UTBLICK

Kina har brjart fra en allt djrvare utrikespolitik

Jojje Olsson
Bill Hayton, The South China Sea The Struggle for Power in Asia (Yale University
Press, 298 s, ISBN 9780300186833) Howard W. French, Chinas Second Continent
How a Million Migrants Are Building a New Empire in Africa (Vintage, 285 s, ISBN
9780307956989).

Debatten om hur Kinas moderna historia har pverkat dagens

samhlle och befolkning r livlig. Dock finns det f verk som
belyser hur landet frvaltar det utrikespolitiska kapital som de
senaste decenniernas ekonomiska utveckling frt med sig. Dagens
Kina kan karaktriseras som en utrikespolitisk nykomling det
var ver ett sekel sedan landet senast var en stormakt p den
globala arenan. Under fjolret kom tv nya, viktiga bcker i vilka
Howard French och Bill Hayton visar p Kinas expansiva och ofta
ofrsonliga agerande i Afrika respektive Sydkinesiska havet.
Under 1900-talets frsta hlft plgades Kina av inre slitningar
och frn 1949 vnde Mao Zedong landet int och iscensatte en
sjlvvald isolering med en stndig revolution innanfr de slutna
nationsgrnserna. En tvrvndning kom 1978 d Deng Xiaoping
genomdrev den ppna drrens politik som blev startskottet fr en
ekonomisk framgngssaga utan like.
Ju mer Kina vuxit, desto intensivare har debatten om dess moderna
historia blivit. Otaliga bcker har p senare tid skrivits om Kinas
1900-tal. Tidigare prglades synen p Maos livsverk i vsterlndska
intellektuella kretsar av en viss beundran, men de senaste ren har
pendeln svngt en aning. Det mrktes tydligt i och med Frank
Diktters bok Maos Great Famine (2010, svensk versttning Mao
och den stora svlten 2012), som satte svltkatastrofen under det
stora sprnget (195862) sida vid sida med Frintelsen och Gulag.

Diktter hvdade att kommunistpartiet medvetet anvnde

matbristen som ett vapen fr att svlta meningsmotstndare och att
spren frn denna terror mrks i Kina n i dag. Trots kritik frn
bland annat frfattaren Pankaj Mishra (fr selektiva fakta) och
professor Felix Wenheuer (fr verdrivna ddssiffror) belnades
Diktters vlunderbyggda verk med prestigefyllda Samuel Johnson
Prize.
I Sverige mrks en liknande trend. Gran Leijonhufvud, tidigare
Dagens Nyheters korrespondent i Kina, medgav i samband med sina
memoarer i fjol att han varit en nyttig idiot under den frdande
kulturrevolutionen (196676), som hyllades av mnga samtida
svenska skribenter. ven journalisten Ola Wong och forskaren
Johan Lagerkvist publicerade under fjolret varsin bok med
kommunistpartiets vergrepp p sitt eget folk som huvudtema.
Tyvrr r debatten om Kinas utrikespolitik inte lika omfattande,
vilket delvis torde bero p att landet r en utrikespolitisk nykomling.
Dengs reformer fokuserade till en brjan p att locka till sig
utlndska direktinvesteringar och expertis. Det var frst p
2000-talet, efter tv rtionden av tillvxt, som Kina p allvar brjade
engagera sig i omvrlden.
Ett tydligt exempel r Afrika, vars handel med Kina har
tjugofaldigats p ett drygt rtionde. I fjol versteg handelsutbytet
1500 miljarder kronor och ver en miljon kineser berknas nu vara
bosatta p den afrikanska kontinenten.
De lrde tvistar fortfarande om huruvida relationen mellan Kina och
Afrika r ett jobbskapande utbyte som gagnar bda parter eller om
kineserna bara r intresserade av att exploatera de rika
naturtillgngarna. Analysen frsvras av att mnga afrikanska
stater, liksom Kina sjlvt, inte erbjuder ngon strre transparens p
myndighetsniv.
Howard French visar dock med sin nya bok Chinas Second
Continent How a Million Migrants Are Building a New Empire in
Africa att han r rtt man att grva i mnet. French var tidigare
byrchef fr New York Times i Vstafrika, och tillbringade delar av
sin uppvxt i flera afrikanska lnder. Dessutom talar han flytande
kinesiska efter en handfull r som byrchef i Shanghai.
French tar med oss p en resa genom tio lnder sder om Sahara,

som alla fr utgra varsitt av bokens kapitel. P vgen intervjuas

migranter och tjnstemn frn Kina, liksom afrikanska arbetare och
politiker samt en rad representanter frn olika fretag och NGO:s.
Vi kommer flera av dem nra inp livet. Redan i frsta kapitlet
besker French migranten Hao Shengli, som halvt olagligt kpt en
stor bit mark i Mozambique. Den impulsive och sjlviske Hao saknar
utbildning och har ett vldsamt frflutet frn sin ungdom som
rdgardist. Han drar sig inte fr att tala om hur enkelt det r att ha
sex med afrikanskor, fr hr kan man g rakt p sak utan frspel.
Dessutom kostar det bara ngon dollar att kpa en hustru. Hao har
redan tagit hit sina tonrssner och frsker nu f dem att frka
sig tillsammans med lokala kvinnor.
Haos personlighet m vara extrem, men det r tyvrr inte hans
vrderingar. Av de dussintals kineser som dyker upp i boken r det
f som inte ger uttryck fr skamls rasism. I Liberia bor French p
ett hotell dr den kinesiska managern i frbifarten sger att gsterna
som nstan uteslutande r kineser alltid har med sina egna
handdukar, d de inte vill riskera att torka sig med samma handduk
som en svart person tidigare kan ha anvnt. Vid kliniken bredvid
anstller den kinesiska doktorn inte liberier eftersom de r
smutsiga, lata och stjl.
Anekdoterna r srskilt intressanta eftersom relationen Kina-Afrika
r relativt outforskad. Vid seklets brjan beskrev Vst ofta Kinas
afrikanska ventyr som ett slags nykolonialism. Det berodde nog
dock ofta p frustration ver den egna misslyckade
bistndspolitiken, snarare n p fakta och relevanta underskningar.
Drfr fick Deborah Brautigams bok The Dragons Gift The Real
Story of China in Africa (2009) stor uppmrksamhet, srskilt som
hennes uttalade ml var att sl hl p de mnga negativa myter
hon menade uppsttt om Kina i Afrika. Hennes banbrytande verk
fick stort genomslag och anvnds n i dag flitigt vid universitet och
som akademisk referens. Brautigam menar att kineserna
moderniserar Afrika, samtidigt som de bidrar med teknisk expertis
och jobbtillfllen t lokalbefolkningen. Hon kommer inte ver ngon
officiell statistik, men uppskattar att 80 procent av de anstllda vid
kinesiska fretag i Afrika r lokalbor.
French frnekar visserligen inte att Kina bygger vgar, sjukhus och
annan infrastruktur snabbare n vad Vst mktade med. Men i regel

sker det genom att Kina lnar ut pengar till en afrikansk nation, som
hyr ett kinesiskt byggfretag fr att utfra arbetet med maskiner och
personal frn Kina. En chef vid en NGO i Sierra Leone berttar hur
kineserna jobbar p ett srskilt vis genom att direkt frhandla med
respektive lands president: De undviker ppna diskussioner, och
bryr sig heller inte om internationella normer, demokratiska
principer eller det lokala civilsamhllet.
Ett mnster kan sknjas dr det mesta av pengarna som Kina lnar
ut hamnar i kinesiska aktrers fickor. Den lokala arbetskraften
erbjuds endast de mest slitsamma och lgbetalda jobben, vilket
ocks innebr att teknikverfringen nstan helt uteblir.
I Lusaka tar sig French in p en stadion med plats fr 60 000
skdare, en kinesisk gva till Zambia som av en hndelse ocks
rkar vara vrldens strsta producent av koppar. Inne p stadion
mter han John, en arbetare i 20-rsldern, som sger att det r
fruktansvrt att jobba fr kineserna. Vid sidan av olagligt lga lner
och hot om vld, berttar John om en arbetsplatsolycka dr en
kinesisk frman efter ett brk knppte en cigarett mot en grupp
arbetare i nrheten av frgkemikalier. Explosionen tog flera liv,
bland annat Johns bsta vns.
Olyckan finns dokumenterad med fotografier och de ddas id-kort.
Men det finns ingenstans John kan vnda sig med en anmlan
eftersom projektet ses som en viktig del i partnerskapet med Kina.
Redan samma dag tvingades arbetarna fortstta blanda kemikalier
utan skyddsutrustning, vilket brket ursprungligen handlat om.
French ppekar att Human Rights Watch 2011 pekade ut kinesiska
fretag som de vrsta frbrytarna mot arbetsrtten inom den
zambiska kopparindustrin. Vid en enda explosion dog nrmare 50
gruvarbetare efter att de kinesiska cheferna flytt fltet utan att
utfrda ngon varning. Vid ett par tillfllen har frmn ocks skjutit
mot protesterande zambiska gruvarbetare en gng med sex
skottskadade som fljd men utan ett enda tal.
ver hela kontinenten dumpas kemikalier och kvicksilver frn
gruvorna rakt ner i marken. French konstaterar ocks hopplst hur
urskog tt som broccoli huggs ner och skeppas till Kina.
Demografin gr utvecklingen n mer oroande. Afrikas befolkning
vntas frdubblas inom 40 r, samtidigt som mnga av kontinentens
rvaror kommer att vara slut om utvinningen pgr i samma takt

som i dag.
Flera kinesiska tjnstemn intervjuas, vilka dock ofta gr sig sjlva
en otjnst i ansatsen att frbttra bilden av Kina i Afrika. Det finns
s mnga svarta mnniskor som inte frstr hur man gr ngonting
alls, sger till exempel den kinesiska ambassadren i Moambique
under en intervju.
I detta sammanhang mste Europas tidigare vergrepp i Afrika
nmnas. French r ocks en alltfr erfaren och klok skribent fr att
vara partisk. Flera kngor riktas mot koloniala vertramp eller
vsterlndska fretag som n i dag ignorerar lokala lagar.
Det var Dengs beslut 1978 som mjliggjorde Kinas expansion i
Afrika. Marknadsreformer och en ny utrikespolitik lade grunden fr
kinesisk export. P 1990-talet lanserades en go out policy, som
enligt French var kodordet till Kinas statliga fretag att leta
affrsmjligheter i omvrlden. Afrika, som ignorerats av vst, blev
en naturlig marknad. Men majoriteten av kineserna i Afrika r inte
statligt anstllda, utan entreprenrer som hrt talas om
mjligheterna via vnner eller i forum p internet. Pengar m vara
emigranternas strsta drivkraft, men mnga har ocks lmnat Kina
p grund av den verbefolkning, korruption, stress, miljfrstring
och allmnt frtryck de upplever i hemlandet. Samtidigt upplever
mnga afrikaner som French talar med att den kinesiska nrvaron
fr med sig just dessa problem. Frutom den elit som berikar sig
sjlva p rvarorna som lmnar Afrika, s r det f som r lyriska
ver Kinas etablering.
Detta framgr inte i Deborah Brautigams ovan nmnda bok, som
mer r en skrivbordsprodukt och till strre del beroende av
ekonomisk statistik och officiella uttalanden. French ker bil genom
sregn och lera, bor p emigranternas gor eller luggslitna hotell och
lter folk frn alla samhllsskikt komma till tals. Slutsatsen blir att
Kina gnar sig t en egen form av paternalism genom att stta sig
ver afrikanerna p ett vis som liknar europers och amerikaners
tidigare illdd. Tyvrr sker det nu i en mycket strre skala. French
vill inte kalla Kinas framfart fr nykolonialism, men talar nd om
brjan p ett nytt imperium eftersom Kinas nrvaro i Afrika
kommer att ka.
Sydkinesiska havet r nnu en del av vrlden dr den kinesiska
nrvaron kar snabbt. Trots att det hr handlar om en regelrtt

utrikespolitisk konflikt, r situationen om mjligt nnu mindre

uppmrksammad i litteraturen n relationen mellan Kina och
Afrika. Det beror delvis p att konflikten r s pass ny att det knappt
hunnits skrivas ngot om den.
Vren 2011 uppstod en rad incidenter under vilka Kinas flotta strde
fartyg frn Vietnam och Filippinerna som skannade av havsbotten.
Samtidigt hade Bill Hayton just avslutat en bok om Vietnam och
grubblade p ett nytt mne. Globala medier uppmrksammade nu
spnningarna i Sydkinesiska havet, men f verkade veta ngot om de
bakomliggande mekanismerna. Hayton bestmde sig fr att skriva
en bok om konflikten och sade till sin frlggare att det skulle ta ett
r.
Det tog dock dubbla tiden innan The South China Sea The
Struggle for Power in Asia frdigstlldes. ven hr frsvrades
arbetet av brist p transparens och objektiva fakta. Som tur r hade
Hayton i egenskap av BBC:s korrespondent i Vietnam och Burma
bde kunskap och kontakter i omrdet.
Kina gr ansprk p drygt 80 procent av Sydkinesiska havet genom
en linje av nio punkter som kallas fr kotungan. Den sydligaste
punkten r James Shoal som ligger 1500 kilometer frn Kinas
fastland, men bara drygt 100 kilometer utanfr malaysiska Borneo.
Hayton finner att Kinas orimliga krav bottnar i ett versttningsfel.
Nr landets myndigheter 1933 listade sina omrden och ar
versattes namnen frn en brittisk karta. Det engelska ordet shoal,
vilket betyder rev och ligger under vattnet, versattes felaktigt till
sha som r det kinesiska ordet fr strand eller sandbank.
I dag, 80 r senare, hller kommunistpartiet envist fast vid att
James Shoal tillhr Kina trots att revet ligger 20 meter under
vattnet. Fr att markera detta har kinesiska fartyg slppt ner flaggor
tyngda av blyklumpar. P s vis anser man sig ha rtt till vatten just
utanfr kusten till Malaysia, Vietnam, Filippinerna, Indonesien och
Brunei. Flera gnger har btar rammat varandra i dessa vatten
men vad r det egentligen som str p spel? Fiskebestndet r litet,
och inte heller finns ngra strre reserver av olja eller gas i de
omtvistade omrdena.
Det r USA:s intressen som gr konflikten knslig. Landet baserar
sin makt p fri navigering fr svl flotta som handel. Hlften av

vrldens handelsfartyg passerar genom Malackasundet, liksom

orkneliga fartyg med olja och gas. Dessutom har Sydkinesiska havet
blivit en principfrga fr USA:s nya fokusering p Asien, dr man
mste st upp fr att inte lta sina allierade bli bilateralt verkra av
Kina.
Det finns egentligen bara en tidigare bok vrd att nmna om denna
konflikt, nmligen Asias Cauldron (2014) av Robert Kaplan. Den
kom ut ngra mnader fre Haytons verk, och r betydligt kortare
samt byggd p en provokativ tes. Kaplan frgar retoriskt: om Kina
vill ha en roll i st, varfr ska de d inte f det?. Han menar att
Kinas regionala inflytande kommer ka vare sig USA vill eller inte.
Nr Kinas flotta intar sin rttfrdiga roll som en av regionens
stormakter, br USA delvis ge efter fr kinesiska krav, vilket inte
vore samma sak som att kapitulera. Kaplan framfr en sikt, snarare
n att utreda historiska och juridiska krav med den nrmast
maniska omsorg fr detaljer som Hayton visar. Den territoriella
konflikten kan delas upp i tv delar: dels om ar och stenar, dels om
sjfartszoner som stipuleras i bland annat United Nations
Convention of the Law of the Sea (UNCLOS).
Hayton frklarar att UNCLOS ger lnder rtt till en exklusiv
ekonomisk zon 200 nautiska mil frn kusten eller en bebodd ,
medan stenar och ar som inte kan uppehlla mnsklig aktivitet
tilldelas en zon p blott 12 nautiska mil. Kina skeppar drfr sand
och bygger konstgjorda samhllen p ar, eller placerar fstningar
vid enstaka stenformationer. ven Vietnam och Filippinerna gnar
sig t denna katt-och-rtta-lek, om n inte lika aggressivt.
Det finns nmligen en anledning till att boken, trots sin titel,
fokuserar p Kina. Det r just Kina som gr strst ansprk och r
inblandat i konflikter med samtliga ovan nmnda lnder. Det r
ocks Kinas myndigheter som aktivt frvrnger historien fr att
rttfrdiga sina ansprk. Hayton letar rtt p kinesiska kartor frn
brjan av 1900-talet som inte alls innefattar de omrden
kommunistpartiet anser vara historiskt kinesiska.
Icke desto mindre innehller alla kinesiska pass frn och med april
2012 en karta som visar kotungan, som nu r den grnsdragning
som ocks lrs ut i Kinas skolor. Och det r just i nationalism och
realpolitik som Hayton finner att konfliktens verkliga drivkraft
ligger. Kotungan har nu upphjts till patriotisk symbol i Kina och
myndigheterna kan omjligen backa frn sina territoriella krav utan

att framst som svaga.

Situationen har lett till en kapprustning i omrdet, men Hayton
menar att det vore bde billigare och mer effektivt att frska
motbevisa Kinas krav rent juridiskt. Filippinerna har ett pgende
fall i internationell domstol dr det ska avgras om en samling
stenar under vattnet just utanfr dess kust rttfrdigar Kinas
ansprk p territorialvatten dr. Beslutet kan samtidigt avgra en
rad liknande tvister till Kinas nackdel.
Trots att Kinas kotunga helt uppenbart r en uppfinning frn
1900-talet anser Kaplan att konflikten snarare br lsas av den
politiska eliten tillsammans med experter, eftersom befolkningens
knslor r fr starka fr demokratiska inslag. Lyckligtvis undviker
Hayton dessa vanliga generaliseringar om Sydostasien. Liksom
French bygger han i stllet boken p fakta, resor, intervjuer och
frklaringar av rdande omstndigheter utifrn varje lands unika
frutsttningar.
Likheter finns ocks mellan Kinas aktiviteter i Sydkinesiska
havet och Afrika. Bda r ofattbart viktiga fr framtidens
geopolitiska utformning, men nd nstintill oknda i vst.
Dessutom finns i bda fallen risk att Kina dras in i militra
konflikter.
I Sydkinesiska havet r anledningen uppenbar. Men French varnar
ocks fr en utveckling i Afrika dr Kina brjar agera militrt i sina
emigranters intresse. Nr kinesiska rlogsfartyg 2008 satte av mot
Somalia fr att skydda handelsfartyg mot pirater var det frsta
gngen som marinens krigsskepp verkade utanfr Asien. Ett par r
senare medverkade Kinas flotta och flygvapen i evakueringen av
35000 kinesiska medborgare frn Libyen.
Kina har lnge haft ett mantra om att inte lgga sig i andra lnders
inre angelgenheter. French visar dock hur landet aktivt pverkade
valutgngen i Zambia till frdel fr den kandidat som var mest
positiv till kinesernas nrvaro. Hayton ger ocks exempel p hur
Kina verser Kambodja med gvor fr att pverka landets beslut i
ASEAN.
Kinas allt djrvare utrikespolitiska upptg avspeglade sig allts i
fjolrets litteratur. Tidigare har Brautigam och Kaplan talat om
Kinas goda avtryck i Afrika samt dess rttfrdiga roll som stormakt i

Asien. Men nu kommer French och Hayton med tv nyare och mer
vlunderbyggda verk, som fr pendeln att svnga t fel hll ur
kinesisk synpunkt, precis som redan skett i debatten om Kinas
moderna, inrikespolitiska historia.
Jojje Olsson r frfattare och journalist bosatt i Kina sedan
2007.

- P U B L . I R E S P O N S 2 / 2 0 1 5

Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)