Beruflich Dokumente
Kultur Dokumente
in der indischen
Epistemologie
Kumrilas lokavrttika
elisa.freschi@gmail.com
Sprachliche Mitteilung
Sprachliche Mitteilung
Sprachliche Mitteilung
Sprachliche Mitteilung
Nullius in Verba (Royal Society, 1660)
Wenn nicht, wie sollten wir dieses Motto
verstehen?
Sprachliche Mitteilung
Sprachliche Mitteilung
Warum Kumrila?
Sprachliche Mitteilung
Warum Kumrila?
Weil er sich mit dem Thema beschftigt,
und auch die Ideen der Gegner bespricht
also Kumrila ist eine der Gipfel des indischen Denkens und gleichzeitig ist sein lokavrttika eine Zusammenfassung des epistemologischen Denkens
seiner Zeit
Zu dieser bung
Methodik: savda
Zu dieser bung
Methodik: savda
Evaluierung: savda-immanent
Inhalte
Epistemologie von abda
abda in der indischen Philosophie, wie im
V dargestellt
das wird sich auch je nach Teilnehmern ndern, daher kann ich im Moment die genaue Anzahl der V-Versen, die wir lesen werden, noch nicht bestimmen.
Apropos, Vorstellungsrunde
Inhalte
abda in der indischen Philosophie, wie im
V dargestellt:
Definition (V 1, 3--4)
abda Schlufolgerung? (V 53--111)
abda fr Skhyas (V 15--34)
Folgen von der Identifikation abda-anumna: welches anumna? (Wenn es so wre, epistemisches Gewicht auf dem Sprecher, geringer Anwendugsbereich
von abda)
Mms
Jaimini (2. Jh. v.Ch.?) Mmsstra
abara (3. Jh. n.Ch.?) barabhya
Kumrila (5. Jh. n. Ch.?) lokavrttika
Kumrilas Kommentatoren
Jaimini
MS 1.1.5: autpattikas tu abdasya arthena
sambandha, tasya jnam upadea,
avyatireka crthe nupalabdhe, tat prama
bdaryaasya anapekatvt
abara
(eigentlich der Vttikra)
langer Exkurs ber die Erkenntnismitteln:
Sinneswahrnehmung, Schlufolgerung,
abda, Analogie, Arthpatti, Abwesenheit.
abara
stra abdavijnd asannike rthe
jnam.
Dieser knapper Satz ist daher abaras Definition von abda. Damit mu Kumrila anfangen. Wenn Sie schon etwas ber Kommentare usw. wissen, was
wrden Sie erwarten? (Ich: das Kumrila abara auf jedem Fall berechtfertigt. Das tut er aber nicht, stattdessen:
Kumrila
stra abdavijnd asannike rthe
jnam iti bhyam. tad kipati:
(Kommentar von Prthasrathi Mira)
Kumrila
pratyakdiu vaktavya abdamtrasya
lakaam |
tad atitvaritena iha ki v
strasybhidhyate || 1 ||
jetzt, der Text scheint unntigerweise schwierig, weil es in Vers ist. Versuchen wir jetzt, dasselbe in Prosa zu sagen:
Kumrila
pratyakdiu abdamtrasya lakaam
vaktavya (na tu strasya). tad iha
lakaam, atitvaritena, ki stre
bhidhyate || 1 ||
Kumrila
pratyakdiu vaktavya abdamtrasya
lakaam |
tad atitvaritena iha ki v stre
bhidhyate || 1 ||
Also, Sie sehen schon, da Kumrila kein Friedensgrnder war. Er hatte keine Angst vor Konflikten und das macht ihn ab und zu unsympatisch, aber --philosophisch gesehen--- anspruchsvoll. Er lsst uns, in anderen Worten, nicht in Ruhe.
Kumrila
abda:
laukika abda
Veda (stra)
In den nchsten Versen werden wir sehen, wie Kumrila die beide unterscheidet:
Kumrila
lakaam api abdamtrasdharaatvd
ativypakam. ity ha
yac ca ukta abdavijnd arthe
jnam itdam |
jetzt, der Text scheint unntigerweise schwierig, weil es in Vers ist. Versuchen wir jetzt, dasselbe in Prosa zu sagen:
Kumrila
lakaam api abdamtrasdharaatvd
ativypakam. ity ha
yac ca ukta abdavijnd arthe
jnam itdam |
tad ---aviia--- na strasya --viiasya--- lakaam (ki tu
abdamtrasya) || 3 ||
also, die Definition von abara pat im Allgemein zum abda. Was fehlt jetzt?
Kumrila
kda tarhi stralakaam? tad darayati
pravttir v nivttir v nityena ktakena v
|
pus yena upadiyeta tac chstram
abhidhyate || 4 ||
jetzt, der Text scheint unntigerweise schwierig, weil es in Vers ist. Versuchen wir jetzt, dasselbe in Prosa zu sagen:
Kumrila
kda tarhi stralakaam? tad darayati
yena ---nityena, ktakena v--- pravttir v
nivttir v upadiyeta, tat stram
abhidhyate || 4 ||
jetzt, der Text scheint unntigerweise schwierig, weil es in Vers ist. Versuchen wir jetzt, dasselbe in Prosa zu sagen:
Kumrila
nitya
ktaka
Kumrila
tatrnumnam eveda bauddhair
vaieikai ritam |
bheda skhydibhis tv io na tkta
bhedakraam || 15 ||
Kumrila
[Uveka:] tasmd yat skhydibhir
bhedakraam uktam, tad dam.
paroktbhedahetunirkaraam api na
tai ktam iti darayati lokatrayea
parokt hetava ctra nbhedasya
nivrit |
abdnumnayor aikya dhmd
agnyanumnavat || 35 ||
(Lsung)
Kumrila
[Prthasrathi:]
kydyuktbhedahetunirkaraam api
na samyak ktam ity ha
parokt hetava ctra nbhedasya
nivrit |
[Prthasrathi:] tn eva darayati
srddhadvayena
abdnumnayor aikya dhmd []
(Lsung)
Kumrila
anvayavyatirekbhym
ekapratyakadarant |
sambandhaprvakatvc ca pratipattir
ito yata || 36 ||
einfacher gemacht:
Kumrila
yata pratipattir ita [bhavati]
anvayavyatirekbhym
ekapratyakadarant
sambandhaprvakatvc ca || 36 ||
(Lsung)
Kumrila
pratyaknyapramatvt
tadadrthabodhant |
smnyaviayatvc ca
traiklyaviayrayt || 37 || [aikya
syt]
Uveka
abdnumnayor iti dharmanirdea
aikyam iti sdhyo dharma, dhmd
agnyanumnavad iti dnta,
anvayavyatirekbhym
ekapratyakadarant
sambandhaprvakatvc ca-iti hetutrayam.
pratipattir ito yata ---iti ca pratyekam
anuajyate. pratyaknyapramatvd
itydi ca-atra-eva sdhye hetucatuayam.
Erklrung des Syllogismus. Was bedeutet di?
Kumrila
[Prthasrathi:] ekadeimatena nircae
Kumrila
[Prthasrathi:] viayt kraam ha
prvbhy hy aparicchinne stram
arthe pravartate || 38 ||
[Prthasrathi:]
pratyaknumngocaratva hi
dharmdharmayo sthitam, tac ca
yadagocare pravartate, tat tato bhidyate,
pratyakd ivnumnam iti.
Kumrila
kai cin mmsakair ukto bhedo 'tra
viayntart |
prvbhy hy aparicchinne stram
arthe pravartate || 38 ||
einfacher gemacht:
Kumrila
kai cin mmsakair ukto tra bhedo:
viayntart |
stra hy prvbhy aparicchinne
arthe pravartate || 38 ||
(Lsung)
Uveka
anye tu mmsak eva viayntaratvena
strasynumnt bheda varayanti
sambandhagrahaaspekatvena
pratyaknumnapratto rtho
anumnasya viaya. strasya tu
pratyaknumnbhym apratta
kryarpo rtho viaya iti. tad etad ha
Kumrila
[Prthasrathi:] tad ida svbhipryea tvat siddhntavd dayati
tatrpi ngamatva syt puruokte,
[Prthasrathi:] akate
tathstu cet |
[Prthasrathi:] dayati
pratyaya kinimitto rthe,
[Prthasrathi:] para punar ha
Kumrila
vaktbuddhe,
[Prthasrathi:] vkyd vaktbuddhir
anumyate tay crtha iti. dayati
kuto nv asau || 39 ||
[Prthasrathi:] vaktbuddhir eva na
kutacit sidhyati, katha
tathrthasiddhir* iti.
Kumrila
tatrpi ngamatva syt puruoktes
tathstu cet |
pratyaya kinimitto 'rthe
vaktbuddhe kuto nv asau || 39 ||
worauf basiert die Erkenntnis? Auf der Erkenntnis [der Meinung] der Redners. Und worauf basiert diese [Erkenntnis]?
Kumrila
[S:] tatrpi puruoktes gamatva na
syt
[PP:] tathstu cet |
[S:] pratyaya kinimitto 'rthe
[PP:] vaktbuddhe
[S:] kuto nv asau || 39 ||
worauf basiert die Erkenntnis? Auf der Erkenntnis [der Meinung] der Redners. Und worauf basiert diese [Erkenntnis]?
Kumrila
[Uveka:] tad etad dayitum ha
prvapakavd
tatrpi ngamatva syt puruoktes
[Uveka:] bhavatu strasya
viayntarato nyapramatvam,
paurueyasya tu vkyasya
viaynyatvbhvena eva
pramntaratvbhvd
aprmyaprasaga ity abhipraya.
Kumrila
[Uveka:] paurueyasypy anumnatvena prmya bhaviyatti naiva
pramntaratve pi na katir iti cet, ity
ha:
[Kumrila:] tathstu cet
Kumrila
[Uveka:] viaynyatvbhavena pramntaratvbhvd vakyamenaiva
nyyennumnatvbhvd aprmyam
ity ha
pratyaya kinimitto rthe
[Uveka:] itaro numnbhipryeha
vaktbuddher
Kum.: die Erkenntnis (von abdaprama als anumna konstruiert) worauf basiert es?
Kumrila
[Uveka:] vkyd vaktbuddhi
pratyate, tato rthatattvvasya ity
artha. evam ukte sati prvapakavd
svbhiprya prakaayati
kuto nv asau
[Uveka:] avagat hi vaktbuddhi
abdrthatathtvvagatau ligam na ca
tadavagatau kicil ligntaram
upalabhmaha ity ha
prakaayati enthllen
tad in tadavagatau=?
wenn abda kein liga ist, dann mu man davon ausgehen, da die Beziehung abda-artha schon vorhanden ist, aber dann werden die Grnde, eine
Schlufolgerung zu postulieren, gering. Noch dazu: vaktbuddhi wre ein gutes liga, sie ist aber das sdhya!
abda als
Schlussfolgerung
vaktbuddhi
vkya
(According to Uveka)
arthvasya
???
(According to Uveka)
arthvasya
abda, abdrtha
arthvasya
Kumrila
[PSM:] ubhaysiddhi darayati
na abdrthasya s liga na abdo
sy kathacana |
[PSM:] katham? ity ha
vieo gamyate tbhy* na
caitasynumeyat || 40 ||
*(Gag Sgar Ray): abdena,
vaktnihay buddhy ceti jeyam.
tbhym: Hearausgeber (Gag Sgar Ray): abdena, vaktnihay buddhy ceti jeyam.
jetzt ist das Problem, dass anumna nur das Allgemeine erschliessen lsst
???
viirtha
Kumrila
[PSM:] buddhivieo rthaviea ca nadtrdivkyoccrae gamyate. na vieasynumnata siddhi. vkyamtrea hi
buddhimtram anumyate, tata caarthamtram iti. tenvayam anirpitvastha eva vaktjne puruavkyam
gamarpeaivrtha pratipdayatty
agkartavyam.
abda als
Schlussfolgerung
buddhimtra
vkyamtra
(laut PSM)
arthamtra
Kumrila
na abdrthasya s liga na abdo
sy kathacana |
vieo gamyate tbhy na
caitasynumeyat || 40 ||
einfacher gemacht:
Kumrila
na s (=vaktbuddhi) abdrthasya
liga na abdo sy (=vaktbuddhe)
[ligam] kathacana |
vieo gamyate tbhy
(=vaktbuddhiabdbhym) na caitasya
(=vieasya) anumeyat || 40 ||
Kumrila
[PSM:] tath hi saty arthavieapratipdakavkyaracanay tadarthaviay
buddhir anumtu aky bhavati,
itarath tu vkyamtrn na
vienumna siddhyatty ha
tena vaktur abhiprye pratyakdyanirpite | puruoktir api rotur
gamatva prapadyate || 41||
Erst nachher kann man eine Erkenntnis mit diesem Inhalt erschliessen, aufgrund der Anordnung vom Satz, der diese bestimmte Bedeutung vermittelt.
Daher: zuerst braucht man ein abdaprama, durch das, man den bestimmten Satz versteht. Erst danach kann man aufgrunde dessen eine
dementsprechende buddhi erschliessen. Daher, die Schlussfolgerung hngt vom vorigen abdaprama ab.
Kumrila
tena vaktur abhiprye pratyakdyanirpite |
puruoktir api rotur gamatva
prapadyate || 41||
wenn man keine spezifische vaktbuddhi erschliessen kann, auch die menschliche sprachliche Mitteilung erlangt den Status von gama (unabhngigen
Erkenntnisinstrument)
abda as inference
Veda
artha
buddhi
vkya
artha
abda as inference
Veda
artha
buddhi
vkya
artha
Kumrila
[PSM:] samprati kybhiprayea
dayati
na cpy ananumeyatvam gamrthasya
akyate |
liga hi abda evsya dhmo gner iva
kalpyate || 42 ||
Bis jetzt: gegen die Prbhkaras. Jetzt geht er zu den Buddhisten rber. akyate: scil. niretu akyate
Kumrila
na cpy ananumeyatvt
pramntaragamyat |
rpasyravaatvena na hy
apratyakateyate || 43 ||
Buddh: der Inhalt von gama ist blonicht ein bestimmtes Typ von anumeya, aber immer noch kein unabhngiges Erkenntnisinstrument
Kumrila
eva sati svaythy na kecin
ntiprapacina* |
anumnavieo yam dg dharmasya
bodhaka || 44 ||
*v.l. ntiprayatnata
Was hat Jh bersetzt? not caring to trouble themselves with the subtleties of argumentation
Sind die die Prbhkaras? Nein, die sind noch extremistischer! Vielleicht die Vaieikas (stikas, aber gegen abdaprama)?
Kumrila
[PSM:] nanv anumnasya bhaviyati
pratyakgocare dharme pramatva
nirktam, ato numnatve
vedasyprmya dharme syd ata ha
Vielleicht waren der echte Gefahr die Vaieikas und Kumrila wollte damit zeigen, wie man enden knnte: Ihr Vaieikas helft den Bauddhas, indem Ihr die
Tr fr den Eintritt von anumnatva innerhalb von abdaprama offen haltet!
Pramas und
prameyas (Mms)
Quelle
Veda
sinnl.
Wahrnehmung,
usw.
Bereich
dharma (sdhya)
Alles Anderes
(siddha)
from rational theology to the Veda as key for the existence of God
Kumrila
[PSM:] nanv anumnasya bhaviyati
pratyagocare dharme pramatva
nirktam, ato numnatve
vedasyprmya dharme syd ata ha
Vielleicht waren der echte Gefahr die Vaieikas und Kumrila wollte damit zeigen, wie man enden knnte: Ihr Vaieikas helft den Bauddhas, indem Ihr die
Tr fr den Eintritt von anumnatva innerhalb von abdaprama offen haltet!
Kumrila
[PSM:] arthtmakam eva liga dharme
na pravarttate, abdtmaka tu
pravarttata eva iti. dayati
sajnumnatecch tu na duyed
game pi na || 45 ||
PSM enthlt den mglichen Einwand der Prbhkara-extremistischer: ein arthtmaka liga geht nicht, ein abdtmaka knnte gehen. Aber dann ist das wie
abdaprama!
Kumrila
[PSM:] yadi pramntarasyaiva
pacanmnasmnyc
chabdasynumnasaj kriyate, sstu
nma iti.
lakaena tv abhinnatva yadi
abdnumnayo |
vedajnpramatva syd
atallakaatvata || 46 ||
wenn es nur um dem Namen geht, kein Problem. Sollte aber die Identitt die Definition selbst betreffen, dann teilt der Veda diese Definition nicht und wre
daher kein prama mehr!
Kumrila
ptavdvisavdasmnyn
nvacassu hi |
lakaennumnatvt prmya
siddhim cchati || 47 ||
In the case of human utterances, there is the factor shared (with valid means of knowledge) that the utterances of a reliable speaker do not deviate [from
truth], so that their status of valid cognition could be achieved because they could be an anumna by definition.
Kumrila
vede tv ptanarbhvt
sambandhnubhavd te |
lakaa nnumnasyety aprmya
prasajyate || 48 ||
in the case of the Veda, by contrast, since there is no reliable speaker, [nor] any experience of a relation [between probans and probandum], this is not
defined as anumna. Thus, it would follow (if abdaprama needed to be anumna in order to be accepted a prama) that [the Veda] would not be a
valid cognition.
Kumrila
nanv ekadeasatyatve tasya syd
anumnat |
vedatvd agnihotrdau
vyukepihavkyavat || 49 ||
Nyya: Given the truth of one part [of the Veda], it could be that prescriptions like the one about the Agnihotra are a reliable anumna, because it is Veda,
like in the case of Vyu is the fastest deity (which can be verified since it is a factual statement).
NB opposizione prescriptive-descriptive
Schlussfolgerung (v.
49)
*etad vedavkyam pramam,
vedatvt,
vyukepihavkyavat
Nyya: Given the truth of one part [of the Veda], it could be that prescriptions like the one about the Agnihotra are a reliable anumna, because it is Veda,
like in the case of Vyu is the fastest deity (which can be verified since it is a factual statement).
NB opposizione prescriptive-descriptive
Kumrila
na, dityaype naikntt
*etad vedavkyam na pramam,
vedatvt,
dityayupavkyavat
No, because the [logical reason] becomes unstable in the case of the post is the sun (where the statement is invalidated by sense perception!). Or: also
the Agnihotra would be gaua!
Jh reads nnta (there would be no end to the counter-arguments. Uveka: pta Fall (in the many pratyanumnas)
Kumrila
na, dityaype naikntt
[PSM:] nanu tad api guavtty stuti
kurvat pramam eva? ata ha
tadvat v gauat bhavet |
[PSM:] [] atas tny api
pramntarasiddhi ya kacid artham
dityaypavkyavad guavdena vadeyur
iti.
No, because the [logical reason] becomes unstable in the case of the post is the sun (where the statement is invalidated by sense perception!). Or: also
the Agnihotra would be gaua!
Jh reads nnta (there would be no end to the counter-arguments. Uveka: pta Fall (in the many pratyanumnas)
Kumrila
na, dityaype naikntt
tadvat v gauat bhavet |
nta* pratyanumnnm eva
prvoktay di || 50 ||
Uveka: [] gaue rthe vidhyuddeasya
prmyam. []
*v.l. nnta (Jh); pta (Uveka)
No, because the [logical reason] becomes unstable in the case of the post is the sun (where the statement is invalidated by sense perception!). Or: also
the Agnihotra would be gaua!
Jh reads nnta (there would be no end to the counter-arguments. Uveka: pta Fall (in the many pratyanumnas)
Kumrila
Uveka: tasmt pramntaratvenaiva
abdaprmye sati vedasya prmyam,
nnyath ity ha:
tasml lakaabhedena yadi
abdapramat |
sam loke ca vede ca siddh
vedapramat || 51 ||
Kumrila
tena cptopadeatva na syd
gamalakaam |
nptasya sambhavo vede, loke nsmt
pramat || 52 ||
Kumrila
purastd varita hy etat,
PSM: tasmd bhyoktam eva lakaam
ity ha:
tasmc chabdena y mati | tasyh
svata pramatva, na cet syd
doadaranam || 53 ||
PSM: abdavijnt iti ca bhya na
ced doadaranam ity upasktya
vykhyeyam.
Kumrila
anumnena caitasya
[=abdapramasya] prmya
kevala samam |
pade tvat kto yatna parair ity atra
varyate || 54 ||
etasya=bdasya
Kumrila
PSM: dvidh bdam padam, vkya ca.
padam abhyadhikbhvd aprmam
asannikagrahaenaiva vyvarttitam iti
na tasya bheda pratipdanya. tathpi
parai pada evbheda pratipdita iti
vayam api []
pade tvat kto yatna parair ity atra
varyate || 54 ||
Wieso reden die Buddhisten usw. ber pada eher als ber vkya? Einfach zu sagen: Weil das anumna nur im Fall von pada funktioniert. Sonst sollten wir
unendlich viele sambandhas haben (einen pro Satz).
Kumrila
viayo nydas tvad dyate
ligaabdayo |
smnyaviayatva ca padasya
sthpayiyati || 55 ||
dharm dharmaviia ca ligty etac
ca sdhitam |
na tvad anumna hi yvat
tadviaya na tat || 56 ||
Pramas und
prameyas (Kumrila!)
Quelle
Veda
sinnl.
Schlussfolger
Wahrnehmun
ung
g usw.
Bereich
dharma
(sdhya)
Wrter
smnya
Kumrila
[PSM:] nanu viiaviayam api pada
dam, tath loke ko yti? iti pe
ava ity ukte kevald avapadd
avavii kriy gamyate. ata ha
smnyd atirikta tu bde vkyasya
gocara |
Pramas und
prameyas (Kumrila!)
Quelle
Schlussfolger
ung
Wrter
Satz
Bereich
dharmaviia
dharmin
(=viea)
smnya
viea
Kumrila
[PSM:] katham arute padntare
vkyatvam? ata ha
smarthyd anumeyatvd arute pi
padntare || 57 ||
Kumrila
[PSM:] katham arute padntare
vkyatvam? ata ha
smarthyd anumeyatvd arute pi
padntare || 57 ||
Kumrila
abda als
Schlussfolgerung
pada (smnya)
vkyrtha (viia)
abda als
Schlussfolgerung
parvato gnimn dhmt
paka dharma
hetu
gaur dhavati
*gau gau itiviirthagamaka abdt
Kumrila
[PSM:] pariharati
pratijrthaikadeo hi hetus tatra
prasajyate |
[PSM:] na hi dharmina abdd anyo sti
hetur iti.
abda als
Schlussfolgerung
parvato gnimn dhmt
paka dharma
hetu
gaur dhavati
*gau gau itiviirthagamaka abdt
abda als
Schlussfolgerung
parvato gnimn dhmt
paka dharma
hetu
Kumrila
pake dhmaviee ca smnya hetur
iyate || 63 ||
[PSM:] na tv evam iha sambhavatty ha
Kumrila
abdatva gamaka ntra,
goabdatva nietsyate |
vyaktir eva viiyto hetu caik
prasajyate || 64 ||
[PSM:] goabda pakktya tasmin
ssndimadviie sdhye abdatvam
anaikntikam.
Kumrila
[PSM:] goabdatva ca nnyo rtho
dharmio stti syd eva
pratijrthaikadeateti.
Kumrila
[Uveka:] goabdavyakte pakatve
goabdavyakter eva ligatva syt
goabdatvaabdatvayor v? na tvat
goabdavyakter eva ligatvam,
pratijrthaikadeavtvensiddhatvt.
abda als
Schlussfolgerung
parvato gnimn dhmt
paka dharma
hetu
Kumrila
[Uveka:] npi goabdatvaabdatvayo
asiddhnaikntikatvbhym. dhmaviee
tu dharmitve smnyasya ligatvam
uktam ity abhiprya.
abda als
Schlussfolgerung
parvato gnimn dhmt
paka dharma
hetu
Kumrila
[PSM:] akate
bhaved vyajakabhedc cet
[PSM:] vyajakabhedd asty eva
goabdavyaktn bheda []. pariharati
na tv eva pratyayo sti na |
[PSM:] kena sambandhenrtha abdam
viinati?
Kumrila
katham csya viiatva? na tvad
deaklata ||65||
[Obj.:] tatprattiviia cet,
[R.:] para kim anumyate |
Not time and space, due to cases such as the word Yudhihira.
if the cognition itself were what determines abda, then there would not be anything left to infer! What would be the phala, if pratti is not?
Kumrila
na pratyayanaakti ca
vieaasynumyate ||66||
[PSM:] yadi vieasya pakasya
aktiviiatnumyate, tata
smnyahetu syt, na tu s anumtu
akyeti. katham?
Kumrila
vie na aktir hi saikadee
gnijtivat |
[PSM:] yadi hi [] ek vypik akti
prvadagoabdavienvayin d
syt, tata s adhuntane viee agnitvam
ivnumyeta, na tu vie aktir
deti.
Kumrila
smnyasyaiva aktatva pako hetus
tad eva ca || 67 ||
[PSM:] agnitvasya deavienvaya
pratyaka, aktis tv arthpattigamy []
ata smnyam eva sapaka, pako hetu
ceti katham iva sambhavatti?
Kumrila
tasmd arthaviiasya na
abdasynumeyat |
[PSM:] tad eva viayabhedam uktv
idn trailakaya.nirkurvan
pakadharmatva nirkaroti
Kumrila
katha ca pakadharmatva
abdasyeha nirpyate? || 68 ||
[PSM:] abdo hi ligam, tasya ca svaya
dharmitvyogd artho dharm karttavya,
taddharmatva ca abdasya na
sambhavatti. katham?
Kumrila
na kriykartsambandhd te
sambandhana kvacit |
[PSM:] kriykrakasambandhaprvo yam
sambandha iti. etad evodharaair
darayati dvayena
Kumrila
rj bhartt manuyasya tena rja
sa ucyate || 69 ||
vkas tihati khsu t v tatreti
tasya t |
dee gnimati dhmasya karttva
bhavana prati || 70 ||
kryakraabhvdau kriy satvatra
vidyate |
By contrast, acc. to DhK the inferential relationship can be of causality or of identity (tdtmya)
)no relationship between word and meaning, since there is no agency)
Kumrila
[PSM:] abdasyrthena saha na kacid
sambandho vagamyate, na
cnavagatarpa sambandhamtram
astti akya vaktum ity ha
Kumrila
na cnavagatkra sambandho stti
gamyate || 71 ||
na csty asati sambandhe
ahtatpuruo pi v |
tasmn na pakadharmo yam iti aky
nirpa || 72 ||
Kumrila
[PSM:] kecit tu abdo rthaviaya ity
eva tasya dharmat manyante, yath
anupalabdhir abhvaviayeti tad
upanyasyati
Kumrila
nivtte nyatra sambandhe ye pi
tadviaytman |
vadeyu pakadharmatva
abdasynupalabdhivat
|| 73 ||
some would say that the abda can be the quality of the paka since it has tad=artha as its content, like in the case of absence as an instr of knowledge
abda als
Schlussfolgerung
paka
hetu (dharma)
sdhya
Rauch
Feuer
abda als
Schlussfolgerung
paka
hetu (dharma)
sdhya
abda
artha
Kumrila
[PSM:] dayati
tair apy etan nirpya tu abdas
tadviaya katham |
na taddedisadbhvo nbhimukhydi
tasya v
|| 74 ||
the problem is abhimukhya. PSM does not comment. Jh: `proximity (strange)
Kumrila
[Uveka:] arthaviayat hi abdasya
samnadeatvena v syt
samnaklatvena v? na tvat
samnadeatvam, mukhe hi abdam
upalabhmahe, bhmv artham iti
vakyma. npi samnaklatvam,
yudhihirbhve pi
yudhihiraabdaprayogasadbhvt.
the problem is abhimukhya. PSM does not comment. Jh: `proximity (strange)
Kumrila
[Uveka:] nityatvavibhutvbhym apy
ucyamne sarvasya sarvatra gamakatva
syt.
arthbhimukhya tu abdasya
drotsritam eva ity artha.
dato che abda non ha limiti di tempo e luogo, ogni parola potrebbe significare tutto!
abhimukhya ancora non spiegato. Forse avere in mente consapevolmente, il che impossibile per abda.
has gone far away (drotsrita).
Kumrila
[PSM:] dedisambandhbhve
crthabuddhijananenaiva tajjananaakty
v tadviayat vaktavy ity ha
tasmd utthpayaty ea yato
rthaviay matim |
tatas tadviaya abda iti
dharmatvakalpan || 75 ||
ea=abda
tatas=out of that fact (said above)
Kumrila
[PSM:] bhavatv evam iti cet? tatrha
tatra vcakaty ca siddhy
pakadharmat |
na prattyagat gacchen na caivam
anumnat || 76 ||
Such being the case, the fact of being a quality of the paka (of abda) occurs once it has *already* been established that the word is expressive [of a
meaning]
Kumrila
[PSM:] (vcakat pratipdakat tacchaktir
v. aktyadhne pi taddharmatve tata)
ea=abda
tatas=out of that fact (said above)
Kumrila
gamakatvc ca dharmatva
dharmatvd gamako yadi |
syd anyonyrayatva hi tasmn
naipi kalpan || 77 ||
Kumrila
na cghtasambandh
svarpavyatirekata |
abda jnanti yentra
pakadharmamatir bhavet || 78 ||
[PSM:] na hy aghtasambandh puru
abdam arthadharmatay jnanti, yata
pakadharmatva syd iti.
it is not the case that those who do not know the relation (between word and meaning) know a word apart from its own form, so that one could say that it
is a hetu.
What does svarpavyatirekata mean? Strange transl by Jh
Kumrila
[Uveka]: ita ca, anyavavyatirekavyatiriktarpa pakadharmatva
abdasya nsti; yadi syt aghtasambandho pi abdasvarpasya vyatirekam
dhikyam arthadharmat pratipadyeta.
abdasvarpamtram eva tu pratipadyate,
nrthadharmatvam.
Kumrila
[PSM:] na ca svarpamtrea pakadharmat bhavati, dhmdiv adarant. te
hi parvatdisambandhitayaiva
taddharmatvam na dhmamtrea.
na ca svarpamtrea dhmde
pakadharmat |
Kumrila
Kumrila
na cpi prvasambandham apekyai
prasajyate || 79 ||
dhmavn ayam ity evam aprvasypi jyate | pakadharmamati
[PSM:] yo pi dhmasygniniyama na
vetti so pi dhmasya parvatasambandham
avagacchati.
who does not know the hetu-sdhya relation will anyway know the hetu-paka one!
Kumrila
uttara? PSM (and Jh): sapakatva. Out of context (and Uveka, who says that this pda summarises all the above discussion): anumnd (I would have
thought).
Kumrila
[PSM:] abde tu naivam astty ha
na tv atra prvasambandhd adhik
pakadharmat |
na crthapratyayt prvam ity
anagam iya bhavet || 81 ||
iyam=pakadharmat aga=anumnga
Kumrila
na ca dharm ghito tra yena
taddharmat bhavet |
parvatdir yath dea prg
dharmatvvadhrat || 82 ||
Kumrila
[PSM:] yas ty artho dharm prameyo pi sa
eva ity ha
ya ctra kathyate dharm prameyo
sya sa eva na |
the one you call dharm is for us [also] what should be known through that.
Kumrila
[PMS:] tata kim? ity ha srdhena
na cnavadhte tasmins
taddharmatvvadhranam || 83 ||
prk sa cet pakadharmatvd ghta
ki tata param |
pakadharmdibhir jtair yena syd
anumnat || 84 ||
sa=dharmin (artha)
Kumrila
anvayo ca na abdasya prameyea
nirpyate |
vyprea hi sarvem anvitatva
pramyate || 85 ||
Kumrila
yatra dhmo sti tatrgner
astitvennvaya sphua |
na tv eva yatra abdo sti tatrrtho
stti nicaya || 86 ||
Kumrila
na tvat tatra dee sau tatkle
vvagamyate |
bhaven nityavibhutvc cet sarvrtheu
ca tatsamam || 87 ||
see k. 74 and Uveka thereon (if it were so, given the pervasiveness of linguistic expressions, a single one would work for all meanings.
Kumrila
tena sarvatra datvd vyatirekasya
cgate |
sarvaabdair aerthapratipatti
prasajyate || 88 ||
weil man sie so berall sieht, und weil es keinen vyatireka gibt, es folgt unerwnschterweise, da durch alle Wrter endlose Bedeutungen verstanden
werden (knnten)
Kumrila
athaiva deaklbhym asaty
anvayadarane |
vcakapratyaya kacid bryd
arthadhiynvitam || 89 ||
alternatively, since one does not experience any relation with time and space, one could say that the cognition of the expresser is related to the cognition
of the meaning.
Kumrila
naivam apy asti dto hi vinpy
arthadhiy kvacit |
vcakapratyayo smbhir avyutpanna
nara prati || 90 ||
it is not so, since one does see a cognition of the expresser without the cognition of the meaning for someone who does not know language. [thus, the
cognition is not necessary]
Kumrila
dvitydiprayoge tha bhaved
anvayakalpan |
ataktva prayukte pi naiva
drthadh kvacit || 91 ||
otherwise, at the second usage of a word, one should be able to postulate the connection. [instead], even if a word is used hundred times, no cognition of
a meaning is experienced
Kumrila
tasmd ananumnatva abde
pratyakavad bhavet |
trairpyarahitatvena
tdgviayavarjant || 98 ||
summary
Kumrila
PSM: eva padasya prmyam
abhyupetynanumnatvam uktam.
adhun prmyam eva nstty ha
sati csya pramatve
bhedbhedanirpa yukt na tu
padajnt padrtho tra pramyate ||
99 ||
summary
Kumrila
pada prayujyamna hi
caturddhrthe prayujyate |
pratyake ca paroke ca jte jte pi
v pur || 100 ||
Kumrila
PSM: etev evpramatva darayati
tatra yat prvavijte pratyake ca
prayujyate |
pramite ca prayuktatvd anuvdo
dhikd vin || 101 ||
Kumrila
PSM: adaprve samprati pratyake
jnnutpatti, atha v aya panasa
iti prayujyamne vcyavcakalakaasambandhaprattir ity ha
adaprve tv ajna
sambandhapratyayo pi v |
Kumrila
sambandho na ca tasyrtha, yo rtha
sa tv anyagocara || 102 ||
paroke nanubhte ca nbhidheye
matir bhavet |
paroka cnubhta ca yas tatra
smtir iyate || 103 ||
Kumrila
padam abhyadhikbhvt smrakn na
viiyate |
paddhikya bhavet kicit, tat padasya
na gocara || 107 ||
PSM: yath hi smrak sambandhidarandayo nadhikaviay, tathaiva padam
apy anadhikaviayatvatulyatvd apramam iti.
Kumrila
pramam anumna v yady api syn
padn miti |
vkyrthasygamrthatvd doo
ngamavdinm || 108 ||
PSM: bhavatu padasya prmyam anumnatva ca, tathpi vkyrthasygamarpapramntaragamyatvt yuktam gamavdin pramntargkaraam.
Kumrila
vkyrthe tu padrthebhya
sambandhnubhavd te |
buddhir utpadyate tena bhinnsv
akabuddhivat || 109 ||
Kumrila
PSM: sambandhagrahapekaiva nsti,
tata ca pratyakavad anumnd bheda iti.
nanv asiddho hetu, sambandhpekatvt.
ity ha
[] sarve ca paroktn
vkyabuddhv asiddhat || 110 ||
Kumrila
PSM: anvayavyatirekajatva
sambandhaprvakatva
smnyaviayatva csiddham. anyac ca
hetucatuayam upamndibhir
anaikntikam iti.
Kumrila
PSM: yata
evtyantdavkyrthatatsambandham
eva puru padrthajnamtrea
vkyrthajnam utpadyate, tata
evgamasynumnavyatirekd bibhyata
ky padasyaivbhede cikliur ity ha
Kumrila
Buddhist epistemological arguments
and replies on abda as inference
(42--56)
linguistic arguments about it
(57--65)
da man keine spezifische vaktbuddhi erschliessen kann, auch die menschliche sprachliche Mitteilung erlangt den Status von gama (unabhngigen
Erkenntnisinstrument)
abdapariccheda
1. Definition
2. Skhya
3. stika Gegner (Mmsakas,
Naiyyikas)
4. Buddhisten-Vaieikas (anderer
Inhalt, kein trailakaya)
5. coups de thetre: Wrter sind kein
prama
da man keine spezifische vaktbuddhi erschliessen kann, auch die menschliche sprachliche Mitteilung erlangt den Status von gama (unabhngigen
Erkenntnisinstrument)
Zum Vorbereiten
V (mit Prthasrathimiras Kommentar)
vv. 1, 3--4
V (mit Prthasrathimiras Kommentar)
vv. 15, 35--111 (daher bis nchstes Mal:
35--48)
bezglich 35--111, nhere Infos folgen (sobald ich wei, wieviele hier Sanskrit knnen)