Hxprocess, hxeriprocess, trolldomsprocess eller hxjakt, kallas de hndelser, framfr allt

under 1400- till 1600-talet, runt om i den kristna vrlden, dr mnniskor, i de flesta omrden i
huvudsak kvinnor hxor anklagades fr samrre med Satan. Minst 30 000 personer
avrttades. Betydligt hgre siffror n s har nmnts, men dessa pstenden saknar
vetenskaplig grund. [1]
I verfrd betydelse anvnds bda termerna om tillstnd av upphetsning i samhllet, en
organisation eller ett samfund, d en energisk aktivitet utbryter fr att utrota eller oskadliggra
motstndare av ngon typ. Orden anvnds ofta med negativ laddning fr att pskina att jakten
p ngot stt saknar relevans eller legitimitet.

Innehll
[dlj]

1 De frsta hxprocesserna

2 Hxhammaren

3 Hxjakterna avslutas

4 Avrttningsmetoder

5 Hxprocesser i Sverige

6 Hxjakt i modern tid

7 Hxjakt som metafor

8 vrigt

9 Se ven

10 Referenser

11 Noter

De frsta hxprocesserna[redigera | redigera wikitext]

Irlndska botgringshandbcker frn 600-talet och kyrkomtet i Paderborn 785 visar att
frestllningen att det skulle kunna existera hxor avvisades av den kristna kyrkan under tidig
medeltid. Om ngon anklagades fr hxeri, frsvarade kyrkoledare de anklagade och lade
anklagarna botgring. Om ngon mrdade ngon i tron att denna var en hxa, dmdes
mrdaren till dden.
En kraftig omvlvning intrffade genom pven Gregorius IX som 1233 frklarade att det var
gudi behagligt att ska upp och lgga hxor botgring. De frsta belagda hxprocesserna

inom den kristna vrlden hlls p 1230-talet (i Trier), vid en tidpunkt d

botgringshandbcker brukade freskriva en mild botgring. Gregorius IX var ocks skyldig
till att tillta avrttning av heretiker och grundandet av inkvisitionen.
I ldre litteratur frekommer skildringar av hxprocesser i Toulouse 1275, men Norman Kohn
och Richard Kieckhefer kunde p 1970-talet visa att dessa berttelser grundar sig p en roman
utan historisk bakgrund frfattad av Etienne Leon deLamothe-Langon 1829.
De frsta avrttningarna av hxeridmda intrffade efter domar i vrldsliga domstolar i
Schweiz och Kroatien p 1360-talet.
P mnga hll lades hxprocesserna under inkvisitionen, vilket dock var bttre n den folkliga
lynchjustisen. Hxerianklagelser blev ett bekvmt stt att gra sig av med motstndare. Nya
pvliga bullor utfrdades i mnet 1317 och 1327. Jeanne d'Arc dmdes fr hxeri i en engelsk
domstol 1431.

Hxhammaren[redigera | redigera wikitext]

Under pven Innocentius VIII kade hxfrfljelserna genom en rad bullor, frmst Summis
desiderantes (1484)[2]. Samma r som denna gav sin vlsignelse till brnnandet av hxor,
1487, utkom ocks Malleus maleficarum, mer knd som Hxhammaren, frfattad av Heinrich
Institoris (Kramer) och Jakob Sprenger. Boken avsgs som en vgledning vid skandet,
avsljandet och oskadliggrandet av hxor. Den r ett synnerligen kvinnofientligt verk och r
i modern juridisk mening fullkomligt frkastlig - bland annat frordas frfalskning av
rttegngsprotokoll fr att f till stnd fllande domar.
Med Hxhammaren som std skred srskilda kttardomare till verket. Balthasar Voss dmde
p detta stt p 19 r omkring 700 hxor (ven manliga). Remigius var en hxdomare under
senare delen av 1500-talet som lyckades f 900 hxor brnda inom loppet av 16 r, bara fr att
slutligen sjlv dmas och brnnas. Det ansgs nskvrt att uppvisa nit i sitt skande efter
hxor, vilket fick stiften att ska dma s mnga som mjligt. Wrzburgs stift ska ha brnt
mer n 200 hxor 1627-1629 under Hxprocessen i Wrzburg, Strassburg 1615-1635 inte
mindre n 5000. Andra omrden som nitiskt bedrev hxjakt var Schweiz, England, Skottland
och Frankrike.
Inkvisitorn Ludvig av Paramo hvdade 1590 att 30 000 hxor brnts under de nrmast
fregende 150 ren.[2]

Hxjakterna avslutas[redigera | redigera wikitext]

Reformationen innebar ingen omedelbar frbttring, d Luther sjlv i frga om djvulstron
stod 1400-talets katolska kyrka nra. Bland de frsta som skte pvisa att hxjakterna var
tvivelaktiga var Johann Weier, som i sin De prstigiis dmonum (1565) frskte visa att
hxorna var mer eller mindre oskyldiga offer fr djvulsbesttelse och att mycket av det som
tolkats som trolldom var bedrgeri eller synvillor. Han fick stort inflytande men mttes ven
av en rad motskrifter, bland annat Dmonologie (1603) av Jakob I av England.[2]
Anton Praetorius publicerade 1602 boken Grndlicher Bericht von Zauberey und Zauberern
(Grundlig redogrelse om trolleri och hxmstare) som var riktad mot hxjakt och tortyr.

Senare skulle den reformerte prsten Balthasar Bekker i Amsterdam 1691 angripa
vidskepligheten i De betoverde wereld. Hans verk fick en framgngsrik efterfljare 1707 i
Christian Thomasius verk Theses de crimine magi. Preussen var bland de frsta att frbjuda
hxprocesser (1721). 1734 rs svenska lag freskrev halshuggning, stegel och bl fr
hxeribrott.
Under 1700-talet frekom ett antal strfall i Europa. Bland de sista avrttningarna fr hxeri
kan rknas processerna 1749 nra Wrzburg, dr Maria Renata Saenger von Mossau
avrttades, och Anna Gldis avrttning 1782 i Glarus, Schweiz. Anna Gldis avrttning
brukar traditionellt sett anses vara den sista. r 1783 utspelade sig dock Hxprocessen i
Doruchow, fljt av en process i Pozna 1793, bda i Polen. Barbara Zdunk avrttades s sent
som 1811 i Preussen i nuvarande Polen.

Avrttningsmetoder[redigera | redigera wikitext]

Personer som dmts till dden fr hxeri och trolldom avrttades med olika metoder i olika
lnder. Nedan fljer en frteckning ver de vanligaste metoderna i respektive lnder.

Danmark: Brnning p bl.

England: Hngning. Brnning p bl frekom dock i enstaka fall. Detta gllde ven i
de tretton kolonierna.

Frankrike: Brnning p bl eller halshuggning. Brnning p bl frekom som regel fr

dem som ansgs ha strst skuld i brottet.

Island: Brnning p bl fr mn och drnkning fr kvinnor.

Nederlnderna: Brnning p bl.

Norge: Brnning p bl.

Polen: Brnning p bl.

Portugal: Brnning p bl. Det frekom ocks att den dmde garotterades (stryptes)
fre brnning.

Saudiarabien: Halshuggning.

Schweiz: Brnning p bl. Det frekom ven att den dmde halshggs fre
brnningen.

Skottland: Hngning. Brnning p bl frekom i vissa fall.

Spanien: Brnning p bl. Det frekom ven att den dmde garotterades fre
brnning. Detta gllde ven i det d spanska Belgien och Latinamerika.

Sverige: Halshuggning. Liket brndes sedan p bl. Brnning p bl frekom dock i

enstaka fall fre 1668 och tv fall drefter.

Tjeckien: Brnning p bl.

Tyskland: Brnning p bl. Det frekom ven att den dmde halshggs fre
brnningen.

Ungern: Brnning p bl.

sterrike: Brnning p bl. Det frekom ven att den dmde halshggs fre
brnningen.

Brnning p bl var den normala avrttningsmetoden fr hxeri i de flesta lnder. Det

frekom dock att de som ansgs ha minst skuld i brottet och samarbetat med myndigheterna
fick bli avrttade genom en annan metod innan kroppen brndes.

Hxprocesser i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt r en sammanfattning av Hxprocesser i Sverige
Sverige var ett land med f hxprocesser i jmfrelse med andra lnder i Europa. De
begrnsar sig dessutom till en kort men intensiv period; de tta ren mellan 1668 och 1676, d
den hxhysteri, som kallas "Det stora Ovsendet" brt ut och orsakade mnga hxprocesser i
landet. Det r ocks denna hxjakt som r mest utforskad och som brukar beskrivas i
historiebckerna.
Anklagelser - och i vissa fall ven domar - om hxeri frekom alltjmt d och d, ven senare.
Sammanlagt avrttades omkring 300 personer i de svenska hxprocesserna,[3] vilket r
betydligt frre n antalet mn som under samma tid avrttades fr tidelag [klla behvs]. Den 15
juni 1704 halshggs i Stockholm Anna Eriksdotter, den sista i Sverige som avrttats fr
hxeri. Den sista gngen ngon blev dmd fr hxeri i Sverige var dock 1724. Dessa domar
var inte ddsdomar utan spstraff. Sveriges sista hxprocess utspelade sig 1757; 18 personer
blev d frklarade oskyldiga efter att ha utsatts fr tortyr. 1779 avskaffades ddsstraffet fr
trolldom.

Hxjakt i modern tid[redigera | redigera wikitext]

I Saudiarabien kan man dmas till dden fr att ha utfrt trolldom.[4] Kepari Leniata ddades
efter ha anklagats fr att vara en hxa, hndelsen intrffade p Papua Nya Guinea 2013.[5] Tv
rttsprocesser inleddes under 2013 i Bors dr tv olika frldrapar talades fr att de plgat
och misshandlat sina dttrar under vanfrestllningen att de drev ut onda andar ur hxor,[6][7]
det ena paret under inflytande av kongolesisk vidskepelse.[8]

Hxjakt som metafor[redigera | redigera wikitext]

I vr tid frekommer ibland att rttsvsen, massmedia och allmnheten beslutar att bekmpa
ett onskat fenomen, till exempel pedofili, rasism eller terrorism. Den som tycker kampen fr

verdrivna proportioner och slr mot oskyldiga mnniskor talar ibland om en "hxjakt".
Slunda sger till exempel den bedrgerimisstnkte VD:n Tomo Razmilovic i en intervju frn
DI den 13 mars 2006 att "Jag r offer fr en amerikansk hxjakt p fretagsledare".

vrigt[redigera | redigera wikitext]

Sngen Hxprocess av Kjell Hglund handlar om hxprocesser i verfrd betydelse. ven
sngen "I Lgornas Sken" av Nordman handlar om en kvinna, angiven av ngra unga
grannpojkar och dmd fr hxeri.

Se ven[redigera | redigera wikitext]

Blodsanklagelse

Hxjakten i Salem

Hxprocessen p land

Blkulla

moralpanik

inkvisition

Saudiarabien

De kloka

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Birgitta Lagerlf-Gnetay (1990). De Svenska hxprocessernas utborttskede 16681671. Stockholm: Akademitryck AB. ISBN 91-22-01382-2

Bengt Ankarloo: Satans raseri

Alf berg: Hxorna. De stora hxprocesserna i Sverige 1668-1676

Noter[redigera | redigera wikitext]

1. ^ Bengt Ankarloo: Satans raseri (Stockholm 2007), s. 119f
2. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malm: Svensk
Uppslagsbok AB. Sid. 753
3. ^ Det stora ovsendet. http://www.murberget.se/se-och-goera/inomhus/fastautstaellningar/syn-foer-saegen/barnarmar. Lnsmuseet Vsternorrland

4. ^ Trollkarl halshggs i Saudiarabien.

5. ^ Richard Shears, Mother, 20, accused of being a 'witch' and 'killing a boy with sorcery'
tortured and burned alive on pile of tyres, Daily Mail, den 7 Februari 2013, Lst den 13
Februari 2013.
6. ^ nnu en flicka stmplad som hxa, tvingades dricka sin egen urin. Nyheter P4
Sjuhrad. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?
programid=95&artikel=5413548. Lst 13 maj 2013.
7. ^ Andrn, Simon. Nu talas par som ville driva ut ande ur "hxa". Ekot. Sveriges Radio.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5531725. Lst 13 maj
2013.
8. ^ tal i Bors fr andeutdrivning. Nyheter - Sverige. SVT.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/atal-i-boras-for-andeutdrivning. Lst 13 maj 2013.

[Dlj]
vdr

Hxprocesser i Europa
Kge Huskors (16081613) Hxprocessen p Rosborg (16391642)
Danmark Hxprocessen p Rugrd (1686) Hxprocessen i Nibe (1686)
Hxprocessen i Thisted (16971698)
Nederlndern
Hxprocessen i Amersfoort (15911595) Hxprocessen i Asten (1595)
a
Norge Hxprocessen i Vard 1621 Hxprocessen i Vard 16621663
Skottland

Den stora skotska hxjakten 1597 Den stora skotska hxjakten 1661
1662

Hxprocesser i Sverige Hxprocessen i Vassunda (16011603)

Hxprocessen i Finspng (1617) Hxprocessen i Norrkping (1617)
Hxprocessen i Ramsele (1634) Det stora ovsendet (16681676)
Sverige Hxprocessen i Mora (16681669) Hxprocesserna i Torsker (1674
1675) Hxprocessen i Nordingr (1675) Hxprocessen i Katarina
(1676) Hxprocessen i Visby (1705) Hxprocessen i Sdra Ny
(1720) Hxprocessen i l (1757) Blkullafrderna i Mockfjrd (1858)
Hxprocessen i Wiesensteig (1562) Hxprocessen i Trier (15811593)
Hxprocessen i Fulda (16031606) Hxprocessen i Ellwangen (1611
Tyskland 1618) Hxprocessen i Bamberg (16261631) Hxprocessen i Kln
(16271630) Hxprocessen i Bonn (16281631) Hxprocessen i
Wrzburg (16261631)
vriga Hxprocessen i Schaffhausen (14021403) Hxprocessen i Valais
Europa (1428) Hxprocesserna i Lemgo (1509) lvprocesserna p Sicilien
(1588) Hxprocessen i Terrassa (16181619) Hxprocessen i

Kirkjubl (1656) Hxprocessen p land (16651668) Hxprocessen

i Liechtenstein (16791680) Hxprocessen i Doruchow(1783)
Hmtad frn "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hxprocess&oldid=31158744"
Kategorier:

Rttshistoria

Hxprocesser

Kvinnohistoria