
55
Karta 2.4 Bedmning av den vstra strategiska riktningen
57
Karta 2.5 Bedmd militr handlingsfrihet 2013 61

12

FOI-R--3733--SE
Inledning

1. Inledning
Jakob Hedenskog och Fredrik Westerlund
Den ryska militrvningen Zapad-2013 (Vst-2013) i september 2013 vckte
ett frnyat intresse fr utvecklingen av rysk militr frmga. Nyhetsrubriker
ver hela vrlden spekulerade i om detta var brjan p ett nytt kallt krig och
frvirringen var stor ver hur omfattande vningen egentligen var. Involverade
den lite mer n 20000 man eller nd upp till 70000 man? En annan hndelse
som tilldragit sig mycket uppmrksamhet i media var att ryska medeltunga
bombflygplan med jakteskort terkommande vade ver stersjn. Braskande
rubriker mste, emellertid, alltid betraktas med frsiktighet, och antalet soldater
eller plattformar i en vning ger bara ett perspektiv p verkligheten. Den hr
studien avser att g djupare in i frgan om hur rysk militr frmga har utvecklats
och hur den kommer att utvecklas under den nrmaste tiorsperioden.

1.1 Syfte och disposition

Med militr frmga avses i denna rapport handlingsfrihet med militra resurser
fr reguljr krigfring. Vr definition av militr frmga behandlas vidare nedan
i avsnitt 1.3. Rysslands framtida militra frmga tar sin utgngspunkt i en
bedmning av den militra handlingsfriheten fr reguljr krigfring under 2013
samt utifrn analyser av samhlleliga frutsttningar fr militr handlingsfrihet
i ett tiorsperspektiv.
De tv huvudsakliga frgestllningarna i den genomfrda studien har varit: Vilken
reguljr militr handlingsfrihet har Ryssland 2013? och Hur ter sig frutsttningarna
fr framtida handlingsfrihet fr reguljr krigfring i ett tiorsperspektiv? Samhlleliga
fenomen pverkar militr frmga och varje militr organisation terspeglar det
samhlle den existerar i. Vi betraktar utvecklingen rrande skerhetspolitik,
frsvarspolitik, demografi, frsvarsutgifter samt inhemsk frsvarsindustriell
kapacitet som de viktigaste samhlleliga frutsttningarna vad gller Ryssland.
Skerhetspolitik spnner ver ett brett flt, varfr vi valt att frmst analysera
rysk hotuppfattning och synen p framtida krig. Dessa tv omrden pverkar
framtida militr frmga. Med hjlp av dessa tv frgestllningar har vi skt
svara p studiens vergripande frgestllning: Vilken militr frmga kommer
Ryssland att ha i ett tiorsperspektiv?
Rapporterns disposition fljer av frgestllningarna och brjar drmed med
rysk militr frmga 2013. I kapitel 2 beskriver Mrta Carlsson, Johan Norberg
och Fredrik Westerlund de Vpnade Styrkornas organisation och materiel.
De diskuterar ven personalfrsrjning samt logistik och underhllstjnsten.
Drefter analyseras frbandens tillgnglighet och mjlighet att avvara samt
strategiska rrlighet, vilka r avgrande fr den militra handlingsfriheten i ett
land som spnner ver nio tidszoner och tv vrldsdelar: Europa och Asien. Den
ryska vningsverksamheten diskuteras, varefter frfattarna bedmer Rysslands
13

FOI-R--3733--SE
Inledning

militra handlingsfrihet fr reguljr krigfring. Slutligen presenteras slutsatser

och konsekvenser fr rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv.
Syftet med kapitel 3, som skrivits av Gudrun Persson, r att analysera den rdande
situationen inom rysk skerhetspolitiskt tnkande p strategisk niv. Frst
undersks den ryska officiella hotuppfattningen. I synnerhet behandlas den
nuvarande situationen i Nordkaukasien och Natos robotfrsvar. Sen undersks,
beaktande den mycket vida definitionen i det ryska Skerhetskonceptet, ngra
aspekter av rysk skerhetspolitik i praktiken. Inrikes, militr, och utrikes
skerhetspolitik utgr alla vitala element nr man bedmer militr frmga i ett
lngre perspektiv. Avsnittet om inrikes skerhet analyserar politiken med att frmja
patriotism. Avsnittet om utrikes skerhet tillgnas Utrikesskerhetskonceptet.
I avsnittet om militr skerhet uppmrksammas strategisk politik avseende
krnvapen och konventionell avskrckning och synen p framtida krig.
Fokus i kapitel 4, som skrivits av Per Enerud, ligger p konsekvenserna fr
militrreformen av de stora politiska frndringarna som gde rum under 2012
2013, frst och frmst bytet av frsvarsminister och chef fr Generalstaben.
Kapitlet behandlar tre huvudomrden fr reformen visionerna om en ny
organisation, personalfrgor och bevpningen av Rysslands Vpnade Styrkor
frn ett politiskt perspektiv, med en kontextuell utgngspunkt fr att beskriva
hur reformen passar in i den generella politiska offentliga diskursen i Ryssland.
Dessa r de tre avgrande omrdena fr att skapa militr frmga i ett lngsiktigt
perspektiv.
Syftet med kapitel 5, som skrivits av Susanne Oxenstierna, r att beskriva och
analysera den senaste utvecklingen fr den ryska frsvarsbudgeten och de totala
frsvarsutgifterna samt att bedma den frvntade utvecklingen ver perioden
20132023. Kapitlet analyserar de frmsta faktorerna bakom utvecklingen
av frsvarsutgifterna, beaktande utvecklingen fr den ryska ekonomin i stort.
Detta betraktas som den avgrande faktorn fr den framtida storleken fr
frsvarsutgifterna. Frsvarsbudgeten och de totala frsvarsutgifterna analyseras
liksom utvecklingen av personalkostnaderna. Verkstllandet av Statliga
bevpningsprogrammet (GPV) till 2020 och Statliga frsvarsordern (GOZ)
diskuteras eftersom den pverkar effektiviteten i frsvarsutgifterna.
Kapitel 6, som skrivits av Tomas Malmlf, Roger Roffey och Carolina Vendil
Pallin, tittar nrmare p i hur hg grad den ryska frsvarsindustrin, dvs.
bestllarsidan inom det militrindustriella komplexet, klarar uppgiften med att
hja landets militra frmga. Kapitlet fokuserar p industriell organisation;
arbetskraftskapital och produktionsteknologi; forskning, utveckling, och
frsvarssystemteknologi; frsvarsleveranser till de Vpnade Styrkorna; samt
vapenexport och industriellt samarbete. Kapitlet ger en bedmning av den
ryska frsvarsindustrins bidrag till rysk militr frmga som en leverantr av
frsvarsmateriel fram till 2023.
I slutkapitlet, som skrivits av Carolina Vendil Pallin, sammanfrs resultaten
frn de fregende kapitlen i ett frsk att bedma rysk militr frmga i ett
14

FOI-R--3733--SE
Inledning

tiorsperspektiv. Frst diskuteras konsekvenserna av ryska skerhets- och

frsvarspolitiska frgor, bland annat hotbilden, synen p framtida krig och
militr-strategiska sammanhang. Drefter behandlar Vendil Pallin frgorna om
den framtida organisationen och personal samt vapen och utrustning av de
ryska Vpnade Styrkorna. Konsekvenserna fr framtida beredskap, strategisk
mobilitet och logistik diskuteras ocks innan kapitlet drar slutsatser om rysk
militr frmga under de kommande tio ren.

1.2 Avgrnsningar
Rapportens fokus p rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv har medfrt att
diskussionen i kapitlen om skerhetspolitik, frsvarspolitik, frsvarsutgifter samt
om frsvarsindustrin begrnsats till aspekter som pverkar denna. Till exempel
berrs andra aspekter av rysk skerhetspolitik och den ryska frsvarsindustrin
endast i frbigende. Den ryska ekonomiska utvecklingen diskuteras heller inte
i detalj i denna rapport, utan behandlas i andra FOI-rapporter.1
Vidare r bedmningen av militr frmga begrnsad till att endast omfatta
handlingsfrihet fr reguljr krigfring. Detta innebr att flera andra aspekter av
rysk militr frmga inte behandlats i studien. Exempelvis bedms inte Rysslands
frmga avseende fredsfrmjande verksamhet eller irreguljr krigfring. Rysk
frmga till informations- och cyberkrigfring behandlas inte i denna rapport.
Den militra frmgan i storskaliga obegrnsade krig bedms inte heller, frnsett
frmgan till strategisk avskrckning. Till skillnad frn fregende rapporter i
denna serie grs ingen bedmning av Rysslands militra skyddsfrmga mot
kemiska och biologiska vapen. Den tillgngliga nya informationen rrande
detta har inte ansetts tillrcklig fr att tydligt kunna bidra till bedmningen av
rysk militr frmga i denna studie.
I och med att bedmningen av militr frmga begrnsar sig till
handlingsfrihet med militra resurser, s grs ingen bedmning av den faktiska
krigfringsfrmgan, det vill sga hur vl ryska frband klarar av en specifik
uppgift, i en specifik operationsmilj och mot en specifik motstndare. Vidare
omfattar bedmningen endast frband som tillhr det ryska Frsvarsministeriet.
Frband tillhrande andra ministerier och myndigheter har inte inkluderats.
Den militra frmgan hos Rysslands allierade bedms inte heller, men beaktas
som en delmngd i det militrstrategiska lge vilket pverkar handlingsfriheten
med de ryska frbanden. Vidare grs inga jmfrelser med andra lnders militra
frmga i rapporten.
Slutligen br noteras att ingen bedmning av specifika intentioner att konkret
anvnda den militra frmgan grs i rapporten. Dremot analyseras den
vergripande politiska viljan i Ryssland rrande nr och hur militra medel br
anvndas, d detta utgr en viktig frutsttning fr framtida militr frmga.
Det grs vidare ingen bedmning av sannolikheten fr en vpnad konflikt med
rysk inblandning.
1

Se till exempel Cooper, Julian (2013) Russian Military Expenditure: Data, Analysis and Issues, FOI-R--3688-SE, september 2013.

15

FOI-R--3733--SE
Inledning

Fr arbetet med de flesta kapitlen i rapporten avslutades faktainsamlingen under

frsta halvan av september. Ett undantag utgr avsnittet om vningar i kapitel
2, dr vningen Zapad-2013 inkluderats trots att den genomfrdes senare under
september.

1.3 Om begreppet militr frmga

Militr frmga betecknar hr, som ovan framhllits, handlingsfrihet med
militra resurser fr reguljr krigfring. Rapporten syftar drmed inte till att
bedma de Vpnade Styrkornas faktiska krigfringsfrmga, d detta skulle
omfatta ett antal icke-ryska faktorer som operationsmiljn, motstndaren,
eventuella allierade och andra kontextuella faktorer (UK Ministry of Defence
2011, avsnitt 4: 1). Fokus i bedmningen har lagts p reguljr krigfring, d
detta varit och alltjmt r den huvudsakliga militra uppgiften i mellanstatliga
konflikter. Syftet r att gra en kvalitativ bedmning av vilka militra resurser
Ryssland har handlingsfrihet med, i tid och rum, fr reguljr krigfring.
I denna studie har fokus legat p tv aspekter av reguljr krigfring. Den frsta
r handlingsfriheten fr hg- till medelintensiv krigfring i begrnsade krig,
med svl konventionella vapen som taktiska krnvapen. Med begrnsade krig
avses lokala krig som kriget med Georgien i augusti 2008 och regionala
krig, exempelvis med Kina eller Nato (om dessa konfliktniver i den ryska
militrdoktrinen, se kapitel 3, avsnitt 3.3.3). Vi bedmer denna aspekt
i tv avseenden: dels handlingsfriheten fr att ta eller hlla territorium, dels
handlingsfriheten fr fjrrstrid. Med fjrrstrid avses frmgan att bekmpa ml
p avstnd ver 300 kilometer, det vill sga bortom det operativa djupet fr en
armgrupps strid i syfte att ta eller hlla territorium.2
Handlingsfriheten fr hg- till medelintensiv krigfring i begrnsade krig
bedms var fr sig i fyra huvudsakliga militrstrategiska riktningar: den stra
strategiska riktningen som omfattar stra Asien och Stillahavsomrdet; den
centralasiatiska strategiska riktningen som tcker in Centralasien; den sdra
strategiska riktningen som omfattar Kaukasien och Mellanstern; samt den
vstra strategiska riktningen som omfattar Europa. De strategiska riktningarna
motsvarar i stor utstrckning de fyra ryska militrdistrikten (vojennyje okruga).
I denna rapport avser dock strategisk riktning ett bredare begrepp, vilket ligger
nra ryska definitioner av en strategisk riktning som ett geografiskt omrde
omfattande luft, sj och land samt strategiskt viktiga objekt som kan anvndas
fr att genomfra operationer med styrkeformationer (Frsvarsministeriet,
vol. VII 2003: 672). En styrkeformation (gruppirovka vojsk (sil)) kan innehlla
frstrkningar frn andra riktningar (Frsvarsministeriet, vol. II 1994: 524),
varfr bedmningen av handlingsfriheten fr hg- till medelintensiv krigfring
i begrnsade krig utgr frn de strategiska riktningarna snarare n frn
militrdistrikten.
2

 et ryska Frsvarsministeriets militra encyklopedi diskuterar begreppet armgruppsoperationer. Trots att

D
artikeln ven refererar till vsterlndsk erfarenhet och inte enbart rysk, kan begreppet anses tillmpligt i
en rysk kontext. Alla ryska militrdistrikt har flera armer, vilka utgr Markstridskrafternas huvudsakliga
frband. Nr det gller armgruppsoperationer nmns ett operativt djup p upp till 300 kilometer
terkommande i encyklopedin (Frsvarsministeriet, vol. VI 2002: 7779).

16

FOI-R--3733--SE
Inledning

Grunden fr handlingsfrihet i en strategisk riktning r frbanden i

militrdistriktet. Till detta kommer de Vpnade Styrkornas centrala resurser
och frband frn andra militrdistrikt. Detta innebr att det r ndvndigt att
beskriva vilka resurser som finns tillgngliga inom de Vpnade Styrkorna som
helhet fr att kunna bedma handlingsfriheten i en enskild strategisk riktning.
Vidare mste det militrstrategiska lget i varje strategisk riktning analyseras, fr
att kunna klargra i vilken utstrckning frband kan avvaras till andra strategiska
riktningar. Slutligen behver den strategiska transportfrmgan beskrivas, d
denna avgr hur snabbt frbandsresurser kan flyttas mellan olika riktningar.
Den andra aspekten av reguljr krigfring r frmgan till strategisk avskrckning.
Detta r frhindrandet med militra medel av storskaliga krig, men ven
regionala och mjligen ven lokala krig (Sheehan 2010: 177179). Strategisk
avskrckning gr sig gllande globalt eller intraregionalt, varfr frmgan
bedms fr de Vpnade Styrkorna som helhet. Rysk strategisk avskrckning
vilar p frmgan med strategiska krnvapen liksom frmgan med taktiska och
konventionella vapen. De senares bidrag till strategisk avskrckning bedms
utifrn handlingsfriheten med konventionella vapensystem och taktiska
krnvapen fr hg- till medelintensiv krigfring i begrnsade krig i de fyra
strategiska riktningarna samt handlingsfriheten fr fjrrstrid med en strategisk
riktning som exempel.

1.4 Kllor
Bedmningen baseras p ppna kllor. Vr ambition r att anvnda ryska
primrkllor, s som ryska officiella dokument, information frn statliga
nyhetsbyrer och offentliga uttalanden frn ryska officiella fretrdare. Ryska
forskningspublikationer, tidskrifter och nyhetsmedia har ocks anvnts.
Diskussioner med ryska forskare och representanter fr statliga institutioner
har varit en viktig del av materialinsamlingen i syfte att hja relevansen och
trovrdigheten i bedmningen. Vr metodik har allts inneburit en betydande
andel av grundforskning inte minst eftersom studien behandlar nuvarande och
framtida frhllanden och vetenskapliga verk i regel produceras med en viss
frdrjning. Inom grundforskningen r kllornas tillfrlitlighet en viktig frga.
Ocks i detta hnseende har vi frskt minska oskerheten genom att jmfra
olika kllor.
Avseende de ryska Vpnade Styrkornas materielinnehav och organisation
r ingen enskild klla tillrckligt kontrollerbar och detaljerad fr att kunna
anvndas som enda klla. I studien har vi drfr kombinerat styrkorna hos
olika kllor. En allmn brist r att inte alla kllor specificerar var det i sin tur
hmtat informationen frn. Vad betrffar de Vpnade Styrkornas organisation
sammanfaller kllorna ngon gng efter 2011 nr organisationen hade satt sig.
De Vpnade Styrkornas omorganisation 20092010 ledde till att olika kllor
listade olika antal frband beroende p nr under omorganisationen uppgifterna
hade samlats in. Siffror fre 2010 r ocks frvrngda av att frband flyttades
i samband med att sex militrdistrikt slogs samman till fyra i mitten av 2010.
Frn och med 2011 terspeglar siffrorna bttre den nya organisationen.
17

FOI-R--3733--SE
Inledning

Officiell rysk information (i synnerhet Frsvarsministeriets websida) ger en

alltfr generell bild av organisationen, personalsituationen och materielinnehavet
inom de olika vapengrenarna och truppslagen. Trots att The Military Balance,
som ges ut av International Institute for Strategic Studies (IISS) har mer detaljerad
information avseende svl organisation som materiel finns brister under
den beskrivna perioden. Den anger antal frband inom olika militrdistrikt,
men inte grupperingsplats. Siffrorna ver materielinnehav, till exempel fr
markstridsfrbanden, r identiska frn ett r till ett annat, vilket indikerar att
innehaven antingen inte har frndrats alls vilket r osannolikt eftersom sm
leveranser faktiskt har skett eller att uppgifterna helt enkelt har kopierats frn
ett r till ett annat. En av styrkorna med The Military Balance r att den separerar
materiel som faktiskt anvnds frn materiel som finns i markstridsfrbandens
frrd och bedmer andelen stridsdugliga flygplan. I juni 2013 noterade ryska
experter som intervjuades i Moskva att uppgifterna i The Military Balance var
verdrivna. Military Periscope(en kommersiell databas uppdaterad den 1 oktober
2011) skisserar frbandens organisation och position, men r nstan identisk
med The Military Balance avseende materielinnehav. Mer aktuell r den ryska
Valdai International Discussion Forum (2012: 22), som listar markstridskrafternas
brigader inom varje militrdistrikt, men inte deras position. Flygstridskrafter
och marinstridskrafter listas inte alls. Den icke-officiella websidan warfare.be ger
en hel del detaljer, men kan inte verifieras med officiella siffror. Bedmningen
av antalet frband och militrdistriktens numerra styrka baseras i den hr
rapporten p en kombination av The Military Balance, Military Periscope and
warfare.be. Informationen om militrdistriktens organisation baseras p det tv
sistnmnda.

1.5 Arbetets genomfrande

Hela arbetsprocessen med rapporten, frn planering till frdig rapport, strcker sig
ver ett rs tid (se tabell 1.1). Planeringen brjade med en workshop i september
2012 dr en disposition ver studien och ett schema ver referensgruppens arbete
presenterades. Under en annan projektworkshop, i februari 2013, presenterade
frfattarna abstracts ver sina respektive kapitel. Frstautkasten av varje kapitel
granskades internt vid seminarium i april 2013. Under dessa seminarier, inom
ramen fr en gstforskarvistelse vid FOI, deltog professor Julian Cooper i
granskningsprocessen och lste alla kapitel.
I juni 2013 genomfrde sex forskare i gruppen en forskningsresa till Moskva fr
att mta ryska experter enligt ett program arrangerat av Frsvarsavdelningen vid
Sveriges ambassad i Moskva och Centre for Analysis of Strategies and Technologies
(CAST) (se tabell 1.2).
I september 2013 granskades de frdiga kapitlen under en serie gransknings
seminarier i tv dagar med externa experter med syfte att kvalitetsskra
produkten. Genom att, fr frsta gngen, publicera rapporten p bde engelska
och svenska samtidigt i identiska versioner gjorde det mjligt att engagera
andra n svensksprkiga granskare. Kapitel 2, om militr frmga 2013,
granskades av Keir Giles, Conflict Studies Research Centre, Storbritannien.
18

FOI-R--3733--SE
Inledning

Tabell 1.1 Process fr studiens genomfrande

Datum

Aktivitet

14 september 2012

Projektworkshop. Frsta utkast av disposition fr studien. Frstautkast ver arbetet

inom referensgruppen om militr frmga

16 oktober 2012

Frsta seminariet med referensgruppen

18 december 2012

Andra seminariet med referensgruppen

5 februari 2013

Projektworkshop. Presentation av abstracts av samtliga kapitel

818 april 2013

Intern granskning av frstautkasten av samtliga kapitel

37 juni 2013

Forskningsresa till Moskva. Mten med ryska experter

45 september 2013

Granskningsseminarier med externa granskare

20 september 2013

Intern granskning av introduktion och slutsatser

23 september 2013

Frdiga kapitel till redaktrerna

Oktober 2013

Redigering, sprkgranskning, versttning av rapporten till svenska

November 2013

Layout, rapporten godknns

December 2013

Publicering. Studien presenteras fr Frsvarsdepartementet

Tabell 1.2 Institutioner beskta i Moskva, 37 juni 2013

Institutioner

mnen

Sveriges ambassad

Inrikespolitik, frsvarsutgifter, militrreform

Federationsfrsamlingen, Federationsrdet

Frsvars- och skerhetsfrgor

Ryska vetenskapsakademien/Social-Economic
Institute

Rysk ekonomi, sociala frgor

Nationalnaja oborona

Militrreform

Moscow Carnegie Center

Utrikes- och inrikespolitik

Gaidar Institute

Frsvarsutgifter, militrreform

Moscow School of Higher Economics

Ekonomi, inrikesfrgor

Center for Strategic Trends Studies

Inrikesfrgor, militrreform

Nezavisimoje vojennoje obozrenije

Militreform

Jezjednevnij zjurnal

Utrikespolitik

IA Center

Militrreform

Institute for Political and Military Analysis

Utrikespolitik

Centre for Analysis of Strategies and Technologies

(CAST)

Frsvarsindustri, frsvarsekonomi, militrreform

Vedomosti

Militrreform

Russia in Global Affairs

Utrikespolitik

Kapitel 3, om skerhetspolitik och militrstrategiskt tnkande, granskades av

Hanna Smith, Alexanderinstitutet, Helsingfors Universitet, Finland. Kapitel
4, om frsvarspolitik, granskades av Bettina Renz, Nottinghams Universitet,
Storbritannien. Professor Julian Cooper agerade opponent p kapitel 5 om
frsvarsutgifter och kapitel 6 om frsvarsindustrin.
Efter granskningsseminarierna reviderade frfattarna sina kapitel igen och
Introduktion och slutsatser granskades separat. Slutligen redigerades texterna
av Jakob Hedenskog och Carolina Vendil Pallin. De engelska texterna
sprkgranskades av Eve Johansson, Storbritannien, och versattes till svenska av
frfattarna sjlva, fre slutlig layout och godknnande av rapporten.
19

FOI-R--3733--SE
Inledning

FOI:s program fr Rysslandsstudier har lng erfarenhet och frdel av kontinuitet

nr det gller att bedma Rysslands militra frmga i ett tiorsperspektiv. Alla
forskarna utom tv i gruppen har deltagit i tminstone ett tidigare bedmande
och fyra har deltagit i s mnga som fyra eller fler bedmanden. En frndring
frn tidigare rapporter i serien om rysk militr frmga r att denna bedmning
vilar p en mer solid grund fr att beskriva den nuvarande militra frmgan av
de Vpnade Styrkorna idag i rapporten fr r 2013 som sen anvnds som bas
fr bedmningen i ett tiorsperspektiv.

Litteratur
Frsvarsministeriet (19942004) Vojennaja Entsiklopedija v vosmi tomach, volym IVIII,
Moskva, Vojennoje Izdatelstvo.
Sheehan, Michael (2010) Military security, i Collins, Alan (red.) Contemporary Security Studies
(andra utgvan), Oxford, Oxford University Press, s. 169182.
UK Ministry of Defence (2011) British Defence Doctrine, Joint Doctrine Publication 0-01
(fjrde utgvan), november.
Valdai International Discussion Forum (2012) Vojennaja reforma: na puti k novomu obliku
rossijskoj armii, Moskva, juli, http://vid-1.rian.ru/ig/valdai/Military_reform_rus.pdf
(hmtad 10 maj 2013).

20

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

2. Rysslands militra frmga 2013

Mrta Carlsson, Johan Norberg och Fredrik Westerlund
Sedan 2008 genomgr de Vpnade Styrkorna ett storskaligt reformprogram
med syfte att frbttra den militra frmgan, srskilt avseende frbandens
beredskap och tillgnglighet. De frsta rens genomgripande frndringar,
som omorganisation och personalminskningar, har fljts av en period av
konsolidering. Hsten 2013 genomfrdes mindre frndringar, exempelvis
anpassades Luftstridskrafternas organisation. Den politiska ledningens
ambitioner avseende de Vpnade Styrkorna var fortsatt hga och de kade
frsvarsutgifterna har brjat ge effekt i form av en gradvis kande militr
frmga.
Syftet med detta kapitel r att bedma Rysslands militra frmga r 2013.
Med detta avses Rysslands handlingsfrihet fr reguljr krigfring. Bedmningen
kommer att ske genom att beskriva och analysera de Vpnade Styrkornas struktur
och nominella resurser samt utvalda faktorer som pverkar militr frmga.
Denna bedmning utgr i sin tur grund fr en bedmning av Rysslands militra
frmga i ett tiorsperspektiv.
Vilken r Rysslands militra frmga idag? Denna vergripande frgestllning
r uppdelad i tv delfrgor som hrrr frn rapportens definition av militr
frmga (avsnitt 1.3). Den frsta frgan r vilken handlingsfrihet de Vpnade
Styrkorna har fr hg- till medelintensiv krigfring i begrnsade krig, det
vill sga lokala och regionala krig. Den andra frgan r vilken frmga de
Vpnade Styrkorna har till strategisk avskrckning. Fr begrnsade krig finns
tv huvuduppgifter: att ta och hlla territorium samt att bedriva fjrrstrid, med
bde konventionella vapen och taktiska krnvapen. Beskrivningen och analysen
av Rysslands Vpnade Styrkor i detta kapitel fokuserar p de faktorer som r
relevanta fr att bedma den militra frmgan och efterstrvar inte att tcka
alla aspekter av de Vpnade Styrkorna.

Frgestllning

Avsnitt 2.1 ger en grund fr att bedma Rysslands militra handlingsfrihet r

2013 genom att beskriva och analysera de ryska Vpnade Styrkorna i termer
av organisation och numerr fr de frsvarsgrenar och fristende truppslag
som lyder under Frsvarsministeriet. Underlaget fr bedmningen breddas
i avsnitt 2.2 som beskriver och diskuterar personalfrgor samt logistik och
underhll. Avsnitt 2.3 beskriver viktiga aspekter av frbandsfrstrkning, som
tillgnglighet, mjlighet att avvara frband och strategisk rrlighet. Avsnitt 2.4
diskuterar vningar, vilkas frekvens, storlek och omfattning r avgrande fr att
bygga militr frmga. Militra frband kan genomfra skarpt det som de har
vat p i fred. I avsnitt 2.5 analyseras frmgan till strategisk avskrckning och
den militra handlingsfriheten i reguljra krig i fyra strategiska riktningar: stra,
centralasiatiska, sdra och vstra riktningen. Slutligen, innehller avsnitt 2.6
slutsatser om Rysslands samlade militra frmga r 2013 och vad detta innebr
fr den kommande tiorsperioden.

Kapitlets
disposition

21

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Begreppet modern materiel finns ofta i ryska kllor, inte sllan d det
ldersstigna totala materielinnehavet diskuteras. Det verkar mer vara ett politiskt
betingat begrepp som saknar en tydligt vedertagen definition. Vissa ser det som
nytillverkad materiel eller materiel som har moderniserats inom de senaste tio
ren, ven om sjlva plattformen eller systemet utvecklades under sovjettiden (se
kapitel 4 om frsvarspolitik avsnitt 4.1). Generalmajor Jevgenij Ilin, bitrdande
chef fr Frsvarsministeriets huvuddirektorat fr internationellt militrt
samarbete, uppgav att modern avsg vissa generationer av system. Exempelvis
var T80 stridsvagnar (och efterfljande generationer) moderna oavsett nr de
tillverkades (Ilin, 2013). Adjektivet modern anvnds hr med denna oklarhet
i tanke.

2.1 De Vpnade Styrkornas struktur

Detta avsnitt fokuserar p de Vpnade Styrkornas struktur och nominella resurser
i termer av utrustning och personal, i form av frsvargrenar och fristende
truppslag. Rysslands krnvapenfrband, som terfinns inom alla frsvarsgrenar,
beskrivs separat.
Rysslands president r verbeflhavare och utser frsvarsministern, som
leder Frsvarsministeriet. Generalstaben r en del av Frsvarsministeriet.
Chefen fr Generalstaben leder och samordnar insatser och d frmst genom
Huvuddirektoratet fr operationsledning. Frbandsproduktion ligger
huvudkommandona fr de olika frsvarsgrenarna och fristende truppslagen
(Carlsson 2012: 3235). I och med omorganisationen av de Vpnade Styrkornas
ledning 2010 leds operationer inte lngre av dessa huvudkommandon, utan av
fyra regionala gemensamma strategiska kommandon, ett i varje militrdistrikt.
Militrdistrikten tillhandahller resurser fr operationer och hanterar ven
mobilisering av reserver. Omfattningen av mobiliseringssystemet r dock oklar.
En frndring r att de gemensamma strategiska kommandona ska leda frband
frn alla frsvarsgrenar, det vill sga leda gemensamma operationer. Det saknas
dock information om hur de gemensamma strategiska kommandona r avsedda
att leda operationer (Barabanov et al. 2012: 1011; McDermott 2013a: 27
30). Frband frn alla frsvarsgrenar och fristende truppslag samt frband
frn andra ministerier n Frsvarministeriet deltar i rliga strategiska vningar,
vilket tminstone torde skapa goda mjligheter att utveckla, testa och utvrdera
ledning av gemensamma operationer.
2.1.1 Frsvarsgrenar och fristende truppslag
Rysslands Vpnade Styrkor (Vooruzjennyje Sily) har tre frsvarsgrenar
(vidy vooruzjennych sil): Markstridskrafterna, Marinstridskrafterna och
Luftstridskrafterna. Var och en av dessa bestr i sin tur av truppslag (rody vojsk),
exempelvis infanteri och artilleri inom Markstridskrafterna. Det finns ocks tre
fristende truppslag direkt under Generalstaben: de Strategiska robottrupperna,
Luft- och rymdfrsvaret samt Luftlandsttningstrupperna.
22

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Tabell 2.1 Mjlig frdelning av Markstridskrafternas brigader och divisioner* i militrdistrikten

Militrdistrikt

stra

Centrala

Sdra

Vstra

Armer

Motorskyttebrigader (MSkB)

11

6**

Motorskyttedivisioner (MSkD)

Stridsvagnsbrigader (StrvB)

Brigader

1
1

Stridsvagnsdivisioner (StrvD)

Artilleribrigader

Raketartilleribrigader

Markrobotbrigader

Luftvrnsbrigader ***

Luftburna brigader

Specialfrbandsbrigader

Totalt antal stende brigader i varje militrdistrikt

25

18

16

20

Totalt Ryska Federationen

79

MSkB Materielfrrd

StrvB Materielfrrd

Totalt antal brigadmaterielfrrd i varje militrdistrikt

Totalt Ryska Federationen

14

Brigader (utrustade, inte ndvndigtvis bemannade)

93

* Tills dess att officiell information framkommer rknas terskapade divisioner som motsvarande brigader.
** Inkluderar en MSkB i Kaliningrad som lyder under stersjmarinen
*** Avser luftvrnsbrigader inom Markstridskrafterna (till skillnad frn lngrckviddiga luftfrsvarssystem fr frsvar av
operationsomrde, eng. Theatre Air Defence)

Markstridskrafterna (Suchoputnyje vojska) r den strsta frsvarsgrenen och

har tta truppslag: Infanteriet (motorskyttefrband), Pansarstrupperna
(stridsvagnsfrband), Raket- och artilleritrupperna, Ingenjrstrupperna,
Signaltrupperna, Spaningstrupperna, CBRN-skyddstrupperna (Chemical
Biological Radioactive Nuclear) samt Luftvrnet (Frsvarsministeriet 2013e). r
2012 hade den stende organisationen nominellt cirka 285000 befattningar,
inklusive vrnpliktiga (IISS 2013: 226). Som framgr av tabell 2.1 hade
Markstridskrafterna 79 stende brigader av vilka 38 var manverbrigader
(motorskytte- och stridsvagnsbrigader) som kan ta och hlla territorium, medan
resten av brigaderna var olika slags understdsfrband. Det fanns ven materiel
fr upp till motsvarande fjorton manverbrigader i baser fr lagring och
reparation av materiel och vapen (hdanefter Reparations- och frrdsbaser).
Det exakta antalet brigader r oklart (McDermott 2013a: 6667). En hgre
bedmning, 104 brigader (Forss et al. 2013: 70), inkluderade data frn fre
omorganisationen 2009, allts enheter som upplstes under omorganisationen
av de Vpnade Styrkorna 20092010. Ryssland har fyra militra baser
utomlands som alla ungefr motsvarar frstrkta motorskyttebrigader. Sdra
militrdistriktet leder tre stycken (4. i Sydossetien, 7. i Abchazien och 102. i
Armenien) och Centrala militrdistriktet en bas (201. i Tadzjikistan).
23

Markstridskrafterna

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Materielen fr manverbrigaderna r fortfarande vervgande frn sovjettiden.

Enligt The Military Balance, hade Ryssland r 2012 2800 stridsvagnar, 18260
pansarskyttefordon (bde strids-, spanings- och trupptransportfordon) och
5 436 artilleripjser i aktiv tjnst. Dessutom fanns runt 18 000 stridsvagnar,
15500 pansarskyttefordon och 21700 artilleripjser i frrd (IISS 2013: 226
227). Ryska analytiker och journalister menade dock att siffrorna i The Military
Balance var fr hga (intervjuer Moskva 2013). Dessutom r flera siffror fr
antalet fordon inom Markstridkrafterna fr r 2012 identiska med tidigare r
(IISS 2011: 184, 2013: 226227).
En stor del av Markstridskrafternas materiel r fortfarande gammal, men
torde delvis kunna anvndas fr strid. ven hlften av dagens nominella
materielinnehav rcker fr cirka 55 manverbrigader (40 stende, 15 i frrd)
med uppskattningsvis 6650 pansarskyttefordon och 2550 stridsvagnar (Vendil
Pallin 2012: 325), inte helt olikt dagens stende organisation. terstoden
(mer n 12 000 pansarskyttefordon, mer n 15 000 stridsvagnar och mer n
16000 artilleripjser) kan anvndas av frband i en mobiliseringsorganisation.
Principer fr en omstrukturerad reservorganisation var under 2013 fortfarande
under utarbetande (intervjuer Moskva 2013). En fungerande reservorganisation
terstr att frdigstllas.
I maj 2013 meddelade Frsvarsministeriet att tv brigader, 5. motorskyttebrigaden
och 4. stridsvagnsbrigaden i Vstra militrdistriktet, skulle terf divisionsstatus
(Frsvarsministeriet 2013b). Detta bryter mot den genomfrda omorganisationens
vergng frn en divisionsbaserad till en brigadbaserad struktur som syftade till att
erstta kvantitativt stora mobiliseringsbaserade frband med mindre men vassare
frband med hgre kvalitet och beredskap. En rysk militr tidskrift citerade kllor
i Frsvarministeriet enligt vilka en ny division skulle ha hgst 6000 man och
best av tre regementen (tv motorskytte- och ett stridsvagnsregemente), men
sakna egna luftfrsvars- och artilleriresurser, vilket istllet skulle tillhandahllas
av regementenas egna motsvarande understdsenheter (Nezavisimoje vojennoje
obozrenije 2013). Det verkar snarare som att man slr samman manverenheter
och understdsenheter frn tv motorskyttebrigader till en division med tre
regementen. Fga tyder p att divisionen kommer att erstta brigaden som
grundenhet i Markstridskrafterna.
Luftstridskrafterna

De nominellt sett 150 000 man starka (IISS 2013: 230) Luftstridskrafterna
(Vojenno-vozdusjnyje sily) bestr av dess Huvudkommando, tv kommandon
(fr Fjrrflyget respektive Militra transportflyget) och fyra territoriella
Flyg- och Luftfrsvarskommandon (Komandovanije Vojenno-vozdusjnych sil i
protivovozdusjnoj oborony), ett i varje militrdistrikt (IISS 2013: 231234).
Den grundlggande enheten r en huvudflygbas i varje militrdistrikt med
ett antal understllda flyggrupper (aviagruppy), det vill sga flygbaser med
gemensam ledning fr bde flygande enheter och markbaserade stdenheter
spridda ver militrdistriktet i frga. Flyg- och Luftfrsvarskommandona leder
flygoperationer. Luftstridskrafternas huvudkommando hanterar utbildning och
materielanskaffning. Efter vningar 2013 noterade frsvarsminister Sergej Sjojgu
24

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Tabell 2.2 Bedmt antal militra flygplan och helikoptrar i Ryska Federationen (RF) 2012
Militrdistrikt
Flygplanstyp
Jakt

Vstra

Sdra

stra

Alla militrdistrikt

Centrala

Totalt RF*

200

100

110

75

485

660

Jakt-attack

80

80

90

30

280

320

Attack

10

110

70

10

200

210

Transport

25

10

25

25

85

280**

Attackhelikoptrar

70

60

60

40

230

400***

Transporthelikoptrar

80

90

70

40

280

500***

Kllor: Tabellen bygger p ett genomsnitt av IISS 2013 och warfare.be.

Anm: * Bde warfare.be och IISS anger ett hgre totalt antal fr hela Ryssland n om man lgger ihop siffrorna fr
militrdistrikten.
** Inkluderar troligen ven flygplan frn det Militra transportflyget
*** Den hgre siffran fr Ryska Federationen kan fr transporthelikoptrar frklaras av att den kan inkludera helikoptrar som
tillhr andra ministeriers och myndigheters frband, men r svr att frklara vad avser attackhelikoptrar.

att luftoperationer frsvrades av att Luftstridskrafterna i omorganisationen

20092010 hade koncentrerats till fr f platser (Tichonov 2013b). Ytterligare
organisationsfrndringar kan sledes komma att ske.
Luftfrsvarstrupperna (Vojska protivovozdusjnoj oborony) r en del av
Luftstridskrafterna och bestod 2013 av runt tretton luftfrsvarsbrigader som
sammanlagt bestod av runt 45 luftvrnsregementen och 18 radarregementen.
Luftfrsvarsbrigaderna kallas p ryska ofta VKO-brigader vilket kan frvirra
ngot eftersom frkortningen VKO (Vojska kosmitjeskoj oborony) anvnds fr
Luft- och rymdfrsvarstrupperna (VKO) som r ett fristende truppslag utanfr
frsvarsgrenen Luftstridskrafterna. I september 2013 skiljer kllorna sig t
avseende struktur och platser fr Luftfrsvarstruppernas frband, vilket kan
bero p fortsatta organisationsfrndringar. Armflyget r understllt Flyg- och
Luftfrsvarskommandona. Under 2011 upprttades tta armflygbaser med
vardera cirka 60 helikoptrar och planer tillknnagavs att ka antalet baser till
cirka femton (Barabanov och Frolov 2012a).
ppna kllor skiljer sig t avseende antalet militra flygplan. Flygplansflottan
kommer till stor del frn sovjettiden och brjar n slutet p sin livslngd. Sm
men regelbundna leveranser av nya och moderniserade flygplan sker dock. r
2012 var ungefr 1460 flygplan funktionsdugliga, ner frn ungefr 1600 r
2010 (IISS 2013: 230; 2011: 187). Ambitionen r att erstta ldrande flygplan
och mnga bestllningar har lagts (se kapitlet om frsvarsindustrin, tabell 6.3).
Flygplan r rrliga militra resurser och drmed r siffrorna om deras
utgngsgruppering i olika militrdistrikt i tabell 2.2 ungefrliga. Flygplan r
ocks de militra resurser som kan frflyttas snabbast mellan olika strategiska
riktningar. Nr det gller militr frmga kommer en viktig begrnsning att
vara mottagande frbands frmga att ta emot och understdja mottagna
flygplan i operationer. Det finns flygplan fr bde luftfrsvar och std fr
25

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

markoperationer i alla militrdistrikt. Idag har Ryssland cirka 100 tunga

transportflygplan (12 An-124, 6 An-22, 80 Il-76), ngot som r viktigt fr
operationer med luftlandsttningsfrband (IISS 2013: 230; Barabanov och
Frolov 2012b). Utomlands ger Rysslands begrnsade flygstridskraftsresurser
i Armenien, Kirgizistan och Tadzjikistan initial frmga fr luftoperationer i
dessa regioner. Ryssland har ocks troligen frmga att basera militra flygplan
i Vitryssland.
Luftstridskrafterna har runt 105 medeltunga bombflygplan av typ Tu22M3 enligt The Military Balance (IISS 2013: 230). Andra kllor angav
antalet till 104 flygplan, varav 71 i Vstra militrdistriktet och 33 i Centrala
militrdistriktet (Sutyagin 2012: Appendix 1), och den betydligt hgre siffran
150 Tu-22M3 (Sipri 2013: 294). Det br noteras att en del flygplan torde vara
spaningsversionen Tu-22MR. Andra flygplan inom Fjrrflyget diskuteras i
avsnitt 2.1.2 Krnvapenfrbanden.
Marinstridskrafterna

Marinstridskrafterna (Vojenno-Morskoj Flot) har i uppgift att med hjlp av

konventionella och strategiska resurser frhindra anvndet av militra medel
mot Ryssland, att frsvara landets suvernitet, att garantera skerheten fr rysk
ekonomisk verksamhet p vrldshaven och att delta i fredsbevarande insatser.
Marinstridskrafterna har med stor sannolikhet svrigheter att lsa dessa uppgifter,
d det saknas ett tillrckligt stort antal av vissa fartygstyper. Ytterligare skl r
brist p medel fr underhll, reparationer och nyanskaffningar i det frgngna
(Kramnik 2011; Carlsson och Norberg 2012: 116).
Marinstridskrafterna, med nominellt 130 000 man, bestr av fyra regionala
mariner och en flottilj: stersjmarinen med hgkvarter i Baltijsk utanfr
Kaliningrad, Norra marinen med hgkvarter i Severomorsk nra Murmansk,
Svartahavsmarinen med hgkvarter i Sevastopol i Ukraina, Stillahavsmarinen
med hgkvarter i Vladivostok och Kaspiska flottiljen med hgkvarter i Astrachan.
Dessutom ingr Marininfanteriet, Kustfrsvarstrupperna samt Marinflyget
(IISS 2013: 227229).
Norra marinen och Stillahavsmarinen, dr de strategiska ubtarna r baserade,
r sannolikt prioriterade mariner inom Marinstridskrafterna. Norra marinen
har i huvuduppgift att upprtthlla och skydda den marina komponenten
av krnvapentriaden eftersom en stor markinvasion frn norr r mindre
trolig. En annan viktig uppgift r att tillvarata ryska intressen i Arktis. ven
Stillahavsmarinens fokus r p de strategiska ubtarna samt att skydda marina
installationer i och kring Vladivostok och Petropavlovsk. Svartahavsmarinen,
stersjmarinen och Kaspiska flottiljen har inga strategiska ubtar och kan
antas frmst ha i uppgift att skydda och frsvara ryskt territorium.
Norra marinen och Stillahavsmarinen har frutom strategiska ubtar andra typer
av ubtar ssom kryssningsrobotbrande ubtar, attackubtar och dieselelektriska
ubtar. stersjmarinen och Svartahavsmarinen har endast dieselelektriska
ubtar, dr tillstndet fr den sistnmnda marinens exemplar kan ifrgasttas.
Kaspiska flottiljen har inga ubtar (Saunders 2010).
26

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Tabell 2.3 Strre fartyg i Marinstridskrafterna i aktivt bruk 20122013

Fartygstyp

Stillahavsmarinen

Strategiska ubtar
Delta III
Delta IV
Borej
Kryssningsrobotbrande ubtar
Oscar I och II
Oscar II

Kaspiska
flottiljen
-

Totalt
antal fartyg
-

? (ca 13)

45 (9)

1013 (20)

3 (6)
1-2 (3)
-

23 (6)
-

2 (2)
2 (2)
4 (6)
2 (4)
ca 19 (24)

? (ca 9)
-

? (1)
-

? (7)
-

Kuznetov

? (1)
-

0 (1)

Kryssare och jagare

Slava (K)
Kirov (K)
Udaloj (J)
Sovremennyj (J)

stersjmarinen

4 (6)
0 (1)

Dieselelektriska ubtar
Kilo
Hangarfartyg

Norra
marinen

2 (4)
-

Attackubtar
Sierra I
Sierra II
Akula
Victor III

Svarthavsmarinen

i.u.

1 (1)
4 (4)
1 (4)

0 (1)
-

Fregatter

? (9)

i.u.

i.u.

i.u.

2 (4)

Korvetter

? (26)

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

? (4)

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

Stora landstigningsfartyg

17 (23)

1 (1)
1 (1)
2 (4)
2 (2)

Klla: Boltenkov 2013: 25; Kristensen och Norris 2012: 72; Makienko 2012; och Samsonov 2012. FOI:s databaserade
artikelsk (se sidan 45) har bidragit till siffrorna avseende operativa fartyg i stersjmarinen och Norra marinen under 2012
och frsta halvret 2013.
Kommentar: Tabellen visar antalet strre fartyg i aktivt bruk samt det totala antalet fartyg inom parentes. Den tcker inte
hela Marinstridskrafterna, d det saknas tillfrlitlig information. Flera kllor ligger till grund fr tabellen, vilket innebr att
kolumnen Totalt antal fartyg ofta inte str i relation till de vriga kolumnerna. Mnga ubtar r inte i tjnst p.g.a. reparation
(6 stycken) eller har verfrts till reserven (1 stycken), medan ngra av de stora ytstridsfartygen inte r i tjnst p.g.a.
reparation (2 stycken), eller har verfrts till reserven (4 stycken).
Nr i.u. r angivet betyder det ingen uppgift medan ? betyder att antalet i aktivt bruk r oknt. Dessutom anges kryssare
med K och jagare med J i tabellen.

Avseende ytfartyg har Norra marinen och Stillahavsmarinen frmst jagare och
fregatter. De r strre fartyg avsedda fr sjlvstndiga operationer p vrldshaven.
Ytfartygen i stersjmarinen och Svartahavsmarinen r framfr allt fregatter och
korvetter, fr den frstnmnda marinen i strre utstrckning korvetter. Dessa
fartyg anvnds frmst vid operationer nra kust eller p innanhav. Den Kaspiska
flottiljen bestr slutligen frmst av minkrigsfartyg och landstigningsfartyg, vilka
frmst agerar i innanhavet (ibid.).
Heltckande och tillfrlitlig information avseende antalet fartyg i aktivt
bruk inom Marinstridskrafterna r svr att f tag p. FOI har drfr gjort en
sammanstllning av siffror som terfinns i ryska media i tabell 2.3 (ovan).
27

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Luftlandsttningstrupperna

Luftlandsttningstrupperna (Vozdusjno-desantnyje vojska) r ett fristende

truppslag avsedda fr luftlandsttningar och strid i en motstndares bakre
omrden. De r frmst ett verktyg fr Generalstaben (Frsvarsministeriet
2013d) och understlls ett gemensamt strategiskt kommando inom ramen fr
en operation (Litovkin 2012a). Luftlandsttningstrupperna r krnan i CSTO:s
(Kollektiva skerhetsavtalsorganisationen) Kollektiva Operativa Insatsstyrkor
och i Rysslands fredsbevarande styrkor (Interfaks-AVN 2013).
Luftlandsttningstrupperna har behllit en divisionsbaserad struktur. r
2013 fanns fyra divisioner: tv luftburna (98. i Ivanovo, 106. i Tula) och
tv luftlandsttningsdivisioner (76. i Pskov, 7. (Bergs) i Novorossijsk) och
en fristende luftlandsttningsbrigad (31. i Uljanovsk). Varje division
eller brigad har en bataljonsstridsgrupp i hgre beredskap fr omedelbara
insatser ssom gisslanfritagningar (Vojenno-promysjlennyj kurer 2013).
Till luftlandsttningstrupperna hr ven 45. specialfrbandsregementet
i Kubinka nra Moskva, sannolikt en central del av Rysslands nybildade
specialfrbandsledning, som ocks kommer att innehlla lufttransport- och
helikopterenheter (Trenin 2013), ven om detaljerna om detta r oklara.
Cirka tio procent av Luftlandsttningstruppernas materiel uppgavs vara
modern r 2012 (Litovkin 2012a). Man tycks behlla konceptet med luftburna
enheter med pansarskyttefordon. Flera teman terkommer i artiklar om
Luftlandsttningstruppernas utveckling. Ett r att mobila taktiska grupper
behver exempelvis egna obemannade luftfarkoster (UAV) fr strid och spaning
samt transport- och attackhelikoptrar (Vojenno-promysjlennyj kurer 2013).
Det Militra transportflygets frmga r tillrcklig fr utbildning enligt
Luftlandsttningstruppernas chef, generalverste Vladimir Sjamanov. Bortsett
frn att han ven erknner att det Militra transportflygets frmga idag r
begrnsad r det oklart hur mycket av det som kunde finnas tillgngligt fr
insatser med Luftlandsttningstrupperna. vningar indikerar att enheter om
hgst bataljons storlek luftlandstts (Interfaks-AVN 2012; 2013).

Luft- och rymdfrsvarstrupperna

Luft- och rymdfrsvarstruppernas (Vojska vozdusjno-kosmitjeskoj oborony)

uppgift r att upptcka och avvrja robotattacker, att varna det politiska och
militra ledarskapet fr inkommande attacker, att skydda objekt av strategisk
betydelse frn attacker samt att skjuta upp och styra kommersiella och militra
satelliter. Luft- och rymdfrsvarstrupperna bildades den 1 december 2011 genom
en sammanslagning av Luftstridskrafternas luftvrnsbrigader i Moskvaomrdet
och Rymdtrupperna (Carlsson och Norberg 2012: 115). Den strsta delen av
Luftfrsvarstrupperna har dock frblivit under Luftstridskrafterna (Litovkin
2012b). Syftet med sammanslagningen var att skapa ett system som inte bara kan
avvrja en attack med strategiska krnvapen, utan ocks med kryssningsrobotar
och ballistiska robotar med konventionella stridspetsar. Ett kommando fr Luftoch rymdfrsvarstrupperna ska vara etablerat till 2016 (Carlsson & Norberg
2012: 115116). Fr nrvarande fungerar det nya truppslaget inte som avsett
utan genomgr en utvecklings- och konsolideringsfas, som prglas av en del
svrigheter.
28

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Det strategiska frvarningssystemet fr att upptcka inkommande ballistiska

robotar bestr av satelliter, markbaserad radar och observationsanlggningar.
Sedan mars 2012 frser de fyra satelliterna i Oko-systemet Ryssland med i
princip permanent tckning av kontinentala Nordamerika, men det kan inte
upptcka uppskjutningar frn andra omrden. Fr nrvarande moderniseras
och ombaseras det markbaserade frvarningsradarsystemet till Ryssland. I
januari 2013 bestod det av en ny radar av Voronezj-typ i Leechtusi (ster om
S:t Petersburg) och av fem ldre radarstationer, av vilka tv ligger utanfr ryskt
territorium (Podvig 2013).
A-135, som r ett gammalt frsvarssystem mot interkontinentala ballistiska
robotar, bevpnar en robotfrsvarsdivision. Det bestr av 68 kortrckviddiga
interceptorer av Gazelle-typ med krnvapenstridsspetsar, eldledningsradar och
en ledningscentral. De 32 lngrckviddiga interceptorerna av Gorgon-typ r
inte lngre operativa, men mjukvaran i ledningscentralen och radarsystemet
uppgraderades under 2013 (ibid.). I Luft- och rymdfrsvarstrupperna ingr
ven luftvrnsrobotsystemet S-400. Mellan 2007 och 2012 levererades elva
S-400-bataljoner till de Vpnade Styrkorna (Westerlund 2012: 83; tabell
6.5). Av dessa har tv bataljoner tillfrts stersjmarinen och tv stra
militrdistriktet enligt uppgifter i ryska media (RIA Novosti 2012). Vid mitten
av 2012 ska tv S-400-regementeten, totalt fyra bataljoner, ha varit operativa i
Luft- och rymdfrsvarstrupperna i Moskvaomrdet (ibid.; Konovalov 2012).
De terstende tre levererade bataljonerna och leveranser i brjan av 2013 kan
ha mjliggjort bildandet av ytterligare ett eller tv regementen.
Enligt Bevpningsprogrammet 2020 ska totalt 52 bataljoner med S-400system produceras, vilket r en utmaning fr frsvarsindustrin. Leveranserna
av nsta generations luftvrnsrobotsystem, S-500, ska enligt plan inledas
tidigast i brjan av 2017 (Westerlund 2012: 83) (se ven avsnitt 6.4.4 i kapitlet
om rysk frsvarsindustri). Det kommer att gra det mjligt fr Luft- och
rymdfrsvarstrupperna att bekmpa medelrckviddiga ballistiska robotar och
salvor med hypersoniska kryssningsrobotar. Enligt information i ryska media
har Luft- och rymdfrsvarstrupperna fr nrvarande inte denna frmga
(Konovalov 2012).
Strategiska robottrupperna (Raketnyje vojska strategitjeskogo naznatjenija) r ett
sjlvstndigt truppslag inom de Vpnade Styrkorna och grundkomponenten i
de strategiska krnvapenfrbanden. Dess uppgift r nukler avskrckning och
bekmpning av en angripares strategiska bas. Strategiska robottrupperna bestod
2013 av ett kommando, tre robotarmer med sammanlagt tolv robotdivisioner,
tv trningscentra och en skola fr tekniker (Frsvarsministeriet 2013a).
Strategiska robottrupperna r bevpnade med strategiska krnvapenbestyckade
robotar. Bde vgmobila och silobaserade interkontinentala ballistiska robotar
ingr i arsenalen, vars sammansttning avseende brare och stridsspetsar redovisas
i tabell 2.5 nedan. Ledningen av de Strategiska robottrupperna diskuteras i
fljande avsnitt gemensamt med de vriga krnvapenfrbanden.
29

Strategiska
robottrupperna

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Tabell 2.4 Globalt krnvapeninnehav (stridsspetsar), januari 2013 (januari 2011 inom
parentes)
Stridsspetsar i bruk1

Andra stridsspetsar2

~1800 (~2427)

67003 (~8570)

~8500 (~11000)

21504 (2150)

5550 (6 350)

~77005 (~8500)

290 (290)

10 (10)

~300 (~300)

250 (200)

~250 (~240)

160 (160)

65 (65)

225 (225)

Pakistan

100120 (90110)

100120 (90110)

Indien

90110 (80100)

90110 (80100)

Israel

~80 (~80)

~80 (~80)

Nordkorea

68 (?)

Land
Ryssland
USA
Frankrike
Kina
Storbritannien

Totalt innehav

Med i bruk avses stridsspetsar p brare (robotar) eller i frrd p baser med operativa
frband.
2
Dessa utgr reserver, stridsspetsar som behver ses ver innan de kan tas i bruk samt
stridsspetsar som vntar p att bli destruerade.
3
Summan inkluderar cirka 700 stridsspetsar fr atomdrivna strategiska ubtar som genomgr
underhll och fr strategiska bombflygplan, cirka 2000 taktiska stridsspetsar samt ungefr 4000
stridsspetsar som tagit ur bruk och avvaktar destruering.
4
Utver strategiska stridsspetsar inkluderar denna summa nra 200 taktiska krnvapen
placerade i Europa.
5
Summan inkluderar det amerikanska frsvarsdepartementets krnvapenarsenal bestende
av cirka 4650 stridsspetsar och ungefr 3000 stridsspetsar som tagits ur bruk och avvaktar
destruering.
Kllor: Sipri 2013: 284, tabell 6.1; Sipri 2011: 320, tabell 7.1.

2.1.2 Krnvapenfrbanden
De ryska strategiska och taktiska3 krnvapenfrbanden utvar strategisk
avskrckning samt understdjer de konventionella frbanden i reguljr krigfring.
Ryssland och USA har alltjmt de verlgset strsta krnvapenarsenalerna i
vrlden, trots genomfrda reduceringar (se tabell 2.4).
Strategiska
krnvapen

De strategiska krnvapenfrbanden uppskattades 2013 omfatta cirka 80 000

man, inklusive personal frn Luftstridskrafterna och Marinstridskrafterna
(IISS 2013: 225). De strategiska krnvapenfrbanden r organisatoriskt
indelade i mark-, flyg- och fartygsfrband och utgr tillsammans den s kallade
krnvapentriaden. Markdelen, de Strategiska robottrupperna, utgr triadens
huvudsakliga komponent. Detta beror inte bara p att det strsta antalet brare
och krnstridsspetsar terfinns dr, utan ocks p en hgre insatsberedskap
och allvdersfrmga samt mer robusta lednings- och kommunikationssystem.
Den marina komponenten utgrs av de strategiska krnvapenbestyckade
ubtarna, som r frdelade mellan Norra marinen och Stillahavsmarinen. Fr
en motstndare r ubtarna svra att vervaka och bekmpa nr de befinner sig i
undervattenslge, vilket gr dem till den huvudsakliga komponenten i den ryska
andraslagsfrmgan. Ubtarnas srbarhet i hamn och de mindre tillfrlitliga
3

I brist p en allmnt vedertagen definition avser termen taktiska krnvapen hr alla krnvapen som inte
omfattas av strategiska rustningskontrollavtal.

30

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

ledningsfrhllandena under patrullering till havs utgr dock svagheter.

Fjrrflyget inom Luftstridskrafterna utgr det tredje benet i krnvapentriaden.
Det r organiserat i tv huvudflygbaser och r bevpnat med medeltunga
bombflygplan utver de strategiska bombflygplanen. Fjrrflyget r den mest
flexibla delen av triaden och kan bekmpa ml med svl strategiska och taktiska
krnvapen som konventionella vapen ver stora avstnd (Jesin 2012).
De amerikanska forskarna Hans Kristensen och Robert Norris (2013) har
bedmt att Ryssland i mars 2013 frfogade ver sammanlagt 2500 strategiska
stridsspetsar och 558 brare, ngot fler n i januari 2011 (Kristensen och Norris
2011: 68). Den tidigare trenden med en kontinuerligt krympande arsenal har
drmed brutits. Av det totala antalet, bedmde Kristensen och Norris att 1800
stridsspetsar, frdelade p mindre n 500 brare, var i aktivt bruk (se tabell
2.5). Antalet landbaserade interkontinentala robotar har kat mer n antalet
stridsspetsar i bruk p sdana robotar sedan 2011. Detta beror p att ldre
robotar med flera stridsspetsar har ersatts av nya robotar som kan bra frre
stridsspetsar. Under 2012 slutfrdes frbandssttningen av SS-27 Topol-M, som
endast br en stridsspets, och under kommande r tillfrs enbart robottyper
med flera stridsspetsar.
Marinstridskrafterna har fortsatt att erstta ldre ubtsbaserade ballistiska robotar
med moderna och har drmed bibehllit numerren. Antalet stridsspetsar i
bruk har dock kat ngot till fljd av att Bulava-roboten, som r utrustad med
sex stridsspetsar, har introducerats. I januari 2013 frbandssattes den frsta
nya strategiska ubten av Borej-klass, Jurij Dolgorukij, som r bevpnad med
Bulava. Renoveringen och konverteringen av sex Delta IV-ubtar till att bra
den nya Sineva-roboten har ocks slutfrts. Bde Jurij Dolgorukij och Delta
IV-ubtarna r baserade i Norra marinen, vilket innebr att Stillahavsmarinen
fr nrvarande endast har tre ldre Delta III-ubtar. Det bedmda antalet
strategiska bombflygplan i tjnst har minskat till 72 jmfrt med 76 flygplan
i januari 2011, d fyra Tu-95MS tagits ur bruk. Flygplanen genomgr ett
uppgraderingsprogram och Kristensen och Norris (2013: 7577) har bedmt
att endast 60 Tu-95MS och Tu-160 r i aktivt bruk. De uttrycker dock en viss
oskerhet rrande antalet flygplan och deras operativa status. Fr antalet brare
och frdelningen av stridsspetsar, se tabell 2.5. Den strategiska avskrckningens
och krnvapnens roll i rysk skerhetspolitik diskuteras i kapitel 3.
Den tillgngliga informationen rrande Rysslands taktiska krnvapen r
begrnsad. I mitten av 2012 och i mars 2013 bedmdes Ryssland frfoga ver
cirka 2 000 taktiska krnstridsspetsar avsedda att levereras med olika brare
(Sutyagin 2012: 69; Kristensen och Norris 2013: 77). Ett motsvarande antal
presenterades i en bedmning fr 2010 (Zagorski 2011: 14). Stridsspetsarna
bedms regelmssigt frvaras i frrd och tskilda frn sina brare (Kristensen
och Norris 2011: 68). Det finns krnvapenfrrd i alla militrdistrikt, utom i
Sdra militrdistriktet. Tre krnvapenfrrd angrnsar dock till detta (se karta
2.5 sidan 61).

31

Taktiska
krnvapen

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Tabell 2.5 Rysslands strategiska krnvapen, mars 2013 (varav antal i aktivt bruk kursiverat)

Tagen i
bruk r

Stridsdel *
laddning (kiloton)

55

1988

10* 500/800 (MIRV)

550

35

1980

6* 400 (MIRV)

210

140

1988

1* 800

140

RS-12M1 Topol-M

18

2006

1* 800?

18

RS-12M2 Topol-M

60

1997

1* 800

60

RS-24 Jars

18

2010

4* 100? (MIRV)

721

RS-24 Jars

(2013)

4* 100? (MIRV)

Nato-beteckning

Rysk beteckning

SS-18-M6 Satan

RS-20V

SS-19-M3 Stiletto RS-18

SS-25 Sickle
MarkSS-27-Mod1
baserade (mobil)
robotar
SS-27-Mod1
(ICBM)
(silobaserad)
SS-27-Mod2
(mobil)
SS-27-Mod2
(silobaserad)

RS-12M Topol

Totalt fr ICBM
SS-N-18 M1
Stingray
SS-N-23 Skiff
Ubtsbaserade
SS-N-23 M1
robotar
(SLBM)
SS-N-32

RSM-50

1 050
~700
144
96

3* 50 (MIRV)

0/0

1986

4* 100 (MIRV)

RSM-54 Sineva

6/96
4/64

2007

4* 100 (MIRV)

384
256

RSM-56 Bulava

1/16

2013

6* 100 (MIRV)

96

R-29RM

10/160
7/112

Bear H6

Tu-95 MS6

29

1984

Bear H16

Tu-95 MS16

30

1984

Blackjack

Tu-160

13

1987

Totalt fr bombflyg
Totalt

326
?
3/48
2/32

Totalt antal
stridsspetsar

1978

Totalt fr SLBM

Bombflyg

Brare

72
60
558
<498

6* AS-15A kryssningsrobotar eller

bomber
16* AS-15A eller
bomber
12* AS-15B kryssningsrobotar eller
AS-16 attackrobotar
eller bomber

624
448
174
480
156
8102
676
~2500
1 800

1
Sedan bedmningen 2011 har Kristensen och Norris reviderat antalet stridsspetsar p RS-24 Jars frn tre till fyra per
robot.
2
Krnvapnen till bombflyget frvaras i frrd. Kristensen och Norris bedmer att enbart ett par hundra vapen finns i lokala
frrd p de tv baserna fr det strategiska bombflyget, medan resten av vapnen finns i centrala frrd.
Kllor: Kristensen och Norris 2013: 69, 77; 2011: 68.
Kommentar: Ytterligare cirka 4000 frldrade strategiska och taktiska krnvapen bedmdes frrdshllas i avvaktan p
destruering.
Frkortningar: ICBM = inter-continental ballistic missile, interkontinental ballistisk robot; MIRV = multiple independently
targetable re-entry vehicle, multipla stridsspetsar; SLBM = submarine-launched ballistic missile, ubtsbaserad ballistisk
robot.

32

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Uppgifter om antalet taktiska stridsspetsar i aktivt bruk r n mer knapphndiga.

Igor Sutyagin, forskare vid Royal United Services Institute i London har utvecklat
en metod fr att bedma antalet stridsspetsar i aktivt bruk (operationally
assigned), med vilket han avser de stridsspetsar som faktiskt r avsedda fr
brare i tjnst. Metoden har klara frdelar, men likvl baserar Sutyagin sin
bedmning p ett antal antaganden utifrn fragmentariska uppgifter, dr vissa
r tmligen lderstigna. ven om ryskt tnkande rrande krnvapen r ptagligt
konservativt, kan det ifrgasttas om inga nya ider vunnit mark och pverkat
rutinerna fr frdelning av krnstridsspetsar. Trots den oskerhet som finns
rrande korrektheten i Sutyagins bedmning av sammansttningen av den
ryska taktiska arsenalen i aktivt bruk, har vi dock ansett den kunna ligga till
grund fr en bedmning av rysk militr frmga. I mitten av 2012 bedmde
Sutyagin att 8601040 taktiska stridsspetsar var i aktivt bruk, medan ytterligare
900 var i tjnst men inte faktiskt avsedda fr brare i tjnst.
Krnstridsspetsarna avsedda fr luft- och robotfrsvar r troligen av ringa
militr betydelse. Interceptorerna fr robotfrsvaret r frldrade och antalet
stridsspetsar fr marina luftvrnssystem r litet. Vidare r Sutyagin (2012: 23)
tveksam till om de landbaserade luftvrnsrobotsystemen har en nukler roll.
De ndvndiga tekniska understdsbataljonerna har avskaffats och vning
av insatser med krnvapen synes ha upphrt. Utan tekniker och trning r
krnvapenfrmgan svr att upprtthlla. Kristensen och Norris (2013: 72, 78)
bedmer att cirka 340 stridsspetsar r avsedda fr luftvrnsrobotsystem, men
vidgr att oskerheten r betydande vad gller krnvapenfrmga och tilldelning
av stridsspetsar. P det hela taget lr inget av dessa system ptagligt bidra till
rysk militr frmga. Drtill kommer att en stor andel av de marina taktiska
krnvapnen har en begrnsad militr anvndning, d de endast r avsedda fr
ubtsbekmpning.
r 2012 hade Ryssland likvl ett avsevrt antal mer anvndbara taktiska
krnvapen. Sutyagin (2012: 4345) har bedmt att det fanns 96 krnstridsspetsar
i aktivt bruk avsedda fr ubtsbaserade lngrckviddiga kryssningsrobotar
och ytterligare 44 stridsspetsar fr sjmlsrobotar. Vid sidan av upp till 193
krnstridsspetsar avsedda fr markrobotsystemen SS-21 Totjka och SS-26
Iskander, bedmde Sutyagin (2012: 5556) det troligt att Markstridskrafterna
ven kan ha stridsspetsar i aktivt bruk avsedda fr tunga artilleripjser. Kristensen
och Norris (2013: 78) nmner inte krnstridsspetsar fr artillerigranater, men
bedmer att cirka 170 spetsar r avsedda fr markrobotsystem. Ingen av kllorna
nmner stridsspetsar fr landminor. Under 2010 uppgav en rysk dagstidning
att simulerad anvndning av en krnvapenmina ingtt i vningen Vostok-2010
(Falitjev 2010). Slutligen frfogar Luftstridskrafterna ver flera typer av
krnvapenbrande flygplan och sammanlagt 334 taktiska krnstridsspetsar i
aktivt bruk enligt Sutyagin (2012: 33). Detta skiljer sig markant frn de cirka
730 tilldelade stridsspetsarna i Kristensens och Norris (2013: 77) bedmning.
De uppskattar antalet tillgngliga flygplattformar som kan bra taktiska
krnvapen till 430, medan Sutyagin anser att endast 340 flygplan r i bruk.
Dessutom antar Kristensen och Norris att tv till tre stridsspetsar tilldelas varje
flygplan, medan Sutyagin utgr frn antagandet att krnstridsspetsarna tilldelas
33

34

Totalt

40
16
6
1
4
34
22
12

3654
010

207252

3664

3 brigader
5 bataljoner

135

5 ubtar
9 ytfartyg/ubtar
6 ytfartyg
1 ytfartyg
4 ytfartyg
17 ubtar
22 flygplan
6 bataljoner

36

2436

76103

2436

2 brigader

52

34
18

1 regemente
1 regemente

2 regementen

36

015

017

015

15 bataljoner

014
03

14 bataljoner
3 bataljoner

06

4 flygplan
1 bataljon
2

2030

7692

2030

1 brig., 2 bat.

0 20

7
3
1
3

6 ytfartyg
3 ytfartyg
1 ytfartyg
3 ytfartyg

36

2 regementen1 36
5 flygplan2
0

06

6 bataljoner

Sdra militrdistriktet
Brare
Stridsspetsar
68
052
0-8
102
72
18
18

56
21
19
3
8
42
20

4872
08
501593

4880

4 brigader
4 bataljoner

175

8 ubtar
13 ytfartyg/ubtar
12 ytfartyg
2 ytfartyg
8 ytfartyg
21 ubtar
20 flygplan
3 bataljoner
6

210

3 regementen
4 regementen
1 regemente
1 regemente

68128

68 robotar
52 bataljoner
8 bataljoner

Vstra militrdistriktet
Brare
Stridsspetsar

8601 040

128210

128192
018

330

96
44
28
5
15
76
46
20

334

136
162
18
18

68166

68
087
011

Totalt antal
stridsspetsar

Su-24M (Fencer D) regementet p bas Gvardejskoje (Krimhalvn) bedms sakna krnvapenkapacitet och har drfr inte inkluderats.
De fem flygplan av typ Su-34 (Fullback) liksom de fyra Su-24M (Fencer D) som fr nrvarande r baserade p 929. flygtestcentret Achthubinsk har rknats in i sitt ordinarie
frband.
Klla: Sutyagin 2012 (frmst Appendix 1). Kommentar: Med "i aktivt bruk" avses taktiska stridsspetsar som faktiskt r avsedda fr brare i tjnst.

TOTALT

Markfrband
Markrobotar [SS-21, -26]
Artilleri [2A36, 2S5, 2S7, Tjulpan]

Marinfrband
Ubtsbaserade kryssningsrobotar [SS-N-21]
Sjrobotar [SS-N-2c, -9, -12, -19, -22]
Sjunkbomber (ytfartyg) [RYu2-2]
Luftfrsvar (ytfartyg) [SA-N-6, -20]
Ubtsjaktrobotar (ytfartyg) [SS-N-14, -15]
Ubtsjaktrobotar/-torpeder (ubt)
Sjunkbomber (landbaserat flyg)
Kustrobotar [SSC-1B, -3, -5]

Totalt

Luft- och rymdfrsvarsfrband

ABM-3 Gazelle (A-135)
SA-10/20 (S-300)
SA-21 (S-400)

Totalt
Flygstridsfrband
Backfire (Tu-22M3) [AS-4 kryssningsrobotar]
Fencer D (Su-24M) [AS-11/-13/-18 attackFullback (Su-34)
[robotar och bomber]
Foxbat D/F (MiG-25) [AS-11 och bomber]

Totalt

Centrala militrdistriktet
Brare
Stridsspetsar

stra militrdistriktet
Brare
Stridsspetsar

Table 2.6 Rysslands taktiska krnvapen i aktivt bruk, juni 2012: brare och tilldelade stridsspetsar per vapenslag och militrdistrikt

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

p frbandsbasis och i olika omfattning beroende p flygplanstyp. ven med

Sutyagins lgre bedmning r dock antalet taktiska krnvapen i bruk avsevrt.
Vad gller frdelningen av taktiska krnstridsspetsar och brare mellan de olika
militrdistrikten, har Sutyagins rapport utgjort den enda tillgngliga kllan.
Mer n hlften av alla krnstridsspetsar i aktivt bruk bedms finnas i Vstra
militrdistriktet, nrmast fljt av stra militrdistriktet med en fjrdedel av
stridsspetsarna (Sutyagin 2012: 69). I Vstra militrdistriktet finns dock svl
stersjmarinen och Norra marinen som robotfrsvaret runt Moskva och en stor
andel av de medeltunga bombflygplanen Tu-22M3 (se tabell 2.6). Det hundratal
taktiska krnstridsspetsar som bedms vara tilldelat till kryssningsroboten AS4, som brs av Tu-22M3 och har en rckvidd p 600 kilometer, kan anvndas
mot ml i valfri riktning. Vidare kan det tunga attackflygplanet Su-24M, vilket
bedms bra hlften av Luftstridskrafternas taktiska stridsspetsar i aktivt bruk,
ocks flyga an mot ml ver mycket lnga avstnd genom lufttankning under
vgen. P det hela taget synes Sutyagins bedmning av frdelningen mellan
militrdistrikten rimlig.

2.2 Personal samt logistik och underhll

Militr frmga bestms frutom av materiel, nominell bemanning och
organisation ven av personaluppfyllnad samt logistik och underhll. Vad gller
personalfrgor utgr de Vpnade Styrkornas svrigheter att rekrytera tillrckligt
mnga och tillrckligt dugliga soldater ett problem. Logistik och underhll
omorganiserades under reformeringen av de Vpnade Styrkorna och har stor
inverkan p uthlligheten.
2.2.1 Personalfrgan i de Vpnade Styrkorna
Personalfrsrjningen utgr en av de stora utmaningarna fr de Vpnade
Styrkorna. tgrder har vidtagits fr att ka attraktionskraften och frbttra
frhllandena, men att tjnstgra i de Vpnade Styrkorna uppfattas fortfarande
som negativit av den ryska befolkningen. Detta resulterar i att en stor andel unga
mn undviker att gra militrtjnsten samt i svrigheter att rekrytera ett tillrckligt
stort antal lmpliga kontraktsanstllda soldater och underbefl. ven om frgan
inte lngre diskuteras i s stor utstrckning frekommer troligtvis pennalism
fortfarande, vilket pverkar den enskilde soldaten, gruppsammanhllningen
och drmed den militra frmgan negativt. Den hga sysselsttningsgraden i
Ryssland skapar konkurrens om arbetskraften och de Vpnade Styrkorna utgr
i denna ett mindre attraktivt alternativ fr mnga unga mn.
Enligt ett presidentdekret skall de Vpnade Styrkorna uppg till en miljon man
(Rysslands president 2008). Under de senaste ren har ryska experter hvdat att
de Vpnade Styrkorna i sjlva verket inte bestr av mer n 800000 man (Carlsson
& Norberg 2012: 103) och denna siffra bekrftades i juli 2013 av chefen fr
Generalstaben (Litovkin 2013a). Enligt information i ryska media ska dock de
Vpnade Styrkorna under det frsta halvret 2013 endast ha uppgtt till cirka
700000 man och berkningar gjorda av FOI indikerar att antalet kan vara s
35

En miljon man

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Tabell 2.7 Planer och verklighet avseende bemanning av de Vpnade Styrkorna 2012, 2013 och 2017
Mediaklla frsta sex
mnaderna 2013

Mediaklla april 2012

Officerare

160 100

220000

Kontraktsanstllda
soldater och kontraktsanstllda underbefl

Plan 1 januari 2017

220 000
425000*

Kontraktsanstllda
soldater

189700

186000

Vrnpliktiga

317 200

295710**

max 270 000

Totalt antal man

667000
702000

max 915 000

Uppskattat total antal man

Kllor: Nikolskij 2012; Nezavisimoje vojennoje obozrenije 2012; McDermott 2011 baserat p Nikolaj Pankov, vice
frsvarsminister
* Frsvarsministeriet har officiellt inte klargjort frdelningen mellan kontraktsanstllda soldater och kontraktsanstllda
underbefl.
** Avser det totala antalet vrnpliktiga. Alla vrnpliktiga tillfaller dock inte de Vpnade Styrkorna. De organiserar
mnstringen av vrnpliktiga ven fr trupp tillhrande andra ministerier och myndigheter. Det antal vrnpliktiga som
de Vpnade Styrkorna fr offentliggrs normalt inte. Det finns dock information om att de Vpnade Styrkorna hsten
2011 fick 100000 av 135800 vrnpliktiga (McDermott 2012a), vilket r 73,6 procent. Under hela 2011 tilldelades
de Vpnade Styrkorna 317000 av 373000 vrnpliktiga (Nikolskij 2012), vilket r 85 procent av det totala antalet.
Man kan anta att detta r applicerbart till andra mnstringar och ge en indikation p det egentliga antalet man i de
Vpnade Styrkorna. Sledes skulle de Vpnade Styrkorna kunna uppg till 625000657000 man under de frsta
sex mnaderna 2013.

lgt som 625000 man (se tabell 2.7). Oavsett det exakta antalet man s innebr
detta att frbanden inte r fullt bemannade. Bemanningsnivn i brigaderna var
i november 2012 enligt Generalstaben 4060 procent (Muchin 2012a), medan
chefen fr Generalstaben hvdade att de lg p 80 procent sommaren 2013
(Frsvarsministeriet 2013c). Det frekommer olika siffror beroende p vilken
klla som anvnds (se ven kapitel 5 om frsvarsutgifter). Personalen var inte
jmnt frdelad, utan Sdra militrdistriktet var prioriterat, och frbanden dr
var bemannade upp till 9095 procent (Muchin 2012a). Detta indikerar att
det r i denna strategiska riktning som Ryssland ser den strsta risken fr att
konflikter kan blossa upp. De generellt lga bemanningsniverna resulterar i att
de flesta brigaderna inte kan fungera till sin fulla kapacitet. Dessutom ns delvis
inte ett av reformeringens ml att brigaderna ska vara i konstant beredskap, nr
det definieras som fullt bemannade och utrustade.
Den nya bemanningsplanen

I juli 2011 presenterades en ny bemanningsplan fr de Vpnade Styrkorna,

som innebr en vergng frn ett system med betoning p vrnplikt till ett
som baseras p kontraktsanstllda soldater och underbefl fram till 1 januari
2017 (se tabell 2.7). Det medfr ett avsteg frn mlet en miljon man, d den
nya bemanningsplanen endast medger max 915 000 man. Detta faktum har
dock ftt mycket lite uppmrksamhet, ven i militra kretsar, och det kan
drfr antas att mlet en miljon man fortfarande ligger fast fr 2020. Frsk
att infra kontraktsanstllda soldater och underbefl gjordes under 2000-talet
och misslyckades av skl beskrivna i det frra bedmandet (Carlsson och
Norberg 2012: 104). De nya kontraktsanstllda soldaterna ska koncentreras
till Marinstridskrafterna, de Strategiska robottrupperna och Luft- och
rymdfrsvarstrupperna (RIA Novosti 2013a) fr att fylla de tidigare sergeanternas
och fanjunkarnas tjnster, men ocks specialisttjnster fr att hantera de nya
vapensystemen (Muchin 2013c).
36

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Fr att uppfylla den nya bemanningsplanen berknas de Vpnade Styrkorna

behva kontraktsanstlla 50 000 soldater och underbefl rligen, ett mycket
ambitist ml. Implementeringen har dock varit freml fr diskussion.
President Putin sa sensommaren 2012 att en kad andel kontraktsanstllda
soldater och underbefl endast skulle kunna rekryteras om landets ekonomi
tillt det och Finansministeriet frutsg en neddragning av numerren (Muchin
2012a; 2012b). I april 2013, offentliggjorde dock frsvarsminister Sjojgu att
60 000 kontraktsanstllda soldater skulle anstllas det ret (Vladkyn 2013),
vilket r 10000 mer n den planerade rekryteringstakten. Ett nnu hgre antal
skulle dock behva anstllas rligen, d mnga soldater vljer att inte frnya
sina kontrakt efter tre r. Enligt de Vpnade Styrkorna ligger siffran p ungefr
35 procent (Muchin 2012a), men andelen r troligtvis hgre och experter som
citeras i rysk media hvdar att den r s stor som 80 procent (Smirnov 2013a).
Enligt den nya bemanningsplanen ska en ny kategori kontraktsanstllda
underbefl introduceras i de Vpnade Styrkorna. Hittills har endast ett
ftal hundra kontraktsanstllda underbefl tagit examen frn den tvriga
utbildningen vid Luftlandsttningstruppernas beflsskola i Rjazan: i juli 2012
180 kadetter (av 240 antagna) och i november 2012 175 kadetter (av 240
antagna)(IISS 2013: 201; Muchin 2012c). Under 2013 frvntades ytterligare
124 kadetter att ta examen (av 500 studerande vid beflsskolan) (McDermott
2013b). Frsvarsministeret har inte offentliggjort det antal kontraktsanstllda
underbefl som man avser anstlla, men med den hr takten r sannolikheten
lg att mlet kommer att ns till 2017. Fr tillfllet har underbeflstjnsterna
fyllts med 60000 fre detta vrnpliktiga som har genomgtt en tremnaderskurs
(Muchin 2012c).
Med anledning av det lngsamma infrandet av kontraktsanstllda underbefl,
men ocks p grund av problemen inom Logistik- och underhllstjnsten (se
nedan), frklarade Sjojgu i februari 2013 att 5000055000 seniora underbefl
skulle terinfras i Markstridskrafterna och Marinstridskrafterna. Fram till
december 2009 hade de Vpnade Styrkorna 142000 seniora underbefl, som
frmst tjnstgjorde i vad som idag r Logistik- och underhllstjnsten, men som
ocks ledde mindre enheter och hanterade de mer avancerade vapensystemen.
Dessa seniora underbefl avskedades fr att ersttas av de nya kontraktsanstllda
underbeflen (Smirnov 2013b). Sjojgu har inte satt en tidsram fr terinfrandet
eller sagt om det medfr en justering av antalet kontraktsanstllda underbefl.
Enligt vissa experter innebr detta att infrandet av kontraktsanstllda underbefl
lggs p is (Golts 2013a), medan andra ser det som en interimslsning (intervju
Moskva). Det kan bli svrt att rekrytera nya seniora underbefl p grund av de
specifika krav som skerligen stlls och konkurrensen frn andra ministerier och
myndigheters vpnade frband samt andra delar av arbetsmarknaden.
I de Vpnade Styrkorna rder en brist p vrnpliktiga (Boltenkov 2012: 24) och
som en fljd har tjnstgringstiden diskuterats. I februari 2013 klargjorde dock
president Putin att den skulle frbli tolv mnader (Rysslands president 2013b).

37

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Tabell 2.8 Antal vrnpliktiga 20112013

Antal vrnpliktiga

Vr 2011

Hst 2011

Vr 2012

Hst 2012

Vr 2013

218700

135800

155570

140140

153 200

Kllor: Litovkin 2012c; Nezavisimoje vojennoje obozrenije 2012; och Rysslands president 2013a.

Hlsosituationen
i de Vpnade
Styrkorna

Antalet vrnpliktiga som det r mjligt att kalla in begrnsas av demografi och
dlig hlsa bland ryska unga mn. Under perioden 20132023 kommer antalet
18-riga mn uppg till mellan 660000 och 760000, med ganska stora variationer
mellan ren (Rosstat 2013, se tabell 5.4 i kapitlet om frsvarsekonomi). ven om
dlig hlsa utgr ett skl att frikallas hade 52 procent av de 295710 mn som
togs ut fr militrtjnst 2012 frsvagad hlsa (Burdinskij 2013). Frutom hlsa
finns andra skl att frikallas ssom universitetsstudier, vilket ytterligare minskar
antalet tillgngliga unga mn. De vrnpliktigas lmplighet r en avgrande frga
d de inte bara utgr majoriteten av soldaterna, men ocks rekryteringsbasen fr
kontraktsanstllda soldater och kontraktsanstllda underbefl. De vrnpliktiga
har ofta, frutom dlig hlsa, lg utbildningsniv och ibland ett kriminellt
frflutet. Den lga utbildningsnivn kan bli ett problem nr mer avancerad
materiel infrs i de Vpnade Styrkorna (Carlsson och Norberg 2012: 103).
Det ettriga vrnpliktssystemet med tv inryckningar per r pverkar frbandets
frmga, d det begrnsar utbildningsnivn och, som en fljd, rrligheten.
De nya kraven p kad rrlighet som reformen medfrde innebr en lngre
utbildningstid, vilket minskar den tid som den vrnpliktige r i beredskap. Syftet
med de moderna mer avancerade vapensystem r att ka frbandens frmga.
Avancerade system krver mer n ett rs utbildning fr att kunna anvndas, vilket
innebr att frband med sdan utrustning rimligen kommer att bemannas med
kontraktsanstllda soldater. S lnge som de Vpnade Styrkorna har problem att
rekrytera kan det bli svrt att f den fulla potentialen av mer avancerad materiel.
Bedmningen i denna studie avseende militr frmga i de strategiska
riktningarna baseras p fljande antaganden. Bemanningsniverna p 9095
procent i Sdra militrdistriktet mjliggr antagligen inledandet av en operation
med hlften av frbanden inom en vecka och med alla frband inom en mnad
frn dess att order har givits. Andra frband som antas ha prioritet r ryska
baser utomlands och Luftlandsttningstrupperna, som i denna studie antas ha
lika hg uppfyllnadsgrad som Sdra militrdistriktet. Som beskrivits ovan kan
bemanningsniverna i de resterande delarna av de Vpnade Styrkorna vara s
lgt som mellan 4060 procent.
I studien antas vidare att frbanden r bemannade till tv tredjedelar, vilket
torde vara den lngsta nivn fr att frbandet ska fungera. Hlften av personalen
i de stende frbanden antas vara tillgngliga inom en vecka, den resterande
delen inom en mnad p grund av permission, utbildning och andra uppdrag.
En brigad p nominellt 4 000 man skulle enligt detta resonemang ha 2 700
man i tjnst av vilka 1 350 (en tredjedel av den nominella styrkan) skulle
vara tillgngliga inom en vecka och ytterligare en tredjedel inom en mnad.
38

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Att bemanna brigaderna ytterligare skulle antagligen innebra att reservister

kallas in eller att personal verfrs mellan de strategiska riktningarna. Att
uppn en bemanningsniv p 90 procent antas ta upp till sex mnader. Erfarna
kontraktsanstllda soldater r mer kompetenta n vrnpliktiga, men d det inte
finns information om frdelningen mellan dessa i frbanden s gr vi ingen
tskillnad mellan dessa kategorier.
2.2.2 Logistik- och underhllstjnsten
Den nya Logistik- och underhllstjnsten bildades 2010 fr att bidra till
snabb omgruppering och ka uthlligheten i operationsomrdet. Den har en
enklare organisationsstruktur n sin fregngare, men r fortfarande komplex,
d den inkluderar civila leverantrer av varor och tjnster. Logistik- och
underhllstjnstens framtida utmaning r att g frn den sovjetiska metoden att
flytta stora mngder till fronten till att istllet svara upp mot specifika nskeml
frn frbanden allt eftersom de uppkommer under en operation (McDermott
2013a: 62).
I Frsvarsministeriet terfinns avdelningar som ansvarar fr logistik, ssom att
frse frbanden med materiel, ammunition och brnsle (Carlsson 2012: 29).
I militrdistrikten r Logistik- och underhllstjnsten understlld chefen fr
militrdistriktet och stdjer i fall av krig alla militra och paramilitra frband
inom omrdet. De tio armerna har varsin Logistik- och underhllsbrigad.
P brigadniv r den stllfretrdande chefen ansvarig fr logistiken. I
manverbrigaderna har logistik- och underhllsbataljoner infrts fr att
utfra vissa reparationer och logistik (McDermott 2013a: 4748). Det rder
dock en brist p personal generellt, men srskilt p tekniska specialister och
kontraktsanstllda soldater p den hr nivn (ibid. 5556).
Reformeringen av Logistik- och underhllstjnsten ppnade upp fr att lgga
ut verksamhet p entreprenad. Syftet var att soldaterna skulle kunna gna sig
mer t utbildning samt att ka kvaliteten och snka priset p tjnsterna. Nio
holdingbolag bildades under det statligt gda fretaget Oboronservis. De skulle
frse de Vpnade Styrkorna med underhll och livsmedel samt modernisera
vapensystem, bygga och renovera byggnader och ansvara fr utspisningen.
Det hr upplgget visade sig vara grogrund fr frskingring, korruption och
frsummelse. Tvrtemot avsikten steg utgifterna fr logistik och underhll
tv till tre gnger samtidigt som kvaliteten frsmrades kraftigt, uppdrag inte
utfrdes alls eller bara de mer lnsamma utfrdes (Vorobev 2012). Detta blev
det officiella sklet till att frsvarsminister Serdjukov avskededades i november
2012, d han hade varit styrelseordfrande fr Oboronservis.
Logistik- och underhllstjnsten prvades under vningarna Vostok-2010
och Tsentr-2011 samt i viss utstrckning under Kavkaz-2012. Flera problem
noterades (McDermott 2013a: 4648), vilket troligtvis kunde frklaras av att
organisationen inte hade hunnit konsolideras. Holdingbolagen som skulle frse
frbanden med frplgnad och underhll av materielen under operationer
och vid undantagstillstnd misslyckades med detta (ibid. 45; Smirnov 2013a;
Smirnov 2012; Vorobev 2012).
39

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Trots dessa problem och tecken p att frskingring fortfarande pgick i delar
av Oboronservis (Muchin 2013a), frklarade Sjojgu sent i februari 2013 att
Frsvarsministeriet inte hade fr avsikt att verge det nuvarande upplgget
(RIA Novosti 2013b). Under vren 2013 bildade han dock en avdelning i
Frsvarsministeriet som skulle flja Oboronservis verksamhet (Muchin 2013a).
P reparations- och underhllsomrdet freslog Sjojgu frvarsindustrin ett
system dr denna skulle ansvara uppgraderingar och omfattande renoveringar
p den materiel som den hade tillverkat (Fedutinov 2013). Han beslt ocks
att fra ver uppgifter som t.ex. mindre reparationer och underhll under
operationer, till de Vpnade Styrkorna (Michailov 2013). Slutligen upphvde
Sjojgu i april 2013 monopolet fr tre holdingbolag som var verksamma inom
underhll och modernisering av vapensystem. Civila leverantrer skulle inte
heller anlitas vid vningar eller i fall av krig utan de Vpnade Styrkorna skulle d
st fr allt underhll och all logistik (Muchin 2013b). Fr att kunna gra detta
mste militrdistrikten bygga upp nya strukturer, vilket kan komma att ta lng
tid.
De nuvarande problemen inom logistik- och underhllsomrdet gr det oskert
vad som kan levereras avseende frndenheter och underhll av materiel i
hndelse av krig. Under de kommande ren kommer omrdet troligtvis vara
behftat med en rad problem. De Vpnade Styrkornas frmga att trots brister
genomfra verksamhet om en tvingande situation skulle uppst br dock inte
underskattas. Frsvarsministern har vidtagit en rad tgrder fr att komma till
rtta med problemen och i ett lngre perspektiv kommer det troligtvis finnas
en logistik- och underhllstjnst som kan frse de Vpnade Styrkorna med ett
bttre std.

2.3 Frutsttningar fr frbandsfrstrkningar

De Vpnade Styrkornas utgngsgruppering antas hr spegla rysk militr
planering utifrn bedmda hotbilder. Utgngsgrupperingen tyder p att
Ryssland har planer fr militra operationer i alla strategiska riktningar, alltifrn
regionala krig, i ster, vster och mjligen i sder, till krishanteringsoperationer i
Centralasien, Kaukasien eller i Mellanstern. Att stndigt hlla garden uppe i alla
riktningar begrnsar mngden frband som kan anvndas som frstrkningar.
Strategisk rrlighet syftar till att skerstlla flexibilitet samt att flytta tillgngliga
och avvarbara resurser mellan strategiska riktningar. Detta avsnitt diskuterar
faktorer som pverkar frbandens tillgnglighet och deras mjlighet att avvara
frband fr insatser i andra strategiska inriktningar samt strategisk rrlighet.
Manverbrigader (motorskytte- och stridsvagnsbrigader) str i fokus hr
eftersom de r de viktigaste enheterna fr att utkmpa begrnsade krig.
2.3.1 Frbandens tillgnglighet och avvarbarhet
De Vpnade Styrkornas utgngsgruppering skerstller att frband fr mark-,
sj- och luftoperationer finns tillgngliga i varje strategisk riktning. Men vilken
flexibilitet har Ryssland att omfrdela militra resurser mellan de olika militrdistrikten, fr att anpassa sin militr frmga i olika strategiska riktningar?
40

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Frbanden i ett militrdistrikt r grunden fr styrkeuppbyggnad i den strategiska riktningen i frga. Diskussionen tar avstamp i nominella frbandsresurser
i olika militrdistrikt (se tabell 2.1) fr att bedma hur mnga frband som
kan omfrdelas till andra strategiska riktningar utan att ta betydande militrstrategiska risker. Av den anledningen antar vi att bara hlften av frbanden
r mjliga att avvara fr andra riktningar. Vr bedmning bygger frmst p
vad de stende frbandens organisationsstruktur torde kunna mjliggra, eftersom bemanning, andelen av vrnpliktiga respektive kontrakterade soldater
och materielens kvalitet varierar, bde ver tid och i olika delar av Ryssland.
Frband ssom Kaspiska flottiljen, ryska militrbaser utomlands, i Kaliningrad,
p Sachalin, Kurilerna och, i viss mn, Kolahalvn, r geografiskt isolerade och
tas drfr inte med i vra bedmningar av avvarbara resurser.
Den stra strategiska riktningen vetter mot Kina samt mot Stilla havet, med
USA och Japan som regionala aktrer. De tretton manverbrigaderna i det
stra militrdistriktets markstridskrafter bestr av elva motorskyttebrigader,
en stridsvagnsbrigad och en division (18. kulsprute- och artilleridivisionen p
Kurilerna rknas hr som en brigad) samt frrdsstlld utrustning fr tta
motorskyttebrigader. Frrden indikerar att den stra strategiska riktningen r
mottagare. Det r sledes osannolikt att betydande militra resurser flyttas frn
st till vst utan betydande frndringar i Rysslands militrstrategiska situation.
Det Centrala militrdistriktet ansvarar fr den centralasiatiska strategiska
riktningen. Det framstr ven som Rysslands strategiska reserv fr begrnsade
krig, bde i st och i vst. Manverfrbanden bestr av sju motorskyttebrigader,
en stridsvagnsbrigad samt frrdsstlld utrustning fr ytterligare tre
motorskyttebrigader. Frrden finns i den stra delen av militrdistriktet,
stridsvagnsbrigaden i den vstra delen. Hlften av militrdistriktets enheter,
fyra manverbrigader, torde vara mjliga att avvara fr operationer utanfr
militrdistriktet. Dessutom torde upp till tre brigader med frrdsstlld
utrustning i den stra delen av militrdistriktet samt extra personal kunna
avvaras sterut.
Den sdra strategiska inriktningen inkluderar Nordkaukasien och vetter mot
oroliga regioner ssom Sydkaukasien och Mellanstern. Sdra militrdistriktet
har nio manverbrigader och verkar sakna frrdsstlld materiel fr ytterligare
manverfrband. Frbanden torde drfr vara avsedda att anvndas med kort
varsel. Frutom en brigad, r det osannolikt att frbanden r avsedda fr
omfrdelning till andra militrdistrikt om inte den militrstrategiska situationen
frndras.
Den vstra strategiska inriktningen vetter mot Europa och Nato. Vstra
militrdistriktet har tv frband som motsvarar stridsvagnsbrigader och sju
motsvarande motorskyttebrigader. Av motorskyttebrigaderna bedms den i
Kaliningrad och den p Kolahalvn inte vara tillgngliga som frstrkningar
i andra strategiska riktningar. Tre brigader bedms mjliga att avvara som
frstrkningar i andra strategiska riktningar.
41

De fyra
strategiska
riktningarna

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Tre divisioner och en brigad ur Luftlandsttningstrupperna bedms kunna

frstrka ver hela Ryssland. De spelar sannolikt en viktig stdjande roll i
begrnsade krig, frmst i inledande skeden eftersom de har frhllandevis god
mjlighet att snabbt kunna omgrupperas till ett operationsomrde, vilket torde
bidra till att skapa tid fr mobilisering och transport av frstrkningar till den
berrda strategiska riktningen. Fr hela Ryssland bedms en halv luftburen
division, motsvarande en brigad, vara mjlig att avvara inom en vecka och
ytterligare en hel division inom en mnad. Ytterligare tv luftburna divisioner
antas vara tillgngliga och mjliga att avvara inom sex mnader. Dessutom
bedms ytterligare en luftburen division vara tillgnglig, men hllas i reserv.
Stridsflygplan r de militra resurser som snabbast kan flyttas mellan strategiska
riktningar. Att snabbt koncentrera flygstridskrafter i en prioriterad strategisk
riktning kan bidra till ett snabbt avgrande i en konflikt. Generalstaben antas
medge att flygstridskrafter omgrupperar i proportion till de markstridskrafter
som frstrker mellan strategiska riktningar, men att man behller minst hlften
av alla typer av frband (exempelvis jaktplan fr luftherrvlde och attackflygplan
till std fr markoperationer) i varje strategisk inriktning. Hlften av alla enheter
antas drfr vara mjliga att avvara fr frstrkningar p annat hll (cirka 240
jaktflygplan, 240 attackflygplan). Hlften (120 jaktflygplan, 120 attackflygplan)
torde vara tillgngliga inom en vecka, resten inom en mnad, med hnsyn till
varje flygplanstyps specifika detaljer samt mottagande frbands frmga att
vidmakthlla tillfrda flygplan i operationer.
rlogsfartyg anvnds sannolikt inte fr att frstrka andra strategiska riktningar,
i synnerhet inte inom en vecka. Inom en mnad kan de flesta fartyg, i teorin,
flytta mellan de olika marinerna. Det antas hr att Generalstaben skulle lmna
minst hlften av alla tillgngliga enheter fr landstigning-, luft-, yt- och
undervattensoperationer i var och en av de fyra marinerna.
2.3.2 Strategisk rrlighet
Jrnvgar

I Ryssland sker militra transporter av trupp, materiel och frndenheter frmst

p jrnvg. Flyg-, bt- och vgtransporter spelar en mindre roll (McDermott
2013a: 37). Fr transport av stora kvantiteter r jrnvgen den viktigaste
tillgngen, srskilt inom landet, men ocks utanfr Rysslands grnser, d
den ryska/sovjetiska sprbredden finns i lnderna i fre detta Sovjetunionen.
I Ryssland utgr det statsgda monopolet Ryska jrnvgar basen fr militra
jrnvgstranporter. I Frsvarsministeriet finns ett sjlvstndigt truppslag,
Jrnvgstrupperna, p 24 00028 000 man. Det mjliggr mobilisering och
transporter, men bygger ven och reparerar jrnvg, skyddar viktig relaterad
infrastruktur samt genomfr minrjning (Gavrilov 2013; Echo Moskvy 2011).

Militra
transportflyget

Det Militra transportflyget har cirka 280 flygplan i olika storlekar.

Av dessa r ungefr 80 tunga transportflygplan som r avsedda fr att
flla Luftlandsttningstruppernas materiel samt ytterligare 20 flygplan
som kan transportera Markstridskrafternas materiel. Det Militra
transportflyget r snabbare n tget, men antas hr till strsta del transportera
42

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Luftlandsttningstrupperna och annan personal, srskilt i enveckasperspektivet.

Lufttransporter r srbara och krver eskort av jaktflyg nra ett konfliktomrde.
Begrnsningar i det militra transportflygets frmga indikerade 2013 att en
luftlandsttning av regementes storlek utanfr eget territorium skulle vara svrt
att genomfra fr Ryssland, ven om ryska styrkor hade luftherrvlde och hela
det Militra transportflyget skulle anvndas.
Manverbrigaderna, som fortfarande till strsta del r bepansrade, r fr tunga
fr att snabbt kunna omgruppera, vilket begrnsar de Vpnade Styrkornas
strategiska rrlighet, srskilt med flyg (McDermott 2013a: 32). Planer p
att till 2015 skapa tre nya brigadtyper, ltta (ltt bepansrade), mellantunga
(hjulgende pansarfordon) och tunga (bandgende) brigader kan lgga grunden
fr en frbttrad framtida mobilitet (ibid.: 73). Rrligheten minskas idag
ocks av svrigheter i bemanning, disciplin och utvecklandet av en kr av
kontraktsanstllda underbefl (ibid.: 62). Enligt uppskattningar kan Ryssland
transportera en manverbrigad (eller motsvarande) upp till 1200 km per dag
(ibid.: 22). Att transportera en brigad strckan S:t Petersburg till Vladivostok,
som r 10 000 km, skulle sledes ta en vecka, exklusive tiden fr p- och
avlastning av fordonen p tget.
De tidsramar som anvnds i studien anger nr frstrkningar kommer fram till
det mottagande militrdistriktet, vilket inte ndvndigtvis innebr att det r
redo att inleda en operation i alla delar av distriktet.

2.4 vningar
Ofta frekommande och storaskaliga vningar r en viktig del vid byggandet av
militr frmga. Ett antagande r att ett frband i en operation frmst kan utfra
vad som har trnats vid vningar. I tider av omstruktureringar och infrandet av
ny materiel r vningar ocks viktiga fr att prva organisation och vapensystem
samt fr att kunna identifiera och tgrda brister. Med andra ord frbttrar
vningar den reella frmgan hos de deltagande frbanden.
Sammantaget har de ryska Vpnade Styrkorna under de senaste ren
systematiskt vat alla ledningsniver, i alla fyra strategiska riktningar och med
alla frsvarsgrenar och truppslag. vningarna har ven terkommande haft
inslag av gemensamma operationer med frband tillhrande andra ministerier.
Utver att bidra till en kad militr frmga p kort sikt, har vningarna ven
utgjort goda tillfllen att prva nya strukturer samt upptcka och tgrda brister.
En ambition med reformeringen har varit att frbttra frmgan till gemensamma
operationer. De Vpnade Styrkorna genomfr rligen en operativstrategisk
vning, som roterar mellan militrdistrikten. Den skapar frutsttningar
fr att utveckla frmgan att genomfra gemensamma operationer, d alla
frsvargrenarna deltar i vningarna, men i vilken utstrckning det verkligen
sker r svrt att avgra.

43

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Zapad-2013

Den operativstrategiska vningen 2013 var Zapad-2013 (Vst-2013). Den

genomfrdes tillsammans med Vitryssland och gde rum i omrdet kring
Kaliningrad, vstra Vitryssland och stersjn. Cirka 22 000 soldater och
officerare, 530 bepansrade fordon, 90 flygplan och helikoptrar samt tio fartyg ska
enligt uppgift ha deltagit under perioden 2026 september 2013 (Umpirovitj
2013; Wilk 2013).
Det officiella scenariot gick ut p att driva ut en terroristgrupp som hade ockuperat
delar av vitryskt territorium. De taktiska delarna bestod i att omgruppera ryska
och vitryska frband till de omrden som hlls av terroristerna fr att sedan
omringa och besegra dem. Luftstridskrafterna stdde Markstridskrafterna
genom att upprtta luftherravlde och p s stt skra av flygtransporter utifrn
till terroristgruppen. stersjmarinen upprttade sjherravlde, blockerade
motstndarens retrttvg och tertog fartyg som hade kapats av terroristerna
(Tichonov 2013c). I ryska vningar anvnds ofta terrorist som benmning p
motstndaren fr att undvika utpekandet av ett visst land eller vissa lnder. Med
frmgan att agera p land, i luften och p havet samt en preferens fr att ervra
territorium liknade mostndaren i Zapad mer en konventionell motstndare n
en terroristgrupp. Troligtvis var syftet med vningen att frsvara Ryssland och
Vitryssland mot ett konventionellt anfall frn vst.
Grnstrupperna deltog i vissa delar av vningen och beredskapen hos 20000
soldater frn Inrikestrupperna kontrollerades (RIA Novosti 2013c; Tichonov
2013d). Ett oknt antal soldater frn Inrikestrupperna deltog i vningsmoment
avseende terroristbekmpning (Inrikesministeriet 2013). Under Zapad vade de
Vpnade Styrkorna reguljr krigfring med fokus p gemensamma operationer,
vilket ven inbegrep den vitryska frsvarsmakten samt andra ministerier och
federala myndigheter. Mobilisering av reserver s vl som ledning vades
(Blank 2013; Kalinin 2013; Wilk 2013). Norra marinen genomfrde rets
strsta vning parallellt med Zapad-2013, ven om den officiellt inte var en
del av denna, vilken inbegrep luftfrsvar och ubtsjakt mot en icke angiven
motstndare (Krasnaja zvezda 2013).

Kaukasien-2012

I september 2012 genomfrdes den en vecka lnga operativstrategiska vningen

Kavkaz-2012 (Kaukasien-2012) i Sdra militrdistriktet. De Vpnade Styrkorna
hade tv huvuduppgifter: att planera lsandet av en intern konflikt med militra
medel samt att avvrja en attack mot sdra Ryssland utfrd av en konventionellt
vlutrustad motstndare (Rysslands president 2012; McDermott 2012b).
vningen var till strsta del en stabsvning fr att frbttra ledning samt att
testa det nya automatiserade ledningssystemet p brigadniv och lednings- och
underrttelsesystem (C4ISR) (Frsvarsministeriet 2012; McDermott 2012b).
Ungefr 8 000 man deltog i de praktiska delarna av vningen (Vojennopromysjlennyj kurer 2012a). Luftstridskrafterna vade att gruppera och verka frn
tillflliga baser, att landa in och stdja markfrband samt underrttelseinhmtning
(Vojenno-promysjlennyj kurer 2012b). Medeltunga bombflygplan av typ Tu22M3 genomfrde anfall med jaktskydd av Su-27-flygplan. Kaspiska flottiljen
hindrade fiendefartyg att genomfra landstigning och Svartahavsmarinen
44

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

avvrjde anfall frn havet och luften. Iskander-M markrobotar och marina
precisionsvapensystem testades ocks. De Vpnade Styrkorna hade problem
frbundna med att gruppera till och frsrja trupp i operationsomrdet,
men ocks problem p grund av den lga bemanningen som i vissa fall ska
ha varit endast 50 procent. Media rapporterade om svrigheter med det nya
ledningssystemet p brigadniv, vilket enligt tillverkaren berodde p otillrcklig
utbildning av de soldater som anvnde det (McDermott 2012b; Vzgljad 2013).
Frn februari till juli 2013 genomfrde de Vpnade Styrkorna fr frsta gngen
p tjugo r beredskapskontroller (Litovkin 2013b). Totalt fem stycken vningar
genomfrdes, ven om det har ifrgasatts om den andra i ordningen verkligen
kom som en verraskning (Golts 2012). vningarna prvade systematiskt
beredskapen i alla militrdistrikten och viktiga frmgor underordnade
Generalstaben samt frbandens rrlighet med flyg och tg (Litovkin 2013b).
I varje vning deltog 7 0009 000 soldater, frutom i den sista dr antalet
uppgick till nominellt 160000 soldater frn Centrala och stra militrdistriktet.
Fr majoriteten av de deltagande frbanden var vningen troligtvis frmst en
beredskapskontroll som endast innebar att soldaterna var p frlggningen,
medan en mindre andel deltog i stridsvningsmomenten. Icke desto mindre,
vad avser militr frmga, s omfattade vningen bde begrnsade krig och
strategisk avskrckning i en hel strategisk riktning, inklusive patrullering
med strategiskt bombflyg Tu-95 som kan bra krnvapen. Genomgende
problem vid vningarna ska ha varit sambandssystemen samt stridsvagns- och
stridsfordonsbesttningars svaga resultat i skarpskjutningsvningar (Litovkin
2013c; Tichonov 2013b).

Beredskapskontroller

Frband p alla niver mste va fr att bygga militr frmga frn grunden.
Hur mycket de Vpnade Styrkorna egentligen var r sledes en viktig indikator?
Ett stt att belysa detta r att rkna artiklar om vningar, givet antagandet
att artiklarna speglar att vningen verkligen har gt rum. FOI skapade en
datagenererad analys av artiklar om markvningar i Vstra militrdistriktet och
utvalda frband frn Luftlandsttningstrupperna publicerade i Krasnaja zvezda
under perioden 20002013. Ungefr tv miljoner dokument granskades och
av dessa befanns cirka 126 000 relevanta fr vidare textanalys. Den analysen
minskade antalet artiklar till runt 5300 som kunde generera data om vningar.
Fr de studerade markstridskraftsfrbanden i Vstra militrdistriktet var antalet
vningar tre stycken 2010, tta stycken 2011 och elva stycken 2012. Fr
studerade luftlandsttningsfrband var motsvarande antal 23 stycken r 2010,
28 stycken r 2011 och 29 stycken r 2012.

En indikation
p kad vningsverksamhet

D Markstridskrafterna omorganiserades 20092010 omfattar analysen endast

perioden 20102012. Mnga av dagens brigader existerade inte fre den perioden
och en jmfrelse ver tiden skulle ge en skev bild. Det hr tillvgagngssttet
noterar bara frekomsten av en vning, men ger ingen bild av upplgget eller
hur framgngsrik den var. Antagandet r dock att om brigaderna var s kar
deras frmga.
tgrder har vidtagits fr att undvika dubbelrkning, men metoden har nd
brister som resulterar i ngot missvisande data. De exakta siffrorna ska sledes
45

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

hanteras med en viss frsiktighet. Givet antagandet att bristerna r desamma

ver tid s r det centrala trenden, inte antalet. Om trenden r representativ
fr hela Vpnade Styrkorna r det troligt att dess militra frmga i lokala och
regionala krig har kat.
Fler krnvapenvningar

Vi bedmer att vningsverksamheten inom krnvapenfrbanden fortsatt att ka

i omfattning, i likhet med vningsverksamheten inom de Vpnade Styrkorna
som helhet. Den 19 augusti 2012 genomfrde krnvapentriaden den strsta
krnvapenvningen i Rysslands historia enligt Frsvarsministeriet (2012b).
Omfattningen av vningsverksamheten med strategiska och taktiska krnvapen
r inte knd i detalj. De landbaserade mobila interkontinentala robotfrbanden
inom de Strategiska robottrupperna har tillbringat lngre perioder i flt. De har
genomfrt stridspatrullering i upp till tjugo dygn i strck (Kristensen och Norris
2013: 75). Det bedmda antalet patrulleringar med strategiska ubtar har dock
minskat jmfrt med ren 20072010 (Westerlund och Roffey 2012: 147).
Kristensen och Norris (2013: 76) bedmer att de fyra till sex patrullturer med
ryska strategiska ubtar som genomfrdes under 2012 kan ha varit otillrckligt
fr att upprtthlla kontinuerlig patrullering. Patrulleringsflygningar med
strategiska bombflygplan av typ Tu-95MS och Tu-160 ver Stilla havet,
Nordatlanten och Norra ishavet har fortsatt.
vning av taktiska krnvapenfrband kan ha utgjort en del av de
Vpnade Styrkornas beredskapsvningsserie under frsta halvret 2013.
Frsvarsministeriets 12. Huvuddirektorat (Glavnoje upravlenije Ministerstva
oborony), vilket ansvarar fr frvaring och distribuering av krnstridsspetsar,
deltog i en beredskapskontroll i Centrala och Sdra militrdistrikten den
1721 februari 2013, enligt generalstabschefen Valerij Gerasimov (Litovkin
2013d). Inga strategiska krnvapenfrband tycks ha deltagit, vilket indikerar att
Frsvarsministeriet kan ha vat rutiner fr att verfra taktiska krnstridsspetsar
till flygfrband och mjligen ven till Svartahavsmarinen och markrobotfrband.
Detta skulle stmma med troligen simulerade insatser med taktiska krnvapen
inom ramen fr operativ-strategiska vningar, vilket rapporterades i media
under 2009 och 2010 (Westerlund och Roffey 2012: 146). Drutver har tunga
attackflygplan av typ Su-24M, vilka kan bra taktiska krnvapen, vat insatser
ver lnga avstnd. Enligt en tidningsartikel genomfrde i juni 2013 en grupp Su24M frn Centrala militrdistriktet ett 4500 kilometer lngt flygfretag, under
vilket besttningarna lufttankade vid tv tillfllen frn lufttankningsflygplan av
typ Il-78 (Tichonov 2013a).

2.5 Bedmning av rysk militr frmga 2013

Detta avsnitt diskuterar Rysslands militra frmga i termer av handlingsfrihet
fr reguljr krigfring. Med detta avses hg- till medelintensiv krigfring
i begrnsade krig samt strategisk avskrckning. Begrnsade krig avser, som
nmndes inledningsvis, bde lokala krig, till exempel med Georgien 2008, och
regionala krig, exempelvis en konfrontation med Kina eller Nato. Bedmningar
grs fr fyra ryska strategiska riktningar: stra, centralasiatiska, sdra och vstra.
Bedmningen avser resurser som Ryssland kan samla fr att mta hot i olika
46

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

delar av landet. Den faktiska krigfringsfrmgan bedms inte, d det krver

att en rad andra faktorer vgs in, som motstndare och operationsmilj, vilket
ligger utanfr studiens ram. Ryssland r en landmakt och markoperationer
knnetecknar Rysslands verksamhet i reguljra krig och blir drfr centrala i vr
bedmning av militr frmga.
Ett antal antaganden har gjorts i denna studie fr att mjliggra bedmningen
av rysk militr frmga. Fr det frsta, bedmningarna avser ett krig som inte
kommer ovntat och som Ryssland i viss utstrckning hunnit frbereda sig fr.
Ett andra antagande r att endast en militr operation i en strategisk riktning
pgr t gngen. Skulle operationer i mer n en strategisk riktning pg samtidigt
minskar den militra handlingsfriheten i varje riktning.
Fr det tredje, de nuvarande problemen inom Logistik- och underhllstjnsten
frsvrar sannolikt genomfrande av operationer, men utgr inget overstigligt
hinder. Vi antar drfr att underhllstdet r tillrcklig fr att inleda en operation,
ven om den kan bli svr att vidmakthlla. Vi antar vidare att transporter med
tg och flyg sker obehindrat.
Det br uppmrksammas att en brigad motsvarar en manverbrigad i
bedmningen, det vill sga ett frband som kan ta och hlla territorium.
Divisioner och militra baser utomlands rknas fr enkelhetens skull som
brigadenheter.
Detta avsnitt brjar med att beskriva militra resurser som r lika i alla
strategiska riktningar. En kort beskrivning av varje militrdistrikt utgr grunden
fr bedmningen av de befintliga resurserna fr respektive strategisk riktning.
Detta omfattar ven en bedmning av resurser fr fjrrstrid, med den vstra
strategiska inriktningen som exempel. Slutligen bedms frmgan till strategisk
avskrckning.
2.5.1 R
 esurser fr begrnsade krig som r lika i alla strategiska
riktningar
Varje strategisk riktning har ett gemensamt strategiskt kommando. Varje Ledning
gemensamt strategiskt kommando och varje arm (se nedan) har en
ledningsstdsbrigad. Armerna har troligen ven rrliga ledningsfunktioner
(Khairemdinov 2013) och de gemensamma strategiska kommandona antas hr
ven ha det. Drmed freligger praktiska frutsttningar fr att leda gemensamma
operationer. De gemensamma strategiska kommandona har deltagit i de rliga
operativstrategiska vningarna, vilket gett mjlighet att utveckla och testa
frmgan till gemensam ledning. Flera verraskningsvningar under 2013
utgjorde nnu en mjlighet att kontrollera hela ledningssystemets styrkor
och svagheter. Rimligen har de Vpnade Styrkorna genom dessa identifierat
mnga konkreta problem som nu kan tgrdas. Det r oklart om armnivn
kan planera och leda gemensamma operationer (intervju Moskva 2013). Vi
bedmer drfr att varje gemensamt strategisk kommando har frmgan att
genomfra gemensamma operationer.
47

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Markstridskrafter

Alla militrdistrikt har tv armer (combined arms armies) och mellan sex och
elva stende manverbrigader, frutom stra militrdistriktet som har fyra
armer. Varje militrdistrikt har ocks en till tv specialfrbandsbrigader, en
raketartilleribrigad och en till tv markrobotbrigader, frutom de artilleri- och
luftvrnsbrigader som finns fr eldunderstd i varje arm.
Varje arm har mellan en och fem understllda stende brigader och kan ven ha,
huvudsakligen i Fjrran stern, frrdsstlld utrustning fr enheter av brigads
storlek. Personal som ska anvnda den lagrade materielen kan komma frn
antingen frband i andra MD eller frn mobiliseringsreserven. De flesta armer
understds av en ledningsstdsbrigad, en artilleribrigad, en luftvrnsbrigad,
markrobotbrigad och en underhllsbrigad (McDermott 2013a: 48).
De Vstra, Sdra och Centrala militrdistrikten har alla en fristende
motorskyttebrigad direkt underunderstlld respektive gemensamt strategiskt
kommando (27. motorskyttebrigaden i Vstra militrdistriktet, 20.
motorskyttebrigaden i Sdra militrdistriktet och 28. motorskyttebrigaden
i Centrala militrdistriktet). D de r baserade nra kommunikationscentra
(Moskva, Volgograd respektive Jekaterinburg) r dessa brigader troligen tnkta
att transporteras i olika riktningar, vilket gr dem idealiska som frstrkningar,
antingen i sin eller i andra strategiska riktningar.

Luftstridskrafter

Varje strategisk riktning bedms ha tillrckligt med flygresurser fr att understdja

egna markoperationer om dessa flygoperationer r koncentrerade geografiskt
och stds med adekvat lgesuppfattning och stridsledning. Luftoperationer,
och drmed ocks markoperationer, begrnsas fljaktligen av flygets radar- och
ledningssystems tckning och uthllighet p land, till sjss och i luften. Varje
militrdistrikt har ett Flygstridskrafts- och Luftfrsvarskommando, ofta i samma
stad som det gemensamma strategiska kommandot, en huvudflygbas (flygbas
r en organisationsenhet), en till tv underordnade flygbaser med sammanlagt
mellan fem och tio flyggrupper och tv till tre armflyggrupper utspridda p
olika flygflt. Alla gemensamma strategiska kommandon disponerar bde
jakt- och attackflygplan, vilket mjliggr bde att skydda eget territorium och
luftrum och att understdja mark- och sjoperationer. Varje militrdistrikt har
en till tv luftfrsvarsbrigader (med lngrckviddigt robotluftvrn fr skydd av
hela operationsomrden) vid sidan av luftvrnsbrigaderna i markstridskrafternas
armer vars frmsta uppgift r skydd av markoperationer.

Marinstridskrafter

Varierande geografiska frutsttningar i de fyra strategiska riktningarna

medfr att Marinstridskrafternas frmga varierar. Alla mariner (utom
Kaspiska flottiljen) har resurser fr strid under vatten, p ytan, i luften och p
land. I kustomrden kan Marinstridskrafterna stdja en markoperation med
lgesuppfattning, indirekt eld och luftfrsvar. Marinstridskrafterna kan ven
understdja markoperationer genom att neka motstndaren tilltrde frn havet
till operationsomrdet och genom landstigning med marina markfrband.
stersjmarinen och Norra marinen leder flyg- och markstridskrafter eftersom
deras frhllandevis isolerade lgen gr detta ndamlsenligt.
48

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Ryssland har taktiska krnvapen i alla strategiska riktningar (tabell 2.6). Det finns
robotbrigader med kortrckviddiga ballistiska robotar och artillerienheter i alla
militrdistrikt. Alla mariner har sjmls- och kustfrsvarsrobotar som kan bra
krnstridsspetsar. Det finns attack- eller bombflygsregementen i varje strategisk
riktning. Hlften av dessa torde kunna omgrupperas till andra strategiska
riktningar inom ngra dagar. Det finns krnvapenfrrd i alla strategiska
riktningar (se karta 2.5, sidan 61) och minst runt 65 operativt tilldelade taktiska
krnstridsspetsar fr ovan nmnda vapenbrare i varje militrdistrikt (Sutyagin
2012: Appendix 1). Taktiska krnvapeninsatser tycks fortsatt frekomma i
vningsscenarier.

Taktiska
krnvapen

Ryssland bedms i varje strategisk riktning ha handlingsfrihet med det berrda

militrdistriktets resurser, det vill sga utan frstrkningar, enligt fljande. Inom
en vecka frn given order har varje strategisk riktning handlingsfrihet med
motsvarande upp till tre brigader fr en markoperation p eller i nrheten av
eget territorium med std av luft- och marinstridskrafter. Inom en mnad, kan
den initiala storleken p markstridskrafterna i operationen ungefr frdubblas.
Slutligen bedmer vi att Ryssland i alla strategiska riktningar har tillrcklig
taktisk krnvapenfrmga fr insatser till std fr att ta eller hlla territorium.

Frmgebedmning

Drtill kan en strategisk riktning frstrkas med centrala resurser och Luftlandssttfrband frn andra riktningar. Den frmsta centrala resursen i detta ningstrupperna
avseende r Luftlandsttningstrupperna. Tre divisioner och en brigad ur
Luftlandsttningstrupperna bedms vara tillgngliga som frstrkningar ver
hela Ryssland. En brigad berknas vara tillgnglig inom en vecka och en division
inom en mnad. Ytterligare tv luftburna divisioner torde vara klara inom sex
mnader. Denna frstrkningsfrmga gller alla strategiska riktningar och
kommer inte att nmnas igen, men noteras i tabeller och p kartor. Vad gller
frstrkningar frn andra strategiska riktningar mste varje riktning analyseras
separat.
2.5.2 Militr frmga i de olika strategiska riktningarna
Den stra strategiska riktningen verkar frmst vara avsedd fr att hantera
omfattande fientliga mark- och marinstridskrafter. Det stra militrdistriktet
har fyra armer, de vriga militrdistrikten tv vardera. I militrdistriktets
stra delar finns nominellt sett stora stende frband (5. och 35. armerna,
med sammanlagt sju motorskyttebrigader) med frrdsstlld materiel fr
ytterligare fem motorskyttebrigader. I de vstra delarna finns tv armer
(36. och 29. armerna) som bara har var sin stende motorskyttebrigad och
frrdsstlld materiel fr ytterligare en brigad. Den 36. armn har ven en
stende stridsvagnsbrigad. Bde 36. och 29. armerna torde kunna frstrkas
genom antingen tillfrsel av stende enheter frn Centrala militrdistriktet eller
genom att man tillfr personal fr att bemanna brigaderna med frrdsstlld
materiel. Det finns ven frrdsstlld materiel fr en motorskyttebrigad som
verkar vara direkt understlld det gemensamma strategiska kommandot. I den
operativstrategiska vningen Vostok-2010 (st-2010) tog det en vecka att
utrusta tilltransporterad personal frn ett frband med materiel frn ett frrd.
Frst drefter kunde frbandet delta i vningens stridsmoment, vilket indikerar
49

stra strategiska
riktningen

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

att det finns tidsbegrnsningar med denna ansats, om n hanterbara sdana

(intervju Moskva 2012).
I ett scenario med en stor markoffensiv frn sder kan 5. och 35. armerna
vara en frsta defensiv echelong och understdjas av militrdistriktets resurser
fr luft-, sj- och fjrrstrid. De kan frdrja motstndarens framryckning till
dess en andra echelong (de frstrkta 29. och 36. armerna) kan sttas in, de
senare kan efterfljas av frstrkningar frn vriga Ryssland (en tredje echelong).
Krnvapen spelar troligen en viktig roll d ett begrnsat krig i denna strategiska
riktning kan omfatta motstndarstyrkor som r strre n Rysslands.
Givet bemanningsniver torde en styrka motsvarande en tredjedel av stra
militrdistriktets tio manverbrigader kunna vara tillgngliga inom en vecka,
ytterligare en tredjedel inom en mnad. Med andra ord kan en styrka om tre
brigader sttas upp inom en vecka, ytterligare en sdan styrka inom en mnad. Mer
styrkor krver mobilisering av reservister och flera mnaders tid. Motsvarande
upp till ett brigadfrband kan tillfras frn det Centrala militrdistriktets 41.
arm inom en vecka. Det stra militrdistriktet torde kunna ta emot personal
frn andra delar av Ryssland eller reservister fr att utrustas frn militrdistriktets
tta egna frrdsstllda brigader eller Centrala militrdistriktets tre frrdsstllda
brigader. Detta torde ta upp till sex mnader och genererar totalt upp till 29
brigader i den stra strategiska riktningen.
Tabell 2.9 stra strategiska riktningen mjliga frband och frstrkningar
Frband frn *

1 vecka

1 mnad**

6 mnader**

stra militrdistriktet

3 brigader

3 brigader
4 brigader (frrd) ***

4 brigader
4 brigader (frrd) ***

Centrala militrdistriktet

1 brigad

1 (frn 41:a armn)

1 brigad (frrd) ***

2 brigader
2 brigader (frrd) ***

Vstra och Sdra militrdistrikten

Fr lngt bort

2 brigader

2 brigader

Totalt

4 brigader

11 brigader

14 brigader

Luftlandsttningstrupperna

1 luftburen brigad

1 luftburen division

2 luftburna divisioner

Totalt p sex mnader: 29 brigader, 3 luftburna divisioner och 1 luftburen brigad

* Avser frband motsvarande stende manverbrigader, inte ndvndigtvis hela integrerade brigader.
** Lggs till det antal frband som gjorde tillgngliga inom fregende tidsperiod.
*** Hlften av brigaderna med frrdsstlld materiel (angivna med kursiv stil i tabellen) bemannas av aktivt tjnstgrande
personal (tillgngliga p en mnad), den andra hlften bemannas av reservister som mste inkallas (tillgngliga inom sex
mnader).

50

Anmrkning: Kartan visar trolig utgngsgruppering (ORBAT) av utvalda frband frn de Vpnade Styrkorna i den stra strategiska riktningen, frmst frn brigadniv
och uppt. Den visar ungefrliga lgen och tcker perioden 20122013.
Kllor: The Military Balance 2013; warfare.be; Military Periscope (se 1.4 fr en diskussion rrande dessa kllor).

Karta 2.1 Bedmning av den stra strategiska riktningen

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

51

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Centralasiatiska
strategiska
riktningen

Det Centrala militrdistriktet kommer troligen inte att frsvara eget territorium
mot ett fientligt intrng sderifrn. Mongoliet och Kazakstan r osannolika
fiender. Centrala militrdistriktet framstr mer som en nationell strategisk reserv
fr att frstrka frmgan fr begrnsade krig i andra strategiska riktningar.
Den 2. armn (i vstra Centrala militrdistriktet) kan ses som en frstrkande
echelong fr de sdra eller vstra strategiska riktningarna och den 41. armn
(i stra delen av Centrala militrdistriktet) i stra riktningen. Bda armerna
har tre stende motorskyttebrigader vardera. Tre frrd med materiel fr en
brigad vardera i den stra delen av militrdistriktet frstrker intrycket av en
organisation fr att skicka frstrkningar sterut.
En mer omedelbar uppgift fr Centrala militrdistriktet torde vara ansvaret fr
Rysslands Centralasiatiska strategiska riktning. Viktiga frband r de befintliga
ryska resurserna i regionen (201. militrbasen i Tadzjikistan och 999. flygbasen i
Kirgizistan, bda under Centrala militrdistriktets ledning). 2. och 41. armerna
torde ven vara avsedda fr att kunna frstrka en operation i Centralasien. Detta
frfarande kan exemplifieras med att 28. motorskyttebrigaden i Jekaterinenburg
deltog i rliga strategiskoperativa vningar 2009 (vstra riktningen), 2010
(stra) och 2011 (Centralasiatiska).

Tabell 2.10 Centralasiatiska strategiska riktningen mjliga frband och frstrkningar

Frband frn *

1 vecka

1 mnad**

6 mnader**

2 brigader

2 brigader

2 brigader

(1 brigad militrbas)

1 brigad (frrd)***

2 brigader (frrd)***

2 brigader

1 brigad

1 brigad

4 brigader

5 brigader

1 luftburen division

2 luftburna divisioner

Centrala militrdistriktet
Sdra och Vstra militrdistrikten

5 brigader
Totalt
(inkl. 1 militrbas)
Luftlandsttningstrupperna

1 luftburen brigad

Totalt p sex mnader: 14 brigader, 3 luftburna divisioner och 1 luftburen brigad

Kommentar: En rysk militrbas utomlands rknas som ett frband motsvarande en manverbrigads storlek. Den finns
tillgnglig inom sitt operationsomrde med bedms inte vara tillgnglig fr insatser ngon annanstans. Bedmningen
fr en vecka avser att samla frbanden p Centrala militrdistriktets territorium och inkluderar inte tilltransport till
insatsomrdet i Centralasien (med undantag av militrbasen).
* Avser frband motsvarande stende manverbrigader, inte ndvndigtvis hela integrerade brigader.
** Lggs till det antal frband som gjordes tillgngliga inom fregende tidsperiod.
*** Hlften av brigaderna med frrdsstlld materiel (angivna med kursiv stil i tabellen) bemannas av aktivt
tjnstgrande personal (tillgngliga p en mnad), den andra hlften bemannas av reservister som mste inkallas
(tillgngliga inom sex mnader).

52

Anmrkning: Kartan visar trolig utgngsgruppering (ORBAT) av utvalda frband frn de Vpnade Styrkorna i den centralasiatiska strategiska riktningen, frmst
frn brigadniv och uppt. Den visar ungefrliga lgen och tcker perioden 20122013.
Kllor: The Military Balance 2013; warfare.be; Military Periscope (se 1.4 fr en diskussion rrande dessa kllor).

Karta 2.2 Bedmning av den centralasiatiska strategiska riktningen

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

53

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

En operation i Centralasien torde bli mer av en krishanteringsinsats fr att

skapa stabilitet snarare n hg- till medelintensiv krigfring. En sdan insats
bedms hr krva frre frband, men ver en lngre tid. Insatsen sker sannolikt
inom multinationella styrkor inom ramen fr CSTO, om n med tydlig rysk
dominans (Norberg 2013: 16, 21-26). En multilateral CSTO-operation blir
sannolikt mer komplicerat fr Ryssland n en rent nationell insats. Rysslands
Luftlandsttningstrupper axlar sannolikt den strsta brdan i en sdan
operation, med det Centrala militrdistriktet i en stdjande roll. En halv
luftlandsttningsdivision bedms vara tillgnglig inom en vecka, resten efter en
mnad. Centrala militrdistriktet kan ansamla frband, sammanlagt motsvarande
tv till fyra brigader p en vecka, avsedda fr Centralasien. Drutver motsvarar
201. militrbasen i Tadzjikistan en brigad tillgnglig inom en vecka. Fr att n
de sdra delarna av Centralasien mste dessa enheter transporteras genom andra
lnder som mste ge sitt politiska samtycke, vilket skulle kunna frlnga tiden
innan de ryska styrkorna nr sitt operationsomrde jmfrt med transporter
inom Ryssland.
Sdra strategiska
riktningen

P kort sikt har den sdra strategiska riktningen de potentiellt mest utmanande
uppgifterna bde i och nra Ryssland. Den sdra strategiska riktningen
omfattar det instabila Kaukasien. Utver flertalet frband p eget territorium
i Nordkaukasien leder Sdra militrdistriktet ryska frband i de georgiska
regionerna Abchazien (7. militrbasen) och Sydossetien (4. militrbasen) samt i
Armenien (102. militrbasen), dr en konflikt med Azerbajdzjan om NagornoKarabach kan bryta ut. Sder drom finns Mellanstern, dr spnningar kring
Iran och spridningen av militant islamism r tv ryska potentiella bekymmer.
Det gemensamma strategiska kommandot i Rostov leder Kaspiska flottiljen och
Svartahavsmarinen och spelar genom dem sannolikt en roll fr Rysslands marina
styrka i Medelhavet.

Tabell 2.11 Sdra strategiska riktningen mjliga frband och frstrkningar

Frband frn*

1 vecka

1 mnad**

6 mnader**

5 brigader
Sdra militrdistriktet

4 brigader
(3 brigader militrbaser)

Centrala militrdistriktet

1 brigad

1 brigad

2 brigader

Vstra militrdistriktet

1 brigad

1 brigad

1 brigad

Totalt

10 brigader

6 brigader

3 brigader

Luftlansttnings-trupperna

1 luftburen brigad

1 luftburen division

2 luftburna divisioner

Totalt p sex mnader: 19 brigader, 3 luftburna divisioner och 1 luftburen brigad

Kommentar: En rysk militrbas utomlands rknas som ett frband motsvarande en manverbrigads storlek. Den finns
tillgnglig inom sitt operationsomrde men bedms inte vara tillgnglig fr insatser ngon annanstans.
* Avser frband motsvarande stende manverbrigader, inte ndvndigtvis hela integrerade brigader.
** Lggs till det antal frband som gjorde tillgngliga inom fregende tidsperiod.

54

Anmrkning: Kartan visar trolig utgngsgruppering (ORBAT) av utvalda frband frn de Vpnade Styrkorna i den sdra riktningen, frmst frn brigadniv och
uppt. Den visar ungefrliga lgen och tcker perioden 20122013.
Kllor: The Military Balance 2013; warfare.be; Military Periscope (se 1.4 fr en diskussion rrande dessa kllor).

Karta 2.3 Bedmning av den sdra strategiska riktningen

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

55

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Det Sdra militrdistriktet har prioritet avseende personal och materiel. Ny eller
moderniserad materiel tycks mestadels tilldelas dit. Helikopterenheter r ett av
f truppslag som faktiskt kat i storlek under omstruktureringen 20092012,
vilket frmst gynnade det Sdra militrdistriktet. Det har hg bemanning med
ver 90 procent (se avsnitt 2.2.1) och har drmed en hg tillgnglighet p sina
frband i korta tidsperspektiv jmfrt med andra militrdistrikt.
Den 49. armns tre motorskyttebrigader kan ses utgra en frsta echelong.
Den starkare 58. armn (fem motorskyttebrigader) skulle kunna vara en andra
echelong, redo att sttas in dr den behvs mest. Det Centrala militrdistriktets 2.
arm i Samara (tre motorskyttebrigader) skulle kunna utgra en tredje echelong.
20. motorskyttebrigaden r direkt understlld det Sdra gemensamma strategiska
kommandot och r sannolikt dess egen frstrkningsreserv. Alternativt r den
ronmrkt fr att kunna omgrupperas till en annan riktning. Det instabila lget
i Kaukasien och de potentiellt stora utmaningarna att understdja de ryska
baserna utomlands gr omfrdelning av ytterligare manverfrband frn Sdra
militrdistriktet mindre sannolik.
Den hga bemanningsnivn och en hg andel modern utrustning gr att det
Sdra gemensamma strategiska kommandot inom en vecka torde kunna pbrja
en markoperation av motsvarande sju brigaders storlek med understd av flygoch marinstridskrafter. Sdra militrdistriktet saknar brigadfrrd motsvarande
de som finns i andra militrdistrikt. Inom samma tidsperiod skulle Centrala
och Vstra militrdistrikten kunna brja frstrka med frband motsvarande
en manverbrigad vardera. Inom en mnad torde alla frband frn Sdra
militrdistriktet att vara tillgngliga fr insatser.
Vstra
strategiska
riktningen

Det Vstra militrdistriktet har jmfrelsevis starka flyg- och luftfrsvarsresurser,

vilket indikerar en oro fr fientliga luftoperationer mot Rysslands viktigaste
industri- och befolkningscentra. Den 6. armn med sina tv motorskyttebrigader
och CSTO:s Grupp av stridskrafter i stra Europa, som frmodligen ven
inkluderar Vitrysslands frsvarsmakt, utgr en i frsta hand defensiv frsta
echelong. Den betydligt starkare 20. armn (som har motsvarande fyra brigader)
utgr en andra echelong (Norberg 2012: 6061; 2013: 16, 2126). Det Centrala
militrdistriktets 2. arm i Samara (med tre motorskyttebrigader) r en mjlig
tredje echelong.
Det Vstra militrdistriktet har frrdsstlld materiel fr tre manverbrigader
(tv motorskytte- och en stridsvagnsbrigad), vilket ger flexibilitet att ka antalet
manverfrband genom att bara flytta personal, eventuellt frn de angrnsande
Centrala eller Sdra militrdistrikten eller genom att bemanna med mobiliserade
reservister. Den fredstida grupperingen av de stende manverbrigaderna
tyder p att omrdet mellan Moskva och Centraleuropa r i fokus. Den 27.
motorskyttebrigaden r direkt understlld det Vstra gemensamma strategiska
kommandot och r sannolikt dess egen reserv eller ronmrkt fr att omgrupperas
ngon annanstans. Markfrband p Kolahalvn och i Kaliningrad torde
huvudsakligen ha till uppgift att frsvara Norra marinens och stersjmarinens
installationer (Norberg 2012: 5769).
56

Anmrkning: Kartan visar trolig utgngsgruppering av utvalda frband frn de Vpnade Styrkorna i den vstra strategiska riktningen, frmst frn brigadniv och
uppt. Den visar ungefrliga lgen och tcker perioden 20122013.
Kllor: The Military Balance 2013; warfare.be; Military Periscope (se 1.4 fr en diskussion rrande dessa kllor).

Karta 2.4 Bedmning av den vstra strategiska riktningen

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

57

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Table 2.12 Vstra strategiska riktningen mjliga frband och frstrkningar

Frband frn*

1 vecka

1 mnad**

6 mnader**

Vstra militrdistriktet

3 brigader
(inkl. 1 brigad i Kaliningrad)

3 brigader
2 brigader (frrd)***

2 brigader
1 brigad (frrd)***

Centrala militrdistriktet

1 brigad

1 brigad

2 brigader

Sdra militrdistriktet

1 brigad

Total

5 brigader

6 brigader

6 brigader

Luftlansttningstrupperna

1 luftburen brigad

1 luftburen division

2 luftburna divisioner

Totalt p sex mnader: 17 brigader, 3 luftburna divisioner och 1 luftburen brigad

Kommentar: Motorskyttebrigaden i Kaliningrad r tillgnglig i sitt operationsomrde, men bedms inte vara tillgnglig fr
operationer ngon annanstans inom de angivna tidsramarna.
* Avser frband motsvarande stende manverbrigader, inte ndvndigtvis hela integrerade brigader.
** Lggs till det antal frband som gjorde tillgngliga inom fregende tidsperiod.
*** Hlften av brigaderna med frrdsstlld materiel (angivna med kursiv stil i tabellen) bemannas av aktivt tjnstgrande
personal (tillgngliga p en mnad), den andra hlften bemannas av reservister som mste inkallas (tillgngliga inom sex
mnader).

Inom en vecka kan Ryssland i den Vstra strategiska riktningen pbrja

markoperationer med upp till fem manverbrigader, inklusive en
motorskyttebrigad i Kaliningrad som sannolikt inte kommer att flyttas. Inom
en mnad torde ytterligare sex manverbrigader kunna vara tillgngliga.
Tillgngliga flyg- och marinstridskraftsresurser torde vara tillrckliga fr att stdja
inledande markoperationer nra egen grns givet att Ryssland r tminstone
jmbrdigt med motstndaren i luften. Inom sex mnader bedms ytterligare
fem manverbrigader vara tillgngliga. Mobilisering underlttas frmodligen
i denna del av Ryssland eftersom strre delen av befolkningen bor vster om
Uralbergen, men effekterna av detta kan inte mtas hr.
Resurser fr
fjrrstrid
i vstra
strategiska
riktningen

Frmgan att ta och hlla territorium kompletteras av frmgan till fjrrstrid, det
vill sga mjligheten att bekmpa ml p avstnd ver 300 kilometer. Bde vapen
med konventionell stridsdel och taktiska krnvapen kan anvndas, inte sllan
med samma brare. I den vstra strategiska riktningen terfinns avstndsvapen
inom marin- och flyg- och markfrband.4

Marina resurser

Norra marinen frfogar ver flera fartyg med vapensystem fr fjrrstrid. De

atomdrivna kryssningsrobotbrande ubtarna av Oscar II-klass bedms kunna
bra upp till 24 sjmlsrobotar av typ SS-N-19 med medellng rckvidd.
Kryssare av Kirov-klass kan bevpnas med 20 stycken SS-N-19, medan kryssare
av Slava-klass kan bra upp till 16 medelrckviddiga sjmlsrobotar av typ SSN-12. Bda robottyperna kan ven anvndas mot markml (Sutyagin 2012: 45).
Under 2013 var en eller tv ubtar av Oscar II-klass, en Kirov-kryssare och en
4

 de Marinstridskrafterna och Luftstridskrafterna har ett antal attackrobotsystem med en rckvidd p upp
B
till 300 kilometer, av vilka ett antal kan bra taktiska krnstridsspetsar. Dessa har dock inte tagits med i
berkningen, trots att de kan bekmpa ml bortom 300 kilometer frn frontlinjen. Sklet till att de uteslutits
r att brarplattformen d mste passera frontlinjen och drmed utstts fr fientliga vapensystem med kortare
rckvidd n 300 kilometer. Dessa vapensystem kan drmed inte sgas utgra fjrrstridssystem i egentlig
bemrkelse. Attackflygplan som Su-24M och Su-34 liksom jagare och fregatter har drfr uteslutits ur
bedmningen av frmgan till fjrrstrid.

58

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Slava-kryssare i aktiv tjnst inom Norra marinen (se tabell 2.3). Under antagande
att en ubt och en kryssare kan vara tillgnglig fr insats inom ett dygn, s kan
minst 40 kryssningsrobotar med en rckvidd p ver 500 kilometer anvndas
fr fjrrstrid med konventionella vapen. Nr hangarfartyget Admiral Kuznetsov
tertrder i aktiv tjnst finns ytterligare tolv SS-N-19-robotar tillgngliga.
Vad gller fjrrstrid med taktiska krnvapen, bedms de ovan nmnda
plattformarna vara bevpnade med tv till tre krnstridsspetsar vardera (ibid.).
Huvuddelen av Norra marinens taktiska krnvapen fr fjrrstrid finns dock p de
atomdrivna attackubtarna, bevpnade med den ubtsbaserade lngrckviddiga
kryssningsroboten SS-N-21 (Sutyagin 2012: 44). I denna studie r antagandet
att hlften av de ubtar som 2013 bedmdes vara i aktivt tjnst (se tabell 2.3)
ocks var tillgngliga fr insats inom ett dygn. Tv Akula- och en Sierra-klassubt
bedms kunna avfyra upp till tta robotar vardera medan en Victor III-klass
ubt kan avfyra upp till fyra kryssningsrobotar (op.cit.: 43). Det innebr att
sammanlagt upp till 28 krnvapenbestyckade SS-N-21 med 3000 kilometers
rckvidd kan finnas tillgngliga fr fjrrstrid inom ett dygn.
Markstridskrafterna frfogar endast ver ett vapensystem fr fjrrstrid,
markrobotsystemet Iskander med en rckvidd p minst 400 kilometer. I Vstra
militrdistriktet finns en markrobotbrigad bevpnad med Iskander, grupperad
i Luga utanfr S:t Petersburg. Brigaden bestr av tre markrobotbataljoner
med vardera tta robotar p fyra avfyrningsfordon, sammanlagt 24 robotar.
tta Iskander-robotar bedms vara tillgngliga fr insats inom ett dygn,
under antagande att tminstone en bataljon str i full beredskap. Iskander kan
troligen ven bra krnstridsspetsar och Sutyagin (2012: 53) har bedmt att en
markrobotbrigad tilldelas 1218 taktiska krnstridsspetsar.

Markstridskrafterna

Slutligen finns system fr fjrrstrid inom Luftstridskrafternas Fjrrflygfrband.

Dessa tillhr inte det Vstra militrdistriktet, men en stor andel av flygplanen
finns baserade dr och kan tilldelas den vstra strategiska riktningen. Den
nyligen anskaffade flygburna kryssningsroboten Ch-101 har en konventionell
stridsdel och en rckvidd p upp till 5000 kilometer. Moderniserade strategiska
bombflygplan av typ Tu-160 och Tu-95MS kan bra upp till tolv respektive
tta robotar per flygplan (Gordon 2009: 167168). En annan kryssningsrobot
med konventionell stridsdel r Ch-555 som har en rckvidd p upp till 3000
kilometer. Tu-160 kan bra tolv Ch-555 i interna vapenlastrum medan Tu95MS kan bra sex robotar (op.cit.: 142). Antalet moderniserade flygplan r
inte knt i detalj, men sammanlagt sju Tu-160 och 16 Tu-95MS levererades
efter modernisering och renovering till Luftstridskrafterna under ren 2008
2012 (Westerlund 2012: 79; tabell 6.3). Vi antar att hlften av dessa flygplan r
tillgngliga inom ett dygn och att hlften av dem kan avvaras fr fjrrstrid med
konventionella stridspetsar i den vstra strategiska riktningen. Det innebr att tv
Tu-160 och fyra Tu-95MS kan genomfra en insats med 4856 lngrckviddiga
kryssningsrobotar. Det totala antalet Ch-101 och Ch-555 r inte knt och
mjligen r antalet robotar inte tillrckligt stort fr att de Vpnade Styrkorna
ska vara beredda att avdela cirka femtio kryssningsrobotar fr en insats i en
strategisk riktning.

Fjrrflyget

59

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Fjrrflyget frfogar ocks ver det medeltunga bombflygplanet Tu-22M3 som

kan bra kryssningsroboten AS-4. Roboten har en rckvidd p 600 kilometer
och finns i tv versioner: en mot sjml och en signalskande. Med samma
antagande om tillgnglighet som fr de strategiska bombflygplanen, kan 26
Tu-22M3 av de totalt 105 vara tillgngliga fr fjrrstrid inom ett dygn. Tu22M3 kan bra upp till tre AS-4 (Gordon 2009: 138), vilket innebr att
upp till 69 kryssningsrobotar kan avfyras mot en motstndares fartyg eller
radaranlggningar. AS-4 kan ven utrustas med krnstridsspets och det synes
finnas tillrckligt med stridsspetsar avdelade. Sutyagin (2012: 28) har bedmt
att 112 taktiska krnstridspetsar avdelats fr markml samt ytterligare 24 fr
sjml.

Sammantagna
resurser

Sammantaget bedms resurserna fr fjrrstrid i den vstra strategiska riktningen

medge en konventionell insats inom ett dygn med upp till 117 medelrckviddiga
och 50 lngrckviddiga kryssningsrobotar, frutsatt att s mnga kan avvaras.
Lejonparten av de medelrckviddiga kryssningsrobotarna r avsedda fr sjml,
men tminstone 50 kan anvndas mot markml. Alternativt bedms upp till
82 medelrckviddiga kryssningsrobotar och 28 lngrckviddiga ubtsbaserade
kryssningsrobotar finnas tillgngliga inom ett dygn fr fjrrstrid med taktiska
krnvapen. De 69 AS-4 utgr majoriteten av de medelrckviddiga robotarna.
Fjrrflyget str fr den vervgande delen av de ovan redovisade tillgngliga
resurserna fr fjrrstrid, bde vad gller robotar med konventionell och med
taktisk krnstridsdel. Det framstr drmed som troligt att frmgan till fjrrstrid
r snarlik ven i andra strategiska riktningar. Med viss tid fr frberedelser, kan
nstan dubbelt s mnga robotar antas vara tillgngliga fr en insats i den vstra
strategiska riktningen. Detta skulle dock, tminstone tillflligt, i det nrmaste
uttmma resurserna fr fjrrstrid och bedms drfr vara ett mindre troligt
handlingsalternativ.
2.5.3 Frmga till strategisk avskrckning
Frmgan att upprtthlla strategisk avskrckning beror p den reguljra
krigfringsfrmgan samt p frmgan med strategiska krnvapen, inklusive
andraslagsfrmgan. Den sistnmnda gr det ndvndigt att bedma ven den
ryska strategiska frvarningsfrmgan. I fregende avsnitt (2.5.2) bedmdes
Rysslands resurser i respektive strategisk riktning fr hg- till medelintensiv
reguljr krigfring i begrnsade krig samt resurser fr fjrrstrid i den vstra
strategiska riktningen. Tillsammans utgr de en avsevrd militr frmga (se
karta 2.5). Det kan ocks konstateras att de konventionella frbandsresurserna
har kat. Sammantaget bedms Rysslands frmga till reguljr krigfring
med konventionella och taktiska krnvapen vara tillrcklig fr att bidra till att
upprtthlla strategisk avskrckning.
2013 har Ryssland en avsevrd strategisk krnvapenarsenal med cirka 1 800
krnstridsspetsar i aktivt bruk (se avsnitt 2.1.2). Dessa r relativt jmnt frdelade
mellan krnvapentriadens ben, men de Strategiska robottrupperna utgr
alltjmt triadens ryggrad i kraft av sin hgre beredskap. Det minskade antalet
krnstridsspetsar har kat behovet av mobila plattformar fr att upprtthlla
60

Anmrkning: Kartan visar tillgngliga och avvarbara resurser fr hg- till medelintensiv reguljr krigfring i begrnsade krig samt fr
strategisk avskrckning. Den visar ungefrliga lgen och tcker perioden 20122013.
Kllor: The Military Balance 2013; warfare.be; Military Periscope (se ocks 1.4 fr en diskussion rrande dessa kllor); Norris och
Kristensen 2009: 924; Frsvarsministeriet 2013a.

Karta 2.5 Bedmd militr handlingsfrihet 2013

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

61

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

trovrdigheten hos andraslagsfrmgan. Fr denna r Ryssland i stor

utstrckning beroende av de strategiska ubtarna. Antalet patrulleringsfretag
med ubtarna minskade dock under 2012 och kan ha varit otillrckliga fr
att upprtthlla kontinuerlig patrullering. P grund av frsvagningen av de
ryska Marinstridskrafterna under 1990- och 2000-talet, har uthlligheten
till sjss fr de strategiska ubtarna minskat (Jesin 2012: 233234). andra
sidan tillbringade mobila landbaserade interkontinentala robotfrband lngre
perioder p patrulleringar i flt. Med beaktande av ven Fjrrflygets resurser,
kan Ryssland anses ha en trovrdig frmga att upprtta en andraslagsfrmga.
Rysslands strategiska krnvapenfrmga bedms drfr vara tillrcklig fr att
bidra till den strategiska avskrckningen.
De strategiska frvarningssystemen r fortsatt ngot bristflliga. Ryssland kan
dock anses ha tillrcklig tckning av de amerikanska robotflten och av rymden
fr att understdja andraslagsfrmgan. Det r i detta avseende vrt att notera
att nivn p den militrstrategiska spnningen mellan Ryssland och andra
krnvapenmakter har fortsatt att vara tmligen lg. Sammantaget bedms den
ryska frmgan till strategisk avskrckning 2013 vara fullt tillrcklig.

2.6 Slutsatser
kad frmga

Den politiska ledningens ambition att strka Rysslands militra frmga

har redan gett synbara resultat. Den pgende reformeringen och de kade
frsvarsutgifterna har medfrt en strre andel med kort varsel tillgngliga
resurser i form av organisation, materiel och personal. Ryssland har 2013
handlingsfrihet med avsevrda militra resurser (se karta 2.5). Vidare har den
kade omfattningen av vningsverksamheten frbttrat frbandens frmga.
Detta ger sammantaget en betydande militr frmga. Frdelningen av frband
ver Rysslands territorium ger uttryck fr ett strategiskt defensivt utgngslge.
Den tillter emellertid att frbanden kraftsamlas fr att kunna genomfra
offensiva operationer, dock troligen endast i en strategisk riktning t gngen.
De Vpnade Styrkorna kan 2013 generera resurser fr att inleda en markoperation
med en arm motsvarande upp till fyra manverbrigader samt en luftburen
brigad i en valfri strategisk riktning inom en vecka. Inom en mnad finns
ytterligare markfrband motsvarande upp till en arm samt en luftburen division
tillgngliga, utom i den stra strategiska riktningen dr alla fyra armer kan
istndsttas med sammanlagt upp till elva brigader. Marin- och Luftstridskrafter
kan understdja markoperationer. Ett stort antal taktiska krnvapen finns ocks
tillgngligt fr att understdja operationer i syfte att ta och hlla territorium.
Drutver finns avsevrda resurser fr fjrrstrid. Frgan r dock om den ryska
politiska ledningen anser att detta r tillrckligt. Den ryska hotuppfattningen
och den inhemska debatten om framtida krig kan ge svar p om nuvarande
frmgor ses som tillrckliga.

Uthllighet

En begrnsning vad gller reguljr krigfring r frmgan att frsrja operationer.

Problemen inom Logistik- och underhllstjnsten var omfattande 2013, vilket
begrnsade frbandens uthllighet. En avgrande frga r hur denna kommer
62

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

att utvecklas framver. Tre aspekter r srskilt viktiga: fr det frsta de krav som
de Vpnade Styrkornas framtida organisation och materiel kommer att stlla p
Logistik- och underhllstjnsten, i frsta hand avseende Markstridskrafterna;
fr det andra utvecklingen inom Logistik- och underhllstjnsten i sig, samt fr
det tredje omfattningen av dess vningsverksamhet.
En annan viktig faktor fr framtida militr frmga r personalfrsrjningen.
De Vpnade Styrkornas bemanningssystem fr de stende frbanden prglas
alltjmt av en blandning av stndigt tjnstgrande anstllda och mobiliserbar
personal. Bemanningsniverna under 2012 innebar att cirka tv tredjedelar
av frbanden bedmdes tillgngliga inom en mnad. Personaluppfyllnaden
r avgrande fr hur mnga frband som kan vara tillgngliga inom en
vecka respektive en mnad. Fr ett frbands frmga r andelen officerare,
underofficerare, kontraktsanstllda soldater respektive vrnpliktiga avgrande,
d det pverkar bde stridsfrmga och rrlighet. Vidare kommer utvecklingen
av mobiliseringsorganisationen vara avgrande fr antalet tillgngliga frband
i sexmnadersperspektivet. Fr den framtida storleken p Rysslands Vpnade
Styrkor r de huvudsakliga begrsningarna demografi och hlsa hos befolkningen
samt frsvarsutgifter och politiska avvgningar.

Personalfrsrjning

I rent kvantitativa termer utgr materielen ingen strre begrnsning, vare sig
fr lokala och regionala krig eller fr strategisk avskrckning. Ryssland frfogar
ver tillrckligt mycket militr materiel, ven om den huvudsakligen bestr
av sovjetiska vapen- och understdsystem och i det nrmaste uteslutande r
baserad p sovjetisk teknologi. Om Ryssland har fr avsikt att skapa en strre
bredd avseende hgteknologisk krigfring, s mste en stor del av den nuvarande
materielen moderniseras eller ersttas. I detta avseende utgr frsvarsutgifterna
och den ryska frsvarsindustrins frmga de huvudsakliga begrnsningarna.

Materiel

Den strategiska rrligheten r begrnsad till jrnvgar fr Markstridskrafterna. En

kad rrlighet i syfte att kunna anvnda befintliga frband i strre utstrckning
skulle krva omfattande ekonomiska satsningar. Om Frsvarsministeriet
investerar i lttare fordon skulle rrligheten via vgntet frbttras. Drutver r
omfattande statliga investeringar i vg- och jrnvgsntet ndvndiga fr att ka
rrligheten. Utan sdana satsningar kommer frmgan till strategisk rrlighet
inte ka i nmnvrd omfattning, vilket pverkar frmgan att kraftsamla
frband p kort tid.

Mobilitet

Fr att bygga militr frmga krvs att frbanden var. De Vpnade Styrkorna
har en tydlig ambition att vidareutveckla frmgan till gemensamma operationer.
Den kade omfattningen av vningsverksamheten har lett till en stigande
frmga i detta avseende. Avgrande fr att frmgan ska befstas och frbttras
r fortsatt vningsverksamhet, vilken r beroende av frsvarsutgifternas storlek
samt prioriteringen i frhllande till andra utgiftsposter.

vningar

Strategiska och taktiska krnvapen spelar alltjmt en avgrande roll fr den

strategiska avskrckningen, mot bakgrund av de ovan nmnda begrnsningarna
i Rysslands militra frmga. Detta gller avskrckningen mot svl andra

Krnvapen

63

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

krnvapenstater som mot ett konventionellt anfall av en numerrt eller

teknologiskt verlgsen motstndare. Taktiska krnvapen fortstter ocks att
spela en ptaglig roll i hg- till medelintensiv reguljr krigfring i regionala krig,
liksom vid fjrrstrid. Utan ptagliga frbttringar av frbandens uthllighet,
bemanning och strategiska rrlighet jmfrt med 2013, kommer Ryssland vid
ett lokalt eller regionalt krig i en strategisk riktning att vara i det nrmaste helt
beroende av krnvapen fr att upprtthlla strategisk avskrckning i vriga
riktningar.

64

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Litteratur
Barabanov, Michail och Frolov, Andrej (2012a) Aviatsija i PVO itogi preobrazovanij,
Vojenno-promysjlennyj kurer, 3 oktober, http://vpk-news.ru/articles/12642 (hmtat 9
augusti 2013).
Barabanov, Michail och Frolov, Andrej (2012b), Tysjatja bojevych samoletov k 2020 godu,
Vojenno-promysjlennyj kurer, 24 oktober, http://vpk-news.ru/articles/12848 (hmtat 9
augusti 2013).
Barabanov, Michail, Makienko, Konstantin och Puchov, Ruslan (2012) Vojennaja Reforma:
na puti k novomy obliku rossijskoj armii, Moskva, Centre for Analysis of Strategies and
Technologies, juli.
Blank, Stephen (2013) What Do the Zapad 2013 Exercises Reveal?, Eurasia Daily Monitor, 4
oktober, vol. 10, nr. 177.
Boltenkov, Dmitrij (2012) The Russian Navys New Look Reform in 20092011, Moscow
Defense Brief, nr. 2, s. 2225.
Burdinskij, Jegenij (2013) Dezertirov vse bolsje i bolsje, Vojenno-promysjlennyj kurer, nr. 11,
2026 mars.
Carlsson, Mrta (2012) The Structure of Power an Insight into the Russian Ministry of Defence,
FOI-R--3571--SE, Stockholm, november.
Carlsson, Mrta och Norberg, Johan (2012) The Armed Forces i Vendil Pallin, Carolina (red.)
Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective 2011, FOI-R--3474--SE, augusti,
s. 97133.
Chajremdinov, Leonid (2013) Zapad-2013: zavtra snova v utjebnyj boj, Krasnaja zvezda,
23 september, http://www.redstar.ru/index.php/zapad-2013/item/11665-zapad-2013zavtra-snova-v-uchebnyj-boj (hmtat 1 oktober 2013).
Echo Moskvy (2011) 160 let zjeleznodorozjnym vojskam, 7 augusti, http://www.zdvoiska.ru/
news/24-160-let-zheleznodorozhnym-voyskam-voennyy-sovet-na-radio-eho-moskvy.
html (hmtat 9 augusti 2011).
Falitjev, Oleg (2010) Vostok-2010: natjalo, kulminatsija, epilog, Vojenno-promysjlennyj
kurer, 14 juli, http://vpk-news.ru/articles/6103 (hmtat 17 juli 2013).
Fedutinov, Denis (2013) Kontrakty zjiznennogo tsikla, Vojenno-promysjlennyj kurer, nr. 13,
39 april.
Forss, Stefan, Kiianlinna, Lauri, Inkinen, Pertti och Hult Heikke (2013), The Development of
Russian Military Policy and Finland, Helsingfors, National Defence University, Research
Report nr. 49.
Frsvarsministeriet (2012a) Segodnja natjalos strategitjeskoje komandno-sjtabnoje utjenije
Kavkaz-2012, 17 september, http://function.mil.ru/news_page/country/more.
htm?id=11360287@egNews (hmtat 8 maj 2013).
Frsvarsministeriet (2012b) V Vooruzjennych Silach Rossii prosjlo utjenije strategitjeskich
jadernych sil, 22 oktober, http://function.mil.ru/news_page/country/more.
htm?id=11418009@egNews (hmtat 17 juli 2013).
Frsvarsministeriet (2013a) Raketnyje vojska strategitjeskogo naznatjenija, http://structure.
mil.ru/structure/forces/rd/strategic_rocket.htm och http://structure.mil.ru/structure/
forces/strategic_rocket.htm (hmtat 16 september 2013).
Frsvarsministeriet (2013b) Vossozdany gvardejskaja Tamanskaja Ordena Oktjabrskoj
Revoljutsii Krasnoznamennaja ordena Suvorova motostrelkovaja i Kantemirovskaja
ordena Lenina Krasnoznamennaja tankovaja divizii, 4 maj, http://function.mil.ru/
news_page/country/more.htm?id=11735703@egNews (hmtat 17 juli 2013).
Frsvarsministeriet (2013c) V Moskve sostojalos zasedanije kolegii Ministerstva Oborony
Rossii, 27 juni, http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=11791545@
egNews (hmtat 17 juli 2013).
Frsvarsministeriet (2013d) Vozdusjno-desantnyje vojska http://structure.mil.ru/structure/
forces/airborne.htm (hmtat 7 augusti 2013).
Frsvarsministeriet (2013e) Suchoputnyje vojska, http://structure.mil.ru/structure/forces/
ground/structure.htm (hmtat 5 november 2013).
Gavrilov, Jurij (2010) Brigady v gotovnosti, Rossijskaja gazeta, 29 januari, http://www.rg.ru/
printable/2010/01/29/brigady.html (hmtat 9 augusti 2011).

65

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Golts, Aleksandr (2013a) Vpered, nazad marsj!, Ogonek, 11 mars, http://www.kommersant.

ru/doc/2139767?isSearch=True (hmtat 13 mars 2013).
Golts, Aleksandr (2013b) Uslovnaja vnezapnost, Ogonek, 15 april, http://www.kommersant.
ru/doc/2165566/print (hmtat 2 maj 2013).
Gordon, Jefim (2009) Russian Air Power, Hinckley, Midland Publishing
IISS (2011) Russia, i The Military Balance 2011, Abingdon, Routledge for the International
Institute for Strategic Studies, IISS, s. 183193.
IISS (2013) Russia and Eurasia, i The Military Balance 2013, Abingdon, Routledge for the
International Institute for Strategic Studies, IISS, s. 225236.
Inrikesministeriet (2013) Provoditsia proverka bojegotovnosti vnutrennych vojsk MVD Rossii,
20 september, http://vvmvd.ru/news/2013/09/20/news_4467.html?cyear=&cmonth=
(hmtat 10 oktober 2013).
Interfaks-AVN (2012) Zamestitel komandujusjtjego VDV po vozdusjno-desantnoj podgotovke
general major Andrej Cholzakov: Vse kontraktniki VDV dolzjny byt podgotvleny na
urovne vypusknikov fakulteta srednego professionalnogo obrazovanija Rjazanskogo
utjilisjtja, odaterad, http://www.militarynews.ru/excl.asp?ex=146 (hmtat 7 augusti
2013).
Interfaks-AVN (2013) General Polkovnik Vladimir Sjamanov: VDV stanut osnovoj Sil bystrogo
reagorivanija dlja vypolnenija zadatj na strategitjeskich napravlenijach, odaterad,
http://www.militarynews.ru/excl.asp?ex=180 (hmtat 7 augusti 2013).
Jesin, Viktor (2012) Strategitjeskije jadernije sily Rossijskoj Federatsii, i Korottjenko, Igor
(red.) Vooruzjennyje Sily Rossijskoj Federatsii: modernizatsija i perspektivy razvitija,
Moskva, Natsionalnaja oborona.
Kalinin, Ignat (2013) Sjojgu: My ne tak nemosjtjny, kak komu-to chotelos,
Moskovskij
Komsomolets,
28
september,
http://www.mk.ru/politics/army/
article/2013/09/27/922398-shoygu-myi-ne-tak-nemoschnyi-kak-komuto-hotelos.html
(hmtat 30 september 2013).
Konovalov, Sergej (2012) Vozdusjno-kosmitjeskaja paradigma, Nezavisimoje vojennoje
obozrenije, 30 januari, http://www.ng.ru/nvo/2012-01-30/2_paradigma.html (hmtat
30 januari 2012).
Kramnik, Ilja (2011) Korabli sjirokogo profilja, Vojenno-promysjlennyj kurer, 29 juni, http://
vpk-news.ru/articles/7822 (hmtat 30 augusti 2011).
Krasnaja zvezda (2013) V uslovijach Zapoljarja, 30 september, http://www.redstar.ru/
index.php/news-menu/vesti/iz-vmf/severnyj-flot/item/11790-v-usloviyakh-zapolyarya
(hmtat 9 oktober 2013).
Kristensen, Hans M. och Norris, Robert S. (2013) Russian Nuclear Forces, 2013, Bulletin of
the Atomic Scientists, vol. 69, nr. 3, s. 7181.
Kristensen, Hans M. och Norris, Robert S. (2012) Russian Nuclear Forces, 2012, Bulletin of
the Atomic Scientists, vol. 68, nr. 2, s. 8797.
Kristensen, Hans M. & Norris, Robert S. (2011) Russian Nuclear Forces, 2011, Bulletin of the
Atomic Scientists, volym 67, nr. 3, pp. 6774.
Litovkin, Viktor (2012a) VDV ostajutsia rezervom Glavkovercha, Nezavisimaja gazeta, 29
februari, http://www.ng.ru/ideas/2012-02-29/10_vdv.html (hmtat 7 augusti 2013).
Litovkin, Viktor (2012b) 7 aviabaz, 28 modernizirovannych aerodromov i novejsjije samoloty,
Nezavisimaja gazeta, 16 mars, http://www.ng.ru/realty/2012-03-16/1_zelin.html
(hmtat 8 mars 2013).
Litovkin, Viktor (2012c) Mertvyje dusji Rossijskoj armii, Nezavisimoje vojennoje obozrenije,
18 januari, http://www.ng.ru/nvo/2012-01-18/1_armia.html (hmtat 24 januari 2012).
Litovkin, Viktor (2013a) Armija vysjla v on-line, Nezavisimoje vojennoje obozrenije, 5 juli 2013,
http://nvo.ng.ru/concepts/2013-07-05/1-online.html?print=Y (hmtat 10 september
2013).
Litovkin, Viktor (2013b) Gensjtab bjot trevorgu, Nezavisimoje vojennoje obozrenije, 25
februari, http://www.ng.ru/printed/279370 (hmtat 25 februari 2013).
Litovkin, Viktor (2013c) KART BLANSJ. Rabota nad osjibkami, Nezavisimoje vojennoje
obozrenije, 30 juli, http://nvo.ng.ru/armies/2013-07-30/3_kartblansh.html (hmtat 25
september 2013).
Litovkin, Viktor (2013d) Gensjtab objavljajet trevogu, Nezavisimoje vojennoje obozrenije, 1

66

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

mars, http://nvo.ng.ru/forces/2013-03-01/1_genshtab.html (hmtat 18 juli 2013).

Makienko, Konstantin (2012) Podplav vychodit na poverchnost, Nezavisimoje vojennoje
obozrenije, 24 april, http://nvo.ng.ru/printed/268095 (hmtat 22 februari 2013).
McDermott, Roger (2011) Arbat Squares Dream Machine Conjures Up a Professional Russian
Army, Eurasia Daily Monitor, 12 oktober, vol. 8, nr. 187.
McDermott, Roger (2012a) The Russian Militarys privates are Missing, Eurasia Daily
Monitor, 25 januari, vol. 9, nr. 17.
McDermott, Roger (2012b) Kavkaz 2012 Rehearses Defense of Southern Russia, Eurasia
Daily Monitor, 25 september, vol. 9, nr. 174.
McDermott, Roger (2013a) Russias Strategic Mobility: Supporting Hard Power to 2020?, FOIR--3587--SE, Stockholm, april.
McDermott, Roger (2013b) Russia Introduces a Trickle of New Look Professional NCOs,
Eurasia Daily Monitor, 22 januari, vol. 10, nr. 11.
Michailov, Aleksej (2013) Armija okazalas ne gotova k remontu sobstvennoj techniki, Izvestija,
19 februari, http://izvestia.ru/news/544974 (hmtat 5 mars 2013).
Muchin, Vladimir (2012a) Zakamuflirovannyj armejskij nekomplekt, Nezavisimaja gazeta,
22 november, http://www.ng.ru/nvo/2012-11-22/3_kartblansh.html (hmtat 23
november 2012).
Muchin, Vladimir (2012b) Osennij prisyv uvelitjat na 50 tysjach sjtykov, Nezavisimaja
gazeta, 27 augusti, http://www.ng.ru/nvo/2012-08-27/1_prizyv.html (hmtat 27
augusti 2012).
Muchin, Vladimir (2012c) Professionalnaja armija pojavitsia tjerez 100 let, Nezavisimaja
gazeta, 26 november, http://www.ng.ru/nvo/2012-11-26/1_prof_army.html (hmtat
26 november 2012).
Muchin, Vladimir (2013a) Oboronservis ne tonet, no i tepla ne dajet Nezavisimaja gazeta,
20 mars, http://www.ng.ru/armies/2013-03-20/1_oboronservis.html?print=Y (hmtat
20 mars 2013).
Muchin, Vladimir (2013b) Sjojgu na tret urezal Oboronservis Nezavisimoje vojennoje
obozrenije, 30 april, http://nvo.ng.ru/armies/2013-04-30/1_oboronservis.html?print=Y
(hmtat 2 maj 2013).
Muchin, Vladimir (2013c) U pravitelstva net deneg na kontraktnuju armiju, Nezavisimaja
gazeta, 16 januari, http://www.ng.ru/nvo/2013-01-16/1_army.html (hmtat 16 januari
2013).
Nezavisimoje vojennoje obozrenije (2012) Prizvannych uzje mensje, tjem begletsov, 5 oktober,
http://nvo.ng.ru/printed/274052 (hmtat 24 oktober 2012).
Nezavisimoje vojennoje obozrenije (2013) Divizii ne dlja parad, 17 maj, http://nvo.ng.ru/
forces/2013-05-17/2_red.html (hmtat 24 juni 2013).
Nikolskij, Aleksej (2012) Vojennych ne chvatajet, Vedomosti, 9 juni 2012.
Norberg, Johan (2013) High Ambitions, Harsh Realities Gradually Building CSTOs Capacity
for Military Intervention in Crises, FOI-R--3668--SE, Stockholm, maj.
Norberg, Johan (2012) Russias Western Military District in Times of Military Reform i
Hyodo, Shinji och Vendil Pallin, Carolina (red.) Neighbourhood Watch: Japanese and
Swedish Perspectives on Russian Security, FOI-R--3519--SE, Stockholm, oktober, s. 57
69.
Norris, Robert S. och Kristensen, Hans M. (2009) Nuclear Notebook: Worldwide Deployments
of Nuclear Weapons, 2009, Bulletin of the Atomic Scientists, vol. 65, nr. 6, s.8698.
Podvig, Pavel (2013) Early Warning, Russian Strategic Nuclear Forces website, 13 januari,
http://russianforces.org/sprn/ (hmtat 26 juni).
Popov, Igor (2013) Divizii protiv brigad, brigady protiv divizij, 12 juli, Nezavisimaja gazeta,
http://nvo.ng.ru/nvo/2013-07-12/10_divizii.html (hmtat 17 juli 2013).
RIA Novosti (2012) Russias Eastern Military District Gets S-400 Missiles, 9 juni, http://www.
en.rian.ru/military_news/20120609/173939294.html (hmtat 13 september 2013).
RIA Novosti (2013a) Russia Set to Create National Defense Center, 31 juli, http://en.rian.ru/
military_news/20130731/182512075/Russia-Set-to-Create-National-Defense-Center.
html (hmtat 15 augusti 2013).
RIA Novosti (2013b) Putin otvel Sjojgu pjat let na vyvod armii na novyj uroven, 27 februari,
http://ria.ru/defense_safety/20130227/924952020.html (hmtat 7 mars 2013).

67

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

RIA Novosti (2013c) Russia Puts Some 20,000 Internal Troops on Training Alert, 17
september, http://en.ria.ru/military_news/20130917/183530617/Russia-Puts-Some20000-Internal-Troops-on-Training-Alert.html (hmtat 7 oktober 2013).
Rosstat (2013) Demograficheskij prognos do 2030 goda: Tjislennost naselenija do odnoletnim
vozrastam,
http://www.gks.ru/wps/wcm/connect/rosstat_main/rosstat/ru/statistics/
population/demography/# (hmtat 11 mars 2013).
Rysslands president (2008) Ukaz Prezidenta RF ot 29 dekabrja 2008 g. N 1878ss O nekotorych
voprosach Vooruzjennych Sil Rossijskoj Federatsii, 29 december, www.kremlin.ru
(hmtat 27 mars 2013).
Rysslands president (2012) Vstretja s rukovodstvom Ministerstva oborony, 21 september,
http://news.kremlin.ru/news/16517 (hmtat 14 maj 2013).
Rysslands president (2013a) Ukaz o prisyve na vojennuju sluzjbu, 30 mars, http://news.
kremlin.ru/news/17771/print (hmtat 2 april 2013).
Rysslands president (2013b) Rassjirennaja kollegija Ministerstva oborony, 27 februari, http://
news.kremlin.ru/news/17588/print (hmtat 28 februari 2013).
Samsonov, Andrej (2012) Vozrodit okeanskij flot, Vojenno-promysjlennij kurer, nr. 46, 2127
november.
Saunders, Stephen (2010) Janes Fighting Ships 2010-2011, Coulsdon, Janes, s. 651685.
Sipri (2011) SIPRI Yearbook 2011: Armaments, Disarmament and International Security, Oxford,
Oxford University Press for SIPRI.
Sipri (2013) SIPRI Yearbook 2013: Armaments, Disarmament and International Security, Oxford,
Oxford University Press for SIPRI.
Smirnov, Sergej (2013a) Sjojgu pridetsja vojevat na dva fronta, Gazeta.ru, 7 januari, http://
www.gazeta.ru/politics/2012/12/29_a_4911809.shtml (hmtat 23 september 2013).
Smirnov, Sergej (2013b) Praporsjtjik vozvrasjtjajetsia, Gazeta.ru, 26 februari, http://www.
gazeta.ru/politics/2013/02/26_a_4987117.shtml (hmtat 14 mars 2013).
Smirnov, Sergej (2012) Sistema autsorsinga v armii, vvedennaja Serdjukovym,
mozjet byt skorrektirovana, Gazeta.ru, 6 december, http://www.gazeta.ru/
politics/2012/12/06_a_4881205.shtml (hmtat 10 december 2012).
Sutyagin, Igor (2012) Atomic Accounting: A New Estimate of Russias Non-Strategic Nuclear Forces,
London, Royal United Services Institute, november.
Tichonov, Aleksandr (2013a) Perelet s dozapravkami v vosduche, Krasnaja zvezda, 22 juni,
s. 1.
Tichonov, Aleksandr (2013b) Tjto pokazala proverka?, Krasnaja zvezda, 26 juli, http://www.
redstar.ru/index.php/newspaper/item/10507-chto-pokazala-proverka (hmtat 1 oktober
2013).
Tichonov, Aleksandr (2013c) Zapad-2013: ot strategii k taktike, Krasnaja zvezda, 20
september, http://www.redstar.ru/index.php/component/k2/item/11624-zapad-2013ot-strategii-k-taktike (hmtat 23 september 2013).
Tichonov, Aleksandr (2013d) Zapad-2013: pervyje vyvody, Krasnaja zvezda, 27 september,
http://www.redstar.ru/index.php/component/k2/item/11764-zapad-2013-pervyevyvody (hmtat 30 september 2013).
Trenin, Dmitri (2013) Russias New Tip of the Spear, Foreign Policy, 8 maj, http://www.
foreignpolicy.com/articles/2013/05/08/russia_new_special_ops_command_afghanistan
(hmtat 10 maj 2013).
Umpirovitj, Dmitrij (2013) Sjtjit vyderzjal udar, Rossijskaja gazeta, 3 oktober, http://www.
rg.ru/2013/10/03/zapad.html (hmtat 11 oktober 2013).
Vendil Pallin, Carolina (red.) (2012) Rysk militr frmga i ett tiorspersepktiv 2011, FOI-R-3474--SE, Stockholm, mars.
Vladkyn, Oleg (2013) Ne tjislom, a katjestvom, Nezavisimoje vojennoje obozrenije, 12 april,
http://nvo.ng.ru/forces/2013-04-12/1_quality.html?print=Y (hmtat 15 april 2013).
Vorobev, Vasilij (2012) Autsorsing bez prikras Vojenno-promysjlennyj kurer, nr. 46, 2127
november.
Vojenno-promysjlennyj kurer (2013) Perspektivy krylatoj pechoty, nr. 30, http://www.vpknews.ru/articles/16986 (hmtat 7 augusti 2013).
Vojenno-promysjlennyj kurer (2012a) Dan start strategitjeskim uchenijam, odaterad, http://
vpk-news.ru/print/news/2470 (hmtat 8 maj 2013).

68

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

Vojenno-promysjlennyj kurer (2012b) Kavkaz-2012. Samyje jarkije kadry, odaterad, http://

vpk-news.ru/print/news/2499 (hmtat 8 maj 2013).
Vzgljad (2013) SMI: V vojska vnedrjat sistemu upravlenija bojem v rezjime onlain, 15
februari, http://vz.ru/news/2013/2/15/620474.print.html (hmtat 10 maj 2013).
Wilk, Andrzej (2013) West-2013: the Belarusian and Russian armies anti-NATO
integration exercises Eastweek, 25 september, http://www.osw.waw.pl/en/publikacje/
eastweek/2013-09-25/west-2013-belarusian-and-russian-armies-antinato-integrationexercise (hmtat 9 oktober).
Westerlund, Fredrik och Roffey, Roger (2012) Weapons of Mass Destruction, i Vendil Pallin,
Carolina (red.) Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective 2011, FOI-R-3474--SE, Stockholm, augusti, s. 135160.
Westerlund, Fredrik (2012) The Defence Industry, i Vendil Pallin, Carolina (red.) Russian
Military Capability in a Ten-Year Perspective 2011, FOI-R--3474--SE, Stockholm,
augusti, s.6595.
Zagorski, Andrei (2011) Russias Non-Strategic Nuclear Weapons: Posture, Politics and Arms
Control, Hamburg, Institute for Peace Research and Security Policy at the University of
Hamburg, februari, nr. 156

Andra kllor
www.warfare.be

Seminarier
Generalmajor Jevgenij Ilin, Stllfretrdande chef fr Huvuddirektoratet fr internationellt
militrt samarbete, ryska frsvarsministeriet, seminariet organiserades av Folk och
frsvar, Stockholm, 14 mars 2013.

69

FOI-R--3733--SE
Rysslands militra frmga 2013

70

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

3. Skerhetspolitik och militr-strategiskt

tnkande
Gudrun Persson
I svallvgorna efter de omfattande regimkritiska demonstrationerna 20112012,
har bde den hgsta politiska och den militra ledningen i Ryssland givit uttryck
fr ett stort mtt av oskerhet. I sitt rliga linjetal till den Federala frsamlingen
ppekade president Vladimir Putin att vrlden str infr stora frndringar och
omvlvningar (Rysslands president 2012). Efter finanskrisen 2008, likstllde
militrtnkaren Machmut Garejev den aktuella situationen med 1612, den
stora oredans tid (Bukkvoll 2011: 688689).
Denna upplevda oskerhet genomsyrar dagens ryska skerhetspolitik en
politik som frmst vilar p tv pelare: krnvapeninnehavet och det permanenta
medlemskapet i Frenta Nationernas (FN) skerhetsrd. Tillggas kan att
landets energiresurser r ett viktigt instrument fr rysk skerhetspolitik.
Fr att kunna bedma rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv r det
viktigt att analysera skerhetspolitiken, som r en grundlggande faktor. De
Vpnade Styrkorna verkar inte i ett vakuum utan r en avspegling av hela
samhllet. Militrhistorikern Michael Howard har noterat att armerna var
inte en oberoende del av samhllets sociala system, utan snarare en del av dess
helhet (Howard 1991: 1). Syftet i detta kapitel r att analysera den ryska
skerhetspolitiken p en strategisk niv.
Fljande frgor behandlas i kapitlet. Hur ser den aktuella ryska hotbilden ut
s som den uttrycks i officiella doktriner och viktiga policytal? Vilka r de
viktigaste aktrerna som pverkar skerhetspolitikens utformning? Och vilka
konsekvenser fr detta fr skerhetspolitiken?
Hr kommer den ryska definitionen av nationell skerhet och skerhetspolitik
att anvndas. I kapitlet frutstts att officiella doktriner och policytal avspeglar
verkliga avsikter. Huruvida dessa avsikter kan frverkligas beror givetvis p
en mngd faktorer, ssom ekonomisk utveckling, inrikespolitiskt lge och
internationella relationer. Att deklarera sin avsikt r en sak, att faktiskt genomfra
den en annan. Dock kan noteras att Ryssland under de senaste tjugo ren har
varit konsekvent i den meningen att deklarerade avsikter har genomfrts nr
tillfllet har yppat sig. Den Euroasiatiska tullunionen r ett illustrativt exempel.
Dess rtter kan spras till 1995 (Dragneva och Wolczuk 2012). Det stt p
vilket Ryssland anvnt sina energiresurser som ett utrikespolitiskt instrument r
ett annat exempel (Oxenstierna och Hedenskog 2012: 125).
Den officiella ryska hotbilden analyseras i den tredje delen av kapitlet, dr ven
lget i Nordkaukasien och Natos robotfrsvar behandlas. I ljuset av den mycket
breda definitionen av rysk skerhetspolitik analyseras i den fjrde delen ett
71

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

antal aspekter av denna politik. Inrikes-, militr- och utrikesskerhet r viktiga

delar i ett bedmande av militr frmga p lng sikt. Sektion 3.1 behandlar
den aktuella patriotism-politiken. Sektion 3.2 berr utrikes skerhet och hr
analyseras det nya utrikespolitiska konceptet, och i sektion 3.3 om militr
skerhet behandlas den strategiska diskussionen om nukler och icke-nukler
avskrckning, samt synen p det framtida kriget.

3.1 Skerhetspolitik i Ryssland en definition

Att uttryckligen anvnda begreppen skerhetspolitik och nationell skerhet
r ett relativt nytt fenomen i Ryssland (Vojennaja entsiklopedija 1997 vol.1: 399).
Under Sovjettiden var det nationella elementet av skerhet underordnad det av
social klass och det internationella elementet (Kokoshin 1998: 194). Det var frst
under Sovjetunionens allra sista r som begreppet nationell skerhet brjade
anvndas p en politisk niv. Under de senaste tjugo ren har det dock blivit
ett vanligt begrepp, och ett antal lagar och doktriner definierar och bestmmer
Rysslands nationella skerhetstrategi. P Skerhetsrdets hemsida finns 29 olika
strategidokument som behandlar Rysslands nationella skerhet (Skerhetsrdet;
se ven Vendil Pallin 2012a: 4244). Drutver har bde presidenten och Duman
frskt introducera en lag om strategisk planering (Cooper 2012). Dessa frsk
har frnyats efter de regimkritiska demonstrationerna 20112012. Initiativet
till en lag om strategisk planering togs redan 2006, men har skjutits upp vid flera
tillfllen, s ven under 2013. Strategisk planering, enligt lagfrslaget, syftar till
att stadkomma en stabil ekonomisk-social utveckling i Ryska Federationen,
samt en strkt nationell skerhet (O gosudarstvennom 2012).
Den juridiska grunden fr nationell skerhet terfinns i konstitutionen, de
federala lagarna Om skerhet och Om frsvar, militrdoktrinen och andra
doktrindokument. (Vojennaja entsiklopedija 1997 vol. 1: 399). Strategin fr
Ryska Federationens nationella skerhet fram till r 2020 (som kom r 2009) r
det viktigaste av de officiella doktrindokumenten, vilket framgr av den federala
lagen Om skerhet, artikel 4:3 (O bezopasnosti 2010) och av den nationella
skerhetsstrategin ( I:4). En ny version av denna strategi ska enligt gllande
planer ges ut r 2014 (Ob osnovach 2009).5
Begreppet nationell skerhet definieras brett. I den nationella skerhetsstrategin
fram till 2020 behandlas nio olika omrden: 1) Nationellt frsvar, 2) statsoch samhllelig skerhet, 3) hjd levnadsstandard fr ryska medborgare, 4)
ekonomisk tillvxt, 5) vetenskap, teknologi och utbildning, 6) hlsovrd, 7)
kultur, 8) ekologi 9) strategisk stabilitet och jmlika, strategiska partnerskap.
Nationell skerhet definieras som skydd av individ, samhlle och stat frn
inrikes och utrikes hot, vilket mjliggr skrandet av konstitutionella rttigheter
och friheter, en vrdig livskvalitet och levnadsniv fr medborgarna, suvernitet,
territoriell integritet och Ryska Federationens stabila utveckling, frsvar och
statens skerhet.

Detta presidentdekret r hemligt, men lades ut p ntet, troligen av misstag. Se Cooper 2012: 4.

72

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

Lagen Om skerhet (artikel 4:1) definierar skerhetspolitik som en del av

bde inrikes- och utrikespolitiken. Den omfattar en mngd tgrder: politiska,
organisatoriska, socio-ekonomiska, militra, rttsliga, informationsrelaterade,
srskilda och andra tgrder (O bezopasnosti 2010). Prioriterade omrden fr
skerhetspolitiken r frsvarsomrdet, samt statens och samhllets skerhet.
(Nationella skerhetsstrategin: 23).
I ljuset av denna mycket breda syn p den nationella skerheten r vissa
avgrnsningar ndvndiga i kapitlet. Hotbilden hrleds ur de viktigaste
doktrindokumenten; den nationella skerhetsstrategin, militrdoktrinen, det
utrikespolitiska konceptet, strategin fr nationalitetspolitik, samt viktiga tal av
presidenten och de mest inflytelserika beslutsfattarna. En nyhet r 2013 r den
s kallade Frsvarsplanen (Plan oborony) som undertecknades av presidenten
i slutet av 2012. Detta dokument ska enligt ppna uppgifter berra 40 olika
ministerier och innehllet r hemligt (Prezidentu predstavlen 2013; Golts
2013a).
Den breda definitionen av skerhetspolitik som berr de flesta av samhllets
delar till trots, fattas de skerhetspolitiska besluten av ett ftal individer. Den
parlamentariska frankringen fr de skerhetspolitiska strategierna r mycket
svag (Vendil Pallin 2012a: 55), och det r presidenten som har det yttersta
ansvaret. Den offentliga debatten om t.ex. frsvarspolitiken r praktiskt taget
obefintlig (Karaganov 2013a). Dock kan noteras att ett stort antal ministerier
och myndigheter deltar i sjlva framtagandet av doktrindokumenten. Det r en
process som samordnas av Skerhetsrdet, vilket gr rdet till en nyckelspelare
tillsammans med presidenten. De permanenta medlemmarna av Skerhetsrdet
har mte en gng i veckan. Presidenten r ordfrande och fr nrvarande sitter
tretton permanenta medlemmar i rdet, inklusive premirministern, frsvarsoch utrikesministrarna. Fyra kommitter i Duman behandlar skerhets-,
utrikes-, och frsvarspolitik. I den rdgivande Civilkammaren (Obsjtjenstvennaja
palata) finns en kommitt som hanterar nationella skerhetsproblem och socioekonomiska frgor som berr vrnpliktiga och anstllda i de Vpnade Styrkorna.

Beslutsfattande

Konstateras kan att beslutsfattande inom nationell skerhet inte ndvndigtvis

skiljer sig frn ryskt politiskt beslutsfattande generellt. Forskaren Nikolaj Petrov
noterar att ryskt beslutsfattande p federal niv lider av flera brister. Det finns
inga formella strukturer som tar till vara de strsta elitgruppernas intressen,
vilket begrnsar mjligheterna till bredare kompromisslsningar.6 Beslut fattas
frmst utifrn bilaterala samtal snarare n multilaterala diskussioner (Petrov
2013). Drtill leder de politiska partiernas och Dumans svaghet, kombinerat
med den starka statskontrollen ver media, att mjligheterna till att ge feedback
inom systemet r mycket sm. Enligt Petrov, tar det vldigt lng tid fr en signal
att n den politiska toppen och omvnt.
Frutom de Vpnade Styrkorna r skerhets- och underrttelsetjnsterna viktiga
verktyg fr att n skerhetspolitiska ml (Vojennaja entsiklopedija 1997 vol.1:
399). Utvecklingen av dessa organisationer frtjnar en egen rapport (Vendil
Pallin 2006). Hr ska dock ngra f saker uppmrksammas.
6

Om elitgrupperna, se t.ex. Petrov 2013 och Minchenko Consulting 2013.

73

Skerhets- och
underrttelsetjnsterna

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

Mandaten fr bde FSB (Federala skerhetstjnsten) och Inrikestrupperna

har utkats p senare tid. Inrikestrupperna har ftt rtt att sjlva rekrytera
kontraktssoldater, ngot som tidigare skedde via militrkommissariaten
(Kommersant 2013a). Samtidigt har Inrikestrupperna ftt rtt att gra
lkarunderskningen av de kontraktssoldater som ansker till FSB, FSO
(Federala skyddstjnsten) och SVR (Utrikesunderrttelsetjnsten).
FSB har ftt utkat juridiskt std fr att permanent placera officerare utomlands
(Soldatov 2013; Kommersant 2013b). De utplacerade officerarna ska arbeta i
respektive land fr att bekmpa internationell brottslighet. Abchazien,
Sydossetien och Kirgizistan nmns srskilt, men det understryks att liknande
verenskommelser ska undertecknas med andra lnder. Drtill har FSB:s
personal ftt en 40-procentig lnefrhjning frn och med den 1 januari 2013
(Zasedanije kollegii 2013).
De utkade mandaten kan delvis frklaras av att de faller inom ramen fr
frberedelserna infr de Olympiska spelen (OS) vintern 2014 i Sotji, men
kanske n viktigare r att de tydligt visar p anvndningen av skerhets- och
underrttelsetjnsterna i utvningen av skerhetspolitik bde inrikes och
utrikes.

3.2 Hotbilden synen frn Moskva

Hur ser d hotbilden ut? Ytterst avspeglas syftet med de Vpnade Styrkorna i det
upplevda hotet. En analys av den nationella skerhetsstrategin, militrdoktrinen,
det utrikespolitiska konceptet, samt ett antal viktiga tal, inte minst presidentens
rliga linjetal (Poslanije) till den Federala frsamlingen avsljar fljande externa
faror och hot.

Utvidgning av Nato;7
robotfrsvaret;8
regionala och lokala krig vid Rysslands grnser;9 och
terrorism och radikalism.10

Den inre hotbilden kan sammanfattas i fljande punkter.

Krnkningar av Ryska Federationens helhet och territoriella integritet;11
frsk att med vld frndra Ryska Federationens konstitutionella
struktur;12
ekonomisk instabilitet till fljd av finanskrisen och frndringar i
energimarknaden;13 och
utlndska underrttelsetjnster, utlndska organisationer och terrorism.14
Se t.ex. Militrdoktrinen 2010: 8a; Nationella skerhetsstrategin 2009: 12.
Nationella skerhetsstrategin 2009: 17, 30; Utrikespolitiska konceptet 2013 32e, 70.
9
Militrdoktrinen 2010: 78; Putin (2012b).
10
Nationella skerhetsstrategin 2009: 1, 36; Militrdoktrinen 2010: 8k.
11
Nationella skerhetsstrategin 2009: 1, 21; Utrikespolitiska konceptet 2013: 4a; 32r.
12
Nationella skerhetsstrategin 2009: 1, 21; Militrdoktrinen 2010: 9a.
13
Utrikespolitiska konceptet 2013: 5, 11, 12; Rysslands president 2012.
14
Nationella skerhetsstrategin 2009: 37.
7
8

74

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

Hr ska tillggas att det ryska politiska och militra ledarskapet har en geopolitisk
syn p vrlden, vilket avspeglas i den aktuella utrikes- och skerhetspolitiken.
Inflytande i vrlden ses som ett nollsummespel, dr tnkandet frgas av principen
vinner du, frlorar jag (Morozova 2009: 671; Karaganov 2013b). I sin artikel
frn presidentvalsrrelsen om utrikespolitik skrev Vladimir Putin att Ryssland
agerar utifrn den aktuella geopolitiska verkligheten (Putin 2012a), och det
utrikespolitiska konceptet (2013) nmner genomgripande frndringar i det
geopolitiska landskapet.
Huruvida denna hotbild bygger p realiteter eller snarare r ett politiskt
budskap som anses ndvndigt av inrikespolitiska skl r en berttigad frga.
Den debatteras ocks stndigt av forskare och skerhetspolitiska analytiker
(Valdaiclub 2013; Arbatov 2013). Klart r emellertid att hotbilden, ssom
den formuleras i doktrinerna och talen, frmedlar viktig information om det
politiska ledarskapets instllning, ven om den inte avsljar ngot om hur de
olika hoten ska hanteras p policy-niv (Shlapentokh 2009: 306).
En av de viktigaste frgorna fr inrikes skerhet i Ryssland r och frblir
lget i Nordkaukasien. Fr nrvarande finns inga tecken p att detta har
frndrats (Hedenskog 2011). Under 2012 uppskattades antal dda och
skadade i konflikten till 1225, och under 2013 (till och med 14 juli) till 533.
Enligt forskaren Emil Pain, professor vid Vysjee Sjkola Ekonomiki i Moskva, har
konflikten under de senaste ren blivit alltmer territoriell frutom etnisk och
religis (Kavkazskij uzel 2013). Ryska media rapporterar i kad utstrckning
om etniska spnningar i Ryska Federationens sdra delar.15

Nordkaukasien

Risken fr en frvrrad konflikt r fortfarande hg (Hedenskog 2012). Fr

nrvarande dominerar Inrikestrupperna p marken tillsammans med ngra
FSB-enheter. En stegring av konflikten skulle, enligt militrdoktrinen, pverka
de Vpnade Styrkorna (Militrdoktrinen 2010: 27a).
Frgan om robotfrsvaret fortstter att vara en sttesten i relationerna
mellan Ryssland och Nato (Hedenskog 2012; Westerlund 2012a). Att USA i
mars 2013 beslt att verge planerna p att utveckla nsta generations ltta,
lngrckviddiga interceptor fr ballistiska robotar och drmed reducera den
potentiella rckvidden fr Natos robotfrsvarssystem i Polen och Rumnien
har inte frbttrat lget. Enligt den ryska sidan r det robotfrsvarssystemet
som helhet som str den globala strategiska balansen, och drmed hotar
Rysslands strategiska nuklera frmga (Putin 2012a; Putin 2012b). Betydande
meningsskiljaktigheter bestr parterna emellan. verlggningar i NatoRysslandsrdet om att koordinera ett europeiskt robotfrsvar har varit fruktlsa.
Misslyckandet kan delvis frklaras av frgans komplexitet. Aleksej Arbatov,
Chef fr Centrum fr Internationell Skerhet vid IMEMO, drar slutsatsen att
bda sidor, srskilt Ryssland, har underskattat hur komplext ett samarbete i
robotfrsvarsfrgor r (Arbatov 2012). Rysslands hllning i frgan kan sgas
illustrera en medvetenhet om sin bde strategiska och teknologiska srbarhet
(Nygaard och Hakvg 2013).
15

Se t.ex. Kavkazskij uzel mellan 1 januari och 14 juli 2013.

75

Natos robotfrsvar

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

3.3 Skerhetspolitik i praktiken ngra aspekter

I ljuset av den breda ryska definitionen av skerhetspolitik har ngra aspekter
av denna politik valts ut. Eftersom syftet med denna rapport r att bedma rysk
militr frmga i ett tiorsperspektiv, har ett urval gjorts av faktorer som r av
betydelse fr denna frmga p lng sikt.
3.3.1 Inrikes skerhet
Det inrikespolitiska r nra frknippat med den skerhets- och utrikespolitiska
utvecklingen. Det r mycket svrt kanske omjligt att reda ut sambanden
och samspelet dem emellan (McFaul 1997; Shlapentokh 2009).
Vid Vladimir Putins terintrde p presidentposten i maj 2012 infrdes
en mngd lagar, som var gnade t att begrnsa mnskliga rttigheter ssom
demonstrations- och yttrandefrihet. Btesstraffet fr att demonstrera utan
tillstnd hjdes kraftigt; frivilligorganisationer (NGO) med utlndskt std och
som sysslar med politisk verksamhet mste registrera sig som utlndska agenter;
s kallad homosexuell propaganda bland minderriga har kriminaliserats
fr att nmna ngra (Svanidze 2013; Human Rights Watch 2013: 460469).
Genomfrandet av dessa lagar speglar tydligt den upplevda srbarheten och
oskerheten hos det politiska ledarskapet.
Patriotism-politiken frtjnar hr srskild uppmrksamhet. Den r nra
frknippad med militra frgor och fr potentiella konsekvenser fr de Vpnade
Styrkornas utveckling. Ytterst handlar det om ryskt identitetsskande och
nationsbyggande. En stark stat, starka vpnade styrkor och en stark rysk ortodox
kyrka r ngra av pelarna i detta nationsbygge (Persson 2012).
Dagens politiska ledarskap i Ryssland frsker utveckla en nationell id under
patriotismens fana. Det har varit en lngsiktig strategi och redan i mitten av
1990-talet arrangerade dvarande president Boris Jeltsin en tvling p temat En
rysk id i skandet efter en nationell identitet. President Putin har varit mer
ihrdig och under den senaste tiden har mlen med dessa frsk blivit tydligare
(March 2012).
Sedan 2001 lper federala nationella program fr patriotisk fostran. En
stor mngd ministerier r inblandade i dessa program, som omfattar allt frn
patriotiska satsningar p bibliotek och internet till militridrott och tvlingar.
Det senaste programmet fr ren 20112015 syftar ytterst till en renssans
fr andlighet, social-ekonomisk och politisk stabilitet och nationell skerhet
(Patriotiska programmet 2010).
I oktober 2012 inrttades i Presidentadministrationen en Styrelse fr
samhllsprojekt med uppgift att dra upp riktlinjerna fr patriotisk fostran (Ukaz
2012). Gruppen ska arbeta fr att strka den andliga och moraliska grunden i
det ryska samhllet, genomfra statens politik inom omrdet patriotisk fostran,
utarbeta och genomfra betydande samhllsprojekt inom denna sfr. Liknande
76

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

enheter skapades ocks under 2013 i de tta storregionernas (de federala

distrikten) administrationer (Kommersant 2013c). Ryska kommentatorer har
tolkat skapandet av dessa enheter som ett frsk att skapa en ny statsbrande
ideologi (Eggert 2012). Hur effektiva dessa tgrder kommer att bli r fr tidigt
att sia om, men de frsk som grs visar p en tydlig politisk avsikt och vilja att
hitta en sammanhllande, enande id fr landet.
Vidare har historiens roll blivit ett allt viktigare inslag i nationsbyggandet
i Ryssland. Segern i Det stora fosterlndska kriget (19411945) intar en
srstllning (Persson 2011; Torbakov 2011). I den Nationella skerhetsstrategin
stipuleras att frsken att omprva synen p Rysslands historia, landets roll
och plats i vrldshistorien inverkar negativt p Rysslands nationella skerhet
(Nationella skerhetsstrategin 81). I det utrikespolitiska konceptet frn 2013
fastsls att ett av Rysslands ml r att kraftfullt motverka // frsken att
skriva om historien fr att skapa konfrontation och framkalla revanschism i
vrldspolitiken samt fr att omprva resultatet av det andra vrldskriget.(
39z).
I februari 2013 beordrade president Putin Utbildningsministeriet att skapa
nya lrobcker i historia fr skolbruk, bcker med en enhetlig tolkning av
rysk historia. Han understrk att de nya lrobckerna inte fick innehlla
motsgelser eller flera tolkningar (Peretjen 2013; Istoriko-kulturnyj standart
2013). Lrobckerna planeras vara klara r 2015.
En viktig del av dessa patriotiska frsk rr bde historien och de Vpnade
Styrkorna. Det Ryska militr-historiska sllskapet terskapades i mars 2013
(ursprungligen grundat 1907 och upplst 1917). I linje med denna politik har de
historiska regementsnamnen frn tsartiden, Preobrazjenskij och Semjonovskij,
lagts till dagens militra enheter (Rysslands president 2013a; Rysslands
president 2013b). Det ryska Frsvarsministeriet uppgav i juli 2013 att ett
kompani skapats i de Vpnade Styrkorna med uppgift att bekmpa falsifiering
av historien (Persson 2013). Det ska specialisera sig p Andra vrldskrigets
historia och utarbeta ovedersgliga resonemang mot historisk falsifiering som
sprider sig idag bde inom Ryssland och utomlands, enligt stllfretrdande
frsvarsminister Nikolaj Pankov (RIA Novosti 2013).
Drtill r patriotism-politiken kopplad till den ryska ortodoxa kyrkans roll
(Scherrer 2013). Denna utveckling skulle kunna rubriceras andlig och
moralisk skerhet (duchovno-nravstvennaja bezopasnost) en fras som anvnds
allt oftare i Ryssland. Under de senaste 20 ren har den ryska ortodoxa kyrkan
vuxit sig starkare och kommit allt nrmare den politiska makten. Presidenten
lter den ortodoxa kyrkan spela rollen av primus inter pares i frhllande till
andra trossamfund (Anderson 2007: 198). Det r vrt att notera eftersom
konstitutionen tydligt fastslr att Ryssland r en sekulr stat. Ingen religion
kan faststllas som statlig eller obligatorisk (artikel 14). Ocks nr det gller
frhllandet till de Vpnade Styrkorna har ortodoxa kyrkan en srskild roll
(Rassjirennoje 2013; Golts 2013b).
77

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

Den ortodoxa kyrkan undertecknar formella avtal med andra statliga

myndigheter, ssom de Vpnade Styrkorna, polisen, migrationstjnsten. Det ger
kyrkan en betydligt bredare tillgng till makten n andra trossamfund. Sedan
1995 har den ortodoxa kyrkan en srskild avdelning fr relationerna med de
Vpnande Styrkorna och de brottsbekmpande myndigheterna (Sinodalnyj
otdel).
Till yttermera visso har institutet med religisa officerare infrts i de Vpnade
Styrkorna. Dvarande president Dmitrij Medvedev undertecknade beslutet den
21 juli 2009 och fick samma dag ett tackbrev frn representanterna fr samtliga
traditionella trossamfund, dvs. Ortodoxa kyrkan, Islam, Judendom, Buddism
(Stenografitjeskij ottjot 2009; Obrasjtjenije liderov 2009). Att det frmst r den
ortodoxa kyrkan som strkts av beslutet visar siffrorna p utnmningar av religisa
officerare. I februari 2013 hade totalt 42 religisa beflhavare utnmnts i de
Vpnade Styrkorna, 40 av dem var rysk-ortodoxa, tv var muslimer (Pravoslavije
2013). Totalt finns ytterligare 150 platser fr religisa beflhavare.
Den patriotiska politiken har ven ett etniskt inslag. Ryska folket och ryska
sprket betonas, vilket r srskilt tydligt i Strategin fr nationalitetspolitiken
fram till 2015 som antogs den 19 december 2012 (Nationalitetspolitiken 2012).
Dr konstateras att: Den ryska nationen (de multinationella folken i Ryska
Federationen) skapades tack vare det ryska folkets enande roll. Strategin syftar
till att motverka utvecklingen p 1990-talet d regionerna strvade efter allt
strre oberoende i frhllande till centralmakten i Moskva. Detta upplevda
desintegrationshot ska nu hanteras via den nya strategin. Detta r en vansklig
vg och det finns grnser fr hur mycket nationalismen kan anvndas frn
officiellt hll (March 2012; Enerud 2013).
3.3.2 Utrikes skerhet
Grunden fr styrkan i rysk utrikespolitik vilar frmst p tv pelare:
permanent medlemskap i FN:s Skerhetsrd och krnvapeninnehavet.
Rysslands energiresurser r ocks ett viktigt instrument fr politiken. Det nya
utrikespolitiska konceptet visar detta explicit (Utrikespolitiska konceptet 2013).
Vikten som Ryssland tillskriver FN och dess Skerhetsrd nmns genomgende
i dokumentet, liksom betydelsen av de rysk-amerikanska frhandlingarna kring
begrnsningar av de bda lndernas strategiska krnvapenarsenaler.
Redan samma dag som Vladimir Putin installerades som president den 7 maj
2012 undertecknade han ett dekret om att det gamla utrikespolitiska konceptet
frn 2008 skulle revideras. Det nya konceptet var klart den 12 februari 2013.
Avseende Natos robotfrsvarssystem, skrevs nu kravet p juridiskt bindande
garantier in i konceptet ( 70). 16 Det innebr att frhandlingsutrymmet och
mjligheten att hitta kompromisser har begrnsats.

Numren p paragrafer i detta avsnitt avser det utrikespolitiska konceptet frn r 2013, svida inte annat
anges.
16

78

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

Bland nya hot rknas liksom tidigare spridning av massfrstrelsevapen och

dess brare, samt internationell terrorism. Internationell brottslighet, inklusive
illegal immigration och piratverksamhet lyfts fram tydligare n tidigare, medan
betydelsen av klimatfrndringar och pandemier tonas ned. En ny faktor i
internationell politik, enligt konceptet, r anvndningen av s kallad mjuk makt
(soft power).17 ena sidan kan mjuk makt anvndas som ett komplement till
klassisk diplomati, den andra finns det en risk att mjuk makt kan anvndas
som ett verktyg att blanda sig i ett lands inre angelgenheter genom bland annat
finansiering av humanitra projekt och projekt som rr mnskliga rttigheter
utomlands ( 20). Det r tydligt att denna definition av mjuk makt inte r den
traditionella som handlar om att ka ett lands attraktionskraft. President Putin
har definierat begreppet som instrument och metoder fr att n utrikespolitiska
ml utan att anvnda vapen information och andra ptryckningsmedel (Putin
2012a). Denna syn hnger ocks samman med och pverkar synen p internet
som ett hot mot den nationella skerheten. Det har lett till ryska frsk att f till
stnd en internationell konvention fr informationsskerhet (Franke och Vendil
Pallin 2012: 62ff; Giles 2013).
I konceptet sls fast att hotet frn storskaliga krig, inklusive krnvapenkrig, har
minskat. Samtidigt noteras att moderniseringen, som lett till nya sorters vapen,
underminerar den globala skerhetsstrukturen ( 7).
En implicit rdsla fr den Ryska Federationens upplsning frgar konceptet.
Enligt Dmitrij Trenin, visar det nya konceptet att traumat efter Sovjetunionens
upplsning i hg grad r nrvarande (Trenin 2013a).
Konceptet har en anti-vstlig och anti-amerikansk ton. Det framfrs krav p
ett utkat juridiskt ramverk fr internationellt samarbete fr att bttre skydda
rttigheterna och de juridiska intressena hos ryska barn utomlands ( 39n).
Det hr kan hnfras till det offentliga grl om adoptioner, som ledde till ett
ryskt frbud mot adoptioner till USA och var det ryska asymmetriska svaret p
Magnitskij-lagen. Det berr ocks andra lnder som har haft kontroverser med
Ryssland om adoptioner. Vidare noteras i dokumentet att Ryssland kommer att
arbeta aktivt fr att motverka infrandet av ensidiga extraterritoriella sanktioner
av USA mot ryska juridiska och fysiska personer ( 69). Bda dessa paragrafer
illustrerar ocks samspelet mellan rysk inrikes- och utrikespolitik.
Medan det utrikespolitiska konceptet frn 2008 frklarade att arvet frn det
kalla kriget hade vervunnits heter det 2013 att det finns en fara fr vxande
re-ideologisering av internationella relationer ( 14).
En oro fr framtiden r utvecklingen i Afghanistan och tillbakadragandet av de
internationella styrkorna drifrn. Konceptet slr fast att denna utveckling r
ett allvarligt hot mot Rysslands skerhet och andra stater medlemslnderna i
OSS (Oberoende staters samvlde) ( 91). I det tidigare konceptet var ordvalet
varsammare: Den frdjupade krisen i Afghanistan r ett hot mot OSS sdra
grnser (Utrikespolitiska konceptet 2008: 21).
17

Se ven Sherr 2013.

79

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

Strkta samarbeten inom Tullunionen, den planerade Euroasiatiska unionen

och OSS r prioriterade. Den Kollektiva skerhetsavtalsorganisationen (CSTO)
sgs vara en av de viktigaste delarna av det aktuella skerhetssystemet i det postsovjetiska rummet ( 47). Ryssland har haft hga ambitioner i mnga r fr
denna organisation (Norberg 2013).
Den vxande potentialen i Asien och Stillahavsregionen noteras visserligen,
men det finns f detaljer i konceptet om hur Ryssland br mta utmaningarna
frn regionen i allmnhet och frn Kina i synnerhet. Frnvaron av Kina r
mrkbar och r det ven i andra doktrin- och strategidokument (Monaghan
2013). I konceptet nmns den militr-politiska utmaningen frn Asien, samt
den stigande konfliktpotentialen i ljuset av vxande militra arsenaler och
spridningen av massfrstrelsevapen ( 76). Huruvida frnvaron av Kina tyder
p en bristande rysk strategisk agenda (Trenin 2013b) eller har andra orsaker r
en ppen frga (Berryman 2012: 540). Endast undantagsvis beskrivs Kina som
ett tydligt militrt hot (Chramtjichin 2013).
Fr att sammanfatta: rysk utrikespolitik bestms i stor utstrckning av inrikes
faktorer, ssom ekonomisk och politisk utveckling, men ven av det internationella
lget (Allison 2013: 18ff, 217ff; Trenin 2011). Trenden fr nrvarande r tydlig:
Ryssland har valt en vg av strategisk avskildhet (Karaganov 2012). Det
betyder inte att Ryssland isolerar sig, utan att landets nationella intressen stlls
i fokus i relationerna med omvrlden (Lavrov 2012). Prioriterade omrden r
samarbeten inom Tullunionen och den planerade Eurasiatiska unionen.
3.3.3 Militr skerhet
Under de senaste ren har flera generalstabschefer uttryckt oro ver att ryskt
militrt tnkande ligger rtionden efter de ledande lnderna. Fr att delvis komma
till rtta med detta problem, inrttades i april 2011 ett militrvetenskapligt rd
under ledning av Andrej Kokosjin (NVO 2011). Uppgiften r att ge rd om
militrtekniska frgor och frsvarspolitik. Ytterligare en plattform skapades
i oktober 2012 Institutet fr perspektivforskning under ledning av Andrej
Grigoriev (O Fonde 2012; Ukaz 2013).

Icke-nukler
och nukler
avskrckning

Trots att den gamla sovjetiska militrstrategin nnu inte ersatts av ngon
ny (Vendil Pallin 2012b: 17), pgr en livlig debatt bland militra tnkare
om de pgende frndringarna i krigskonsten, hur framtidens krig kan
se ut och vilka lrdomar man kan dra av utvecklingen. Debatten ger bl.a.
rum inom Generalstaben, Krigsvetenskapsakademien och i militra media
(Bukkvoll 2011: 684687). Viktiga kllor fr denna debatt r Vojennaja mysl,
Generalstabens mnadstidskrift; Militrtidningarna Nezavisimoje vojennoje
obozrenije och Vojenno-promysjlennyj kurer; Frsvarsministeriets dagliga tidning
Krasnaja zvezda; samt materialet p hemsidan om det framtida kriget (http://
futurewarfare.narod.ru/).
Strategisk avskrckning med betoning p nukler avskrckning r
fortfarande en grundbult i ryskt militr-strategiskt tnkande. Emellertid brjar
80

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

ryska militrteoretiker att blicka bortom den nuklera avskrckningens princip.

Andrej Kokosjin r en av de mest vlformulerade p omrdet. Idag finns inget
alternativ till nukler avskrckning fr Ryssland, skriver han, men viktiga
frndringar r p gng. verdriven tilltro till nukler avskrckning i nationell
skerhetspolitik r frdande och till och med farligt fr Ryssland, skriver han
(Kokoshin 2011: 58). Icke-nukler avskrckning, enligt Kokosjin, omfattar
konventionella hgprecisions- och lngrckviddiga vapen, baserade p nya
fysiska principer, samt avancerade informations- och kommunikationssystem.
Att besitta sdana frmgor skulle medfra medel att frhindra en motstndare
till upptrappning fr att dominera i ett akut politiskt och militrt lge
(Kokoshin 2012: 28). Kokosjin anser att en icke-nukler princip br tas fram
till Rysslands militrdoktrin och andra strategiska dokument som reglerar de
Vpnade Styrkorna. (Kokoshin 2012: 2021).
Krnvapen har idag en framskjuten roll i de officiella doktrindokumenten
(Westerlund 2012a). I den ingr:
att upprtthlla och stdja Rysslands ansprk p att vara en global
stormakt;18
att upprtthlla global strategisk stabilitet,19 genom paritet med
USA fr strategiska offensiva vapen;20
att upprtthlla strategisk avskrckning mot angrepp p Ryssland
eller dess allierade;21 och
frsvara Ryssland mot ett militrt angrepp.22
Enligt den gllande militrdoktrinen r strategisk avskrckning en av de
viktigaste uppgifterna fr de Vpnade Styrkorna i fredstid ( 27b). I doktrinen
fastsls att Ryssland kan anvnda krnvapen som svar p ett krnvapenangrepp
mot Ryssland och/eller dess allierade, eller som svar p ett angrepp med
konventionella vapen om det r riktat mot det ryska statsskicket ( 22). Men det
r inte allt. Samtidigt med militrdoktrinen r 2010 antogs ett dokument med
titeln Principer fr statens politik inom nukler avskrckning fram till 2020,
men det publicerades aldrig. Dokumentet kan antas innehlla stora delar av
Rysslands krnvapendoktrin. Det kan ocks konstateras att krnvapnens roll
i skerhetspolitiken kan utlsas ur viktiga tal och deklarationer. (Westerlund
2012a: 136140; 2012b).
Under de senaste tjugo ren har ryska militrteoretiker diskuterat huruvida
krigskonsten frndrats i grunden. De r inte ensamma om detta, och militra
tnkare ver hela vrlden har sysslat med denna grundlggande frga. Att
analysera denna livliga debatt i detalj ligger utanfr detta kapitels ramar, men
det str klart att detta r ett hett mne ven i den ryska diskussionen och ett
mne som berr sjlva krnan i de Vpnade Styrkorna.
Nationella skerhetsstrategin 2009: 21.
Nationella skerhetsstrategin 2009: 24.
20
Nationella skerhetsstrategin 2009: 96.
21
Nationella skerhetsstrategin 2009: 26; Militrdoktrinen 2010: 16 and 22.
22
Militrdoktrinen 2010: 22 and 27.
18
19

81

Framtidens krig

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

Ryska militra tnkare r hgst medvetna om komplexiteten i dagens vpnade

konflikter. Det faktum att antalet soldater minskar i de ryska Vpnade Styrkorna
har tvingat militrteoretikerna att tnka om. I den gllande militrdoktrinen
rknas fyra olika vpnade konflikter upp: storskaliga krig, regionala och lokala
krig, samt vpnade konflikter ( 6g). Nutida militra konflikter karaktriseras
av, bland annat, en integrerad anvndning av militr styrka och icke-militra
medel, samt en kande roll fr informationskrigfring ( 12). Utmrkande fr
samtida militra konflikter r den ofrutsgbarhet med vilken de brjar och
frekomsten av ett brett spektrum av militr-politiska, ekonomiska, strategiska
och andra ml ( 13).
I framtiden kommer, enligt militrdoktrinen, militra konflikter att utmrkas av
hastiga frlopp, selektivitet, en hg grad av mlfrstrelse, snabb manvrering
av frband och eldkraft, samt anvndning av olika mobila frband. Avgrande
faktorer fr att uppn mlen kommer att vara: att inneha och behlla det strategiska
initiativet, att upprtthlla landets civila och militra ledning, samt herravlde
ver land, hav, luft och rymd ( 14). I doktrinen frutses ocks att betydelsen
av precisionsvapen kommer att ka, liksom vikten av elektromagnetiska vapen,
laser- och infraljudsvapen, datorstyrda system, drnare och sjlvstndiga marina
apparater, samt robotstyrda modeller av vapen och militr utrustning (15).
Generalstabschefen, Valerij Gerasimov, har ppekat att den arabiska vren skulle
kunna vara ett exempel p framtidens krig, och att det finns viktiga lrdomar att
dra frn konflikterna i Nordafrika och Mellanstern (Gerasimov 2013). Han har
noterat att krigets frutsttningar dramatiskt har ndrats. Icke-militra medel
har i flera fall visat sig mycket effektivare n vapenstyrka fr att uppn politiska
och strategiska ml. Enligt Gerasimov pverkas nu befolkningens protestpotential av anvndandet av politiska, ekonomiska, informationsrelaterade,
humanitra och andra icke-militra medel. Framtidens krig karaktriseras av ett
slagflt utan direktkontakt mellan de stridande enheterna. Vad gr vi mot en
helt robotstyrd fiende?, frgade han. Gllande asymmetrisk krigfring fastlr
han att rysk krigsvetenskap ligger efter den amerikanska, samt att det behvs en
ny militrteori inom detta flt.
Ytterligare ett omrde dr de Vpnade Styrkorna mste frbttra sig r
konfliktlsning efter den vpnade konfliktens slut. Regler mste utarbetas
mellan en stor mngd ministerier samt inom de Vpnade Styrkorna om vem
som gr vad. Mer forskning behvs inom omrdena gemensamma operationer
och samverkan, enligt Gerasimov.
Det frefaller klart att vgen framt fr de ryska Vpnade Styrkorna r infrandet
av nya system och rutiner fr ledning, kommunikation, underrttelser,
vervakning och spaning (C4ISR) (McDermott 2013). Men Ryssland ligger
efter i teknologisk utveckling. Dmitrij Rogozin, vice premirminister med
ansvar fr militrindustrin, har ppekat att Ryssland riskerar att frsova sig
under en pgende militrtekniska revolution (Ptitjkin 2013). Den knsla av
oskerhet och srbarhet som det politiska och militra ledarskapet ger uttryck
fr kan hrstamma frn uppfattningen om en betydande teknologisk klyfta
mellan Ryssland och andra lnder.
82

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

Komplexiteten i modern krigfring betonas ocks av en traditionell

militrteoretiker som Machmut Garejev. Han anser ocks att principen om
nukler avskrckning hller p att bli frldrad, men han ser fr nrvarande inga
alternativ (Gareev 1998: 7074). Han kan betecknas som traditionell, eftersom
han ofta betonar stridsvagnens roll p framtidens slagflt. I Desert Storm 1991
anvndes, enligt Garejev, fler n 10000 stridsvagnar, vilket vida verskrider det
antal som Sovjetunionen anvnde fr bestta Berlin 1945. D anvndes 6300
stridsvagnar (Gareev 2013). Men han argumenterar samtidigt fr en anpassning
av de Vpnade Styrkorna till modern krigfring. I s mtto kan Garejev sgas
personifiera bde den uttalade oskerheten och det aktuella dilemmat fr ryskt
militrt tnkande.

3.4 Skerhetspolitik i ett tiorsperspektiv

Det r tydligt att det politiska ledarskapet i Ryssland upplever en knsla av
oskerhet och srbarhet bde inrikes- och utrikespolitiskt. Denna uttalade
oskerhet bottnar bland annat i uppfattningen om Rysslands teknologiska
underlgsenhet i frhllande till omvrlden vilket i sin tur pverkar
skerhetspolitiken.
Sedan Vladimir Putin tervnde till presidentposten 2012 kan ett antal
justeringar i rysk skerhetspolitik sknjas. Den r mer anti-amerikansk n
tidigare och ptagligt mer auktoritr p hemmaplan. Mlet fr Ryssland r
att vara starkt och att strka sitt anseende i vrlden, som Putin uttryckt det
(Tjernenko 2013). Patriotism-politiken och ett fokus p traditionella vrden
visar att Ryssland vljer att g sin egen vg. De Vpnade Styrkorna formas s att
de ska motsvara Rysslands stormaktsstatus.
Justeringarna har i hg grad bestmts av den inrikespolitiska utvecklingen efter
de regimkritiska demonstrationerna. Det politiska ledarskapets reaktion p det
man uppfattat som hotande politisk instabilitet har lett till ett mer auktoritrt
politisk system.
Frndringarna i skerhetspolitiken har dock inte gt rum i ett vakuum den
internationella utvecklingen har ocks pverkat skerhetspolitiken. Finanskrisen
i eurozonen och frndringarna i den globala energimarknaden har inverkat p
den aktuella policyn. Sledes ligger tyngdpunkten nu p att strka relationerna
inom OSS och Tullunionen.
Reaktionen p den aktuella utvecklingen r en skerhetspolitik som kan liknas
vid en strategisk avskildhet och ett kat fokus p Rysslands nationella intressen.
Detta innebr inte isolering energiexport och utlndsk handel r synnerligen
viktigt fr Ryssland. Arbetet inom Tullunionen och den planerade Euroasiatiska
unionen tillsammans med Rysslands medlemskap i Vrldshandelsorganisationen
(WTO) kan alla ses som uttryck fr frsk att bekmpa internationell isolering
(Russia of Transformations 2013: 1112). Men den skerhetspolitik som strvar
mot en egen union fr Ryssland kommer troligen att fortstta de kommande
tio ren.
83

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

De ryska militrteoretiska tnkarna str infr en formidabel utmaning, liksom

verallt i vrlden. Det finns ingen samsyn idag om vart utvecklingen r p vg.
Den teknologiska klyftan mot omvrlden r frn den ryska horisonten den
kanske mest akuta frgan. En annan brnnande frga r det minskande antalet
rekryter i de Vpnade Styrkorna. P lng sikt kommer frgorna om principen
bortom nukler avskrckning och det kande antalet icke-militra medel som
kan anvndas fr att vinna inflytande att bli allt viktigare. Detta r komplexa
frgor och ngra snabba svar finns inte inte heller kan enstaka lnder lsa
dem p egen hand. Noteras kan att de frsta stegen till lsning har brjat tas i
Ryssland.
Det finns tv tendenser i rysk skerhetspolitik som vid en frsta anblick
kan tyckas motsgelsefulla. ena sidan finns en mer beslutsam linje antiamerikansk och antivstlig. Nyckelorden hr r patriotism, traditionella vrden,
militr styrka och Rysslands intressen i det post-sovjetiska rummet. Den andra
tendensen frefaller g i motsatt riktning. Ryssland frsker bli medlem i och
samarbeta med s mnga internationella organisationer som mjligt i olika
geografiska riktningar. P senare r har Ryssland blivit medlem i WTO (2012)
och East Asia Summit (2011). Nyckelord hr r multipolaritet, dialog och
normer i internationell lag. Bortom retoriken kan emellertid noteras att dessa
tendenser utvecklas samtidigt och att de inte utesluter varandra.
Rysk skerhetspolitik har inte ndrats dramatiskt under de senaste ren. Den
vilar fortfarande p en grund av geopolitiska vervganden och ekonomisk
pragmatism (Hedenskog 2012: 36). Strategisk avskrckning och platsen
i FN:s skerhetsrd betraktas fortfarande som garanter fr Rysslands status i
vrlden och den nationella skerheten. Men en viss frndring har skett. Idag
har, frn Moskvas horisont, Europa misslyckats med att spela en dominerande
roll i vrlden samtidigt som energimarknaden frndras och framtiden alltmer
ligger i utvecklingen i Asien och Stillahavsregionen. En tydligare och mer precis
skerhetspolitisk agenda fr att mta utmaningarna frn denna region, srskilt
Kina, kommer att utvecklas de kommande ren.
Att alls frska sga ngot om framtiden fr ett land dr det brukar heta att dess
historia r lika ofrutsgbar som dess framtid kan tyckas meningslst. Emellertid
visar analysen i detta kapitel att Rysslands vgval att fra en mer egensinnig och
russo-centrisk politik bde internationellt och inrikespolitiskt kommer att
fortstta under kommande r.

84

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

Litteratur
Allison, Roy (2013) Russia, the West, and Military Intervention, Oxford, Oxford University Press.
Anderson, John (2007) Putin and the Russian Orthodox Church: asymmetric symphonia?,
Journal of International Affairs, vol.61, nr.1, s. 185201.
Arbatov, Aleksej (2012) Strategitjeskije asimmetrii i diplomatija, i Arbatov, A. och Dvorkin, V.
(red.) Protivoraketnaja oborona: protivostojanije ili sotrudnitjestvo?, Moskva, ROSSPEN,
s. 322349.
Arbatov, Aleksej (2013) Ugrozy realnyje i mnimyje, http://www.globalaffairs.ru/svop/Ugrozyrealnye-i-mnimye-15889 (hmtat 11 mars 2013).
Berryman, John (2012) Geopolitics and Russian foreign policy, International Politics, vol.49,
s. 530544.
Bukkvoll, Tor (2011) Iron cannot fight The role of technology in current Russian military
theory, Journal of Strategic Studies, vol.34, nr.5, s. 681706.
Chramtjichin, Alekandr (2013) Kitajskaja ekspansija neizbezjna, Vojenno-promysjlennyj kurer,
nr.34, 4 september.
Cooper, Julian (2012) Reviewing Russian strategic planning: the emergence of Strategy 2020,
NDC Research Review, juni, http://www.ndc.nato.int/research/series.php?icode=9
(hmtat 18 mars 2013).
Dragneva, Rilka och Wolczuk, Kataryna (2012) Russia, the Eurasian Customs Union and the
EU: Cooperation, Stagnation or Rivalry?, Russia and Eurasia REP BP 01/2012, augusti,
London, Chatham House.
Eggert, Konstantin (2012) V resultate polutjitsia slegka obnovlennoje izdanije pravoslavija,
samoderzjavija i narodnosti, Kommersant FM, 22 oktober, http://www.kommersant.ru/
doc/2050180 (hmtat 27 mars 2013).
Enerud, Per (2013) Can the Kremlin Control the Cossacks?, FOI, RUFS Briefing nr. 18,
Stockholm, mars.
Franke, Ulrik och Vendil Pallin, Carolina (2012) Russian Politics and the Internet in 2012, FOIR--3590--SE, Stockholm, december.
Garejev, Machmut (1998) If War Comes Tomorrow?: The Contours of Future Armed Conflict,
London, Frank Cass Publishers.
Garejev, Machmut (2013) Nautjnyj potentsial v praktiku vojsk, Krasnaja zvezda, nr.18,
17februari, s. 810.
Gerasimov, Valerij (2013) Tsennost nauki i predvidenij: Novyje vyzovy trebujut pereosmyslit
formy i sposoby vedenija bojevych dejstvij, Vojenno-promysjlennyj kurer, No. 8,
27februari.
Giles, Keir (2013) Internet use and cyber security in Russia, Russian Analytical Digest, Zurich,
No.134, 30 juli: 24.
Golts, Aleksandr (2013a) Myslit gensjtabno, Ogonjok, Vol.5, No.5265, 11 februari, http://
www.kommersant.ru/doc/2120019 (hmtat 14 februari 2013).
Golts, Aleksandr (2013b) Putin i jego virtualnyje soldaty, Jezjednevnyj zjurnal, 1 mars, http://
ej.ru/?a=note&id=12721 (hmtat 2 mars 2013).
Hedenskog, Jakob (2011) Russian worries over terrorist threats to the 2014 Winter Olympics,
in Hellstrm, Jerker et al. (red.)Strategic Outlook 2011, FOI-R--3210--SE, Stockholm,
juni, s. 2128.
Hedenskog, Jakob (2012) Foreign policy, i Vendil Pallin, Carolina (red.) Russian Military
Capability in a Ten-Year-Perspective 2011, FOI-R--3474--SE, Stockholm, augusti,
s.2341.
Howard, Michael (1991, orig. 1961) The Franco-Prussian War, London, Routledge.
Human Rights Watch (2013) World Report 2013 Events of 2012, https://www.hrw.org/sites/
default/files/wr2013_web.pdf (hmtat 18 mars 2013).
Istoriko-kulturnyj standart (2013) 3 juli, http://rushistory.org/?page_id=1219 (hmtat 1
augusti 2013).
Karaganov, Sergei (2012) Rossija v mire idei i obrazov, Rossijskaja gazeta, 11 september,
http://www.rg.ru/2012/09/11/rossiya.html (hmtat 6 augusti 2013).
Karaganov, Sergei (2013a) Why Russia should build up its military might even in a favorable
foreign environment, 13 februari, http://valdaiclub.com/defense/54860.html (hmtat

85

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

13 mars 2013).
Karaganov, Sergei (2013b) Karta mira: Vozvrasjtjenije geopolitiki, Rossija v globalnoj
politike, 10 april, http://www.globalaffairs.ru/pubcol/Karta-mira-Vozvrascheniegeopolitiki-15917 (hmtat 15 april).
Kavkazskij uzel (2013) Emil Pain: Sokrasjtjenije tjislennosti zjertv konflikta na Kavkaze
sledstvije izmenenija taktiki bojevikov, 24 april, http://www.kavkaz-uzel.ru/
articles/223312 (hmtat 6 maj). Fr antal skadade mellan april och juli, se enskilda
nyhetsnotiser under rubriken V chode vooruzjennogo konflikta na Severnom Kavkaze.
Kokoshin, Andrei (1998) Soviet Strategic Thought, 191791, Cambridge, Mass., The MIT Press.
Kokoshin, Andrei (2011) Ensuring Strategic Stability in the Past and Present: Theoretical
and Applied Questions, juni, http://belfercenter.ksg.harvard.edu/files/Ensuring%20
Strategic%20Stability%20by%20A.%20Kokoshin.pdf (hmtat 26 mars 2013).
Kokoshin, Andrei (2012) O sisteme nejadernogo (predjadernogo) sderzjivanija v oboronnoj politike
Rossii, Moskva, Izdatelstvo Moskovskogo universiteta.
Kommersant (2013a) Vnutrennyje vojska MVD RF budut samostojatelno otbirat
kontraktnikov, 4 mars, http://www.kommersant.ru/news/2139876 (hmtat 4 mars
2013).
Kommersant (2013b) Sotrudniki FSB smogut rabotat za rubezjom na postojannoj osnove, 4
mars, http://www.kommersant.ru/doc/2139552 (hmtat 4 mars 2013).
Kommersant (2013c) Polpredy po vospitatelnoj rabote, 21 mars, http://www.kommersant.ru/
doc/2150913 (hmtat 22 mars 2013).
Lavrov, Sergei (2012) Russia in the 21st-century world of power, Russia in Global Affairs,
27december, http://eng.globalaffairs.ru/number/Russia-in-the-21st-Century-World-ofPower-15809 (hmtat 7 mars 2013).
March, Luke (2012) Nationalism for export? The domestic and foreign-policy implications of
the new Russian Idea, Europe-Asia Studies, vol.64, nr.3, s. 401425.
McDermott, Roger (2013) Russias Strategic Mobility Supporting Hard Power to 2020?, FOIR--3587--SE, Stockholm, april.
McFaul, Michael (1997) A precarious peace: domestic politics in the making of Russian foreign
policy, International Security, vol.22, nr.3, s. 535.
Militrdoktrinen (2010) Vojennaja doktrina Rossijskoj Federatsii, 5 februari 2010, http://www.
scrf.gov.ru/documents/18/33.html (hmtat 7 augusti 2013)
Minchenko Consulting (2013 ) Politbjuro 2.0, Nakanune perezagruzki elitnych grupp,
januarifebruari, Moskva, http://minchenko.ru/netcat_files/File/Politburo_full.pdf
(hmtat 8mars 2013).
Monaghan, Andrew (2013) The New Russian Foreign Policy Concept: Evolving Continuity,
Russia and Eurasia REP 03/2013, april, London, Chatham House.
Morozova, Natalia (2009) Geopolitics, Eurasianism and Russian foreign policy under Putin,
Geopolitics, vol.14, s. 667686.
Nationalitetspolitiken (2012) O strategii gosudarstvennoj natsionalnoj politiki Rossijskoj Federatsii
na period do 2025 goda, Ukaz Prezidenta RF ot 19 dekabrja 2012, No. 1666, http://
graph.document.kremlin.ru/page.aspx?1;1644521 (hmtat 4 mars 2013).
Nationella skerhetsstrategin (2009) Strategija natsionalnoj bezopasnosti Rossijskoj Federatsii do
2020 goda, 13 maj, http://president.kremlin.ru/ref_notes/424 (hmtat 19 mars 2013).
Norberg, Johan (2013) High Ambitions, Harsh Realities Gradually Building the CSTOs Capacity
for Military Intervention in Crises, FOI-R--3668--SE, Stockholm, May.
NVO (2011) Andrej Kokosjin: My budem dumat o budusjtjem, Litovkin, Viktor, Nezavisimoje
vojennoje obozrenije, 20 maj 2011, http://nvo.ng.ru/realty/2011-05-20/1_kokoshin.
html (hmtat 11februari 2013).
Nygaard, Ida och Hakvg, Una (2013) Why Russia Opposes a NATO Missile Defence in
Europe A Survey of Common Explanations, FFI-rapport 2013/00111, Norwegian
Defence Research Establishment (FFI).
O bezopasnosti (2010) Federalnyj zakon No. 390, 28 december, http://www.scrf.gov.ru/
documents/1/111.html (hmtat 14 augusti 2013).
O Fonde (2012) Federalnyj zakon ot 16 oktiabrja 2012 g. N 174-FZ O Fonde perspektivnych
issledovanij, http://www.rg.ru/2012/10/19/fond-dok.html (hmtat 6 februari 2013).
O gosudarstvennom strategitjeskom planirovanii (2012) Federalnyj Zakon Projekt,

86

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

21 November, http://asozd2.duma.gov.ru/main.nsf/%28SpravkaNew%29?OpenAgent
&RN=143912-6&02 (hmtat 1 augusti 2013).
Ob osnovach (2009) strategitjeskogo planirovanija v Rossijskoj Federatsii, Ukaz Prezidenta
Rossijskoj Federatsii ot 12 maja 2009 g. No. 536, http://www.kasparov.ru/note.
php?id=4AEEEC233AEA5 (hmtat 8 april 2013).
Obrasjtjenije liderov traditsionnych rossijskich konfessij k Prezidentu Rossii o vvedenii v Vooruzjennych
Silach instituta voinskich i flotskich svjasjtjennosluzjitelej (2009), 21 juli, http://news.
kremlin.ru/ref_notes/73 (hmtat 15 May 2013).
Oxenstierna, Susanne och Hedenskog, Jakob (2012) Energistrategin, i Vendil Pallin, Carolina
(red.) Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv 2011, FOI-R--3404--SE, Stockholm,
mars, s. 125146.
Patriotiska programmet (2010) Postanovlenije Pravitelstva RF ot 5 oktiabrja 2010 g. No 795,
O gosudarstvennoj programme Patriotitjeskoje vospitanije grazjdan Rossijskoj Federatsii
na 20112015 gody, oktober, http://www.garant.ru/products/ipo/prime/doc/99483/
(hmtat 26 november 2012).
Peretjen porutjenii po itogam zasedanija Soveta po mezjnatsionalnym otnosjenijam (2013), 17mars,
http://state.kremlin.ru/council/28/news/17889 (hmtat 14 maj 2013).
Persson, Gudrun (2011) Det sovjetiska arvet, Stockholm, SNS Frlag.
Persson, Gudrun (2012) 1812 idag, stbulletinen, rg.16, nr.4, s. 3135.
Persson, Gudrun (2013) Russian History A Matter of National Security, RUFS Briefing nr.
19, FOI, Stockholm, augusti.
Petrov, Nikolai (2013) Russia 2025, frelsning vid Handelshgskolan i Stockholm, , 14
februari 2013, http://www.hhs.se/SITE/Publications/Documents/02.2012.pdf (hmtat
8 mars 2013).
Pravoslavie i mir (2013) Ottsy i komandiry, 7 mars, http://www.pravmir.ru/otcy-i-komandiry/
(hmtat 7 maj 2013).
Prezidentu predstavlen (2013) Prezidentu predstavlen Plan Oborony Rossijskoj Federatsii, 29
januari, http://president.kremlin.ru/news/17385 (hmtat 1 februari 2013).
Ptitjkin, Sergei (2013) Silnych ne bjut, Rossijskaja gazeta, 3 juli, http://www.rg.ru/2013/07/03/
kompleks.html (hmtat 1 augusti 2013).
Putin, Vladimir (2012a) Rossija i menjajusjtjisia mir, Moskovskije novosti, 27 februari, http://
www.mn.ru/politics/20120227/312306749.html (hmtat 27 februari 2012).
Putin, Vladimir (2012b) Byt silnymi: garantii natsionalnoj bezopasnosti dlja Rossii,
Rossijskaja gazeta, 20 februari, http://www.rg.ru/2012/02/20/putin-armiya.html
(hmtat 20februari 2012).
Rassjirennoje zasedanije kollegii Ministerstva oborony (2013), 27 februari, http://president.
kremlin.ru/news/17588 (hmtat 27 februari 2013).
RIA Novosti (2013) Russian military unit to combat history falsification, 10 juli, http://
en.ria.ru/russia/20130710/182161889/Russian-Military-Unit-to-Combat-HistoryFalsification.html (hmtat 1 augusti 2013).
Russia of Transformations (2013) Finlands frsvarsministerium, Helsingfors, http://www.defmin.
fi/files/2345/Russia_of_Transformations.pdf (hmtat 1 februari 2013).
Rysslands president (2012) Poslanije Prezidenta Federalnomu Sobraniju, 12 december, http://
news.kremlin.ru/news/17118 (hmtat 13 december 2012).
Rysslands president (2013a) Ukaz O prisvojenii 154 otdelnomu komendantskomu polku
potjotnogo naimenovanija, http://news.kremlin.ru/acts/17856, 9 april (hmtat 9 april
2013).
Rysslands president (2013b) O prisvojenii i otdelnomu strelkovomu polku potjotnogo
naimenovanija, 16 april, http://news.kremlin.ru/acts/17904 (hmtat 22 april 2013).
Scherrer, Jutta (2013) The cultural/civilizational turn in post-Soviet identity building,
i Bodin, Per-Arne, Hedlund, Stefan och Namli, Elena (red.) Power and Legitimacy
Challenges from Russia, London, Routledge: s. 152168.
Sherr, James (2013) Hard Diplomacy and Soft Coercion Russias Influence Abroad, London,
Chatham House.
Shlapentokh, Vladimir (2009) Perceptions of foreign threats to the regime: From Lenin to
Putin, Communist and Post-Communist Studies, vol.42, s. 305324.
Sinodalnyj otdel (1995) oktober, http://www.patriarchia.ru/db/text/65957.html (hmtat 7maj

87

FOI-R--3733--SE
Skerhetspolitik och militr-strategiskt tnkande

2013).
Soldatov, Andrej (2013) FSB na dalnich podstupach, Jezjednevnyj zjurnal, 5 mars, http://
ej.ru/?a=note&id=12726 (hmtat 26 mars 2013).
Stenografitjeskij ottjot o sovesjtjanii po voprosam prepodavanija v sjkolach osnov religioznoj kultury
i svetskoj etiki i vvedenija v Vooruzjonnych Silach Rossijskoj Federatsii instituta voinskich i
flotskich svjasjtjennosluzjitelej (2009) 21 juli, http://president.kremlin.ru/transcripts/4863
(hmtat 7 maj 2013).
Svanidze, Nikolaj (2013) Itogi goda. Vnutrennjaja ugroza, Jezjednevnyj zjurnal, 9 januari,
http://ej.ru/?a=note_print&id=12535 (hmtat 18 mars 2013).
Skerhetsrdets hemsida, http://www.scrf.gov.ru.
Tjernenko, Jelena (2013) Ves i avtoritet Rossii v mire budet ukrepljatsia, Kommersant, 15
februari, http://www.kommersant.ru/doc/2129338 (hmtat 18 februari 2013).
Torbakov, Igor (2011) History, Memory and National Identity Understanding the Politics of
History and Memory Wars in Post-Soviet Lands, Demokratizatsija, vol.3, s. 209323.
Trenin, Dmitrii (2011) Russias foreign policy outlook, i Lipman, Maria och Petrov, Nikolai
(eds) Russia in 2020: Scenarios for the Future, Washington, DC, Carnegie Endowment,
s.4565.
Trenin, Dmitrii (2013a) Lecture at the Royal Swedish Academy of War Sciences, Stockholm,
13mars.
Trenin, Dmitrii (2013b) Tjetvjortyj vektor Vladimira Putina, 30 maj, http://globalaffairs.ru/
number/Chetvertyj-vektor-Vladimira-Putina--15992 (hmtat 11juni 2013).
Ukaz (2012) Ukaz Prezidenta ot 20 oktiabrja 2012 g. No. 1416 O soversjenstvovanii
gosudarstvennoj politiki v oblasti patriotitjeskogo vospitanija, http://news.kremlin.ru/
news/16692, (hmtat 18 mars 2013).
Ukaz (2013) Ukaz Prezidenta O generalnom direktore Fonda perspektivnych issledovanij,
1februari, http://president.kremlin.ru/news/17403 (hmtat 1 februari).
Utrikespolitiska konceptet (2008) Kontseptsija vnesjnej politiki Rossijskoj Federatsii, http://xn-d1abbgf6aiiy.xn--p1ai/acts/785 (hmtat 25 februari 2013), undertecknad av president
Dmitrij Medvedev, 12 juli 2008.
Utrikespolitiska konceptet (2013) Kontseptsija vnesjnej politiki Rossijskoj Federatsii, http://www.
mid.ru/bdomp/Brp_4.nsf/arh/6D84DDEDEDBF7DA644257B160051BF7F?Open
Document (hmtat 25 februari 2013), undertecknad av president Vladimir Putin 12
februari 2013.
Valdaiclub (2013) Russia does not face any new military threats, http://valdaiclub.com/
defense/55720.html, 4 mars (hmtat 5 mars 2013).
Vendil Pallin, Carolina (2012a) Strategiska dokument och beslutsfattande, i Vendil Pallin,
Carolina (red.) Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv 2011, FOI-R--3404--SE,
Stockholm, mars, s. 4156.
Vendil Pallin, Carolina (2012b) Russian military capability in a ten-year-perspective, i Vendil
Pallin, Carolina (red.) Russian Military Capability in a Ten-year Perspective 2011, FOIR--3474--SE, Stockholm, augusti, s. 1522.
Vendil Pallin, Carolina (2006) De ryska kraftministerierna: Maktverktyg och maktfrskring, FOIR--2004--SE, Stockholm, juni.
Westerlund, Fredrik (2012a) Nuclear weapons and strategic early warning, i Vendil Pallin,
Carolina (red.) Russian Military Capability in a Ten-Year-Perspective 2011, FOI-R3474-SE, Stockholm, augusti, s. 136140.
Westerlund, Fredrik (2012b) Rysk krnvapendoktrin 2010: Utformning och drivkrafter, FOI-R-3397--SE, Stockholm, januari.
Vojennaja entsiklopedija (1997) Ministerstvo Oborony (19972004) Vojennaja Entsiklopedija v
vosmi tomach, Moskva, Vojennoje Izdatelstvo.
Zasedanije kollegii (2013) Zasedanije kollegii Federalnoj sluzjby bezopasnosti, 14 februari,
http://news.kremlin.ru/news/17516 (hmtat 14 mars 2013).

88

FOI-R--3733--SE
Rysk frsvarspolitik

4. Rysk frsvarspolitik
Per Enerud
ren 20122013 utgjorde en hndelserik period i rysk frsvarspolitik: Vladimir
Putin blev som omvald president ven verbeflhavare igen; Ryssland fick en ny
frsvarsminister och en ny frsvarsplan allt detta mitt under en omfattande
militrreform. Detta kapitel beskriver hur dessa frndringar pverkar den
reformprocess som inleddes 2008 av den frre frsvarsministern Anatolij
Serdjukov p instruktioner av Vladimir Putin.
I detta kapitel har frsvarsfrgor definierats som mtt och steg fr att uppn
militr skerhet. Detta r i samklang med Rysslands militrdoktrins formulering:
Ett lge, dr livsviktiga intressen fr individ, samhlle och stat, r frsvarade
frn inre och yttre militra hot i form av krigsinsats eller hot om krigsinsats,
karaktriserat av en avsaknad av hot eller mjlighet att st emot dem. (2010:
6a) Doktrinen definierar frsvarspolitiken som: Statens tgrder fr att
organisera och genomfra frsvar, samt att garantera Ryska Federationens
skerhet och dess allierades intressen. (2010: 6i)
Det finns problem med att begrnsa frsvarspolitik till militr skerhet, men det
avspeglar den ryska stndpunkten och ger mjlighet att fokusera p verksamheter
i och omkring det ryska Frsvarsministeriet. De Vpnade Styrkorna r det ryska
ledarskapets viktigaste verktyg fr att uppn mlen i militrdoktrinen och
Frsvarsministeriet r statsledningens instrument fr ledning och kontroll av de
Vpnade Styrkorna.
Det hr kapitlet fokuserar, som sagt, p de politiska frndringarna under 2012
2013 och konsekvenser av dessa fr den militrreform som inleddes 2008; en
reform som har kallats den mest djupgende militrreformen i Ryssland p ett
rhundrade. De frsta reaktionerna p det pltsliga och dramatiska avskedandet
av frsvarsminister Serdjukov var att reformen drmed misslyckats drunknat
i ett hav av nostalgi (McDermott 2013). Med lite perspektiv har det visat sig
att det arbete som inleddes 2008 r oterkalleligt: Reformerna fortstter under
Sergej Sjojgus ledarskap frvisso med lite mer morot efter Serdjukovs piska.
Kapitlet inleds med en versikt av lget i de Vpnade Styrkorna nr reformen
inleddes 2008. Det beskriver de politiska visioner som formulerades av
dvarande president Dmitrij Medvedev och hur de togs emot av medier och
frsvarsexperter. Avsnittet drefter beskriver reformens viktigaste delar vad
gller organisation samt personal- och materielfrsrjning. Hr beskriver vi
ven den kritik mot reformen, som formulerades av vissa frsvarsexperter samt
representanter fr frsvarsindustrin; liksom ven de processer som troligen ledde
till att president Putin knde sig tvingad av avskeda frsvarsministern. Det sista
avsnittet beskriver reformprocessen under den nuvarande frsvarsministern.

89

FOI-R--3733--SE
Rysk frsvarspolitik

4.1 Reformen
Visionen

Sedan Sovjetunionens fall har flera frsk gjorts att reformera de ryska Vpnade
Styrkorna. Carolina Vendil Pallin (2009) och Charles K. Bartles (2011) beskriver
tidigare frsk, utmaningar och problem. Vendil Pallin beskriver hur det ryska
politiska ledarskapet tenderat att undvika att blanda sig i militra frgor, och att
militrerna drmed i hg utstrckning ocks hllit sig undan politiken.
Putin inledde ett frsiktigt reformfrsk r 2000 nr Sergej Ivanov blev
frsvarsminister. Till skillnad frn de flesta av hans fretrdare var Ivanov inte
yrkesmilitr. Anatolij Serdjukov utsgs till frsvarsminister nr Sergej Ivanov
befordrades till vice premirminister. Serdjukov hade tidigare varit chef fr
Federala skattemyndigheten och visat upp starka ledaregenskaper genom att
frbttra myndighetens arbete och hja skatteintkterna. Precis som Vladimir
Putin r han frn S:t Petersburg; han hade ett rykte som en tuff chef och fick
uppdraget att genomfra en reform av de Vpnade Styrkorna. Augustikriget
mot Georgien 2008 understrk behovet av en reform. Kriget vanns snabbt
och med begrnsade frluster, men det var uppenbart att de ryska Vpnade
Styrkornas prestationer lmnade mycket att nska. Roger McDermott beskriver
efterkrigsgenomgngen som en jordbvning (McDermott 2009: 78).
Redan i september 2008 presenterade president Medvedev en skiss p behovet
av en modernisering av de Vpnade Styrkorna. Fem omrden identifierades
(McDermott 2009):

Samtliga enheter och frband skulle vara i stndig beredskap fr insats;

Systemen fr ledning mste effektiviseras;
Beflsutbildning och utbildning i krigsvetenskap mste utvecklas;
De Vpnade Styrkorna mste utrustas med den modernast tnkbara
materielen, i synnerhet vad gller hgprecisionsvapen;
Levnadsfrhllandena fr militrtjnstgrande mste frbttras, vad
gller ln, boendefrhllanden och sociala frmner.
Reformen fick namnet Novyj oblik den nya profilen. Visionen kan
sammanfattas i en vilja att utforma en effektivt organiserad frsvarsmakt, med
bttre utbildad och utrustad personal, som r i stndig insatsberedskap utifrn
det politiska ledarskapets behov.
Planen

Anatolij Serdjukov offentliggjorde militrreformen vid Frsvarsministeriets

militrkollegium den 14 oktober 2008. Nyhetsrapporteringen dominerades av de
dramatiska nedskrningarna i personalen, framfrallt vad gllde yrkesofficerarna.
P det stora hela handlade reformen om tre saker:
1. Organisatoriska frgor
a. Frsvarsministeriet: reformera ministeriet fr att frbttra
ledningsstrukturer och materielinkp, f bukt med korruption
och internt motstnd mot reformerna;
b. De Vpnade Styrkorna: gra de Vpnade Styrkorna till en
90

FOI-R--3733--SE
Rysk frsvarspolitik

stridsduglig organisation i stndig insatsberedskap, med frmga

till svl invasionsfrsvar som lokala operationer.
2. Personalfrsrjning
a. Bemanningen av de Vpnade Styrkorna skulle skerstllas,
bde genom ett uttag av vrnpliktiga och genom att vrva
kontraktssoldater;
b. Frbttra personalens prestige och professionalism s att
de kan utfra uppgifter under de krav som den moderna
hgteknologiska krigfringen stller, samt:
3. Materielfrsrjning
a. Frse de Vpnade Styrkorna med modern materiel genom
kostnadseffektiv upphandling.
Nr reformerna inleddes sg Anatolij Serdjukov till att tillstta lojala tjnstemn
p nyckelpositioner och avskedade var och en som uttalade missnje. Flera
ledande tjnstemn frn Federala skattemyndigheten ersatte hga militrer p
toppositioner inom Frsvarsministeriet.

Frsvarsministeriet

Genom sina starka band till Putins innersta krets verkade Serdjukov vara en
passande person att leda militrreformen. Serdjukovs bakgrund som chef fr
Federala skattemyndigheten gjorde det naturligt fr honom att prioritera
materielupphandlingen. Genom att utnyttja ministeriets frdel som inkpare
vid upphandling av vapensystem och utrustning skulle de Vpnade Styrkorna
f det bsta fr pengarna. En prioritet vid reformeringen av Frsvarsministeriet
var att f kontroll ver utgifter och kassaflden infr det 2010 lanserade Statliga
bevpningsprogrammet fram till 2020 (GPV-2020).
Redan under Sergej Ivanovs period som frsvarsminister bervades
generalstabschefen rtten att rapportera till presidenten utan att informera
frsvarsministern. Frsvarsministerns och generalstabschefens respektive
uppgifter har sedan dess frtydligats ytterligare. Kramnik (2011a) beskriver
ministeriet som en dubbelpipig organisation, med en militr pipa som
sysslar med frgor som berr insatsberedskap och verkstller den omedelbara
ledningen av frbanden, samt en civil pipa som ansvarar fr politisk styrning,
bostadsfrsrjning, ekonomi, resurser etc. Enligt Kramnik har det hr systemet
efter vissa initiala problem blivit allmnt accepterat.
Innan reformerna inleddes 2008 var de Vpnade Styrkornas organisation i
princip den samma som Sovjetarmns en vrnpliktsarm utformad fr att st
emot och genomfra stora landoperationer med std frn flyg och flotta. Armn
var baserad p divisioner enheter p mellan 5000 och 7000 man.
Reformen frutsatte ett system av ngra centraliserade utbildningscentra och
markstridskrafter indelade i enheter av brigadstorlek omkring 2000 man i
stndig insatsberedskap. Det hr skulle frbttra rrligheten hos frbanden och
gra det enklare att stta in dem fr begrnsade insatser.

91

De Vpnade
Styrkorna

FOI-R--3733--SE
Rysk frsvarspolitik

Kramnik beskriver (2011a) stndig insatsberedskap som en [s]truktur inom

de vpnade styrkorna som tillter fullt bemannade enheter att sjlvstndigt
utfra stridsuppgifter omedelbart efter givna order. Detta, ter enligt Kramnik,
r en direkt konsekvens av lrdomar frn krigen i Tjetjenien och augustikriget
mot Georgien 2008.
En viktig och mycket omdiskuterad del av reformerna var neddragningen av
militromrdena frn sex till fyra, vilka motsvarar fyra strategiska riktningar
en vstlig, en sydlig, en centralasiatisk och en stlig. Alla militra frband, med
undantag av de Strategiska robottrupperna, Luft- och rymdfrsvarstrupperna
och Luftlandsttningstrupperna, r underordnade militrdistriktens kommando.
En huvudinriktning fr reformarbetet har varit att skapa en organisation dr de
militra frbanden str till den ryska statsledningens frfogande fr omedelbar
insats i alla de fyra strategiska riktningarna, och samtidigt kunna upprtthlla
frmgan till strategisk avskrckning genom svl konventionella vapen som
krnvapen.
Personalfrsrjningen

Den politiska visionen fr de Vpnade Styrkornas Novyj oblik r en miljon man

i stndig insatsberedskap. Denna vision har uttalats i s vl politiska tal som
i frarbeten till lagstiftning. Den demografiska situationen i Ryssland tvingar
landet till en lsning med bde vrnpliktiga och kontrakterade soldater (se
kapitel 2). Under reformens gng har Frsvarsministeriet vacklat mellan att
se kontraktering eller vrnplikt som ryggraden i personalfrsrjningen. Ett
liknande vankelmod kan mrkas i synen p underofficerskadern fanjunkare,
etc., dvs. solida yrkesmn med lng erfarenhet och stora kunskaper. Frn brjan
var tanken att dessa underofficerares uppgifter skulle utfras av kontrakterade
sergeanter; men detta visade sig mycket svrt att genomfra, s underofficerskren
terupprttades.
President Medvedev uttalade tidigt en ambition att dra ner kraftigt p antalet
yrkesofficerare. Den tidiga visionen om att skra ner antalet officerare till
150000 har under reformprocessens gng justerats upp till 220000. Officerare
med minst tio rs tjnstgring har ftt rtt att f bostad p ministeriets bekostnad
det hr blev en huvuduppgift fr Serdjukov, och en av de svraste frgorna att
lsa. Vidare gjorde Serdjukov klart att de frsvarsmaktsanstllda i frsta hand
skulle utfra stridsuppgifter, och satte igng ett system fr att lgga ut std- och
logistiktjnster p entreprenad.
Ny utrustning, nya uppgifter och en ny organisation stllde hga krav p svl
officerare som soldater. Ryssland har ett stort antal specialiserade vningscentra
(vojennyje utjilisjtja). I reformprocessen ska dessa sls ihop till strre centra med
en bredare profil och mjligheter till svl praktisk som teoretisk trning.
I takt med att de Vpnade Styrkorna tillfrs ny och mer sofistikerad materiel
kar kraven p officerares, underofficerares och kontraktsanstlldas soldaters
kunskaper och utbildning; i synnerhet som en stor andel av soldaterna de
vrnpliktiga bara kommer att tjnstgra under tolv mnader. Detta kan visa
sig vara otillrckligt fr att bemstra vissa vapensystem.
92

FOI-R--3733--SE
Rysk frsvarspolitik

Under verskdlig tid kommer vrnplikten att vara avgrande fr de ryska

Vpnade Styrkornas personalfrsrjning, men den svra demografiska
situationen i landet stller de Vpnade Styrkorna infr stora utmaningar. Att
fylla leden r svrt redan av det skl att fdelsetalen under en lng tid varit
fallande. De senaste rens frsiktiga frbttring av nativiteten kommer att bli
mrkbar frst inom 1520 r, d de som ftts nu r i vrnpliktsldern. P det
stora hela ser det ut som att visionen om en arm p en miljon man r i verkant
ambitis.
Kramnik talar (2011a) om humaniseringen av de Vpnade Styrkorna som en
av de viktigaste delarna av reformprocessen och under Serdjukov gjordes mycket
fr att frbttra frhllandena fr bde officerare och soldater.
Ryska staten anvnder en hel rad grepp fr att gra tjnstgring i de Vpnade
Styrkorna attraktivt. Frivilligorganisationen DOSAAF, Frivilliga sllskapet fr
samarbete med armn, flottan och flygvapnet, erbjuder ungdomar tilltrde till
olika slags idrottsverksamheter med militr profil fallskrmshoppning, vandring
och militr idrott fr att vcka ungdomars intresse fr militrtjnstgring. P
ett liknande stt frsker staten kunna utnyttja kosackrrelsen fr att skapa
en social kontext dr tjnstgring i de Vpnade Styrkorna r attraktiv och
prestigefylld.
Frsvarsministeriet har ven flera program ihop med utbildningsministeriet
riktade till barn i skolldern. Det rr sig om enklare utbildning i verlevnad och
frsta hjlpen och liknande. En webbsida fr barn med serier, enklare dataspel
etc., finns tillgnglig p ministeriets hemsida: www.kids.mil.ru.
Det Statliga bevpningsprogrammet 20112020 formulerar planerna fr inkp
och leverans av frsvarsmateriel till de Vpnade Styrkorna (Kramnik 2011b).
Liknande dokument har upprttats tidigare, men aldrig uppfyllts helt och
hllet. Detta dokument definierar de politiska prioriteringarna fr de Vpnade
Styrkornas materielfrsrjning.
Ett centralt element under Serdjukovs tid som frsvarsminister var en
ambition att reformera upphandlingssystemet fr de Vpnade Styrkorna.
Ryska vapentillverkare har traditionellt kunnat rkna med bestllningar frn
Frsvarsministeriet. Serdjukov gjorde det tydligt att de Vpnade Styrkorna
skulle frses med det bsta som fanns p marknaden och bjd till och med in
utlndska vapentillverkare nr upphandlingar var aktuella. Bland exempel p
utlndska kontrakt kan nmnas det franska amfibieoperationsfartyget av Mistralklass, obemannade luftfarkoster (UAV:er) frn Israel och multiroll-fordon
frn italienska Iveco (se ven kapitel 6 om frsvarsindustrin). En avgrande
punkt i samtliga dessa kontrakt har varit att utrustningen tminstone delvis ska
produceras i Ryssland. Ett uttalat syfte med det hr har varit att komma ver
hgteknologi genom internationella kontrakt.
Enligt det Statliga bevpningsprogrammet ska minst 70 procent av de Vpnade
Styrkornas utrustning vara modern r 2020. Begreppet modern r inte
93

Materielfrsrjningen

FOI-R--3733--SE
Rysk frsvarspolitik

nrmare definierat i programmet, men enligt flera muntliga kllor skall det
tolkas som hgst tio r gammalt (se ven det inledande avsnittet i kapitel 2 fr
en diskussion kring detta). Det hr mlet r fortfarande aktuellt, och det kan ge
inhemska vapenproducenter en frdel i det att de redan har flera koncept och
prototyper redo fr serieproduktion.

4.2 Ut med Serdjukov, in med Sjojgu

Serdjukov hade presidentens frtroende och gjorde klart att inget motstnd mot
reformen skulle accepteras. tskilliga hgt rankade officerare fick lmna sina
tjnster och dramatiska neddragningar vntade. Ministeriets personal skulle
minskas frn 11920 till omkring 5000, och Generalstabens frn 10000 till
3 500 (Carlsson 2012). Som nmnts ovan tillsatte Anatolij Serdjukov flera
tjnstemn frn Federala skattemyndigheten p nyckelfunktioner i ministeriet;
dels fr att skra kontrollen ver ministeriet, dels fr att ka det civila inslaget i
dess ledning. Att en ny chef tar in egna medarbetare r inte s mrkvrdigt s
gr det till i de flesta organisationer, inte bara i Ryssland. Men det vckte stor
uppmrksamhet att mnga av ministeriets nya topptjnstemn var kvinnor. De
refererades emellant till som Serdjukovs kvinnobataljon (newsru.com 2012),
alluderande till det sista frband som frsvarade Vinterpalatset mot bolsjevikerna
under revolutionen 1917. Ryska skerhets- och frsvarsbloggare har inte sparat
p de kvinnofientliga knamnen nr Serdjukovs nrmaste medarbetare har
kommenterats.
Serdjukovs reformarbete mttes redan frn frsta brjan av djup skepsis frn
tskilliga representanter av frsvars- och skerhetskretsen. Mnga yrkesofficerare,
experter och tyckare uttryckte missnje med reformprocessens tempo. Fr
snabbt enligt vissa; fr lngsamt enligt andra. Flera hga militrer knde sig
frorttade ver att civilister rentav kvinnor tillsattes p hga positioner och
drmed blockerade karrirmjligheter fr yrkesmilitrerna.
Anatolij
Serdjukov

Mycket av det som sagts och skrivits om Serdjukovs arv efter det att han avskedades
ger lsaren en knsla av en kollektiv suck av lttnad. Vissa kritiker menar att
angriparen i moderna krig ser till att ha ett numerrt vertag p 8 mot 1, och att
skiftet frn division till brigad drmed helt strider mot erfarenheterna av dagens
krig (Viduto-Tjudakov 2013). Andra kritiker fr fram sikten att reformerna
lutar sig allt fr starkt mot hgteknologiska vapensystem. En kritiker (Ruksjin
2013) tar som exempel Libanonkriget 2006, d Hizbollah framgngsrikt kunde
upprtthlla ett lgteknologiskt frsvar mot den hgteknologiska israeliska
armn.
Den pensionerade generalen Leonid Ivasjov anvnder ett nedsttande
ryskt sprkbruk och benmner Serdjukovs tid som frsvarsminister som
serdjukovsjstjina (serdjukoveriet). Han kallar reformprocessen fr det hrdast
tnkbara slaget mot de Vpnade Styrkorna som en fungerande organisation.
General Ivasjov fortstter: Det r svrt att tnka sig att en enda person, till och
med en s talangfull som Serdjukov, stdd endast av ngra mn utan heder och
samvete som general Makarov, kunde genomfra ett sdant slag mot hela rikets
frsvarsfrmga (Ivasjov 2013).
94

FOI-R--3733--SE
Rysk frsvarspolitik

Redan 2010 anordnade Sojuz desantnikov, en frening fr fre detta

fallskrmsjgare, en demonstration mot Serdjukov. tskilliga bedmare ansg
att demonstrationen var organiserad av mer hgt uppsatta motstndare till
reformen (Maloverian 2010). Militranalytikern Igor Korottjenko, en av
reformens mest hngivna anhngare, beskriver demonstrationen som ett frsk
frn korrumperade tjnstemn i Frsvarsministeriet att frsvara sin tillgng till
statliga pengar (Korottjenko 2010).
De flesta av vrldens frsvarsministerier har tvingats hantera problem med en
officerskr som uttryckt missnje med reformprocesser. I det hr fallet br man
undvika att betrakta kritiken som en konflikt mellan traditionalister och
modernister, eller konservativa och progressiva. Vissa frsvarsanalytiker
beskriver konflikten snarare som en effekt av Serdjukovs ovilja att fra en dialog
med officerskren om reformernas syfte och ml.
Den ryska debatten kring reformerna tenderar att bli vldigt emotionell i stllet
fr att ta upp sakfrgor. Webbtidningen Anonimnaja Pravda (Den anonyma
sanningen) frskte ngra dagar fre Serdjukovs avsked sammanfatta kritiken
mot ministern (Anonimnaja Pravda 2012):

Han r en amatr i frsvarsfrgor;

Hans ledarstil passar inte i frsvars- och skerhetsfrgor;
Han brister i respekt gentemot yrkesofficerarna;
Hans reform r dligt frberedd och saknar en tydlig vision;
Att erstta armer, divisioner och regementen med brigader kommer att
frlama de Vpnade Styrkorna;
Det freslagna systemet fr officersutbildningen kommer att frdrva
kvaliteten p framtidens officerskr.
Och ven om det inte tas med i Anonimnaja Pravdas lista, kan man ven tillgga
kritiken mot Serdjukov fr pstdd bristande respekt fr traditionen. Varje
militr organisation bestr inte bara av personal och materiel, utan ven av
traditioner, symboler, historia, uniformsemblem, hederkodexar och s vidare.
Serdjukovs praktiska syn p reformprocessen tolkades av vissa kritiker som en
brist p frstelse fr dessa nyanser i frsvarsfrgorna.
Inom frsvarsindustrin fanns ett missnje med Serdjukovs visioner fr en Dmitrij
reformerad upphandling av frsvarmateriel. Industrin kunde inte lngre rkna Rogozin
med order frn ministeriet, eftersom Serdjukov avsg att utnyttja ministeriets
rtt att vlja det som passade bst och till ett s gynnsamt pris som mjligt.
En kraftfull industrilobby tog form med vice premirminister Dmitrij Rogozin
som en talesman i regeringen.
Rogozin r ordfrande i Militrindustriella kommissionen, Vojennopromysjlennaja kommissija, ett regeringsorgan som ansvarar fr att koordinera
upphandlingsfrgor mellan ministerier och myndigheter ena sidan och
industrin den andra. Kommissionen r sammansatt av ungefr 80 personer,
vilka representerar olika ministerier och myndigheter samt statsgda fretag.
95

FOI-R--3733--SE
Rysk frsvarspolitik

Militrindustriella kommissionen, och drmed Rogozin, har ett stort inflytande

ver upphandlingsprocesserna (Cooper 2011).
Opverkad av ptryckningarna frn industrin och officerskren gick Serdjukov
vidare med reformprocessen. Det var uppenbart att Serdjukov hade de egenskaper
som krvdes fr att frverkliga visionerna om en ny frsvarsmakt genom en
grundlig reform.
Ptryckningarna frn industrin och dess allierade vxte under 2012 (Weitz
2012). Rogozin kritiserade Serdjukov ppet fr flera stora utlndska
vapenkontrakt. Serdjukov kunde lnge ignorera kritiken och lita p stdet frn
presidenten, men i november 2012 tvingades han avg, sedan tal vckts mot
en rad nra medarbetare, misstnkta fr frskingring av statliga medel. ven
generalstabschefen, Nikolaj Makarov, tvingades avg. Inga formella misstankar
framfrdes dock mot Serdjukov. General Makarov har senare ftt en ny, hg,
position i Frsvarsministeriet.
Sergej Sjojgu

Serdjukov ersattes av Moskvas lns guvernr, Sergej Sjojgu en veteran i rysk

politik, som kom in i den ryska regeringen redan under Boris Jeltsin. Som chef
fr den ryska rddningstjnsten och senare fr Ministeriet fr civilfrsvar och
katastrofberedskap (MTjS) gjorde han sig knd som en skicklig chef, en kunnig
operativ ledare och en kompetent kommunikatr.
Sjojgu skiljer sig till sin person frn Serdjukov. Medan den frstnmnde i mngt
och mycket r en fullblodspolitiker och en fdd kommunikatr, har den senare
sin bakgrund i nringslivet och skatteadministration och har aldrig visat ngot
intresse av att skapa en egen politisk plattform.
Efter Serdjukovs avsked var frvntningarna stora p att den nye ministern skulle
terskapa, snarare n reformera, de Vpnade Styrkorna och lta militrerna gna
sig t sina egna affrer utan civil inblandning. Men vare sig Sergej Sjojgu eller
president Putin har gett ngon grund fr sdana antaganden. Bda har erknt
misstag i reformprocessen, men samtidigt gjort klart att visionen ligger fast.
Den nytilltrdde Sergej Sjojgu framhll i en intervju fr den ryska
militrveckotidningen Nezavisimoje vojennoje obozrenije att hans prioriteringar
som frsvarsminister var att frbttra ledningen av de Vpnade Styrkorna; att
frse trupperna med modern materiel; att frbttra den militra utbildningen;
att bredda basen fr kontraktstjnstgring; att frbttra upphandlingsprocessen
och att utveckla mnet krigsvetenskap.
Dessa prioriteringar r desamma som Serdjukovs. Sjojgu verkar frska finna
ett stt att fortstta reformprocessen, men med en attityd som hller kritikerna
lugna, samtidigt som han frmr leverera kompetenta militra frband till sin
chef, president Putin.
I ett tal infr Frsvarsministeriets ledning upprepade Putin sitt std fr
reformerna, samtidigt som han erknde att misstag hade begtts samt att det
96

FOI-R--3733--SE
Rysk frsvarspolitik

antagligen skulle krvas flera frsk innan man hittade den gyllene medelvgen.
Idag, nr vi arbetar fr att teruppbygga vr militr, kommer vissa korrigeringar
och frndringar att genomfras (Putin 2012b).

4.3 Den reformerade reformen

Putin har antytt korrigeringar och frndringar. Och frndringarna i
ledarskapet i Frsvarsministeriet har inneburit policyfrndringar. Framfrallt
har Sergej Sjojgu en mer samarbetsvillig attityd gentemot de missnjesyttringar
som finns, bde frn yrkesmilitrerna och frn frsvarsindustrin. Det kan sgas
att den hr attityden inte s mycket r underbyggd av konkreta frndringar,
utan till stor del symbolisk. P det stora hela r den generella visionen av mindre
och bttre fortfarande i kraft.
Trots att Sjojgu, precis som Serdjukov inte r yrkesmilitr, har han sett till att
upptrda i generalsuniform han fick sin grad som general av frre presidenten
Boris Jeltsin. Han har anstrngt sig fr att ska kontakt med reformens mest
hgrstade kritiker, som till exempel Krigsvetenskapsakademins ordfrande,
general Machmut Garejev. Serdjukov gjorde sitt bsta fr att ignorera akademien
och dess ordfrande, medan Sjojgu i januari 2013, bara ett par mnader efter
sitt tilltrde som frsvarsminister, hll ett anfrande infr akademien. Sjojgu
sknkte ven Garejev en symbolisk sjasjka en kosacksabel p hans 90-rsdag
i juli (VPK 2013). Sdana hr gvor innebr naturligtvis inte ngot tecken p
konkreta policyfrndringar, men gesten visar nd den nye ministerns vilja att
fra en dialog med reformens kritiker eller tminstone frfalla intresserad av
att fra en dialog.
I december 2012 offentliggjorde president Putin en viktig frndring, som innebar
att generalstabschefen terfick sin rtt att rapportera direkt till presidenten utan
att g via frsvarsministern. I augusti 2013 beskrev Sjojgu planer p att inrtta
ett nationellt frsvarscentrum fr att effektivisera den operativa ledningen av
de Vpnade Styrkorna. Det r inte klart i vilken utstrckning det hr planerade
nationella frsvarscentrumet ska ta ver uppgifter frn Generalstaben, eller
om det ska integreras i Generalstabens organisation. Som chef fr centrumet
tillsattes en hg tjnsteman som kom till Frsvarsministeriet frn Ministeriet
fr civilfrsvar och katastrofberedskap Sjojgus gamla arbetsplats. Detta skulle
kunna tolkas som ett frsk frn frsvarsministern att strka kontrollen ver
Generalstaben.
Sergej Sjojgu har intagit ett lngtidsperspektiv i frgan om materielfrsrjningen.
Han har uttalat ett behov av kontrakt som tcker hela utrustningens livscykel
frn projektering till skrotning. Det hr r en modell som inte r unik fr
Ryssland mnga andra lnder har tagit till sig liknande tankar vid upphandling.
Sjojgu har ven uttalat sig fr att praktiskt taget all utrustning ska produceras
i Ryssland, men har inte ltit riva upp ngra av de internationella kontrakt som
redan skrivits under.

97

FOI-R--3733--SE
Rysk frsvarspolitik

Det hr kan mjligen vara den viktigaste, konkreta frndringen under Sjojgu.
Om andra frndringar kan beskrivas som symboliska, s r frndringarna i
upphandlingsprocessen grundlggande. De ryska Vpnade Styrkorna ska inte
utrustas med det bsta som finns p marknaden, utan med tillrckligt bra
materiel, levererad i huvudsak frn inhemska tillverkare. President Putin har
(Putin 2012b) uttalat en vision om att lta frsvarsindustrin ge hela samhllet
ekonomisk och teknologisk draghjlp.
Tanken p att lgga ut vissa tjnster p kontrakt vckte starka knslor i den ryska
frsvarsdebatten. Serdjukov upplste flera militra stdfunktioner och lade ut
verksamheten p civila leverantrer. Sjojgu har terskapat vissa av dessa.
Sedan Sjojgu tog ver ansvaret fr Frvarsministeriet har divisionen terinfrts
som frbandsenhet fr vissa frband inom Markstridskrafterna (se kapitel
2). Det r nnu inte klart om detta ska ses som en tergng till en tidigare
slagordning, eller om det handlar om kosmetiska frndringar, dvs. att terge
tv divisioner namnet division utan att terupprtta divisionsenheter i vrigt.
Det r inte otnkbart att de tv teruppstndna divisionerna ska ses som en
militrhistorisk symbolhandling. Frsvarministeriets webbsida beskriver
reformen i samma sammanhang som terupprttandet av tv historiska
regementen Semjonovskij- och Preobrazjenskij-regementena. Dessa bda
regementen kommer ven i fortsttningen att vara av brigads storlek.
Sjojgus frndringar kan betraktas som bde symboliska och konkreta. Viktiga
frndringar r:

En mindre konfrontatorisk attityd gentemot det hgre militra beflet;

Frband med stor militrhistorisk betydelse har blivit terupprttade;
Frsvarsministern upptrder i militr uniform;
Villighet att fra dialog om element i reformen, dock utan att ge avkall
p reformens inriktning i stort;
En mer oberoende stllning fr generalstabschefen gentemot
frsvarsministeriet;
Divisionen terinfrd som frbandsenhet (detta kan, som nmnts, ven
ses som ett symboliskt terupprttande av historiska frband);
Vissa stdfunktioner som lagts ut p civila aktrer hanteras ter av de
Vpnade Styrkorna;
Starkare fokus p inhemskt producerad krigsmateriel till de Vpnade
Styrkorna;
En erknsla av de Vpnade Styrkornas funktion som ett element i en
rysk nationell id.

Alla dessa frndringar r betydelsefulla, men det viktiga r att Sergej Sjojgu
har visat sig lojal mot de grundlggande dragen i visionen om en reformerad
frsvarsmakt. Frndringarna rr endast detaljer i de Vpnade Styrkorna
struktur. De radikala frndringar som introducerades under Serdjukov str fast.
98

FOI-R--3733--SE
Rysk frsvarspolitik

Sjojgu har visat sig frm lugna kritikstormen genom mindre eftergifter och
en mer inkluderande attityd, utan att fr den skull ge avkall p reformernas
ambitioner p det stora hela. Kritiken och ledarskapsfrndringarna har inte
lett till ngra mer djupgende frndringar.

4.4 Sammanfattning
I oktober 2013 var det fem r sedan den ryska militrreformen inleddes; en
reform som p ett djupgende stt frndrat svl organisation som materiel
och uppgifter fr de Vpnade Styrkorna. Till skillnad frn tidigare reformfrsk,
svl under Jeltsin som under Putin, uppvisar den nuvarande reformen konkreta
resultat.
Reformen mttes av djup skepsis och hrd kritik frn yrkesofficerare, politiker
och experter precis som militrreformer i alla andra lnder. Nr Serdjukov
avskedades ersattes han av Sjojgu som hade en mindre konfrontatorisk attityd.
Men vid det laget var de viktigaste elementen i reformen redan genomfrda och
det nya ledarskapet har bara gjort vissa mindre eftergifter.
Den viktigaste eftergiften r den mer frsonliga tonen gentemot
frsvarsindustrin. Dr den tidigare frsvarsministern hll fast vid att fullt
utnyttja Frsvarsministeriets bestllarmakt, har Sjojgu uttalat en vilja att i frsta
hand gynna inhemska frsvarsmaterielproducenter.
P det stora hela har emellertid reformen och visionen varit ofrndrad sedan
processen inleddes. Omvalet av Putin i mars 2012 frndrade inte vgvalet och
inte heller bytet p frsvarsministerposten har lett till djupgende frndringar
av reformkursen.

99

FOI-R--3733--SE
Rysk frsvarspolitik

Litteratur
Anonimnaja Pravda (2012) Vojennyje reformy Anatolija Serdjukova, Anonimnaja pravda,
http://sta-sta.ru/?p=13455 (hmtat 6 september 2013).
Barabanov, Michail (2013) Krititjeskij vzgljad na GPV-2020, http://vpk-news.ru/
articles/13870 (hmtat 19 juni 2013).
Bartles, Charles K. (2011) Defense reforms of Russian Defense Minister Anatolii Serdyukov,
Journal of Slavic Military Studies, vol.24, nr.1, s. 5580.
Carlsson, Mrta (2012) The Structure of Power an Insight into the Russian Ministry of Defence,
FOI-R--3571--SE, Stockholm, November.
Carnegie Moscow Center (2010) (2010) The Military Doctrine of the Russian Federation, http://
carnegieendowment.org/files/2010russia_military_doctrine.pdf (hmtat 12 april 2013).
CAST (2013) Vojennaja reforma: Na puti k novomu obliku rossijskoj armii, Moskva, CAST.
Charitonov, Vladimir (2012) Devki Serdjukova, LiveJournal, http://v-retvizan2.livejournal.
com/137726.html (hmtat 6 september 2013).
Chramtjichin, Aleksandr (2008) Uroki ratnych uspechov i neudatj, Nezavisimoje vojennoje
obozrenije, http://nvo.ng.ru/wars/2008-08-22/1_uroki.html?print=Y (hmtat 6
september 2013).
Cooper, Julian (2012) Can Russia afford to modernise its military?, Sipri, http://www.sipri.org/
research/armaments/milex/publications/unpubl_milex/Cooper%20Presentation%20
SIPRI%202012.pdf.
Gavrilov, Jurij (2008) Generalskoje sokrasjtjenije, Rossijskaja gazeta, http://www.
rg.ru/2008/10/15/vooruzh-sily.html (hmtat 11 september 2013].
Ivasjov, Leonid (2013) Tjerez prizmu ugroz Rossii, VPK-News, http://vpk-news.ru/
articles/14529 (hmtat 9 september 2013).
Izvestiia (2013) Minoborony skryvajet situatsiju s novoj formoj, Izvestija, http://izvestia.ru/
news/556118 (hmtat 13 september 2013).
Korottjenko, Igor (2010) Kampanija protiv Serdjukova inspirirovana korruptsionerami,
kotorych lisjili vozmozjnosti pilit GOZ, LiveJournal, http://i-korotchenko.livejournal.
com/94124.html (hmtat 10 september 2013).
Kramnik, Ilja (2011a) Gosprogramma vooruzjenij 2020, VVP (Valovoj Vnutrennij Produkt),
http://www.vvprf.ru/archive/clause324.html (hmtat 19 juni 2013).
Kramnik, Ilja (2011b) Reforma Serdjukova Makarova, Natsionalnaja oborona, http://www.
oborona.ru/includes/periodics/maintheme/2011/1205/13177807/detail.shtml (hmtat
11 september 2013).
Maloverian, Jurij (2010) Desantniki vystupili protiv ministra i vojennoj reformy, BBC Russian
Services, http://www.bbc.co.uk/russian/russia/2010/11/101106_paratroopers_demo_
moscow.shtml (hmtat 10 september 2013).
McDermott, Roger N. (2009) Russias Conventional Armed Forces and the Georgian War,
Parameters,
http://strategicstudiesinstitute.army.mil/pubs/parameters/Articles/09spring/mcdermott.pdf
(hmtat 11 september 2013).
McDermott, Roger N. (2013) Russian Military Reform Drowns in a Sea of Nostalgia, Eurasia
Daily Monitor, vol. 10, nr. 26, http://www.jamestown.org/programs/edm/single/?tx_
ttnews%5Btt_news%5D=40447&tx_ttnews%5BbackPid%5D=685&no_cache=1
(hmtat 1 september 2013).
Newsru.com (2012) Kadrovoj zatjistki v Minoborony pomozjet FSB, no Zjenskij Batalion
Serdjukova poka ostanetsia, Newsru.com, http://www.newsru.com/russia/09nov2012/
fsbdefense.html (hmtat 20 juni 2013).
Newsru.com (2013) Minoborony zovet obratno bezdumno izgnannych Serdjukovym
medikov,
Newsru.com,
http://www.newsru.com/russia/29may2013/mediki.html
(hmtat 20 juni 2013).
NVO (2013a) Akademiki analizirujut reform, Nezavisimoje vojennoje obozrenije, http://nvo.
ng.ru/realty/2013-02-01/1_reform.html (hmtat 20 juni 2013).
NVO (2013b) Prezident ne ostavil armii vybora kurs na reformy budet prodolzjen,
Nezavisimoje vojennoje obozrenije, http://nvo.ng.ru/nvo/2013-03-08/1_president.html
(hmtat 1 september 2013).

100

FOI-R--3733--SE
Rysk frsvarspolitik

Putin, Vladimir (2012a) Vladimir Putin: Byt silnymi: garantii natsionalnoj bezopasnosti dlja
Rossii, http://www.siliyan.ru/archives/9802 (hmtat 2 september 2013).
Putin, Vladimir (2012b) Avtorskije stati Putina, http://www.putin2012.ru (hmtat 25 april
2013).
RIA Novosti (2013) Russia set to create National Defense Center, RIA Novosti, http://en.rian.
ru/military_news/20130731/182512075/Russia-Set-to-Create-National-DefenseCenter.html (hmtat 13 augusti 2013).
Roffey, Roger (2011) The Russian Demographic and Health Situation: Consequences and Policy
Dilemmas, FOI-R--3396--SE, Stockholm, april.
Ruksjin, Aleksandr (2013) Nekotoryje itogi reformy Vooruzjennych Sil Milliardy potratjeny,
a prestizj vojennoj professii ne povysilsia, VPK-News, http://vpk-news.ru/articles/13125
(hmtat 30 augusti 2013).
Rysslands Frsvarsministerium (2013) Vossozdany gvardejskaja Tamanskaja ordena Oktiabrskoj
Revoljutsii Krasnoznamennaja ordena Suvorova motostrelkovaja i Kantemirovskaja
ordena Lenina Krasnoznamennaja tankovaja divizii, http://stat.function.mil.ru/news_
page/country/more.htm?id=11735703@egNews (hmtat 11 juni 2013).
Vendil Pallin, Carolina (2009) Russian Military Reform A Failed Exercise in Defence Decision
Making, London, Routledge.
Viduto, Vladimir och Tjudakov, Jurij (2013) Porazjenije uzje zaplanirovano, VPK-News,
http://vpk-news.ru/articles/9103 (hmtat 3 september 2013).
VPK-News (2013) Machmutu Garejevu vrutjili oficerskuju sjasjku, VPK-News, http://vpknews.ru/news/16844 (hmtat 10 september 2013).
Vojenno-kosmitjeskaja oborona (2009) Vojennaja reforma Anatolija Serdjukova kak pobeda
zdravogo smysla, Vojenno-kosmicheskaja oborona, http://www.vko.ru/DesktopModules/
Articles/ArticlesView.aspx?tabID=320&ItemID=304&mid=2869&wversion=Staging
(hmtat 6 september 2013).
Weitz, Richard (2012) Russias defense industry purges reformers, World Politics Review,
http://www.worldpoliticsreview.com/articles/12495/global-insights-russias-defenseindustry-purges-reformers (hmtat 11 september 2013).

101

FOI-R--3733--SE
Rysk frsvarspolitik

102

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

5. Frsvarsutgifter
Susanne Oxenstierna23
Den pgende reformen av de Vpnade Styrkorna har resulterat i en tydlig
kning av den ryska frsvarsbudgeten frn ett genomsnitt p omkring 2,7
procent av bruttonationalprodukten (BNP) p 2000-talet till 3,13,8 procent
fr perioden 20132015 (Oxenstierna och Bergstrand 2012a: 149; 2012b: 45;
Tabell 5.5). kningen beror p moderniseringen av frsvarssektorn bde med
avseende p personal och p materiel. Nr Ryssland jmfrs med andra lnder
framkommer att de totala frsvarsutgifterna enligt Sipris (2013) skattningar
motsvarar 4,4 procent av BNP vilket r samma niv som USA har. Samtidigt
r detta hgt jmfrt med europeiska lnder som har kring 2 procent av
BNP och har haft sjukande frsvarsutgifter sedan det kalla kriget upphrde. I
totala frsvarsutgifter ligger Ryssland p samma niv som Storbritannien eller
Frankrike och Rysslands totala frsvarsutgifter motsvarar ca 7 procents av USAs
(Oxenstierna och Bergstrand 2012a: 149150; 2012b: 46).
Frsvarsbudgeten r det mest generella enskilda mttet p de resurser som ett lands
frsvar frfogar ver och den ger en uppfattning om den prioritet som frsvaret
har relativt andra offentliga utgifter (Rand 2000: 136). Frsvarsutgifterna r
inget direkt mtt p militr frmga, men ett vanligt antagande r att kade
frsvarsutgifter ocks kar potentialen fr att utveckla en starkare frmga.
Andra faktorer som pverkar resultatet r t.ex. hur utgifterna frdelas mellan
olika funktioner, hur effektivt upphandlingssystem och statliga bestllningar
fungerar, hur vl incitamentssystemen fungerar och hur strategiska resurser
omvandlas till effektiv militr frmga av militrledningen (ibid. 137143).
Syftet med kapitlet r att beskriva och analysera de senaste rens utveckling i
den ryska frsvarsbudgeten och de totala frsvarsutgifterna samt att bedma den
troliga utvecklingen fram till 2023. Givet att det skerhetspolitiska lget inte
frndras dramatiskt r det den ekonomiska utvecklingen som antas vara den
avgrande faktorn fr hur frsvarsutgifterna kommer att utvecklas. I kapitlet
beskrivs den ekonomiska utvecklingen som real tillvxt i BNP. En annan viktig
faktor som bestmmer frsvarsbudgetens storlek r hur prioriterat frsvaret
r relativt andra utgiftsslag i den federala budgeten. Prioriteringen beskrivs i
kapitlet som frsvarsbudgetens andel av BNP.
Eftersom den ekonomiska utvecklingen betraktas som den viktigaste faktorn
bakom den framtida storleken p frsvarsutgifterna, inleds kapitlet med
en analys av den ekonomiska situationen 20122013 och de ekonomiska
program och strategier p medellng och lng sikt som den ryska regeringen
har presenterat. I det andra avsnittet analyseras frsvarsbudgeten och de totala
23

J ag vill tacka Julian Cooper fr kommentarer p frsta utkastet och det slutliga utkastet som avsevrt
frbttrat den slutliga texten. Stort tack ocks till Vasily Zatsepin som frklarat och korrigerat en del data
och fr kommentarer frn Hanna Smith och andra deltagare vid slutseminariet 4 september 2013 som lett
till att vissa begrepp och orsakssammanhang ftt en tydligare frklaring. Kvarvarande oklarheter och fel r
mina egna.

103

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

frsvarsutgifterna. I avsnitt tre diskuteras personalkostnaderna. Drefter diskuteras

materielkostnaderna och utvecklingen av det Statliga bevpningsprogrammet
fram till 2020 (GPV-2020). Pfljande avsnitt diskuterar effektivitetsproblem
inom upphandlingssystemet och de statliga frsvarsbestllningarna bl.a.
med avseende p korruption och producenterna av materielen, den ryska
frsvarsindustrin. Det sjtte avsnittet gr en enkel framskrivning av den ryska
frsvarsbudgeten som illustrerar effekten av olika antaganden om den politiska
prioriteringen och BNP-tillvxten. Slutligen presenteras kapitlets slutsatser.
I kapitlet studeras de ryska frsvarsutgifterna utifrn data i officiella ryska
kllor som den federala budgeten, Finansministeriet (Minfin), Federala
budgetexekutionsmyndigheten (Federalnoje kaznatjejstvo) och Ryska
statistiskmyndigheten (Rosstat).24 Drigenom kan jmfrelser gras mellan
frsvarsutgifter och andra offentliga utgifter i den federala budgeten och
frsvarsutgifternas relativa storlek som andel av BNP kan faststllas, liksom
utvecklingen ver tiden. De ryska frsvarsutgifterna studeras ocks i jmfrelse
med andra lnder och fr denna analys anvnds Sipris (Stockholm International
Peace Research Institute) skattningar av frsvarsutgifter i olika lnder som r
baserade p Sipris definition. Att studera frsvarsbudgetens sammansttning
r svrt pga. bristande transperens i den ryska federala budgeten och
hemligstmplade data. Detta r ocks ett problem nr man vill berkna de totala
frsvarsutgifterna d vissa frsvarsutgifter ligger under andra budgetposter som
ocks kan vara hemliga. Kapitlet fokuserar p den information som gtt att f
fram och problemen med hemligstmplade data berrs endast versiktligt.

5.1 Den ekonomiska utvecklingen

Den ekonomiska tillvxten var 3,4 procent 2012, vilket r lgre n de ver 4
procent som angivits i olika prognoser (tabell 5.1). Under det frsta kvartalet
2013 var tillvxten t.o.m. lgre, 1,6 procent (Rosstat 2013a) och den frvntade
tillvxten fr ret r nedjusterad till 1,8 procent (Vedomosti 2013c). Detta
betyder att tillvxten har minskat till mindre n en tredjedel av vad den var under
2000-talet fre krisen 2009. Hg inhemsk efterfrgan var den viktigaste faktorn
bakom tillvxten 2012. Hga oljepriser genererade hga statliga inkomster som
tillt regeringen att ka lner och transfereringar, vilket ocks ledde till hgre
inflation.
Trots att BNP-tillvxten har fallit kar sysselsttningen och arbetslsheten r lg,
strax ver 5 procent (tabell 5.1). Detta visar p den fortsatt lga produktiviteten,
enligt regeringen 2,5 3 gnger lgre n i de utvecklade ekonomierna (Rysslands
regering 2013a: 9), och att tillvxten genereras av en kning av insatsvaror
och tjnster snarare n av att frbttra effektiviteten. Arbetskraftsbrist har
blivit en begrnsande faktor fr tillvxten och srskilt kvalificerad arbetskraft
r en bristfaktor. Den restriktiva migrationspolitiken hindrar ndvndig
arbetskraftsinvandring. Som figur 5.1 visar sjunker antal personer i arbetsfr
24

I nsamlingen av data fr kapitlet avslutades i brjan av juli 2013. Drefter har endast marginella
uppdateringar skett, frmst gller detta den nedjustering av BNP-prognosen som Ekonomiministeriet (MER)
gjorde i augusti.

104

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

Tabell 5.1 Rysslands ekonomiska utveckling 20072012

2007

2008

2009

2010

2011

2012

8,5

5,2

-7,8

4,5

4,3

3,4

21,1

9,8

-16,2

6,0

8,3

6,7

5,4

4,1

-5,9

-4,1

0,8

-0,1

11,9

13,3

8,8

8,8

6,1

5,1

137,1

60,5

25,4

25,2

62,1

88,0

91,6

88,4

86,8

88,6

BNP, rlig tillvxt, %

Investeringar, rlig tillvxt, %
Federal budgetbalans, % BNP
Inflation KPI, %
Reservfond, mrd USD, slut av period
Nationell vlfrdsfond, mrd USD, slut av
period
Andel energi i exporten, %

61,5

65,9

62,8

63,5

65,5

65,4

Andel frlustfretag, %

23,4

25,2

30,1

27,8

28,1

NA

Andel ln i investeringar, %

15,5

17,6

20,1

14,3

12,8

NA

245,6

251,5

259,3

272,5

274,7

279,6

Genomsnittsln, mnatlig, USD

532

697

588

698

806

859

Arbetslshet, % (ILO definition)

6,1

7,8

8,2

7,2

6,1

5,3

Real disponibel inkomst, index (1999=100)

Klla: World Bank (2013).

Frkortningar: BNP bruttonationalprodukt; ILO International Labour Organization; KPI konsumentprisindex; mrd
miljard; USD dollar (USA)

Figur 5.1 Prognos ver befolkningen i arbetsfr lder (1572) 20132023 enligt Rosstats lga, mellan- och hga
scenario; tusental

Klla: Rosstat (2013b)

lder frn 87 miljoner personer 2012, till 81 miljoner 2023 i det hgre scenariot,
eller till 77 miljoner personer i det lgre scenariot, dvs. med ca 10 miljoner
personer under de kommande tio ren.
Den sjunkande tillvxten innebr flera utmaningar fr den ryska ekonomin som
mste bemtas om man ska undvika ekonomisk nedgng i framtiden. De flesta
problemen har funnits sedan lnge, som t.ex. den lga produktiviteten och den
lga innovationsbengenheten. Pensionssystemet r ett allvarligt finanspolitiskt
105

Utmaningar p
medellng sikt

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

problem och trots frsk att ka p finansieringen av dagens pensioner p

bekostnad av framtidens, r pensionssystemet ohllbart och problemen forstter
i och med att allt frre arbetsfra ska frsrja fler pensionrer. Dessutom,
beroendet av oljeinkomster konserverar gammal industri och lmnar ekonomin
ppen fr internationella oljeprischocker. Det generellet dliga affrsklimatet fr
sm och medelstora fretag attraherar varken nya entreprenrer eller utlndska
direktinvesteringar.
Efter installationen den 7 maj 2012 utfrdade president Vladimir Putin ett antal
presidentdekret som gav uppdraget till regeringen att hitta lsningar p dessa
problem (Putin 2012a-d). Ett r senare, i maj 2013, presenterade regeringen
resultaten inom de olika omrdena fr presideneten. De som inte ntt nda
fram kritiserades d av presidenten (Putin 2013). Efter denna redovisning
publicerade flera ministerier, dribland Frsvarsministeriet och Rysslands
Ekonomiministerium (MER) handlingsplaner i form av femrsplaner p sina
websidor i juni 2013. Planerna visar hur Putins dekret ska uppfyllas fram till
2018 eller i vissa fall till 2020.
Ekonomiska ml
och lngsiktiga
strategier

I presidentdekret 596 beskriver Putin (2012d) de ekonomiska framsteg som ska

uppns 20182020. Dessa innefattar etableringen av 25 miljoner hgproduktiva
jobb fram till 2020, kade investeringar upp till 27 procent av BNP 2018, kade
investeringar i statlig, prioriterad industri, kning av arbetsproduktiviteten med
50 procent, frberedelse av privatisering av statliga fretag utanfr rvarusektorn
och en frbttring av Rysslands ranking i Vrldsbankens Doing Business index
frn plats 120 r 2011, till plats 50 r 2015 och plats 20 r 2018.
Fr att lsa de lngsiktiga problemen har regeringen ocks utvecklat en
ekonomisk strategi fram till 2030 (MER 2013). Denna strategi har tre scenarion
fr den ekonomiska utvecklingen till 2030. Det frsta kallas konservativt och
r ett status quo-scenario dr tillvxten r satt till 3 procent och utvecklingen
fortstter att vara energiberoende utan frndringar. Det andra scenariot
karakteriseras som innovativt och utgr huvudscenariot med en frvntad
tillvxt p 44,2 procent. I detta scenario ska exporten diversifieras och de
hgteknologiska sektorerna vxa med en hgre investeringskvot och std frn
den federala budgeten. Den ekonomiska strategin innehller ocks ett scenario
med accelererad tillvxt p 55,4 procent. Detta scenario krver hgre offentliga
utgifter och upplning utomlands p mellan 3 och 6 procent av BNP (MER
2013: 5163). Den ekonomiska lngsiktiga strategin har dock blivit mindre
relevant p grund av den lga tillvxten 2013. I september 2013 justerade
MER ned tillvxtpronosen fr perioden 20132016 baserat p den frvntade
tillvxten 2013 p endast 1,8 procent. Tillvxten antas bli hgre 2014, mellan
2,83,2 procent och 3,23,4 procent 2015, och 3,33,7 procent i 2016
(Vedomosti 2013c). Detta innebr att tillvxten kommer att ligga mellan 0,5
and 1 procentenhet under MERs (2013) lngsiktiga strategi, vilket kommer att
pverka budgetens utgifter generellt.
Dessutom har regeringen antagit ett mer detaljerat ekonomiskt program fr
perioden 20132018 (Rysslands regering 2013a) som anvnder de tre scenarierna
106

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

i den ekonomiska strategin och freslr konkreta tgrder som regeringen ska
genomfra fr att de olika resultaten ska uppns. tgrderna liknar dem som
freslogs 20092011, med det viktiga undantaget att frsvarsindustrin gnas
mycket uppmrksamhet. Frsvarsindustrin ses som en motor som ska generera
innovation och tekniskt utveckling. Moderniseringen av frsvarsindustrin ska
accelereras med kat statligt std (ibid. 23). I vrigt r regeringens program
handlingsplaner fr att anta lagstiftning som r ndvndig fr att uppn delml
p vgen mot de ml som Putin har stllt upp.
Generellt frgas programmet mer av statliga ingripanden i ekonomin och
reglering n av marknadslsningar. Det visar att den nuvarande politiska
ledningen r inriktad p en nnu mer politiskt styrd ekonomi i ett politiskt
system som blivit alltmer centralt kontrollerat. De freslagna administrativa
regleringarna och stdinsatserna kommer knappast att bidra till en bttre
konkurrenskraft, modernisering eller kad tillvxt i en sdan omfattning som
kommer att behvas fr att lsa ekonomins strukturella problem.

5.2 Frsvarsbudgeten och totala frsvarsutgifter

Den hga prioriteten som frsvaret fr avspeglas i kad tilldelning till
budgetposten nationella frsvaret i den federala budgeten. Som framgr
i tabell 5.2 uppgick de utbetalda frsvarsutgifterna 2012 till RUR 1 812
miljarder (USD 99 miljarder), frn en frsvarsbudget som uppgick till RUR
1832 miljarder, och motsvarade 2,9 procent av BNP. Detta r lgre n de 3,1
procent som frvntades i den tidigare trersbudgeten. Mellan 2003 och 2012
uppgick den rliga nominella kningen i frsvarsutgifterna till 20 procent, vilket
ocks utgjorde den nominella kningen mellan 2011 och 2012 (tabell 5.2).
Fr att den reala tillvxten i frsvarsutgifterna ska kunna mtas mste man
justera fr inflationen och fr detta anvnds olika prisindex. Det vanligaste
nr man tittar p kningen i offentliga utgifter r att anvnda BNP-deflatorn,
som ocks anvnds fr att inflationsjustera BNP. Om man berknar den reala
tillvxten i frsvarsutgifterna mellan 2011 och 2012 med BNP-deflatorn var
den 11 procent, vilket r hgre n genomsnittet 20032012 d den reala
genomsnittliga tillvxten var 6 procent (tabell 5.2). Den ryske specialisten
p ryska frsvarsutgifter Vasily Zatsepin (2013b: 21) menar att det relevanta
prisindexet fr frsvarsutgifter snarare r det index som finns fr offentlig
konsumtion. Offentlig konsumtion har haft en hgre inflation n BNP och
drfr uppmts endast 6,9 procent real kning av frsvarsutgifterna mellan 2011
och 2012. Detta r lgre den reala kning som man fr nr man anvnder BNPdeflatorn, men nd hgre n den rliga genomsnittliga tillvxt som uppmts
med hjlp av prisindexet fr offentlig konsumtion 20032012 som stannar vid
3,3 procent per r. I jmfrelse kan det noteras av konsumentprisindex (KPI),
som anvnds fr att mta inflationen i hushllens konsumtion ger en hgre
tillvxt (tabell 5.2).
Att frsvaret har hg prioritet i Ryssland framkommer ocks i jmfrelser med
andra lnder. I denna jmfrelse anvnds skattade totala frsvarsutgifter (FU)
107

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

Tabell 5.2 Frsvarsbudget 20032012; miljarder RUR, procent.

Nationella frsvaret

2003

2008

2009

2010

2011

2012

Budgetlag; mrd RUR

355

1 032

1 193

1 278

1 517

1 832

Budgetutfrande; mrd RUR

356

1 041

1 188

1 277

1 516

1 812

Anvndande av
budgetmedel %

100

101

100

100

100

99

2003-2012

Tillvxt I faktiska utgifter

Averages
20,4

25,1

14,2

7,4

18,8

19,5

20,1

113,8

118,0

102,0

114,2

115,5

108,5

114,1

6,6

7,1

12,2

-6,8

3,3

11,0

6,0

121,9

122,7

110,1

106,7

113,1

112,6

116,8

-1,5

2,4

4,1

0,7

5,7

6,9

3,3

113,7

114,1

111,7

106,9

108,4

105,1

110,2

6,7

11,0

2,5

0,5

10,4

14,4

9,9

Nationella frsvaret/BNP %

2,7

2,5

3,1

2,8

2,7

2,9

2,7

Sipri total FU/BNP

4,3

3,7

3,7

4,6

4,3

4,4

4,0

BNP mrd RUR, lpande

priser

13
208

42 277

38 807

46 322

55 799

62599

Nominell tillvxt, %
(1) BNP deflator
(1) Real tillvxt
(2) Deflator fr offentlig
konsumtion
(2) Real tillvxt
(3) KPI
(3) Real tillvxt
Andel av BNP %

Frkortningar: BNP bruttonationalprodukt; FU-frsvarsutgifter; KPI konsumentprisindex; mrd miljard; RUR rubel

Figur 5.2 Skattade frsvarsutgifter som andel av BNP fr Ryssland och valda lnder 20032012; procent

Klla: Sipri (2013) och Minfin.

108

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

vilka r hgre n den ryska frsvarsbudgeten. FU kommer hr frn Sipri som

har en enhetlig definition fr alla lnder. Figur 5.2 visar att 2012 s utgjorde de
totala ryska FU 4,4 procent av BNP, vilket r en lika stor andel som USA har.
Detta r en hg andel jmfrt med Kina (2 procent) och Europiska lnder, se t.ex.
Frankrike (2,3 procent) och Storbritannien (2,5 procent). Den genomsnittliga
andelen fr EU 27 r ca 2 procent (figur 5.2). Allts utgr de totala ryska FU en
betydligt hgre brda p ekonomin jmfrt med i andra lnder med undantag
fr USA.
Den ryska federala budgeten r otydlig och brister i transperens.25 Stora delar
av budgeten r hemliga och de publiceras inte ens i budgetlagen, vilket r
rtt mrkligt eftersom den federala budgeten r det frmsta instrumentet i
den ekonomiska politiken. Hemliga delar av budgeten finns dock med i den
mnatliga rapportering som grs av Federala budgetexekutionsmyndigheten. De
finns ocks med i preliminra budgetdokument och i den version av budgeten
som skickas till Duman. Nr man studerar den federala budgeten r det drfr
viktigt att veta vilka dokument som innehller olika versioner av olika data,
ibland r hemliga utgifter inkluderade, ibland inte. Svrigheter att f tag p
dokument under budgetprocesses gng r en annan svrighet (se Cooper 2013).
Genom de dokument som nd publiceras kan man skatta de hemliga delarna av
budgeten. Enligt Gajdarinstitutet (2013: 516) var 12 procent av hela budgeten
2012 hemlig. Fr budgetposten nationella frsvaret var andelen 48,6 procent
samma r. Andelen klassificerade delar har kat de senaste ren. r 2005 var
andelen 11 procent i den totala budgeten och 42 procent i frsvarsbudgeten
(ibid.). En viktig orsak fr den hga graden av hemligstmplande verkar vara
att anstllda p Minfin fr betydligt bttre betalt om de har hand om hemliga
data (Zatsepin 2007: 57).
En annan svrighet som rr frsvarsbudgeten r att den ryska definitionen av
frsvaret r ganska smal. Fr att f fram totala FU behver man hitta uppgifter
under andra budgetposter som ocks kan vara hemliga. Sipris skattningar fr
Ryssland i figur 5.2 och tabell 5.2 r baserade p denna typ av omrkningar frn
den ryska federala budgeten. Djupare analys av transparensproblematiken och
en beskrivning av hur man konkret rknar totala FU utifrn den ryska budgeten
finns i Zatsepin (2007; 2013b); Gajdarinstitutet (2013); and Cooper (2013).

5.3 Personalkostnader
Under 2013 gick Ryssland in i en period av kraftig nedgng i vrnpliktskullarna.
Som framgr av figur 5.3, som visar den rliga tillgngen p manliga 18-ringar,
r det ingen skillnad p det hga och det lga scenariot i Rosstats demografiska
prognos, vilket frklaras av att dessa personer redan r fdda och att de marginella
skillnader som finns beror p olika antaganden om frvntad livslngd. Under
de kommande tio ren kommer antalet 18-ringar att vara under 700 000
25

S e Cooper (2013) fr en fullstndig genomlysning av dessa problem i den federala budgeten och hur man
kan g tillvga fr att nd f fram data som kan anvndas fr att faststlla frsvarsbudgetens och andra
budgetposters storlek.

109

Brist p
transparens

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

Figur 5.3 rskullen 18-riga mn enligt Rosstats lga, mellan -och hga scenario 2013
2023; tusental

Klla: Rosstat (2013).

personer per r och vissa r kommer antalet att vara nere mot 650000. Enligt
Oxenstierna och Bergstrand (2012a:15960; 2012b: 5354) kan endast hlften
av varje rskull frvntas passa fr tjnst i de Vpnade Styrkorna, och ven detta
antagande anses av vissa experter som optimistiskt. Under 2012 antogs mindre
n 300000 mn (295710 personer) som vrnpliktiga i de Vpnade Styrkorna
(Gajdarinstitutet 2013: 510). Enligt den Statliga revisionsmyndigheteten
(Stjetnaja palata) var bemanningsnivn i de Vpnade Styrkorna 77 procent
i slutet av 2012 (ibid.). Barabanov et al. (2013: 17) uppskattar samma r
antalet till 700000. I juli 2013 rapporterade Statliga revisionsmyndigheten att
Frsvarsministeriet hade verskridit sin lnefond med RUR 88 miljarder under
2012. Anledningen var att det faktiska antalet sysselsatta var 760000 och inte
1 miljon, vilket varit underlaget i den budgeterade lnefonden (Izvestija 2013).
Samma klla uppger att lnekostnadernas andel i Frsvarsministeriets totala
utgifter uppgick till 30 procent 2012.
Putins (2013b) dekret 604 sger att antalet kontraktsanstllda soldater ska
ka med 50 000 per r fram till 2018. Detta r en reaktion p den stora
bristen p vrnpliktiga. Frsvarsministeriet (2013b) har publicerat sina planer
fr bemanningen p sin webbsida och tabell 5.3 visar vad detta innebr fr
antalet vrnpliktiga och kontraktsanstllda soldater fram till 2020. Man
kan notera att med den planerade kningen av kontraktsanstllda soldater
behvs det fortfarande ver 400 000 vrnpliktiga varje r fram till 2016 om
numerren 1 miljon man ska behllas. Detta r knappast realistiskt eftersom
rskullarna r s sm. Antingen mste mlet om numerren modifieras eller s
mste man mobilisera andra reserver. Efter 2016 ter sig mixen med 425 000
kontraktsanstllda soldater och 355000 vrnpliktiga mer uppnelig.
110

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

Tabell 5.3 Planerad bemanning i de Vpnande Styrkorna 20122020; tusental

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

220

220

220

220

220

220

220

220

220

244*

241

295

350

400

425

425

425

425

Vrnpliktiga

296

359*

435*

430*

380*

355*

355*

355*

355*

Total

760

820

950

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

800**

820

950

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

Officerare
Kontraktsanstllda

Planerad bemanning

Klla: Oxenstierna och Bergstrand (2012b: 55); Frsvarsministeriet (2013); Gajdarinstitutet (2013:510),
Anmrkning: *Berknad residual; ** Planerad 2012 (NVO 2013).

Frre vrnpliktiga innebr att fler kontraktsanstllda soldater mste anstllas,

vilket r mer kostsamt. Oxenstierna och Bergstrand (2012a: 160161; 2012b:
55) visar att minskningen av antalet vrnpliktiga till 300 000 man per r,
jmfrt med militrreformens ursprungliga planer, och att erstta dem med
kontrakterad personal, kar lnekostnaderna med ca 40 procent (jmfrt med
den ursprungliga planen som hade 700000 vrnpliktiga). r 2012 kade lner
och frmner i de Vpnade Styrkorna i enlighet med en ny lag om monetra
frmner (ibid.). Minfin berknade att reformen skulle kosta en procent av BNP
och den var inte fullt ut finansierad i den budget som lades fram 2011 (ibid.).
Enligt Frsvarsministeriet (2013a) har lner och frmner kat 2,53 gnger
och uppgick i genomsnitt till RUR 23 00035 000 per mnad 2013. Trots
den kraftiga hjningen finns det ingen garanti att Frsvarsministeriet kommer
att finna s mnga kontraktsanstllda som behvs. Som redan har nmnts och
visats i figur 5.1 ovan s r det inte bara vrnpliktskullarna som minskar utan
hela befolkningen i arbetsfr lder. De Vpnade Styrkorna kommer drmed
att konkurrera med den civila arbetsmarknaden fr sina rekryter. Fljaktligen,
trots senare rs anstrngningar att gra de Vpnade Styrkorna mer attraktiva,
kommer militrledningen att ha ett tufft arbete med att fylla platserna och mlet
1 miljon man ter sig som svruppfyllt (se ven avsnitt 2.2.1 om personalfrgan
i kapitlet om de Vpnade Styrkorna).

5.4 Statliga bevpningsprogrammet GPV-2020

En strre andel av kontraktsanstllda soldater r i och fr sig mer kostsamt,
men den frmsta orsaken till att frsvarsbudgeten kar r kostnaden fr det
ambitisa Statliga bevpningsprogrammet, GPV-2020. Kostnaderna fr
inkp av frsvarsmateriel kommer att ka till 2 procent av BNP redan 2014
(Oxenstierna och Bergstrand 2012a: 153; 2012b: 49). Det militra syftet med
denna kostnadskning r enligt den politiska ledningen att 70 procent av de
Vpnande Styrkornas materiel skall vara modern r 2020. Nr Vladimir Putin
kom tillbaka till makten fick bevpningsprogrammet och frsvarsindustrin
ett mer synligt och starkare std n hos den tidigare politiska ledningen
under president Dmitrij Medvedev. Ett av de frsta dekret som Putin skrev
under direkt efter sin installation den var dekret 603 om moderniseringen av
frsvarsindustrin som betonar vikten av att GPV-2020 genomfrs i enlighet
med lagda planer.
111

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

Av den totala budgeten fr materielinkp r RUR 19000 miljarder ronmrkta

fr Frsvarsministeriet och mellan 2011 och 2020 ska s mycket som 80
procent av detta anvndas fr materielinkp medan 10 procent r vikta fr
forskning och utveckling (FoU) och 10 procent fr reparation och uppgradering
av ldre materiel (Oxenstierna och Westerlund 2013: 5). Frdelningen av
Frsvarsministeriets del av GPV-2020 framgr i tabell 5.4. Det kan konstateras att
Luft- och rymdfrsvarstrupperna, Luftstridskrafterna och Marinstridskrafterna
fr lejonparten av finansieringen. Dessutom planerar regeringen att investera i
frsvarsindustrins modernisering och flera riktade federala mlprogram (FTsP)
har antagits fr detta syfte (Westerlund 2012a-b). Frsvarsministeriets(2013b)
webbplats ger de rliga mlen i procent av totaler fr hur mlen ska uppns
inom de olika vapengrenarna. Som Barabanov et al. (2013: 19) noterar kommer
nrmare 75 procent av kostnaden falla p perioden efter 2015.
Tabell 5.4 Frdelning i finansieringen av Frsvarsministeriets bevpningsprogram (GPV-2020)
Program

Ml och indikatorer

Frsvarsministeriets GPV- 2020,

total

Andelen modern materiel i de Vpnade

Styrkorna ska vara 30% 2016 och 70%
2020.

Finansiering;
trillioner RUR
19,0

Av vilka:
Strategiska krnvapentrupper

Andelen modern materiel ska uppg till

7580% 2020. ver 400 landbaserade och
havsbaserade interkontinentala ballistiska
robotar; 8 robotbestyckade strategiska
ubtar.

1,0

Militra rymdtrupper och VKO,

Andelen modern materiel i VKO 2020 ska

vara minst 70%. Det ska finnas ca 100
rymd- och 28 S-400 regementsenheter.

4,0

Flygvapen

Mer n 600 flygplan och over 1000

helikoptrar.
51 ytslagskepp;16 attackubtar; 90
stdskepp.

4,7

Allmnt inriktade Natotrupper

4,4

Landtrupper och flygburna trupper

10 Iskander-M regimentsenheter: 9 S-300V4

regimentsenheter, Ca
2000 self-propelled guns. ver 30000
fordon.

2,6

Huvudavdelningar inom
Frsvarsministeriet

Andelen av modern bakre- och

specialutrustning ska vara minst 65% 2020.

2,3

Klla: Gajdarinstitutet (2013: 512).

Not: Frsvarsministeriets GPV r den del av bevpningsprogrammet som gr till Frsvarsministeriet.
vriga GPV:n gr till andra ministerier.

Det r brukligt att en ny GPV startas innan den tioriga GPV:n r helt
genomfrd. Detta gr det svrt att bedma enskilda GPV och i vilken grad
mlen uppfyllts. ven denna gng har en ny GPV upp till 2025 lanserats innan
det innevarande bevpningsprogrammet GPV-2020 r slutfrt. Delar av GPV2020 verfrs till GPV-2025 och leveranserna skjuts p framtiden. Det frsta
tecknet p detta frfarande var ett avtal mellan Minfin och Frsvarsministeriet
den 22 maj 2013. Finansministern Anton Siluanov freslog att senarelgga delar
av GPV-2020 i 24 r p grund av de frvntade lgre budgetinkomsterna,
112

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

som skulle orsaka ett hgre budgetunderskott. Minfin behvde ytterligare RUR
1,3 trillioner under 20132016 fr att finansiera infrastrukturinvesteringar
som prioriterats av president Putin (Vedomosti 2013a-b). Det faktum att
frsvarsbudgeten har vxt betydligt mer n andra budgetposter under de senaste
ren var ett annat argument (Kommersant 2013a). Nedskrningarna verkar ha
accepterats av frsvarsminister Sergej Sjojgu, som menar att inkpsplanerna
varit veroptimistiska och att frseningar i kontrakteringen redan orsakat
frseningar i produktionen. I juli 2013 rapporterade Vedomosti (2013a) att
Frsvarsministeriet hade accepterat att senarelgga RUR 87 miljarder av GPV:n
som istllet ska anvndas 20142016. Minfin vill dessutom minska GPV:ns
finansiering med 5 procent per r 20142016 i ett frsk att minska all statlig
upphandling. Sjojgu har ocks avsttt frn fortsatta bestllningar av materiel
hos utlndska producenter (Kommersant 2013b).

5.5 E
 ffektivitetsproblem kopplades till det statliga
upphandlingssystemet
Frsvarsministeriets frsvarsbestllningar (GOZ) riktade mot Frsvarsministeriets egna behov uppgick 2012 till RUR 677,4 miljarder och GOZandelen i Frsvarsministeriets budget var d 37 procent. Dessutom gav
regeringen 2012 frsvarsindustrin statliga garantier till ett vrde av RUR 174
miljarder (Frolov 2013: 31).
Frsvarsministeriet har haft problem att klara av all kontraktering som den
mycket ambitisa GPV-2020 innebr. Under 2012 kunde ngra frbttringar
i kontraketringsprocessen noteras. Enligt lagstiftningen ska alla kontrakt
i den rliga GOZ slutas under rets frsta kvartal. I maj 2012 hade endast
tv tredjedelar av kontrakten skrivits p, men i augusti 2012 rapporterades
att 95 procent av 2012 rs GOZ hade kontrakterats och att 82 procent av
pengarna hade frts ver till fretagen. Vid rsslutet var motsvarande siffror
98 och 91 procent, vilket r det bsta resultat som man har haft under hela
den postsovjetiska perioden (Frolov 2013: 3132). Den myndighet under
Frsvarsministeriet som ska hantera upphandlingen, Rosoboronpostavka, har
kat sin roll och ca 5060 procent av GOZ verkar ha gtt via denna myndighet
(ibid.). Medan Rosoboronpostavka (2013) ligger kvar under Frsvarsministeriet
har den myndighet som ska kontrollera upphandlingen, Rosoboronzakaz, flyttats
till regeringen.
Den 1 januari 2013 vann den nya federala lagen om statliga frsvarsbestllningar
laga kraft. Denna lag erstter den gamla lagen frn 1995 som alltmer har hamnat
i konflikt med annan lagstiftning under de senaste 17 ren (Zatsepin 2013a).
Den nya lagen r mindre specifik n den gamla och vice premirminister och
ordfrande i den Militrindustriella kommissionen Dmitrij Rogozin, ansg att
lagen inte var tillrckligt detaljerad och skulle krva mnga regeringsdekret fr att
bli operationell (ibid. 57). Istllet fr att ka redovisningskraven, transparensen
och processens konkurrensinriktning verkar lagen ge strre handlingsrum fr
Frsvarsministeriet och producenterna. Hur som helst, den nya lagen r ett
113

Svrigheter i
kontraktering

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

frsta frsk att skapa ett bttre juridiskt ramverk fr de statliga bestllningarna
ven om det kommer att ta tid fr de nya juridiska processerna att implementeras
och bli operationella.

Korruption

Ett stort problem i frsken att gra GOZ mer effektiva r bristen p transperens
bde vad gller FU mer generellt och sjlva upphandlingsprocessen. Transparency
International (TI 2013) placerar Ryssland i gruppen D i en skala frn A
(mest transparent) till F i sitt Government Defence Anti-Corruption Index.
Detta innebr att Ryssland har otydliga, ogenomskinliga processer som inte kan
fljas. Andra lnder i samma grupp r Kina, Turkiet, Kazakstan och Jordanien.
Den rliga GOZ sorterar under lagen om statshemligheter och detaljer i den
rliga Statliga frsvarsbestllningen och strukturen i bestllningen ligger i den
hemliga delen av den federala budgeten. Bristen p transperens gr det svrt ven
fr de statliga organ som r satta att kontrollera utgifterna. Drigenom finns
goda mjligheter till korruption. Enligt Rysslands militra chefsklagare Sergej
Fridinskij (som tidigare har hvdat att 20 procent av frsvarsbudgeten frsvinner
varje r) kostade korruptionen de Vpnade Styrkorna ver RUR 7 miljarder
under 2012 (VPK 2013b). Han hvdar ocks att bengenheten att ta mutor
kade med en tredjedel, olagliga beslag kade tv gnger och bedrgerier kade
med 20 procent (ibid.). Revisionsmyndigheten fann i sin reguljra revision av
frsvarsbudgeten 2012 att RUR 117 miljarder hade anvnts p ett felaktigt stt
(VPK 2013a). Flera uppmrksammade korruptionsskandaler har frekommit i
den militra sektorn under 2012 och den mest vlbekanta r den som involverade
det av Frsvarsministeriet kontrollerade holdingbolaget Oboronservis, som
resulterade i att en frunderskning och antikorruptionskampanj inleddes mot
Frsvarsministeriet. Som resultat fick frsvarsminister Anatolij Serdjukov avg
och han ersattes av tidigare Ministern fr civilfrsvar och katastrofberedskap
(Ministeriet fr civilfrsvar och katastrofberedskap, MTjS) och Moskvaregionens
guvernr, Sergej Sjojgu, den 6 november 2012 (se ven avsnitt 2.2.2 i kapitel 2).
Mnga andra fall har rapporterats i pressen under 2012 och 2013, t.ex.
den misstnkta frskingringen av ver RUR 30 miljoner vid Luft- och
rymdfrsvarstrupperna och den misstnkta frskingringen av RUR 7 miljoner
vid Frsvarsministeriets hlsoanlggning i Stavropolregionen i sdra Ryssland
(RIA Novosti 2013). Rosoboronzakaz, som ser over den statliga upphandlingen
och kan stta in sanktioner som bter mot tjnstemn och fretag som bryter mot
regler, rapporteras ha hittat fall av felaktigt anvnda pengar ur frsvarsbudgeten
till ett vrde av RUR 16 miljarder under 2012 (ibid.). Dessa fall lter mer som
bedrgerier n fallet med Oboronservis, men antikorruptionskampanjerna
verkar ocks innehlla ett element av att personer som man nskar bli av med
anklagas fr att man ska f bort dem frn maktpositioner.

Mjuka budgetrestriktioner 26

Ett klassiskt problem bakom ineffektiviteten i GOZ r det faktum att

producenterna framfrallt r statligt gda eller statligt kontrollerade
Begreppet mjuk budgetrestriktion utvecklades av en ungerske ekonomen Janos Kornai (e.g. 1980; 1992)
fr att beskriva ett typiskt fenomen i de socialistiska ekonomierna. Vad som avses r att en ekonomisk aktr,
vanligtvis ett fretag, inte gr i konkurs nr kostnaderna verstiger inkomsterna under lng tid. Staten kommer alltid att g in och tcka frlusterna. Fenomenet finns ocks i blandekonomier och r kvar i transitionsekonomierna.

26 

114

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

frsvarsfretag som knappast har kommit i kontakt med marknadsreformerna

under de senaste 20 ren. Revisionsmyndigheten beskriver i sin rapport till
Dumans frsvarsutskott 2012 att 30 procent av frsvarsfretagen gick med
frlust och att mjligheten att ta bankln som garanterades av staten bara
konserverade denna olnsamma industri (VPK 2013a). Endast 20 procent
av fretagen ansgs ha potential fr att moderniseras. De kvarvarande 50
procenten av fretagen r i ett sdant skick att revisionsmyndigheten menar
att det r meningslst att omstrukturera dem. Istllet borde man bygga nya
fretag och helt byta ut dessa gamla fretag frn Sovjettiden (ibid.). Mjuka
budgetrestriktioner rder fortfarande i frsvarssektorn och detta konserverar den
gamla industristrukturen. Den obsoleta och frlustmssiga frsvarsindustrin r
dock uppenbarligen en oerhrt stark lobbykraft i Ryssland. Trots dliga resultat
fr de fortsatt finansiering och mjuka krediter fr att tcka sina frluster. De
fortstter att verka under ett system med mjuka budgetrestriktioner. Tidigare
frsvarsminister Serdjukov frskte injicera effektivitet i systemet. Sjojgu verkar
mindre intresserad av att utmana frsvarsindustrin. Istllet dras tempot i GPV2020 ned och konkurrerande bestllningar hos utlndska producenter avses inte
lngre lggas.
Priskonflikten mellan Serdjukov och frsvarsindustrin 2011 var ett betydande
hinder i upphandlingsprocessen och orsakade frseningar. Under 2012 gick
det bttre och Frsvarsministeriet lyckades i ngon mn f avtal om lngsiktiga
priser i lngre kontrakt, men efter att ministern bytts ut r det oklart i vilken
grad dessa kontrakt kommer att respekteras (Barabanov et al. 2013: 19).
Industrin hade en stark position i dessa frhandlingar eftersom den ofta har
monopolstllning. r 2012, tillstod chefen fr Rosoboronpostavka (2012) att
65 procent av alla kontrakterade transaktioner gjordes med en ensam leverantr,
dvs. bara ett fretag kunde leverera produkten. Det framstr som att Sjojgu har
en mjukare instllning n sin fregngare nr det gller priser och han menar
att Frsvarsministeriet inte ska lgga ner alltfr mycket tid och energi p att
faststlla vad som r ett korrekt pris.
Anvndningen av statliga garantier i GOZ och FTsP r ett annat stt att
bevara mjuka budgetrestriktioner och frhindra produktivitetsfrbttringar i
frsvarsindustrin. Som visas av Cooper (2012), s r s mycket som 22 procent
av GOZ 20112015 finansierad av sdana krediter. Situationen med FTsP fr
utvecklingen av frsvarsindustrin och frnyelsen av dess teknologiska bas r
liknande. Statliga krediter som r fullt garanterade av regeringen r i princip
samma sak som direkta budgetallokeringar. De olika turerna mellan Minfin och
Frsvarsministeriet under 2013 visar att krediter och direkta allokeringar via
budgeten r likvrdiga fr fretagen, staten betalar t.o.m. rntorna p krediterna
(Vedomosti 2013a). Om de statligt garanterade krediterna bara kompletterar
direkta budgetallokeringar, d r utgifterna fr GPV-2020 hgre n vad
budgetsiffrorna indikerar, eftersom den federala budgeten inte inkluderar dessa
och andra utgifter som gr vid sidan av budgeten. Enligt Cooper (2012) skulle
frsvarsbudgetens andel av BNP stiga till 4,2 procent 20132015 om man tog
hnsyn till de statligt garanterade krediterna.
115

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

Tabell 5.5 Federal budget 20122015; miljarder RUR och procent,

2012
Lag

Totala utgifter
Preliminra utgifter

2012
Faktisk

13 035

Allmnna statliga utgifter

%
BNP

12 891

2013
Lag

20,6

%
BNP

13 387

19,8

2014
Prel

%
BNP

2015
Prel

%
BNP

14 102

19,2

15 316

18,8

389

0,5

1 207

1,5

816

806

1,3

920

1,4

859

1,2

99

0,1

Nationella frsvaret

1 832

1 812

2,9

2 106

3,1

2 772

3,8

2 865

3,5

Nationell skerhet och

brottsbekmpning

1 821

1 843

2,9

2 038

3,0

1 884

2,6

2 074

2,5

Nringslivet

2 052

1 968

3,1

1 750

2,6

1 682

2,3

1 630

2,0

240

228

0,4

157

0,2

144

0,2

115

0,1

23

22

0,0

24

0,0

24

0,0

24

0,0

Bostder och
samhllsservice
Milj
Utbildning

609

604

1,0

635

0,9

544

0,7

573

0,7

Kultur

93

90

0,1

98

0,1

88

0,1

91

0,1

Hlsa

627

613

1,0

508

0,8

466

0,6

383

0,5

3 867

3 860

6,2

3 962

5,9

4 009

5,5

4 197

5,2

46

45

0,1

54

0,1

29

0,0

30

0,0

Socialpolitik
Fysisk hlsa och sport
Massmedia

78

78

0,1

73

0,1

66

0,1

51

0,1

Skuldtjnst

332

329

0,5

425

0,6

541

0,7

628

0,8

Interbudget omfrdelning
mellan regionerna

600

599

1,0

634

0,9

617

0,8

585

0,7

-121

-37

-0,1

-521

-0,8

-491

-0,7

-92

-0,1

Underskott/verskott
BNP

62 599

67 519

73 391

81 486

Klla: Federala budgetexekutionsmyndigheten (2013); Minfin (2012) fr preliminra data 2014 och 2015.
Anmrkning: Tabellen utformades i juli 2013, Efter detta har uppdateringar skett av Minfin, men andelarna har inte ndrats
i nmnvrd grad.
BNP- bruttonationalprodukt

5.6 Frsvarsutgifter fram till 2023

Tabell 5.5 beskriver den federala budgeten 20122015. Nr man jmfr de
olika budgetposterna framgr det att socialpolitik r den post som har hgst
tilldelning, 6 procent av BNP. Frsvaret har ca 3 procent av BNP och i samma
storleksordning ligger vrig nationell skerhet och stdet till ekonomin. Det
senare r tnkt att minska frn 3 procent av BNP 2013 till 2 procent av BNP
2015
Frsvarsbudgeten fluktuerar mellan 3,1 procent till 3,8 procent av BNP mellan
2013 och 2015 (tabell 5.5). Utifrn den utveckling som varit under de senaste tv
ren och att allt tyder p att den politiska ledningen str fast vid reformeringen av
de Vpnande Styrkorna, antar vi att frsvarsbudgeten kommer att ligga mellan
3,5 och 4 procent av BNP under den kommande tiorsperioden. Ryska experter
bekrftar denna niv med argumentet att s lnge frnyelsen av materielen pgr
och anpassningen av lner och arbetsvillkor som kan gra de Vpnade Styrkorna
effektiva och professionella inte r fullt genomfrd, s kommer frsvarsbudgeten
behva vara relativt stor och s mycket som 4 procent av BNP kan vara ndvndigt
under nuvarande lga tillvxttakt (Barabanov et al. 2013: 8). Ryska experter ser
4 procent som en maximal niv med tanke p andra taganden i budgeten, men
116

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

Figur 5.4 Framskriven frsvarsbudget 20132023; miljarder RUR

Klla: Tabell 5.5 och MERs nedjusterade prognos 20132016 som presenterad i Vedomosti
(2013c).
Anmrkning: Skattningen av BNP r gjord p basis av den lgre antagna tillvxten i MERs nya
prognos fr 20132016. De faktiska BNP-andelarna enligt tabell 5.5 har anvnts for 20122015.
Frn 2017 och framt har MERs (2013) prognos det konservativa scenariot med 3,6% BNPtillvxt anvnts. Frn och med 2016 beskrivs en frsvarsbudget motsvarande 3,5 % av BNP med
en bl linje och en frsvarsbudget motsvarande 4% av BNP med en rd linje.

en niv som samtidigt kan bli ndvndig fr att hja den militra frmgan till
nskad niv. Att argumentera fr en nnu hgre niv r mindre troligt ocks
ur synvinkeln att Frsvarsministeriet verkar ha problem med att absorbera alla
utgifter p grund av problem med bevpningsprogrammet, som i sin tur beror
dels p problem med upphandlingssystem dels p frsvarsindustrins bristande
frmga att producera och leverera. Till detta kommer ocks personalbristen
och att incitamentsystemen mste anpassas.
Som en illustration av en hypotetisk utveckling har en framskrivning gjorts i
figur 5.4 av frsvarsbudgetens storlek under antagandet att BNP vxer med ca
2 procent under de nrmaste ren och drefter 20162023 med 3,6 procent
i enlighet med det konservativa scenariot i MER:s lngsiktspronos till 2030
(MER 2013). De tv graferna i figur 5.4 visar budgetandelarna som angivits i
tabell 5.5 fr ren 20122015 och efter 2015 anges tv scenarier: ett med 3,5
procent andel av BNP och ett med 4 procent andel av BNP.
Med utgngspunkt frn att Sipris skattningar av Rysslands totala FU-andel av
BNP historiskt har legat 11,5 procentenheter ver den ryska frsvarsbudgetens
andel, kan de totala FU antas komma att ligga mellan 4,55,5 procent av BNP.

5.7 Slutsatser
Frsvarsutgifterna r den mest generella enskilda indikatorn p hur mycket
resurser som frsvaret i ett land fr och de ger ven en bild av vilken prioritet
som frsvaret har relativt andra offentliga utgifter som frdelas genom den
117

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

nationella budgeten. kade frsvarsutgifter ger en mjlighet att strka den

militra frmgan. Den ryska frsvarsbudgeten uppgick 2012 till 2,9 procent
av BNP och frvntas uppg till 3,1 procent 2013. Trots att utgifterna kar r
dessa niver lgre n vad man hade frutsett fr ett par r sedan. Det ska dock
noteras att de totala FU 2012, skattade enligt Sipris definition, uppgick till 4,4
procent av BNP. Detta innebr att Ryssland och USA ligger p samma niv i
termer av andel av BNP.
Den frmsta orsaken till att frsvarsutgifterna r lgre n vad som tidigare
planerades r den betydligt lgre BNP-tillvxten. Andra faktorer som har pverkat
utvecklingen r frseningarna i det pgende Statliga bevpningsprogrammet,
GPV-2020, och att bemanningen i de Vpnade Styrkorna r lgre n vad
som frutsgs d reformeringen av de Vpnade Styrkorna startades 2008.
Frsvarsministeriet har drfr svrigheter att absorbera utgifterna i den takt
som ursprungligen planerades. Brister i det statliga upphandlingssystemet i
form av organisatoriska problem, korruption och monopolprissttning frn
fretagen ligger bakom frseningarna i GPV-2020. Den ryska frsvarsindustrins
teknologiska efterslpning och att omkring 80 procent av industrin bedms
behva en helt ny teknologisk bas fr att kunna leverera den materiel som
militrledningen efterfrgar r kanske den frmsta orsaken.
Fr den kommande tiorsperioden r det BNP-tillvxten som kommer att
avgra frsvarsutgifternas utveckling. Den nuvarande politiska ledningens
freslagna administrativa tgrder kommer inte att frmja modernisering och
tillvxt, varfr ekonomins utvecklig bedms stanna vid 23 procents tillvxt
per r. Under 2000-talet d tillvxten var extremt hg vxte frsvarsutgifterna
realt med 6 procent per r (berknat med BNP-deflatorn), men vissa experter
menar att frsvarsutgifterna i sjlva verket vxte lngsammare d inflationen i
offentlig konsumtion var hgre n i BNP. Nu ser dock de ekonomiska utsikterna
ganska mrka ut och frsvarsutgifterna kommer att vxa betydligt lngsammare
under 2010-talet n under 2000-talet. Det kan antas att som tidigare s kommer
FU att flja BNP-tillvxten p 23 procent. Frsvaret har hg prioritet, men
det har ocks andra politiska ml som t.ex. att uppfylla sociala taganden samt
att bevara balansen i budgetbalansen och en lg statsskuld. Ryska experter
tvivlar p att frsvarsbudgetens andel av BNP kommer ka ver 4 procent.
Vr bedmning som har presenterats i kapitlet r att andelen kommer att ligga
mellan 3,5 och 4 procent. S lnge som BNP-tillvxten inte kar kommer
tillvxten i frsvarsutgifterna att vara lg och frsvarssektorn fr inrikta sig p att
ka effektiviteten fr att frbttra den militra frmgan.

118

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

Litteratur
Barabanov, Michail, Makijenko, Konstantin och Puchov, Ruslan (2013) Vojennaja reforma: na
puti k novomu obliku rossijskoj armii, Research paper, CAST, juni.
Cooper, Julian (2012) Military Expenditures in the Russian Federation during the Years 2012
to 2015, Research note, 5 oktober.
Cooper, Julian (2014) Russian Military Expenditure: Data, Analysis and Issues, FOI-R--2688-SE, september.
Federala budgetexekutionsmyndigheten (2013) The information on the execution of budgets,
http://www.roskazna.ru/en/the-information-on-execution-of-budgets/ (hmtat 16 juli
2013).
Frolov, Andrej (2013) Ispolnenije gosudarstvennogo oboronnogo zakaza Rossii v 2012 godu,
Eksport Vooruzjenij, nr. 2, s. 3146.
Gajdarinstitutet (2013) Russian economy in 2012 trends and outlook, www.iep.ru/en/russianeconomy-in-2012-trends-and-outlooks-issue-34.html (hmtat 8 juli 2013).
Izvestija (2013) Minoborony pereplatilo ofitseram 88 mldr rubljej, http://izvestia.ru/
news/552571 (hmtat 4 juli 2013).
Kommersant (2013a) Obesjtjannogo tri goda ne zjdat, 23 maj.
Kommersant (2013b) Gosprogramma vooruzjenij otstajetsia na sverchsurotjnuju, 23 maj.
Kornai, Janosz (1980) Hard and Soft Budget Constraint, Acta Oeconomica, 1980, 25/34,
s. 231246.
Kornai, Janos (1992) The Socialist System. The Political Economy of Communism, Princeton
University Press and Oxford University Press, Oxford och Princeton.
MER (2013) Prognoz dolgosrotjnogo sotsialno-ekonomitjeskogo razvitija RF na period do 2030,
Rysslands Ekonomiministerium, mars, http://www.economy.gov.ru/minec/activity/
sections/macro/prognoz/doc20130325_06 (hmtat 10 maj 2013).
Frsvarsministeriet (2013a) Sluzjba po kontraktu, http://stat.recrut.mil.ru/career/soliering/
social_guarantees.htm (hmtat 28 juni 2013).
Frsvarsministeriet (2013b) Plan dejatelnosti Minoborony Rossii na 20132020g.g., http://mil.
ru/mod_activity_plan.htm (hmtat 10 juli 2013).
Minfin (2012) Osnovnyje napravelinija bjudzjetnoj politiki na 2013 godu i planovoj period 2014
i 2015 godov, http://www.minfin.ru (hmtat 10 September 2012).
NVO (2013) Armija vysjla v on-line, Nezavisimoje vojennoje obozrenije, 511 juli.
Oxenstierna, Susanne och Westerlund, Fredrik (2013) Arms Procurement and the Russian
Defense Industry, Journal of Slavic Military Studies, nr. 26, s. 124.
Oxenstierna, Susanne och Bergstrand, Bengt-Gran (2012b) Defence economics, i Vendil
Pallin Carolina (red.) Russian military capability in a ten-year perspective, FOI-R--347-4SE, augusti, s. 4362.
Oxenstierna, Susanne och Bergstrand, Bengt-Gran (2012a) Frsvarsekonomi, i Vendil
Pallin, Carolina (red.) Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv 2011, s. 169196,
FOI-R--3404--SE, mars, s. 147168.
Putin, Vladimir (2012a) Podpisan Ukaz o merach po realizatsii demografitjeskoj politiki (nr.
606), http://kremlin.ru/news/15257 (hmtat 28 maj 2013).
Putin, Vladimir (2012b) Podpisan Ukaz o dalnejsjem soversjenstvovanii vojennoj sluzjby (nr.
604), http://kremlin.ru/news/152553 (hmtat 28 maj 2013).
Putin, Vladimir (2012c) Podpisan Ukaz o realizatsii planov razvitija Vooruzjennych Sil i
modernizatsii OPK (nr. 603), http://kremlin.ru/news/15242 (hmtat 28 maj 2013).
Putin, Vladimir (2012d) Podpisan Ukaz o dolgosrotjnoj gosudarstveennoj ekonomitjeskoj
politike (nr. 596), http://kremlin.ru/news/15232 (hmtat 28 maj 2013).
Putin, Vladimir (2012e) Bjudzjetnoje poslanije Prezidenta RF o bjudzjetnoj politike v 20132015
godach, http://www.kremlin.ru/acts/15786, 28 juni (hmtat 6 mars 2013).
Putin, Vladimir (2013) Sovesjtjanije o chode ispolnenija ukazov Prezidenta ot 7 maja 2012 goda,
http://kremlin.ru/news/18039 (hmtat 28 maj 2013).
Rand (2000) Measuring Military Capability, Measuring National Power in the Post-Industrial
Age, s. 133174, http://www.rand.org/content/dam/rand/pubs/monograph_reports/
MR1110/MR1110.ch7.pdf (hmtat 28 maj 2013).
RIA Novosti (2013) Prosecutors Probe Alleged USD 1 Mln Space Forces Fraud, http://en.rian.

119

FOI-R--3733--SE
Frsvarsutgifter

ru/russia/20130325/180238574.html (hmtat 25 maj 2013).

Rosoboronpostavka (2012) Intervju Nadezjdy Valentinovny Sinikovoj zjurnalu Oborona
Rossii, 22 september, http://rosoboronpostavka.ru/press/news/intervyu_nadezjdy_
valentinovny_sinikovoy_zjurnalu_oborona_rossii_/ (hmtat 16 oktober 2012).
Rosoboronpostavka (2013) Rosoboronpostavka, http://www.rosoboronpostavka.ru/about/
(hmtat 27 september 2013).
Rosstat (2013a) Ryska statistikmyndigheten, http://www.gks.ru, (hmtat flera gnger 2013).
Rosstat (2013b) Demographic forecast up to 2030, Ryska statistikmyndigheten, http://www.gks.
ru (hmtat 9 juli 2013).
Rysslands regering (2013a) Osnovnyje napravelenija dejatelnosti pravitelstva Rossijskoj Federatsii
na period do 2018 goda, 1 februari, http://government.ru/docs/226117/ (hmtat 20 mars
2013).
Rysslands regering (2013b) Zasedanije Pravitelstva, 4 juli 2013, http://government.ru/news/2783
(hmtat 18 juli 2013)
Sipri (2013) Military expenditure, http://www.sipri.org.
TI (2013) Government Defence Anti-Corruption Index 2013, Transparency International, http://
government.defenceindex.org/sites/default/files/documents/GI-exec-summary-englisj.
pdf (hmtat 18 juli 2013).
Vedomosti (2013a) Vojennyje otbili bjudzjet, http://www.vedomosti.ru/newspaper/
article/487001/voennye-otbili-byudzjet (hmtat 10 juli 2013).
Vedomosti (2013b) Bjudzjetnyj pilotazj, www.vedomosti.ru/newspaper/article/482311
(hmtat 7 juli 2013).
Vedomosti (2013c) Dno ekonomiki, http://www.vedomosti.ru/newspaper/article/516791/
dno-ekonomiki (hmtat 13 septemember 2013).
VPK (2013a) Oboronnyj bjudzjet mimo tseli, Vojenno-promysjlennyj kurer, 2025 februari.
VPK (2013b) Usjtjerb ot korruptsii v armii za 2012 sostavil 7 milliardov, Vojenno-promysjlennyj
kurer, 6 mars, http://www.vpk-news.ru/news/14815 (hmtat 6 mars 2013).
Westerlund, Fredrik (2012a) Frsvarsindustri, i Vendil Pallin, Carolina (red.) Rysk militr
frmga i ett tiorsperspektiv 2011, FOI-R--3404--SE, mars, s. 169196.
Westerlund, Fredrik (2012b) Defence industry, i Vendil Pallin Carolina (red.) Russian military
capability in a ten-year perspective, FOI-R--3474--SE, August, s. 6596.
World Bank (2013) Recovery and Beyond, Russian Economic Report, nr. 29, http://www.
worldbank.org/eca/rer (hmtat 28 februari 2013).
Zatsepin, Vasily (2007) Russian military expenditure: whats behind the curtain? The Economics
of Peace and Security Journal, vol. 2, nr. 1, s. 5061.
Zatsepin, Vasily (2013a) Gosudarstvennyj oboronnyj zakaz: Zakon novyj-trend staryj, Gaidar
Insitute, Ekonomiko-polititjeskaja situatsija v Rossii, nr. 1, s. 5658.
Zatsepin, Vasily (2013b) Laws, secrecy and statistics: recent developments in Russian defence
budgeting. Papper presenterat p 17th International Sipri Conference 1415 juni,
Stockholm.

120

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

6. Frsvarsindustrin
Tomas Malmlf, Roger Roffey och Carolina Vendil Pallin
Frsvarsindustrin har en lng tradition i Ryssland och utgr en klla till
nationell stolthet. Den ses som en garant fr landets suvernitet och kommer
att spela en nyckelroll i reformeringen av de ryska Vpnade Styrkorna.
S lnge som Ryssland frlitar sig p inhemsk frsvarsmateriel kommer
frsvarsindustrins kapacitet att vara en hrnpelare i framtida militr frmga.
Detta kapitel analyserar industrins organisation, produktionsanlggningar och
teknologier samt personal; forskning, utveckling och frsvarssystemsteknologi;
materielleveranser till de Vpnade Styrkorna; materielinkp frn och export till
utlandet samt internationellt industriellt samarbete.

6.1 Det statliga bevpningsprogrammet

Det statliga bevpningsprogrammet (GPV) utgr ett verktyg fr att styra
frsvarsindustrin. Det anger vad som ska tillverkas och i hur stor mngd. Ett
GPV anger planerna fr en tiorsperiod och ett nytt bevpningsprogram antas
vart femte r. Det innevarande Statliga bevpningsprogrammet (GPV-2020)
strcker sig ver perioden 20112020 och ett nytt program fr perioden 2016
2025 r under utarbetande (TS VPK 2013; Ptitjkin, 2013a). Jmfrt med
tidigare program tycks GPV-2020 inte lida av underfinansiering.
Mlet i GPV-2020 r att leverera 30 procent modern frsvarsmateriel till
Vpnade Styrkorna till 2015 och minst 70 procent 2020. Frsvarsministeriet
har varit otydligt med vad som avses med "modern" materiel (se kapitel 2 och
5). Inga uppgifter har framkommit om hur stor andel som ska vara ny och
hur stor andelen av moderniserad och renoverad materiel ska vara. Troligen r
otydligheten avsiktlig. I den tgrdsplan fr 20132020 som presenterades av
Frsvarsministeriet r uppgifterna lika brett angivna (se tabell 6.1). tgrdsplanen
tycks ange ungefr vilket r som ml angivna i procent ska anges och milstolpar.
Det r dock oklart vad procentsatserna baseras p och den sista raden i tabellen
ger upphov till minst lika mnga frgor som den ger svar. Antalet frband
(formirovanii), t.ex. 406 frband r 2020, sger fga s lnge som frbandens
storlek, funktion och status inte anges (ITAR-TASS 2013; Frsvarsministeriet
2013).
tgrdsplanen ger dock en bild av den generella inriktningen. Enligt den
frvntar sig Frsvarsministeriet en mer eller mindre jmn produktions- och
leveranstakt av flyg och stridsfordon fram till 2020. Produktionen av helikoptrar
kommer att vara som intensivast fram till 2014, nr den brjar avta. Produktion
och leverans av ytfartyg och ubtar ska inledas p allvar frst efter 20152016.
Leveranser av artillerisystem ska brja ka efter 2016 och intensifieras efter
2017. Vad gller markstridskrafternas robotsystem ska samtliga system vara
moderna senast 2017.
121

Frsvarsministeriets tgrdsplan
2013

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

Tabell 6.1 Frsvarsministeriets tgrdsplan 20132020: Anskaffning av moderna materiel.

Vpnade styrkornas materiel, per r och vapensystem

Materielsystem

Total procent

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

19

26

30

41

48

59

64

70100

Utveckling av anskaffade moderna och uppgraderade vapensystem, procent

Ubtar

47

47

51

53

59

63

67

71

Ytfartyg

41

42

44

47

54

59

65

71

Flygplan

23

30

37

45

55

59

67

71

Helikoptrar

39

54

63

71

76

79

81

85

Markrobotsystem

27

64

64

82

100

100

100

100

Artilleri

51

52

53

55

59

67

73

79

Bepansrade fordon

20

25

37

44

56

67

75

82

Multiroll-fordon

40

44

48

52

56

60

65

72

Frbttrad funktionsduglighet fr materielsystem, procent per frsvarsgren

Markstridskrafterna

65

75

80

85

85

85

85

85

Luftstridskrafterna

55

75

80

80

80

80

80

80

Marinstridskrafterna

56

70

74

78

80

80

83

85

Utveckling av avancerade vapensystem, godknnande och serieproduktion, mnad

Flygsystem

dec

Stridsvagnar och tunga

bepansrade stridsfordon

dec

Lttare bepansrade stridsfordon

dec

Luftfrsvarssystem

dec

Korvetter

dec

Jagare

dec

Ombevpning av frband med modern materiel,

antal moderniserade frband fr respektive r jmfrt med 2012
15

27

61

112

184

260

315

406

Klla: Frsvarsministeriet (2013).

Kommentar: Procentsatserna i tabellen syftar p andelen moderna system av de Vpnade Styrkornas samlade
materielinnehav fr respektive vapensystem eller frsvarsgren.

Anskaffning av ny materiel, militr forskning och utveckling (FoU) samt

reparationer och modernisering av existerande materiel fr Frsvarsministeriet och
andra s kallade styrkeministerier sker enligt rliga statliga frsvarsbestllningar
(GOZ), se ven kapitel 5 Frsvarsutgifter.
Federala
mlprogram

Som std fr genomfrandet av Statliga bevpningsprogrammet har den ryska

regeringen utarbetat Federala mlprogram. De ska frmja utvecklingen av
frsvarsindustrin och syftar till att komma tillrtta med industrins teknologiska
efterslpning. Det viktigaste mlprogrammet sjsattes i mars 2012 med rubriken
"Utveckling av det frsvarsindustriella komplexet till 2020". Jmfrt med
motsvarande program som utarbetats tidigare har finansieringen kat vsentligt
och motsvarar 3 000 miljarder rubel. Regeringens andel av finansieringen
har ocks kat. Motsvarande program 20022006 och 20072010 tcktes av
122

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

regeringsmedel till 18 respektive 40 procent. Till det federala mlprogrammet

som strcker sig till 2020 bidrar regeringen med 60 procent (Karavajev 2012:
182).
Andra viktiga federala mlprogram r "Utveckling av strategiska material
20092015" och program som srskilt pekar ut prioriterade grenar inom
frsvarsindustrin: flyg-, rymd- och robotteknologi, fartygsbyggnation och
radioelektronik. Frutom dessa mlprogram kan frsvarsindustrin dra nytta
av andra, icke-militra, federala mlprogram fr rysk industri. Parallellt med
planeringen fr en ny bevpningsplan fr perioden 20162025 utarbetas tv
nya federala mlprogram fr samma period. Enligt Rysslands industri- och
handelsminister Denis Manturov ska dessa program stimulera utvecklingen av
frsvarsindustrin samt fokusera p strategiska materiel (Ministeriet fr industri
och handel 2013).

6.2 I ndustrins organisation, personal, produktionsanlggningar och produktionsteknologi

Enligt det samlade registret fr det frsvarsindustriella komplexet, 27 bestod den
ryska frsvarsindustrin i brjan av 2013 av 1340 fretag (TS VPK Informatsionnoje
Agentstvo, 2013). Mnga av dessa fretag r sm eller medelstora (Westerlund
2012: 73). Frsvarsindustrin r etablerad i 64 av Rysslands 83 federala subjekt
(Dovgutjits 2012: 214). Denna geografiska spridning av rysk frsvarsindustri
i tre fjrdedelar av landets regioner kan komma att hlla tillbaka utvecklingen
framver. De flesta frsvarsindustrifretagen r visserligen mer eller mindre
sjlvfrsrjande och har stora delar av produktionskedjan "in-house", men
p sikt kommer det att bli besvrligt att genomfra effektiviseringar genom
specialisering. Det kan ocks frsvra bildandet av teknologikluster framver.
Antalet frsvarsindustrifretag har sledes inte minskat. Dremot har
frsvarsindustrin konsoliderats genom att fretagen har inordnats under
stora holdingbolag. P sitt stt pminner det om den process som stora delar
av frsvarsindustrin i Vst genomgtt. Samtidigt finns ocks stora skillnader.
Konsolideringen i Vst var oftast initierad av privata fretag fr att skapa
mer konkurrenskraftiga fretag. I Ryssland drivs konsolideringsprocessen av
staten och motiveras med en strre inhemsk efterfrgan p hgteknologisk
utrustning fr att komma ifatt Vst bde kvantitativt och kvalitativt. Med
andra ord sker konsolideringen av den ryska frsvarsindustrin inte frmst av
marknadsekonomiska skl.
Regeringen har begrnsad insyn i holdingbolagen och drivkraften fr att
effektivisera frsvarsindustrin r relativt svag. Vissa experter anser till och med
att holdingbolagen skapades fr att fra ver statlig egendom till landets elit
samt att de ven anvnds fr penningtvtt. Enligt denna analys r drivkraften
i fretagen inte frmst marknadshnsyn; deras agerande styrs av fretagens
politiskt utnmnda chefers intressen och olika maktvervganden. (Blank 2012:
27

Svodnyj rejestr organizatsii OPK, som anger ett ungefrligt antal frsvarsindustrifretag.

123

Holdingbolag

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

152153; Westerlund 2012: 75). ven den omfattande korruptionen och de

mjuka budgetrestriktionerna leder till effektivitetsproblem (se kapitel 5).
Icke desto mindre har holdingbolagen kommit att bli stora, statligt gda,
industrispecifika integrerade strukturer som har frndrat frsvarsindustrin.
Mlet var att etablera 5060 integrerade strukturer, som skulle medge vertikala
styrningsmekanismer fr att ka industrins effektivitet och konkurrenskraft.
r 2013 hade 61 mer eller mindre integrerade strukturer bildats. Nstan tre
fjrdedelar av den totala produktionen inom den frsvarsindustriella sektorn
hade koncentrerats till dessa strukturer (Karavajev 2013: 205). Modellen
tycks dessutom ha starkt std inom den ryska makteliten, srskilt d det
finns tankar om att bilda integrerade strukturer som ven omfattar utlndska
frsvarsindustrifretag efter 2020 (Dovgutjits 2012: 215216).
Internationell
jmfrelse

Enligt Sipri rankas den ryska frsvarsindustrin bland de fem strsta i vrden.
Samtidigt r dess andel av vapenexport frn de strsta fretagen endast
3,5 procent att jmfras med USA:s andel som r nstan 60 procent. I en
internationell jmfrelse r ryska frsvarsindustrifretag sledes sm. Bara sex
av de tio strsta ryska fretagen terfanns p Sipris lista ver de hundra strsta
vapenexporterande fretagen 2011 (Sipri 2013a).

Personal

Ryska frsvarsindustrifretag har fortfarande relativt mycket personal och

mnga av de anstllda r okvalificerade, vilket r ett arv frn Sovjetunion.
Det r fortfarande vanligt att ryska fretag tar ansvar fr de flesta lnkarna i
produktionskedjan liksom ven fr social service, t.ex. daghem och sjukvrd fr
de anstllda. Att maximera antalet anstllda r en logisk strategi eftersom det
ger tillgng till statliga anslag. Det r dock inte en konkurrensfrdel att ha en
stor okvalificerad personalstyrka. Det bromsar tvrtom vergngen till moderna
produktionsmetoder. Mtt i till exempel genomsnittlig omsttning per anstlld
r produktiviteten inom ryska frsvarsindustrifretag lg jmfrt med ledande
internationella frsvarsindustrifretag (Sipri 2013b).
De strsta personalproblemen r fortfarande den hga medelldern och att
specialiserade tekniska frdigheter saknas p flera niver inom fretagen. Bda
dessa problem har sin grund i den lngvariga krisen och nedgngen inom
frsvarsindustrin p 1990-talet. Den genomsnittliga ldern har minskat de senaste
ren (till 46 r), och rekryteringsbasen har kat ngot, men det grundlggande
problemet kvarstr. Anstllda i medelldern r fortsatt fr f (Dovgutjits 2012:
218). Det federala mlprogrammet "Utveckling av frsvarsindustriella komplexet
till 2020" har som ett av mlen att utbilda tvhundratusen nya ingenjrer och
tekniker till frsvarsindustrin. Det r ett ambitist ml d siffran motsvarar en
total rskull av ingenjrer som gr ut ryska universitet och hgskolor.

Kapital och
teknologi

Fysiskt kapital utgr ocks en utmaning fr den ryska frsvarsindustrin. Fr

det frsta finns fortfarande stor outnyttjad produktionskapacitet vid flera
fretag. Att produktionskapaciteten inte utnyttjas beror p lg efterfrgan men
ocks p grund av att det krav som fanns inom det sovjetiska plansystemet p
verkapacitet fortlever n idag. Fr det andra baseras produktionskapaciteten
124

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

fortfarande p en kapitalstock som rvts frn sovjettiden och som till stor del
tjnat ut; den bestr av produktionsanlggningar som inte fungerar eller av en
omodern och uttjnt maskinpark.
Det stora antalet frsvarsindustrifretag utgr ocks ett problem. Storleken och
andelen p statligt std till mlprogrammen har kat jmfrt med tidigare, men
nd kommer antingen vissa fretag att behva klara sig utan std eller ocks
kommer resurserna spridas fr jmnt och brett fr att f effekt. Det styrande
ramverket fr materielanskaffning 2014 kommer att gra det lttare att frnya
produktionsanlggningar, men bestmmelsen att inhemska maskiner ska
prioriteras framfr import av utlndska, srskilt frn Vst, kan komma att visa
sig bli en nackdel p sikt.

6.3 Forskning och utveckling samt frsvarssystemsteknologi

Rysk frsvarsteknik slpar efter sina utlndska konkurrenter inom ett antal
viktiga omrden. De vxande frsvarsanslagen kommer att gynna forskning och
utveckling (FoU) inom frsvarssektorn, men kommer inte att rda bot p de
existerande strukturella problemen till 2023. Ryssland behver skapa ett effektivt
system att utvrdera och vlja innovativ frsvarsforskning och utveckling samt
bttre utnyttja civil vetenskap vid universiteten och forskningscentra (Putin
2012). Regeringen har n s lnge inte lyckats modernisera den civila forskningen
och inom frsvarssektorn har nnu mindre skett. Generellt befinner sig det
ryska innovationssystemet fortfarande under utveckling och utmaningarna som
civil FoU str infr r betydande (Roffey 2013; OECD 2011: 194; Fomitjev
2011: 192).
r 2012 bildades Fonden fr avancerad forskning. Den ska bevaka 150 ryska
forskningsprojekt fr att skerstlla att rysk frsvarsteknologi hller en hg
niv. Den ska ocks analysera riskerna med rysk teknologisk efterslpning
och med ryskt teknologiskt beroende av utlandet (RIA Novosti 2012).
Vidare har Frsvarsministeriet skapat ett system fr att identifiera viktiga
teknologigenombrott inom avancerad forskning och militrteknologi fr
anvndning inom ryska frsvaret (Moscow Times 2013).
r 2011 meddelade Frsvarsministeriet att FoU-arbete pgr i syfte att
utveckla nsta generations universella plattformar fr stridsfordon. Av dessa
r Armata, en bandfrsedd plattform fr tunga fordon, avsedd som bas fr
en ny stridsvagn, ett tungt pansarskyttefordon och olika typer av sjlvgende
artilleri. Kurganets-25 r en bandgende medeltung fordonsplattform, planerad
att erstta pansarskyttefordonen i BMP- och BMD-serierna. Boomerang r
en hjulfrsedd fordonsplattform fr ett bepansrat trupptransportfordon, ett
pansarskyttefordon, en ltt stridsvagn eller en sjlvgende kanon. Typhoon,
slutligen, r en ltt, hjulfrsedd plattform avsedd fr bepansrade lastbilar och
fordon.

Plattformar fr
stridsfordon

Utveckling av datorbaserade ledningssystem, system fr lgesuppfattning och att

infra automatiska ledningssystem r prioriterade omrden inom FoU. Ryssland

Ledningssystem
(C4ISR)

125

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

skapade holdingbolaget Sozvezdije redan 2004 i syfte att pskynda FoU och
innovation inom detta omrde. Problemen med att infra denna teknik inom
de Vpnade Styrkorna har varit terkommande. r 2013 togs beslutet att infra
det automatiserade ledningssystemet som Sozvezdije erbjd fr armn trots en
rad problemen. Experter var kritiska till valet eftersom det inte lste uppgiften
att skapa ett system som var kompatibelt med andra frsvarsgrenars system.
Alternativet, Zarja-25, befann sig p ett mycket tidigare utvecklingsstadium och
tester av systemet var planerade frst 2015 (Izvestija 2013).
Flygplan, helikoptrar och luftfrsvarssystem

Frsvarsindustrin frvntas utveckla nya flygplan, helikoptrar och

luftvrnssystem samt nya ytstridsfartyg och ubtar, vilka alla kommer att krva
stora FoU-insatser (Oxenstierna och Westerlund 2013: 6). Utvecklingen av
obemannade luftfarkoster (UAV:er) har getts hg prioritet, men den teknologiska
efterslpningen bestr (Nordic intelligens 2012). Under 2009 frvrvade
Frsvarsministeriet israeliska UAV:er p grund av problemen inom det ryska
UAV-programmet. Sjlva teknologiverfringen r frmodligen viktigare n
utrustningen. Fretaget Vega var Rysslands frmsta utvecklare av UAV:er, men
har inte motsvarat frvntningarna. Tupolev, grundaren av den ryska UAVdesignen, har genomgtt en snabb kvalitetsfrsmring av sin FoU-kompetens
och branschen har svrt att locka till sig och behlla kvalificerade ingenjrer
(Fedutinov 2012).
Under 20112012 levererades fyra prototyper av det nya flygplanet T-50
(PAK-FA) frn flygplanstillverkaren KnAAPO (ett dotterbolag till Suchoj).
Ursprungligen skulle flygmotortillverkaren Saturnus slutfra den andra etappen
av utvecklingen av en ny motor fr detta femte generationens stridsflygplan
(Frolov 2013). Det har dock ifrgasatts om Saturnus kan utveckla den motor
som krvs (Makijenko 2013). Att utveckla en ny avancerad snabbflygande
helikopter, som ska kunna attackera stridsflygplan och vara osynlig fr radar till
2020 har ocks getts hg prioritet (Barabanov 2011).

Krnvapen och
robotteknologi

Det finns begrnsade uppgifter om FoU rrande krnvapenutveckling, men

ett exempel r en ny generation krnstridsspetsar fr att ka stridsberedskapen
inom de marina strategiska styrkorna (Stukalin 2012a). Ryssland anvnder
fortfarande flytande brnslen fr interkontinentala ballistiska robotar och har
nnu inte lyckats utveckla fast brnsle trots att denna utveckling varit prioriterad
av regeringen (Fedutinov 2012). Industrin fr taktiska robotar frvntas att ka
sin kapacitet att producera nya robotar som krver avancerad FoU (Oxenstierna
och Westerlund 2013:6). Luftvrnsrobotsystemet S-500 frvntas bli klart fr
leverans under 2017.

Rymdteknologi

Den ryska rymdindustrin har under senare r mtt en rad motgngar. Bland
de senaste misslyckandena inom det ryska rymdprogrammet kan nmnas de
misslyckade uppskjutningarna av den automatiska interplanetra stationen
Phobos-Grunt under 2011, av brraketen Proton-M som frstrde tre
GLONASS-M globala navigationssatelliter (RIA Novosti 2013a) och av en
GEOIK2 militr satellit som hamnade i fel omloppsbana, vilket gjorde att den
inte kunde anvndas (RIA Novosti 2013b). Rymdindustrin frsker vervinna
126

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

problemen, men mnga av dessa satelliter baseras fortfarande p sovjetisk

teknologi. Ett annat exempel p det senare r utvecklingen av ett luftburet
lasersystem Sokol-Esjelon som motmedel mot delar av det amerikanska nationella
robotfrsvaret (Stukalin 2012b).
Sammantaget saknas fortfarande en bra samverkan mellan civil och militr FoU.
Dessutom sker mycket lite i termer av samverkan med den civila industriella
produktionen i Ryssland. Fr att kunna omvandla frsvarsindustrin till ett mer
hgteknologiskt industrikomplex krvs ett nrmare samarbete med den civila
FoU-sektorn. Teknikverfring frn andra lnder kommer ocks att bli allt
viktigare.

6.4 Materielleveranser till de Vpnade Styrkorna

Under 2011 brjade Ryssland implementera GPV-2020. Volymen p den
statliga frsvarsbestllningen 2011 (GOZ-2011) uppgick till nstan 582
miljarder rubel. Jmfrt med tidigare spelade den politiska ledningen en
mer aktiv roll vad gller att flja upp kontraktsskrivning och genomfrande.
Frsvarsbestllningen blev ocks mer transparent d totala volymen angavs
svl som hur mycket av denna som utgjordes av ny materiel, renovering och
modernisering respektive FoU (Frolov 2012a: 4041). Dessutom upprttades
frsvarsbestllningen p trersbasis frn och med 2012 fr att komma tillrtta
med problemen med sen kontraktsskrivning.
Med andra ord gller GOZ-2012 fr perioden 20122014. Intressant att
notera var att frsarsordern skrevs ned frn ursprungliga 904 miljarder rubel
till 818 rubel, ngot som tillknnagavs i april 2012 av den dvarande vice
frsvarsministern Aleksandr Suchorukov. Regeringen lyckades inte slutfra
kontraktsskrivningen som planerat under 2012. Tidigt i maj hade bara tv
tredjedelar av samtliga kontrakt skrivits. Strax ver 95 procent hade skrivits
i augusti, men i slutet av ret hade fortfarande 2 procent inte skrivits, vilket
motsvarade 9 procent av den summa som skulle betalas ut inom ramen fr
GOZ-2012 (Frolov 2013: 3133) (se ven kapitel 5, avsnitt 5.5).
Det finns f uppgifter om produktion och statliga bestllningar av
kommunikations- och ledningssystem samt precisionsvapen. Drfr har inte
dessa omrden analyserats i den detaljerade analysen nedan. Generellt kan
man dock utg ifrn att betydande anstrngningar grs fr att utveckla bde
strategiska och taktiska precisionsvapen. Detta och utvecklingen av C4ISRsystem kommer att vara hgt prioriterat under de nrmaste ren (Ryska
Federationens president 2013).
6.4.1 Strategiska robotar och rymdsystem
Under rdande omstndigheter framstr de uppskattade produktionsmlen fr
strategiska robotar i GPV-2020 som optimistiska. Fr att n mlen mste de
investeringsprogram som freligger i produktionsanlggningar genomfras.
Leveransen av sju interkontintala ballistiska robotar (Topol-M och Jars) under
127

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

Tabell 6.2 Strategiska robot- och rymdsystem: bedmning av statliga frsvarsbestllningar (GOZ) och
frsvarsindustrins leveranser under 20112012 samt av volymer i det Statliga bevpningsprogrammet (GPV)
fram till 2020.
STRATEGISKA ROBOT- OCH RYMDSYSTEM

Nya el.
R/M

GOZ
20112012

Interkontinentala ballistiska robotar

Frvarningsradarsystem

GPV-2020
(bed. 2013)

Nya

i.u.

16

100150

Topol-M

Nya

i.u.

10

i.u.

Jars (RS-24)

Nya

i.u.

i.u.

Ubtsbaserade ballistiska robotar

Satelliter (antal uppskjutna)

Leveranser
20112012

Nya

i.u.

38

224250

Sineva

Nya

i.u.

26

100

Bulava

Nya

i.u.

12

124150

Voronesj-DM

Nya

i.u.

i.u.

Nya

i.u.

16

i.u.

Kllor: Tabellen r baserad p Frolov (2013: 4041) och Kommersant (2013: 9).
Kommentar: Nr uppgifter rrande frsvarsbestllningen (GOZ) fr enskilda r saknats men den totala volymen fr
flera r varit knd, har de rliga bestllningarna antagits vara jmnt frdelade ver ren.
Frkortningar: R/M = Renoverad eller moderniserad; i.u. = ingen uppgift; bed. = bedmning.

2011 och nio under 2012, som anges i tabell 6.2, tyder p att produktionstakten
p fabriken Votkinskij zavod inte r tillrcklig fr att svara upp ens mot
minimimlet, 100150 robotar, i den bedmning som grs av GPV-2020. Frn
och med 2013 ska produktionen av robotsystem p Votkinskij zavod mer eller
mindre frdubblas (Bondarenko 2013). Om detta sker under 2013 kommer att
ge en god fingervisning om vilken framtida utveckling man kan frvnta sig.
Nr det gller produktionen av ubtsbaserade ballistiska robotar fortsatte testerna
av Bulava till slutet av 2012. D angavs att serieproduktion skulle inledas (Frolov
2012a: 45). Under 20112012 producerades tjugosex Sineva-robotar och under
2011 avslutades testerna av den uppdaterade versionen av Lajner. GPV-2020
uppskattas innehlla 224250 ubtsbaserade robotar, men det r oskert om
detta ml kommer att ns, srskilt vad gller Bulava-roboten.
6.4.2 Flyg
GPV-2020 omfattar leverans av mer n 600 nya flygplan fram till 2020 (Kosjukov
2011). Under 2011 och 2012 levererades 59 nya och 87 renoverade eller
moderniserade flygplan. Andelen nya flygplan jmfrt med andelen renoverade
eller moderniserade flygplan kade med 35 procent av samtliga levererade under
2011 och till 53 procent under 2012 (Frolov 2012a; Frolov 2013).
Strategiskt
bombflyg

Leveranserna av strategiskt bombflyg var som lgst under 2011 och 2012. Tv
moderniserade Tu-160 levererades under 2011 liksom tv moderniserade Tu95MS. Under 2012 levererades bara tv moderniserade Tu-95MS. Det r oskert
hur detta stmmer verens med frsvarsbestllningen fr motsvarande r.

Jaktflyg

Inom jaktflyget pbrjades serieleveranser av Su-35S under 2011, varav tv plan

levererades 2011 och tta 2012, vilket verensstmde med frsvarsbestllningen.
Flygplansfabriken Suchoj fick 2011 kontrakt p 48 stycken Su-35S som ska
128

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

Tabell 6.3 Flygsystem: bedmning av statliga frsvarsbestllningar (GOZ) och frsvarsindustrins leveranser
under 20112012 samt av volymer i det Statliga bevpningsprogrammet (GPV) fram till 2020.
Nya el.
R/M

FLYGSYSTEM
Strategiska bombflygplan

Medeltunga bombflygplan

GOZ
20112012

Leveranser
20112012

GPV-2020
(bed. 2013)

R/M

i.u.

i.u.

Tu-160

R/M

i.u.

i.u.

Tu-95MS

R/M

i.u.

i.u.

Tu-22M3

R/M

i.u.

i.u.

Su-34

Nya

i.u.

16

28108

T-50 (PAK-FA)

Nya

70

Nya

>10

20

106210

MiG-31BM

R/M

i.u.

25

i.u.

MiG-35S

Nya

i.u.

i.u.

2448

Su-27SM/SM3

Nya

i.u.

10

12

Su-30M2/SM

Nya

i.u.

i.u.

34

Su-35S

Nya

10

10

4890

MiG-29K (hangarfartygsbaserat)

Nya

i.u.

i.u.

26

Su-25SM/UBM

R/M

i.u.

22

i.u.

R/M

i.u.

i.u.

R/M

i.u.

i.u.

Tunga attackflygplan
Multirollflygplan
Jaktflygplan

Attackflygplan
Ubtsjaktflygplan

Il-38/38N

Skolflygplan
Transportflygplan

Tu-142/M/M3

R/M

i.u.

i.u.

Jak-130

Nya

>11

23

65

i.u.

110

Nya

i.u.

Il-76

R/M

i.u.

22

i.u.

An-70

Nya

i.u.

i.u.

060

Il-476/Il-76MD-90A

Nya

i.u.

i.u.

50110

Nya

i.u.

20

R/M

i.u.

20

Tunga transportflygplan

An-124

Radarspaningsflygplan

A-50U

R/M

i.u.

i.u.

Il-20/22

R/M

i.u.

i.u.

Specialflygplan

Kllor: Tabellen r baserad p Frolov (2013: 4041) och Kommersant (2013: 9).
Kommentar: Nr uppgifter rrande frsvarsbestllningen (GOZ) fr enskilda r saknats men den totala volymen fr
flera r varit knd, har de rliga bestllningarna antagits vara jmnt frdelade ver ren.
Frkortningar: R/M = Renoverad eller moderniserad; i.u. = ingen uppgift; bed. = bedmning.

levereras fram till och med 2015, vilket utgr ungefr hlften av den volym
som anges i GPV-2020. Sedan 2010 har ungefr 24 stycken jaktflygplan per
r levererats, jmfrt med tta och tio fr 2007 respektive 2008. Undantaget
r 2009, d 34 stycken MiG-29SMT levererades till Vpnade Styrkorna efter
att Algeriet sagt upp ett kontrakt p grund av fr lg kvalitet. Denna leverans
gjorde att Vpnade Styrkorna fick fler jaktflyg n planerat i GOZ.
Suchoj fick 2012 ett uppfljningskontrakt p ett tidigare kontrakt p attackflyg
frn 2008 som omfattade 32 stycken Su-34. Enligt uppfljningskontraktet ska
92 stycken Su-34 levereras 20142020 (Frolov 2013: 34). Detta innebr att
produktionstakten mste frdubblas frn tta per r i genomsnitt de senaste tre
ren till tminstone 15 per r. Flygplansfabriken Irkut fick 2012 kontrakt p att
producera 30 stycken Su-30SM under perioden 20122015. Irkut frband sig
ocks att 2011 leverera 55 skolflygplan av typ Jak-130 (Frolov 2013).
129

Attackflyg

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

Tabell 6.4 Helikoptrar och obemannade luftfarkoster (UAV): bedmning av statliga frsvarsbestllningar (GOZ)
och frsvarsindustrins leveranser under 20112012 samt av volymer i det Statliga bevpningsprogrammet
(GPV) fram till 2020.
HELIKOPTRAR OCH OBEMANNADE
LUFTFARKOSTER (UAV)

Nya el.
R/M

Attackhelikoptrar

GOZ
20112012

Leveranser
20112012

GPV-2020
(bed. 2013)

Nya

52

76

>197347

Ka-52

Nya

36

33

30180

Ka-226 (marin)

Nya

i.u.

15

i.u.

Mi-28N

Nya

16

28

167

Nya

>26

153

144208

Mi-8/MTB/AMTSj

Nya

i.u.

120

120

Mi26/T (tung transport)

Nya

11

2240

Mi-35M

Nya

22

22

2248

Ansat-U

Nya

i.u.

11

i.u.

Transport-/attackhelikoptrar

Skolhelikoptrar
Obemannade luftfarkoster (UAV)

Nya

i.u.

37

i.u.

Searcher MK-II/Forpost

Nya

i.u.

i.u.

Ptjela-1K (taktisk/operativ)

Nya

i.u.

i.u.

i.u.

Tiptjak (taktisk)

Nya

i.u.

i.u.

Orlan-3

Nya

i.u.

i.u.

i.u.

Orlan-10

Nya

i.u.

10

i.u.

E-95M

Nya

i.u.

20

i.u.

Kllor: Tabellen r baserad p Frolov (2013: 4041) och Kommersant (2013: 9).
Kommentar: Nr uppgifter rrande frsvarsbestllningen (GOZ) fr enskilda r saknats men den totala volymen fr
flera r varit knd, har de rliga bestllningarna antagits vara jmnt frdelade ver ren.
Frkortningar: R/M = Renoverad eller moderniserad; i.u. = ingen uppgift; bed. = bedmning.

Militrt
transportflyg

Fr leveranser av militrt transportflyg har den ryska flygplansindustrin varit

beroende av andra lnder allt sedan Sovjetunionens upplsning (Westerlund
2012: 82). Mlet p lng sikt r dock troligen att erstta detta beroende av utlandet
med inhemsk produktion. Under 20112012 fortsatte den gemensamma ryskukrainska utvecklingen av transportflyget fr medeldistans An-70, men med
problem p politisk niv. Dessutom frdigstllde den ryska flygplanstillverkaren
Aviastar den frsta prototypen av Il-476/Il76MD-90A och inledde produktion
av tre transportflyg av samma typ. Som tabell 6.3 visar innehller GPV-2020
troligen 110 transportflyg fr medeldistans. n s lnge freligger dock inte
en exakt frdelning mellan antal An-70 och Il-476. Den frgan har nnu inte
avgjorts. Frutom transportflyg fr medeldistans har Ryssland uttryckt intresse
fr att kpa det andra strategiska transportflyget, An-225 Mrija, frn den
ukrainska tillverkaren Antonov. Det r dock inte slutmonterat (Frolov 2013).
Heltckande uppgifter om vad som ingr i GOZ och GPV saknas och det
r drfr svrt att dra lngtgende slutsatser om produktionskapaciteten
inom flygplansindustrin. Bara hlften av ordervolymen tycks ha utgjorts av
nyproduktion under 2011 och tv tredjedelar under 2012. Produktionsmlen
fr stridsflyg som attackflygplanet Su-34 och jaktflygplanet Su-35S tycks vara
relativt realistiska ven om serieproduktion precis har kommit igng. Sedan
en ny tillverkare kontrakterats fr skolflygplanet Jak-130, tycks det nuvarande
130

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

produktionsmlet p 65 stycken flygplan ocks inom rckhll. Det r fortfarande

oklart om de frmodade produktionsmlen fr T-50 (PAK-FA), Su-30SM,
MiG-29K och Il476/Il-76MD-90A kommer att ns d serieproduktion nnu
inte inletts.
6.4.3 Helikoptrar
Enligt uppgifter som publicerats om innehllet i GPV-2020 ska mer n 1000
nya helikoptrar av olika typer levereras till de Vpnade Styrkorna fram till 2020
(Kosjukov 2011). Enligt GPV-2020 ska cirka hlften av dessa levereras till och
med 2013 (se tabell 6.4).
Enligt uppgifter som framkommit om innehllet i frsvarsbestllningen skulle
mer n 78 helikoptrar levereras till de Vpnade Styrkorna under 2011. Industrin
rapporterade 2011 att den hade levererat mer n 100 helikoptrar och i slutet av
2012 tillknnagav Frsvarsministeriet att det rknade med att 127 helikoptrar
skulle levereras det ret. Enligt den sammanstllning av data som gjorts av Centre
for Analysis of Strategies and Technologies (CAST) i Moskva skulle dock cirka
91 helikoptrar levereras 2011 och 149 under 2012 (Frolov 2012a; Frolov 2013).
Elva kontrakt upprttades under 2011 mellan Frsvarsministeriet och
helikopterindustrin. Enligt Dmitrij Petrov, som r verkstllande direktr p
Vertolety Rossii, ska samtliga helikopterkontrakt ha fullfljts 2018 och inga fler
helikoptrar ska sedan bestllas enligt GPV-2020 (Kozlov 2011). Jmfrt med
uppgifter fr frsvarsbestllningen 20112018 baserade p kontraktsvolymer
som det framkommit data om, kommer leveranser av attackhelikoptrarna Ka52 och Mi-28N, liksom ven transport- och attackhelikoptern Mi-35M att ske
enligt, eller till och med fre, plan under 20112012.
n s lnge har helikopterindustrin kunnat uppfylla mlen i GOZ. Baserat
p publicerade GPV-uppgifter kommer leveransmlen fram till 2018 troligen
att uppfyllas fr alla system som terfinns i tabell 6.4. Jmfrt med tidigare
uppskattningar av GPV-2020 tycks dessutom mlen fr Mi-28N ha justerats
nedt.
6.4.4 Luftfrsvar
Serieproduktion av det lngrckviddiga luftfrsvarssystemet S-400 har inletts
och bestllningarna fr 2011 och 2012 levererades i stort sett. Fyra S-400bataljoner levererades under 2011 och tre bataljoner under 2012. Leveranserna
under 2011 skedde enligt frsvarsbestllningen liksom de tidigare leveranserna
mellan 2007 och 2010. Kontraktskrivningen fr 2012 frsenades under
2010. Produktionsnedgngen under 2012 orsakades drfr troligen av sen
kontraktsskrivning (Konovalov 2010). Produktionscykeln fr en bataljon ska
enligt uppgift vara 24 mnader. Om man antar att produktionstakten konstant
r fyra bataljoner per r, kommer som mest ytterligare 40 bataljoner att levereras
till 2020. Det ligger inom ramen fr den uppskattade produktionen inom GPV2020 som anvnts i tabell 6.5.
131

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

Tabell 6.5 Luftfrsvarssystem: bedmning av statliga frsvarsbestllningar (GOZ) och frsvarsindustrins

leveranser under 20112012 samt av volymer i det Statliga bevpningsprogrammet (GPV) fram till 2020.
LUFTFRSVARSSYSTEM

Nya el.
R/M

GOZ
20112012

Leveranser
20112012

GPV-2020
(bed. 2013)

Lngrckviddiga luftvrnsrobotsystem

Nya

2862

S-400 (bataljoner)

Nya

2852

S-500 (bataljoner)

Nya

10

Kort- och medelrckviddiga luftvrnssystem

Pantsir-S1

Nya

i.u.

48

>100

Luftspaningsradarsystem

Nya

i.u.

25

i.u.

Kllor: Tabellen r baserad p Frolov (2013: 4041) och Kommersant (2013: 9).
Kommentar: Nr uppgifter rrande frsvarsbestllningen (GOZ) fr enskilda r saknats men den totala volymen fr
flera r varit knd, har de rliga bestllningarna antagits vara jmnt frdelade ver ren.
Frkortningar: R/M = Renoverad eller moderniserad; i.u. = ingen uppgift; bed. = bedmning.

Av det kortrckviddiga mark-luft-systemet Pantsir-S1 levererades 20 enheter

under 2011, vilket r dubbelt s mnga som 2010. Under 2012 kade
leveransvolymen med ytterligare 28 enheter. Det indikerar att de tidigare
leveransproblemen fr detta system har lsts (Westerlund 2012: 83). Mer n
100 system r planerade att levereras till de Vpnade Styrkorna till 2020 (Lenta.
ru 2012a). Produktionsmlen i GPV-2020 kommer troligen att ns eftersom
viss produktionskapacitet kan flyttas ver frn export till leveranser till de ryska
Vpnade Styrkorna under 2013 (Lenta.ru 2012a; Lenta.ru 2012b).
Leveranserna av nsta generations lngrckviddiga luftfrsvarssystem, S-500,
ska inledas 2017. Fr att uppn de ml som troligen anges inom GPV-2020
kommer de nya produktionsanlggningarna som Almaz-Antej bygger i Nizjnij
Novgorod och Kirov behva pbrja serieproduktion under 2015 eller 2016,
vilket planeras. Dessutom mste produktionen av 77N6-N och 77N6-N1, som
r robotar med verljudshastighet, komma igng, eftersom de r utvecklade fr
S-400 och S-500 (Michajlov 2012).
6.4.5 Marina system
Nstan 108 miljarder rubel allokerades fr byggnation och reparation av fartyg
under 2011 och 93 miljarder under 2012 (Frolov 2012a: 45; Frolov 2013:37).
I juli 2012 angav president Putin att GPV-2020 innehll 51 nya ytfartyg, 16
multirollubtar och tta strategiska ubtar (av Borej-klass). Ungefr en fjrdedel
av GPV-2020, eller 4440 miljarder rubel hade allokerats fr Marinstridskrafterna
(Ryska Federationens president 2012).
Ubtar

Det har varit besvrligt att infra nya ubtsklasser. I januari 2013 levererades
den frsta ubten av Borej-klass till Marinstridskrafterna. Den andra ubten
i den klassen och den frsta i serieproduktion genomgick teknisk utprovning
under 2012 och skulle levereras i slutet av 2013. Bda dessa ubtar skulle
ursprungligen ha levererats under 2012. Den tredje ubten av Borej-klass
sjsattes i december 2012 och kontrakt skrevs fr de resterande fem av denna
132

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

Tabell 6.6 Marina system: bedmning av statliga frsvarsbestllningar (GOZ) och frsvarsindustrins leveranser
under 20112012 samt av volymer i det Statliga bevpningsprogrammet (GPV) fram till 2020.
Nya el.
R/M

MARINA SYSTEM

GOZ
20112012

Leveranser
20112012

GPV-2020
(bed. 2013)

Nya

R/M

i.u.

Nya

>1

>6

Antej-klass (projekt 949A/B)

R/M

i.u.

Jasen-klass (projekt 885/885M)

Nya

Sjtuka-B-klass (projekt 671RTM(K)/971)

Nya

i.u.

i.u.

Nya

i.u.

i.u.

Strategiska ubtar

Borej-klass (projekt 955)

Delta IV (projekt 667BDRM)

Atomdrivna ubtars

Diesel-elektriska ubtar

Lada-klass (projekt 677)

Nya

Varsjavjanka-klass (projekt 6366)

Nya

i.u.

i.u.

Adm. Kuznetsov (projekt 11435)

R/M

i.u.

(0)

R/M

i.u.

23

Slava-klass (projekt 11641)

R/M

i.u.

1?

Kirov-klass (atomdrivet; projekt 11442)

R/M

i.u.

i.u.

12

Hangarfartyg
Robotkryssare

Amfibieoperationsfartyg
Jagare

Mistral-klass (Frankrike)

Nya

(0)

(0)

24

Sarytj-klass (projekt 956)

R/M

i.u.

i.u.

Nya

>1?

15

Adm. Gorsjkov-klass (projekt 22350)

Nya

Fregatter

Krivak-klass (projekt 11356M)

Nya

i.u.

i.u.

Gepard-klass (projekt 11661K)

Nya

i.u.

Ny fregattklass

Nya

i.u.

i.u.

Nya

>2

1520

Tarantul-klass (projekt 12411)

R/M

i.u.

i.u.

Steregusjtjii-klass (projekt 20380/20385)

Nya

1012

Korvetter

Bujan-klass (projekt 21630/21631)

Nya

i.u.

R/M

i.u.

i.u.

Zubr-klass (projekt 12322)

R/M

i.u.

i.u.

Ropucha-klass (projekt 775/775M)

R/M

i.u.

i.u.

Nya

i.u.

11

i.u.

R/M

i.u.

i.u.

Landstigningsfartyg

Stdfartyg
Kustrobotsystems

Nya

i.u.

i.u.

K300 Bastion

Nya

i.u.

i.u.

Bal

Nya

i.u.

i.u.

Kllor: Tabellen r baserad p Frolov (2013: 4041) och Kommersant (2013: 9).
Kommentar: Nr uppgifter rrande frsvarsbestllningen (GOZ) fr enskilda r saknats men den totala volymen fr flera r
varit knd, har de rliga bestllningarna antagits vara jmnt frdelade ver ren.
Frkortningar: R/M = Renoverad eller moderniserad; i.u. = ingen uppgift; bed. = bedmning.

klass i maj 2012. P grund av tekniska problem fortsatte utprovningen av den

frsta atomdrivna multiroll-attackubten av Jasen-klass frn 2011 till frsta
hlften av 2013 (Frolov 2013). Leveransen skts upp till sent 2013 istllet fr
2012. En andra Jasen-ubt frvntas levereras under 2015 (Lenta.ru 2013b).
Produktionen av ubtar av Lada-klass skts p framtiden 20112012 i avvaktan
p att designfrndringar eftersom frsta ubten av denna klass inte hade
uppfyllt kraven under utprovningen (se ocks tabell 6.6).
133

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

Ytfartyg

Under perioden 20112012 fortsatte tidigare kontrakterad fartygsbyggnation

och reparationer av ytfartyg. Dessutom utarbetades nya kontrakt fr nya
fregatter och korvetter. Dremot har inga leveranser skett av ytfartyg som skulle
ha en reell effekt p rysk marin frmga. De planerade leveranserna av tv
korvetter och en fregatt under 2012 skedde inte (Kretsul 2013). I december
2012 medgav vice frsvarsminister Jurij Borisov att det fanns en efterslpning
vad gller fartygsproduktion. Han trodde dock att den skulle elimineras under
de kommande tre ren (Interfax 2012).
Under 2012 brjade det frsta av de tv amfibieoperationsfartygen av Mistralklass byggas. Leverans av det frsta fartyget planeras till 2014 och det andra
under 2015 (Frolov 2012a; ARMS-TASS 2013). Anskaffningen av fartygen
av Mistral-klass har orsakat betydande diskussioner inom frsvarssektorn i
Ryssland. Det r drmed inte skert att Ryssland kommer att utnyttja sin rtt
att bygga ytterligare tv fartyg vid ryska varv.
Det r fortfarande oskert om de omfattande planerna fr perioden fram till
2020 kommer att frverkligas. I maj 2013 uttryckte vice premirminister
Dmitrij Rogozin tvivel om huruvida de planerade leveranserna av nya och
renoverade ytfartyg och ubtar inom ramen fr GPV-2020 skulle realiseras
(Ptitjkin 2013b). Fr det frsta har kontraktsskrivning fr marina system slpat
efter, vilket orsakar betydande frseningar. Fr det andra leder komplexiteten
hos marina system till frseningar. Detta gller inte minst ubtar. Fr det tredje
har modernisering av den ryska varvsindustrin under det dominerande, statligt
gda holdingbolaget OSK inte imponerat. Under 2013 byttes ledningen fr
OSK ut och Dmitrij Rogozin sa att han skulle samarbeta med den nya ledningen
fr att vervinna de lnglivade problemen inom varvsindustrin.
6.4.6 Stridsfordon och markrobotsystem
Under 2011 fattade Frsvarsministeriet beslutet att inte kpa fler stridsvagnar
av typen T-90A eller bandgende pansarskyttefordon av typen BMP-3. Istllet
skulle stridsvagnar av typen T-72B uppgraderas till T-72BA eftersom det skulle
ka frmgan men till en lgre kostnad jmfrt med T90A. Som framgr av
tabellen 6.7, har kontrakt fr att uppgradera nstan 530 stycken stridsvagnar av
typen T72B till T72BA till 2014 skrivits. Ett betydande antal av de resterande
pansarskyttefordonen av BMP3typ levererades 2012. De var ursprungligen
planerade fr leverans 2011. Under 2011 avslutades utvecklingen av det
bepansrade hjulgende pansarskyttefordonet BTR90 eftersom konceptet var
frldrat (Frolov 2012a: 47). Leveranserna av BTR80/82 fortsatte under 2011
2012 och skedde troligen i enlighet med frsvarsbestllningen. P grund av
tillverkarens ekonomiska problem skedde inte de planerade leveranserna av tio
stycken vardera av pansarskyttefordonen BMD4M och BTR Rakusjka under
2011. Troligen levererades inte mer n tre stycken av vardera (Frolov 2012a: 48).
Vad gller multiroll-fordonet Iveco LMV M65 frn Italien har GPV-2020
troligen ndrats sedan frsvarsminister Sergej Sjojgu tilltrdde. Kontrakt
har skrivits fr 358 fordon och diskussioner gller 1 800 fordon totalt.
134

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

Tabell 6.7 Stridsfordon och markrobotsystem: bedmning av statliga frsvarsbestllningar (GOZ) och
frsvarsindustrins leveranser under 20112012 samt av volymer i det Statliga bevpningsprogrammet (GPV)
fram till 2020.
Nya el.
R/M

STRIDSFORDON OCH MARKROBOTSYSTEM

Stridsvagnar

Armata
T-80BV
T-72BA, T-72B/B1

Pansarskyttefordon, hjulgende

BTR-70

GOZ
20112012

Leveranser
20112012

GPV-2020
(bed. 2013)

Nya

2 300

R/M

312

312

i.u.

R/M

115

115

>115

R/M

197

197

>527

Nya

>67

407

>3581 800

R/M

i.u.

150

i.u.

BTR-80/82

Nya

i.u.

300

i.u.

Tigr/Tigr-M

Nya

i.u.

40

i.u.

Iveco LMV M65 (ltt, Italien)

Nya

67

67

3581 800

Nya

20

102

i.u.

R/M

135

377

i.u.

BMP-2

R/M

i.u.

242

i.u.

BMP-3

Nya

i.u.

83

i.u.

BMD-4M (fr Luftlandsttningstrupperna)

BMD-2 (fr Luftlandsttningstrupperna)

Nya

10

i.u.

R/M

135

135

i.u.

BTR Rakusjka

Nya

10

i.u.

BRM 3K Rys

Nya

i.u.

10

i.u.

RTjM Kasjalot

Nya

i.u.

i.u.

Nya

>6 000

12 571

i.u.

Lastbilar

Nya

>6 000

>4 000

50 000

2S25 Sprut-SD

Nya

i.u.

10

i.u.

Artilleri- och granatkastarsystem

Nya

i.u.

120

i.u.

Markrobotsystem

Nya

i.u.

120

Pansarskyttefordon, bandgende

Transportfordon

Sjlvgende artillerisystem

9K720 Iskander-M (lavetter)

Kllor: Tabellen r baserad p Frolov (2013: 4041) och Kommersant (2013: 9).
Kommentar: Nr uppgifter rrande frsvarsbestllningen (GOZ) fr enskilda r saknats men den totala volymen fr
flera r varit knd, har de rliga bestllningarna antagits vara jmnt frdelade ver ren.
Frkortningar: R/M = Renoverad eller moderniserad; i.u. = ingen uppgift; bed. = bedmning.

Ursprungligen var siffran 3000 fordon (Bogdanov 2013). Som nmnts ovan
pgr FoU fr nsta generation universella plattformar fr stridsfordon och det
verkar som att Rysslands ledning nnu inte bestmt exakt vilka fordon som ska
anskaffas. I september 2013 angav Putin vid ett mte om bevpningsplanen fr
markstridskrafterna att det n s lnge r oklart "hur mycket av denna teknologi
[militra fordon] som ska anskaffas under de kommande fem till sju ren."
(Ryska Federationens president 2013)
Enligt Frsvarsministeriet kommer huvudfokus fr bevpningen av
Markstridskrafterna under den frsta fasen, 20122015, att ligga p anskaffning
av moderna vapensystem och militrutrustning fr robot- och artillerifrband,
spaningsfrband, elektronisk krigfring och samband liksom automatiserade
ledningssystem p taktisk niv. I en andra fas, 20162020, kommer att fokusera
p en genomgripande modernisering av Markstridskrafternas bevpning. De
ska tillfras modern materiel baserad p en standardiserad basplattform (RIA
Novosti 2011).
135

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

Ryssland har en betydande kapacitet fr att producera nya och uppgraderade

stridsfordon av ldre modeller (Westerlund 2012: 84). Det r drfr troligt att
de planerade leveranserna av dessa system kan genomfras. Nr produktionen
efter 2015 flyttas ver till materiel baserad p universella plattformar
fr stridsfordon som nu utvecklas ser dock situationen mer osker ut.
Produktionskapaciteten fr markroboten Iskander-M r fortfarande fr lg fr
att mlet att leverera tio bataljoner till 2020 ska uppfyllas. De investeringar som
grs i produktionskapaciteten vid Votkinskij zavod r kritiska fr den framtida
produktionen av Iskander-M.

6.5 Rysk vapenhandel och internationellt samarbete

Den ryska frsvarsindustrins tidigare relativa beroende av vapenexport har
gradvis minskat i takt med vxande inhemska bestllningar. Icke desto mindre
fortstter vapenexport och internationellt samarbete att vara viktiga eftersom de
bidrar till att skapa nya jobb och till att utveckla rysk teknologi och vetenskap.
De ryska frsvarsfretag som har haft mjlighet att exportera har troligen gynnats
av den konkurrens som nd finns p den internationella marknaden och som
ett resultat av denna kat sin egen kostandseffektivitet och kvalitet.
Det finns dock en inbyggd prioriteringskonflikt mellan produktion fr den
inhemska ryska marknaden och utlandsexport. Nr produktionskapaciteten r
begrnsad eller det existerar specifika flaskhalsar kommer inhemsk efterfrgan
att prioriteras framfr export. P lng sikt kan detta komma att undergrva
produktion ven fr den inhemska marknaden. Fretag riskerar att g miste om
viktiga exportinkomster, vilket fr en negativ effekt p investeringar i forskning
och utveckling. Dessutom kan mjligheterna att skra framtida kontrakt komma
att minska om kunder vnder sig till andra producenter.
Ryssland har frskt att minska sitt beroende av import av materiel frn
fretag i lnder inom Oberoende staters samvlde (OSS) genom att erstta
denna produktion eller genom att inkorporera dessa fretag i den ryska
frsvarsindustrin. Denna politiska linje r som tydligast i Rysslands relationer
med Ukraina (Kramnik 2012) och bestr ven d fortsatt samarbete mellan
lnderna skulle vara en mer ekonomisk lsning. Till exempel skulle det ha
varit billigare att fortstta att kpa helikoptermotorer frn Motor Sitj-fabriken
i Zaporizjzja i Ukraina istllet fr att bygga tv nya produktionsanlggningar
utanfr Sankt Petersburg respektive Moskva (Bukkvoll 2013: 22). Vitryssland
dremot anses vara en mer eller mindre "rysk leverantr" (Cooper 2012: 185).
I december 2012 fick vitryska frsvarsfretag erbjuda kontrakt inom ramen
fr den ryska frsvarsbestllningen under samma villkor som inhemska ryska
fretag. Ryssland har dessutom frskt att kpa upp de bsta vitryska fretagen
och integrera dem med ryska industrifretag (Dyner 2013).
Fortsatt eller utkat samarbete inom OSS kommer troligen inte att resultera
i teknologiska genombrott eller i ngot som vsentligt frndrar den ryska
frsvarsindustrins effektivitet. Ryssland kommer sannolikt att fortstta att
samarbeta med lnder utanfr OSS trots den protektionistiska retoriken. Den
136

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

strsta skillnaden bestr i att utlndsk konkurrens inte kommer att bli den
kraft som skulle kunna effektivisera rysk frsvarsindustri ngot som tidigare
frsarsministern Anatolij Serdjukov nskade. Istllet kommer offsetavtal att spela
en central roll fr att stimulera frsvarsindustriellt samarbete med andra lnder.
Ur ett ryskt perspektiv r teknologiverfring, utlndska direktinvesteringar och
andra offsetavtal viktigare n sjlva materielanskaffningen av utlndska militra
system. Det ligger dock i de utlndska fretagens intresse att kompenseras fullt
ut fr teknologiverfring till ryska fretag eller att helt enkelt vara mycket
restriktiva vad det gller sdan (Westerlund 2012: 86).
Genom frsvarsindustriellt samarbete med andra lnder kommer Ryssland att
kunna upprtthlla en bredare och mer avancerad produktion av frsvarsmateriel
n om man avstod frn samarbete. Internationellt samarbete kommer drmed
att gynna rysk militr frmga. Det kommer dock inte att lsa den ryska
frsvarsindustrins grundlggande strukturella problem eller leda till kad
effektivitet.

6.6 Slutsatser
Det fanns tecken p att frsvarsindustrin terhmtade sig under 2013.
Produktiviteten har kat och arbetskraften minskar inte lngre. Det r dock fr
tidigt att se denna utveckling som irreversibel. Den gynnsamma trenden beror
frmst p stimuleringsprogram och p de frsvarsbestllningar som ligger inom
ramen fr nuvarande GPV-2020. Fretagen r fortfarande tyngda av sitt sociala
ansvar, vilket underminerar frsk att ka andelen kvalificerad personal och
automatisera produktionsprocessen.
Konsolideringen av mindre frsvarsfretag till strre holdingbolag kan hjlpa
frsvarsindustrin att bidra till rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv.
Korruptionen riskerar dock att underminera detta. Problemen som FoU str
infr kommer ocks att inverka negativt p kvalitn p den materiel som
levereras och fretagens frmga att utveckla hgteknologisk materiel samt frse
frsvarsindustrin med hgkvalificerade specialister. Det kommer ocks att blir
svrare att f till internationellt samarbete om Rysslands FoU-sektor slpar efter
i utvecklingen.
Stdet till och frnyelsen av rysk frsvarsindustri kommer att vara lyckosam till
del och strka industrins mjligheter att bidra till en kad rysk militr frmga
i ett tiorsperspektiv. En avgrande frga kommer att vara i vilken utstrckning
rysk frsvarindustri lyckas inlemma ny teknologi och ka produktiviteten.
Frsvarsindustrin kommer troligen inte att kunna leverera all den materiel som
efterfrgas av Frsvarsministeriet. Samtidigt kommer den kade materielbudgeten
att bidra till att leveransvolymen kar och vissa frsvarsindustrisektorer
kommer att lyckas eller nstan lyckas uppfylla produktionsmlen (till exempel
luftfrsvars- och helikopterindustrin). Framtiden fr de fretag som producerar
stridsfordon ser mer osker ut. Vad det gller den materiel som fortfarande r
under utveckling tycks Ryssland fortsatt ha stora problem inom sektorer som
lednings- och underrttelsesystem, UAV:er och precisionsvapen. Att ta steget till
137

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

serieproduktion kommer innebra ytterligare utmaningar. Den politiska linje

som slagits fast p nationell niv och som ger fretrde till inhemsk produktion
och nationell sjlvfrsrjning av materiel kommer att hmma teknologiverfring
och drmed frlnga Rysslands vg fr att komma ifatt teknologiskt. Snarare
riskarerar Ryssland att fortsatt halka efter i teknologiutvecklingen.

138

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

Litteratur
ARMS-TASS (2013) Vo frantsuzskom Sen-Nazere natjnetsia sborka pervogo iz dvuch
prednaznachennych dlja Rossii Mistralej, http://www.armstass.su/?page=article&aid
=114769&cid=25 (hmtat 17 juni 2013).
Barabanov, Mikhail, (2011) Russian Helicopter Industry: Up and Away, Moscow Defence
Brief, 2011, nr. 2, s. 6.
Blank, S. (2012) A work in regress?, i McDermott, Roger N., Nygren, Bertil och Vendil
Pallin, Carolina (red) The Russian Armed Forces in Transition: Economic, geopolitical and
institutional uncertainties, London and New York, Routledge, s. 151168.
Bondarenko, Andrej (2013) Votkinskij zavod: vozrozjdaja byluju mosjtj, Krasnaja zvezda, 5
mars.
Bukkvoll, Tor (2013) The Russian Defence Industry Status, Reforms and Prospects, FFI Report
2013/00616, 3 juni, Oslo, FFI.
Cooper, Julian (2012) Military Procurement in Russia, i McDermott, Roger N., Nygren,
Bertil och Vendil Pallin, Carolina (red) The Russian Armed Forces in Transition: Economic,
geopolitical and institutional uncertainties, London and New York, Routledge, s. 169
189.
Dovgutjits, S. (2012) O razvitii situatsii v OPK v 2011 godu, osnovnych napravlenijach
dejatelnosti i zadatjach na blizjaisjuju perspektivu, i Federalnyj spravotjnik: Oboronnopromysjlennyj kompleks Rossii, Moskva, Federalnyj spravotjnik, s. 213224.
Dyner, Anna Maria (2013) Prospects and Consequences of Military Cooperation between
Belarus and Russia, Bulletin PISM, nr. 61 (4 juni), s. 12.
Fomitjev, O. V. (red) (2012) Strategy for Innovation-Driven Development of the Russian
Federation for the Period Ending in 2020, Ministeriet fr ekonomisk utveckling,
Ministeriet fr utbildning och vetenskap, Moskva, Vysjaja sjkola ekonomiki.
Frolov, Andrej (2012a) Ispolnenije gosudarstvennogo oboronnogo zakaza Rossii v 2011 godu,
Eksport vooruzjenij, nr. 2 (marsapril), s. 4055.
Frolov, Andrej (2012b) Itogi vojenno-technitjeskogo sotrudnitjestva Rossii s inostrannymi
gosudarstvami v 2012 godu, Eksport vooruzjenij, nr. 6 (novemberdecember), s. 1629.
Frolov, Andrej (2013) Ispolnenije gosudarstvennogo oboronnogo zakaza Rossii v 2012 godu,
Eksport vooruzjenij, nr. 2 (marsapril), s. 3146.
Frsvarsministeriet (2013) Plan dejatelnosti na 20132020 gg: Osnasjtjenije sovremennymi
obraztsami vooruzjenija, vojennoj i spetsialnoj techniki, http://mil.ru/mod_activity_plan/
constr/vvst/plan.htm (hmtat 8 juli 2013).
Industri- och handelsministeriet (2013) Korennaja modernizatsija OPK budet prochodit s
ispolzovanijem mechanizmov federalnych tselevych programm i s privletjenijem mechanizmov
gosudarstvennoj podderzjki Denis Manturov, www.minpromtorg.gov.ru/industry/
defence/98 (hmtat 10 juli 2013).
Interfax (2012) Gosoboronzakaz stjitajut trillionami, http://www.interfax.ru/world/txt.
asp?id=282905 (hmtat 18 juni 2013].
ITAR-TASS (2013) Minoborony RF obnarodovalo plany vojennogo stroitelstva do 2020
goda, 27 juni 2013, http://www.itar-tass.com/c9/787326.html (hmtat 8 juli 2013).
Izvestija (2013) Vojennyj internet provedut v armiju tjerez utjebnyje tsentry, 15 februari
2013, http://izvestia.ru/news/544954 (hmtat 20 september 2013).
Karavajev, I. (2012) Osobennosti formirovanija i realizatsii gosudarstvennoj promysjlennoj
politiki v oboronno-promysjlennom komplekse na sovremennom etape i Federalnyj
spravotjnik: Oboronno-promysjlennyj kompleks Rossii, Moskva, Federalnyj spravotjnik, s.
18193.
Karavajev, I. (2013) Osnovnyje itogi realizatsii gosudarstvennoj politiki v OPK Rossii v 2012
godu i zadatji na blizjajsjuju perspektivu i Federalnyj spravotjnik: Oboronno-promysjlennyj
kompleks Rossii, Moskva, Federalnyj spravotjnik, s. 205212.
Kommersant (2013) Vojenno-promysjlennyj kompleks, Kommersant Business Guide, annex till
Kommersant, 30 maj 2013, www.kommersant.ru/apps/80382 (hmtat 9 oktober 2013).
Konovalov, Ivan (2010) Mysl rossijskogo inzjenera rabotajet bystreje, tjem mysl rossijskogo
bjurokrata, Kommersant, 30 april.
Kosjukov, I. (2011) V novoj Gosudarstvennoj programme vooruzjenija prioritet otdan

139

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

vysokotechnologitjnym obraztsam, Natsionalnaja oborona, 14 mars.

Kozlov, Dmitrij (2011) Minoborony peresjlo na dolgosrotjnyje kontrakty po postavkam
vertoletov Aviaport, 16 maj 2011, http://www.aviaport.ru/news/2011/05/16/215569.
html (hmtat 19 september 2013).
Kramnik, Ilja (2012) OPK Ukrainy: kooperatsija s Rossijej kak zalog susjtjestvovanija, Golos
Rossii, 23 februari, http://rus.ruvr.ru/2012_02_23/66713306/ (hmtat 24 september
2013).
Kretsul, Roman (2013) I, nakonets, iz-za pogody, Vzgljad, 21 februari 2013.
Lenta.ru (2012a) V Tule soberut sotnju zenitnych kompleksov Pantsir-S1, http://lenta.ru/
news/2012/05/30/pancir/ (hmtat 26 juni 2013).
Lenta.ru (2012b) Sjtat vojenno prijemki uvelitjat v tri raza, http://lenta.ru/news/2012/11/21/
priemka/ (hmtat 27 juni 2013).
Makijenko, Konstantin (2010) Russia Joins the Fifth-Gen Game, Moscow Defense Brief, nr.
1, s. 2.
Michajlov, Aleksei (2012) Zavody po proizvodstvu giperzvukovych raket obojdutsia v 81 mlrd
rublej Izvestija, 28 november.
Nordic intelligence, security, risk and investment support (2012) Russian Future Research Fund,
30 oktober 2012, http://nordicintel.com/russian-future-research-fund/ (hmtat 15
november 2012)
OECD (2011) OECD Reviews of Innovation Policy: Russian Federation 2011, Paris. OECD.
Oxenstierna, Susanne och Fredrik, Westerlund (2013) Arms Procurement and the Russian
Defense Industry: Challenges Up to 2020, Journal of Slavic Military Studies, vol. 26,
nr. 1, s. 124.
Ptitjkin, Sergej (2013a) Bumerang gotovjat k brosku: Natjalos formirovanije novoj
Gosprogrammy voorozjenij, Rossijskaja gazeta, 30 januari 2013, http://www.
rg.ru/2013/01/30/orujie-site.html (hmtat 18 september 2013).
Ptitjkin, Sergej (2013b) Dmitrij Rogozin zajavil ob ugroze sryva gosoboronzakaza, Rossijskaja
gazeta, 24 maj 2013, http://www.rg.ru/2013/05/24/rogozin-site.html (hmtat 18
september 2013).
Putin Vladimir (2012) Vladimir Putins meeting on the new challenges facing Russias defence
industry, Voltaire Network, 10 maj 2012, http://www.voltairenet.org/article174273.
html (hmtat 20 februari 2013).
RIA Novosti (2011) Rossijskij OPK razrabatyvajet techniku novogo pokolenija Minoborony,
1 oktober 2011, http://www.ria.ru/defense_safety/20111001/447074263.html (hmtat
24 juni 2013).
RIA Novosti (2012) Putin Signs DARPA Future Research Fund Bill, 17 oktober 2012, http://
en.rian.ru/military_news/20121017/176692006.html (hmtat 20 September 2013).
Roffey Roger (2013) Russian Science and Technology Is Still Having Problems Implications
for Defense Research, Journal of Slavic Military Studies, vol. 26, nr. 2 , s. 162188.
Ryska Federationens president (2012) Sovesjtjanije po vypolneniju gosprogrammy vooruzjenija
v oblasti osnasjtjenija flota, http://news.kremlin.ru/news/16086 (hmtat 17 juni 2013).
Ryska Federationens president (2013) Sovesjtjanije po vypolneniju gosprogrammy vooruzjenija
dlja Suchoputnych vojsk, http://kremlin.ru/news/19238 (hmtat 19 september 2013).
Sipri (2013a) SIPRI Arms Transfers Database, http://www.sipri.org/databases/armstransfers
(hmtat 4 juli 2013).
Sipri (2013b) The SIPRI Top 100 arms-producing and military services companies in the world
excluding China, 2011, www.sipri.org/research/armaments/production/Top100.
Stukalin, Aleksandr (2012a) Russian Nuclear Weapons Industry: Alive and kicking, Moscow
Defense Brief, nr. 6, s. 49.
Stukalin, Aleksandr (2012b) Sokol-Eshelon and Dueliant: New Space Defense Laser, Moscow
Defense Brief, nr. 1, s. 69.
The Moscow Times (2013) Defense Ministry Creates New Research System, 17 april 2013,
http://www.themoscowtimes.com/business/article/defense-ministry-creates-newresearch-system/478793.html (hmtat 20 september 2013).
TS VPK (2013) Gosprogramma vooruzjenija na 20162025 gg. po finansovomu napolneniju
budet sopostavima s programmoj na 20112020 gg., http://vpk.name/news/83586_
gosprogramma_vooruzheniya_na_20162025_gg_po_finansovomu_napolneniyu_

140

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

budet_sopostavima_s_programmoi_na_20112020_gg.html (hmtat 9 juli 2013).

TS VPK Informatsionnoje Agenstvo (2013) Spravka po svodnomu rejestru organizatsy OPK,
utverzjdennomu Prikazom Minpromtorga Rossii ot 05.02.2013 No. 137, http://www.
vpk.ru/ (hmtat 25 mars 2013).
Westerlund, Fredrik (2012) The Defence Industry i Vendil Pallin, Carolina (red) Russian
Military Capability in a Ten-Year Perspective 2011, FOI- R--3474--SE, Stockholm, s.
6595.

141

FOI-R--3733--SE
Frsvarsindustrin

142

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

7. Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

Carolina Vendil Pallin
Nr Anatolij Serdjukov avskedades i november 2012 ledde det till spekulationer
om huruvida reformeringen av Rysslands Vpnade Styrkor skulle avbrytas.
De frsta uttalandena som till exempel det om att frsvarsindustrin skulle f
strre frihet och ett senare beslut om att terinfra vissa divisioner fick vissa
analytiker att dra slutsatsen att reformplanerna nu skrotades eller var freml
fr en grundlig versyn. Sergej Sjojgus utnmning till frsvarsministerposten
kan dock lika vl tolkas som en signal om att reformeringen har gtt in i en ny
fas dr fokus ligger p att f den nya organisationen att fungera i praktiken, att
konsolidera nya stt att tnka och gra saker samt etablera nya rutiner.
Serdjukov var effektiv vad gller att snabbt och stundtals hnsynslst genomfra
en radikal reformering utan att frga efter hur detta uppfattades inom
officerskren. Sjojgu representerar en annan typ av ledarskap och uppfattas
troligen av den ryska politiska ledningen som en person som har frmgan
att lugna ned och konsolidera bde Frsvarsministeriet och Vpnade Styrkorna
efter en turbulent och kontroversiell period med omorganisation och ndringar
av rutiner. Ytterligare en uppgift som Putin lade p Sjojgu var att frbttra
relationerna mellan Frsvarsministeriet och frsvarsindustrin, som hade
frsmrats vsentligt under Serdjukov.
Detta innebar inte att reformen var i ml. Tvrtom str Ryssland infr stora
utmaningar som mste verkommas fr att n de ml som stakats ut. Detta
kapitel sammanfattar de analyser som gjorts i fregende kapitel och drar
slutsatser framt om rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv. Det inleder med
att underska den konceptuella nivn genom att sammanfatta hur Ryssland ser
p den skerhetspolitiska situationen och p framtida krig. Drefter analyseras
vilka fysiska resurser som kommer att finnas i termer av militr organisation,
personal och materiel. Slutligen analyseras enskilda frmgor ssom ledning,
beredskap, rrlighet och logistik.

7.1 S
 kerhetspolitik, militr doktrin och synen p framtida
krig
Rysslands officiella doktriner och politiska linjetal om nationell skerhet sedan
2011 innehller en kad knsla av oskerhet och srbarhet. Det hr r en reaktion
p det som ryska politiska ledningen ser som utmaningar bde internationellt
och inrikespolitiskt.
Svl retoriken under 20122013 som det nya Utrikespolitiska konceptet som
publicerades 2013 har blivit mer anti-amerikanska och en betydande tonvikt
ligger p patriotism och det som ses som traditionella ryska vrderingar, med
det ryska folket och sprket som enande kraft. Ryssland tycks ha valt en vg bst
143

Hotuppfattning

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

beskriven som strategisk avskildhet. Rysslands krnvapen och reformeringen

av de Vpnade Styrkorna ses som centrala fr att bygga den militra makt som
Ryssland behver fr att skra sin stormaktsstatus.
Samtidigt r Ryssland vl medvetet om faran med att bli isolerad. En betydande
tonvikt lggs ocks vid handel och vid att knyta andra lnder nrmare inom
organisationer som Ryssland dominerar ssom Tullunionen med Kazakstan och
Vitryssland och den planerade Euroasiatiska ekonomiska unionen liksom ven
Kollektiva skerhetsavtalsorganisationen (CSTO). Dessutom sker Ryssland
nrmare samarbete med lnder som det uppfattar har liknande intressen, till
exempel vad gller regimskerhet, dvs. att den sittande politiska ledningen fr
behlla makten i landet.
Den inhemska politiska situationen och de regimkritiska demonstrationerna
20112012 spelade en betydande roll i Rysslands val av skerhetspolitisk linje.
Hotet om inhemsk instabilitet anvnds fr att rttfrdiga en alltmer auktoritr
politik hemma och att skerhetstjnstens och Inrikestruppernas befogenheter
utkats. Detta fr konsekvenser fr vilka samarbetspartners Ryssland kan komma
att prioritera framver samtidigt som Ryssland sannolikt kommer att fortstta
att vara mycket knsligt fr kritik av sin inrikespolitik; ngot som Moskva anser
vara inblandning i landets inre angelgenheter. Rysslands knsla av att vara
srbart fr informationskrigfring, som man uppfattar har som syfte att rubba
den inrikespolitiska stabilititeten, kommer ocks att komplicera relationerna
med Vst.
Natos utvidgning och dess robotfrsvar i Europa kommer att fortstta att
betraktas som militra faror av Ryssland. Den teknologiska efterslpningen
frklarar varfr Ryssland uppfattar detta som en fara som kan utvecklas till ett
hot. Strategiska krnvapen och avskrckning kommer att fortstta st i fokus fr
ryskt strategiskt tnkande. Ur ryskt perspektiv kan de senare faserna av Natos
robotfrsvar komma att underminera Rysslands andraslagfrmga. Att bibehlla
global strategisk balans r en av de viktigaste funktionerna fr krnvapnen
i Rysslands Nationella skerhetsstrategi och Militrdoktrinen understrycker
strategisk avskrckning i fredstid.
Dessutom mste Rysslands Vpnade Styrkor kunna hantera svl regionala
som lokala krig i Rysslands nromrde liksom ven terroristhot och radikalism.
Ryssland kommer troligen att fortstta att se militra faror i alla de strategiska
riktningarna. Konsekvensen av detta r att Ryssland inte kommer att kunna
frflytta alla sina militra frband fr att hantera en konflikt. Att gra det
skulle gra landet srbart fr attacker i andra strategiska riktningar. Frutom
Vitryssland kommer Ryssland troligen inte att ha ngra militra allierade som
det kan rkna med p allvar. Inom CSTO kommer Ryssland fortstta att bra
den militra brdan.
Militr strategi

Reformeringen av de Vpnade Styrkorna som inleddes 2008 har som ml en

hgre insatsberedskap, men det r dessutom tydligt i Militrdoktrinen att nya
utmaningar kommer att tvinga Rysslands att anamma ett nytt tnkande kring
144

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

krigfring. Militrdoktrinen pekar p hur militra och icke-militra medel

anvnds samtidigt i dagens konflikter liksom ven p vikten av ny teknologi.
Som nmnts ovan finns i Ryssland en knsla av srbarhet som p grund av att
landet halkat efter i utvecklingen av viktiga teknologier som C4ISR (ledningsunderrttelsesystem), anvndandet av UAV:er (obemannade luftfarkoster) och
fjrrbekmpning. Det r drfr naturligt att Ryssland fster stor vikt vid att
utveckla ny militr teknologi. Behovet av att anamma nya teknologiska lsningar
r dock inte bara ett resultat av att Rysslands hamnat efter Vst i detta avseende.
Den demografiska situationen och svrigheterna med att attrahera unga mn
till tjnstgring i Vpnade Styrkorna tvingar ocks Ryssland att omarbeta sin
militra strategi. Med frre soldater kommer Ryssland att tvingas anpassa sitt
militra tnkande och sin krigfring.
Exakt hur Rysslands militra strategi kommer att se ut framver terstr att
se, men den internationella teknologiska utvecklingen parad med en mindre
rekryteringsbas kommer att vara styrande faktorer.

7.2 Organisation, personal och materiel

Reformeringen av de Vpnade Styrkorna syftar till att skapa en modern,
vlutrustad frsvarsmakt till 2020. En genomgripande omorganisation av
de Vpnade Styrkorna gde rum mellan 2009 och 2011. Troligen kommer
organisationen att ytterligare ndras och finjusteras. Till exempel kan nya hot
och ny teknologi vara anledning till att skapa cyberskerhetsstyrkor som ett nytt
truppslag (RIA Novosti 2013b). Ekonomiska begrnsningar liksom svrigheter
med att rekrytera soldater, underofficerare och officerare kan komma att leda till
en mindre stende frsvarmakt r den stipulerade storleken p en miljon man.
verlag kommer dock den nya organisationen att best.
Frsvarsutgifter r den mest generella indikatorn p hur mycket resurser
som militren fr och kande frsvarsutgifter skapar mjligheter att strka
den militra frmgan. Arbetet med att strka Rysslands militra frmga
har tfljts av betydande kningar av frsvarsutgifterna. Frsvarsbudgeten
planeras ka till cirka 3,13,8 procent av bruttonationalprodukten (BNP)
under budgetperioden 20132015. r 2012 var frsvarsbudgeten 2,9 procent
av BNP och 2013 frvntas den bli 3,1 procent. ven om utgifterna kar r
detta lgre n vad som angavs i den federala budget som tidigare presenterades.
Icke desto mindre ndde de totala frsvarsutgifterna 4,4 procent av BNP enligt
de uppskattningar som grs av Sipri. Med andra ord befinner sig Ryssland p
samma niv som USA vad gller frsvarsutgifternas relativa storlek av respektive
lnders ekonomi.
Under de nrmaste tio ren kommer frsvarsutgifterna framfr allt att bestmmas
av BNP-tillvxten. Under brjan av 2000-talet, nr tillvxten var exceptionellt
hg, har den reella tillvxten i frsvarsbudgeten uppskattats till 6 procent per
r. Nuvarande utsikter fr ekonomisk tillvxt ser mindre lovande ut cirka 2,
3, eller som mest 4 procent per r och drmed kommer frsvarsutgifterna att
vxa lngsammare n tidigare.
145

Frsvarsutgifter

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

Det politiska ledarskapet har visat att det har en stark vilja att reformera de
Vpnade Styrkorna, men andra politiska ml som att uppfylla sociala taganden
och behlla budgetbalansen r ocks viktiga. Ryska bedmare tvivlar p att
frsvarsbudgeten kommer att ka till ver 4 procent av BNP och i denna studie
r bedmningen att frsvarsbudgen kommer att ligga p mellan 3,5 och 4
procent. S lnge som tillvxten inte tilltar kommer de reella frsvarsutgifterna
att vxa lngsamt.
Personal

Personalfrsrjningen kommer att fortstta att vara en nyckelfrga fr de

Vpnade Styrkorna. Ryssland behller mlet att de Vpnade Styrkorna ska best
av en miljon man, trots att mnga experter tvivlar p att detta r ett realistiskt
ml och nmner betydligt lgre siffror vissa s lga som 500000600000 man
(Golts 2010: 5758). Den mest realistiska uppskattningen av hur mnga som
tjnstgjorde 2013 var troligen runt 700000 (se kapitel 2). Det finns emellertid
skl till varfr Ryssland kommer att drja med att anpassa sitt enmiljonmansml
nedt, trots att Frsvarsministeriet har medgivit att det saknar cirka 30 procent
av personalen i Vpnade Styrkorna. Fr det frsta har siffran en miljon man en
stark symbolisk funktion fr Rysslands sjlvbild som en stormakt. Fr det andra
fruktar troligen Frsvarsministeriet att en mindre nominell siffra kan resultera
i att frsvarsanslagen minskas och samma mekanism finns p lgre niver i
organisationen. Ingen frsvarsgren kommer att vilja minska sin nominella
personalstyrka nedt eftersom man d riskerar att g frlorande ur kampen om
budgetmedel.
Personalplanen till 2017 kommer troligen inte att uppfyllas p grund av
problemen med att attrahera och behlla kontraktssoldater och den lngsamma
takt med vilken underofficerskren byggs upp. Ryssland har haft problem med
att rekrytera tillrckligt med kontraktssoldater fr organisationen i stende
beredskap. Den demografiska situationen med 10 miljoner frre personer i
arbetsfr lder under de kommande tio ren kommer att leda till minskande
vrnpliktskullar samtidigt som det skapar en arbetskraftsmarknad dr de Vpnade
Styrkorna mste konkurrera om unga mn nr de rekryterar kontraktsanstllda
soldater. Och utmaningen bestr inte bara i att attrahera tillrckligt mnga unga
mn. De Vpnade Styrkorna behver rekrytera en andel av de begvade och
locka dem att bli soldater, underofficerare och officerare.
Under perioden 20132023 kommer antalet mn som fyller 18 r att vara mellan
660000 och 774000 per r, med variationer mellan ren (Ryska Federationens
Federala statistikbyr 2013). En betydande andel av dessa 18-ringar kommer
inte att kunna inkallas, t.ex. p grund av dlig hlsa. Problemen med att
rekrytera och inkalla unga mn kommer troligen att fortstta att drabba mnga
av markstridskrafternas frband. Ryssland kommer att fortstta att ha en
blandad personalfrsrjning, ngot som i sin tur ger de Vpnade Styrkorna en
lgre beredskapsgrad och frmga n reformen antagligen avsg. Ett fungerande
mobiliseringssystem kommer ocks att vara viktigt fr att komma tillrtta
med personalfrgan. Ett sdant system kommer troligen att ta form under de
kommande tio ren (se avsnitt 7.3.1 nedan om beredskapen inom de Vpnade
Styrkorna framver).
146

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

Jmfrt med tidigare bevpningsprogram indikerar de frsta tv ren av

Statliga bevpningsprogrammet till 2020 (GPV-2020) att det har ftt en mer
lovande start n tidigare bevpningsprogram. Anskaffningsprocessen och
kontraktsskrivningen har haft std i ett styrande ramverk och det pgr ett
arbete fr att finna mer effektiva rutiner. Andelen tecknade kontrakt sommaren
2013 jmfrt med de medel som reserverats i budgeten fr anskaffning och
leverans visar inte en frbttring i procent jmfrt med de tidigare tv ren. I
absoluta termer dremot s har kontraktsvolymen kat jmfrt med 2012 (RIA
Novosti 2013c).

Materiel

Frsvarsindustrin har dock fortsatt effektivitetsproblem. I och med att kningar

av den Statliga frsvarsbestllningen (GOZ) planeras fr de kommande
ren kommer de utmaningar som frsvarsindustrin str infr vad gller att
mta produktionsmlen ocks att ka. Under vren 2013 verfrdes vissa
frsvarsutgifter fr frsvarsmateriel i budgeten fr 20142016 till 20172018,
ngot som tminstone delvis berodde p att frsvarsindustrin inte kunde
leverera (Markelov 2013). Problemen inom anskaffningssystemet och att
frsvarsindustrin r frldrad har sledes frsenat delar av moderniseringen av
materiel som ryms inom GPV-2020. Drfr har Frsvarsministeriet inte kunnat
anvnda alla de budgetmedel som tilldelats i den takt som avsgs i brjan av
reformen. De problem som finns inom forskning och utveckling (FoU) kommer
dessutom att ha en negativ effekt p militr frmga i kvalitativa termer. Trots
detta kommer de Vpnade Styrkornas materiel att gradvis bli alltmer modern,
vilket framgr av anskaffningen, de leveranser och den FoU som planeras fr de
olika frsvarsgrenarna och truppslagen inom de Vpnade Styrkorna.
Den brigadbaserade organisation som infrdes 20092011 kommer troligen
att best. Markstridskrafternas beflhavare, generalverste Vladimir Tjirkin
angav i juli 2012 att nittio-plus-strukturen skulle utkas med ytterligare 26
brigader, dr fokus skulle ligga p rrlighet och lgesuppfattning snarare n p
att utka antalet manverfrband. Var och en av de tio armerna skulle f en
spaningsbrigad och en helikopterbrigad. Varje militrdistrikt skulle ocks tillfras
en helikopterbrigad. Dessutom skulle ytterligare tv luftvrnsrobotbrigader
skapas (RIA Novosti 2012). F detaljer har framkommit om nr dessa frband
blir aktuella och hur de ska bemannas.
Tv principer tycks glla fr Markstridskrafternas utveckling. Fr det frsta
kan ingen enskild manverbrigadstruktur passa alla potentiella konflikter. Fr
det andra mste den stora uppsttningen av gamla och dyra vapensystem med
verlappande funktioner strmlinjeformas och frenklas. Sedan reformeringen
av de Vpnade Styrkorna inleddes 2009 har det talats om tunga (baserade p
tyngre bandgende fordon), medeltunga (baserade p bandgende stridsfordon
och hjulgende bepansrade personalfordon) och ltta brigader (baserade
p hjulgende stridsfordon) (McDermott 2013a: 73; Tichonov 2012). En
gradvis vergng r mjlig till denna tre-niv-struktur som baseras p enskilda
plattformar fr varje brigadtyp med mjlighet till modulutveckling, dvs. att
olika typer av utrustning p samma fordonschassi enligt fljande: Armata
(tunga bandgende stridsfordon), Kurganets-25 (bandgende stridsfordon) och
147

Markstridskrafterna

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

Boomerang (hjulgende bepansrat stridsfordon). Troligen hnder detta under

andra halvan av den kommande tiorsperioden.
Fokus kommer att ligga p hjulgende fordon snarare n bandgende eftersom
lttare fordon med strategisk rrlighet har en frdel ver terrngrrlighet. Att
slutfra utvecklingen, tester, anskaffning, produktion, leverans och trning p
dessa nya plattformar kommer ta strre delen av den kommande tiorsperioden
ven om allting gr enligt plan och ndvndiga resurser tilldelas. Dagens ldre
materiel (dvs. sovjetisk materiel) kommer att vervga inom Markstridskrafterna
under den nra framtiden och dess andel av materielen kommer fortfarande att
vara 2030 procent 2020 (Frsvarsministeriet 2013).
Luftstridskrafterna

Luftstridskrafternas omorganisation under 20092010 ska enligt uppgift ha

minskat antalet militra flygflt frn cirka 245 till runt 30 stycken (Barabanov
och Puchov 2010: 64). Skalekonomi fr att underlla och producera flygfrband
tycks ha prioriterats framfr operativa behov. Organisationen med en stor
flygbas per militrdistrikt och mellan fem och tio underordnade flyggrupper
utspridda ver militrdistrikten har tv nackdelar. Fr det frsta r frre och
strre baser mer srbara n flera sm flygbaser. Fr det andra innebr beslutet att
koncentrera resurser till frre baser att fler omrden p ryskt territorium lmnas
med mindre luftfrsvarsflyg.
Under 2013 fanns tecken p att operativa behov terigen prioriterades. Sjojgu
noterade i juli 2013 att Luftstridskrafterna ter borde struktureras enligt
principen ett flygregemente per flygflt (VPK 2013a), vilket var ett tecken p att
fler flygflt kommer att anvndas framver. Hur snabbt och i vilken utstrckning
detta kommer att ske r oklart. Alla utom fyra armflygbrigader kommer troligen
att omorganiseras till regementen (Pintjuk 2013). Antalet aktiva militra flygflt
kommer troligen att vxa och omorganisationen kommer att fortstta.
Enligt chefen fr Luftstridskrafterna skulle dessa f 212 nya flygplan 2013, vilket
r en kning frn 176 stycken 2012. Allt som allt ska 1000 helikoptrar och 850
flygplan tillfras Rysslands Vpnade Styrkor till 2020 (Pintjuk 2013). En annan
uppskattning r att Ryssland kan komma att ha cirka 1000 moderna militra
flygplan 2020, dock med en efterslpning i moderniseringen av bevpningen fr
de nya flygplanen (Barabanov och Frolov 2012). ven om dessa ml inte uppns
fullt ut r det tydligt att en omfattande strvan att modernisera materielen
fortstter. tminstone helikopterindustrin har verlag haft kapacitet att leverera
enligt plan och br kunna fortstta att gra det till 2018, d helikoptrarna i
GPV-2020 r planerade att ha levererats.
Frsvarsindustrins kapacitet kommer dock att vara en begrnsande faktor. Nya
och moderniserade flygsystem kommer att fortstta att finnas parallellt med
ldre. De senare kommer att utgra cirka 29 procent av flygplansflottan 2020
enligt Frsvarsministeriet (Frsvarministeriet 2013). Det terstr att se huruvida
produktionsmlen fr flygplan kan uppns. Serietillverkning av attackflygplanet
Su-34 och jaktflygplanet Su-35S har visserligen bara pbrjats, men planerna r
inte orealistiska. Serietillverkning av T-50 (PAK), Su-30SM och MiG-29K har
148

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

inte pbrjats och mjligheterna att uppfylla planen fr dessa r drmed svrare
att bedma. Detsamma gller militra transportflygplanet Il-476/Il76MD-90A.
Generellt r Rysslands lngsiktiga ml att bli mindre beroende av anskaffning av
militrt transportflyg frn utlndska tillverkare (t.ex. frn Ukraina)
Marinstridskrafternas organisation kommer troligen att best. Marin frmga
pverkades 2013 av den brist p resurser fr underhll, ombyggnad och
anskaffning som rtt sedan Sovjetunionens fall. Under den kommande
tiorsperioden kommer en stor andel av flottan att vara frldrad (Carlsson
2012: 4). Rysslands framtida marina frmga kommer drmed att vara beroende
av frsvarsindustrins frmga att frse Marinstridskrafterna med nya fartyg.
Under 20122013 var det tydligt att varvsindustrin slpade efter betydligt.
ven om det frekom lften om att denna efterslpning skulle elimineras under
de kommande ren, fortstter varvsindustrin att ha problem med att leverera
bde ubtar och ytfartyg. Problemen frvrras av svrigheterna med utprovning
av komplexa marina system. Inte minst utprovningen av de nya ubtarna av
Borej- och Jasen-klass har brottats med tekniska problem med frseningar som
fljd. Marinstridskrafterna kommer att har svrt att upprtthlla sin frmga
eftersom det r oskert om nya ytfartyg kommer att hinna levereras innan
mnga plattformar i det nuvarande fartygsbestendet utrangeras.

Marinstridskrafterna

Det r inte troligt att hela Luftlandsttningstrupperna kommer att anvndas

samtidigt i en luftlandsttningsoperation med snabbt frlopp bakom fiendens
linjer, vilket r den klassiska uppgiften fr detta truppslag. Det finns ytterligare
uppgifter fr Luftlandsttningstrupperna, som r ett flexibelt och relativt
vlvat truppslag. Fr det frsta r de nra frknippade med utvecklingen av
ryska specialstyrkor. Fr det andra kommer de troligen att anvndas som ett
krishanteringsverktyg (t.ex. inom CSTO) och andra fredsoperationer. Fr det
tredje kan Luftlandsttningstrupperna anvndas som infanteri nr det behvs,
vilket var fallet i Georgienkriget 2008.

Luftlandsttningstrupperna

Generalverste Vladimir Sjamanov hvdade 2013 att varje regemente skulle

f ett helikopterkompani (VPK 2013b) och nya bepansrade fordon tillfrs
frbanden om n i lngsam takt. Rekrytering fortstter att vara en utmaning
och Luftlandsttningstrupperna, liksom de Vpnade Styrkorna som helhet,
kommer att fortstta att vara beroende av att anvnda ven vrnpliktiga.
En ny ledningsstab fr Luft- och rymdfrsvarstrupperna ska upprttas 2016.
F detaljer har dock framkommit om hur detta arbete fortskrider. n s lnge
saknar Luft- och rymdfrsvarstrupperna (VKO) en rikstckande integrerad
ledningsstab liksom ett automatiserat ledningssystem p den strategiska nivn.
Ryssland slpar efter i utvecklingen av stdsystem inom lednings-, underrttelseoch informationssystem, vilket bland annat pverkar VKO:s frmga att
varna Rysslands politiska och militra ledning om en frestende robotattack
(Barvijenko och Anosjko 2013). Det hr r komplexa frgor att lsa och det r
inte skert att det kommer att ske till 2016 eller ens 2023. I ett lngre perspektiv
r Rysslands avsikt troligen att skapa VKO som frutom Moskvaregionen tcker
samtliga strategiskt viktiga omrden p det ryska territoriet.
149

Luft- och rymdfrsvarstrupperna

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

Utvecklingen av VKO:s frmga beror ocks p frsvarsindustrins kapacitet att

leverera luftfrsvarssystemen S-400 och S-500. Almaz-Antej kommer troligen
att kunna leverera cirka fyrtio S-400-bataljoner under de kommande tio ren.
De frsta leveranserna av S-500 planeras till 2015, men flaskhalsproblem kan
uppkomma och arbetet med att utka industrins produktionskapacitet frsenas.
Fjrrstrid

Ryssland kommer att utveckla sin frmga till fjrrstrid under de kommande
tio ren. Det r tydligt utifrn anskaffningsplanerna fr vapensystem med
rckvidd ver 300 kilometer fr Marin- och Luftstridskrafterna och ven fr
Markstridskrafterna.
Ryska Marinstridskrafternas konventionella fjrrstridsfrmga kan komma
att ka som ett resultat av att antalet ubtsbaserade kryssningsrobotar
kar med den nya atomdrivna multiroll-attackubten av Jasen-klass.
Marinstridskrafternas taktiska krnvapenfrmga kan dock komma att minska.
Om det medelrckviddiga ytfartygsbaserade kryssningsrobotsystemet SS-N-19
tas ur bruk, vilket Kristensen och Norris hller fr troligt (2013: 78), kommer
antalet taktiska krnvapenstridsspetsar att minska. Den nya roboten SS-N-27,
som har en rckvidd p 2500 kilometer, ska kunna krnvapenbestyckas om n
med en minskad rckvidd (Isby 2012). Att ubtar av Jasen-klass frbandsstts
kommer dock bara att pverka det totala antalet burna stridsspetsar marginellt.
De kommer troligen inte att bestyckas med fler krnvapenstridsspetsar n de
attackubtar som de r tnkta att erstta har idag. Om fler ubtar tas ur drift n
som tillverkas nya kan antalet operativa stridsspetsar komma att minska.
Den n s lnge lga produktionstakten fr det kort- till medelrckviddiga
ballistiska robotsystemet Iskander kan komma att hmma den planerade
tillvxten av medelrckviddiga fjrrstridsvapen inom Markstridskrafterna. Om
Ryssland anskaffar kryssningsrobotversionen av systemet, IskanderK, som har
varit under utveckling under en lngre tid, kommer antalet robotar att ka
eftersom IskanderKfordon kan bra fyra till sex kryssningsrobotar var (Forss
2012: 16). Inga knda sdana bestllningar fanns 2013. Eventuellt kommer den
ballistiska roboten och kryssningsroboten fr Iskander att kunna n eller nr
redan ver 700 respektive 2 000 kilometer (Forss 2012: 16). Ryssland skulle
dock inte kunna frbandsstta markbaserade robotar med sdana rckvidder
utan att bryta emot eller lmna INF-avtalet (Medeldistansrobotavtalet mellan
USA och Ryssland). Att det ldre Totjkarobotsystemet byts ut mot Iskander
kommer dock att ka antalet operativa stridsspetsar fr konventionell fjrrstrid
och fjrrstrid med taktiska krnvapen eftersom Totjka bara hade en rckvidd p
120 kilometer.
Luftstridskrafterna kommer att ka sin frmga till att genomfra konventionella
anfall p lnga avstnd under de kommande tio ren. Moderniseringen av
strategiska bombflyget kommer troligen att fortstta, vilket kommer att innebra
att fler flygplan kan bra kryssningsrobotar som Ch-101 och Ch-555. Dessa
robotar kommer troligen att fortsatt anskaffas, vilket kar lagren. Den framtida
medelrckviddiga robotfrmgan r mer osker. Det ldre lngrckviddiga
flygplanet Tu-22M3 frvntas bli ersatt av attackflygplanet Su-34, men det
150

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

flygplanet saknade 2013 fortfarande en motsvarande kryssningsrobot. En

medelrckviddig kryssningsrobot med beteckningen Ch-SD ska befinna sig
under utveckling (Gordon 2009: 168), men det r oskert om den kommer att
anskaffas i tillrckligt antal under de kommande tio ren.
De strategiska krnvapenstyrkorna kommer troligen fortsatt att vara organiserade
i en triad till 2023 och framt. De Strategiska robottrupperna kommer att
frbli ryggraden i Rysslands krnvapenstyrka p grund av dess hga beredskap
och tillfrlitliga ledningssystem. De kommer ocks sannolikt att best som ett
separat truppslag, men kommer att bli freml fr neddragningar under de
nrmaste tio ren. Enligt Kristensen och Norris (2013: 74) kommer dagens tolv
robotdivisioner att minskas till sju; tre silobaserade divisioner och fyra mobila.
Andelen stridsspetsar i aktivt bruk kan drmed komma att bli jmnare frdelad
ver triaden eftersom antalet stridsspetsar ombord p ubtar samtidigt kar.
Tv ben av triaden kommer att genomg genomgripande modernisering,
medan det endast kommer ske i begrnsad omfattning inom det strategiska
bombflyget. Det totala antalet brare kommer att minska, men antalet
stridsspetsar i aktivt bruk kommer att frbli ungefr detsamma. Ryssland
kommer att fortstta att ha en stor krnvapenarsenal, som bestr av svl
strategiska som taktiska krnvapensystem. Den ryska industrin som tillverkar
krnstridsspetsar fungerar vl och har kapacitet att underhlla den strategiska
och taktiska krnvapenarsenalen genom att ta fram nya och omvandla ldre
stridsspetsar (Podvig 2012: 63; Stukalin 2012: 7).
Den fre detta beflhavaren fr de Strategiska robottrupperna, Viktor Jesin
(2012: 242243) har identifierat fyra utvecklingstrender fr de strategiska
krnvapenstyrkorna fram till 2020. Fr det frsta kommer nya ballistiska
robotar med flera stridsspetsar att tillverkas och tas i bruk jmsides med att
den existerande flottan av strategiska bombflygplan moderniseras. I och med
detta kommer 8090 procent av bevpningen att vara modern 2020. Fr det
andra kommer tjnstgringstiden fr vissa ldre ballistiska robotar att frlngas
fr att bevara krnvapenfrmgan till dess nya robotar tas i bruk i tillrckligt
antal. Fr det tredje kommer nya, frbttrade ballistiska robotstridsspetsar och
motmedel mot robotfrsvar att utvecklas. Jesin nmner manvrerbara och
glidflygande stridsspetsar. Slutligen kommer ledningssystemen fr de strategiska
krnvapenstyrkorna att gras mer plitliga och effektiva. Det kan noteras att
ingen av dessa fyra utvecklingstrender r helt ny. De har funnits med sedan
tidigare och utgjort vitala delar av rysk strategisk krnvapenutveckling under
flera decennier.
Fram emot 2023 kommer den interkontinentala ballistiska robotarsenalen
att frndras betydligt. Alla ldre robotar ska tas ur bruk. Istllet kommer
robotar med flera stridsspetsar att tas i bruk och drmed kommer andelen
stridsspetsar p mobila interkontinentala ballistiska robotar (ICBM) att ka
vsentligt (Kristensen och Norris 2013: 7374). De kommer troligen att ka
till att omfatta ungefr 70 procent av samtliga ICBM-stridsspetsar till 2022.
Kristensen och Norris (ibid.) tror att ICBM-styrkan kommer att minska med
151

Strategiska krnvapenfrband

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

nstan en tredjedel till cirka 220 robotar till 2023 eftersom nya ICBM inte
kommer att tillfras i den takt som ldre robotar kommer att tas ur bruk. Med
fyra stridsspetsar p varje ny robot kan ICBM-arsenalen berknas till minst 600
stridsspetsar. Krnvapenexperten Pavel Podvig (2012: 60) uppskattar att ICBMarsenalen kan hllas p en niv som omfattar 1000 stridsspetsar tminstone till
mitten av 2020-talet.
Samtliga ldre strategiska atomdrivna ubtar med ballistiska robotar ska ersttas
med tta ubtar av Borej-klass till 2023. Den frsta ubten av Borej-klass togs
i bruk 2013 och ytterligare tv frvntas bli operativa inom tre r. De fljande
fem ubtarna kommer att vara av den utvecklade Borej II-klassen och frvntas
vara operativa mot 2020 enligt Kristensen och Norris (op.cit.: 75). Att tillverka
ndvndig volym av nya strategiska ubtar och Bulava-robotar kan komma att
frdrja frbandssttningen. Icke desto mindre kommer fem operativa ubtar
av Borej-klass med 80 Bulava-robotar och 480 stridsspetsar att utgra en strre
styrka n de 448 stridsspetsar som uppskattades aktiva i mars 2013.
Det strategiska bombflyget frvntas inte genomg stora frndringar till 2023.
Moderniseringen av flygplansplattformarna kommer att fortstta, men denna
studie bedmer det inte som troligt att Ryssland kommer att ha fler bombflygplan
i bruk 2023 n de 60 som uppskattas som operativa 2013. Nsta generation av
det strategiska bombflyget, knd under benmningen PAK-DA, kommer att
tas i bruk tidigast p mitten av 2020-talet enligt Jesin (2012: 246). Drmed
kommer detta inte att ha ngon inverkan p militra frmgan till 2023.
Den taktiska krnvapenarsenalen kommer troligen att krympa i ett
tiorsperspektiv, men brarna kommer att bli modernare och mer tillfrlitliga
samt ha en lngre rckvidd (se avsnittet ovan om fjrrstrid). Drfr kommer
Ryssland sannolikt att upprtthlla en betydande arsenal av taktiska krnvapen
i aktivt bruk i samtliga fyra strategiska riktningar.

7.3 Beredskap, ledning, logistik och rrlighet

Resurserna som beskrivits ovan kommer att utgra grunden fr att skapa nya
frmgor och ka beredskapen. Nyckelfrgor fr att ka Rysslands militra
frmga till styrkeprojicering och uthllighet i operationer kommer att vara:
de Vpnade Styrkornas beredskap; utvecklingen av ledningsfrmgan bde vad
gller att ta ny teknologi i bruk och att utveckla personalens kunskaper och
skicklighet; utvecklandet av en bde en robust och, nr s behvs, en finjusterad
logistik- och bakre tjnst; och slutligen att ka frmgan att frflytta trupp och
materiel ver stora avstnd.
Beredskap

S lnge som Ryssland hller fast vid en nominell bemanning p en miljon

man r det inte troligt att det hgt stllda mlet att samtliga frband ska vara
i hg beredskap kommer att uppns. De Vpnade Styrkorna kommer helt
enkelt inte kunna rekrytera tillrckligt mnga soldater och underofficerare
fr att hlla en hg beredskapsniv och vrnpliktiga kommer inte att kunna
utgra en fullgod ersttning d en betydande andel av dessa alltid kommer att
152

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

vara under utbildning. Ryssland kommer med andra ord att st infr ett val
mellan att behlla den nominella siffran p en miljon man med lgre faktisk
personaluppfyllnad eller att g emot mindre vpnade styrkor men med hgre
beredskap. En medelvgslsning skulle vara att bevara den stende organisation
i tv niver som i praktiken redan existerar med en krna av frband som
upprtthller en hg beredskap och en andra niv av frband som det kommer
ta ngra veckor att fullt bemanna och utrusta. En tredje niv skulle sedan utgras
av mobiliseringsfrband.
I ett utdraget regionalt krig kommer Rysslands nya organisation som infrdes
med brjan 2008 ses som ett frsta svar, reservorganisationen som ett andra.
Mobilisering av reserven har varit ett litet men terkommande moment i de rliga
strategiska vningarna, vilket indikerar att ett utvecklingsarbete av denna pgr
parallellt med att den stende organisationen i stndig beredskap byggts upp.
Hur reserven i praktiken kommer att utformas r oklart. Det finns en hel del
materiel fr Markstridskrafternas reservfrband frn sovjettiden kvar i frrden,
men bemanningsprinciperna verkar fortfarande vara under vervgande. En
annan frga r hur aktiv reserven kommer att vara. Utan regelbunden vning
skulle sdana frband kunna behva mnader fr att bli stridsklara. Icke
desto mindre kan reservfrband som bemannas av nyckelpersonal och en
demobiliserad reserv komma att skapas under de nrmaste tio ren. Detta r ett
tecken p att frberedelser grs inte bara fr lokala och regionala krig utan ven
fr konflikter dr uthlligheten hos den stende organisationen r otillrcklig.
Under 2010 vergav Ryssland sin tidigare ledningsstruktur dr ledningen fr
de Vpnade Styrkornas frsvarsgrenar och truppslag var ansvariga bde fr
operationer och fr frbandsproduktion (vningar etc.). Operationer leds nu
istllet av fyra regionala Gemensamma strategiska kommandon som vart och ett
ansvarar fr en strategisk riktning.
Den nya strukturen, rdande trender, vningsmnster och officiella
uttalanden ger alla uttryck fr en strvan att ka frmgan att genomfra
frsvarsgrensgemensamma operationer och operationer gemensamt med andra
ministeriers och tjnsters militra frband. Detta r svrt att uppn (intervjuer i
Moskva i juni 2013), men utvecklingsarbetet fortstter genom experiment och
vningar. Frmgan att genomfra gemensamma operationer kommer drfr
att ka under de kommande tio ren, srskilt om storskaliga vningar fortsatt
genomfrs regelbundet.
Det r ocks tydligt att en av huvuduppgifterna framver r att infra nya
C4ISR-system. vningen Kavkaz-2012 var huvudsakligen en stabsvning gnad
att frbttra ledningsfrmgan och att testa nya automatiserade ledningssystem
p brigadniv. Som nmnts ovan slpar Ryssland efter vad gller att utveckla
sambands-, underrttelse- och informationssystem. Kavkaz-2012 var ett kvitto
p detta eftersom det var tydligt att det fortsatt fanns stora problem med att
anvnda nya ledningssystem p brigadniv. Det framgick inte om detta var
p grund av att teknologin inte hll mttet eller om ytterligare trning och
vningar kommer att undanrja problemen som man sttte p i Kavkaz-2012.
153

Ledning

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

Frsvarsministeriet och de Vpnade styrkorna arbetar fr att lsa en

rad nyckelfrgor fr luftoperationer, ssom samverkan mellan flyg- och
luftfrsvarsfrband, att hja kvaliteten p och rckvidden fr lgesuppfattningen
(inklusive inom det luftfrsvarssamarbete som existerar inom Oberoende staters
samvldes (OSS)) samt att frbttra ledning och anvndning av precisionsvapen.
Denna frmga frvntas ka under de kommande tio ren, men det har inte
varit mjligt att gra en detaljerad bedmning av hur det framskrider inom
ramen fr denna studie.
Logistik- och
underhllstjnsten

Under de nrmaste ren kommer de Vpnade Styrkorna fortsatt att ha problem

med sin Logistik- och underhllstjnst. De problem som hrrr frn att vissa
funktioner lagts ut p privata aktrer kommer troligen att ha lsts ut under
den kommande tiorsperioden. Som ett resultat av detta kommer de Vpnade
Styrkorna troligen att bttre kunna tillgodose behov under vningar och i krig.
Detta kommer i sin tur att ka de Vpnade Styrkornas frmga att frsrja
sina frband i operationer och drmed ka den militra frmgan verlag.
Slutmlet r troligen att skapa en mer flexibel och finjusterad Logistik- och
underhllstjnst, som kan svara upp mot specifika behov i specifika operationer.
Att uppn detta kommer dock att vara en utmaning ven i ett tiorsperspektiv.

Rrlighet

Rysslands vidstrckta territorium gr strategisk rrlighet till en nyckelfrmga,

som de Vpnade Styrkorna mste utveckla ytterligare. Fr att transportera
strre mngder trupp, materiel och underhll lnga avstnd kommer jrnvg att
fortsatt vara den viktigaste komponenten fr strategisk rrlighet. Dessutom finns
mjligheter att transportera per flyg samt p floder och vgar, men det r mer
frga om att komplettera eller fr anvndning i specifika fall i operationer. Det
statligt gda bolaget Ryska jrnvgar kommer drmed att fortstta tillhandahlla
den grundlggande infrastrukturen fr militra transporter. Jrnvgstrupperna
kommer att mjliggra mobilisering och transporter liksom ven tillhandahlla
frmgan att bygga och reparera jrnvgar, att skydda infrastruktur samt att
rja minor. Jrnvgstrupperna blev inte freml fr nedskrningar i den
omstrukturering som gde rum frn 2009 och kommer troligen fortstta att
omfatta 24 00028 000 man under de kommande tio ren. Att transportera
trupp per jrnvg kommer dessutom att utgra en grundlggande komponent i
vningar, ssom var fallet 2013.
Ett av mlen fr flygtransporter under de nrmaste ren r att strka frmgan
att genomfra lufttankning. Tankflottan (Il-78) ska vxa frn dagens 20 till cirka
50 stycken 2020 (Barabanov och Frolov 2012b; Kramnik 2013b). Det kommer
nd bara att tillgodose Militra transportflygets och Fjrrflygets behov, medan
containerlsningar kan komma att anvndas fr taktiskt flyg (Kramnik 2013),
eventuellt baserat p civilt, kommersiellt flyg som t.ex. Il-96 (Oruzjie Rossii
2013). Ryssland har cirka 100 tunga transportflygplan, ngot som r viktigt fr
att kunna genomfra luftlandsttningsoperationer. Enligt plan ska Ryssland ha
cirka 170 till 2020 (IISS 2013: 230; Barabanov och Frolov 2012).
Luftlandsttningstrupperna kommer troligen vara de frsta att transporteras
till ett konfliktomrde. ven om samtliga knda anskaffningsplaner fr
154

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

tungt transportflyg rknas ihop kommer det Militra transportflyget i

teorin inom de nrmaste tio ren endast att kunna luftlandstta upp till tv
luftlandsttningsdivisioner i en omgng genom att landa in frbanden.
Luftlandsttningstrupperna kan ocks fllas men d endast trupp som motsvarar
upp till en flygburen division per omgng.
Inom Markstridskrafterna har de standardiserade brigader som skapades under
reformeringen visat sig vara fr tunga fr snabb omgruppering och begrnsar
drmed de Vpnade Styrkornas strategiska rrlighet (McDermott 2013a: 32).
Om Ryssland till 2015 lyckas indela brigaderna i tre versioner ltta brigader
(ltt bevpnad), medeltunga eller multi-roll-brigader (hjulgende) och tunga
brigader (bandgende) kommer det att innebra en frbttrad militr frmga
inom en tiorsperiod. Den relativt lga rrligheten r dock ven ett resultat
av den frvirring som rtt under reformeringen samt av svrigheterna att
bemanna frbanden, att inskrpa disciplinen och utveckla en underofficerkr
(McDermott 2013a: 62).
Utomlands strker ryskt flyg baserat i Armenien, Kirgizistan och Tadzjikistan
dess initiala luftstridsfrmga i dessa omrden. Ryssland kan idag troligen
omgruppera flyg till Vitryssland och drmed n lngre vsterut. Det finns ocks
planer p att bygga en rysk bas i Vitryssland 2015 (Gavrilov 2013).

7.4 Avslutning
Det finns i Ryssland en stark politisk vilja att ka landets militra skerhet.
Utifrn ryska officiella skerhetspolitiska dokument och uttalanden r det
tydligt att Ryssland ser situationen i vrlden som osker. Denna syn p den
internationella situationen kommer att dominera inom den ryska politiska
ledningen under de nrmaste ren och troligen i ven i ett lngre tidsperspektiv.
Ryssland fortstter att se militra hot och vidtar frberedelser fr att mta dessa i
samtliga strategiska riktningar. Det finns inget som tyder p att Ryssland kommer
reducera listan p militra hot p kort sikt. Strategisk avskrckning och taktiska
krnvapen kommer att fortstta spela en viktig roll i ryskt skerhetspolitiskt
tnkande eftersom det r den sista garantin fr Rysslands militra skerhet. Med
andra ord kommer krnvapen att fortsatt prioriteras hgt.
Rysslands beslutsamhet att ka sin militra skerhet r ocks tydlig i de hjda
frsvarsanslagen som planeras fr de kommande ren. Frsvarsbudgeten
kommer att ka i termer av andel av BNP. P kort sikt kommer detta att ske
delvis drfr att BNP kommer att vxa lngsamt. I ett tiorsperspektiv dremot
kan det bli svrt fr Rysslands politiska ledning att hitta rtt balans mellan
frsvarsutgifter och andra sektorers behov.
Frsvarsindustrin i Ryssland kommer inte att kunna tjna som motor fr landets
ekonomiska tillvxt. De mjuka budgetrestriktionerna och de politiska riskerna
med att lgga ned ineffektiva industrier i s kallade monostder kommer att leda
till att den ryska regeringen fortstter att kanalisera pengar in i fretag med lg
produktivitet. ven om vissa sektorer inom frsvarsindustrin har goda resultat
155

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

kommer Ryssland att fortstta att slpa efter inom viktiga teknologiomrden
under de kommande tio ren. Det kommer att f konsekvenser fr Rysslands
frmga att anamma nya krigfringskoncept som vilar p ny teknologi,
till exempel fr lednings-, underrttelse- och lgesuppfattningssystem och
precisionsvapen.
Icke desto mindre har rysk konventionell frmga kat och kommer att fortstta
att gra det under den kommande tiorsperioden. kade frsvarsutgifter
med betoning p materielanskaffning kommer att innebra att frbanden
blir mer vade och bttre utrustade och bevpnade. Reformeringen av
de Vpnade Styrkorna tycks g in i en lugnare fas med Sergej Sjojgu som
frsvarsminister. Efter ngra r som inneburit omstllning, omstrukturering,
nedskrningar och infrande av nya koncept r tiden mogen fr att finjustera
organisationen. I ett kort perspektiv kommer Ryssland inte att ndra mlet
att ha en miljon man i de Vpnade Styrkorna. I ett lngre perspektiv kommer
dock demografiska och ekonomiska realiteter tvinga Frsvarsministeriet att
revidera personalfrsrjningsplanen. Dessutom har McDermott noterat att
frsvarsplaneringen inom Frsvarsministeriet lider av en rad svagheter bland
vilka kan nmnas verdriven sekretess och en nstan total frnvaro av anvndbar
statistik och operationsanalys. Reformen genomfrs i hg grad enligt metoden
trial and error (McDermott 2013b; Herspring 2013: 309311).
Trots de mnga utmaningar som terstr kommer Ryssland att ka sin militra
frmga i termer av beredskap, styrkeprojicering och uthllighet och frbttrad
ledning i takt med att ny teknologi anvnds, materiel anskaffas och personalen
trnas i kad utstrckning n tidigare.

156

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

Litteratur
Barabanov, Michail och Puchov, Ruslan (2010) Novaja Armija Rossii, CAST, Moskva, http://
cast.ru/files/New_Russian_Army_sm.pdf (hmtat 26 augusti 2013)
Barvijenko, Vladimir och Anosjko, Jurij (2013) Pervyj god VKO, Vojenno-promysjlennyj
kurer, 915 januari.
Carlsson, Mrta (2012) De ryska marinstridskrafterna, FOI Memo 3770, Stockholm, maj.
Fish, Tim (2010) Russia launches first Yasen-class SSN after technical issues, Janes Navy
International, 17 juni.
Forss, Stefan (2012) The Russian Operational-Tactical Iskander Missile System, Helsingfors,
National Defence University, Series 4: Working Papers nr. 42.
Frsvarsministeriet (2013) Plan dejatelnosti minoborony Rossii 2013-2029 gg., http://mil.
ru/mod_activity_plan/doc.htm.
Golts, Aleksandr (2010) Armija v 2020 godu: sovremennaja ili sovetskaja, Pro et Contra, vol.
14, nr. 45, s. 5366.
Gordon, Yefim (2009) Russian Air Power, Hinckley, Midland Publishing.
Herspring, Dale R. (2013) Is Military Reform Over? in Wegre, Stephen K. (red) Return to
Putins Russia: Past imperfect, future uncertain (5:e uppl.), Boulder, Rowman & Littlefield,
s, 297317.
Isby, David C. (2012) New nuclear-capable cruise missile for Russian SSGN, Janes Missiles
& Rockets, 31 augusti.
Kristensen, Hans M. och Norris, Robert S. (2011) Russian Nuclear Forces, 2011, Bulletin
of the Atomic Scientists, vol. 67, nr. 3 (majjuni), http://thebulletin.org/2011/mayjune.
Kristensen, Hans M. och Norris, Robert S. (2013) Russian Nuclear Forces, 2013, Bulletin of
the Atomic Scientists, vol. 69, nr. 3, s. 7181.
Markelov, R. (2013) Raschody na gosprogrammu vooruzjenij perenesut na neskolko let,
Rossijskaja gazeta, 14 juni.
McDermott, Roger (2013a) Russias Strategic Mobility: Supporting Hard Power to 2020?, FOIR--3587--SE, Stockholm, april.
McDermott, Roger (2013b) The Brain of the Russian Army: Futuristic Visions Tethered by the Past,
FMSO, Fort Leavenworth, http://fmso.leavenworth.army.mil/documents/futuristicvisions.pdf (hmtat 20 september 2013).
Oruzjije Rossii (2013) Il-96 rossijskij gruzovoj samolet vypuskajemyj na VASO, mogut
peredelat dlja vojennych nuzjd, Oruzjije Rossii Information Agency, 4 augusti, http://
www.arms-expo.ru/049057054050124051050054055048.html (hmtat 26 augusti
2013).
Pintjuk, Aleksandr (2013) Za budusjtjeje trevogi net, Krasnaja zvezda, 19 augusti, http://
www.redstar.ru/index.php/newspaper/item/10957-za-budushchee-trevogi-net (hmtat
23 augusti 2013).
Podvig, Pavel (2012) Russian Federation i Acheson, Ray (red) Assuring Destruction Forever:
Nuclear Weapon Modernisation around the World, Womens International League for
Peace and Freedom, s. 5966.
RIA Novosti (2012) Minoborony do 2020 g sozdast jesjtje 26 brigad, ne uvelitjiv tjislennost VS,
16 juli, http://ria.ru/defense_safety/20120716/701031615.html (hmtat 5 november
2013).
RIA Novosti (2013a) Novaja tankovaja platforma pojavitsia v VS k 2015 godu, 29 juni, http://
ria.ru/defense_safety/20130629/946552793.html (hmtat 23 augusti 2013).
RIA Novosti (2013b) Minoborony mozjet sozdat otdelnyj rod vojsk po borbe s kiberugrozami,
7 juli, http://ria.ru/defense_safety/20130705/947802340.html (hmtat 26 augusti
2013).
RIA Novosti (2013c) V ramkach gosoboronzakaza-2013 zakljutjeny kontrakty na 737 mlrd
rub, 24 juni, http://ria.ru/defense_safety/20130624/945289885.html (hmtat 27 juni
2013).
Ryska Federationens Federala Statistikbyr (2013) Demografitjeskij prognos do 2030 goda:
Tjislennost naselenija do odnoletnim vozrastam, http://www.gks.ru/wps/wcm/connect/
rosstat_main/rosstat/ru/statistics/population/demography/# (hmtat 11 mars 2013).
Stukalin, Aleksandr (2012) Russian Nuclear Weapons Industry: Alive and Kicking, Moscow

157

FOI-R--3733--SE
Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv

Defence Brief, nr. 6, s. 49.

Tichonov, Aleksandr (2012) Suchoputnyje vojska: vektory razvitija, Krasnaja zvezda, 17
juli,
http://www.redstar.ru/index.php/daty/item/3514-suhoputnyie-voyska-vektoryirazvitiya (hmtat 23 augusti 2013).
Vendil Pallin, Carolina och Westerlund, Fredrik (2009) Russias war in Georgia: lessons and
consequences, Journal Small Wars and Insurgencies, vol. 20, nr. 2, s. 40024.
VPK (2013a) S. Sjojgu podvel itogi utjenii na Dalnem Vostoke, Vojenno-promysjlennyj kurer,
26 juli, http://vpk-news.ru/news/16864 (hmtat 26 augusti 2013).
VPK (2013b) Perspektivy krylatoj pechoty, Vojenno-promysjlennyj kurer, 7 augusti 2013,
http://www.vpk-news.ru/articles/16986 (hmtat 7 augusti 2013).

158

Rysk militr frmga i ett tiorsperspektiv - 2013

Rysslands konventionella militra frmga har kat och bedms fortstta

att ka under den kommande tiorsperioden. Strre frsvarsutgifter och
kad materielanskaffning kommer att innebra att frbanden blir mer
vade och bttre utrustade och bevpnade.
Reformeringen av de Vpnade Styrkorna verkar g in i en lugnare fas efter
ngra r av omstllning, omstrukturering och infrande av nya koncept.
Under de nrmaste ren kommer undervisningsplanen fr den militra
utbildningen och vningsverksamheten genomg ytterligare frndringar,
vningarna kommer att inkludera nya element och finjusteringar av organisationen kommer att ske.
I ett kortare perspektiv kommer Ryssland inte att ndra mlet att ha en
miljon man i de Vpnade Styrkorna. I ett lngre perspektiv kommer dock
demografiska och ekonomiska realiteter tvinga Frsvarsministeriet att
revidera personalfrsrjningsplanen.
Storleken p Rysslands frsvarsbudget kommer troligen att vara mellan
3,5 och 4 procent av BNP och det finns i dagslget en politisk vilja att
behlla denna niv. Mnga frsvarsindustrifretag r dock ineffektiva och
kommer fortsatt att ha problem med att leverera den moderna materiel
som de Vpnade Styrkorna efterfrgar.

Jakob Hedenskog och Carolina Vendil Pallin (red.)

Trots de mnga utmaningar som terstr kommer Ryssland att ka sin

militra frmga i termer av beredskap, styrkeprojicering och uthllighet och frbttrad ledning i takt med att ny teknologi anvnds, materiel
anskaffas och personalen vas i kad utstrckning.

Denna rapport, liksom vriga FOI-publikationer inom Rysslandsprojektet,

nns tillgnglig i PDF-format p projektets hemsida www.foi.se/ryssland

Rysk militr frmga i ett

tiorsperspektiv - 2013

Jakob Hedenskog och Carolina Vendil Pallin (red.)

FOI-R--3733--SE
ISSN 1650-1942

www.foi.se

December 2013