Delårsrapport Kv3 2016

Delrsrapport januari september 2016, 25 oktober 2016
Kv3, 2016
Delrsrapport fr tredje kvartalet 2016
Tredje kvartalet 2016 jmfrt med andra kvartalet 2016
Starkt resultat drivet av intktskningar
Hgre rntenetto till fljd av kade volymer och

utlningsmarginaler
Provisionsnettot gynnat av hgre intkter frn kort och

kapitalfrvaltning.
kad efterfrgan p rnteskring positivt fr

nettoresultat finansiella poster
Stabil kreditkvalitet
Strkt kapitalisering
Vi har bestmt oss

fr att pskynda
omvandlingen till den
moderna bank vi vill
vara: En bank dr
vra kunder kan
utfra alla sina
dagliga bankrenden i
vra digitala kanaler.
Birgitte Bonnesen,
Vd och koncernchef
Finansiell information
2016
2016
2016
2015
Kv3
Kv2
Jan-sep
Jan-sep
10 265
6 062
2 838
669
696
4 029
6 236
0
201
11 870
5 732
2 795
877
2 466
4 020
7 850
0
538
-14
6
2
-24
-72
0
-21
28 167
17 234
8 322
406
2 205
12 094
16 073
254
195
12
1
-1
-63
31 441
17 417
8 278
1 946
3 800
12 037
19 404
0
774
1 215
4 816
1 037
6 270
17
-23
3 213
15 397
3 651
11 914
-12
29
Resultat per aktie fr kvarvarande verksamhet, kr, efter utspdning
4,31
5,62
13,80
10,68
Rntabilitet p eget kapital, %
15,8
21,0
16,8
13,8
K/I-tal
0,39
0,34
0,38
0,43
Krnprimrkapitalrelation, %
23,8
23,0
23,8
23,0
Kreditfrlustniv, %
0,05
0,14
0,07
0,02
mkr
Totala intkter
Rntenetto
Provisionsnetto
Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde 1)
vriga intkter 1)
Totala kostnader
Resultat fre kreditfrluster och nedskrivningar
Nedskrivning av immateriella tillgngar
Kreditfrluster
2)
Skatt
Periodens resultat hnfrligt till aktiegarna i Swedbank AB
1)
2)
Intkt frn Visa av engngskaraktr p 2 115 mkr under andra kvartalet 2016, varav Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde 457 mkr
och vriga intkter 1 658 mkr.
Skattekostnad av engngskaraktr p 447 mkr under andra kvartalet 2015
Swedbank Delrsrapport kv3 2016
Sidan 1 av 51
72
0
21
Vd-kommentar
Jag och koncernledningen har under tredje kvartalet
arbetat med att konkretisera vra strategiska
prioriteringar. Som ett resultat av det arbetet har vi
bestmt oss fr att pskynda omvandlingen till den
moderna bank vi vill vara: En bank dr vra kunder kan
utfra alla sina dagliga bankrenden i vra digitala
kanaler och dr vi frser dem med de bsta verktygen
fr att f verblick ver sin totala ekonomi.
Just nu r det framfrallt viktigt att vidareutveckla vr
kompetens inom tre omrden: Sparande, Ln och
Digital Banking. Vi kommer ven att utveckla verktygen
fr att mer proaktivt mta vra kunders behov. I linje
med detta har jag under kvartalet utsett en permanent
chef fr Digital Banking. Enheten har en koncernvergripande funktion med ansvar fr digital utveckling
och innovation.
Jag r vertygad om att det r rtt tillflle att gra
satsningar som dessa, vilka mjliggrs av vr starka
finansiella stllning
Ska fortstta frtjna vra kunders frtroende
Vra kunder har en central roll i all vr verksamhet.
I Baltikum har vi redan branschens mest njda kunder
samt ett varumrke som ligger i niv med globala
fretag som Google och Facebook. I Sverige har vi
dremot en bit kvar. Den rliga kundunderskningen
SKI Bank, som publicerades i oktober, visade att
bankbranschen generellt har ett lgre frtroende jmfrt
med frra ret. Vi r inte njda med vrt resultat. Just
nu befinner vi oss mitt i vr rliga frdjupade insamling
av cirka 40 000 kunders terkoppling om vad de tycker
om oss. Vi har dessutom etablerat en terkopplingsfunktion i vrt kundcenter som vi under nsta r ven
kommer att infra p vra bankkontor. Det ger oss
ytterligare verktyg att anvnda i strvan att mta vra
kunders behov och vi kommer att jobba nnu hrdare
fr att fortstta frtjna deras frtroende
Starkt finansiellt resultat
Det tredje kvartalet prglades till en brjan av fortsatt
volatilitet i klvattnet av den brittiska folkomrstningen
om uttrde ur EU. ven geopolitiskt var det oroligt i
delar av vrlden. Vi sg dock ven en hel del ljusglimtar.
Den europeiska ekonomin fortstter att stabiliseras, om
n i lngsam takt. I Sverige och Baltikum r den
ekonomiska aktiviteten relativt hg och terhmtningen
fortstter i USA.
Swedbanks finansiella resultat var starkt trots ett
ssongsmssigt lugnare sommarkvartal. kade
utlningsvolymer, bde i Sverige och i Baltikum,
kombinerat med hgre utlningsmarginaler fortsatte att
strka rntenettot, trots fallande marknadsrntor.
Infrandet av amorteringskravet i Sverige i juni hade
endast en svagt dmpande effekt p bolnemarknaden
och utlningsvolymerna har fortsatt att ka. Obalansen
mellan utbud och efterfrgan r fortfarande s pass stor
att riktade tgrder mot hushll och banker, som
amorteringskravet, inte ser ut att ge lngsiktiga effekter
p bolnemarknaden. Istllet rapporteras det
exempelvis om att allt fler fretag har rekryteringsproblem i storstderna till fljd av bostadsbristen. Det r
tydligt att den svenska lngsiktiga ekonomiska
utvecklingen hotas om inte vra politiker vidtar
Sidan 2 av 51
ndvndiga tgrder fr att stimulera nybyggnation och

infrastrukturinvesteringar.
I vr baltiska verksamhet sg vi under kvartalet
ytterligare tecken p att konsumenternas frtroende
strks. Utlningsvolymerna, bde mot fretag och
privatpersoner, kade terigen. Drmed har den
baltiska verksamheten haft utlningstillvxt, om n
modest, i fyra av de senaste fem kvartalen. Den
pgende konsolideringen i den baltiska banksektorn
fortsatte under kvartalet d tv av Swedbanks
konkurrenter annonserade planer p att sls samman.
Det r en vlkommen utveckling d det svl strker
finansmarknaderna i de baltiska lnderna som skapar
frutsttningar fr bttre erbjudanden till kunderna.
Kvartalets positiva brsutveckling kade provisionsintkterna inom kapitalfrvaltningen. ven kortverksamheten uppvisade en positiv utveckling. Vissa
fretagskunder var ocks vldigt aktiva och skte
skringslsningar fr sina rnteexponeringar, vilket
innebar ett ngot starkare resultat inom rntederivat. I
vriga produktomrden uppvisades en frvntad lgre
ssongsaktivitet.
Vr kostnadseffektivitet, ett av vra finansiella ml, r
marknadsledande. Jag r stolt ver den kostnadskultur
vi lyckats skapa i banken. Samtidigt finns det, som
nmnts, omrden dr vi vill pskynda investeringstakten. Vi ser ocks att ersttningen till sparbankerna
kommer att ka framver, till fljd av hgre utlningsmarginaler under 2016. Fr helret 2017 bedmer vi
drfr att vra totala kostnader kommer att uppg till
16,7 miljarder kronor.
ven detta kvartal gjordes kreditreserveringar avseende
oljerelaterade exponeringar, dock i mindre omfattning
n tidigare. Lneportfljens kreditkvalitet i all vrig
verksamhet, svl svensk som baltisk, var fortsatt
mycket god.
Vi tar oss an utmaningarna med sjlvfrtroende och
tillfrsikt
Vr kapitalisering strktes ytterligare under kvartalet. Vi
knner oss komfortabla med den buffert vi har gentemot
de minimikrav Finansinspektion kommunicerat till oss i
rets kapitalutvrderingsprocess. Swedbanks starka
kapitalisering, stabila lnsamhet och lga risk
bekrftades ocks av EBA:s stresstester i juli. Det ger
oss de finansiella frutsttningarna att i raskt tempo
fortstta med vra initiativ fr att mta vra kunders
frvntningar p en modern bank.
Birgitte Bonnesen
Verkstllande direktr och koncernchef
Sida
Innehllsfrteckning
versikt
Marknad
Tredje kvartalet 2016 jmfrt med andra kvartalet 2016
Resultat
Januari-september 2016 jmfrt med januari-september 2015
Resultat
Volymutveckling per produktomrde
Kredit- och tillgngskvalitet
Operativa risker
Upplning och likviditet
Kreditbetyg
Kapital och kapitaltckning
vriga hndelser
10
Hndelser efter 30 september 2016
11
Affrssegment
Svensk bankverksamhet
12
Baltisk bankverksamhet
14
Stora fretag & Institutioner
16
Koncernfunktioner & vrigt
18
Elimineringar
19
Koncern
Resultatrkning i sammandrag
21
Rapport ver totalresultat i sammandrag
22
Balansrkning i sammandrag
23
Frndringar i eget kapital i sammandrag
24
Kassafldesanalys i sammandrag
25
Noter
26
Moderbolag
45
Styrelsens och verkstllande direktrens underskrifter
50
Revisorsgranskning
50
Kontaktuppgifter
51
Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, www.swedbank.se/ir under Finansiell

information och publikationer.
Sidan 3 av 51
Finansiell versikt
Resultatrkning
2016
2016
Kv3
Kv2
Kv3
Rntenetto
6 062
5 732
5 811
17 417
17 234
Provisionsnetto
2 838
2 795
2 736
8 278
8 322
-1
mkr
2015
2016
2015
% Jan-sep Jan-sep
Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde
669
877
-24
1 946
406
vriga intkter
696
2 466
-72
683
3 800
2 205
72
10 265
11 870
-14
9 234
11
31 441
28 167
12
Personalkostnader
2 315
2 314
2 257
6 936
7 104
-2
vriga kostnader
1 714
1 706
1 622
5 101
4 990
Summa kostnader
4 029
4 020
3 879
12 037
12 094
6 236
7 850
-21
5 355
16
19 404
16 073
21
254
Nedskrivning av materiella tillgngar
16
-94
10
53
201
538
-63
130
55
774
195
Rrelseresultat
6 034
7 311
-17
4 955
22
18 620
15 571
20
Skatt
1 215
1 037
17
1 012
20
3 213
3 651
-12
Periodens resultat frn kvarvarande verksamheter

Periodens resultat frn avvecklade verksamheter,
efter skatt
4 819
6 274
-23
3 943
22
15 407
11 920
29
Periodens resultat
Periodens resultat hnfrligt till aktiegarna i
Swedbank AB
4 819
6 274
-23
3 932
23
15 407
11 926
29
4 816
6 270
-23
3 928
23
15 397
11 914
29
Summa intkter
Kreditfrluster, netto
254
-11
Nyckeltal och data per aktie
2016
Kv3
2016
Kv2
2015
Kv3
Rntabilitet p eget kapital, % 1)
15,8
21,0
13,5
16,8
13,8
4,33
5,65
3,57
13,87
10,78
4,31
5,62
3,52
13,80
10,68
0,39
0,34
0,42
0,38
0,43
111,6
107,4
107,5
111,6
107,5
-81
2016
2015
Jan-sep Jan-sep
Resultat per aktie fre utspdning,

2)
kvarvarande verksamhet, kronor

Resultat per aktie efter utspdning,
kvarvarande verksamhet, kronor
2)
K/I-tal
Eget kapital per aktie, kronor
2)
Utlning/inlning, %
166
152
187
166
187
23,8
23,0
23,0
23,8
23,0
Primrkapitalrelation, %
26,2
25,3
25,7
26,2
25,7
Total kapitalrelation, %
Kreditfrlustniv, %
Andel oskra fordringar, brutto, %
Total reserveringsgrad fr oskra fordringar, %
29,3
0,05
0,35
57
28,3
0,14
0,34
58
28,9
0,04
0,35
58
29,3
0,07
0,35
57
28,9
0,02
0,35
58
Likviditetstckningsgrad (LCR), % 3)
131
138
135
131
135
NSFR (net stable funding ratio), % 4)
104
108
104
104
104
Balansrkningsdata
mdkr
Utlning till allmnheten, exkl terkpsavtal och riksgld
Inlning frn allmnheten, exkl terkpsavtal och riksgld
Aktiegarnas eget kapital
Balansomslutning
Riskexponeringsbelopp
2016
30 sep
2015
31 dec
2015
30 sep
1 439
865
124
2 394
404
1 371
744
123
2 149
389
5
16
1
11
4
1 370
734
119
2 312
404
5
18
4
4
0
1)
Uppgift om genomsnittligt eget kapital finns i Faktaboken p sidorna 79-80.

Antal aktier och berkningar av resultat per aktie specificeras p sidan 44.
LCR - berknad i enlighet med Finansinspektionens freskrifter och allmnna rd (FFFS 2012:6).
4)
NSFR regleras i EU:s kapitalkravsfrordning (CRR). Dock har inga vikter nnu faststllts. Fljaktligen r det inte mjligt att gra en berkning av mttet
baserat p nuvarande regler. NSFR anses drmed vara ett alternativ resultatmtt. NSFR presenteras i enlighet med Swedbanks tolkning av
Baselkommittns rekommendation (BCBS295). Swedbank bedmer att presentationen av detta mtt r relevant fr investerare d det kommer att krvas
inom en snar framtid och vi redan vervakar det som en del av den interna styrningen.
2)
3)
Definitioner fr alla nyckeltal finns i Swedbanks faktabok p sidan 87.
Sidan 4 av 51
Viktigt att notera
versikt
Marknad
Den brittiska folkomrstningen om landets EUmedlemskap har inte ftt de stora negativa
konsekvenser som marknaden befarat. Rntorna har
sjunkit ngot under kvartalet medan brserna
terhmtat sig till tidigare niver. Den makrostatistik fr
euroomrdet som publicerats under de senaste
mnaderna har varit t det starkare hllet. BNPtillvxten har vertrffat frvntningarna samtidigt som
inflationen lngsamt r p vg upp. ECB avvaktade med
penningpolitiska stimulanser medan den brittiska
centralbanken snkte styrrntan i augusti och pbrjade
nya obligationskp fr att minska risken fr en brittisk
recession.
Den amerikanska BNP-tillvxten fr andra kvartalet blev
lgre n marknadens frvntningar, ven om den
inhemska efterfrgan r stark. Den amerikanska
centralbanken, Fed, avstod frn att hja styrrntan vid
det senaste mtet i september med hnvisning till den
oskra globala utvecklingen och vill invnta fler bevis p
att den amerikanska ekonomin fortstter att strkas.
Rvarumarknaden har stabiliserats. OPEC-lndernas
beslut i september om att minska oljeproduktionen fr
frsta gngen sedan 2008 har resulterat i ett hgre
oljepris men ven metallpriserna har terhmtat sig.
Den svenska ekonomin fortstter att uppvisa en god
tillvxt, men i en lgre takt jmfrt med tidigare. BNP
steg med 3,4 procent kalenderkorrigerat under rets
andra kvartal, att jmfra med 4,2 procent kvartalet
innan. Tillvxten drivs av en kad konsumtion och en
kraftig uppgng i bostadsbyggandet medan det gr trgt
fr exportindustrin. Den lga inflationen fortstter att
bekymra Riksbanken efter att utfallet i september blev
ptagligt svagare n frvntat trots hstens kronfrsvagning. Inflationsfrvntningarna fr de nrmaste
tv ren har dock stigit ngot men sjnk tillbaka i det
lngre perspektivet. Bostadsmarknaden r fortsatt stark
trots amorteringskravets infrande i somras ven om
det finns tecken p en dmpning av huspriserna.
Kredittillvxten till hushllen har dmpats under
sommarmnaderna men bostadslnen fortstter att ka
med drygt 8 procent i rstakt.
Under andra kvartalet sjnk tillvxtakten i BNP till
1,9 procent i Litauen, 2 procent i Lettland och
0,8 procent i Estland. I Litauen r avmattningen
sannolikt tillfllig d arbetsmarknaden och kredittillvxten hos fretag och hushll r fortsatt stark. I
Lettland var nedgngen i huvudsak orsakad av lgre
investeringar medan energiproduktionen tyngde BNPutvecklingen i Estland. Privatkonsumtionen fortsatte att
vara den huvudsakliga drivkraften av den ekonomiska
tillvxten i de tre baltiska lnderna. Exportutvecklingen
var under andra kvartalet ojmn i Baltikum. Medan
exporten brjade vxa i Estland och Lettland s sjnk
exporttillvxten kraftigt i Litauen.
Stockholmsbrsen (OMXSPI) steg med 10 procent
under tredje kvartalet. Tallinnbrsen (OMXTGI) kade
med 2,1 procent medan brserna i Riga (OMXRGI) och
Vilnius (OMXVGI) steg med 14,2 respektive 6,4 procent
under motsvarande period.
Sidan 5 av 51
D Swedbank avser att pskynda investeringstakten

inom omrdena Sparande, Ln och Digital Banking
samtidigt som ersttningarna till sparbankerna vntas
ka framver, till fljd av hgre utlningsmarginaler
under 2016, bedms de totala kostnaderna uppg till
16,7 miljarder kronor under 2017.
Tredje kvartalet 2016

Jmfrt med andra kvartalet 2016
Resultat
Swedbank redovisade ett resultat p 4 816 mkr under
tredje kvartalet 2016, att jmfra med 6 270 mkr under
fregende kvartal. Minskningen beror frmst p att
andra kvartalet inkluderade en skattefri intkt av
engngskaraktr p 2 115 mkr relaterad till frsljningen
av Visa Europe.
Rntabiliteten p eget kapital uppgick till 15,8 procent
(21,0) medan K/I-talet var 0,39 (0,34).
Beloppen i tabellen nedan exkluderar intkterna frn
frsljningen av Visa Europe och r alternativa
resultatmtt. Dessa alternativa resultatmtt exkluderar
belopp som inte skulle justeras i jmfrbara IFRS-mtt.
Swedbank anser att presentationen av denna
information r relevant fr investerare fr att ge en mer
jmfrande information mellan perioderna.
2016
Kv3
Resultatrkning,mkr
Rntenetto
Provisionsnetto
Nettoresultat finansiella poster
till verkligt vrde
Andel av intressefretags
resultat
vriga intkter
Summa intkter
Summa kostnader
Kreditfrluster
och
nedskrivningar
Rrelseresultat
Skatt
Periodens resultat hnfrligt
till aktiegarna i Swedbank
AB
Rntabilitet p eget kapital
K/I-tal
6 062
2 838
2016
Kv2
2016
2016
Kv2 Kv2 exkl
engngs- engngsintkt
intkt
VISA
VISA
5 732
5 732
2 795
2 795
669
877
457
420
238
458
10 265
4 029
202
6 034
1 215
1 929
537
11 870
4 020
539
7 311
1 037
1 658
271
537
9 755
4 020
539
5 196
1 037
4 816
6 270
2 115
15,8
0,39
21,0
0,34
2 115
2 115
4 155
13,9
0,41
Intkterna minskade med 14 procent under kvartalet, till

10 265 mkr (11 870), frmst till fljd av att nettoresultat
finansiella poster till verkligt vrde samt vriga intkter
pverkades positivt av Visa under andra kvartalet.
Exklusive Visa kade intkterna med 5 procent.
Rntenettot kade med 6 procent, till 6 062 mkr (5 732).
Hgre utlningsvolymer, inom Svensk- och Baltisk
verksamhet, men ven vidgade utlningsmarginaler p
den svenska bolnestocken bidrog till kningen men
motverkades ngot av lgre inlningsmarginaler.
Provisionsnettot kade med 2 procent och uppgick till
2 838 mkr (2 795). kningen frklaras frmst av hgre
intkter frn kort och kapitalfrvaltning.

minskade till 669 mkr (877), frmst till fljd av att Visa
pverkade resultatet fr Group Treasury, inom
Koncernfunktioner & vrigt, positivt med 457 mkr under
fregende kvartal. Exklusive Visa kade nettoresultat
finansiella poster med 249 mkr. Lgre volymer terkp
av skerstllda obligationer resulterade i mindre
negativa vrderingseffekter. Inom Stora fretag &
Institutioner kade nettoresultat finansiella poster till
fljd av kad efterfrgan p rnteskring inom ett antal
sektorer.
vriga intkter, inklusive andel av intressefretags
resultat, minskade och uppgick till 696 mkr (2 466), d
frsljningen av Visa Europe pverkade positivt med
1 658 mkr under fregende kvartal. Exklusive Visa
minskade vriga intkter med 112 mkr.
Kostnaderna uppgick till 4 029 mkr (4 020).
Personalkostnaderna uppgick till 2 315 mkr (2 314).
vriga kostnader minskade, frmst som fljd av lgre
aktivitet under sommarmnaderna. Nedgngen
motverkades delvis av kade ersttningar till
sparbanker.
Liksom fregende kvartal frekom inga nedskrivningar
avseende immateriella tillgngar medan nedskrivningar
av materiella tillgngar uppgick till 1 mkr (1).
Kreditfrlusterna minskade till 201 mkr (538), till fljd av
lgre reserveringar inom Stora fretag & Institutioner.
Svensk bankverksamhet redovisade sm kreditfrluster
medan Baltisk bankverksamhet redovisade
tervinningar.
Skattekostnaden uppgick till 1 215 mkr (1 037),
motsvarande en effektiv skattesats p 20,1 procent
(14,2). Den lgre effektiva skattesatsen under det andra
kvartalet pverkades av att Swedbank, genom sitt
medlemskap i Visa Sweden och Visa Europe, tagit del
av en skattefri intkt fr andelar i Visa Europe. Enligt
tidigare bedmning vntas koncernens effektiva
skattesats p medellng sikt uppg till 19-21 procent.
Om Riksdagen bifaller frslaget att slopa avdragsrtten
fr rnta p vissa efterstllda ln kommer dock den
frvntade framtida effektiva skattesatsen att ka ngot.
Resultatet frn avvecklade verksamheter uppgick till
0 mkr (0).
Januari-september 2016
jmfrt med januari-september 2015
Resultat
Resultatet fr rets nio frsta mnader kade med
29 procent, till 15 397 mkr (11 914 mkr). kade intkter,
frmst till fljd av frsljningen av Visa Europe och ett i
vrigt frbttrat nettoresultat finansiella poster inom
Group Treasury men ven ett hgre rntenetto, bidrog
till kningen.
Valutakursfrndringar kade resultatet med 2 mkr.
Rntabiliteten p eget kapital kade till 16,8 procent
(13,8) medan K/I-talet frbttrades till 0,38 (0,43).
Beloppen i tabellen nedan exkluderar intkterna frn
frsljningen av Visa Europe och r alternativa
resultatmtt. Dessa alternativa resultatmtt exkluderar
belopp som inte skulle justeras i jmfrbara IFRS-mtt.
Sidan 6 av 51
Swedbank anser att presentationen av denna

information r relevant fr investerare fr att ge en mer
jmfrande information mellan perioderna.
Resultatrkning,mkr
Rntenetto
Provisionsnetto
Nettoresultat finansiella poster
till verkligt vrde
Andel av intressefretags
resultat
vriga intkter
Summa intkter
Summa kostnader
Kreditfrluster och
nedskrivningar
Rrelseresultat
Skatt
Periodens resultat hnfrligt
till aktiegarna i Swedbank
AB
Rntabilitet p eget kapital
K/I-tal
2016
2016
2016
Jan-sep Jan-sep Jan-sep
exkl
engngs
intkt engngsintkt
VISA
17 417
17VISA
417
8 278
8 278
2015
Jan-sep
17 234
8 322
1 946
457
1 489
406
2 358
1 442
31 441
12 037
1 658
700
1 442
29 326
12 037
708
1 497
28 167
12 094
2 115
784
18 620
3 213
2 115
784
16 505
3 213
248
15 825
3 651
15 397
2 115
13 282
11 914
14,6
0,41
13,8
0,43
16,8
0,38
Intkterna kade med 12 procent till 31 441 mkr

(28 167), i huvudsak till fljd av frsljningen av Visa
Europe. Exklusive Visa kade intkterna med 4 procent,
till fljd av ett frbttrat nettoresultat finansiella poster
men ven till fljd av ett hgre rntenetto. Intkterna
kade inom Svensk och Baltisk bankverksamhet. Inom
Stora fretag & Institutioner var intkterna i linje med
motsvarande period 2015. Valutakursfrndringar
minskade intkterna med 50 mkr, framfrallt till fljd av
att den norska kronan frsvagats mot den svenska.
Rntenettot kade med 1 procent, till 17 417 mkr
(17 234). Inom Svensk bankverksamhet kade
rntenettot d de positiva effekterna frn hgre volymer
och kade marginaler p boln motverkade de lgre
inlningsmarginalerna. Rntenettot kade ven inom
Baltisk bankverksamhet men minskade inom Stora
fretag & Institutioner och Group Treasury.
Provisionsnettot fll med 1 procent, frn 8 322 mkr till
8 278 mkr. Orsaken var frmst lgre intkter inom
kapitalfrvaltning.
Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde kade
till 1 946 mkr (406), vilket frmst frklaras av ett
frbttrat nettoresultat finansiella poster inom Group
Treasury till fljd av en lgre volym terkpta
skerstllda obligationer, minskade kreditspreadar samt
frsljningen av Visa. Exklusive Visa kade
nettoresultat finansiella poster med 1 083 mkr.
vriga intkter, inklusive andel av intressefretags
resultat, kade till 3 800 mkr (2 205). kningen frklaras
till strsta delen av intkten relaterad till Visa Europe.
Exklusive Visa minskade vriga intkter med 63 mkr.
Kostnaderna uppgick till 12 037 mkr (12 094).
Kostnaderna minskade i Svensk bankverksamhet samt
Koncernfunktioner & vrigt men kade ngot i Baltisk
bankverksamhet och Stora fretag & Institutioner.
Nedskrivningar av immateriella tillgngar uppgick till

0 mkr (254). Nedskrivningar av materiella tillgngar
minskade till 10 mkr (53).
Sverige. I Baltisk bankverksamhet vxte volymerna med

4 procent i lokal valuta.
Kreditfrlusterna kade till 774 mkr (195) till fljd av

hgre kreditfrluster i Stora fretag & Institutioner
medan Svensk- och Baltisk bankverksamhet redovisade
nettotervinningar under perioden.
Skattekostnaden uppgick till 3 213 mkr (3 651),
motsvarande en effektiv skattesats p 17,3 procent
(23,4). Den lgre skattesatsen under 2016 jmfrt med
2015 beror dels p att motsvarande period fregende
r var negativt pverkat av skatteeffekten p en
engngsutdelning frn det estniska dotterbolaget, dels
att 2016 r positivt pverkat av att Swedbank via sitt
medlemskap i Visa Sverige och Visa Europe tagit del av
en skattefri intkt fr andelar i Visa Europe.
Resultatet fr avvecklade verksamheter uppgick till
0 mkr (6).
Volymutveckling per produktomrde

Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom
produktomrdena Ln och Betalningar (som sedan den
1 juni 2016 organiseras under Group Lending &
Payments) samt Sparande (Group Savings).
Ln
Den totala utlningen till allmnheten exklusive
terkpsavtal och utlning till Riksglden kade med
1 procent, frn 1 420 till 1 439 mdkr, jmfrt med
utgngen av andra kvartalet. Jmfrt med motsvarande
period 2015 var kningen 5 procent.
Utlning till allmnheten, exkl.
Riksgldskontoret och
terkpsavtal, mdkr
Bostadsutlning till privatpersoner
varav Sverige
varav Baltikum
vrig privatutlning inkl
bostadsrttsfreningar
varav Sverige
varav Baltikum
Fretagsutlning
varav Sverige
varav Baltikum
varav Norge
Total
2016
30 sep
2016
30 jun
2015
30 sep
761
696
63
749
686
61
725
667
55
148
134
13
530
406
65
43
1 439
147
134
12
524
403
63
43
1 420
137
125
11
508
393
63
36
1 370
Utlningen till svenska bolnekunder stod fr den

strsta delen av kningen, med en kning p 10 mdkr
sedan fregende kvartal. Vid slutet av kvartalet
uppgick den svenska bolnestocken till 696 mdkr. I
Baltikum kade bolnevolymen i lokal valuta under
kvartalet och uppgick till 63 mdkr. Portfljen vxte med
2 procent i Litauen, 1 procent i Estland och var
ofrndrad i Lettland.
Bankens strategi att digitalisera bolneprocessen och
att anvnda kanaloberoende pris har under ret stttats
av att omsttning av boln nu kan ske i mobil- och
internetbanken. Vid de digitala omsttningarna fr
kunderna en individuell rnta utifrn samma prismodell
som anvnds av kontor och i telefonbanken. ndringen
har mottagits positivt av kunderna.
vrig privatutlning inklusive bostadsrttsfreningar
vxte med 1 mdkr under kvartalet, till 148 mdkr i
Sidan 7 av 51
Swedbanks volym inom svenska konsumtionsln har

sjunkit med 1 procent under kvartalet och uppgr till
25 mdkr vilket motsvarar en marknadsandel p cirka
10 procent. Arbetet med den lngsiktiga satsningen att
helt digitalisera konsumtionslnefldet fortgr. Den
baltiska konsumtionslneportfljen vxte under kvartalet
med 3 procent i lokal valuta.
Totalt kade fretagsutlningen med 6 mdkr under
kvartalet, till 530 mdkr. Strre delen av tillvxten har
under en lngre period skett inom fastighetssektorn. Av
den utestende volymen r cirka 42 procent relaterad till
fastigheter. Fretagsutlningen inom Svensk
bankverksamhet och Stora fretag & Institutioner kade
med 4 mdkr under kvartalet till 465 mdkr. I Baltisk
bankverksamhet kade fretagsutlningen i lokal valuta
under kvartalet med 1 procent till 65 mdkr. Utlningsportfljen i lokal valuta vxte med 1 procent i Estland,
2 procent i Lettland medan den minskade ngot i
Litauen.
De negativa marknadsrntorna fortstter att pverka
kreditportfljen. En stor del av nyutlningen gr att
hrrra till rntebasgolvade produkter, vilket innebr att
referensrntan stts till 0 istllet fr faktisk negativ
notering. I vrigt gr det att sknja en viss frflyttning
mot bundna krediter.
Fr mer information om utlning se faktaboken sid 42.
Betalningar
Antalet betalningar kar fortsatt, en kombination av
ekonomisk tillvxt och frflyttningen frn kontanter till
kort- och e-betalningar. Antalet Swish-anvndare bland
bankerna uppgr nu till ver 4,8 miljoner privatpersoner
och cirka 85 000 fretagskunder.
Antal, kort
Antal utgivna kort, miljoner
varav Sverige
varav Baltikum
2016
30 sep
2016
30 jun
2015
30 sep
7,9
4,1
3,8
7,9
4,1
3,8
7,7
4,0
3,8
Inom kortutgivning fortsatte tillvxten avseende

fretagskort i Sverige med 7 procent jmfrt med
motsvarande period 2015. Det stora antalet mindre
fretagskunder i banken utgr fortsatt en god potential
till att ka denna affr. Antalet kort till privatpersoner
kade med 4 procent i Sverige och kade med
1 procent i de baltiska lnderna. Jmfrt med
motsvarande period 2015 kade vrdet av betalningar
med Swedbankkort i Sverige med 9 procent, samtidigt
som uttagen volym i uttagsautomater minskade med
7 procent.
I Baltikum dr Swedbank aktivt arbetar fr att ka
kortbetalningarna, kade vrdet av dessa med
10 procent. I Sverige sker cirka 85 procent av
butiksbetalningarna med kort och marknadstillvxten
bedms som fortsatt god. I Estland r motsvarande
kortbetalningsfrekvens ver 50 procent, i Lettland och
Litauen r siffran ngot lgre, men stadigt vxande.
Vi har under ret fullfljt frvrvet av Danske Banks
kortutgivning i Litauen och Lettland vilket leder till viss
volymkning i antal betalningar och nya kort i dessa
lnder.
EU:s myndigheter har beslutat om flera regleringar som

pverkar bankerna och betalningsomrdet.
Myndigheternas syfte med regleringarna r att snabba
p vergngen till digitala betalningar. Det r helt i linje
med Swedbanks arbete att gra konto- och betaltjnster
tillgngliga och ltta att anvnda i digitala kanaler.
Frmedlingsavgiftsregleringen IFR, som trdde i kraft
2015, pverkar intjningen i kortutgivningen negativt
men kan gynna inlsenverksamheten. I Sverige innebr
regleringen en intktsfrstrkning fr Swedbank
eftersom vi lser in fler kortkp frn handeln till ny lgre
kostnad n vad vi tappar i intkter fr vra egna
kortkunders kp. ver tid bedms prispressen p
butikernas kortavgifter att ka, varfr de lngsiktiga
finansiella effekterna av den nya regleringen r svr att
bedma. I Baltikum vntas mellanbanksersttningarna i
sin tur att halveras p bde bank- och kreditkort, vilket
pressar intkterna fr kortutgivare. En versyn av
Swedbanks prissttning av korten i Baltikum genomfrs
drfr. ven i Baltikum r Swedbank nettoinlsare,
vilket mildrar effekterna frn de lgre
kortutgivarintkterna.
Bland andra regleringar finns betaltjnstdirektivet PSD2
som trder i kraft senast frn och med den 13 januari
2018. Direktivet mjliggr att nya aktrer kan etablera
sig p betalningsmarknaden d de med kundens
godknnande kommer att kunna genomfra betalningar,
hmta kontoinformation samt ansluta betalningsprodukter till kundens konto i banken. Drmed riskerar
bankernas intjning frn betalningstjnster att minska
samtidigt som kostnaderna riskerar att ka. ven om
dessa aktrer fr lagstadgad tillgng till betalkonton
2018 s r de redan aktiva, speciellt i Sverige men ven
i Baltikum. Precis som de nya aktrerna ges ocks
Swedbank, med lng erfarenhet av att tillhandahlla
lttillgngliga kundkanaler som internet- och
mobilbanken samt digitala betaltjnster som kort och
Swish, mjlighet att dra nytta av den nya lagstiftningen.
Det kan exempelvis innebra att banken tillhandahller
en digital kanal som ger privatpersoner en god verblick
av sin vardagsekonomi oavsett om kunden har
betalkonton i fler banker n Swedbank.
Sparande
Swedbanks inlning frn privatpersoner kade med
8 mdkr, varav merparten i Sverige. Inlningen frn
fretagskunder kade i Sverige och Baltikum men
minskade i vriga lnder till fljd av lgre volymer inom
Group Treasury.
Inlning till allmnheten, exkl.
Riksgldskontoret och
terkpsavtal, mdkr
Inlning frn privatpersoner
2016
30 sep
2016
30 jun
2015
30 sep
435
427
391
varav Sverige
341
335
307
varav Baltikum
94
92
83
Fretagsinlning
430
509
343
varav Sverige
250
249
214
varav Baltikum
82
77
69
varav vriga lnder
98
183
60
865
936
734
Total
Marknadsandelarna i Sverige var stabila fr

hushllsinlningen och uppgick per sista augusti till
21 procent (21 procent per 31 december 2015) medan
marknadsandelarna fr fretagsinlningen kade till
20 procent (19). Fr mer information om inlning se
faktaboken sid 43.
Sidan 8 av 51
Frvaltat kapital,
fondfrvaltning, mdkr
Frvaltat fondkapital
varav Sverige
varav Baltikum
varav Norge
Frvaltat kapital, diskretionrt
2016
30 sep
2016
30 jun
2015
30 sep
769
726
39
4
369
726
686
36
4
367
714
679
32
3
340
Det frvaltade fondkapitalet uppgick till 769 mdkr

(726 mdkr per 30 juni 2016) varav 764 (721) mdkr r
hnfrliga till Swedbank Robur medan vriga volymer
ligger i de baltiska dotterbolagen. Frvaltat kapital i den
diskretionra frvaltningen kade och uppgick till
369 mdkr (367). Swedbank Robur hade under rets
tredje kvartal ett nettoutflde p 0,6 mdkr i den svenska
fondmarknaden (-3). Infldena var positiva i Svensk
bankverksamhet men negativa i PPM-systemet och hos
tredjepartsdistributrer. Marknaden har under tredje
kvartalet terhmtat sig frn det stora utfldet i juni som
orsakades av Brexit. Inflden har framfrallt skett i
aktiefonder varav en tredjedel i indexfonder. Marknaden
har fortsatt prglats av ett strre risktagande med
utflden frn penningmarknadsfonder. Det totala
nettoinfldet p marknaden uppgick under perioden till
9 mdkr, varav 23 mdkr i aktiefonder, 6 mdkr i blandfonder, -17 mdkr i rntefonder och -3mdkr i
hedgefonder. Marknadsandelen fr tredje kvartalet r
negativ p grund av nettoutflden fr Swedbank Robur.
I Sverige r Swedbank Robur den strsta aktren med
en marknadsandel p 21,2 procent per den
30 september 2016, mtt i frvaltat fondkapital.
Andelen aktiefonder som har lyckats generera en hgre
avkastning n sina jmfrelseindex (efter avgift) kade
ngot till 41 procent under kvartalet, vilket kan jmfras
med 29 procent vid utgngen av andra kvartalet 2016.
Motsvarande siffra fr rntefonder r 47 procent (47)
och 23 procent fr blandfonder (30).
Frvaltat kapital, livfrskring
mdkr
Sverige
varav Avtalspension
varav Kapitalfrskring
varav Tjnstepension
varav vrigt
Baltikum
2016
30 sep
2016
30 jun
2015
30 sep
153
66
59
19
9
5
144
63
55
17
9
4
140
60
55
16
9
4
Inom livfrskring i Sverige var Swedbank, per sista juni

2016, ttonde strst med en marknadsandel p cirka
6 procent, avseende inbetalda premier exklusive inflyttat
kapital. Fr inflyttat kapital var marknadsandelen knappt
7 procent, vilket ger en sjundeplacering. Swedbank r
det strsta livfrskrings-bolaget i Estland och det nst
strsta i Litauen. Marknadsandelarna uppgick per sista
augusti till 39 respektive 23 procent. Marknadsandelen i
Lettland var 20 procent. Fr den baltiska
sakfrskringsverksamheten har marknadsandelarna
fr total premieinkomst stigit under perioden och
uppgick per sista augusti till mellan 3 och 15 procent,
med strst andel i Estland. Inom privat hemfrskring
och trafik-frskring r Swedbank marknadsledande i
Estland med en marknadsandel p 31 respektive
25 procent. Sakfrskringar i Sverige erbjuds via
frskringsbolaget Tre Kronor.
avsg emissioner under tredje kvartalet. Emissioner av

skerstllda obligationer stod fr merparten, med
11 mdkr. Den totala emissionsvolymen fr 2016 vntas
bli lgre n den ursprungliga planen och uppg till cirka
140 mdkr. Frfallen fr helret 2016 uppgick vid rets
brjan till nominellt belopp 110 mdkr. Emissionsplanen
pverkas frmst av frndringar i inlningsvolymer och
utlnings-tillvxt, och justeras drfr lpande under ret.
Per 30 september uppgick den utestende kortfristiga
upplningen, certifikat inkluderade i emitterade
vrdepapper, till 163 (166) mdkr. Samtidigt uppgick
placeringar hos centralbanker till 263 mdkr. Likviditetsreserven uppgick per sista september till 487 mdkr
(590). Koncernens likviditetstckningsgrad (liquidity
coverage ratio, LCR) var 131 procent (138) samt 130
respektive 253 procent fr USD och EUR. Enligt vr
tolkning av Baselkommittns senaste frslag p stabil
finansiering (net stable funding ratio, NSFR) uppgick
Swedbanks NSFR till 104 procent (108). Fr ytterligare
information kring upplning och likviditet se not 15-17 p
sidorna 34-35 samt sidorna 6278 i Faktaboken.
Kredit- och tillgngskvalitet

Det tredje kvartalet visade p fortsatt stabil utveckling i
Swedbanks lneportfljer. Kreditfrlusterna och oskra
fordringar r kvar p lga niver och har inte pverkats
av den svaga globala ekonomiska tillvxten.
Den 1 juni infrde Finansinspektionens (FI:s) ett
amorteringskrav p nya boln, liknande det Swedbank
infrde fr mer n ett r sedan. Lagen innebr att nya
boln med en belningsgrad ver 70 procent ska
amorteras med minst 2 procent av det ursprungliga
lnebeloppet per r. Nya boln med en belningsgrad
mellan 50 och 70 procent ska amorteras med minst
1 procent. Amorteringarna i den svenska bolneportfljen uppgick under den senaste tolvmnadersperioden till cirka 11,7 mdkr. Den genomsnittliga
belningsgraden fr Swedbanks boln i Sverige var
54 procent (57 per 31 december 2015), i Estland
49 procent (51), i Lettland 92 procent (98) och i Litauen
73 procent (79), berknad p fastighetsniv. Fr mer
information se faktaboken sid 52-53.
Oljepriset har varit stabilt under perioden, men
investeringsviljan hos de stora oljebolagen r
fortfarande dmpad. Swedbank fortstter att hlla en tt
uppfljning och dialog med utsatta kunder inom
oljerelaterade sektorer och omstruktureringar samt
rekonstruktioner fortgr enligt plan. Under tredje
kvartalet har en kund inte kunnat fullflja verenskommen rekonstruktion varfr banken gjort reservering
fr befarad kreditfrlust. Detta bidrog till att oskra
fordringar kade under kvartalet och uppgick till 0,35
procent (0,34) av den totala utlningen. Total
reserveringsgrad fr oskra fordringar var 57 procent
(58). Fr mer information om kreditrisk se faktaboken
sid 45-51.
per affrssegment
mkr
Estland
Lettland
Litauen
Summa
2016
Kv3
2016
Kv2
2015
Kv3
41
-28
-1
8
-35
188
0
201
-35
50
57
2
-9
545
-22
538
35
-2
21
-17
-6
97
0
130
Kreditbetyg
Under tredje kvartalet skedde inga frndringar av
Swedbanks kreditbetyg.
Kapital och kapitaltckning

Krnprimrkapitalrelationen uppgick vid kvartalets slut
till 23,8 (23,0 procent 30 juni 2016 och 24,1 procent
31 december 2015). Krnprimrkapitalet kade under
kvartalet med 1,1 mdkr, till 96,0 mdkr. Resultatet efter
avdrag fr freslagen utdelning pverkade krnprimrkapitalet positivt med 1,6 mdkr. Omvrdering av
berknad pensionsskuld enligt IAS 19 minskade
krnprimrkapitalet med cirka 0,6 mdkr, frmst till fljd
av lgre diskonteringsrnta.
Swedbanks bruttosoliditetsgrad (leverage ratio) per
30 september 2016 var 4,5 procent (4,2 procent per
30 juni 2016).
Frndring av krnprimrkapital 2016, Swedbank
konsoliderad situation
mdkr
110
5,2
100
93,9
0,2
94,9
-3,6
90
Kreditfrlusterna uppgick till 201 mkr under kvartalet och

774 under rets frsta nio mnader (195 mkr fr
motsvarande period 2015). Skillnaden mot fregende
r r frmst relaterade till reserveringar fr engagemang
inom oljerelaterade sektorer. vertagna tillgngar
uppgick till 434 mkr (441 mkr per 31 december 2015).
Mer information om vertagna tillgngar finns i
faktaboken p sidan 50.
96,0
-0,6
80
70
60
50
Operativa risker
Under tredje kvartalet intrffade ingen incident som
pverkat vra kunder. Enbart ett ftal mindre ITstrningar intrffat under kvartalet. Dessa strningar har
inte pverkat kunderna i ngon strre omfattning.
Upplning och likviditet

Swedbank har varit mindre aktiv p obligationsmarknaden under kvartalet, d infldet av inlning under
2016 minskat behovet av kapital-marknadsupplning.
Under de frsta nio mnaderna emitterade Swedbank
116 mdkr i lngfristiga skuldinstrument varav 12 mdkr
Sidan 9 av 51
kning
Minskn ing
Riskexponeringsbeloppet (REA) minskade under tredje

kvartalet med 9,7 mdkr, till 403,7 mdkr (413,4 mdkr per
30 juni 2016). REA fr kreditrisker minskade totalt med
8,3 mdkr. Orsaken var frmst positiva PD-migrationer
vilket bidrog till att REA minskade med 4,5 mdkr. REA
minskade med 3,4 mdkr till fljd av lgre vrig kreditrisk.
Detta frklaras frmst av att ett ftal frfallna
engagemang inom Svensk Bankverksamhet ter brjat
fullflja sina taganden samt att reservering tagits p

kunder inom Stora fretag och Institutioner. kade
skerhetsvrden, vilket hade en positiv inverkan p
LGD (frlust givet fallissemang), bidrog till att REA
minskade med 2,1 mdkr.
krnprimrkapitalkrav fr individuella pelare 2-risker p

2,0 procent som till samtliga aviserade hjningar av de
kontracykliska buffertvrdena inklusive hjningen av det
svenska kontracykliska buffertvrdet till 2,0 procent i
mars 2017.
Exponeringsfrndringar kade REA totalt med

1,7 mdkr. kade exponeringar mot privatpersoner och
fretag kade REA med 5,5 mdkr varav en valutaeffekt
om 2,2 mdkr. Detta motverkades av att REA inom
schablonmetoden minskade med 3,8 mdkr till fljd av att
tidigare konverterade krediter frn Sparbanken resund
omklassificerats frn hushllsexponeringar till
exponeringar mot skerhet i fastighet.
Utver detta pgr ett internationellt arbete rrande

kapitalkrav. Bland annat arbetar Baselkommittn med
att frbttra jmfrbarheten mellan bankernas
kapitalrelationer. Arbetet omfattar reviderade
schablonmetoder fr berkning av kapitalkrav fr kredit-,
marknads- och operativa risker, begrnsningar av
bankernas mjligheter att anvnda interna modeller fr
kreditrisk, infrandet av ett minimikrav p bruttosoliditet
samt ett eventuellt kapitalgolv fr de banker som
anvnder interna modeller. Oskerheten kring de nya
regelverkens utformning, samt hur och nr de kommer
att implementeras, gr att det nnu r fr tidigt att dra
ngra slutsatser om eventuell pverkan p Swedbank.
Swedbanks goda lnsamhet och starka kapitalisering
ger dock ett bra utgngslge fr att mta framtida
frndringar i kapitalkraven.
REA fr kreditvrdighetsjustering (CVA-risk) minskade

med 1,5 mdkr till fljd av minskade exponeringar. REA
fr marknadsrisk kade med 0,1 mdkr. REA fr
operativa risker var ofrndrat under kvartalet.
Frndring av riskexponeringsbelopp, 2016, Swedbank
konsoliderad situation
mdkr
420
413,4
vriga hndelser
1,7
Den 30 juli offentliggjorde den Europeiska

bankmyndigheten (EBA) resultaten av de stresstest som
genomfrts avseende 51 europeiska banker. Resultatet
visade att Swedbank har tillrckligt med kapital fr att
klara ett allvarligt stressat scenario.
410
-4,5
0,1
-2,1
-3,4
400
403,7
-1,5
390
Den 22 augusti utsgs Lars Friberg till ny chef fr

Finansiella institutioner inom Stora fretag &
Institutioner. Lars Friberg var dessfrinnan
koncernpersonalchef. Som tillfrordnad chef fr Group
HR har Elisabeth Wretlinge Zorn utsetts.
380
370
360
kning
Den 30 augusti utsgs Lars Ljunglv till chef fr Stora

fretag inom Stora fretag & Institutioner. Lars Ljunglv
var tidigare regionchef fr Sdra regionen inom Svensk
bankverksamhet och ingr i Swedbanks
koncernledning.
Minskn ing
Mer klarhet frn FI kring kapitalregleringar

oskerhet kvarstr internationellt
FI:s versyns- och utvrderingsprocess (SREP)
avseende 2016 fr Swedbank r slutfrd. Baserat p
detta bedms Swedbanks krnprimrkapitalkrav fr
individuella pelare 2-risker vara 2,0 procent (0,9 procent
per 30 juni 2016). Kravet kade till fljd av att FI i
SREP-beslutet tillmpade de frndrade krav p
svenska bankers interna riskbaserade modeller, srskilt
avseende fretagsriskvikter, som faststlldes i maj.
Frndringarna innebr att bankernas berkningar av
sannolikhet fr fallissemang ska beakta en strre andel
av s kallade nedgngsperioder, vilket kat krnprimrkapitalkravet med 0,5 procentenheter, samt att
bankerna ska anvnda ett s kallat lptidsgolv, vilket
kat kravet med 0,2 procentenheter. Pelare 2-kravet
kade ocks till fljd av att krnprimrkapitalkravet fr
rnterisk i bankboken steg med 0,5 procentenheter, till
0,7 procent. Kravet varierar ver tid, frmst som en fljd
av frndringar i bankens likviditetsportflj samt i
rntebindning p tillgngar respektive skulder.
Det totala krnprimrkapitalkravet fr Swedbank kade
under kvartalet till 21,6 procent, att jmfra med
Swedbanks krnprimrkapitalrelation p 23,8 procent
per 30 september 2016. Kravet kade till fljd av att
kapitalkravet avseende riskviktsgolvet fr boln i pelare
2 kade i relation till det totala riskexponeringsbeloppet.
I det totala kravet har hnsyn tagits svl till Swedbanks
Sidan 10 av 51
Den 7 september meddelades att Swedbanks

valberedning infr rsstmman 2017 kommer att best
av fljdande personer:
Jens Henriksson, utsedd av gargruppen

Folksam, tillika valberedningens ordfrande
Lennart Haglund, utsedd av gargruppen

Freningen Sparbanksintressenter, tillika
valberedningens vice ordfrande
Ramsay Brufer, utsedd av Alecta
Johan Sidenmark, utsedd av AMF
Peter Karlstrm, utsedd av gargruppen

Sparbanksstiftelserna
Lars Idermark, styrelseordfrande Swedbank

AB.
Swedbanks rsstmma kommer att hllas den 30 mars
2017 i Stockholm.
Hndelser efter 30 september 2016

Den 6 oktober utsgs Lotta Lovn till chef fr Digital
Banking inom Swedbank. Lotta Lovn delade tidigare
ledarskapet med Girts Brzis, som nu utsetts
strategichef inom Digital Banking. Bda tv kommer
ven fortsttningsvis att ing i koncernledningen.
I brjan p oktober konverterades de kvarvarande
privatkrediterna frn Sparbanken resund till
Sidan 11 av 51
Swedbank. En stor andel av privatkunderna i

Sparbanken resund har haft sina boln hos en extern
kreditgivare. En verflytt av dessa volymer till Swedbank
har skett lpande sedan frvrvet av Sparbanken
resund i maj 2014. Under oktober skedde en teknisk
verflytt av den kvarvarande volymen p cirka
13 miljarder kronor.
Fortsatt stark bolnetillvxt och hgre utlningsmarginaler kade rntenettot
Hgre intkter frn kort och kapitalfrvaltning lyfte provisionsnettot
Fokus p sparande
Resultatrkning
mkr
2016
Kv3
2016
Kv2
2015
Kv3
2016
Jan-sep
2015
Jan-sep
Rntenetto
Provisionsnetto
Andel av intressefretags resultat
vriga intkter
Summa intkter
3 802
1 813
67
211
173
6 066
3 592
1 718
106
271
207
5 894
6
6
-37
-22
-16
3
3 407
1 719
65
201
189
5 581
12
5
3
5
-8
9
10 875
5 149
248
672
542
17 486
9 884
5 423
182
707
599
16 795
10
-5
36
-5
-10
4
Personalkostnader
Rrliga personalkostnader
vriga kostnader
Avskrivningar
Summa kostnader
Rrelseresultat
Skatt
Periodens resultat
Swedbank AB
854
48
1 581
26
2 509
3 557
41
3 516
746
2 770
825
37
1 574
25
2 461
3 433
-35
3 468
765
2 703
4
30
0
4
2
4
-1
17
6
0
4
12
17
12
11
13
2 540
108
4 674
76
7 398
10 088
-7
10 095
2 192
7 903
2 674
130
4 609
81
7 494
9 301
135
9 166
1 951
7 215
-5
-17
1
-6
-1
8
1
-2
2
864
41
1 486
26
2 417
3 164
35
3 129
671
2 458
2 767
2 699
2 454
13
7 893
7 203
10
Minoriteten
Rntabilitet p allokerat eget kapital, % 1)
Utlning/inlning, %
Kreditfrlustniv, % 2)
K/I-tal
Utlning, mdkr
Inlning, mdkr
Heltidstjnster
3
20,5
228
0,01
0,41
1 111
488
4 292
4
20,6
229
-0,01
0,42
1 096
479
4 318
-25
4
18,9
246
0,01
0,43
1 060
431
4 589
-25
10
20,0
228
0,00
0,42
1 111
488
4 292
12
18,6
246
0,02
0,45
1 060
431
4 589
-17
1
2
-1
5
13
-6
10
12
10
5
13
-6
1) Uppgift om genomsnittligt allokerat kapital finns i Faktaboken p sidan 16.

2) Uppgifter fr berkning av kreditfrlustniv finns i Faktaboken p sidan 48.
Resultat
Tredje kvartalet 2016 jmfrt med andra kvartalet
2016
Resultatet kade med 3 procent, frn 2 699 till
2 767 mkr. Orsaken r frmst ett hgre rnte- och
provisions-netto.
Rntenettot kade till 3 802 mkr (3 592 mkr) till fljd av
kade ut- och inlningsvolymer, kade bolnemarginaler samt en extra rntedag under kvartalet.
Detta motverkades delvis av att lgre marknadsrntor
pverkade inlningsmarginalerna negativt.
Volymen boln till hushll uppgick till 698 mdkr vid slutet
av kvartalet, motsvarande en kning med 2 procent.
kningen drevs av svl fler slda bostder som fler
tillggsln. Per den sista augusti var andelen av rets
nettotillvxt fr boln 21 procent och den totala
marknadsandelen var 24,5 procent (24,7 procent per
31 december 2015).
Utlningen till fretag kade till 278 mdkr (275 mdkr).
kningen har frmst skett inom skog och lantbruk,
fastighetsfrvaltning samt fretagstjnster.
Marknadsandelen, inklusive fretagsutlning inom Stora
fretag & Institutioner (LC&I), var 18,5 procent i augusti
(18,6 procent per 31 december 2015).
Sidan 12 av 51
Hushllens inlningsvolym kade med 6 mdkr under

kvartalet. Swedbanks andel av inlningen frn hushll
uppgick per sista augusti till 20,9 procent (20,8 procent
per 31 december 2015).
Fretagsinlningen inom Svensk bankverksamhet
kade med 3 mdkr under perioden. Swedbanks
marknadsandel, inklusive fretagsinlningen inom Stora
fretag & Institutioner, var 20,4 procent per sista
augusti, (19,3 procent per 31 december 2015).
Provisionsnettot kade med 6 procent. kningen beror
frmst p att kortprovisionerna var ssongsmssigt
starkare och gynnats av en engngsintkt frn
Mastercard p 50 mkr. ven marknadsdrivna kningar
av intkter frn kapitalfrvaltning bidrog till uppgngen.
Nettofldet fr fonder var positivt med utflden ur aktieoch rntefonder och inflden till blandfonder.
Andel av intressefretags resultat minskade till fljd av
en ingngsintkt frn Entercard under fregende
kvartal.
De totala kostnaderna kade, till fljd av kade
personalkostnader.
Under tredje kvartalet redovisades kreditfrluster p

41 mkr att jmfra med andra kvartalet d
nettotervinningar om 35 mkr redovisades.
Januari-september 2016 jmfrt med januariseptember 2015
Periodens resultat kade med 10 procent, frn 7 215 till
7 903 mkr, till fljd av kade intkter, lgre kostnader
och kreditfrluster.
Rntenettot kade med 10 procent, frmst genom hgre
utlningsvolymer och kade bolnemarginaler. Detta
motverkades delvis av lgre inlningsmarginaler.
Provisionsnettot minskade med 5 procent. Minskningen
beror frmst p lgre intkter frn kapitalfrvaltning,
som pverkats av snkta fondavgifter samt svag
brsutveckling. Intkterna frn aktiehandel och
strukturerade produkter minskade, delvis motverkat av
hgre kort- och betalningsprovisioner till fljd av hgre
volymer.
Andel av intressefretags resultat minskade, frmst p
grund av engngsintkter relaterade till Entercard och
Sparbanken Skne under 2015.
Kostnaderna minskade under perioden, frmst
avseende personalkostnader.
Under perioden redovisades nettotervinningar om
7 mkr. Under motsvarande period fregende r
redovisades kreditfrluster om 135 mkr.
Affrsutveckling
Svensk bankverksamhet fortstter att utveckla
gemensamma arbetsstt fr att snabbare fnga upp
frndrade behov och beteenden hos kunderna, dr allt
fler gr sina affrer via bankens digitala kanaler och
kundcenter.
Under perioden har vi utkat funktionerna fr
elektroniska dokument och gjort fler dokument tillgngliga i betaversionen av den nya Internetbanken.
Vi har ven lanserat ett nytt digitalt verktyg fr att
kommunicera skert med privatkunder.
Den nya amorteringslagen ledde till hg marknadsaktivitet under andra kvartalet, med tilltrden under det
tredje kvartalet. Vi har shr lngt inte sett ngon
minskning i volymer till fljd av amorteringslagen.
Resultatet av rets SKI-underskning dr drygt
500 Swedbankkunder deltog visade att bankbranschen
generellt har en lgre frtroende jmfrt med frra ret
och att ven Swedbank backade. Vi har under ret
satsat p utveckling av nya tjnster, inte minst digitala,
som varit uppskattade av kunderna men det rcker inte.
Mngas ekonomi blir mer komplex, vilket kar behovet
av personlig rdgivning, ngot vi ska fortstta att
erbjuda bde privat- och fretagskunderna parallellt
med den digitala utvecklingen. Vi behver ocks bli
bttre p att visa upp vrt breda samhllsengagemang,
en frga som vrderas hgt av bankkunder generellt.
Som del i vrt frbttringsarbete fortstter vi att samla
insikter kring hur kunderna uppfattar vr service och vrt
erbjudande. Drfr gr vi bland annat kontinuerliga
kundmtesmtningar p kontor och kundcenter. Under
hsten genomfrs en bred kundunderskning dr ca
40 000 privat och fretagskunder kontaktas fr
intervjuer.
Vi har fortsatt fokus p sparande och har under tredje
kvartalet pbrjat en kampanj kring mnadssparande till
barn. Under augusti lanserades ven ett nytt betal- och
kreditkortserbjudande.
P fretagssidan arbetar vi med att strka vrt
erbjudande fr sm- och medelstora fretag. Under
kvartalet presenterades ocks Smfretagsbarometern i
samarbete med Sparbankerna och Fretagarna. Enligt
rapporten pekar fretagarnas frvntningar infr
kommande r p en fortsatt tillvxt ven om
konjunkturen mattas av ngot.
Christer Trgrdh
Chef Svensk bankverksamhet
Sverige r Swedbanks strsta marknad med omkring 4 miljoner privatkunder och ver 250 000 fretagskunder. Det
gr Swedbank till Sveriges strsta bank sett till antalet kunder. Genom digitala kanaler (internetbank och mobilbank),
telefonbank och kontor, samt med std av samarbetet med sparbankerna och franchisetagare r vi alltid tillgngliga.
Swedbank r en del av nrsamhllet. Bankens kontorschefer har starka mandat att agera i sina lokala samhllen.
Bankens nrvaro och engagemang tar sig flera uttryck. Projektet Unga Jobb som skapat flera tusen praktikplatser t
unga har varit en viktig del under senare r. Swedbank har 256 kontor i Sverige.
Sidan 13 av 51
Stigande utlningsvolymer lyfte rntenettot
Stabil kreditkvalitet
Nya digitala lsningar underlttar fr kunderna
Resultatrkning
mkr
2016
Kv3
2016
Kv2
2015
Kv3
2016
Jan-sep
2015
Jan-sep
Rntenetto
Provisionsnetto
vriga intkter
Summa intkter
1 045
511
59
126
1 741
954
498
53
128
1 633
10
3
11
-2
7
900
511
48
107
1 566
16
0
23
18
11
2 933
1 492
158
373
4 956
2 596
1 504
143
358
4 601
13
-1
10
4
8
Personalkostnader
vriga kostnader
Avskrivningar
Summa kostnader
Rrelseresultat
Skatt
Periodens resultat
Swedbank AB
238
19
359
28
644
1 097
1
-28
1 124
152
972
225
15
351
28
619
1 014
0
50
964
127
837
6
27
2
0
4
8
17
-5
3
-13
6
14
-83
17
20
16
204
20
350
32
606
960
6
-2
956
132
824
18
15
18
671
54
1 041
86
1 852
3 104
1
-20
3 123
417
2 706
623
57
1 044
104
1 828
2 773
5
-60
2 828
1 327
1 501
8
-5
0
-17
1
12
-80
-67
10
-69
80
972
837
16
824
18
2 706
1 501
80
19,2
85
-0,08
0,37
141
166
3 917
16,7
85
0,16
0,38
136
159
3 962
4
4
-1
16,2
90
-0,01
0,39
129
144
3 786
9
15
3
17,5
85
-0,02
0,37
141
166
3 917
9,7
90
-0,06
0,40
129
144
3 786
9
15
3
Rntabilitet p allokerat eget kapital, %

Utlning/inlning, %
K/I-tal
Utlning, mdkr
Inlning, mdkr
Heltidstjnster
1)

ssongsmssigt starkt andra kvartal. Nedgngen

motverkades dock av hgre provisioner frn utlning.
Resultat
2016
Resultatet kade med 16 procent, till 972 mkr (837).
kningen var framfrallt driven av ett hgre rntenetto i
kombinationen med nettotervinningar i Estland och
Litauen. Valutakurseffekter bidrog positivt med 28 mkr.
Totalt kade rntenettot med 6 procent i lokal valuta.
Orsaken r till stor del en fljd av att verflyttningen av
de lneportfljer som tagits ver frn Danske Bank
skedde frst i slutet av fregende kvartal. ven hgre
utlningsvolymer i vrigt samt en extra rntedag under
kvartalet bidrog till kningen. Valutakurseffekter kade
rntenettot med 30 mkr.
Utlningsvolymerna steg med 2 procent I lokal valuta, till
stor drivet av ett frbttrat konsumentfrtroende och
lnekningar. Utlningen till hushll kade med
2 procent medan utlningen till fretag steg med
1 procent. I Estland och Litauen vxte utlningen totalt
med 2 procent medan utvecklingen i Lettland var stabil.
Inlningen kade med 2 procent i lokal valuta. Svl
inlningen frn hushll som fretag kade.
Provisionsnettot var ofrndrat i lokal valuta. Intkterna
frn betalningsfrmedling och kort sjnk efter ett
Sidan 14 av 51
Nettoresultat finansiella poster kade med 5 procent i

lokal valuta. vriga intkter sjnk med 4 procent i lokal
valuta.
Totala kostnader kade med 1 procent I lokal valuta till
fljd av hgre personalkostnader.
Nettotervinningarna uppgick till 28 mkr, att jmfra
med kreditfrlusterna p 50 mkr under fregende
kvartal. I Litauen och Estland redovisades
nettotervinningar medan Lettland rapporterade
kreditfrluster.
Resultatet kade till 2 706 mkr (1 501), mestadels
frklarat av hgre skattekostnader under fregende r
till fljd av en extra utdelning frn det estniska
dotterbolaget. Valutakursfrndringar minskade
resultatet fr perioden med 14 mkr.
Rntenettot i lokal valuta kade med 13 procent.
kningen frklaras frmst av hgre utlningsvolymer,
lgre avgifter fr insttningsgarantin samt ngot hgre
marginaler p boln. Fr att mildra effekterna av
negativa rntor, tillmpar vi rntebasgolvade lnevillkor.
Valutakursfrndringar frsmrade rntenettot fr

perioden med 1 mkr.
Affrsutveckling
Utlningsvolymerna kade med 7 procent i lokal valuta.

kningen var frmst synlig i bolneportfljen, till stor del
drivet av de frvrvade lneportfljerna frn Danske
Bank.
Inlningsvolymerna kade med 13 procent i lokal valuta.
Provisionsnettot i lokal valuta minskade ngot. Hgre
kundaktivitet frstrkte intkterna frn betalningsfrmedling. Antalet kortkp kade med 10 procent.
Samtidigt pverkades provisionsnettot negativt av den
nya regleringen avseende kortfrmedlingsavgifter.
Kapitalfrvaltningsprovisionerna sjnk till fljd av snkta
frvaltningsavgifter fr pensionsfonder.
med 10 procent i lokal valuta. vriga intkter kade
med 4 procent i lokal valuta.
Totala kostnader kade med 1 procent. kningen var
ett resultat av hgre personalkostnader men
motverkades ngot av lgre IT-kostnader,
lokalkostnader samt terfring av moms i Litauen under
frsta kvartalet.
Under tredje kvartalet fortsatte Swedbank att strka

kunderbjudandet. Kontaktlsa kort fr studenter
lanserades samtidigt som infrastrukturen fr kontaktlsa
kortterminaler brjade byggas ut. Frn och med slutet
p september erbjuds kontaktlsa kredit- och bankkort
samtliga kunder. Utver detta fortstter anvndandet av
mobiltelefoner fr bankrenden att marknadsfras
genom olika kampanjer. Som fljd har antalet aktiva
mobilbankanvndare kat med 50 procent p ett r.
Den baltiska bankmarknaden befinner sig under
konsolidering. I juni tog Swedbank ver Danske Banks
privatkundsportfljer. I augusti annonserade tv
konkurrenter planer p att sl samman sina baltiska
enheter. Vi ser konsolidering som ngot positivt fr
svl marknadsaktrer som kunder. Det gr marknaden
mer motstndskraftig, effektiv och tillgnglig med fler
resurser tillgngliga fr investeringar och bttre
erbjudanden fr kunderna.
I den rliga underskningen Most Loved Brand s
hamnar Swedbank p en fjrdeplats i de baltiska
lnderna med den hgsta pongen bland finansiella
institutioner. Drmed behller Swedbank sin starka
position frn frra ret och vertrffas endast av
Google, Facebook och YouTube i underskningen.
Nettotervinningarna uppgick till 20 mkr att jmfra med

nettotervinningar om 60 mkr under motsvarande period
2015.
Priit Perens
Chef Baltisk bankverksamhet
Swedbank r strsta banken, med omkring 4 miljoner privatkunder och ver en kvarts miljon fretagskunder, sett till
antalet kunder i Estland, Lettland och Litauen. Enligt mtningar r Swedbank ven det mest respekterade fretaget inom
finanssektorn. Genom digitala kanaler (telefonbank, internetbank och mobilbank) och kontor r banken alltid tillgnglig.
Swedbank r en del av nrsamhllet. Det lokala samhllsengagemanget tar mnga uttryck, med initiativ fr att frmja
utbildning, entreprenrskap och social vlfrd. Swedbank har 35 kontor i Estland, 41 i Lettland och 67 i Litauen.
Sidan 15 av 51

Stabila intkter trots ssongsmssig lgre aktivitet
God kostnadskontroll
Frstrkt digitalt erbjudande
Resultatrkning
mkr
2016
Kv3
2016
Kv2
Rntenetto
Provisionsnetto
vriga intkter
Summa intkter
833
535
590
0
18
1 976
827
610
545
0
21
2 003
1
-12
8
Personalkostnader
vriga kostnader
Avskrivningar
Summa kostnader
Rrelseresultat
Skatt
Periodens resultat
Swedbank AB
348
62
410
28
848
1 128
1
188
939
208
731
357
58
430
15
860
1 143
1
545
597
103
494
-3
7
-5
87
-1
-1
0
-66
57
731
494
14,6
153
10,1
149
0,24
0,43
187
123
1 266
0,66
0,43
188
126
1 253
Rntabilitet p allokerat eget kapital, %

Utlning/inlning, %
K/I-tal
Utlning, mdkr
Inlning, mdkr
Heltidstjnster
1)
-14
-1
2015
Kv3
862
506
314
0
33
1 715
%
-3
6
88
-45
15
2016
Jan-sep
2015
Jan-sep
2 424
1 643
1 538
0
64
5 669
2 580
1 483
1 477
0
104
5 644
1 050
211
1 146
48
2 455
3 189
0
120
3 069
459
2 610
1
-18
7
19
2
-1
-26
5
9
16
87
12
18
48
330
57
354
15
756
959
0
97
862
190
672
94
9
9
9
1 061
172
1 225
57
2 515
3 154
8
830
2 316
374
1 942
48
672
1 942
2 610
13,5
176
13,3
153
17,4
176
0,13
0,44
181
103
1 237
0,44
0,44
187
123
1 266
0,09
0,43
181
103
1 237
-1
-2
1
3
19
2
%
-6
11
4
-38
0
-25
-19
-26
3
19
2

Resultat
2016
Resultatet fr tredje kvartalet 2016 kade med
48 procent jmfrt med andra kvartalet 2016. Lgre
intkter motverkades av minskade kreditfrluster.
Rntenettot kade marginellt och pverkades positivt av
en extra rntedag. Utlningsvolymerna liksom utlningsmarginalerna var stabila. Valutakursfrndringar
pverkade volymutvecklingen positivt med 2,8 mdkr.
Den underliggande kreditefterfrgan var fortsatt lg
liksom den generella aktiviteten. Inlningsmarginalerna
var stabila och inlningsvolymen minskade med
2 procent, frmst till fljd av minskad inlning frn
finansiella institutioner. Swedbank debiterar fortfarande
endast finansiella institutioner fr inlning i ett ftal
valutor.
Provisionsnettot minskade med 12 procent. Intktsminskningen r frmst relaterad till ssongsmssigt
lgre aktivitet inom Corporate finance. Marknaden fr
obligationsemissioner med lgt kreditbetyg i Norge har
varit fortsatt svag i spren av ett lgt oljepris och
dmpade investeringar i sektorn.
Sidan 16 av 51

med 8 procent, bland annat som fljd av kad
efterfrgan p rnteskring inom ett antal sektorer.
Jmfrt med fregende kvartal minskade totala
kostnader med 1 procent, frmst som en konsekvens av
ssongsmssigt lgre personalkostnader i Norge.
Kreditfrlusterna uppgick till 188 mkr under tredje
kvartalet, motsvarande en kreditfrlustniv p
0,24 procent. Kreditfrlusterna var framfr allt hnfrliga
till ett enskilt oljerelaterat engagemang.
Oljeproducenternas anpassningar till ett lgre oljepris
fortstter, vilket stter fortsatt press p belggning och
kontraktsrater fr offshorebolagen.
Resultatet minskade med 26 procent jmfrt med
samma period 2015, frmst till fljd av kade
kreditfrluster.
Rntenettot minskade med 6 procent, till 2 424 mkr.
Utlningsvolymen var 3 procent hgre medan
marginalerna i utlningsportfljen minskade.
Valutakursfrndringar pverkade volymutvecklingen
positivt med 4,4 mdkr. Rntenetto relaterat till inlningen
kade till fljd av att debitering av negativa rntor fr
finansiella institutioner pbrjades under andra kvartalet
2015 samtidigt som inlningsvolymerna kat med

19 procent.
Affrsutveckling
Provisionsnettot kade med 11 procent, till 1 643 mkr.

Kortprovisionerna, netto, har kat till fljd av lgre
avgifter till Visa och Mastercard. Fr obligationsemissioner har intkterna minskat p grund av lgre
aktivitet.
Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde steg
med 61 mkr, vilket motsvarar en uppgng med
4 procent. Negativa vrderingsjusteringar (CVA) p
derivatexponeringar till fljd av kad motpartsrisk har
motverkats av goda resultat inom aktieoch
rntehandeln.
Totala kostnader kade med 2 procent jmfrt med
samma period 2015, frmst till fljd av kade ITkostnader.
Kreditfrlusterna uppgick till 830 mkr jmfrt med
120 mkr under motsvarande period 2015.
Kreditfrlusterna var framfr allt hnfrliga till kade
reserveringar avseende exponeringar inom
oljerelaterade sektorer. Fr Stora fretag & Institutioner
var andelen oskra fordringar 0,53 procent.
Stora fretag och Institutioner har under kvartalet

fortsatt att utveckla sin kundfokuserade servicemodell
ytterligare. Syftet r att erbjuda service som r mer
anpassad till de strsta kundgruppernas unika behov
och samtidigt effektivisera anvndningen av vr
specialistkompetens. kat samarbete med
produktenheterna r en del av detta initiativ.
I arbetet med att vidareutveckla vr affrsmodell och
strategi fr att ytterligare strka positionen som
fretagsbank har vi under tredje kvartalet rekryterat ett
flertal nya personer till ledningsgruppen, dribland Lars
Ljunglv, ny chef fr Stora fretag. Fr att bidra till den
koncerngemensamma fretagssatsningen ligger fokus
ven hr p att ka samarbetet mellan samtliga enheter
i banken som arbetar mot fretagskunder.
Under kvartalet har affrsomrdet ven utvecklat sina
processer fr att bttre hantera operativa risker och
effektivisera implementeringen av nya regelverk.
Digitalisering r ett ledord fr att mta kundernas nya
frvntningar och beteenden, och vi arbetar aktivt med
att utveckla vra digitala plattformar fr bland annat
valutahandel och cash management. Bland annat har vi
etablerat ytterligare samarbeten med ngra av de strre
internationella bankerna, och har drigenom kunnat
bredda vrt utbud av valutor. Satsningarna har gett
resultat och under det tredje kvartalet uppnddes en
kad omsttning fr valutahandeln via vra digitala
kanaler jmfrt med fregende r.
Elisabeth Beskow & Ola Laurin

Chefer Stora fretag & Institutioner
Stora fretag & Institutioner ansvarar fr Swedbanks erbjudande till kunder med en omsttning p ver tv miljarder
kronor, samt kunder vars behov kan anses komplexa som fljd av verksamhet i flera lnder eller behov av avancerade
finansieringslsningar. De ansvarar ocks fr framtagning av fretags- och kapitalmarknadsprodukter till vriga delar av
banken och de svenska sparbankerna. Stora fretag & Institutioner arbetar nra kunderna, rdgivningen syftar till att
skapa lngsiktig lnsamhet och hllbar tillvxt. Stora fretag & Institutioner finns representerat i Sverige, Norge, Estland,
Lettland, Litauen, Finland, Luxemburg, Kina, USA och Sydafrika.
Sidan 17 av 51

Resultatrkning
2016
Kv3
2016
Kv2
382
-30
-49
27
191
521
359
-36
169
1 658
230
2 380
6
-17
699
48
-765
85
67
454
746
51
-764
87
120
2 260

Rrelseresultat
0
-1
0
455
Skatt
Periodens resultat frn avvecklade verksamheter, efter skatt
Periodens resultat
Swedbank AB
mkr
Rntenetto
Provisionsnetto
vriga intkter
Summa intkter
2015
Kv3
2016
Jan-sep
2015
Jan-sep
2 174
-147
-1 395
1
587
1 220
-45
-82
1
-24
1
-9
-6
-40
43
-88
-98
-17
-78
642
-21
-423
0
210
408
-9
28
1 185
-27
0
1 686
598
3 442
-6
-6
0
-2
-44
-80
692
49
-696
91
136
272
1
-2
10
-7
-51
67
2 194
136
-2 203
257
384
3 058
2 180
179
-2 231
282
410
810
0
0
-22
2 282
-80
254
10
0
8
0
1
-29
3 086
254
48
0
508
109
346
42
2 240
-85
19
-11
230
2 856
-86
594
0
346
0
2 240
-85
-11
-22
0
2 856
6
600
346
2 240
-85
-22
2 856
600
0
4 527
0
4 514
0
4 317
0
4 527
0
4 317
Personalkostnader
vriga kostnader
Avskrivningar
Summa kostnader
Minoriteten
Heltidstjnster
-98
Rntenetto och nettoresultat finansiella poster hrr frmst frn Group Treasury och vriga intkter avser frmst intkter frn sparbankerna. Kostnaderna
avser frmst Group Lending & Payments, Group Savings och gemensamma staber och utallokeras i stor utstrckning.

2016
Resultatet fr kvarvarande verksamhet minskade till
346 mkr under kvartalet (2 240). Orsaken r att
resultatet inom Group Treasury minskade till 271 mkr
(2 178) d andra kvartalet pverkades positivt av en
skattefri intkt p 2 115 mkr relaterad till frsljningen
av Visa Europe.
Rntenettot kade till 382 mkr (359). Rntenettot inom
Group Treasury var stabilt p 401 mkr (387).
Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde sjnk till
-49 mkr (169). Nettoresultat finansiella poster inom
Group Treasury sjnk till -51 mkr (166) d frsljningen
av Visa Europe pverkade andra kvartalet positivt med
457 mkr. Lgre volymer av skerstllda obligationer har
terkpts vilket resulterade i mindre negativa
vrderingseffekter
Andel av intressefretags resultat minskade till 27 mkr
(1 658), frklarat av frsljningen av Visa Europe under
andra kvartalet.
Kostnaderna minskade, efter lgre personalkostnader.
Nedskrivning av immateriella tillgngar uppgick till 0 mkr
(0). Nedskrivningar av materiella tillgngar uppgick till
1 mkr (0). Resultatet fr avvecklade verksamheter
uppgick till 0 mkr (0).

Resultatet fr kvarvarande verksamhet kade till
2 856 mkr (594), till fljd av att resultatet inom Group
Treasury steg till 2 706 mkr (784).
Rntenettot sjnk till 1 185 mkr (2 174). Group
Treasurys rntenetto minskade till 1 241 mkr (2 227) till
fljd av att tidigare tagna positioner frfallit samt lgre
intkter frn bankens likviditetsportflj.
frbttrades till 0 mkr (-1 395). Nettoresultat finansiella
poster inom Group Treasury kade till 5 mkr (-1 403) till
fljd av en lgre volym terkpta skerstllda
obligationer, minskade kreditspreadar och frsljningen
av Visa Europe.
Andel av intressefretags resultat kade till 1 686 mkr
(1), vilket frklaras av frsljningen av Visa Europe.
Kostnaderna minskade ngot, till fljd av lgre rrliga
personalkostnader och avskrivningar.
Nedskrivning av immateriella tillgngar uppgick till 0 mkr
(254). Nedskrivningar av materiella tillgngar minskade
till 1 mkr (48). Resultatet fr avvecklade verksamheter
uppgick till 0 mkr (6).
Koncernfunktioner & vrigt bestr av affrsstdjande centrala enheter samt produktomrdena Group Lending &
Payments och Group Savings. De centrala enheterna fungerar som strategiskt och administrativt std och omfattar
Ekonomi & Finans, Kommunikation, Risk, IT, Compliance, Public Affairs, HR och Juridik. Group Treasury ansvarar fr
bankens upplning, likviditet och kapitalplanering. Group Treasury prisstter alla interna in- och utlningsflden i
koncernen genom internrntor, dr de viktigaste parametrarna r lptid, rntebindningstid, valuta och behov av
likviditetsreserver.
Sidan 18 av 51
Elimineringar
Resultatrkning
2016
Kv3
2016
Kv2
Rntenetto
Provisionsnetto
vriga intkter
Summa intkter
0
9
2
-50
-39
0
5
4
-49
-40
Personalkostnader
vriga kostnader
Avskrivningar
Summa kostnader
-1
0
-38
0
-39
0
0
-40
0
-40
mkr
2015
Kv3
80
-50
-2
3
0
21
0
-57
-36
5
3
0
0
-36
0
-36
%
-57
12
8
6
8
2016
Jan-sep
2015
Jan-sep
0
21
2
-135
-112
0
59
-1
-151
-93
0
0
-112
0
-112
0
0
-93
0
-93
Koncernelimineringar bestr i allt vsentligt av elimineringar av interna transaktioner mellan Koncernfunktioner och vriga affrssegment.
Sidan 19 av 51
%
-64
11
-20
-20
-20
Koncernen
Sida
21
22
23
24
25
Noter
Not 1 Redovisningsprinciper
26
Not 2 Viktiga redovisningsantaganden
26
Not 3 Frndringar i koncernstrukturen
26
Not 4 Rrelsesegment (affrssegment)
27
Not 5 Rntenetto
29
Not 6 Provisionsnetto
30
Not 7 Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde
31
Not 8 vriga kostnader
32
Not 9 Kreditfrluster, netto
32
Not 10 Utlning
33
Not 11 Oskra fordringar m.m.
34
Not 12 Egendom som vertagits fr skydd av fordran samt tertagna leasingobjekt
34
Not 13 Kreditexponeringar
34
Not 14 Immateriella tillgngar
35
Not 15 Skulder till kreditinstitut
35
Not 16 In-och upplning frn allmnheten
35
Not 17 Emitterade vrdepapper
36
Not 18 Derivat
36
Not 19 Finansiella instrument till verkligt vrde
37
Not 20 Stllda skerheter
39
Not 21 Kvittning av finansiella tillgngar och skulder
39
Not 22 Kapitaltckning konsoliderad situation
40
Not 23 Internt kapitalbehov
43
Not 24 Risker och oskerhetsfaktorer
43
Not 25 Transaktioner med nrstende
44
Not 26 Swedbanks aktie
44
Moderbolag
45
45
46
47
47
Kapitaltckning
48
Mer detaljerad information inklusive definitioner finns i Swedbanks faktabok, www.swedbank.se/ir under Finansiell
information och publikationer.
Sidan 20 av 51
2016
Kv3
2016
Kv2
2015
Kv3
Rnteintkter
Rntekostnader
Rntenetto (not 5)
8 062
-2 000
6 062
7 894
-2 162
5 732
2
-7
6
8 645
-2 834
5 811
-7
-29
4
24 387
-6 970
17 417
26 880
-9 646
17 234
-9
-28
1
Provisionsintkter
Provisionskostnader
Provisionsnetto (not 6)
4 027
-1 189
2 838
4 011
-1 216
2 795
0
-2
2
4 111
-1 375
2 736
-2
-14
4
11 721
-3 443
8 278
12 385
-4 063
8 322
-5
-15
-1
669
501
-327
174
877
549
-346
203
-24
-9
-5
-14
4
464
-301
163
8
9
7
1 946
1 555
-1 021
534
406
1 495
-980
515
4
4
4
238
284
10 265
1 929
334
11 870
-88
-15
-14
201
319
9 234
18
-11
11
2 358
908
31 441
708
982
28 167
-8
12
Personalkostnader
vriga kostnader (not 8)
Avskrivningar
Summa kostnader
2 315
1 547
167
4 029
6 236
2 314
1 551
155
4 020
7 850
0
0
8
0
-21
2 257
1 458
164
3 879
5 355
3
6
2
4
16
6 936
4 625
476
12 037
19 404
7 104
4 475
515
12 094
16 073
-2
3
-8
0
21
Nedskrivning av immateriella tillgngar (not 14)

Kreditfrluster, netto (not 9)
Rrelseresultat
0
1
201
6 034
0
1
538
7 311
0
-63
-17
254
16
130
4 955
-94
55
22
0
10
774
18 620
254
53
195
15 571
Skatt
Periodens resultat frn avvecklade verksamheter,
efter skatt
1 215
4 819
1 037
6 274
17
-23
1 012
3 943
20
22
3 213
15 407
3 651
11 920
Periodens resultat
Swedbank AB
varav periodens resultat frn kvarvarande verksamheter
varav periodens resultat frn avvecklade verksamheter
4 819
6 274
-23
3 932
23
15 407
11 926
29
4 816
4 816
0
6 270
6 270
0
-23
-23
3 928
3 939
-11
23
22
15 397
15 397
0
11 914
11 908
6
29
29
Minoriteten
varav periodens resultat frn kvarvarande verksamheter
3
3
4
4
-25
-25
4
4
-25
-25
10
10
12
12
-17
-17
4,33
5,65
3,57
13,87
10,78
4,31
5,62
3,52
13,80
10,68
4,33
5,65
3,56
13,87
10,79
4,31
5,62
3,51
13,80
10,69
Koncernen
mkr
Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde (not 7)

Frskringspremier
Frskringsavsttningar
Frskringsnetto
vriga intkter
Summa intkter
Resultat per aktie, kvarvarande verksamheter, kr

efter utspdning
Resultat per aktie, total verksamhet, kr
efter utspdning
Sidan 21 av 51
2016
2015
% Jan-sep Jan-sep
-11
-81
20
-12
29

Koncernen
mkr
2016
Kv3
2016
Kv2
2015
Kv3
2016
2015
% Jan-sep Jan-sep
Periodens resultat redovisat ver resultatrkningen
4 819
6 274 -23
3 932
23
29
Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultatrkningen

Omvrderingar av frmnsbestmda pensionsplaner
Andel hnfrlig till intressefretag
Skatt
Summa
15 407
11 926
-4 892
-141
1 108
-3 925
2 497
60
-562
1 995
-775
-23
176
-622
-1 762
-58
401
-1 419
-56
-60
-56
-56
755
11
-168
598
772
-3
853
0
-9
841
0
-8
1 900
-3
-486
0
-650
-666
-2
-570
14
-1 558
511
72
4
72
-22
5 -20
44 64
13
7
-93
-43
131
13
146
161
7
-93
127
-1
393
-229
152 -17
-1
365
8
-1 054 -78
124
-2
320
918
3
-43
23
315
-3
941
-2 984
-148
-2
-50
1 945
Periodens totalresultat
4 590
5 220 -12
4 850
-5
12 423
13 871
-10
Periodens totalresultat hnfrligt till aktiegarna i

Swedbank AB
4 587
5 216 -12
4 846
-5
12 413
13 858
-10
4 -25
-25
10
13
-23
Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultatrkningen
Valutakursdifferenser vid omrkning av utlandsverksamheter
Vinster/frluster
uppkomna under
periodenfinansiella poster till verkligt vrde
Omfrt
till resultatrkningen,
nettoresultat
poster till verkligt vrde
Skring av nettoinvestering i utlandsverksamheter:
Vinster/frluster uppkomna under perioden
Kassafldesskringar:
Omfrt till resultatrkningen, rntenetto
Andel hnfrlig till intressefretag
Skatt
Skatt
Omfrt till resultatrkningen, skatt
Summa
Periodens vrigt totalresultat, efter skatt
Minoriteten
-19
86
86
Fr januari-september 2016 redovisades en kostnad i vrigt totalresultat om 3 925 mkr (-1 995) efter skatt och inklusive
intressefretag avseende omvrdering av frmnsbestmda pensionsplaner. Kostnaden 2016 uppkom huvudsakligen till
fljd av att marknadsrntorna sjnk jmfrt med rsskiftet. Per september uppgick diskonteringsrntan, som anvnds vid
berkningen av den utgende pensionsskulden, till 2,10 % jmfrt med 3,53 % vid rsskiftet. Marknadens framtida
inflationsfrvntningar sjnk ngot jmfrt med rsskiftet. Inflationsfrvntningarna uppgick till 1,56 %. Marknadsvrdet
p frvaltningstillgngarna minskade under 2016 med 341 mkr. Sammantaget per siste september versteg skulden fr
frmnsbestmda pensionsplaner frvaltningstillgngarnas marknadsvrde med 3 337 mkr.
Fr januari-september 2016 redovisades en omrkningsdifferens fr koncernens utlndska nettotillgngar i dotterfretag
om 1 900mkr (-486). Dessutom ingr en omrkningsdifferens fr koncernens utlndska nettotillgngar i intressefretag
om 146 mkr i Andel hnfrlig till intressefretag. Vinsten avseende dotterfretag och intressefretag uppkom frmst till
fljd av att den svenska kronan frsvagats emot euron respektive norska kronan. Den totala vinsten om 2 043 mkr r inte
freml fr beskattning. D merparten av koncernens utlndska nettotillgngar valutaskrats uppstod ett resultat fr
skringsinstrumenten med -1 558 mkr (511) fre skatt.
Omvrdering av frmnsbestmda pensionsplaner och omrkning av nettoinvesteringar i utlndska verksamheter kan
vara volatila enskilda perioder utifrn hur diskonteringsrnta, inflation respektive valutakurser rr sig.
Sidan 22 av 51
Koncernen
mkr
2016
30 sep
2015
31 dec
mkr
262 773
94 354
1 526 635
2 413
182 525
155 859
24 200
7 228
93 294
14 293
0
1 928
3 858
183
0
18 948
5 252
0
2 393 743
186 312
86 418
1 413 955
1 009
165 162
153 442
11 074
5 382
86 107
13 690
8
1 981
1 662
192
1 274
14 677
6 362
148
2 148 855
76 461
7 936
112 680
1 404
17 363
2 417
13 126
1 846
7 187
603
-8
-53
2 196
-9
-1 274
4 271
-1 110
-148
244 888
41
9
8
158 128
879 181
156 741
905 496
19 424
81 014
1 329
1 987
3 337
1 854
26 541
11 629
22 899
150 493
748 271
157 836
826 535
8 191
68 681
105
3 071
17
1 728
22 715
13 243
24 613
7 635
130 910
-1 095
78 961
11 233
12 333
1 224
-1 084
3 320
126
3 826
-1 614
-1 714
Skulder hnfrliga till tillgngar som innehas fr frsljning

Summa skulder
0
2 269 560
14
2 025 513
Eget kapital
Minoritetskapital
Eget kapital hnfrligt till aktiegarna i moderbolaget
Summa eget kapital
Summa skulder och eget kapital
184
123 999
124 183
2 393 743
179
123 163
123 342
2 148 855
Tillgngar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
Utlning till kreditinstitut (not 10)
Utlning till allmnheten (not 10)
Vrdefrndring p rnteskrad post i portfljskring
Rntebrande vrdepapper
Finansiella tillgngar dr kunder br placeringsrisken
Aktier och andelar
Aktier och andelar i intressefretag
Derivat (not 18)
Immateriella anlggningstillgngar (not 14)
Frvaltningsfastigheter
Materiella tillgngar
Aktuella skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar
Pensionstillgngar
vriga tillgngar
Frutbetalda kostnader och upplupna intkter
Tillgngar som innehas fr frsljning
Summa tillgngar
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut (not 15)
In- och upplning frn allmnheten (not 16)
Finansiella skulder dr kunder br placeringsrisken
Emitterade vrdepapper (not 17)
Korta positioner vrdepapper
Derivat (not 18)
Aktuella skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder
Pensionsavsttningar
Frskringsavsttningar
vriga skulder och avsttningar
Upplupna kostnader och frutbetalda intkter
Efterstllda skulder
2015
30 sep
266 466
108 628
1 441 293
1 526
190 091
147 192
9 527
5 290
99 550
13 900
70
2 036
2 764
185
0
15 807
7 048
143
2 311 516
-1
-13
6
58
-4
6
3
16
4
-5
-47
9
2
-19
7
17
-12
-7
153 303
755 727
150 340
950 795
36 636
74 317
1 301
2 456
-134
1 777
28 084
12 631
25 260
-14
244 047
12
4
2 192 497
5
836
841
244 888
3
1
1
11
178
118 841
119 019
2 311 516
3
4
4
4
11
2
34
8
4
-3
-5
29
-17
11
5
17
-1
10
18
-35
37
-6
3
-5
40
-1
20
-25
4
4
-5
-8
-9
Balansrkningsanalys
Balansomslutningen kade med 245 mdkr sedan rsskiftet 2015. Tillgngarna kade frmst p grund av strre kassa och
tillgodohavanden hos centralbanker, vilka kade med 76 mdkr. kningen hnfrs frmst till hgre insttningar hos den
amerikanska centralbanken och centralbankerna i Eurosystemet. Inlningen frn allmnheten kade totalt med 131 mdkr,
frmst avseende volymerna frn amerikanska penningmarknadsfonder som kade med 62 mdkr. Utlningen till
kreditinstitut kade med 8 mdkr, samtidigt som skulderna till dessa kade med 8 mdkr. Balansposterna avseende
kreditinstitut fluktuerar ver tiden bland annat beroende p terkpsavtal. Marknadsvrdet avseende derivat kade p
bde tillgngs- och skuldsidan, frmst p grund av stora rrelser i rntor och valutor. Exklusive riksgld och terkpsavtal
kade utlningsvolymerna med 69 mdkr. kningen avsg frmst Sverige, varav 32 mdkr av kningen hnfrs till boln i
Sverige. kningen i emitterade vrdepapper var frmst en fljd av hgre emitterad volym jmfrt med terbetald
kortfristig vrdepappersupplning om 54 mdkr samt hgre emitterad volym jmfrt med terbetald lngfristig
vrdepappersupplning om 29 mdkr.
Aktier och andelar i intressefretag kade med 1 689 mkr till fljd av att intressefretaget VISA Sweden avyttrat sina
andelar i VISA Europe till VISA Inc. Se vidare p sidan 5.
Sidan 23 av 51

Koncernen
Aktiegarnas
mkr
Aktiekapital
vrigt tillskjutet
kapital
1)
kapital
OmrkningsSkring av
differens
nettodotter- och
investering i
intresseutlandsfretag
verksamhet
Kassafldesskring
Minoritetens
Totalt eget
kapital
kapital
Balanserad
vinst
Totalt
Ingende balans 1 januari 2015
24 904
17 275
2 564
-1 801
-105
74 366
117 203
170
117 373
Utdelningar
-12 539
-12 539
-5
-12 544
Aktierelaterade ersttningar till anstllda

Uppskjuten skatt p aktierelaterade ersttningar till
anstllda
Aktuell skatt p aktierelaterade ersttningar till
anstllda
terkp av egna aktier fr handelsndaml
342
342
342
-49
-49
-49
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
63
-22
63
-22
0
0
63
-22
Frvrvad minoritet
-8
-8
-8
Intressefretags frvrv av minoritet

-7
-7
-7
-581
396
134
13 909
13 858
13
13 871
varav redovisat ver resultatrkningen
11 914
11 914
12
11 926
varav redovisat ver vrigt totalresultat
-581
396
134
1 995
1 944
1 945
24 904
17 275
1 983
-1 405
29
76 055
118 841
178
119 019
Utgende balans 30 september 2015

Januari-december 2015
24 904
17 275
2 564
-1 801
-105
74 366
117 203
170
117 373
Utdelningar
-12 539
-12 539
-5
-12 544

anstllda
413
413
413
-42
-42
-42
Aktuell skatt p aktierelaterad ersttning
63
63
63
Avyttring av egna aktier fr handelsndaml
33
33
33
Frvrvad minoritet
-8
-8
-8
Intressefretags frvrv av minoritet
-7
-7
-7
-1 728
1 097
122
18 556
18 047
14
18 061
15 727
15 727
13
15 740
-1 728
1 097
122
2 829
2 320
2 321
24 904
17 275
836
-704
17
80 835
123 163
179
123 342

Utgende balans 31 december 2015
24 904
17 275
836
-704
17
80 835
123 163
179
123 342
Utdelningar
-11 880
-11 880
-5
-11 885

anstllda
anstllda
304
304
304
-36
-36
-36
35
35
35
2 042
-1 214
113
11 472
12 413
10
12 423
15 397
15 397
10
15 407
2 042
-1 214
113
-3 925
-2 984
-2 984
24 904
17 275
2 878
-1 918
130
80 730
123 999
184
124 183

1)
vrigt tillskjutet kapital bestr i allt vsentligt av betalda verkurser.
Sidan 24 av 51
Koncernen
mkr
2016
Jan-sep
2015
Helr
2015
Jan-sep
Den lpande verksamheten

Rrelseresultat
Resultat fr avvecklad verksamhet
Justeringar fr poster som inte ingr i kassafldet i den lpande verksamheten
Betalda skatter
kning/minskning av utlning till kreditinstitut
kning/minskning av utlning till allmnheten
kning/minskning av innehav av vrdepapper fr handel
kning/minskning av inlning och upplning frn allmnheten inklusive privatobligationer
kning/minskning av skulder till kreditinstitut
kning/minskning av vriga fordringar
kning/minskning av vriga skulder
Kassaflde frn den lpande verksamheten
18 620
0
1 203
-4 891
-7 802
-107 913
-30 777
123 248
6 209
-9 525
33 922
22 294
20 371
-6
74
-4 660
27 173
-17 976
4 820
76 381
-19 342
30 492
-46 395
70 932
15 571
6
-3 771
-4 017
5 087
-37 356
-19 989
80 170
-17 582
18 829
-6 604
30 344
-19
0
-5
-370
928
534
0
245
-10
-3 021
516
-2 270
0
245
-10
-368
863
730
116 799
-107 923
711 431
-657 455
-11 885
50 967
229 220
-132 963
941 257
-1 019 742
-12 544
5 228
188 008
-119 265
730 557
-664 854
-12 545
121 901
73 795
73 890
152 975
186 312
73 795
2 666
262 773
113 768
73 890
-1 346
186 312
113 768
152 975
-277
266 466
Investeringsverksamheten
Rrelsefrvrv
Rrelseavyttringar
Frvrv av och tillskott till intressefretag
Frvrv av andra anlggningstillgngar och strategiska finansiella tillgngar
Frsljning/frfall av andra anlggningstillgngar och strategiska finansiella tillgngar
Kassaflde frn investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Emission av rntebrande vrdepapper
terbetalning av rntebrande vrdepapper
Emission av certifikat m.m.
terbetalning av certifikat m.m.
Utbetald utdelning
Kassaflde frn finansieringsverksamheten
Periodens kassaflde
Likvida medel vid periodens brjan
Periodens kassaflde
Valutakursdifferenser i likvida medel
Likvida medel vid periodens slut
Sidan 25 av 51
Not 1 Redovisningsprinciper
Delrsrapporten r upprttad i enlighet med IAS 34
Delrsrapportering. Koncernredovisningen i
sammandrag upprttas ocks i enlighet med
rekommendationer och uttalanden frn Rdet fr
finansiell rapportering, Lag om rsredovisning i
kreditinstitut och vrdepappersbolag samt
Finansinspektionens freskrifter.
Moderbolaget upprttar sin redovisning enligt Lag om
rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag,
Finansinspektionens freskrifter samt Rdet fr
finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.
beskrivit i rsredovisningen 2015 har inte skett med

undantag fr nedanstende ndringar.
vriga IFRS frndringar
De ndringar av standarder som har infrts har inte haft
ngon vsentlig effekt p koncernens eller
moderbolagets finansiella stllning, resultat eller
upplysningar. Fr mer information om dessa se sidan 76
i rsredovisningen fr 2015.
Tillmpade redovisningsprinciper i delrsrapporten

verensstmmer med de redovisningsprinciper som
tillmpades vid upprttandet av koncern- och
rsredovisningen fr 2015 vilken upprttades i enlighet
med International Financial Reporting Standards ssom
de r antagna av EU och tolkningar av dessa. Ngra
ndringar av koncernens redovisningsprinciper som
Not 2 Viktiga redovisningsantaganden

Presentationen av konsoliderade finansiella rapporter i
enlighet med IFRS krver att fretagsledningen gr
bedmningar och uppskattningar som pverkar
redovisade belopp fr tillgngar, skulder och
upplysningar om eventualtillgngar och eventualskulder
per balansdagen s vl som redovisade intkter och
kostnader under rapportperioden. Fretagsledningen
utvrderar lpande dessa bedmningar och
uppskattningar, inklusive: bedmningar om
bestmmande inflytande ver investeringsfonder
Not 3 Frndringar i koncernstrukturen

Under tredje kvartalet 2016 frvrvades samtliga
andelar i den litauiska fondfrvaltaren UAB Danske
Capital investicij valdymas fr 21 mkr.
Sidan 26 av 51
freligger, finansiella instruments verkliga vrden,

reserveringar fr kreditfrluster, nedskrivningsprvning
av goodwill, uppskjutna skatter och avsttningar fr
frmnsbestmda pensioner. Det har jmfrt med 31
december 2015 inte skett ngra vsentliga frndringar
av de grunder p vilka viktiga redovisningsprinciper och
bedmningar har faststllts.
Not 4 Rrelsesegment (affrssegment)

2016
Jan-sep
mkr
Svensk
bankverksamhet
Baltisk
bankverksamhet
Stora
fretag &
Institutioner
Koncernfunktioner
& vrigt
Elimineringar
Koncernen
10 875
5 149
248
672
542
17 486
148
2 933
1 492
158
0
373
4 956
0
2 424
1 643
1 538
0
64
5 669
46
1 185
-27
0
1 686
598
3 442
271
0
21
2
0
-135
-112
-465
17 417
8 278
1 946
2 358
1 442
31 441
0
2 540
108
4 674
76
7 398
671
54
1 041
86
1 852
1 061
172
1 225
57
2 515
2 194
136
-2 203
257
384
0
0
-112
0
-112
6 466
470
4 625
476
12 037
10 088
0
-7
10 095
3 104
1
-20
3 123
3 154
8
830
2 316
3 058
1
-29
3 086
0
0
0
0
19 404
10
774
18 620
Skatt
Periodens resultat frn kvarvarande
verksamheter
Periodens resultat frn avvecklade
verksamheter, efter skatt
2 192
417
374
230
3 213
7 903
2 706
1 942
2 856
15 407
Periodens resultat
Periodens resultat hnfrligt till
aktiegarna i Swedbank AB
7 903
2 706
1 942
2 856
15 407
7 893
2 706
1 942
2 856
15 397
10
10
0
40
1 111
0
3
0
141
1
3
323
267
73
257
5
8
112
0
-274
0
-3
263
94
1 527
183
153
Resultatrkning
Rntenetto
Provisionsnetto
vriga intkter
Summa intkter
varav interna intkter
Personalkostnader
vriga kostnader
Avskrivningar
Summa kostnader
Resultat fre kreditfrluster och
nedskrivningar
Rrelseresultat
Minoriteten
Balansrkning, mdkr
Utlning till kreditinstitut
Utlning till allmnheten
Finansiella tillgngar dr kunder br
placeringsrisken
156

Derivat
Materiella och immateriella
anlggningstillgngar
vriga tillgngar
Summa tillgngar
3
0
0
0
0
101
4
45
0
-53
7
93
3
3
1 313
11
32
191
0
45
812
2
750
1 183
0
-775
-1 105
16
55
2 394
Skulder till kreditinstitut

In- och upplning frn allmnheten
Emitterade vrdepapper
60
492
0
0
167
0
191
133
18
128
91
894
-221
-4
-7
158
879
905
Finansiella skulder dr kunder br

placeringsrisken
Derivat
vriga skulder
Efterstllda skulder
Summa skulder
Allokerat eget kapital
153
0
554
0
1 259
54
1 313
4
0
0
0
171
20
191
0
106
344
0
792
20
812
0
29
-12
23
1 153
30
1 183
0
-54
-819
0
-1 105
0
-1 105
157
81
67
23
2 270
124
2 394
20,0
0,42
0,00
228
1 111
488
182
4 292
17,5
0,37
-0,02
85
141
166
81
3 917
13,3
0,44
0,44
153
187
123
119
1 266
12,9
0,11
-0,18
0
0
88
22
4 527
0,0
0,00
16,8
0,38
0,07
166
1 439
865
404
14 002
Nyckeltal
Rntabilitet p allokerat kapital, %
K/I-tal
Kreditfrlustniv, %
Utlning/inlning, %
Utlning, mdkr
Inlning, mdkr
Riskexponeringsbelopp, Basel 3, mdkr
Heltidstjnster
Sidan 27 av 51
0
0
0
0
0
2015
Jan-sep
mkr
Svensk
bankverksamhet
Baltisk
bankverksamhet
Stora
fretag &
Institutioner
Koncernfunktioner
& vrigt
Elimineringar
Koncernen
9 884
5 423
182
707
599
16 795
130
2 596
1 504
143
0
358
4 601
0
2 580
1 483
1 477
0
104
5 644
89
2 174
-147
-1 395
1
587
1 220
272
0
59
-1
0
-151
-93
-491
17 234
8 322
406
708
1 497
28 167
0
vriga kostnader
Avskrivningar
Summa kostnader
2 674
130
4 609
81
7 494
623
57
1 044
104
1 828
1 050
211
1 146
48
2 455
2 180
179
-2 231
282
410
0
0
-93
0
-93
6 527
577
4 475
515
12 094
Resultat fre kreditfrluster och

nedskrivningar
9 301
2 773
3 189
810
16 073

Rrelseresultat
0
0
135
9 166
0
5
-60
2 828
0
0
120
3 069
254
48
0
508
0
0
0
0
254
53
195
15 571
Skatt
Periodens resultat frn kvarvarande
verksamheter
Periodens resultat frn avvecklade
verksamheter, efter skatt
1 951
1 327
459
-86
3 651
7 215
1 501
2 610
594
11 920
Periodens resultat
Periodens resultat hnfrligt till
aktiegarna i Swedbank AB
7 215
1 501
2 610
600
11 926
7 203
1 501
2 610
600
11 914
12
12
0
44
1 060
0
2
0
129
1
3
282
252
64
261
24
0
133
0
-241
0
-8
266
109
1 441
190
146
Resultatrkning
Rntenetto
Provisionsnetto
vriga intkter
Summa intkter
varav interna intkter
Personalkostnader
Minoriteten
Balansrkning, mdkr
Finansiella tillgngar dr kunder br
placeringsrisken
-2
147

Derivat
Materiella och immateriella
anlggningstillgngar
vriga tillgngar
Summa tillgngar
3
0
0
0
0
105
2
51
0
-56
5
100
2
6
1 261
11
21
167
0
27
733
3
729
1 203
0
-745
-1 052
16
38
2 312

83
437
1
0
144
0
221
120
17
84
61
946
-235
-6
-13
153
756
951
Finansiella skulder dr kunder br

placeringsrisken
Derivat
vriga skulder
Efterstllda skulder
Summa skulder
Allokerat eget kapital
147
0
542
0
1 210
51
1 261
3
0
0
0
147
20
167
0
100
256
0
714
19
733
0
30
28
25
1 174
29
1 203
0
-56
-742
0
-1 052
0
-1 052
150
74
84
25
2 193
119
2 312
18,6
0,45
0,02
246
1 060
431
188
4 589
9,7
0,40
-0,06
90
129
144
74
3 786
17,4
0,43
0,09
176
181
103
122
1 237
3,6
0,34
0,00
0
0
56
20
4 317
0,0
0,00
13,8
0,43
0,02
187
1 370
734
404
13 929
Nyckeltal
Rntabilitet p allokerat kapital, %
K/I-tal
Kreditfrlustniv, %
Utlning/inlning, %
Utlning, mdkr
Inlning, mdkr
Riskexponeringsbelopp, Basel 3, mdkr
Heltidstjnster
Sidan 28 av 51
0
0
0
0
0
Rrelsesegmentens redovisningsprinciper
Rrelsesegmentsrapporteringen bygger p Swedbanks redovisningsprinciper, organisation och internredovisning.
Marknadsbaserade ersttningar tillmpas mellan rrelsesegmenten, medan alla kostnader inom koncernfunktioner
frs via sjlvkostnadsbaserade internpriser till rrelsesegmenten. Nettot av internt slda och kpta tjnster
redovisas som vriga kostnader i rrelsesegmentens resultatrkningar. Fr grnsverskridande tjnster sker
fakturering enligt OECD:s riktlinjer fr internprissttning.
Koncernens eget kapital tillhrande aktiegarna allokeras till respektive rrelsesegment med hnsyn till
kapitaltckningsreglerna och bedmt iansprktaget kapital baserat p bankens interna kapitalutvrdering (IKU).
Allt kapital allokeras ut.
Rntabilitet fr rrelsesegmenten berknas p rrelseresultatet med avdrag fr berknad skatt och minoritetsandel
i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital.
Not 5 Rntenetto
Koncernen
mkr
Rnteintkter
Derivat
vriga
Summa rnteintkter
varav rnteintkter redovisade inom nettoresultat finansiella
poster till verkligt vrde
Summa rnteintkter enligt resultatrkningen
Rntekostnader
varav insttargarantiavgifter
Efterstllda skulder
Derivat
vriga
varav avgift statlig stabiliseringsfond
Summa rntekostnader
varav rntekostnader redovisade inom nettoresultat
finansiella poster till verkligt vrde
Summa rntekostnader enligt resultatrkningen
Rntenetto
Placeringsmarginal
2016
Kv3
2016
Kv2
2015
Kv3
15
7 732
137
256
231
8 371
31
7 627
172
226
272
8 328
-52
1
-20
13
-15
1
62
8 113
251
59
247
8 732
309
8 062
434
7 894
-29
2
-134
-293
-101
-3 649
-235
2 507
-176
-164
-1 980
-122
-331
-131
-3 096
-228
1 784
-164
-153
-2 157
20
-2 000
2016
2015
% Jan-sep Jan-sep
242
25 312
1 030
58
727
27 369
-55
-9
-48
-6
-4
108
23 043
535
914
755
25 355
87
8 645
-7
968
24 387
489
26 880
98
-9
10
-11
-23
18
3
41
7
7
-8
-81
-289
-155
-3 721
-279
1 752
-208
-188
-2 826
65
1
-35
-2
-16
43
-15
-13
-30
-367
-934
-356
-9 849
-726
5 446
-526
-486
-6 956
-229
-1 082
-465
-11 148
-771
4 121
-600
-548
-9 709
60
-14
-23
-12
-6
32
-12
-11
-28
5
-2 162
-7
8
-2 834
-29
14
-6 970
-63
-9 646
-28
6 062
5 732
5 811
17 417
17 234
1,04
1,02
1,03
1,01
Sidan 29 av 51
1,01
-76
-5
-45
4
-7
Not 6 Provisionsnetto
Koncernen
mkr
2016
Kv3
2016
Kv2
2015
Kv3
Provisionsintkter
Betalningsfrmedling
Kortprovisioner
Kundkoncept
Kapitalfrvaltning och depavgifter
Livfrskringar
Vrdepappershandel och vriga vrdepapper
Corporate finance
Utlning
Garantier
Inlning
Fastighetsfrmedling
Sakfrskringar
vriga provisionsintkter
Summa provisionsintkter
430
1 257
132
1 361
163
106
55
251
55
33
57
18
109
4 027
427
1 173
131
1 278
166
133
147
245
54
31
70
16
140
4 011
1
7
1
6
-2
-20
-63
2
2
6
-19
13
-22
0
426
1 321
121
1 362
163
112
49
251
53
39
59
20
135
4 111
1
-5
9
0
0
-5
12
0
4
-15
-3
-10
-19
-2
1 282
3 486
391
3 902
490
375
220
731
160
99
173
48
364
11 721
1 263
3 596
378
4 285
500
507
182
770
170
122
201
55
356
12 385
2
-3
3
-9
-2
-26
21
-5
-6
-19
-14
-13
2
-5
Provisionskostnader
Betalningsfrmedling
Kortprovisioner
Kundkoncept
Kapitalfrvaltning och depavgifter
Livfrskringar
Vrdepappershandel och vriga vrdepapper
Utlning och garantier
Sakfrskringar
vriga provisionskostnader
Summa provisionskostnader
-255
-475
-3
-298
-43
-64
-15
-4
-32
-1 189
-255
-517
-4
-286
-45
-59
-19
-3
-28
-1 216
0
-8
-25
4
-4
8
-21
33
14
-2
-242
-644
-4
-313
-48
-69
-18
-3
-34
-1 375
5
-26
-25
-5
-10
-7
-17
33
-6
-14
-749
-1 395
-11
-862
-133
-139
-53
-10
-91
-3 443
-756
-1 753
-12
-976
-148
-219
-56
-7
-136
-4 063
-1
-20
-8
-12
-10
-37
-5
43
-33
-15
2 838
2 795
2 736
8 278
8 322
-1
Provisionsnetto
Sidan 30 av 51
2016
2015
% Jan-sep Jan-sep
Not 7 Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde

Koncernen
mkr
2016
Kv3
2016
Kv2
Vrderingskategori, verkligt vrde via

resultatrkningen
Aktier och aktierelaterade derivat
varav utdelning
Rntebrande vrdepapper och rnterelaterade derivat
Finansiella skulder
Andra finansiella instrument
Summa verkligt vrde via resultatrkningen
185
8
568
-464
109
-119
279
567
47
241
-375
30
-162
301
-67
-83
-19
-1 173
1 154
-87
1 393
-1 480
-78
0
-19
0
-87
-78
Skringsredovisning
Ineffektiv del i verkligt vrdeskring
varav skringsinstrument
varav skrad post
Ineffektiv del vid skring av nettoinvestering i
utlandsverksamhet
Summa skringsredovisning
Vrderingskategori lnefordringar
24
-27
-7
2015
Kv3
2016
2015
% Jan-sep Jan-sep
210
5
-75
-489
689
123
458
-12
60
-65
1 147
-1 212
-71
-5
-84
-39
-7
-72
-74
895
33
1 095
-1 011
107
-245
841
424
315
298
-1 777
749
132
-174
-188
3 576
-3 764
-66
-2 399
2 333
0
-188
0
-66
-90
-43
-86
36
42
-14
74
-51
111
154
-28
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvrde
-70
-181
-61
-676
-90
-282
-697
-60
Handelsrelaterade rntor
Rnteintkter
Rntekostnader
Summa handelsrelaterade rntor
308
20
328
435
5
440
-29
968
14
982
490
-63
427
98
-25
88
8
96
Valutakursfrndringar
115
362
-68
124
482
762
-37
Summa nettoresultat finansiella poster till

verkligt vrde
669
877
-24
1 946
406
692
1 128
-39
350
98
2 351
1 542
52
-23
-251
-91
-346
-93
-405
-1 136
-64
669
877
-24
1 946
406
-7
Frdelning p affrssyfte
Finansiella instrument fr handelsrelaterad
verksamhet
Finansiella instrument som avses innehas
kontraktsenlig lptid
Summa
Sidan 31 av 51
Not 8 vriga kostnader

Koncernen
mkr
2016
Kv3
2016
Kv2
2015
Kv3
Fastighetskostnader, hyror och lokalkostnad

Datakostnader
Telefon och porto
Reklam och marknadsfring
Konsulter
Ersttning till sparbanker
vrigt kpta tjnster
Vrdetransporter och larm
Materialanskaffning
Resor
Representation
Reparation och underhll av inventarier
Andra kostnader
Summa vriga kostnader
282
437
21
62
76
283
177
18
17
39
10
25
100
1 547
266
424
37
72
92
238
175
17
26
65
13
23
103
1 551
6
3
-43
-14
-17
19
1
6
-35
-40
-23
9
-3
0
264
481
39
56
72
192
148
21
24
35
11
26
89
1 458
2016
Kv3
2016
Kv2
2015
Kv3
135
-28
-12
95
522
3
5
530
-10
124
283
-135
-106
42
322
-379
-59
-116
74
201
0
538
0,05
0,14
2016
2015
% Jan-sep Jan-sep
7
-9
-46
11
6
47
20
-14
-29
11
-9
-4
12
6
816
1 310
91
196
238
743
516
51
66
152
33
79
334
4 625
815
1 363
120
208
216
585
447
60
83
128
32
76
342
4 475
0
-4
-24
-6
10
27
15
-15
-20
19
3
4
-2
3
2016
2015
% Jan-sep Jan-sep
Not 9 Kreditfrluster netto

Koncernen
mkr
Reserveringar fr ln som individuellt bedmts
oskra
Reserveringar
tervinningar av tidigare gjorda reserveringar
Reserveringar fr homogena grupper av oskra ln, netto
Summa
Portfljreserveringar fr ln som individuellt inte bedmts
oskra
Bortskrivningar av oskra ln
Konstaterade kreditfrluster
Iansprktagande av tidigare reserveringar
tervinningar
Summa
Kreditfrluster fr ansvarsfrbindelser och vriga
kreditriskexponeringar
Kreditfrlustniv, %
Sidan 32 av 51
-74
-82
174
-36
-15
123
-22
-22
-20
-23
0
-12
-64
80
-63
189
-87
-90
12
-5
130
0,04
50
55
18
55
734
-272
-2
460
469
-197
-24
248
151
-45
1 197
-905
-196
96
673
-364
-310
-1
67
774
-7
195
0,07
0,02
57
38
-92
85
78
-37
Not 10 Utlning
30 sep 2016
Koncernen
mkr
31 dec 2015
Ln efter
reserveringar
Redovisat
vrde
30 sep 2015
Ln efter
reserveringar
Redovisat
vrde
%
-8
-84
40
-6
-13
Ln fre
reserveringar
Reserveringar
Ln efter
reserveringar
Redovisat
vrde
69 508
2 040
13 214
9 592
94 354
0
0
0
0
0
69 508
2 040
13 214
9 592
94 354
74 024
387
10 655
1 352
86 418
24
9
75 852
13 116
9 454
10 206
108 628

Banker
terkpsavtal - banker
vriga kreditinstitut
terkpsavtal - vriga kreditinstitut
Privatpersoner
-6
Hypoteksutlning, privat
Bostadsrttsfreningar
vrigt, privat
Fretagsutlning
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Tillverkningsindustri
Offentliga tjnster och samhllsservice
Byggnadsverksamhet
Handel
Transport
Sjtransport och offshore
Hotell och restaurang
Informations- och kommunikationsverksamhet
Finans och frskring
Fastighetsfrvaltning
Bostder
Kommersiella
Industri och lager
vrigt
Fretagstjnster
vrig fretagsutlning
Utlning till allmnheten exklusive Riksgldskontoret
och terkpsavtal
910 235
761 672
107 308
41 255
532 312
66 301
45 822
26 698
20 690
30 635
13 805
30 689
8 968
7 087
12 835
225 361
62 540
95 222
42 806
24 793
25 896
17 525
920
600
40
280
2 357
127
397
27
68
238
33
838
33
18
24
242
45
70
47
80
219
93
909 315
761 072
107 268
40 975
529 955
66 174
45 425
26 671
20 622
30 397
13 772
29 851
8 935
7 069
12 811
225 119
62 495
95 152
42 759
24 713
25 677
17 432
863 734
722 802
101 608
39 324
506 830
64 707
41 942
25 650
19 580
30 508
12 639
29 744
7 088
5 666
13 167
219 406
61 139
90 575
44 502
23 190
21 269
15 464
5
5
6
4
5
2
8
4
5
0
9
0
26
25
-3
3
2
5
-4
7
21
13
862 548
725 251
100 963
36 334
507 590
74 330
43 875
26 509
17 485
35 958
12 508
28 276
8 764
5 541
10 523
207 764
52 301
90 096
41 569
23 798
17 203
18 854
5
5
6
13
4
-11
4
1
18
-15
10
6
2
28
22
8
19
6
3
4
49
-8
1 442 547
3 277
1 439 270
1 370 564
1 370 138
Riksgldskontoret
terkpsavtal - Riksgldskontoret
terkpsavtal - allmnheten
9 080
6 918
71 367
1 529 912
0
0
0
3 277
9 080
6 918
71 367
1 526 635
8 726
1 817
32 848
1 413 955
1 810
469
68 876
1 441 293
4
6
Utlning till allmnheten och kreditinstitut
1 624 266
3 277
1 620 989
1 500 373
1 549 921
Sidan 33 av 51
Not 11 Oskra fordringar m.m.

Koncernen
mkr
2016
30 sep
2015
31 dec
2015
30 sep
Oskra fordringar, brutto

Reserveringar fr individuellt vrderade oskra ln
Reserveringar fr homogena grupper av oskra ln
5 708
1 477
627
6 035
1 883
541
-5
-22
16
5 458
1 478
648
5
0
-3
Oskra fordringar, netto

varav privatpersoner
varav fretagsutlning
3 604
1 223
2 381
3 611
1 380
2 231
0
-11
7
3 332
1 592
1 740
8
-23
37
Portfljreserveringar fr ln som individuellt inte bedmts oskra

Andel oskra fordringar, brutto, %
Andel oskra fordringar, netto, %
Reserveringsgrad fr oskra fordringar, %
1 173
0,35
0,22
37
957
0,40
0,24
40
23
-13
-8
-8
1 016
0,35
0,22
39
15
0
0
-5
57
56
58
-2
3 917
2 671
565
279
402
3 581
2 127
819
424
211
9
26
-31
-34
91
4 051
2 482
865
304
400
-3
8
-35
-8
1
Total reserveringsgrad fr oskra fordringar, % 1)

Fordringar med frfallna belopp som inte r oskra
varav med frfallet belopp, 5-30 dagar
varav med frfallet belopp, ver 90 dagar
1)
Total reservering, d.v.s. samtliga reserveringar i relation till oskra fordringar brutto.
Not 12 Egendom som vertagits fr skydd av fordran samt tertagna

leasingobjekt
Koncernen
mkr
Byggnader och mark
Aktier och andelar
Annan vertagen egendom
Summa vertagen egendom
tertagna leasingobjekt
Summa vertagen egendom och tertagna leasingobjekt
varav frvaltade av Ektornetkoncernen
2016
30 sep
2015
31 dec
269
3
136
408
26
434
408
17
6
431
10
441
-34
-82
174
311
2016
30 sep
2015
31 dec
2015
30 sep
%
-48
-83
-2
515
18
8
541
34
575
-44
437
-60
2015
30 sep
41
266 466
11
190 091
9
108 628
8 1 441 293
8
99 550
20
20 024
12 2 126 052
-1
-4
-13
6
-6
11
3
-5
-25
-24
-25
Not 13 Kreditexponeringar
Koncernen
mkr
Tillgngar
Derivat
vriga finansiella tillgngar
Summa tillgngar
262 773
186 312
182 525
165 162
94 354
86 418
1 526 635 1 413 955
93 294
86 107
22 154
18 424
2 181 735 1 956 378
Ansvarsfrbindelser och taganden

Garantier
Lften
Summa ansvarsfrbindelser och taganden
38 809
264 696
303 505
Summa kreditexponeringar
35 958
235 312
271 270
2 485 240 2 227 648
Sidan 34 av 51
8
12
12
28 719
252 755
281 474
35
5
8
12 2 407 526
Not 14 Immateriella tillgngar

Koncernen
mkr
2016
30 sep
2015
31 dec
2015
30 sep
12 468
12 468
12 010
12 010
4
4
12 256
12 256
2
2
580
617
-6
642
-10
871
374
1 825
630
433
1 680
38
-14
9
561
441
1 644
55
-15
11
14 293
13 690
13 900
Med obestmbar nyttjandetid

Goodwill
Summa
Med bestmbar nyttjandetid
Kundbas
Internt utvecklad programvara
vrigt
Summa
Summa immateriella tillgngar
Nedskrivningsprvning av immateriella tillgngar

Den rliga nedskrivningsprvningen 2015 ledde inte till ngon nedskrivning. Per balansdagen fanns inga indikationer om
nedskrivningsbehov.
Not 15 Skulder till kreditinstitut

Koncernen
mkr
Centralbanker
Banker
vriga kreditinstitut
terkpsavtal - banker
terkpsavtal - vriga kreditinstitut
2016
30 sep
2015
31 dec
2015
30 sep
24 941
127 820
2 973
1 951
443
158 128
7 704
140 462
1 508
3
816
150 493
-46
5
12 971
132 314
3 479
3 155
1 384
153 303
92
-3
-15
-38
-68
3
2016
30 sep
2015
31 dec
2015
30 sep
435 275
429 483
398 718
345 268
9
24
391 263
342 969
11
25
864 758
743 986
16
734 232
18
1
14 422
879 181
1
4 284
748 271
17
2
21 493
755 727
-33
16
-9
97
Not 16 In- och upplning frn allmnheten

Koncernen
mkr
Privatpersoner
Fretagsinlning
Summa inlning frn allmnheten, exklusive Riksgldskontoret
och terkpsavtal
Riksgldskontoret
terkpsavtal - allmnheten
Sidan 35 av 51
Not 17 Emitterade vrdepapper

Koncernen
mkr
2016
30 sep
2015
31 dec
2015
30 sep
Certifikat
Skerstllda obligationer
Seniora icke skerstllda obligationer
Strukturerade privatobligationer
Summa emitterade vrdepapper
162 544
563 218
164 665
15 069
905 496
107 046
550 669
154 244
14 576
826 535
52
2
7
3
10
251 395
537 225
148 176
13 999
950 795
-35
5
11
8
-5
Omsttning under perioden
2016
Jan-sep
2015
Helr
2015
Jan-sep
Ingende balans
Emitterat
terkpt
terbetalat
Frndring av marknadsvrde eller av skrad post i skringsredovisning till verkligt
vrde
Valutakursfrndring
Utgende balans
826 535
835 012
827 439 1 164 181
-18 336
-39 857
-744 665 -1 112 847
201
-13 349
14 322
905 496
-6 605
826 535
-1
-29
-54
-33
10
835 012
912 269
-32 736
-751 383
-7 956
-4 411
950 795
-1
-9
-44
-1
-5
Not 18 Derivat
Koncernen handlar med derivat i den normala affrsverksamheten samt i syfte att skra vissa positioner
avseende vrden p aktier, rntor och valutor.
Nominellt belopp 30 september 2016
terstende kontraktsenlig lptid
Koncernen
mkr
Derivat i verkligt vrdeskringar
Derivat i portflj verkligt
vrdeskringar
Derivat i kassafldesskringar
vriga derivat
Bruttobelopp
Kvittade belopp
Summa
Nominellt belopp
Positiva marknadsvrden
2016
2015
2016
2015
30 sep
31 dec
30 sep
31 dec
Negativa
marknadsvrden
2016
2015
30 sep
31 dec
< 1 r
1-5 r
> 5 r
105 385
369 041
50 361
524 787
506 684
22 235
18 038
97
452
42 000
12 952
6 265 020
6 425 357
-1 991 069
4 434 288
121 200
1 228
2 895 835
3 387 304
-1 295 605
2 091 699
12 875
8 061
703 796
775 093
-396 262
378 831
176 075
22 241
9 864 651
10 587 754
-3 682 936
6 904 818
129 375
22 239
9 434 393
10 092 691
-3 647 376
6 445 315
1
8
94 543
116 787
-23 493
93 294
166
0
81 854
100 058
-13 951
86 107
2 927
1 190
102 468
106 682
-25 668
81 014
1 601
2 303
79 167
83 523
-14 842
68 681
Kvittade belopp fr derivattillgngar respektive derivatskulder inkluderar kvittade kontantskerheter om

3 070 mkr respektive 895 mkr.
Sidan 36 av 51
Not 19 Finansiella instrument till verkligt vrde

30 sep 2016
Koncernen
mkr
Tillgngar
Finansiella tillgngar enligt IAS 39
Belningsbara statsskuldfrbindelser m.m.
Vrdefrndring p rnteskrad post i portfljskring
Obligationer och rntebrande vrdepapper
Aktier och andelar
Derivat
vriga finansiella tillgngar
Summa
Icke finansiella tillgngar
Verkligt
vrde
Redovisat
vrde
262 773
70 983
94 354
1 533 877
2 413
111 633
155 859
24 200
93 294
22 154
2 371 541
262 773
70 900
94 354
1 526 635
2 413
111 625
155 859
24 200
93 294
22 154
2 364 207
7 228
22 308
Summa
Skulder
Finansiella skulder enligt IAS 39
Efterstllda skulder
Derivat
vriga finansiella skulder
Summa
Icke finansiella skulder
Tillgngar
Obligationer och andra rntebrande vrdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Summa
Skulder
Derivat
Summa
Skillnad
Redovisat
vrde
0
83
0
7 242
0
8
0
0
0
0
7 334
186 312
76 628
86 418
1 419 486
1 009
88 618
153 442
11 074
86 107
18 424
2 127 518
186 312
76 552
86 418
1 413 955
1 009
88 610
153 442
11 074
86 107
18 424
2 121 903
5 382
21 569
2 393 743
159 744
879 165
913 154
156 741
23 389
81 014
19 424
34 214
2 266 845
Summa
Koncernen
30 sep 2016
mkr
31 dec 2015
Verkligt
vrde
1 616
-16
7 658
0
490
0
0
0
9 748
150 302
748 254
832 196
157 836
24 627
68 681
8 191
31 597
2 021 683
2 269 560
150 493
748 271
826 535
157 836
24 613
68 681
8 191
31 597
2 016 217
9 297
2 025 514
VrderingsVrderingstekniker
tekniker
baserade p baserade p icke
observerbara
observerbara
marknadsdata
marknadsdata
(Niv 2)
(Niv 3)
Summa
22 218
0
0
60 224
155 859
23 898
101
262 300
8 273
11 632
231 061
47 907
0
136
93 111
392 120
0
0
0
0
0
166
82
248
30 491
11 632
231 061
108 131
155 859
24 200
93 294
654 668
0
0
3 534
0
72
19 424
23 030
2 394
14 476
20 048
156 741
80 942
0
274 601
0
0
0
0
0
0
0
2 394
14 476
23 582
156 741
81 014
19 424
297 631
I tabellen ovan framgr finansiella instrument redovisade till verkligt vrde frdelade per vrderingsniv.
Nr koncernen faststller verkliga vrden fr finansiella instrument anvnds olika metoder beroende
p graden av observerbarhet av marknadsdata i vrderingen samt aktiviteten p marknaden. Det grs
lpande en bedmning kring aktiviteten genom att analysera faktorer ssom skillnader i kp- och
sljkurser.
Metoderna r uppdelade p tre olika vrderingsniver:
Niv 1: Ojusterat, noterat pris p en aktiv marknad
Niv 2: Justerat, pris eller vrderingsmodell med vrderingsparametrar hrledda frn en aktiv
marknad
Niv 3: Vrderingsmodell dr en majoritet av vrderingsparametrarna r icke observerbara och drav
baseras p interna antaganden
Sidan 37 av 51
0
76
0
5 531
0
8
0
0
0
0
5 615
2 148 854
158 128
879 181
905 496
156 741
22 899
81 014
19 424
34 214
2 257 097
12 463
Instrument med
publicerade prisnoteringar p en
aktiv marknad
(Niv 1)
Skillnad
-191
-17
5 661
0
14
0
0
0
5 466
Nr finansiella tillgngar och finansiella skulder p aktiva marknader har marknadsrisker som
motverkar varandra anvnds genomsnitt av kp- och sljkurser som grund nr verkliga vrden
faststlls. Fr ppna nettopositioner tillmpas kpkurs fr lnga positioner och sljkurs fr korta
positioner.
Koncernen har en fortlpande process dr finansiella instrument som indikerar hg niv av egna
antaganden eller lg niv av observerbar marknadsdata fngas upp. I processen bestms p vilket
stt berkningen ska ske samt hur de interna antagandena frvntas pverka vrderingen. I de fall de
interna antagandena har en signifikant pverkan p det verkliga vrdet rapporteras det finansiella
instrumentet i niv 3. Processen inkluderar ven en analys och bedmning, utifrn kvalitn p
vrderingsdata, samt om en typ av finansiella instrument ska verfras mellan de olika niverna.
Nr verfringar intrffar mellan vrderingsniverna rapporteras det som om de skett i slutet av varje
kvartal. Under kvartalet frekom det inte ngra verfringar av finansiella instrument mellan vrderingsniv
1 och 2.
Koncernen
31 dec 2015
mkr
Tillgngar
Obligationer och andra rntebrande vrdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Summa
Instrument med
publicerade prisnoteringar p en
aktiv marknad
(Niv 1)
VrderingsVrderingstekniker
tekniker
baserade p baserade p icke
observerbara
observerbara
marknadsdata
marknadsdata
(Niv 2)
(Niv 3)
Summa
24 650
0
0
59 213
153 442
10 908
166
248 379
0
51 434
1 739
230 976
25 479
0
93
85 827
395 548
0
0
0
0
0
0
73
114
187
0
76 084
1 739
230 976
84 692
153 442
11 074
86 107
644 114
0
0
0
1 509
0
28
8 191
9 728
816
4 447
18 914
157 836
68 653
0
250 666
0
0
0
0
0
0
0
816
4 447
20 423
157 836
68 681
8 191
260 394
Skulder
Derivat
Summa
Frndringar inom niv 3
Tillgngar
Koncernen
mkr
Eget kapital
instrument
Derivat
Summa
73
4
62
-55
0
0
66
0
0
0
114
0
0
0
-13
2
0
2
0
-3
187
4
62
-55
-13
2
66
2
0
-3
Vinst eller frlust
16
-20
-4
varav i resultatrkningen, Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde

varav orealiserade vinster eller frluster fr poster som innehas per
balansdagen
16
-20
-4
18
166
-14
82
4
248
Kp
Erhllna VISA Inc C-aktier
Frsljning av tillgngar
Frfall
Emitterat
verfrt frn niv 1 till niv 3
Niv 3 innehller i huvudsak onoterade eget kapitalinstrument och illikvida optioner. I samband med
avyttringen av andelar i VISA Europe erhlls konvertibla preferensaktier i VISA Inc. Andelarna r freml
fr frsljningsrestriktioner under en period p upp till 12 r och kan ocks under vissa frutsttningar
behva terlmnas. D likvida noteringar saknas fr instrumentet har dess marknadsvrde faststllts med
betydande inslag av egna interna antaganden och rapporteras drfr i niv 3 som eget kapitalinstrument.
Optionerna skrar marknadsvrdefrndringar i sammansatta skuldinstrument, s kallade strukturerade
produkter. De strukturerade produkterna bestr av ett motsvarande optionselement samt ett vrdkontrakt
vilket i princip r en vanlig rntebrande obligation. Nr koncernen avgr i vilken niv de finansiella
instrumenten ska redovisas bedms de i sin helhet var fr sig. Eftersom obligationsdelen i de strukturerade
produkterna i allt vsentligt utgr det finansiella instrumentets verkliga vrde har egna interna antaganden
som anvnds fr att vrdera det illikvida optionselementet normalt inte en betydande effekt fr vrderingen
och det finansiella instrumentet rapporteras d normalt i niv 2. Koncernen skrar marknadsrisker som
uppkommer i strukturerade produkter med innehav i enskilda optioner. De interna antagandena som
anvnds vid vrderingen fr det enskilda finansiella instrumenten fr d strre betydelse, varfr flera av
dessa rapporteras som derivat i niv 3.
Sidan 38 av 51
Fr alla optioner inkluderade i niv 3 utfrs en analys baserat p historiska rrelser i kontraktspriset. Givet
detta r det inte sannolikt att kommande prisrrelser pverkar marknadsvrdet p kontrakt i niv 3 med
mer n +/- 30mkr.
Finansiella instrument verfrs frn niv 3 eller till niv 3 beroende p att de interna antagandena har ftt
ndrad betydelse fr vrderingen.
Frndringar inom niv 3
Tillgngar
Koncernen
mkr
Eget kapital
instrument
Derivat
Summa
77
26
-14
0
0
0
0
-2
81
0
0
-19
3
162
-68
0
158
26
-14
-19
3
162
-68
-2
-3
-30
-33
-30
-30
Kp
Frsljning av tillgngar
Frfall
Emitterat
Vinst eller frlust
varav i resultatrkningen, Nettoresultat finansiella poster till
verkligt vrde
varav orealiserade vinster eller frluster fr poster som innehas per
balansdagen
-3
-3
84
129
213
Not 20 Stllda skerheter

Koncernen
mkr
2016
30 sep
Lnefordringar
Finansiella tillgngar pantsatta fr frskringstagare
vriga stllda panter
Stllda skerheter
2015
31 dec
857 655
819 551
153 727
145 410
42 457
43 361
1 053 839 1 008 322
2015
30 sep
5
812 183
6
140 590
-2
53 494
5 1 006 267
6
9
-21
5
Not 21 Kvittning av finansiella tillgngar och skulder

Tillgngar
Koncernen
mkr
2016
30 sep
2015
31 dec
Finansiella tillgngar och skulder som r freml fr kvittning, nettningsavtal

eller liknande avtal
Bruttobelopp
Kvittade belopp
Redovisat vrde i balansrkningen
209 493
-29 425
180 068
Relaterade belopp som inte kvittats i balansrkningen

Finansiella instrument, nettningsavtal
Finansiella instrument, skerheter
Kontanter, skerheter
Summa av belopp som inte har kvittats i balansrkningen
Nettobelopp
Skulder
%
2016
30 sep
2015
31 dec
134 805
-16 950
117 855
55
74
53
127 984
-31 600
96 384
88 752
-17 841
70 911
44
77
36
51 306
77 587
15 563
144 456
44 698
32 614
19 915
97 227
15
-22
49
51 306
4 502
13 182
68 990
44 698
3 041
15 653
63 392
15
48
-16
9
35 612
20 628
73
27 394
7 519
Kvittade belopp fr finansiella tillgngar respektive finansiella skulder inkluderar kvittade kontantskerheter
om 3 070 mkr respektive 895 mkr.
Sidan 39 av 51
Not 22 Kapitaltckning konsoliderad situation

Kapitaltckning
2016
2015
2015
30 sep
31 dec
30 sep
123 999
123 163
118 841
79
54
51
-11 548
-11 828
-8 936
Dekonsolidering av frskringsfretag
204
-1 249
-1 191
Frndringar i vrdet p egna skulder
-9
31
34
-129
-17
-29
SEKm
Eget kapital enligt koncernbalansrkning
Minoritetskapital
Berknad utdelning
Kassafldesskringar
Ytterligare vrdejusteringar 1)
Goodwill
-918
-474
-459
-12 558
-12 097
-12 344
Uppskjuten skattefordran
-109
-95
-83
Immateriella tillgngar
-1 547
-1 438
-1 413
Reserveringsnetto fr IRK rapporterade kreditexponeringar
-1 370
-1 089
-1 381
-45
-42
-993
-110
Krnprimrkapital
96 049
93 926
92 980
Primrkapitaltillskott
9 634
10 624
10 741
105 683
104 550
103 721
Avdrag fr aktier, krnprimrkapital

Frmnsbestmda pensionsplaner 2)
Primrkapital
Supplementrkapital
Totalt kapital
12 526
13 269
13 136
118 209
117 819
116 857
Minimikapitalkrav fr kreditrisker enligt schablonmetoden
4 005
3 823
3 973
21 830
20 732
21 504
Minimikapitalkrav obestndsfond
Minimikapitalkrav fr avvecklingsrisk
Minimikapitalkrav fr marknadsrisker
918
858
1 165
Minimikapitalkrav fr kreditrisker enligt IRK
Handelslagret
910
848
1 151
varav VaR och SVaR
515
525
576
varav risker utanfr VaR och SVaR
395
323
575
10
14
500
594
618
4 972
5 047
5 071
69
69
32 297
31 128
32 336
322 980
306 996
318 516
11 472
10 730
14 565
Valutakursrisk vrig verksamhet

Minimikapitalkrav fr kreditvrdighetsjustering
Minimikapitalkrav fr operativ risk
Ytterligare minimikapitalkrav enligt Article 3 CRR
Minimikapitalkrav 3)
Riskexponeringsbelopp kreditrisker
Riskexponeringsbelopp avvecklingsrisker
Riskexponeringsbelopp marknadsrisker
Riskexponeringsbelopp kreditvrdighetsjustering
Riskexponeringsbelopp operativ risk
6 247
7 422
7 721
62 152
63 083
63 389
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR
860
860
403 711
389 098
404 196
23,8
24,1
23,0
26,2
26,9
25,7
29,3
30,3
28,9
Krav avseende kapitalbuffertar 4)

%
2016
2015
2015
30 sep
31 dec
30 sep
11,0
4,5
10,7
4,5
10,7
4,5
2,5
2,5
2,5
1,0
0,7
0,7
3,0
3,0
3,0
19,3
19,6
18,5
Totalt krnprimrkapitalkrav inklusive buffertkrav

Varav krav p krnprimrkapital
Varav krav p kapitalkonserveringbuffert
Varav krav p kontracyklisk kapitalbuffert
Varav krav p systemriskbuffert
Krnprimrkapital tillgngligt att anvndas som buffert 5)
Kapitalkrav enligt Basel 1-golv
SEKm
Kapitalbas justerad enligt regler fr Basel 1-golv
verskott av kapital enligt Basel 1-golv
2016
2015
2015
30 sep
31 dec
30 sep
73 406
68 577
69 561
119 579
118 908
118 238
46 173
50 331
48 677
Sidan 40 av 51
Bruttosoliditetsgrad 6)
Primrkapital, SEKm
Exponeringsmtt, SEKm
2016
2015
2015
30 sep
31 dec
30 sep
105 683
104 550
103 721
2 358 761
2 102 284
2 298 934
4,5
5,0
4,5
Bruttosoliditetsgrad, %
1)
2)
3)
4)
5)
6)
Justering i samband med implementeringen av EBA:s tekniska standard avseende frsiktig vrdering. Syftet r att
justera fr vrderingsoskerhet avseende positioner vrderade och redovisade till verkligt vrde.
vervrde pensionstillgngar
Minimikrav p totalt kapital inom Pelare 1, dvs 8% av totalt riskvgt exponeringsbelopp.
Krav avseende kapitalbuffertar enligt svensk implementering av CRD IV.
Berknas som krnprimrkapitalrelation minus lagstadgat minimikrav p 4,5% (exklusive buffertkrav) samt minus
eventuella krnprimrkapitalposter som anvnds fr att uppfylla primrkapitalkravet och totala kapitalkravet.
Berknad enligt applicerbart regelverk vid respektive rapporteringsdatum.
I den konsoliderade situationen fr Swedbank ingick

den 30 september 2016 Swedbankkoncernen med
undantag fr frskringsfretag. I tillgg ingick
Entercard koncernen genom s kallad klyvningsmetod.
575/2013 om tillsynskrav fr kreditinstitut samt

Kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr
1423/2013 terfinns p Swedbanks web-plats
http://www.swedbank.se/om-swedbank/investorrelations/risk-ochkapitaltackning/riskrapporter/index.htm
Noten innehller den information som ska offentliggras

enligt Finansinspektionens freskrifter (FFFS 2014:12)
8 kap. Ytterligare periodisk information enligt
Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr
Swedbank konsoliderad situation

Kreditrisker enligt IRK
mkr
Institutexponeringar
Fretagsexponeringar
Hushllsexponeringar
varav fastighetskrediter
varav vrig utlning
Vrdepapperisering
Motpartslsa exponeringar
Totalt kreditrisker enligt IRK
1)
Exponeringsvrde
2016
2015
30 sep
31 dec
91 032
512 984
1 018 154
922 549
95 605
0
63 081
1 685 251
108 019
471 163
974 908
882 979
91 929
160
62 686
1 616 936
Minimikrav p totalt kapital inom Pelare 1, dvs 8%, av totalt riskexponeringsbelopp.
Sidan 41 av 51
Genomsnittlig
riskvikt, %
2016
2015
30 sep
31 dec
16
35
7
5
27
0
12
16
15
35
7
5
28
8
11
16
Minimikapitalkrav1)
2015
2016
30 sep
31 dec
1 189
14 321
5 724
3 631
2 093
0
596
21 830
1 305
13 213
5 670
3 641
2 029
1
543
20 732
Riskexponeringsbelopp och kapitalbaskrav, konsoliderad situation

30 sep 2016
mkr
Kreditrisker enligt schablonmetoden
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker
Exponeringar mot delstatliga eller lokala sjlvstyrelseorgan och myndigheter
Exponeringar mot offentliga organ
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker
Exponeringar mot internationella organisationer
Fretagsexponeringar
Hushllsexponeringar
Exponeringar skrade genom pant i fastigheter
Fallerade exponeringar
Exponeringar som r frenade med srskilt hg risk
Exponeringar i form av skerstllda obligationer
Poster som avser positioner i vrdepapperisering
Exponeringar mot institut och fretag med ett kortfristigt kreditbetyg
Exponeringar i form av andelar eller aktier i fretag fr kollektiva investeringar (fond)
Aktieexponeringar
vriga poster
Fretagsexponeringar
varav specialutlning i kategori 1
Hushllsexponeringar
varav vrig utlning
Vrdepapperisering
Kreditrisker, obestndsfond
Avvecklingsrisker
Marknadsrisker
Handelslagret
varav VaR och SVaR
Kreditvrdighetsjustering
Operativ risk
varav schablonmetoden
Totalt
Kreditrisker
Intern Riskklassificeringsmetod (IRK metod) tillmpas
inom den svenska delen av Swedbank konsoliderad
situation, inklusive filialerna i New York och Oslo, men
exklusive EnterCard, ngra mindre dotterfretag samt
vissa exponeringsklasser, ssom exponeringar mot
stater och kommuner. IRK metoden tillmpas ven fr
flertalet exponeringsklasser inom Swedbank i Baltikum.
Nr Swedbank agerar clearingmedlem ska banken
berkna ett kapitalbaskrav fr sina frfinansierade
bidrag till kvalificerade och icke kvalificerade, centrala
motpartsfonders obestndsfond.
Fr exponeringar, exklusive kapitalkrav fr
obestndsfond, som inte berknas enligt IRK metoden
tillmpas schablonmetoden.
Marknadsrisker
Minimikapitalkrav
4 005
33
27
4
0
0
70
642
932
448
40
0
1
0
0
0
1 575
233
21 830
1 189
14 321
1
20
51
65
0
5 724
3 631
2 093
0
596
3
0
918
910
515
395
8
500
4 972
4 972
69
32 297
eller p en intern VaR-modell, vilken krver

Finansinspektionens godknnande. Moderbolaget har
ett sdant godknnande och berknar intern VaRmodell fr generell rnterisk, generell och specifik
aktiekursrisk samt valutakursrisk i handelslagret.
Godknnandet omfattar ven den baltiska
verksamheten avseende generell rnterisk och
valutakursrisk i handelslagret.
Valutakursrisker utanfr handelslagret, det vill sga i
vrig verksamhet, r huvudsakligen av strukturell eller
strategisk natur och mindre lmpade fr en VaR-modell.
Dessa risker berknas istllet enligt schablonmetoden
vilket bttre verensstmmer med koncernens interna
synstt och hanteringen av dessa risker.
Strategiska valutarisker uppstr i huvudsak genom
risker kopplade till innehaven i de utlndska
verksamheterna.
Enligt gllande regelverk kan kapitaltckning fr

marknadsrisk baseras antingen p en schablonmetod
Riskexponerings
belopp
50 068
411
337
52
6
0
879
8 019
11 653
5 601
504
0
7
0
0
0
19 685
2 914
272 874
14 861
179 020
15
251
632
818
0
71 547
45 392
26 155
0
7 446
38
0
11 472
11 373
6 436
4 937
99
6 247
62 152
62 152
860
403 711
Sidan 42 av 51
Risken fr kreditvrdighetsjustering berknas enligt

schablonmetoden och tillkom i och med
implementeringen av den nya EU-frordningen (CRR).
Operativ risk
Basel 1-golv
Swedbank berknar den operativa risken enligt

schablonmetoden. Finansinspektionen har meddelat att
Swedbank uppfyller de kvalitativa kraven fr att tillmpa
denna metod.
vergngsreglerna innebr att minimikravet inte fr

understiga 80 procent av kapitalkravet berknat enligt
de ldre s kallade Basel 1-reglerna.
Not 23 Internt kapitalbehov

I denna not lmnas information om det internt bedmda
kapitalbehovet enligt 8 kap. 5 Finansinspektionens
freskrifter (2014:12) om tillsynskrav och
kapitalbuffertar. Det internt bedmda kapitalbehovet ska
publiceras i delrsrapporten enligt 8 kap. 4
Finansinspektionens freskrifter och allmnna rd
(2008:25) om rsredovisning i kreditinstitut och
vrdepappersbolag.
En bank ska identifiera, mta och ha kontroll ver de
risker som dess rrelse r frknippad med samt ha
tillrckligt med kapital fr att tcka dessa risker. Den
interna kapitalutvrderingen (IKU) syftar till att
skerstlla att banken r tillrckligt kapitaliserad fr att
tcka sina risker samt bedriva och utveckla
verksamheten. Swedbank tillmpar egna modeller och
processer fr att utvrdera sitt kapitalbehov fr alla
relevanta risker. Modellerna som utgr grunden vid den
interna kapitalbedmningen bedmer behovet av s.k.
ekonomiskt kapital (Economic Capital) ver ett rs
tidhorisont p 99.9% konfidensniv fr respektive
riskslag. Diversifieringseffekter mellan riskslagen tas
inte i beaktande vid berkningen av ekonomiskt kapital.
Som ett komplement till berkningen av ekonomiskt
kapital genomfrs scenariobaserade simuleringar och
stresstester minst rligen. Analyserna ger en helhetsbild
ver de viktigaste riskerna Swedbank r exponerat mot
genom att kvantifiera inverkan p resultat- och

balansrkning samt kapitalbas och riskvgda tillgngar.
Syftet r att skerstlla en effektiv kapitalanvndning
och metodiken utgr underlag fr en proaktiv risk- och
kapitalhantering.
Per den 30 september 2016 uppgick det internt
bedmda kapitalbehovet fr Swedbanks konsoliderade
situation till 30,0 miljarder (31,6 mdkr 30 juni 2016). Det
kapital som mter det interna kapitalbehovet, d.v.s.
kapitalbasen, uppgick till 118,2 miljarder (116,9 mdkr 30
juni 2016) (se not 22). Swedbanks interna bedmning
av kapitalbehovet med egna modeller r inte jmfrbart
med det uppskattade kapitalbehovet som
Finansinspektionen kommer att offentliggra kvartalsvis.
Fr moderbolaget uppgr det internt bedmda
kapitalbehovet till 23,5 miljarder (24,1 mdkr 30 juni
2016) och kapitalbasen till 93,3 miljarder (95,2 mdkr 30
juni 2016) (se moderbolagets not kapitaltckning).
Utver vad som framgr av denna delrsrapport

beskrivs riskhantering och kapitaltckning enligt Basel
3-ramverket mer utfrligt i Swedbanks rsredovisning
fr 2015 samt i Swedbanks rliga rapport Risk och
kapitaltckning, tillgnglig p www.swedbank.se.
Not 24 Risker och oskerhetsfaktorer

Swedbanks resultat pverkas av omvrldsfrndringar
som fretaget sjlv inte rder ver. Bland annat
pverkas koncernens resultatutveckling av
makroekonomiska frndringar, ssom BNP utveckling,
tillgngspriser och arbetslshet samt frndringar av det
allmnna rntelget liksom brs- och valutakurser.
Utver vad som framgr av denna delrsrapport
beskrivs ven utfrligt i Swedbanks rsredovisning fr
2015 samt i Swedbanks rliga rapport Risk och

kapitaltckning rrande riskhantering och
kapitaltckning enligt Basel 2 regelverket, tillgnglig p
www.swedbank.se.
Inverkan p vrdet av tillgngar och skulder i SEK samt UVAL, inklusive derivat,
om marknadsrntorna stiger med en procentenhet, 30 sep 2016
Koncernen
< 5 r
mkr
5-10 r
>10r
Totalt
Summa Swedbank,
koncernen
-559
139
-24
-444
Varav SEK
Varav utlndsk valuta
-938
379
167
-28
-79
55
-850
406
-87
345
261
-471
384
292
53
-82
86
-262
523
Varav finansiella instrument vrderade

till verkligt vrde via resultatrkningen
Varav SEK
Varav utlndsk valuta
Sidan 43 av 51
Not 25 Transaktioner med nrstende

Under perioden har normala affrstransaktioner skett
mellan fretag ingende i koncernen inklusive andra
nrstende, ssom intressefretag. Viktiga
intressefretag r delgda sparbanker.
Not 26 Swedbanks aktie

2016
30 sep
SWED A
Senast betalt, kr
Antal utestende stamaktier
Brsvrde, mkr
2015
31 dec
201,60
187,10
1 110 731 820 1 105 403 750
223 924
206 821
2016
30 sep
Antal utestende aktier

Utfrdade aktier
SWED A
2015
31 dec
2015
30 sep
8
184,90
0 1 105 108 117
8
204 334
9
1
10
2015
30 sep
1 132 005 722 1 132 005 722 1 132 005 722
terkpta aktier
SWED A
-21 273 902
-26 601 972
-26 601 972
-295 633
terkp av egna aktier fr handelsndaml

SWED A
Antalet utestende aktier p balansdagen
1 110 731 820 1 105 403 750 1 105 108 117
Inom ramen fr aktierelaterat ersttningsprogram har Swedbank AB under ret 2016 vederlagsfritt verltit 5 328 070 aktier till
anstllda.
2016
Kv3
Resultat per aktie

Genomsnittligt antal aktier
Genomsnittligt antal aktier fre utspdning
2015
Kv3
2016
Jan-sep
2015
Jan-sep
1 110 731 820 1 110 547 108 1 105 400 254 1 109 796 224 1 104 723 323
Vgt genomsnittligt antal aktier fr potentiella stamaktier som ger upphov

till utspdningseffekt till fljd av aktierelaterade ersttningsprogram
Genomsnittligt antal aktier efter utspdning
2016
Kv2
5 562 781
5 142 135
8 852 559
6 101 720
9 484 114
1 116 294 601 1 115 689 244 1 114 252 814 1 115 897 944 1 114 207 437
Resultat, mkr
Periodens resultat hnfrligt till Swedbanks aktiegare
4 816
6 270
3 928
15 397
11 914
Resultat anvnt vid berkning av resultat per aktie
4 816
6 270
3 928
15 397
11 914
Resultat per aktie fre utspdning
4,33
5,65
3,56
13,87
10,79
Resultat per aktie efter utspdning
4,31
5,62
3,51
13,80
10,69
Resultat per aktie, kr
Sidan 44 av 51
Swedbank AB
Moderbolaget
mkr
2016
Kv3
2016
Kv2
2015
Kv3
2016
2015
% Jan-sep Jan-sep
Rnteintkter
Rntekostnader
Rntenetto
Erhllna utdelningar
Provisionsintkter
Provisionskostnader
Provisionsnetto
3 803
-701
3 102
655
2 321
-707
1 614
3 772
-705
3 067
3 172
2 366
-771
1 595
1
-1
1
-79
-2
-8
1
3 750
-771
2 979
1 259
2 352
-870
1 482
1
-9
4
-48
-1
-19
9
11 561
-2 594
8 967
13 783
6 814
-2 143
4 671
12 002
-2 893
9 109
7 968
7 035
-2 560
4 475
-4
-10
-2
73
-3
-16
4

vriga intkter
Summa intkter
160
310
5 841
879
360
9 073
-82
-14
-36
80
314
6 114
100
-1
-4
669
954
29 044
-59
863
22 356
11
30
Personalkostnader
vriga kostnader
1 897
1 040
1 940
1 113
-2
-7
1 867
1 115
2
-7
5 763
3 308
5 840
3 259
-1
2
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella

anlggningstillgngar
Summa kostnader
1 114
4 051
1 790
1 099
4 152
4 921
1
-2
-64
1 204
4 186
1 928
-7
-3
-7
3 303
12 374
16 670
3 318
12 417
9 939
0
0
68
Nedskrivning av finansiella anlggningstillgngar

Rrelseresultat
1
221
1 568
26
500
4 395
-96
-56
-64
0
106
1 822
102
187
9 650
-14
-14
88
807
15 775
Bokslutsdispositioner
Skatt
Periodens resultat
0
230
1 338
0
598
3 797
-62
-65
-16
441
1 397
-48
-4
0
1 130
14 645
-49
613
9 086
84
61
63

Moderbolaget
mkr
2016
Kv3
2016
Kv2
2015
Kv3
2016
2015
% Jan-sep Jan-sep
rets resultat redovisat ver resultatrkningen

Komponeneter som inte kommer att omklassificeras till
resultatrkningen
Omvrdering av frmnsbestmda pensioner
Skatt
Summa
Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras
till resultatrkningen
Kassafldesskringar:
Omfrt till resultatrkningen, rntenetto
Skatt
Summa
1 338
3 797
-65
1 397
-4
61
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
rets vrigt totalresultat, efter skatt

rets totalresultat
1 338
3 797
Sidan 45 av 51
14 645
9 086
8
-1
7
0
0
0
8
-1
7
-1
-3
0
-4
0
0
0
0
1
4
-2
3
3
-65
1 400
-4
10
14 645
9 096
61
Moderbolaget
mkr
2016
30 sep
2015
31 dec
2015
30 sep
Tillgngar
Aktier och andelar
Derivat
vriga tillgngar
Summa tillgngar
208 490
131 859
483 453
425 095
474 957
416 482
174 960
157 412
80 153
70 325
103 511
98 300
42 624
39 595
1 568 148 1 339 068
58
229 706
14
418 056
14
441 859
11
188 255
14
69 776
5
110 960
8
36 565
17 1 495 177
-9
16
7
-7
15
-7
17
5
Skulder och eget kapital

Derivat
vriga skulder och reserveringar
Efterstllda skulder
Obeskattade reserver
Eget kapital
247 339
220 983
705 121
599 476
341 061
275 845
113 911
98 508
47 346
32 240
22 899
24 613
10 021
10 021
80 450
77 382
1 568 148 1 339 068
12
202 153
18
601 670
24
411 435
16
107 991
47
64 746
-7
24 313
0
9 994
4
72 875
17 1 495 177
22
17
-17
5
-27
-6
0
10
5
-5
1
1
12
-25
-62
1
5
Fr egna skulder stllda panter

vriga stllda panter
Ansvarsfrbindelser
taganden
38 774
3 685
583 381
231 484
40 671
3 666
575 291
205 982
Sidan 46 av 51
51 802
9 788
575 328
219 982

Moderbolaget
mkr
Aktiekapital
verkursfond
Reservfond
Kassafldesskring
Balanserad
vinst
Totalt
24 904
13 206
5 968
-3
31 907
75 982
Utdelning
-12 539
-12 539
terkp egna aktier fr handelsndaml
-22
-22

Uppskjuten skatt p aktierelaterade
ersttningar till anstllda
anstllda
342
342
-40
-40
56
56
9 093
9 096
24 904
13 206
5 968
28 797
72 875

Januari-december 2015
24 904
13 206
5 968
-3
31 907
75 982
Utdelning
-12 539
-12 539
Avyttring egna aktier fr handelsndaml
33
33
413
413
-34
-34
57
57
13 467
13 470
24 904
13 206
5 968
33 304
77 382
24 904
13 206
5 968
33 304
77 382
-11 880
-11 880
304
304
-32
-32
31
31
14 645
14 645
24 904
13 206
5 968
36 372
80 450

anstllda
Utgende balans 31 december 2015
Utdelning
anstllda
Moderbolaget
mkr
Kassaflde frn lpande verksamhet
Kassaflde frn investeringsverksamhet
Kassaflde frn finansieringsverksamhet
Periodens kassaflde
2016
Jan-sep
2015
Helr
2015
Jan-sep
14 664
17 482
44 485
97 570
6 911
-46 424
59 663
6 831
89 410
76 631
58 057
155 904
Likvida medel vid periodens brjan

Periodens kassaflde
131 859
76 631
73 802
58 057
73 802
155 904
Likvida medel vid periodens slut
208 490
131 859
229 706
Sidan 47 av 51
Kapitaltckning
Kapitaltckning, moderbolaget
mkr
2016
30 sep
2015
31 dec
2015
30 sep
Krnprimrkapital
Primrkapitaltillskott
Primrkapital
Supplementrkapital
Totalt kapital
71 173
9 624
80 797
12 502
93 299
68 222
10 614
78 836
13 249
92 085
66 334
10 732
77 066
12 956
90 022
Minimikapitalkrav1)
24 368
24 395
25 215
304 601
304 943
315 192
23,4
26,5
30,6
22,4
25,9
30,2
21,0
24,5
28,6
2016
30 sep
2015
31 dec
2015
30 sep
8,3
4,5
2,5
1,3
18,9
7,9
4,5
2,5
0,9
17,9
7,9
4,5
2,5
0,9
16,6
Kapitalkrav enligt Basel 1-golv 4)

mkr
2016
30 sep
2015
31 dec
2015
30 sep

Kapitalbas justerad enligt regler fr Basel 1-golv
verskott av kapital enligt Basel 1-golv
28 233
93 809
65 576
26 021
92 538
66 517
26 989
90 530
63 541
Krav avseende kapitalbuffertar 2)
%
Totalt krnprimrkapitalkrav inklusive buffertkrav
Varav krav p krnprimrkapital
Varav krav p kapitalkonserveringbuffert
Varav krav p kontracyklisk kapitalbuffert
Krnprimrkapital tillgngligt att anvndas som buffert 3)
Bruttosoliditetsgrad 5)
Primrkapital, SEKm
Exponeringsmtt, SEKm 6)
2016
2015
2015
30 sep
31 dec
30 sep
80 797
78 836
77 067
1 287 086
1 094 371
1 310 919
6,3
7,2
5,9
Bruttosoliditetsgrad, %
1)
2)
3)
4)
5)
6)
Minimikrav p totalt kapital inom Pelare 1, dvs 8% av totalt riskvgt exponeringsbelopp.

Krav avseende kapitalbuffertar enligt svensk implementering av CRD IV.
Berknas som krnprimrkapitalrelation minus lagstadgat minimikrav p 4,5% (exklusive buffertkrav) samt minus
eventuella krnprimrkapitalposter som anvnds fr att uppfylla primrkapitalkravet och totala kapitalkravet.
Basel 1-golvet baserat p det hgsta av kapitalkravet enligt Basel 3 och 80% av kapitalkravet enligt Basel 1. I det
senare fallet justeras kapitalbasen enligt artikel 500.4 i CRR.
Berknad enligt applicerbart regelverk vid respektive rapporteringsdatum.
Med hnsyn tagen till undantag enligt CRR artikel 429.7 som exkluderar vissa koncerninterna exponeringar.
Sidan 48 av 51
Riskexponeringsbelopp och kapitalbaskrav, moderbolaget

30 sep 2016
mkr
Kreditrisker enligt schablonmetoden
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker
Exponeringar mot delstatliga eller lokala sjlvstyrelseorgan och myndigheter
Exponeringar mot offentliga organ
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker
Exponeringar mot internationella organisationer
Fretagsexponeringar
Hushllsexponeringar
Exponeringar skrade genom pant i fastigheter
Fallerade exponeringar
Exponeringar som r frenade med srskilt hg risk
Exponeringar i form av skerstllda obligationer
Poster som avser positioner i vrdepapperisering
Exponeringar mot institut och fretag med ett kortfristigt kreditbetyg
Exponeringar i form av andelar eller aktier i fretag fr kollektiva investeringar (fond)
Aktieexponeringar
vriga poster
Fretagsexponeringar
varav specialutlning
Hushllsexponeringar
varav vrig utlning
Vrdepapperisering
Kreditrisker, obestndsfond
Avvecklingsrisker
Marknadsrisker
Handelslagret
varav VaR och SVaR
Operativ risk
varav schablonmetoden
Totalt
Sidan 49 av 51
Riskexponerings
belopp
80 684
65
74
46
1
0
1 797
7 011
2 125
1 287
121
0
0
0
0
0
67 316
841
170 170
16 498
126 848
0
20 610
2 723
17 887
0
6 214
38
0
11 385
11 289
6 442
4 847
96
6 208
35 659
35 659
457
304 601
Minimikapitalkrav
6 455
5
6
4
0
0
144
561
170
103
10
0
0
0
0
0
5 385
67
13 614
1 320
10 148
0
1 649
218
1 431
0
497
3
0
911
903
515
388
8
497
2 853
2 853
37
24 368
Styrelsens och verkstllande direktrens underskrifter

Styrelsen och verkstllande direktren intygar hrmed att delrsrapporten fr januari-september 2016 ger en rttvisande
versikt av moderbolagets och koncernens verksamhet, stllning och resultat samt beskriver vsentliga risker och
oskerhetsfaktorer som moderbolaget och de fretag som ingr i koncernen str infr.
Stockholm den 24 oktober 2016
Lars Idermark
Ordfrande
Ulrika Francke
Vice ordfrande
Bodil Eriksson
Ledamot
Gran Hedman
Ledamot
Peter Norman
Ledamot
Pia Rudengren
Ledamot
Karl-Henrik Sundstrm
Ledamot
Siv Svensson
Ledamot
Camilla Linder
Ledamot
Arbetstagarrepresentant
Roger Ljung
Ledamot
Arbetstagarrepresentant
Birgitte Bonnesen
Verkstllande direktr
Revisorsgranskning
Inledning
Vi har utfrt en versiktlig granskning av delrsrapporten fr Swedbank AB (publ) fr 1 januari till 30 september 2016. Det
r styrelsen och den verkstllande direktren som har ansvaret fr att upprtta och presentera denna delrsrapport i
enlighet med IAS 34 och lag om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag. Vrt ansvar r att uttala en slutsats
om denna delrsrapport grundad p vr versiktliga granskning.
Den versiktliga granskningens inriktning och omfattning
Vi har utfrt vr versiktliga granskning i enlighet med International Standard on Review Engagements (ISRE) 2410.
versiktlig granskning av finansiell delrsinformation utfrd av fretagets valda revisor. En versiktlig granskning bestr
av att gra frfrgningar, i frsta hand till personer som r ansvariga fr finansiella frgor och redovisningsfrgor, att
utfra analytisk granskning och att vidta andra versiktliga granskningstgrder. En versiktlig granskning har en annan
inriktning och en betydligt mindre omfattning jmfrt med den inriktning och omfattning som en revision enligt ISA och god
revisionssed i vrigt har. De granskningstgrder som vidtas vid en versiktlig granskning gr det inte mjligt fr oss att
skaffa oss en sdan skerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omstndigheter som skulle kunna ha blivit identifierade
om en revision utfrts. Den uttalade slutsatsen grundad p en versiktlig granskning har drfr inte den skerhet som en
uttalad slutsats grundad p en revision har.
Slutsats
Grundat p vr versiktliga granskning har det inte kommit fram ngra omstndigheter som ger oss anledning att anse att
delrsrapporten inte, i allt vsentligt, r upprttad fr koncernen i enlighet med IAS 34 och lag om rsredovisning i
kreditinstitut och vrdepappersbolag samt fr moderbolagets del i enlighet med lag om rsredovisning i kreditinstitut och
vrdepappersbolag.
Stockholm den 24 oktober 2016
Deloitte AB
Svante Forsberg
Auktoriserad revisor
Sidan 50 av 51
Publicering av ekonomisk information

Koncernens ekonomiska rapporter kan hmtas p www.swedbank.se/ir
Finansiell kalender 2016

Bokslutskommunik 2016
2 februari 2017
rsredovisning 2016
23 februari 2017
Fr ytterligare information kontakta:

Birgitte Bonnesen
Verkstllande direktr
och koncernchef
Telefon 070 815 04 90
Anders Karlsson
Ekonomi- och Finansdirektr
Telefon 08 - 585 938 77
072 736 15 61
Gabriel Francke Rodau

Kommunikationschef
Telefon 08 - 585 921 07
070 144 89 66
Claes Warrn
Presskontakt
Telefon 08 585 926 11
070 375 00 54
Gregori Karamouzis
Chef Investor Relations
Telefon 08 - 585 930 31
072 - 740 63 38
Se ven www.swedbank.se fr information om bland annat strategi, vrderingar och Swedbanks aktie.
Swedbank AB (publ)
Organisationsnummer no. 502017-7753
Landsvgen 40
105 34 Stockholm
Telefon 08 - 585 900 00
www.swedbank.se
info@swedbank.se
Sidan 51 av 51

Delårsrapport Kv3 2016

Hochgeladen von

Dokumentinformationen

Copyright

Verfügbare Formate

Dieses Dokument teilen

Dokument teilen oder einbetten

Freigabeoptionen

Stufen Sie dieses Dokument als nützlich ein?

Sind diese Inhalte unangemessen?

Copyright:

Verfügbare Formate

Delårsrapport Kv3 2016

Hochgeladen von

Copyright:

Verfügbare Formate

Delrsrapport januari september 2016, 25 oktober 2016

Starkt resultat drivet av intktskningar

Hgre rntenetto till fljd av kade volymer och

Provisionsnettot gynnat av hgre intkter frn kort och

kad efterfrgan p rnteskring positivt fr

Vi har bestmt oss

Resultat per aktie fr kvarvarande verksamhet, kr, efter utspdning

Rntabilitet p eget kapital, %

Swedbank Delrsrapport kv3 2016

ndvndiga tgrder fr att stimulera nybyggnation och

Tredje kvartalet 2016 jmfrt med andra kvartalet 2016

Januari-september 2016 jmfrt med januari-september 2015

Volymutveckling per produktomrde

Kredit- och tillgngskvalitet

Upplning och likviditet

Kapital och kapitaltckning

Hndelser efter 30 september 2016

Stora fretag & Institutioner

Koncernfunktioner & vrigt

Rapport ver totalresultat i sammandrag

Frndringar i eget kapital i sammandrag

Styrelsens och verkstllande direktrens underskrifter

Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, www.swedbank.se/ir under Finansiell

Swedbank Delrsrapport kv3 2016

Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde

Resultat fre kreditfrluster och nedskrivningar

Nedskrivning av immateriella tillgngar

Nedskrivning av materiella tillgngar

Periodens resultat frn kvarvarande verksamheter

Nyckeltal och data per aktie

Rntabilitet p eget kapital, % 1)

Resultat per aktie fre utspdning,

kvarvarande verksamhet, kronor

NSFR (net stable funding ratio), % 4)

Uppgift om genomsnittligt eget kapital finns i Faktaboken p sidorna 79-80.

Definitioner fr alla nyckeltal finns i Swedbanks faktabok p sidan 87.

Swedbank Delrsrapport kv3 2016

Viktigt att notera

Swedbank Delrsrapport kv3 2016

D Swedbank avser att pskynda investeringstakten

Tredje kvartalet 2016

Intkterna minskade med 14 procent under kvartalet, till

Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde

Swedbank anser att presentationen av denna

Intkterna kade med 12 procent till 31 441 mkr

Nedskrivningar av immateriella tillgngar uppgick till

Sverige. I Baltisk bankverksamhet vxte volymerna med

Kreditfrlusterna kade till 774 mkr (195) till fljd av

Volymutveckling per produktomrde

Utlningen till svenska bolnekunder stod fr den

Swedbank Delrsrapport kv3 2016

Swedbanks volym inom svenska konsumtionsln har

Inom kortutgivning fortsatte tillvxten avseende

EU:s myndigheter har beslutat om flera regleringar som

varav vriga lnder

Marknadsandelarna i Sverige var stabila fr

Det frvaltade fondkapitalet uppgick till 769 mdkr

Inom livfrskring i Sverige var Swedbank, per sista juni

avsg emissioner under tredje kvartalet. Emissioner av

Kredit- och tillgngskvalitet

Kapital och kapitaltckning

Kreditfrlusterna uppgick till 201 mkr under kvartalet och

Upplning och likviditet

Riskexponeringsbeloppet (REA) minskade under tredje