Segregation I Stockholmsregionen

Demografisk rapport 2014:09
Segregation i
Stockholmsregionen
Kartlggning med EquiPop
Befolkningsprognos 2014-2023/45
Segregation i Stockholms ln
Arbetet med projektet Befolkningsprognos fr Stockholms ln och delomrden utfrs som ett samarbete mellan
Landstingsstyrelsens frvaltning, Tillvxt, milj och regionplanering och SCB samt adjungerade forskare och konsulter.
Frfrgningar:
Jan Amcoff, Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala Universitet, 018-471 73 85

John sth, Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala Universitet, 018-471 73 88
Thomas Niedomysl, Kulturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet, 046-222 03 27
Roland Engkvist, LSF/TMR, 0700028839,
Ulla Moberg, LSF/TMR, 0700028837
Projektledare Roland Engkvist, Ulla Moberg

Landstingsstyrelsens frvaltning, Tillvxt, milj och regionplanering
Box 22550, 104 22 Stockholm
Besk: Norra Stationsgatan 69
Tfn 08-1231 4485
tmr@sll.se
www.tmr.sll.se
LS 1102-0180
ISSN XXXX-XXXX
Frord
I fljande rapport om den geografiska boendesegregationen i Stockholms ln ligger fokus p
att bredda kunskapen om segregationen. Studien omfattar inte bara olika grupper av utlandsfdda utan ven den segregation som kan relateras till skillnader i inkomst, arbete och
utbildning. Rapporten tar sin utgngspunkt i de geografiska frndringar som skett under 15rsperioden mellan 1995 och 2010. Genom att i statistik och kartografi jmfra demografiska
och socioekonomiska frhllanden med varandra kan riktningen i demografiska, socioekonomiska och inte minst geografiska mnster beskrivas mer i detalj. Rapporten inriktar sig
drmed p att fungera som ett statistiskt och kartografiskt underlag fr vidare studier, diskussioner och slutsatser om segregation i Storstockholmsomrdet och tonvikten ligger drfr
p att skapa en mycket stor mngd tabeller, diagram och kartor som i detalj beskriver utvecklingen i ovan nmnda frgor. Denna typ av underlag r av strsta vikt vid framtagandet
av en ny RUFS, regional utvecklingsplan fr Stockholms ln.
Syftet r ocks att anvnda nyutvecklad mtteknik fr att p bttre stt kunna mta segregation. Kortfattat innebr detta att geografiska och statistiska fel vid datainsamling kan minskas samtidigt som de grannskapsmtt som anvnds vid segregationsmtning r bttre anpassade till individers vardag. Anvndning av s.k. nrmsta-grannar tekniker gr att segregationsjmfrelser kan genomfras mellan platser och ver tid utan att riskera att resultaten r pverkade av indata med smre kvalitet. Tekniken innebr att geografiska fel och brister som
tidigare begrnsat analysmjligheterna i stort sett r eliminerade.
Den nya tekniken mjliggr ven studiet av segregation frn ett skalperspektiv och i rapporten visas hur segregationsvrdena varierar beroende p hur mnga grannar som kan antas
utgra ett grannskap. Resultat presenteras frn grannskapsstorlekar mellan 12 grannar upp
till 12 800 grannar dr graden av segregation vid olika skalniver kan frvntas pverka individers val och beteenden vid olika vardagssituationer.
Innehll
Segregation i Stockholms ln ........................................................................................................... 1

Frord ..................................................................................................................................................... 3
Sammanfattning ................................................................................................................................... 6
Introduktion .......................................................................................................................................... 8
Teori och tidigare forskning................................................................................................................ 9
Segregationsforskning en kort historisk expos ............................................ 9
Geografiska felkllor och hur dessa kan begrnsas inom segregationsanalyser 11
Data och metod ................................................................................................................................... 14

Data
14
Metod 14
Studieomrdets geografi ................................................................................... 15
Populationsurval och variabler i studien ........................................................ 16
Resultat ................................................................................................................................................ 20
Migration & bakgrund ....................................................................................... 20
Ekonomi ............................................................................................................... 22
Arbetsmarknad & utbildning ........................................................................... 22
Korrelationsanalys ............................................................................................. 24
Slutsatser .............................................................................................................................................. 25
Referenser ............................................................................................................................................ 27
Appendix ............................................................................................................................................. 30
Migration & bakgrund ....................................................................................... 30
Utlandsfdd ................................................................................................................................... 30
Synliga minoriteter ........................................................................................................................ 34
Invandrade fr <= 1 r sedan ........................................................................................................ 38
Fdd i Somalia ............................................................................................................................... 50
Fdd i Irak ...................................................................................................................................... 54
Fdd i Syrien .................................................................................................................................. 58
Ekonomi ............................................................................................................... 62
Relativ fattigdom ........................................................................................................................... 62

Relativ rikedom.............................................................................................................................. 66
0:e-10:e inkomstpercentilen ......................................................................................................... 70
90:e-100:e inkomstpercentilen ..................................................................................................... 74
Socialbidrag ................................................................................................................................... 78
Arbetsmarknad & utbildning ........................................................................... 82
Lg utbildning ................................................................................................................................ 82
4
Hg utbildning ............................................................................................................................... 86
Arbetande ...................................................................................................................................... 90
Arbetsls........................................................................................................................................ 94
Utanfr arbetsmarknaden ............................................................................................................. 98
Sjuk och rehabilitering ................................................................................................................. 102
Korrelationsanalys ........................................................................................... 106
Sammanfattning
Nya mtmetoder minskar geografiska felkllor
Anvndning av s.k. nrmsta-grannar tekniker gr att segregationsjmfrelser kan genomfras
mellan platser och ver tid utan att riskera att resultaten r pverkade av indata med smre
kvalitet. Tekniken innebr att geografiska fel och brister som tidigare begrnsat analysmjligheterna i stort sett r eliminerade.
Segregation r en frga om skala
Den nya tekniken mjliggr ven studiet av segregation frn ett skalperspektiv. Rapporten visar hur segregationsvrdena varierar beroende p hur mnga grannar som kan antas utgra
ett grannskap. I rapporten rapporteras resultat frn grannskapsstorlekar mellan 12 grannar
upp till 12 800 grannar. Graden av segregation vid olika skalniver kan frvntas pverka individers val och beteenden vid olika vardagssituationer.
Den ekonomiska segregationen kar ptagligt
Boendesegregationen i Stockholms kar ptagligt ver tid. I synnerhet uppdelningen av fattiga och rika individer som i allt strre utstrckning separeras frn varandra.
Utlandsfddas boendesegregation frstrks ver tid
ver tid (mellan 1995 och 2010) har olika grupper av utlandsfdda allt mer kommit att samlas p vissa platser i lnet.
Synliga minoriteter koncentreras allt mer till ett ftal platser
Synliga minoriteter koncentreras i allt strre utstrckning till platser med redan hga andelar
synliga minoriteter. I flera stadsdelar innebr detta att en betydande andel av de individer
som synliga minoriteter mter i trappuppgngar, vid busstationer, p skola, dagis och i serviceinrttningar utgrs av individer som sjlva tillhr synliga minoritetsgrupper.
Nyligen anlnda koncentreras i stor utstrckning till samma platser
Sett bde till migranter som kommit det senaste ret, de senaste tre respektive fem ren
samt migranter frn Somalia som huvudsakligen kommit under senare r s har segregationen kat starkt. Dessa grupper av individer blir ocks kvar i segregation lngre n tidigare. Utvecklingen innebr att den kande andelen flyktingar frn Afrikas horn och Mellanstern i allt
strre omfattning koncentreras till ett ftal platser.
Arbete r i liten utstrckning en segregationsfaktor
Arbete r i mycket liten omfattning segregerat i Sverige och Stockholmsomrdet. Inte heller
arbetslshet eller utanfrskap p arbetsmarknaden r starka segregationsfaktorer (om n
starkare n arbete).
Utbildningsskillnaderna minskar
Skillnaderna i utbildningsniv minskar ver tid. Frmsta orsaken r den utbildningsnivkning
som r tydlig ver tid dr antalet med hgst grundskoleutbildning har minskat dramatiskt. I
synnerhet har utbildningsniverna frbttras p landsbygden. Lgre utbildningsniver blir
dock allt vanligare i omrden med kande antal nyligen anlnda och fattiga. P sikt kan detta
leda till mycket allvarliga klyftor mellan omrden.
6
Korrelationsanalyser visar att grannskap med enbart negativa eller enbart positiva egenskaper blir allt vanligare
Korrelation av segregationsfaktorer p grannskapsniv visar att negativa egenskaper som arbetsmarknadsutanfrskap, lgre utbildning och fattigdom i allt strre utstrckning klustras till
samma omrden och att dessa omrden i allt strre omfattning domineras av utlandsfdda.
P motsvarande stt skapas allt strre omrden med hginkomsttagare, hgre utbildning och
jobb.
Vardagliga mtesplatser fr individer med olika bakgrund och socioekonomi br stimuleras
En tendens som r tydlig i rapporten r att individer med olika bakgrund i allt mindre omfattning mter varandra i vardagslivet. Detta kan p sikt dels frstrka stigmatiseringen av omrden och grupper men ocks leda till ett resursslseri eftersom individers kapacitet och ml
ges olika mjlighet till tillvxt.
Introduktion
P senare r har frgor om boendesegregation kommit att bli allt mer vanliga i media och i offentlig
debatt. Inte minst sedan vren 2013 d bilbrnder och kravaller i frortsomrden och d i synnerhet
Husby kom att vcka nationell och internationell uppstndelse. I den inhemska debatten kom diskussionen att handla om vilken roll och skuld polisen och andra myndigheter hade och har gjort sig
skyldiga till. Parallellt med denna diskussion debatterades det i media om det var unga kriminella
som skapat/skapade oroligheterna i frorterna eller om det var ett resultat av ett allt mer frstrkt
utanfrskap som till slut ftt bgaren att rinna ver. Samtidigt var den internationella debatten upptagen med att frska frst hur kravaller av denna typ kunde uppst i vlfrdsstaten Sverige. Effekterna av hndelserna vren 2013 kom frn den nationella politiska horisonten att leda till en kad
medvetenenhet om boendesegregationen men ocks att utanfrskap, integration och segregation
blev allt mer debatterad.
Uppenbart r att segregationsfrgan p senare r nstan uteslutande har kommit att handla om segregation av utlandsfdda medan omvnda samband (som koncentration av svenskfdda) studerats
eller diskuterats i mycket liten omfattning. Medan den internationella debatten i stor utstrckning
handlade om vlstndsfrgor kom den i svenska medier att f en etnisk klang. I denna studie av den
geografiska boendesegregationen i Stockholms ln ligger fokus p att bredda kunskapen om segregationen till att omfatta inte bara olika grupper av utlandsfdda utan ven den segregation som kan
relateras till skillnader i inkomst, arbete och utbildning. Detta gr att inte bara de individer som politiskt ofta definieras som utanfr utan ven deras motsats ges utrymme i denna rapport. Rapporten
tar sin utgngspunkt i de geografiska frndringar som skett under en 15-rs period mellan 1995 och
2010. Genom att i statistik och kartografi jmfra demografiska och socioekonomiska frhllanden
till varandra kan riktningen i demografiska, socioekonomiska och inte minst geografiska mnster
beskrivas mer i detalj. Rapporten inriktar sig p att fungera som ett statistiskt och kartografiskt underlag fr diskussion om segregation i Stockholmsregionen och tonvikten i rapporten ligger drfr p
att skapa en mycket stor mngd tabeller, diagram och kartor som i detalj beskriver utvecklingen i
ovan nmnda frgor. Vidare syftar rapporten till att anvnda nyutvecklad mtteknik fr att p bttre
stt kunna mta segregation. Kortfattat innebr detta att geografiska och statistiska fel vid datainsamling kan minskas samtidigt som de grannskapsmtt som anvnds vid segregationsmtning r
bttre anpassade till individers vardag.
Rapporten kommer fortsttningsvis ge en kortare introduktion till tidigare teoretisk och metodologisk forskning om segregation dr de inledande delarna beskriver det teoretiska ramverk i vilket dagens segregationsforskning bottnar medan de avslutande delarna utvecklar den geografiska kritiken
av och lsningar p tidigare mtmetoders datahantering. Drefter summeras de resultat de statistiska och geografiska analyserna ger upphov till fr att slutligen samlas i en kortare sammanfattning.
Till rapporten fljer en mngsidig sammanstllning av segregationsrelaterad statistik och kartografi
fr Stockholmsregionen.
Teori och tidigare forskning

Segregationsforskning en kort historisk expos
Segregationsforskningens grund anses ofta vara den vetenskapliga diskussion som sociologer vid
Chicago University frde fr runt 100 r sedan. Den rdande synen utanfr Chicago-miljn vid denna
tid var att kulturella srdrag och mer eller mindre positiva egenskaper s som kriminalitet, moral,
musikalitet, intelligens o.s.v. var betingade av individers kn och etniska ursprung, med andra ord var
egenskaperna medfdda. Detta skall ocks ses i relation till de starka etniska, nationalistiska rrelser
som leder fram till de etniska och nationella konflikter som blir allt vanligare i Europa och vrlden
frn och med mitten av artonhundratalet och som till slut tar sig uttryck i frsta och andra vrldskrigen. Utvecklingen i Europa r ocks en central orsak till att segregationsforskning i egentlig mening
inte bedrivs i Europa frrn efter vrldskrigen. Detta r ocks en central anledning till den starka
dominansen av amerikanska forskare vid framtagande av teorier och mtmetoder av segregation.
Chicagoskolans viktiga och tidiga bidrag var att visa att individer som flyttade frn omrden med lg
social status och med stora sociala problem inte tog med sig ursprungsomrdets karaktr till de nya
adresserna. Detta ledde fram till nya teoribildningar dr omrdets karaktr snarare n enskilda individers moralsyn blev centralt fr frstelse av segregation och utanfrskap (se exempelvis Park,
1915; Anderson, 1923; Park, Burgess, & McKenzie, 1925).
Den stigmatisering som grupptillhrighet innebar i synnerhet om den var tydlig via utseende, dialekt
eller beteende kom att studeras intensivt under efterkrigstiden inte minst frn ett klass- och arbetsmarknadsperspektiv. Teorier om sambandet mellan arbetsmarknad och segregation kom via den s.k.
spatial mismatch hypotesen att innebra att relationerna mellan klass, etnicitet, segregation och
arbetsmarknad hamnade i centrum (Kain, 1968). Kain menade att segregationen av svarta i vissa
omrden och jobbtillvxten i andra delar av det urbana rummet (drav mismatch) frstrktes av att
transporterna frsmrades (eftersom f pendlade) och att de sociala funktionerna som skola och
omsorg urholkades p.g.a. sviktande skatteunderlag. Forskningen visade att det fanns en sjlvfdande
mekanik i segregationen som gjorde att mttligt segregerade omrden tenderade att bli vrre ver
tid. Studier av motorn bakom den mekaniska segregationsutvecklingen har vidareutvecklats av forskare som Thomas Schelling (1969) dr s.k. tipping points i vissa bostadsomrden dynamiskt kan leda
till att hgstatusgrupper lmnar bostadsmiljer och en koncentration av lgstatusgrupper allt mer
kommer att dominera.
Tongivande i senare rs segregationsdebatt r framfrallt de texter som Wilson (1987) och Massey &
Denton (1988; 1993) frfattade om amerikansk segregation. Wilsons text har haft mycket stort inflytande p hur synen p hudfrg och klass samvarierar i USA. Diskussionen har ven kommit att influera forskare i Europa dr etniska minoriteter riskerar samma ekonomiska utanfrskap som svarta gr
i USA. I Massey och Dentons bok frn 1993 anger huvudtiteln American Apartheid p liknande stt
att relationen mellan klass och utanfrskap str i fokus. Texterna har ven varit mycket betydelsefulla fr metodval och metodutveckling inom segregationsforskningen dr de fem dimensioner som
frfattarna definierar (jmnhet, exponering, koncentration, klustring och centralitet [evenness, exposure, concentration, clustering, and centralisation]) ocks flitigt anvnds fr att beskriva graden av
segregation i framfrallt sociologiska texter. ver tid har geografer i allt strre utstrckning kommit
att kritisera de rumsliga brister som finns i de metoder som frordas (srskilt det s.k. dissimilaritets-
indexet eller D-indexet) och ett behov av nya metoder fr att beskriva segregation har vuxit fram
(Wong, 2004).
Svensk segregation har beskrivits i flera bcker, artiklar och rapporter ver tid dr bl.a. Socialstyrelsen med sin Social rapport (2010) analyserar olika former av segregation i Sverige. Andra myndigheter med stark forskningsanknytning och som regelmssigt publicerar forskning med segregationsanknytning r IFAU och IBF (se exempelvis, Andersson et al. 2010). Verk som kommit att citeras mycket
med anledning av segregationsdebatten r Irene Molinas avhandling frn 1997 och Allan Preds bok
Even in Sweden frn 2000. Molina menar att en stor del av den etniska segregation som r tydlig
idag kan knytas till strukturer som ligger bakom designen av vlfrdssystemet samt svensk bostadsmarknad. I denna rapport anvnds flera av de variabler som diskuteras av internationella och svenska
forskare men den stora skillnaden r val och utveckling av metoder fr analys.
I fljande del diskuteras de rumsliga brister som r vanliga i mnga segregationsrapporter mer ingende. Vidare introduceras de frbttrade metoder som kan anvndas fr segregationsanalys nrmare.
10
Geografiska felkllor och hur dessa kan begrnsas inom segregationsanalyser

Alla rumsliga studier lider av geografiska brister som kan vara mer eller mindre allvarliga. Allvarliga
eftersom de antingen baseras p statistik som har felaktiga upptagningsomrden och som inte omfattar de grannskap som invnarna knner igen som grannskap och som inte heller fungerar som
naturliga delare av rummet efter funktion, eller brister genom att resultaten och de slutsatser vi drar
och de beslut vi fattar inte leder till optimala lsningar eller i vrsta fall motverkar sitt/sina syften.
Fr att enklare kunna fatta vlgrundade beslut som bygger p geografiska data krvs en kortare genomgng av de metoder som vanligen anvnds vid insamling och analys av olika samhllsvetenskapliga fenomen samt en kortare diskussion som beskriver vid vilka typer av analyser som de olika metoderna passar bst.
Frenklat kan man sga att det finns tre olika metoder fr insamling av geografiskt avgrnsad data
samt tv olika frhllningsstt till rumsliga data, dr insamlad data representerar:
1. individer i ett frutbestmt administrativt omrde som kommun, SAMS, ln eller liknande
(och kallas i dessa fall fr areabaserade data) eller
2. individer inom en bestmd radie frn en definierad mittpunkt (och kallas i dessa fall fr radiebaserade data) eller
3. variabla omrden som bestr av ett frutbestmt antal nrmsta grannar (och kallas i detta
fall fr k-nrmsta grannar data).
Areabaserade data r mycket vanliga inom forskning och utredningsarbete. Orsakerna till detta r
oftast att data finns aggregerade p administrativ niv och att data drfr r lttillgngliga. Det finns
dock mycket som tyder p att areabaserade datamaterial r undermliga vid sociala analyser eftersom administrativa omrden inte verensstmmer med individers rrelser eller med individers
uppfattningar om grannskap (Lee, 1968; Galster, 2001; Sampson et al. 2002). Dessutom lider nstan
samtliga areabaserade datamngder av det s kallade Modifiable Areal Unit Problem, i fortsttningen benmnt MAUP, (se Openshaw 1984, eller Wong 2004 fr en frdjupad diskussion). MAUP
innebr frenklat att den geografiska indelningen i sig bidrar till att analysresultaten frndras p ett
onskat stt. Nedan exemplifieras detta i tv intilliggande figurer som kan antas visa individer tillhrande de hypotetiska grupperna x och o i en fiktiv ttort (se figur 1 nedan). I den vnstra figurdelen r
segregationen total. Detta eftersom den svarta linjen mostavar en administrativ indelning som delar
ttorten i en x-del och i en o-del. I den hgra figurdelen r frhllandet det motsatta och trots att
ingen befolkning har flyttat r de tv nya stadsdelarna helt mixade, detta eftersom det p aggregerad
niv finns lika mnga x som o. Det r uppenbart att analyser av ttorter som r utformade enligt figurens olika exempel skulle f helt olika utfall och potentiella rekommendationer och resurser skulle
kanaliseras till olika delar av ttorten.
11
Figur 1 Exempel p hur MAUP (Modifiable Areal Unit Problem) pverkar segregationsanalyser
Radiebaserade data har den frdelen att de till skillnad frn areabaserade omrden alltid r lika
stora. De har ocks varit flitigt anvnda inom stadsplaneringen sedan lng tid tillbaka (se t.ex. Perry
1929/1998), d i synnerhet vid planering av skolor, stationer fr kommunikationsmedel och placering
av service och utbud i ttorter eftersom likstorlekheten ocks innebr att det tar ungefr lika lng tid
att frdas genom den radiebaserade ytan. I de fall befolkningen inte r jmt spridd ver studieomrdet kommer dock radiebaserade data att vara behftade med fel som liknar de areabaserade felen. I
figur 2 nedan visas att frn olika platser i det fiktiva rummet kommer en fix radie att omfatta olika
antal individer beroende p var radiens mittpunkt placeras. I vissa av punkterna finns mycket f
andra individer kring varje enskild individ (ljus rosa) medan det i andra delar av figuren finns starka
frttningar av individer. Detta innebr att centrala statistiska mtt som varians och medel blir mer
eller mindre plitliga och slutsatser dragna p basis av radiebaserade datamngder med varierande
population kan leda till felaktiga resultat.
12
Figur 2 Exempel p hur radiebaserade dataomrden ofta bestr av olika antal individer
Nrmsta-grannar-data kallas den sorts data som utgr frn de grannar en individ har i sitt nromrde. Exempelvis kan man utg ifrn en individs fem nrmaste grannar, tio nrmaste, hundra nrmaste osv. Den hr sortens nrmsta-grannar-data har den frdelen att den alltid baserar sitt statistiska
underlag p populationer som r identiska i antal. Detta innebr att jmfrelser mellan platser och
ver tid r relativt enkelt att utfra eftersom den studerade populationen har samma grundegenskaper (utgr alltid frn individ, jmfrelser kan baseras p data som omfattar lika mnga individer,
etc.). Det finns dock, traditionellt, en central orsak till att nrmsta grannar data-set inte anvnds ofta.
Vanligen mste nrmsta granne data-set tas fram med hjlp av heuristiska metoder (metoder som
skapar approximationer av verkligheten). Icke-heuristiska berkningar av nrmsta grannar data r
oerhrt berkningsintensiva och i dessa fall kar berkningarna exponentiellt med antal platser som
man inkluderar i analysen. Detta innebr att nrmsta grannar data sllan finns tillgngliga fr analys.
I denna rapport, bygger den rumsliga statistiken trots detta p nrmsta-grannar-berkningar. Berkningarna har utfrts med ett nytt dataprogram, EquiPop, (sth 2014) som mjliggr att denna typ av
berkningar kan utfras inom rimliga tidsintervall och p normala datorer.
13
Data och metod

Under denna rubrik utvecklas diskussionen om hur den statistiska insamlingen av data samt den geografiska bearbetningen av statistiken har gtt till.
Data
Det statistiska materialet kommer frn en forskningsdatabas som anvnds vid Uppsala Universitet.
Databasen innehller longitudinella och huvudsakligen diskreta (rligen uppdaterade)1 datamngder.
Databasen har flera variabler som beskriver individers socio-ekonomiska, demografiska och utbildnings-/arbetsmarknadsrelaterade situation. Databasen utmrker sig genom att den har en mycket fin
geografisk upplsning. Individers boplatser vid utgngen av ret r aggregerade till nrmsta hundrametersruta. Den fina geografiska indelningen ligger till grund fr de metodval och datapresentationstekniker som anvnds i denna rapport.
Metod
Den fina geografiska upplsning som erbjuds via databasen mjliggr fr aggregering av data till enheter som r meningsfulla fr jmfrelse samtidigt som de har goda statistiska egenskaper. Eftersom
areabaserade dataaggregat oftast r olmpliga fr analys av segregation (se figur 1) och eftersom
huvudintresset r riktat mot att beskriva och analysera individers kontext s har en nrmsta granne
metod valts vid aggregat av data (Sampson et al. 2002; sth et al. 2014a). Att kunna jmfra platser
r centralt vid segregationsanalys eftersom utsagor om utanfrskap och/eller rumsliga koncentrationer av grupper av individer inte r meningsfulla om platserna som jmfrs inte r jmfrbara (sth
et al. 2014b). En meningsfull, jmfrande approach r att antingen anvnda sig av ett bestmt antal
nrmsta grannar fr att beskriva individers kontext vid statistiska analyser (se, Hedman et al. 2014, &
van Ham et al. 2014) eller att anvnda sig av flera olika vrden fr att teckna hur kontexter frndras
med befolkningskning (sth et al 2014a). I denna studie har vi valt att analysera segregationsmnstren med hjlp av flera olika nrmsta grannar vrden. Orsakerna r att detta mjliggr konstruktion av
segregationsprofiler genom den s.k. Spatial Isolation tekniken och att segregation beskrivs utifrn
grannskapsstorlekar som kan relateras till individers aktiviteter kring bostderna (sth et al 2014a
och sth et al. 2014b). Detta innebr att varje individ stts i centrum fr sin egen kontext och att
kontextens omfng, rknat i omgivande individer, tillts variera. I tabell 1 visas vad olika antal (oftast
betecknas antal med bokstaven k) nrmsta grannar kring en individ ungefrligen motsvarar i termer
av delade upplevelser, service eller grannknnedom. Detta innebr att varje enskild variabel som
kontextualiseras kan beskrivas fr olika omfng. Med andra ord s kan en exempelindivid som lever i
en segregerad milj bestende av mnga arbetslsa p trappuppgngsniv g i skola och handla i
butik som befinner sig i en socio-ekonomisk eller demografisk milj som motsvarar den som gller fr
regionen i stort medan omvnda frhllanden kan glla i andra delar dr stora delar av vardagens
alla aktiviteter utfrs jmte ett stort antal arbetslsa. Omfattningen p segregeringen r drfr ett
resultat inte bara av boplatsens sammansttning men av vardagens sammansttning. I de delar av
denna rapport som diskuterar och redovisar resultaten, benmns de skalberoende segregationsmnstren kallat, Spatial Isolation i litteraturen, som SI och dess vrden som SI-vrden.
Fr berkning av nrmsta-grannar-datamaterial anvnds mjukvaran EquiPop (sth 2014). Programmet anvnder sig av de koordinatsatta individernas statistiska attribut, dr andelen individer som
uppfyller olika kriterier inom olika k-avstnd (k=12, 25, 50, 100,, 12 800 nrmsta grannar) frn varje
1
Med diskreta data menas data som mts vid vissa specifika intervall och som drfr inte anger varje hndelse.
14
koordinatsatt boplats sparas som kontextuell statistik. Detta innebr att det p individuell niv gr
att beskriva exempelvis hur stor andel hgutbildade, arbetslsa, pensionrer eller nyligen anlnda
invandrare som finns bland de k-nrmsta grannarna frn var och en i regionen.
Tabell 1 Grannskapsstorlek uttryckt i antalet k-nrmsta grannar och dess ungefrliga betydelse fr interaktion.
Nrmsta grannar k
Motsvarar
12
Delar trappuppgng
25
Bor i samma flerfamiljsfastighet
50
Delar tvttstuga, cykelstll, soprum och tervinningscentral
100
Bor i samma kvarter
200
Delar samma busshllplats
400
Handlar i samma kiosk, bekant med den fysiska omgivningen, knner igen
alla grannar
800
Fotbollsplan och grnomrde delas av grannar, hundgare hlsar p

varandra
1 600
Nrbutik som servar befolkningen lokalt
3 200
Dagis och grundskola
6 400
Stadsdelstorg, viss sllanvaruhandel & tandlkare
12 800
Gymnasieskola, stormarknad, idrottsanlggning, freningsliv och religisa

sammanslutningar
Studieomrdets geografi
Eftersom nrmsta grannemetoden stter varje individ i centrum fr sitt eget grannskap s kan de
individualiserade grannskapen aggregeras p stadsdelsomrdesniv, kommunniv eller vilken annan
form av grannskap som helst. Detta utan att de problem som normalt r behftade med areabaserad
statistik (som MAUP) fljer med. Kravet r att datamaterialet aggregeras p samma stt oavsett
plats. Det r dock viktigt att frklara att en korrekt utfrd nrmsta granne datainsamling aldrig kan
begrnsas enbart till det omrde som studeras. Orsaken r att i alla regioner finns individer som bor i
de studerade regionernas ytteromrden (i detta fall lnets, kommunernas och stadsdelsomrdenas
grnsomrden). Fr att kunna insamla nrmsta grannar statistik fr dessa individer kan inte grannarna begrnsas enbart till de individer som bor inom regionen utan mste ocks kunna hmtas frn
omgivande regioner detta eftersom den kontext som omger individer i grnsland inte r begrnsad
till de individer, jobb, serviceutbud eller annat som finns inom det egna lnet utan ven i det angrn15
sande. Detta innebr att allt statistiskt material som presenteras i denna rapport ocks innehller
uppgifter som inhmtats frn individer i omgivningen (inklusive individer bosatta utanfr Stockholms
ln). Det br dock nmnas att felen som skulle uppkomma om grnseffekterna beaktades skulle vara
mer felaktiga dessutom r (de negativa) effekterna av att inkludera nrmsta grannar frn omgivningen sannolikt relativt begrnsade eftersom datamaterialet r baserat p nrhet och drfr ofta
likt andra nraliggande datapunkter (Tobler, 1970).
Totalt anvnds fem olika geografiska niver i denna rapport. Statistik redovisas p riks-, lns-, kommun-, stadsdelsomrdes- samt koordinatniv. Att statistiken och datainhmtningen inte r begrnsad till lnet utan ven inkluderar hela Sverige gr att det r mjligt att relatera segregationen i
Stockholms ln, kommuner och stadsdelsomrden till situationen i riket i stort.
Populationsurval och variabler i studien

Frndringen i den demografiska och socioekonomiska sammansttningen i Stockholmsregionen har
studerats med utgngspunkt i tv r, 1995 och 2010. Att vi valt 1995 som utgngspunkt fr en analys
r att framfrallt den socioekonomiska situationen efter den s.k. bankkrisen vid denna tidpunkt hade
normaliserats och att det statistiska materialet drfr lmpar sig fr en blick bakt i tiden. Dessutom
hade de strsta immigrationsfldena frn krigets Balkan minskat och Hela Sverige strategin (immigranterna hade inom denna strategi begrnsad mjlighet att styra var i Sverige de skulle bli placerade) upphrt att glla2. Valet av r 2010 motiveras av det faktum att detta r det senaste r fr vilket vi har statistik. Dessutom har ekonomin i viss utstrckning terhmtat sig frn finanskrisen 2008.
Med andra ord de r som ingr i analysen r valda eftersom de dels motsvarar ett lmpligt lngt
tidsspann, dels kan anvndas fr jmfrelser eftersom de ekonomiska och sociala frutsttningarna
var tmligen likvrdiga.
Vid sidan av kategoriseringen av den studerade populationen utifrn socioekonomisk och demografisk tillhrighet r populationen ocks uppdelad geografiskt. Den geografiska uppdelningen fr
vilka resultat ocks presenteras r Sverige, Stockholms ln, Stockholms lns kommuner samt Stockholms stads stadsdelsomrden. Dessutom illustreras resultat p 100m x 100m niv (koordinatrutor) i
de kartor som ingr i publikationen. I dessa fall bygger den illustrerade statistiken p ett underlag
baserat p de 400 nrmsta grannarna, frn var och en av boendekoordinaterna.
Den ldersmssiga indelningen r direkt kopplad till variabelns innehll. Variabler som p ett eller
annat stt beskriver ursprung och migration eller fattigdom/rikedom som baseras p disponibel inkomst eller bidrag, omfattar alltid hela befolkningen. I de fall som utbildningsniv, arbetslshet, arbete, utanfrskap eller liknande variabler studeras r befolkningsurvalet begrnsat till att omfatta
individer i arbetsfr lder i detta fall definierat som ldrarna 16-64. Att en lderspecifik indelning
gjorts motiveras av att det p vissa platser kan finnas ver- respektive underskott av unga och/eller
ldre individer som gr att antalet hgutbildade, arbetslsa eller liknande ver- eller underskattas.
Valet av 16 r motiveras av att personer frn denna lder som regel slutar grundskolan och kan delta
i arbetslivet. Valet av 64 r som vre grns r satt eftersom detta oftast motsvarar pensionsldern.
Ls grna mer om Hela Sverige strategin och dess konsekvenser (Andersson 2007; slund et al 2010)
16
Underskningen studerar i vilken utstrckning olika samhllskategorier tenderar att bli segregerade.
Fr att teckna en bild av segregationen i Stockholmsregionen som omfattar flera olika typer av grupper s har de studerade variablerna kategoriseras i tre olika huvudgrupper som beskriver olika faktorer. De tre huvudgrupperna r Migration & bakgrund, Ekonomi, och Arbetsmarknad & utbildning
(se tabell 2 nedan).
Inom huvudgruppen Migration & bakgrund finns variabler som r srskilt inriktade mot att studera
migrationsprocessens samt fdelseregionens betydelse fr segregering. Variabeln Utlandsfdd listar
samtliga individer som r fdda utanfr Sverige fr sig. Det innebr att samtliga frsta generationens
invandrare inkluderas i denna variabel. Andra generationens invandrare listas dock som vriga och
ingr drmed i referenspopulationen. Variabeln Synlig minoritet listar individer som r fdda i Asien
(ej Ryssland), Afrika, Latinamerika samt vissa stater i Oceanien (ej Australien och Nya Zeeland). Orsaken till att variabeln synliga minoriteter undersks r att dessa grupper av individer p grund av sitt
utseende lper strre risk att bli diskriminerade p bostads- och arbetsmarknaden (Skans & slund,
2012). Invandringsprocessen r ocks en viktig komponent vid segregation. Individer som nyligen
anlnt har lgre kunskap om arbets- och boendemarknad n vriga samt kortare ktider till allmnnyttans bostder. Dessutom kan bristande kunskaper i svenska och om samhllet i stort leda till att
individer segregeras. Fr att studera hur integrationsprocessen sker ver tid s har tre ankomstvariabler konstruerats: invandrade fr <=1 r sedan, invandrade fr <= 3 r sedan; invandrade <= 5 r
sedan. Syftet med dessa tre variabler r att se om den koncentration av nyanlnda som r vanlig
strax efter migrationstillfllet bryts snabbare eller lngsammare 2010 vid jmfrelse med 1995 samt
om det finns lokala variationer i det etablerade mnstret. Slutligen listas tre specifika migrationsgrupper. Grupperna (somalier, irakier samt syrier) tillhr samtliga grupper som har kat starkt i antal
under de senare decennierna. Genom att belysa hur isolerade/segregerade dessa olika grupper r
kan strategier fr att bryta segregationen mjligen frbttras.
Till huvudgruppsindelningen Ekonomi frs fem variabler. Variabeln Relativ fattigdom fljer EU:s definition av fattigdom (ls mer p t.ex. EU, 2010). Enligt denna definition berknas individer befinna sig i
fattigdom om deras disponibla inkomster motsvarar 60 % eller lgre av landets befolknings medianinkomst (disponibel). Detta gr att beloppet varierar mellan lnder men ocks ver tid och det
innebr ven att antalet personer som befinner sig i relativ fattigdom bestms av inkomstdistributionen i den studerade regionen. Den relativa fattigdomen anvnds ofta som ett mtt p ekonomiskt
utanfrskap, dr konsumtion och valfrihet begrnsas. Motsvarande logik kan anvndas fr att ta fram
ett mtt p relativ rikedom. Eftersom det procentuella avstndet uppt till medianinkomsten motsvarade 40 % bland de relativt fattiga s kan ett relativt rikedomsmtt beskrivas som disponibla inkomster verstigande 140 % av medianinkomsten. Syftet med att introducera en speglande bild av
inkomstdistributionen r att se om segregation r mer eller mindre betydande bland de fattiga n de
rika. Beroende p inkomstdistributionens utseende s kommer variablerna 0:e-10:e inkomstpercentilen (frsta inkomstdecilen) och 90:e-100:e inkomstpercentilen (tionde inkomstdecilen) att likna eller
skilja sig frn de relativa mtten p fattigdom och rikedom. Dessa tv grupper bestr av lika mnga
individer i Sverige (eftersom samtliga inkomstmtt normaliseras p riksniv) men eftersom rikedom
koncentreras till strre stder r det sannolikt att frdelningen inom lnet kommer att vara obalanserad. Den sista variabeln i denna huvudgrupp bygger inte p inkomstmtt men p ekonomiskt std i
form av frsrjningsstd. Eftersom frsrjningsstd r ett officiellt men relativt oknt begrepp anvnds i denna rapport istllet begreppet socialbidrag. Reglerna fr socialbidrag har ndrats ver tid
17
men kan alltid kopplas till stark fattigdom dr vriga ekonomiska resurser r mycket knappa. Av
denna anledning r variabeln viktig men olikheterna i definition gr att jmfrelser ver tid mste
gras med frsiktighet.
Till huvudgruppen arbetsmarknad & utbildning frs sex variabler som samtliga r begrnsade till
individer i ldrarna 16-64 r. Utbildningsvariablerna Hg utbildningsniv och lg utbildningsniv kategoriserar individer med eftergymnasial utbildning (hg utbildningsniv) och hgst grundskoleutbildning (lg utbildningsniv). Utbildning r en stark klassmarkr och det r centralt att studera om
segregationen har kat eller utjmnats ver tid. Vid sidan av utbildningsvariablerna finns tre variabler
som beskriver den arbetsfra befolkningens arbetsmarknadstillhrighet. Individer kan antingen kategoriseras som arbetande, arbetslsa eller som stende utanfr arbetsmarknaden. Kategoriseringen
baseras p individens registrerade aktivitet under en mtperiod under november mnad 1995 respektive 2010. Dr individer som arbetar kategoriseras som arbetande, individer som ej arbetar men
som arbetat under ret och/eller r arbetsskande kategoriseras som arbetslsa och individer som ej
arbetar men som inte heller har arbetat eller sker arbete kategoriseras som varande utanfr arbetsmarknaden. Att dela upp arbetsmarknadsdeltagande i tre olika kategorier tjnar till syfte att se
om det finns platser dr rumslig koncentration av arbetande, arbetslsa eller utanfrskap frstrks
ver tid. Slutligen studeras ven sjuk- och rehabiliterings ersttningens rumsliga koncentration. Det
finns stark evidens som visar att ohlsa och frsmrad ekonomi, arbetslshet och utanfrskap r
sammankopplade (Stefansson, 1991; Sundquist & Yang, 2007; Sundquist & Johansson, 1997; Erikson,
2006). Av samma anledning r det viktigt att veta om individer med ohlsa r rumsligt koncentrerade
och om mnstret frndrats ver tid. Anvndningen av variabeln sjuk- och rehabiliteringsersttning
fr att skapa en proxy fr ohlsa kan kritiseras eftersom den exkluderar individer som inte arbetar.
Det r dock av etiska skl inte mjligt att studera faktisk ohlsa varfr denna variabel r den som p
bsta stt kan anvndas fr att beskriva eventuella segregationsmnster i samband med ohlsa. I
tabell 2 nedan listas de anvnda variablerna tillsammans med kortfattad information om konstruktion och populationsomfng.
18
Tabell 2 Listning av studerade variabler
Variabelfrteckning
Migration & bakgrund
Namn
Utlandsfdd
Synlig minoritet
Studerad grupp bestr av:

Individer som r fdda utanfr Sverige
Individer som r fdda i Afrika, Latinamerika , Asien (ej Ryssland) och
Oceanien (ej Australien och Nya Zeeland).
Individer som invandrade under ret
Population
Samtliga
Samtliga
Individer som invandrade senaste tre

ren
Individer som invandrade senaste fem
ren
Samtliga
Individer fdda i Somalia

Individer fdda i Irak
Individer fdda i Syrien
Samtliga
Samtliga
Samtliga
Disponibel inkomst <= 60 % av den

svenska medianinkomsten respektive
r.
Samtliga
Relativ rikedom
Disponibel inkomst >= 140 % av den

svenska medianinkomsten respektive
r.
Samtliga
0:e-10:e inkomstpercentilen
Individer med de 10 % lgsta disponibla inkomsterna i Sverige
Samtliga
Invandrade fr
<= 1 r sedan
Invandrade fr
<= 3 r sedan
Invandrade fr
<= 5 r sedan
Fdd i Somalia
Fdd i Irak
Fdd i Syrien
Ekonomi
Relativ fattigdom
Samtliga
90:e-100:e inkomstpercentilen Individer med de 10 % hgsta disponibla inkomsterna i Sverige
Samtliga
Socialbidrag
Individer som erhllit socialbidrag under ret.
Samtliga
Individer med hgst grundskoleutbildning.
16-64 r
Individer med eftergymnasial utbildning.

Individer som arbetade under en mtvecka under ret.
16-64 r
Arbetsls
Individer som ej arbetade under mtvecka men som jobbat tidigare

och/eller varit arbetslsa under ret.
16-64 r
Utanfr arbetsmarknaden
Individer som inte r aktiva p arbetsmarknaden.
16-64 r
Sjuk och rehabilitering
Individer som haft sjuk- eller rehabiliteringsersttning under ret.
16-64 r
Arbetsmarknad & utbildning

Lg utbildning
Hg utbildning
Arbetande
19
Samtliga
16-64 r
Resultat
I denna sektion presenteras resultaten av segregationsanalyserna enligt listningen i tabellen ovan. I
de inledande delarna redogrs fr de mnster som r sknjbara fr var och en av variablerna. I den
avslutande delen relateras sambanden variablerna emellan. Resultatdiskussionen baseras dels p
tabeller, grafer och kartor som terfinns i rapportens Appendix frsta del, dels p korrelationsanalyser som finns redovisade i den avslutande delen av Appendix.

De tta variabler som studeras under denna rubrik har alla stor betydelse fr att frst hur segregering av individer p basis av ursprung och migrationshistorik manifesteras rent rumsligt vid en jmfrelse ver tid.
Antal och andelar utlandsfdda i Sverige, Stockholms ln samt kommuner och stadsdelsomrden fr
1995 och 2010 finns tergivna i tabell 3. Tabellen visar fga frvnande att antalet utlandsfdda r
strre i lnet och i majoriteten av lnets kommuner jmfrt med riksgenomsnittet. Samtidigt r det
klart att antalet kommuner i lnet med fler invandrare n riksgenomsnittet r frre 2010 jmfrt
med 1995. Hgst andel utlandsfdda har framfrallt Botkyrka och Sdertlje. Frn ett stadsdelsomrdesperspektiv har Rinkeby-Kista, Spnga-Tensta och Skrholmen stora andelar utlandsfdda.
SI-mtten (Spatial Isolation) fr Stockholms ln ligger generellt sett hgre n fr riket i stort (se figur
4). Resultaten r en direkt konsekvens av att antalet utlandsfdda har kat ver tid vilket har lett till
att sannolikheten att en utlandsfdd individ skall mta en annan utlandsfdd kat i paritet med immigrationskningen. De relativt flackt sluttande kurvorna indikerar att p riksoch lnsniv r genomsnittsvrdena fr SI lga.
SI-vrdena som illustreras i stadsdelsomrdesfiguren (figur 5) visar att det vid sidan av en kning av
antalet utlandsfdda ocks finns stora skillnader mellan stadsdelsomrdena i hur isoleringen utvecklats. Skrholmen och Rinkeby-Kista framstr som hgt isolerade vid lga k-vrden likavl som vid
hga k-vrden. Detta innebr att utlandsfdda i stor utstrckning kommer i kontakt med andra utlandsfdda vid en majoritet av de vardagliga sysselsttningarna. Flertalet kurvor och deras utveckling
ver tid kan sttas i relation till det kade antalet utlandsfdda i omrdet mjligen med undantag
fr Spnga-Tensta dr SI-vrdena r betydligt hgre n vad andelen utlandsfdda borde resultera i.
Vrdena indikerar att utlandsfdda lever starkt tskiljda frn icke utlandsfdda. Det skall dock nmnas att utvecklingen inte frstrkts ver tid trots att andelen utlandsfdda kat. De centrala delarna
av staden har generellt sett lga SI-vrden. Det senare innebr att det relativt lilla antal utlandsfdda
som finns i de centrala delarna av Stockholm i stor utstrckning mter mnga som inte r utlandsfdda i sina dagliga aktiviteter.
Att SI-vrdena kar ver tid kan i stort sett frklaras av den motsvarande kningen av utlandsfdda.
Det r dock vrt att notera att kningen r som strst i de kommuner som redan tidigare har stora
antal utlandsfdda (se figur 6). Tvra upp- eller nedgngar som kan ses bl.a. i Nacka, Huddinge och
Nykvarn r ett tecken p att folkmngden som krvs fr ett k p 12 800 r s pass stor att den underliggande statistiken ocks omfattar individer frn omgivande ttorter, landsbygd eller omrden med
en helt annan karaktr. I nykvarnsexemplet innebr detta att kningen p k 12 800 i SI har att gra
20
med att befolkningen d omfattar delar av Sdertlje som har en betydligt strre andel utlandsfdda.
Figur 7 visar andelar utlandsfdda bland de nrmsta 400 grannarna frn varje enskild bebodd 100m x
100m ruta i Stockholms ln med omnejd. Kartor till vnster och p topp visar situationen 2010 medan kartor till hger och p botten visar motsvarande situation 1995. Varje frgintervall markerar ett
andelsspann om 3 procentandelar. Kartorna visar med stor tydlighet att kningen av andelen utlandsfdda framfrallt sker till ett ftal delar i Stockholmsregionens utkanter inklusive Sdertlje.
Norr om staden ses ocks situationen i Uppsala ln dr Uppsala ttort uppvisar en liknande utveckling. Koncentrationen av utlandsfdda till urbana delar av lnet r ptaglig bde 1995 och 2010.
Det r intressant att notera att andelen synliga minoriteter i Stockholms ln r betydligt hgre n i
vriga delar av landet, men ocks att den inomkommunala variationen r strre n motsvarande fr
utlandsfdda. Statistiken i tabell 4 visar tydligt att kommuner med lga andelar synliga minoriteter
1995 fortsatt har lga andelar synliga minoriteter samtidigt som den strsta andelskningen r tydlig
i delar som ven 1995 hade stora antal. Detta gller ven p stadsdelsomrdesniv. Det r ocks
noterbart att i Rinkeby-Kista, Spnga-Tensta samt i Skrholmen utgrs en allt strre andel av de utlandsfdda av synliga minoriteter.
SI-vrdena i figur 8 visar att isoleringen av synliga minoriteter r betydande bde i riket och i Stockholms ln. En jmfrelse mellan gruppen utlandsfdda och synliga minoriteter visar att SI-vrdena
ligger strax under de fr utlandsfdda trots att andelen synliga minoriteter r betydligt lgre. Detta r
ett tydligt tecken p att de synliga minoriteterna i huvudsak r koncentrerade till ett mindre antal
starkt invandringsdominerade omrden, dr mte med andra synliga minoriteter blir allt vanligare
ver tid. ven p stadsdelsomrdesniv syns den starka kningen av SI-vrden bland de delar som
redan tidigare haft stora andelar synliga minoriteter. Isoleringen r strst i Rinkeby-Kista men sett i
frhllande till antalet r koncentrationen mest igonfallande i Spnga-Tensta.
Eftersom de statistiska analyserna av de tre grupper av individer som kom under det sista ret, de
senaste tre ren respektive senaste fem ren (variablerna: invandrade fr <= 1 r sedan, invandrade
fr <= 3 r sedan & invandrade fr <= 5 r sedan) i stor utstrckning baseras p populationer som
finns representerade hos varandra s finns det presentationsfrdelar med att redovisa och diskutera
resultaten sammanhllet.
Jmfrt med Sverige i stort r det tydligt att nyligen invandrade r mer vanliga i Stockholmsregionen
jmfrt med landet som helhet, detta oavsett om 1, 3 eller 5 r undersks eller om ret fr underskningen r 1995 eller 2010. Infldet till Stockholmsregionen r dock starkt koncentrerat till mer
invandartta omrden och av samma anledning r den spatiala isoleringen mer betydande n vad
som kan antas utifrn populationens storlek. Det r ocks vrt att notera att skillnaderna i SI mellan
Stockholmsregionen och vriga Sverige blir strre ju lngre individerna bor i Sverige. Det r sannolikt
relaterat till att mnga immigranter flyttar vidare mot storstadsomrdena efter hand. Kartor och
grafer visar att en koncentration av nyligen invandrade individer frekommer i ett ftal omrden
framfrallt i utkanten av Stockholmsregionens ttbygd. Utanfr ttorterna r de nyligen invandrade
mycket sllsynta.
P samma stt som grupperingen av nyinvandrade med frdel kan diskuteras tillsammans finns det
frdelar med att diskutera skillnader och likheter i lokaliseringsmnster bland migranter fdda i Somalia, Syrien och Irak. Statistiken visar att trots att srskilt antalet somalier r relativt litet bde 1995
och 2010 s r SI betydande bde i Sverige och i Stockholm. SI-vrdena r ven relativt hga ven p
21
kande k-vrden vilket r ett tecken p att invandrare frn Somalia lever starkt tskilda frn andra.
Stadsdelsomrdesvrden fr SI visar hur isoleringen i Rinkeby-Kista och Spnga-Tensta r mycket hg
och att den rumsliga isoleringen av somalier i Bromma, Nynshamn och Sollentuna r anmrkningsvrd i synnerhet p lga k-vrden. Numerrt sett r immigranter frn Irak betydligt fler men de r
generellt sett mindre isolerade n somalier. Undantaget utgr den starka koncentrationen av irakier
till Sdertlje dr SI ven p relativt stora k r betydande. Fr syrier r situationen motsvarande dr
koncentrationen i Sdertlje r betydande men i vrigt mindre pfallande i synnerhet p strre kvrdes-niver. Generellt sett har SI-vrdena ven minskat frn 1995 till 2010.
Det r dock viktigt att framhlla att somalierna generellt sett har kommit nyligare n de studerade
grupperna av irakier och syrier. Att graden av koncentration till del r beroende p hur lnge individerna bott i Sverige r uppenbar men eftersom statistiken inte omfattat de grupper av migranter
som kommit som ett resultat av senare tiders konflikter i Syrien och Irak (inbrdeskrig i Syrien och
framryckning av islamistiska grupper i Irak och Syrien) r det allts rimligt att anta att SI-vrden ven
fr dessa grupper kommer att ka och att detta i sin tur kan komma att leda till kad isolering frn
vriga grupper i samhllet.
Ekonomi
De kande inkomstskillnaderna i Sverige och d srskilt i Stockholmsregionen r oroande. Genom att
jmfra fyra olika inkomstmtt (relativ fattigdom, relativ rikedom, de tio procent fattigaste och de tio
procent rikaste) kan man konstatera att den rumsliga uppdelningen och isoleringen av bde fattiga
och rika har kat vsentligt ver tid. Att mnstret frstrkts mrks direkt vid en jmfrelse av antalet
fattiga och rika i tabellerna 11, 12, 13 och 14. Detta eftersom variansen mellan omrden kar starkt
ver tid. Fattigdomen r ptaglig i Rinkeby-Kista, Spnga-Tensta, Skrholmen men ocks i Sdertlje
och Solna. Det r ocks anmrkningsvrt att mer vlbrgade stadsdelsomrden (som stermalm) har
en mer koncentrerad fattigdom. Utvecklingen r dock starkare vad gller koncentration av rika, dr
rika idag omges av andra rika i betydligt strre omfattning n frut. Kartorna visar att fattigdomen
framfrallt r ett frortsfenomen medan rikedomen vid sidan av starka koncentrationer till srskilda
stadsdelsomrden i Stockholm ocks r utbredd p landsbygden i Stockholms ln. Det senare r ett
mnster som avviker frn situationen i Sverige generellt sett (med undantag fr Stor-Gteborg och
Stor-Malm som har liknande mnster).
Ett ofta anvnt mtt p fattigdom r socialbidrag. Mttet r dock svrt att jmfra eftersom villkoren
fr socialbidrag frndrats ver tid vilket gr att betydligt frre individer beviljas socialbidrag idag
(2010) jmfrt med tidigare (1995). Trots detta r det noterbart att SI-vrdena fr socialbidragstagare r ptagligt hga vid jmfrelse med antalet personer som erhller socialbidrag. Detta indikerar
att socialbidrag r starkt geografiskt koncentrerat. Detta framgr ven av kartorna dr framfrallt
frortsomrden i vster och sder r verrepresenterade medan landsbygd, centrala delar och de
stra delarna av Stockholmsregionen r underrepresenterade.

Utbildningsniv och arbetsmarknadsdeltagande r faktorer som bst studeras om befolkningsurvalet
begrnsas till de individer som befinner sig i arbetsfr lder. Detta eftersom flera arbetsmarknadsstatusar och utbildningsniver inte r mjliga att ha fre 16 rs lder eller efter pensioneringen. Resterande genomgngar baseras av denna anledning p individer i populationer som befinner sig i ld-
22
rarna 16 till 64 r. Detta gr att individantalet i tabellerna skiljer sig t frn motsvarande och fregende tabeller.
Analyserna visar att den svenska befolkningen har kat sin utbildningsniv betydligt ver tid. Detta r
tydligt inte minst vid en jmfrelse av vrdena fr 1995 och 2010 dr andelen lgutbildade i riket har
sjunkit frn ca 25 % till 16 % och frn 19 % till 15 % i Stockholmsregionen. De enda omrden som
bryter mot denna trend r Rinkeby-Kista och Spnga-Tensta dr andelen lgutbildade har kat svagt
frn redan hga niver. SI-niverna r ocks hga vilket antyder att lgutbildade r starkt koncentrerade i dessa stadsdelsomrden.
Kartorna 58 och 62avsljar att de platser som transformerats mest vad gller utbildningsniv r
landsbygden dr lgutbildade har minskat starkt i andel/antal ver tid medan det omvnda frhllandet gller fr hgutbildade. Antalen har kat i hela landet men kningen har varit starkast i Stockholmsregionen (frn 33 % till 45 % av befolkningen). Variationen mellan stadsdelsomrden och
kommuner r dock betydande. Kartstudierna visar att p vissa stllen i norra Stockholms ln r andelen hgutbildade i stort sett alltid ver 75 %. Norr om Stockholms ln skymtar lrdomsstaden Uppsalas mycket hga andelar hgutbildade. Mest stabil frefaller landsbygden i Norrtljetrakteten vara
dr andelen hgutbildade i stort sett hller sig p en konstant och lg niv ver tid.
Andelen arbetande r genomgende hg i lnet och andelarna har ven kat ver tid. Det r intressant att notera att arbete r en av f faktorer som i mycket liten utstrckning r rumsligt koncentrerade. Figurerna 64, 65 och 66 visar att oavsett k-vrde s r andelen arbetande som en arbetande
individ har en sannolikhet att mta nst intill konstant. Endast p mikroniv s finns det tydliga variationer i arbetsdeltagande. Dessa variatoner r synliga i kartorna dr vissa frortsomrden samt omrden med hg studentrepresentation har arbetsdeltagandeandelar som ligger runt 25 procentenheter lgre n genomsnittet.
Parallellt med det kande arbetsdeltagandet s har arbetslsheten gtt ner och p samma stt som
fr arbetsdeltagandet s r den geografiska komponenten mindre betydande eftersom skillnaderna
mellan sm och stora k-vrden r relativt begrnsade. Jmfrt med arbetande r det dock tydligt att
arbetslsa individer r mer isolerade till andra arbetslsa vid sm k-vrden. Det r med andra ord
tydligt att vissa fastigheter eller kvarter i hgre grad domineras av arbetslsa n andra. Vid sidan av
arbetande och arbetslshet finns individer som str helt utanfr arbetsmarknaden. Variationen i
utanfrskap mellan olika stadsdelsomrden och kommuner r betydande men skillnaden ver tid r
begrnsad. Isoleringen till andra i utanfrskap r relativt sett strre n vad motsvarande koncentration fr arbetslsa och i synnerhet arbetande r. Detta r tydligt genom att SI-vrdena r hgre p
sm k-vrden n p hga, vilket indikerar att flertalet i utanfrskap bor i grannskap dr utanfrskap
r vanligt. Resultaten visar att arbetsmarknadsrelaterat utanfrskap r vanligare i vissa kvarter och
bostadsomrden.
Ohlsovariabeln bygger p statistik ver sjuk och rehabiliteringsersttning, vilket gr att den r knslig fr frndringar i regelverk. Detta r ocks noterbart i den statisk som visas fr 1995 och 2010 dr
andelen med ohlsa r lgre 2010 (se tabell 21). Huvudsakligen visar figurerna 76, 77 och 78 att utvecklingen har varit geografiskt symmetrisk ver tid, dock med ett ftal undantag. Till dessa hr Rinkeby-Kista, stermalm och Solna som indikerar att ohlsan tenderar att klustra sig till specifika platser istllet fr att spridas jmnt. Kartorna i figur 79 visar att landsbygden svagt minskat andelar med
ohlsa ver tid.
23
Korrelationsanalys
Korrelationsanalyserna finns tergivna i tabellerna 22, 23, 24 och 25 i den avslutande delen av appendix. Korrelationerna r utfrda p s stt att fr varje koordinat dr en individ r bosatt i riket och
i lnet under 1995 och 2010 har SI-vrden fr var och en av de studerade variablerna korrelerats p
k-nivn 400. Det betyder att korrelationskoefficienterna grundrar sig p nra 800 000 koordinatpar
p Sverigenivn och p ca 64 000 koordinatpar p Stockholms-lns-niv. En k-niv 400 innebr att
det som korreleras r den typ av geografi som maximalt motsvarar en kiosk, en bekant fysisk milj
och ett igenknnande av alla grannar (se tabell 1). Nivn r vald eftersom den omfattar alla aktiviteter frn tvttstuga, soprum, busshllplats och andra funktioner som delas av nra grannar som sannolikt ocks pverkar grannar i stor utstrckning.
Korrelationstabellerna visar att sambanden generellt sett frstrks ver tid och d i synnerhet i
Stockholms ln. Korrelationerna blir ocks mer och mer renodlade vad gller kontrasterna mellan
utanfrskap och ej. Fr att exemplifiera - fattigdomsvariabeln 0:e till 10:e inkomstpercentilen samvarierar starkt med relativ fattigdom 1995 bde i Stockholmsregionen och i Sverige som helhet men
1995 s korrelerar ven 0:e till 10:e percentilen med den rikaste percentilen och r negativt korrelerad med ohlsa. r 2010 r fattigdomsvariablerna istllet starkt negativt korrelerade med rikedom,
men positivt och starkt korrelerad med olika utlandsvariabler och arbetsmarknadsutanfrskapsvariabler. I Stockholm frstrks dessa mnster jmfrt med Sverige som helhet och fattigdom kommer
ven att positivt korrelera med ohlsa.
Den etniska segregationens frstrkning r tydlig vid en korrelationsanalys. Vid jmfrelse av utlandsfdda och andra variabler r det uppenbart att fattigdom, migrant-relaterade variabler (med ett
undantag) samt arbetsmarknadsutanfrskap i form av arbetslshet och lg utbildningsniv samtliga
frstrkts ver tid.
Korrelationsresultaten bekrftar det som SI-vrdena och karteringarna av segregationen redan visat,
nmligen att segregation utifrn ekonomiska och migrationsperspektiv har frstrkts ver tid men
korrelationskoefficienterna visar till skillnad frn figurerna och kartorna inte bara att koncentrationen
av individer med samma ekonomi och bakgrund har kat utan ven att individer med negativa respektive positiva egenskaper i allt strre grad klustras ihop. P detta stt samlas individer med smre
ekonomi och med arbetsmarknadsutanfrskap, lgre utbildningsniver och individer med utlndsk
bakgrund i allt strre utstrckning medan hginkomsttagare klustras med svenskfdda, hgutbildade
och fler arbetande individer.
24
Slutsatser
Generellt sett s har segregation i Stockholms ln kat frn 1995 till 2010. S kan man kortfattat
summera den demografiska och socioekonomiska utvecklingen vad gller boendesegregationen i
Stockholmsregionen ver tid.
Mest anmrkningsvrd r den starka kningen av den ekonomiska segregationen dr fattiga (bde
enligt EU:s definition men ven mtt som den fattigaste 10:e percentilen) r mer isolerade idag n
tidigare och dr stora delar av fattiga individers omgivning (mtt som andel nrmsta grannar med
hjlp av SI, spatial isolation, vid k- olika antal grannar) bestr av andra fattiga. n mer isolerad r
gruppen rika som lever mer tskilt n tidigare och som i allt strre utstrckning lever sina vardagsliv
utan mte eller med f mten med fattiga individer.
ven olika kategorier av utlandsfdda lever under allt mer segregerade boendeformer idag jmfrt
med tidigare. En stor del av den kade segregationen r en direkt fljd av det kade antalet invandrare, vilket leder till att antalet utlandsfdda i allt strre utstrckning mter andra utlandsfdda oavsett grannskapsstorlek. Det r dock viktigt att pongtera att kommuner med f utlandsfdda 1995
har fortsatt lga andelar och SI-vrden ven 2010 medan utvecklingen r mer dramatisk i redan invandrartta omrden. Den kanske mest igonfallande isoleringen r den som Somaliafdda representerar. Trots relativt ringa antal r SI-vrdena betydande vilket visar att de somalier som bor i
Stockholmsregionen i stor utstrckning bor i stor isolering frn andra. Somalierna representerar
ocks en grupp migranter som kommit till Sverige relativt sent. Stark koncentration av nyligen anlnda r typiskt inte enbart fr somaliska grupper utan fr alla nyligen anlnda grupper. Det finns
dock tv faktorer som gr att den observerade koncentrationen av nyanlnda somalier r tankevckande. Fr det frsta s fortstter konflikterna p Afrikas horn men framfrallt ocks i Syrien och Irak
vilket gr att den koncentration och segregation av somalier som r tydlig idag kan komma att bli n
mer accentuerad imorgon ven bland andra grupper. Fr det andra s var koncentrationen av andra
utlandsfdda grupper aldrig s ptaglig under tidigare rtionden samtidigt som de nyligen anlnda
nufrtiden och i allt fler r bor kvar i miljer som har hga SI-vrden fr mten med den egna gruppen. Eftersom det finns en stark koppling mellan ekonomiskt utanfrskap och segregation av utlandsfdda riskerar vi att se en situation dr fattigdom och utanfrskap i allt strre utstrckning frknippas
med etnicitet. Detta kan i sin tur leda till situationer liknande dem i Husby vren 2013 men ocks till
ett permanent stigmatiserande av invandrare samt en negativ sjlvbild bland invandrare och invandrares barn. Med tanke p att miljerna runt olika invandrargrupper i allt strre utstrckning isoleras
frn icke-invandrare minskar ocks platser fr mten mellan olika grupper av individer eftersom barnen p fotbollsplan, dagis, skola, eller p stadsdelsomrdestorget i allt strre utstrckning prglas av
isolering.
En mer positiv utveckling representeras av den minskande segregationen bland arbetsmarknadsfaktorerna. En huvudsaklig anledning r att antalet och andelarna jobb har kat mellan 1995 och 2010
men viktigt r ocks att jobb i mycket liten utstrckning r rumsligt betingat (med undantag fr i
frsta hand studentomrden). Detta innebr att oavsett var individer bor s r arbetande i stor sett
stabilt. Generellt sett har ven utbildningsskillnaderna minskat ver tid. r 1995 var lgutbildade
betydligt mer vanliga p landsbygden n i ttbygden. Femton r senare r den skillnaden i princip
borta i storstadsregionerna. Detta r en utvecklingstendens som r aktuell i Stockholmsregionen men
ven i Stor-Gteborg och Stor-Malm. I vriga delar av landet r lgre utbildning vanligare p landsbygden. En bidragande anledning till utvecklingen r att landsbygden i Stockholmsregionen domine25
ras av arbetspendling till ttbygden varfr samma utbildningskrav gller oavsett boendeplats. I Rinkeby-Kista och i Spnga-Tensta r dock utvecklingen mindre positiv. ver tid har andelen lgutbildade kat i dessa stadsdelsomrden ett faktum som r starkt kopplat till senare rs koncentration
av utlandsfdda migranter. Senare rs kning av skolsegregationen i skolor i Sverige riskerar att bidra
till att denna frdjupade skillnad mellan hg- och lgutbildade i dessa omrden kan permanentas
eftersom barn och ungdomar i omgivande miljer i allt strre utstrckning undviker att dela skolmilj
med ungdomar frn omrden i utanfrskapsomrden (Andersson et al. 2012; Skolverket 2013).
En viktig slutsats som kan dras p basis av de resultat som framtrder i denna rapport r att segregation r mer n etnicitet men att etnicitet och framfrallt ekonomiskt utanfrskap r starkt korrelerat.
Vidare kan man konstatera att segregation inte br mtas med allt fr frenklade geografiska mtt
utan med jmfrbara och skalbara geografiska mtt. Denna typ av mtt visar ocks att segregation i
olika utstrckning r en frga om grannskapet r konstruerat och att en minskning av segregationen
mste ta mnniskors dagliga aktiviteter i beaktande s att segregationen blir en frga som inte bara
berr ett bestmt kvarters sammansttning utan tillts reflektera kring vardagliga mten av olika
rumsliga och sociala karaktrer.
26
Referenser
Anderson, Nels (1923). The Hobo: The Sociology of the Homeless Man. Chicago: University Of Chicago Press. p. 296. ISBN 0-7581-2355-8.
Andersson, Eva, Malmberg, Bo. & sth, John (2012) Travel-to-School Distances in Sweden 2000-2006
- Changing School Geography with Equality Implications. Journal of Transport Geography Volume 23,
Andersson, R., Magnusson Turner, L. & Holmqvist, E., (2010), Contextualizing ethnic residential segregation in Sweden: welfare, housing and migration-related policies, Norface research report
available online from Helsinki University:
http://blogs.helsinki.fi/nodesproject/files/2010/12/Sweden.pdf
Andersson, R.,(2007), Ethnic Residential Segregation and Integration Processes in Sweden. In: Karen
Schnwlder (ed.) Residential Segregation and the Integration of Immigrants: Britain, the
Netherlands and Sweden, p. 61-90. Discussion Paper Nr. SP IV 2007-602, Berlin: Wissenschaftszentrum Berlin fr Sozialforschung. URL:
http://wzb.eu/zkd/aki/files/aki_segregation_three_countris.pdf.pdf
slund Olof, sth John and Zenou Yves, (2010), How important is access to jobs? Old question improved answer, Journal of Economic Geography, Vol. 10.3, p 389-422
Erikson, Robert, (2006), Social class assignment and mortality in Sweden, Social Science & Medicine
62, p21512160
European Union (2010), THE MEASUREMENT OF EXTREME POVERTY IN THE EUROPEAN UNION, European Commission, Directorate-General for Employment, Social Affairs and Inclusion
Galster George, (2001), On the Nature of Neighbourhood, Urban Studies, Vol. 38, No. 12, 21112124
Hedman, L., Manley, D., van Ham, M. & sth, J., (forthcoming in Journal of Economic Geography)
Cumulative exposure to disadvantage and the intergenerational transmission of neighbourhood effects.
Kain, John F. (1968). "Housing Segregation, Negro Employment, and Metropolitan Decentralization".
Quarterly Journal of Economics 82 (2): 175197. doi:10.2307/1885893
Lee, T., (1968), Urban Neighbourhood as a Socio-Spatial Schema, Human Relations 1968 21: 241,
DOI: 10.1177/001872676802100303
Massey, D. S., & Denton, N. A. (1988). The dimensions of residential segregation. Social Forces, 67(2),
281-315.
Massey, Douglas; Nancy Denton (1993). American Apartheid: Segregation and the Making of the
Underclass. Cambridge, MA: Harvard University Press. ISBN 0-674-01821-4.
Molina, I., (1997), Stadens rasifiering: Etnisk boendesegregation i folkhemmet, Kulturgeografiska
Institutionen. Uppsala, Sweden: Uppsala Universitet.
27
Openshaw, S. (1984). The modifiable areal unit problem, CATMOG (Concepts and Techniques in
Modern Geography). Geo Abstracts:40.
sth John, (2014),(Transactions in GIS), Introducing the EquiPop software an application for the calculation of k-nearest neighbor contexts/neighbourhoods
sth John, Clark A. W. & Malmberg Bo, (2014b),(forthcoming in Geographical Analysis), Measuring
the scale of segregation using k-nearest neighbor aggregates
sth, John, Malmberg, Bo and Andersson, Eva, (2014a) Analysing segregation with individualized
neighbourhoods defined by population size, in C. D. LLOYD, I. SHUTTLEWOTH and D. WONG
(Ed.) Social-Spatial Segregation: Concepts, Processes and Outcomes, Policy Press.
Park, R. E., Burgess, E. W., & McKenzie, R. D. (1925). The city. Chicago, Illinois: The University of Chicago Press
Park, Robert E. (1915). "The City: Suggestions for the Investigation of Behavior in the City Environment", American Journal of Sociology 20:579-83.
Pred, A. R., (2000), Even in Sweden: Racisms, Racialized Spaces, and the Popular Geographical Imagination. Berkeley, CA: University of California Press.
Sampson R. J., Morenoff J. D. & Gannon-Rowley T., (2002), Assessing Neighborhood Effects: Social
Processes and New Directions in Research, Annual Review of Sociology, Vol. 28, pp. 443-478
Schelling T., C. (1969) "Models of segregation", American Economic Review, 1969, 59(2), 488493
Skans O. & slund O., (2012), Do anonymous job application procedures level the playing field?, Industrial and Labor Relations Review, 2012, vol. 65, no. 1
Skolverket (2013), PISA 2012 15-ringars kunskaper i matematik, lsfrstelse och naturvetenskap,
Rapport 398, Solverket, Stockholm, ISBN: 978-91-7559-069-1
Socialstyrelsen (2010), Social rapport 2010, Socialstyrelsen, Stockholm, ISBN: 978-91-86585-00-6
Stefansson, Claes-Gran, (1991), LONG-TERM UNEMPLOYMENT AND MORTALITY IN SWEDEN, 19801986, Soc. Sci. Med. Vol. 32, No. 4, pp. 419-42
Sundquist Jan & Johansson, Sven-Erik, (1997), Indicators of Socio-economic position and their relation to mortality in Sweden, Soc. Sci. Med. Vol. 45, No. 12, pp. 1757-1766
Sundquist, Kristina & Yang, Min, (2007), Linking social capital and self-rated health: A multilevel analysis of 11,175 men and women in Sweden, Health & Place 13, pp. 324334
Tobler W., (1970) "A computer movie simulating urban growth in the Detroit region". Economic Geography, 46(2): 234-240
van Ham, M., Hedman, L., Manley, D., Coulter, R., and sth, J., (2014), Intergenerational transmission
of neighbourhood poverty. An analysis of neighbourhood histories of individuals, Transactions
of the Institute of British Geographers, DOI: 10.1111/tran.12040
28
Wilson, William Julius (1987). The Truly Disadvantaged: The Inner City, the Underclass, and Public
Policy. Chicago: University of Chicago Press. ISBN 0-226-90130-0.
Wong, D. (2004) Comparing traditional and spatial segregation measures: a spatial scale perspective.
Urban Geography 25, 66-82
29
Appendix
P fljande sidor redovisas tabeller, grafer och kartor som beskriver segregationsmnstren i Stockholms ln ver tid. Resultaten fljer den uppdelning som introduceras i rapportens tabell 2. Appendix
avslutas med fyra korrelationstabeller som beskriver relationerna mellan variabler.

Utlandsfdd
Tabell 3 Antal och andel utlandsfdda i Sverige, Stockholms ln, Stockholms lns kommuner samt stadsdelsomrden i
Stockholms stad, ren 1995 och 2010.
Figur 3 Graden av SI (Spatial Isolation) fr samtliga utlandsfdda individer grupperat p riksoch lnsniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
30
Figur 4 Graden av SI (Spatial Isolation) fr samtliga utlandsfdda individer grupperat p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
31
Figur 5 Graden av SI (Spatial Isolation) fr samtliga utlandsfdda individer grupperat p kommunniv. k- vrdesomfng
mellan 12 och 12 800.
32
Figur 6 Andel utlandsfdda som finns bland de 400 nrmsta grannarna frn varje koordinatpunkt. Kartor till vnster och
topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r 1995. Varje frgintervall motsvarar en andel
om 3%.
33
Synliga minoriteter
Tabell 4 Antal och andel synliga minoriteter i Sverige, Stockholms ln, Stockholms lns kommuner samt stadsdelsomrden i Stockholms stad, ren 1995 och 2010.
Figur 7 Graden av SI (Spatial Isolation) fr synliga minoriteter grupperat p riksoch lnsniv. k- vrdesomfng mellan
12 och 12 800.
34
Figur 8 Graden av SI (Spatial Isolation) fr synliga minoriteter grupperat p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng

35
Figur 9 Graden av SI (Spatial Isolation) fr synliga minoriteter grupperat p kommunniv. k- vrdesomfng mellan 12
och 12 800.
36
Figur 10 Andel synliga minoriteter som finns bland de 400 nrmsta grannarna frn varje koordinatpunkt. Kartor till vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r 1995. Varje frgintervall motsvarar en
andel om 3%.
37
Invandrade fr <= 1 r sedan

Tabell 5 Antal och andel individer som invandrade senaste ret i Sverige, Stockholms ln, Stockholms lns kommuner
samt stadsdelsomrden i Stockholms stad, ren 1995 och 2010.
Figur 11 Graden av SI (Spatial Isolation) fr samtliga individer som invandrade senaste ret grupperat p riksoch lnsniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
38
Figur 12 Graden av SI (Spatial Isolation) fr samtliga individer som invandrade senaste ret grupperat p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
39
Figur 13 Graden av SI (Spatial Isolation) fr samtliga individer som invandrade senaste ret grupperat p kommunniv.
k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
40
Figur 14 Andel nyanlnda (senaste ret) som finns bland de 400 nrmsta grannarna frn varje koordinatpunkt. Kartor till
vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r 1995. Varje frgintervall motsvarar
en andel om 3%.
41

Tabell 6 Antal och andel individer som invandrade senaste tre ren i Sverige, Stockholms ln, Stockholms lns kommuner
samt stadsdelsomrden i Stockholms stad, ren 1995 och 2010.
Figur 15 Graden av SI (Spatial Isolation) fr samtliga individer som invandrade senaste tre ren grupperat p riksoch
lnsniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
42
Figur 16 Graden av SI (Spatial Isolation) fr samtliga individer som invandrade senaste tre ren grupperat p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
43
Figur 17 Graden av SI (Spatial Isolation) fr samtliga individer som invandrade senaste tre ren grupperat p kommunniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
44
Figur 18 Andel nyanlnda (senaste tre ren) som finns bland de 400 nrmsta grannarna frn varje koordinatpunkt. Kartor
till vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r 1995. Varje frgintervall
motsvarar en andel om 3%.
45

Tabell 7 Antal och andel individer som invandrade senaste fem ren i Sverige, Stockholms ln, Stockholms lns kommuner samt stadsdelsomrden i Stockholms stad, ren 1995 och 2010.
Figur 19 Graden av SI (Spatial Isolation) fr samtliga individer som invandrade senaste fem ren grupperat p riksoch
46
Figur 20 Graden av SI (Spatial Isolation) fr samtliga individer som invandrade senaste fem ren grupperat p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
47
Figur 21 Graden av SI (Spatial Isolation) fr samtliga individer som invandrade senaste fem ren grupperat p kommunniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
48
Figur 22 Andel nyanlnda (senaste fem ren) som finns bland de 400 nrmsta grannarna frn varje koordinatpunkt. Kartor till vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r 1995. Varje frgintervall
49
Fdd i Somalia
Tabell 8 beskriver antal och andelar individer 1995 och 2010 som r fdda i Somalia men nu bor i Sverige, Stockholms
ln, kommuner i Stockholms ln och stadsdelsomrden i Stockholms stad.
Figur 23 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som ftts i Somalia grupperat p riksoch lnsniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
50
Figur 24 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som ftts i Somalia grupperat p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
51
Figur 25 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som ftts i Somalia grupperat p kommunniv. k- vrdesomfng
52
Figur 26 Andel immigranter fdda i Somalia som finns bland de 400 nrmsta grannarna frn varje koordinatpunkt. Kartor
till vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r 1995. Varje frgintervall motsvarar en andel om 3%.
53
Fdd i Irak
Tabell 9 beskriver antal och andelar individer 1995 och 2010 som r fdda i Irak men nu bor i Sverige, Stockholms ln,
kommuner i Stockholms ln och stadsdelsomrden i Stockholms stad.
Figur 27 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som ftts i Irak grupperat p riksoch lnsniv. k- vrdesomfng
54
Figur 28 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som ftts i Irak grupperat p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
55
Figur 29 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som ftts i Irak grupperat p kommunniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
56
Figur 30 Andel immigranter fdda i Irak som finns bland de 400 nrmsta grannarna frn varje koordinatpunkt. Kartor till
en andel om 3%.
57
Fdd i Syrien
Tabell 10 beskriver antal och andelar individer 1995 och 2010 som r fdda i Syrien men nu bor i Sverige, Stockholms ln,
kommuner i Stockholms ln och stadsdelsomrden i Stockholms stad.
Antal 1995
Sverige
Stockholms Ln
Upplands Vsby
Vallentuna
sterker
Vrmd
Jrflla
Eker
Huddinge
Botkyrka
Salem
Haninge
Tyres
Upplands-Bro
Nykvarn
Tby
Danderyd
Sollentuna
Stockholm
Sdertlje
Nacka
Sundbyberg
Solna
Liding
Vaxholm
Norrtlje
Sigtuna
Nynshamn
12 572
5 794
85
30
256
129
823
81
12
24
48
38
189
1 766
1 921
12
167
73
18
8
7
83
10
Andel 1995 Antal 2010 Andel 2010

0,1%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
1%
1%
0%
0%
0%
0% 0%
0%
0%
0%
3%
0%
1%
0%
0%
0% 0%
0%
0%
20 764
9 319
173
34
31
15
681
7
222
1 228
125
66
32
65
60
20
284
2 600
2 948
70
305
156
34
6
142
10
0,2%
15%
0%
0%
0%
0%
1%
0%
0%
1%
1%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
3%
0%
1%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
Stadsdelsomrde Andel 1995 Andel 2010

Rinkeby-Kista
Spnga-Tensta
Hsselby-Vllingby
Bromma
Norrmalm
Kungsholmen
stermalm
Sdermalm
Hgersten-Liljeholmen
Skrholmen
lvsj
Enskede-rsta-Vantr
Skarpnck
Farsta
2%
2%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
1%
2%
1%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
1%
0%
0%
0%
0%
Figur 31 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som ftts i Syrien grupperat p riksoch lnsniv. k- vrdesomfng
58
Figur 32 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som ftts i Syrien grupperat p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
59
Figur 33 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som ftts i Syrien grupperat p kommunniv. k- vrdesomfng
60
Figur 34 Andel immigranter fdda i Syrien som finns bland de 400 nrmsta grannarna frn varje koordinatpunkt. Kartor
till vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r 1995. Varje frgintervall motsvarar en andel om 3%.
61
Ekonomi
Relativ fattigdom
Tabell 11 Beskriver antal och andelar individer 1995 och 2010 som har disponibla inkomster som gr att de kan kategoriseras som fattiga (relativ fattigdom, EU-mtt) i Sverige, Stockholms ln, kommuner i Stockholms ln och stadsdelsomrden i Stockholms stad.
Figur 35 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r fattiga (EU-definition) grupperat p riksoch lnsniv. kvrdesomfng mellan 12 och 12 800.
62
Figur 36 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r fattiga (EU-definition) grupperat p stadsdelsomrdesniv.
63
Figur 37 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r fattiga (EU-definition) grupperat p kommunniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
64
Figur 38 Andel fattiga (EU-definition) som finns bland de 400 nrmsta grannarna frn varje koordinatpunkt. Kartor till
en andel om 3%.
65
Relativ rikedom
Tabell 12 beskriver antal och andelar individer 1995 och 2010 som har disponibla inkomster som gr att de kan kategoriseras som rika (relativ rikedom, EU-mtt) i Sverige, Stockholms ln, kommuner i Stockholms ln och stadsdelsomrden i
Stockholms stad.
Figur 39 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r rika (EU-definition) grupperat p riksoch lnsniv. kvrdesomfng mellan 12 och 12 800.
66
Figur 40 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r rika (EU-definition) grupperat p stadsdelsomrdesniv. kvrdesomfng mellan 12 och 12 800.
67
Figur 41 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r rika (EU-definition) grupperat p kommunniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
68
Figur 42 Andel rika (EU-definition) som finns bland de 400 nrmsta grannarna frn varje koordinatpunkt. Kartor till vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r 1995. Varje frgintervall motsvarar en
andel om 3%.
69
Tabell 13 Beskriver antal och andelar individer 1995 och 2010 som har disponibla inkomster som gr att de kan kategoriseras som tillhrande de 10 % fattigaste individerna (EU-mtt) i Sverige, Stockholms ln, kommuner i Stockholms ln och
stadsdelsomrden i Stockholms stad.
Figur 43 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r fattiga (10 % med lgsta disponibla inkomster) grupperat
p riksoch lnsniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
70
p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
71
p kommunniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
72
Figur 46 Andel fattiga (10 % med lgsta disponibla inkomster) som finns bland de 400 nrmsta grannarna frn varje koordinatpunkt. Kartor till vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r 1995. Varje
frgintervall motsvarar en andel om 3%.
73
Tabell 14 Beskriver antal och andelar individer 1995 och 2010 som har disponibla inkomster som gr att de kan kategoriseras som tillhrande de 10 % rikaste individerna (EU-mtt) i Sverige, Stockholms ln, kommuner i Stockholms ln och
Figur 47 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r rika (10 % med hgsta disponibla inkomster) grupperat p
riksoch lnsniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
74
stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
75
kommunniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
76
Figur 50 Andel rika (10 % med hgsta disponibla inkomster) som finns bland de 400 nrmsta grannarna frn varje koordinatpunkt. Kartor till vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r 1995. Varje
77
Socialbidrag
Tabell 15 Beskriver antal och andelar individer 1995 och 2010 som erhllit socialbidrag under aktuellt r, i Sverige, Stockholms ln, kommuner i Stockholms ln och stadsdelsomrden i Stockholms stad.
Figur 51 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som erhllit socialbidrag under aktuellt r grupperat p riksoch
78
Figur 52 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som erhllit socialbidrag under aktuellt r grupperat p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
79
Figur 53 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som erhllit socialbidrag under aktuellt r grupperat p kommunniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
80
Figur 54 Andel individer som erhllit socialbidrag under ret bland de 400 nrmsta grannarna frn varje koordinatpunkt.
Kartor till vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r 1995. Varje frgintervall
81

Lg utbildning
Tabell 16 Beskriver antal och andelar individer i ldersspannet 16-64 r under 1995 och 2010 som har lga utbildningsniver (hgst grundskola eller motsvarande) i Sverige, Stockholms ln, kommuner i Stockholms ln och stadsdelsomrden i
Stockholms stad.
Figur 55 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r lgutbildade (hgst grundskola) grupperat p riksoch
82
Figur 56 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r lgutbildade (hgst grundskola) grupperat p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
83
Figur 57 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r lgutbildade (hgst grundskola) grupperat p kommunniv.
84
Figur 58 Andel lgutbildade (hgst grundskola) som finns bland de 400 nrmsta grannarna i ldrarna 16-64 r frn varje
koordinatpunkt. Kartor till vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r 1995.
Varje frgintervall motsvarar en andel om 3%.
85
Hg utbildning
Tabell 17 Beskriver antal och andelar individer i ldersspannet 16-64 r under 1995 och 2010 som har hga utbildningsniver (minst eftergymnasial utbildningsniv eller motsvarande) i Sverige, Stockholms ln, kommuner i Stockholms ln och
Figur 59 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r hgutbildade (eftergymnasial utbildning) grupperat p riksoch lnsniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
86
Figur 60 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r hgutbildade (eftergymnasial utbildning) grupperat p
stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
87
Figur 61 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r hgutbildade (eftergymnasial utbildning) grupperat p
kommunniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
88
Figur 62 Andel hgutbildade (eftergymnasiala studier) som finns bland de 400 nrmsta grannarna i ldrarna 16-64 r frn
varje koordinatpunkt. Kartor till vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r
1995. Varje frgintervall motsvarar en andel om 3%.
89
Arbetande
Tabell 18 Beskriver antal och andelar individer i ldersspannet 16-64 r under 1995 och 2010 som var arbetande under en
mtperiod definierad av SCB, i Sverige, Stockholms ln, kommuner i Stockholms ln och stadsdelsomrden i Stockholms
stad.
Figur 63 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r arbetande grupperat p riksoch lnsniv. k- vrdesomfng
90
Figur 64 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r arbetande grupperat p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
91
Figur 65 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som arbetar grupperat p kommunniv. k- vrdesomfng mellan
12 och 12 800.
92
Figur 66 Andel arbetande som finns bland de 400 nrmsta grannarna i ldrarna 16-64 r frn varje koordinatpunkt. Kartor till vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r 1995. Varje frgintervall
93
Arbetsls
Tabell 19 Beskriver antal och andelar individer i ldersspannet 16-64 r under 1995 och 2010 som var arbetslsa under en
mtperiod definierad av SCB, i Sverige, Stockholms ln, kommuner i Stockholms ln och stadsdelsomrden i Stockholms
stad.
Figur 67 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r arbetslsa grupperat p riksoch lns. k- vrdesomfng
94
Figur 68 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r arbetslsa grupperat p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
95
Figur 69 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som r arbetslsa grupperat p kommunniv. k- vrdesomfng
96
Figur 70 Andel arbetslsa som finns bland de 400 nrmsta grannarna i ldrarna 16-64 r frn varje koordinatpunkt. Kartor till vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r 1995. Varje frgintervall
97
Tabell 20 Beskriver antal och andelar individer i ldersspannet 16-64 r under 1995 och 2010 som stod utanfr arbetsmarknaden, i Sverige, Stockholms ln, kommuner i Stockholms ln och stadsdelsomrden i Stockholms stad.
Figur 71 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som str utanfr arbetsmarknaden grupperat p riksoch lnsniv.
98
Figur 72 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som str utanfr arbetsmarknaden grupperat p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
99
Figur 73 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som str utanfr arbetsmarknaden grupperat p kommunniv. kvrdesomfng mellan 12 och 12 800.
100
Figur 74 Andel utanfr arbetsmarknaden som finns bland de 400 nrmsta grannarna i ldrarna 16-64 r frn varje koordinatpunkt. Kartor till vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r 1995. Varje
101
Sjuk- och rehabiliteringsersttning

Tabell 21 Beskriver antal och andelar individer i ldersspannet 16-64 r under 1995 och 2010 som erhll sjuk- och/eller
rehabiliteringsersttning, i Sverige, Stockholms ln, kommuner i Stockholms ln och stadsdelsomrden i Stockholms
stad.
Figur 75 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som erhll sjuk-och rehabiliteringsersttning grupperat p riksoch lnsniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
102
Figur 76 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som erhll sjuk-och rehabiliteringsersttning grupperat p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
103
Figur 77 Graden av SI (Spatial Isolation) fr individer som erhll sjuk-och rehabiliteringsersttning grupperat p kommunniv. k- vrdesomfng mellan 12 och 12 800.
104
Figur 78 Andel med sjuk- och rehabiliteringsersttning som finns bland de 400 nrmsta grannarna i ldrarna 16-64 r frn
varje koordinatpunkt. Kartor till vnster och topp visar situation r 2010, kartor till hger och botten visar situation r
1995. Varje frgintervall motsvarar en andel om 3%.
105
Korrelationsanalys
I denna avslutande del av rapporten visas fyra korrelationstabeller. De tv frsta tabellerna (tabellerna 22 och 23) visar korrelationsfrhllandena fr hela Sverige 1995 och 2010 medan tabellerna 24
och 25 visar korrelationsfrhllandena fr Stockholms ln r 1995 och 2010. Orsaken till att situationen i Sverige visas r det skall bli mjligt att frhlla situationen i Stockholms ln till riket i stort.
Detta eftersom vissa mnster r mer eller mindre skilda frn riket i stort.
Korrelationsanalyserna r genomfrda som Pearson korrelation, d.v.s. observerade vrden i x- och yled korreleras med varandra. Sambanden mellan tv variabler kan vara antingen negativt korrelerade
(d.v.s. om en variabel kar minskar den andra och omvnt - rikedom och socialbidrag r negativt
korrelerade variabler) eller positivt korrelerade (d.v.s. om en variabel kar, kar ven den andra
relativ fattigdom och utanfrskap p arbetsmarknaden r tv positivt korrelerade variabler). Starka
samband nrmar sig vrdet ett medan icke signifikanta samband ligger i nrheten av noll. Kvadrering
av korrelationskoefficienten ger R2-vrdet fr de tv variablerna. Korrelationssignifikanserna anges
p 95 % (*) och 99 % (**) niv. N anger antalet koordinatpar som korrelerats fr rendering av korrelationskoefficienten.
106
0,000
Sig. (2-tailed)
0,000
**
**
0,000
Sig. (2-tailed)
0,000
,152
Sig. (2-tailed)
**
**
**
,066 **
730272
,114 **
0,000
730272
730272
,085 **
0,000
730272
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
0,000
630210
,125 **
0,000
0,000
730272
0,000
,437 **
730272
0,000
,617 **
630210
0,000
,313
**
,000
-,026
**
630210
,000
-,011 **
630210
,000
,011 **
630210
0,000
-,281 **
630210
0,000
,102 **
730272
0,000
,293
730272
0,000
,273
730272
0,000
,429**
730272
0,000
,474 **
730272
0,000
,416 **
730272
0,000
,347 **
730272
,000
-,044
730272
,000
-,016 **
730272
730272
630210
630210
**
,000
-,033
730272
**
-,356
Sig. (2-tailed)
**
0,000
,063
630210
0,000
-,439
Pearson Correlation
-,002
Pearson Correlation
630210
0,000
-,161
**
**
Sig. (2-tailed)
630210
630210
Pearson Correlation
-,682 **
-,068 **
Sig. (2-tailed)
0,000
630210
630210
Pearson Correlation
,798 **
,149 **
0,000
630210
630210
0,000
,378 **
,013 **
,000
630210
630210
0,000
-,256 **
-,029 **
,000
730272
730272
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
Pearson Correlation
,000
-,014
730272
,058
0,000
Sig. (2-tailed)
**
,000
730272
,000
-,035
730272
,030
**
0,000
-,235**
730272
730272
0,001
-,004**
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
Pearson Correlation
730272
0,000
,010 **
,115 **
Sig. (2-tailed)
,000
730272
730272
Pearson Correlation
-,002
,103 **
0,000
Sig. (2-tailed)
,148
730272
730272
Pearson Correlation
,101 **
,154 **
0,000
0,000
730272
730272
Sig. (2-tailed)
0,000
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
**
,943
**
,144
Pearson Correlation
730272
730272
0,000
-,250 **
,626 **
730272
730272
Pearson Correlation
-,033 **
,063 **
0,000
Sig. (2-tailed)
,000
730272
730272
Pearson Correlation
*. Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed).
107
730272
**
,195
0,000
Sig. (2-tailed)
**
0,000
,195
730272
0:e-10:e
90:e-100:e
i nkoms tperc i nkoms tperc
enti l en
enti l en
Fdd i Ira k
Pearson Correlation
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
Utlandsfdd
Synlig minoritet
Lg utbildning
Hg utbildning
Arbetande
Arbetsls
Fdd i Syrien
Fdd i Somalia
Socialbidrag
Relativ rikedom
Relativ fattigdom
Fdd i Irak
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
Korrelationsanalys
Sverige k400 1995

**
**
**
**
,065
**
730272
0,000
-,114 **
730272
0,000
-,056 **
630210
0,000
,208
630210
0,000
**
630210
0,000
,333 **
630210
0,000
-,215 **
630210
0,000
-,235 **
630210
0,000
,184 **
730272
,751
,000
730272
,000
-,010
730272
0,000
-,032**
730272
,000
,005 **
730272
,000
,004 **
730272
0,000
,046 **
730272
0,000
-,362
730272
730272
,000
-,016 **
730272
0,000
-,250
730272
0,000
,626
Rel a ti v
fa tti gdom
**
**
**
**
**
730272
0,000
,111 **
730272
0,000
,050 **
630210
0,000
-,408
630210
0,000
-,409
**
630210
0,000
-,683 **
630210
0,000
,755 **
630210
0,000
,443 **
630210
0,000
-,318 **
730272
,000
-,025
730272
0,000
-,046
730272
0,000
-,259**
730272
,000
-,034 **
730272
,000
-,044 **
730272
0,000
,057 **
730272
730272
0,000
-,362 **
730272
,000
-,044 **
730272
0,000
,943
730272
0,000
,144
Rel a ti v
ri kedom
**
**
**
**
**
**
730272
0,000
,516 **
730272
0,000
,419 **
630210
0,000
,318
630210
0,000
-,133
**
630210
0,000
-,098 **
630210
0,000
,146 **
630210
0,000
-,304 **
630210
0,000
,148 **
730272
0,000
,159
730272
0,000
,208
730272
0,000
,398**
730272
0,000
,678 **
730272
0,000
,685 **
730272
730272
0,000
,057
730272
0,000
,046 **
730272
0,000
,347 **
730272
0,000
,101
730272
0,000
,154
Inva ndra de
fr <= 1 r
s eda n
**
**
**
**
**
730272
0,000
,680 **
730272
0,000
,537 **
630210
0,000
,468
630210
0,000
-,108
**
630210
,000
-,008 **
630210
,000
,044 **
630210
0,000
-,427 **
630210
0,000
,169 **
730272
0,000
,228
730272
0,000
,342
730272
0,000
,666**
730272
0,000
,967 **
730272
730272
0,000
,685 **
730272
,000
-,044
730272
,000
,004 **
730272
0,000
,416 **
730272
,148
-,002
730272
0,000
,103
Inva ndra de
fr <= 3 r
s eda n
**
**
**
**
**
**
730272
0,000
,744 **
730272
0,000
,647 **
630210
0,000
,501
630210
0,000
-,118
**
630210
,000
-,025 **
630210
0,000
,065 **
630210
0,000
-,462 **
630210
0,000
,193 **
730272
0,000
,283
730272
0,000
,390
730272
0,000
,697**
730272
730272
0,000
,967 **
730272
0,000
,678 **
730272
,000
-,034
730272
,000
,005 **
730272
0,000
,474 **
730272
,000
,010
730272
0,000
,115
Inva ndra de
fr <= 5 r
s eda n
730272
0,000
,573**
730272
0,000
,566**
630210
0,000
,583**
630210
0,000
,097**
630210
,000
,125**
630210
0,000
-,168**
630210
0,000
-,573**
630210
0,000
,309**
730272
0,000
,282**
730272
0,000
,329**
730272
730272
0,000
,697**
730272
0,000
,666**
730272
0,000
,398**
730272
0,000
-,259**
730272
0,000
-,032**
730272
0,000
,429**
730272
0,000
-,235**
730272
0,001
-,004**
**
**
**
**
**
730272
0,000
,311 **
730272
0,000
,433 **
630210
0,000
,227
630210
,000
-,024
**
630210
,000
,005 **
630210
,000
-,007 **
630210
0,000
-,206 **
630210
0,000
,080 **
730272
0,000
,150
730272
730272
0,000
,329**
730272
0,000
,390 **
730272
0,000
,342 **
730272
0,000
,208 **
730272
0,000
-,046
730272
,000
-,010 **
730272
0,000
,273 **
730272
,000
-,035
730272
,000
,030
Fdd i
Soci a l bi dra g Soma l i a
Tabell 22 Korrelation mellan SI-variabler p k-niv = 400 nrmsta grannar. Hela Sverige r 1995.
**
**
**
**
**
730272
0,000
,327 **
730272
0,000
,496 **
630210
0,000
,221
630210
,000
-,019
**
630210
,000
,013 **
630210
,193
-,002
630210
0,000
-,194 **
630210
0,000
,060 **
730272
730272
0,000
,150
730272
0,000
,282**
730272
0,000
,283 **
730272
0,000
,228 **
730272
0,000
,159 **
730272
,000
-,025
730272
,751
,000
730272
0,000
,293 **
730272
,000
-,014
730272
0,000
,058
**
**
**
**
**
,095
**
630210
0,000
,104 **
630210
0,000
,136 **
630210
0,000
,391
630210
0,000
**
630210
,000
,018 **
630210
0,000
-,059 **
630210
0,000
-,711 **
630210
630210
0,000
,060
630210
0,000
,080
630210
0,000
,309**
630210
0,000
,193 **
630210
0,000
,169 **
630210
0,000
,148 **
630210
0,000
-,318
630210
0,000
,184 **
630210
0,000
,102 **
630210
0,000
-,256
630210
,000
-,029
Fdd i Syri en Arbets l s

**
**
**
**
**
**
630210
0,000
-,418 **
630210
0,000
-,348 **
630210
0,000
-,925
630210
0,000
-,187
**
630210
0,000
-,280 **
630210
0,000
,286 **
630210
630210
0,000
-,711 **
630210
0,000
-,194
630210
0,000
-,206
630210
0,000
-,573**
630210
0,000
-,462 **
630210
0,000
-,427 **
630210
0,000
-,304 **
630210
0,000
,443
630210
0,000
-,235 **
630210
0,000
-,281 **
630210
0,000
,378
630210
,000
,013
Arbeta nde
**
**
**
**
**
630210
0,000
,085 **
630210
0,000
,129 **
630210
0,000
-,343
630210
0,000
-,502
**
630210
0,000
-,847 **
630210
630210
0,000
,286 **
630210
0,000
-,059 **
630210
,193
-,002
630210
,000
-,007
630210
0,000
-,168**
630210
0,000
,065 **
630210
,000
,044 **
630210
0,000
,146 **
630210
0,000
,755
630210
0,000
-,215 **
630210
,000
,011 **
630210
0,000
,798
630210
0,000
,149
Hg
utbi l dni ng
**
**
**
**
**
,379
**
630210
,000
-,043 **
630210
0,000
-,099 **
630210
0,000
,356
630210
0,000
**
630210
630210
0,000
-,847 **
630210
0,000
-,280 **
630210
,000
,018 **
630210
,000
,013
630210
,000
,005
630210
,000
,125**
630210
,000
-,025 **
630210
,000
-,008 **
630210
0,000
-,098 **
630210
0,000
-,683
630210
0,000
,333 **
630210
,000
-,011 **
630210
0,000
-,682
630210
0,000
-,068
L g
utbi l dni ng
**
**
**
**
**
**
630210
0,000
-,117 **
630210
0,000
-,106 **
630210
0,000
,194
630210
630210
0,000
,379 **
630210
0,000
-,502 **
630210
0,000
-,187 **
630210
0,000
,095 **
630210
,000
-,019
630210
,000
-,024
630210
0,000
,097**
630210
0,000
-,118 **
630210
0,000
-,108 **
630210
0,000
-,133 **
630210
0,000
-,409
630210
0,000
,065 **
630210
,000
-,026 **
630210
0,000
-,439
630210
0,000
-,161
**
**
**
**
,194
630210
0,000
,492 **
630210
0,000
,382 **
630210
630210
0,000
**
630210
0,000
,356 **
630210
0,000
-,343 **
630210
0,000
-,925 **
630210
0,000
,391 **
630210
0,000
,221
630210
0,000
,227
630210
0,000
,583**
630210
0,000
,501 **
630210
0,000
,468 **
630210
0,000
,318 **
630210
0,000
-,408
630210
0,000
,208 **
630210
0,000
,313 **
630210
0,000
-,356
630210
,152
-,002
**
**
**
**
**
**
730272
0,000
,711 **
730272
630210
0,000
,382
630210
0,000
-,106
**
630210
0,000
-,099 **
630210
0,000
,129 **
630210
0,000
-,348 **
630210
0,000
,136 **
730272
0,000
,496
730272
0,000
,433
730272
0,000
,566**
730272
0,000
,647 **
730272
0,000
,537 **
730272
0,000
,419 **
730272
0,000
,050
730272
0,000
-,056 **
730272
0,000
,617 **
730272
0,000
,066
730272
0,000
,125
Sjuk och
Uta nfr
reha bi l i teri n a rbets ma rkn Synl i g
g
a den
mi nori tet
**
**
**
**
**
**
730272
730272
0,000
,711 **
630210
0,000
,492
630210
0,000
-,117 **
630210
,000
-,043 **
630210
0,000
,085 **
630210
0,000
-,418 **
630210
0,000
,104 **
730272
0,000
,327
730272
0,000
,311
730272
0,000
,573**
730272
0,000
,744 **
730272
0,000
,680 **
730272
0,000
,516 **
730272
0,000
,111
730272
0,000
-,114 **
730272
0,000
,437 **
730272
0,000
,114
730272
0,000
,085
Utl a nds fdd
**
**
0,000
Sig. (2-tailed)
0,000
Sig. (2-tailed)
0,000
0,000
Sig. (2-tailed)
0,000
Sig. (2-tailed)
0,000
768826
768826
0,000
-,052
**
,463
768826
**
0,000
-,069
768826
0,000
,244
0,000
-,106 **
660619
0,000
**
660619
,000
-,012 **
660619
0,000
-,424 **
660619
0,000
,196 **
768826
0,000
,429 **
768826
0,000
,360 **
768826
0,000
,587 **
768826
0,000
,493 **
768826
**
,605
768826
0,000
**
768826
0,000
,768
660619
0,000
,448 **
**
Sig. (2-tailed)
**
0,000
,413
768826
0,000
,290 **
768826
660619
660619
Pearson Correlation
**
0,000
-,186
-,321 **
**
,342
0,000
Sig. (2-tailed)
0,000
768826
660619
0,000
660619
0,000
,649**
660619
,000
660619
-,336**
-,024 **
0,000
-,516
660619
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
Pearson Correlation
,565
0,000
**
**
Sig. (2-tailed)
660619
660619
Pearson Correlation
,703 **
-,400 **
0,000
660619
660619
Pearson Correlation
0,000
,327 **
-,672 **
660619
660619
Pearson Correlation
-,212 **
,463 **
Sig. (2-tailed)
0,000
768826
768826
Pearson Correlation
-,042 **
,120 **
0,000
Sig. (2-tailed)
,000
768826
768826
Pearson Correlation
-,117 **
,237 **
0,000
Sig. (2-tailed)
0,000
768826
768826
Pearson Correlation
0,000
-,350 **
,465 **
768826
768826
Pearson Correlation
-,069 **
,624 **
0,000
768826
768826
Pearson Correlation
0,000
-,052
768826
**
,594
0,000
Sig. (2-tailed)
768826
Pearson Correlation
-,033 **
,490 **
0,000
,000
768826
768826
Sig. (2-tailed)
0,000
Pearson Correlation
0,000
,910**
0,000
,231 **
768826
768826
**
-,550
**
0,000
-,116
768826
-,588 **
768826
Sig. (2-tailed)
**
0,000
,282
768826
768826
0,000
,928**
768826
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
Pearson Correlation
0,000
-,116
768826
**
,282
0,000
Sig. (2-tailed)
768826
Pearson Correlation
108
768826
0,000
**
-,418
Sig. (2-tailed)
**
0,000
-,418
768826
0:e-10:e
90:e-100:e
inkomstperc inkomstperc
entilen
entilen
Fdd i Irak
Pearson Correlation
Utlandsfdd
Synlig minoritet
Lg utbildning
Hg utbildning
Arbetande
Arbetsls
Fdd i Syrien
Fdd i Somalia
Socialbidrag
Relativ rikedom
Relativ fattigdom
Fdd i Irak
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
Korrelationsanalys
Sverige k400 2010
**
**
**
**
,632
**
,343
768826
0,000
**
768826
0,000
,249
660619
0,000
,623 **
660619
0,000
,097 **
660619
0,000
**
660619
0,000
-,566 **
660619
0,000
-,652 **
660619
0,000
,465 **
768826
0,000
,094 **
768826
0,000
,208 **
768826
0,000
,459 **
768826
0,000
,488 **
768826
0,000
,461
768826
0,000
,377 **
768826
0,000
-,707
768826
768826
0,000
,231
768826
0,000
-,588
768826
0,000
,928**
Relativ
fattigdom
**
**
**
**
768826
0,000
-,138
**
768826
0,000
-,147
660619
0,000
-,433 **
660619
0,000
-,272 **
660619
0,000
-,555
**
660619
0,000
,669 **
660619
0,000
,443 **
660619
0,000
-,292 **
768826
0,000
-,078 **
768826
0,000
-,175 **
768826
0,000
-,435 **
768826
0,000
-,186 **
768826
0,000
-,164
768826
0,000
-,125 **
768826
768826
0,000
-,707 **
768826
0,000
-,186
768826
0,000
,910**
768826
0,000
-,550
Relativ
rikedom
**
**
**
**
**
,255
**
,560
768826
0,000
**
768826
0,000
,521
660619
0,000
,473 **
660619
0,000
-,196 **
660619
0,000
**
660619
,000
,018 **
660619
0,000
-,475 **
660619
0,000
,292 **
768826
0,000
,137 **
768826
0,000
,363 **
768826
0,000
,400 **
768826
0,000
,782 **
768826
0,000
,844
768826
768826
0,000
-,125
768826
0,000
,377 **
768826
0,000
,290
768826
,000
-,033
768826
0,000
,490
Invandrade
fr <= 1 r
sedan
**
**
**
**
,311
**
,702
768826
0,000
**
768826
0,000
,637
660619
0,000
,572 **
660619
0,000
-,237 **
660619
0,000
**
660619
,000
,018 **
660619
0,000
-,574 **
660619
0,000
,353 **
768826
0,000
,178 **
768826
0,000
,415 **
768826
0,000
,496 **
768826
0,000
,951**
768826
768826
0,000
,844**
768826
0,000
-,164
768826
0,000
,461 **
768826
0,000
,413
768826
0,000
-,052
768826
0,000
,594
Invandrade
fr <= 3 r
sedan
**
**
**
**
,350
**
,773
768826
0,000
**
768826
0,000
,689
660619
0,000
,618 **
660619
0,000
-,241 **
660619
0,000
**
660619
,028
,003 *
660619
0,000
-,613 **
660619
0,000
,361 **
768826
0,000
,218 **
768826
0,000
,431 **
768826
0,000
,547 **
768826
768826
0,000
,951**
768826
0,000
,782 **
768826
0,000
-,186
768826
0,000
,488 **
768826
0,000
,493
768826
0,000
-,069
768826
0,000
,624
Invandrade
fr <= 5 r
sedan
**
**
**
**
**
,458
**
,540
768826
0,000
**
768826
0,000
,620
660619
0,000
,658 **
660619
,000
-,014 **
660619
0,000
**
660619
0,000
-,281 **
660619
0,000
-,650 **
660619
0,000
,373 **
768826
0,000
,256 **
768826
0,000
,499 **
768826
768826
0,000
,547 **
768826
0,000
,496
768826
0,000
,400 **
768826
0,000
-,435
768826
0,000
,459 **
768826
0,000
,587
768826
0,000
-,350
768826
0,000
,465
**
**
**
**
**
,246
**
,389
768826
0,000
**
768826
0,000
,520
660619
0,000
,357 **
660619
0,000
-,079 **
660619
0,000
**
660619
0,000
-,080 **
660619
0,000
-,333 **
660619
0,000
,142 **
768826
0,000
,151 **
768826
768826
0,000
,499 **
768826
0,000
,431 **
768826
0,000
,415
768826
0,000
,363 **
768826
0,000
-,175
768826
0,000
,208 **
768826
0,000
,360
768826
0,000
-,117
768826
0,000
,237
Fdd i
Socialbidrag Somalia
Tabell 23 Korrelation mellan SI-variabler p k-niv = 400 nrmsta grannar. Hela Sverige r 2010.
**
0,000
,120
**
**
**
**
,136
**
,361
768826
0,000
**
768826
0,000
,486
660619
0,000
,219 **
660619
0,000
-,049 **
660619
0,000
**
660619
,000
,006 **
660619
0,000
-,208 **
660619
0,000
,100 **
768826
768826
0,000
,151 **
768826
0,000
,256 **
768826
0,000
,218 **
768826
0,000
,178
768826
0,000
,137 **
768826
0,000
-,078
768826
0,000
,094 **
768826
0,000
,429
768826
,000
-,042
768826
Fdd i
Syrien
**
**
**
**
**
,214
**
,289
660619
0,000
**
660619
0,000
,291
660619
0,000
,477 **
660619
0,000
-,135 **
660619
0,000
**
660619
0,000
-,100 **
660619
0,000
-,709 **
660619
660619
0,000
,100 **
660619
0,000
,142 **
660619
0,000
,373 **
660619
0,000
,361 **
660619
0,000
,353
660619
0,000
,292 **
660619
0,000
-,292
660619
0,000
,465 **
660619
0,000
,196
660619
0,000
-,212
660619
0,000
,463
Arbetsls
**
**
**
**
**
**
660619
0,000
-,600
**
660619
0,000
-,511
660619
0,000
-,958 **
660619
0,000
,110 **
660619
0,000
-,574
**
660619
0,000
,316 **
660619
660619
0,000
-,709 **
660619
0,000
-,208 **
660619
0,000
-,333 **
660619
0,000
-,650 **
660619
0,000
-,613 **
660619
0,000
-,574
660619
0,000
-,475 **
660619
0,000
,443
660619
0,000
-,652 **
660619
0,000
-,424
660619
0,000
,327
660619
0,000
-,672
Arbetande
**
**
**
**
**
**
660619
,691
,000
660619
0,000
,077
660619
0,000
-,354 **
660619
0,000
-,437 **
660619
0,000
-,758**
660619
660619
0,000
,316 **
660619
0,000
-,100 **
660619
,000
,006 **
660619
0,000
-,080 **
660619
0,000
-,281 **
660619
,028
,003 *
660619
,000
,018
660619
,000
,018 **
660619
0,000
,669
660619
0,000
-,566 **
660619
,000
-,012
660619
0,000
,703
660619
0,000
-,400
Hg
utbildning
**
**
**
**
**
**
,367
660619
0,000
**
660619
0,000
,244
660619
0,000
,628 **
660619
0,000
,208 **
660619
660619
0,000
-,758**
660619
0,000
-,574 **
660619
0,000
,214 **
660619
0,000
,136 **
660619
0,000
,246 **
660619
0,000
,458 **
660619
0,000
,350 **
660619
0,000
,311
660619
0,000
,255 **
660619
0,000
-,555
660619
0,000
,632 **
660619
0,000
,244
660619
0,000
-,516
660619
0,000
,565
Lg
utbildning
**
**
**
**
**
,208
**
660619
0,000
-,204
**
660619
0,000
-,182
660619
0,000
-,083 **
660619
660619
0,000
**
660619
0,000
-,437 **
660619
0,000
,110 **
660619
0,000
-,135 **
660619
0,000
-,049 **
660619
0,000
-,079 **
660619
,000
-,014 **
660619
0,000
-,241 **
660619
0,000
-,237
660619
0,000
-,196 **
660619
0,000
-,272
660619
0,000
,097 **
660619
0,000
-,106
660619
0,000
-,336
660619
,000
-,024
**
**
**
**
**
,628
**
,630
660619
0,000
**
660619
0,000
,519
660619
660619
0,000
-,083 **
660619
0,000
**
660619
0,000
-,354 **
660619
0,000
-,958**
660619
0,000
,477**
660619
0,000
,219 **
660619
0,000
,357 **
660619
0,000
,658**
660619
0,000
,618 **
660619
0,000
,572
660619
0,000
,473 **
660619
0,000
-,433
660619
0,000
,623 **
660619
0,000
,448
660619
0,000
-,321
660619
0,000
,649
**
**
**
**
,244
768826
0,000
,802**
768826
660619
0,000
,519 **
660619
0,000
-,182 **
660619
0,000
**
660619
0,000
,077 **
660619
0,000
-,511 **
660619
0,000
,291 **
768826
0,000
,486**
768826
0,000
,520**
768826
0,000
,620 **
768826
0,000
,689 **
768826
0,000
,637
768826
0,000
,521 **
768826
0,000
-,147
768826
0,000
,249 **
768826
0,000
,768**
768826
0,000
-,069
768826
0,000
,342
Sjuk och
Utanfr
rehabiliterin arbetsmarkn Synlig
g
aden
minoritet
**
**
**
**
**
768826
768826
0,000
,802**
660619
0,000
,630 **
660619
0,000
-,204 **
660619
0,000
,367 **
660619
,691
,000
660619
0,000
-,600 **
660619
0,000
,289 **
768826
0,000
,361 **
768826
0,000
,389 **
768826
0,000
,540 **
768826
0,000
,773 **
768826
0,000
,702
768826
0,000
,560 **
768826
0,000
-,138
768826
0,000
,343 **
768826
0,000
,605
768826
0,000
-,052
768826
0,000
,463
Utlandsfdd
**
**
**
**
-,050 **
,291 **
0,000
58648
Sig. (2-tailed)
-,109 **
,132 **
,438 **
0,000
Sig. (2-tailed)
**
**
-,680 **
-,224 **
0,000
-,200 **
,188 **
0,000
58648
58648
0,000
58648
58648
Sig. (2-tailed)
0,000
-,193
Pearson Correlation
0,000
Sig. (2-tailed)
**
**
0,000
54819
0,000
54819
Sig. (2-tailed)
,249
-,439 **
,192 **
Pearson Correlation
54819
54819
Pearson Correlation
0,000
54819
54819
0,000
-,810
Sig. (2-tailed)
,000
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
-,127
54819
0,000
54819
Sig. (2-tailed)
0,000
,850 **
,190 **
Pearson Correlation
54819
54819
Pearson Correlation
0,000
54819
-,194 **
0,000
-,257 **
,118 **
,000
58648
58648
54819
109
-,134 **
,000
58648
,135 **
,000
58648
,000
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
,000
58648
58648
Pearson Correlation
0,000
0,000
Sig. (2-tailed)
-,485**
,052**
Pearson Correlation
58648
,000
58648
58648
,000
-,016
Pearson Correlation
58648
**
,281
0,000
58648
Sig. (2-tailed)
Pearson Correlation
,071 **
,273 **
0,000
,000
58648
58648
0,000
Sig. (2-tailed)
,000
,959
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
,129
58648
0,000
58648
Sig. (2-tailed)
Pearson Correlation
-,100 **
,776 **
,000
58648
58648
Pearson Correlation
0,000
-,183
58648
**
,000
,145
58648
Sig. (2-tailed)
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
58648
,225
0,000
Pearson Correlation
**
**
58648
,225
Utlandsfdd
Synlig minoritet
Lg utbildning
Hg utbildning
Arbetande
Arbetsls
Fdd i Syrien
Fdd i Somalia
Socialbidrag
Relativ rikedom
Relativ fattigdom
Fdd i Irak
0,000
Pearson Correlation
**
**
**
**
**
58648
0,000
,602 **
58648
0,000
,716
54819
0,000
,473 **
54819
,000
,046 **
54819
,000
,158
**
54819
,000
-,111 **
54819
0,000
-,448 **
54819
0,000
,208 **
58648
0,000
,347 **
58648
0,000
,531 **
58648
0,000
,587**
58648
0,000
,583 **
58648
0,000
,509
58648
0,000
,348 **
58648
0,000
-,219
58648
,000
,109 **
58648
58648
0,000
-,183
58648
,000
,145
0:e-10:e
90:e-100:e
i nkoms tperc i nkoms tperc
enti l en
enti l en
Fdd i Ira k
Sig. (2-tailed)
Korrelationsanalys
Stockholms ln k400 1995

**
**
**
**
**
,160
**
58648
,000
,060 **
58648
,000
,152
54819
0,000
,351 **
54819
,098
-,007
54819
0,000
**
54819
,000
-,057 **
54819
0,000
-,374 **
54819
0,000
,273 **
58648
,000
,111 **
58648
,000
,104 **
58648
,000
,104**
58648
0,000
,187 **
58648
0,000
,173
58648
0,000
,167 **
58648
0,000
-,217
58648
58648
,000
,109
58648
,000
-,100
58648
0,000
,776
Rel a ti v
fa tti gdom
**
**
**
**
**
58648
0,000
-,225 **
58648
0,000
-,247
54819
0,000
-,522 **
54819
0,000
-,649 **
54819
0,000
-,789
**
54819
0,000
,796 **
54819
0,000
,530 **
54819
0,000
-,330 **
58648
0,000
-,166 **
58648
,000
-,137 **
58648
0,000
-,534**
58648
,000
-,125 **
58648
,000
-,084
58648
,010
,011 *
58648
58648
0,000
-,217 **
58648
0,000
-,219
58648
0,000
,959
58648
,000
,129
Rel a ti v
ri kedom
**
**
**
**
**
58648
0,000
,470 **
58648
0,000
,429
54819
0,000
,337 **
54819
0,000
-,169 **
54819
,000
-,129
**
54819
0,000
,187 **
54819
0,000
-,362 **
54819
0,000
,272 **
58648
,000
,152 **
58648
0,000
,308 **
58648
0,000
,324**
58648
0,000
,718 **
58648
0,000
,755
58648
58648
,010
,011
58648
0,000
,167 **
58648
0,000
,348
58648
,000
,071
58648
0,000
,273
Inva ndra de
fr <= 1 r
s eda n
**
**
**
**
**
58648
0,000
,663 **
58648
0,000
,614
54819
0,000
,519 **
54819
,000
-,143 **
54819
,000
-,050
**
54819
,000
,121 **
54819
0,000
-,535 **
54819
0,000
,354 **
58648
0,000
,237 **
58648
0,000
,459 **
58648
0,000
,571**
58648
0,000
,953 **
58648
58648
0,000
,755 **
58648
,000
-,084
58648
0,000
,173 **
58648
0,000
,509
58648
,000
-,016
58648
0,000
,281
Inva ndra de
fr <= 3 r
s eda n
**
**
**
**
**
**
58648
0,000
,752 **
58648
0,000
,731
54819
0,000
,586 **
54819
,000
-,128 **
54819
,000
-,023
**
54819
,000
,103 **
54819
0,000
-,604 **
54819
0,000
,400 **
58648
0,000
,304 **
58648
0,000
,493 **
58648
0,000
,650**
58648
58648
0,000
,953
58648
0,000
,718 **
58648
,000
-,125
58648
0,000
,187 **
58648
0,000
,583
58648
,000
-,050
58648
0,000
,291
Inva ndra de
fr <= 5 r
s eda n
58648
0,000
,709**
58648
0,000
,727**
54819
0,000
,696**
54819
,000
,251**
54819
0,000
,405**
54819
,000
-,349**
54819
0,000
-,700**
54819
0,000
,423**
58648
0,000
,378**
58648
0,000
,436**
58648
58648
0,000
,650**
58648
0,000
,571**
58648
0,000
,324**
58648
0,000
-,534**
58648
,000
,104**
58648
0,000
,587**
58648
0,000
-,485**
58648
0,000
,052**
**
**
**
**
**
**
58648
0,000
,428 **
58648
0,000
,513
54819
0,000
,364 **
54819
,014
-,010 *
54819
,000
,089
**
54819
,000
-,058 **
54819
0,000
-,334 **
54819
,000
,128 **
58648
0,000
,202 **
58648
58648
0,000
,436**
58648
0,000
,493 **
58648
0,000
,459
58648
0,000
,308 **
58648
,000
-,137
58648
,000
,104 **
58648
0,000
,531
58648
,000
-,109
58648
,000
,132
Fdd i
Soci a l bi dra g Soma l i a
Tabell 24 Korrelation mellan SI-variabler p k-niv = 400 nrmsta grannar. Stockholms ln r 1995.
**
**
**
**
**
,191
**
58648
0,000
,464 **
58648
0,000
,568
54819
0,000
,392 **
54819
,000
,062 **
54819
0,000
**
54819
,000
-,112 **
54819
0,000
-,353 **
54819
,000
,118 **
58648
58648
0,000
,202 **
58648
0,000
,378**
58648
0,000
,304 **
58648
0,000
,237
58648
,000
,152 **
58648
0,000
-,166
58648
,000
,111 **
58648
0,000
,347
58648
,000
-,134
58648
,000
,135
**
**
**
**
**
**
54819
0,000
,320 **
54819
0,000
,323
54819
0,000
,452 **
54819
,000
,078 **
54819
,000
,101
**
54819
,000
-,032 **
54819
0,000
-,703 **
54819
54819
,000
,118 **
54819
,000
,128 **
54819
0,000
,423**
54819
0,000
,400 **
54819
0,000
,354
54819
0,000
,272 **
54819
0,000
-,330
54819
0,000
,273 **
54819
0,000
,208
54819
0,000
-,257
54819
,000
,118
Fdd i Syri en Arbets l s

**
**
**
**
**
**
54819
0,000
-,620 **
54819
0,000
-,614
54819
0,000
-,952 **
54819
0,000
-,234 **
54819
0,000
-,406
**
54819
0,000
,271 **
54819
54819
0,000
-,703 **
54819
0,000
-,353 **
54819
0,000
-,334 **
54819
0,000
-,700**
54819
0,000
-,604 **
54819
0,000
-,535
54819
0,000
-,362 **
54819
0,000
,530
54819
0,000
-,374 **
54819
0,000
-,448
54819
0,000
,438
54819
0,000
-,194
Arbeta nde
**
**
**
**
**
**
54819
,000
-,102 **
54819
,000
-,081
54819
0,000
-,326 **
54819
0,000
-,742 **
54819
0,000
-,918
**
54819
54819
0,000
,271 **
54819
,000
-,032 **
54819
,000
-,112 **
54819
,000
-,058 **
54819
,000
-,349**
54819
,000
,103 **
54819
,000
,121
54819
0,000
,187 **
54819
0,000
,796
54819
,000
-,057 **
54819
,000
-,111
54819
0,000
,850
54819
0,000
,190
Hg
utbi l dni ng
**
**
**
**
**
**
54819
0,000
,177 **
54819
,000
,158
54819
0,000
,466 **
54819
0,000
,708 **
54819
54819
0,000
-,918 **
54819
0,000
-,406 **
54819
,000
,101 **
54819
0,000
,191 **
54819
,000
,089 **
54819
0,000
,405**
54819
,000
-,023 **
54819
,000
-,050
54819
,000
-,129 **
54819
0,000
-,789
54819
0,000
,160 **
54819
,000
,158
54819
0,000
-,810
54819
,000
-,127
L g
utbi l dni ng
**
**
**
**
**
,708
54819
,000
,026 **
54819
,602
,002
54819
0,000
,259 **
54819
54819
0,000
**
54819
0,000
-,742 **
54819
0,000
-,234 **
54819
,000
,078 **
54819
,000
,062 **
54819
,014
-,010 *
54819
,000
,251**
54819
,000
-,128 **
54819
,000
-,143
54819
0,000
-,169 **
54819
0,000
-,649
54819
,098
-,007
54819
,000
,046
54819
0,000
-,680
54819
0,000
-,224
**
**
**
**
**
,466
**
54819
0,000
,640 **
54819
0,000
,632
54819
54819
0,000
,259 **
54819
0,000
**
54819
0,000
-,326 **
54819
0,000
-,952 **
54819
0,000
,452 **
54819
0,000
,392 **
54819
0,000
,364 **
54819
0,000
,696**
54819
0,000
,586 **
54819
0,000
,519
54819
0,000
,337 **
54819
0,000
-,522
54819
0,000
,351 **
54819
0,000
,473
54819
0,000
-,439
54819
0,000
,192
**
**
**
**
**
58648
0,000
,867 **
58648
54819
0,000
,632 **
54819
,602
,002
54819
,000
,158
**
54819
,000
-,081 **
54819
0,000
-,614 **
54819
0,000
,323 **
58648
0,000
,568 **
58648
0,000
,513 **
58648
0,000
,727**
58648
0,000
,731 **
58648
0,000
,614
58648
0,000
,429 **
58648
0,000
-,247
58648
,000
,152 **
58648
0,000
,716
58648
0,000
-,193
58648
0,000
,249
Sjuk och
Uta nfr
reha bi l i teri n a rbets ma rkn Synl i g
g
a den
mi nori tet
**
**
**
**
**
**
58648
58648
0,000
,867
54819
0,000
,640 **
54819
,000
,026 **
54819
0,000
,177 **
54819
,000
-,102 **
54819
0,000
-,620 **
54819
0,000
,320 **
58648
0,000
,464 **
58648
0,000
,428 **
58648
0,000
,709**
58648
0,000
,752 **
58648
0,000
,663
58648
0,000
,470 **
58648
0,000
-,225
58648
,000
,060 **
58648
0,000
,602
58648
0,000
-,200
58648
0,000
,188
Utl a nds fdd
**
-,123 **
,711 **
0,000
Sig. (2-tailed)
-,429 **
,647 **
0,000
Sig. (2-tailed)
-,158 **
,367 **
0,000
Sig. (2-tailed)
-,191 **
,305 **
0,000
Sig. (2-tailed)
-,128 **
,566 **
0,000
Sig. (2-tailed)
,296 **
-,773 **
0,000
Sig. (2-tailed)
,763 **
63649
**
-,364 **
0,000
63649
**
Sig. (2-tailed)
-,585 **
,128 **
-,310 **
,646 **
0,000
69143
69143
0,000
69143
69143
Sig. (2-tailed)
0,000
-,319
Pearson Correlation
0,000
Sig. (2-tailed)
**
**
0,000
63649
0,000
63649
Sig. (2-tailed)
,625
-,327 **
,765 **
Pearson Correlation
63649
63649
0,000
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
,000
63649
63649
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
0,000
,653
0,000
Pearson Correlation
-,676
0,000
63649
63649
Pearson Correlation
0,000
63649
63649
Pearson Correlation
,000
69143
69143
Pearson Correlation
0,000
69143
69143
Pearson Correlation
0,000
69143
69143
Pearson Correlation
0,000
69143
69143
Pearson Correlation
,000
69143
69143
,000
-,070
Pearson Correlation
69143
**
,663
0,000
69143
Sig. (2-tailed)
Pearson Correlation
-,044 **
,555 **
0,000
,000
69143
69143
Sig. (2-tailed)
110
,921
0,000
Pearson Correlation
**
0,000
**
-,541
Sig. (2-tailed)
69143
0,000
69143
Sig. (2-tailed)
Pearson Correlation
-,580 **
,944 **
0,000
69143
69143
Pearson Correlation
**
0,000
-,298
69143
**
,506
0,000
Sig. (2-tailed)
69143
Pearson Correlation
0,000
Sig. (2-tailed)
69143
-,432
Pearson Correlation
**
**
69143
-,432
Utlandsfdd
Synlig minoritet
Lg utbildning
Hg utbildning
Arbetande
Arbetsls
Fdd i Syrien
Fdd i Somalia
Socialbidrag
Relativ rikedom
Relativ fattigdom
Fdd i Irak
0,000
Pearson Correlation
**
**
**
**
,432
**
69143
0,000
,708 **
69143
0,000
,791
63649
0,000
,569 **
63649
,025
-,009 *
63649
0,000
**
63649
,000
-,143 **
63649
0,000
-,549 **
63649
0,000
,335 **
69143
0,000
,578 **
69143
0,000
,322 **
69143
0,000
,723 **
69143
0,000
,559 **
69143
0,000
,449
69143
0,000
,310 **
69143
0,000
-,398
69143
0,000
,476 **
69143
69143
0,000
-,298
69143
0,000
,506
0:e-10:e
90:e-100:e
inkomstperc inkomstperc
entilen
entilen
Fdd i Irak
Sig. (2-tailed)
Korrelationsanalys
Stockholms ln k400 2010

**
**
**
**
**
,760
**
69143
0,000
,573 **
69143
0,000
,560
63649
0,000
,766 **
63649
0,000
,296 **
63649
0,000
**
63649
0,000
-,545 **
63649
0,000
-,767 **
63649
0,000
,545 **
69143
0,000
,295 **
69143
0,000
,325 **
69143
0,000
,637 **
69143
0,000
,579 **
69143
0,000
,525
69143
0,000
,434 **
69143
0,000
-,673
69143
69143
0,000
,476
69143
0,000
-,580
69143
0,000
,944
Relativ
fattigdom
**
**
**
**
**
69143
0,000
-,382 **
69143
0,000
-,413
63649
0,000
-,449 **
63649
0,000
-,511 **
63649
0,000
-,698
**
63649
0,000
,706 **
63649
0,000
,417 **
63649
0,000
-,214 **
69143
0,000
-,258 **
69143
0,000
-,230 **
69143
0,000
-,516 **
69143
0,000
-,226 **
69143
0,000
-,166
69143
,000
-,122 **
69143
69143
0,000
-,673 **
69143
0,000
-,398
69143
0,000
,921
69143
0,000
-,541
Relativ
rikedom
**
**
**
**
**
,228
**
69143
0,000
,557 **
69143
0,000
,498
63649
0,000
,464 **
63649
0,000
-,200 **
63649
0,000
**
63649
,000
,073 **
63649
0,000
-,485 **
63649
0,000
,398 **
69143
0,000
,167 **
69143
0,000
,227 **
69143
0,000
,358 **
69143
0,000
,782 **
69143
0,000
,853
69143
69143
,000
-,122
69143
0,000
,434 **
69143
0,000
,310
69143
,000
-,044
69143
0,000
,555
Invandrade
fr <= 1 r
sedan
**
**
**
**
,281
**
69143
0,000
,707 **
69143
0,000
,640
63649
0,000
,579 **
63649
0,000
-,235 **
63649
0,000
**
63649
,000
,084 **
63649
0,000
-,600 **
63649
0,000
,477 **
69143
0,000
,223 **
69143
0,000
,313 **
69143
0,000
,501 **
69143
0,000
,953 **
69143
69143
0,000
,853 **
69143
0,000
-,166
69143
0,000
,525 **
69143
0,000
,449
69143
,000
-,070
69143
0,000
,663
Invandrade
fr <= 3 r
sedan
**
**
**
**
**
,344
**
69143
0,000
,782 **
69143
0,000
,725
63649
0,000
,640 **
63649
0,000
-,217 **
63649
0,000
**
63649
,000
,047 **
63649
0,000
-,659 **
63649
0,000
,514 **
69143
0,000
,284 **
69143
0,000
,356 **
69143
0,000
,607 **
69143
69143
0,000
,953
69143
0,000
,782 **
69143
0,000
-,226
69143
0,000
,579 **
69143
0,000
,559
69143
,000
-,123
69143
0,000
,711
Invandrade
fr <= 5 r
sedan
**
**
**
**
**
,594
**
69143
0,000
,666 **
69143
0,000
,683
63649
0,000
,708 **
63649
,000
,079 **
63649
0,000
**
63649
0,000
-,316 **
63649
0,000
-,682 **
63649
0,000
,413 **
69143
0,000
,400 **
69143
0,000
,437 **
69143
69143
0,000
,607 **
69143
0,000
,501
69143
0,000
,358 **
69143
0,000
-,516
69143
0,000
,637 **
69143
0,000
,723
69143
0,000
-,429
69143
0,000
,647
**
**
**
**
**
,284
**
69143
0,000
,408 **
69143
0,000
,467
63649
0,000
,385 **
63649
,000
-,055 **
63649
0,000
**
63649
,000
-,088 **
63649
0,000
-,363 **
63649
0,000
,202 **
69143
0,000
,147 **
69143
69143
0,000
,437 **
69143
0,000
,356 **
69143
0,000
,313
69143
0,000
,227 **
69143
0,000
-,230
69143
0,000
,325 **
69143
0,000
,322
69143
0,000
-,158
69143
0,000
,367
Fdd i
Socialbidrag Somalia
Tabell 25 Korrelation mellan SI-variabler p k-niv = 400 nrmsta grannar. Stockholms ln r 2010.
Fdd i
Syrien
**
**
**
**
**
,317
**
69143
0,000
,496 **
69143
0,000
,576
63649
0,000
,359 **
63649
,776
,001
63649
0,000
**
63649
,000
-,096 **
63649
0,000
-,343 **
63649
0,000
,201 **
69143
69143
0,000
,147 **
69143
0,000
,400 **
69143
0,000
,284 **
69143
0,000
,223
69143
0,000
,167 **
69143
0,000
-,258
69143
0,000
,295 **
69143
0,000
,578
69143
0,000
-,191
69143
0,000
,305
**
**
**
**
**
,338
**
63649
0,000
,503 **
63649
0,000
,469
63649
0,000
,607 **
63649
,000
-,094 **
63649
0,000
**
63649
,000
-,065 **
63649
0,000
-,783 **
63649
63649
0,000
,201 **
63649
0,000
,202 **
63649
0,000
,413 **
63649
0,000
,514 **
63649
0,000
,477
63649
0,000
,398 **
63649
0,000
-,214
63649
0,000
,545 **
63649
0,000
,335
63649
,000
-,128
63649
0,000
,566
Arbetsls
**
**
**
**
**
**
63649
0,000
-,690 **
63649
0,000
-,657
63649
0,000
-,970 **
63649
,000
-,025 **
63649
0,000
-,645
**
63649
0,000
,283 **
63649
63649
0,000
-,783 **
63649
0,000
-,343 **
63649
0,000
-,363 **
63649
0,000
-,682 **
63649
0,000
-,659 **
63649
0,000
-,600
63649
0,000
-,485 **
63649
0,000
,417
63649
0,000
-,767 **
63649
0,000
-,549
63649
0,000
,296
63649
0,000
-,773
Arbetande
**
**
**
**
**
**
63649
,000
-,097 **
63649
,000
-,082
63649
0,000
-,335 **
63649
0,000
-,724 **
63649
0,000
-,816
**
63649
63649
0,000
,283 **
63649
,000
-,065 **
63649
,000
-,096 **
63649
,000
-,088 **
63649
0,000
-,316 **
63649
,000
,047 **
63649
,000
,084
63649
,000
,073 **
63649
0,000
,706
63649
0,000
-,545 **
63649
,000
-,143
63649
0,000
,763
63649
0,000
-,364
Hg
utbildning
**
**
**
**
**
**
63649
0,000
,483 **
63649
0,000
,452
63649
0,000
,691 **
63649
0,000
,505 **
63649
63649
0,000
-,816 **
63649
0,000
-,645 **
63649
0,000
,338 **
63649
0,000
,317 **
63649
0,000
,284 **
63649
0,000
,594 **
63649
0,000
,344 **
63649
0,000
,281
63649
0,000
,228 **
63649
0,000
-,698
63649
0,000
,760 **
63649
0,000
,432
63649
0,000
-,676
63649
0,000
,653
Lg
utbildning
**
**
**
**
,505
**
63649
,000
-,082 **
63649
,000
-,085
63649
,000
,069 **
63649
63649
0,000
**
63649
0,000
-,724 **
63649
,000
-,025 **
63649
,000
-,094 **
63649
,776
,001
63649
,000
-,055 **
63649
,000
,079 **
63649
0,000
-,217 **
63649
0,000
-,235
63649
0,000
-,200 **
63649
0,000
-,511
63649
0,000
,296 **
63649
,025
-,009
63649
0,000
-,585
63649
,000
,128
**
**
**
**
**
,691
**
63649
0,000
,683 **
63649
0,000
,655
63649
63649
,000
,069 **
63649
0,000
**
63649
0,000
-,335 **
63649
0,000
-,970 **
63649
0,000
,607 **
63649
0,000
,359 **
63649
0,000
,385 **
63649
0,000
,708 **
63649
0,000
,640 **
63649
0,000
,579
63649
0,000
,464 **
63649
0,000
-,449
63649
0,000
,766 **
63649
0,000
,569
63649
0,000
-,327
63649
0,000
,765
**
**
**
**
**
,452
69143
0,000
,934 **
69143
63649
0,000
,655 **
63649
,000
-,085 **
63649
0,000
**
63649
,000
-,082 **
63649
0,000
-,657 **
63649
0,000
,469 **
69143
0,000
,576 **
69143
0,000
,467 **
69143
0,000
,683 **
69143
0,000
,725 **
69143
0,000
,640
69143
0,000
,498 **
69143
0,000
-,413
69143
0,000
,560 **
69143
0,000
,791
69143
0,000
-,319
69143
0,000
,625
Sjuk och
Utanfr
rehabiliterin arbetsmarkn Synlig
g
aden
minoritet
**
**
**
**
**
**
69143
69143
0,000
,934
63649
0,000
,683 **
63649
,000
-,082 **
63649
0,000
,483 **
63649
,000
-,097 **
63649
0,000
-,690 **
63649
0,000
,503 **
69143
0,000
,496 **
69143
0,000
,408 **
69143
0,000
,666 **
69143
0,000
,782 **
69143
0,000
,707
69143
0,000
,557 **
69143
0,000
-,382
69143
0,000
,573 **
69143
0,000
,708
69143
0,000
-,310
69143
0,000
,646
Utlandsfdd
Andra rapporter i samma serie:

Stockholmsregionens terflyttningsutbyte
2010:05
Bostadsbyggande och befolkningstillvxt Regressionsanalys
2010:11
Pensionspuckeln, 55+flyttningar
2011:02
Vart tar invandrarna vgen?
2011:04
Fdda 2011-2020 efter mdrarnas fdelselnder
2012:04
Hushll och familjer i frndring
2012:05
Varfr flyttar svenska barnfamiljer?
2012:10
Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet 2000
2013:04
Barn och barnfamiljer i tillvxtregion
2013:05
Alternativa byggplaner
2014:01
Barns och ungdomars flyttningar
2014:02
Demografiska frsrjningskvoter fr planomrden
2014:03
Stockholms ln - Huvudrapport
2014:04
Bostadsbyggnadsplaner 2014-2023/30
2014:05
Kommunprognoser -bilaga till Stockholms lns huvudrapport
2014:06
Fruktsamhet och mortalitet 2013
2014:07
In- och utflyttningsflt i Stockholmsregionen
2014:08
ISBN
www.tmr.sll.se

Segregation I Stockholmsregionen

Hochgeladen von

Dokumentinformationen

Originaltitel

Copyright

Verfügbare Formate

Dieses Dokument teilen

Dokument teilen oder einbetten

Freigabeoptionen

Stufen Sie dieses Dokument als nützlich ein?

Sind diese Inhalte unangemessen?

Copyright:

Verfügbare Formate

Segregation I Stockholmsregionen

Hochgeladen von

Copyright:

Verfügbare Formate

Demografisk rapport 2014:09

Jan Amcoff, Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala Universitet, 018-471 73 85

Projektledare Roland Engkvist, Ulla Moberg

Segregation i Stockholms ln ........................................................................................................... 1

Data och metod ................................................................................................................................... 14

Relativ fattigdom ........................................................................................................................... 62

Teori och tidigare forskning

Geografiska felkllor och hur dessa kan begrnsas inom segregationsanalyser

Data och metod

Bor i samma flerfamiljsfastighet

Delar tvttstuga, cykelstll, soprum och tervinningscentral

Bor i samma kvarter

Delar samma busshllplats

Fotbollsplan och grnomrde delas av grannar, hundgare hlsar p

Nrbutik som servar befolkningen lokalt

Dagis och grundskola

Stadsdelstorg, viss sllanvaruhandel & tandlkare

Gymnasieskola, stormarknad, idrottsanlggning, freningsliv och religisa

Populationsurval och variabler i studien

Tabell 2 Listning av studerade variabler

Studerad grupp bestr av:

Individer som invandrade senaste tre

Individer fdda i Somalia

Disponibel inkomst <= 60 % av den

Disponibel inkomst >= 140 % av den

Individer med de 10 % lgsta disponibla inkomsterna i Sverige

90:e-100:e inkomstpercentilen Individer med de 10 % hgsta disponibla inkomsterna i Sverige

Individer som erhllit socialbidrag under ret.

Individer med hgst grundskoleutbildning.

Individer med eftergymnasial utbildning.

Individer som ej arbetade under mtvecka men som jobbat tidigare

Individer som inte r aktiva p arbetsmarknaden.

Sjuk och rehabilitering

Individer som haft sjuk- eller rehabiliteringsersttning under ret.

Arbetsmarknad & utbildning

Migration & bakgrund

Arbetsmarknad & utbildning

Migration & bakgrund

Figur 8 Graden av SI (Spatial Isolation) fr synliga minoriteter grupperat p stadsdelsomrdesniv. k- vrdesomfng

Invandrade fr <= 1 r sedan

Invandrade fr <= 3 r sedan

Invandrade fr <= 5 r sedan

Andel 1995 Antal 2010 Andel 2010

Stadsdelsomrde Andel 1995 Andel 2010

Arbetsmarknad & utbildning

Sjuk- och rehabiliteringsersttning

*. Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed).

**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).

Sjuk och rehabilitering

Invandrade fr <= 5 r sedan

Invandrade fr <= 3 r sedan

Invandrade fr <= 1 r sedan

Sverige k400 1995

Fdd i Syri en Arbets l s

Utl a nds fdd

*. Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed).

**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).

Sjuk och rehabilitering

Invandrade fr <= 5 r sedan

Invandrade fr <= 3 r sedan

Invandrade fr <= 1 r sedan

Sverige k400 2010

*. Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed).