En terupprttad vlfrd

Sverigedemokraternas skuggbudget vren 2010

En terupprttad vlfrd
Sverigedemokraternas skuggbudget vren 2010
[Version 2.1]

Sammanfattning
Sverigedemokraterna r ett Sverigevnligt parti. Vi har idmssigt ltit oss inspireras av svl
socialkonservatismen som delar av den svenska folkhemstanken. Syftet r att kombinera
principen om grundlggande social rttvisa med traditionella vrdekonservativa ider. Partiet lter
sig av den anledningen inte enkelt placeras in p den klassiska vnster-hgerskalan och tillhr
drfr inte heller ngot av de traditionella blocken. I riksdagen samarbetar vi med det eller de
partier som ger oss bst frutsttningar att genomfra vr politik.
Fr frsta gngen presenterar Sverigedemokraterna en skuggbudget dr vi visar hur vi kan
terupprtta svensk vlfrd och samtidigt snka skatten. Under budgetperioden satsar
Sverigedemokraterna 65 miljarder p vlfrden inrknat 28 miljarder till att vra pensionrer ska
f mer i plnboken, 10,5 miljarder p kriminalpolitiken och 11,5 miljarder p frsvaret.
De styrande politikerna har under de senaste decennierna skapat ett samhlle med trande
utanfrskap, hg arbetslshet och frsmrad vlfrd. Klyftan mellan lntagare och pensionrer
har kat, samtidigt som den ekonomiska nedgngen ytterligare frsmrat mnga ldres
livskvalitet. Frsvaret har monterats ned och den grova brottsligheten har under de senaste
decennierna tilltits breda ut sig med kad otrygghet som fljd. De gamla partiernas politik har
fr lnge sedan passerat bst fre-datum och Sverige behver en ny frsch vlfrdspolitik.
Sverigedemokraternas skuggbudget gr i stort ut p att omfrdela medel frn den kostsamma
invandringspolitiken och det verkningslsa utvecklingsbistndet till ndvndiga vlfrds- och
trygghetssatsningar samt utkat riktat bistnd till verkliga flyktingar i vrlden. Med vr politik
frbttras levnadsvillkoren fr vra ldre, bde gllande ekonomi och livskvalitet. Sjukvrden
frstrks med utbildningstgrder och administrativt std. Skolan fr resurser fr en frbttrad
arbetsmilj fr lrare och elever samt utkade anslag fr vuxenutbildning. Fr arbetstagarnas del
frstrker vi de skyddsnt som urholkats av alliansregeringen. Barnfamiljernas ekonomiska
situation strks och extra std ges till studerande och ensamstende frldrar.
Rrande medborgarnas fysiska trygghet tar Sverigedemokraterna ver det ansvar som
alliansregeringen ftt - men visat sig ofrmgna att frvalta - genom att kraftigt frstrka
rttsvsendet med utrymme fr straffskrpningar, riktiga livstidsstraff och utvisning av utlndska
brottslingar. Sveriges grnsskydd och frmga att frsvara sig frstrks ocks kraftigt.
Sverigedemokraternas viktigaste satsningar
En kraftig skattesnkning fr att jmna ut skillnaderna mellan lntagare och pensionrer.
kat std till trygghetsboenden och en reform fr hjd matkvalitet.
Satsning p lkarutbildningen, specialistsjukskterskor och administrativ personal.
Satsningar p vuxenutbildning, kad vuxennrvaro och frbttrad studie- och
yrkesvgledning i skolan.
Strkta ersttningsniver i a-kassan och sjukfrskringen.
En hjning av frldrapenningen, underhllsstdet, barntillgget fr studerande samt
bostadsbidraget fr ensamstende frldrar.
Utkade medel till polis- och klagarmyndigheterna, domstolsvsendet och
kriminalvrden.

Pbrjad teruppbyggnad av frsvaret genom strkt frbandsverksamhet och beredskap

samt terinfrande av vrnplikten. Samtidigt genomfrs en successiv avveckling av
insatserna i bland annat Afghanistan och Kosovo.

Finansiering av satsningarna
Grunden fr vlfrd och trygghet r arbete. Av den anledningen tar Sverigedemokraterna sikte
mot full sysselsttning och vill samtidigt motverka svl den borgerliga regeringens
lnedumpningspolitik som vnsterkartellens bidragslinje. Sverigedemokraternas jobbskapande
politik innebr framfr allt satsningar p smfretagande, kad matchning p arbetsmarknaden
samt forskning och utveckling. ven en mer ansvarsfull invandringspolitik r en viktig faktor fr
att klara sysselsttningen. Invandringen mste kraftigt begrnsas fr att inte fylla p det redan
befintliga verutbudet av arbetskraft.
Med Sverigedemokraternas mer restriktiva invandringspolitik skapas dessutom ett
reformutrymme redan frsta ret genom en minskning av asyl- och anhriginvandringen med 90
procent. Denna reform fr ordentligt genomslag tredje ret och sammanlagt sparar vi hr 78
miljarder under budgetperioden.
Vi vljer ocks att lgga det idag ineffektiva bistndet p en niv motsvarande 0,7 procent av BNI
den niv som rekommenderas av FN. Samtidigt effektiviserar vi bistndet genom att mer n
frdubbla anslaget till FN:s flyktingorgan, UNHCR, och genom miljsatsningar i den fattigare
delen av vrlden. P bistndssidan sparar vi 29,5 miljarder under budgetperioden.
Sverigedemokraternas visar med denna skuggbudget att det gr att genomfra vlfrds- och
trygghetssatsningar och samtidigt behlla jobbskatteavdraget och dessutom gra ytterligare
skattesnkningar, framfrallt fr pensionrerna.

Innehllsfrteckning
1. Inledning ........................................................................................................................... 9
2. Den ekonomiska politiken .............................................................................................. 10
2.1 Grundlggande utgngspunkter .................................................................................................... 10
2.2 Regeringens ekonomiska politik .................................................................................................... 10
3. En kapitalt misslyckad arbetsmarknadspolitik .............................................................. 11
3.1 En arbetsmarknadspolitisk tillbakablick....................................................................................... 11
3.2 Arbetslsheten permanentas.......................................................................................................... 12
3.3 En arbetsmarknadspolitisk fr att bryta utvecklingen ............................................................... 13
4. En ny jobbskapande politik ............................................................................................ 13
4.1 Inledning ........................................................................................................................................... 13
4.2 En ansvarsfull invandringspolitik .................................................................................................. 14
4.3 En smfretagssatsning .................................................................................................................. 14
4.3.1 Inledning ............................................................................................................................ 14
4.3.2 Att anstlla skall lna sig .................................................................................................. 15
4.3.3 Stimulera innovationsrikedomen hos smfretag ........................................................ 15
4.3.4 Ett stimulerat smfretagande ........................................................................................ 15
4.4 kat antal undantag i turordningsreglerna .................................................................................. 16
4.5 Lnsamt att arbeta........................................................................................................................... 16
4.6 Hjt i arbetslshetsersttningen .................................................................................................... 16
4.7 Skrade svenska jobb ...................................................................................................................... 16
4.8 Vidareutveckling av RUT ............................................................................................................... 16
4.9 Skrpa regler fr arbetskraftsinvandring ...................................................................................... 17
4.10 Satsning p FoU ............................................................................................................................ 17
4.11 Slopade instegsjobb ....................................................................................................................... 17
4.12 Frmjad entreprenrskap och konkurrenskraft ........................................................................ 18
4.13 Riktade utbildningsstd ................................................................................................................ 18
4.14 Frstrkt vlfrd ............................................................................................................................ 18
5. Utbildning ....................................................................................................................... 18
5.1 Inledning ........................................................................................................................................... 18
5.2 En vlbehvlig satsning p skola och utbildning ........................................................................ 20
5.2.1 Fler vuxna i skolan ............................................................................................................ 20
5.2.2 Antimobbingsatsning ....................................................................................................... 20
5.2.3 Frstrkning av det svenska sprket .............................................................................. 20
5.2.4 Matlyft ................................................................................................................................ 20
5.2.5 Fler komvuxplatser ........................................................................................................... 20
5.3 Hgre studier ................................................................................................................................... 21
5.3.1 Effektiviserad hgskola.................................................................................................... 21
5.3.2 Satsning p forskning ....................................................................................................... 21
5.3.3 Frbttrad studievgledning ............................................................................................21
6. terupprtta vlfrden .................................................................................................... 22
6.1 Inledning ........................................................................................................................................... 22
6.2 Frstrk vlfrdens krna ............................................................................................................... 22
6.3 Frstrk tryggheten p ldre dagar................................................................................................ 24
6.3.1 Inledning ............................................................................................................................ 24
6.3.2 En kraftig frbttring av pensionrernas ekonomiska villkor .................................... 24
6.3.3 En kraftig kning av antalet trygghetsboenden............................................................ 24
6.3.4 En matreform fr vra ldre ........................................................................................... 24
5

6.3.5 kat std till anhrigvrdarna ........................................................................................ 25

6.3.6 Riktade insatser fr att motverka brott mot ldre ....................................................... 25
6.3.7 Vrdig vrd i livets slutskede ........................................................................................... 25
6.3.8 ldres livskvalitet ska frbttras ..................................................................................... 25
6.4 Frstrkt skola ................................................................................................................................. 26
6.5 Frstrkt ekonomisk trygghet fr familjer och ensamstende frldrar ................................. 27
6.6 Frstrkt sjukfrskring ................................................................................................................. 27
6.7 Frstrkt sjukvrd............................................................................................................................ 28
6.8 Sammanfattning av vlfrdssatsningar ......................................................................................... 29
7. terupprtta tryggheten .................................................................................................. 29
7.1 Inledning ........................................................................................................................................... 29
7.2 En skrpt, mer human och mer rttvis kriminalpolitik.............................................................. 30
7.2.1 Skrpta straff ..................................................................................................................... 30
7.2.2 Nytt system fr skadestnd till brottsoffer ................................................................... 30
7.2.3 Offentligt register ver pedofiler .................................................................................... 30
7.2.4 Snabbare domstolsbehandling samt garanterat vittnesbeskydd ................................. 30
7.2.5 Krafttag mot den organiserade brottsligheten .............................................................. 30
7.2.6 Snkt straffmyndighetslder till 12 r fr grova brott ................................................. 31
7.2.7 Sammanfattning ................................................................................................................ 31
7.3 En skrpt frsvarspolitik ................................................................................................................ 31
7.3.1 Upprustning av frsvaret ................................................................................................. 31
7.3.2 terinfrande av vrnplikten .......................................................................................... 32
7.3.3 Successiv avveckling av utlandsinsatser ......................................................................... 32
7.3.4 terupprttad grnsbevakning ........................................................................................ 32
7.3.5 Sammanfattning ................................................................................................................ 32
7.4 Ett skrpt grnsskydd ..................................................................................................................... 33
8. Milj ................................................................................................................................ 33
8.1 Inledning ........................................................................................................................................... 33
8.2 Brutet oljeberoende ......................................................................................................................... 33
8.3 Skrad biologisk mngfald ............................................................................................................. 34
8.4 Lngsiktigt hllbart jordbruk.......................................................................................................... 34
8.5 Begrnsa anvndningen av kemikalier .......................................................................................... 34
8.6 Satsa p stersjn ........................................................................................................................... 34
8.7 Sanering och terstllning av frorenade omrden .................................................................... 34
8.8 Globalt ansvar satsningar i tredje vrlden ................................................................................ 34
8.9 Frbttrat djurskydd ....................................................................................................................... 35
8.10 Sammanfattning ............................................................................................................................. 35
9. Europeiska Unionen ....................................................................................................... 35
9.1 Inledning ........................................................................................................................................... 35
9.2 Nationellt sjlvbestmmande ......................................................................................................... 36
9.3 Svenska skattemedel till svensk vlfrd ........................................................................................ 36
9.4 Svenskt framtida medlemskap i den inre marknaden ................................................................ 36
9.5 Svenska undantag frn den inre marknaden ................................................................................ 36
9.6 Rabatt p EU-avgiften .................................................................................................................... 36
10. En ansvarsfull invandringspolitik.................................................................................. 37
10.1 Massinvandring eller vlfrd? ...................................................................................................... 38
10.2 kad hjlp till vrldens flyktingar ............................................................................................... 39
10.3 En ny asylpolitik ........................................................................................................................... 39
10.4 Skrpta krav fr anhriginvandring ............................................................................................ 40
10.5 Minskad arbetskraftsinvandring .................................................................................................. 41
6

10.6 Frn mngkultur till assimilering................................................................................................ 42

10.7 Invandringens kostnader 2010 -2012 ......................................................................................... 43
11. Skatter ............................................................................................................................ 44
11.1 Inledning ......................................................................................................................................... 44
11.2 Skatt p inkomster ......................................................................................................................... 45
11.2.1 Jobbskatteavdraget ......................................................................................................... 45
11.2.2 Pensionrsskatt ............................................................................................................... 45
11.2.3 Hushllsnra tjnster ...................................................................................................... 45
11.3 Sociala avgifter ............................................................................................................................... 46
11.4 Skatt p kapital ............................................................................................................................... 46
11.4.1 Fastighetsskatt ................................................................................................................. 46
11.4.2 Frmgenhetsskatt ......................................................................................................... 46
11.5 Miljskatter ..................................................................................................................................... 47
11.5.1 Koldioxidskatt ................................................................................................................. 47
11.5.2 Skatt p handelsgdsel ................................................................................................... 47
11.5.3 Skatt fluorerande vxthusgaser ..................................................................................... 47
11.6 Bekmpa skattefusket ................................................................................................................... 48
12. Tabeller per utgiftsomrde ............................................................................................ 49
12.1 Sammanstlld utgiftsram .............................................................................................................. 49
12.2 Utgiftsramar per utgiftsomrden................................................................................................. 50
12.2.1 Utgiftsomrde 1 - Rikets styrelse.................................................................................. 50
12.2.2 Utgiftsomrde 2 Samhllsekonomi och finansfrvaltning .................................... 50
12.2.3 Utgiftsomrde 3 Skatt, tull och exekution ............................................................... 50
12.2.4 Utgiftsomrde 4 - Rttsvsendet .................................................................................. 51
12.2.5 Utgiftsomrde 5 Internationell samverkan .............................................................. 51
12.2.6 Utgiftsomrde 6 Frsvar och samhllets krisberedskap ........................................ 51
12.2.7 Utgiftsomrde 7 Internationellt bistnd................................................................... 52
12.2.8 Utgiftsomrde 8 - Migration ......................................................................................... 52
12.2.9 Utgiftsomrde 9 Hlsovrd, sjukvrd och social omsorg...................................... 53
12.2.10 Utgiftsomrde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ............... 54
12.2.11 Utgiftsomrde 11 Ekonomisk trygghet vid lderdom ......................................... 55
12.2.12 Utgiftsomrde 12 Ekonomisk trygghet fr familjer och barn ............................ 55
12.2.13 Utgiftsomrde 13 Integration och jmstlldhet .................................................... 56
12.2.14 Utgiftsomrde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv................................................... 57
12.2.15 Utgiftsomrde 15 - Studiestd .................................................................................... 57
12.2.16 Utgiftsomrde 16 Utbildning och universitetsforskning ..................................... 58
12.2.17 Utgiftsomrde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid .................................. 59
12.2.18 Utgiftsomrde 18 Samhllsplanering, bostadsfrsrjning, byggande samt
konsumentpolitik ........................................................................................................................ 60
12.2.19 Utgiftsomrde 19 Regional tillvxt ......................................................................... 60
12.2.20 Utgiftsomrde 20 Allmn milj- och naturvrd ................................................... 60
12.2.21 Utgiftsomrde 21 - Energi .......................................................................................... 61
12.2.22 Utgiftsomrde 22 - Kommunikationer...................................................................... 61
12.2.23 Utgiftsomrde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande nringar ........... 61
12.2.24 Utgiftsomrde 24 - Nringsliv .................................................................................... 62
12.2.25 Utgiftsomrde 25 Allmnna bidrag till kommuner .............................................. 62
12.2.26 Utgiftsomrde 26 Statsskuldsrntor m.m. ............................................................. 63
12.2.27 Utgiftsomrde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen................................... 63
13. Tabell skatter och vriga inkomster .............................................................................. 63
Bilaga 1. Kalkyl ver initiala invandringsrelaterade besparingar ...................................... 64
7

Innehllsfrteckning .............................................................................................................................. 64
1.1 Sammanfattande kalkyl ................................................................................................................... 64
1.2 Frutsttningar................................................................................................................................. 64
1.3 Besparing staten ............................................................................................................................... 66
1.4 Besparing kommunerna.................................................................................................................. 69
1.5 Besparing landstingen ..................................................................................................................... 75
1.6 Uteblivna skatteintkter ifrn sysselsatta nyanlnda ................................................................... 76
1.7 Ytterligare potentiella besparingar som ej inkluderats i kalkylen .............................................. 77
1.8 Prognos fr 2011 och 2012............................................................................................................ 79
Slutnoter .............................................................................................................................. 80

1. Inledning
Sveriges tidigare goda ekonomiska stllning i relation till andra lnder har frsmrats. I en artikel
av Svenskt Nringsliv konstaterades nyligen att Sverige de senaste decennierna har fallit ordentligt
p OECDs vlstndslista. Samtidigt r vi mnga som upplever att den svenska vlfrden bit fr
bit har monterats ned. Av det som en gng kallades folkhemmet, ett samhlle prglat av
gemenskap och social och ekonomisk trygghet, terstr nstintill ingenting. Det samhlle och den
arbetsmarknad som frr inrymde en hg grad av inre sammanhllning och en mycket lg
arbetslshet har bytts ut mot ett bestende och stndigt pfyllt miljonutanfrskap, hg
arbetslshet, frsmrad vlfrd, ett nedmonterat frsvar och snkta ersttningsniver.
Frn att ha varit ett land som vrderat de ldres insatser fr landet har Sverige kommit att bli ett
land som ser de ldres pensionsinkomster som ett bidrag, ett bidrag man ocks har ansett sig
kunnat skra i fr att fylla alla de tomma hl som uppsttt i ekonomin i och med den oerhrt
kostsamma massinvandringspolitik som bedrivits, och som fortfarande bedrivs.
Frn att ha varit ett land dr begrepp som gruppvldtkt knappt existerat i folkets vokabulr har
begreppet blivit smrtsamt ofta frekommande i svensk nyhetsrapportering. Mellan 1995 och
2006 kade antalet gruppvldtkter enligt brottsfrebyggande rdet med 377 procent.1 Sverige r
numera i topp vad gller antalet vldtkter och verfallsvldtkterna har under den senaste
tiorsperioden nra nog tredubblats (frn 361 verfallsvldtkter 1999 till 966 fall 2009).
Svenska medborgarskap delas ut till hger och vnster, utan att man egentligen vet vem som
mottar medborgarskapet, eftersom 95 procent av de asylskande inte kan eller vill identifiera sig.
Man frvntar sig inte heller att de nya medborgarna anpassar sig efter svenskarnas stt att leva,
tvrtemot pratar man om det mngkulturella samhllet, dr invandrarna istllet fr att bli
svenskar uppmuntras att hlla kvar vid sina sedvnjor och vrderingar och med det ocks behlla
ett beteende som ofta r ofrenligt med vad majoritetsbefolkningen anser vara acceptabelt.
I detta budgetfrslag presenterar Sverigedemokraterna vgen fr hur vi kan vnda denna negativa
utveckling, hur Sverige terigen med gott samvete kan hvda att vi siktar mot full sysselsttning,
hur vi kan terstlla vlfrden, minska brottsligheten, frbttra villkoren fr vra ldre samt hur vi
kan terskapa den identitetsknsla som r s avgrande fr hela den solidariskt finansierade
vlfrden, tryggheten och gemenskapen.

2. Den ekonomiska politiken

2.1 Grundlggande utgngspunkter
I en internationell jmfrelse ter sig Sveriges statsfinansiella lge relativt stabilt. Samtidigt kan det
konstateras att mnga av omvrldens ekonomier r mycket skuldtyngda, ngot som frr eller
senare mste franleda skattehjningar och tstramningar inom den offentliga konsumtionen i
berrda lnder, vilket sannolikt kommer att pverka den globala tillvxten och drmed ocks
Sveriges exportvrde. Utver detta leder den vxande andelen ldre till ett kande inhemskt
behov av vlfrdstjnster, vilket i kombination med en frvntad och relativt snabbt stigande
frsrjningsbrda i framtiden sannolikt kommer att leda till pressade statsfinanser.
Till detta tillkommer komplikationen att den inhemska ekonomin p konsumentniv alltfr lnge
varit dopad genom ett alltfr lst finansiellt regelverk som drivit upp ett extremt utbud av
krediter och skapat ett konstlat ekonomiskt utrymme dr dagens konsumtion sker p bekostnad
av morgondagens tillgngar. Svensk vlfrd har dessutom under mycket lng tid ftt utst
prvningar och i mnga fall kvalitetsfrsmringar, drfr menar vi att vlfrden inte bara behver
frsvaras, utan ocks frstrkas. Av dessa anledningar r det av stor vikt att den ekonomiska
politiken framledes bedrivs srskilt varsamt, ansvarsfullt och lngsiktigt.
Den ekonomiska politikens huvuduppgift skall vara att bidra till en lngsiktig och varaktig
makroekonomisk stabilitet, fr att drigenom kunna skapa frutsttningar att terupprtta det
svenska folkhemmet prglat av en hg grad av trygghet, tillhrighet och solidaritet. Den aktiva
finanspolitiken mste drfr bedrivas med stor hnsyn till risken fr bakslag och
missbedmningar. Utgiftstaket med verskott i statsfinanserna ver en konjunkturcykel skall
kvarst fr att garantera att Sverige ocks i framtiden skall kunna betecknas en vlfrdsstat, svl i
upplevd som i faktisk ekonomisk mening, men ocks fr att skapa ett utrymme fr en aktiv och
balanserad stabiliseringspolitik.
Penningpolitiken skall ven fortsatt bedrivas genom en sjlvstndig riksbank.
Sverigedemokraterna stller sig fullt ut bakom penningpolitikens inflationsml p tv procent,
plus/minus en procent.

2.2 Regeringens ekonomiska politik

Sverige och vrlden har under mandatperioden utsatts fr mycket svra ekonomiska prvningar.
Frn att ekonomin under mandatperiodens frsta hlft nrmade sig en verhettning driven av
hga rvarupriser, produktionstoppar, stora inhemska skattesnkningar och lga nominella och
reala rntor, s tvrstannade ekonomin i och med den globala ekonomiska kris som fljde d den
jttelika amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs.
Grunden fr krisen lades framfr allt genom de amerikanska s kallade subprimelnen med
kreditutgivning till hushll som saknade mjlighet att betala tillbaka skulderna. Krisen frvrrades
dessutom genom en vrdepapperisering dr bankerna slde risker p finansmarknaden fr att p
s vis gra sig av med sina egna risker. En stor internationell oskerhet kring de olika
finansinstitutens reella finansiella tillgngar byggdes upp, med fljden att grunden fr hela den
globala finansmarknadens stabilitet allvarligt kom att skadas. Frtroendekrisen spred sig drfr

10

snabbt ver vrlden, vilket ledde till en allvarlig och global ekonomisk kris som kom att pverka
ven den reala ekonomin.
Frtroendekrisen drabbade sedermera ven det svenska finansiella systemet med kraft. Svaret
frn regeringen blev snabba politiska tgrder koordinerade med vr omvrld, vilket tillsammans
med riksbankens tgrder bidrog till att stabilisera den finansiella sektorn. Men man valde ocks,
trots Sveriges hga exportandel och omvrldsberoende, att bedriva en diskretionr finanspolitik
som tillsammans med Sveriges hga automatiska stabilisatorer placerade Sverige i den absoluta
toppen vad gller stabiliseringspolitiska stimulanser i Europa. Med andra ord valde regeringen,
trots att Sverige r en liten, ppen och handelsberoende ekonomi som drmed ocks
knnetecknas av en begrnsad knslighet fr en framskjuten stabiliseringspolitik, att med lnade
pengar bedriva en av vstvrldens mest aggressiva finanspolitik.
Resultatet av denna politik tillsammans med regeringens vriga prioriteringar r, menar
Sverigedemokraterna, att statens finanser frsvagats mer n vad nden och frutsttningarna givit
fog fr. Man har dessutom ltit detta ske genom att lta 00-talets stora frlorare, pensionrerna,
beskattas hrdare n arbetstagarna. Man har psttt att syftet har varit att strka arbetslinjen, till
synes utan att gna en tanke t att dagens arbetare r morgondagens pensionrer. Rtten att
beskattas lika handlar fr Sverigedemokraterna lika mycket om rttvisa som om att skapa
incitament att arbeta ihop en god pension.
Regeringens politik har utver detta ven urholkat arbetslshetsfrskringen samtidigt som man
inte fullt ut lyckats reformera sjukfrskringen, man har satsat p en generell snkning av
arbetsgivaravgiften p bekostnad av smfretagarna och man valde dessutom att genomfra stora
skattesnkningar i ett lge dr ekonomin redan gick p hgvarv. Till detta har regeringen valt att
lta kreditkalaset, med en extrem tillgng p krediter utan en tillrcklig kontroll, fortg helt
obehindrat.
Sammanfattningsvis rvde regeringen en hgkonjunktur av historiska mtt, men misslyckades
med att frdela resurserna rttvist och optimalt.

3. En kapitalt misslyckad arbetsmarknadspolitik

3.1 En arbetsmarknadspolitisk tillbakablick
Sett ver de senaste 35 ren har antalet sysselsatta 16-64 r i Sverige pendlat mellan 4 och 4,5
miljoner personer (se tabell nedan) och siffran har om man bortser frn konjunktureffekter legat
relativt konstant. Frn toppnoteringen 1990 tog det hela 18 r innan det totala antalet sysselsatta
personer tangerade samma niv. Under samma period kade befolkningen med kring 700 000
personer, varav stor del i arbetsfr lder. De styrande politikerna, oavsett om de tillhrt hgereller vnsterblocket, har med andra ord ver tid misslyckats att bibehlla den procentuella
sysselsttningsniv som krvs fr att upprtthlla vlfrdssamhllet och fr att pressa ned
arbetslsheten till niver dr alla har en chans att f ett arbete och egen frsrjning. Man har
allts misslyckats med grundfrutsttningarna fr att skapa ett vlmende samhlle byggt p
delaktighet och sammanhllning. Istllet har konkurrensen om jobben tilltits ka p ett hgst
oansvarigt och ogynnsamt stt.

11

Sysselsttningsintensitet 1976-2009, 16-64 r

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

2000

1999

1998

1997

1996

1995

1994

1993

1992

1991

1990

1989

1988

1987

1986

1985

1984

1983

1982

1981

1980

1979

1978

1977

1976

86%
84%
82%
80%
78%
76%
74%
72%
70%
68%
66%
64%

3.2 Arbetslsheten permanentas

Arbetsmarknadsutvecklingen tycks inte heller med denna regering komma att uppleva ngot
trendbrott. Istllet frvntar sig bde OECD och svenska konjunkturinstitutet att arbetslsheten
- trots jttelika ofinansierade globala stimulanspaket och trots en expansiv svensk finanspolitik
kommer att kvarst p hga niver. Konjunkturinstitutet rknar med en ppen arbetslshet p 9
procent bde fr 2010 och 2011 och rknar med att den svenska ekonomin frst 2014 r i
konjunkturell balans, med ett uppskattat arbetslshetstal p 6,8 procent. Drtill tillkommer stor
oskerhet kring den globala ekonomin och de tillhrande riskbilderna, med en ptaglig risk fr en
avvikande utveckling.
Den kraftigt stigande arbetslsheten medfr ocks i sin tur en stigande jmviktsarbetslshet vilket
begrnsar mjligheterna och sannolikheten fr att i snar tid kunna skapa en lngsiktigt och
varaktigt hg sysselsttning. Regeringen sjlva rknade i hstbudgeten med en permanent hgre
arbetslshet p 75 000 personer. Samtidigt kvarstr mycket hga utanfrskapsniver.

Lngtidsarbetslshet, 16-64 r, 27+ veckor, SCB

2010M04

2010M03

2010M02

2010M01

2009M12

2009M11

2009M10

2009M09

2009M08

2009M07

2009M06

2009M05

2009M04

2009M03

2009M02

2009M01

2008M12

2008M11

2008M10

2008M09

2008M08

2008M07

2008M06

2008M05

2008M04

2008M03

2008M02

2008M01

180
160
140
120
100
80
60
40
20
0

Bilden av utvecklingen frstrks ytterligare av SCB:s lngtidsprognos, dr den alltfr lga

sysselsttningsintensiteten svl som ett utanfrskap fr omkring en miljon mnniskor kvarstr
samtidigt som antalet pensionrer som skall frsrjas kar med 700 000.
12

Klla: SCB:s lngtidsprognos 2009

3.3 En arbetsmarknadspolitisk fr att bryta utvecklingen

Fr att bryta den lngsiktiga utvecklingen behvs ett fullstndigt politiskt nytnkande.
Arbetslsheten kan inte bekmpas p lng sikt med en ofinansierad skattepolitik, vilket inte minst
de senaste 35 rens sysselsttningsstatistik visar. Varaktigt hg sysselsttning och lg arbetslshet
skapas istllet framfr allt genom att strka den svenska globala konkurrenskraften, vilket
stadkoms genom att upprtthlla en hg generell niv av arbetsmarknadsmatchat humant
kapital, en reglerad invandring, ett gott smfretagarklimat, stabila statsfinanser, ett utbyggt
trygghetssystem och en riktad, lngsiktig och vl avvgd arbetsmarknadspolitik.
Sverigedemokraternas skuggbudget r en budget fr jobb, fr vlfrd och fr trygghet, vilket
sammantaget skapar de bsta frutsttningarna fr att strka Sveriges ekonomiska vlstnd.

4. En ny jobbskapande politik
4.1 Inledning
Den turbulenta ekonomiska situationen i vrlden medfr extra prvningar nr det gller att
upprtthlla och stimulera sysselsttningen. Dels krvs kortsiktiga insatser fr att inte dagens
arbetslshetsniver ska best, dels mste stora och mer lngsiktiga insatser till fr att strka
svensk konkurrenskraft.
Stora krav mste stllas p att den ekonomiska politiken bedrivs lngsiktigt effektivt, fr att
drigenom skapa optimala frutsttningar fr jobbtillvxt och en skrad vlfrd. Fr att
stadkomma detta mste srskilt fljande frslag prioriteras, vgas in och genomfras:

En ansvarsfull invandringspolitik: Invandringen mste kraftigt begrnsas fr att inte

fylla p det redan befintliga verutbudet av arbetskraft.
En smfretagssatsning: Det privata nringslivet och smfretagandet mste ges
mjligheter att kunna, och incitament att vga, anstlla.
kat antal undantag i turordningsreglerna: Antalet undantag i turordningsreglerna
mste ka fr att stimulera rrligheten p arbetsmarknaden samt fr att ge
fretagen mjligheter att behlla nyckelpersonal vid neddragningar i verksamheten.
13

Hjd arbetslshetsersttning: A-kassan mste hjas fr att skapa en bttre

kompetensmatchning mellan arbetstagare och arbetsplatser.
Skrade svenska jobb: Svenska jobb mste skras genom kad kompetenshjning
och en ny storsatsning dr en specifik anstllningsform fr lrlingar infrs.
Vidareutveckling av RUT: Genom att utka RUT-avdraget fr barnfamiljer och
ldre kommer fler som r i behov av det kunna anlita hjlp fr att klara vardagen
och drigenom skapa nya jobb.
Skrpt arbetskraftsinvandring: Genom att skrpa reglerna och skerstlla att svensk
arbetskraft fr frtur till svenska jobb, minskar vi den svenska arbetslsheten och
utanfrskapet.
Lnsamt att arbeta: Genom att bibehlla jobbskatteavdragen, terinfra
schablonavdragen fr smfretag och snka egenavgifterna, ser vi till att det lnar
sig att arbeta.
Satsning p forskning och utveckling (FoU): Genom att strka grundforskningen
och snka trskeln mellan id och innovation, lgger vi grunden fr morgondagens
svenska innovatrer, fretag och exportframgngar.
Slopade instegsjobb: Genom att avskaffa instegsjobben ser vi till att regelverken
inte diskriminerar ngon p arbetsmarknaden, samtidigt som vi sparar in en halv
miljard.
Riktade utbildningsstd: En srskilt satsning p utbildning fr att motverka
frvntad arbetskraftsbrist.
Frstrkt vlfrd: Strka vlfrden genom att prioritera bort dyra utgiftsomrden.
Skra och stabila offentliga finanser: Offentliga finanser i balans bidrar till
kontinuitet och minskad oskerhet att investera inom landet.

4.2 En ansvarsfull invandringspolitik

De senaste 20 ren har ungefr 1,2 miljoner mnniskor invandrat till Sverige samtidigt som den
totala sysselsttningen i antal rknat, varit tmligen stabil nr man bortser frn
konjunktureffekter. Efter toppnoteringen fr antalet sysselsatta i ldrarna 16-64 r, 1990, s
drjde det 18 r innan sysselsttningsnivn kom att tangera det tidigare rekordet (se 3.1). Med
nuvarande politiska kurs rknar SCB i sin lngtidsprognos att sysselsttningen kvarstr p ungefr
samma lga niv, att befolkningen kar med ytterligare 900 000 personer samtidigt som
utanfrskapet bestr fr cirka en miljon mnniskor. Sverige behver drfr en ny jobbpolitik med
utgngspunkten att invandringen mste anpassas efter rdande frhllanden, inte minst p
arbetsmarknaden.

4.3 En smfretagssatsning
4.3.1 Inledning
En stor del av sysselsttningstillvxten under frra hgkonjunkturen skedde bland smfretagen.
nd valde regeringen att genomdriva en generell snkning av arbetsgivaravgiften motsvarade
ungefr 264 kronor per anstlld och mnad, samtidigt som man tog ifrn smfretagen
schablonavdraget (rabatten p de frsta anstllda). Detta r en arbetsmarknadspolitik som vi
menar skadar Sverige och som drfr mste ndras. Utver en terstllning av schablonavdraget
vill Sverigedemokraterna ocks stimulera fler att starta fretag och strka innovationslusten och
innovationsmjligheterna fr sm fretag.

14

4.3.2 Att anstlla skall lna sig

Sverigedemokraternas analys r att det r bland dagens smfretag som morgondagens
mellanstora och stora fretag finns. Drfr gr vi ocks en satsning p smfretagandet genom
att infra en permanent arbetsgivaravgiftsrabatt p de tio frsta anstllda p bekostnad av den
generella arbetsgivaravgiftssnkningen. Det r den modell vi bedmer ger flest jobb fr pengarna
eftersom smfretagen ofta r vldigt personalintensiva och i behov av att expandera samt att en
koncentration av snkningen ger en strre snkning per anstlld.

4.3.3 Stimulera innovationsrikedomen hos smfretag

Sverige tillhr de stora innovationslnderna sett till befolkningsmngden. Mnga av
uppfinningarna och innovationerna riskerar emellertid att inte komma till sin fulla rtt d de ofta
kps upp av strre fretag eller aldrig leder till produktion p grund av brist p finansiering. Vi
vill bryta denna utveckling genom att strka fokus p innovations- och uppfinningsrikedomen
och tillskjuta mer medel till bde forskning och riskkapital.
Smfretagens begrnsade mjligheter att ska riskkapital p marknaden har i mnga fall lett till
att nya ider antingen aldrig blivit mer n just ider, eller kpts upp av strre fretag istllet fr
att nya fretag bidragit till att strka konkurrensen. Vi bedmer drfr att det finns ett stort
behov av att staten bidrar till att ka tillgngen p riskkapital.
Sverigedemokraterna freslr drfr en extra vinstutdelning frn Vattenfall p 5 miljarder kronor
om ret de r vinstutrymmet finns, fr att inrtta en marknadskompletterande riskkapitalfond.
Fonden skall prioritera de fretag som saknar eller har sm mjligheter att ska kapital p den
ordinarie riskkapitalmarknaden.
Smfretagens mjligheter att bidra till, och samverka med, forskarsamhllet r inte desamma
som storfretagens mjligheter. Fr att stimulera smfretagen och fr att bidra till vxande
fretag och strkt konkurrenskraft vill vi ge fler fretag mjlighet att vxa genom kunskap.
Forskningsanslaget till sm och medelstora fretag behver drfr ka, med ett srskilt fokus p
kunskapsintensiva varor och tjnster. Vi vill ka stdet till forskning i smfretag med 500
miljoner kronor rligen via programmet Forska & Vx vid verket fr innovationssystem,
VINNOVA.

4.3.4 Ett stimulerat smfretagande

Sverige har mnga fretag, men f fretagare, och ligger i sammanhanget i Europas lgsta
division. Detta frhllande bidrar till att flexibiliteten p arbetsmarknaden hmmas, d mnga
orter inte sllan r beroende av ett eller ett ftal fretag. Dessutom innebr det lga fretagandet
att fr f nya, stora och sysselsttningsskapande fretag vxer fram. Denna trend mste brytas.
Samhllet mste stimulera och uppmuntra fretagsamhet och arbete.
Starta-eget-bidraget kan vara avgrande fr att f en ny verksamhet att fungera i brjan och skall
verlag kvarst i nuvarande utformning. Eftersom det ofta tar tid innan en verksamhet blir
ekonomiskt lnsam vill vi dock utka bidraget till att ges i upp till 9 mnader. Detta berknas
kosta 300 miljoner kronor extra per r.

15

4.4 kat antal undantag i turordningsreglerna

De svenska turordningsreglerna kom till under en tid dr rrligheten p arbetsmarknaden var
liten. Dagens arbetsmarknad krver anpassning efter dagens frutsttningar. Genom att ka
antalet undantag som fretag kan gra frn turordningsreglerna gr vi - inte minst fr
ungdomarnas skull - arbetsmarknaden mer rrlig, hjlper fretagen att vga anstlla fler och tar
samtidigt bort den orttvisa trskel som turordningsreglerna innebr. Ett kat antal undantag i
turordningsreglerna medfr dessutom ven att fretagens mjligheter att behlla nyckelpersonal
kar. Undantagen utkas drfr frn den nuvarande nivn p tv anstllda till fem anstllda.

4.5 Lnsamt att arbeta

Sverigedemokraterna stller sig bakom grundprincipen att det skall vara lnande att arbeta och
drfr vill vi ocks bevara samtliga steg i jobbskatteavdraget. Till skillnad frn regeringen ser vi
dock ingen motsttning mellan denna princip och att ge arbetslsa en rimlig ekonomisk trygghet.

4.6 Hjt i arbetslshetsersttningen

Regeringens frsmringar i trygghetssystemen har kat otryggheten och samtidigt frsmrat
matchningen mellan arbeten och kompetens2, eftersom de arbetslsa ftt smre ekonomiska
mjligheter att ska de arbeten som motsvarar deras utbildningsniv och kompetens. Nivn p
arbetslshetsersttningen ligger kvar 80 procent av den tidigare inkomsten under hela
arbetslshetsperioden och taket hjs frn dagens 680 kronor till 930 respektive 950 kronor per
dag (930 kronor r ett och tv samt 950 kronor r tre) fram till arbetslshetsdag 101 d taket fr
dagsbeloppet snks med 150 kronor.
Fr att motverka att familjer splittras och att mnniskor tvingas bort frn sin hembygd vill vi
ocks terinfra mjligheten fr arbetslsa att under de frsta hundra arbetslsa dagarna
begrnsa sitt skande efter ett nytt arbete till ett nrliggande geografiskt omrde.

4.7 Skrade svenska jobb

Var fjrde smfretagare planerar enligt en rapport frn Svenskt Nringsliv att under de nrmaste
fem ren dra sig tillbaka.3 Det motsvarar ungefr 60 000 smfretag som antingen byter gare
eller lggs ned. Rknar man in egenfretagarna r motsvarande siffra 180 000. Sammanlagt gr
100 000-tals 40-talister, mnga med lng yrkeskunskap, i pension. Allt detta stller krav p att
befintlig arbetskraft matchas kunskapsmssigt med de yrkesgrupper som nu i snabb takt kliver
frn arbetsmarknaden samt att samhllet uppmuntrar och frenklar smfretagandet.
Fr att de svenska jobben skall kunna skras vill Sverigedemokraterna, utver
smfretagssatsningen och vriga arbetsmarknadspolitiska insatser, byta ut hlften av den mycket
dyra och ineffektiva4 rabatten p arbetsgivaravgift fr anstllda under 26 r, mot ett stort
kompetens- och lrlingsprogram vrt 1,6 miljarder kronor.

4.8 Vidareutveckling av RUT

ROT- och RUT-avdragen fr hushllsnra tjnster har underlttat tillvaron fr mnga mnniskor
samtidigt som nya jobb och skatteintkter har skapats och tryggheten har kat fr dem som r
16

verksamma inom dessa branscher. Vi vill drfr bevara och vidareutveckla RUT-avdraget
ytterligare fr pensionrer och barnfamiljer. Pensionrer ver 75 r, samt hushll med barn under
9 r, ska kunna f upp till 75% i avdrag. Kostnad: 200 miljoner kronor extra per r.

4.9 Skrpa regler fr arbetskraftsinvandring

Arbetsmarknadens behov av arbetskraft varierar ver tiden och pverkas av konjunkturlge,
teknisk utveckling, innovationer, global konkurrens och behov och prioriteringar inom vlfrden.
Matchning av befintlig arbetskraft med arbetsmarknaden skter marknaden generellt stt vl,
men staten fyller en viktig roll i att mer lngsiktigt strva efter att morgondagens arbetskraft
matchar morgondagens behov p arbetsmarknaden.
Drfr r det bl a viktigt med adekvata utbildningsplatser och en befolkningskurva som gr
samhllet sjlvbrande. Allt gr dock varken att frutse eller styra med hjlp av politiken och
drfr kommer det alltid finnas kompetensluckor i utbudet p arbetskraft. Arbetskraftsinvandring
kan i sdana fall vara ett bra stt att tillgodose den kompetens som arbetsmarknaden efterfrgar.
Sverigedemokraterna ser arbetskraftsinvandring frmst som ett stt att tillflligt kompensera fr
nr matchningen p den svenska arbetsmarknaden inte fungerar, eller nr antalet arbetstillfllen
helt enkelt blir strre n arbetskraften i landet. Drfr fresprkar vi en modell med gstarbetare,
dr utlndsk arbetskraft kan f tillflligt uppehllstillstnd knutet till arbetsmarknadens behov.

4.10 Satsning p FoU

Frn det att Sverige under strre delen av 1800-talet var ett av Europas fattigare lnder, kom den
svenska industrialiseringen i slutet av seklet att bli ett avstamp fr en lng period av vxande
vlstnd i Sverige. Tillgngen p rvaror var en viktig faktor fr framvxten av den svenska
industriexporten. Men framgngssagan om exportlandet Sverige hade aldrig kunnat skrivas om
det inte vore fr den svenska forskningen och innovationsrikedomen inom industrisektorn.
Under senare delen av 1900-talet har vi kunnat se en generell trend dr offentliga satsningar p
FoU blir allt viktigare i takt med att forskningen blir allt mer avancerad och drmed krver strre
resurser, samtidigt som resultaten sllan kan omsttas i lnsamma innovationer p kort sikt. I
Sverige har staten drmed en viktig roll i att finansiera och bedriva grundforskning, ovanp vilken
privat forskning sedan kan ta vid fr att slutligen kunna gra verklighet av ider och
uppfinningar.
Sverigedemokraterna vill ka anslagen till statlig forskning med 500 miljoner fr att strka och
bredda grundforskningen. Vi menar ocks att den statliga forskningen alltfr sllan leder till
frdiga innovationer, varfr vi vill strka samspelet mellan forskning, fretagande och politik.

4.11 Slopade instegsjobb

En av de viktigaste principerna i ett demokratiskt samhlle r att alla medborgare har samma
rttigheter och skyldigheter oavsett ursprung, kn, religion eller sexuell lggning. Ingen invnare i
Sverige ska kunna ha mer lngtgende rttigheter n ngon svensk medborgare.

17

Av denna anledning vill Sverigedemokraterna slopa instegsjobben, som innebr att mnga
invandrare kan f 75 % av sin totala lnekostnad subventionerad med skattemedel. Vi betraktar
detta som en skattesubventionerad diskriminering av svenskar. Genom att slopa instegsjobben
rknar vi med att kunna spara 500 miljoner kronor.

4.12 Frmjad entreprenrskap och konkurrenskraft

Parallellt med att vi satsar stora resurser p att gra det billigare att driva fretag, inrtta en statlig
riskkapitalfond fr mindre fretag, underltta fr fretag att anstlla och kade anslag till FoU
och innovation, s r det viktigt att frmja entreprenrskap och kad konkurrenskraft.
Drfr kar Sverigedemokraterna anslagen till Tillvxtverket med 400 miljoner kronor rligen s
att verket mer aktivt och tillgngligt kan marknadsfra sina tillvxt- och
entreprenrskapsprogram. Av anslaget ska 200 miljoner kronor g till Almi Fretagspartner AB.
Tillvxtverket ska ocks prioritera insatser i glesbygd och mindre orter.

4.13 Riktade utbildningsstd

Trots en lg generell sysselsttningsgrad riskerar Sverige f brist p arbetskraft inom vissa
sektorer framver. Dels som en konsekvens av att mnga 40-talister gr i pension nu och under
ren framver, men ocks som en konsekvens av att yngres studieval generellt sett inte matchar
arbetsmarknadens behov i en tillrckligt hg utstrckning.
Framfrallt r det inom vrd- och teknikomrdena som vi bedmer att det kommer rda brist p
arbetskraft med lmplig utbildning. Fr att tidigt lgga grunden fr en adekvat utbildad
arbetskraft p morgondagens arbetsmarknad vill vi skjuta till 1,1 miljard kronor extra rligen i
kommunalt std riktat till gymnasieprogram med inriktning p omrdena vrd och teknik.

4.14 Frstrkt vlfrd

Genom omfattande besparingar p framfrallt migrationsomrdet, lsgr Sverigedemokraterna
stora resurser som vi istllet vljer att anvnda fr att frstrka vlfrden. Vra generella
satsningar p skola, vrd, rttsvsende och frsvar, samt en utkning av utjmningsstdet till
kommuner med 2 miljarder redan 2011 och en utkning av anslagen till statlig infrastruktur med
2 miljarder rligen fr o m 2012, genererar mnga nya arbetstillfllen svl offentligt som privat.
Drigenom kar vi sysselsttningen mer n regeringen vilket kommer strka skattebasen under
budgetperioden och minska de offentliga utgifterna fr socialfrskringssystemen och
arbetslshetstgrder.

5. Utbildning
5.1 Inledning
Sverige r ett av de lnder som resursmssigt satsar mest p skolan. Trots detta tappar svensk
skola i kvalitet5 och en allt strre andel av eleverna lmnar skolan utan fullstndiga betyg
samtidigt som det finns starka indikationer p att mobbning, sexuella trakasserier och psykisk
18

ohlsa bland eleverna kar. Detta r ett allvarligt problem som frmst drabbar den enskilda
eleven men ven samhllet i stort.
Fr att komma till rtta med skolproblemen vill Sverigedemokraterna genomfra en rad
satsningar och tgrder. Vid sidan av en frbttrad lrarutbildning, effektivare styrning och en
mer rttvis frdelning av ekonomiska resurser genom att terfrstatliga skolan, mste den
kravlsa skolan ersttas med en skola som premierar kunskapsfrmedling och lrarledd
undervisning.
Det som knnetecknar dagens skola r att elever ska lra sig p egen hand genom att sjlva ska
information. Traditionella prov erstts med redovisningar och olika typer av grupparbeten
samtidigt som det blir allt viktigare att lrande mste vara roligt. Lrarrollen har kommit att
undermineras och i allt strre utstrckning enbart utgra en organisatorisk funktion som ska
uppmuntra fria studier och fritt forskande.
Fr de elever som tidigt kan ta ansvar, som kommer frn studievana hem och som r
studiemotiverade, kan dessa studiemetoder fungera. Den kravlsa skolan riskerar dock att
missgynna i frsta hand studiesvaga elever eftersom det ofta r dessa personer som behver
tydliga ramar och ml fr att kunna prestera. Genom verktyg som betyg i tidigare lder,
ordningsomdmen samt en tergng till en kunskapsinriktad skola frbttras mjligheterna
avsevrt att stta in lmpliga hjlpinsatser och i ett tidigare stadium fnga upp elever som halkar
efter.
Skolans roll handlar inte bara om kunskapsfrmedling, utan ven till stor del om att frmedla en
djupgende frstelse och acceptans fr vrt svenska kulturarv frn en generation till en annan.
I kulturarvet ingr det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner, normer och
vrderingar, sprk och religion. Dessa r de byggstenar vilka Sverigedemokraterna menar utgr
grunden fr ett tryggt och stabilt Sverige.
Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och d framfrallt gemensamma normer, vrderingar
och sprk, r det svrt, om inte omjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhllet. Skolan
br drfr betona krnfamiljens betydelse, tidigare generationers samlade kunskap och
erfarenhet, den kristna etiken samt inte minst den vsterlndska humanismens centrala betydelse i
vrt samhlle.
Det r av central vikt att skolan ger eleverna ndvndig kunskap om vikten av ett samhlle som
genomsyras av sammanhllning, men ven psykiskt och fysiskt vlbefinnande. Ett led i det
arbetet r att ge vra elever en naturlig relation till ldre generationer och motverka de kande
ldersklyftorna i samhllet. Det kan exempelvis ske genom att det inrttas en s kallad
klassmorfar p skolan eller fr varje klass, eller genom att skolklasser ges mjlighet att beska
ldreboenden fr att drigenom knyta kontakter ver generationsgrnserna. Vra ldre kan bli en
vrdefull resurs i skolan.
Skolan skall lra ut den verkliga innebrden av demokrati och respekt fr andras sikter, samt
stimulera till kritiskt och konstruktivt tnkande och reflektion kring etiska och moraliska frgor.
Kritiskt och sjlvstndigt tnkande ska uppmuntras inte bestraffas. Vidare br etik och moral
betonas mer n idag, s att eleverna lr sig att samarbeta, visa hnsyn, kamratanda och rlighet.
verlag gller att kunskap inte enbart r ren faktainlrning, utan centralt r att eleven lr sig att
anvnda kunskapen praktiskt; lr sig stta in kunskapen i ett sammanhang.
19

5.2 En vlbehvlig satsning p skola och utbildning

5.2.1 Fler vuxna i skolan
Fr att bekmpa otrygghet och psykisk ohlsa bland eleverna och fr att avlasta lrarkren, som
idag tvingas gna alltfr mycket tid t andra saker n ren kunskapsfrmedling, vill
Sverigedemokraterna genomfra en satsning p fler vuxna i skolan i form av bland annat fler
skolskterskor och kuratorer och en utveckling av klassmorfarverksamheten. Vi satsar drfr 500
miljoner kronor rligen i ett riktat std till kommunerna.

5.2.2 Antimobbingsatsning
Mobbning, sexuella trakasserier och utanfrskap ska motverkas p samma stt som p alla andra
arbetsplatser. Beteenden som i vuxenvrlden r brottsliga skall kallas vid sitt rtta namn och
regelmssigt polisanmlas. Elever som inte fungerar i skolsituationen skall kunna placeras i en
jourskola ven mot den enskilda elevens och frldrarnas vilja. Trygghet och studiero fr
sktsamma elever mste alltid vara verordnad de brkiga elevernas behov. Fr att ka skolornas
mjligheter att aktivt motverka mobbing och andra trakasserier avstts rligen 200 miljoner
kronor i ett riktat std till kommunerna.

5.2.3 Frstrkning av det svenska sprket

Fr att kunna bli en naturlig del av det svenska samhllet krvs goda sprkkunskaper. Drfr r
det av stort vikt att samtalssprket under skoltid, med undantag fr sprklektioner, alltid r
svenska (skolor fr nationella minoriteter undantagna). Sprkets roll som kulturbrare och lnk
mellan generationerna kan knappast verskattas, varfr skolan br erbjuda undervisning i lokal
dialekt och folkml, antingen inom ramen fr den ordinarie svenskundervisningen eller som
tillvalsmne. Skolorna br ocks generellt frstrka undervisningen i svenska med ett srskilt
fokus p elever med svagare kunskap i svenska. Fr ndamlet avstts rligen 200 miljoner
kronor i ett riktat std till kommunerna.

5.2.4 Matlyft
En viktig frutsttning fr kunskapsinhmtning r att kroppen har ndvndigt brnsle i form av
nringsrik mat. Fr att underltta mjligheterna fr kommunerna att frhja kvaliteten p maten
i vra skolor krvs en rejl statlig satsning. Sverigedemokraterna satsar drfr 200 miljoner kronor
rligen i ett riktat std till kommunerna fr en skolmatsreform.

5.2.5 Fler komvuxplatser

Som ett led i vr strvan att skapa en hgre grad av matchning mellan arbetstagare och
arbetstillfllen samt fr att ge bttre mjligheter att komplettera sina betyg utkar vi kraftigt
antalet platser p komvux. r 2010 och 2011 bygger vi ut 9 375 komvuxplatser respektive 4 600
komvuxplatser fr r 2012, vilket motsvarar 750 miljoner kronor r 2010 och 2011 samt 375
miljoner kronor fr r 2012 i riktat std till kommunerna.

20

5.3 Hgre studier

5.3.1 Effektiviserad hgskola
Under Socialdemokraternas tidigare styre utkades hgskoleplatserna. Mnga platser tillsattes
emellertid bland kurser och kunskapsinriktningar med lg efterfrgan frn nringslivet. Av den
anledningen bedmer vi att antalet hgskoleplatser generellt inte behver utkas relaterat till
regeringens bedmning. Dremot vljer vi att ka anslagen till lkarutbildningen med 100
miljoner kronor rligen fr att komma tillrtta med den latenta bristen p lkare samtidigt som vi
efterfrgar en allmn effektivisering bland hgskolorna i syfte att i en tydligare grad matcha sitt
utbildningsutbud mot nringslivets behov av kompetens. I samband med denna effektivisering
skall ven en utbildningsform fr avancerade specialistsjukskterskor infras.

5.3.2 Satsning p forskning

Sveriges hgskolor och universitets forskningsverksamheter r oerhrt viktiga fr att landets skall
kunna underhlla och terskapa srskild spetskompetens ndvndig fr skapa nya innovationer
och ny kunskap. Vi vill att Sverige skall vara en framtrdande kunskapsnation och utkar drfr
anslagen fr forskning inom hgskolorna och universiteten med 500 miljoner kronor rligen
under perioden.

5.3.3 Frbttrad studievgledning

Som ett led i vr strvan att skapa en hgre grad av matchning mellan arbetare och arbetstillfllen
vill vi tillgodose det, som vi menar, ptagliga behovet av att strka och effektivisera
studievgledningen i svl grund- och gymnasieskolan som p komvux. Vi anslr drfr till att
brja med 200 miljoner kronor rligen samtidigt som vi efterfrgar en analys av hur mycket
ytterligare resurser en fullgott effektiv matchning krver.
Sammanlagt satsar vi 7,575 miljarder kronor extra p utbildningsinsatser.
(miljoner kronor)
Extra platser till komvux
Fler vuxna i skolan
Antimobbing
Satsning p svenska
Skolmatsreform
Lkarutbildning
Forskningssatsning
Bttre studie- och yrkesvgledning
Summa:

2010
750
500
200
200
200
100
500
200
2 650

2011
750
500
200
200
200
100
500
200
2 650

2012
375
500
200
200
200
100
500
200
2 275

21

6. terupprtta vlfrden
6.1 Inledning
Kvaliteten i vlfrden sjunker och frsrjningsbrdan kommer - istllet fr att som behvligt
minska - enligt SCB under de nrmaste 20 ren stiga upp mot ca 2,25 personer att frsrja per
yrkesaktiv svensk medborgare. Sedan lnge ligger Sverige i EU:s bottenskikt vad gller antalet
vrdplatser, kunskapsutvecklingen i skolan r oroande och ldreomsorgen och pensionsniverna
har relaterat till den allmnna lneutvecklingen6 kommit att hamna p rent ut sagt skamliga
niver.
Denna utveckling har tilltits fortg trots att Sverige ligger i det absoluta toppskiktet vad gller
skatteuttag. Sverigedemokraterna ser mycket allvarligt p denna utveckling och utver de positiva
effekter som vra sysselsttningsstimulerande tgrder medfr fr statsfinanserna, och drmed
frmgan att upprtthlla vlfrden, frstrker vi drfr de direkta anslagen till vlfrden.
Anslagen frdelas mellan breda och riktade satsningar.
Satsningarna p att frstrka vlfrden genom breda satsningar p kommuner och landsting
genomfrs samtidigt med en versyn av hur kommunerna och landstingens ekonomier kan
skerstlla en god och vlfungerande vlfrd ocks i framtiden. Behovet av ekonomisk
hushllning, bde fr att jmna ut skillnaderna i konjunkturcyklerna och fr att hnsyn skall tagas
till kommande generationer, kan drfr leda till att budgetkraven skrps fr kommuner och
landsting.

6.2 Frstrk vlfrdens krna

Utbetalningen av ekonomiskt bistnd till invnarna har kat i 9 av 10 kommuner, ngot som
tillsammans med vikande skatteintkter medfr stor pfrestning fr kommunernas frmga att
upprtthlla en god niv p vlfrdens krna skola, vrd och omsorg. Regeringen bedmer i
budgetpropositionen fr 2010 att bara utbetalningarna av frsrjningsstd (socialbidrag) kar
med ca 50 procent, eller ca 40 000 personer, mellan 2007 och 2012 till en kostnad p cirka fem
miljarder kronor berknat i helrsekvivalenter.
Kostnaderna fr kommunerna kar dessutom ytterligare i och med regeringens princip om att
kommuner och regioner skall medfinansiera statliga infrastrukturprojekt samtidigt som den
ekonomiska krisen i hg grad bidrar till minskade kommunala skatteintkter. Tiotusentals jobb
inom den offentliga servicen riskerar drmed att g frlorade.

22

Socialbidragsutbetalningar mtt i
helrsekvivalenter
120000

100000

80000

60000
2008

2009

2010

2011

2012

Klla: BP 2010

Den ekonomiska kris Sverige och vrlden har upplevt, och fortfarande upplever, r av en sdan
proportion att en aktiv stabiliseringspolitik varit oundvikligt. Taget i beaktande den ekonomiska
krisens exceptionella dignitet och dess stora konsekvenser fr den offentliga servicen, srskilt vad
gller vlfrdens krna, stller sig Sverigedemokraterna sig bakom det tillflliga extrastdet till
landets kommuner. Vi anser dock att det inte rcker med ett engngsbelopp som tillflligt mildrar
krisens effekter, utan vi anser ven att det r hg tid att hela den negativa trenden vad gller
vlfrdens utveckling bde bromsas och vnds.
Vi utkar drfr det direkta ekonomiska utjmningsstdet med 2 miljarder kronor extra r 2011
varp vi utkar stdet till 3 miljarder extra r 2012, med en tillhrande ambition om att successivt
fortstta hja anslagen. Dessutom kar vi anslagen till den statliga infrastrukturen med 2 miljarder
extra rligen frn och med 2012, med mlet att fortstta strka anslagen tills att den niv uppns
dr kommuner och regioner inte lngre behver agera medfinansirer till statliga
infrastrukturprojekt. Sammanlagt utkas drmed extrasatsningen p den breda vlfrdssatsningen
riktad till kommuner med 2 miljarder r 2011 samt 5 miljarder r 2012. Utver detta frstrker vi
stdet till sjukvrden med 2,4 miljarder kronor extra.
Sammanlagt extrasatsar vi 7 miljarder kronor i breda vlfrdssatsningar till kommuner
och sammanlagt 2,4 miljarder kronor i breda vlfrdssatsningar till landsting och
regioner.
(miljoner kronor)
Breda vlfrdssatsningar riktat till kommuner
Breda vlfrdssatsningar riktat till landsting
Summa:

2010
0
0
0

2011
2 000
1200
3 200

2012
5 000
1 200
6 200

23

6.3 Frstrk tryggheten p ldre dagar

6.3.1 Inledning
De svenska seniorerna har till skillnad frn andra grupper i samhllet ftt uppleva en stadig
frsmring av sina levnadsvillkor. Hundratusentals svenska pensionrer har tvingats att leva p en
mnadsinkomst som ligger p eller strax ver existensminimum7. Alldeles fr mnga svenskar
drabbas av vld, vergrepp eller frsummelser efter sin 65-rsdag8. Drtill r det alltfr svrt att i
dagens Sverige f tillgng till adekvat vrd och omsorg fr de ldre som inte klarar sig sjlva.
Sverigedemokraternas uppfattning r att vlfrden skall strcka sig genom livets alla skeenden.
Denna utveckling mste drfr vndas s snart som det r mjligt, varfr vi i detta budgetfrslag
presenterar en rad tgrder fr att underltta livet och vardagen fr vra ldre.

6.3.2 En kraftig frbttring av pensionrernas ekonomiska villkor

Sverigedemokraterna kan inte acceptera att pensionrerna, som under s lng tid ftt se sina
villkor frsmras, ocks skall beskattas hrdare n lntagare. Regeringens ambition att nsta r
snka skatten fr pensionrerna med fem miljarder kronor r helt klart ett steg p vgen mot ett
rttvist skattesystem. Men nnu saknar vi ett lfte om att skillnaden i skatt mellan arbetare och
pensionrer snabbt skall utjmnas helt.
Vrt ml r att utjmna skillnaden i skatt mellan pensionrer och lntagare under en
mandatperiod. Vi avstter drfr 8 miljarder extra redan frsta budgetret, vilket tillsammans med
regeringens skattesnkning medfr en sammanlagd summa av 13 miljarder kronor extra fr 2010.
Drefter avstter vi ytterligare 4 miljarder r 2012.

6.3.3 En kraftig kning av antalet trygghetsboenden

I syftet att snabbt f till stnd en kraftig kning av antalet trygghetsboenden fr de ldre som inte
lngre kan klara sig p egen hand, men som inte anses vara tillrckligt hjlpbehvande fr att f
plats p ett srskilt boende, avstter vi ett srskilt riktat investeringsstd fr att komplettera
regeringens anslag. Drigenom hoppas vi ka frutsttningarna fr att fler trygghetsboenden
faktiskt byggs.
Stdet till fler trygghetsboenden skall kombineras med krav p att trygghetsboendena ven
utformas fr att bryta ensamhet samt fr att skapa en hgre grad av gemenskap. Av regeringens
sammanlagda anslag p 500 miljoner kronor skall kommunerna kunna ska std fr srskilda
boenden upp till 200 miljoner kronor. Drtill frdubblar vi stdet varav hela utkningen tilldelas
trygghetsboenden, vilket sammanlagt ger 800 miljoner kronor rligen till trygghetsboenden.
Extrasatsningen omfattar 500 miljoner kronor rligen.

6.3.4 En matreform fr vra ldre

Fr att s mnga brukare inom ldreomsorgen som mjligt skall ges chansen att varje dag f
avnjuta nylagad, vlsmakande och nringsrik mat infr Sverigedemokraterna ett statligt
stimulansbidrag till kommunerna. Satsningen omfattar 600 miljoner kronor rligen.

24

6.3.5 kat std till anhrigvrdarna

Anhrigstd r viktigt svl ur den anhriges som ur samhllets synvinkel. Fr anhriga handlar
det om att f std och knna uppskattning fr de insatser som man gr fr en nrstende. Men
det handlar ocks om den anhriges behov av vila, att f tid ver fr personliga angelgenheter
fr att kunna bemstra situationen p bsta stt. Stdet kan vara mjlighet till avlsning men
ocks korttidsboende, dagverksamhet, utbildning av anhrigvrdaren, anhrigcentral eller
trffpunkter fr anhrigvrdaren.
Sverigedemokraterna vill drfr ge kommunerna ett statligt stimulansstd med syftet att
underltta fr de personer som vrdar eller stdjer en nrstende. Satsningen omfattar 200
miljoner kronor rligen.

6.3.6 Riktade insatser fr att motverka brott mot ldre

Vld mot ldre kan frebyggas genom en rad olika tgrder. Ett stt att frebygga vld mot ldre
r att ge information till ldre personer som inte har insatser frn ldreomsorgen om deras rtt till
olika former av std och hjlp.
Ett annat stt r ka kunskapen om brott mot ldre genom riktade utbildningar i mnet till
nyckelgrupper som ldre kan tnkas komma i kontakt med, ssom personal i ldreomsorgen,
individ- och familjeomsorgen och kvinnojouren.
Fr att i en hgre grad ka tryggheten samt frebygga vld mot vra ldre satsar vi p ett
stimulansbidrag till kommunerna p 50 miljoner kronor extra rligen, med det tillhrande
uppdraget att de skall ta fram en strategi fr att upptcka och hantera vld mot ldre.

6.3.7 Vrdig vrd i livets slutskede

Allt fler svrt sjuka och dende vrdas i srskilda boendeformer eller i det egna hemmet med
hjlp av hemtjnst och hemsjukvrd, vilket stller hga krav p kompetens inom palliativ
(lindrande) vrd hos personalen i den kommunala vrden och omsorgen. En rapport9 frn
Socialstyrelsen understryker dock att det finns ett behov av kompetensutveckling i palliativ vrd
fr personalen. I rapporten konstateras ocks att likvrdig vrd inte kan erbjudas i hela landet.
Vrt ml r att kunna erbjuda alla svrt sjuka en fullgod palliativ vrd i Sverige. Vi riktar drfr
ett srskilt std till kommunerna p 300 miljoner kronor rligen fr att drigenom bidra dels till
att en likvrdig vrd erbjuds i hela landet dels fr att hja kvaliteten fr den svenska palliativa
vrden.

6.3.8 ldres livskvalitet ska frbttras

I den nationella brukarunderskningen fr ldreomsorgen framkom det tydligt att social samvaro
och aktiviteter var omrden som de ldre var missnjda med. ldres sociala behov behver
drfr uppmrksammas i en strre utstrckning, d samvaro med andra hjer livskvalitn samt r
ett viktigt stt att upprtthlla och frbttra sin funktionsfrmga.

25

Att f mjlighet att leva ett aktivt liv r stimulerande och frbttrar de ldres vlbefinnande.
Genom riktade statsbidrag p 300 miljoner kronor rligen skall de ldre drfr erbjudas fler
mjligheter att delta aktivt i olika sociala sammanhang.
Sammanlagt satsar vi 5,85 miljarder kronor i riktade ldreomsorgssatsningar till
kommuner och landsting.
(miljoner kronor)
Trygghetsboenden
Matreform
Utkat std till anhrigvrdare
Brottsprevention
Vrdig vrd i livets slutskede
Frbttring av ldres livskvalitet
Summa:

2010
500
600
200
50
300
300
1 950

2011
500
600
200
50
300
300
1 950

2012
500
600
200
50
300
300
1 950

6.4 Frstrkt skola

Fr att bekmpa otrygghet och psykisk ohlsa bland eleverna samt fr att avlasta lrarkren, som
idag tvingas gna alltfr mycket tid t andra saker n ren kunskapsfrmedling, vill
Sverigedemokraterna genomfra en satsning p fler vuxna i skolan i form av bland annat fler
skolskterskor och kuratorer och en utveckling av klassmorfarverksamheten.
Mobbning, sexuella trakasserier och utanfrskap skall motverkas p samma stt som p alla andra
arbetsplatser. Elever som inte fungerar i skolsituationen skall kunna placeras i en jourskola ven
mot den enskilda elevens och frldrarnas vilja. Trygghet och studiero fr sktsamma elever
mste alltid vara verordnad de brkiga elevernas behov.
Som ett led i Sverigedemokraternas ambition om att ka matchningen p arbetsmarknaden
avstter vi extra resurser till studievgledning samtidigt som vi kar anslagen till komvux.
Anslagen till komvux hjs fr hela perioden med 9 375 respektive 4 600 (2012) platser fr att
skapa en hgre grad av matchning mellan arbetstagare och arbetstillfllen. Drutver satsar vi
sammanlagt 600 miljoner kronor p att strka det svenska sprket.
Sammanlagt satsar vi 5,775 miljarder kronor i riktade skolsatsningar till kommuner och
landsting.
(miljoner kronor)
Extra platser till komvux
Fler vuxna i skolan
Bttre studie- och yrkesvgledning
Aktivt antimobbingsprogram
Satsning p svenska
Skolmatsreform
Summa:

2010
750
500
200
200
200
200
2 050

2011
750
500
200
200
200
200
2 050

2012
375
500
200
200
200
200
1 675

26

6.5 Frstrkt ekonomisk trygghet fr familjer och ensamstende

frldrar
Barnfamiljers ekonomiska situation pverkar hela familjesituationen p mnga olika stt, oavsett
om det handlar om en krnfamilj eller om det rr sig om ensamstende frldrar med barn. Fr
att n mlet att hela samhllet skall genomsyras av en mer barnvnlig atmosfr menar vi att
frutsttningarna fr familjebildning mste frbttras.
Sverigedemokraterna vljer drfr att gradvis hja nivn p frldrapenningen upp till 90
procent. Vi vill ven infra en kostnadsfri familjerdgivning fr barnfamiljer och vi anser att de
frldrar som vill ordna omsorgen om sina barn p egen hand skall ha mjlighet till det. Drfr
mste ocks den nuvarande nivn p vrdnadsbidraget p sikt hjas.
Fr att underltta fr ensamstende hjer vi bostadsbidraget fr ensamstende frldrar. Vi hjer
ven barntillgget (se utgiftsomrde 15) fr studerande, vi hjer taket p den tillflliga
frldrafrskringen och havandeskapspenningen, vi hjer det eftersatta underhllsstdet med
125 kr per mnad och vi satsar 200 miljoner kronor extra rligen i riktat std till kommunerna fr
att strka barnomsorgen under kvllar, ntter och helger.
Sammanlagt satsar vi 6,370 miljarder kronor extra p en frstrkt trygghet fr familjer och
ensamstende frldrar.
(miljoner kronor)
Gradvis nivhjning av frldrapenning
Kostnadsfri familjerdgivning
Bostadstillgg ensamstende
Barntillgg studerande
Hjt tak fr tillfllig frldrapenning
Hjt underhllsstd
Strkt barnomsorg nattetid
Summa:

2010
500
0
200
180
100
310
200
1490

2011
800
0
200
180
200
310
200
1 890

2012
1 300
500
200
180
300
310
200
2 990

6.6 Frstrkt sjukfrskring

Sverigedemokraterna anser att reformeringen av det gamla sjukfrskringssystemet var
ndvndig. Samtidigt som man intensifierar anstrngningarna med att f sjukskrivna och
frtidspensionerade att helt eller delvis terg till arbete r det dock av yttersta vikt att respekt
och hnsyn visas gentemot de mnniskor som r s svrt sjuka att de r permanent
arbetsofrmgna. Tyvrr har regeringen misslyckats med detta.
Vi menar att det r uppenbart att rttsskerheten fr den enskilde mste strkas i samband med
prvningen gentemot sjukfrskringssystemet. Sverigedemokraterna vill drfr gra det
obligatoriskt fr frskringskassans lkare att trffa och underska berrda personer innan man
verprvar ett utltande frn den skandes behandlande lkare.
Samtidigt som vi vill ka rttsskerheten inom systemet vill vi ocks intensifiera kampen mot
bidragsfusk genom en utkning av antalet kontroller och en skrpning av pfljden fr avsljade
bedragare. Vi hjer ocks taket fr sjukpenningen s att fler mnniskor fr ut 80 procent av sin
27

sjukpenninggrundande inkomst vid sjukdom. Taket hjs till 8 prisbasbelopp 2011 samt 8,5
prisbasbelopp 2012.
Vid sidan av dessa frndringar vill vi avvakta en mer lngsiktigt utvrdering av det nya systemets
effekter innan vi freslr nya, mer djupgende reformer p omrdet. Till att brja med anslr vi
1,2 miljarder extra fr 2010 samt 2 respektive 2,3 miljarder kronor fr 2011 och 2012. Visar det
sig att dessa extraresurser inte rcker fr att tgrda problemet r vi beredda att skjuta till
ytterligare medel.

6.7 Frstrkt sjukvrd

Medicinskt har svensk hlso- och sjukvrd lnge rankats hgt i internationella studier och
jmfrelser, trots terhllsamma satsningar. Till viss del har verksamheten hllits fungerande tack
vare effektiviseringar men, inte att frringa, ven p grund av att vrdpersonalen tvingats jobba
under hrd press. De uteblivna resurserna har i frlngningen ven inneburit att utbudet av
svenska vrdplatser numera tillhr Europas lgsta. Dessutom visar studier p stora skillnader p
vrden mellan olika delar av landet.
Fr att komma tillrtta med problemet krvs en skrpt tillsyn av sjukvrdens ansvarsomrden och
eventuellt en mer detaljerad styrning ver landstingen och regionerna. Vi tror ven att kade
resurser fr administrativ personal samt en kad kvantitet specialistsjukskterskor kommer att
underltta lkarnas uppgifter. Men det krvs ven en politisk vilja att prioritera sjukvrden.
Vi vljer drfr att ka de generella statliga bidragen till hlso- och sjukvrd med sammanlagt 2,4
miljarder r 2011 och 2012. Nya inrttningar behver ocks skapas fr att ge verklig hjlp t
psykiskt sjuka. Fr att genomfra en ndvndig omorganisering av psykiatrin avstter vi
sammanlagt 1,3 miljarder kronor under periodens tre r.
Sverigedemokraterna tycker att ven tnderna ska ses som en del av kroppen och att tandvrden
p sikt ska inrymmas i samma generella frskringssystem som resten av kroppen. Som ett frsta
steg i denna riktning vill vi att 20-29-ringar ska f en utkad tandvrdscheck (vrde 600 kronor)
varje r. Med reformen skall ven krav stllas p att den tandvrdsmottagning som ansvarat fr
de rliga besken upp till 20 rs lder fortstter att rligen kalla de unga vuxna upp till 29 r. Till
reformen avstter vi 300 miljoner kronor rligen.
Av allmnna hlsoskl krver Sverigedemokraterna ven att hlsounderskningar skall vara
obligatoriska fr alla som sker uppehllstillstnd i Sverige. Alla mnniskor som kommer frn
hgriskomrden skall drfr ha intyg om att de r friska och inte br p ngra farliga sjukdomar
som riskerar att spridas. Fr att kompensera de kade kostnaderna fr att uppn detta ml
avstter vi 45 miljoner kronor rligen.
Som ett led i att strka matkvaliteten kring vra offentliga inrttningar riktar vi ven ett statligt
std p 100 miljoner kronor rligen fr att frbttra kvaliteten p maten p vra sjukhus.

28

Sammanlagt satsar vi 6,835 miljarder kronor p en frstrkt hlso- och sjukvrd, varav 2,4
miljarder utgrs av breda satsningar.
(miljoner kronor)
Generellt bidrag till sjukvrden
Administrativ personal samt
specialistsjukskterskor
Reorganisering psykiatrin
Tandvrdscheck
Hlsokontroll
Matreform
Summa:

2010
0
600

2011
1 200
600

2012
1 200
600

300
300
45
100
1 345

400
300
45
100
2 645

600
300
45
100
2 845

6.8 Sammanfattning av vlfrdssatsningar

Sammanlagt satsar vi 9,4 miljarder i breda satsningar samt drygt 16 miljarder i riktade satsningar
p skolan, vrden och omsorgen, totalt 25,4 miljarder kronor under trersperioden. Vi satsar ven
drygt 6,4 miljarder p att strka den ekonomiska tryggheten fr familjer och ensamstende
frldrar (inklusive en riktad satsning fr barnomsorg till kommuner p 600 miljoner kronor), 5,5
miljarder p att strka sjukfrskringen samt 28 miljarder p att utjmna skillnaderna i skatt
mellan pensionrer och arbetande under budgetens treriga plan. Utver detta satsar vi ven 600
miljoner kronor r 2011 samt 1 miljard r 2012 p att stimulera allmnnyttan att bygga bostder.

7. terupprtta tryggheten
7.1 Inledning
Knslan av trygghet r ett av de mest grundlggande behov vi mnniskor har. I vrt Sverige skall
medborgarna drfr f knna sig socialt trygga i vetskapen att vra gemensamma resurser frdelas
rttvist och att vlfrden prioriteras. Men medborgarna mste ven f knna fysisk trygghet. I
Statistisk rsbok 2010, SCB, kan man lsa att antalet fall av misshandel kat ver 40% ver den
senaste tiorsperioden. Frra ret uppmrksammade en studie finansierad av EU-fonden,
Daphne II, dessutom att Sverige har flest anmlda vldtkter i Europa samtidigt som
uppklarningsfrekvensen r den smsta. Endast 13 procent av alla anmlda vldtkter gr till tal.
De etablerade partierna har i stllet fr att vrna om brottsoffren och de sktsamma
medborgarna valt att se brotten och fljderna drav ur brottslingens perspektiv. Utver detta
dystra faktum har svensk politik ven lnge prioriterat ned grnsskyddet, svl militrt som
polisirt. Fljden av detta r att narkotika och annat smuggelgods blivit lttare att fra in i landet,
samtidigt som landets invasionsfrsvar i det nrmaste helt nedmonterats. Detta, menar vi, medfr
att hela rikes skerhet hotas vid en eventuell framtida militr konflikt. Denna utveckling kan p
inga villkor tilltas f fortg.

29

7.2 En skrpt, mer human och mer rttvis kriminalpolitik

7.2.1 Skrpta straff
Fr att skydda samhllet mot terfallsfrbrytare och grova brottslingar vill Sverigedemokraterna
infra en kraftig straffskrpning, bland annat genom infrandet av verkliga livstidsstraff utan
mjlighet till tidsbestmning eller bendning, obligatorisk utvisning av alla utlndska medborgare
som begr grvre brott samt ett omedelbart avskaffande av nuvarande praxis dr domstolarna ger
terfalls- och seriefrbrytare mngdrabatter p brott. Fr att mta det kade trycket p landets
kriminalvrdsanstalter utkas anslagen med 731 miljoner fr r 2010, 1 112 miljoner fr r 2011
samt 2 256 miljoner r 2012.

7.2.2 Nytt system fr skadestnd till brottsoffer

Som brottsoffer skall man inte efter fllande dom behva kontakta sin grningsman fr att krva
ut utdmt skadestnd. Staten skall garantera brottsoffer den ersttning de har rtt till.
Brottsoffermyndighetens anslag frstrks drfr med 115 miljoner kronor rligen.

7.2.3 Offentligt register ver pedofiler

Med brottsoffren som utgngspunkt skall offentliga register ver pedofiler inrttas. Fr alla
frldrar som sjlv s nskar skall mjligheten finnas att via offentliga register f information
rrande om ngon dmd pedofil bor i ens nromrde alternativt om ngon vljer att flytta in i
omrdet. Polismakten skall ven fr att stvja denna brottsform tilltas att under vl reglerade
former utva brottsprovokation fr att komma t s kallade ntpedofiler. Fr ndamlet frstrks
polisorganisationens anslag med 5 miljoner kronor rligen.

7.2.4 Snabbare domstolsbehandling samt garanterat vittnesbeskydd

Brottsoffer vntar ofta lng tid p att den talade stlls infr domstol. Denna vntetid mste
frkortas. Dels fr att grningsmnnen inte fritt ska kunna vistas ute i samhllet efter begnget
brott, dels fr att offret ska kunna lgga krnkningen bakom sig s snart som mjligt. Samtidigt
ska vittnesskyddet strkas kraftigt s att ingen ska behva avst frn att vittna i en rttegng p
grund av rdsla och hot. Anslagen till domstolarna och klagarvsendet strks med 862 miljoner
kronor r 2010, 1 793 miljoner kronor r 2011 samt 2 456 miljoner kronor r 2012.

7.2.5 Krafttag mot den organiserade brottsligheten

Den organiserade brottsligheten har tilltits vxa sig alltfr stor och mste drfr bekmpas med
kraft. Nr organiserad brottslighet fr fotfste i samhlle utgr den ett allvarligt hot mot
rttsskerheten. Mjligheten att infra ett kronvittnessystem skall drfr utredas. Samhllet skall
ven underltta fr den som vill lmna organiserad brottslighet, skrpa lagarna rrande
penningtvtt samt kriminalisera enskilt std och medverkan i organiserad brottslighet.
Ytterligare ett viktigt inslag fr att begrnsa den organiserade brottsligheten r att strka
grnsskyddet (fr detaljer om vra stllningstaganden och anslag vad gller ett strkt grnsskydd,
se 7.4). Anslagen till polisorganisationen hjs med 200 miljoner kronor r 2010, 210 miljoner
kronor r 2011 samt 240 miljoner kronor r 2012.
30

7.2.6 Snkt straffmyndighetslder till 12 r fr grova brott

En tidig debut inom kriminaliteten, utan en reaktion frn samhllet i vrigt, kan vara en
inkrsport till en framtida brottslig bana. Hittills har ungdomskriminaliteten frmst varit en
angelgenhet fr de sociala myndigheterna. I situationer med vldsbrott/narkotikabrott mste det
vara mjligt att dma personer ven om de r under 15 r. Vi vill att man frn 12 rs lder ska
kunna dmas fr alla brott, men att endast grova brott medfr straff i form av elektronisk fotboja
eller ngon form av frihetsbervande.

7.2.7 Sammanfattning
Sverigedemokraterna anslr medel fr att stadkomma en kraftig straffskrpning fr grova och
upprepade brott genom bland annat infrandet av verkliga livstidsstraff utan mjlighet till
tidsbestmning eller bendning fr de farligaste brottslingarna, obligatorisk utvisning av alla
utlndska medborgare som begr grvre brott samt ett omedelbart avskaffande av nuvarande
praxis dr domstolarna ger terfallsfrbrytare mngdrabatter p brott.
Vi satsar ocks p ett nytt system fr utbetalningar av skadestnd, dr staten garanterar
brottsoffren den ersttning de har rtt till, oavsett grningsmannens vilja eller frmga till
betalning. Ett offentligt register ver dmda pedofiler samt brottsprovokation under vlreglerade
former i jakten p s kallade ntpedofiler skall ocks genomfras, liksom ett krafttag mot den
organiserade brottsligheten, snabbare domstolsfrehavande samt ett garanterat vittnesskydd.
Sammanlagt satsar vi 10,53 miljarder kronor p att strka kriminalpolitiken.
(miljoner kronor)
Polisorganisationen
klagarmyndigheten
Sveriges domstolar
Kriminalvrden
Brottsfrebyggande rdet
Brottsoffermyndigheten
Summa:

2010
205
170
692
731
100
115
2 013

2011
215
358
1 435
1 122
100
115
3 345

2012
245
497
1 959
2 256
100
115
5 172

7.3 En skrpt frsvarspolitik

7.3.1 Upprustning av frsvaret
Frsvarets ekonomiska frutsttningar har i frhllande till BNP trendmssigt frsmrats under
en rad r. Minskade frsvarsanslag och en frsmrad kpkraft i kombination med en ensidig
inriktning mot ett renodlat insatsfrsvar gr att den svenska frsvarsfrmgan p allvar kan
ifrgasttas. Fr att garantera rikets skerhet mste den svenska nedrustningspolitiken f ett slut.
Sverigedemokraterna avstter under perioden drfr 9 extra miljarder till att strka
frbandsverksamheten och beredskapen. Dessutom utkas materialanskaffningsanslagen med 2,5
miljarder kronor.

31

Sammanlagt satsar vi 11,5 miljarder kronor extra p att strka invasionsfrsvaret.

(miljoner kronor)
Frbandsverksamhet
Materialanskaffning
Summa:

2010
1 000
500
1 500

2011
4 000
1 000
5 000

2012
4 000
1 000
5 000

7.3.2 terinfrande av vrnplikten

Vrnplikten bidrar till att strka landets totala frsvarskapacitet och fyller drtill en viktigt
fostrande och social funktion. Frsvarsmakten skall bemannas av militr yrkespersonal,
kontraktsanstllda, civilanstllda samt vrnpliktiga. Vrnpliktsutbildningen skall best av en
kortare grundutbildning varp en pbyggnadsutbildning genomfrs fr dem som avser att ska
fast anstllning, delta i utlandstjnst eller ansluta sig till de nationella skyddsstyrkorna. Fr
kvinnor skall anstllning eller utbildning inom frsvaret fortsatt ske p frivillig basis. Vrnplikten
terinfrs successivt.

7.3.3 Successiv avveckling av utlandsinsatser

Sverigedemokraterna lgger den militra och skerhetspolitiska tyngdpunkten p Sverige och dess
nromrde. Vi ser med skepsis och oro p utvecklingen mot ett upptrappat krig med en allt mer
omfattande svensk och internationell militr nrvaro i Afghanistan. Det svenska engagemanget
br ges en tydlig inriktning mot civil krishantering och humanitrt bistnd. S lnge de svenska
soldaterna r kvar i Afghanistan skall de dock ges strsta mjliga std och bsta mjliga
frutsttningar att klara sitt uppdrag och upprtthlla sin egen skerhet. Samma instllning intas
mot insatsen i Kosovo. Mot denna bakgrund vljer vi att successivt minska anslagen fr svenska
utlandsinsatser. Sammanlagt dras 1 600 miljoner in fr utlandsinsatser r 2010, 1 750 miljoner r
2011 samt 1 150 miljoner r 2012.

7.3.4 terupprttad grnsbevakning

Grnsbevakningen br ven p sikt frstrkas s att frsvarsmakten, kustbevakningen,
skerhetspolisen och andra berrda myndigheter p ett effektivt stt och i samverkan kan
frsvra och frhindra militant islamism och andra former av utlndsk politisk extremism frn att
verka i vrt land.

7.3.5 Sammanfattning
De totala anslagen till frsvaret kas. S snart de kade anslagen nr en tillrcklig niv skall
vrnplikten successivt terinfras. En successiv avveckling av den militra insatsen i Afghanistan
och Kosovo skall ocks genomfras och grnsbevakningen skall i samarbete med andra
myndigheter terupprttas fr att drigenom bland annat frsvra fr olika former av terrorism.

32

Sammanlagt satsar vi 11,5 miljarder kronor p att strka invasionsfrsvaret.

(miljoner kronor)
Frbandsverksamhet
Materialanskaffning
Summa:

2010
1 000
500
1 500

2011
4 000
1 000
5 000

2012
4 000
1 000
5 000

7.4 Ett skrpt grnsskydd

Sverigedemokraterna vill ge tullen och polisen rtten att underska alla fordon och individer som
anlnder till, eller avser att resa frn, Sverige. Dagens situation gynnar mnniskohandel,
mnniskosmuggling, smuggling av vapen och droger samt ekonomisk brottslighet. Sverige skall
inte vara en fristad fr krigsfrbrytare mnniskosmugglare, organiserad brottslighet eller
internationell terrorism. Vi frstrker drfr anslagen till Tullverket med sammanlagt totalt 1,6
miljarder kronor.

8. Milj
8.1 Inledning
Sverigedemokraterna stter hnsynen och ansvarstagandet bde mot nuvarande och kommande
generationer hgt p dagordningen. Mlet med vr miljpolitik r frmst att bryta oljeberoendet,
att skra och bevara den biologiska mngfalden, att begrnsa anvndningen av milj- eller
hlsoskadliga kemikalier, att prioritera stersjn, att lgga resurserna dr de gr strst nytta samt
att ta klivet mot ett lngsiktigt hllbart jordbruk.
Vi hjer ven ambitionen fr det eftersatta miljomrdet med att sanera och terstlla frorenade
omrden. Endast genom att byta ut kortsiktig och ogenomtnkt lnsamhet mot lngsiktigt hllbar
produktion i kombination med att vi stdar upp tidigare skadliga utslpp kan visionen om ett
ekologiskt, ansvarsfullt och lngsiktigt hllbart samhlle gras mjligt.

8.2 Brutet oljeberoende

Visionen om ett hllbart samhlle gr inte att n s lnge vi r beroende av att brnna fossila
brnslen. Oljeberoendet skall drfr s snart som mjligt brytas i frsta hand genom att satsa p
en utbyggd produktion av inhemska biobrnslen, stimulera fordonsindustrin att stlla om
produktionen mot miljsmarta fordon samt genom att skra en fossiloberoende
energifrsrjning.
D s pass mnga r beroende av bilen, eller fr den delen andra typer av transportmedel, och d
alternativen nnu r f eller obefintliga gr vi bedmningen att ytterligare hjd bensinskatt fr en
relativt liten pverkan p mnniskors konsumtionsbeteende vad gller drivmedlen bensin och
diesel. Sverigedemokraternas sger drfr nej till ytterligare hjd bensinskatt. Mer om detta under
kapitel 11 i avsnittet om koldioxidskatt.
Fr att skra energitillgngen, minska beroendet av fossila brnslen och energi baserad p
desamma, och inte minst fr att skra en stabil energiklla, vill Sverigedemokraterna genom
samverkan mellan Vattenfall och det privata nringslivet ppna upp fr mjligheten att erstta
33

befintliga krnkraftreaktorer och ven bygga nya krnkraftverk. Samtidigt skall Vattenfall ges
gardirektiv om att avveckla kolkraftssatsningarna i Tyskland p ett kommersiellt gngbart vis.

8.3 Skrad biologisk mngfald

Det senaste seklets storskaliga jord- och skogsbruk har medfrt stor skada p den biologiska
mngfalden. Miljrdet konstaterar i sin rapport Ett rikt vxt- och naturliv att frlusten av
arter, ekosystem och naturtyper fortstter. Denna utveckling mste stoppas. Vi avstter drfr
under perioden 150 extra miljoner kronor fr att ka mjligheterna att komma tillrtta med
problemet.

8.4 Lngsiktigt hllbart jordbruk

Dagens storskaliga jordbruk medfr stora utslpp av kvve, kadmium och andra miljpverkande
mnen. Fr att inte medverka till ondigt kade utslpp terinfr vi skatten p handelsgdsel.

8.5 Begrnsa anvndningen av kemikalier

Kemiska tillsatser i vra livsmedel kan skada bde mnniskor och natur och r i mnga fall
dessutom ondiga. En tillsyn och begrnsning av kemiska tillsatser i vra livsmedel skall drfr
genomfras. Drutver skall ven en rejl versyn gras fr att underska vilken pverkan
kemikalier har i jordbruket, i vra klder, vra mbler samt alla andra former av produkter eller
verksamheter har p mnniskors hlsa.

8.6 Satsa p stersjn

Situationen i vrt innanhav r alarmerande. Dda bottnar, utfiskning, kraftig algblomning samt
olje- och giftutslpp hotar svl livet i havet som i frlngningen oss mnniskors hlsa.
Utvecklingen r lika snabb som ohllbar och drfr mste stersjproblematiken ges en
omedelbart kad prioritet. Vi vljer drfr att under perioden ka det rliga anslaget fr att frmja
havsmiljn med 900 miljoner kronor.

8.7 Sanering och terstllning av frorenade omrden

Trots att vatten r kllan till allt liv r respekten fr det livsviktiga vattnet i mnga fall
undermligt. Sverigedemokraterna krver drfr kraftigt skrpta straff fr de fartyg som rengr
sina tankar och skljer ut avfallet i havet. Fr att minska problemet br ven Sverige samarbeta
med vriga stersjlnder om en intensifierad kustbevakning. Dessutom r det av oerhrd vikt
att de mnga tusentals dumpade gifttunnorna p stersjns botten snarast mjligt tas om hand.
Fr att terstlla och sanera de frorenade omrdena avstter Sverigedemokraterna under
perioden 400 miljoner kronor med option p att om ndvndigt utka anslagen.

8.8 Globalt ansvar satsningar i tredje vrlden

Sett ur ett internationellt perspektiv ligger Sverige i framkant p miljomrdet. ven om det nnu
terstr saker att gra hr hemma gr det i mnga fall att gra mycket mer fr samma - eller
mindre resurser, i andra delar av vrlden. Delar av utlandsbistndet skall drfr anvndas till
34

offensiva och resurseffektiva satsningar mot de globala miljproblemen med prioritet mot vatten
och sanitet. Fr att ytterligare frstrka arbetet mot att frbttra den globala miljn utkar
Sverigedemokraterna under miljutgiftsomrdet stdet fr klimatsatsningar i tredje vrlden med
1,2 miljarder kronor.

8.9 Frbttrat djurskydd

Fr att inte vrdet av den svenska djurskyddslagstiftningen skall undermineras och fr att inte en
inhuman djurhllning i andra lnder skall kunna utvecklas till en konkurrensfrdel vill
Sverigedemokraterna frbjuda import av varor som strider mot intentionerna med svenska
djurskyddslagstiftningen och som framstllts genom att utstta djur fr svrt och ondigt lidande.
Exempel p varor som skulle kunna bli freml fr ett sdant importfrbud r kttprodukter frn
djur som utsatts fr obedvad ritualslakt, kinesiska plsverk och gslever.
Fr att ytterligare frbttra djurskyddet avstter Sverigedemokraterna under perioden 360
miljoner kronor extra fr att frdubbla resurserna till djurskyddsinspektioner relaterat till 2010 rs
anslag.

8.10 Sammanfattning
Nedan terges en sammanfattande tabell ver miljsatsningarna, exklusive satsningen p att
frstrka djurskyddet.
Sammanlagt satsar vi 4,180 miljarder kronor i miljsatsningar.
(miljoner kronor)
Biologisk mngfald
Sanering och terstllning av vatten
Kemikalieinspektionen
Havsmilj
Klimatsatsningar i utvecklingslnder
Biobrnslesatsning
Summa:

2010
50
100
10
300
100
500
1 060

2011
50
100
10
300
100
500
1 060

2012
50
200
10
300
1 000
500
2 060

9. Europeiska Unionen
9.1 Inledning
Nr svenska folket 1994 rstade om medlemskap i den europeiska unionen, sa man med mycket
liten marginal ja till de avtal som d framfrhandlats mellan Sverige och EU. Avtalet byggde p
Maastrichtfrdraget frn 1992. Sedan Sveriges intrde i unionen den 1 januari 1995 och fram till
idag har Sveriges relationer med EU frndrats till oigenknnlighet. Dagens EU, och n mer
framtidens EU, r en federalistisk statsbildning, ett Europas frenta stater. Denna
frndringsprocess saknar folkligt std.
Endast vid ett tillflle sedan 1994 har den styrande riksdagsmajoriteten ltit svenska folket ta
stllning i en viktig EU-frga. Det var 2003, nr vervikten fr nej-sidan till att infra Euro som
Sveriges valuta var hela 14 procent. Efter detta frvgras folket inflytande ver EU-politiken.
35

Inga folkomrstningar genomfrs och EU-frgor lyser med sin frnvaro i valrrelserna infr
riksdagsvalen. Dagens och morgondagens svenska EU-medlemskap saknar sledes folkligt
mandat. Dessutom har medlemskapet inneburit mycket stora kostnader fr de svenska
skattebetalarna.

9.2 Nationellt sjlvbestmmande

Det r Sverigedemokraternas bestmda uppfattning att Sveriges hgsta beslutande organ skall
vara Sveriges riksdag. Dagens medlemskap i EU begrnsar kraftigt det svenska folkets
sjlvbestmmande, och mjligheter att sjlva, i svenska val till svenska beslutande frsamlingar,
pverka sin framtid.

9.3 Svenska skattemedel till svensk vlfrd

Sedan det svenska EU-intrdet 1995 har Sverige betalat 353,7 miljarder kronor i avgifter till EU
(inkl berknat 29,7 miljarder fr 2010). Av dessa har 161,3 miljarder terfrts till Sverige, frmst i
form av jordbruksstd. Sledes uppgr svenska skattebetalares bistnd till andra relativt
vlmende europeiska industrinationer hittills till sammanlagt 192,4 miljarder kronor. Framtida
svenska skattemedel skall frmst g till svensk vlfrd.

9.4 Svenskt framtida medlemskap i den inre marknaden

Det r Sverigedemokraternas uppfattning att det bsta fr Sverige r ett medlemskap i EU:s inre
marknad, men att Sverige lmnar vriga delar av samarbetet. Senast vid utgngen av december
2010, inlmnas av Sverige en anskan till Europeiska rdet en anskan om att omvandla Sveriges
medlemskap i den Europeiska unionen, till ett EES-avtal liknande det Norge har fr perioden
2009-2014. Samtidigt inlmnas en begran om uttrde frn den europeiska unionen i enlighet
med artikel 50 i frdraget om den europeiska unionen.
I det fall Sverige inte beviljas ett EES-avtal innan 1 januari 2013 upphr drmed Sveriges
medlemskap. Det r vr bestmda uppfattning att Sveriges frhandlingsposition r god, d
Sverige ven i framtiden kommer var en viktig handelspartner fr unionens medlemslnder. Inte
minst nr det gller rvaror, energifrsrjningen och p miljomrdet. Den framtida svenska
EES-avgiften berknas till 3,4 miljarder rligen frn 2013, berknat p nuvarande
berkningsnyckel fr EES lnderna, som i sin tur baseras p BNP-utvecklingen.

9.5 Svenska undantag frn den inre marknaden

Det r Sverigedemokraternas bestmda uppfattning att den svenska elmarknaden br undantas
vid EES-frhandlingarna. Detta fr att behlla den fr nationen s viktiga elintensiva
basindustrin. ven bestmmelserna om offentlig upphandling br frhandlas om, frmst fr att
ge kommuner och landsting mjlighet till inkp av lokalt producerade och ekologiska livsmedel.

9.6 Rabatt p EU-avgiften

Det finns vid EES-frhandlingarna ingen grund fr att frndringen av det svenska
medlemskapet skall innebra ngon direkt kostnad fr Sverige. Tvrt om innebr det svenska
36

nettobidraget p sammanlagt 192,4 miljarder till vriga EU-lnder att svensk utgngspunkt vid
frhandlingarna mste vara det omvnda. Sveriges skattebetalare skall s lngt mjligt
kompenseras fr dessa verfringar. I frsta hand skall Sveriges nettoavgift minska med 5
miljarder fr 2011 och 7,5 miljarder fr 2012. Det extra reformutrymme detta ger tas inte upp i
denna budget men ronmrks fr svenska vlfrdssatsningar.

10. En ansvarsfull invandringspolitik

Svl socialdemokratiska som borgerliga regeringar har de senaste decennierna frt en extrem
invandringspolitik, extrem i frhllande till folkviljan och extrem i frhllande till merparten av
vstvrldens lnder. Det som utmrkt svensk invandringspolitik har varit invandringens massiva
omfattning sett till Sveriges befolkningsstorlek, vr brist p selektion som lett till att vi ofta tagit
emot mycket svrintegrerade invandrargrupper med dliga frutsttningar att kunna bidra till
vlfrden och smlta in i samhllet, samt permanentningen av invandring som i andra lnder
betraktats som tillfllig i och med att vi delat ut permanenta uppehllstillstnd dr andra lnder
gett tillflliga.
Sedan r 1980 har Sverige beviljat ca 1,25 miljoner uppehllstillstnd10. F andra lnder i vrlden,
har haft en lika vidlyftig invandringspolitik sett till sin folkmngd. Sveriges extrema
invandringspolitik har skapat problem inom bland annat EU-samarbetet dr de svenska
representanterna har haft vldigt svrt att f ngot gehr fr sina stndpunkter. Den f.d.
statssekreteraren Lars Danielsson kommenterade situationen p fljande stt i Sveriges Radio,
Studio 1 den 8 september 2008.
"Alla politiska partier i Sverige har varit verens om att vi ska ha en mycket liberal asyl- och
migrationslagstiftning. Det hr skiljer ju oss frn i stort sett alla andra medlemsstater i Europa. Effekten blir d
att dom andra ser oss som lite tokiga extremister."
ven om mnga enskilda invandrare lmnat positiva bidrag till det svenska samhllet, har den
sammantagna effekten av massinvandringspolitiken, i kombination med en samhllsupplsande
mngkulturalism, enligt Sverigedemokraternas mening blivit stora och allvarliga problem i form
av segregation, utanfrskap, sjunkande kunskaps- och betygsniver i skolan, etniska och religisa
motsttningar, kad kriminalitet, skenande kostnader och frsmrad vlfrd. 111213
Sverigedemokraterna vill erstta den hittillsvarande extrema och ansvarslsa invandringspolitiken
med en ansvarsfull, human och samhllsvrdande invandringspolitik. En del av resurserna som vi
frigr vill vi anvnda till en lngt mer effektiv flyktinghjlp ute i krishrdars nromrden, frmst
genom UNHCR.
Det primra mlet med Sverigedemokraternas politik r att terupprtta en gemensam nationell
identitet och drmed ocks en stark inre solidaritet i det svenska samhllet. Partiet tar avstnd
frn svl mngkulturalism som rasism. Det Sverigedemokratiska alternativet till dessa ider
utgrs av en kombination av flera vsentliga delar:

En restriktiv invandringspolitik.
En utkad flyktinghjlp i krisomrdenas nrhet.
Ett strkande av den svenska kulturen.
En ppen svenskhet med krav p invandrares anpassning och assimilering till det
svenska samhllet.
37

Majoritet vill minska invandringen

70
60

Procent

50
40
30
20
10

Positiva till att ta emot frre flyktingar

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

2000

1999

1998

1997

1996

1995

1994

1993

1992

1991

1990

Negativa till att ta emot frre flyktingar

Svenska folket instllning till kad respektive minskad invandring. Klla SOM-institutet.

10.1 Massinvandring eller vlfrd?

I vr kalkyl ver invandringens kostnader visar vi hur massinvandringen varje r tar betydande
offentliga medel i ansprk. Dessa medel hade istllet kunnat anvndas till att vrna vlfrdens
krna och tgrda de befintliga bristerna inom vrden, skolan och omsorgen. Massinvandringen
utgr p s stt ett direkt hot mot den svenska vlfrden.
Ett kanske nnu allvarligare, men mer indirekt hot r det stt p vilket massinvandringen minskar
det sociala kapitalet genom att underminera och erodera gemenskapen, tilliten, och den inre
solidariteten i samhllet.14 De nmnda faktorerna har inte bara betydelse fr den ekonomiska
tillvxten, graden av korruption, utbildningsvsendets effektivitet och invnarnas allmnna
vlbefinnande, de utgr ocks det basfundament varp vr solidariskt finansierade vlfrdsmodell
vilar.
En lng rad vetenskapliga studier har det senaste decenniet bevisat att det freligger ett starkt
negativt samband mellan graden av tillit och socialt kapital och etnisk/kulturell heterogenitet.15
Professor Vernon Bogdanor, som r en av Storbritanniens mest vlrenommerade statsvetare, har
beskrivit detta samband p fljande stt:
Det gr att hvda att knslan av samhrighet beror p hur homogent ett samhlle r. En hg invandringsniv
kan d hota den samhrighetsknsla p vilken vlfrdsstaten vilar.16
D graden av tillit och socialt kapital, som tidigare nmnts, inte bara pverkar hur resurser
frdelas inom ett samhlle utan ocks i vilken utstrckning de skapas, s innebr
massinvandringen till Sverige ven i detta hnseende en reell kostnad. D vi inte kunnat finna

38

ngon tillmpningsbar modell fr att berkna denna kostnad har vi valt att tills vidare utelmna
denna del av invandringens kostnader i vra konkreta kalkyler.

10.2 kad hjlp till vrldens flyktingar

Av de drygt 1,2 miljoner invandrare som Sverige tagit emot sedan r 1980 har mindre n 10 %
varit flyktingar med ett konstaterat skyddsbehov.17 Som framgr av vr kalkyl ver invandringens
kostnader i denna budgetsrivelse mnar regeringen spendera mer n 77 miljarder kr under den
nrmaste trersperioden p en massinvandring av mestadels icke skyddsbehvande utlnningar.
Samtidigt erhller FN:s flyktingorgan UNHCR, som ansvarar fr mer n 25 miljoner verkligt
ndstllda flyktingar runtom i vrlden18, endast 599 miljoner kr per r frn regeringen.19
Med vetskapen om att man fr varje satsad krona kan hjlpa betydligt fler mnniskor i
krisomrdenas nrhet n vad man kan gra i Sverige anser Sverigedemokraterna det inte vara en
klok, rttvis eller human flyktingpolitik att varje r satsa tiofalt mer resurser p att ta emot
frhllandevis vlmende och mestadels icke skyddsbehvande invandrare i Sverige n vad vi
satsar p att hjlpa samtliga av vrldens mest utsatta flyktingar.
Samtidigt som vi minskar invandringen till Sverige vill vi drfr flerdubbla stdet till UNHCR
och vrldens flyktingar.
Sveriges resursfrdelning till flyktingar i Sverige resp. till
UNHCR
40 000

I Sverige
35 090

USD

30 000
20 000
10 000

Till UNHCR
4,19

0
I Sverige

Till UNHCR

Sveriges per capita- satsning p invandrare i Sverige respektive vrldens flyktingar. Klla: UNHCR Global Appeal
2010-2011.

10.3 En ny asylpolitik
Under 2009 anlnde totalt 24 194 asylskande till Sverige20. Vrt grannland Danmark mottog bara
en knapp sjttedel s mnga asylanskningar som Sverige under samma period och Finland en
knapp fjrdedel21. Det r svrt att finna ngra andra skl till detta frhllande n att vra
grannlnder har en betydligt mer restriktiv och ansvarsfull invandringspolitik och att detta ocks
starkt pverkar antalet personer som varje r frsker f asyl i landet. Den slapphnta svenska
invandringspolitiken r en s.k. pull-faktor som gradvis genererar strre invandring och hgre
kostnader. ven de utlnningar, som inte ens under Sveriges internationellt sett vldigt liberala
flyktinglagstiftning, uppfyller kraven fr att f stanna medfr betydande kostnader fr samhllet
under utredningstiden.
39

Sverigedemokraternas uppfattning r att flyktinghjlpen i frsta hand br lokaliseras till

krisomrdenas nrhet.
Fr att minska samhllets invandringsrelaterade kostnader, minska risken fr asylmissbruk samt
risken fr kade motsttningar och segregation vill Sverigedemokraterna bland annat infra
nedanstende regelskrpning p asylomrdet. Merparten av dessa regler finns redan
implementerade i vrt grannland Danmark:

Asyl skall endast beviljas t personer av tv kategorier: De som uppfyller kriterierna

i FN:s flyktingkonvention (Genvekonventionen) samt ett mindre antal
kvotflyktingar som erbjuds asyl enligt avtal med UNHCR.
Alla uppehllstillstnd som tilldelas nytillkomna utlnningar skall vara tillflliga.
Asylskande skall, vid ankomst, noggrant informeras om svenska lagar och
samhllsregler. Den som trots detta begr ngon form av kriminell handling under
sin handlggningsperiod skall utvisas utan vidare prvning av anskan.
Visumtvng ska glla fr medborgare i alla lnder som r, eller misstnks vara, baser
fr terrorism. Visumtvng ska ocks glla fr medborgare i alla lnder som
genererar omfattande illegal invandring till Sverige.
Den asylskande skall uppvisa handlingar som styrker identitet och nationalitet.
Asylskande som inte fljer dessa anvisningar skall inte f sitt rende prvat utan
avvisas genast till det land han/hon senast kom ifrn
I syfte att skerstlla en persons identitet vid exempelvis anhriginvandring, samt
fr att underltta polisens arbete, skall det vara obligatoriskt fr den som sker asyl
eller uppehllstillstnd att lmna fingeravtryck och DNA-test.
Fr att undvika att epidemiska farsoter som HIV och tuberkulos sprids i vrt land
skall ven obligatoriska tester fr dessa sjukdomar lmnas av den som sker asyl
eller uppehllstillstnd.
I syfte att bromsa segregationen och underltta situationen fr redan invandrartta
kommuner skall asylskande bo p anvisad frlggning till dess att frgan om
uppehllstillstnd r behandlad.

Sverigedemokraternas bedmning r att ovanstende regelskrpningar tillsammans med

infrandet av partiets vriga invandrings- och integrationspolitik skulle medfra en minskning av
asylinvandringen med ca 90 % samt en kraftig minskning av samhllets kostnader fr denna
invandring.

10.4 Skrpta krav fr anhriginvandring

Enligt migrationsverkets siffror s beviljades totalt 76 997 uppehllstillstnd ret 2009. Av dessa
beviljades 34 082 - eller 44 % - uppehllstillstnd p grund av anhrigskl. Anhriginvandringen
utgr drmed den enskilt strsta invandringskategorin.22
Enligt statistik frn SCB s var (2006) andelen personer som beviljas uppehllstillstnd p grund
av anhrighetsskl med en anknytningsperson fdd i Sverige med minst en svenskfdd frlder
3500 stycken.23 Sverigedemokraternas bedmning r att infrandet av dessa regler tillsammans
med partiets vriga invandrings- och integrationspolitik kommer att minska den
anhriginvandring som r en fljd av tidigare invandring med ca 90 %.

40

Trenden r att anhriginvandringen kat kraftigt och har de senaste fem ren gtt frn att 2005
varit 21 908 personer totalt till att 2009 vara 34 082 vilket fr perioden r en kning med 55,8 %.
24

Endast en mindre del av anhriginvandrarna r anhriga till flyktingar. Irak och Somalia r de
lnder som placerar sig hgst 2009 gllande antal beviljade uppehllstillstnd p grund av
anhrighetsskl med 6273 respektive 4757 personer. Av dessa betecknas 2525 respektive 2115
som nyetablerad anknytning, det vill sga en anhriganknytning som uppsttt efter att
anknytningspersonen sjlv invandrat till Sverige. 25
Den mycket omfattande anhriginvandringen har varit mjlig fr att vi i Sverige, vid en
internationell jmfrelse, har mycket genersa regler fr anhriginvandring. ven med den
nuvarande regeringens skrpning av regelverket r dessa tmligen genersa d undantagen r s
mnga att hela den s kallade skrpningen ter sig vara ett populistiskt slag i luften.
Fr att minska samhllets invandringsrelaterade kostnader och minska risken fr kad
segregation liksom frekomsten av arrangerade tvngsktenskap, vill Sverigedemokraterna bland
annat infra nedanstende regelskrpningar betrffande anhriginvandringen. Merparten av dessa
regler r sedan fler r infrda i vrt grannland Danmark.
Fr att kta makar och drmed jmstllda personer skall f uppehllstillstnd skall fljande krav
vara uppfyllda:

Bgge parter skall vara ver 24 r gamla.

ktenskapet fr inte ha ingtts under tvng.
Den hrboende personen skall pta sig fullt frsrjningsansvar fr den anhrige
under en femrsperiod och skall dessutom betala en engngssumma, uppgende till
ett prisbasbelopp, som ett bidrag till statens utgifter fr den anhriges
svenskundervisning och vriga anpassningskostnader.
Den hrboende personen skall inte ha mottagit socialbidrag under minst ett r
innan anskningen sker.
Den hrboende personen fr inte vara dmd fr vld eller liknande mot en partner
de senaste tio ren.
Den hrboende personen skall kunna erbjuda en bostad av rimlig storlek.
Paret samlade anknytning till Sverige skall vara strre n till ngot annat land. Detta
gller dock inte om den hrboende personen r svensk medborgare eller har varit
boende i landet i minst 25 r.
Bgge parter skall underteckna en anpassningsfrklaring dr man frbinder sig att
delta i det svenska samhllslivet efter bsta frmga och att flja svenska lagar och
regler.

Sverigedemokraternas bedmning r att infrandet av dessa regler tillsammans med partiets

vriga invandrings- och integrationspolitik kommer att minska anhriginvandringen med ca 90
%.

10.5 Minskad arbetskraftsinvandring

I en situation prglad av massarbetslshet och utanfrskap motstter sig Sverigedemokraterna
regeringens infrande av en nrmast oreglerad arbetskraftsinvandring frn hela vrlden. Vi kan
inte se ngot annat motiv bakom regeringens politik n att man ytterligare vill ka verutbudet av
41

arbetskraft och p s stt frsvaga arbetstagarnas villkor och frhandlingsposition. Att de nya
reglerna fr arbetskraftsinvandring de facto har en lnedumpande effekt har man redan kunnat se
inom delar av IT-branschen, dr lnerna inom vissa srskilt utsatta yrkeskategorier p kort tid har
pressats ned, tminstone delvis som en effekt av de nya reglerna fr arbetskratsinvandring26 En
liknande utveckling r sannolikt att vnta fr arbetstagarna inom fler branscher framver.
Fr att mta arbetsmarknadens behov vill vi i frsta hand satsa p matchning och
kompetensutveckling av arbetslsa svenska medborgare. Rekrytering av srskild
spjutspetskompetens som inte r mjlig att finna inom landets grnser br kunna ske ifrn vriga
vstlnder. I en eventuell framtida situation av allmn och lngvarig brist p arbetskraft kan
Sverigedemokraterna tnka sig infrandet av ett gstarbetarsystem baserat p tillflliga
arbetstillstnd.
D det fortfarande r fr tidigt fr att kunna utvrdera det nya systemets fullstndiga
konsekvenser och d partiet i dagslget saknar tillgng till riksdagens utredningstjnst samt de
ndvndiga resurserna fr att sjlva kunna ta fram en modell fr berknandet av
arbetskraftsinvandringens fulla ekonomiska effekter och dess inverkan p den inhemska
arbetskraften, har vi tills vidare valt att utelmna arbetskraftsinvandringen i vr kalkyl ver
invandringens kostnader.

10.6 Frn mngkultur till assimilering

Eftersom den mngkulturella samhllsmodellen uppmuntrar olika etniska grupper att odla sina
kulturer sida vid sida, s har den av naturliga skl lett till omfattande och stadigt tilltagande
segregation.
Sverigedemokraterna tror inte p mngkulturalism, eller ngon annan segregationspolitik, som en
hllbar modell att bygga ett harmoniskt och vlfungerande samhlle p. Vrt samhlle bygger
istllet p gemenskap och delaktighet. Vi vill bryta segregationen genom att g frn
mngkulturalism till en politik som vrnar nationen och den gemensamma identiteten.
Vr modell fr att ena landet och hlla ihop landet gr ut p att ena sidan stlla krav p
invandrare som kommer till Sverige att de ska anpassa sig efter svenska lagar, normer, vrderingar
och sociala koder. Och andra sidan framhva det svenska sprket och den svenska kulturen,
historien och identiteten.
Vi vill sluta dela ut skattemedel till segregerande verksamheter ssom etniska friskolor och
kulturfreningar och istllet satsa betydligt mer resurser p verksamheter som bevarar, strker
och levandegr det svenska kulturarvet. Vi vill sluta dela ut skattemedel till
modersmlsundervisning och istllet lgga mer resurser p att strka undervisningen i svenska.
Genom en politik som frmjar anpassning och assimilering, kombinerat med en restriktiv
invandringspolitik, som inte ytterligare strker segregationen, kommer vi kunna fra in Sverige p
en vg som leder bort frn segregation och utanfrskap och mot en starkare samhllelig
gemenskap.

42

10.7 Invandringens kostnader 2010 -2012

Att p rsbasis frska berkna totalkostnaderna fr nyinvandringen r en mycket komplicerad
uppgift i frsta hand drfr att det r s mnga samhllsomrden, verksamheter och myndigheter
som berrs, men ocks drfr att olika grupper av invandrare belastar ekonomin p helt olika stt
och drfr att olika kategorier av invandrare r berttigade till olika sorters std.
Hpnadsvckande nog finns inga tidigare berkningar av detta slag finns att luta sig mot. Svenskt
nringsliv presenterade visserligen rapport27 tidigare i r dr man frskte berkna de ekonomiska
effekterna av ett invandringsstopp till Sverige, dr man landade p en bruttobesparing p ca 19
miljarder. Rapporten byggde dock p flera felaktiga antaganden och innehll mycket grova
kalkyler, vilket sammantaget gr dess vrde mycket begrnsat.
De berkningar som finns betrffande invandringens kostnader har samtliga gllt den totala
nettokostnaden fr all invandring som skett till landet de senaste 50 ren och ven om samtliga r
verens om att invandringen utgr en ekonomisk belastning s skiljer sig siffrorna och
kalkylernas utformning sig ganska mycket t.
I sitt temanummer om Sverige 2003 gjorde den ansedda tidskriften The Economist bedmningen
att massinvandringen medfr betydande negativa konsekvenser fr den svenska ekonomin28
Professor Bo Sdersten har uppskattat den rliga kostnaden till 40-50 miljarder.29
Professor Jan Ekberg uppskattar den rliga nettokostnaden till ca 40 miljarder.30
Lars Jansson, lektor emeritus i fretagsekonomi, anser till skillnad frn till exempel professor Jan
Ekberg, att en kalkyl ver den totala invandringens nettokostnader br utg ifrn att den
invandrade befolkningens skatteintkter inte bara skall tcka kostnaderna fr nyinvandringen utan
att man skall utg ifrn att invandrare i likhet med infdda svenskar skall vara med och bidra till
samtliga offentliga verksamheter. Jansson har uppskattat invandringens rliga nettokostnad till ca
120 miljarder.
I vrt grannland Danmark har flera strre studier genomfrts kring frgan om invandringens
ekonomiska konsekvenser.
Den danska Vlfrdskommissionen menade i en rapport att ett stopp fr den utomeuropeiska
invandringen skulle medfra en besparing motsvarande 2,8 % av BNP.31
I studien Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi presenterade professor Eskil
Wadensj och ekonomie magister Helena Orrje en kalkyl som visade att kostnaden fr att ta
emot 10 000 icke vstliga invandrare uppgick till ca 6- 15,5 miljarder kr.
De fyra variabler som, vid sidan av antalet, pverkar invandringens kostnader i hgst utstrckning
r:

Invandrarnas ursprungslnder.
Invandrarnas ldersstruktur.
Situationen p arbetsmarknaden.
Det inhemska regelverket.

43

Dagens massinvandring till Sverige har inte varit srskilt gynnsam i ngot av dessa avseenden. En
stor del av invandrarna tillhr grupper som har en, i frhllande till Sverige, starkt avvikande
kultur och som visat sig mycket vara mycket svrintegrerade. Invandrarnas ldersstruktur har inte
varit optimalt utformad. Situationen med en inhemsk massarbetslshet frsmrar allvarligt
invandrarnas mjlighet att f ett arbete och ekonomiskt bidra till samhllet. Det svenska
regelverket dr permanenta uppehllstillstnd r regel, rttigheterna mnga och kraven f gr
invandringen mer kostsam n i mnga andra lnder.
Nyinvandringen och mngkulturen belastar staten, landstingen och kommunerna p olika stt.
Vr kalkyl ver invandringens kostnader 2010-2012, som presenteras som en bilaga till denna
budgetskrivelse, visar p en invandringsrelaterad nettokostnad fr kommunerna p ca 3 miljarder
kr fr 2010 och en nettokostnad fr landstingen p ca en halv miljard kr. Inklusive de direkta
statliga kostnaderna r det vr bedmning att infrandet av en Sverigedemokratisk invandringsoch integrationspolitik skulle medfra en besparing p ca 12,4 miljarder kr r 2010.
D kostnaderna fr invandringen, inte minst p grund av den lga andelen invandrare som
frsrjer sig genom eget arbete, ackumuleras invandringskostnaderna frn r till r. Totalt
berknas infrandet av en Sverigedemokratisk medfra ett kat reformutrymme p ca 78
miljarder kr under den aktuella trersperioden.

11. Skatter
11.1 Inledning
Skatteinkomsterna r statens viktigaste intktsklla och drmed en naturlig del av politiken, dels
eftersom skatten tas in frn medborgarna men ocks eftersom det r politikens uppgift att frdela
samhllets gemensamma resurser. Det finns drfr ocks ett srskilt behov av en rttvis
skattepolitik, dr skatten i ngon mn tas ut efter brkraft och dr hela politiken utformas fr att
vlfrden, ven om utvarna kan variera, skall vara solidariskt finansierad.
Men samtidigt som skatt mste tas ut efter brkraft menar Sverigedemokraterna att
skattepolitiken ven mste utformas fr att ta hnsyn till den lngsiktiga samhllsutvecklingen,
frmst vad gller utbildnings- och arbetsmarknadssituationen. Den progressiva beskattningen
mste drfr inneha begrnsningar i hur lngtgende den fr verka fr att inte frnta incitamenten
att anstrnga sig vare sig det gller studier p hgre niv eller om det gller strvan efter en
karrir i en nuvarande stllning. En alltfr lngtgende progressiv beskattningspolitik motverkar
sledes en optimal ekonomisk utveckling och pverkar drmed ven vlfrdens grundfundament
negativt.
Sverigedemokraternas instllning till skattepolitiken r i vrigt att skattenivn varken mste vara
hg eller lg, utan att skatteuttaget istllet renodlat justeras efter behovet av att tillgodose och
upprtthlla en adekvat offentlig serviceniv. Vi har med andra ord ett pragmatiskt
frhllningsstt till skatter, med utgngspunkt i frgestllningen vilken nytta skatterna gr fr
samhllet som helhet.

44

11.2 Skatt p inkomster

11.2.1 Jobbskatteavdraget
D Sverige med vr politik i frhllande till regeringens politik skapar ett extrautrymme p 26,1
miljarder kronor redan frsta ret att frdela, vilket bidrar till att svl vra frdelningspolitiska
ml p sikt kan uppns som att vi uppnr en fullgod investeringsgrad vad gller ndvndiga
arbetsmarknadspolitiska tgrder, stller vi oss bakom jobbskatteavdragets samtliga fyra steg.
Utgngspunkten till stllningstagandet r att det bde skall lna sig att arbeta och att bidra till
samhllet, varav det senare uppns i och med vra, enligt oss, i sammanhanget ndvndiga
vlfrdssatsningarna inte minst vad gller vr hgre ambitionsniv gllande
pensionsutbetalningar. Mer om vra vlfrdssatsningar finns att lsa under kapitel sex.
Framfr allt handlar vr arbetsmarknadspolitik om att motverka att lglnelnder konkurrerar om
svenska jobb med sina lgre lneniver, om att arbetskraftsinvandringen begrnsas till att endast
glla tillflliga arbetstillstnd fr srskilda bristyrken, om att hja A-kassan till en niv dr
arbetslsa istllet fr att tvingas ta jobb som de r underkvalificerade till istllet ges utrymme att
ska de arbeten som motsvarar och matchar deras kompetens - samt inte minst om att genom att
begrnsa invandringen reglera den sammantagna arbetskraften i relation till utbudet p arbeten.
Vi sger i vrigt nej till de rdgrnas frslag om att hja skatten fr dem som tjnar 40 000
kronor och uppt. Dels med anledning av att vi kan finansiera vra prioriterade tgrder utan
detta skattetillgg, dels fr att bibehlla drivkrafterna att strva efter en karrir och ett
sjlvfrverkligande. Vi anser allts att den nuvarande progressiviteten i skattesystemet dr
hginkomsttagare, utver kommunalskatten, betalar en statlig skatt i tv inkomststeg r
balanserad och med tillrcklig hnsyn tagen till skatt efter brkraft.

11.2.2 Pensionrsskatt
Regeringens jobbskatteavdrag har tillsammans med frnvaron av motsvarande grad av
skattesnkningar fr pensionrer medfrt att pensionrerna trots att dess pensioner br ses
som uppskjuten arbetsinkomst beskattas hrdare n arbetstagare. Sverigedemokraterna stller
upp p principen att det skall vara lnsamt att arbeta, men utan att se ngon motsttning mellan
detta stllningstagande och en rttvis beskattningsform. Vi freslr drfr som ett frsta steg
redan r ett en kraftig skattesnkning fr landets pensionrer p 8 miljarder kronor.
Vi avstter drefter ytterligare fyra miljarder till r tre samtidigt som vi behller ett
budgetutrymme fr att, om ndvndigt, tillfra medel fr att garantera att pensionrerna inte
skall behva vnta mer n tv r p att f sin skatteklyfta korrigerad. Utver detta stller vi oss
ocks positiva till ett frvrvsavdrag fr pensionrer som arbetar - inte minst med anledning av
att 40-talisternas kompetens sannolikt inte omedelbart helt kan ersttas av dagens arbetskraft under frutsttningen att detta stllningstagande inte pverkar arbetsmarknadens vriga
funktionsstt.

11.2.3 Hushllsnra tjnster

ROT- och RUT-avdragen fr hushllsnra tjnster har underlttat tillvaron fr mnga mnniskor
samtidigt som nya jobb och skatteintkter har skapats och tryggheten har kat fr dem som r
verksamma inom dessa branscher. Vi vill drfr bevara och vidareutveckla RUT-avdraget
45

ytterligare fr pensionrer och barnfamiljer. Pensionrer ver 75 r, samt hushll med barn under
9 r, ska f 75% i avdrag.

11.3 Sociala avgifter

Regeringens generella nedsttning av arbetsgivaravgiften medfrde en skattelttnad per anstlld
p i genomsnitt 264 kr per mnad (berknat p en genomsnittsln p 26 400 kronor32). Samtidigt
valde regeringen att tidigt frnta smfretagarnas schablonavdrag fr de frsta anstllda - vilket
sammantaget gjort att det fr de stora och likvida fretagen blivit billigare att betala ut lner, utan
att det fr den sakens skull resulterat i en tillrcklig minskning av utgifterna fr att det p ett
avgrande stt skall pverka sysselsttningen. Den generella nedsttningen av socialavgifterna har
med andra ord skett p bekostnad av den sysselsttningsskapande smfretagarsektorn.
Fr att underltta sysselsttningstillvxten och gynna smfretagandet freslr drfr
Sverigedemokraterna att hela socialavgiftssnkningen tas tillbaka, varav nstan hela snkningen
istllet riktas mot att gra det billigare fr fretagens tio frsta anstllda. Utver detta vljer vi att
ta tillbaka halva nedsttningen av arbetsgivaravgiften fr 18-25-ringar, fr att istllet satsa
avsevrt mer resurser bland annat p utbildning, matchning och p en ny lrlingsanstllningsform.

11.4 Skatt p kapital

11.4.1 Fastighetsskatt
Fr mnga mnniskor r drmmen om ett sjlvfrverkligande en stark drivkraft. Det r drfr
viktigt att mnniskor knner att deras anstrngningar svl br frukt som att anstrngningarna ger
ett mervrde. Drav br beskattning av kapital p redan tidigare beskattade tillgngar hllas p en
lg niv. Vi kommer med detta som utgngspunkt efter riksdagsintrdet titta p ett konkret
frslag fr hur vi stller oss till det nuvarande systemet fr att ta ut skatt p fastighetsvrde, samt
hur det kan gras s rttvist som mjligt.
Vi vljer i vrigt att behlla uppskovsskatten samtidigt som vi ber om att f terkomma med ett
nytt och eget system fr reavinstbeskattning p fastigheter, dr avgiften hjs, men dr den
samtidigt grs regressiv, vilket betyder att vinstbeskattningen blir hgre fr dem som kper en
fastighet och drefter snabbt avyttrar den relaterat till dem som kper en bostad i syfte att under
en lngre tid nyttja den som bostad. Skatten baseras sledes p vinstkningen p fastigheten och
inte p enskildas taxerade inkomster.
Syftet med denna reform r inte att ka statens skatteintkter utan snarare att begrnsa
fastighetsspekulation. Om statsfinanserna i en tillrcklig grad tillter kan vi eventuellt tnka oss att
i framtiden utforma detta system med en samtida total skattesnkning fr uppskovsskatten.
Genom att minska spekulationen och genom att begrnsa den frvntningen om att fastigheterna
snabbt ska stiga i vrde bedmer vi att rrligheten p bostadsmarknaden kan ka samtidigt som
risken fr en verhettad bostadsmarknad reduceras.

11.4.2 Frmgenhetsskatt
Den tidigare frmgenhetsskattningen var i praktiken frivillig, d kapitalgare antingen kunde
skapa ett bolag eller gmma pengarna utomlands fr att undg beskattning i Sverige. Det var
46

drfr dels en orttvis skatt, eftersom myndigheterna inte till en tillrckligt hg grad sg till s att
skatten frdelades rttvist ver de skatteskyldiga, men det var ocks en skatt som minskade
incitamenten att anstrnga sig. Skatteformen verkade dessutom inte heller rttvist och
proportionerligt bland de riktigt rika och ser s heller inte ut att nu gra med de rdgrnas
aktuella frslag om omrdet. Vi motstter oss drfr ett terinfrande av frmgenhetsskatten.

11.5 Miljskatter
11.5.1 Koldioxidskatt
Koldioxid- eller s kallade klimatskatter tillhr kategorin punktskatter med syftet att pverka
konsumenternas konsumentbeteende. Denna skatteform har ocks en viss pverkan av
konsumtionsbeteendet i de fall dr den punktbeskattade varan har ett substitut; det vill sga om
konsumenten kan byta ut den aktuella varan mot en annan - alternativt att helt avst den. Vad
gller idn om att punktbeskatta bensin och diesel kan det dock sgas vara tvivelaktigt att
substituten varit tillrckligt tillmpbara.
Ser man ver tid r den lngsiktiga trenden att miljskatternas andel av BNP minskat. Men
samtidigt har priserna p framfr allt rolja och petroleumprodukter kraftigt stigit, vilket medfrt
att kostnaden att framfra ett fordon markant stigit i frhllande till konsumentprisindex.
Sammantaget kan det drfr inte sgas vara ndvndigt att ytterligare ka skatten p koldioxid fr
att f en dmpande effekt p mnniskors konsumtionsbeteende.
D dessutom s pass mnga r beroende av bilen, eller fr den delen andra typer av
transportmedel, och d alternativen r f eller obefintliga fr i vrigt ytterligare hjd skatt en
ganska liten pverkan p mnniskors konsumtionsbeteende vad gller bensin och diesel.
Sverigedemokraternas samlade bedmning r drfr att det omvandlingstryck hga CO2-skatter
syftar till inte fr den nskade effekten samtidigt som det pverkar mnniskors rrlighet.
Vi fresprkar av den anledningen en symbolisk snkning av den s kallade bensinskatten och
drefter en frysning av densamma samtidigt som vi istllet satsar pengar och resurser p att
minska och p sikt gra oss av med oljeberoendet.

11.5.2 Skatt p handelsgdsel

Regeringens avskaffade skatt p handelsgdsel bedms frvrra utslppen av kvve, vilket i sin
tur bidrar till att ka effekten av vergdning av vra vattendrag, sjar och hav. Vi sger drfr
med bestmdhet nej till regeringens frslag.

11.5.3 Skatt fluorerande vxthusgaser

Liksom de rdgrna vljer vi infra en skatt fr fluorerande vxthusgaser fr att stimulera ett
utbyte av stora kylanlggningars anvndning av kldmedium fr att drigenom f bort de
fluorerande gaserna.

47

11.6 Bekmpa skattefusket

Skatteverket bedmer att skattefusket varje r kostar 133 miljarder kronor. Varje r upptaxerar
skattemyndigheten - tack vare kontroller - individer och fretag till ett samlat vrde om cirka 8
miljarder kronor. P grund av regeringens nedskrningar p omrdet oroar sig skatteverket fr att
de i framtiden inte kommer att kunna vara lika effektiva. Sverigedemokraterna kar drfr
anslagen med 400 miljoner kronor rligen fr att en adekvat niv av kontrollen vad gller skatteoch bidragsfuskare skall uppns.

48

12. Tabeller per utgiftsomrde

12.1 Sammanstlld utgiftsram
Tabellen nedan anger en sammanstllning av utgiftsramarna fr 2010 med plan fr 2011 och
2012, uttryckt i miljoner kronor. Notera: minusposter r besparingar medan plusposter r kade
utgifter.
Avvikelse frn hstpropositionen 2010 respektive avvikelse (i huvudsak) frn VP 2011 och 2012
Utgiftsomrde

2010

2011

2012

1. Rikets styrelse

-633

-470

-500

600

800

1 400

2 013

3 345

5 172

-100

3 250

3 850

-9 430

-10 176

-10 030

9. Hlsovrd, sjukvrd och social omsorg

3 105

3 295

3 495

10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

1 200

2 000

2 300

960

1 335

1 910

2. Samhllsekonomi och finansfrvaltning

3. Skatt, tull och exekution
4. Rttsvsende
5. Internationell samverkan
6. Frsvar och samhllets krisberedskap
7. Internationellt bistnd
8. Migration

11. Ekonomisk trygghet vid lderdom

12. Ekonomisk trygghet fr familjer och barn
13. Integration och jmstlldhet

107

106

106

14. Arbetsmarknad och arbetsliv

4 885

4 380

5 440

15. Studiestd

1 080

1 080

5 80

16. Utbildning och universitetsforskning

1 550

1 550

1 175

145

145

45

17. Kultur, medier, trossamfund och fritid

18. Samhllsplanering, bostadsfrsrjning, byggande samt konsumentpolitik
19. Regional tillvxt

20. Allmn milj- och naturvrd

560

560

1 560

21. Energi

500

500

500

22. Kommunikationer

2 000

120

120

120

24. Nringsliv

1 000

1 000

1 000

25. Allmnna bidrag till kommuner

23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande nringar

2 400

6 400

8 300

26. Statsskuldsrntor m.m.

27. Avgiften till Europeiska gemenskapen

Statliga besparingar p invandringen

-12 395

-26 542

-38 888

Saldo inklusive skattefrndringar

-83

-3 522

-35

2 250

3 800

10 430

Summa skattesaldo:

49

12.2 Utgiftsramar per utgiftsomrden

I fljande rubrikomrden sammanfattas en detaljerad specifikation fr de 27 utgiftsomrdena vad
gller skillnaderna gentemot hstpropositionen fr 2010 samt vrpropositionen fr 2011 och
2012.

12.2.1 Utgiftsomrde 1 - Rikets styrelse

Regeringskansliet r viktigt fr att effektivt och kompetent bist regeringens uppgift att styra
landet. Utgifterna kade emellertid kraftigt i och med EU-ordfrandeskapet och br drfr terg
till tidigare niv. Utver detta kan det finnas pengar att spara i en effektivare statlig frvaltning.
Hur stor den summan kan berknas vara har vi inte utredningsresurser att avgra, varfr vi
hrmed fr nja oss med att uttala vr viljeinriktning.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 1

2010

2011

4:1 Regeringskansliet

-633

-470

-500

Summa:

-633

-470

-500

2012

12.2.2 Utgiftsomrde 2 Samhllsekonomi och finansfrvaltning

Inga omprioriteringar fresls.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 2

Summa:

2010

2011

2012

12.2.3 Utgiftsomrde 3 Skatt, tull och exekution

Tull och polis skall ges rtten att underska alla fordon och individer som anlnder till, eller avser
att resa frn, Sverige. Dagens situation gynnar mnniskohandel, mnniskosmuggling, smuggling
av vapen och droger samt ekonomisk brottslighet. Sverige skall inte vara en fristad fr
krigsfrbrytare mnniskosmugglare, organiserad brottslighet eller internationell terrorism. Tullen
skall drfr ges utkade ramanslag. ven fusket med sociala frskringssystem och skatter mste
i en hgre grad beivras.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 3

2010

2011

2012

1:1 Skatteverket - Utkad bekmpning av skattefusk

400

400

400

1:3 Tullverket Utkat ramanslag

200

400

1 000

Summa:

600

800

1 400

50

12.2.4 Utgiftsomrde 4 - Rttsvsendet

Sverigedemokraterna anslr medel fr att stadkomma en kraftig straffskrpning fr grova och
upprepade brott genom bland annat infrandet av verkliga livstidsstraff utan mjlighet till
tidsbestmning eller bendning fr de farligaste brottslingarna, obligatorisk utvisning av alla
utlndska medborgare som begr grvre brott samt ett omedelbart avskaffande av nuvarande
praxis dr domstolarna ger terfallsfrbrytare mngdrabatter p brott.
Vi satsar ocks p ett nytt system fr utbetalningar av skadestnd, dr staten garanterar
brottsoffren den ersttning de har rtt till, oavsett grningsmannens vilja eller frmga till
betalning. Ett offentligt register ver dmda pedofiler samt brottsprovokation under vlreglerade
former i jakten p s kallade ntpedofiler skall ocks genomfras, liksom ett krafttag mot den
organiserade brottsligheten, snabbare domstolsfrehavande, garanterat vittnesskydd och ett
utkat std till utsatta invandrarkvinnor.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 4

2010

2011

2012

1:1 Polisorganisationen

205

215

245

1:3 klagarmyndigheten (15%, 30%, 40%)

170

358

497

1:5 Sveriges domstolar (15%, 30%, 40%)

692

1 435

1 959

1:6 Kriminalvrden (10%, 15%, 30%)

731

1 122

2 256

1:7 Brottsfrebyggande rdet

100

100

100

1:10 Brottsoffermyndigheten

115

115

115

2 013

3 345

5 172

200

210

240

205

215

245

2010

2011

2012

Summa:

Specifikation av anslag 1.1

kad ram med prioritet mot organiserad brottslighet
Offentligt register ver dmda pedofiler
Summa:

12.2.5 Utgiftsomrde 5 Internationell samverkan

Inga omprioriteringar fresls.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 5

Summa:

12.2.6 Utgiftsomrde 6 Frsvar och samhllets krisberedskap

Frsvarets ekonomiska frutsttningar har frsmrats under ett antal r. Minskade frsvarsanslag
och en frsmrad kpkraft i kombination med en ensidig inriktning mot ett renodlat insatsfrsvar
gr att den svenska frsvarsfrmgan p allvar kan ifrgasttas. Det svenska frsvaret behver
drfr tilldelas kade medel. S snart de kade anslagen nr en tillrcklig niv skall vrnplikten
successivt terinfras. En successiv avveckling av den militra insatsen i Afghanistan skall ocks
genomfras.
51

Anslagsfrndringar utgiftsomrde 6
1:1 Frbandsverksamhet och beredskap
1:2 Fredsfrmjande insatser
1:3 Anskaffning av materiel
Summa:

2010

2011

2012

1 000

4 000

4 000

-1 600

-1 750

-1 150

500

1 000

1 000

-100

3 250

3 850

Specifikation av anslag 1.2

Avveckling i Afghanistan

-300

-500

-800

Fredsfrmjande insatser nej till NBG 2011, nej till NRF

-750

-1 000

-350

Avsluta militr insats i Kosovo (KFOR)

-550

-250

-1 600

-1 750

-1 150

Summa:

12.2.7 Utgiftsomrde 7 Internationellt bistnd

Sverige ger i en internationell jmfrelse utfrd av OECD relativt sett mest bistnd. Sverige slog
under 2009 ocks vrldsrekord i bistnd, d det svenska bistndet uppgick till 1,12 procent av
bruttonationalinkomsten, BNI. Snittet fr samtliga lnder var i fjol 0,48 procent av BNI varav
Japan bidrog med 0,18 procent av sin BNI.
Sverigedemokraterna menar att Sverige skall ta ansvar och bidra med ett internationellt bistnd,
men utan att sticka ut relaterat till vriga vrlden samtidigt som verksamheten koncentreras till att
i huvudsak best av fattigdomsbekmpning, milj och humanitrt verksamma tgrder. Vi vljer
drfr att snka bistndet till den rekommenderade nivn om 0,7 procent av BNI samtidigt
som stdet till UNHCR frdubblas. Under det andra planret tredubblar vi drefter anslaget,
varav den sista hjningen sker utanfr bistndsramen.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 7

2010

2011

2012

1:1 Bistndsverksamhet

-8 152

-8 898

-8 752

2:1 Reformsamarbete i steuropa

-1 278

-1 278

-1 278

Summa:

-9 430

-10 176

-10 030

-8 751

-9 497

-9 950

599

599

1 198

-8 152

-8 898

-8 752

Specifikation av anslag 1.1

Minskad ram bistndsverksamhet
Frdubblat std UNHCR (tredubblat r tre)
Summa:

12.2.8 Utgiftsomrde 8 - Migration

I dagens Sverige frs en djupt oansvarig invandrings- och integrationspolitik. Vrt land har tagit
emot alltfr mnga invandrare p fr kort tid, och endast en mindre del har varit flyktingar under
FN:s Genvekonvention. Detta har orsakat stora enorma ekonomiska, sociala och kulturella
problem, samtidigt som det minskat vrt utrymme fr att frbttra stdet till de verkligt
ndlidande mnniskorna runt om i vrlden.

52

Den oansvariga och kravlsa svenska integrations- och invandringspolitiken har ven gett
upphov till segregation, rotlshet, kriminalitet och kade motsttningar. Den mngkulturella
samhllsordningen r i dag ett allvarligt hot mot den inre sammanhllning och stabilitet som
utgr grunden fr hela den solidariska svenska vlfrdsmodellen.
Som ett frsta steg mot en mer ansvarsfull och hllbar invandrings- och flyktingpolitik lovar
Sverigedemokraterna att under den kommande mandatperioden prioritera arbetet fr att f
igenom fljande frndringar:
En kraftig begrnsning av asyl- och anhriginvandringens omfattning till en niv som inte r
hgre n den i vra grannlnder Danmark och Finland, en tergng till den assimileringspolitik
som gllde fram till mitten av 1970-talet och som innebr att det r invandrarna som skall anpassa
sig till det svenska samhllet och inte tvrtom - samt ven ett kraftigt utkat std till FN:s
flyktingorgan, UNHCR (se utgiftsomrde 7) och de miljontals verkligt ndlidande flyktingar i
vrlden som saknar mjligheter och resurser att ta sig ifrn konfliktomrdenas nrhet.
Fr att se ta del av berkningsgrunden fr besparingen p invandringens kostnader, se bilaga 1.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 8

Summa:

2010

2011

2012

12.2.9 Utgiftsomrde 9 Hlsovrd, sjukvrd och social omsorg

Nya inrttningar behver tillskapas fr verklig hjlp t psyksjuka. Sverigedemokraterna anser att
samhllets trygghet mste g fre farliga personers rtt att fritt leva ute i samhllet. Fler s kallade
fasta paviljonger (typ Vxj, Ster) kan drfr bli aktuella.
Fr att skydda det svenska folkets svl som flyktingarnas hlsa krver Sverigedemokraterna att
hlsounderskningar skall vara obligatoriska fr alla som sker uppehllstillstnd i Sverige. Alla
mnniskor som kommer frn hgriskomrden skall drfr ha intyg om att de r friska och inte
br p ngra farliga sjukdomar som de kan sprida.
Sverigedemokraterna vill ven att tnderna ska ses som en del av kroppen och att tandvrden p
sikt ska inordnas i samma generella frskringssystem som resten av kroppen. Som ett frsta steg
i denna riktning vill vi att 20-29-ringar ska f en tandvrdscheck (vrde 600 kronor) varje r.
Med reformen skall ven krav stllas till den tandvrdsmottagning som ansvarat fr de rliga
besken upp till 20 rs lder rligen lggs att kalla de unga vuxna upp till 29 r. Det r nmligen
oerhrt vsentligt att goda tandvrdsvanor befsts under det tidiga vuxenlivet.
Drutver vill vi ocks ge kommunerna ett statligt investeringsstd med syftet att snabbt f till
stnd en kraftig kning av antalet trygghetsboenden fr de ldre som inte lngre kan klarar sig p
egen hand, men som inte anses vara tillrckligt hjlpbehvande fr att f plats p ett srskilt
boende.
Dessutom vill vi ven ge ett statligt stimulansbidrag med syftet att ge s mnga brukare inom
ldreomsorgen som mjligt chansen att varje dag f nylagad, vlsmakande och nringsrik mat. Vi

53

utkar ven anhrigstdet, erbjuder de ldre en vrdig vrd i livets slutskede och vi riktar
srskilda anslag fr att ka den sociala samvaron p lderns hst.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 9

2010

2011

2012

1:4 Tandvrdsfrmner m.m. - Tandvrdscheck fr unga vuxna

300

300

300

1:6 Bidrag till hlso- och sjukvrd nej till avregleringen av Apoteket

510

600

600

1:8 Bidrag till psykiatri - reorganisering

300

400

600

45

45

45

5:1 Stimulansbidrag och tgrder inom ldreomsorgen

1 950

1 950

1 950

Summa:

3 105

3 295

3 495

Fler trygghetsboenden

500

500

500

Matreform fr ldre

600

600

600

Utkat std till anhrigvrdare

200

200

200

Riktat std fr brottsprevention

50

50

50

Vrdig vrd i livets slutskede

300

300

300

Frbttrad livskvalitet fr ldre

300

300

300

1 950

1 950

1 950

Nej till avreglering av Apoteket

-90

Administrativ personal samt avancerade specialistsjukskterskor

600

600

600

Summa:

510

600

600

2:8 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar

Specifikation av anslag 5.1

Summa:

Specifikation av anslag 1.6

12.2.10 Utgiftsomrde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp
Sverigedemokraterna anser att en reformering av det gamla sjukfrskringssystemet var
ndvndigt. Samtidigt som man intensifierar anstrngningarna med att f tidigare sjukskrivna och
frtidspensionerade att helt eller delvis terg till arbete r det dock av yttersta vikt att respekt
och hnsyn visas de mnniskor som r s svrt sjuka att de r permanent arbetsofrmgna.
Tyvrr har bde regeringen och frskringskassan brustit i denna respekt.
Vi menar att det r uppenbart att rttskerheten fr den enskilde mste strkas i samband med
prvningen gentemot sjukfrskringssystemet. Sverigedemokraterna vill drfr gra det
obligatoriskt fr frskringskassans lkare att trffa och underska berrda personer innan man
verprvar ett utltande frn den skandes behandlande lkare. Samtidigt som vi vill ka
rttskerheten inom systemet vill vi ocks intensifiera kampen mot bidragsfusk genom en
utkning av antalet kontroller och en skrpning av pfljden fr avsljade bedragare.
Vi stter ersttningsnivn till 80 procent och hjer taket per dag till 8 prisbasbelopp 2011 samt
8,5 2012. Det innebr att taket hjs frn dagens 26 500 kronor till drygt 28 200 kronor 2011 samt
drygt 30 000 kronor r 2012. Vid sidan av dessa frndringar vill vi avvakta en mer lngsiktigt
54

utvrdering av det nya systemets effekter innan vi freslr nya, mer djupgende reformer p
omrdet.
Till att brja med anslr vi sammanlagt 1,2 miljarder extra fr 2010 samt 2 respektive 2,3
miljarder kronor fr 2011 och 2012. Visar det sig att dessa extraresurser inte rcker r vi beredda
att skjuta till mer medel.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 10

2010

2011

2012

1:1 Sjukpenning och rehabilitering

1 200

2 000

2 300

Summa:

1 200

2 000

2 300

2011

2012

12.2.11 Utgiftsomrde 11 Ekonomisk trygghet vid lderdom

Inga omprioriteringar fresls.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 11

Summa:

2010
0

12.2.12 Utgiftsomrde 12 Ekonomisk trygghet fr familjer och barn

Sverigedemokraterna vill gradvis hja nivn p frldrapenningen upp till 90 procent samt
avskaffa all tvngsreglering rrande vem av frldrarna som ska vara hemma med barnet. Vi vill
ven infra en kostnadsfri rdgivning (se utgiftsomrde 25) fr familjer och vi anser att de
frldrar som helst vill ordna omsorgen om sina barn p egen hand ska ha mjlighet till det.
Drfr mste ocks den nuvarande nivn p vrdnadsbidraget nr utrymmet s tillter hjas.
Vi hjer ven bostadsbidraget fr ensamstende frldrar. Utver detta hjer vi barntillgget (se
utgiftsomrde 15) fr studerande, vi hjer taket p den tillflliga frldrafrskringen och
havandeskapspenningen och vi vljer ven att hja det eftersatta underhllsstdet med 125
kr/mn.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 12

2010

2011

2012

1:2 Frldrafrskring

450

825

1 400

1:3 Underhllsstd

310

310

310

1:8 Bostadsbidrag hjt bidrag fr ensamstende

200

200

200

Summa:

960

1 335

1 910

Specifikation av anslag 1.2

Gradvis hjning till 90% av SGI

500

800

1 300

-150

-175

-200

hjt tak tillfllig frldrafrskring och havandeskapspenning - gradvis nivhjning

100

200

300

Summa:

450

825

1 400

Indragen jmstlldhetsbonus

55

12.2.13 Utgiftsomrde 13 Integration och jmstlldhet

Som ett frsta steg mot ett mer jmstllt och tryggare samhlle fr Sveriges kvinnor och en
jmstlldhetspolitik baserad p vetenskap och sunt frnuft vill vi se avveckling av det
skattefinansierade stdet till genuspedagogik och annan verksamhet dr staten med utgngspunkt
i verklighetsfrnvnda politiska teorier frsker experimentera med, eller ndra, p vra barns
och ungdomars beteendemnster och knsidentitet.
Drtill vill vi ge ett utkat std till utsatta invandrarkvinnor genom en offensiv mot tvngsgiften
samt hedersrelaterat och religist frtryck. Sverigedemokraterna krver ocks en kraftig
straffskrpning fr kvinnofridskrnkningar i form av mnniskohandel, vldtkt och
kvinnomisshandel. Detta kombineras med frebyggande insatser och kade resurser fr ett
vrdigt omhndertagande av offren fr dessa brott.
Som ett led i Sverigedemokraternas strvan efter en strkt gemensam identitet skall ocks std till
organisationer som syftar till att frstrka invandrares ursprungskulturer nekas fortsatta bidrag.
Integrationspolitiskt efterstrvar Sverigedemokraterna assimilering, vilket betyder att det i frsta
hand r invandrarna som skall och frvntas anpassa sig till det svenska samhllet, och inte
tvrtom. De invandrare som vljer att flytta till Sverige skall sledes ven frvntas vilja bli en del
av samhllet, varfr SFI-bonus och andra liknande integrationstgrder blir verfldiga. Den
ansvarsfullt bedrivna invandringspolitiken medfr i vrigt vsentligt lgre kostnader fr att
hantera invandringen.
Fr att ta del av berkningsgrunden fr besparingen p invandringens kostnader, se bilaga 1.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 13

2010

2011

2012

2:1 Diskrimineringsombudsmannen

-93

-94

-94

3:1 Srskilda jmstlldhetstgrder utkat std till kvinnojourer

200

200

200

Summa:

107

106

106

100

100

100

Specifikation av anslag 3.1

Std till kvinnojourer
Std till organisationer som motverkar hedersrelaterat vld

50

50

50

Std till organisationer som motverkar vld mot kvinnor

50

50

50

200

200

200

Summa:

56

12.2.14 Utgiftsomrde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Sverigedemokraterna freslr hjd ersttningsniv i arbetslshetsersttningen till 80 procent fr
hela perioden. Vi freslr ven en takhjning frn r 2011 till 930 kronor samt 950 kronor fr
2012. Utver detta sger vi nej till regeringens s kallade jobbcoacher och lotsar och tillstter
istllet stora resurser p att hja matchningsnivn, framfr allt genom riktade utbildningsinsatser.
Vi stimulerar ven smfretagandet och vi tillstter utver det resurser fr att hja arbetstagares
kompetens genom praktik inom statliga myndigheter. Notera att A-kassan redovisas i budgeteffekt fr
hela den konsoliderade offentliga sektorn.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 14

2010

2011

2012

1:2 Bidrag till arbetslshetsersttning och aktivitetsstd

4 145

3 200

4 300

1:3 Kostnader fr arbetsmarknadspolitiska program och insatser

Summa:

740

1 180

1 140

4 885

4 380

5 440

-1 360

-600

-600

-320

-360

Specifikation av anslag 1.3

Nej till regeringens jobbcoacher
Nej till regeringens lotsar
Kompetens- och lrlingsprogram

1600

1600

1600

Vidareutveckling RUT

200

200

200

Starta eget bidrag

300

300

300

Summa:

740

1 180

1 140

12.2.15 Utgiftsomrde 15 - Studiestd

Det s kallade barntillgget inom CSN heter tillggsbidrag och ges till studerande som har
vrdnaden om barn under 18 r. Beloppen som utgr per mnad r skattefria och ligger p 512 kr
fr ett barn, 836 kr fr tv barn samt 1004 kr fr tre barn. Sverigedemokraterna vill hja bidraget
med 50 procent.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 15

2010

2011

2012

1:2 Studiemedel m.m.

1 080

1 080

580

Summa:

1 080

1 080

580

180

180

180

900

900

400

1 080

1 080

580

Specifikation av anslag 1.2

Hjt tillggsbidrag fr studenter med barn med 50 procent
Utkat anslag fr studiemedel i samband med fler studieplatser i komvux
Summa:

57

12.2.16 Utgiftsomrde 16 Utbildning och universitetsforskning

Modersmlsundervisningen bidrar till att underminera den gemensamma identiteten i samhllet
och den pedagogiska nyttan med verksamheten str inte i rimligt proportion till dess kostnader
och skall drfr avskaffas.
Fr att bekmpa otrygghet och psykisk ohlsa bland eleverna och fr att avlasta lrarkren, som
idag tvingas gna alltfr mycket tid t andra saker n ren kunskapsfrmedling, vill
Sverigedemokraterna genomfra en satsning p fler vuxna i skolan i form av bland annat fler
skolskterskor och kuratorer och en utveckling av klassmorfarverksamheten.
Mobbning, sexuella trakasserier och utanfrskap skall motverkas p samma stt som p alla andra
arbetsplatser. Elever som inte fungerar i skolsituationen skall kunna placeras i en jourskola ven
mot den enskilda elevens och frldrarnas vilja. Trygghet och studiero fr sktsamma elever
mste alltid vara verordnad de brkiga elevernas behov. Fr det syftet br ocks kvarsittning
vara en disciplinr metod som skolan r tillten att anvnda.
Fr att Sverige ven i framtiden skall kunna hvda sig p den internationella marknaden och skra
den svenska sysselsttningen fordras kade resurser till forskning. Sverigedemokraterna vill
drfr, utver specifika anslag fr att stimulera forskning bland smfretagen, successivt hja
forskningsanslagen fr utbildningsomrdet till 500 miljoner kronor rligen utver regeringens
anslag.
Som ett led i Sverigedemokraternas ambition om att ka matchningen p arbetsmarknaden
avstter vi, samtidigt som vi kar anslagen till komvux, ven extra resurser till studievgledning,
vilket Statens skolverk fr till uppgift att frdela.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 16

1:1 Statens skolverk - Bttre studie- och yrkesvgledning

1:15 Statligt std till vuxenutbildning
Utbyggd lkarutbildning
Summa:

2010

2011

2012

200

200

200

1 250

1 250

875

100

100

100

1 550

1 550

1 175

Specifikation av anslag 1.15

9 375 respektive 4 600 platser extra platser till komvux

750

750

375

Srskild satsning p forskning

500

500

500

1 250

1 250

875

Std till utbyggd lkarutbildning

100

100

100

Summa:

100

100

100

Summa:

Specifikation av anslag 2.54

58

12.2.17 Utgiftsomrde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Sverigedemokraterna vill markant hja de statliga anslagen till de freningar, organisationer,
myndigheter och institutioner vars verksamhet syftar till att bevara och levandegra det svenska
kulturarvet.
Med inspiration frn vrt grannland Danmark vill Sverigedemokraterna stta igng en process
som skall leda fram till antagandet av en svensk kulturell kanon innehllande en frteckning ver
omistliga och srskilt betydelsefulla exempel p svensk kultur inom olika omrden ssom
arkitektur, litteratur, musik, konsthantverk, scenkonst etc. Inte minst skall en riktad satsning p
kulturarvsturism genomfras. Det kade kulturstdet skall fr dessa ndaml administreras
genom statens kulturrd.
Sverigedemokraterna anser att det r viktigt att kulturen svl som andra offentligt finansierade
samhllsomrden har ett konstruktivt syfte och en bred folklig frankring. Vi vill drfr helt
avveckla de skattefinansierade anslagen till de verksamheter som syftar till att befrmja den
mngkulturella samhllsordningen liksom till de kulturyttringar vars primra syfte r att chockera,
upprra och provocera. Vi vill ocks minska anslagen till de delar av kultursektorn dr
dimensionen p verksamheten inte str i rimlig proportion till det folkliga intresset.
Utver dessa omprioriteringar freslr vi frndrade anslag till presstdet. Presstdet finansierar
motsvarande 2,7 procent av dagspressens utgivningskostnader och r tnkt att ka mngfalden
bland medierna. Sverigedemokraterna anser dock att staten br verka fr att skapa fri konkurrens
ven bland dagspressens privata fretag samt att offentliga medel inte skall delas ut till mnga
gnger professionella och lnsamma mediekoncerner. Vi minskar drfr anslaget med 100
miljoner kronor frn och med r 2012.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 17
Statlig satsning p svensk kultur

2010

2011

2012

500

500

500

-300

-300

-300

-5

-5

-5

-50

-50

-50

-100

145

145

45

2:2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner
9:1 Nmnden fr statligt std till trossamfund
9:2 Std till trossamfund
Indraget presstd
Summa:

59

12.2.18 Utgiftsomrde 18 Samhllsplanering, bostadsfrsrjning,

byggande samt konsumentpolitik
Inga omprioriteringar fresls.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 18

2010

2011

2012

2010

2011

2012

Summa:

12.2.19 Utgiftsomrde 19 Regional tillvxt

Inga omprioriteringar fresls.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 19

Summa:

12.2.20 Utgiftsomrde 20 Allmn milj- och naturvrd

Sett ur ett internationellt perspektiv ligger Sverige i framkant p miljomrdet. ven om det nnu
terstr saker att gra hr hemma gr det i mnga fall att gra mycket mer fr samma, eller
mindre, resurser i andra delar av vrlden.
Delar av utlandsbistndet samt direkta miljanslag br drfr anvndas till offensiva och
resurseffektiva satsningar mot de globala miljproblemen. Vi avstter under perioden 1,2
miljarder kronor till miljfrmjande ndaml i utvecklingslnder.
Sverigedemokraterna tar ven situationen i vrt innanhav stersjn p allvar, det visar vi dels
genom ett rligt tillskott p 300 miljoner kronor, dels genom att ka resurserna fr att sanera och
terstlla frorenade omrden, med stersjn som prioriterat omrde. Vi strker ven anslagen
fr tgrder fr att frmja biologisk mngfald. Slutligen fr kemikalieinspektionen kat anslag fr
att leva upp till vrt ml om att genomfra en radikal begrnsning av kemiska tillsatser.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 20
1:3 tgrder fr biologisk mngfald
1:4 Sanering och terstllning av frorenade omrden
1:6 Kemikalieinspektionen
1:12 Havsmilj

2010

2011

2012

50

50

50

100

100

200

10

10

10

300

300

300

1:16 Klimatsatsningar i utvecklingslnder

100

100

1 000

Summa:

560

560

1 560

60

12.2.21 Utgiftsomrde 21 - Energi

Fr att Sverige skall kunna st sig i konkurrensen gentemot omvrlden, fr att ambitionerna om
att bryta landets oljeberoende skall kunna frverkligas och fr att hushllen skall kunna hlla sina
boendekostnader p en rimlig niv mste energipriserna hllas lga. Sverigedemokraterna vill
drfr ppna fr att frnya och att bygga ut krnkraften. Som ett led i vr ambition att ta Sverige
ur oljeberoendet, samt fr att utveckla den inhemska energiindustrin, vljer vi ocks att avstta
resurser till en satsning p inhemska energikllor.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 21

2010

2011

2012

1:11 Energiteknik - bioenergiutveckling

500

500

500

Summa:

500

500

500

12.2.22 Utgiftsomrde 22 - Kommunikationer

Regeringens infrastruktursatsningar r ndvndiga fr att bygga bort flaskhalsar och fr att
garantera en infrastruktur som gynnar det svenska nringslivets konkurrenskraft.
Sverigedemokraterna stller sig drfr bakom infrastruktursatsningen, men menar att strre
medel mste avsttas fr att minimera behovet av kommunal medfinansiering. Mlet r att staten
p sikt ter helt skall st fr landets statliga infrastrukturprojekt.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 22

2010

2011

2012

1:2 Vghllning extra anslag fr att minska behov av medfinansiering

2 000

Summa:

2 000

12.2.23 Utgiftsomrde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

nringar
Sverigedemokraterna vill att djurskyddskontrollerna ska f frdubblad budget r 2011 och 2012
relaterat till 2010 rs niv. Djurskyddskontroller ska verka frebyggande genom tta kontroller
istllet fr konstaterande av att djur redan farit illa.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 23

2010

2011

2012

1:4 Statens veterinrmedicinska anstalt frdubblad budget djurskyddskontroll

120

120

120

Summa:

120

120

120

61

12.2.24 Utgiftsomrde 24 - Nringsliv

Sverigedemokraterna freslr ett flertal insatser fr att strka fretagandet och entreprenrskapet
i landet. Vi satsar srskilt p att strka forskning och utveckling samt p att strka stdet fr
nyfretagandet. Ett annat prioriterat omrde r att strka Sveriges stllning som turistland.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 24

2010

2011

2012

1:2 Verket fr innovationssystem: Forskning och utveckling - Vinnova

500

500

500

1:4 Tillvxtverket nystart fretag

400

400

400

1:7 Turistfrmjande
Summa:

100

100

100

1 000

1 000

1 000

12.2.25 Utgiftsomrde 25 Allmnna bidrag till kommuner

Fr att nrma oss mlet om att terupprtta folkhemmet och strka vlfrdens krna genomfr vi
under perioden betydande frstrkningar av de statliga bidragen till kommunerna. Vi skjuter ven
till speciellt riktade resurser fr att ka inslaget av nrproducerad och mer nringsrik kost inom
de kommunala frrttningarna, vi riktar srskilda resurser fr att strka svenska sprket, vi skjuter
till medel fr att n mlet om kostnadsfri familjerdgivning och vi vljer ven att tillstta srskilda
resurser fr att kommunerna skall verka fr ett tgrdsprogram fr att minska antalet aborter. Vi
ger ven riktade resurser fr att stimulera kommunernas nattdagisverksamheter samt statligt std
fr att stimulera allmnnyttan att bygga nya bostder.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 25

2010

2011

2012

1:1 Kommunalekonomisk utjmning

1 300

5 300

7 200

Summa:

2 400

6 400

8 300

Nrproducerad och nringsrik kost inom skolan

200

200

200

Nrproducerad och nringsrik kost inom vrden

100

100

100

Satsning p svenska och infrande av dialektundervisning

200

200

200

Fler vuxna i skolan

500

500

500

Aktivt antimobbingsprogram med jourskolverksamhet

200

200

200

Specifikation av anslag 1.1

Kostnadsfri familjerdgivning
tgrdsprogram fr frre aborter
Riktad satsning nattdagis
Riktad satsning allmnnyttan
Riktat utbldningsstd
Generell ramkning av kommunalekonomisk utjmning
Generell ramkning av landstingsekonomisk utjmning
Summa:

500

100

100

100

200

200

600

1 000

1 100

1 100

1 100

2 000

3 000

1 200

1 200

2 400

6 400

8 300

62

12.2.26 Utgiftsomrde 26 Statsskuldsrntor m.m.

Inga omprioriteringar fresls.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 26

Summa:

2010

2011

2012

12.2.27 Utgiftsomrde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Sverigedemokraternas utgngspunkt r att makten i Sverige skall utg frn det svenska folket. Vi
r fr samarbete men mot en verstatlig union och vljer drfr att fortstta samarbeta med
Europa, men utan att delta i den Europeiska verstatligheten.
Anslagsfrndringar utgiftsomrde 27

2010

2011

2012

1:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Summa:

13. Tabell skatter och vriga inkomster

Tabellen nedan anger en sammanstllning av skatter och inkomster samt skillnad i budgetsaldo
gentemot hstpropositionen fr 2010. Fr r 2011 och 2012 stlls frslaget i relation till
regeringens vrproposition, uttryckt i miljoner kronor. Notera: Minusposter r intkter och
plusposter r kade utgifter.
Avvikelse frn hstpropositionen

2010

Inkomstskatter

8 000

8 000

12 000

Ytterligare snkt skatt fr pensionrer

8 000

8 000

12 000

Fretagsbeskattning

2011

2012

-5 650

-4 000

-1 370

-11 200

-13 200

-13 870

Nedsatt arbetsgivaravgift smfretag

12 000

15 000

18 000

Hjd arbetsgivaravgift fr 18-25 ringar

-5 950

-5 300

-5 000

-500

-500

-500

Hjda generella socialavgifter (arbetsgivaravgift)

Slopade instegsjobb

Milj- och energiskatter

-100

-200

-200

Nej till regeringens avskaffande av skatt p handelsgdsel

-300

-300

-300

200

200

200

-100

-100

2 250

3 800

10 430

Snkt bensinskatt
Skatt p fluorerande vxthusgaser

Summa:

63

Bilaga 1. Kalkyl ver initiala invandringsrelaterade

besparingar
Innehllsfrteckning
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
1.6
1.7
1.8

Sammanfattande kalkyl
Frutsttningar
Besparingar staten
Besparingar kommunerna
Besparingar Landstingen
Uteblivna skatteintkter frn sysselsatta nyanlnda
Ytterligare potentiella besparingar som ej inkluderats i kalkylen
Prognos fr 2011 och 2012

1.1 Sammanfattande kalkyl

Sverigedemokraternas besparingar till fljd av infrandet av en mer ansvarsfull invandrings- och
integrationspolitik frdelar sig enligt fljande:

Nettobesparing p statliga invandringsrelaterade kostnader: 8 036 921 tkr.

Minskning av statsbidraget till kommunerna som ett resultat av minskade
kommunala invandringsrelaterade nettokostnader: 3 798 687 tkr.
Minskning av statsbidraget till landstingen som ett resultat av minskade
invandringsrelaterade vrdkostnader: 560 000 tkr.

Total besparing: 12 395 608 tkr

1.2 Frutsttningar
Sverigedemokraternas invandringspolitik syftar till att begrnsa asyl- och anhriginvandringen till
en niv som r i paritet med, eller ngot lgre n, den i vra nordiska grannlnder Danmark och
Finland. I konkreta tal innebr detta en minskning av antalet invandrare inom nmnda kategorier
med ca 90%. terstende ca 10% skall endast beviljas Temporra uppehllstillstnd (TUT),
permanenta uppehllstillstnd (PUT) skall helt avskaffas som ett mellansteg mellan TUT och
eventuellt medborgarskap.
Enligt Migrationsverket (versikt: beviljade uppehllstillstnd 1980 2009) beviljade Sverige under r
2009 uppehllstillstnd till totalt 76 997 utlnningar.
Uppehllstillstnden frdelade sig p fljande kategorier:
Flyktingkvot: 1 936 st
FN:s konvention: 1 824 st
Skyddsbehvande: 6 164 st
Humanitra skl: 995 st
Verkstllighetshinder: 200 st
Anhriga: 34 082 st (drav anhriga till flyktingar eller liknande: 9 273 st)
Arbetsmarknad: 81 st
64

Gststudenter: 13 487 st
Adoptivbarn: 622 st
EES-avtalet: 17 606
Till detta skall ocks lggas 13 877 arbetskraftsinvandrare, 4 846 utlnningar som fick sina
arbetstillstnd frlngda samt de 146 utlnningar som endast erhllit temporra uppehllstillstnd.
Under 2009 mottogs totalt 24 194 asylanskningar. Under ret beviljades 11 119 utlnningar
uppehllstillstnd som flyktingar eller liknande och dessa personer terfinns sledes inom
ovanstende statistik ver beviljade uppehllstillstnd. ven de asylskande som fick avslag p
sina anskningar mottog dock omfattande skattefinansierad service under den tid de vistades i
landet.
Ca 2/3 av de asylskande var mn. Vanligast frekommande ursprungslnder var i fallande
ordning: Somalia, Irak, Afghanistan, Kosovo, Iran, Ryssland och Eritrea.
ldersfrdelningen bland de asyl- och anhriginvandrare som beviljades uppehllstillstnd under
r 2009 sg ut enligt fljande:
0-6 r: 4 532 st
7-17 r: 9 316 st
18- 64 r: 30 910 st
> 64 r: 443 st
Enligt Migrationsverkets verksamhets- och kostnadsprognos 2010-05-06 frvntas invandringen
ka r 2010.
Under 2010 frvntas Sverige ta emot 31 000 asylskande med en viss avmattning r 2011
(28 000) och r 2012 (24 000). Migrationsverkets bedmning r dock att om EU och regeringen
frvekligar sina planer p att infra viseringsfrihet fr invnare i Bosnien, Kosovo och Albanien
s kommer antalet asylskande r 2011 sannolikt att ka till 31 000 ven detta r. Med ungefr
samma bifallsgrad som 2009 skulle detta innebra 14 260 beviljade uppehllstillstnd p grund av
flyktingskl eller liknande r 2010.
ven anskningarna om anhriginvandring frvntas ka. Enligt Migrationsverkets
rsredovisning 2009 inkom under frra ret 44 377 sdana anskningar, vilket resulterade i
34 082 beviljade uppehllstillstnd p grund av s kallat anknytningsskl. Bland
anhriginvandrarna var andelen kvinnor ngot strre n andelen mn. Vanligast frekommande
ursprungslnder var i fallande ordning: Irak, Somalia, Thailand, Turkiet, Iran, Eritrea och
Afghanistan.
Prognosen fr 2010 r 46 000 anskningar. Med ungefr samma bifallsgrad som 2009 skulle detta
innebra 35 420 beviljade uppehllstillstnd p grund av anknytningsskl.
Med utgngspunkt i ovanstende prognoser kommer Sverige sledes att under r 2010 bevilja
49 680 uppehllstillstnd till asyl och anhriginvandrare.
Om ldersfrdelningen fljer mnstret frn r 2009 blir resultatet fljande:
0-6 r: 4 968 st
65

7-17 r: 10 433 st
18- 64 r: 33 782 st
> 64 r: 497 st

1.3 Besparing staten

Sverigedemokraterna prognos r att om partiets invandringspolitik varit implementerad vid
ingngen av r 2010 s hade detta medfrt minskade utgifter fr staten enligt nedan.
Minskade statliga utgifter 2010 till fljd av implementeringen av en Sverigedemokratisk integrations- och
invandringspolitik:
Minskat anslag till utgiftsomrde 8 i statsbudgeten: 5 104 488 tkr
Minskat anslag till utgiftsomrde 13 i statsbudgeten: 2 355 218 tkr
Minskade utgifter fr rttsvsendet: 308 578 tkr
Minskade utgifter fr barnbidrag/ studiebidrag: 202 997 tkr
Minskade utgifter fr arbetsfrmedlingen: 100 056 tkr
Summa minskade utgifter: 8 071 337 tkr
Minskade statliga intkter 2010 till fljd av implementeringen av en Sverigedemokratisk integrations- och
invandringspolitik:
Uteblivna arbetsgivaravgifter fr sysselsatta nyanlnda invandrare: 34 416 tkr
Summa minskade intkter: 34 416 tkr
Summa nettobesparing staten: 8 036 921 tkr
Utgiftsomrde 8. (Migration) i statsbudgeten
Utgiftsomrde 8 i statsbudgeten med titel Migration har enligt vrbudgeten ett totalt anslag p
6 925 126 tkr fr r 2010.
Enligt Migrationsverkets verksamhets- och kostnadsprognos 2010-05-06 mste ytterligare medel
tillfras utgiftsomrdet p grund av att invandringen blivit strre n frvntat. Migrationsverket
skar ett tillgg p totalt 367 miljoner kr fr utgiftsomrdet under 2010. Det totala anslaget fr
2010 frvntas sledes bli 7 292 126 tkr
Sverigedemokraternas bedmning r att en implementering av partiets invandringspolitik skulle
medfra en minskning av antalet beviljade uppehllstillstnd fr asyl- och anhriginvandrare med
ca 90%. Det r ocks vr bedmning att sjlva nyheten om att Sverige nu infrt en betydligt mer
restriktiv och nationellt ansvarstagande invandringspolitik skulle ha en kraftigt dmpande effekt
p antalet asyl- och anknytningsrenden. Vidare skulle det tgrdspaket som partiet freslr i
form av t ex krav p att asylskande mste kunna uppvisa giltiga identitetshandlingar fr att f sin
asylanskan prvad, infrandet av fullt frsrjningsansvar vid anhriginvandring etc. kraftigt
66

minska antalet renden och radikalt snka kostnaderna fr mottagandet och prvningen av de
utlnningar som sker uppehllstillstnd i landet.
Vr sammantagna bedmning r sledes att infrandet av en ansvarsfull Sverigedemokratisk
invandringspolitik skulle minska utgifterna gllande utgiftsomrde 8 i statsbudgeten med 70%,
vilket ger en besparing p: 5 104 488 tkr.
Utgiftsomrde 13 (Integration och jmstlldhet) i statsbudgeten
Utgiftsomrde 13 i statsbudgeten med titeln Integration och jmstlldhet har enligt
budgetpropositionen ett totalt anslag p 4 892 844 tkr. Av dessa r endast 400 094 tkr avsatta fr
omrdet jmstlldhet. Resterande andel r avsatt fr diverse integrations- och s kallade
antidiskrimineringstgrder. Den absoluta merparten av utgiftsomrdets medel r reserverade fr
anslagsomrdet 1.2 kommunersttningar vid flyktingmottagande som uppgr till en summa av
4 284 328 tkr. Ca 40% av detta anslag r intecknat fr innestende betalningar till kommunerna
fr de invandrare man tog emot under 2009. Kvar blir d ca 2 570 597 tkr.
Enligt Migrationsverkets verksamhets- och kostnadsprognos 2010-05-06 mste ytterligare medel
tillfras ven detta utgiftsomrde p grund av att invandringen blivit strre n frvntat under
2010. Migrationsverket begr att ytterligare 544 miljoner kr skall tillfras anslagsomrdet 1.2
kommunersttningar vid flyktingmottagande. Det totala anslaget fr kommunersttningar
avsedda fr nyanlnda invandrare under 2010 berknas sledes bli 3 114 597 tkr
D implementeringen av Sverigedemokraternas ansvarsfulla invandringspolitik skulle medfra
kraftigt minskade kostnader fr anslagsomrdet 1.2 kommunersttningar vid
flyktingmottagande r det vr bedmning att det samlade anslaget fr anslagsomrde 1.2 skulle
kunna minskas med 70%, vilket ger en besparing p 2 180 218 tkr.
Utver detta vill Sverigedemokraterna minska anslagen till omrdena 1.1, 1.3, 1.4, 1.5, 1.6, 2.1,
och 2.2 med sammanlagt 175 000 tkr.
Den sammantagna besparingen fr detta utgiftsomrde blir sledes: 2 355 218 tkr
Minskade utgifter fr barnbidrag och studiebidrag
Utlnningar som erhllit uppehllstillstnd i Sverige har samma rtt till barnbidrag och
studiebidrag som svenska medborgare. En reducering av antalet uppehllstillstnd med 90%
skulle sledes innebra en besparing p dessa utgifter fr staten. Grundnivn p barnbidraget och
studiebidraget r 1050 kr per mnad eller 12 600 kr per r och betalas ut fram till och med det
frsta kalenderhalvret d en ungdom fyller 20 r.
Givet att en Sverigedemokratisk invandringspolitik skulle reducera antalet nyanlnda invandrare i
bidragsberttigad lder med 90% medfr detta en besparing enligt fljande:
16 111 X 12 600 = 202 997 tkr
Givet att den genomsnittliga nativiteten i flera av de nu dominerande invandringsgrupperna r
nstan dubbelt s hg som den svenska (Se SCB, Demografiska rapporter 2008:2) r det rimligt att
anta att en betydande del av dem som med regeringens politik fr uppehllstillstnd 2010 ocks r
berttigade till flerbarnstillgg och att den verkliga besparingen sledes r nnu hgre.

67

Minskade utgifter fr rttsvsendet

Svenskt Nringsliv berknade, i sin kalkyl33 ver nyinvandringens kostnader, nyinvandrarnas
andel av rttsvsendets kostnader p fljande stt:
Enligt Br begs ungefr 25 procent av brotten av utrikes fdda personer. Omrknat i statliga utgifter innebr
det en fjrdedel av kostnaderna fr rttsvsendet, 8,75 miljarder. Eftersom nyanlnda utgr 6,2 procent av alla
utrikes fdda r deras brott ocks frre. Om nyanlndas brottslighet r likvrdig med alla utrikes fdda uppgr
kostnaderna till 0,5 miljarder.
Ovanstende kalkyl r inte tillmplig p SD:s politik, d den utgr ifrn antagandet om att vi vill
stoppa alla invandring till landet.
En mer korrekt berkning ver budgeteffekterna av SD:s politik p detta omrde med
anvndande av SN:s rknestt ger snarare fljande besparing:
45 000 / 1 300 00 = ca 3,5% (90% av gruppen nyanlndas del av det totala antalet utrikes fdda)
500 000 tkr / 6,2 = ca 80 700 tkr per procent
80 700 tkr X 3,5 = 282 300 tkr
Till detta skall lggas rttsvsendets kostnader fr de asylskande som berknas f avslag p sin
asylanskan, men som nd frvntas uppehlla sig i landet under 2010.
16 740 / 1 300 000 = ca 1,3%
80 700 tkr X 1,3 = 104 910 tkr
D infrandet av Sverigedemokraternas invandringspolitik endast berknas minska antalet
asylskande med ca 50% och d denna grupp, p grund av minskade handlggningstider, endast
berknas befinna sig i landet under ca ett halvr kompenserar vi fr detta genom att dela
gruppens del av kostnaden med 4.
104 910 tkr / 4 = 26 228 tkr
Rttsvsendet totala utgiftsminskning till fljd av infrandet av en Sverigedemokratisk
invandringspolitik blir enligt denna kalkyl sledes: 308 578 tkr
En allvarlig brist med denna kalkyl r dock att den inte tar hnsyn till att utlandsfdda r mer
verrepresenterade under de frsta vistelseren i landet eller att utlandsfdda r som mest
verrepresenterade inom de grvsta brottskategorierna34, vilka ocks krver mest resurser av
rttsvsendet att hantera. I nulget saknar vi dock det berkningsunderlag som krvs fr att gra
en sdan mer avancerad kalkyl. Klart r dock att den faktiska kostnaden fr de nyanlnda
utlnningars brottslighet r hgre n den ovan redovisade siffran
Nystartsjobb och minskade frvaltningskostnader fr Arbetsfrmedlingen
Enligt statsbudgeten 2010 uppgick arbetsfrmedlingens frvaltningskostnader till 5 995 092 000
kr. Regeringen uppger ocks att 27% av de inskrivna vid arbetsfrmedlingen r utlandsfdda
samt att 15% av dessa har beviljats uppehllstillstnd inom den senaste trersperioden.

68

Utrikes fddas andel av frvaltningskostnaderna:

5 995 092 000 kr X 0,27 = 1 618 674 840 kr
De nyanlndas andel av frvaltningskostnaderna:
1 618 674 840 X 0,15 = 242 801 226 kr
Uppskattad andel av frvaltningskostnaderna fr nyanlnda under 2010:
242 801 226 / 3 = 80 933 742 kr
Uppskattad besparing:
80 933 742 kr X 0.9 = 72 840 tkr
Nystartsjobb:
I statsbudgeten 2010 kan utlsas att den berknade kostnaden fr nystartsjobben r 2009 var 1,
08 miljarder kr. 8,4% av dem som fick nystartsjobb 2009 hade invandrat under de senaste tre
ren.
Kostnaden fr nystartsjobb till nyanlnda:
1 080 000 000 X 0,084 = 90 720 000 kr
Kostnaden fr nystartsjobb till nyanlnda under 2010:
90 720 000 / 3 = 30 240 000 kr
Uppskattad besparing 2010:
30 240 000 X 0,9 = 27 216 tkr
Den totala utgiftsminskningen fr arbetsfrmedlingen 2010 till fljd av infrandet av en
Sverigedemokratisk invandringspolitik skulle allts enligt denna kalkyl bli: 100 056 tkr.

1.4 Besparing kommunerna

Sverigedemokraterna prognos r att om partiets invandringspolitik varit implementerad vid
ingngen av r 2010 s hade detta medfrt minskade utgifter fr kommunerna enligt nedan.
Minskade kommunala utgifter till fljd av implementeringen av en Sverigedemokratisk integrations- och
invandringspolitik:
Frsrjningsstd och introduktionsersttning: 5 214 595 tkr
Administration och arbetsmarknadsintroduktion: 202 790 tkr
SFI till nyanlnda: 671 924 tkr
69

Skola fr asylskande utan giltiga skl att stanna: 244 480 tkr
Srskola: 34 737 kr
Barnomsorg: 291 803 tkr
Fritidshem: 56 141 tkr
Kultur och fritid: 94 924 tkr
Summa minskade utgifter: 6 811 394 tkr
Minskade kommunala intkter till fljd av implementeringen av en Sverigedemokratisk integrations- och
invandringspolitik:
Minskade statlig kommunersttning frn utgiftsomrde 13 1:2: 2 180 218 tkr
Minskad statlig ersttning enligt asylersttningsfrordningen frn utgiftsomrde 8 1:2: 809 757
tkr*
Utebliven skatteintkt frn sysselsatta invandrare: 22 732 tkr **
Summa minskade intkter: 3 012 707 tkr
Nettobesparing kommunerna: 3 798 687 tkr
* Baseras p uppgifter frn Migrationsverkets rsredovisning, sid. 98, not 9.
** Se avsnitt 1.6
Frsrjningsstd/ Introduktionsersttning
Ersttningarna till kommunerna fr deras mottagande av flyktingar eller liknande r i huvudsak
tnkta att tcka kommunernas kostnader fr frsrjning, introduktion i det svenska samhllet
samt utbildning fr de nyanlnda barnen. Flera uppgifter frn bland andra Sveriges kommuner
och Landsting35 uppger dock att ca 90% av det statliga stdet enbart gr till frsrjningsstd och
introduktionsersttningar.
Stdet r endast tnkt att tcka utgifterna fr gruppen flyktingar och liknande samt en mindre
andel anhriginvandrare. Fr de insatser kommunerna gr fr vriga anhriginvandrare fr man
ingen ersttning alls. r 2005 fick kommunerna bara ersttning fr 35% av det totala antalet asyloch anhriginvandrare som man tog emot. SKL:s dvarande vice ordfrande, Illmar Reepalu,
uppgav r 2007 att den statliga ersttningen endast tckte 22% av kommunernas faktiska
kostnader36.
Det statliga stdet till kommunerna berknas under r 2010 uppg till 4 828 328 tkr. 40% av
dessa medel fr hr betraktas som en restbetalning fr de invandrare som kommunerna tog emot
under 2009. Kvar blir d 2 896 997. Enligt SKL m.fl. gr 90% av schablonersttningen till
frsrjningsstd/ introduktionsersttning till gruppen flyktingar och liknande. Kommunernas
utgift fr frsrjningsstd till gruppen flyktingar och liknande berknas sledes uppg till 2 607
297 tkr under 2010.

70

Mot bakgrund av ovanstende utgr vi ifrn att kommunernas utgifter ven fr gruppen vriga
anhriga uppgr till 2 607 297.
En minskning av asyl- och anhriginvandringen med 90% i enlighet med Sverigedemokraternas
mlsttning skulle sledes minska kommunernas utgifter fr frsrjningsstd och
introduktionsersttning till dessa grupper med totalt: 5 214 595 tkr
Administration och arbetsmarknadsintroduktion:
Kommunerna bedriver en omfattande introduktionsverksamhet med syfte att frbereda de
nyanlnda invandrarna fr ett eventuellt intg p den svenska arbetsmarknaden. Fr att hantera
denna och alla andra verksamheter kopplade till nyinvandringen r kommunerna ocks tvungna
att hlla sig med en omfngsrik administration. Tidigare studier37 har visat att denna del av de
invandringsrelaterade kostnaderna uppgr till en summa motsvarar drygt 10% av det rliga
statliga stdet.
2 896 997 X 0,1 = 289 700 tkr
Sverigedemokraternas bedmning r att en minskning av asyl- och anhriginvandringen med
90% under 2010 i enlighet med partiets mlsttning skulle kunna minska kommunernas utgifter
fr administration och arbetsmarknadsintroduktion med 70%.
289 700 tkr X 0,7 = 202 790 tkr
SFI
I princip alla invandrare med uppehllstillstnd i Sverige har rtt att delta i SFI-undervisning.
Enligt Institutet fr arbetsmarknadspolitisk utvrdering (Rapport 2009:9) deltar ca 60% av de
nyanlnda i SFI-undervisning. Enligt Skolverket (Tabell 1. Kostnader fr samtliga verksamheter
inom frskola, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning 2008) uppgick kostnaden per elev i
SFI-undervisningen till 36 300 kr.
Under frutsttning att 60% av de 90% av de vuxna invandrarna som med SD:s
invandringspolitik inte hade beviljats uppehllstillstnd i landet hade deltagit i SFI-undervisningen
under r 2010, s hade SD:s politik inneburit en besparing enligt nedan fr kommunerna:
34 279 invandrare X 0,6 = 20 567 SFIelever
20 567 SFIelever X 36 300 kr per elev = 746 582 tkr
Sverigedemokraternas bedmning r att en minskning av asyl- och anhriginvandringen med
90% under 2010 i enlighet med partiets mlsttning skulle kunna minska kommunernas utgifter
fr SFI till nyanlnda med 90%.
746 582 tkr X 0,9 = 671 924 tkr
Siffran r sannolikt ngot lgt rknad d den dels uttrycks i 2008 rs priser samt d SFI-bonusen
inte r inrknad.

71

Grundskola och Gymnasieskola

Enligt Skolverket (Tabell 1. Kostnader fr samtliga verksamheter inom frskola, skolbarnomsorg, skola och
vuxenutbildning 2008) uppgick kostnaden per elev i grundskolan till 83 600 kr och kostnaden per
elev i gymnasieskolan till 92 400 kr under r 2008.
Under antagandet att andelen barn och ungdomar i Migrationsverkets statistik ver antalet barn i
ldersgrupperna 7-17 r respektive 18-64 r r jmnt frdelade ver rskullarna ser en kalkyl ver
grundkostnaderna fr utbildning till 90% av de nyanlnda invandrarna ut enligt fljande:
7687 barn i grundskolelder X 83 600 kr per elev = 642 633 200 kr
2563 barn i gymnasielder X 92 400 kr per elev = 236 821 200 kr
Uppgifter frn SKL38 liksom frn Statskontoret (Asylskande barns skolgng 2004:12) antyder dock
att kommunernas faktiska kostnader fr nyanlnda invandrarelever vida verstiger
genomsnittskostnaden per elev fr hela befolkningen. I Statskontorets rapport uppger samtliga
tillfrgade kommuner att man i varierande grad har betydande merkostnader fr de nyanlnda
invandrareleverna. Dessa merkostnader bestr bland annat i kostnader fr
modersmlsundervisning, studiehandledning p modersmlet, kulturkrockar och psykosociala
problem kopplade till invandrarskapet, som bland annat skapar behov av extra personal inom
bland annat elevhlsan. Den bristande utbildningsnivn och de bristande sprkkunskaperna hos
mnga av invandrarbarnen gr ocks att de under en frhllandevis lng tid mste g i srskilda
frberedelseklasser innan de kan verg till den ordinarie skolan. Dessa frberedelseklasser har
en nstan dubbelt s hg lrartthet och de medfr ocks att skolgngen i mnga fall frlngs
med flera terminer. Merkostnaderna tycks vara strst i storstadskommunerna, dr ocks en stor
del av invandrarbarnen hamnar. Gteborgs kommun uppgav fr Statskontoret att merkostnaden
i frhllande till den statliga schablonersttningen fr nyanlnda invandrarelever var 100 %.
Mot bakgrund av ovanstende finner vi det rimligt att skriva upp den genomsnittliga kostnaden
per nyanlnd invandrarelev med 33% i frhllande till genomsnittskostnaden.
Grundskola: 642 633 tkr X 1,33 = 854 702 tkr
Gymnasieskola: 236 821 tkr X 1,33 = 314 972 tkr
En minskning av antalet beviljade uppehllstillstnd till nyanlnda invandrare i grund och
gymnasieskolelder med 90% skulle sledes medfra minskade kommunala utgifter med: 1 169
673 tkr
Vid sidan av de personer som beviljas uppehllstillstnd frvntas ven 16 740 asylskande som
kommer att f avslag p sin asylanskan att befinna sig i landet under 2010. Om
ldersfrdelningen inom denna grupp pminner om den i gruppen med beviljade
uppehllstillstnd, skulle ca 25% av dessa asylskande utan giltiga asylskl vara i grund- och
gymnasieskolelder. Dessa har under rdande regelverk samma rtt till skolgng som personer
med uppehllstillstnd och svenska medborgarskap.
16740 X 0,25 = 4185
Grundskola: 3139 X 86 300 X 1.33 = 360 291 tkr
Gymnasieskola: 1047 X 92 400 X 1,33 = 128 668 tkr
72

Berknad totalkostnad fr skolgng till asylskande unga utan giltiga skl att stanna i landet: 488
959 tkr. Enligt migrationsverkets rsredovisning var den genomsnittliga handlggningstiden i
asylrenden ca 7 mnader under frra ret. D handlggningstiden ser ut att kunna minska
ytterligare under 2010 uppskattar vi den fr helret till 6 mnader och halverar drmed
ovanstende siffra fr unga asylskandes skolgng till: 244 480 tkr
D Sverigedemokraterna vill avveckla den fria utbildningen fr personer utan uppehllstillstnd
motsvarar den minskade utgiften fr kommunerna hela ovan nmnda summa p 244 480 tkr
Denna tgrd innebr dock ocks minskade intkter fr kommunerna d man enligt
asylersttningsfrordningen fr ersttning frn staten fr asylskandes skolgng. Enligt
Migrationsverkets rsredovisning 2009 uppgick denna ersttning till 248 849 tkr under frra ret.
Vi redovisar denna minskade intkt fr kommunerna i sammanstllningen i inledningen av detta
kapitel under rubriken minskad ersttning enligt asylersttningsfrordningen.
Barnomsorg
Enligt Skolverket (Tabell 1. Kostnader fr samtliga verksamheter inom frskola, skolbarnomsorg, skola och
vuxenutbildning 2008) uppgick kostnaden per barn i frskolan till 112 500 kr r 2008.
Under antagandet att andelen barn och ungdomar i Migrationsverkets statistik ver antalet barn i
ldersgrupperna 0-6 r r jmnt frdelade ver rskullarna och att genomsnittldern vid
frskolestart r 1,5 r, ser en kalkyl ver grundkostnaderna fr frskola till 90% av de nyanlnda
invandrarbarnen ut enligt fljande:
3515 barn i frskolelder X 112 500 kr = 395 437 500 kr
Det finns tecken som tyder p att invandrare har en lgre nyttjandegrad av frskolan n
svenskfdda. I t.ex. Malm kommun r nyttjandegraden inom frskolan ca 92% i LimhamnBunkeflo som r den mest svensktta stadsdelen medan det bara r ca 82% av frldrarna i
Rosengrd, den mest invandrartta stadsdelen med en hg andel nyanlnda, som efterfrgar
frskoleplats39.
Fr att f en s rttvisande bild som mjligt korrigerar vi drfr ovanstende siffra enligt fljande:
3515 X 0.82 = 2882 barn som kan frvntas utnyttja frskolan
2882 X 112 500 = 324 225 000 kr
Med tanke p att det r extremt f nyanlnda invandrare som frsrjer sig genom eget arbete och
att det endast r ca 60% som genomgr SFI-utbildning r det rimligt att anta att de nyanlnda
invandrarbarnen vistas kortare tid i frskolan n genomsnittet och att kostnaden fr dessa barn
drmed r ngot lgre. Samtidigt r det ocks s att drygt en tredjedel av landets kommuner
erbjuder modersmlsstd i frskolan och att de kulturella och sociala problem som orsakar
merkostnader i grund- och gymnasieskolan ven torde finnas bland frskolebarn och att detta
medfr merkostnader ven hr.
Fr att undvika risken att verskatta kostnaderna vljer vi dock att skriva ned kostnaden med
ytterligare 10% och fr d fljande slutsumma betrffande de minskade utgifterna fr
kommunerna betrffande nyanlnda barns barnomsorg
73

324 225 tkr X 0,9 = 291 803 tkr

Fritidshem
Enligt Skolverket (Tabell 1. Kostnader fr samtliga verksamheter inom frskola, skolbarnomsorg, skola och
vuxenutbildning 2008) uppgick kostnaden per barn i fritidshem till 33 200 kr r 2008.
Under antagandet att andelen barn och ungdomar i Migrationsverkets statistik ver antalet barn i
ldersgrupperna 7-12 r r jmnt frdelade ver rskullarna samt att efterfrgan p
fritidshemsplats ser ut ungefr som efterfrgan i Rosengrd (33%)40, ser en kalkyl ver
grundkostnaderna fr frskola till 90% av de nyanlnda invandrarbarnen ut enligt fljande:
5125 barn X 0,33% efterfrgan = 1691 barn
1691 barn X 33 200 kr = 56 141 tkr
Totalt berknas allts de kommunala utgifterna fr fritidshem till unga nyanlnda invandrare r
2010 minska med 51 141 tkr genom infrandet av SD:s invandringspolitik.
Srskola
Ett stort antal rapporter har lmnat uppgifter om att invandrarbarn r kraftigt verrepresenterade
inom srskolan. Lundstrm Hahne (2000) nmner att 45% av eleverna inom gymnasiesrskolan har
invandrarbakgrund jmfrt med 23% i den ordinarie gymnasieskolan. Bel Habibs underskning
som ocks hrrr sig till ca r 2000 konstaterar att andelen elever i srskolan med annat etniskt
ursprung n svenskt utgr 1,2% av en rskull medan andelen fr svenska barn uppgr till 0,7%.
Motsvarande fynd har gjorts i studier av Blom (1999), Skolverket (1999, 2000, 2002) och Tideman
(2000, 2003).
Enligt Skolverket (Tabell 1. Kostnader fr samtliga verksamheter inom frskola, skolbarnomsorg, skola och
vuxenutbildning 2008) uppgick kostnaden per barn inom den obligatoriska srskolan till 358 000 kr
per elev r 2008 och kostnaden fr per elev inom gymnasiesrskolan uppgick till 275 800 kr.
Under antagandet att andelen barn och ungdomar i Migrationsverkets statistik ver antalet barn i
ldersgrupperna 7-17 r r jmnt frdelade ver rskullarna samt att 1% av de nyanlnda barnen
har behov av plats inom srskolan, ser en kalkyl ver grundkostnaderna fr srskola till 90% av
de nyanlnda invandrarbarnen ut enligt fljande:
Obligatorisk srskola: 77 barn X 358 000 kr = 27 566 000 kr
Gymnasiesrskola: 26 barn X 275 800 kr = 7 170 800 kr
Totalt minskar allts kommunernas utgifter fr srskola t unga nyanlnda med: 34 737 kr
Kultur och fritid
Enligt SKL och SCB (Vad kostar verksamheten i din kommun Bokslut 2008) uppgr nettokostnaden
fr kulturomrdet per kommuninvnare, i vgt medelvrde 2008, till 1012 kr. Samma kostnad fr
fritidsomrdet r 1111 kr.
Under antagandet att nyanlnda sammantaget konsumerar ungefr lika mycket kommunala
kultur- och fritidsverksamheter som befolkningen i vrigt (nyanlnda frvntas inte konsumera
74

lika mycket kultur inom det ordinarie utbudet som en genomsnittlig svensk, men frvntas
andra ta stor del av det omfattande kommunala stdet till diverse invandrarfreningar) ser en
kalkyl ver grundkostnaderna fr kultur- och fritidsomrdet till 90% av de nyanlnda invandrarna
ut enligt fljande:
44 712 invandrare X 1012 kr = 45 248 544 kr
44 712 invandrare X 1111 kr = 49 675 032 kr
Totalt frvntas allts de kommunala utgifterna fr kultur- och fritidsverksamhet t nyanlnda
invandrare under 2010 minska med 94 924 tkr genom infrandet av en Sverigedemokratisk
invandringspolitik.

1.5 Besparing landstingen

Sverigedemokraterna prognos r att om partiets invandringspolitik varit implementerad vid
ingngen av r 2010 s hade detta medfrt minskade utgifter fr landstingen enligt nedan.
Minskade utgifter till fljd av implementeringen av en Sverigedemokratisk integrations- och invandringspolitik:
Vrdkostnader fr flyktingar och liknande: ca 500 000 tkr
Vrdkostnader vriga anhriga: ca 560 000 tkr
Summa minskade utgifter: 1 060 000 tkr
Minskade intkter till fljd av implementeringen av en Sverigedemokratisk integrations- och invandringspolitik:
Minskad statlig ersttning enligt sjukvrdsfrordning: 560 000 tkr
Summa minskade intkter: 560 000 tkr
Nettobesparing landstingen: 500 000 tkr
En mngd rapporter har visat att vrdkonsumtionen bland utlandsfdda r vsentligt hgre n
den bland infdda41 i motsvarande lderskategorier.
Landstingen har ansvaret fr att tillhandahlla olika former av vrd till asylskande och nyanlnda
invandrare. I likhet med kommunerna erhller landstingen dock bara statlig ersttning fr
gruppen flyktingar och deras anhriga. Vrdkostnaderna fr den lika stora gruppen av vriga
anhriginvandrare fr landstingen sledes bra sjlva.
Vad betrffar ersttningen fr den frstnmnda gruppen, s uppger SKL att den under strre
delen av 2000-talet varit underfinansierad, vilket resulterat i ett ackumulerat underskott p
nrmare en miljard kr. I den senast tillgngliga rapporten frn 2007 uppger dock SKL att man
brjat f full kostnadstckning fr den vrd man tillhandahller t gruppen flyktingar och deras
anhriga.
Baserat p tidigare rs kostnadsutveckling bedmer Sverigedemokraterna att landstingens
kostnader fr vrd till gruppen flyktingar och deras anhriga r 2010 kommer att uppg till ca 800
75

000 tkr. Med utgngspunkt i de senaste uppgifterna frn SKL antar vi ocks att landstingen
kommer att f full kostnadstckning fr denna grupp.
Med infrandet av en Sverigedemokratisk invandringspolitik bedmer vi att landstingens utgifter
fr vrd gruppen vriga anhriga skulle minska med 70%, vilket motsvarar 560 000 tkr. Fr
gruppen asylskande och flyktingar och deras anhriga bedmer vi att utgiftsminskning blir
ngot mindre. Detta p grund av att det inom denna grupp verkar finnas en strre psykisk ohlsa
jmfrt med den frstnmnda gruppen. Effekten dmpas dock av att man kunnat se en tendens
till ackumulerat vrdbehov efter det att uppehllstillstnd utfrdats.
D vi freslr en total utgiftsminskning med 70% fr det utgiftsomrde som berr statlig
ersttning enligt sjukvrdsfrordningen innebr det en utgiftsminskning med totalt 560 000 tkr.

1.6 Uteblivna skatteintkter ifrn sysselsatta nyanlnda

33 782 asyl- och anhriginvandrare i arbetsfr lder berknas ankomma under 2010. Enligt
uppgifter frn bland annat Integrations- och jmstlldhetsdepartementet r 30% av dessa
sysselsatta efter tre rs vistelse i landet. D nyanlndas sysselsttningsgrad historiskt, upp till en
viss grad, har kat successivt kopplat till vistelsetid42, utgr vi nedan ifrn att 10% av de
nyanlnda r sysselsatta r 2010, 20% 2011 och 30% 2012. ven om det r extremt osannolikt att
s skulle bli fallet utgr vi i nedanstende kalkyl ifrn att samtliga r sysselsatta p heltid inom det
privata nringslivet:
Medelln heltid 2010: 27 039 kr X 12 = 324 468 kr
Arbetsgivaravgiften berknas under 2010 uppg till 31,4%, den genomsnittliga primrkommunala
skattesatsen till 20,74% och den genomsnittliga landstingsskatten 10,82%
33 782 X 0,10 = 3 378 sysselsatta nyanlnda r ett.
3378 X 324 468 kr = 1 096 052 904 kr i sammanlagd bruttoln
1 096 052 904 X 0,314 = 344 160 612 kr i arbetsgivaravgifter till staten 2010
1 644 079 356 X 0,2074 = 227 321 372 kr i primrkommunal skatt 2010
1 644 079 356 X 0,1082 = 118 599 590 kr i landstingsskatt 2010
Fr 2011 skulle intkterna frn de nyanlndas arbete ka enligt nedan:
Arbetsgivaravgifter: 688 321 224 kr
Primrkommunal skatt: 454 642 744 kr
Landstingsskatt: 237 199 180 kr
Och fr 2012 enligt fljande:
Arbetsgivaravgifter: 1 032 481 836 kr
Primrkommunal skatt: 681 964 116 kr
Landstingsskatt: 355 798 770 kr
Ovanstende siffror r sannolikt kraftigt verdrivna. Detta d det inte r sannolikt att samtliga
sysselsatta faktiskt lnearbetar, d det inte r srskilt sannolikt att samtliga av de som arbetar har
en heltidsanstllning, d det inte r sannolikt att nyanlnda invandrare har samma medelln som
den vriga befolkningen och d det inte r sannolikt att samtliga r verksamma inom den privata
sektorn. Till detta kommer ocks det faktum att en betydande andel av de lnearbetande
76

nyanlnda sannolikt har ftt sina arbeten genom skattefinansierade reformer i form av instegsjobb
och nystartsjobb, dr staten subventionerar stora delar av lnekostnaden.
Med tanke p den rdande massarbetslsheten menar Sverigedemokraterna att det r fel att se
hela de ovanstende summorna som en vinst fr det offentliga. Detta eftersom vi menar att det
hr freligger en stor undantrngningseffekt innebrande att merparten av de arbeten som nu gr
till nyanlnda invandrare istllet hade kunnat g till en arbetsls svensk medborgare, med samma
skatteintkter fr det offentliga som fljd. Som en intkt rknar vi drfr i det hr avseendet
endast den del av de nyanlndas arbete som kanske annars inte hade blivit utfrt. Vi uppskattar
denna del till hgst 10%.
De verkliga intkterna av de nyanlndas arbete blir enligt SD:s mening drfr som framgr av
nedan:
Arbetsgivaravgifter: 344 160 61 kr (2010), 68 832 122 kr (2011), 103 248 184 kr (2012)
Primrkommunal skatt: 22 732 137 kr (2010), 45 464 274 kr (2011), 68 196 412 kr (2012)
Landstingsskatt: 11 859 959 kr (2010), 23 719 918 kr (2011), 35 579 877 kr (2012)

1.7 Ytterligare potentiella besparingar som ej inkluderats i

kalkylen
Sverigedemokraterna har i ovanstende kalkyler ver invandringsrelaterade besparingar valt att
inta en frsiktig hllning. Vr uppfattning r, vilket ocks framgr av texten under flera av
punkterna, att de faktiska kostnaderna fr ovan redovisade omrden sannolikt r ngot hgre n
vad som framgr av vra kalkyler.
En indikation p terhllsamheten i vr kalkyl r att vr totalsummas andel av BNP r lgre n de
nyanlnda invandrarnas andel av befolkningen. Detta trots att vi vet att nyanlnda invandrare i
genomsnitt belastar den offentliga sektorn betydligt hrdare n vad infdda svenskar i genomsnitt
gr samt att det finns en rad invandringsspecifika kostnader ovanp detta, speciellt under de
frsta vistelseren.
D det hpnadsvckande nog inte finns ngra tidigare kalkyler av samma slag att luta sig emot
och d vi fortfarande r ett frhllandevis litet och resurssvagt parti utan tillgng till de externa
resurser i form av t ex riksdagens utredningstjnst som de etablerade partierna har, s har vi inte
haft kapacitet att utreda alla omrden som skulle kunna ha relevans fr kalkylen. Vi beklagar detta
d vi menar att Sveriges skattebetalare och vljare br har rtt att f nyinvandringens samtliga
aspekter presenterade fr sig. I vissa fall har det ocks helt enkelt saknats ett fullgott
berkningsunderlag att utg ifrn. En av vra frsta tgrder nr vi valts in i riksdagen kommer
drfr att bli att ge riksdagens utredningstjnst i uppdrag att genomfra en heltckande berkning
av invandringens effekter p samhllsekonomin, bde p kort och p lng sikt.
Nedan presenteras ngra exempel p omrden och verksamheter som vi menar att det hade varit
intressant att titta nrmare p i detta avseende:
Integrations- och mngkultursbefrmjande verksamheter:
Staten och landets kommuner och landsting bekostar varje r en rad integrations- och
mngkultursbefrmjande projekt och verksamheter. Det finns idag inga uppgifter om den totala
kostnaden fr denna typ av verksamheter, men kostnaden r sannolikt betydande.
77

Tolkkostnader:
Ingen vet exakt hur stora tolkkostnader de offentliga verksamheterna har eller hur de frdelar sig
mellan staten, kommunerna och landstingen. Tolkfrmedlingsutredningen (SOU 2004:15) frn
2004 nmner dock att det, bara av de kommunala tolkfrmedlingarna, varje dag utfrs mellan
3000 4000 tolktimmar per dygn i Sverige och att dessa tjnster nstan uteslutande kps av de
offentliga verksamheterna. P SVD Brnnpunkt 2004-01-02, frutspr Riitta berg, expert p
tolkfrgor, en frdubbling av antalet tolkar mellan r 2004 2006, dvs. efter det att utredningen
skrevs. P sin hemsida uppskattade Stockholms lns landsting 2009-12-02 de egna
tolkkostnaderna till ca 100 miljoner per r.
ldrefrsrjningsstd:
Hur stor andel av de nyanlnda ldre r berttigade till ldrefrsrjningstd och hur mycket fr
de i genomsnitt ut varje mnad?
Bostadsbidrag:
Nyanlnda invandrare kan f bostadsbidrag. Vilka kostnader r frknippade med detta?
Utlandsmyndigheterna:
Utlandsmyndigheterna ansvarar i huvudsak fr viseringsrenden och torde drmed ha betydande
kostnader kopplade till massinvandringen.
Polisen:
Vid sidan av kostnader relaterat till invandrarnas verrepresentation inom brottsstatistiken har
polisen ven betydande kostnader relaterat till avvisnings- och utvisningsrenden.
Infrastruktur, kollektivtrafik och bostadsfrsrjning:
Vilka belastningar utgr nyinvandringen p samhllets kostnader fr infrastruktur, kollektivtrafik
och bostadsfrsrjning p kort respektive lng sikt?
Landstingens vriga kostnader:
Utomeuropeiska invandrare r kraftigt verrepresenterade betrffande vlds- och sexualbrott
samt trafikolyckor med personskador som fljd43. Vilka merkostnader orsakar denna
verrepresentation fr landstingen? Vidare har alltfler landsting brjat ge kostnadsfri vrd till
illegala invandrare.
Komvux:
Utlandsfdda r kraftigt verrepresenterade inom komvux-utbildningarna44. Hur pverkar
nyinvandringen kostnadsutvecklingen fr vuxenutbildningen?
Socialtjnst/ Individ och familjeomsorg:
Utlandsfdda r verrepresenterade inom s gott som samtliga av socialtjnstens och individ och
familjeomsorgens verksamhetsomrden45. 2003-02-13 rapporterade Sveriges radio Ekot ocks
fljande: I Sdertlje finns flera miljonprogramomrden med stor arbetslshet, missbruk och mnga barn som far
illa, Det viktiga arbetet som socialtjnsten har att gra fr allt oftare st tillbaka eftersom en stor del av
socialbudgeten gr till asylskandes bostder. S hr ser det ut i mnga av landets storstadskommuner visar den
rapport som socialstyrelsen tagit fram.

78

1.8 Prognos fr 2011 och 2012

Sverigedemokraterna gr fljande prognoser fr de invandrings- och integrationsrelaterade
kostnaderna fr 2011 och 2012:
2011
Prognosen fr de kommande ren frsvras kraftigt av det faktum att en ny lag om Nyanlndas
etablering p arbetsmarknaden egenansvar med professionellt std frvntas trda i kraft den
1/12 2010. Den nya lagen innebr framfrallt att ansvaret fr nyanlnda invandrares
arbetsmarknadsetablering verfrs frn kommunerna till staten och att en del av kommunernas
kostnader fr introduktionsersttning drmed ocks flyttas ver p staten. Kommunerna har kvar
ansvaret fr bosttning, offentlig service och SFI. De totala samhllskostnaderna kommer dock
sannolikt att ka med reformen, tminstone p kort sikt.
Sverigedemokraternas bedmning r att kostnaderna fr gruppen nyanlnda invandrare under
2010 kommer att ligga kvar p ungefr samma niver med en liten kostnadsminskning p ca 1
000 000 tkr relaterat till att fler kommer i sysselsttning och att kostnaderna fr de asylanter som
ftt avslag p sin anskan frsvinner.
Fr gruppen nyanlnda 2011 berknas kostnaderna ka i frhllande till 2010 rs niver. Enligt
vrpropositionen rknar regeringen med en kostnadskning p totalt 1,7 miljarder fr
utgiftsomrden 8 och 13. Sverigedemokraterna vill dremot ka besparingen p dessa omrden
med ytterligare 5% vardera, vilket fr 2011 motsvarar 10,2 miljarder kr och i frhllande till 2010
ger 2,75 miljarder mer i reformutrymme.
I frhllande till regeringen bedmer vi oss under 2011 ha fljande reformutrymme i frhllande
till regeringen p detta omrde:
12 396 000 tkr 1 000 000 tkr + 12 396 000 tkr + 2 750 000 tkr = 26 542 000 tkr
2012
Sverigedemokraternas bedmning r att kostnaderna fr gruppen nyanlnda 2010 kommer att
ha minskat med 3 miljarder i frhllande till 2010 och 2 miljarder i frhllande till 2011.
Fr gruppen nyanlnda 2011 bedmer vi att kostnaderna kommer att ha minskat med 1 miljard
i frhllande till 2011.
Fr 2012 berknas kostnaden fr gruppen nyanlnda ka ytterligare i frhllande till bde 2010
och 2011. Enligt vrpropositionen rknar regeringen med en kostnadskning p totalt 0,2
miljarder fr utgiftsomrdena 8 och 13 i frhllande till 2011 och totalt 1,9 miljarder i frhllande
till 2010.
I frhllande till regeringen bedmer vi oss under 2012 ha fljande reformutrymme i frhllande
till regeringen p detta omrde:
12 396 000 tkr 3 000 000 + 12 396 000 tkr 1 000 000 tkr + 2 750 000 tkr + 12 396 000 tkr +
2 750 000 + 200 000 tkr = 38 888 000 tkr
I frhllande till regeringen sparar allts Sverigedemokraterna in totalt 77 826 000 tkr p
invandringsrelaterade kostnader under perioden 2010 2012.
79

Slutnoter
1Brottsfrebyggande rdets rapport 2008:13
http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=2008_13_V_ldt_kt_mot_personer_15__r_oc
h__ldre_webb.pdf&url=/dynamaster/file_archive/090206/440830a000c40c402bf765c88ba70b5e/2008%255f13%2
55fV%255fldt%255fkt%255fmot%255fpersoner%255f15%255f%255fr%255foch%255f%255fldre%255fwebb.pdf
2Socialdemokraternas budgetmotion fr 2010
http://www.socialdemokraterna.se/upload/Motioner/Bugetmotioner/BM%20Jobben%20Frst.pdf
3Artikel i nttidningen Driva Eget 2010-03-15, om en rapport frn Svenskt Nringsliv http://www.driva-eget.se/lattatt-arva-foretag-men-fa-unga-vagar-ta-over-342336
4Rapport till finanspolitiska rdet 2009/6
http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.1166db0f120540fe0498000209110/090609+Nordstr%C3%B6m+
Skans.pdf
5TIMSS Advanced 2008, OECD.
http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f0077007700770034002e0073006b006f00
6c007600650072006b00650074002e00730065003a0038003000380030002f00770074007000750062002f00770073002
f0073006b006f006c0062006f006b002f0077007000750062006500780074002f0074007200790063006b00730061006b0
02f005200650063006f00720064003f006b003d0032003200390031/target/Record%3Fk%3D2291
6Publikationen ldres levnadsfrhllanden , SCB och Ume Universitet.
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_1980I05_BR_08_LE112SA0601.pdf
7Rapporten Ofrid, Brottsoffermyndigheten
http://www.brottsoffermyndigheten.se/default.asp?id=1853
8Rapporten Ofrid, Brottsoffermyndigheten
http://www.brottsoffermyndigheten.se/default.asp?id=1853
9Socialstyrelsens rapport Vrd i livets slutskede
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-103-8
10 Migrationsverket: versikt: beviljade uppehllstillstnd 1980 2009
11 SCB: Barn, boendesegregation och skolresultat, 2007:2
12 CATS: Hot mot demokrati och vrdegrund 2009-01-28
13 BR: 1996:2, 2005:17
14 Robert D. Putnam: E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century The 2006 Johan Skytte Prize
Lecture
15 (Costa, D. L. & Kahn, M. E. 2003b. Civic Engagement and Community Heterogeneity: An Economists Perspective, Perspectives
on Politics 1, 10311.) Why dosesnt the United states have a European-style welfare state? A. Alesina (Harvard University),
E. Glaeser (Harvard University) og B. Sacerdote (Dartmouth University):
16 Dagens Nyheter 2003-11-23
17 Migrationsverket: versikt: beviljade uppehllstillstnd 1980 2009
18 UNHCR Global Appeal 2010-2011 - Populations of concern to UNHCR
19 Budgetpropositionen 2010
20 Migrationsverkets rsredovisning 2009
21 www.unhcr.se : Asylskande i den baltiska och nordiska lnderna 2005-2009
22 Migrationsverket: versikt: beviljade uppehllstillstnd 1980 2009
23
SCB, Demografiska rapporter 2008:3, Anhriginvandrare och deras familjer.
24 Migrationsverket: versikt: beviljade uppehllstillstnd 1980 2009
25
Migrationsverket: Beviljade uppehllstillstnd och registrerade uppehllsrtter helret
2009
26 www.idg.se Invasion av indiska konsulter 2010-03-23
27 Svenskt nringsliv, Sverigedemokraternas valmanifest en ekonomisk analys 2010-03-30
28 The Economist: 2003-06-14
29 Dagens Nyheter : 2003-12-28
30 Expressen: 2008-04-09
31 Vlfrdskommissionen: Analys 1, kap. 3
32http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/55FB5F8BAD8E3B8DC125763C0024BA20/$file/Lonerapport
_2009.pdf
33 Svenskt nringsliv, Sverigedemokraternas valmanifest en ekonomisk analys 2010-03-30
34 Brottsfrebyggande rdet 1996:2, 2005:17
35 Kritiskt lge fr integrationspolitiken krver total reformering, SKL 2007-02-08, Roy Melchert, SKL, anfrande

infr riksdagens arbetsmarknadsutskott 2010- 02-18.

80

Dagens nyheter 2007-07-17

Rcker ersttningen? Integrationsverkets rapportserie 2000:13
38 Fler kommuner tar emot ensamkommande barn, SKL, 2009-11-12
39 Barn och ungdomars livsvillkor Budgetberedning 2010
40 Barn och ungdomars livsvillkor- Budgetberedning 2010
41 Nationell samsyn kring hlsa och frsta tiden i Sverige Integrationsverket 2004
42 Institutet fr arbetsmarknadspolitisk utvrdering, Rapport 2009:9
43 Br 1996:2 , 2005:17 samt Statens vg och trafikforskningsinstitut, Rapport 547A, 2006
44 Skolverket Enheten fr utbildningsstatistik, PM, 2010-01-21
45 Socialstyrelsen, Lgesrapporter 2007 Individ och familjeomsorg
36
37

81