SIPRI

YEARBOOK

2015
Armaments,
Disarmament and
International
Security
Sammanfattning

STOCKHOLM INTERNATIONAL
PEACE RESEARCH INSTITUTE
SIPRI r ett oberoende internationellt institut med uppgift att forska om konflikter,
frsvarsmateriel, rustningskontroll och nedrustning. SIPRI grundades 1966 och
tillhandahller information, analyser och rekommendationer baserade p ppna kllor till
beslutsfattare, forskare, media och den intresserade allmnheten.
SIPRI YEARBOOK
I SIPRI Yearbook 2015 presenteras bde ursprunglig information inom omrden som vrldens
militrutgifter, internationell vapenhandel, vapenproduktion, krnvapenarsenaler, vpnade
konflikter och multilaterala fredsoperationer, och aktuella analyser av viktiga aspekter
gllande vapenkontroll, fred och internationell skerhet. SIPRI:s rsbok, som publicerades
fr frsta gngen 1969, r dels skriven av forskare frn SIPRI och dels av inbjudna,
utomstende experter.
I detta hfte ges en sammanfattning av innehllet i SIPRI Yearbook 2015 samt exempel p
den information och analyser som presenteras dri.
INNEHLL
1. Inledning

Del 1. Skerhet och konflikter 2014

2. Vpnade konflikter i Syrien och Irak

3. Konflikten i Ukraina och dess fljder
4. Vpnad konflikt
5. Fredsoperationer och konflikthantering
6.Skerhet i Europa
7. Skerhet i Ostasien
8. Skerhet och utveckling

2
4
6
8
10
11
13

Del II. Militrutgifter och frsvarsmaterial 2014

9. Militrutgifter
10. Internationell vapenhandel och vapenproduktion
11. Vrldens krnvapenarsenaler

14
16
18

Del III. Icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 2014

12. Krnvapenbegrnsning och icke-spridning

13. Reducering av skerhetsrisker gllande kemiska och biologiska material
14. Begrnsning av konventionella vapen och militrt frtroendeskapande
15. Material med dubbla anvndningsomrden och vapenhandelskontroll

20
22
23
24

Bilagor

26

versttning av sammanfattning till svenska: Global Text AB

www.sipriyearbook.org

SIPRI 2015

1. INLEDNING

ian anthony
En rd trd under 2014 var en
underliggande oro gllande staternas
frmga att hantera den kande mngden
ofta sammanlnkade problem.
Med statskollapserna i Irak, Libyen och
Syrien verkar externa aktrer nu vara mer
motvilligt instllda till att ta ansvar fr
andra staters inrikes skerhet eller oskra
gllande vilka typer av ingripanden som
kan gra en faktisk skillnad. I framtiden
kan en viktig del fr att frst var framtida
hot freligger vara att identifiera brckliga
stater och rusta fr rtt typ av ingripanden.
Att identifiera vad det r som gr att stater
har god terhmtningsfrmga kan
vsentligen bidra till att minska risken fr
att stater upplses.
I Europa dr skerheten havererade i
stor omfattning, bde regionalt och inom
mnga stater under 2014 omvrderar
man ven p vilket stt staten ska st fr
skerheten. Trots det stora antalet
konventioner, politiska verenskommelser,
olika typer av institutioner och andra
skerhetsinstrument som upprttats, gick
den politiska krisen i Ukraina till att bli en
stor konflikt inom loppet av ngra f
mnader. Oavsett om Europa gr tillbaka
till ett skerhetskoncept som baseras p
traditionell maktpolitik har skerheten
blivit en befogad och utbredd frga.
Ett annat mne som var freml fr
reflektion under 2014 var i vilken
utstrckning multilateralism som strategi
inom skerhetsstyrning r p nedgng.
FN:s skerhetsrd var mer aktivt n
ngonsin gllande vissa tgrder, vilket
skulle kunna ses som ett tecken p
anpassning och ett steg mot att bli ett mer

ppet system. Dremot var bilden blandad

gllande frmgan att snabbt och effektivt
svara p hot mot internationell fred och
skerhet. Dess pverkan p konflikterna i
Israel-Palestina, Syrien och Ukraina var
marginell, dock r bilden mer positiv
gllande de gemensamma insatserna fr att
bekmpa utbrottet av Ebolaviruset i
Vstafrika och rekryteringen av utlndska
terroristkrigare.
I SIPRI Yearbook 2015 bekrftas mnga
av de preliminra slutsatserna som
presenterats i 2014 rs upplaga att den
positiva utvecklingen mot mindre vld och
mer effektiv konflikthantering, som man
har sett de senaste rtiondena, har vnt.

inledning 1

2. VPNADE KONFLIKTER I
SYRIEN OCH IRAK
Under 2014 intensifierades de vpnade
konflikterna i Syrien och Irak och
innefattade framgngar fr jihadister och i
synnerhet uppkomsten av Islamiska staten
(IS). Flera faktorer orsakade den hr krisen:
ratal av vldsam konflikt som blivit
alltmer sekteristisk, en samtidig frlust av
statens legitimitet och omfattande social
och institutionell kollaps i bda lnderna.
Dremot r IS den enda, om n viktiga,
aktren i den strre krigszonen i Syrien och
Irak dr den sociala krisen och
sekteristiska polariseringen utspelar sig.
Det r en kris som ven knnetecknas av en
mngd olika verlappande och ofta oklara
lojaliteter som backas upp av regionala och
internationella aktrer och tillhrande
stdstrukturer.
Syrien

I Syrien blev misslyckandet under FN:s

fredskonferens i Genve 2014 om Syrien
(Genve II) i januari och februari 2014 en
bekrftelse p att konflikten inte gick att
lsa med hjlp av frhandlingar. En ny
FN-medlare, Staffan de Mistura, utsgs och
brjade planera fr en lokal vapenvila i
Aleppo men ven denna fredsprocess med
ett nerifrn-och-upp-frfarande
misslyckades i slutet av ret. Istllet
accelererade den pgende
enklaviseringen av territorier mellan
rebeller, regimen och Kurdistans
arbetarparti (PKK). Syriens presidentval i
juni 2014 var varken fritt eller rttvist men
president Bashar al-Assad kunde omvandla
det till en styrkeuppvisning och visade p
sin fortsatta frmga att mobilisera
miljontals syrier.

2 sipri yearbook 2015 , sammanfattning

Stdet frn USA, Saudiarabien och andra

stater fr att backa upp rebellerna har
alltmer gtt frn att frska strta Assad
till att frska hlla jihadister borta frn
rebellstyrkorna d de inte bevarar deras
intressen, dock med begrnsad framgng.
De lngsiktiga utsikterna fr Assad ser
fortsatt svra ut, och trots hans vxande
militra vertag lyckades han inte
terupprtta sin dominans i Syrien under
2014. Regimens strukturella och
ekonomiska bas fortstter att vittra snder
och Assad fortstter att vara alltmer
beroende av internationella allierade.
Konflikten har haft nnu mer
katastrofala fljder fr Syriens folk. I
januari 2015 har konflikten krvt mer n
206 000 mnniskors liv, ytterligare
840 000 srade och ver 85 000 mnniskor
har rapporterats saknade. Nstan
4 miljoner syrier av en befolkning p
sammanlagt 22 miljoner har flytt frn
landet fr att ska skydd i angrnsande
lnder och ytterligare 7,6 miljoner har
frflyttat sig inom Syrien. Med dessa
befolkningsfrflyttningar fljer en vxande
humanitr kris som har frdande
konsekvenser fr landet och regionen. Den
utbredda ekonomiska delggelsen och
kollapsen av tillhandahllandet av tjnster i
Syrien gr att framtiden ser dyster ut fr
miljontals mnniskor som har frlorat
familjemedlemmar, sina hem och sin
frsrjning.
Irak

I Irak har inbrdeskriget fortsatt i samma

riktning som varit tydlig sedan 2011,
inklusive sekteristisk polarisering och den
centrala regeringens krympande makt.
Nouri al-Malikis shia-dominerade regering
har i princip blivit till en stat i frfall i de
sunniarabiska omrdena, vilket gr dem

srbara mot IS som tog ver flera stder

frn och med juni 2014. Maliki ersattes till
slut av Haider al-Abadi men den nya
regeringen skiljer sig inte nmnvrt frn
Malikis den irakiska armn i synnerhet
frblir mycket beroende av den Iran-stdda
shiamilisen och kommer att ha svrt att
terta kontakten med sunniarabiska
omrden.
I januari 2014 befste IS sin position i
stra Syrien med Raqqa som sin
huvudstad och frn och med juni 2014
intog de omrden i norra Irak, inklusive
Mosul och Tikrit. Detta fick en
snbollseffekt gllande rekryteringen av
soldater och tillstrmningen av beslagtagna
vapen och resurser i bde Irak och Syrien. I
juni utropade rrelsen ett kalifat och
ndrade sitt namn frn Islamiska staten i
Irak och Syrien (ISIS) ven kallat
Islamiska staten i Irak och Levanten (ISIL)
till IS. Trots att IS i allt strre omfattning
verskuggat sin fregngare al-Qaida har
de inte lyckats rra sig bortom det
sunniarabiska territoriet och frblir
strukturellt ofrmgna att ens styra dessa
omrden.
IS utkmpade ven en utdragen strid med
PKK-anslutna kurdiska styrkor om staden
Kobane i norra Syrien. Turkiet har inte
aktivt motsatt sig IS militrt och
begrnsade tillgngen p std och
stridande till de kurdiska frbanden.
Kurdisk politik var i sjlva verket nnu ett
viktigt inslag i dessa tv konflikter.
Institutionell rivalitet mellan Kurdistans
demokratiska parti (KDP) och Kurdiska
patriotiska unionen (PUK) i Kurdistans
regionala regering (KRG) i Irak, var frenat
med komplexa regionala motsttningar:
KDP allierade sig med Turkiet och USA,
och PUK allierades sig med Iran och PKK.
PKK:s kade inflytande i Irak efter

hndelserna 2014 kan komma att f

lngsiktig betydelse.
Vapenhandel och anvndning av vld mot
Islamiska staten

Det USA-ledda luftangreppet som inleddes

i Irak i augusti 2014 och i Syrien i
september 2014 i kombination med USA:s
och andra staters insatser fr att strka den
irakiska militren genom delning av
underrttelser och vapentillfrsel bidrog
till att dra ner och sedan bromsa in IS
territoriella framfart. Med tanke p den
politiska och sekteristiska upplsningen i
Irak och Syrien, riskerar dock
vapentillfrseln att trappa upp vldet
mellan de mnga militanta grupper i dessa
tv lnder eller till och med i omrden
utanfr. Dessutom innebar detta ett
politiskt risktagande fr USA, i synnerhet
gllande ngra av dess traditionella
allierade med tanke p den amerikanska
militrens faktiska samarbete med Iran,
PKK och i viss utstrckning Assad.
De militra framgngarna fr koalitionen
mot IS i slutet av 2014 kan fortfarande visa
sig vara tillflliga och hur dessa tv
konflikter hotar den lngsiktiga
internationella freden och skerheten r
fortfarande svrt och komplicerat att
frutsp.

skerhet och konflikter 3

3. KONFLIKTEN I UKRAINA OCH

DESS FLJDER

fortfarande inga utsikter fr en bestende

lsning p konflikten.

Europa har investerat tskilligt under flera

rtionden fr att upprtta regelverk, rutiner
och institutioner fr konfliktfrebyggande
och krishantering. Den snabba, negativa
utvecklingen frn politisk kris till vpnad
konflikt i Ukraina 2014 var ett tecken p att
dessa tgrder inte r tillrckliga.
Infrlivandet av Krim i Ryssland utan
medgivande frn Ukrainskas regering
utgjorde en stor utmaning fr den
europeiska skerhetsordningen.
I slutet av 2014 visade frsiktiga
uppskattningar att minst 4 364 mnniskor
hade mist livet i konflikten och att omkring
500 000 mnniskor var p flykt inom
Ukraina. I brjan av 2015 fanns det

Tillmpningen av europeiska frtroendeoch skerhetsskapande tgrder

Diplomatiska insatser underlttade

direktkontakt mellan viktiga parter,
inklusive samtal mellan Ryssland och
Ukraina, och mellan Ukrainas regering och
representanter fr vpnade grupper
verksamma i landets stra delar. Fokus fr
de diplomatiska insatserna var att f till en
vapenvila och skapa frutsttningar fr en
mer hllbar lsning p konflikten.
Frtroende- och skerhetsskapande
tgrder (Confidence- and SecurityBuilding Measures, CSBM) spelade en
viktig roll i att frbttra mngden
information och informationens kvalitet

k a r ta v e r u k r a i n a o c h a ngr n s a n de l n de r

P rip y

40

35

Homyel'

ats'

30

BELARUS
Pinsk

De
sna

25

Kursk

Shostka

50

Przemysl

Chornobyl'
Korosten'

RIVNE

Luts'k

L'viv

Zhytomyr
Berdychiv

CA
Ternopil' KHMELNYTSKY
R P Drohobych
AT
Stryi
H
TERNOPIL
I
Khmelnytsky
A
SLOVAKIA
N IVANO-Ivano-Frankivs'k
FRANKIVSK

ZAKARPATTYA

CHERNIVTSI

OL
DO

MYKOLAYIV
P
ivd

Taganrog

K a rkin i
Reni

G
sts'k a

Izmayil

ulf

SEA OF AZOV

Dzhankoy

Kerch

Feodosiya

Rostovna-Donu

fK

Yalta

Constanta

C K

30

4 sipri yearbook 2015 , sammanfattning

E
35

R USSIA
Kuban'

rc

BULGARIA
Varna

Novocherkassk

45

Krasnodar
Novorossiysk

it o

Simferopol'

S tra

AUTONOMOUS
REP. OF CRIMEA

Yevpatoriya
Sevastopol'

Shakhty

Makiyivka

DONETSK

Marhanets'

KHERSON

Vg
Jrnvg

25

Donets'k

Zaporizhzhya

Nova Kakhovka

Danube Delta

Dan u

Luhans'k
Alchevs'k
Krasnyi
Luch

Horlivka

Kherson

Odesa

Galati
Braila

Slovians'k

KahovskeZAPORIZHZHYA
Mariupol'
Vdskh.
Melitopol'
Berdyans'k

uh
.B

Autonoma republiken Krim

och oblast grns

Nikopol'

Mykolayiv

Prut

45

Kryvyi Rih

VA

Landets huvudstad
Autonoma republiken Krims
huvudstad och oblast centrum
Stad
Flygplats
Internationell grns

Pervomays'k

ODESA
Chisinau

Lozova
Pavlohrad

Dnipropetrovs'k
DNIPROPETROVSK

Zhovti
Vody

Starobil'sk

Izyum

Dniprodzerzhyns'k

Kirovohrad

LUHANSK

KHARKIV

Kremenchuk

KIROVOHRAD

Iasi

Smila

Uman'

Bati

Kharkiv

Lubny
POLTAVA
Kremenchuts'ke
Vdskh.
Poltava

ro

CHERKASY

et
Sir

S
IN

ROMANIA

ip

Cherkasy

Dn
ist
e

TA

HUNGARY

Bila
Tserkva

Vinnytsya

50

KYIV

VINNYTSYA

Chernivtsi

Belgorod

Romny

Brovary

Kyiv

Dn

Mukachevo

KamianetsPodil's'kyi

Uzhhorod

SUMY Sumy

Pryluky

NovohradVolyns'kyi

LVIV

Konotop

Nizhyn

ZHYTOMYR

Rivne

n
Sa

VOLYN

POLAND

sla

CHERNIHIV

Vorskla

Wi

R USSIA

Chernihiv

Kovel'

Su
la

Lublin

om hndelserna som utspelar sig p plats.

Dock lyckades inte de frtroende- och
skerhetsskapande tgrderna att minska
spnningarna i Ukrainas stra delar i ngon
strre utstrckning, vilket vcker frgor om
hur anvndbara tgrderna r i
krissituationer och konflikter.
Reaktioner p konflikten utanfr
Ukraina innefattade den samordnade
anvndningen av sanktioner av
G7-lnderna och EU, med std frn lnder
som Australien och Schweiz.
Europeiska skerhetsinstitutioner EU
och North Atlantic Treaty Organization
(NATO) kom verens om tgrder fr att
se till att Ukraina kunde frbttra sin
skerhet. Dock lyckades de gemensamma
hjlppaketen 2014 inte att tillhandahlla
direkthjlp till Ukrainas vpnade styrkor i
sina frsk att terta kontrollen ver
landets stra delar. Enskilda stater
tillhandahll dock sdan hjlp i nationell
omfattning och interna diskussioner om
hur framtida std ska se ut fortsatte i slutet
av ret.
Militrutgifter i Europa i samband med
uppkomsten av konflikten i Ukraina

Konflikten i Ukraina kan fungera som

katalysator fr utkade militrutgifter i
Europa. Ryssland har utkat sina
militrutgifter i reella termer under flera r
och planerar att fortstta med detta.
Konfliktens pverkan r redan ptaglig i
Ukraina som vsentligen utkar sina
militrutgifter. Flera lnder i Central- och
Nordeuropa som angrnsar till Ryssland
har ocks meddelat att de utkar sina
militrutgifter som ett direkt svar p
krisen. Dock finns det frre tecken p en
sdan reaktion i de flesta lnder i
Vsteuropa. Trots att de initiala
militrbudgetarna fr NATO:s

medlemslnder redan var faststllda innan

de respektive stats- och regeringscheferna
trffades p Natomtet 2014 i Newport i
Wales, kan de utlovade
frsvarsinvesteringarna som gjordes p
mtet innebra kningar frn och med
2016.
Pverkan av krisen i Ukraina p
vapenhandeln

Krisen i Ukraina pverkade

handelsrelationerna p olika stt under
2014. Frst och frmst pgick det ett
storskaligt, konventionellt krig mellan
parterna Ukrainas regering och
separatister i stra Ukraina i den vpnade
konflikten med stora mngder vapen,
inklusive tunga vapen. Merparten av dessa
vapen som anvndes av bda sidor ingick i
Ukrainas vapenlager fre krisen utlstes.
Ukraina bad lnder i vstvrlden om att
tillhandahlla vapen. Dock var europeiska
regeringar skeptiska till att tillhandahlla
vapen, i likhet med USA:s regering trots att
kongressen utvade stora ptryckningar fr
att hjlpa Ukraina. Ryssland andra sidan
frsg rebellstyrkorna med vapen.
Krisen pverkade ven
vapenhandelsrelationerna mellan Ryssland
och Ukraina, vilka efter viss tvekan frn
Ukrainas sida brts i slutet av 2014 ngot
som innebar allvarliga problem fr
Ryssland som r beroende av Ukraina
gllande en del viktiga vapenkomponenter.
Rysslands handelsrelationer som var under
utveckling med vsterlndska stater
avbrts ocks. Bda dessa brutna relationer
kommer sannolikt att pverka Rysslands
redan anstrngda ekonomi och planerna
fr att modernisera militren.

skerhet och konflikter 5

4. VPNAD KONFLIKT
Preliminra resultat som rapporterades i
brjan av 2015 visar att det frdes fler krig
under 2014 n under ngot annat r sedan
2000. I efterhand verkar det som att 2014
utmrker sig som ett srskilt vldsamt r.
Dock fanns det f, om alls ngra,
indikationer under 2013 p en del av de
vldsamheter som utspelade sig under 2014,
i synnerhet p Rysslands annektering av
Krim och stdet fr den vldsamma
separatistrrelsen i stra Ukraina.
Detsamma gller i mindre omfattning fr
Boko Harams vldsamheter i Nigeria,
Islamiska staten (IS) i Irak och Gazakriget
2014.
Genus, fred och vpnad konflikt

Sambandet mellan genus och fred r ett

mne som har ftt stor betydelse fr
internationell fred och skerhet eftersom
FN:s skerhetsrds resolution 1325 frn
2000 ett av FN:s mest omtalade beslut
firar 15-rsjubileum 2015. Forskning visar
att stater som vidtagit en stor andel
tgrder fr jmstlldhet lper lgre risk
fr inbrdeskrig, krig med andra stater eller
utbredda krnkningar av mnskliga
rttigheter jmfrt med stater som inte
vidtagit ngra tgrder. Erfarenheterna
frn krigen under 2014 som nmnts ovan
verkar faktiskt sammanfalla med de
omrden dr relationen mellan knen har
frvrrats avsevrt, i synnerhet i delar av
Afrika och Mellanstern. Dessutom r det
frvrrade frtrycket av kvinnor srskilt
illavarslande p grund av sambandet
mellan jmstlldhet och fred. Drfr r det
troligt att politik som innebr social
exkludering frmst riktad mot kvinnor
skapar spnningar i samhllet och
frebdar krig inom och mellan stater.

6 sipri yearbook 2015 , sammanfattning

Detta fungerar som tidiga varningstecken

fr det internationella samfundet.
Fred och krig i Afrika

I motsats till vad mnga tror finns det delar

av Afrika som har sttt utanfr storskaliga
vldsamheter och krig. Dessa fredszoner
innefattar 10 lnder som har varit helt
befriade frn sdana vldsamheter. Det
finns ven viktiga variationer ver tid till
exempel pgick det inga krig alls i Afrika
under 2005.
Historiskt arv spelar en roll i mnster fr
vpnad konflikt. Merparten afrikanska
lnder blev fria frn kolonialt styre utan
vpnad konflikt. I de lnder dr det frekom
vld i samband med sjlvstndigheten
fanns en mycket hgre risk att drabbas av
konflikter som sjlvstndiga stater. Dessa
konflikter blev vidare sammanfltade med
kalla krigets dynamik.
Under perioden efter kalla kriget har de
strsta krigen utspelat sig p Afrikas horn,
inklusive Sudan. Under strre delen av
denna period blev fredsavtal och FN:s
fredsbevarande operationer allt viktigare
fr att f slut p vpnade konflikter. Trots
detta har inga krig sedan 2009 avslutats
med hjlp av fredsuppgrelser, vilket r en
synnerligen oroande utveckling.
Mnster fr det organiserade vldet,
200413

Uppsala Conflict Data Program (UCDP)

kartlgger det organiserade vldet i vrlden
enligt tre typer av vldsamma handlingar:
statligt baserade vpnade konflikter, ickestatliga konflikter och ensidigt vld. Var
och en av de tre konflikttyperna har sin
egen dynamik och det finns ingen
korrelation mellan en trend i en av typerna
med en trend i en annan (t.ex. en nedgng i
en typ tfljs inte av en liknande nedgng i

a n ta l v pn a de kon f l i k t e r ,
2 0 0 4 1 3

Globalt fredsindex, (Global Peace Index, GPI),

framstllt av Institute for Economics and
Peace, anvnder 22 indikatorer fr att
rangordna 162 lnder efter deras relativa

50

Antal

40
30

fredsstatus.

20
10
0

gl ob a l pe ac e i n de x , 2 0 14

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Statligt baserade
konflikter

Icke-statliga
konflikter

Konflikter med
ensidigt vld

de vriga). Av de tre kategorierna orsakar

de statligt baserade vpnade konflikterna
strst frstrelse och hgst antal ddsfall i
strider. Med hnsyn till detta utmrker sig
inbrdeskriget i Syrien.
Tillgnglig information visar p en
synnerligen allvarlig situation i
Mellanstern dr antalet ddsfall i statligt
baserade konflikter har kat under de
senaste ren under perioden 200413.
Likas fanns det tecken p att icke-statliga
vldsamma konflikter kat sedan 2010 i
Afrika och Mellanstern. Det fanns ven en
kning av ensidigt vld i dessa regioner
under samma period, i synnerhet frn ickestatliga aktrer.
Tillsammans med information om
flyktingar hade det kunnat g att frutsp
att 2014 skulle bli ett srskilt vldsamt r i
Mellanstern. andra sidan finns det inget
i informationen om trender som visade p
ett nra frestende hot mot Ukraina. Ett
register ver olika typer av vld skulle
kunna signalera en risk fr upptrappning
men frnvaron av vld innebr inte
frnvaron av hot om vld.

GPI fr 2014 visar att den globala freden

lngsamt fortstter att minska. Trots att
Europa var den fredligaste delen i vrlden
strcker sig GPI bara fram till mars 2014.
Detta markerar ven d relationerna mellan
Ryssland och Ukraina brjade frsmras
vilket pverkade hela Europa. Mellanstern
och Nordafrika och Afrika sder om Sahara
utmrker sig som de minst fredliga omrdena,
huvudsakligen p grund av krig. Trots denna
allmnna minskning de senaste sju ren r
detta inte indikativt fr den lngsiktiga
utvecklingen vrlden frblir mer fredlig idag
n under alla perioder fre r 2000.
Rangordning Land

Frnd
Pong -ring

1 Island
2 Danmark
3 sterrike
4 Nya Zeeland
5 Schweiz

1,189 +0,027
1,193 0,001
1,200 0,049
1,236 0,000
1,258 0,001

158 Somalia
159 Irak
160 Sydsudan
161 Afghanistan
162 Syrien

3,368 0,026
3,377 +0,132
3,397 +0,795
3,416 0,025
3,650 +0,244

skerhet och konflikter 7

5. FREDSOPERATIONER OCH
KONFLIKTHANTERING
En stor del av utvecklingen inom
fredsoperationer och konflikthantering
under 2013 fortsatte under 2014: antalet
fredsoperationer kade ytterligare medan
det totala antalet anstllda i dessa fortsatte
att minska. Enligt SIPRI:s information
utfrdes 62 fredsoperationer under 2014,
vilket var en kning med 3 uppdrag jmfrt
med fregende r. Antalet anstllda inom
alla fredsoperationer, inklusive
International Security Assistance Force
(ISAF) i Afghanistan minskade med
20 procent till 162 052. Dremot,
undantaget ISAF, kade antalet anstllda
med 4 procent till 148 716 vilket var ett nytt
rekord. Avslutandet av ISAF var en
avgrande hndelse under 2014 och
pverkade en stor del av rets siffror
gllande fredsoperationer.
Till fljd av ISAF:s neddragning lades
nnu strre fokus p fredsoperationerna i
Afrika: Afrika r den kontinent med det
strsta antalet sdana uppdrag och fler
anstllda r baserade hr n i alla de vriga
regionerna tillsammans. Sju nya
fredsoperationer inleddes under 2014 och
fyra av dem var i Afrika. De tre nya
uppdragen utanfr Afrika var alla ett svar
p konflikten i Ukraina.

(UN Disengagement Observer Force) p

Golanhjderna och FN:s
stabiliseringsuppdrag i Mali
(Multidimensional Integrated Stabilization
Mission in Mali, MINUSMA) blev mltavla
fr attacker frn jihadistgrupper. Ytterligare
en utmaning stod Ebolaepidemin fr som
srskilt pverkade FN:s uppdrag i Liberia
(UN Mission in Liberia, UNMIL). En tredje
icke-traditionell utmaning var att flera
FN-uppdrag mttes av allmnna protester
dr en del till och med resulterade i att
protester dog i sammandrabbningar med
uppdragens anstllda.
Fredsoperationerna fortsatte ven att st
infr mer traditionella utmaningar, bland
annat kade spnningar relaterat till strre
geopolitiska frndringar och
motsttningar. Sdana konflikter uppstod
till exempel i Ukraina dr Ryssland och
vstvrlden kmpade om geopolitiskt
inflytande. Kina bidrog emellertid stort till
FN:s fredsoperationer vilket delvis kan
frklaras som ett stt att skydda kinesiska
energiintressen i Afrika.
Fredsoperationerna verkar ha blivit mer
omfattande dr ett flertal av FN:s
fredsbevarande styrkor aktivt har varit
a n ta l f r e d s ope r at ion e r ,
2 0 0 5 14
80
70

utmaningar fr fredsoperationer

60

De icke-traditionella utmaningarna som

fredsoperationerna stod infr blev allt mer
framtrdande under ret. Afrikanska
unionens uppdrag i Somalia (African Union
Mission in Somalia, AMISOM) och ISAF
fortsatte att mta asymmetriska hot frn
icke-statliga aktrer medan FN:s
observatrsstyrka UNDOF

8 sipri yearbook 2015 , sammanfattning

Antal operationer

Icke-traditionella och traditionella

50
40
30
20
10
0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Utfrda av:
Frenta nationerna

Regional organisation eller allians

Tillfllig koalition

a n ta l a n s t l l da i m u lt i l at e r a l a f r e d s ope r at ion e r , 2 0 0 5 14
300 000

Antal anstllda

250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Totalt
Icke-FN-ledda operationer

FN-ledda
operationer

inblandade i strider i Afrika. Samtidigt stod

FN och dess trupper under en noggrannare
granskning. Till exempel hlls en FN-trupp
(frn Nederlnderna) fr frsta gngen
ansvarig fr civila ddsoffer (i Srebrenica,
Bosnien och Hercegovina, 1995).
Fredsoperationer som ett verktyg fr
konflikthantering

Trots dessa utmaningar och den

regelbundna kritiken som riktas mot
operationerna och deras effektivitet,
fortstter det internationella samfundet
och konflikternas parter att se
fredsoperationer som ett anvndbart
verktyg fr konflikthantering. Frslag p
nya operationer under 2014 innefattade en
del av de svraste konflikterna. Ukrainska
parlamentariker och vissa medlemmar i
FN:s skerhetsrd hoppades inleda en
FN-ledd fredsoperation i Ukraina medan
proryska aktivister ville ha en rysk
fredsbevarande styrka. Den palestinska
myndighetens president Mahmoud Abbas
freslog en operation dr Nato-styrkor ska
patrullera i en framtida palestinsk stat och
mot slutet av Gazakriget 2014 upprepade
EU erbjudandet om att teruppta sitt

Totalt (exklusive ISAF och MNF-I)

Icke-FN-ledda operationer (exklusive ISAF och MNF-I)

grnsuppdrag vid Rafah-vergngen

(EU BAM Rafah). Vidare ville oppositionen
i Syrien att en FN-delegation skulle
observera en framtida vapenvila medan en
del hoppades p att FN skulle skicka en
rddningsinsats fr att frita skolflickor frn
Chibok i Nigeria som kidnappats av Boko
Haram.
Med bakgrund mot de alltmer krvande
uppdragen, de hga frvntningarna och
en frndrad geopolitisk milj meddelade
FN:s generalsekreterare att FN:s
fredsoperationer ska genomg en
omfattande granskningsprocess. En
hgnivpanel fr fredsbevarande
operationer inrttades fr att utvrdera
fredsoperationernas aktuella status och
framtida behov. Genom att utfra denna
viktiga men svra uppgift kunde panelen
noggrant studera rekommendationerna i
Brahimi-rapporten, varav mnga r
gngbara n idag. Om panelens
anstrngningar kunde bidra till att
tminstone en del av dessa
rekommendationer implementeras skulle
det innebra ett stort steg framt.

skerhet och konflikter 9

6. SKERHET I EUROPA
Under 2014 vergick den intensifierade
politiska krisen i Ukraina snabbt till en
storskalig konflikt som gjorde att en lng
rad externa aktrer fick ta olika roller,
inklusive som stridande, vapentillverkare
och medlare. Den politiska relationen
mellan Ryssland och en rad lnder i
vstvrlden frsmrades snabbt och en del
institutionella relationer som mellan
Nato och Ryssland, och Ryssland och EU
kan ha tagit oterkallelig skada.
Hastigheten med vilken den relativt nya
och tidigare oknda vpnade aktren
Islamiska staten kunde ta kontroll ver
militren och myndigheter i ett stort
omrde i vstra Irak och stra Syrien kom
som ytterligare en chock. Mord i europeiska
stder som utfrdes av individer med
anknytning till konflikten i Irak och Syrien
pvisade hur grnsen mellan inrikes och
utrikes skerhet i de europeiska lnderna
har suddats ut.
Frnyat fokus p den militra dimensionen
fr euroatlantisk skerhet

Dramatiska hndelser bidrog till en knsla

av att Europa, som har vant sig vid en
relativt godartad skerhetsmilj, hade
underskattat behovet att rusta fr militra
hot. Nato-ledarnas beslut p toppmtet i
Wales i slutet av 2014 innebr att man kan
frvnta sig viss ombalansering av de
skerhetspolitiska instrumenten. Det
slutliga resultatet av dessa beslut kan inte
ses nnu men de skulle kunna innefatta en
frnyelse av strre militra styrkor som
konfigurerats fr territoriellt frsvar och
ett gemensamt frsk att terinfra
avskrckning som en central del i de
europeiska Nato-lndernas
skerhetspolitik.

10 sipri yearbook 2015 , sammanfattning

Bortsett frn besluten gllande den

militra skerheten har hndelserna
ytterligare inneburit pfrestningar fr de
samordnade skerhetsanstrngningar som
de europeiska ledarna har arbetat p sedan
kalla kriget tog slut en modell som har
varit utsatt fr kade ptryckningar.
Beslutet som fattades 2014 kan signalera att
den viktigaste faktorn fr stater i framtiden
fr att upprtthlla sin skerhet terigen
kommer att vara det nationella frsvarets
kapacitet.
Medborgares aktiva deltagande frn
europeiska lnder i vpnade konflikter i
Europa och dess utkanter var en katalysator
fr en politisk diskussion om nationella och
regionala tgrder fr att frebygga
radikalisering, terrorism och vldsam
extremism. ena sidan har dessa
diskussioner lett till ett kat fokus p de
skerhetsrisker som social exkludering
innebr i Europa. andra sidan har denna
utveckling lett till att politiska tgrder fr
att begrnsa vissa individers rrlighet har
kat.
Trots att man kunde se dessa tendenser
under 2014 skulle det vara att g
hndelserna i frvg att dra lngtgende
slutsatser om den europeiska
skerhetsordningens framtida utveckling.
Det terstr att se huruvida stater
progressivt tergr till en balanserad
strategi som tar lika hnsyn till de olika
verktygen fr samordnad skerhet: militrt
frsvar, begrnsning av vapen,
krishantering, konfliktprevention och
konfliktlsning.

7. SKERHET I OSTASIEN
Ett antal viktiga trender inom regional
militr skerhet vxte fram i Ostasien
under 2014. En central aspekt fr dessa
trender r Kinas satsningar p att aktivt
forma den regionala skerhetsdynamiken.
De regionala spnningarna har kat i
Ostasien sedan 2008, frmst p grund av
oro fr territoriella dispyter till havs, Kinas
strategiska beslutsamhet, kning av
krnvapen, militr frsvarsmaterial i
regionen och rdslan fr att oroligheterna i
Afghanistan och Pakistan ska sprida sig.
Trender inom regionala militrutgifter
visar att stater som r inblandade i
territoriella dispyter med Kina har lanserat
militra moderniseringsprogram. USA
frstrker de militra och skerhetsmssiga
banden med sina allierade i regionen som
en del av strategin med sikte mot Asien,
ngot som vissa analytiker kallar
geopolitikens terkomst.
USA:s ombalansering mot Asien och
Stillhavsomrdet

Militrt samarbete mellan USA och dess

allierade i regionen gr framt som en del
av USA:s strategi att ha sikte mot Asien.
Kinas fortsatta satsningar p att
modernisera sitt frsvar har gjort att
frsvarssamarbetet mellan USA och ett
flertal stater i Asien frdjupats under 2014.
Detta samarbete har Kina sett som en av
USA:s kampanjer att vrva stater i regionen
och som en del av deras frsk att bemta
Kinas framvxt.
Dispyter till havs i stkinesiska och
Sydkinesiska havet

Under 2014 frblev spnningarna stora i

Sydkinesiska havet medan skerhetslget
frbttrades ngot i stkinesiska havet.

Kinas oljeprospektering och den kande

tervinningen av land i omrden i
Sydkinesiska havet dr konflikter ger rum
har lett till upprepade ddlgen med, och
protester frn, andra som gr ansprk p
dessa omrden, i synnerhet Filippinerna
och Vietnam. Dock drog den kinesiska
kustbevakningen ner p sina patrulleringar
runt arna Senkaku/Diaoyu som r freml
fr dispyten i stkinesiska havet under
2014, och ett historiskt handslag mellan
Kinas president Xi Jinping och Japans
premirminister Shinzo Abe under
toppmtet fr Ekonomiska samarbetet i
Asien och Stillahavsomrdet (AsiaPacific
Economic Cooperation, APEC) i november
markerade terupprttandet av bilaterala
relationer p hg niv mellan de tv
lnderna.
Kinas diplomatiska initiativ fr skerhet

President Xis koncept Asien fr asiater

har lett till ett antal nya diplomatiska
initiativ fr skerhet. Kina kar sina
satsningar p att upprtta ekonomiska,
finansiella och politiska institutioner som
tillhandahller ett alternativ till den
traditionella vrldsordningen ledd av
vstvrlden. Inom regional skerhet har
Kina i allt strre utstrckning anvnt egna
forum fr att frbttra strukturerna som
minskar USA:s mjligheter att hjlpa till att
hantera och lsa konflikter i regionen.
Japans nationella frsvarspolitiska
reformer

Premirminister Abes regering har

genomdrivit omfattande reformer av
Japans frsvarspolitik. Abe har fortsatt att
driva igenom institutionella och
konstitutionella reformer som skulle gra
det mjligt att normalisera Japans
frsvarspolitik. Satsningarna fr att ndra i

skerhet och konflikter 11

Japans pacifistiska konstitution som

upprttades efter andra vrldskriget, har
vckt reaktioner i bde Kina och Sydkorea
medan USA har uppmuntrat mjligheten
fr Japan att i strre utstrckning kunna
bidra till regionens skerhet.
Terrorism och Kinas internationella
skerhetssamarbete

Kina har deltagit i omfattande satsningar

mot terrorism i Xinjiang, en autonom
region i vstligaste Kina. Frutom att
regionen grnsar till Afghanistan och
Pakistan, grnsar Xinjiang ven mot stater i
Centralasien, varav flertalet tillhrde
Sovjetunionen. Kina har blivit alltmer
aktivt i det regionala samarbetet mot
terrorism till fljd av att inhemska
jihadistiska attacker kat, oro fr att
oroligheterna i Afghanistan ska sprida sig i
samband med neddragningen och
upphrandet av ISAF:s uppdrag och rdslan
fr att jihad-krigare ska tervnda hem till
Kina frn konfliktomrden utomlands, i
synnerhet frn Irak och Syrien.

12 sipri yearbook 2015 , sammanfattning

Utveckling av Rysslands roll i

Nordostasien

Ryssland har frskt att utveckla

diplomatiska och skerhetsinitiativ i
Nordostasien nr krisen i Ukraina uppstod.
Rysslands relation med Vst har frsmrats
till fljd av landets faktiska annektering av
Krim och den militra inblandningen i
stra Ukraina. Till fljd av detta har
Ryssland frskt att strka sina strategiska
relationer i Nordostasien: landet har
frskt frdjupa de bilaterala banden med
Kina samtidigt som det undersker ett
nrmare ekonomiskt och politiskt
samarbete med Nordkorea. Dock r det inte
sannolikt att Rysslands frsk att strka sin
profil i Nordostasien kommer att ha ngon
strre strategisk pverkan.

8. SKERHET OCH UTVECKLING

Skerhet och utveckling har traditionellt sett
skapat tydliga diskurser i internationella
studier. Utveckling har historiskt sett
definierats som ekonomisk tillvxt och hlsa
och nyligen har begreppet utkats till att
innefatta kapacitet, mjligheter och
valmjlighet. Inom diskursen fr
internationella relationer har dock skerhet
tolkats p en rad stt: som individuell,
mnsklig och statlig skerhet. Dessa politiska
omrden innefattar olika aktrer och
fokuserar p olika hot interna och externa,
existentiella och s vidare. Fokus fr varje
hot varierar ofta utifrn tidsperspektiv:
utvecklingshot strcker sig ver generationer
medan skerhetshot ofta r omedelbara.
Otrygghet och konflikt frsvrar utveckling

I en alltmer sammankopplad och komplex

vrld str det klart att skerhet och
utveckling gr hand i hand, i synnerhet i de
minst utvecklade lnderna. Hot mot
skerheten kan ha socio-ekonomiska rtter,
inklusive kamp om naturresurser,
spridningseffekter frn miljfrstring,
ekonomisk och social ojmlikhet, ekonomisk
och politisk migration och naturkatastrofer,
med mera. I ver 20 r har utveckling varit
kopplad till skerhet genom konceptet fr
mnsklig skerhet. Frhllandet kan vara
komplicerat: en inbromsning av utvecklingen
kan leda till missnje, och en konflikt kan
hota utvecklingen. Frenta nationernas
millenniedeklaration r 2000 lyfte fram att
fred och skerhet r frutsttningar fr att
minska fattigdom, och en nyligen genomfrd
revidering av FN:s millennieml
(Millennium Development Goals, MDGs)
bekrftar att lnder som r mest drabbade av
konflikter, instabilitet och flyktingproblem
ligger mest efter i att minska fattigdomen.

Detta blir ofta en ond cirkel eftersom

ekonomiska chocker inklusive de som r
frknippade med miljptryckningar,
migration och matprischocker kan minska
skerheten.
Brckliga system, hlsa och genus

I takt med att vrlden stter en ny, global

dagordning fr hllbar utveckling fungerar
studier i skerhet och utveckling som en
brygga mellan dessa tv omrden. Hur
skerhet och utveckling hnger ihop i
brckliga system (bde i mindre utvecklade
och, i allt strre utstrckning, i
medelinkomstlnder) r invecklat. Ett
exempel p sdan komplexitet r pverkan
som vld mot hlso- och sjukvrdspersonal
har p tillhandahllandet av tjnster och
allmnhetens frtroende.
Ett stt att frst brckligheten r med
hjlp av ett ramverk fr systemet. Till
skillnad frn en statscentrisk modell
underlttar ett systemtnk en djupare analys
av kopplingarna mellan symptomen och
orsakerna till brckligheten, samt olika
processers pverkan p varandra. I brckliga
system samverkar lg skerhet och lg
utveckling vilket skapar komplexa
utmaningar fr bde utveckling och
skerhet.
Fr att identifiera strukturella brister
gllande jmstlldhet kan man med frdel
infrliva ett genusperspektiv i systemets
ramverk med utgngspunkt frn sociala
normer. Genusanalys kan till exempel
illustrera hur mn och kvinnor upplever
otrygghet och brcklighet p olika stt och
drmed anvndas fr att utforma en
effektivare politik. P s stt skulle en bttre
frstelse fr frhllandet mellan
strukturella brister gllande jmstlldhet
och skerhets- och utvecklingsprocesser
kunna bidra till kad fred och skerhet.

skerhet och konflikter 13

9. MILITRUTGIFTER
Vrldens samlade militrutgifter fr 2014
berknas uppg till 1 776 miljarder dollar,
vilket r 2,3 procent av vrldens totala
bruttonationalprodukt (BNP), eller
245 dollar per person. I reella termer var de
samlade utgifterna ungefr 0,4 procent
lgre n 2013.
Militrutgifterna fortsatte snabbt att ka
i Afrika, steuropa och Mellanstern. En
kombination av hga oljepriser fram till den
senare delen av 2014 och ett flertal
regionala konflikter bidrog till kade
militrutgifter i flera av de lnder med
hgst utgifter i dessa regioner. Konflikterna
i Ukraina, och i Irak och Syrien, bland
andra, kommer troligtvis att fortstta att
driva p militrutgifterna i ett flertal stater
v r ldens milit rutgifter , 2014

Region

Militr- frndutgifter ring (%)

Afrika
(50)
5.9
Nordafrika
20.1
7.6
Afrika sder om Sahara (30.1)
4.8
Amerika
705 5.7
Centralamerika
10.4
9.1
och Karibien
Nordamerika
627 6.4
Sydamerika
67.3 1.3
Asien och Oceanien
439
5.0
Central- och Sydasien
65.9
2.0
Ostasien
309
6.2
Oceanien
28.0
6.9
Sydostasien
35.9
0.4
Europa
386
0.6
steuropa
93.9
8.4
Vst- och Centraleuropa 292 1.9
Mellanstern (196)
5.2
Vrlden totalt

1 776

0.4

( ) = osker uppskattning. Militrutgifterna r

angivna i lpande priser (2014), miljarder
dollar. Alla frndringar r i reella termer.

14 sipri yearbook 2015 , sammanfattning

i dessa regioner. Dock kan den dramatiska

minskningen av oljepriserna i slutet av 2014
frebda en frndring i utvecklingen fr
vissa lnder som r mycket beroende av
oljeintkter effekten kan dremot drja i
de lnder med stora finansiella reserver.
Militrutgifterna i Asien och Oceanien
kade ven under 2014 men detta drevs
nstan enbart av kningen i Kina. P andra
hll i regionen bde kade och minskade
utgifterna. Militrutgifterna i
Latinamerika och Karibien var emellertid i
stort sett ofrndrade jmfrt med 2013,
dr den regionala ledaren Brasilien
minskade sina utgifter p grund av
ekonomiska svrigheter. Kampen mot
knarkkartellerna i Centralamerika frblev
dock en viktig drivfaktor fr kade utgifter
i denna delregion.
USA:s militrutgifter

De amerikanska militrutgifterna fortsatte

att minska p grund av det pgende
tillbakadragandet av de amerikanska
trupperna frn Afghanistan och effekterna
av budgetverenskommelserna om lgre
utgifter (Budget Control Act, BCA) frn
2011. verenskommelser i kongressen
under 2014 gjorde dock att pverkan av
BCA minskade ngot, i synnerhet vad gller
stt att komma runt de automatiska
utgiftsnedskrningarna enligt
osthyvelsprincipen som
besparingsmekanismen lett till.
Konflikterna i Irak och Ukraina kan ven
bromsa in minskningen av utgifterna fr
militrbudgeten Overseas Contingency
Operations som kan frvntas i och med
tillbakadragandet av merparten
amerikanska trupper i Afghanistan. USA:s
militrutgifter planeras fortsatt minska
under 2015, dock i lngsammare takt.

Tillgngen p militrutgiftsdata

r a pp or t e r i ng av
m i l i t ru t gi f t s data t i l l f n

Trots att tillgngen p militrutgiftsdata

kade under 1990-talet och brjan p
2000-talet har denna utveckling bromsat in
de senaste 510 ren, i synnerhet i Afrika
och Mellanstern. Analys av tillgng p
data enligt olika lnders egenskaper visar
att det finns ett starkt samband mellan
medborgerliga fri- och rttigheter och
niver av politiska friheter och tillgngen
p data av god kvalitet om militrutgifter,
samtidigt som staters brcklighet r
frknippat med en allvarlig minskning av
tillgng p data och dess kvalitet.
Nationalinkomst r dock inte en avgrande
faktor fr att frklara tillgng p data, nr
vriga tv faktorer vl har kontrollerats.

FN:s system fr standardiserad rapportering

av militrutgifter r fortfarande en viktig
klla till offentlig information om
militrutgifter. Antalet lnder som rligen
snder in rapporter till systemet fortsatte
emellertid att minska under 2014, i motsats till
kningen 2013. Den genomsnittliga
svarsfrekvensen frblev lg p 25 procent.
Militrutgifternas politiska knslighet kan,
fr en del lnder, vara det frmsta sklet till att
inte rapportera data till FN, men mnga lnder
publicerar ppet sina frsvarsbudgetar p
webben. P samma stt tyder det faktum att
mnga lnder snt in information tminstone
en gng p att de har kapacitet, men saknar
den politiska viljan att alltid rapportera.

f r n dr i ng av m i l i t ru t gi f t e r pe r r e gion , 2 01 3 14

Vrlden
Nordafrika
Afrika sder om Sahara
Nordamerika
Latinamerika
Central- och Sydasien
Ostasien
Sydostasien
Oceanien
steuropa
Vst- och Centraleuropa
Mellanstern
10

4
2
0
2
4
Frndring av militrutgifter (%)

10

militrutgifter och frsvarsmaterial 15

10. INTERNATIONELL
VAPENVERFRING OCH
VAPENPRODUKTION
Mngden internationella vapenverfringar
av strre vapen kade med 16 procent mellan
20052009 och 201014. De fem strsta
vapenexportrerna under 201014 USA,
Ryssland, Kina, Tyskland och Frankrike
stod fr 74 procent av den totala, globala
vapenexporten. Sedan 1950 har USA och
Ryssland (eller Sovjetunionen fre 1992)
konsekvent varit de strsta exportrerna.
De har tillsammans med vsteuropeiska
exportrer historiskt sett dominerat listan
med de 10 strsta exportrerna och det finns
inga tecken p att det kommer att ske ngra
strre frndringar den nrmsta tiden. Nu
har dock Kina klart etablerat sig som en av
de fem strsta exportrerna: mellan 2010
och 2014 var landet den tredje strsta
exportren och passerade drmed precis
Tyskland och Frankrike.
Utvecklingen av vapenverfringar 2014

Vapenfldet till Afrika och Asien kade

201014 jmfrt med 20052009. Fldena
till Europa minskade avsevrt. Lnder i
Asien och Oceanien mottog 48 procent av
alla importer av strre vapen 201014. Av de
t r e n de n f r v e r f r i ng a r av
s t r r e va pe n , 2 0 0 5 14

Volymen vapenverfringar
(vrdet enligt trendindikatorer r miljoner)

35 000
30000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

16 sipri yearbook 2015 , sammanfattning

fem strsta mottagarlnderna av strre

vapen fanns tre i Asien och Oceanien:
Indien, Kina och Pakistan. Det fanns ven
en stor kning av mottagarlnder i
Mellanstern, varav tv finns bland de fem
strsta importrerna 201014: Saudiarabien
och Frenade Arabemiraten. Den stora
kningen i Saudiarabiens import och att
landet blev den andra strsta importren
201014 var srskilt anmrkningsvrt.
Saudiarabien och flera andra lnder p en
den Arabiska halvn har lagt omfattande
ordrar de senaste ren. Leveranserna av
dessa ordrar har bara brjat och drfr
frvntas en strre kning av regionens
importer.
Spnning och konflikt pgick i stora delar
av vrlden under 2014 och dessa hade ofta
direktkoppling till vapenanskaffning frn
utlandet. Vapenimporter av lnder i
nordstra Asien till exempel har koppling
till spnningen i den regionen. Dessa
importer, tillsammans med inkpen frn
vxande nationella vapenfabriker i regionen,
kan mycket vl ka p dessa spnningar.
Den klart viktigaste hndelsen under
2014 gllande vapenverfringar var att
FN:s vapenhandelsfrdrag Arms Trade
Treaty trdde ikraft i december 2014.
Transparens i vapenverfringar

I enlighet med utvecklingen under 2012 och

2013 var 2014 ytterligare ett nedslende r
gllande transparensen i
vapenverfringarna. Antalet lnder som
rapporterade sin import och export av vapen
till FN:s register ver konventionella vapen
minskade under 2014. Bara drygt en
fjrdedel av alla FN:s medlemslnder
svarade p generalsekreterarens begran
om att rapportera in grundlggande data om
importer och exporter. Under perioden
200913 hade flera av de 10 strsta

de s t r s ta e x p or t r e r n a o c h
i m p or t r e r n a av s t r r e
va pe n , 2 010 14
Exportr

Global
andel (%) Importr

1. USA
31
2. Ryssland
27
3. Kina
5
4. Tyskland
5
5. Frankrike
5
6. S
torbritannien 4
7. Spanien
3
8. Italien
3
9. U
kraina
3
10. Israel
2

Global
andel (%)

1. Indien
15
2. Saudiarabien 5
3. Kina
5
4. UAE
4
5. Pakistan
4
6. Australien
4
7. T urkiet
3
8. USA
3
9. Sydkorea
3
10. Singapore
3

exportrerna av strre vapen, enligt SIPRI:s

register, inte rapporterat till FN varje r och
mnga av de strsta importrerna har inte
rapporterat ngon gng under alla fem
ren.* Deltagandet frn vissa regioner har
varit genomgende lgt de senaste ren, i
synnerhet frn Afrika och Mellanstern.
Vapenverfringar till konfliktomrden
och icke-statliga aktrer

Vapenleveranser till lnder som r

inblandade i vpnade konflikter och till ickestatliga aktrer blev en nyckelfrga under
2014. Exportrerna var tvungna att fatta
beslut om verfringar till Irak och andra
lnder som r inblandade i kriget mot
Islamiska staten, inklusive leveranser till
miliser som inte helt str under den irakiska
regeringens kontroll. Konflikten i Ukraina
gav ven upphov till diskussioner bland
vstvrldens lnder om frgor gllande
vapenleveranser till Ukrainas regering.
Det finansiella vrdet av lnders
vapenexport 2013*

SIPRI:s statistik ver internationella

vapenverfringar anger inte det finansiella
vrdet men det finns flera lnder som

offentliggr siffror p det finansiella vrdet

av sin vapenexport. Baserat p sdan
statistik uppskattar SIPRI att det totala
vrdet fr den internationella vapenhandeln
2013 uppgick till minst 76 miljarder dollar.
Dremot r den verkliga siffran troligtvis
hgre.
Vapenproduktion och militra tjnster
2013*

Frsljningen av vapen och militra tjnster

enligt SIPRI:s Topp 100-lista dr vrldens
strsta vapenproducenter och militra
tjnstefretag (Kina undantaget) som
rankas efter sin vapenfrsljning uppgick
till 402 miljarder dollar under 2013. Detta r
en minskning med 2 procent i reella termer
jmfrt med Topp-100-listan ver intkter
2012, vilket var en fortsttning p
minskningen som sgs redan 2011, men i en
lngsammare takt.

de 10 strsta vapenproducer ande f r e tage n , 2 01 3

Fretag
1 Lockheed Martin
2 Boeing
3 BAE Systems
(Storbritannien)
4 Raytheon
5 Northrop Grumman
6 General Dynamics
7 EADS (Vsteuropa)
8 United Technologies
9 Finmeccanica
(Italien)
10 Thales (Frankrike)

Vapenfrsljning Vinst
35 490
30 700
26 820

2 981
4 585
275

21 950
20 200
18 660
15 740
11 900
10 560

2 013
1 952
2 357
1 959
5 721
98

10 370

761

Fretagen r amerikanska om inte annat anges.

Siffrorna r angivna i amerikanska dollar.
Vinsten avser hela fretaget, d v s inklusive
frsljning av icke-militra varor och tjnster.
* Senaste ret d data fanns tillgnglig.

militrutgifter och frsvarsmaterial 17

11. VRLDENS
KRNVAPENARSENALER
I brjan av 2015 frfogade nio stater (USA,
Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina,
Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea)
tillsammans ver cirka 15 850
krnstridsspetsar, varav 4 300 var
utplacerade, operativa krnstridsspetsar.
Nstan 1 800 av dessa stridsspetsar hlls i
hgsta beredskap.
Krnvapenarsenaler

Det totala antalet krnstridsspetsar i

vrlden minskar, frmst beroende p att
USA och Ryssland fortsatt minskar sina
krnvapenarsenaler. Tillsammans utgr
deras arsenaler mer n 90 procent av
vrldens krnvapenlager.
Minskningstakten av de tv lndernas
arsenaler verkar emellertid sakta in jmfrt
med fr tio r sedan och inget av lnderna
har gjort ngra strre nedskrningar i sina
utplacerade, strategiska krnvapen sedan
de bilateralt slt frdraget om att minska
och begrnsa sina strategiska offensiva
vapen (nya START-frdraget) 2010.
Samtidigt frbereder bde Ryssland och
USA att genomfra omfattande och dyra
moderniseringsprogram av sina
missilsystem med frmga att bra
krnvapen samt av krnstridsspetsar och
produktionsanlggningar.
De vriga krnvapenstaterna definierade
enligt 1968 rs Icke-spridningsfrdrag
(Non-Proliferation Treaty, NPT) Kina,
Frankrike, Ryssland och Storbritannien
antingen utvecklar nya missilsystem med
frmga att bra krnvapen eller har uttalat
sin avsikt att gra s. I Kinas fall kan detta
innebra att landets krnvapenlager kar
ngot. Alla fem krnvapenstaterna verkar

18 sipri yearbook 2015 , sammanfattning

v r l de n s
k r n va pe n a r s e n a l e r , 2 014

Land

Utplacerade vriga
strids- strids- Totalt
spetsar spetsar lager

USA
~2 080
5 180
~7 260
Ryssland ~1 780 ~5 720 ~7 500
Storbritannien 150
~65 ~215
Frankrike ~290
~10 ~300
Kina
~260 ~260
Indien
90110 90110
Pakistan
100120 100120
Israel
~80 ~80

Nordkorea
. .
. .
68
Totalt ~4 300 ~11 545 ~15 850
Alla siffror r ungefrliga och inhmtade i
januari 2015.

ha siktet instllt p att behlla sina

krnvapenarsenaler p obestmd tid.
Krnvapenarsenalerna i de andra
krnvapenstaterna r vsentligt mindre.
Indien och Pakistan utkar emellertid sina
krnvapenarsenaler och missilkapacitet,
medan Israel utfr tester fr en ny ballistisk
lngdistansmissil med frmga att bra
krnvapen. Ett nionde land Nordkorea
verkar ha strkt sin militra
krnvapenkapacitet men det r oklart
huruvida landet har utvecklat en
krnstridsspets som kan bras av en
ballistisk missil.
Transparens: en blandad bild

Tillgngen p tillfrlitlig information om

hur krnvapenstaternas arsenaler och
kapacitet ser ut varierar stort. USA har
lmnat ut utfrliga uppgifter om sina lager
och arsenaler. Frankrike och
Storbritannien har ocks lmnat ut
uppgifter. Ryssland vgrar avslja
detaljerade uppgifter om sina styrkor som

omfattas av nya START-frdraget, ven om

man delger USA sdan information. USA:s
regering har slutat offentliggra detaljerad
information om kinesiska och ryska
krnvapen. Kina frblir mycket icketransparent och lite information
offentliggrs om styrkorna och
krnvapenproduktion. Indiens och
Pakistans regeringar tillhandahller
information om vissa av sina missiltester,
men ingen information om status eller
storlek p respektive arsenaler. Israels
policy r att inte uttala sig om sin
krnvapenarsenal och Nordkorea
offentliggr ingen information om sin
krnvapenkapacitet.

V r l de n s l age r av k ly v b a r t
m at e r i a l , 2 014
Material som kan stdja en explosiv
krnklyvning r viktig fr alla sorter av
krnladdningar, frn frsta generationens
atombomber till avancerade termonuklera
vapen. De vanligaste klyvbara materialen r
hganrikat uran och plutonium.
Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien
och USA har framstllt bde hganrikat uran
och plutonium fr sina krnvapen. Indien,
Israel och Nordkorea har frmst framstllt
plutonium, medan Pakistan rr sig frn att
frmst ha framstllt hganrikat uran till
plutoniumvapen. Alla lnder med en civil
krnkraftsindustri fr anrikning och
upparbetning har en viss frmga att
framstlla klyvbart material avsett fr vapen.
International Panel on Fissile Materials
sammanstller information om vrldens lager
av klyvbart material.
Vrldens lager, 2014
Hganrikat uran
Separerat plutonium
Militra lager
Civila lager

~1 345 ton
~223ton
~270 ton

militrutgifter och frsvarsmaterial 19

12. KRNVAPENBEGRNSNING
OCH ICKE-SPRIDNING
Resultaten fr arbetet med
krnvapenbegrnsning och icke-spridning
var blandade under 2014.
Irans krnenergiprogram och
internationell oro

Frsk att ta itu med den lngvariga

internationella oron om karaktren och
omfattningen av Irans krnenergiprogram
fortsatte att vara huvudfokus fr ickespridningsarbetet.
Frhandlingarna fortsatte mellan Iran
och Frankrike, Tyskland och
Storbritannien (E3), Kina, Ryssland och
USA (+3), som mjliggjordes av EU som
gemensamt kallas E3/EU+3 fr att n ett
lngsiktigt och heltckande avtal med syfte
att tillhandahlla garantier att Irans
krnenergiprogram endast anvnds fr
civila ndaml. Som ett frsta steg mot
detta avtal gick Iran med p att vidta en
mngd frivilliga tgrder enligt vad som
framgr i en tillfllig, gemensam
tgrdsplan (Joint Plan of Action) som
avtalats mellan E3/EU+3 och Iran den
24 november 2013.
Implementeringen av den gemensamma
tgrdsplanen brjade i januari 2014. Den
gemensamma tgrdsplanens lptid var
frst p sex mnader men i juli frlngdes
lptiden i ytterligare sex mnader till
november, och frlngdes drefter terigen
i ytterligare sju mnader till juni 2015.
Efter begran frn E3/EU+3 och Iran
tog sig Internationella atomenergiorganet
(IAEA) att vervaka, verifiera och
tillhandahlla periodiska lgesrapporter
om Irans implementering av de
krnenergirelaterade tgrderna som
framgr i den gemensamma tgrdsplanen.

20 sipri yearbook 2015 , sammanfattning

Enligt den gemensamma tgrdsplanen har

IAEA bland annat rapporterat att Iran inte
har anrikat uranhexaflourid (UF6) ver 5
procent vid sina deklarerade anlggningar
under 2014. Hela Irans lager av UF6 som
anrikats upp till 20 procent uran-235
(U-235) har ven ytterligare behandlats
genom s kallad downblending och
omvandling till uranoxid (UO2). Iran vidtog
inga ytterligare tgrder vid
anrikningsanlggningen i Natanz,
anrikningsanlggningen i Fordow eller vid
tungvattenreaktorn i Arak (IR-40) som r
under uppbyggnad. Iran gav IAEA daglig
tillgng till sina anrikningsanlggningar i
Natanz och Fordow.
Under hela 2014 fortsatte Iran att
tillmpa kontrollavtalet med IAEA med
hnsyn till 1968 rs Icke-spridningsfrdrag
(Non-Proliferation Treaty, NPT). Iran
fortsatte ven att tillmpa det tillhrande
ramavtalet om samarbete som avtalats
mellan IAEA och Iran i november 2012 som
r utformat fr att lsa alla tidigare och
nuvarande frgor gllande
skerhetskontroller. I slutet av ret
rapporterade IAEA att Iran hade vidtagit
16 av de 18 tgrderna enligt ramavtalet om
samarbete dr tv inte slutfrts sedan maj
2014. IAEA fortsatte att understryka
behovet att skynda p arbetet med att
tgrda alla icke-genomfrda tgrder,
inklusive de som specificerats i ramavtalet
om samarbete, fr att organet ska kunna
skapa sig en bred frstelse fr Irans
krnenergiprogram dr eventuella
militra inslag kan ing och rapportera
sin bedmning till IAEA:s styrelse. Under
2014 stod IAEA fast vid sin slutsats
gllande skerhetskontrollerna att de trots
att de hade fortsatt att verifiera ickeavledning av deklarerat krnmaterial vid
krnenergianlggningarna och platser

utanfr anlggningarna som Iran har

deklarerat enligt kontrollavtalet, kunde
IAEA inte ge trovrdig frskran om
frnvaron av odeklarerat krnmaterial och
aktiviteter i Iran. Drmed kunde inte IAEA
faststlla att allt krnmaterial i Iran endast
anvnds fr civila ndaml.
Rysk-amerikansk krnvapenbegrnsning

Dialogen om minskning av strategiska

vapen frblev stillastende mellan Ryssland
och USA trots att bda sidor fortsatte att
tillmpa frdraget om att minska och
begrnsa sina strategiska offensiva vapen
(nya START-frdraget) frn 2010, dock i en
lngsam takt. P samma gng gnade sig
bda lnderna t motanklagelser gllande
efterlevnaden av 1987 rs avtal om
eliminering av sovjetiska och amerikanska
markbaserade missiler med rckvidden
5005 500 km (INF-avtalet).
Utveckling av multilateral
rustningskontroll och nedrustning

Nedrustningskonferensen (CD) som r det

enda stende multilaterala
frhandlingsforumet fr rustningskontrolloch nedrustningsavtal, har terigen
misslyckats att komma verens om ett
arbetsprogram och kunde drmed inte
inleda frhandlingar om ngon av
punkterna p dagordningen.
Nedrustningskonferensen hll ett s kallat
hgnivsegment i mars dr ministrar frn
olika lnder deltog.
Den frberedande kommittn hll infr
2015 rs versynskonferens om ickespridningsfrdraget (NTP-konferensen)
sitt tredje och slutliga sammantrde vid
FN:s hgkvarter i New York men lyckades
inte komma verens om rekommendationer
till versynskonferensen fr vidare

tgrder fr icke-spridning och

nedrustning av krnvapen.
Den andra internationella konferensen
om krnvapens humanitra konsekvenser i
februari hlls i Mexiko och den tredje
konferensen i december hlls i sterrike.
Mer n 150 lnder deltog tillsammans med
civilsamhllet och internationella
organisationer samt hibakusha
(verlevande i atombombningarna av
Hiroshima och Nagasaki). Bda
konferenserna lyfte fram bristen p
nationell och global kapacitet att hantera
humanitra och miljmssiga
konsekvenser vid krnvapenprov. sterrike
lmnade en nationell utfstelse om ett
internationellt frbud av krnvapen och att
alla krnvapen ska avskaffas.
Den tredje konferensen i en serie av
toppmten om krnvapenskerhet hlls i
Haag i mars. Kommunikn som antogs p
mtet bekrftade stdet fr kad skerhet
fr nuklert material och anlggningar. Det
bestmdes att ett fjrde (och sista)
toppmte ska hllas i USA under 2016.

icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 21

13. REDUCERING AV
SKERHETSRISKER GLLANDE
KEMISKA OCH BIOLOGISKA
MATERIAL
Oron rrande hlsa och skerhet som
utbrottet av Ebola-viruset i Vstafrika gav
upphov till gjorde att den globala hlso- och
sjukvrden blev en av de viktigaste
punkterna p den internationella
skerhetsagendan under 2014. Cirka
20 000 bekrftade och misstnkta fall av
Ebola rapporterades i Vstafrika som ledde
till minst 8 000 ddsfall. Brister i nationell
och internationell beredskap fr att hantera
framvxande hot frn infektionssjukdomar
var uppenbara och insatskapaciteten hos
vissa nationella hlso- och sjukvrdssystem
i Vstafrika och hos internationella
organisationer utnyttjades till
bristningsgrnsen. Frseningar och
ineffektivitet i insatserna frekom ven nr
lnder och internationella organ
(t.ex. Vrldshlsoorganisationen, WHO)
frskte enas om prioriteringar och hur
man skulle infra en mer samordnad
strategi. Dessa anstrngningar understrk
ven den ojmna implementeringen av
WHO:s reviderade internationella
hlsoreglemente (IHR 2005).
I vrigt har lnder fortsatt att utveckla
strategier fr att frebygga och begrnsa
effekterna av eventuell felaktig anvndning
av giftiga kemikalier och biologiska
material en del av dessa strategier faller
inom ramen fr miljn och mnniskors
hlsa medan andra inom ramen fr
skerhet och frsvar. De viktigaste rttsliga
instrumenten mot kemisk och biologisk
krigfring r 1993 rs konvention om
kemiska vapen (C-vapenkonventionen) och
1972 rs konvention om bakteriologiska

22 sipri yearbook 2015 , sammanfattning

(biologiska) vapen och toxinvapen

(B-vapenkonventionen).
Begrnsning av biologiska vapen

Parterna till 1972 rs B-vapenkonvention

trffades tv gnger under 2014. Mtena
bestod i huvudsak av ett utbyte av sikter
och erfarenheter med fokus p samarbete
och bistnd inom Life Science fr civila
ndaml, en genomgng av den
vetenskapliga och teknologiska
utvecklingen samt den utkade kapaciteten
att bist mnniskor som str infr ett
potentiellt hot av biologiska vapen. Den
mest noterbara utvecklingen var mjligtvis,
i synnerhet med tanke p den ttonde
versynskonferensen som ger rum under
2016, Rysslands frslag om att se ver
problemen med att fullflja frdraget.
Begrnsning och nedrustning av kemiska
vapen

Organisationen fr frbud av kemiska

vapen (OPCW) fortsatte att verifiera
implementeringen av
C-vapenkonventionen. OPWC samordnade
en internationell samverkande insats fr att
avlgsna kemiska vapen frn Syrien och
genomfrde ett underskningsuppdrag
som visade att kemiska vapen troligtvis
klor terigen anvnts i Syrien under 2014.
Den 19:e partskonferensen till 1993 rs
C-vapenkonvention tog i beaktande
huruvida Syriens deklaration av, och
frstrelse av, sina kemiska vapen var
komplett och korrekt. OPCW:s uppdrag i
Syrien blev startpunkten fr en bredare
diskussion om utmaningarna fr verifiering
i konfliktomrdena Irak, Libyen och
Syrien.

14. BEGRNSNING AV
KONVENTIONELLA VAPEN OCH
MILITRT FRTROENDESKAPANDE
Under 2014 fortsatte konventionell
rustningskontroll inom skerhet och
fredsbyggande att vara underutnyttjat. I
allmnhet lgger inte lnder ngon strre
vikt vid vapenbegrnsning i den nationella
skerhetspolitiken, varken p global eller
regional niv. Istllet fr att ha en balanserad
strategi dr vapenbegrnsning spelar en
roll parallellt med militrt frsvar,
krishantering, konfliktfrebyggande och
konfliktlsning fredrar lnder att till
vervgande del frlita sig p kapaciteten
hos deras nationella vpnade styrkor fr att
skerstlla skerheten.
Humanitr vapenbegrnsning

Den strsta utmaningen fr konventioner

inom humanitr vapenbegrnsning
fortstter att vara anvndningen av vissa
inhumana vapen i konflikter av lnder som
inte r deltagande parter i konventionerna
och av icke-statliga aktrer. Deltagandet har
kat i och med att lnderna har gtt med i
och implementerat befintliga konventioner
inom humanitr vapenbegrnsning. De nya
tillskotten verkar dock frmst vara lnder fr
vilka deltagandet innebr relativt f
frpliktelser. Diskussionerna om att bredda
omfattningen av humanitr
vapenbegrnsning fr att innefatta nya och
framvxande tekniker fortsatte under 2014, i
synnerhet diskussionen om hur man ska
minska riskerna frknippade med autonoma
vapensystem.
tgrder fr begrnsning av handeldvapen

Under 2014 gjordes ytterligare framsteg

inom att utveckla och implementera tgrder
fr att begrnsa handeldvapen och

skjutvapen, med srskild hnsyn till FN:s

handlingsprogram (POA) fr handeldvapen
och ltta vapen samt FN:s
skjutvapenprotokoll. Det lades ytterligare
vikt p kraven att samordna och sl samman
de huvudsakliga, internationella
instrumenten fr begrnsning av
handeldvapen, fr att undvika ondig
upprepning i och med ikrafttrdande i
december 2014 av FN:s vapenhandelsfrdrag
som ven tcker in omrden som
handlingsprogrammet och FN:s
skjutvapenprotokoll behandlar. Trots att det
finns en verlappning och upprepning
mellan dessa instrument har det inte skapats
ngot overstigligt hinder fr effektivt,
regionalt arbete gllande frgor om
handeldvapen och skjutvapen, i synnerhet i
Afrika och Latinamerika. Dr, och i andra
delar av vrlden, har en rad regionala och
icke-statliga organisationer framgngsrikt
anvnt bda uppsttningarna instrument fr
att hantera praktiska frgor som
lagerhantering och destruktion av verskott.
Frtroende- och skerhetsskapande
tgrder i Europa

Frtroende- och skerhetsskapande tgrder

i Europa utsattes fr prvningar under 2014 i
och med ett frsmrat skerhetslge. P
senare tid har antalet storskaliga
militrvningar som organiserats av
Ryssland med kort varsel kat avsevrt, och
det har intrffat ett vxande antal incidenter
dr ryska militrplan och krigsfartyg verkar
ha varit inblandade i potentiellt farliga
manvrar. Besluten som Nato fattade under
2014 kan ytterligare ka antalet och
spridningen p militrvningar de
kommande ren. Med tanke p detta kan det
vara befogat med frnyat fokus p den roll
som frtroende- och skerhetsskapande
tgrder i Europa spelar.

icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 23

15. MATERIAL MED DUBBLA

ANVNDNINGSOMRDEN OCH
VAPENHANDELSKONTROLL
En milstolpe inom kontroll av handeln med
konventionella vapen nddes i december
2014 nr FN:s vapenhandelsfrdrag (ATT)
trdde ikraft. Multilaterala satsningar inom
omrdet fr kontroll av handeln med
material med dubbla anvndningsomrden
ndde inte ngra sdana milstolpar men
fljde mnstret fr de senaste rens kning.
FN:s vapenhandelsfrdrag

Under 2014 lg fokus p bde ikrafttrdandet

av FN:s vapenhandelsfrdrag samt de
pgende frberedelserna infr den frsta
partskonferensen till frdraget som kommer
att ga rum den 2427 augusti 2015. Trots att
vapenhandelsfrdraget frhandlades under
beskydd av FN:s generalfrsamlings frsta
utskott, som fokuserar p nedrustningsfrgor,
r det frmst inriktat p frgor som gller
kontroll av handeln av konventionella vapen.
Trots att vapenhandelsfrdraget r en stor
bedrift rder det fortfarande tvivel om vilken
pverkan det kommer att ha, i synnerhet med
tanke p hur otydliga vissa bestmmelser r
och antalet viktiga lnder som exporterar
vapen och mottagarlnder som fortfarande
inte har skrivit under. Under 2014 lg fokus
fr diskussionerna frmst p
procedurmssiga frgor, i synnerhet var
vapenhandelsfrdragets sekretariat ska ligga
och hur det ska finansieras samt i vilken
utstrckning lnder som inte skrivit p och
icke-statliga organisationer som motstter
sig innehllet i frdraget ska ha mjlighet att
delta i diskussionerna.
Trots att frdraget inte skerstller att
standarderna inom handeln av
konventionella vapen frbttras skulle
framgngsrika diskussioner ha stor

24 sipri yearbook 2015 , sammanfattning

betydelse fr den lngsiktiga utvecklingen.

Dessa diskussioner kommer ven att pverka
framtida frhandlingar inom andra omrden
fr vapenbegrnsning och nedrustning
eftersom standarderna som avtalats i
anslutning till vapenhandelsfrdraget kan
komma att tillmpas p andra hll.
Multilaterala vapenembargon

Flera hndelser intrffade avseende

multilaterala vapenembargon dr fokus lg
p restriktioner som FN, EU och andra
regionala organ infrt. Diskussioner om att
FN skulle infra ett vapenembargo fr
m u lt i l at e r a l a
va pe n e m b a rg on i k r a f t, 2 014
FN (14 embargon)
Al-Qaida och individer och grupper
associerade med dem Centralafrikanska
republiken Demokratiska Republiken Kongo
(DRK, icke-statliga trupper) Elfenbenskusten
Eritrea Iran Irak (icke-statliga trupper)
Nordkorea Libanon (icke-statliga trupper)
Liberia (icke-statliga trupper) Libyen
(icke-statliga trupper) Somalia Sudan
(Darfur) Talibanerna
EU (23 embargon)
Tillmpningar av FN:s embargon (10):
Al-Qaida, Talibanerna och individer och
grupper associerade med dem
Centralafrikanska republiken Demokratiska
Republiken Kongo (DRK, icke-statliga trupper)
Elfenbenskusten Eritrea Irak (ickestatliga trupper) Libanon (icke-statliga
trupper) Liberia (icke-statliga trupper)
Libyen (icke-statliga trupper) Somalia
(icke-statliga trupper)
Anpassningar av FN:s embargon (3): Iran
Nordkorea Sudan (Darfur)
Embargon utan motsvarighet i FN (10):
Vitryssland Kina Egypten Guinea
(lttades i april 2014) Myanmar Ryssland
Sydsudan Syrien Ukraina (lttades i juli
2014) Zimbabwe
Arabfrbundet (1 embargo)
Syrien

Sydsudan var lngt framskridna, dock utan

att leda till ett slutgiltigt beslut. Rapporter
indikerar att i synnerhet USA var motvilligt
instllda till att g med p ett embargo. I
februari 2014 kom EU:s medlemslnder
verens om att stoppa exporten av utrustning
till Ukraina som skulle kunna anvndas fr
inhemskt frtryck. Detta embargo lttades i
juli. I samma mnad infrde EU ett
vapenembargo fr Ryssland. Flera
vertrdelser av FN:s embargon
rapporterades terigen under 2014, vilket
understryker en del av svrigheterna med att
upprtthlla multilaterala vapenembargon.
Exportkontrollregimer

De fyra multilaterala exportkontrollregimerna Australiengruppen,

Missilteknologikontrollregimen, Nuclear
Supplier Group (NSG) och
Wassenaararrangemanget fortsatte under
2014 sitt arbete fr att strka strategiska
handelskontroller. Det frdes lpande
diskussioner, i synnerhet inom NSG, om att
komma verens om gemensamma
standarder fr att utka omfattningen av
aktiviteterna gllande kontroller inklusive
frmedling, transitering och omlastning.
Ett annat tema under 2014 var expansionen
av regimeras respektive bevakning genom
samarbete med icke-deltagande lnder.
Regimerna fortsatte ven med sitt arbete att
mta utmaningen som framvxande tekniker
innebr genom att ndra i de gemensamma
listorna ver produkter som ska kontrolleras.
Frgan om kemiska vapen var ett viktigt
fokusomrde under 2014 eftersom det fanns
tydliga bevis p att dessa vapen har anvnts i
Syrien, medan krnvapen frblev en viktig
punkt p agendan gllande icke-spridning av
massfrstrelsevapen. Diskussionerna om
Indiens anslutning till regimerna, i synnerhet
NSG, fortsatte.

Utveckling av EU:s exportkontroll

Under 2014 fortsatte genomgngen av EU:s

gemensamma stndpunkt om faststllande
av gemensamma regler fr kontroll av export
av militr teknik och krigsmateriel.
Slutversionerna frvntas vara klara under
2015. Denna process kommer troligtvis inte
leda till ngra strre frndringar i
instrumentet men en del justeringar i vissa
exportkriterier frvntas (delvis fr att ta
hnsyn till antagandet av FN:s
vapenhandelsfrdrag) tillsammans med
frbttringar av de tfljande systemen fr
informationsutbyte. EU:s medlemslnder
pbrjade implementeringen av EU:s
direktiv om frenkling av villkoren fr
verfring av frsvarsrelaterade produkter
inom gemenskapen, trots att dess pverkan
verkar vara ojmn och svr att mta.
Utvecklingen av EU:s gemensamma
stndpunkt och direktivet om frenkling av
villkoren fr verfring av frsvarsrelaterade
produkter inom gemenskapen visar p ett
ngot minskat intresse bland EU:s
medlemslnder att harmonisera sin
nationella kontroll av vapenexport, ngot
som har pgtt sedan i brjan p 1990-talet.
Kontroller av export, transitering och
frmedling av produkter med dubbla
anvndningsomrden p EU-niv genomgr
fr nrvarande en granskningsprocess, dr
eventuella frndringar frvntas i slutet av
2015. Granskningsprocessen r en viktig
chans fr EU att visa p sin frmga att
fortsttningsvis vara den ledande aktren
inom att upprtta och implementera
effektiva exportkontrollmekanismer. Detta
gller i synnerhet fr kontroller av verfring
av vervakningsteknik som har blivit en
viktig bestndsdel i granskningsprocessen.
Denna diskussion kan leda till en omfattande
revidering av konceptet av dubbla
anvndningsomrden som strcker sig
lngre n att gra skillnad mellan militra
och civila anvndningsomrden.

icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 25

BILAGOR
Vapenbegrnsnings- och
nedrustningsfrdrag och avtal i kraft 1
januari 2015
1925 Protokoll rrande frbud mot anvndande
i krig av kvvande, giftiga eller liknande
gaser och bakteriologiska stridsmedel
(Genveprotokollet)
1948 Konventionen om frebyggande och
bestraffning av brottet folkmord
(genocide)
1949 Genvekonventionerna rrande skydd fr
offren i vpnade konflikter och 1977 rs
protokoll I och II rrande skydd fr offren
i internationella respektive ickeinternationella vpnade konflikter
1959 Antarktisfrdraget om frbud mot
militarisering av Antarktis
1963 Frdrag om frbud mot krnvapenprov i
atmosfren, yttre rymden och under
vattnet (Partiella provstoppsfrdraget)
1967 Frdrag om principer fr staternas
upptrdande vid utforskandet och
utnyttjandet av yttre rymden, dri
inbegripet mnen och vriga
himlakroppar (Yttre rymdfrdraget)
1967 Tlatelolco-frdraget om en krnvapenfri
zon i Latinamerika och Karibien
1968 Frdrag om frhindrande av spridning av
krnvapen (Ickespridningsfrdraget)
1971 Frdrag om frbud mot placering av
krnvapen och andra
massfrstrelsevapen p havsbottnen och
i dennas underlag (Havsbottenfrdraget)
1972 Konvention om frbud mot utveckling,
framstllning och lagring av
bakteriologiska (biologiska) vapen och
toxinvapen samt om deras frstring
(B-vapenkonventionen)
1974 Frdrag om begrnsning av underjordiska
krnsprngningar
1976 Frdrag om begrnsning av underjordiska
krnsprngningar fr fredliga ndaml
1977 Konvention om frbud mot militr eller
annan fientlig anvndning av
miljfrndrande teknik

26 sipri yearbook 2015 , sammanfattning

1980 Konvention om fysiskt skydd av krnmne

1981 Konvention om frbud mot eller
inskrnkningar i anvndningen av vissa
konventionella vapen som kan anses vara
ytterst skadebringande eller ha
urskillningslsa verkningar
(Konventionen om srskilt inhumana
konventionella vapen)
1985 Frdrag om en krnvapenfri zon i sdra
Stillahavsomrdet (Rarotongafrdraget)
1987 Avtal om eliminering av sovjetiska och
amerikanska markbaserade missiler med
rckvidden 5005 500 km (INF-avtalet)
1990 Frdrag om konventionella styrkor i
Europa (CFE-frdraget)
1992 Frdraget om observationsflygningar (det
s.k. Open Skies-frdraget)
1993 Konvention om frbud mot utveckling,
produktion, innehav och anvndning av
kemiska vapen samt deras frstring
(C-vapenkonventionen)
1995 Frdrag om en krnvapenfri zon i
Sydostasien (Bangkok-frdraget)
1996 Frdrag om en krnvapenfri zon i Afrika
(Pelindaba-frdraget)
1996 Avtal om subregional
rustningsbegrnsning (Florens-avtalet)
1997 Inter-amerikanska konventionen om
olaglig tillverkning och handel med
handeldvapen, ammunition,
sprngmnen och andra liknande
material
1997 Konvention om frbud mot anvndning,
lagring, produktion och verfring av
antipersonella minor (truppminor) samt
om deras frstring (Ottawakonventionen)
1999 Inter-amerikanska konventionen om
ppenhet i anskaffning av konventionella
vapen
2001 Protokoll om kontroll av skjutvapen,
ammunition och relaterad materiel inom
regionen fr Southern African
Development Community (SADC)
2004 Nairobiprotokollet om frebyggande,
kontroll och minskning av handeldvapen

och ltta vapen i omrdet vid de stora

sjarna och Afrikas horn
2006 ECOWAS-konventionen om handeldvapen,
ammunition, sprngmnen och andra
liknande material
2006 Frdrag om en krnvapenfri zon i
Centralasien (Semipalatinskfrdraget)
2008 Konventionen om klusterammunition
2010 Frdrag om tgrder fr vidare
nedskrningar och begrnsningar av
strategiska offensiva vapen (Nya START)
2011 Wien-dokument om frtroende- och
skerhetsskapande tgrder
2013 FN:s vapenhandelsfrdrag (ATT)
Frdrag och avtal som nnu ej trtt i kraft
den 1 januari 2015
1996 Frdrag om fullstndigt frbud mot
krnsprngningar (CTBT)
1999 Avtalet om anpassning av 1990 rs CFEfrdrag
2010 Centralafrikanska konventionen om
kontroll av handeldvapen och ltta vapen,
ammunition och alla komponenter som
kan anvndas fr deras produktion,
reparation ochmontering (Kinshasakonventionen)
Organisationer fr skerhetssamarbete
Viktiga frndringar under 2014 innefattade att
G8 tergick till G7 efter att Ryssland uteslutits;
Bangladesh och Qatar deltog i konferensen om
samarbete och frtroendebyggande i Asien
(CICA) och att Brunei Darussalam och Bahamas
anslt sig till Internationella atomenergiorganet

(IAEA).

k r onol o gi 2 014 (u t va l da
h n de l s e r)
20 jan. Implementering av den tillflliga
handlingsplanen som avtalats mellan
E3/EU+3 och Iran inleds
1314 Den andra internationella
feb.
konferensen om krnvapens
humanitra konsekvenser hlls i
Mexiko
6 mar. EU och FN:s skerhetsrd hller
krismten om krisen i Ukraina
18 apr. IAEA uppger att Iran har sptt ut
hlften av sitt lager av hganrikat
uran
12 maj Generalmajor Kristin Lund frn
Norge blir den frsta kvinnan att
leda en av FN:s fredsbevarande
styrkor
23 juni OPCW:s och FN:s gemensamma
uppdrag tillknnager att arbetet med
att avlgsna kemiska vapen i Syrien
r slutfrt
17 juli Malaysian Airlines flight MH17
kraschar i stra Ukraina
7 aug. WHO frklarar officiellt att
Ebolautbrottet innebr ett
internationellt hot mot mnniskors
hlsa
30 sep. Bilateralt skerhetsavtal mellan USA
och Afghanistan och avtal om
styrkornas status mellan NATO och
Afghanistan undertecknades
31 okt. FN:s generalsekreterare utser en
oberoende hgnivpanel fr
fredsbevarande operationer under
Jos Ramos-Hortas ordfrandeskap
24 nov. TFN uppskattar att antalet utlndska
terroristkrigare i konflikten i Syrien
och Irak uppgr till ver 15 000
mnniskor frn 81 lnder
17 dec. FN:s vapenhandelsfrdrag (ATT)
trder ikraft

bilagor 27

SIPRI:S DATABASER
SIPRI Military Expenditure Database

I databasen finns enhetliga tidsserier fr militrutgifterna i 172 lnder sedan 1988.

Demjliggr jmfrelse av lndernas militrutgifter i lokal valuta i lpande priser,
iamerikanska dollar i fasta priser och vxelkurser samt som andel av
bruttonationalprodukten (BNP).
SIPRI Arms Transfers Database

Denna databas visar alla internationella vapenverfringar av strre konventionella

vapensedan 1950 i sju kategorier. Databasen r den mest omfattande allmnt tillgngliga
kllan fr internationella vapenverfringar.
SIPRI Arms Embargoes Database

Databasen innehller information om alla vapenembargon som infrts av en

internationellorganisation, som EU eller FN, eller av en grupp av lnder. Alla embargon som
r i kraft, eller varit i kraft sedan 1998 ingr.
SIPRI National Reports Database

Databasen innehller lnkar till alla offentligt tillgngliga nationella rapporter om

vapenexport och uppdateras stndigt fr att innefatta lnkar till nyligen publicerade
nationella rapporter om vapenexport.
SIPRI Multilateral Peace Operations Database

Databasen innehller information om alla fredsoperationer, bde FN-ledda och andra, sedan
2000. I de samlade uppgifterna ingr plats, datum fr utplacering och tidsram fr
uppdragets lngd, mandat, deltagande lnder, antal personer som deltar i uppdraget,
kostnader och antalet ddsfall.
Webbadressen till SIPRI:s databaser r: www.sipri.org/databases

28 sipri yearbook 2015 , sammanfattning

BESTLLNINGSINFORMATION FR SIPRI YEARBOOK 2015

SIPRI Yearbook 2015: Armaments, Disarmament and International Security

Publiceras fr SIPRI, tryckt och i elektroniskt format, av Oxford University Press

ISBN 978-0-19-873781-0, inbunden
ISBN 978-0-19-181400-6, elektronisk

1
Mer information finns p www.sipriyearbook.org
VERSTTNINGAR
SIPRI Yearbook 2015 kommer att versttas till
kinesiska av China Arms Control and Disarmament Association (CACDA) i Beijing
www.cacda.org.cn

ryska av Institute of World Economy and International Relations (IMEMO) i Moskva

www.imemo.ru

ukrainska av Razumkov Centre (Ukrainian Centre for Economic and Political Studies,
UCEPS) i Kyiv
www.razumkov.org.ua

versttningarna finansieras av det schweiziska frsvarsdepartementet (Swiss Federal

Department of Defence, Civil Protection and Sport). Kontakta respektive organisation fr
ytterligare information.

Signalistgatan 9
SE-169 70 Solna, Sweden
Telephone: +46 8 655 97 00
Fax: +46 8 655 97 33
Email: sipri@sipri.org
Internet: www.sipri.org

STOCKHOLM INTERNATIONAL
PEACE RESEARCH INSTITUTE

SIPRI YEARBOOK 2015

Armaments, Disarmament and International Security

SIPRI rsbok r uppskattad ver hela vrlden av politiker, diplomater, journalister,
forskare, studenter och medborgare som en plitlig och oberoende klla till information
och analyser om frsvarsmaterial, nedrustning och internationell skerhet.
Sammanfattningen ger en versikt av utvecklingen inom internationell skerhet, vapen
och teknik, militrutgifter, vapenhandeln och vapenproduktion samt vpnade konflikter
tillsammans med satsningar fr att begrnsa konventionella, krn-, kemiska och
biologiska vapen.
Den frsta upplagan av SIPRI:s rsbok publicerades 1969 i syfte att skapa en saklig och
balanserad redogrelse fr ett kontroversiellt mne kapprustningen och frsk att
stoppa den.
Detta hfte sammanfattar kapitlen i den 46:e upplagan av SIPRI:s rsbok och innehller
redogrelser fr utvecklingen under 2014 inom
Vpnade konflikter med fokus p Syrien, Irak och Ukraina samt underskningar om
frhllandet mellan jmstlldhet, fred och vpnade konflikter samt fred och krig i
Afrika
Skerhet, dr skerhetslget i Ostasien och Europa tcks in, samt globala och regionala
trender i fredsoperationer samt utvecklingssvrigheter i brckliga stater
Militrutgifter, vapenproduktion och internationella vapenverfringar
Vrldens krnvapenarsenaler med en versikt ver de olika nio krnvapenstaterna
Krnvapenbegrnsning med utvecklingen av Irans krnenergiprogram och
multilateral vapenbegrnsning och nedrustning
Minska skerhetsrisker med kemiska och biologiska vapen, inklusive Ebolautbrottets
implikationer och utmaningen att ta itu med frgor gllande kemiska och biologiska
vapen i konfliktomrden
Begrnsning av konventionella vapen och militrt frtroendeskapande, med
underskningar om humanitr vapenbegrnsning, tgrder fr kontroll av
handeldvapen samt frtroende- och skerhetsskapande tgrder i Europa
Material med dubbla anvndningsomrden och vapenhandelskontroll, inklusive
utvecklingen inom FN:s vapenhandelsfrdrag, multilaterala vapenembargon och
exportkontrollregimer
samt en 10-rsversikt ver mnstret fr vpnat vld, en sammanfattning av globalt
fredsindex (GPI) och utfrliga bilagor med frdrag och avtal om rustningsbegrnsningar
och nedrustning, internationella organisationer fr skerhetssamarbete och hndelser
under 2014.
www.sipriyearbook.org