Allt Om Historia - Nr.13 2015

JESSE
E S SE J
JAMES
AM
FRGOR & SVAR: ONr brjade man avla fram kamphundar?

OVem var frsta kvinnliga presidentkandidaten i USA? OSpelade vikingar kubb?
allt om
Krigsveteranen
som blev
bandit
HISTORIA
Sanningen bakom
Ny serie om
SOUND
of MUSIC
FRSVUNNA
STORMAKTER
Familjen von Trapp

nobbade Hitler
HITCHCOCKS
PSYCHO
Byggde p verklig
mordhistoria
Frfattaren Jules Verne
var en av science ctionlitteraturens pionjrer.
S FDDES
Framtidsvisioner vckte hopp och skrck p 1800-talet

talet
ta
alet
NR 13/2015
PRIS 74:90 kr
79,90 NOK
6,95 EURO
Medeltida gta
Vad betyder
svrdets
inskription?
British Library
sker svaret
ALEXANDER
DEN STORES DD
Tidernas strsta
KONSTKUPPER
och andra tillflligheter

som ndrade historien
allt om
Historia
Innehll
4 HISTORISKA NYHETER
Drfr sjnk HMS Victory 1744.
Jordbvning ndrade Pos de.
10
12
14
15
Flj oss p
Facebook!
Tyck till om tidningen p
www.facebook.com/alltomhistoria
Nr 13/2015
20
Science
ctions
fdelse
BILDEN: Nordsidans segerparad

FEM I TOPP: Knda konstkupper
KALENDERN
FRGOR & SVAR

Vart tog hunnerna vgen? Vem var frsta
kvinnan som frskte bli USA:s president?
20 Science ctions fdelse

Framtidsvisioner och skrckskildringar
fljde i vetenskapens spr.
28 Jesse James jmfrdes

med Robin Hood
Bankrnen sgs som hmnd fr
nordstaternas seger i inbrdeskriget.
32 Stormakternas ottor
hjlpte grekerna att bli fria
Osmanska rikets otta besegrades av
moderna brittiska och franska fartyg 1827..
44
Slumpens
S
lumpen
historia
40 8 avgrande tillflligheter
Slumpmssiga hndelser som frndrade
historiens gng.
46 Familjen von Trapp

nobbade Hitlers inbjudan
Flyttade till USA 1938 istllet fr att gra
karrir i Nazityskland.
50 Hettiternas stridsvagnar
drev Egypten till retrtt
Ny artikelserie om historiens frsvunna
stormaktsriken.
54 Massmord p kommunister
efter indonesisk militrkupp
CIA hjlpte general Suharto att gripa
makten i Jakarta 1965.
NY
SERIE!
58 RET VAR
Uppseendevckande arkeologiska fynd
i Knossos och drmtydning i Wien.
60 TIPS & TRENDER

62 HISTORIA P FILM
64 TESTA DIG SJLV
2
allt om historia 13/2015
32
Grekernas
frihetskrig
28
Vsterns
V
stern vrstingar:
Jesse James
FRGOR & SVAR:
OVem
PRENUMERATION & KUNDSERVICE

www.alltomhistoria.se
Telefon: 040-601 63 68 (mnfre 817) Prenumeration:
E-post: pren@lrfmedia.se
Helr inkl e-tidning
Adress: LRF Media AB,
(14 nr) 695 kr,
Box 78, 685 22 Torsby
halvr (7 nummer) 379 kr
KONTAKTA REDAKTIONEN
Allt om Historia,
Box 526, 201 25 Malm
Telefon 040-601 63 66
E-post red@alltomhistoria.se
Hemsida www.alltomhistoria.se
P OMSLAGET
Portrtt av Jules Verne, 1877 (APIC/Getty).
Luftskepp,
Lu
uftsk
bild frn 1898 (Library of Congress).
s).
Illustration
Illu
ustra
u
till H G Wells roman Vrldarnas
krig
kri
iig av Barrie Linklater (Bridgeman/IBL).
Bakgrund
Ba
aakgr
Istockphoto.
O
var frsta kvinnliga Nr brjade man avla fram
kamphun
presidentkandidat
en i USA? OSpeladedar?
vikingar
allt om
a
kubb?
JESS
ESSE
ESS
E
ES
SSE
SS
SE JAM
JAME
JA
JAM
AMES
Krigsvete
HIIS
STORIIA
A
ranen
som blev
bandit
GRE
R KEER
ERN
RNAS
RNAS
RNA
RN
NASS
KAMP FR
R
Sanningen bakom
FRIH
RIH
IHE
HEET
SOUND
of MUSIC
Familjen von
Ny serie om
FRSVUNNA
STORMAKTER
HITCHCOCKS
PSYCHO
Trapp
nobbade Hitler
Byggde p verklig
mordhistoria
Frfattaren Jules
var en av science Verne
ctionlitteraturens
pionjrer.
S FDDES
SCIIE
ENCE
FICTIO
ON
Framtidsvisioner
vckte hopp och
NR 13/2015
PRIS 74:90 kr
79,90 NOK
6,95 EURO
skrck p 1800-t
-ta
talet
alett
Medeltida gta
Vad betyder
svrdets
inskription?
British
Library
sker svaret
Tidernas strsta
KONSTKUPPER
ALEXANDER
DEN STORES DD
och andra tillflligh

eter
som ndrade
historien
FRAMTIDEN VAR MER

SPNNANDE FRR
J
NY
SERIE!
50
Frsvunna
stormakter
ules Verne brukar rknas som en av

de frsta frfattarna inom genren
science fiction. Sjlv menade han att
han skrev in vetenskapliga nyheter
i sina romaner. Under hans livstid
(18281905) hade vetenskapen
och tekniken gjort flera stora sprng och
Verne sg till att vva
sina romanintriger
kring nya uppfinningar. Ofta
ingick freml som
i verkligheten bara
fanns p idstadiet
men som i Vernes
romaner utvecklats
till fullndning.
En av hans bcker
ke Steinwall,
Paris i det tjugonde
chefredaktr
seklet var fylld med
s mnga fantastiska
freteelser att
Vernes frlag
refuserade
den.
P sidorna
2028 kan du
lsa om hur vissa
frfattare sg p
framtiden vid frra sekelskiftet. Med
hjlp av filmen fick dessa visioner
stor spridning och pverkade mngas
frestllningar om kommande tider.
Den tidens mnniskor kunde fortfarande
minnas ett vardagsliv utan tekniska
hjlpmedel. Mycket talar fr att framtiden
var mer spnnande fr dem n vad den r
fr oss.
Nu startar vi ocks tv nya artikelserier,
en om Vilda vsterns mest knda
brottslingar och en om historiska
stormakter som frsvunnit.
Trevlig lsning!
Visionerna
pverkade mngas
frestllningar
om framtiden
54
Kuppen i
Indonesien
REDAKTION
Chefredaktr ke Steinwall,
red@alltomhistoria.se
Art director Per Idborg
Layoutare Johan Leijon, Erik
Lindholm, Fredrik Magnusson (vik)
vriga redaktionella medarbetare
Svante Strm, Magnus Vsterbro,
Bjrn Lundberg
Frlagsredaktr & ansvarig
utgivare Magnus Bergsten
Marknadsansvarig Catrina Mki
Korrektur Annika Sundberg
Frlagschef Johan Taubert
VD Ann Henriksson
62
Hitchcocks Psycho
chockade publiken
ANNONSER
Tanja Nilsson, Adviser
Tel 040-64 304 05
E-post: tanja@adviser.se
INFORMATION
Allt om Historia r ett populrvetenskapligt magasin som ges ut
av LRF Media Historiska Tidskrifter AB. Redaktionen ptar sig
inget ansvar fr obestllda texter
eller bilder. Sdant material
returneras ej. Artiklarna fr inte
citeras utan tydlig kllangivelse.
Material ur Allt om Historia fr
endast anvndas med skriftligt

tillstnd av redaktionen.
Tryck V-TAB Vimmerby 2015
ISSN 1653-3224
Upplagan kontrolleras av
Tidningsstatistik AB.
TS-upplaga 2014: 26 700 exemplar
Historiska nyheter
Redaktr Magnus Vsterbro
Drfr sjnk aggskeppet

Dlig konstruktion gjorde fartyget fr svagt i stormen
O I mer n 250 r harr det varit
En studie av de brittiska
ett mysterium varfr
fr
skeppsvarven har ockskepp
sjnk egentligen det
et
s genomfrts,
ge
vilket
brittiska aggskeplett fram till slutsatpet HMS Victory?
sen att katastrofen
se
Fartyget (ej att
orsakades av att
o
frvxla med amiffartyget
a
hade
ral Nelsons skepp
aallvarliga brister
med samma namn)
i kkonstruktionen.
John Balchin var
gick under i EngelDels
De
var sjlva deamiral ombord p
ska kanalen i oktober
er
signen
sign
felaktig, dels
aggskeppet.
r 1744. Katastrofen
var far
fartyget till stora
chockade befolkningen
ngen i
delar byg
byggt med timmer
vrldens d ledandee sjfartsnation.
sjfartsnation
av dlig kvalitet
kvalitet. Vilket i sin tur
Den brittiska ottans underskgjorde att fartyget inte stod emot
ning pekade ut en fyrvakt som
en storm som i sig inte var ovanligt
delvis ansvarig, eftersom fartyget
kraftfull.
skulle ha gtt p
grund d fyrens
signal ledde det rakt
mot Casketklipporna.
ven det dliga vdret har ftt skulden,
d stormen som rasade p kanalen
sgs ha varit extrem.
Men nu har en ny underskning
ifrgasatt de tidigare teorierna.
Resterna av fartyget har hittats
p havets botten och underskts
av marinarkeologer i samarbete
med det knda skattletarfretaget Odyssey Marine Exploration.
Flottans underskning
pekade ut en fyrvakt
som delvis ansvarig
3 mjliga orsaker:
O Dlig konstruktion. Fartyget var fr
lngt och fr hgt i frhllande till dess kl.

O Brist p bra timmer gjorde att delar av
fartygets skrov hade frsvagats.
O Dlig luftcirkulation i skeppet gjorde att
trkonstruktionen brjade ruttna.
560000
Victory
S mnga r r den mnniskotand som hittades

vid sommarens utgrvningar i grottan Arago
nra Tautavel i sydvstra Frankrike.
D E N I S DA I N AT/ T T
Jordbvning ndrade
oden Pos de
O En stor
Det andra av
tre HMS Victory
O Flaggskeppet HMS Victory sjsat-
uva
uvud
de
jordPo d i
bvning
Ferrara
Vo
la n
i Italien r
o
1570, som av
dvarande pven
Pius V tolkades som
Po
Guds stra ver landets
sg
am
judiska befolkning, ledla h
uvu
de till att oden
d
de
Po ndrade sitt
Venedig
de. Det har
Po
en ny geologisk
I TA
LIE
N
studie visat.
Efter jordbvRom
ningen yttade
odens delta
och utde i Adriatiska havet, till
en plats fyra mil norrut.
Pos delta
Medelhavet
ERIK LINDHOLM
J O H N B ATC H E LO R /O DY S S E Y
M A R I N E E X P LO R AT I O N
tes r 1737 och var ett av sin tids

tyngst bestyckade krigsfartyg, med
100 kanoner.
Fartyget var
HMS
efterfljaren
Victory
till ett tidigare
aggskepp
med samma
namn, som
frstrdes i en
brand r 1721.
Efter katastrofen d Victory
sjnk, r 1744,
drjde det en
tid innan ett
nytt aggskepp med samma namn byggdes
ren 175965. Detta HMS Victory blev
senare knt som amiral Horatio
Nelsons aggskepp. Hans fartyg har
bevarats och visas som museifartyg
i Portsmouth.
n
Po s
eh
a nd
Hemlig drr
misstnks dlja
Nefertitis grav
OEn amerikansk forskare,
HMS Victory sjnk

under en storm
i Engelska kanalen.
Nicholas Reeves frn ett universitet i Arizona, tror sig ha kommit

p var den bermda egyptiska
drottningen Nefertitis frsvunna
grav r belgen.
Enligt Reeves nns mycket
som tyder p att den i sjlva
verket gmmer sig bakom en
dold passage i den lika bermda
faraon Tutankhamuns gravkammare. n s lnge har dock ingen
konkret underskning kunnat
bekrfta hans teori. Nefertiti var
Tutankhamuns fostermor.
Byst av
drottning
Nefertiti.
PETER MONAMY
PHILIP PIK ART
HISTORISKA NYHETER
Vad betyder svrdets inskription?

British Library sker svar p medeltida gta
O Ett medeltida svrd som just nu visas
upp p British Library i London fortstter att vcka frgor, 190 r efter att det
hittades i oden Witham. Svrdet, som
tillverkades p 1200-talet, r
tckt med en mystisk inskription bestende av guldtrdar
som lagts in i klingans stl
fr att bilda fljande
meddelande:
IS
TO
"+NDXOXCHWDRGHDXORVI+". Exakt
vad detta betyder har nnu ingen expert kunnat tyda, och British Library ber
drfr sina beskare om hjlp. Liknande
inskriptioner var hgsta mode under
denna period, och
man br se dem som
en fortsttning
av en frkristen
tradition som
gick ut p att rista
magiska symboler p
vapen och rustningar
fr att ladda dem med makt och kraft.
I detta fall misstnker experterna
att de frsta bokstverna,
"ND", ska tolkas som
"Nomine Domini"
(i Guds namn), och
att det hela
En del tror att

svrdet kan ha anvnts
fr att dubba nya riddare.
CK
drfr r en slags kallan av gudomlig

kraft. Men hur de vriga bokstverna
ska tolkas r allts oklart. Ett stort antal
liknande svrd har hittats genom ren,
men inskriptionerna ser alltid lite olika
ut och innehller med
andra ord ngon form
av individuellt budskap.
Vad man dremot
vet r att svrdet
tillverkades i Tyskland,
vars vapensmeder vid
denna tid ansgs vara
de bsta i Europa. Det vger 1,2 kilo och
r relativt kort, 0,964 meter. Med tanke
p dess kvalitet och den guldinlagda
inskriptionen br det ha burits av en
herreman av ngot slag, och kanske
anvnts i samband med att en vpnare
dubbats till riddare.
Tyska vapensmeder ansgs

vara de bsta
i Europa
Vad str det p det

800 r gamla svrdet?
Det undrar forskarna
p British Library.
TH
Vra vrsta farhgor

hller p att bli verklighet.
De tnker verkligen
utplna Palmyra
ET
RU
ST
EE
SO
FT
HE
BR
IT
IS
US
EU
CITATET Maamoun Abdulkarim, chef fr Syriens

arkeologiska myndighet, om att terroristgruppen
IS brjat sprnga delar av den unika antika ruinstaden Palmyra. Innan kriget i Syrien brt ut
besktes Palmyra rligen av cirka 150 000 turister.
Ruinerna av templet Baal

R
Shamin har frstrts av
terrorgruppen IS.
ISTOCK
ISTOCK
DiCaprio spelar seriemrdare

ODen bermd
de
e lmregissren Martin
Scorsese ska
gra lm om
den beryktade seriemr-
daren H H H
Holmes som
p
p 1890-talet
m
mrdade sina
h
hotellgster
i Chicago. Allt
o
om historia
skrev om Holmes i nr
6/2014. Huvudrollen
som den mordiske hotellgaren kommer att
spelas av lmstjrnan
Leonardo DiCaprio.
H H Holmes
Chilenska soldater satte

eld p demonstranter
O Nyligen oentliggjorda
dokument frn den amerikanska skerhetstjnsten

visar att Chiles regering,
ledd av diktatorn Augusto
Pinochet, r 1986 lt
mrklgga en chockerande
hndelse. En grupp soldater
hade ltit hlla brnnbar
vtska och sedan tnt eld

p tv personer som deltog
i en gatuprotest mot landets militrregim.
Ingen kunde d fllas fr
brottet, men nu, nstan
trettio r senare, har ngra
som misstnks fr ddet
kunnat gripas.
Leonardo DiCaprio ska spela

seriemrdaren H H Holmes.
Massgrav hittad
i nedbrnt hus
OKvarlevorna efter inte mindre
n 97 mnniskokroppar har
upptckts i en 5 000 r gammal
massgrav i nordstra Kina. Kropparna barn, unga och medellders mn och kvinnor hade
klmts in i en liten byggnad som
sedan brnts ner.
Forskare misstnker att kropparna brndes eftersom de
dda var oer fr ngon slags
epidemi.
Krigsveteran ck
tillbaka plnbok
efter 70 r
O Nr den amerikanske soldaten
En chiliensk man har gripits och

bevakas av en soldat. Under Pinochets
militrkupp i landet 1973 arresterades
tusentals mnniskor fr att vara
motstndare till den nya regimen.
Eligio Ramos r 1945 hjlpte till

att befria fngar ur de tyska koncentrationslgren tappade han
sin plnbok, som innehll bilder
av den egna familjen.
Nu, 70 r senare, har den
91-rige veteranen ftt tillbaka
plnboken, sedan den hittats
i samband med att man stdat
ur en gammal bondgrd dr
Ramos en gng vernattade.
K E Y S T O N E /G E T T Y
HISTORISKA NYHETER
Rester av cannabis i Shakespeares pipor

O En ny underskning, gjord p 24
pipor som hittats inom eller i nrheten av den bermde pjsfrfattaren
William Shakespeares gor i Stratford-upon-Avon, har visat spr av ett
antal droger
g som i dag
g r olagliga.
g g
I tta av dem har man hittat rester av

cannabis, och i tv spr av kokablad.
Allt detta vcker frgan petade
Shakespeare sjlv mjligen ner annat n vanlig tobak i sin pipa nr han
skulle ta sig ett bloss? En av mnnen
som lett studien, Francis Thackeray

frn universitetet
et i Witwatersrand,
har tidigare skrivit
ivit artiklar om de
spr av olika slags
lags drogrus som han
tycker sig ha hittat i
Shakespeares texter.
Shakespeares
IS
N AT I O N A L P O R T R A I T G A L L E R Y
Mozarts studiematerial kpt

fr tv miljoner
BARBAR A KR AFF T
OEn notskrift, dr noterna skrivits
CK
Lerpipor (eller
kritpipor) var
de vanligaste
piporna p
Shakespeares
tid.
I tta pipor som hittades

p Shakespeares gor
fanns spr av cannabis.
Mozart var fdd och

uppvuxen i Salzburg.
TO
ner av den knde kompositren

Wolfgang Amadeus Mozart,
har kpts av Salzburgs Mozartmuseum fr mer n tv miljoner
kronor.
Det tolvsidiga hftet r en
kopia av ett verk av Eugenio di
Ligniville, som den redan vid 17
rs lder bermde Mozart studerade tillsammans med sin far.
Fynd avsljar
7000-rig massaker
OEn 7 000-rig massgrav nra Schneck-
Kilianstdten i centrala Tyskland har

nyligen underskts. Graven innehller
kvarlevorna av minst 26 vuxna och barn
vilket tyder p att en massaker gt rum
i omrdet. I mnga fall har de ddas skallar krossats, och nstan alla
kvarlevor br spr av
ddligt vld.
Ett kranie med
Massgraven
krosskador.
bekrftar en bild
som framkommit i
era nyare studier,
nmligen att
tiden omkring r
5000 f Kr var blodig
p era hll i det vi i dag kallar Europa.
D etablerade sig en ny befolkning p
mnga hll p kontinenten, efter att en
folkvandring gt rumt frn dagens Mellanstern. Detta medfrde att nya stt att
leva introducerades, vilket kan ha lett till
konikter och massakrer.
NY
SKR
APL
OTT
VINN 1 MILJON
V
JO KR!!
V d skulle
Vad
k ll du
d gra
om du
d
pltsligt en dag blev miljonr?
En kittlande tanke som kan
bli verklighet allt du behver
numeration p Landlotten
Landlotte
en
r en prenumeration
anlig, hederlig bonntur.
och lite vanlig,
MER N
50 %
RABATT
L ING
VINST P VAR 4:E LOTT
Spela med hjrtat

p rtta stllet!
Frutom chansen att vinna en miljon,
bidrar ditt lottkp till lokal utveckling
och en mer levande nrmilj. Allt
ekonomiskt verskott gr till Bygdegrdarnas Riksfrbund. Alla som
kper Landlotten bidrar p s stt
till en rikare landsbygd.
JA TACK!
Jag vill grna bestlla en prenumeration

p nya skraplotten Landlotten.
8 lotter fr bara 96 kr (12 kr/st), vrde 200 kr.
Spara 104 kr mer n halva priset!
FRANKERAS EJ!
5365
VE
KOD: 1508AOHA
8AOHA
GDEN UT
S
PRENUMERERA P LANDLOTTEN
CK
ER
ST
T
KOT
BY
S MED
VIN
MISKT VERS
NO
L A ND
GE
ER
EKO
P VAR 4:E L
ST
OTT
VIN
8 LOTTER fr bara 96 KR
PORTO R
REDAN BETALT
15 kr i faktureringsavgift tillkommer.
Drefter fortstter prenumerationen med 8 lotter fr totalt 200 kr (25 kr/st)
per mnad tillsvidare. Du binder dig inte fr ngot extra. Du kan nr som helst
sga upp din prenumeration.
Namn
Adress
BESTLL ENKELT P
Postnr
Ort
www.landlotten.se/
lansering
E-post
08-400 00 222
LANDLOTTEN fr en rikare landsbygd
Telefon/Mobil
Erbjudandet gller
ler t o m 2015-12-3
2015-12-31 och
endast nya prenumeranter ver 18 r i
Sverige. En orderbekrftelse skickas inom
sju arbetsdagar. Ditt frsta lottpaket fr du
tillsammans med en faktura inom ngra
veckor och drefter varje mnad tills du
sjlv vljer att avsluta din prenumeration
via Landlottens kundservice tel 08-5800
2200 eller e-post kundservice@landlotten.
se. Vi lagrar kunduppgifter enligt personuppgiftslagen (PUL) fr att kunna fullgra
kundrelationer och ge dig erbjudanden,
frn oss och vra partners. Fr mer info
se landlotten.se/villkor.
LANDLOTTEN
SVARSPOST
206 669 92
110 06 STOCKHOLM
B ILD E N 1865
Washington, 24 maj
Kriget om
USA r ver
Nordstaternas segerparad i Washington DC
i maj 1865 markerade
slutet p amerikanska
inbrdeskriget.
TEX T SARA GRIBERG
nder tv hela dagar, den 23

och 24 maj 1865, marscherade de segrande nordstatsstyrkorna lngs Washingtons
lnga huvudgata, Pennsylvania Avenue. Paraden har gtt till
historien som Grand Review of the
Armies och utgick frn kongressbyggnaden p Capitol Hill. I andra
nden av paradgatan, utanfr Vita
huset, vntade den nytilltrdde presidenten Andrew Johnson, armchefen
Ulysses S Grant och andra
dignitrer p en estrad.
Den frsta dagen var det
general George Gordon
Meade, knd fr segern vid
Gettysburg, som ledde sin arm
p 80 000 man frbi hurrande
folkmassor. Dagen efter var det
dags fr William T Sherman och
hans 65 000 soldater ur armerna som
stridit i Tennessee och Georgia.
Det blodiga kriget mellan de industrialiserade nordstaterna och slavstaterna i sdern hade rasat i fyra r,
och en av orsakerna till kriget var att
slaverimotstndaren Abraham Lincoln
hade valts till president. Bara fem
dagar efter krigsslutet, den 15 april,
mrdades Lincoln under ett teaterbesk. Sedan dess befann sig nationen
i chock, och ett syfte med seger paraden var att bryta den rdande frstmningen. Efter paraden upplstes
armerna och arbetet med att ena den
sargade nationen kunde brja. O
Paraden skulle
bryta frstmningen
efter mordet
p Lincoln
10
Segern i amerikanska inbrdeskriget

rades med militrparader under
tv dagar i Washington i maj 1865.
Bakom William T Shermans trupper
syns Capitol Hill.
L I B R A R Y O F CO N G R E S S
11
I TOPP
Historiens mest knda
KONSTSTLDER
PAU L T H O M P S O N / F P G /A R C H I V E P H O T O S/G E T T Y
I januari 1914 terbrdades Mona Lisa

till Louvren, tv och
ett halvt r efter
stlden.
promenerat ut
med den hoprullade
duken under rocken
MONA LISA
Den 21 augusti 1911 stals Leonardo da Vincis msterverk

Mona Lisa frn Louvren
i Paris. Nr man upptckte att
portrttet med den gtfullt
leende damen saknades
inleddes ett enormt polispdrag. Men trots det var och
frblev mlningen sprlst
frsvunnen.
Tv r senare kontaktades
en orentinsk konsthandlare
av en Vincenzo Peruggia som
ville slja portrttet. Han
fngslades och erknde att
han tagit sig in p museet
Stals frn Louvren i Paris 1911

Konstnr Leonardo da Vinci
utkldd till hantverkare,

skurit ut mlningen ur dess
ram och promenerat ut med
den hoprullade duken under
rocken. Peruggia uppgav
att han stulit mlningen av
patriotiska skl, eftersom han
ansg att den "rvats bort"
frn Italien. Men sanningen
var att Leonardo sjlv hade
slt mlningen till den franske
kungen p 1500-talet.
Vincenzo
Peruggia ville
terbrda
tavlan till
Italien.
Knd poet misstnktes

Den franske avantgardepoeten Guillaume
Apollinaire, som krvt att
Louvren skulle brnnas ner,
fngslades som misstnkt
SJBERG BILD
12
fr stlden av Mona Lisa.

ven hans nra vn Pablo
Picasso frhrdes. Bda
friades dock snart frn
anklagelserna.
KONSERTEN
Stals frn Isabella Stewart

Gardner-museet i Boston 1990
Konstnr Jan Vermeer
de stulna verken fanns

Konserten av Jan Vermeer,
ett av de mest vrdefulla
konstverk som ngonsin
stulits.
Trots en utlyst belning
p 5 miljoner dollar har
de stulna tavlorna aldrig
terfunnits.
VAN EYCKS ALTARTAVLA
Kopia av den
stulna altartavlan.
Stals frn
Katedralen i Gent 1934
Konstnrer
Jan och Hubert van Eyck
Stlden av
Skriet lmades.
SKRIET
Edvard Munch utfrde sin

mlning Skriet i era versioner. I februari 1994 stals
den mlning som fanns
p det norska Nationalmuseet. Efter att museet vgrat att
betala lsesumman terbrdade
tjuvarna tavlan i maj samma r. Tio
r senare stals en annan version av
bilden frn Munchmuseet i Oslo av
bevpnade rnare. Tavlan terfanns
av norsk polis 2006.
CNBC
Det praktfulla altarskpet i katedralen

i belgiska Gent r ett av
konsthistoriens stora
msterverk. Det bestr
av tolv paneler som
frestller olika bibliska
scener, mlade av brderna Jan och Hubert
van Eyck. r 1934 stals
tv av panelerna. Tjuven
krvde en lsesumma
p en miljon belgiska
franc.
Nr Gents stift vgrade att betala terlmnades den ena mlningen
till kyrkan. Den andra
har aldrig terfunnits.
En man vid namn
Arsne Goedertier
som avled i november
samma r, erknde p
sin ddsbdd att det var
han som tagit tavlorna.
Han pstod sig vara den
ende som visste var den
frsvunna mlningen
fanns, och tog hemligheten med sig i graven.
Konserten anses
vara ett av
Jan Vermeers
frmsta verk.
FB I
Natten den 18 mars 1990

tog sig tv frkldda mn
in p ett konstmuseum
i Boston genom att
upptrda som poliser. De
vermannade nattvakterna och lste fast dem
med handklovar vid ngra
rrledningar i kllaren.
Nr museet ppnade dagen drp upptckte man
att 13 konstverk stulits ur
museets samlingar. Bland
Stals frn Nationalmuseum

(1994) och Munchmuseet
(2004) i Oslo
Konstnr Edvard Munch
POJKE I EN RD VST
Paul Czannes mlning Pojke i

rd vst var ett av fyra verk som
2008 stals frn ett privat museum
i Zrich, efter att rnarna hotat
en skerhetsvakt
akt med pistol. De
andra tre var
konstverk av
Monet, Degas
och van Gogh..
Det sammanlagda vrdet
Serbisk polis
uppskattades
visar upp den
till en miljard
hittade tavlan.
kronor. Alla
Stals frn Privat museum

i Zrich 2008
Konstnr Paul Czanne
M A R KO DJ U R I C A / R E U T
tavlor utom
den av Degas
har terfunnits.
s.
13
E R S/ T T
Kalendern
A KG / T T
"De edsvurna" ligger

i bakhll fr den sterrikiska
hren vid Morgarten 1315.
700 R SEDAN
Schweizare frsvarar sitt oberoende

15 NOVEMBER 1315 Sedan 24 r
tillbaka r tre regioner i Alperna, skogskantonerna Uri, Schwyz och Unterwalden frenade i ett edsfrbund som gjort
dem oberoende frn de omgivande
omrden som styrs av medlemmar av
familjen Habsburg. Oberoendet ifrga-
stts av dock av den habsburgska fursten

Leopold av sterrike som snder en hr
fr att ervra Gotthardpasset frn "de
edssvurna" (senare kallade schweizare).
Dessa frvarnas och lgger sig i bakhll
vid Morgarten dr de verfaller den
mycket strre sterrikiska hren i ett
trngt pass mellan brant och ett trsk.

Med hjlp av stenar, stockar och hillebarder angriper schweizarna de sterrikiska
riddarna p en plats. De som inte ddas
yr och de edssvurna kantonerna har
frsvarat sin frihet. Den bekrftas i ett
fredsavtal i december 1315.
75 R SEDAN
65 R SEDAN
Coventry raseras
i tysk bombrd
Den fjortonde
Dalai Lama krns
CHARLES
DE GAULLE
DROTTNING
ALEXANDRA
14 NOVEMBER 1940
P kvllen yger tyska bombplan in ver den engelska
industristaden dr bland
annat ygplansmotorer och
ammunition tillverkas. Luftwae fller bombmattor som
p ngra timmar frstr ver
4 000 bostder och andra
byggnader inklusive stadens
katedral. Eftersom mnga
ytt staden dr endast 568
personer.
15 NOVEMBER 1950
Den endast 15 r gamle
Tenzin Gyatso krns till
Tibets ortonde Dalai Lama
samtidigt som Folkrepubliken Kinas arm hller p att
ta kontroll ver grannlandet.
De kinesiska myndigheterna
accepterar krningen och
Dalai Lama skriver under ett
avtal med Kina. Efter ett nytt
uppror sger han upp avtalet och yr till Indien 1959.
22 NOVEMBER 1890
Som son till en historielrare
studerade han historia sjlv
innan han beslt sig fr en
militr karrir. Krigsfrnge
i Tyskland under frsta
vrldskriget men vgrade
kapitulera till
kapitul
tyskarna i det
tysk
andra. Flydde
an
till England
til
och ledde
o
en fransk
e
exilregering.
ex
20 NOVEMBER 1925
Den danska prinsessan gifte
sig med Storbritanniens
kronprins Edvard 1863 men
krntes frst 1902 sedan
svrmodern, drottning Victoria avlidit. Maken Edvard
VII regerade i tta
r innan han
avled 1910.
Alexandra
levde som
nkedrottning till 1925.
ES
NA AL ARCHIEF
TIO
Y OF CONGR
NA
RAR
DD
LIB
14
FDD
Frgor & svar
Skicka dina frgor till oss

p red@alltomhistoria.se eller
via brev till Allt om Historia,
Box 526, 201 25 Malm.
Redaktr Bjrn Lundberg
Vilka var
janitsjarerna?
Janitsjarerna blev
en maktfaktor
i Osmanska riket.
F R A N C I S B A R LO W/ W E L LCO M E
ALI AMIR ALI AMI
R BEG
BRIDGEMAN/IBL
sin makt till att frhindra reformer

SVAR Det fanns en lng tradition
av militren.
ren. Av rdsla fr att
bland muslimska hrskare att utrusta
frlora denna
enna maktstllning
srskilda frband med slavsoldater.
gjorde janitsjarerna
nitsjarerna uppror
Nr Osmanska riket brjade vxa till
nr sultanen
nen Mahmud II r
en stormakt p 1300-talet behvde
1826 frskte
kte omstpa de
den
sultanen er soldater och brjade
osmanskaa armn efterr
drfr tvngsrekrytera kristna mn
vsteuropeiskt
peiskt mns
mnsnsfrn ervrade omrden i sydstra
ntals janits
janitstsEuropa. P turkiska kallades de yeni eri ter. Tusentals
jarer ddades
ades
("nya trupper") vilket gav upphov till
i striderna.
a. Nr
namnet janitsjarer.
upproret slagits
slagit
its
P 1400-talet utvecklades systemet
ner avskaades
aad
des
av sultanen Murad II. Han infrde en
kren permanent.
perrrma
maanent.
nent
srskild "skatt", dr kristna
familjer p Balkanhalvn
tvingades lmna bort vissa
av sina sner enligt en srskild urvalsprocess. Pojkarnaa
drillades till elitsoldater och
lojala understar. Detta
system, kallat devsirme,
avskaades frst under
1600-talet. D hade janitsjarerna blivit en stark
maktfaktor i Osmanska
riket och platserna i deras
gemenskap sgs som en
hett eftertraktad karrirvg ven fr turkiska
familjer.
Pojkar rekryteras till
I egenskap av rikets krigar- janitsjarerna. Illustration
elit utnyttjade janitsjarerna
frn 1500-talet.
Nr brjade man avla fram kamphundar?
Bulldogg utmanar en tjur.
SVAR Under romarnas gladiatorspel hetsades olika djur

till strid, dribland hundar.
Men de moderna kamphundarna har sitt ursprung i de
medeltida "njen" dr hundar
hetsades till strid mot tjurar
och bjrnar. Fr att oskadliggra en tjur trnades hundarna att ta sikte p dess nos,
vilket gynnade en aggressiv
ras med korta ben och kraftig
kke. Srskilt populr var denna vadslagningsform p brit-
tiska arna och den ursprungliga engelska bulldoggen

avlades fram i detta syfte.
Tjurhetsning frbjds
i Storbritannien r 1835 och
sedan dess har bulldoggens
aggressivitet avlats bort.
15
T H E N AT I O N A L A R C
HIVES UK
FRGOR & SVAR

Brittiska marinen testar
en svvarprototyp 1963.
Hur gammal
r prideflaggan?
V uppfann
Vem
f
svvaren?
SVAR Som namnet antyder
tar sig svvfarkoster fram ver
mark eller vatten genom att
svva fram ver ytan p en
luftkudde. Tekniken utvecklades av britten Christopher
Cockerell, som konstruerade
den frsta fungerande svvaren 1959.
Den var frn brjan tnkt
som en militr innovation,
men d varken det brittiska ygvapnet eller ottan
visade ngot strre intresse
fr uppnningen utvecklade
Cockerell istllet en svvare
fr passagerartrak. 1968
brjade svvare trakera
Engelska kanalen.
Efter att tunneln under
engelska kanalen invigts r
1994 blev dessa svvare dock
utkonkurrerade. Svvare
anvnds fortfarande civilt och
militrt, inte minst i omrden
med svrframkomliga isar
under vinterhalvret.
SVAR Den regnbgsmnstrade

agga som blivit synonym med
HBTQ-rrelsen formgavs av gayaktivisten Gilbert Baker i San Francisco
1978, fr att anvndas vid stadens
prideparad. En av inspirationskllornaa
tros ha varit gayikonen Judy Garlands
lt Over the Rainbow frn musikallmen
en
n
Trollkarlen frn Oz. Senare samma r
mrdades den ppet homosexuelle
politikern Harvey Milk i staden, vilket
gjorde att efterfrgan p aggan kade
de
e
markant, eftersom den snabbt blev en
symbol fr hela rrelsen.
ISTOCK
Nr ppnadee
Moulin Rouge?
16
Politikern Harvey
Milk i tget i San
Francisco 1978
d prideaggan
anvndes fr
frsta gngen.
T E R R Y S C H M I T T/ S A N F R A N C I S CO C H R O N I C L E /A L L O V E R P R E S S
SVAR Njespalatset
Moulin Rouge i Paris slog upp
Asch
portarna r 1889 och blev ett
frn 1891.
centrum fr den skandalomsusade kabarkulturen. Frmst lockade
ockad
de
den vgade dansen cancan, vars virvlar
fngades av konstnren Henri de Toulouse-Lautrec i era mlningar. Moulin
Rouge nns kvar p sin ursprungliga adress i stadsdelen
Montmartre.
CO R B I S/A L L O V E R P R E S S
Vem var den frsta

kvinnan som frskte
bli USA:s president?
Den stridbara
Woodhull
tillbringade
valnatten i hkte
CIT Y OF BOSTON ARCHIVES
G AG E S K I D M O R E
SVAR I USA ck kvinnor allmn rstrtt

frst 1920, men den frsta kvinnan som
frskte bli president stllde faktiskt upp
redan ett halvsekel tidigare. Hon hette
Victoria Woodhull och ledde det lilla
Equal Rights Party, som inte heller lyckades f ngra elektorsrster i valet r 1872.
Den stridbara Woodhull tillbringade fr
vrigt valnatten i hkte, efter att ha publicerat en skandals text som avsljade
den knde prsten Henry Ward Beechers
pstdda otrohetsarer.
Inget av USA:s tv strsta partier,
demokraterna och republikanerna, har
hittills haft en kvinnlig presidentkandidat. Dremot nominerades demokraten
Geraldine Ferraro som vicepresidentkandidat 1984 och republikanen Sarah Palin
2012, men de gick bda frlorande ur sina
kampanjer.
Sarah Palin
Victoria Woodhull
stllde upp i presidentvalet i USA r 1872.
Geraldine Ferraro
Spelade vikingarna kubb?

SVAR Det populra trdgrdsspelet kubb psts ofta
ha sitt ursprung p Gotland,
dr det ska ha spelats sedan
vikingatiden. I USA har spelet
till och med marknadsfrts
som "Viking Chess" vikingaschack. Dessvrre nns det
inga som helst belgg fr att
spelets urgamla ursprung
skulle vara ngot annat n

en marknadsfringsknep.
Helt skra kan vi frsts inte
vara, men varken fornnordiska sagor eller runinskrifter
nmner ngot liknande spel.
Inte heller har ngra gravfynd
gjorts. Kubb rknas inte ens
till de traditionella gotlndska
"lekarna" (varpa, bollspelet
prk, stngsttning
med era) som
om har
anor frn vikingatiden
kkingatiden
king
ingat
atid
iden
eller nnu tidigare.
digare.
Dremot harr
kubb, precis
som bowling, mycket
gemensamt
med olika
Hjlm frn 900-talet

och kungen i kubb.
kgelspel som spelatss i era tusen

r.. R
Reglerna till en
snarlik
sn
na variant, kalllad
la
ad kgelkrig, publicerades
bl
lice
i brjan
avv 19
1900-talet. Lngre
n ss gr det inte att
spra kubbspelets
sp
historia.
hist
h
17
FRGOR & SVAR
ver bde arbetsplatser och

rikspolitik.
De lokala sovjeterna utsg
representanter till ett hgsta
beslutande organ, kallat
Hgsta sovjet. Formellt
ellt bestod Sovjetunionen av
a en
sammanslutning av
sdana sovjetrepubliliker. I verkligheten tog
g
dock kommunistpartiet
rttiet
snart ver makten.
M DAV I S L I B R A R Y
SVAR "All makt t sovjeterna!" Med detta slagord tog

Vladimir Lenins bolsjeviker
makten i Ryssland efter oktoberrevolutionen 1917. Sovjeter var namnet p de lokala
rd som frn brjan organiserades av arbetare, bnder
och soldater p grsrotsniv.
Tanken var att de skulle garantera direktdemokrati och
att arbetarna ck verklig makt
Arbetare samlade fr att

vlja kandidater till en sovjet
i Petrograd 1920.
Hunnerna intog
stora delar av
steuropa.
Vart tog hunnerna vgen?
UBC LIBR ARY
18
Bleda mrdades omkring r 445 och

sionen blivit en lst sammanhngAttila fortsatte d rikets expansion
ande enhet och uppgick snart i andra
ytterligare p egen hand. I slaget vid
stammar. P hunnernas territorium
Katalauniska flten r 451
uppstod nya vlden.
e Kr besegrades han dock
Den skrck Attila och
av romare och visigoter. Athans hunner spridit
tila drog sig sedan tillbaka
bland romarna skulle
och dog ett par r senare
emellertid leva vidare
e
enligt legenden under
genom rhundradena
g
sin egen brllopsnatt.
och vcktes bland ano
Efter Attilas dd fll hunnat till liv under frsta
n
nernas rike snabbt samvvrldskriget, d britterna
man. Folkgruppen hade
Asch i USA under kkallade sin tyska ende
under den snabba expanfrsta vrldskriget. fr "the hun", hunnen.
F R I E D R I C H E M I L K L E I N A KG / T T
P kort tid blev

hunnerna romarnas
mest fruktade fiende
SVAR Hunnerna var ett ryttarfolk

frn Asien som trngde vsterut p
300-talet e Kr och ervrade stora omrden i dagens steuropa. Frammarschen brukar rknas som startskottet
fr folkvandringstiden. Hunnerna
byggde s smningom upp ett mktigt rike med centrum i nuvarande
Ungern.
P kort tid blev hunnerna romarnas
mest fruktade ende och knda som
"Guds gissel". Hunnernas hrskare
Attila hade tillsammans med sin
bror Bleda rvt makten r 434 e Kr.
K AT H R Y N A N D S H E L BY C U L LO
Vad var en sovjet?
Historiska hemsidor
Fr annonsinformation och bokning: annons@lrfmedia.se
Malm Museer
ppet alla dagar i veckan. Vlkommen!
Malmhusvgen 5-8. Tel 040-34 44 00.
malmo.se/museer
3RSXOlU
Arkeologi
r du intresserad
av arkeologi?
Bestll ett gratis provnummer
av Populr Arkeologi!
www.kungligaslotten.se
www.popark.se
info@karolinskaforbundet.se
www.karolinskaforbundet.se
Visio
S fddes science ction
om
ET
TY
a
r
F
Jules Verne berttade

i sina romaner om
uppnningar som
nnu inte hade
frverkligats.
Sedan Jules Vernes genombrott

har science ction-genren gtt hand
i hand med samhllets utveckling.
Tekniska nyheter har pverkat
frfattarnas bcker men deras ider
har ocks frndrat vrlden vi lever i.
T E X T M AG N U S V S T E R B R O
20
ner
Illustratren Albert Robidas

vision frn 1882 av hur Parisborna
skulle frdas r 2000.
GE
n
e
d
i
t
m
LS MER!
ret r 1863. Frfattaren Jules
Verne r 35 r gammal. Han
har nyligen debuterat med en
roman som blivit oerhrt populr den lttlsta, lustfyllda
ventyrsberttelsen Fem veckor i en ballong och har precis lmnat in manuset till sin nsta bok. Den heter Paris
i det tjugonde seklet, och utspelar sig 97
r framt i tiden. Handlingen kretsar
kring en ung man vid namn Michel
som frsker skapa sig en plats i det nya
Frutsg viktiga
uppnningar SID 23
9 stilbildande
romaner SID 24
S pverkade kalla
kriget historierna SID 26
21
TT
SCIENCE FICTION
franska samhllet som r en teknoloJules Verne lydde. Boken lades i en

giskt och ekonomiskt avancerad vrld.
skrivbordslda, glmdes bort och gavs
Mnniskor ker till jobbet
ut frst r 1994.
frn vidstrckta frorter
Istllet skrev Verne genast
i en slags tunnelbanor, dr
Resan till jordens medelpunkt,
Re
bilar drivs av gas, och stord
dr en grupp vetenskapsmn
fretagen som kontrollerar
upptcker att jorden r ihlig,
u
vrlden kommunicerar med
och att en urtida vrld komo
bildtelegrafer, som liknar
plett med dinosaurier existep
vad vi i dag skulle kalla faxrrar p insidan. Och ngra r
senare
kom romanen som
maskiner.
s
fortfarande
rknas som en
Det r en vrld dr vxande
f
av litteraturhistoriens rikmetropoler r fyllda av jttetiga klassiker En vrldslika skyskrapor, dr elektricitet lyser upp ntterna, dr Paris i det tjugonde omsegling under haven. Dr
man har utvecklat militra va- seklet gavs ut
fr man trffa den mystiske
pensystem som kan anvndas frst 1994.
kapten Nemo, som byggt en
p lngt hll och dr avancemakals undervattensbt,
rade rknemaskiner kan kommunicera
fullastad med avancerad teknologi. Lmed varandra ver hela jorden.
sarna sveptes med av dramatiken, men
hpnade ocks ver de uppfinningar Jules Verne beskrev.
Framtidsroman sgades
I dag skulle vi sga att mycket av det som
Jules Verne skrev i denna roman blev
Tekniken fascinerade
verklighet i 1900-talets storstder. Men
Snart hade den franske frfattaren blivit
d, nr det begav sig, sgades romanen
ett begrepp, med lsare ver hela vrlav Vernes frlggare. Enligt denne var
den. I hans efterfljd brjade ocks en
rad liknande romaner ges ut bcker
de framtidsvisioner som beskrevs i Paris
som framfrallt tog fasta p den opi det tjugonde seklet antingen trista och
timistiska och nyfikna
frutsgbara eller fullstndigt orealistiska. Skriv ngot annat, var uppmasidan av Vernes berttelser. Fascinationen infr
ningen, fr den hr boken kommer bara
frstra
frs
f
rst
tra ditt
dit
ittt ry
rykte.
rykt
kte.
e.
vvad
va
ad den mnskliga ska-
Flygande maskiner fascinerade

mnga i slutet
av 1800-talet.
parkraften kunde stadkomma av tekniska underverk. Den genre som senare
skulle kallas science fiction, SF, hade
ftt sin frsta stora centralgestalt.
Det var en litterr genre dr teknologins omvandlande kraft bearbetades. Hur reagerar mnniskor nr de
stlls infr nya uppfinningar, som frndrar vrlden? Vilka slags teknologi
GETTY
Vernes succbok
En vrldsomsegling under
havet, med ubten Nautilus,
lmades 1954.
Finns det verhuvudtaget

ngra grnser fr mnniskans
uppnningsrikedom?
I romanen Frn jorden til mnen

skildrade Jules Verne en rymdfrd
redan 1865.
R U E D E S A R C H I V E S/ I B L
22
ISTOCK
Nr iderna blev verklighet

GETTY
Fjrrstyrd mekanisk hand

Robotarmar, styrda med rrkontroll,
utvecklades i mitten av 1940-talet i USA
och kallades "waldos" efter uppnnaren i en
novell av SF-frfattaren Robert A Heinlein,
dr en liknande id beskrivs.
Satellit-tv
r mjlig att frestlla sig? Finns det
verhuvudtaget ngra grnser fr
mnniskans uppfinningsrikedom, och vilka r de i s fall?
-Det moderna systemet fr hur satelliter kan
anvndas fr att snda tv ver hela jorden

beskrevs redan 1956 av SF-frfattaren
Arthur C Clarke.
Skrev om vetenskap
Senare har det i och fr sig diskuterats hur riktigt det r att ge
just Jules Verne benmningen
SF-frfattare. Sjlv frklarade han
att han inte sg sig som en vetenskaplig skribent. Det att hans
texter kunde anses frebda senare
uppfinningar berodde bara p att
han alltid gjorde en s omfattande
research att han av bara farten tog
med ven ider som lg i tiden, men
nnu inte blivit verklighet.
En annan frga gller hur man
egentligen ska definiera science fiction som genre.
Vissa menar
att man kan
se SF-liknande inslag
i mycket ldre berttelser ja, kanske
s lngt tillbaka som
klassiska indiska skrifter som den episka Ramayana,
skriven flera hundra r fre Kristus, som beskriver en slags flygande
maskiner som kan frstra hela stder
med hjlp av avancerade vapen.
Surfplattor
Inte bara det engelska ordet, pads, utan
vensjlva konceptet r inspirerat av
tv-serien Star Trek, dr man anvnder
En forskare anvnder robotarmar fr att
brbara dataskrmar, som kallas "PADDS". kunna arbeta med radioaktivt material.
Ubten
En av de frsta moderna ubtarna
uppfanns 1898 av
amerikanen Simon
Lake, som inspirerats
av Jules Vernes En
vrldsomsegling under havet.
GETTY
Vrldens frsta atomkraftsdrivna

ubt ck namnet Nautilus.
Atomkraft
Nr Leo Szilard r 1933 insg hur en
kedjereaktion kunde anvndas fr att
bygga en atombomb, hade han ftt
viktig inspiration av H G Wells roman
Hur vrlden blev fri.
Jules Vernes skapelse

"bildtelegrafen" blev
verklighet men ingen
storsljare p 1930-talet.
Bildtelegraf
Maskiner fr verfring av
text och bild utvecklades frn
1930-talet och framt men
blev omoderna nr datorer
och internet slog igenom.
Frankenstein frst
Det vanligaste r nd att med just SF
syfta p ngot annat, nmligen en srskild sorts inriktning inom litteraturen
som uppstod under 1800-talet under intryck av upplysningstidens ideal och som
en fljd av de snabba samhllsfrndringar som den vetenskapliga och industriella revolutionen frde med sig. Det
har p senare r blivit vanligt att lyfta fram
Mary Shelleys Frankenstein frn 1818 som
en av genrens verkliga fregngare.
23
SCIENCE FICTION
BRIDGEMAN/IB
LIBR
AR
YO
FC
Just den romanen har annars tidigare

skapsmans frsk att manipulera
kallats en skrckroman, men eftersom
naturen, som fljdes av Den osynhandlingen, om en vetenskapsman
kapsman
lige mannen,
manne som handlar om
som bygger en mnniska avv lik- R E S S
hur en man med hjlp avv
G
delar och med hjlp av elektritriavancerad teknologi kan
avan
n
citet ger honom liv, r djupt
pt
gra sig osynlig och
g
h
frankrad i sin tids veten-blir moraliskt nedbru-bl
skapliga tnkande, och
ten av de krafter han
te
n
egentligen inte innehller
drmed fr.
d
ngra direkt vernaturliga
Wells riktiga klassinslag, utnmns den nu-siker, Vrldarnas krig
si
ig
mera allt oftare till den frrsom kom 1898, berttar
ar
H G Wells
hur vr vrld invadesta riktiga SF-romanen.
om h
deras av ut
utomjordingar, i det hr
Wells utvecklade genren
enren
ffallet
ll t ffrn
planeten
l
Mars. P ngra
gra
I slutet av 1800-talet och i brjan av
korta r hade Wells drmed ringat in
1900-talet hade science fiction utett antal av de motiv som sedan dess
ess
vecklats till en livaktig genre. 1895 gav
varit centrala i SF-traditionen mnengelsmannen H G Wells, bara 29 r
niskans svrigheter att hantera vetengammal, ut den stilbildande romanen
skapliga framsteg, fascinationen infr
Tidsmaskinen. I den boken myntar han
att resa i tid och rum och tanken p vad
just ordet tidsmaskin och popularisesom skulle hnda om mnniskan kom
rar ven konceptet med tidsresor, ngot
i kontakt med utomjordiska varelser.
som skulle kopieras av orkneliga efterfljare. Efter den fljde p kort tid en rad
Dystopi eller utopi
romaner av hans hand som alla satte
Till skillnad frn Jules Verne brukar
djupa spr i SF-genrens
man beskriva Wells som en
historia Doktor More-dystopisk frfataus , om en galen veten-tare, det vill sga
I Vrldarnas krig blir jorden invaderad

av rymdvarelser frn Mars med
avancerade stridsrobotar.
att de skildringar han gr av framtiden
ofta r skrckinjagande.
Den uppdelningen fr nog sgas
vara frenklad, fr ven i vissa av Jules Vernes romaner inte minst den
refuserade Paris i det tjugonde rhundradet finns tydliga dystopiska inslag.
Och i mnga av Wells senare romaner
skildras mnniskans framtid tvrtom
Det var frlggaren Hugo

Gernsback som i slutet
av 1920-talet myntade
begreppet science fiction
Hugo Gernsback gav ut
tidningen Amazing Stories.
Vrldarnas krig
blev lm 1953.
r
e
n
a
m
o
r
e
d
n
a
9 stilbild
En vrldsomsegling under havet
Jules Verne (1870)

En ventyrsroman som utspelar sig p ubten
Nautilus, styrd av den mystiske kapten Nemo.
Har inspirerat orkneliga efterfljare.
Vrldarnas krig
H G Wells (1898)
Berttelsen om hur jorden invaderas av
utomjordingar frn planeten Mars har
kopierats, kritiserats och inspirerat.
24
GETT
Du skna nya vrld

Aldous Huxley (1932)
En dystopisk framtidsskildring dr
mnniskor kontrolleras genom indoktrinering och propaganda, samt
genom dagliga doser av lyckodrogen
soma. Anses ofta vara mer trande
n George Orwells 1984.
Jag, robot
Isaac Asimov (1950)
En serie berttelser om mnniskors
kontakt med avancerade robotar, och
de etiska problem som fljer. Introducerade idn om de tre robotlagarna,
som sedan blev vanliga i genren.
L
BRIDGEMAN/IB
mycket ljust. Till och med romanen Hur vrlden blev fri, som beskriver de frdande fljderna av
ett slags krnvapenkrig (och som
inspirerade till utvecklingen av
de faktiska atombomberna), slutar positivt. Mnskligheten lr
sig att dessa vapen r omjliga att
anvnda och upphr att kriga en
gng fr alla.
Under 1900-talets frsta decennier fortsatte genren att utvecklas,
framfrallt i USA. Dr publicerades mnga viktiga romaner frst
som noveller i olika magasin och
tidskrifter. Mest betydelsefull av
dessa blev Amazing Stories, grundad av Jules Verne-lskaren Hugo
Gernsback. Det var Gernsback som
i slutet av 1920-talet myntade begreppet science fiction fr den slags litteratur han publicerade.
Hans tidskrift blev en samlingspunkt fr orkneliga av sin tids frmsta frfattare i genren, men har ocks
beskrivits som brjan p frvandlingen av SF till en subkultur, utan
hg status i den mer etablerade litterra vrlden.
I slutet av 1800-talet frestllde

sig illustratren Albert Robida
att framtidens krig skulle fras
med pansartg och luftskepp.
Inspirerade uppnnare
I sjlva verket var SF som genre p
vg in i sin guldlder. Den snabba
tekniska utvecklingen i vstvrlden,
och de dramatiska politiska frndringarna i samband med frsta vrldskriget och sedan andra vrldskrigets
frdelse, ppnade nya perspektiv fr
Neuromancer
Invasion p Mars
Ray Bradbury (1950)
Berttar om mnniskans kolonisering av planeten Mars, efter att
jorden blivit obeboelig. Bradbury
pverkade inte bara SF-genren
utan r en direkt inspirationsklla
till vr tids Marsexpeditioner.
Mrkrets vnstra hand
High-Rise
J G Ballard (1975)
En roman om vad som
hnder nr invnarna i ett
lyxigt, isolerat bostadsomrde sakta frvildas och
brjar kriga mot varandra.
Ballards skruvade blick p
samtidens kapitalism och konsumtionssamhlle har ftt
mnga efterfljare.
William Gibson (1984)

Introducerade genren "cyberpunk". En stor del av den mrka
handlingen kretsar kring det d
oknda konceptet "cyberspace".
Hungerspelen
Suzanne Collins (2008)

Berttar om Katniss Everdeen,
som frsker verleva i ett
framtida dystopiskt
samhlle dr vld r
underhllning.
Har bidragit
till att bredda
I boken Neuromancer frn
SF-genren
1984 skapade William
och n nya
Gibson det numera vlknda
mlgrupper.
uttrycket "cyberspace"
Ursula K Le Guin (1968)

Handlar om en diplomat som frsker frst sig p de androgyna
invnarna p en frmmande
planet. Romanen beskrivs som
banbrytande inom en mer feministisk science ction.

ISTOCK
25
SCIENCE FICTION
Kalla krigets
krnvapenhot
pverkade
genrens frfattare. Atombomberna visade med brutal tydlighet vilken destruktiv kraft som
avancerad teknologi kan fra
med sig.
Judith Merril, en kvinnlig
pionjr inom genren, skildrade
i sin roman Shadow on the
O Kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen,
Hearth frn 1950 en mamma
som tog vid efter andra vrldskrigets slut, psom frsker verleva med sina
verkade SF-genren grundligt, srskilt under
tv barn efter att atombomber
1940-, 50- och 60-talen. Mnga av dtidens
har exploderat ver New York.
romaner skildrar en konikt
Samtidigt som atommellan tv jttelika nationer,
bombshotet vxte bidrog
som hotar att frinta mnskorkneliga andra uppfino
ligheten. I era dystopiska
ningar till att omvandla
n
framtidsskildringar har ocks
ssamhllena i positiv riktkrnvapenkriget gt rum
ning. Det var ocks under
n
och de f mnniskor som
denna tid som det blev tydd
verlevt tvingas hantera en
ligt att SF-frfattarna inte
li
frstrd vrld.
bara
b
ba
a speglade sin samtids
Arthur C Clarke
En typisk berttelse r Ray
tekniska utveckling, utan
te
Bradburys There Will Come
ven bidrog till att driva p
v
Soft Rains, som beskriver ett
den i mnga fall inspirerades tekniker, designers
hus frsett med hgteknolooch ingenjrer av science
gisk utrustning, som fortstter
fiction-bckers tankar och
att utfra alla sina funktioner
visioner nr de utvecklade
trots att invnarna frsvunsina produkter.
nit i det storkrig som dragit
ver jorden. I Arthur C Clarkes

$IJMEIPPEhT&OEslutar jordens nationer till sist
kriga nr frmmande rymdskepp pltsligt dyker
upp och skrmmer mnniskorna till enighet.
I lmen When Worlds Collide frn 1951

byggs ett enormt rymdskepp fr att rdda
mnskligheten frn jordens undergng.
Genrens guldlder
P 1940- och 50-talen publicerade sig fr frsta
gngen en rad av SF-litteraturens
teeraturens verkliga
verrkl
klig
igaa profiproff i-
Visste du att
Det sgs att Orson Welles radiodramatisering av Vrldarnas krig, som
sndes 1938, orsakade panik runt
om i USA eftersom folk trodde att det
som skildrades var verkligt. Detta r
r en myt, skapad av dagstidningar
som verdramatiserade hndelsen.
ler: Isaac Asimov skrev om robotar och

intergalaktiska imperiers uppgng och
fall; Robert A Heinlein skildrade ett utomjordiskt krig mellan mnniskor och
frmmande varelser; Arthur C Clarke
lade till ett storslaget, kosmiskt perspektiv, inte minst i romanen The City and
the Stars, som utspelar sig en miljard r
in i framtiden.
De tre frfattarna kallas ibland SFlitteraturens tre stora, och pverkade
genrens utveckling i grunden. De mnen och teman som deras bcker tog upp
har sedan dess gng p gng behandlats
i en rad andra verk i genren, i bcker, tvserier och filmer. Lite hrdraget skulle
man kunna sga att alla som senare varit verksamma i genren har behvt frhlla sig till dessa fregngares verk.
En annan av de mest inflytelserika SFfrfattarna debuterade under 1950talet: den Chicagofdde Philip K
Dick. Inte mindre n tolv lngfilmer
r baserade p hans romaner mest
knda r klassikern Bladerunner, som
inspirerats av hans Androidens drmmar. I Dicks romaner utforskas ofta
filosofiska frgor om mnniskans
GETTY
26
ISTOCK
GETTY
vet i svindlande hastighet och

gjorde lsarna oskra om vilken handlingen egentligen
var och hur den skulle tolkas.
Dessa experiment mtte frst
hrd kritik, men ganska snart
slts en slags fred mellan de
olika generationerna.
Feministiska visioner
Judith Merril skrev om livet

efter ett krnvapenkrig.
och verklighetens natur. Tiden fr Philip K Dicks stora genombrott slutet
av 1960-talet sammanfaller med en
viktig epok i SF:s historia. Det var d
som den s kallade nya vgen brt
fram inom SF. Kanske inspirerad av de
snabba kulturella frndringar runt om
i vstvrlden var detta rtionde en tid fr
litterra experiment inom en genre som
formmssigt ofta hade setts som traditionell, nstan gammaldags.
Nya vgens experiment

Genrens traditioner utmanades
av frfattare som Brian W Aldiss,
Samuel R Delany och J G Ballard,
som prvade radikalt nya stt att
bertta sina historier. Vissa var
medvetet fragmentariska, i andra vxlade berttarperspekti-
SF som genre har traditionellt

dominerats av mn, men det
betyder frsts inte att det inte
har funnits ngra kvinnliga
frfattare. En omtalad kvinna
inom genren r Marion Zimmer Bradley, som skapade
en storslagen SF-vrld kallad
Darkover, innan hon senare slog igenom brett med den mer fantasyartade
romanen Avalons dimmor. Fr att inte
tala om Ursula K Le Guin, som allmnt
hyllats som en av genrens strsta.
Dessa tv anknyter till en ofta frbisedd strmning, som utforskar ett av
SF:s grundlggande problemomrden
frgan om hur ett alternativt samhlle
skulle kunna se ut. Redan p 1600-talet
skrev den engelska frfattaren Margaret Cavendish en bok, The Description of
a New World, som skulle kunna beskrivas som en slags feministisk utopi. I den
reser en kvinna till Nordpolen, dr hon
blir hrskare ver ett frut oknt land
som reformeras till att ge mn och kvinnor lika mjligheter.
Frgan om hur jorden skulle se ut
om kvinnor kommit till makten har
varit stndigt terkommande i denna tradition.
En klassiker r Charlotte Perkins Gilmans Herland, frn 1915, som beskriver

ett nyupptckt land i vilket kvinnor efter en serie katastrofer tagit makten och
utvecklat en friare tillvaro, dr alla lever
i balans med varandra och i harmoni
med miljn. ven den tidigare nmnda
Ursula K Le Guin anknyter till denna
tradition, d hon i klassikern Mrkrets
vnstra hand berttar om ett samhlle
dr alla invnare r androgyna.
Ett sjlvklart inslag

Att sammanfatta science fiction som
genre i brjan av 2000-talet r inte ltt.
Mnga av de tidigare nmnda klassiska
frgorna lever kvar, samtidigt som internet, det globala samhllet och vr
tids klimatutmaningar spelar en viktig roll fr dagens bcker och filmer.
Numera r SF heller inte en lika illa ansedd genre som den var under en tid.
Inom populrkulturen har tvrtom
science fiction blivit ett sjlvklart och
accepterat inslag. O
LS MER:
Inre landskap och yttre rymd Del 1
Science ctions historia frn
H G Wells till Brian W Aldiss av
John-Henri Holmberg (2002)
O Mjliga vrldar Tekniken,
vetenskapen och science ction
red Mikael Godhe och Jonas
Ramsten (2010)
SF p lm och tv
O ven om det r i bcker och tidskrifter som
Romanen skildrar en
mamma som frsker
verleva med sina tv
barn, efter att atombomber har exploderat
SF frst uppstod, och dr de ledande iderna

hela tiden har utvecklats, har genren ocks
haft stort genomslag i visuella medier. Frn
tidiga lmer som Fritz Langs Metropolis frn
1928 och tv-serier som 1950-talets Blixt Gordon fram till banbrytande storlmer som
Stanley Kubricks 2001 och Ridley Scotts
bda klassiker Bladerunner och Alien. Alla
har bidragit till att ka genrens popularitet i vidare kretsar. Stort genomslag har
ocks tv-serien Star Trek haft, i sina mnga
olika versioner.
27
Jesse James 184782
Rnaren som blev

sderns Robin Hood
Jesse James blev jmfrd med Robin Hood som
tog frn de rika och gav t de fattiga. I sjlva
verket rnade han banker fr egen rkning, ven
om han sjlv pstod att han fortsatte kampen
mot de frhatliga nordstaterna.
mer n sexton r har han varit en

jagad man. Han har jagats av uppbd, varit nra att fngas av sheriffer
och bara precis undkommit detektiverna frn den bermda Pinkerton-byrn. Han har skjutits i brstet tv
gnger, men nd verlevt. Nu hller
han sig gmd, under namnet J D Howard,
wa
d, i ett litet
tet vitt
v tt hus
us i staden
stade St Joseph,
Josep
p ,
Missouri, inte lngt frn platsen dr han

fddes och vxte upp.
Men denna dag, den 3 april 1882, ska
visa sig vara hans sista.
I verkligheten heter han Jesse James,
och r exakt 34 r, 6 mnader och 28 dagar gammal. Tidigare har han tillsammans med sin bror Frank lett det knda
JJames-Younger-gnget.
Ja
es ou ge
g g
g get. Men
Me nu
u lever
eve
han enbart tillsammans med sin fru,

och tv medhjlpare, brderna Charley
och Robert Bob Ford.
Skjuts i bakhuvudet
Strax efter tta p morgonen gr Jesse
James in i husets vardagsrum. Tanken
r att de tre mnnen ska ge sig av fr
att utfra ytterligare ett av de orkneliga
rn som gjort Jesse James till ett namn
hela USA knner till. Men som det snart
ska visa sig har Bob varit i kontakt med
myndigheterna fr att gra ansprk p
det pris som satts p Jesse James huvud
5 000 dollar, dd eller levande.
Har Jesse James brjat misstnka
ngot? Bob Ford r vertygad om den
saken. James har blivit allt mer
Staden Lawrence i Kansas anflls

1863 av sydstatsrebellerna som Jesse
James tillhrde. Staden plundrades
och ver 150 civila mrdades.
28

Ny
serie!
M ten
Myten
skapades
k d
tidigt i bcker
Jesse James i 17-rsldern

d han red med sydstatsrebeller och plundrade
landsbygden.
O Redan kort efter Jesse James
LI
Tanken r att de tre

mnnen ska utfra
ytterligare ett rn
BR
AR
CO
RE
SS
dd brjade bcker publiceras

som beskrev hans dramatiska
liv. Ofta portrtterades han
som en tragisk hjlte som
kmpade fr att hjlpa de fattiga. Att han
ddades av en
n
av sina egna
mn bidrog tillll
att frstrka
dramatiken
i berttelsen. Den
engelske
En kioskroman
frfattaren
om Jesse James
Oscar Wilde
frn 1901.
beskte
Jesse James
hemstad och hpnade ver
mytbildningen kring den unge
gangstern. "Amerikanerna dyrkar verkligen hjltar, och hittar
dem alltid bland de kriminella
klasserna", skrev han.
Inte mindre n ett trettiotal
lnglmer har spelats in om
Jesse James och hans liv (i tv
av de tidigaste spelade hans
son, Jesse James jr, sin far).
Mordet p Jesse James av ynkryggen Robert Ford (2007) med
Brad Pitt i huvudrollen, beskrivs
som en av de historiskt mest
korrekta versionerna.
29
JESSE JAMES
misstnksam p sistone. Fr
en stund verkar det till och med
som om han ska konfrontera
brderna Ford. Men istllet lgger han ifrn sig sina revolvrar
p en soffa, och drar fram en stol
fr att komma t att gra ren en
dammig tavla som hnger snett
p vggen.
D bestmmer sig Bob Ford fr
att sl till. Han drar sitt vapen och
skjuter den obevpnade Jesse James bakifrn, i huvudet.
F
Familjen
James hade tydliga sympatier med sdern. Redan innan
p
det blodiga inbrdeskriget brt ut
d
11861, hade det i Missouri uppsttt
18
llokala konf likter mellan de som
lo
vville att delstaten skulle ansluta
ssig till den sydliga konfederationen och lmna USA och de som
n
ville strka banden med
ttvrtom
tv
v
den amerikanska unionen.
d
Stdde sydstaterna
S
Omtvistat lik
Hans ansikte blev s frstrt av
skottet att det senare ifrgasattes
om den dde verkligen var Jesse
James. Men spren av hans tidigare skador syntes tydligt p liket
tv rr efter kulor i brstet och
ett delvis avskjutet lngfinger p
ena handen.
Drefter var det ingen tvekan
om saken. Jesse James var verkligen dd. Grannar strmmade
till fr att se det bermda liket. Redan
d
under sin livstid hade han varit omtalad, beryktad eller knd. Nu, efter sin
dd, frvandlades han till en legend. En
hjlte fr mnga, samtidigt som han av
andra beskrevs som en demon, en av
USA:s farligaste mnniskor.
Han fddes under namnet Jesse
Woodson James, den 5 september 1847 i Clay County, Missouri,
som den yngste sonen till baptistpredikanten Robert James och en
stark, temperamentsfull kvinna
vid namn Zerelda Cole. Missouri
lg mitt emellan de tv dominerande
Casey Aeck som

Bob Ford i lmen
Mordet p Jesse
James av ynkryggen
Robert Ford.
30
Jesse och brodern

Frank James 1872.
regionerna i USA under

d denna
d
tid,
d det
d
vill sga nordstaterna, en i stor utstrckning industrialiserad region dr slaveri
bekmpades, och sydstaterna, en plantageekonomi dr slaveriet sgs som en
sjlvklarhet.
Under kriget exploderade dessa tiU

digare konf likter i fruktansvrda
d
vvldsdd. En ung Jesse James ansslt sig tillsammans med sin storrebror Frank till ngra av de gng
med gerillasoldater som kmm
pade mot unionen. Dessa s kalp
llade bushwackers stod fr brutala
vergrepp de skt obevpnade
ssoldater som de sedan skalperrade och lemlstade. Samtidigt

aanvnde ven deras motstndare
tterror, inte minst kollektiva bestraffningar av grymmaste slag.
1865
86 tog inbrdeskriget slut. Nordstaterna hade segrat och drmed skulle
slavarna befrias och en ny politisk ordning infras i sdern. I praktiken inleddes en period av kaos. Till skillnad
frn de reguljra sydstatssoldaterna nekades mnga av de tidigare gerillasoldaterna amnesti eftersom de brott som
de hade begtt
under
kriget
ansgs s fruktansvrda att de
mste straffas.
Fljden blev att hundratals, kanske tusentals, strids-
De skt obevpnade
soldater som de
sedan skalperade
och lemlstade
WA R N E R B R O S/CO U R T E S Y E V E R E T T/ I B L
Ligans mest
bermda brott
1865
1865 Amerikanska
inbrdeskriget tar
slut och sydstatsarmn bendas.
1869 En bank i Gallatin, Missouri rnas.

Jesse James skjuter ihjl en kassr som han
misstar fr en fre detta nordstatskapten.
1870
Politiska motiv
1875
1866 Clay County Savings-banken

i Liberty, Missouri, rnas av bevpnade mn mitt p dagen. Ddet r
det frsta i sitt slag under fredstid.
vana och hrdade mn istllet brjade

leva som laglsa, och i praktiken att
kriget fortsatte trots att landet officiellt
levde i fred.
Till den gruppen hrde Jesse James
och hans bror Frank som snart blev
knda fr ett stort antal verfall och tskilliga mord. Tillsammans med vnner
och veteraner frn kriget, srskilt brderna Jim och Cole Younger, brjade de
rna banker och tg. Senare blev de bermda som ett slags Robin Hood-figurer, som angrep de rika och gav till de
fattiga. Men i sjlva verket behll de alla
pengar sjlva, och de som rnades var
i allmnhet lokala fretag, och inte en
del av det nordstatsetablissemang som
Jesse James sa sig bekmpa.
1876 Frsket att rna First National Bank

i Northeld, Minnesota, misslyckas. Bara
brderna James undkommer.
1880
1885
1873 Deltar i frsta tgrnet i Adair,

Iowa. Liksom vriga ligamedlemmar
br
g
James Ku Klux Klan-mask.
mask.
Visste du att
Bob Ford, mannen som ddade

Jesse James, turnerade en tid med
en frestllning som visade hur det
gick till nr han skt det ddande
skottet. r 1892 mrdades Ford p
den saloon han d gde.
det inte s; Jesse James tog miste. Men

hndelsen innebar startpunkten p den
unge banditens publika liv.
Kort drefter brjade han samarbeta med redaktren John Newman Edwards, som gav ut tidningen Kansas City
Times. Den brjade publicera ppna
brev frn Jesse James till allmnheten
dr han frsvarade sig mot anklagelser
och motiverade sina handlingar som
en del av en politisk kamp. Tidningen
publicerade ocks entusiastiska ledare,
som presenterade Jesse James som en
frkmpe fr alla de sydstatstrogna som
inte sg ngon plats i det nya samhllet.
1882 Jesse James

skjuts
j av Bob Ford.
Allt mer resurA

sser lades p att
ffnga dem och
till slut kopplati
Bob Ford
des den bermda
d
de
detektivbyrn
Pindete
de
e
kerton
k
ke
rton
rt
on in.
Byrns
B
grundare
d
Allan
Al
Pinkerton
gjorde det till ett personligt projekt att
fnga Jesse James till vilket pris som
helst. Bland annat deltog Pinkertonagenter i ett verfall p Jesse James
barndomshem dr hans unge halvbror
Archie dog och hans mamma Zerelda
frlorade ena armen. Hndelsen bidrog
bara till att skapa n mer sympati fr
Jesse James och hans sak.
Men s sakta drogs snaran nd t
kring brderna James och Younger och
deras gng. Den 7 september 1876 kom
den stora vndpunkten. Det var dagen
d de frskte rna en bank i Northfield,
Minnesota, men det hela utmynnade
i en eldstrid dr tv ddades, den ene en
svensk immigrant som rkade befinna
sig i banken. Nr krutrken hade lagt
sig var brderna Younger och resten av
gnget gripna men brderna Frank
och Jesse James kom undan ven den
hr gngen.
Ingen av lagens vktare lyckades
fnga Jesse James utan han fll till slut
p att en av hans egna mn,
p
Bob Ford, lt sig lockas av en
B
sstor belning som myndighetterna hade utlyst. Fords skott
aavslutade den intensiva och
blodiga karriren fr en av
b
USA:s mest omtalade krimiU
nella, som ven efter sin dd
n
ffrblev en symbol fr motsstndet mot nordstaterna. O
Fr det var just den politiska motiveringen som skiljde Jesse James frn andra bermda gangsters. Redan under
sin livstid beskrevs han av vissa som
terrorist snarare n bandit. Jesse James
presenterade sjlv sina rn och mord
som en del av kampen mot segrarna
i inbrdeskriget.
Barndomshemmet anflls
Frsta gngen denna aspekt uppSamtidigt fortsatte brderna James och
mrksammades p allvar var den 7 deYounger att beg sina brott de rnade
cember 1869 d brderna James och
banker, diligenser och tg, och lmYounger rnade en bank i Gallatin, Misnade ett blodigt spr av dda efter sig.
souri. Bytet blev inte
stort, men uppmrksamheten desto strre,
eftersom Jesse med bertt mod skt ihjl en
banktjnsteman. Jesse
James var nmligen
vertygad om att han
knde igenom honom
som en man som under kriget kmpat fr
nordstaterna och d
ddat en av James officerare.
I sjlva verket var
Jesse James hem i St Joseph, Missouri, r i dag ett museum.
LS MER:
Jesse James the Last Rebel of the
Civil War av T J Stiles (2002)
31
Stormakterna grep in p grekernas sida 1827
Sjslag gjorde
Grekland fritt
nda sedan 1453 levde grekerna som understar i Osmanska riket.
Flera grekiska revolter slogs ner, men i slutet av 1820-talet var
det folkliga stdet fr ett fritt Grekland s starkt att Europas
stormakter beslt sig fr att stdja frihetskampen.
T E X T I N G E R L I S E KO N T O C H R I S T O S
en 20 oktober 1827 stod den

mngriga kampen mellan
Osmanska rikets styrkor och
de grekiska rebellerna
infr ett avgrande. Under f lera r hade osmanerna
frskt terta kontrollen ver
det upproriska Grekland. Nr
den osmanska f lottan an-
lnde till Navarino-bukten visade det sig

dock att motstndet skulle bli svrslaget. Grekerna hade nmligen ftt
std frn Ryssland, Storbritannien och Frankrike.
De turkiska hrskarna i Osmanska riket hade mycket att
frlora ett sjlvstndigt Grekland skulle kunna vara brjan
Skepp i brand under slaget vid

Navarino 1827, som blev en
avgrande seger fr grekerna
och deras allierade.
32
I VA N A J VA ZO V S K I J/ B R I D G E M A N / I B L
SLL A N
ND
RYS
SS
D
Mo
STERR
STER
RIKE
I KE
KE
Jasssy
Jassy
Odessa
Ode
Od
dessa
de
lda
vien
Belgrad
lg
grad
d
B
elgra
rad
Bukarest
k
Buka
kare
re
estt
on
VE
Saraj
Sarajevo
jevo
S
ara
raj
aje
evo
v
HA
au
R TA
BA L KA N
OSMAN
OSMANS
O
SMANS
MAN
M
ANSK
KA
A RIKET
R K
M
edo
Pel
Pe
Pelopone
elo
lop
op
ponessos
p
on
ones
ess
ssso
ss
ssos
os
Nafp
afp
fpilon
N
afpilo
afpi
pilon
i on
petse
es
Sp
Spetses
petse
ttsssees
Ka
Kalam
K
Kalama
a amat
atta
at
a
Smyrna
Smy
my
yrna
ve
Navarino
Nav
N
av
ava
varriino
no
Kh
Khi
hio
os
Khios
iios
ha
182
1825
25
Ate
At
Aten
A
tten
i s ka
S VA N T E S T R M
Dervenakia
D
errve
venak
nakia
kia
Derve
i 1822
182
822
Trrripolitsa
Tri
Trip
ipoli
polit
iits
ttssa
sa
Maniak
Maniaki
i k
kii
Konstantinopel
Konst
Ko
nstanti
sta
tant
ntinop
pel
Ege
1821
182
821
1
n ien
A KG / D E AG O S T I N I P I C T U R E L I B R A R Y/ DAG L I O R T I / T T
Langad
Langa
Lan
gada
g
da
och
och
h Cam
C
Campoti
Campoti
ak
S VA
o
a
So
S
o

a
Tiran
iira
Tirana
T
ran
na
Grekisk
upprorsman
med en
av frihetsrrelsens
aggor,
1821. Fransk
illustration.
182
1827
827
Manihalvn
Man
Ma
aniha
ani
nih
iha
hal
alv
lv
vn
n
0
Kreetta
Kr
Kre
a
Rh
Rhod
ho
odos
os
300km
I brjan av 1800-talet var Grekland

en del av det Osmanska riket.
Grekiska frihetskriget inleddes
i februari 1821 med invasionen av
staden Jassy i dagens Moldavien.
Ett sjlvstndigt
Grekland skulle kunna
vara brjan till slutet
fr imperiet
33
RYSSLAND
FRANKRIKE
STERRIKE
IBERISKA
HALVN
Rom
SVARTA HAVET
BALKAN
Aten
Alger
Konstantinopel
MINDRE ASIEN
MED
ELHAV
ET
Tripolis
Kairo
S A H A R A
1000km
Jerusalem
ARABISKA
HALVN
Mecka
ha
ve
t
Det en gng s mktiga Osmanska

riket, som strckte sig ver tre
kontinenter, var p tillbakagng
i brjan av 1800-talet.
Egypten
Persiska
viken
da
PERSIEN
Syrien
Tunis
till slutet fr imperiet. Grekerna hade

sin sida mycket att vinna lyckades de
driva sina osmanska herrar p flykt lg
vgen ppen fr historiens frsta sjlvstndiga grekiska nationalstat.
Rebellerna i den grekiska flottan stred
under mottot Frihet eller dden och
var beredda p stora offer fr att vinna
sitt oberoende. Men oddsen var inte p
deras sida infr sjslaget vid Navarino.
Tillsammans med de allierade disponerade de 22 fartyg mot den osmanska sidans 78.
Nu skulle det avgras om den grekiska revolutionen skulle lyckas eller
om Osmanska riket skulle kunna terta
kontrollen ver imperiets besittningar
i Europas sydstra hrn.
S VA N T E S T R M
GREKISKA FRIHETSKRIGET
Under osmanskt styre
Inspirerade av andra folks exempel

fick de grekiska nationalisterna allt
starkare fotfste
frsk att uppn politisk sjlvstndighet
misslyckades dock, exempelvis upproret
i Morea r 1603 som hade det storslagna
mlet att terupprtta det bysantinska riket. P 1770-talet blandade sig Ryssland
i grekernas frihetskamp men n en gng
var osmanerna fr starka.
Radikala ider spreds

De radikala iderna frn upplysningen,
franska revolutionen och den roman-
T FIELDING/BRIDGEMAN/IBL
nda sedan osmanska trupper invaderade det bysantinska riket och intog
g
Konstantinopel r 1453 hade de hllitt
bde Anatolien och Balkan i ett jrngrepp. Det grekiska folket hade ingaa
politiska rttigheter med undantag avv
ngra f framstende greker som skaffade sig positioner inom Osmanska rikets byrkrati.
Grekerna frblev under osmanskt
styre i flera hundra r. Trots den lngvariga ockupationen bevarade grekerna sin
kultur och sina traditioner, mycket tack
vare att den grekisk-ortodoxa kyrkan fick
behlla sin starka stllning i samhllet.
Kyrkans hierarki med den ledande patriarken i Konstantinopel lmnades orrd
av de osmanska myndigheterna. Alla
En basar i Aten, med en mosk i bakgrunden. Frglagd gravyr frn 1821.

34
tiska nationalismen ndde Grekland

via de unga greker som studerade vid
Vsteuropas universitet. Ofta finansierades deras studier av rika grekiska
handelsmn som ocks bekostade skolor och bibliotek i hemlandet. Mnga
handelsmn hade blivit frmgna tack
vare den grekiska handelsflottans starka
utveckling.
Hgt utbildade greker som bosatt
sig utomlands skickade bcker, skrifter och annan litteratur p grekiska
till sina landsmn fr att hja utbildningsnivn och strka den nationella
identiteten. Denna process kallades
diafotismos den moderna grekiska upplysningstiden.
Samtidigt vxte den revolutionra nationalismen sig starkare i hela Europa.
Inspirerade av andra folks exempel fick
de grekiska nationalisterna allt starkare fotfste inom det egna folket och
i samma takt minskade de osmanska
myndigheternas makt ver sina understar i Grekland.
Den grekiske frfattaren Rigas Ferraios var starkt influerad av franska revolutionens tankar. Han organiserade
en nationalistisk rrelse vars ml var
att befria hela Balkan, men redan 1798
tillfngatogs han och avrttades av osmanerna. Hans dd gav den grekiska
Konstantin
Kanaris
ledde grekiska
angrepp med
brandskepp
mot turkiska
krigsfartyg
1822.
Konstantin
Kanaris (cirka
17931877).
AT H A
NA
EL
IED
AR
FR
SK
KOS
SIO
DI
SO
ST
r 1815 bildades den hemliga organisationen Filiki Eteria (Vnnernas frening). Dess ml var frn brjan inte att
grunda en grekisk nationalstat utan att
terupprtta det bysantinska imperiet
AD
Manto Mavrogenous,
ou
us,
med Konstantinopel som huvudstad.
Organisationen vxte snabbt och fick
rik kvinna som bidrog
og
g
medlemmar frn alla samhllssektorer
till att nansiera
i Grekland. Ngra av dem skulle senare
den grekiska
spela viktiga roller i det grekiska frihetsottan och ven
kriget, bland andra den beryktade banledde strider under
ditledaren Theodoros Kolokotronis, som
sjlvstndighetskriget.
ge
et.
hade tjnstgjort i den brittiska armn
under Napoleonkrigen, och Alexander
Theodoros KoloYpsilantis som stridit fr Ryssland.
kotronis var general
al
I vntan p framgngsrika upprorsi den grekiska hren
n
mn uppndde kleftes, rvarband som
och sjlvstndighetss-plundrade och hrjade fr eget vinstkrigets mest
intresse, hjltestatus bland mnga grebermda prol.
ker. I nationalromantiska berttelser
beskrevs beundrande hur de lurade och
bekmpade de osmanska myndigheterna.
rala ider som pverkade
de samFr att stoppa rvarbandens hrjhllsklimatet p mnga hll i
ningar rekryterade osmanerna greker
det tidiga 1800-talets Europa.
ropa.
till en miliskr som kallades armatoly.
Men de brittiska och franDeras uppdrag var att skapa ordning
ska regeringarna varr inte
S
L A
och skerhet i vissa omrden.
n.
beredda att stdja
ja upproOU
TZ
I praktiken var det dock flyly- N
ret eftersom dee befarade
tande grnser mellan klef-att grekisk sjlvstntes och armatoly. Mnga
dighet skulle
le destabilisera det osmanska
milismn hade tidigare vaimperiet, vilket skulle
rit banditer medan andra
f kraftigaa fljdverkmilismn vergick till rveri eftersom det var mer
ningar p maktbalansen
lnsamt. Nr det grekiska
i resten av Europa. En
frihetskriget brt ut i brunderliggande
nde orsak till
jan av 1800-talet tog mnga
politikernas passivitet var
ur bda grupperna till va- Mahmud II var sultan rdslan fr att grekernas
pen mot osmanerna.
ver Osmanska riket tankar om nationell frihet
skulle spridaa sig till mino180839.
riteter underr brittiskt elStd frn Europa
ler franskt styre. Till slut
I Storbritannien och Frankrike var stut blev dock
trycket frn grekernas sympatisrer
det fr grekernas kamp utbrett, srskilt
bland dem som studerat och var vl
fr stort.
frtrogna med grekisk kultur och historia. Antikens Grekland var ett ideal
Filhellenisternas insats
nsats
inom vsteuropeisk kultur och mnga
I London och Paris upprttades
ttades srskilda
sg grekerna som heroiska kristna som
filhellenistiska kommitter.
tter. Ordet filhellenist betyder vn av Grekland.
kmpade fr att frigra sig frn en korrumperad och undertryckande islamisk
Kommitternas arbete stttades
tttades av rika
tyranni. Grekernas revolt sammanfll
och framstende personer.
ner. I Paris gick
ocks med de nationalistiska och libeden knde frfattaren Victor Hugo in
Alexander Ypsilantiss
var medlem av
den hemliga
organisationen Filiki
Eteria och ledde
revolutionens frsta
strid 1821.
IO
Papaessas, grekisk-ortodox prst som

var inrikesminister
i en grekisk regering
under kriget.
Ddades i slaget vid
Maniaki 1825.
YS
Vnnernas frening
5 bermda upprorsledare
N
nationalismen nytt brnsle och mnga

grekiska intellektuella valde att flja
Ferraios exempel och fra frihetskampen vidare.
BRIDGEMAN/IBL
35
Krigets viktigaste
hndelser 181432
1814
1815
1820
1814 Den hemliga

organisationen Filiki
Eteria upprttas vid ett
mte i Odessa.
i arbetet och i London

Filiki Eterias
engagerade sig till exagga.
empel poeten Lord
Byron s hrt fr grekernas sak att han
sjlv reste ner 1823 fr att strida mot deras frtryckare. Han fick dock aldrig se
ngot resultat av sitt engagemang eftersom han insjuknade vid ankomsten till
Grekland och avled tre mnader senare.
De filhellenistiska kommitterna
samlade in stora summor till de grekiska
revolutionrerna, de skrev debattinlgg
Bda sidor i kriget gjorde sig

skyldiga till massakrer p civila.
Massakern p Khios, mlning av
fransmannen Eugne Delacroix.
36
Februari 1821 Alexander Ypsilantis

invaderar staden Jassy och frklarar
att Grekland r ett fritt land.
1821
September 1821 Kolokotronis

intar Tripolitsa och stadens turkiska
invnare massakreras.
1822
1823
Mars 1821 rkebiskopen Germanos

vlsignar en grekisk agga och
frklarar landet sjlvstndigt.
fr Greklands sak och mnga reste sjlva

ner fr att strida mot osmanerna.
Den grekiska revolten fljde i Napoleonkrigens klvatten. De allierade stormakter som r 1815 besegrat den franske
kejsaren vid Waterloo ville frhindra att
utvecklingen p Balkan skulle bli lika
kaotisk som den varit i vriga Europa
efter franska revolutionen och under
Napoleons frsk att sprida revolutionsiderna ver kontinenten. Det visade sig
dock snart att regeringarna inte lngre
1824
Juli 1822 Grekisk seger vid

Dervenakia hindrar osmanerna
frn att krossa revolutionen.
kunde ignorera den allmnna opinionen som engagerade sig alltmer fr visionen om ett fritt Grekland.
Till att brja med gnade sig Filiki
Eteria t att samla in pengar och vapen fr att frbereda upproret. 1821 utbrt de frsta striderna p Peloponessos
och de fljdes av andra uppror, frmst
i grekiska omrden vid Donau och i Konstantinopel. Tidpunkten var vl vald eftersom Osmanska riket var indraget
i ett krig mot Persien samtidigt som andra europeiska stormakter var upptagna
med uppror i Italien och Spanien.
Krigsutbrottet 1821
Den 21 februari 1821 hade Alexander
Ypsilantis tgat in med en styrka i staden Jassy (i dagens Moldavien) och frklarat att Grekland nu skulle bli fritt.
Aktionen fljdes av en mngd uppror
i olika grekiska stder. Drmed var revolutionen i full gng.
13 mars hissade Laskarina Bouboulina f laggan p sitt eget krigsfartyg
Agamemnon och var klar fr strid. Hon
hade sjlv finansierat byggandet av fem
bestyckade skepp och blev kommendant
fr den grekiska f lottan som organiserats infr kriget.
Tv veckor senare vlsignade rkebiskopen Germanos av Patras en grekisk
f lagga vid klostret Agia Lavra p Peloponessos och frklarade att Grekland
nu krvde sin sjlvstndighet. Hndelsen r omtvistad men sedan dess rknas
den 25 mars som landets nationaldag.
Det frsta stora slaget infll den 17
mars 1821 nr en arm p 2 000 greker frn Manihalvn intog staden Kalamata efter ett par dagars strider. Kriget
fortsatte och i slutet av mnaden kontrollerades det mesta av landsbygden av
grekiska rebeller medan den osmanska
militren ftt frskansa sig i sina fort.
Grekerna vann flera slag men det osmanska imperiet visade sig snart vara en
1825
1827
Juni 1826
Aten terervras av
turkiska trupper.
1828
1829
1830
Mars 1829 Grekisk autonomi

nomi erknns
genom ett avtal mellan de allierade
stormakterna och Osmanska
ka rikets ledning.
Visste du att
svr motstndare. Svrigheterna frvrrades snart av att olika grekiska grupper

hade svrt att enas. Flera gnger utbrt
inbrdeskrig mellan olika falanger av
grekernas motstndsrrelse. Samtidigt
fortsatte kriget mot osmanerna att krva
stora offer p bda sidor.
ven om grekerna framstlldes som
offer, tack vare de nationalromantiska
stmningarna i Europa och srskilt ef-
1832
21 juli 1832 Ett fredsavtal skrivs

under i Konstantinopel och ger
Grekland full sjlvstndighet.
THOMAS PHILLIPS
Osmanerna hade brjat riva delar av

templet Parthenon fr att komma t
blyet i pelarna och anvnda det till
ammunition. Greker som ville bevara
templet skaade d fram bly frn annat hll och gav det till osmanerna.
1831
PININ
1826
Oktober 1827 Osmanska ottan

krossas av allierade ottstyrkor
under slaget vid Navarino.
VA S I L I J T R O
Februari 1825 Ibrahim

Paschas egyptiska trupper gr
in i kriget p osmanernas sida.
Mnga olika aggor anvndes

av de grekiska rebellerna.
En av de mest spridda var ett
bltt kors p vit botten.
Mnga kulturpersonligheter
rpersson
nli
lig
ighet
eterr stdde
stdd
dde grekernas
dde
grreke
eker
erna
erna
nass
sjlvstndighetskamp,
hetsk
kam
mp, bland
blan
bl
nd andra
an
a
nd
drra frfattarna
fr
rf
rfattta
tarrn
na
Aleksandr Pusjkin,
sjkin
n, Victor
Victo
ict r Hugo
Hugo
go och
och
ch Lord
Lord
orrd Byron,
By
B
y
yro
ron,
on,,
hr i lokal drkt.
kt.
ter en osmansk massaker p greker i Konstantinopel, s gjorde
ocks grekiska soldater sig
skyldiga till flera vergrepp.
T H E O D O R O S V R Y Z A K I S/
N AT I O N A LG A L L E R I E T I
AT E N /A KG / T T
Flera massakrer
rkebiskopen Germanos av Patras

vlsignar den grekiska aggan
25 mars 1821. En mytomspunnen
hndelse som ligger till grund fr
Greklands nationaldag.
Nr Kolokotronis med sina

300 man intog Tripolitsa,
provinshuvudstad p Peloponnesos, s grumlades
rapporterna om segern
ver en mycket strre osmansk frsvarsstyrka av
beskedet om att de grekiska soldaterna massakrerat 8 000 turkiska
civila stadsbor. I juni 1822
tog grekiska trupper kontroll ver Aten och stadens
turkiska invnare ddades eller dog i sjukdomar. De f som
verlevde evakuerades med hjlp av
utlndska diplomater. Samma r
mrdades tiotusentals greker p n
Khios av turkar. Hndelsen fick
stor internationell uppmrksamhet och strkte ytterligare
stdet fr den grekiska frihetskampen.
Kolokotronis strsta framgng
var segern ver en osmansk hr
37
BRIDGEMAN/IBL
i slaget vid Dervenakia i juli 1822. Segern ansgs i efterhand ha rddat den
grekiska revolutionen.
Upproret spred sig sedan frn Peloponnesos till Kreta, Makedonien och
Greklands centrala delar. Samtidigt hll
den grekiska flottan stnd mot p papperet vermktiga osmanska f lottstyrkor i Egeiska havet.
Slog tillbaka
BRIDGEMAN/IBL
Men osmanerna slog tillbaka. Sultanen

Mahmud II lyckades frhandla sig till
std frn det relativt sjlvstndiga Egypten. I februari 1825 landsteg den egyptiske generalen Ibrahim Pascha med sin
arm p Peloponnesos. Han blev snabbt
framgngsrik och innan ret var slut
stod nstan hela halvn under egyptisk
kontroll. De grekiska frsvararna behll
kontrollen ver Aten men den 5 juni
1826 utbrt vldsamma strider i staden.
Till slut mste grekerna verge berget
Akropolis och osmanerna kunde terta
staden.
Men snart visade det sig att de avgrande striderna skulle komma att fras
till sjss. Frr grekerna
grek
ker
erna var det viktigt
viktiigt att
besegra den os
osma
osmanska
mans
nska
ns
k f lo
llottan
ttan
tt
an
s att den inte
nte skulle
nt
skullle kunna
kun
u naa
fortstta att leverera
leve
le
v rera tru
trupup per underhll
lll oc
l
och
h ama am
munition ttill
ill det
il
det
fronten. ven
veen om
grekerna hela
la ti
tide
tiden
den
n
38
Osmanska trupper under slaget vid Langada och Compoti, 1821.

fick std fr att bygga upp sina marina
stridskrafter s frblev den osmanska
f lottan verlgsen. Grekerna anvnde
alla slags fartyg i striderna, ven sm fiskebtar som fylldes med krut och sndes
ivg som brandskepp mot osmanska
fartyg. Men kampen till havs frblev
ojmn tills grekerna fick hjlp utifrn.
Skickade ottor till Grekland

Genom avtalet i London 1827 enades
Frankrike, Storbritannien och Ryssland
om att stta in sina f lottor i kriget fr
att tvinga sultanen att ge grekerna sitt
oberoende. I avtalet hade de franska och

brittiska regeringarna, som fruktade att
de ortodoxa ryssarna skulle f ett fr
starkt inflytande hos sina grekiska trosbrder, ocks drivit igenom kravet att
deras hjlp till grekerna inte fick fras
s lngt att Osmanska riket kollapsade.
Under slaget vid Navarino kmpade
den grekiska flottan sida vid sida med
stormakternas moderna krigsfartyg.
Kampen mot den osmanska flottan blev
intensiv. Visserligen var de osmanska
krigsfartygen fler men de vsterlndska
styrkorna var verlgsna nr det gllde
Laskarina
Bouboulina
Kaptensnkan som byggde

de
upp grekernas otta
blev ett av sjlvstndighetskrigets mest
betydelsefulla.
Bouboulina stod sjlv
lv
ofta vid fartygets roder
er och
och
deltog lika aktivt i striderna
derna
som revolutionens manliga
anliigaa
ledare. Hon uppehll bla
bland
and
annat en rslng blockad
kad
d
av den viktiga osmanska
ska
hamnen i Nafpilon. Efter
ter
kriget ddades hon under
nde
er
en slktfejd.
bevpning, ammunition och kunskaper

om modern krigfring. Nr slaget var
ver hade den osmanska flottan i stort
sett frintats medan de allierade inte frlorat ett enda fartyg och bara 181 man,
medan tusentals osmaniska sjmn och
soldater ddats.
tum. Frst efter flera rs frhandlingar

och tv nya militra invasioner av Ryssland i det rysk-osmanska kriget 182829
och en fransk invasion av Peloponnesos
vann grekerna till slut sitt nationella
oberoende. r 1832 upprttades historiens frsta sjlvstndiga grekiska nationalstat. O
Fortsatta krig
Slaget hade drmed definitivt satt stopp
fr Osmanska rikets inflytande ver
Grekland. Men trots att de osmanska
trupperna befann sig p flykt var inte
den grekiska sjlvstndigheten ett fak-
LS MER:
The Greek War of Independence av David Brewer
(2011) O Kolokotronis Memoirs from the Greek
War of Independence 18211833 av Theodoros
Kolokotronis (1969)
S VA N T E S T R M
O Laskarina Bouboulina
var en rik kaptensnka frn
Spetses som lyckades bli
en av de mest inytelserika medlemmarna av Filiki
Eteria. Hon var den enda
kvinnan i motstndsrrelsens ledning. Familjens frmgenhet investerade hon
i vapen, ammunition och
krigsfartyg som kptes in
frn utlandet. Ett av de fartyg
hon lt bygga, Agamemnon,
Korfu
nien
edo
ak
M
OSMANSKA RIKET
Lefkas
Kefalinia
Zakynthos
Aten
GR EKL AN D
Greklands
grnser efter
sjlvstndigheten 1832.
Kythera
Rhodos
Kreta
0
150km
H l Grekland
Hela
G kl d
inte med i den
frsta staten
O Greker frn Kreta deltog i sjlv-
De kmpade sida vid

sida med krigsfartyg
frn Storbritannien,
Frankrike och
Ryssland
Slaget vid Navarino den
20 oktober 1827. Mlning av
Ambroise-Louis Garneray.
stndighetskriget men Egypten

sg till att n inte ck ansluta sig
till den nya staten. Storbritannien
stdde det egyptiska kravet under
frhandlingarna eftersom man
befarade att Kreta utan egyptisk
kontroll skulle bli ett piratnste
i Medelhavet, vilket n tidvis varit
tidigare, eller att Ryssland med
grekisk tilltelse skulle upprtta en
militrbas p Kreta.
Inte heller de makedonska omrdena i norr eller n Rhodos kom
med frn brjan. Det drjde ett
helt rhundrande innan Grekland
ck de grnser landet har i dag.
39
S
N
E
P
M
SLU
R
A
D
R
SK
Det nns mnga
8 tillflligheter
tillfllen i historien
som leder till att...
d utvecklingen tagit
en ny vndning tack
11. RRn
ttgenstrl
ningen upptcks
vare en till synes slump2. P-pillret utvecklas
mssig hndelse. Hr r
3. Mongolernas invasion
tta tillflligheter som
av Kina stoppas
ck stor betydelse.
4. Frsta vrldskriget bryter ut

5. Nordisk union uteblir
6. Penicillinet upptcks
7. Ddahavsrullarna hittas
8. Alexander den stores
imperium splittras
ad r det egentligen som styr

historien? Finns det grundlggande trender, riktningar,
som verkar oavsett enstaka tillflligheter? F skulle hvda att
allt som sker i historien ger rum av en
slump, samtidigt som skert nnu frre
kan pst att slumpen inte spelar ngon
som helst roll.
Var det till exempel regnets fel att
Napoleon Bonaparte frlorade det avg- vdret varit bttre och den franske kejrande slaget vid Waterloo, fr i r 200 saren segrat skulle 1800-talets historia
r sedan? Mnga menar det.
ha blivit radikalt annorlunda.
h
Hans styrkor var bttre trnade
Ngot vid den tiden s ofroch rustade n de brittiska
utsgbart som vdret fick allts
u
motstndarnas. Den taktik Naeen direkt effekt p historien.
poleon hade valt var dessutom
Vid de tta hndelserna som
V
verlgsen, och britternas alliebeskrivs p de fljande sidorna
b
rade den preussiska armn
ffick ocks tillflligheter ovnNapoleon
hade nnu inte hunnit fram till
ttade fljder.
slagfltet. Om Napoleon kunAndra historiker menar att
nat anfalla i gryningen, som han hade man inte ska verbetona slumpens roll.
tnkt, skulle fienden ha krossats.
ven om Napoleon segrat vid Waterloo
skulle det, enligt dem, inte ha spelat s
Regn frsenade slaget
stor roll i lngden eftersom hans fiender
Men d brjade det regna s intensivt nd skulle ha vunnit frr eller senare. O
att fransmnnen blev tvungna att vnta
med att anfalla till mitt p dagen, d reg- LS MER:
nandet upphrt. Under tiden hade de 101 historiska hndelser. En annorlunda
preussiska styrkorna hunnit fram och vrldshistoria av Magnus Vsterbro (2015)
Napoleon frlorat drabbningen. Om O 101 historiska misstag av Daniel Rydn (2012)
40
En tidigare
helt oknd
form av ljus
Wilhelm Rntgen
trodde att hans
strlningsexperiment
hade misslyckats, tills
han sg ett papper
som lyste lngre bort.
Frsta rntgenbilden togs av

Wilhelm Rntgens frus hand.
Vigselringen syns p ett nger.
CO R B I S/A L L O V E R P R E S S
1. Rntgenstrlningen upptcks
Forskare glmmer ett papper framme
I S TO
T C
O Om inte den skicklige

Det
D verkade som om rrets
Var: Wrzburg, Tyskland
forskaren Wilhelm Rntgen
ljus
lj inte ens kunde trnga
Nr: 8 november 1895
ovanligt nog hade glmt
igenom
i
kartong. Fast d
ett papper bestruket med en lsning
sniing av
lade
lad
de han
han mr
mrke till ngot riktigt underbarium-platina-cyanid framme s hade
ligt det dr pappret som han hade ltit
den mrkvrdiga upptckten troligen
ligga framme frn ett tidigare frsk,
inte gt rum.
lngre bort i labbet, hade brjat lysa. Det
Wilhelm Rntgen hll p att undervar s Wilhelm Rntgen kom att frst
ska den mrkliga strlning som uppatt katodrret skickade ut en tidigare helt
trdde i ett katodrr, dr en elektrisk
oknd form av ljus som i sig var osynligt,
strm skapade ett underligt grnbltt
men nd kunde trnga igenom de esta
ljus. Han tckte sitt katodrr med svart
material.
kartong, slckte ljuset i rummet och
Vidare underskningar visade att det
slog p katodrret. Men allt var mrkt.
visserligen trngde igenom det mesta,
som en mnniskas muskelvvnad, men

hejdades av mnniskoben. Drmed
kunde man anvnda ljuset fr att "se in
i" en mnniskas kropp, vilket innebar
ett fantastiskt hjlpmedel fr vrldens
lkare. Fr att hedra dess upptckare
kom de revolutionerande strlarna snart
att kallas rntgenstrlar.
LS OM FLER
TILLFLLIGHETER
41
SLUMPENS SKRDAR
hormoner pverkar fertilitet

h
Var: New York, USA
rade bredvid varandra p en
och gglossning hade redan
o
Nr: tidigt 1951
middag, den 61-riga kvinnokkommit lngt, med inriktning
rttsaktivisten Margaret Sanger och
hd
den p att
tt tta ffram lkemedel som hjlpte
omstridde forskaren Gregory Pincus,
kvinnor att f barn. Att ta fram ett piller
som gjort sig knd fr banbrytande exsom istllet skapade en articiell infertiliperiment med att konstbefrukta kaniner. tet borde inte vara s krngligt.
Sanger berttade fr Pincus om sitt
Pincus knde redan till ett hormon,
arbete med att hjlpa kvinnor att f
progestagen, som pverkar gglosstillgng till fungerande preventivmeningen. Med hjlp av andra forskare
del. Hon frklarade ocks att onskade
utvecklade han en blandning av horgraviditeter var en viktig orsak till kvinmoner framfrallt progestagen men
nors ofrihet, eftersom de d inte kunde
ven strogen som hejdade en kvinnas
utbilda sig. I mnga fall bidrog stora
gglossning och drmed gjorde det
barnkullar direkt till fattigdom.
omjligt fr henne att f barn.
Jag har alltid drmt om att forskare
Mtet blev brjan p ett intensivt
en dag ska komma att utveckla ett masamarbete. Sanger ordnade nansiering,
giskt piller, som kvinnor kan ta nr de
bland annat frn den rika aktivisten
inte vill bli gravida, sa Margaret Sanger.
Katherine McCormick, och Pincus ledde
Pincus frklarade att det nog inte
forskningen. Nio r senare brjade resulborde vara s svrt. Forskningen om hur tatet sljas vrldens frsta p-piller.
S T O N E /G E T T
Bordsplacering
bddar fr
preventivmedel
R E X /A L L O V E R P R E S
G A M M A K E Y
2. P-pillret skapas
Margaret Sanger och Gregory Pincus.
OAv en slump blev de place-
Djingis khan besegrade allt

motstnd men hann inte anfalla
Kina innan han dog i en ridolycka.
Jag har alltid

drmt om att
forskare en dag ska
komma att utveckla
ett magiskt piller
3. Invasion av Kina stoppas
A KG / T T
Djingis khan dr i ridolycka

O r 1227 befann sig mannen
vldets expansion hejdades

Var: Tangut,
som hette Temdjin, men tagit vstra Kina
fr en tid nr det vldiga riket
sig titeln Djingis khan (vrldsskulle delas upp mellan fyra
Nr: 18 augusti 1227
hrskare), p hjden av sin
utvalda sner.
makt. Han hade gnat stora delar av sitt
i
Kina ervrades
Ki
nstan 50 r senare av
liv t att frena de krigiska mongoliska
Djingis sonson Kublai khan, som visade
stammarna och sedan gett sig ut p
sig vara betydligt mildare n sin farfar
ervringstg. Mongolerna besegrade
i hanteringen av de ervrade folken.
allt motstnd, men Djingis khan var inte
Om Djingis khan ervrat Kina hade tronjd. Nu skulle han krna sin blodiga kar- ligtvis landet frhrjats p ett helt annat
rir med att ven ervra sjlva Kina.
stt n vad som nu blev fallet. Djingis
D slog slumpen till. Mongolernas sto- khans dd genom en slumpmssig
ra hrskare, "Herren ver allt p jorden",
ridolycka kan ha varit en vlsignelse fr
fll av sin hst och dog. Det mongoliska
det kinesiska folket.
42
5. Nordisk union uteblir

P-pillret, som
brjade sljas
p 1960-talet,
revolutionerade mnga
kvinnors liv.
L ARS NYBERG/EXPRESSEN/ T T
4. Frsta vrldskriget bryter ut
F lk i ger ny
Felkrning
chans till attentat
O Attentatet hade
Var: Sarajevo,
misslyckats. En bomb
Bosnien
hade kastats mot
Nr: 28 juni 1914
rkehertig Franz Ferdinands bil, men mltavlan hade verlevt.
Gavrilo Princip, en av era unga mn som
r i Sarajevo denna dag fr att frska
mrda kronprinsen till det sterrikiska
imperiet, vet inte vad han ska ta sig till,
utan fljer med folkmassan runt i staden
i det kaos som fljer attentatsfrsket.
D dyker rkehertigens bil upp framfr
honom. Fraren har krt fel och stannar
Gavrilo Princip
avlossar skotten.
fr att vnda.
vnda Av en slump rkar FerdiFerdi
nand vara ngra meter frn Princip, som
hjer sin pistol. "Skotten i Sarajevo" r ett
faktum och en utveckling har inletts som
leder fram till frsta vrldskrigets utbrott.
SSveriges
i
blivande kung
avlider ovntat
OEtt r tidigare hade den dvarande svenske kungen,
g Gustav IV
Adolf, avsatts
ts i en statskupp. Den
nuvarande, Karl XIII, hade
inga arvingar.
ar. Drfr
hade det bestmts
stmts att
nsta regentt skulle bli
den danske prinsen
Karl August..
I maj 1810 var
Sveriges
blivande kung
ng
p vg frn
Karl August
Stockholm
till Skne.
Var: Kvidinge,
Han var allmnt Skne
sjuklig och hade Nr: 28 maj 1810
nu drabbats
av frkylning. Men han var nd
upptagen med att gra upp planer
s fort han blev regent tnkte
han frska sl ihop Danmark
och Sverige till en nation. Den 28
maj stannade han i by fr att ta
lunch; han t rikligt av en pastej
och drack sig berusad. Frden gick
vidare till Kvidinge, dr kronprinsen
skulle exercera med husarerna.
Efter en kort stund fll Karl August
ur sadeln och dog kort drefter.
Rykten brjade g. Kanske hade
han frgiftats? Det hade talats
om att den avsatte kungens son,
Gustav, ville komma t tronen, och
uppgifter gjorde nu gllande att
en av de s kallade gustavianernas
ledare, Axel von Fersen, lg bakom
Karl Augusts dd. Man talade om
frgiftning, men nr lkarna skulle
underska saken hade en piga rkat diska ur askan med den ddes
maginnehll. Ryktena fortsatte och
ledde till kravaller i samband med
kronprinsens begravning i Stockholm, vilket slutade med att Axel
von Fersen mrdades.
Summan av alla dessa tillflligheter blev till sist att en helt ny regent
valdes den franske marskalken
Jean Baptiste Bernadotte.
43
P O P P E R F O T O/G E T T Y
SLUMPENS SKRDAR
7. Ddahavsrullarna hittas
Get visar
vgen till ldsta
bibeltexterna
OI november 1946 var tre
Alexander Fleming glmde en

bakterieodling framme det blev
grunden till penicillinet.
6. Penicillinet upptcks
K
Kvarglmd
l d
bakterieodling
gav supermedicin
CK
44
Grottppningarna i Qumran
1957 dr Ddahavsrullarna
hittades av en herde, med
god hjlp av en get.
ISTO
O Den skotske
Var: London,
biologen AlexanStorbritannien
der Fleming var en
Nr: 28 sepduktig forskare, men tember 1928
knd fr att inte hlla
ordning i sitt laboratorium.
i
D
Drfr
f var
det kanske inte bara en slump att han
glmde stda undan de odlingar med
stafylokockbakterier som han hll
hl
lll p
att underska, nr han 1928 skulle
ulle ka
p semester. Vl tillbaka igen m
mrkte
rkte
han att odlingarna hade infekterats
erats av
mgelsvamp, och att denna svamp
vamp
Penicillium notatum ddade
e de
bakterier som var i nrheten. Fleming
emin
ng
insg att han rkat snubbla p n
ngot
g
got
viktigt ett medel som kunde anvnanvndas fr att dda bakterier.
Han lyckades isolera det verkksamma mnet, men inte med att
att
utveckla en fungerande medicin.
cin.
Det var frst 1938, nr forskarnaa
Ernst Boris Chain och Howard W
Walter
alter
Florey frde arbetet vidare, som
m det
frsta riktigt stabilt verksammaa penicillinet kunde tas fram. Resultatet
tatet
blev mediciner som har revolutiotionerat vrldens sjukvrd och rddat
ddat
miljoner mnniskors liv.
gamla rullar
g
Var: Qumran,
beduinska herdar ute fr att Jordanien
aav papyrus, tckta
ckta
ck
ta m
med
ed
vakta sin hjord, inte lngt
mrkliga
m
skrifter.
ter.
te
r.
Nr: November 1946
frn de antika ruinerna
Det var de s kallade
Khirbet Qumran p den vstra
raa sidan
sid
id
dan aavv D
Ddahavsrullarna,
Dda
daha
havs
vsru
ru
som har beskrivits
Jordanoden. En get rkade komma
som ett av de mest betydelsefulla
p avvgar och en av beduinerna gick kulturhistoriska fynden ngonsin, inte
fr att leta efter djuret. Vandringen tog minst eftersom skrifterna innehller
honom upp bland olndiga klippor,
mnga av de ldsta knda versionerna
dr han nstan fll ner i en grottppav bibliska texter som ngonsin pning. Nr han av nykenhet kastade
trats. Sammanlagt 981 olika texter
ner en sten i grottans mrker hrde
hittades i elva olika grottor i omrdet
han ljudet av ngot som krossades.
och kunde senare dateras till de sista
Herden skyndade sig att hmta
rhundradena f Kr.
sina vnner. De underskte grotHade det inte varit fr att en get gtt
tan, och hittade era lerkrus, som
vilse hade rullarna antagligen frblivit
skulle visa sig innehlla mer n 2 000 r oupptckta.
Sammanlagt
981 olika texter
hittades i elva
olika grottor
8. Alexander den store dr i sjukdom
Grekiskt imperium splittras

O Alexander III, vanligen kallad
Ddahavsrullarna rknas som

ett av de mest betydelsefulla
arkeologiska fynden ngonsin.
D E AG O S T I N I /G E
TTY
Texterna innan
de rullats upp.
A P/ T T
Alexander den store insjuknade

och dog i Babylon, 33 r gammal.
Bild frn 1300-talet och ur lmen
Alexander frn 2004 (t h).
45
WA R N E R B R O T H E R S/ E V E R E T T/ I B L
Omedelbart efter AlexanVar: Babylon,

"den store", var 33 r gamders
d
dd brjade hans genevid Eufrat
mal och befann sig i Babylon.
raler kmpa med varandra om
ra
Nr: 13 juni 323 f Kr
P kort tid hade han lett sina
makten, och det enorma riket
m
grekiska armer under ett gigantiskt
tiskt
brts upp i sina bestndsdelar.
ervringstg, nda bort till Indien. Det
Hur stabilt hade det grekiska imperiet
vlde han byggt upp var det strsta vrl- blivit om han sjlv ftt leva tjugo eller
den skdat. Nu stod han infr nsta steg
trettio r till? Vad hade hnt om Alexani sin karrir riket skulle stabiliseras. Fr
ders falanger hade mtt de romerska
det behvde Alexander en arvinge som
legionerna i fltslag? Kanske hade
kunde minska risken fr att allt skulle
hela Medelhavets historia blivit annorfalla samman s fort han sjlv var borta.
lunda om inte en tillfllighet i form av en
Alexander hade ocks andra planer.
sjukdom tagit Alexander den stores liv
Ett nytt flttg hll p att planeras,
medan han nnu var s ung.
vsterut den hr gngen, lngs Medelhavets norra strnder. Bort mot den
italienska halvn,, dr staden Rom hll
p att vxa sig alltt starkare. Men s, mitt
i planeringen, blev
ev Alexander sjuk. Han
hade verlevt orknekneliga slag, srats
era gnger, men
n
verkat oddlig. Nu
u
drabbades han avv
ngot s oglamo-rst som en sjukdom exakt vilken
en r
oklart som till allas
las
hpnad bervade
e
den unge vrldshrhrskaren livet.
Verkligheten bakom Sound of Music
Familjen von Trapp

Fr 50 r sedan gjorde Sound of Music succ
p biograferna och belnades med fem Oscar.
Historien bakom lmen brjade dock redan 1939
nr den sterrikiska adelsfamiljen von Trapp
struntade i en inbjudan att sjunga p Adolf
Hitlers fdelsedag och istllet ydde till USA.
TEX T UNN TORELL
en 11 mars 1938 firade familjen von Trapp den ldsta

dotterns 25-rsdag. Efter middagen gick de in i biblioteket
och ngon satte p radion dr
frbundskansler Kurt von Schuschniggs rst meddelade:
Jag bjer mig fr vermakten. Mitt
sterrike Gud vlsigne dig!
Orden fljdes av nationalsngen.
Strax drefter ppnades drren och
Hans, familjens betjnt sedan mnga
r, kom in och frklarade att han var
medlem av nazistpartiet.
I samma gonblick hrdes en ny tysk
rst som utropade: sterrike r dtt,
lnge leve Tredje riket!
Hndelsen finns tergiven i Maria von Trapps bok The Story of the von
Trapp Family Singers, en skildring av
familjens liv som sedan omvandlades
till tre olika filmer.
Julie Andrews som

barnickan Maria
i lmen Sound of
Music frn 1965.
Arbetsls ubtskapten
Georg von Trapp hade under frsta
vrldskriget tjnstgjortt ssom
om
mu
ubtsbts
b
tsskapten i sterrike-Ungerns
Ung
ngeer
er ns
ns
f lotta. Nr det sterrikiska
kisska
ka
imperiet fll samman eeffter frsta vrldskriget
et
frsvann landets kusttlinje och drmed be-hovet av f lotta och
h
marinbefl. Frn 1919
gick von Trapp drfrr
i stort sett utan arbete.
Tre r senare dog
og
Agathe och Georg
hans frsta hustru, AgaAg
g avon Trapp
the Whitehead i sviterna
ter
erna
r naa
av scharlakansfeber. T
Tillsamilllssam
il
ills
sam
m46
Maria sjng och visslade

p fel stllen och glmde
tiden medan hon klttrade
omkring i bergen
nobbade Hitler
GETTY
mans hade de d ftt sju

barn, varav det yngsta bara
var ett r nr modern dog.
Nr dottern Maria fyra
r senare ocks drabbades
av scharlakansfeber isolerades hon hemma med bsta
vrd. Det var fr hennes rkning som Georg von Trapp
bad nunnorna vid klostret
i Nonnberg att skicka honom en bra och plitlig
nunna som guvernant.
Familjen von
Trapp p
turn i USA
1940.
En glad ung kvinna

I klostret bodde d den
n
frldralsa Maria Kut-schera som skt sig dit som
m
18-ring. Hon tyckte sjlvv
att hon ntligen hade kommmit hem men de ldre nunn-norna var mer tveksamma.
a.
Maria har sjlv berttat att
tt
hon sjng och visslade p fel
el
stllen, kte p ledstngen
n
och glmde tiden medan hon
on
n
klttrade omkring i bergen,
n,
ungefr som i filmen Sound
nd
of Music.
Nr frieriet kom frn k
kapten
t
von
Trapp tackade hon ja men det var fr
barnens skull. Maria frlskade sig
i kaptenen frst efter frieriet. I november
1927 stod brllopet mellan den 47-rige
baronen och kaptenen von Trapp och
den 22-riga guvernanten Maria Kut-
Samtidigt rdde ekonomisk depression och sterrike var hrt drabbat.

En bekant till Georg von Trapp hade
problem med sin bankrrelse och
som ett std f lyttade kaptenen ver
sina tillgngar frn en engelsk bank.
Nr vnnens bank nd gick omkull
frsvann ven familjen von Trapps
frmgenhet.
Medan Georg von Trapp sjnk
ner i frtvivlan och sjlvanklagelser sg Maria nya mjligheter. Hon
freslog att de skulle gra som vid
mnga andra herrgrdar och anvnda en av f lyglarna som kapell.
Prsten kunde hyra bostad hos
dem. Idn blev verklighet och efter
hand utvidgades uthyrningsverksamheten till gstforskare och studenter.
Hela familjen p turn
schera.
rett efter
fddes d
deras frsta
h
ft fdd
f t
gemensamma dotter, som fljdes av
ytterligare en dotter och en son.
Familjen von Trapp bodde p en herrgrd en bit utanfr Salzburg. Dr hll
de full tjnarstab, gav pkostade fester
och kunde unna barnen god utbildning.
Den inflyttade prsten, fader Wasner, var mycket musikalisk och vid
familjens sngstunder kom han
med frslag om hur det skulle
kunna lta nnu bttre. Sjungandet utvecklades p s stt alltmer mot ett kreativt musikaliskt
skande efter perfektion och harmoni.
En dag kom den knda sngerskan
Lotte Lehman p besk. Hon hrde familjen sjunga och frklarade att deras
stora talang skulle g frlorad om de
inte brjade upptrda fr publik. Georg
von Trapp kunde frst inte tnka sig att
GETTY
Klassiker trots mnga sgningar

ONr Sound of Music hade premir
SJBERG BILD
1965 sgades den av ertalet recensenter. New York Times skrev att
Julie Andrews tminstone ger sig p
uppgiften "med glatt mod" men att
vriga vuxna skdespelare r "ganska
frskrckliga, srskilt Christopher
Plummer". Biopubliken var av en annan uppfattning.
Fortfarande 50 r eftert har lmen

en trogen och vxande publik frn alla
generationer och det r populrt med
sing-along-frestllningar dr publiken sjunger med. Den i dag 79-riga
Andrews och 85-rige Plummer r fortfarande goda vnner och gjorde en del
framtrdanden tillsammans i samband
med lmens 50-rsjubileum.
47
FAMILJEN VON TRAPP
en adlig sterrikisk familj skulle stlla

sig p en scen, men Lotte Lehman gav
sig inte. Familjen framtrdde frst i en
tvling fr snggrupper i Salzburg och
vann. Sedan gjorde de succ vid stadens
stora festspel och efter det strmmade
anbuden in. En lng turn ver stora delar av Europa fljde.
Samtidigt ryckte tyskarna nrmare.
1938 annekterades sterrike till Hitlers
tredje rike under namnet Ostmark.
Hissade inte hakkorsaggan

Kort drefter utgick direktiv om att alla
sterrikare skulle dekorera sina hus med
den tyska hakkorsf laggan. Nr ingen
flagga kom upp p familjen von Trapps
fasad fick de besk av Gestapo. Georg
von Trapp frklarade att han inte hade
Filminspelningen 1965 kostade

8,2 miljoner dollar. Sedan dess
har Sound of Music spelat in
ver 280 miljoner dollar.
rd att kpa en fana, men nr mnnen

nen
kom tillbaka med en blev han tvungen
ungen
att komma med en ny frklaring:
Vet ni, jag gillar inte frgen. Den r
s grll. Men om ni vill att jag ska piffa
iff
upp huset, s har jag vackra kta mattor. Jag skulle kunna hnga ut en frn
varje fnster.
Det var en farlig vgran och anledningen till att han inte omedelbart blev
hmtad var frmodligen att han var s
knd och respekterad att en arrestering
kunde inspirera till motstnd.
I samma veva vgrade dottern Lori,
som gick i frsta klass, att sjunga med i
Nazitysklands nationalsng. Hon frklarade
att hennes pappa
Chistoer Plummer och Julie

Andrews under inspelningen
av Sound of Music.
h d sagt att h
hade
han h
hellre
ll skulle
k ll skjuta
kj
sig
i
n sjunga den. Ngra dagar senare kom
frken med det som hon kallade en sista
varning: Lori hade vgrat att hja handen
till Hitler-hlsningen och vgrat svara
nr lrarinnan frgade varfr. Till slut
hade hon berttat att mamma frbjudit
henne att sga ngot, annars skulle de
alla hamna i koncentrationslger.
En vgran fr mycket
1939 blev Georg inkallad som marinofficer till tyska f lottan. Sonen Rupert
som just blivit frdig lkare, erbjds en
U L L S T E I N /A L L O V E R P R E S S
Dottern Lori
hade vgrat att
hja handen till
Hitler-hlsningen
Visste du att
48
Tyska soldater vlkomnas till

Salzburg den 12 mars 1938.
Memoarerna blev succlmer

O Nr Maria von Trapp gett ut sin
bok om sin bermda familjs de
kom genast lmerbjudanden
frn Hollywood men lmrttigheterna sldes istllet till den
legendariske teatermannen Max
Reinhardts son Wolfgang Reinhardt. Resultatet blev tv tyska
succlmer: Die Trapp Familie
och Die Trapp Familie in Amerika.
Filmerna fljdes av en Broadwaymusikal 1959, med musik
och text av Richard Rodgers
och Oscar Hammerstein. Sex

r senare, 1965 omvandlades
musikalen till vad som skulle blili
tidernas mest framgngsrika
musikallm.
Maria von Trapp var relativt
njd med Hollywood-versionen, ven om hon tyckte att
kaptenen framstlldes som
fr strng. Flera av barnen
ppekade att Maria
i verkligheten var den mer
bestmda av de tv.
tjnst p det numera tyskledda sjukhuset i Wien. Bda knde att de inte kunde
tacka ja och s kom ett tredje anbud till
familjen: Adolf Hitler nskade att de,
som representanter fr Ostmark, skulle
komma och sjunga p hans fdelsedag.
Familjen hade rdslag: Stanna, f
goda positioner och behlla allt de
gde eller ge sig av till en osker framtid med oklar ekonomi. Hela familjen
rstade fr att resa. Sedan tog de, helt
enkelt, tget mot Italien. Det kunde de
gra eftersom Georg
g
g von Trapp
pp var fdd
i det som p den sterri-kiska tiden hette Zadar

och som numera var italienskt under namnet
Zara. Drmed var han
och hela hans familj
ocks italienska medborgare.
rgare.
The Trapp Family Singers

Frn Italien reste familjen vidare med
bt till Amerika dr en frsta konsertturn med The Trapp Family Singers
var inbokad. Snart var de efterfrgade
g
Maria von Trapp i familjens

residens i Vermont 1977.
U L L S T E I N /A L L O V E R P R E S S
ver hela kontinenten. Maria var den

som sktte alla avtal och bokningar,
sg till att familjen fick publicitet och
att pengar rullade in. Framgngarna
ledde till att de 1941 kunde kpa sig en
grd i Vermont.
De fick tta r tillsammans
i USA. Georg von Trapp dog 1947
i lungcancer, men den resterande
familjen fortsatte att turnera
nda fram till 1955. D reste Maria von Trapp tillsammans med
sin nst ldsta styvdotter Maria
(den dotter som Georg von Trapp
en gng hmtat Maria fr att vara
guvernant t) till Nya Guinea som
missionrer. Dr blev de kvar i
trettio r.
Maria Kutschera von Trapp dog
i Vermont 1987 och ligger begravd intill sin make dr. Dottern
Maria von Trapp dog 2014, som
den sista verlevande av de tio syskonen von Trapp, 99 r gammal.
Familjens hem i Vermont drivs
nu som ett hotell av von Trapps
barnbarn. O
Familjen von Trapp

sjunger i brittisk
radio 1937.
LS MER
The Story of the Trapp Family Singers
av Maria Kutschera von Trapp (1949)
GETTY
49
Hettiterna 1600 f Kr1200 f KKrr
KAUKASU
Hattusa
S VA N T E S T R M
SVARTA HAVET
AN
ALK
NY
SERIE!
HETTITISKA
RIKET
(Bogazkoy)
1400 f Kr
Nesa
(Kltepe)
1322 f Kr
ER
is
EN
EGYPTISKA
RIKET
SB
500km
T i gr
Babylon
Jerusalem
Mems
SAHARA
r at
Damaskus
uf
Kadesh 1285 f Kr
ED
EL
HA
VET
Orontes
R
G
ASSYRIEN
ZA
M I T TA N I R I K E T
Sinai
R DA
HAV ET
Hettiternas rike var

som strst under
1300-talet f Kr.
Krigiskt folk trngde

tillbaka Egypten
P 1280-talet fre Kristus utmanades det mktiga
Egypten av en ny stormakt frn norr. Med sina
tunga stridsvagnar invaderade hettiterna en
region som lnge kontrollerats av egyptierna.
Farao Ramses II valde att sjlv leda striden
mot den nya framvxande stormakten.
TEX T BO ERIKSSON
r den egyptiska hren marscherade mot farao Ramses

II:s provisoriska lger i nrheten av Kadesh brjade marken
pltsligt dna som vid en jordbvning. Ett stort dammoln syntes vxa
i ster. Trots att mnga var krigsvetera-
N
50
ner spreds paniken. Det var inte naturen

som visade sin makt utan ngot mycket
vrre: ur molnet framtrdde uppemot
tusen tunga hettitiska stridsvagnar.
Med ett ronbedvande brak strtade
hettiterna in i egyptierna. Deras tunga
vagnar skar genom leden av soldater och
hstekipage. Skrik, tumult och kaos.

Luften fylldes av vrl och damm. De
som inte krossades under tvspannens
hjul fick sina kroppar genomborrade av
hettiternas spjut, pilar och svrd. Hstar
och mn fll i det blodbad som fljde.
Underskattat sin ende

I sitt lger en bit drifrn insg farao
Ramses II sitt misstag. Han hade underskattat sin fiende i norr. I sin iver att
krossa hettiterna hade han dagen innan
tagit sig ver floden Orontes och lmnat
sina andra kolonner bakom sig. Tidigt
p morgonen hade han skickat bud efter dem och en av dessa var nu p vg.
Av tv hettitiska fngar hade han nmligen ftt hra att fienden flytt fltet och
Hettiterna anfaller
egyptierna under slaget
vid Kadesh r 1285 f Kr.
OSPREY
att fstningen Kadesh lg ppen. Det visade sig allts inte stmma. Farao hade
lurats i en flla.
Ramses II deltog i striden

Ramses II hade tidigare uttryckt sig
fraktfullt om hettiterna som feminina,
eftersom de var lnghriga. Det var ord
som han nu bittert ngrade
nr det stora dammolnet
vnde riktning och nrmade
sig lgret. Ramses II fick
soldaterna att stlla sig i led
infr anstormningen. Han
placerade sig i sin gyllene vagn, lade
an pilbgen och tog sikte p den frsta
fiendevagnen som dundrade in i lgret
pilen for ivg.
Striden blev mycket vld

vvldsam
v
ld
dsa
s m oc
och
h
allt pekade p en frkrossande
oss
s an
ande
de sseger
de
eg
gerr
fr hettiterna. Men det k
krigiska
r ig
i is
iska
kaa bergsk
ber
ergs
gs gs
folket begick ett stort m
misstag.
iss
ssta
tag.
g. IIstllet
stl
st
llle
lett
fr att slutfra attacken o
och
dee
oc
ch f
ffrflja
frf
rffl
lja
ja d
ja
f lyende egyptierna brjade
ad
de dee plundra
plu
lund
lund
ndra
raa
lgret. Drmed fick egyptierna
y ptiier
yp
e na
na tiden
tiden
id
den
n
de behvde fr att samla ihop
iho
hop sina
siin
naa vettveett tskrmda trupper
peer oc
p
och
ch ta
ta u
upp
pp
p
kampen under
eerr ffaraos
a ao
ar
os le
lede dning.
De segerrusiga
sig
si
gaa och
och
ch plunplu
unndrande hettiterna
ern
r a attacke
rna
a ta
at
t ck
cke
kerar ara
des frn f leraa hll
hl
l och
och brbrjade dra sig tillbaka. Hettiternas
t ti
tite
tern
rnas
rn
as kung
as
kun
ung
g
Muwatallis befann sig p en
en hjd
h
jd
d p
p ana an
dra sidan floden. Han samlade
mlaad
ml
de sina
s na eelitsi
littli
trupper och gick ver dett strida
strriida
st
stri
da vattnet.
vat
at ttn
attn
neett.
Farao
hade lurats
i en flla
Hettitiska solgudinnan
Arinna, 15001300 f Kr.
51
HETTITERNA
U N I V E R S A L H I S T O R Y/G
ETTY
N AT I O N A L G E O G R A P H I C /A L A M Y/G E T T Y
Ddsmask
som har hittats
i en hettitisk grav.
Stormaktens
viktigaste ledare
O Hattusili I, ven kallad Labarna,
gjorde Hattusa till hettiternas huvudstad p 1600-talet. Han lyckades
underkuva det viktiga norra Syrien.
Dennes sonson Mursili I infrde
den hstdragna stridsvagnen och
lyckades ven strta amoriternas
gammalbabyloniska rike. Hettiternas stormaktstid infll p 1300- och
1200-talen f Kr. Kung Suppiluliuma
lade under sig Mitanni, som blev en
vasallstat. Han frde sedan krig med
Egypten om herravldet ver Syrien
och Palestina och lyckades tillfoga
Egypten svra frluster. verlag
skapade han oro i det stora egyptiska riket.
Nr fred slutligen ingicks fanns
lngt gngna planer p att lta en
hettitisk prins f gifta sig med en
passande egyptisk brud, men av
detta blev inget. Prinsen mrdades
p sin resa.
Hattusili III ingick dremot ett
fredsfrdrag med Egypten och gav
en av sina dttrar som geml t
Ramses.
I den hettitiska statsideologin
utgjorde kungen solgudens fretrdare p jorden och titulerades "Min
sol", ungefr som "Ers Majestt". P
kungen lg att bedriva krig, upprtthlla rttvisan i riket och st fr
goda frbindelser med gudarna.
52
Ramses II kuvar
hettiter. Relief frn
templet Abu Simbel
i Egypten.
D anlnde ytterligare tv av egyptieregyptiske faraon att placera sig i stridsnas kolonner till slagfltet. Fr att inte
vagnen: de lnghriga hettiterna.
bli krossad som i ett skruvstd drog sig
Muwatallis ut ur striden och tvingades
Indoeuropeiskt stamfolk
till slut att tervnda till fstningen.
Hettiterna var ett indoeuropeiskt stamven Ramses retirerade. Han frlt
folk frn omrdena norr om Kaukasus
aldrig de av sina soldater
som slog sig ner i det nuvasom svikit sin farao och
rande Turkiet omkring
tagit till f lykten nr
2000 f Kr. Sjlva kallade
fienden kom ver dem.
de sig Hat tis barn,
De grymma straffen
efter Hattis land som
brjade verkstllas
var en benmning p
samma dag.
omrdet som hittas reSlaget om Kadesh
dan i gamla mesopo1285 f Kr har lnge intamiska kllor frn omtresserat forskarna. En Fredsavtalet mellan hettiter- kring 2300 f Kr. De kallorsak r att det r frhllade sig ocks nesiana och egyptierna r ett av
landevis vldokumenner, efter staden Nesa.
de ldsta skrivna internatioterat. Bda sidor har
Bibeln omnmner dem
nella verenskommelserna.
lmnat redogrelser fr
som Hets sner. Till
en brjan var de ett fredligt folk som
slaget och bda tillskriver sig dessutom
sysslade med jordbruk och boskapssegern. En annan anledning har varit
sktsel. Men till skillnad frn Egypten
de krigiska motstndare som fick den
Snx-port
i huvudstaden
Hattusa.
Arkeologiska spr efter riket

O De frsta spren av hettiterna r
frn dagens Kltepe, dr resterna av

den hettitiska staden Nesa hittats.
En annan viktig arkeologisk fyndort
r Bogazkoy. r 1906 genomfrdes
utgrvningar som frde fram hettiternas huvudstad Hattusa ur glmskan.
Runt staden lpte en era meter tjock
stadsmur. Inne i staden fanns tempel,
palats, torn och bostadshus. Man fann
stora kungliga skulpturer och utskt
konst med djurmotiv.
De texter som upptcktes gav

historiskt liv t murarna och stenarna.
Bland de cirka 30 000 lertavlorna nns
korrespondens, frdrag, krnikor
med mera.
Av dessa skrifter och konstnrliga
utsmyckningar framgr bland annat
att hettiterna uppmuntrade en speciell typ av manlighet. Tvrtemot vad
Ramses II fraktfullt ansg utmrkte
dem, satte hettiterna kriget och manlig styrka i frmsta rummet.
och Mesopotamien saknade hettiterna

en livgivande f lod. Jordbruket var helt
beroende av regn och drfr mer utsatt.
Eftersom jorden inte gav mycket brjade
hettiterna expandera. Enkla bnder och
herdar ikldde sig krigarrustning. Under ett par rhundraden omvandlades
hettiterna till supersoldater i vad som
under en tid var vrldens bsta arm.
Hettiterna utvecklade en stat bestende
av stder, palats, tempel, magasin, lagerfrrd och armer.
Enkla bnder och

herdar ikldde sig
krigarrustning
Strre stridsvagnar
Omdiskuterad seger
Hettiterna visade sig vara mycket skickliga krigare. De inlemmade ett efter ett
de ursprungliga smrikena som fanns
i omrdet. r 1347 strtade hettiterna
ven det mktiga Mitanniriket och etablerade sig drmed som en dominerande grupp i regionen. De hade en stor
frdel i att de tidigt lrt sig anvnda jrn
till verktyg och vapen.
Alla stora riken anvnde
nde sstridsvagtrid
tr
idsv
svag
g
nar, men hettiternas vvar
ar sstrre
trr
t
rree oc
o
och
h
tyngre. Det visade sig haa bde
bde ffrderde
r
de-lar och nackdelar. Istllet
et fr att
till varje vagn anvnda en
n solsol
ol-dat med pilbge och en kusk,
usk,
k,
som egyptierna gjorde
de
med sina lttare vagnar,
r,,
placerade hettiterna tv
spjutbrande soldater
plus en krsven i varje
Egypten hade lnge fljt utvecklingen

i Mittaniriket och sg med fasa hur
hettiterna krossade deras vnner. Mellanstern utgjorde en internationell
ekonomisk mtesplats som spelade stor
roll fr den makt som lyckades lgga under sig handelsleder och floder. Nr hettiterna intog Kadesh och fick med sig
Egyptens allierade i Syrien d kunde
Tvsprkigt sigill frn

1400-talet f Kr som
bidragit till att tyda
hettiternas skrift.
stridsvagn. I nrstrid var de s gott som

omjliga att besegra. Problem uppstod
nr hettiterna behvde gra snabba manvrar. Nr egyptierna vid Kadesh slog
tillbaka med sina rrliga vagnar blev
hettiterna drfr stillastende.
WA
LT
ER
SA
RT
MU
SE
UM
Egyptens farao Ramses II inte lngre

bara betrakta utvecklingen. Han beslt
att en gng fr alla gra upp med den
hettitiska jttenationen.
Vem som vann slaget r inte ltt att
sga eftersom bda sidor gjorde ansprk
p segern. Det mest sannolika r att det
blev oavgjort. Och fr de pressade egyptierna fr detta ses som en seger.
Stoppades av sjfolket
Problemet med de krigiska hettiterna
fortsatte att gcka Egypten och de mesopotamiska rikena. Men hettiterriket
gick pltsligt under strax efter 1200
f Kr. Orsaken lg i en stor politisk oreda
i hela stra Medelhavsomrdet som
uppsttt nr sjfolket drog segrande
fram. Vilka detta sjfolk egentligen var
r det ingen som vet i dag. Konsekvensen av det nya folkslagets skvlingar och
segrar lngs med kuststderna i Mellanstern var att ett maktskifte gde rum.
Frygerna, som troligen invandrade frn
Makedonien, tog ver det hettitiska
krnomrdet. De sm hettitiska enklaver som fanns kvar i sder gick slutligen under med assyriernas intg. O
LS MER:
The Warrior Pharao: Rameses II
and the Battle of Qadesh av Mark
Healy (1993) O The Kingdom of the
Hittitess av Bryce Trevor (2005)
I N ST
NUMMEA
AssyriernR:
a
53
Indonesien 1965
MASSMORD
MILITRKUPP UTLSTE
P RIKETS KOMMUNISTER
A P P H O T O/ T T
RNA
Jakarta
N ya
STILLA
Gu
AU STR AL IEN
ine
H AV
ET
a
1000km
sade nakna medan de torterade och kastrerade de kidnappade mnnen med

rakblad. Mnnen avrttades sedan och
slngdes i en brunn som fylldes igen.
S beskrevs hndelserna i den antikom-
S VA N T E S T R M
INE
PP
54
INDONESIEN
ter maktvertagandet. Natten

den 30 september 1965 utfrdes kuppen. PKI kidnappade sju officerare i huvudstaden Jakarta och frde
dem till utkanten av staden.
Medlemmar i partiets kvinnogrupp
Gerwani utfrde en orgie dr de dan-
Medlemmar ur kommunistpartiet PKI:s ungdomsfrbund

p vg att fras bort.
Minst en halv miljon
mnniskor ddades under
militrjuntans hetsjakt.
Folkrika Indonesien
var en viktig bricka
i kalla kriget.
SINGAPORE
IND ISK A OC EA NE N
ndonesiens kommunistparti PKI,

som i brjan av 1960-talet var vrldens tredje strsta, hade stora planer. De tnkte ta makten och hade
i hemlighet lagrat vapen som de ftt
av Kina. Dessutom hade de grvt tusentals diken dr alla lik skulle slngas ef-
MA LAY SIA
LI
TEX T ANNA STERNFELDT
VIE TNAM
Saigon
THAILAND
FI
Nr USA sg hur kommunismen vxte

sig stark i Indonesien hjlpte CIA general
Suharto att iscenstta en militrkupp 1965.
Sedan satte Suharto igng en mordkampanj
fr att utrota kommunisterna.
Suharto var
Indonesiens
president och
diktator 196798.
munistiska propaganda som spreds
i Indonesien sedan militren tagit ver
makten i oktober 1965.
Ville stoppa en kupp

Det som verkligen hnde var att en
grupp inom armn, som kallades
30-septemberrrelsen, angrep och ddade sex indonesiska generaler fr att
stoppa vad som pstods vara en planerad
CIA-stdd kupp mot landets president
Sukarno. Denne hade efter andra vrldskriget lett landets sjlvstndighetskamp
mot kolonialmakten Nederlnderna och
sedan utvecklat en nationalistisk, antiimperialistisk och p 1960-talet alltmer
socialistisk politik.
30-septemberrrelsens kupp stoppades av chefen fr armns reservstyrkor,
general Suharto, som snabbt besegrade
rrelsens soldater. Skulden fr kuppen
lades sedan p det starka kommunistpartiet fr att motivera
den klappjakt p landets kommunister som
sedan utlstes.
Propagandan var s
stark att nstan ingen
i Indonesen ifrgasatte
den. Istllet sanktionerade den frfljelser
av alla kommunister
och deras sympatisPropagandarer. Enligt Suharto var blad beskrev
kommunismen en far- kommunisterna
sot som mste utrotas. som monster.
Det rckte med att vara
slkt med eller vn till en kommunist
fr att rka illa ut. ven mnga etniska
kineser, fackfreningsaktiva och personer som sttt president Sukarno kallades kommunister och fll offer fr de
massakrer som fljde.
R N AY /G E
BERYL BE
Fr att splittra befolkningen lt militren ofta muslimska grupper och studenter utfra vldsdden. De som inte
ddades sattes i arbetslger under svra
frhllanden. Tortyr hrde till vardagen och mnga svalt ihjl. verlevande
har berttat att de fr att klara sig t lv,
sniglar, ormar, rttor, hundar och katter
som de hittade i risflten dr de arbetade. En del orkade inte utan tog livet av
sig. Mnga kvinnor vldtogs och andra
fick hra att deras mn halshuggits och
huvudena slngts i floden.
TTY
Sattes i arbetslger
Enligt Suharto var

kommunismen en farsot
som mste utrotas
55
Sukarno hade varit president i Indonesien sedan sjlvstndigheten

1949. Han uttalade sig mot kolonialism, imperialism och kapitalism
och gav sitt std till PKI vilket inte
sgs med blida gon av USA och andra lnder i vst. Ett tidigare hemligstmplat dokument avsljar att
USA:s president Eisenhower redan
1953 hade bestmt att Sukarnos makt
mste minska och begrnsas till n
Java. Man ville skydda amerikanska
oljeintressen p Sumatra men ven
p andra ar.
1957 startade USA en av sina hemliga aktioner och CIA skickade vapen
och utrustning till en arm p Sumatra. 1958 avsljades planerna, men
USA vnde sig d till den indonesiske
generalen och antikommunisten
Nasution, som genast brjade skicka
officerare p utbildning i USA.
CO R E N T M E E S T E R / T H E L I F E P I C T U R E CO L L E C T I O N /G E T T Y
MILITRKUPPEN I INDONESIEN
Den macheteliknande parangkniven var ett

vanligt vapen under
massmorden.
Foto frn 1965.
Kommunister ck skulden
Flera historiker menar att det var
USA och den indonesiska militren som, tillsammans med religisa
grupper och hgerekonomer, iscensatte kuppen den 30 september 1965.
Skulden fr morden p officerarna under 30-septemberrrelsens kupp lades
p PKI som pstods ha ingripit fr att
stoppa CIA:s frsk att strta Sukarno.
Det finns mnga skiftande tolkningar av hndelserna kring kuppen
men mycket tyder p att general Suharto
visste p frhand vad som var p gng.
Drfr kunde han enkelt ta ver ledningen av militren bara ngra timmar
efter
f
kuppen.
k
Han gjorde
j d inget
i
ffr att
varna kuppmakarna, som alla var personer han knde. Istllet pstod han att de
var redskap fr PKI och alla utom en avrttades efter summariska rttegngar.
Ngra bevis fr att PKI hade med kuppen att gra har aldrig lagts fram.
Mnader av mrdande
Efter kuppen satte Suharto president
Sukarno i husarrest och tog kontroll
Vacklande steg mot demokrati

O1997 genomgick Sydostasien, inklu-
sive Indonesien, en ekonomisk krasch

som chockade vrlden. Suharto hade
lyckats hlla sig vid makten p grund
av frtryck och ekonomiska framsteg,
men nr den ekonomiska moroten
inte lngre fanns kvar spred sig
missnjet.
Efter lngvariga och vldsamma
studentprotester var Suharto till sist
tvungen att avg i maj 1998. De politiska reformer som fljde har lett till
ett ppnare samhlle men inte lyckats
f bort militarismen.
56
Mnga militrer innehar fortfarande viktiga civila positioner. verlevande frn tiden 196566 har nnu
inte ftt upprttelse och inga frvare
har talats. Drfr har verlevande
sjlva bestmt att stta upp en Folkets
tribunal i Haag 2327 november 2015.
Det terstr att se om de fr std av
den nye presidenten Joko Widodo,
vanligen kallad Jokowi, som kom till
makten i oktober 2014. Jokowi r den
frste president som inte kommer
frn landets ekonomiska elit eller som
varit militr.
regeringen. CIA hade

ver
ssammanstllt en lista med
llandets ledande v
vnsterpersoner, ett dokument
d
som ham
hamnade i Suhartos
hnder. Sedan satte regihnd
men igng med att kryssa
av namnen p listan.
Under de nrmaste mnaderna ddades minst
en halv miljon och kanske s mnga som 3 miljoner mnniskor som var
kommunister eller pstods sympatisera med
PKI. Frst p vren 1966
avtog ddandet. I en
CIA-rapport jmfrdes
massakern med Frintelsen och utrensningarna
i Stalins Sovjetunionen
p 1930-talet och i Maos
Kina p 1950-talet.
1967 sg Suharto till
att sjlv bli vald till president och lovade d att
den
d nya ordningen
d
skulle infras. En
grupp USA-utbildade indonesiska ekonomer, kallad Berkeley-maffian, spelade en avgrande roll fr landets nya
inriktning.
Eftersom Suharto inte kunde ngot
om finansiella frgor fick de stort inflytande och infrde snabbt regler som tilllt utlndska bolag att sjlva ta hand om
intkterna frn sin verksamhet i landet.
Andra nya lagar bidrog till att drnera
landets naturtillgngar.
Den tjuvaktigaste diktatorn

Suharto hade ven en egen ekonomisk
agenda. Han infrde en systematiserad
korruption p alla niver i samhllet
i en omfattning som ingen lyckats med
frut. Korruptionen och den utbredda
svgerpolitiken frvrngde hela Indonesiens ekonomi. Bland annat infrde
Suharto regeln att en viss del av statstjnstemnnens lner skulle g till vlgrenhet, vilket mycket ocks gjorde,
men frn 1980-talet sipprade pengar
ven vidare till Suharto och hans frtrogna.
Enligt analytiker gde Suharto 1 247
fretag nr han lmnade makten 1998.
Hans familjs samlade frmgenhet
uppgick till 35 miljarder USA-dollar.
O Nederlnderna hade kontrollerat

"nederlndska stindien" i omkring
300 r nr den frsta indonesiska
befrielserrelsen uppstod 1908. Med
tiden framtrdde tv nationalistiska
ledare, Sukarno och Hatta, som hade
ftt nederlndsk utbildning men
sedan fngslats och deporterats p
grund av sina politiska aktiviteter.
S kom andra vrldskriget och den
japanska invasionen 1942. Sukarno
och Hatta befriades och valde att samarbeta med japanerna som byggde
r 2004 utnmnde Transparency International, en global organisation som

bekmpar korruption, Suharto till historiens strste kleptokrat (regent som berikar sig sjlv).
Bdlar och offer p vg att d

Nr tal mot Suhartos stlder sent omsider vcktes 2007 var hans hlsa fr dlig och ret drp avled han. Ngot tal
fr brotten mot mnskligheten har det
aldrig varit tal om.
Inga andra har heller talats fr det
som skedde 196566. Enligt psykologer
lider hela Indonesien fortfarande av ett
upp en indonesisk arm.

m. Nr Japan
Jap
pan
kapitulerade till USA den 15 augusti
augus
usti
t
1945 tog Sukarno och
h Hatta tillfllet i akt. Den 17 augusti
sti deklareradee
de Indonesiens sjlvstndighet
tndighet
och dagen efter valdes
es Sukarno
till president och Hatta
ta till vice
president. Nederlnderna
erna
frskte terupprttaa sitt styre
men den internationella
ella pressen
blev fr stor och 27 december
ecember
1949 erknde Nederlnderna
nderna den
indonesiska republiken.
en.
Visste du att
Suharto hade ociellt bara 1 746
dollar i mnadsln nr han avgick
1998. De verkliga inkomsterna
kom frn annat hll.
nationellt trauma. Nstan varenda familj har mrdare eller offer i sina led
och de lever nnu sida vid sida. Det r
som om landet vntar p att de sista offren som nu r gamla ska d bort s att
man slipper st till svars och fr alltid
J O H N F LO R E A / T H E L I F E P I C T U R E CO L L E C T I O N /G E T T Y
Befrielsekamp efter vrldskriget

et
Sukarno styrde
Indonesien
i ver tjugo r.
kan glmma en av historiens vrsta

massakrer.
Drfr blev ocks den prisbelnta dokumentrfilmen The Act of Killing s
kontroversiell i Indonesien. Presidentens talesman hvdade i ett uttalande efter premiren 2012 att den gav en falsk
bild av hndelserna. Uppfljaren The
Look of Silence vann pris i Venedig 2014
och visas p biografer i r. O
LS MER:
Pretext for Mass Murder av John Roosa (2006)
O Chockdoktrinen av Naomi Klein (2007) O Indonesia
Archipelago of fear av Andre Vltchek (2012)
C A R O L G O L D S T E I N / K E Y S T O N E /G E T T Y
I en CIA-rapport jmfrdes
massakern med Frintelsen
Kommunistpartiets byggnader
i Jakarta brnns ner den
13 oktober 1965.
57
1900
ret var
I vr serie gr vi nedslag i historien fr att bertta

om sm och stora hndelser under ett utvalt r.
D E AG O S T I N I /G E T T Y
Arthur Evans och ngra

av hans arbetare under
utgrvningen av det
jttelika palatset i Knossos.
Knossos grvs ut
OUpptckten av den minoiska brons-
lderskulturen i Knossos p Kreta blir en

vrldsnyhet. Med hjlp av hundratals
arbetare grver den brittiske arkeologen
Arthur Evans fram ruinerna av ett jttelikt
palatskomplex med ver 300 rum. Kring
P SCEN
OGiacomo Puccinis opera Tosca uruppfrs i Rom. Librettot bygger p ett
franskt skdespel med samma namn
och r ett krleksdrama som utspelar
sig vid den franska ockupationen
av Italien under Napoleonkrigen.
58
det nns rester av en hel stad. Underbara

vggmlningar i starka frger frmedlar
bilden av ett behagligt liv och kvinnliga
akrobater som hoppar ver tjurar.
Evans sammankopplar fynden med
den antika myten om kung Minos och
Tosca
i Rom.
monstret Minotaurus hlften tjur och

hlften mnniska som hll till i en
labyrint. Arthur Evans lter rekonstruera
era byggnader i Knossos och kritiseras
senare fr att ha gjort alltfr fantasifulla
tolkningar av de arkeologiska fynden.
I BOKHYLLAN
ODen amerikanske barnboksfrfat-
taren L Frank Baum ger ut sitt mest

knda verk, Trollkarlen frn Oz. Boken
har lmatiserats era gnger, mest
knd r versionen frn 1939 dr Judy
Garland spelar ickan Dorothy.
Kvinnor
tvlar i OS
OVid olympiska som-
marspelen som hlls

i Paris maj till oktober
ppnas vissa grenar
fr kvinnliga deltagare.
Den frsta guldmedaljen gr till den brittiska
tennisspelaren Charlotte Cooper som besegrar fransyskan Hlne
Prvost i singelnalen.
I M AG O/A L L O V E R P R E S S
Charlotte
Cooper
Kineser gr uppror
O I Kina kulminerar det s kal-
lade boxarupproret, en folklig

revolt som riktar sig mot det
utlndska inytandet i landet.
Rrelsen leds till en brjan
av ett sllskap som kallar sig
"de rttvisa och harmoniska
knytnvarna" men den fr
delvis std av den kinesiska
regimen. Flera hundra
utlnningar mrdas.
De europeiska stormakterna, USA och Japan
bildar en gemensam arm
som slr ner upproret. Det
kinesiska kejsardmet tvingas
betala ett stort skadestnd till
segrarmakterna som skrper
sin kontroll ver Kina.
En boxare har
tillfngatagits och
tvingas bra trkrage.
Freud tolkar drmmar

O l Wien publicerar den
sterrikiske lkaren
Sigmund Freud boken
Drmtydning, som fr
enorm betydelse inom
psykologin. Han har utvecklat en metod som han
kallar psykoanalys dr han
ODen 29 juli skjuts den italienske kungen
Umberto I till dds i staden Monza. Grningsmannen, anarkisten Gaetano

Bresci, grips. Han uppger attt
mordet r en vedergllning
fr en massaker p fredligt
demonstrerande arbetare
i Milano, som utfrts av
militren med kungens
goda minne.
Gaetano
Eftersom ddsstra nyliBresci
gen avskaats i Italien dms
Bresci till livstids fngelse, men hittas dd
i sin cell ett r senare. Ociellt sgs han
begtt sjlvmord, men rykten pstr att
han mrdats av fngelsevakterna.
lter sina patienter

ligga p en divan
och associera fritt,
bland annat i anslutning
i till
drmmar de har haft.
Freud menar att undantrngda minnen av obehagliga upplevelser frn
Umberto I skjuts ihjl med

fyra skott i Monza, Italien.
tidig barndom
ti
un
undermedvetet
pverkar den vuxna
pv
mnniskans
i k psyke och kan
orsaka neuroser. Drmmarna r enligt honom
"kungsvgen till det undermedvetna".
D E AG O S T I N I /G E T T Y
Kungamord i Italien
Sigmund Freud
Michelin-guiden
ges ut
ODcktillver-
karen Michelin
n
ger ut frsta
numret av en guidebok
dr man betygstter restauranger och
hotell fr resenrer. Att
komma med i Le guide
rouge de Michelin betraktas s smningom
som Europas mest prestigefyllda utnmning
fr restauranger.
59
Tips & trender
I hst kan du f lsa Borta med vinden

ur slavinnan Mammys synvinkel.
I storlmen frn 1939 spelades hon
av Hattie McDaniel.
G
ET
TY
Hstens historiska romaner

Med goda kunskaper
och inlevelsefrmga
kan en romanfrfattare
ge en historisk lsupplevelse. Hr r ngra
av hstens nya titlar.
Vredens dag
Magnus Alkarp
O En thriller frn kalla krigets dagar.
Svenske medborgaren Simon Krezensky
kidnappas i Stockholm och hlls som
gisslan i en stuga. Snart inser han att kidnapparnas krav har med trettio r gamla
hndelser i Polen att gra.
Masja
Carola Hansson
O Tredje delen i frfattarenss
romansvit om mnniskor
som levde nra den ryske
frfattaren Lev Tolstoj. De
tidigare delarna har handlat om Tolstojs son Andrej
och om dennes son som utvandrade till
USA. Den hr gngen handlar berttelsen om Tolstojs dotter Masja som stod
honom nrmast av alla barnen. Utdrag ur
brev och dagbcker varvas med ktiva
avsnitt.
60
Att skjuta hstar

Kjell Eriksson
O Nr Franco gjorde
uppror mot den folkvalda

vnsterregeringen i Spanien reste frivilliga frn helaa
vrlden dit fr att stdja
regeringssidans kamp mot
de upproriska militrerna.
Men kampen blev svrare n de hade
hoppats. Kjell Erikssons roman fljer en
svensk frivillig under republikanernas
retrtt genom Aragonien 1938.
Butcher's Crossing
John Williams
O 19 r efter frfattarens dd terutgavs
hans tredje roman Stoner och blev en

vrldssucc. Nu terutges ven hans
vsternepos frn 1960 som handlar om
den unge Will Andrews som p 1870-talet
lmnar sina studier vid Harvard och reser
vsterut. Dr trar han en jgare som berttar om en enorm buelhjord. Tillsammans med ngra andra mn ger de bda
sig ut p en strapatsrik resa i vildmarken.
Vakna
Anna Hope
O En berttelse om tre kvinnors sorge-
arbete efter frsta vrldskriget. Samtidigt
som kvarlevorna av en engelsk soldat

i november 1920 frs frn de franska gravflten till en ny grav i Westminster Abbey
sker kvinnorna svar p sina frgor.
Estrid
Johanne Hildebrandt
O Efter ngra r som krigskorres--
pondent brjade Johanne Hildebrandt skriva romaner som

skildrade asatrons gestalter som
m
mnniskor i Norden. Nu tar hon
ett steg in p mer historisk mark och berttar om Sigrid Storrda, en kvinna som
deltog i maktspelet mellan era nordiska
kungar omkring r 1000. Med den danske
kungen Sven Tveskgg ck hon dottern
Estrid som gett namn t romanen.
Ruths resa
Donald McCaig
O Frfattaren utgr fr andra gngen frn
Margaret Mitchells romanklassiker Borta

med vinden. Frra gngen skrev han en
fortsttning berttad ur Rhett Butlers
synvinkel. Nu berttar han en bakgrundshistoria om Mammy, slavinnan som uppGPTUSBEF4DBSMFUU0h)BSB)FOOFTMJWCSKBS
som frldrals p Saint Domingue och
i tjnst hos franska emigranter kommer
IPOUJMM64"PDIUJMMTJTUUJMMGBNJMKFO0h)BSB
Komiker om historia
Folkmordsbilder p Armmuseum
Tv av Sveriges mest knda

komiker, zz Njen och Mns Mller,
tar sig i hst an Sveriges historia i en ny
show. Frestllningen Sveriges historia
den nakna sanningen spelas frn 5
november p Rival i Stockholm. Den 19
november gstspelar de i Gteborg.
UTSTLLNING Fr hundra r sedan pgick folkmordet mot

den armeniska minoriteten i Osmanska riket. Fram till 22
november visas den tyske sjukvrdaren Armin T Wegeners
fotograer frn hndelserna
ndelserna
p Armmuseum. Det r
en av en serie utstllllningar som museett
visar fram till 2018.
Det hr numret r prishjt i butik
och inplastat med specialtidningen Andra vrldskriget 194345. Om du som
prenumerant ocks vill
ha den , kontakta pren@
lrfmedia.se eller ring
FILM Den 27 november har Steven
Gary Powers erknde att han arbetade
040-601 63 68 fre
Spielbergs nya lm Spionernas bro
fr CIA. Den nya lmen, vars manus
15 december.
premir. Den handlar om U2-aren
skrivits av Joel och Ethan Coen, handlar
d ett amerikanskt spionplan skts
om advokaten James B Donovan (Tom
ner av sovjetiskt luftvrn. Amerikanska
Hanks) som fr uppdraget att frhandla
myndigheter frskte frst pst att det med ryssarna om U2-pilotens frigivvar ett vderspaningsplan som navige- ning. I vriga roller syns bland andra
rat fel men den tillfngatagna piloten
Mark Rylance och Alan Alda.
STANDUP
Vill du ocks ha Andra

vrldskriget 194345?
Advokat dras in
i kallakrigsdrama
C A R L WA H L B O M
Lyssna p fredrag om
slaget vid Lzen i hst.
DREAMWORK S PIC TURES
Skeppshistoria med
mera p Vasamuseet
Tom Hanks spelar en advokat som

skickas fr att frhandla med Sovjet om ett nedskjutet spionplan.
FREDRAG Den 17 november blir det

frelsning p Vasamuseet om hur
mnga olika nationaliteter som var
inblandade i byggandet av Vasa. I hst
bjuder museet ven p fredrag om
slaget vid Ltzen, adelsdamen
Agneta Horn och barockens vrldsbild.
BOKTIPS
61
SKRCKMSTARENS
FRU BAKOM SUCCN
Med sin nyskapande
lm Psycho ck skrckmstaren Alfred Hitchcock
sin strsta framgng
i Hollywood. Mycket tack
vare sin fru Alma Reville.
S UZ A N N E T E N N E R / T M A N D F OX S E A R C H L I G H T P I C T U R E S/CO U R T E S Y E V E R E T T CO L L E C T I O N
HISTORIA
P FILM
Hitchcock
Regi Sacha Gervasi
I rollerna Anthony Hopkins, Helen Mirren, Scarlett
+PIBOTTPO +BNFTEh"SDZ
Priser Nominerades till
en Oscar och en Golden
Globe.
T E X T K E S T E I N WA L L
B E R T R A N D R I N D O F F P E T R O F F/A N G E L I /G E T T Y
TY
ET
/G
ON
LT
till Hollywood 1940

dr framgngarna fortsatte
tte med filmer
som Notorious (1940), Frmlingar p tg
(1951) och Studie i brott (1958). Efter succn med I sista minuten (1959) blev dock
flera av Hitchcocks planerade
ade projekt instllda av olika orsaker
aker
och det brjade pratas i brannschen om att skrckmstarens storhetstid kanske
var ver. Fr att starta om
sin karrir skte han nu
efter ngot chockerande
material att basera sin
nsta film p.
HU
lfred Hitchcock mtte sin

blivande fru Alma Reville i
brjan av 1920-talet p Paramounts studio i London. De
gifte sig 1928 och fortsatte
samarbeta under resten av sina karrirer, Alma mestadels som filmklippare,
manusfrfattare och bitrdande regissr. Det r frmst om parets intima samarbete filmen Hitchcock handlar.
Efter brittiska filmsuccr som De 39
stegen och En dam frsvinner flyttade paret
Grotesk mrdare
Paret Alma Reville och Alfred Hitchcock i Paris.

62
frslag att gra film av hnfrs

Han fann det i Robert Blochs
hs
delserna fll inte i god jord
dels
verklighetsbaserade roman
an
hos filmbolaget. Han lt sig
Psycho. Den handlade om Ed
dock inte stoppas utan beHitchcock under
Gein, mannen som under en
slt, med std av sin fru, att
inspelningen av
stor del av sin uppvxt levt
belna huset och satsa egna
Psycho.
isolerad med sin mor och sin
pengar fr att kunna gra
bror. Efter moderns och broderns dd
filmen. Alma gav honom ocks goda
levde han ensam i en stuga i Plainfield,
rd, exempelvis tyckte hon att hjltinWisconsin och nr en kvinna i trakten
nan skulle mrdas redan efter en halvfrsvann blev han misstnkt. Under
timme.
husrannsakan hittade polisen inte bara
liket efter kvinnan utan ocks kroppsdeLgbudgetproduktion
lar efter mnga andra kvinnor som Gein
Eftersom paret Hitchcock skulle finansiera filmen sjlva tvingades de hlla
hvdade att han stulit frn gravar.
Det groteska morddramat hade uppnere kostnaderna, bland annat genom att
rrt amerikanerna och Hitchcocks
gra filmen i svartvitt och anvnda per-
Scarlett Johansson som Janet Leigh,

Anthony Hopkins som Alfred Hitchcock
och Helen Mirren som Alma Reville
i lmen Hitchcock frn 2012.
VINN
FILMEN!
Hitchcocks frslag att gra

lm av hndelserna fll inte
i god jord hos lmbolaget
sonal frn ett tv-bolag som Hitchcock arbetat med. Regissren hade ocks tnkt
gra filmens mordscen utan musik men
hustrun Alma vertygade honom att
filmmusikkompositren Bernard Herrmanns skrikande fiolstycke The Murder
mste anvndas.
Trots att filmbolaget, som motvilligt
gtt med p att distribuera filmen, frstt
bara lt den g upp p ett ftal platserr
spred sig ryktet och Psycho blev Hitch-cocks strsta succ. O
LS MER:
Alma Hitchcock: The Woman Behind the Man av
Patricia Hitchcock (2003) O Alfred Hitchcock and
the Making of Psycho av Stephen Rebello (1990)
G in p www.alltomhistoria.se
och svara p en frga s har du chansen
att vinna en dvd-utgva av Hitchcock
frn vr samarbetspartner Ginza.
P www.ginza.se hittar du ocks
mnga er spnnande
historiska lmer.
Censuren ville stoppa
ORedan p 19
duschscenen
20-talet etablerade
lmbilderna. Inte he
den amerikanska lm
ller skulle sjlva
industrin ett
mordet visas i bild.
eget censurorgan f
r att slippa statlig
Den tre minuter ln
inblandning i verksa
ga scenen innemheten. Filmhller 50 klipp mell
projekt granskades
an bilder p orets
redan p manusansikte, kniven och
stadiet och i fallet m
mrdaren som
ed Psycho var det
tillsammans med m
scenen dr den kvin
usiken fr skdanliga huvudperren att tro sig se mer
sonen knivhuggs til
av mordet n vad
l dds i duschen
som visas.
som Hitchcock ck
frsvara infr cenHitchcock lyckades
surorganets tjnste
inte f den
mn. Regissren
rekommendation fr
frskrade att enda
n censuren som
st skdespelerskan
tidigare krvts fr at
Janet Leighs huvud
t f distribution
skulle synas p
men lmen visades
nd.
63
Testa dig sjlv
Sju frgor om romarnas ender

1
Mot vilket annat folk p

italienska halvn tvingades romarna fra tre krig?
1. Etruskerna
X. Samniterna
2. Latinarna
Nr slog Sulla ner det

sista grekiska upproret
och intog Aten?
1. 165 f Kr
X. 123 f Kr
2. 86 f Kr
Varifrn kom den hr

som plundrade Rom
redan r 387 f Kr?
1. Gallien
X. Kartago
2. Makedonien
Vad hette den hrfrare

som frde en kartagisk
hr ver Alperna?
1. Brennus
X. Hannibal
2. Pyrrhus
Vilket folkslag tgade

frn Jylland och angrep
Norditalien?
1. Cherusker
X. Kimbrer
2. Parther
Fr vilken romersk
beflhavare kapitulerade
gallerna r 52 f Kr?
1. Pompejus
X. Julius Caesar
2. Marcus Antonius
Vilket ervrat omrde

lt kejsar Trajanus
koloniseras av romerska
soldater?
1. Dakien
X. Pontos
2. Palmyra
WWW Fler frgor om spnnande

historiska mnen hittar du p
www.alltomhistoria.se
En gallisk hvding kapitulerar

efter slaget vid Alesia 52 f Kr,
men vem r den romerske
hrfraren?
L I O N E L R OY E R
64
Vem r det?
5
pong
P vilken pong knner du igen den historiska personen?
pong
Slde mark fr att
nansiera expedition
till rikt rike i vster.
pong
Jordgare p Kuba
sedan han deltagit
i ervringen av n.
Var hnde det?

Till hger ser du tre datumlappar med
historiska hndelser. Men var gde de
rum? Para ihop rtt ort med rtt datum.
pong
Syssling till ervraren
av annat sydamerikanskt rike.
APRIL
AUGUSTI
FEBRUARI
2
1
1 84
8
Karl Marx
och Friedrich
Engels ger ut
Kommunistiska
manifestet.
London
pong
Rekryterade ersprkig guide till hjlp
under ervringen.
1194
45
1652
Kejsar Hirohito
K
spelar in ett
radiotal om
att Japan
kapitulerar.
Hollndska
ostindiska
kompaniet
anlgger en
h
handelsstation
i sdra Afrika.
Berlin
LIBR ARY OF
CO N G R E S S
Kobe
Tokyo
Kapstaden
Durban
Japans frre
kejsare Hirohito.
Sju frgor om
romarnas ender:
X, 1, 2, X, X, X, 1
RTT SVAR
65
Vem r det?
Hernn Corts (14851547),
spansk ervrare av aztekernas
rike.
Var hnde det?

Det var i London som de bda
tyskarna publicerade sin revolutionerande politiska skrift
Kommunistiska manifestet. Efter
er
atombomberna mot Hiroshima

ma
och Nagasaki accepterade
Japans kejsare Hirohito de allierades fredsvillkor i ett tal som
m
spelades in i palatset i Tokyo.
Den plats dr VOC (Verenigde

Oost-indische Compagnie)
anlade sin handelsstation r
1652 utvecklades senare till
Kapstaden.
Nsta nummer i butik 3 december
de Hollywood
Chocka
Trots en lng rad succlmer

och trots att hon var knd ver
hela vrlden som "den gudomliga" trivdes Greta Garbo aldrig
i Hollywood. Efter lmen Tvillingarna (1941) beslt hon ovn-
tat att hoppa av karriren.

"Jag har grimaserat frdigt, jag
ska aldrig lma mer", sa hon till
pressen och sedan drog hon
sig, 36 r gammal, undan
frn alla nykna blickar.
En turnerande
sagofarbror
O Hans Christian Andersen
blev vrldsbermd fr sina

sagor. I mitten av 1800-talet var han en av f internationella kndisar. Andersen
trivdes med sin bermmelse och reste frn stad
till stad fr att lsa sina
sagor fr publik och fr
att samla sto till
sina reseberttelser.
Dessutom:
O Thomas Cromwell hjlpte Henrik
Nazisten som
N
rrddade liv i Kina
O John Rabe, var inte bara direktr fr
S
Siemens
fabrik i Nanking utan ven
medlem i nazistpartiet. Nr japanerna
m
aanfll staden 1937 ordnade han en
fristad dr tusentals kineser kunde
komma undan den japanska armns
blodiga massaker.
VIII att bryta med katolska kyrkan

O Assyriernas militrapparat spred
skrck i tvodslandet
O "De laglsas drottning" Belle Starr
gifte sig med en indian

O Hitlers tal drog folkmassor till
skrdemarknaden i Bckeberg
O 9 leksaker och deras historia
Historiskt erbjudande! Prenumeration + bok
Vlj din favorit
fr bara 149 kr!
3 NR
f bok p kpet! 149:

FINNS DET NGOT BTTRE n att lsa, lra sig ngot nytt och samtidigt
bli riktigt underhllen! Med vra historiska magasin kan du stimulera din
vetgiriga sida med riktigt intressant och allmnbildande lsning.
+ BOK
P KPET
DIN VLKOMSTPREMIE:
I Boken Vad kostade det? fr vi veta vad mat, dryck, klder och annat har
kostat genom tiderna. En allmnbildande bok med kunskaper som kan vara
kul att knna till! VRDE 199 KR.
Succtidningen!
SlktHISTORiA
LEVNADSDEN
VARDAGSLIV
SLKTFORSKNING
Massor av tips fr dig

som vill hitta dina
rtter.
Nr 5/2015
Pris 69:90 kr inkl moms
EUR 7,95 NOK 89,90 DKK 69,90
www.slakthistoria.se
Nr 9/2015 l Pris 69:90 kr inkl moms 59:90 DKK 79:90 NOK 6:95 EUR
Portugals imperium
Den koloniala expansionen inleddes 1415
Mirakelmedicinen
Penicillinet rddade tusentals soldater
SAMERNA
& STATEN
U
Ursprungsbefolkningen
b f lk i
i norr var l
lnge
priviligerad av svenska staten med jaktrtt och lg skatt. Men under 1800-talet
frsmrades situationen drastiskt.
Mer lsning!
FINNKAMP P OCH
UTANFR STADION
JAKTEN P
NAZITYSKLANDS
VETENSKAPSMN
GUSTAV VASAS
VRSTA FIENDER
199:
I VARJE NUMMER: NYHETER
EXPERTSVAR
WEBBTIPS
QUIZ
UIZ
LDERKANONEN
Gustav II Adolfs
ltta pjs blev ett asko.
NYA
Nr 9/2015
www.militarhistoria.se
Sveriges ledande
historiska magasin
VRDE
SPARRTACUS
SPA
SPARTACUS
CUSS
GLADIATORNS
REVOLT
SKAKADE
ROM
MYTERIET P
KRONSTADT
BERGSJGARE
Unika fotograer
frn Norge 1940
Matrosernas uppror
1921 krossades av
Rda armn
GRANSKNING
Herrgrdens
hierarkier
HITLERS
SISTA STORA
OFFENSIV
OOF
FFFEENS
N IV
NSIV
P de svenska godsen visste

alla sin plats. Flj med till ett
lantligt klassamhlle!
Kamp om
oljan i
Ungern
1945
Posttraumatisk stress
SLKTFORSKARSKOLAN
Lr dig kyrbokslatin!
SOLDATENS
EVIGA PLGA
PTSD har drabbat miljoner genom historien
TIPS!
www.popularhistoria.se
Det har varit en utmaning att urskilja

FOTOGRAFENS
DOTTER BLEV
FILMSTJRNA
VEM VAR DEN

MYSTISKE EMERY?
Ingrid Bergman 100 r.
Populrhistoria
Stor andel svensk historia

Frn forntid till 1900-tal
Unika och initierade reportage
SPARA
260:
L
LIVET
P
LUCKAN
L
SLKTGTAN
CAROLINE ARCINI, OSTEOLOG VID STATENS HISTORISKA

RISKA
SKA MU
MUSE
MUS
M
MUSEER
USEER
USEE
R
Svenskamerikan
sprades till Vrmland.
Slkthistoria
Spnnande levnadsden
Tester och praktiska tips
Svar p lsarfrgor
DETALJERAD
JERAD
POLISRAPPORT
RAPPORT
RAPP
RT
T
FRN 1897
897
H
Historien
om
svenskarna
s
och vrnplikten
o
SPARA
260:
Flyg, stridsvagnar och andra vapen

De stora slagen i nytt ljus
Sveriges frsvar genom tiderna
SLKTHISTORIA
Kampanjkod: SLA304211
MILITR HISTORIA
Kampanjkod: MIL707202
SPARA
320:
helt gratis!
Frankeras ej.
Portot r
redan betalt.
Namn:
Adress:
via WEBB
www.lrfmedia.se/kampanj
Vnligen uppge kampanjkoden!
Eller ring: 08-588 365 06
Postnr:
Ort:
Fyll i din e-post s kan vi t ex skicka dig info om hur du aktiverar e-tidningen.
E-post:
Telefon/Mobil:
Erbjudandet gller t o m 2016-01-31 och endast nya prenumeranter i Sverige.
Premien levereras till dig inom 5 veckor frn det att vi mottagit din betalning.
Om premien tar slut i lager erstts den av annan premie av motsvarande vrde.
LRF Media AB lagrar kunduppgifter fr att kunna fullgra kundrelationer och lmna
erbjudanden om egna och andras produkter. Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger du LRF Media AB tilltelse att kontakta dig med frmnliga erbjudanden. Fr
kontroll, rttelse eller anmlan om sprr av personuppgifter, kontakta LRF Media AB,
Box 78, 685 22 Torsby, tel: 08-588 366 43.
Svarspost
200 783 06
685 22 TORSBY
5277
Kampanjkod: POP610203
Stred p Balkan
i sin brors stlle
Dessutom fr jag boken Vad kostade det? vrde 199 kr, helt gratis och med fri frakt. Jag sparar totalt upp till 320 kr.
Prenumerationen upphr automatiskt efter dina 3 nummer. Psst I din prenumeration ingr ven fri tillgng till
tidningen digitalt (e-tidning) p surfplatta, dator eller i mobil! Fyll bara i din e-postadress s ordnar vi resten.
POPULR HISTORIA
MILUNKA
SAVIC
Militrhistoria
SVARSKORT Svara redan i dag f boken

JA TACK, jag vill grna prova 3 nr av valfri tidningsprenumeration fr endast 149 kr.
VLJ DIN PRENUMERATION HR
89:90 kr inkl moms

8:95 EURO 99:90 NOK
89:90 DKK
S sker du
i ddboken
POSTTIDNING B
ALLT OM HISTORIA
Box 78
685 22 Torsby
BCKER + PREMIE
FR ENDAST
PORT
O
FRITT !
DU SPA
UTAN MEDLEMSAVGIFT
INGEN BINDNINGSTID
INGET KPTVNG!
RAR
1 344 K
R!
Sovjetiskt storanfall mot Norrbotten
S skulle Sverige frsvaras
176 sidor, illustrerad, stort format
Boken kartlgger de sovjetiska anfallsplanerna mot norra Sverige under kalla
kriget och kanske framfr allt de
svenska frsvarsfrberedelserna i norr.
Baltikum nsta!
142 sidor, illustrerad
Hur ser Vladimir Putins planer ut?
Vad kommer efter Ukraina?
VLJ DIN PREMIE!

SMS
SMS
Vrd
199 kr!
Skicka ett SMS enligt fljande fr

att tacka ja till medlemskap utan
frpliktelser:
Olles
brorsa
SMB:s fllkniv Alltid redo
Utmrkt vid
kalla dagar!
Vrd
149 kr!
verlevnad? Jakt? Falukorvskalas? Fllkniven Alltid redo

fixar biffen! Det finns mnga
situationer d man har behov av
en rejl fllkniv.
Du riskerar ingenting!
Skriv GENERAL [mellanslag] DITT

PERSONNUMMER (10 siffror)[mellanslag]
BOKSTAVEN P DIN VALDA BONUS
i ett SMS och skicka till telefonnummer 72401. SMS-kostnad 5:-.
Exempel:
GENERAL 681212-9911 B
Skicka till 72401
Du kan ven anmla dig p

www.smb.nu/general
Du tackar enkelt nej till den mnadsbok du inte vill ha via hemsida, mail eller
telefon. Du kan g ur nr du vill. Kom ihg att vi skickar ut srskilda e-brev
fr att pminna om sista svarsdag, s att du aldrig riskerar att f ngot
du inte vill ha. Har du frgor? Ring medlemsservice p 0411-555 320.
Mycket kunskap nns bara i klubben!

De esta bckerna erbjuds med ensamrtt fr klubbens medlemmar, du kan inte
hitta dem i bokhandeln eller p ntet.
Du har allt att vinna!

Du tar ingen som helst risk. Enda bokklubben utan medlemsavgift, ingen bindningstid och inget kptvng! Vi pminner dig om sista svarsdag!
Med ett medlemskap i

SMB riskerar du ingenting.
SMS:a nu!
Kostnadsfri medlemstidning
Du fr dessutom den hyllade medlemstidningen Pennan&Svrdet
varje mnad kostnadsfritt! (vrd 588 kr/r)
Lennart B.son Uller

verste, ordfrande i stiftelsen
Svenskt Militrhistoriskt Bibliotek
G med i SMB Svenskt Militrhistoriskt Bibliotek klubben fr dig med verkligt militrhistoriskt intresse!
Fullstndigt integritetsskydd! Svenskt Militrhistoriskt Bibliotek lovar att inte p ngra villkor lmna ut uppgifter om dig till ngon utomstende. Personnumret behvs fr att vi alltid ska ha din aktuella
adress och som identiering eftersom du bestller utan frskottsbetalning. Du betalar endast 149 kr (portot ingr) fr vlkomsterbjudandet (portofritt och mot faktura!). Sista svarsdag 12/12 2015.

Allt Om Historia - Nr.13 2015

Hochgeladen von

Dokumentinformationen

Copyright

Verfügbare Formate

Dieses Dokument teilen

Dokument teilen oder einbetten

Freigabeoptionen

Stufen Sie dieses Dokument als nützlich ein?

Sind diese Inhalte unangemessen?

Copyright:

Verfügbare Formate

Allt Om Historia - Nr.13 2015

Hochgeladen von

Copyright:

Verfügbare Formate

JESSE

FRGOR & SVAR: ONr brjade man avla fram kamphundar?

Familjen von Trapp

Framtidsvisioner vckte hopp och skrck p 1800-talet

och andra tillflligheter

BILDEN: Nordsidans segerparad

FRGOR & SVAR

20 Science ctions fdelse

28 Jesse James jmfrdes

46 Familjen von Trapp

60 TIPS & TRENDER

allt om historia 13/2015

FRGOR & SVAR:

PRENUMERATION & KUNDSERVICE

och andra tillflligh

FRAMTIDEN VAR MER

ules Verne brukar rknas som en av

endast anvndas med skriftligt

allt om historia 13/2015

Drfr sjnk aggskeppet

lngt och fr hgt i frhllande till dess kl.

allt om historia 13/2015

S mnga r r den mnniskotand som hittades

tes r 1737 och var ett av sin tids

HMS Victory sjnk

Nicholas Reeves frn ett universitet i Arizona, tror sig ha kommit

allt om historia 13/2015

Vad betyder svrdets inskription?

En del tror att

drfr r en slags kallan av gudomlig

Tyska vapensmeder ansgs

Vad str det p det

Vra vrsta farhgor

CITATET Maamoun Abdulkarim, chef fr Syriens

Ruinerna av templet Baal

allt om historia 13/2015

DiCaprio spelar seriemrdare

Chilenska soldater satte

dokument frn den amerikanska skerhetstjnsten

vtska och sedan tnt eld

Leonardo DiCaprio ska spela

En chiliensk man har gripits och

Eligio Ramos r 1945 hjlpte till

allt om historia 13/2015

Rester av cannabis i Shakespeares pipor

I tta av dem har man hittat rester av

som lett studien, Francis Thackeray

Mozarts studiematerial kpt

OEn notskrift, dr noterna skrivits

allt om historia 13/2015

I tta pipor som hittades

Mozart var fdd och

ner av den knde kompositren

Kilianstdten i centrala Tyskland har

VINST P VAR 4:E LOTT

Spela med hjrtat

Jag vill grna bestlla en prenumeration

LANDLOTTEN fr en rikare landsbygd

nder tv hela dagar, den 23

allt om historia 13/2015

Segern i amerikanska inbrdeskriget

allt om historia 13/2015

Historiens mest knda

I januari 1914 terbrdades Mona Lisa