Till Ondine och Alicia

I samarbete med

Federativs frlag
Box 6113, 800 06 Gvle
Pg 1399-5 (Federativs)
www.federativsforlag.se
Att lsa
Kapitalet
politiskt
Harry Cleaver
 ISBN: 978-91-975797-1-1
Harry Cleaver 1979, frsta svenska utgva 2007
Anti-copyright 2007, Harry Cleaver, Roh-Nin frlag och Federativs Frlag.
Texten r fri att sprida och kopiera s lnge detta inte sker i vinstintresse. Om du
kopierar eller terger material, ange alltid klla och informera frfattare och frlag.
versttning: Roh-nin Frlag och Gustav Sjberg.
Omslag och form: Viktor Grut
Tryck: Nrhaven A/S, Danmark 2007
Innehll:
Frlagsfrord 7
I: Introduktion 11
Att lsa Kapitalet nationalekonomiskt 25
Att lsa Marx filosofiskt 51
Att lsa Kapitalet politiskt 71
Att lsa kapitel ett 105
II: Varuformen 111
III: Vrdets substans och storlek 133
(Kapitel ett, sektion 1)
IV: Arbetets dubbelnatur 185
(Kapitel ett, sektion 2)
V: Vrdeformen 197
(Kapitel ett, sektion 3)
VI: Slutsatser 236
Litteraturfrteckning 241
Instuderingsfrgor 251
Internetresurser 261
Register 265
Utgivarnas inledning
Harry Cleaver skrev boken Att lsa Kapitalet politiskt i slu-
tet av 70-talet. Det r idag nrmare 30 r sedan. En lng tid
enligt vissa mtt. Men nd utgjorde det sena 70-talet p stt
och vis brjan p vr tid. Det s kallade keynesianska-fordis-
tiska arrangemang som prglat efterkrigstidens ekonomi, med
sin betoning p storskalig tillverkningsindustri, hade s smtt
brjat haverera. Inflationen skenade. Arbetslsheten, som
trngts tillbaka de fregende decennierna, steg nu ter, och
detta trots att tjnstesektorn och universiteten vxte. De po-
litiska protestrrelserna och den revolutionra organiseringen
fick i hg grad en ny form, och var ofta mer eller mindre oi-
genknnlig som sdan (medborgarrttsrrelse, ungdomsrevolt,
studentrevolt, antikrigsrrelse, alternativrrelse etc., liksom ny-
tndning i kvinnorrelsen, sektvnstern och den traditionella
arbetarrrelsen), inte minst genom sjlva den mngfald frgor
den var engagerad i, i vilka arbetarklassen inte intog ngon


Utgivarnas inledning

privilegierad stllning. Sammanfattningsvis en situation som

stllde den revolutionra kritiken av kapitalismen infr en viss
utmaning.
Cleavers bok r nu inte i frsta hand en analys av de frhl-
landen som kommit att avlsa efterkrigstidens fordism, utan
snarare en diskussion om de politiska och metodologiska fr-
utsttningarna fr en sdan analys. Han tar sig an en diskussion
om marxismens grundbegrepp, och utvecklar en frstelse av
dem enligt vilken de inte ndvndigtvis r s intimt frknip-
pade med det avlnade arbetet inom tillverkningsindustrin,
som i sin tur varit s intimt frknippad med den manliga delen
av arbetarklassen.
Sjlva huvudlinjen i Cleavers ansats att ska vitalisera marx-
ismen r att stta fokus p klasskampen. Det kan tyckas som ett
paradoxalt drag, att uppdatera marxismen med ett s arkaiskt
begrepp som klasskamp. Det r nog mnga som r eniga om att
vi alltjmt lever i ett klassamhlle, men att drifrn tnka sig
arbetarklassen som en aktr p den politiska arenan kan nd
framst som frmmande. Vad Cleaver syftar p r dock inte
klasskamp i termer av en klass som frst formas i det ekonomis-
ka produktionsfrhllandet och sedan trder in p en politisk
arena i syfte att realisera ett historiskt intresse, eller liknande.
Cleaver menar snarare att kapitalet eller med andra ord sjlva
produktionsfrhllandet sjlvt r klasskamp. Det finns hr
inte ndvndigtvis en rrelse som passerar en arbetaridenti-
tet. Cleaver sprar en logik enligt vilken pfrandet av arbetet
samt motstndet mot detta lper genom hela mngfalden i
samhllsvven. Detta r med andra ord ngonting som drabbar
och utkmpas i de mest skilda kretsar, vare sig dessa identifierar
sig sjlva som arbetarklass eller inte och sociala rrelser, vare
sig dessa identifierar sig sjlva som arbetarrrelse eller inte. Op-
positionen mellan de bda diametralt motsatta intressena finns
snart sagt verallt, och fljaktligen kan inte bara delfrluster
utan ven delsegrar erns inom de mest skilda omrden av livet.


 Utgivarnas inledning

Cleaver fokuserar p oavgjordheten i dessa motsttningar, och

vnder sig drvidlag mot hela den strmning inom marxismen
som tenderar att se arbetarklassen som ett rent passivt offer fr
kapitalets illvilliga strategier och/eller destruktiva inneboende
logik.
Man skulle kan tycka att Cleaver ibland tecknar svl klass-
relationen som den marxistiska traditionen i vl grova drag.
Visst finns det mycket att tillgga och mycket som hyvlas av
lite vl snabbt. Men det stora vrdet med denna bok r att den
etablerar ett sorts strategiskt fokus. Den drar uppmrksamhet
till vad som r av den mest avgrande politiska betydelsen: hur
vi kringskr kapitalets strategier och koordinerar nya kamp-
cykler.

Roh-Nin, oktober 2006


I: Introduktion
I denna bok gr jag en nylsning av Karl Marx vrdelra, i
form av ett detaljerat studium av kapitel ett i frsta volymen
av Kapitalet. Syftet r att ta fram vrdelrans politiska anvnd-
barhet genom att situera det frsta kapitlets abstrakta begrepp
inom Marx vergripande analys av formerna fr klasskamp i
kapitalistiska samhllen. Jag frsker g tillbaka till vad jag tror
var Marx ursprungliga syfte: han skrev Kapitalet fr att placera
ett vapen i hnderna p arbetarna. I Kapitalet lade han fram
en detaljerad analys av den grundlggande dynamiken i kam-
perna mellan kapitalistklassen och arbetarklassen.1 Genom att
lsa Kapitalet som ett politiskt dokument kan arbetare i detalj
studera de olika metoder kapitalistklassen har anvnt fr att
1 Fr Marx och fr de flesta marxister som gtt i hans fotspr, har begrep
pet arbetarklass frmst syftat den industriella arbetarklassen av avlna
de arbetare som producerade varor (som kan vara artefakter, jordbruks
produkter eller tjnster). Av skl som kommer att framg klarare senare

11
Introduktion

undertrycka dem, liksom de metoder de sjlva har brukat fr

att bekmpa denna dominans.
Under det senaste halvseklet har dock Kapitalet inte bara
sllan lsts p ett sdant stt, utan rentav nonchalerats. Det r
ingen verdrift att pst att ett serist studium av boken har
varit ett ovanligt och isolerat fenomen i svl st som vst, trots
dess bermdhet och kvasireligisa status i den socialistiska vrl-
den. Mnga har talat om den, men f har p allvar studerat den.
Nr den vl har lsts har marxister av olika schatteringar oftast
behandlat den som ett verk inom nationalekonomi, inom eko-
nomisk historia, inom sociologi eller till och med inom filosofi.
P s vis har den tjnat som ett objekt fr akademiska studier
snarare n som ett politiskt redskap. Arvet frn denna marxis-
tiska tradition har stadkommit fga mer n att fjrma boken
frn klasskampens slagflt.
Detta frsummande har p senare tid ersatts med ett ter-
upptckande av Marx skrifter runt om i vrlden, och d srskilt
av Kapitalet. Det har uppsttt olika marxistiska tankeinrikt-
ningar, bde bland akademiska och aktivistiska grupper. Tyvrr
har en stor del av dessa studier fljt de tidigare tolkningar som
ignorerade eller underskattade Kapitalets anvndbarhet som
politiskt redskap i hnderna p arbetare. F och utspridda r
de som har terupptckt Kapitalet som vapen och lst den po-
litiskt. Den introduktion du nu hller i handen skisserar de
olika traditionella och samtida frhllningsstten till Marx och
placerar de politiska lsningarna av Kapitalet i denna kontext.
Huvuddelen av boken frsker bidra till en sdan lsning av
Kapitalet genom att fra fram en politisk lsning av Marx vrde
lra.
i texten anvnder jag begreppet arbetarklass fr att beteckna inte bara
avlnade industriarbetare, utan ven ett brett spektrum av oavlnade ar
betare. Bland dessa finns hemmafruar, barn, studenter och bnder, vilkas
verksamhet under kapitalismen bestr frmst i produktionen och repro
duktionen av frmgan och viljan att utfra aktiviteter (inklusive industri
arbete) som bidrar till upprtthllandet av systemet.

12
 Introduktion

Fr att kunna skissera de olika frhllningsstten till Marx

brjar jag med att diskutera den allmnna karaktren av vr tids
terupptckt och placera den inom det strre sammanhang som
den r en del av: det kapitalistiska systemets globala kris. Det
var brjan p denna kris som ledde mnga tillbaka till Marx
teoretiska och politiska ider.
Efter denna skiss fortstter jag med analysen av Kapitalets
frsta kapitel. I mitt andra kapitel diskuterar jag de politiska
sklen till varfr det var viktigt fr Marx att lta verket inledas
med analysen av varorna. Varuformen r nmligen den grund-
lggande formen av kapitalistiskt pfrande av arbete, och dr-
fr grundlggande fr klasskampen. I kapitel tre tolkar jag Marx
analys av vrdets substans som arbete pfrt av kapitalisten, och
diskuterar den kamp om arbetstiden som vi finner bakom vr-
dets mtt samhlleligt ndvndig arbetstid. I kapitel fyra ana-
lyserar jag slutligen de stt p vilka de olika formerna av vrde
(enkel form, utvecklad form, allmn form och penningform)
uttrycker klassrelationerna i ett kapitalistiskt samhlle samt vad
de lr oss om arbetarklassens kamp.
Genom att stta denna studie i relation till Marx egen fr-
stelse av Kapitalet, genom att lta lsningen av dess frsta
kapitel utgra grunden fr en lsning av de fljande samt ge-
nom att frst de olika vrdeformerna utifrn den samtida kri-
sen, hoppas jag kunna ge ngra bidrag till avmystifieriandet av
vrdeteorin och till att ka dess anvndbarhet i utvecklingen
av arbetares strategier fr att handskas med kapitalet.

Den kapitalistiska krisen

Kapitalismens pgende kris brjade framtrda p 1960-talet i
form av ett brett spektrum av till synes orelaterade strningar.
Ett antal samhllsinstitutioner brjade krackelera under pver-
kan av en mngfald nya samhllskonflikter. Till en brjan fram-
stod den svarta medborgarrttsrrelsens krav i USA, det vxande
missnjet bland studenter och kvinnor i mnga delar av vrlden,

13
Introduktion

samt frnyade bondekamper i Asien, Afrika och Latinamerika

som tskilda, oberoende motstndshandlingar mot efterkrigs-
tidens spridning av kapitalism och amerikansk hegemoni. Ras-
diskriminering, akademisk likriktning, alienation, utsugning,
imperialism, avhumanisering, sexuellt frtryck, konsumism,
miljfrstring en efter en blev dessa det moderna samhllets
mrka sidor freml fr en omskakande krigsfrklaring som
tycktes hota med samhllets sammanbrott.
Nr dessa samhllskonflikter fann sina verbala och fysiska
uttryck och utvecklades till samhlleliga rrelser, blev det allt-
mer uppenbart att deras inbrdes oberoende blott var sken-
bart. I USA svepte revolten mot rasdiskriminering vidare frn
den lantliga sdern till nordstaternas ghetton och exploderade
dr i stadsgerillakrig och omfattande rrelser som strvade efter
kad vlfrd. Nr affrslivet frskte f bort de unga svarta
frn gatorna frde de istllet med sig sin militanta hllning in
i fabrikerna och gjorde kampen mot niggermation till en be-
tydande del av den vxande industriella revolten mot arbetet.
Den svarta revolten spred sig ven i skolorna och armn, dr
den kom att utgra ett nyckelelement i kampen mot likrikt-
ning, mot universitetet som fabrik och senare mot inkallelserna
till Vietnamkriget. Antikrigsrrelsen lnkade samman dessa t-
skilda kamper, och dess koppling till Sydostasiens bnder fann
sitt slutgiltiga uttryck i slagordet Seger t FNL och vajande
Vietcong-flaggor p ockuperade universitetsbyggnader. Men
p intet stt var samrret mellan dessa samhllsuppror begrn-
sat till relationen mellan Amerika och Sydostasien.
Norr om Vietnam drog den stora kinesiska kulturrevolu-
tionen till sig hela vrldens uppmrksamhet nr den reste en
fana av folkligt uppror inom det socialistiska lgret bde en
pminnelse om Budapest och en frsmak av Prag. ven Japan
sterns kapitalistiska underverk skakades av vxande och
sinsemellan relaterade revolter frn studenter, arbetare och
bnder nr Vroffensiven och Rda armn tog kl p myten

14
 Introduktion

om landets stabila situation. I Europa brt liknande revolter

ut i kritiska omrden. Franska demonstrationer i sympati med
Vietnams sak bidrog till att det historiska upproret i maj 1968
brt ut, d miljontals studenter och arbetare hjde revoltens
rda och svarta fanor p barrikaderna i Paris. I steuropa var
det oroligt bland bde studenter och arbetare, med protester
mot svl lokalt frtryck som den sovjetiska dominansen, vil-
ket ledde till frst ekonomiska och politiska reformer och se-
dan till invasionen av ryska stridsvagnar. I Italien var den heta
hsten 1969 bara en explosion i en allt mer kritisk social situa-
tion. I Portugal upprepades den amerikanska erfarenheten, fast
bara n mer dramatiskt, nr utdragna koloniala krig i Afrika slet
snder bde det portugisiska samhllet och armn. Som svar p
stridigheterna i kolonierna blossade en revolution upp i hem-
landet.
Inom den amerikanska rrelsen, liksom p andra hll, mog-
nade kvinnornas revolt, vilket satte kppar i hjulet fr patri-
arkatets dominans. Revolten verskred hippiekulturens och
vnsterns krav p sexuell frigrelse fr att istllet utgra ett
sjlvstndigt krav p kvinnans frigrelse som ett konstitutivt
moment i den vergripande kampen. Frvisso dolde den stolta
sjlvstndigheten hos kvinnor, svarta, ursprungsbefolkningar
och diverse nationaliteter delvis hur komplementra deras
kamper egentligen var. Till och med de internationella miljr-
relserna, som ursprungligen skapades av kapitalismen fr dess
egna syften, frvandlades delvis till radikala utmaningar fr en
vrldsordning som bekmpade mnniskor snarare n fattigdom
och som spred ddliga gifter i Sydostasien samtidigt som den
plderade fr en ren milj.2
Nr dessa konflikter trots sin globala och sektoriella mng-
fald cirkulerade och smlte samman, kom de att utgra en hotan-
de och allt tilltagande fara fr det internationella kapitalistiska

2 Steve Weissmann, Why the population bomb is a Rockefeller baby,

Ramparts 8, nr 11 (1970), 4247.

15
Introduktion

systemet. Tillsammans formade de en global kampcykel som,

p en och samma gng enkel och komplex, kom att skaka hela
den kapitalistiska samhllsordningen i dess grundvalar och fr-
stta kapitalet i en kris av historiska proportioner.3
Samtidigt blev p vissa stt krisens djup och kampens globala
dimensioner verkligt synliga frst p 1970-talet, nr upprepade
kriser av internationell karaktr fljde p varandra. I juni 1971
markerade Richard Nixons ppning mot Kina slutet p kalla
kriget, och drigenom brjan p de diplomatiska problemen
USA och Japan emellan. I augusti vergav Nixon dollarns kopp-
ling till guldet och frstrde drmed det monetra system som
prglat den kapitalistiska vstvrlden under efterkrigstiden.
Denna tgrd fdde tillsammans med importtullarna en ny
diplomatisk kris, som inbegrep Kanada, Vsteuropa och Japan.
Dessa tilltag deklarerade, i anslutning till nedskrningar inom
det amerikanska samhllet, slutet p tillvxtideologin, slutet p
New Frontier, The Great Society och Utvecklingens de-
cennium.
P dessa frndringar fljde snart nog andra. Frst kom den
globala matkrisen 197274, d matpriserna i vst hjdes och
massvlt tillts pg i Asien och Afrika, och sedan den globala
energikrisen 197374, d oljepriserna hjdes och blickpunk-
ten fr kapitalistisk utveckling vndes mot OPEC-lnderna
medan nordstra USA, Storbritannien och stora delar av Vst-
europa kastades in i 197475 rs globala lgkonjunktur. 1975
och 1976 utbrt mat- och energikrisen ven i steuropa och
Sovjetunionen, i samband med att de socialistiska planerarna
hjde priserna p dessa varor ngot som provocerade fram
omfattande sociala oroligheter. Vid denna punkt var cykeln
komplett. Varken krisens djup eller dess globala omfng kunde
lngre ifrgasttas.

3 En partiell analys av denna kampcykel pbrjas i Zerowork 1 (1975)

och 2 (1977).

16
 Introduktion

Marx terkomst
Det var mitt i denna cykel av samhllskonflikter och global
kris som intresset fr Marx ter vaknade till liv. Vrlden ver
brjade Kapitalet ter lsas och studeras. Intresset fr Marx
kan sgas ha utgjort en del av de omfattande frsken att be-
gripa och hantera tidens kriser. Vndningen mot Marx innebar
ett skande efter bde sjlvinsikt och strategier i en situation
som saknade tidigare motstycke. Detta skande gav liv t ett
brett spektrum av Marx-studier hos oberoende grupper i sko-
lor, fabriker, fngelser och aktivistmiljer. Konfronterade med
ofruktbarheten i bde de reformistiska teorierna och den tradi-
tionella vnsterns strategiska formler tergick dessa grupper till
att utforska Marx begrepp om klasskamp och revolution mot
kapitalismen.
Som svar p studenternas krav brjade det samtidigt ges
universitetskurser med examinationsmjligheter i marxis-
tisk teori.4 Medborgarrttsrrelsen krvde kurser i etnicitet.
Antikrigsrrelsen skapade ett allmnt std fr alternativ histo-
rieskrivning, upprorisk sociologi och radikal ekonomi. Kvinno-
rrelsen framtvingade universitetsprogram fr kvinnostudier.
Inom de nya radikala utrymmen som nu upplts inom utbild-
ningens traditionella strukturer, har ven studiet av Marx kom-
mit att ta allt strre plats i takt med att radikala studenter och
professorer sttt p samma grnser fr konventionell radikal
kunskap som deras motsvarigheter utanfr akademin: de insg

4 60-talets kamper innebar en omvlvning av den situation som rdde un

der 50-talet, d det bara fanns en enda marxist som hade en lrostol i eko
nomi vid ett amerikanskt universitet (Paul Baran vid Stanford), medan
det nu finns dussintals ver hela landet. Det finns utbildningar som leder
fram till vad man kan kalla en doktorsexamen i marxism vid flera univer
sitet, till exempel University of Massachusetts (Amherst), New School for
Social Research (New York) och American University (Washington DC).
Vid andra, som Stanford, University of Texas, Yale och Harvard, kan
studenter specialisera sig p marxism och finna tillrckligt intresserade
handledare fr att skriva marxistiska avhandlingar.

17
Introduktion

alla hur de traditionella frhllningsstten misslyckats med att

frklara den rdande samhlleliga krisen och bidra med medel
till att analysera alternativa handlingsstrategier.
Trots detta vore det ett misstag att betrakta marxismens ter-
komst enbart utifrn problemen som mtte de olika individer
och grupper som formade krnan i 1960- och 70-talens sam-
hlleliga revolter. Krisen har framfr allt varit det kapitalistiska
systemets kris och drmed en kris fr kapitalismens ideologer
och planerare. Som ett resultat har ven dessa ett intresse av en
omvrdering av Marx. Fr att frst detta mste vi inse att denna
kris p varje punkt r minst lika djup och grundlggande som
det globala kapitalistiska systemets frra kris: trettiotalets stora
depression. Den perioden blev till en djupgende vndpunkt
i kapitalismens historiska utveckling, eftersom den visade att
maktrelationerna mellan klasserna och drmed sjlva den sam-
hlleliga strukturen hade blivit s pass frndrad att nrings-
livets gamla cykliska nedgngstendens inte lngre kunde lsa
sociala oroligheter p klassiskt manr nmligen genom hjd
arbetslshet och lnesnkningar. Arbetarkampernas vxande
styrka under 1920- och 30-talen omjliggjorde detta genom att
frhindra alla strre lnesnkningar och anstta staten med allt
hrdare krav p arbete och social vlfrd. Fr att verleva kri-
sen krvde kapitalismen en ny strategi och en ny ideologi som
kunde erstta laissez-faire. Lsningen blev en ideologi fr till-
vxt och full sysselsttning som baserades p ett utnyttjande av
arbetarnas kamp fr hgre lner genom kollektivt framhand-
lade produktivitetsverenskommelser. Att lnerna och drmed
efterfrgan inte steg snabbare n produktiviteten skulle garan-
teras av statliga ingripanden i form av finanspolitik. Med andra
ord: det amerikanska svaret p kapitalismens frra kris var key-
nesianism som strategi och ideologi.5 Den tyska och italienska

5 Denna analys har utvecklats i Mario Trontis Workers and capital, Telos
14 (1972), 2562; Guido Baldi, Theses on mass worker and social capital,
Radical America 6, nr 3 (1972), 321; och Antonio Negri, Keynes och den

18
 Introduktion

fascismens nederlag i andra vrldskriget innebar, tillsammans

med isoleringen av de sovjetiska och kinesiska socialistiska sys-
temen, att det amerikanska svaret kom att bli lsningen fr hela
den kapitalistiska vstvrlden. Denna lsning institutionalise-
rades internationellt genom FN-systemet och IMF-avtalen, vilka
skrevs under i Bretton Woods 1944.
Vad vi mste inse r att det sena 1960-talets internationella
cykel av samhlleliga konflikter signalerade den keynesianska
strategins kollaps i de enskilda lnderna, medan det internatio-
nella monetra systemets kollaps 1971 visade att krisen utgjorde
den keynesianska erans sammanbrott p ett globalt plan. Det
r p grund av att de konfronteras med denna typ av fr hela
systemet djupgende historiska kriser som den kapitalistiska
ekonomins och socialpolitikens teoretiker och arkitekter har
ett intresse av att g tillbaka till Marx. I dessa tider, nr de stora
systemen faller samman, nr de keynesianska ekonomernas och
teknokraternas fiskala och monetra justeringar dagligen visar
sig vara oanvndbara, borde vi inte frvnas ver att se en ny
tolerans fr totaliserande teorier om kris och samhllsutveck-
ling.6 Eftersom kris r det enda svar kapitalismens strateger
har kunnat finna p det globala sammanbrottet, r de villiga
att lyssna till alla nya teorier som kan hjlpa dem att finna en
lsning. Kort uttryckt: de vill begagna sig av terupptckten av
Marx fr att se om ngra anvndbara lrdomar kan dras.
ven om detta till en brjan m verka lngskt, rcker det
med ett kortfattat sammandrag av den marxistiska traditionen
kapitalistiska teorin om staten, Fronesis nr 34 (2000), 106116. En mer
detaljerad diskussion av denna analys presenteras nedan i avsnittet om att
lsa Kapitalet politiskt.
6 Parallellt med terupptckten av Marx har det ven skett en renssans
fr Hegel, den enda borgerliga tnkare vars totaliserande vision kunde
matcha Marx egen. Fr versikter ver Hegelrenssansen se Anthony
Quinton, Spreading Hegels wings, New York Review of Books, (29:e
maj 1975), 3437; Mark Poster, The Hegel renaissance, Telos 16 (1973),
109127; samt John Heckman, Hippolyte and the Hegel revival in
France, Telos 16 (1973), 128145.

19
Introduktion

fr att visa p viktiga fall dr Marx har anvnts inte fr att under
blsa revolution utan fr att frhindra den.
Teoretiker av nringslivets cykler, specialister p tillvxt-
teori, experter p industriell organisering och andra ortodoxa
ekonomer har ofta utgtt frn Marx skrifter nr de utfor-
mat sina verk.7 Ett av de mest vlknda exemplen r kanske
Wassily Leontief, fadern till den moderna input/output-ana-
lysen som ligger till grund fr mnga av dagens kapitalistiska
planeringsmodeller. Rtterna till hans ider, erknner han sjlv
villigt, finns delvis i Marx reproduktionsscheman i andra voly-
men av Kapitalet. n mer lngtgende r den anvndning man
haft av ortodoxa Marxtolkningar i sovjetstatens rttfrdigande
av frtryck och kontrarevolution. Med tanke p dess historia r
det inte svrt att se varfr det funnits ekonomiska resurser fr
marxistiska studier och varfr dagstidningar och akademiska
tidskrifter berett spaltutrymme t att flja och utvrdera den
senaste marxistiska forskningen.8

7 Ett antal borgerliga utvrderingar av Marx anvndbarhet inom borger

lig teori finns i David Horowitz, red., Marx and modern economics, (Monthly
Review Press, 1968). Se srskilt esserna av O. Lange, W. Leontief,
J. Robinson, Fan-Hung, L.R. Klein och S. Tsuru. Bland de andra som ut
tryckligen har utgtt frn Marx finns William Baumol i Economic dynamics,
(Macmillan, 1970), och Irma Adelman i Theories of economic growth and
development, (Stanford University Press, 1961). Den skuld ekonomer som
Joseph Schumpeter str i till Marx r vlknd.
8 Exempel p sdana versikter ver radikalt tnkande i akademiska tid
skrifter och ledande press r Martin Bronfenbrenner, Radical economics
in America: A 1970 Survey, Journal of Economic Literature 8, nr 3 (1970),
747766; S.T. Worland, Radical political economy as a Scientific revolu
tion, Southern Economics Journal 39, nr 2 (1972), 274284; och The Marx
men, Wall Street Journal (5:e februari 1975). New York Times gick s lngt
att de bad den radikala ekonomen David Gordon frn New York-skolan
presentera sin syn p den aktuella krisen i New York Times Magazine, Re
cession is capitalism as usual (27:e april 1975).

20
 Introduktion

Alternativa frhllningsstt till Marx

Med tanke p det dubbla intresse som ligger bakom marxis-
mens renssans vissa vill anvnda sig av Marx fr att pskynda
en frndring av samhllet, andra fr att hindra denna fr-
ndring r det viktigt att vara klar ver de olika frhllnings
stten till Marx och vad dessa frhllningsstt implicerar. ter-
upptcktens grundlggande form har varit ett frnyat studium
av Marx verk liksom av hans frmsta lrjungars och uttolkares.
Tillsammans utgr dessa verk den marxistiska traditionen i
dess totalitet, frstdd som ett ackumulativt tankesystem. I viss
utstrckning har marxismens terkomst ven frt med sig n-
got mer anvndbara studier av denna tradition utifrn dess his-
toriska sammanhang att studera marxistiskt tnkande som
en del av samhllets historiska utveckling. I bda fallen finns
det flera mjliga stt att kategorisera terkomstens litteratur
och den tradition som den vilar p vad gller frhllningsstt
till lsandet av Marx i allmnhet och av Kapitalet i synnerhet.
Ett vanligt stt att frst denna splittring r att tolka den
som ett uttryck fr olika ideologiska linjer, och srskilt d
brytningen mellan ortodox marxism med vilket vanligen
menas marxism-leninism i olika stalinistiska eller trotskistiska
varianter och icke-ortodox marxism dr olika revisionis-
tiska tendenser kan urskiljas frn andra internationalens social
demokrati via rdskommunisterna och de s kallade vster
lndska marxisterna under mellankrigstiden till efterkrigstidens
olika nymarxistiska tendenser. Tyvrr leder oss en sdan analys
till att jmfra de politiska slutsatser som dragits snarare n de
olika frhllningsstten till lsandet av Marx.
En annan, betydligt mer anvndbar skiljelinje, gr mellan de
lsningar av Marx som r i grunden ideologiska oavsett vilken
linje de fljer och de lsningar som vi kan kalla strategiska.
Distinktionen r avsedd att skilja mellan de Marxlsningar som
utgr frn att hans verk framfr allt utgr en ideologisk kritik
eller kritisk tolkning av kapitalismen, och dem som ser hans

21
Introduktion

verk bde som en kritik av ideologin som sdan och en strate-

gisk dekryptering av klasskriget.
Begreppet strategisk lsning br hr frsts i militr me-
ning, eftersom det sker anvnda Marx tnkande som ett vapen
i klasskriget. Jag instmmer i invndningen att ven ideologi
r en sorts vapen. Men, fr att nu fortstta med den militra
liknelsen, vad det hr kommer an p r skillnaden mellan ett
vapen som propaganda, det vill sga som snv taktik, och sjlva
strategins vapen, vilket befinner sig p en helt annan niv. Fr
att parafrasera Karl von Clausewitz: strategi lter oss frst
klasskrigets grundlggande karaktr, situera dess olika kamper,
bedma var och en av dessa kampers skiftande taktiker, och fr-
st hur de olika taktikerna och kamperna bttre kan fras sam-
man fr att uppn seger.9
I detta fall mste en ytterligare distinktion gras fr att av-
gra om den strategiska dechiffreringen utgr frn kapitalets
eller arbetarklassens synvinkel. I det frra fallet finner vi den
form av lsning som Leontief gjorde det vill sga en lsning
som hjlper till att utveckla kapitalistiska strategier. I det se-
nare hittar vi lsningar som bidrar till att klargra och utveckla
arbetarklassens kamp.
Grnslinjerna mellan ideologiska och strategiska lsningar
korsas ven av en tredje klyfta som r srskilt viktig p grund
av dess anvndbarhet fr frstelsen av marxismens nuvarande
status. Det gller distinktionen mellan att lsa Marx som filo-
sofi, att lsa honom och d srskilt Kapitalet som national
ekonomi, och att lsa honom politiskt. Att lsa Marx filosofiskt
r i bsta fall att lsa hans verk som kritiska tolkningar, som en
sorts ideologi. Att lsa Marx som nationalekonomi kan rymma
ideologiska element i de fall d mlet ligger i att kritisera
9 Clausewitz sger: ... strategin utformar krigsplanen och dess ml
bestmmer de enskilda stridshandlingar, som skall leda till mlet. Det in
nebr att strategin skisserar de olika operationerna och inlemmar de en
skilda striderna i dem. (Carl Von Clausewitz, Om kriget, (Bonniers, 2002),
143).

22
 Introduktion

kapitalismen men det kan ocks, vilket r desto viktigare,

innehlla inslag av en strategisk lsning i kapitalets intresse. Det
inbegriper lsandet av Kapitalet som ett verk om ekonomisk
teori inom historiematerialismens ram. Svagheterna och ris-
kerna i att lsa Marx som filosofi eller som nationalekonomi r
de risker som knnetecknar alla ideologiska lsningar. Oavsett
hur kritiska de r till kapitalismens olika knnetecken s r de i
grund och botten inget annat n passiva uttolkare av den sam-
hlleliga situationen. Med tanke p sdana teorier br vi ald-
rig glmma Marx med rtta bermda maxim: Filosoferna har
bara tolkat vrlden p olika stt, det gller att frndra den.10
Det r inte det att tolkningarna skulle vara oanvndbara. Om
de r korrekta kan de istllet bidra med just en av de saker som
kapitalet behver fr att planera sina strategier. De national
ekonomiska lsningar som tolkar Marx p stt som skapar
potentiellt anvndbara strategiska implikationer fr kapitalet
under denna period, r inte oskyldiga utan mste ses som po-
tentiellt farliga fr arbetarklassen.
terstr s att definiera vad jag menar med en politisk lsning
av Marx. Alla lsningar r politiska i s mn att de inbegriper
verkliga politiska val och implikationer fr klassrelationerna.
nd vill jag hr lgga beslag p termen politisk fr att beteck-
na den strategiska lsning av Marx som sker ur arbetarklassens
perspektiv. Det r en lsning som sjlvmedvetet och ensidigt fr-
hller sig utifrn varje begrepps mening och relevans fr klass-
kampen omedelbara utveckling. Det r en lsning som avfrdar
varje opartisk tolkning och abstrakt teoretiserande fr att frst
som sist frst begreppen utifrn den konkreta kamp som de te-
matiserar. Detta, vill jag hvda, r den enda Marxlsning som
kan sgas gras ur ett arbetarklassperspektiv eftersom det r den
enda som talar direkt till klassens behov av att klargra omfatt-
ningen av och strukturen fr dess egen makt och strategi.

10 Detta r den elfte tesen om Feuerbach. Se Karl Marx, Teser om Feuer

bach, Mnniskans frigrelse, (Daidalos, 1995), 133.

23
Introduktion

Diagrammet i figur 1 illustrerar de principiella distinktioner

som kan gras mellan de olika frhllningsstten till lsandet
av Marx. Dessa r givetvis inte de enda mjliga distinktionerna,
men jag har funnit dem anvndbara fr att srskilja de olika
tendenserna inom den samtida terupptckten av marxismen
och de traditioner p vilka dessa vilar. Eftersom jag har frskt
skriva freliggande bok som en politisk lsning av Kapitalet,
mnar jag nu ytterligare klargra dessa distinktioner fr att p
s stt situera mitt verk och antyda varfr dess frhllningsstt
innebr ett markant brott med de vriga. Jag visar detta genom
att skissera ngra av de traditionella nationalekonomiska och
filosofiska Marxlsningarnas historia, grundlggande egen-
skaper och svagheter, fr att sedan verg till vad det innebr
att lsa Marx politiskt och illustrera hur detta frhllningsstt
medfr en anvndbar politisk omtolkning av mnga av de an-
dra frhllningssttens insikter, samtidigt som det undviker att
upprepa deras misstag.

Figur 1: Frhllningsstt till lsandet av Marx

24
En av de mest framtrdande aspekterna av den pgende terupp
tckten av marxismen r att man tergtt till att lsa Kapitalet
som ett nationalekonomiskt verk. Detta har en lng tradition,
och uppstod p den andra internationalens tid (18981914), fr
att drefter fortstta genom den ortodoxa marxismens historia
samt inom ett antal revisionistiska varianter utanfr ortodoxin.
Fr att definiera Kapitalet som ett nationalekonomiskt verk,
som s mnga har gjort, krvs en frklaring inte bara av vad
nationalekonomi r, utan ocks av vad detta flt innehller res-
pektive utesluter.

Andra internationalens nationalekonomi

Den traditionella distinktionen har som regel inneburit att
man definierat nationalekonomin utifrn de klassiska national
ekonomerna frn Adam Smith till David Ricardo. Fljaktligen
sysslar nationalekonomin med den samhlleliga sfr som inne-
fattar produktion, utbyte och distribution av varor. Utifrn
en lsning av Marx anmrkningar i sitt bermda frord till
Till kritiken av den politiska ekonomin, har denna ekonomiska
sfr identifierats med samhllets ekonomiska bas, p vilken
en juridisk och politisk verbyggnad reser sig.11 Inom denna
ekonomiska bas ses produktionssttet som den avgrande in-
stansen, vars egen utveckling avgrs av den dialektiska interak-
tionen mellan de materiella produktivkrafterna (teknologi, or-
ganisation etc.) och de samhlleliga produktionsfrhllandena
(kapitalister mot arbetare). Utifrn detta ramverk av bas/ver-
byggnad tolkade Engels och hans efterfljare Kapitalet som den
mest sanna, mest vetenskapliga analysen av det kapitalistiska
11 Karl Marx, Till kritiken av den politiska ekonomin, (Proletrkultur, 1981), 9.

25
Introduktion

produktionssttet och de drp baserade utbytes- och distri-

butionsfrhllandena. Vid ppekandet att Marx i titeln till
Till kritiken ... och undertiteln till Kapitalet kallat dessa verk
fr en kritik av nationalekonomin, blev svaret att kritiken
bara riktade sig mot klassisk nationalekonomi, vars felaktighe-
ter Marx rttat till fr att slunda skapa ett mer vetenskapligt
verk. Med andra ord: Kapitalet skiljer sig frn Ricardos Prin-
ciper frmst genom att vara mer korrekt. Marx antas antingen
fullborda den klassiska nationalekonomins lfte eller korrigera
dess misstag.12
Enligt detta synstt var en teori om den s kallade ver-
byggnaden, och d srskilt om politiken och staten, vad som
saknades i Kapitalet. Den skarpa dikotomin mellan politik
och nationalekonomi var bland det mest karakteristiska fr
debatterna i andra internationalen (och dem som fljde i dess
klvatten). Detta begrnsade Kapitalet, och i slutndan ven
Marx, till ekonomins sfr och lmnade politikens omrde t
de marxistiska politikerna fr dagen, ena sidan socialdemo-
krater ssom Karl Kautsky och Eduard Bernstein, andra sidan
revolutionra partibyggare som Rosa Luxemburg och Lenin.
Denna dikotomi var det teoretiska och politiska uttrycket fr
den tyska socialdemokratins struktur och den tidens arbetar-
klasskamps tudelade karaktr: arbetarmilitans p fabriksnivn
och framvxandet av ett politiskt parti som svar p det organisa
toriska problemet att uppn klassenighet. Denna splittring
mellan ekonomi och politik var bestmmande fr debattens
olika sidor under och efter denna period. Bernstein betonade i
sin teori den ekonomiska kampen och det avgrande behovet
av facklig organisering, medan han i praktiken stdde ett parti
som endast verkade parlamentariskt. Bolsjevikerna och Lenin

12 En som gnar sig t att diskutera huruvida Marx fullfljde de klas

siska ekonomernas verk eller rttade dess fel r Henryk Grossmann i
hans Marx, classical political economy and the problem of dynamics,
Capital and Class 2 (1977), 3255.

26
skulle komma att attackera denna ekonomism och utveckla
en teori om den politiska sfrens autonomi i ett frsk att fr-
klara socialdemokratin och samtidigt rttfrdiga ett centralise-
rat avantgardeparti som agerade i arbetarklassens namn. I bda
fallen var politik ngot som frdes in vid sidan av Marx ekono-
miska analys (vilken alla sidor i debatten var verens om ven
om deras tolkningar skilde sig t).13
Trots att Kapitalet i och med denna dikotomi frpassades
till nationalekonomins sfr, stod lsningen av verket fr en
avgrande aspekt av Bernsteindebatten: kristeorin. I Socialis-
mens frutsttningar och socialdemokratins uppgifter argumen-
terade Bernstein utifrn sin lsning av Kapitalet fr att Marx
kristeori utgick frn en hg niv av anarkisk konkurrens mellan
kapitalister. Han pekade p monopolkapitalets framvxt, och
hvdade att minskad konkurrens reducerade kapitalets anarki
och gjorde kapitalistisk planering mjlig i sdan utstrckning
att en kris kunde undvikas.14 Som Lucio Colletti ppekat var
en sdan position det naturliga svaret p det faktum att den
vntade krisen inte brt ut innan frsta vrldskriget och den
drp fljande relativt lngvariga ekonomiska boomen. Det var
ven en ekonomisk teori som understdde Bernsteins politiska
position, som understrk ekonomisk kamp och socialdemo-
kratisk reformism.15
Rosa Luxemburg besvarade dessa argument med sin egen
lsning av Kapitalet. I Reform eller revolution (1900) och senare
i Kapitalets ackumulationsprocess (1913) argumenterade hon fr
krisernas ofrnkomlighet.16 Hon lade fram sin sak genom att

13 Fr vidare analys av de relationer som hr diskuterats, se Tronti,

Workers and capital, 3137, samt Sergio Bologna, Class composition
and the theory of the party at the origin of the workers-councils move
ment, Telos 13 (1972), 1421.
14 Eduard Bernstein, Socialismens frutsttningar och socialdemokratins
uppgifter, (Arkiv, 1979).
15 Lucio Colletti, Bernstein och andra internationalens marxism, i
Marxism och Dialektik, (Zenit / Rabn & Sjgren, 1979).

27
Introduktion

vnda p Bernsteins resonemang och hvda att monopolkapita-

lets framvxt upphjde den kapitalistiska anarkin till national
statlig niv. Drmed skapade hon en teori om imperialism
som frebdade frsta vrldskriget. I Kapitalets ackumulations
process stdde hon sig p reproduktionsscheman i Kapitalets
andra volym fr att hvda omjligheten av jmnt expanderande
ackumulation. Hennes ekonomiska teori understdde, liksom
i fallet Bernstein, hennes politiska position, som allts var mot
reformism och fr frberedandet av vldsam revolution.
Dessa arbeten var brjan p en lng serie av skrifter som gav
sig i kast med att utveckla teorier om kris och imperialism uti-
frn den nationalekonomiska lsningen av Kapitalet. Bland de
viktigaste frfattarna i denna tradition under andra internatio-
nalen och frsta vrldskriget var sterrikaren Rudolf Hilferding.
I sin bok Finanskapital, som kom ut 1910, frskte Hilferding i
likhet med Bernstein fra in finanskapitalets framvxt i sin ana-
lys och understryka bankernas roll. Otto Bauer, nnu en ster-
rikare, kritiserade Luxemburgs bok om ackumulationen i Die
Neue Zeit (1913) och Nikolaj Bukharin som 1915 publicerade
sin Imperialism (den bde fregick och verglnste Lenins bok
frn 1916).17 Efter ryska revolutionen och frsta vrldskriget
koncentrerades de flesta arbeten av denna typ till Vsteuropa,
med undantag fr Bukharin som publicerade en utkad kritik
av Luxemburgs Ackumulationsprocessen r 1924. Fritz Sternberg
publicerade sin Imperialism dr han vidareutvecklade Luxem-
burgs ider 1926.18 Tre r senare, 1929, sammanstllde Henryk
Grossmann sina frelsningar vid Institutet fr social forsk-
ning i Frankfurt till Ackumulationslagen och det kapitalistiska

16 Luxemburgs Reform eller revolution bestr av tv artiklar som publice

rades i Leipziger Volkszeitung 1898 och 1899.
17 Det finns en engelsk versttning av Hilferding, men den har inte pub
licerats utan har lnge spridits underjordiskt. [En engelsk versttning
publicerades 1981. .a.]. Otto Bauers kritik finns i Die Neue Zeit
(714:e mars 1913).
18 Fritz Sternberg, Der Imperialismus, (Malik, 1926)

28
systemets kollaps.19 Bde Sternberg och Grossmann kritiserades
av Natalie Moszkowska i hennes Kristeorier (1935) och Sen-
kapitalismens dynamik (1934).20 Grossmann, Bauer och Lux-
emburg kritiserades alla r 1934 av den hollndske marxisten
Anton Pannekoek. Han och andra rdskommunister, som Paul
Mattick som flyttade till USA p 1930-talet, bidrog ocks till
dessa debatter om krisernas och imperialismens nationalekono-
mi i tidskrifter som Ratekorrespondenz och Living Marxism.21
De olika argument som framfrdes av debattens deltagare
varierade avsevrt sinsemellan: de antingen vederlade, utveckla-
de eller gick i andra riktningar n fregende teorier. Men med-
an deras verk kan visa sig anvndbara fr en frnyad frstelse
av politiska konjunkturer och dtidens klassammansttning
(dock inte genom det lika vanliga som fruktlsa kontrasteran-
det gentemot Marx), r huvudsaken fr mig vare sig skillna-
derna mellan analyserna eller huvuvida de trffar rtt eller ej.
Snarare gller det deras stt att trots det faktum att de flesta
av dessa frfattare skte vga in aktuella aspekter av kapitalets
utveckling avskrma Kapitalets rckvidd och de hrledda teo-
rierna om kris och imperialism till att glla nationalekonomins
flt. Detta gjorde deras teorier mindre begripliga och lmnade
vsentliga aspekter av systemet okritiserade, ngot som gjor-
de analysen engd. De analyserade kapitalistisk tillvxt och

19 Henryk Grossmann, The law of accumulation and breakdown of the capi-

talist system, (Pluto Press, 1992).
20 Ingen av Natalie Moszkowskas bcker (Zur kritik moderner krisentheorien
och Zur dynamik des Sptkapitalismus) har versatts till engelska [eller sven-
ska, .a.], men en kort presentation av hennes resonemang finns i Karl Schoer
Natalie Moszkowska and the falling rate of profit, New Left Review 95 (1976),
9296.
21 Anton Pannokoek, The theory of the collapse of capitalism, Capital
and Class 1 (1977), 5982. Denna artikel publicerades frst i Ratekorrespon-
denz 1 (1934). Vad gller Paul Matticks synstt, se hans Marx och Keynes:
blandekonomins grnser, (Rda bokfrlaget, 1975) och de olika referenser
na i Peter Rachleffs Marxism and council communism, (Revisionist Press,
1976).

29
Introduktion

ackumulation ssom oberoende av arbetarklassens initiativ. P

grund av detta r det av sekundr betydelse att vissa av dessa
frfattare stdde socialdemokratin och/eller hade samrre med
kapitalistiska regeringar (till exempel Bernstein, Kautsky, Hil-
ferding, Bauer, Sternberg), medan andra anslt sig till ett revo-
lutionrt frhllningsstt (som Luxemburg, Lenin, Pannekoek
och Mattick). I alla dessa fall begrnsade de sig sjlva, genom
att lsa Kapitalet som nationalekonomi, till en kritik av kapi-
talismens anarkiska instabilitet eller exploaterande natur. Som
en fljd hrav var de dmda att genom reform eller revolution
ska botemedlet fr dessa kapitalismens negativa aspekter i so-
cialistisk planering, antingen i dess centralbyrkratiska form el-
ler i form av arbetarrd, samt i avskaffandet av privategendom.
Av de nmnda frfattarna var det bara rdskommunisterna som
utvecklade en koherent kritik av den framvxande sovjetstaten
som kollektiv kapitalistisk planerare.22 Kravet p rationalisering
av den kapitalistiska anarkin har blivit karakteristisk fr hela
vnstern. Trotskisterna till exempel, som inte bidrog nmnvrt
till dessa debatter under nmnda period, och som helt och hl-
let omfamnade den statskapitalistiska lsning som vxte fram
som ett svar p den ryska revolutionen, kunde bara erbjuda en
ytterst begrnsad och politiskt oanvndbar kritik av den sovje-
tiska byrkratin (frn vilken Leo Trotskij blivit utrensad).

Kommunistisk marxism
I Sovjetunionen kvstes alla sorters studier av Kapitalet, natio-
nalekonomiska och andra, snabbt efter revolutionens nederlag.
Bukharins kritik av Luxemburg som publicerades 1924 var ett
undantag som snart skulle frsvinna i de stalinistiska utrens-
ningarna.23 Faktum r att den s kallade heroiska perioden av
22 Rachleff, Marxism and council communism.
23 Fr Nikolaj Bukharins kritik av Luxemburg, se hans Imperialism and
the accumulation of capital, i K. Tarbuck, red., The accumulation of capital
an anticritique, (Monthly Review Press, 1972).

30
praktiskt tillmpad marxism som lsning p problemen med so-
cialistisk ackumulation under 1920-talets mitt, var ett av de bsta
exemplen p hur Sovjetkapitalet frskte anvnda Marx fr att
rttfrdiga sin politik av exploatering och industrialisering.24
Studiet av Marx verk ersattes av hans stora uttolkares: Lenin och
Stalin. Medan bolsjevikpartiet gick frn vertagandet av stats-
makten till utvecklandet av den socialistiska lsningen och vidare
till revolution den planerade orkestreringen av ackumulationen
utvecklades partiet i riktning mot att nedmontera allt obero-
ende hos arbetarsovjeterna och pfra en ny arbetsdisciplin fr
maximerad produktion. I denna rrelse betonades den centrali-
serade partimaktens leninism p bekostnad av den marxistiska
analysen av utsugandets karaktr i klassamhllet. Marx verk, och
i synnerhet d Kapitalet, var trots allt en analys av kapitalismen.
N, hade inte kapitalismen omkullkastats i Sovjetunionen och
senare i Kina? Vilken relevans kunde Kapitalet ha fr socialis-
mens utveckling? Bttre d att lgga fokus p vad socialismens
nya arkitekter skrivit! Stalin, till exempel, argumenterade ut-
tryckligen fr att leninismen var den mest fullkomliga utveck-
lingen av marxismen och att studiet av Marx egna texter kunde
undvaras.25 Utan tvekan tjnade detta det ideologiska syftet att
undvika ett alltfr nrgnget skrskdande av relationen mellan
kapitalism och socialism, srskilt likheterna vad gller statligt
frtryck och arbetarklasskamper inom de bda systemen.
Bland de mer respektabla marxister vilkas tolkning spe-
lade en viktig roll till att Marx frsvann i st, fanns den polske

24 Termen den heroiska perioden anvnds av Horowitz i hans inledning

till samlingsvolymen Marx and modern economics. Han noterar helt korrekt,
men otroligt nog med gillande, att de problem som uppsttt och de svar
som uppntts i Sovjetunionen frebdar i uppseendevckande grad det ar
bete som gjorts inom samma flt (industrialisering och tillvxtteori), men
lngt mer sofistikerat och i en annorlunda begreppsram, av ekonomer
utanfr den sovjetiska sfren under de senaste decennierna. (Sida 13).
25 Citerad i Douglas Kellner, Korschs revolutionary historicism,
Telos 26 (197576), 7073.

31
Introduktion

ekonomen Oskar Lange. Lange, som blev ordfrande i Ekono-

miska Rdet i Polen, reducerade tidigt i sin karrir marxismens
innebrd till frmgan att ge en lngsiktig bild av kapitalis-
mens utvecklingstendenser. Marx vrdelra frkastade han full-
stndigt efter att ha frklarat den vara en inadekvat modell ver
ett utbytets allmnna jmvikt och fastslog, ganska korrekt och
rligare n mnga andra stekonomer, att Marshalls ekonomi
erbjuder mer fr den rdande administrationen av det eko-
nomiska systemet i Sovjetryssland n vad Marx ekonomi gr.
Med tanke p att Langes problem, liksom andra socialistiska
administratrers, handlade om att organisera kapitalackumula-
tionen, hade han allts rtt i att neoklassisk ekonomi erbjuder
mer precisa redskap fr utvinnandet av mervrde tminstone
nr administratrerna besitter makten att anvnda dem.26
ven i Kina, dr bonderevolutionen vxte i styrka och med
den Mao Zedongs makt och prestige, var Marx en ofta bero-
pad men fga studerad auktoritet. I hans stlle fanns ordf-
rande Mao, vars esser, pamfletter och citat, snarare n Marx
egna skrifter, stod fr det huvudsakliga diskussionsmaterialet
bland svl kadern som massorna. Som ett resultat av denna ut-
veckling blev refererandet till Marx mestadels en religis ritual.
Etiketten marxism ersattes av marxism-leninism, med stark
betoning p det andra ledet.
Om detta icke-lsande av Marx bara hade varit en frga om
marxismens frsvinnande hade det varit en sak. Men kommu-
nistiska ledare, bde i socialistlnder och i allierade partier an-
norstdes, har dessutom vnt sin tolkning av Marx till att utgra
ett vapen mot arbetare. Bde inrikes och p internationell niv
har Sovjetunionens kommunistiska parti fortsatt sin strvan
att inte uppmuntra revolution, utan frhindra den. I Moder
Ryssland anvndes sovjetmarxismen under 1920- och 30-ta-
len fr att rttfrdiga krossandet av bde bnder och industri

26 Oskar Lange, Marxian economics and modern economic theory, i

Horowitz, red., Marx and modern economics, 6887.

32
arbetare i den socialistiska ackumulationens namn. Nr arbetar-
och bonderevolter brt ut i de nya steuropeiska satellitstaterna
p 1950-talet, anvndes sovjetmarxismen ter fr att urskulda
intervention och frtryck, med krossandet av den ungerska re-
volutionen som det mest frapperande exemplet. ven p 1960-
talet, nr sovjetiska och steuropeiska kommunister lanserade
sin egen variant av kommunistisk keynesianism fr att f fart
p tillvxten med vissa reallnekningar, var mlet fortfarande
kontroll, vilket blev ytterst tydligt nr Tjeckoslovakien inva-
derades. Endast Sovjets vapenunderstd till Vietnam och dess
ekonomiska std till Kuba stdde Sovjets ansprk p att vara en
progressiv och prorevolutionr kraft i vrlden. P andra hll, i
tredje vrlden och Europa, spelade de Moskvaorienterade kom-
munistpartierna och deras ortodoxa marxism en pfallande re-
aktionr och kontrarevolutionr roll.
Ingenstans var detta mer uppenbart n i Latinamerika och
delar av Asien, dr Partiet tog stllning fr lokala grupper av
kapitalister och mot de revolutionra rrelser som ville krossa
dem. Hr anvndes deras marxistiska nationalekonomi fr att
hvda att den verkliga fienden var feodalismen, och att den av
ndvndighet mste omkullkastas av de uppstigande medel-
klasserna fr att strka den kapitalistiska nationalstaten gente-
mot andra imperiemakter, samt fr att lgga grunden till ngon
form av framtida nationalist-socialistisk revolution; en revolu-
tion som mjligen kunde uppns p fredlig vg. I Latinamerika
tog sig detta uttryck i en opposition mot generaliseringen av
den kubanska modellen fr gerillauppror p landsbygden, och i
std fr socialdemokratin,27 i Indien genom std till Kongress-
partiet och dess utvecklingsplaner som ansgs progressiva gen-
temot landets landgande elit.28
27 Det r inte svrt att se hur kombinationen av Sovjetunionens ptryck
ningar mot lokala kommunistpartier fr att de skulle avfrda uppror och
dess ekonomiska std till Kubas utveckling innebar ett rejlt bidrag till
kapitalistisk stabilisering i Latinamerika.
28 Positionen som intogs av Indiens Kommunistiska Parti (CPI) varierade

33
Introduktion

P den europeiska kontinenten accelererade p 1960-talet

kamperna bland industriarbetare, invandrade arbetare, studen-
ter, kvinnor och bnder, och i samma takt kom de allt oftare
i konflikt med Partiets politik, vilket, dr liksom annorstdes,
frekvent utmynnade i politiska och teoretiska utbrytningar.
Hndelser som arbetar- och studentupproren i Frankrike i maj
1968 och Italiens heta hst 1969 vidgade klyftan mellan kam-
perna och kommunistparti- och fackfreningshierarkierna. I
bda fallen slt Partiet upp p borgarklassens sida mot arbetar-
na, ett agerande som visade dess bankrutt som organ fr arbe-
tarkamp. Frsken att ideologiskt rttfrdiga sin egen roll och
den sovjetiska imperialismen, avsljade karaktren hos Partiets
politiska strategi och hur frstenad dess tolkning av marxismen
hade blivit. Som p andra hll ledde denna utveckling till fram-
vxten av nya organisatoriska och teoretiska alternativ bda
skulle komma att medfra en omvrdering av Marx, nu befriad
frn partiskolastik och opportunism.

Nymarxistisk keynesianism och den Nya

vnstern
Ett antal vsterlndska ekonomer framtrdde fre och under
andra vrldskriget, till en brjan parallellt med den ovan skisse-
rade traditionen av marxistisk nationalekonomi, fr att senare
p vissa punkter gra gemensam sak med denna. Dessa ekono-
mer var kraftigt pverkade av arbetarklassens hastigt skiftande
sammansttning och den keynesianska statens framvxt. Bland
dem fanns frfattare som Michael Kalecki, Joan Robinson, Paul
Sweezy och Paul Baran. Kaleckis verk om den politiska affrs-
cykeln fregick mnga av Keynes egna frsk men utvecklades

betydligt frn ena stunden till den andra, men efter den avbrutna Telen
gana-revolten (19461951) blev partiet till strsta del en plitlig allierad
till Kongresspartiet. Stllningstagandet ledde till en rad splittringar som
skapade CPI-M och diverse olika CPI-ML.

34
med distinkt marxistiska frtecken, trots att han inte anvnde
sig av Marx kategorier frn Kapitalet.29 I Joan Robinsons Essay
on marxian economics (1942), gr hon en positiv omvrdering
av Marx gentemot klassisk ortodoxi, men finner honom ven
rymma vissa begrnsningar dr det r ndvndigt att hmta in
Keynes analys fr att komplettera hans teorier. I denna process
avfrdar hon fullstndigt Marx arbetsvrdelra som mycket
vsen fr ingenting och omstper hans verk helt inom keyne-
sianska ramar. I hennes senare verk, som bidrog till att utveckla
den s kallade Cambridge-teorin, lade hon, utver Keynes och
Kalecki, till en lsning av Piero Sraffa. Dennes modeller ver
varornas produktion av varor baserades delvis p Marx repro-
duktionsscheman men leder i ngot annorlunda riktningar.30
Allra viktigast, eftersom det var den mest politiskt inflytelse-
rika teori som vstliga ekonomer utvecklade p vg bort frn en
strikt neoklassisk analys i riktning mot marxism i en eller annan
form, var Paul Sweezys och Paul Barans. Sweezys arbeten om
marxsk nationalekonomi hr inte bara till det bsta som stad-
kommits av ekonomer influerade av Marx, utan r ven typiska
fr de problem som reses av en oortodox nationalekonomisk
lsning av Kapitalet. Sweezys frsta strre bidrag till den marx-
ska nationalekonomin, Teorin fr den kapitalistiska utveckling-
en, gavs ut 1942 och utgr en ytterst informativ lnk mellan den
ldre tradition av debatter om kriser och imperialism som jag

29 Se Michael Kaleckis Essays in the theory of economic fluctuations, (Farrar

& Rinehart, 1939), Studies in economic dynamics, (Farrar & Rinehart, 1944)
och Theory of economic dynamics, (Monthly Review Press, 1968). [P svenska
finns ett urval texter av Kalecki publicerade med titeln Tillvxt och stagna-
tion i modern kapitalism, (Cavefors, 1975). .a.]
30 Se Joan Robinson, An essay on marxian economics, (St. Martins Press,
1969) och hennes artikel Marx and Keynes, Critica Economica, (novem
ber 1948), omtryckt i Horowitz, red., Marx and modern economics, 103116.
Robinsons syn p Marx har frblivit i stort sett ofrndrad under trettio
r. Fr en presentation, se hennes recension av Ronald Meeks Studies in
the labor theory of value, i Monthly Review 29, nr 7 (1977), 5059, dr hon
sammanfattar bde sin egen position och Sraffas.

35
Introduktion

skisserade ovan, och en nymarxism av senare slag representerad

av till exempel Kalecki och Robinson, vilka pverkades djupt av
den stora depressionens skiftande samhlleliga relationer och
var positivt stmda till keynesianska teorier.31 I sin bok bed-
mer Sweezy inte bara Marx ekonomiska vetenskap utan ven
de stora uttolkarna av Marx, frn Bernstein till Grossmann.
Slutpunkten fr hans tnkande var nr han omtolkade Marx
kristeori till att handla om underkonsumtion p ett stt som
liknar Bauers. Sweezy fann Bauers teori huvudsakligen kor-
rekt men omformulerade och korrigerade den enligt modern
tillvxtteoris matematiska termer.32 Hans verk kan ses som
nnu nrmare Keynes, vars sprk och analysmetoder han allt-
mer kom att verta. Tydligast visar sig detta i samarbetet med
Shigeto Tsuru, vars konsekventa versttning av marxismen till
keynesianska begrepp inkluderas i boken som ett appendix.33 I
utvecklingen av Sweezys verk kan vi se att ven om hans marx-
ism innebar ett brott med hans tidigare ortodoxa ekonomi, ut-
gr den nya teori han utvecklade i den mn den gr bortom
de gamla iderna ett frsk att frsona Marx synstt med den
nya keynesianska makroekonomin. Genom detta fljde han
Kalecki och Robinson i att verge Marx vrdeanalys som bas
fr det analytiska arbetet. Liksom i fallet med de andra frfat-
tarna kan Sweezys utveckling tolkas som ett uttryck fr den all-
mnna desillusionering som fljde p fascismens framvxt och
den keynesianska strategins framgngsrika svar p 1930-talets
arbetarkamper, frst genom det andra vrldskriget och senare
de europeiska folkfronternas nederlag i och med Marshall-pla-
nen, strejkvgen i efterkrigstidens kollaps i USA och uppgngen
fr en ny period av kapitalistisk tillvxt i det nya amerikanska
imperiet. Tvivelsutan r det i detta sammanhang vi mste se
31 Paul Sweezy, Teorin fr den kapitalistiska utvecklingen, (Rabn & Sjgren,
1970).
32 Ibid., 185188.
33 Ibid., 348355. Se ocks Shigeto Tsuru, Keynes versus Marx: The
methodology of aggregates, i Horowitz, red., Marx and modern economics.

36
Sweezys vergivande av Marx teoretiska redskap till frmn
fr den alltmer inflytelserika keynesianismens. I Sweezys fall
tillkommer den vxande otillfredsstllelse som han delade med
mnga andra gllande stalinismens fortsatta vergrepp ett
fenomen som ocks tycktes peka p marxismens ofrmga att
frklara och frutse socialismens utvecklingsmnster.34
Sweezy var inte ensam om sin sviktande tro p den marxis-
tiska teorins krna. Ekonomen Paul Baran vid Stanforduniver-
sitetet, som kom att bli Sweezys nrmaste medarbetare, delade
hans tvivel. Bde i Barans Utvecklingens politiska ekonomi frn
1956 och i deras gemensamma verk Monopokapitalet frn 1964,
utgjorde deras grundlggande analytiska vapen fr att analysera
kapitalistisk utveckling i underutvecklade respektive utveckla-
de lnder olika varianter av nyklassisk och keynesiansk national
ekonomi.35 Marxismen var huvudsakligen reducerad till att bi-
dra med retorisk och moralisk bakgrund till dessa verk.
I till exempel Utvecklingens politiska ekonomi inte bara grun-
dar Baran sin diskussion om monopolkapital p den nyklassis-
ka teorin om monopolfretagets upptrdande p marknaden,
utan verger ven uttryckligen Marx begrepp om mervrde
(och drmed det om vrde) fr att erstta det med ett allmnt
begrepp om verskott, som skulle kunna platsa i nstan vilken
ortodox tillvxtteori som helst.36 Samtidigt som han lmnar
varaktiga bidrag genom att frklara efterblivenhetens rtter

34 Fr en analys av Sweezys position i frhllande till Sovjetunionen och

Kina, se Peter Clecak, Radical paradoxes, (Harper & Row, 1974).
35 Paul Baran, Utvecklingens politiska ekonomi, (Zenit/Rabn & Sjgren,
1971) och Baran & Sweezy, Monopolkapitalet, (Zenit/Rabn & Sjgren,
1970).
36 Barans begrepp faktiskt verskott innebr helt enkelt keynesianis
mens sparande som andel av den samlade inkomsten tillgnglig fr in
vestering. Hans mycket svartmlade begrepp potentiellt verskott r p
vissa stt intressantare. Trots att dessa definitioner av essentiell konsum
tion och potentiell output r uttryck fr hans egen frestllning om ra
tionalitet, vilken han stller mot kapitalismens irrationalitet, kan de likvl
tminstone frammana en arbetarklasstndpunkt. Det r sant att kapitalet

37
Introduktion

i den underutvecklade vrlden i termer av imperialistiskt ut-

vinnande av dess mervrde, utfr han denna analys utan att ta
vrde och de klassrelationer som drigenom uttrycks i beaktan.
Han lade p s vis grunden fr ett paradigm dr klasskampsbe-
greppet saknas i analyser av underutveckling. P ett liknande
stt plockade Baran och Sweezy i Monopolkapitalet ter upp
mervrdebegreppet fr att studera vad de upplevde vara dess
problem i termer av de begrnsningar de fann i den keynesian-
ska monetra politikens mjligheter att manipulera den sam-
lade efterfrgan. I och med detta fortstter de en trend som in-
leddes i deras tidigare verk, dr de ser mervrdeproblematiken
inte i termer av dess produktion och dess frverkligande utan
enbart i det senare. Detta kan tolkas som en fljd av att de be-
traktade efterkrigstidens arbetarklass som frst nedkmpad och
sedan uppkpt av kapitalet, s att dess kamper i produktionen
neutraliserats. Det enda hoppet om revolution stod d att finna
i tredje vrlden och bland icke arbetarklassbaserade grupper av
svarta och studenter i den rika vrlden.
Med hnsyn till omstndigheterna de fann sig i p 1950-talet
och den uttjnta och frstenade version av marxismen som na-
tionalekonomi som de lutade sig mot, r dessa utvecklingar fr-
steliga om n beklagansvrda. Man kan faktiskt argumentera
vertygande fr att en noggrann lsning av Keynes under dessa
r tveklst var mer upplysande fr frstelsen av den tidiga ef-
terkrigskapitalismen n ngon lsning av ortodox marxism.37
Under 1960-talets kampcykel tycktes Barans och Sweezys
har sin egen rationalitet och att det r ffngt att moralistiskt stmpla
det som irrationellt som Baran och Sweezy gr. Men det r ocks sant att
arbetarklassen har sin egen rationalitet, och man kan med fog gra som
Marx och peka p hur kapitalet inte svarar mot arbetarklassens behov.
37 De flesta marxisters framhrdande i att kritisera borgerliga ekonomer
som Keynes fr att de inte r marxister (se till exempel Paul Matticks Marx
och Keynes) r enligt min uppfattning beklagansvrt. Det verkliga intresset
i Keynes eller ngon annan frfattare r vad vi kan lra om naturen hos
och parametrarna fr klasskonflikten och de strategier som dr anvnds.
Ur de involverades synvinkel, de m vara arbetare eller kapitalister, var

38
bcker trots dessa begrnsningar, och mjligen delvis p
grund av deras avfrdande av de rdande tolkningarna av marx-
ismen bidra med ett slagkraftigt alternativ till den ortodoxt
neoklassiska syntesen, till ortodox marxistisk nationalekonomi
och till den politik som implicerades av de bde alternativen.
I USA, dr sekteristisk marxism lnge avfrdats i samband
med framtrdandet av medborgarrtts-, black power-, kvin-
no- och antikrigsrrelser, fann den nya vnstern en mer till
talande och anvndbar tolkning av marxismen i de nymarxis-
tiska teorier som Baran och Sweezy lanserade n i den gamla
dogmatismen. Genom att betrakta sin egen tid som full av nya
strmningar, sg den nya vnstern sina kamper som en del av
revolten mot alienation, diskriminering och imperialism. Al-
lesammans produkter av ett kvvande och allt mer detaljstyrt
industriellt samhlle, eller ocks av sexism och rasism per se.
Nr Baran och Sweezy redovisade fr den kapitalistiska kri-
sen lades ansvaret fr alla problem p ett irrationellt system,
och Vietnamkriget frklarades vara ett resultat av amerikansk
imperialism. Samtidigt frblev analysen av den kapitalistiska
krisen bunden av nationalekonomins gamla kategorier. Baran,
Sweezy och de som fljde i deras spr, sg drfr fortfarande ar-
betarklassen enbart som lnearbetare. Fljaktligen betraktade
de kamperna fr vlfrdsrttigheter bland arbetslsa, Svarta
Pantrarna, militanta Students for a Democratic Society, radi-
kala feminister eller aktivister, som stende utanfr klassen.38
Det enda som skulle kunna anses ha anknytning till arbetarklas-
sen ur detta perspektiv var istllet de hjlmbeprydda attackerna
mot antikrigsdemonstrationerna. Vilken plats skulle det finnas
fr Marx i en vision dr arbetarklassen hade slt sig och allierat
sig med kapitalistklassen, dr de enda sanna revolutionrerna
Keynes verk inte frmst teoretiskt utan strategiskt. Och om vi idag befin
ner oss i en postkeynesiansk vrld r det inte fr att hans teorier r brist
flliga, utan fr att hans strategier har vervunnits av arbetarklassen.
38 Detta r mycket tydligt i deras bok Monopolkapitalet och i Sweezys tid
skrift Monthly Review.

39
Introduktion

saknade band till arbetarklassen och var studenter, kvinnor,

bnder och minoriteter i tredje vrlden? Visionen av arbetar-
klassen som huvudsaklig aktr i kampen ersattes nu av frestll-
ningen om folket.
Denna kritiska hndelse aktivisternas avfrdande av vad
som d var traditionell marxistisk teori var en viktig refe-
renspunkt fr den nya generationen radikala intellektuella
som framtrdde i USA mot 1960-talets slut. De intellektuella
bestod till en brjan av en vervldigande majoritet icke-marx-
ister, men de enades i sin opposition mot kapitalistisk politik
utomlands och p hemmaplan. De sg ett behov av att frklara
den globala uppsttning upprorsbekmpande insatser som
iscensatts av Kennedy- och Johnsonadministrationerna under
missvisande namn ssom New Frontier, the Alliance for Pro-
gress, och the Great Society. De skte ven frklaringar till
det vxande globala motstnd mot dessa program som spreds
under Che Guevara-parollen Skapa tv, tre, mnga Vietnam
och leddes av Lin Piaos handledning fr ruralt gerillakrig i syfte
att omringa stderna.
Deras svar p dessa fenomen var kluvet. ena sidan blicka-
de dessa intellektuella, som nu frvandlats till aktivister, int och
kom fram till p vilka stt universiteten var starkt inblandade
i att stdja systemet p bde hemma- och bortaplan.39 De g-
nade genomgende en stor del av sin uppmrksamhet t dessa
institutioner, vilket resulterade i sittstrejker och en ny vg av
militans. andra sidan frskte de teoretisera dessa fenomen
och samlades i nya, alternativt inriktade grupper som Union
for Radical Political Economists. Enade snarare i kraft av sin
opposition mot en dominerande samhllsordning och dess teo-
retiska paradigm n av en egen samlad vision, inledde de nd ett

39 Fr ett exempel p denna typ av strategisk utvrdering av universitetens

politiska roll, se Anne Bauer & Harry Cleaver, Minority report on the
Stanford Research Institute, i Charles Perrow, red., The radical attack on
business, (Harcourt Brace Jovanovich, 1972).

40
allvarligt studium av de kampcykler som de fann sig inblandade i.
Nr de gjorde detta vnde sig mnga till nationalekonomin och
frskte utveckla Barans och Sweezys teorier.
Bland de viktigare resultaten av den nymarxistiska national-
ekonomins uppkomst fanns Andre Gunder Franks bidrag till
en alternativ teori om imperialism och revolution. Frank och
andra hvdade att den feodalism som attackerades av ortodoxa
marxister i Latinamerika och Asien var en illusion. Kapitalis-
men var och hade frn frsta brjan varit ett internationellt
system som inkorporerade alla tidigare samhllssystem i en in-
ternationell hierarki av metropoler och satellitrelationer. Dessa
teorier implicerade ett avfrdande av kommunistpartiets std
till lokala borgerliga krafter. Dessa borgare sgs bara som com-
pradorer, eller tillfrordnade kapitalister; chefer p en lg niv
i det internationella kapitalistiska systemet. Std till dem kunde
bara innebra std till systemet som helhet och en minskning
snarare n kning av mjligheterna till en framgngsrik arbetar
klassrevolution.40
Dessa teorier lg mer i linje med arbetares och bnders
intressen n den gamla vnsterns, d de gav uttryck fr bde
den nya kampcykeln och dess internationella dimension. I all-
mnhet fann de revolutionra utbrotten std bland svl bn-
der som svarta, studenter och kvinnor. Bde kapitalism och
ortodox kommunism betraktades som fienden. Samtidigt var
teorierna i mngt och mycket svaga. D de varken baserades
p Marx eller p samtida borgerlig ekonomisk teori blev de-
ras artikulering av imperialismens mekanismer och dynamik
en osammanhngande soppa av marxistisk retorik om utsug-
ning och beroende, hopkokad med borgerlig teori om handel

40 Se Andre Gunder Franks Kapitalism och underutveckling i Latinamerika,

(Cavefors, 1970); Lumpenbourgeoisie: Lumpendevelopment, (Monthly Re
view Press, 1972); och Not feudalism capitalism, i Monthly Review 15, nr
8 (1963), 468478. Se ven Martin Nicolaus, Who will bring the mother
down, i K.T. Fann och D.C. Hodges, red., Readings in U.S. imperialism,
(Porter Sargent, 1971), och Monthly Review i strsta allmnhet.

41
Introduktion

och keynesiansk utvecklingsteori. Deras skrifter innehll en

del briljanta insikter, men d de var ovilliga att acceptera den
borgerliga teorins redskap och vergivit Marx teorier om vrde
och mervrde, blev de ofta dunkla i sin uppbyggnad och logiskt
inkoherenta.

Ortodoxins terkomst
Genom dessa svagheter utsatte sig den nya vnsterns national-
ekonomer fr den gamla vnsterns motangrepp frn tmins-
tone tv riktningar. Det frsta motangreppet kom genom bru-
ket av det grundlggande begreppet produktionsstt. Detta
mobiliserades mot den nya vnsterns misslyckande med att
integrera sin teori om ett globalt kapitalistiskt ekonomiskt sys-
tem sammanhllet genom handel och kapitalflden med
en teori om produktionen, som i sig kunde frklara den om-
fattande variationen i systemets produktionsfrhllanden. Fr
att lsa problemet med produktionsfrhllandenas srdrag
srskilt pfallande i tredje vrlden infrde det franska kom-
munistpartiets teoretiker Louis Althusser och hans efterfljare
begreppet om skilda men artikulerade produktionsstt, dr ett
dominerade de vriga.41 Ernesto Laclau, till exempel, levererade
en direkt attack p Franks arbete om Latinamerika, genom att
inrikta sig p de strukturella skillnaderna mellan produktions-
stten i urban kapitalistisk industri och det rurala agrarsam-
hllet, vilket fortfarande dominerades av mindre latifundier.42
Detta angrepps framgng pvisas tydligt genom den utstrck-
ning i vilken analyser av tredje vrldens kamper kommit att
ersttas av debatter om den exakta specificeringen av perifera
samhllsformationer eller om de enskilda produktionssttens

41 Louis Althusser och Etienne Balibars Att lsa Kapitalet (Cavefors, 1970)
var ett av de inledande dragen i detta motangrepp. De filosofiska och poli
tiska argumenten kommer i korthet att underskas i nsta avsnitt.
42 Ernesto Laclau, Feudalism and capitalism in Latin America, New Left
Review 67 (1971).

42
beskaffenhet inom olika typer av jordbruk. Denna nya historie-
materialism har inte bara terupplivats som kommunistpartiets
vapen, utan ven accepterats som teoretisk grund av en mngd
vnsterfrfattare bde i och utanfr de gamla vnsterpartierna,
inklusive mnga marxistiska antropologer, sociologer och na-
tionalekonomer.43 Debatten har varit srskilt lnglivad i Latin-
amerika och Asien, dr den har en djup strategisk och politisk
betydelse.44 Likvl har den ven genomsyrat vissa nationaleko-
nomiska cirklar i USA och Vsteuropa, dr dess politiska frgre-
ningar r mindre direkta, men de underliggande konflikterna
inte mindre verkliga. Olika frsk att bringa till exempel Barans,
Sweezys och Franks nymarxistiska nationalekonomi i verens-
stmmelse med denna form av produktionssttsanalyser
som till exempel Samir Amins ansats har enbart frambringat
inkonsekventa eklektiska lappverk.45
Den andra sidan av den nya ortodoxins attack mot den
nymarxistiska nationalekonomin finner vi i de ekonomiska
teorierna om kapitalismen, och d i synnerhet kring kristeo-
rin. Denna framtrdde frmst under den rdande ekonomis-
ka krisen i den industrialiserade vrlden, dr bndernas roll
var lngt mindre viktig och alla var verens om de nationella

43 Bland de mer vlknda av de marxistiska socialantropologerna, som

djupt pverkats av dessa begrepp, finner vi Claude Meillasoux, Maurice
Godelier, Emmanuel Terray och Pierre-Phillippe Rey.
44 Fr en sammanfattning och kritik av Indiendebatten, se Harry Cleaver,
The internationalization of capital and the mode of production in agri
culture, Economic and Political Weekly, (27:e mars 1976). Fr delar av lati
namerikadebatten, se Latin American Perspectives 1, nr 1 (1974), med temat
Dependency theory: A reassessment.
45 Samir Amins grundlggande frsk att analysera mnet, i Den globala
kapitalackumulationen, (Zenit/Rabn & Sjgren, 1974), r enastende.
Olyckligtvis hoppar han, trots briljanta och insiktsfulla ponger, fram
och tillbaka mellan olika teoretiska ramverk stllvis marxistiska, ibland
borgerliga. Detta gr boken till ett lapptcke utan ngot inbrdes sam
manhang. I korthet misslyckas han totalt att integrera den nymarxistiska
keynesianismen med vare sig ett produktionssttsbaserat angreppsstt
eller med marxistisk vrdeteori.

43
Introduktion

ekonomiernas kapitalistiska natur. Den strm av litteratur som

r en del av detta angrepp en strm som utgjort en betydel-
sefull del av marxistisk nationalekonomis nuvarande renssans
har sllan sttt fr en tergng till Marx, utan snarare d till
ramverk och problem frn marxismen fre andra vrldskri-
get. De senaste ren har vi endast presenterats med reviderade
versioner av teorier ur det frgngna. Ur en ldre generation
kommer frfattare som Ernest Mandel, den trotskistiska fjrde
internationalens teoretiker, och Paul Mattick, den sista av de
ursprungliga rdskommunisterna.46 En yngre generation har
frambringat teoretiker som Mario Cogoy, David Yaffe eller
Michael Kidron.47 Genom att anvnda traditionella tolkningar
av Marx vrdeteori och ofta ven hans teori om profitkvotens
fallande tendens mot nymarxismens keynesianska betoning av
underkonsumtion, har de tvingat den att retirera och frnya
sig.
Infr denna offensiv omformulerade Sweezy sina argument
i marxistiska snarare n keynesianska termer och terlanserade
sin speciella version av den underkonsumtionsinriktade kris-
teorin.48 Olyckligtvis begagnade sig denna uppiffade teori av
samma grundbegrepp om vrde som hans motstndare. Drfr

46 Se Ernest Mandels bcker Trait dconomie marxiste, (Juillard, 1962);

och Senkapitalismen, (Coeckelbergh, 19741975); liksom hans Where is
America going, i K.T. Fann & D.C. Hodges, red., Readings in U.S. impe-
rialism; samt The laws of uneven development, New Left Review 1, nr 59
(1970). Fr Paul Matticks attack p Baran och Sweezy, se Marxism and
monopoly capital, Progressive Labor 6, nr 1 (1967).
47 Mario Cogoy, Les theories neo-marxistes, Marx et laccumulation du
capital, Les Temps Modernes 314315 (1972), 396426, och The fall of the
rate of profit and the theory of accumulation of capital: A reply to Paul
Sweezy, Bulletin of the Conference of Socialist Economists (vintern 1973); Da
vid Yaffe, Marxian theory of crisis, capital and the state, Bulletin of the
Conference of Socialist Economists (vintern 1972); samt Michael Kidron, Wes-
tern capitalism since the war, (Penguin, 1970).
48 Paul Sweezy, On the theory of monopoly capitalism, Monthly Review
23, nr 11 (1972), 123, och Some problems in the theory of capital accu
mulation, Monthly Review 25, nr 12 (1974).

44
finner vi att mnga av de slag som utkmpades 19001940 nu
terkom i nstan exakt samma termer. Detta svrbegripliga
spektakel har en avgjort makaber karaktr. tertagandet av
marxismen borde ha kunnat liknas vid en arkeologisk utgrv-
ning, dr syftet ligger i att framvisa beskaffenheten hos de va-
pen som utvecklats genom klasskonflikternas historia, och dr
perspektivet r riktat p mjligheterna att ta dessa vapen i bruk
under den rdande krisen. Istllet finner vi alltfr ofta en vning
i svartkonst dr ngon sedan lnge dd ande terkallas frn sin
grav fr att regissera dagens kamper. Man kunde ha vntat sig
att finna ansatser till att stta sig in i dessa stora marxisters teori
och praktik utifrn deras tids klasskamp, fr att p s stt vinna
inspiration till att lsa vra egna problem (och drefter lmna
dem drhn, d vi vl lrt oss det som lras skulle). Istllet ser vi
gng p gng en omarxistisk blindhet fr vr periods historiska
srdrag och ett begr att finna nyckeln till samtiden ngonstans
i det frflutna.

Nationalekonomins grnser
Slunda finner vi i denna litteratur alla de begrnsningar som
en nationalekonomisk lsning av Marx fr med sig och som
kommit att anstta denna ansats sedan dag ett. Vare sig det gl-
ler ortodoxi, revisionism eller nymarxism begrnsas forsknings-
fltet till ekonomi, och en nationalekonomisk marxism blir i
bsta fall ideologisk rekvisita till de politiska positioneringar
som denna kritik av kapitalismen medfr. Ideligen ser vi de
olika frfattarna fastna i en frstelse dr begreppen betecknar
abstrakta relationer, och dr krisens eller imperialismens klla
str att finna i systemets mystiska rrelselagar som reglerar
kapitalistklassens beteende.
Denna lsning av Kapitalet r emellertid inte bara en passiv
tolkning. Genom att begrnsa sig till den ekonomiska sfren
eller basen frvandlar den i sjlva verket nationalekonomin
till blott och bart en teori om den kapitalistiska fabriken och

45
Introduktion

dess lnearbetare.49 Detta innebr att den resterande delen av

samhllet, och d inte bara staten och partipolitiken utan ven
de arbetslsa, familjen, skolan, vrden, media, konsten etc., ex-
kluderas frn analysen. Fljaktligen ndgas de nationalekono-
mer som sker ta dessa saker i beaktan skumma igenom Marx
texter p jakt efter relevanta passager i teorier som primrt rr
annat.50 Likvl r det just i dessa andra samhllssfrer som
mnga av dagens stora konflikter ger rum. Vid sekelskiftet, d
klasskampen frmst (men inte enbart) var frlagd till fabriken,
fanns det mjligen en urskt fr att lsa Kapitalet som en teo-
retisk modell fr den kapitalistiska fabriken. Men p grund av
20- och 30-talens omfattande sociala ingenjrskonst och senare
kamper mot sdan samhllsplanering, r dylika tolkningar idag
hgst otillrckliga. Den nya vnstern uppfattade mycket riktigt
detta och undvek ortodoxa tolkningsfrsk. De ortodoxa och
nymarxistiska teoriernas bristfllighet blev uppenbar under det
sena 60-talet. Ingen av dem kunde frklara de oavlnades re-
volt och tvingades vnda sig till diverse ad hoc-lsningar. Orto-
doxin terupplivade historiematerialismen och frskte placera
bondeuppror i kategorin fr kapitalistiska produktionsstt.
Studentuppror klassades som antingen smborgerliga eller tras-
proletra. Kvinnouppror sorterades under produktionsstt som
hrde den husliga sfren till. Fljaktligen sidosattes dessa
uppror som irrelevanta sekundra fenomen, d de inte tillhrde

49 Kapitalistisk fabrik anvnds hr som en metafor fr det ntverk av

industriella fretag som utgr industrikapitalet. Det r i dessa fretag de
produktiva arbetarna anses finnas, och produktionen samt frsljningen
av de varor som dessa lnearbetare producerar r vad som allmnt anses
bestmma allt vrigt.
50 Ngra av dessa verk kommer att underskas nrmare i nsta del. De
tv omrden i livet utanfr fabriken som antagligen ftt mest uppmrk
samhet av nationalekonomer r skolan och hemmet. Fr ngra exempel,
se Samuel Bowles & Herbert Gintis, Schooling in capitalist America, (Basic
Books, 1976); Martin Carnoy, Education as cultural imperialism, (David
McKay, 1974); och Edmond & Fleming. red., All work and no pay, (Falling
Wall Press, 1975).

46
den riktiga arbetarklassen. Naturligtvis innebar detta att partiet
ter axlade rollen som den frmedlande tolkaren av den riktiga
arbetarklassens intressen, varigenom frsken att undertrycka
eller assimilera dessa kamper legitimerades.
Trots att den nya vnsterns nymarxism lt dessa kamper
spela en central roll i sin uppfattning av revolutionen, klarade
den sig fga bttre teoretiskt. Eftersom den accepterade orto-
doxins utelmnande av dessa grupper frn arbetarklassen var
allt nymarxismen kunde erbjuda vaga beropanden av folkets
intressen. Oavsett om de fll utanfr den ekonomiska sfren
eller om deras plats inom den var av dunkel karaktr, betrakta-
des dessa revolter som biprodukter av systemets allmnna ir-
rationalitet. Slunda ser vi att en av de stora svagheterna med
en nationalekonomisk lsning av Kapitalet r att reducera och
isolera dess analys till en analys av fabriken. Men om detta r en
svaghet som gjort bde nymarxism och ortodox marxism fun-
damentalt ofrmgna att redogra fr den nuvarande krisen,
utgr det likvl inte det enda problemet.
nnu viktigare r dessa analysers ensidighet, frn andra in-
ternationalen till dagens debatt om kristeori: det ensidiga stt
p vilket arbetarklassen, hur den n m definieras, upptrder
i dessa modeller. Nr den verhuvudtaget dyker upp p sce-
nen kommer den utifrn, och d vanligtvis som ett offer som
utkmpar defensiva slag. Drfr skulle jag etikettera de marx-
istiska eller nymarxistiska kategorierna i dessa modeller som
reifierade. De r reifierade, d de istllet fr att frsts som
avseende samhlleliga relationer klasser emellan, frvandlas
till avseende ting inom kapitalet skilda frn samhlleliga rela-
tioner. Oftast betecknar sjlva begreppet kapital i dessa model-
ler inte klassrelationen (ibland slngs det emellertid in som en
efterklokhet), utan snarare produktionsmedel, pengakapital,
varukapital och arbetskraft som rr sig hit och dit och kar
och minskar likt indifferenta enheter i cirkulationen. Varifrn
kommer impulserna till rrelse, teknologisk frndring eller

47
Introduktion

expansion i dessa modeller? Sjlvklart kommer de inifrn ka-

pitalet, oftast som det blinda uttrycket fr konkurrens mellan
kapitalister. Nr konkurrensen bryts ned i monopolkapital ser
marxister som Baran, Sweezy och Josef Steindl en ndvndig
tendens till stagnation. Under alla frhllanden r arbetarklas-
sen endast en skdare till kapitalets autonoma sjlvaktiverande
utveckling.
Sdan var inte Marx syn p vrlden. Inte bara insisterade han
oupphrligen p att kapitalet var en samhllelig relation mel-
lan klasser, utan konstaterade ven uttryckligen att de s kal-
lade ekonomiska relationerna p klassniv faktiskt var politiska
relationer:

varje frsk av proletariatet att som klass vnda sig emot de

hrskande klasserna och frska tvinga dessa att styra i en an-
nan riktning [mste] karakteriseras som en politisk manifesta-
tion. Om exempelvis arbetarna vid en viss fabrik eller inom en
viss bransch genom strejker frsker genomdriva en frkort-
ning av arbetsdagen d r detta en rent ekonomisk handling.
Varje frsk att skapa en ny lag i den riktningen r dremot
en politisk handling. Ur arbetarnas olika tgrder i den ekono-
miska kampen vxer p detta stt en politisk rrelse fram en
klassrrelse som sker genomdriva sina intressen i en allmn
form av socialt omskapande kraft.51

Pongen hr r att allteftersom kampen fr ttatimmarsdagen

utvecklas, i takt med att den generaliseras, rr den sig samtidigt
bortom kraven frn en snvt definierad grupp arbetare till att
bli hela klassens krav och drmed ven politisk. Detta mots-
varar en historisk rrelse, som brjar med ett kvantitativt litet
antal arbetares krav, men som cirkuleras till att bli en ny kvalita-
tiv brnnpunkt fr klasskampen. Sdana krav sprids om de ge-
nerellt motsvarar klassens underliggande sociala frhllanden.

51 Marx till Bolte (23:e november 1871), i Karl Marx & Friedrich Engels,
Brev I urval, (Gidlunds, 1972), 112113.

48
Marx skte upp och analyserade flera av dessa kamper om
arbetsdagens lngd, arbetsintensiteten, produktiviteten, me-
kaniseringen, lnen och s vidare. I Kapitalet stakar han ut
svl deras srskilda historia i England som deras allmnna
plats inom kapitalet, det vill sga inom klasskampen. Frn den
stund dessa stridsomrden blir generaliserade, etiketteras de
som klassrelationer och blir slunda politiska. Vid en given tid-
punkt kan en mngd enskilda grupper av arbetare kmpa fr
ett visst krav. I hndelse av ett sdant skede, kan varje enskild
kamp vid varje fabrik eller industri inte lngre betraktas som en
isolerad rent ekonomisk kamp, utan mste frsts som en del
av en helhet, som en politisk maktkamp. Idag ser vi detta nnu
klarare n p Marx tid, p grund av statens frndrade roll.
Den keynesianska statens uppkomst har inneburit den faktiska
sammanslagningen av inte bara staten och ekonomin, utan av
staten och sjlva samhllet.
Detta r en annan avsevrd fara med en nationalekonomisk
och ideologisk lsning av Kapitalet. Vi serveras en detaljerad
kritisk tolkning av detta sjlvaktiverande monster, p ett stt
som inte i ngon mening iakttar hur den faktiska arbetarmakten
tvingar fram och hejdar den kapitalistiska utvecklingen. Marx
insg hur den framgngsrika kampen fr arbetsdagens frkort-
ning frsatte kapitalet i en kris. S icke dessa nationalekonomer,
vilka tvrtom ser absolut mervrde som ett reifierat abstrakt
begrepp. Marx insg att kamper tvingade fram utvecklingen
av produktivitetshjande innovationer, vilka i sin tur kade
kapitalets organiska sammansttning. Fljaktligen sg han rela-
tivt mervrde som en kapitalistisk strategisk reaktion. Det gr
inte dessa nationalekonomer, de ser endast konkurrens kapita-
lister emellan. Marx insg hur arbetarnas lnekamper kunde
medverka till att framkalla kapitalistiska kriser, medan dessa
nationalekonomer endast ser abstrakta rrelselagar.52 Dylika

52 Idag finns ett ftal nationalekonomer som har brjat frst att arbe
tarklassens makt faktiskt spelar en roll vid uppkomsten av kapitalistiska

49
Introduktion

tolkningar glorifierar kapitalets dynamik, hur ond den n m

vara, och portrtterar arbetarklassen som ett hjlplst offer.
ven om man ser ideologisk kritik som ett vapen i klasskam-
pen, mste man komma till slutsatsen att teorier som tillmter
kapitalet all makt endast kan tjna kapitalets egna intressen.
Sdan kritik r srskilt vl lmpad fr leninistiska partier, eller
dylika elitistiska grupperingar, vilka utmlar sig sjlva som den
enda lsningen fr arbetarklassen. Om klassen r maktls i den
ekonomiska kampen vilket teorierna gr gllande r dess
enda lsning uppenbarligen att g med i partiet och krossa
staten. Hur denna massa av olyckliga offer ska lyckas med en
sdan bedrift ter sig som ett mysterium som enbart partihierar-
kin, vilken srjer fr det ndvndiga ledarskapet och visdomen,
har frmgan att lsa. Men sanningen r att klassen inte r det
minsta maktls, och att partitopparna frsker mobilisera dess
makt som ett medel fr deras eget maktvertagande. De vill bli
frvaltare av en rationaliserad, planerad socialistisk ekonomi
dr arbetarna frhoppningsvis kommer att arbeta nnu hrdare
n tidigare.
P grund av dessa begrnsningar och faror med en national
ekonomisk lsning av Kapitalet har det alltid funnits mn-
niskor som skt g bortom den. Den marxistiska national
ekonomin var ofrmgen att greppa den fullstndiga vidden av
kapitalistiska relationer utanfr fabriken och p s stt ven att
frklara samhllets kriser under 1900-talets mitt. Denna frsta
begrnsning ppnade nationalekonomin fr en djup kritik,

kriser. Tyvrr r de fast i terminologin frn Marx diskussion om Ln, pris

och profit (Arbetarkultur, 1971), och kapitel 23 i Kapitalet, band 1, dr dessa
kamper huvudsakligen handlar om distributiva andelar, i bsta fall le
der till inflation och i sjlva verket alltid hejdas av kapitalistiska kriser.
Se till exempel Glyn & Sutcliffe, British capitalism, workers and the profits
squeeze, (Penguin Books, 1972); Boddy & Crotty, Class conflict, keyne
sian policies, and the business cycle, Monthly Review 26, nr 5 (1974); och
John G. Gurley, Unemployment and inflation, Monthly Review 29, nr 7
(1977).

50
 Att lsa Marx filosofiskt

vilken under rtionden utvecklades av marxister i ett frsk att

fylla detta tomrum. Deras verk kommer att underskas i nsta
avsnitt. Vi kommer att upptcka att det andra och betydligt
strre misstaget att ignorera arbetarklassen lper som en
rd trd inte bara hos nationalekonomerna utan ven hos deras
kritiker.

Att lsa Marx filosofiskt

Traditionen att lsa Marx som en filosof r tminstone lika gam-
mal som, och lngt mer varierad n, den nationalekonomiska.
Under 60- och 70-talets marxistiska renssans gavs den filoso-
fiska marxismen en framtrdande plats. Inom denna tradition
kan vi urskilja tv allmnna tendenser, en ortodox och en revi-
sionistisk. Den frsta och avgjort mest inskrnkta omfattas av
den kommunistiska marxismen: den dialektiska materialismen,
som lper frn Engels verk genom stalinisternas era till den
senaste omformuleringen av Althusser och hans efterfljare.
Den revisionistiska tendensen, som r mycket bredare och mer
komplex, innefattar alla frsk att omtolka Marx i ljuset av an-
dra filosofer och nya element i kapitalismens utveckling. Hr
mste inkluderas s olikartade strmningar som den s kal-
lade vsterlndska marxismen, fretrdd av Gyrgy Lukcs,
Antonio Gramsci och Karl Korsch, vilka understrk Hegels
inflytande p Marx; Galvano Delavolpes och Lucio Collettis
nykantianism; Jean Hyppolites och Alexandre Kojves marxis-
tiska hegelianism; Jean-Paul Sartres, Simone de Beauvoirs och
Maurice Merleau-Pontys existentialism; Tran Duc Thaos och
Karel Kosiks fenomenologiska marxism; samt Frankfurtskolans
kritiska teori, fretrdd av bland andra Herbert Marcuse, Max
Horkheimer, Theodor Adorno och Jrgen Habermas. Det nr-
mast overskdliga omfng av filosofiska frgor som tagits upp
av dessa frfattare, vare sig de r ortodoxa eller revisionistiska,
undgr varje frsk till en kort sammanfattning. Istllet fr en

51
Introduktion

sdan resum tnker jag i korthet diskutera tv element inom

denna tradition fr att illustrera ngra av begrnsningarna med
en filosofisk lsning av Marx: (a) det nutida frsket att ter-
uppliva den dialektiska materialismen genom Louis Althussers
lsning av Kapitalet, och (b) ngra aspekter av den vsterlnd-
ska marxismens och den kritiska teorins analys av den avance-
rade kapitalismens kulturella sfr.

Den pnyttfdda ortodoxin

Det r olyckligt men sant att en av de politiskt mer intressanta
filosofiska lsningarna av Kapitalet hrrr frn Louis Althusser,
en ledande teoretiker i det franska kommunistpartiet. I Fr
Marx (1965) och Att lsa Kapitalet (1965) tar Althusser och
hans medarbetare sig an att omtolka Marx verk i dess helhet,
frn ungdomsverket till det mogna frfattarskapet. Syftet lig-
ger i att teruppliva den dialektiska materialismen som en
ideologi fr att frmedla det franska kommunistpartiets vida
diskrediterade politiska praktik.53 Detta arbete representerar
den gamla ortodoxa marxismens mest genomgripande frsk
att rena sig sjlv och ta igen vad den frlorat under tidigare
rtionden.
Den ortodoxa versionen av marxismen som filosofi hrstam-
mar frn Engels formuleringar i de tre verken Anti-Dhring,
Ludwig Feuerbach och den klassiska tyska filosofins slut och
Naturens dialektik.54 I dessa verk frskte han utvidga Marx
analys av kapitalet till ett universellt filosofiskt system, vilket
skulle omfatta inte bara hela den mnskliga historien utan ven
kosmos. Detta projekt innebar en tillbakagng till den tyska
idealismen, vilken Marx lmnat bakom sig efter Den heliga

53 Louis Althusser, Fr Marx (Cavefors, 1968), och Althusser & Balibar,

Att lsa Kapitalet (Cavefors, 1970).
54 Anti-Dhring (Arbetarkultur, 1976) skrevs 187678, Ludwig Feuerbach
och den klassiska tyska filosofins slut (Proletrkultur, 1981) skrevs 1886 och Na-
turens dialektik (Gidlund, 1975) skrevs mellan 1873 och 1883.

52
 Att lsa Marx filosofiskt

familjen, Den tyska ideologin och sin studie av Feuerbach.55

Likgiltig infr den elfte tesen om Feuerbach, med vilken Marx
gjorde upp rkningen med filosofin, fretog sig Engels en om-
tolkning av relationen mellan Marx och Hegel. I denna fram-
stlldes marxismen som bde en inversion och en korrigering
av det hegelianska systemet. Marx hvdade att den hegelianska
dialektiken stod p huvudet och mste vndas rtt fr att den
rationella krnan innanfr det mystiska skalet ska upptckas.
Genom ett frvirrat begrepp om bde Hegel och Marx kritik,
tolkade Engels detta som att Hegels dialektik var en metod
(den rationella krnan) som kunde extraheras ur idealismen
(det mystiska skalet) och tillmpas i ett materialistiskt ramverk,
drav formuleringen dialektisk materialism. Denna tolkning
uppfattade Hegels idealism enligt tanken att endast ider var
verkliga och att den materiella verkligheten endast innebar en
vag terspegling av dessa ider. Enligt Engels vnder materialis-
men p denna relation, s att iderna blir vaga terspeglingar av
den materiella verkligheten. Detta var dock en total feltolkning
av Hegels begrepp verklig, vilket inte syftar p existens utan
p logik. Istllet fr att inse att Hegels Zeitgeist ytterst sett
var en filosofisk formulering av kapitalets logik och att hans
idealism lg i tanken p en ondlig kapacitet att logiskt reda ut
det kapitalistiska samhllets motsttningar, trodde Engels att
problemet lg i att anpassa dialektiken till en analys av vrlden.
Han lade slunda grunden fr en frstelse av dialektiken en
frstelse som i vissa kretsar verlever n idag som en univer-
sell logik och metod att tillmpa, snarare n som en konstitutiv
del av kapitalet som bekmpas av arbetarklassen. Ironiskt nog
kom Engels och hans efterfljare drmed att bevara en frvri-
den bild av Hegels vision av ett dialektiskt kosmos en vision
55 Marx och Engels skrev Den heliga familjen 1844 [finns ej p svenska,
.a.]; de skrev Den tyska ideologin 1845-46 [ett urval av detta verk finns
publicerat p svenska i Mnniskans frigrelse (Daidalos, 1995), .a.]; och
Marx skrev Teser om Feuerbach 1845 [finns publicerat p svenska i
bland annat Mnniskans frigrelse, .a.].

53
Introduktion

som kan ses som ett optimistiskt moment i den borgerliga filo-
sofin, i det att den teoretiserar kapitalets tendens att ptvinga
vrlden sin egen logik.
Nr dialektiken vl var skild frn kapitalet, nr materialis-
men inte lngre frstods som arbetarklassens frmga att krossa
kapitalets idealism utan som abstrakt materia, nr den dialek-
tiska formen, kort uttryckt, vl skilts frn sitt innehll, kunde
Engels tillmpa denna form p allt, bde i analysen av naturen
och den mnskliga historien. I det frra fallet var resultatet,
vilket Lucio Colletti frtjnstfullt visat, knappast mer n en
pretentis omarbetning av Hegel.56 Enligt Colletti r srskilt
Naturens dialektik en frvriden anpassning av Hegels Natur
philosophie, som fullstndigt missar den avgrande punkten
att Hegels verk baserades p materiens dialektik i en ondligt
sammanfrande rrelse.57 I frga om analysen av den mnskliga
historien stpte Engels om iderna i Den tyska ideologin och
frordet till Till kritiken av den politiska ekonomin till historisk
materialism och lt drmed (kapitalets) dialektik projiceras
bakt p alla tidigare samhllen. Resultatet var den samhlls-
analys som formulerats i den bermda bas/verbyggnad-diko
tomin, dr verbyggnaden av politik, juridik, kultur, etc.,
bestms av den ekonomiska basen, vilken baseras p ett visst
produktionsstt. Utvecklingen av nya produktionsstt frkla-
rades genom den dialektiska interaktionen mellan produktiv-
krafterna och produktionsfrhllandena.
Denna enkla formulering antogs i en eller annan form av del-
tagarna i den andra internationalen (till exempel Kautsky och
Lenin).58 Svrigheterna med denna definition r knda. Den
vanliga framstllningen har en bismak av historiedeterminism

56 Se Collettis From Hegel to Marcuse i From Rousseau to Lenin,

(Monthly Review Press, 1972).
57 Ibid., 123128.
58 Karl Kautsky, La question agraire, (Maspero, 1970). Se ven Lenin, The
development of capitalism in Russia, i Collected works, vol. 3, (Progress Pu
blishers, 1972).

54
 Att lsa Marx filosofiskt

produktionssttets ekonomi bestmmer ensidigt verbygg-

naden. Problemet med basens och verbyggnadens samspel
kvarstr trots Engels knda brev till Joseph Bloch, i vilket han
frnekar varje deterministisk avsikt.59 Bland andra vlknda
problem finns analysen av samspelen mellan varierande model-
ler (till exempel kapitalistisk/socialistisk) fr att frklara ver-
gngssamhllen eller samhllen av komplex karaktr. Historie-
materialismen simplifierades slutligen nnu mer av Stalin till
att utgra en strikt linjr fljd av produktionsstt, genom vilka
alla samhllen mste passera.60 I dess stalinistiska inkarnation
blev historiematerialismen en uppenbar hrskarideologi det
teoretiska rttfrdigandet av exploateringen av ryska arbeta-
re.61 Detta syfte tjnades genom att tolka produktivkrafterna
och produktionsfrhllandena som en veritabel teknologisk
determinism. Marx kommentarer i frordet om krafterna som
bryter bojorna som pfrts av produktionsfrhllandena, fr-
vandlades till en teori om att produktivkrafternas utveckling
inte bara var ndvndig utan ocks garanterade en permanent
frndring av produktionsfrhllandena. Detta utgjorde ett
ideologiskt rttfrdigande av det vldsamma pskyndandet
av den socialistiska ackumulationen, fr att garantera att
kapitalismen inte skulle f ett nytt utbrott i Sovjetunionen.
Historiematerialismens och den dialektiska materialismens up-
penbart reaktionra roller i Sovjet var en av anledningarna till

59 Engels frklaring till Bloch var: Ungdomen har stundom i ngon mn

verbetonat den ekonomiska sidans betydelse, och Marx och jag har fr
visso ocks vr del av skulden till att s skett. Eftersom huvudprincipen
frnekades av vara motstndare, blev vi tvungna att inprnta den med
sdant eftertryck att de andra momenten i denna vxelverkan inte alltid
behandlades med tillrcklig utfrlighet. (Engels till J. Bloch (2122:a
september 1890), i Karl Marx & Friedrich Engels, Brev i urval, (Gidlunds,
1972), 191192).
60 Josef Stalin, Den dialektiska och historiska materialismen, (Arbetarkultur,
1940).
61 Charles Bettleheim, Class struggles in the ussr, (Monthly Review Press,
1976).

55
Introduktion

att nationalekonomerna i vst vergav dem efter andra vrlds-

kriget (se ovan). I st omformulerade de kinesiska kommunis
terna historiematerialismen till att tjna deras egna syften. De
undvek Stalins ekonomiska och teknologiska determinism
genom att understryka verbyggnadens (politikens) relativa
autonomi frn basen (ekonomin). Detta innebar en omvnd
tolkning, som en cyniskt lagd person skulle hvda var anvnd-
bar fr att berttiga partiets intervention och frsk till poli-
tisk disciplinering av alla produktionssfrer genom ideologisk
omskolning.62
Detta var allts den ortodoxa marxistiska filosofins sorgliga
tillstnd under 50-talet. Frn Engels vilseledda frsk att fr-
vandla Marx till filosof hade den ortodoxa marxismen utveck-
lats till en pretentis, men steril och dogmatisk, hrskarideo-
logi. Det var ur denna vanryktade stllning som Althusser med
anhang pbrjade sitt rddningsfrsk under tidigt 60-tal.
Vi har redan i det fregende avsnittet sett vilken politisk
roll deras omtolkning av historiematerialismen kom att spela
i kommunistpartiets svar p den nationalekonomiska at-
tacken mot partiets std fr kapitalistisk utveckling gentemot
feodala element i Tredje vrlden. Omarbetningen av histo-
riematerialismen framstlldes i Att lsa Kapitalet som en ny
historievetenskap och baserades p ett antal filosofiska stll-
ningstaganden gllande marxismens natur och marxistisk me-
todologi.
I brjan av Att lsa Kapitalet slr Althusser fast sitt projekt
som en filosofisk lsning av Kapitalet i uttrycklig motsats till
en ekonomisk, historisk eller logisk lsning.63 Detta projekt
definieras som att stlla frgan om det specifika objektet fr
Marx diskurs och att upptcka den epistemologiska status

62 Se till exempel Hung Hsueh-Ping, The essence of theory of produc

tive forces is to oppose proletarian revolution, Peking Review (19:e sep
tember 1969).
63 Althusser & Balibar, Att lsa Kapitalet, 1113.

56
 Att lsa Marx filosofiskt

som srskiljer diskursens enhet och dess objekt frn andra

typer av diskurs. Vad r d meningen med allt detta? Jo, att
upptcka den plats Kapitalet har i kunskapens historia. Frn
frsta brjan vet vi allts att det r en rent teoretisk vning i
ideologi som frestr. Nr Althusser s fortstter att fr lsaren
redogra fr analysen av tystnaderna och osynligheterna i
en diskurs, finner vi onekligen hos Althusser sjlv en fullstndig
tystnad om arbetarklassens verkliga kamper och revolutionra
vedermdor.64 Fr Althusser existerar ingen sdan historia. Det
finns bara en historievetenskap. Vad gr d denna vetenskap,
vilken Althusser konstruerar genom att helt bortse frn histo-
rien, ut p? Det gller hr att konstruera en ahistorisk, stelnad
begreppslighet av eteriska teoretiska strukturer. Det gller att
rekonstruera en gammal dogmatism.
Fr att terupprtta denna gamla dogmatism var tv mo-
ment grundlggande fr Althusser. Fr det frsta uteslt han
Marx tidiga verk som 1844 rs manuskript genom att pos-
tulera ett epistemologiskt brott mellan en ung vilseledd hege-
liansk Marx och en mogen vetenskaplig Marx nmligen
Kapitalets Marx.65 Denna stndpunkt eliminerade elegant en
rad frgor om arbetets natur och kvalitet (till exempel aliena-
tionsproblematiken) som idag r lika pinsamma fr Sovjetu-
nionen en stat som Althusser fortstter att hitta p urskter
fr som fr oss i vst. Fr det andra och n viktigare, menade
han att Marx mogna vetenskapliga verk, Kapitalet, var ett rent
teoretiskt verk, vars freml, det vill sga det kapitalistiska pro-
duktionssttet, analyseras p ett rent abstrakt vis. Begreppet
produktionsstt generaliseras sedan som den grundlggande
kategorin fr en teoretisk historievetenskap, dr alla mnskliga
erfarenheter klassificeras efter ett eller annat produktionsstt.
Genom att hvda autonomin i sin teoretiska praktik
beredde Althusser utrymme fr sitt verk inom det franska

64 Ibid., 1317.
65 Se inledningen till Althussers Fr Marx.

57
Introduktion

kommunistpartiet, samtidigt som han separerade sin lsning

av Kapitalet frn bde den konkreta historia som analyseras
dri och frn all annan historia utifrn vilken verket kan fr-
sts. Det historiska material som Kapitalet r fullt av, var enligt
Althusser bara till i illustrativt syfte och sledes irrelevant fr
utvecklandet av den teoretiska modellen fr det kapitalistiska
produktionssttet. P detta vis undgr Althusser besvrliga krav
p verifiering av teorin i historien (vanligtvis en vsentlig aspekt
av varje vetenskap) samtidigt som hans teori blir till en lng-
trkig dogmatisk vetenskapsfetischism.66
Trots vissa tvivel frn partihierarkin om denna nya ansats,
var behllningen med denna strukturalistiska marxism, som
den snabbt dptes till, ur deras perspektiv att den fortsatte att
avlgsna klasskampen frn fokus fr intresset och frpassade
den till en strukturs substruktur (produktionsfrhllandena
inom den ekonomiska strukturen). Kapitalet betraktas allts
som en analys av begreppet kapital oberoende av klasskam-
pen, vilken kan (eller inte kan) fras in senare som en vidare
hrledd utveckling. Denna tolkning r uppenbart bekvm fr
det franska kommunistpartiet, som passionerat sker tona ner
klasskampen och hlla den i schack. Fr att lsa de besvr-
liga problemen med ekonomisk och teknologisk determinism
tvingades Althusser lna begreppet verbestmning frn Freud
och verbyggnadens relativa autonomi frn Mao. Resultatet
r en rra: ett erknnande av ett givet antal bestmningar,
dr rtten att bestmma i sista hand tillfaller ekonomin. Denna
omformulering r ett ngot mer sofistikerat rttfrdigande av
en marxism-leninism dr marxismen fortstter att tillhanda-
hlla en ekonomisk analys och leninismen str fr den analys av
den politiska sfren som Marx aldrig utvecklade.
Trots att Althusser, i sin Sjlvkritik, och Nicos Poulantzas,

66 Fr en av de mer underhllande och ingende kritikerna av Althussers

vetenskapsfetischism, se Franois George, Reading Althusser, Telos 7
(1971), 7398.

58
 Att lsa Marx filosofiskt

en av de mest produktiva althusserianerna, i New Left Review

har erknt att deras tidigare verk (Att lsa Kapitalet, Fr Marx,
Politisk makt och sociala klasser) i stort sett bortsett frn klass-
kampen, har de klamrat sig fast vid sin grundlggande teoretiska
struktur med alla dess politiska frgreningar.67 Den begrnsade
omfattningen av den revidering som Althusser ansett ndvn-
dig visar sig i den frndrade definitionen av filosofi, som frn
att vara en teori om teoretisk praktik nu blivit till klasskam-
pen i teorin. Den enda klasskamp han tycks vilja inrikta sig p
r de vnsterintellektuellas ideologiska bataljer.
Detta program r i sin helhet bde anmrkningsvrt och
deprimerande. Fr den som lst Engels och Stalin blir det
snabbt uppenbart att Althusser med anhang knappt bidragit
med ngonting till de ursprungliga diskussionerna om historie
materialismen, frutom ett dunklare sprk och djupare veten-
skaplig fernissa. Vi fr fortfarande dras med en livls socio
logisk klassifikation av produktionsstt, de olsliga problemen
med samspelet bas/verbyggnad, mysteriet med produktions-
sttens frbindelser,68 frnvaron av klasskamp och en produk-
tionsfetischism som rttfrdigar den nutida socialismen.69 Den
utbredda acceptansen av dessa stndpunkter hos dem som
nappar p lftena om en vetenskaplig metod och frsker
frigra vetenskapen frn partiets politiska filosofi, vittnar om
hur intellektuellt och politiskt isolerade frn de konkreta arbe-
tarkamperna mnga av dem som idag vill terknyta till Marx i

67 Nicos Poulantzas ngot motvilliga medgivande att han och Balibar

underskattade klasskampens roll finns i hans The capitalist state,
New Left Review 95 (1976). Fr Althussers sjlvkritik, se Essays in self-criti-
cism, (Humanities Press, 1976).
68 Fr ett av de mest serisa frsken att utarbeta en teori om koordi
nationen av produktionsstt, vilket visar begreppets begrnsningar, se
Pierre-Phillippe Rey, Les alliances de classes, (Maspero, 1976).
69 Fr en anvndbar kritik av mnga marxisters produktionsfetischism,
se Jean Baudrillards The mirror of production, (Telos Press, 1983). Tyvrr be
grnsas verkets anvndbarhet genom hans missfrstnd av Marx och bruk
av strukturalistisk lingvistik.

59
Introduktion

sjlva verket r.
Jag ska nu kort sammanfatta vad som hittills sagts om ls-
ningen av Marx under den nuvarande renssansen, vilket fr
tjna som en referenspunkt fr den fljande diskussionen. En
grundlggande kritik av den nationalekonomiska lsningen av
Kapitalet lg i att den accepterar den hvdvunna skarpa uppdel-
ningen mellan ekonomi och politik, samt begrnsar Kapitalet
till den frstnmnda sfren. Som vi sett har denna tradition
ven blivit filosofiskt rttfrdigad genom de olika formerna
av dialektisk materialism, inklusive den althusserska varianten.
Bde inom den terupplivade marxistiska traditionen av kris-
teori och inom nymarxistisk keynesianism fokuserar analysen
huvudsakligen p kapitalets utveckling en utveckling som
definieras som sjlvstndig frn klasskampen. I korthet har na-
tionalekonomin gtt ut p att teoretisera kring den kapitalis-
tiska fabriken som platsen fr mervrdeproduktion svl som
fr cirkulation och realisering av vrde. I fabriken ses det kapi-
talistiska herravldet som fullstndigt. ven om arbetare helt
legitimt kan kmpa mot lnesnkningar i kristider, r sdana
ekonomistiska kamper i sista hand begrnsade till den kapita-
listiska tillvxtens dynamik och utgr inget reellt hot mot dess
existens. Den ofrnkomliga slutsatsen av denna typ av analys r
att placera allt hopp om effektiva kamper inom den politiska
sfren, vilket vanligtvis innebr std fr ngon slags partior-
ganisation. I en sdan situation kretsar vanligen diskussionen
om klasskampens uppkomst och organisering kring frgan om
klassmedvetande. Under vilka omstndigheter och genom
vilka processer tillgnar sig arbetarna medvetandet om sig sjlva
som klass, ngot som anses ndvndigt fr deras organisering
och krossandet av kapitalet? Betrffande denna frga har den
marxistiska ortodoxin som vi sett anslutit sig till det svar som
ges av Lenin i Vad br gras?, det vill sga att arbetarna br ut-
bildas av ett specialiserat parti av yrkesmssiga revolutionrer
som ensamma kan se bortom varje enskild grupp av arbetares

60
 Att lsa Marx filosofiskt

ekonomiska srintressen och se till klassens intressen i dess hel-

het.70

Kritisk teori: fabriken och den kulturella

sfren
Det r mot bakgrund av denna marxist-leninistiska tradition vi
kan underska den vsterlndska marxismen och den kritiska
teorin, och se deras respektive innovationer och likheter. I det
fljande kommer jag endast att fokusera p tv av de mjliga
berringspunkterna: (a) analysen av den kapitalistiska fabriken,
dr Frankfurtskolans kritiska teori visar upp en anmrknings-
vrd likhet med den marxistiska nationalekonomins grundlg-
gande angreppsstt; och (b) analysen av den kulturella sfren,
genom vilken bde den vsterlndska marxismen och den kri-
tiska teorin gr bortom ortodox marxism, samtidigt som de re-
producerar dess mest grundlggande misslyckande.

Planering och teknologisk rationalitet

Den vsterlndska marxismen och den kritiska teorin frknip-
pas vanligen med tervndandet till Hegel och problematiken
kring medvetandet, alienationen och kulturen. Denna tergng
skedde i samband med omprvningen av marxismen i ljuset
av den andra internationalens kollaps 1914, den ryska revolu-
tionen 1917 och erfarenheterna frn arbetarrden efter frsta
vrldskriget. Bakom dessa kulturella temata terfanns likvl
underfrstdda och ibland uttalade stndpunkter i linje med
den traditionella marxistiska nationalekonomin. Detta visar sig
i varierande grad hos Korsch, Gramsci och Lukcs, men gller
i synnerhet Frankfurtskolan. Nr Frankfurtskolan vxte fram
kring Institutet fr social forskning i Frankfurt, diskuterades
70 Att Vad br gras? varken var Lenins enda eller sista synpunkt om or
ganisering visas trffande i Antonio Carlo, Lenin on the party, Telos 17
(1973).

61
Introduktion

det i sjlva verket en hel del nationalekonomi under debatter

med representanter fr mer traditionella sikter, som Henryk
Grossmann och rdskommunisterna Paul Mattick och Anton
Pannekoek (vars verk nmndes i det frra avsnittet om national
ekonomiska lsningar av Kapitalet). En stor del av denna dis-
kussion rrde sig kring kapitalismens kris och implikationerna
av att se eller inte se dess oundviklighet. Stndpunkterna var
vitt skilda med avseende p bde krisens oundviklighet och dess
implikationer. Lukcs anammade till exempel frestllningen
om blinda krislagar i Historia och klassmedvetande, och frblev
in i det sista trogen det leninistiska partiet. Grossmann, Mattick
och Horkheimer accepterade ven de kollapsens oundviklig-
het, men vgrade dra ngra leninistiska politiska slutsatser.
andra sidan frkastade Pannekoek och Korsch (till slut) bde
tanken p krisens oundviklighet och leninistisk politik.71 I sista
hand var emellertid debatten om kristeori en sekundr frga.
Grunden fr hela diskussionen var en gemensam vertygelse
om den absoluta kapitalistiska dominansen i den ekonomiska
sfren, samt om den kapitalistiska despotismen i fabriken. P
denna niv skilde sig debattrerna endast i sina uppfattningar
om kontrollens natur. Och hr framhrdade ocks de kritiska
teoretikerna lngt mer n de flesta nationalekonomerna i sin
analys av despotismens vsen.
Den grundlggande ansats som i detta sammanhang frde
Frankfurtskolan bortom traditionell marxistisk nationaleko-
nomi var deras analys av ena sidan teknologisk dominans
och andra sidan kapitalistisk planering. Under 20- och 30-
talet fann sig den kritiska teorin inte bara ndgad att komma
till rtta med arbetarrdens misslyckande, utan ven med de
efterfljande dramatiska skiftena i ackumulationens frvalt-
ning, vilka var frknippade med uppkomsten av europeisk
fascism, socialistisk ackumulation i Sovjetunionen och den

71 Russell Jacoby, The politics of the crisis theory: Towards the critique
of automatic marxism II, Telos 23 (1975).

62
 Att lsa Marx filosofiskt

keynesianska staten under the New Deal. Resultaten av denna

tematisering r frhllandevis vlknda. De omfattar analysen
av Sovjetunionen som statskapitalistisk (en stndpunkt som
delades av rdskommunisterna), Marcuses diskussion om en-
dimensionalitet och Horkheimers definition av statskapitalism
(det m vara i liberal, fascistisk eller socialistisk skepnad)
som den auktoritra staten. De vsentliga belggen fr dessa
stndpunkter har varit mindre knda fram till nyligen: insikten
att kapitalismen vervann 20- och 30-talets kriser i och med ge-
nomfrandet av en systematisk ekonomisk planering, inte bara
frn Sovjetbyrkratin, utan ven frn de kapitalistiska staterna
i vst. En nyckelperson i utarbetandet av denna analys var Frie-
drich Pollock vid institutionen i Frankfurt.72 Hans studier av
ekonomisk planering i st och vst ledde till slutsatsen att den
kapitalistiska marknadskonkurrensens gamla automatiska
mekanismer, som hade framkallat den internationella krisen,
hll p att verges av kapitalet till frmn fr en ekonomiskt
planerad nyordning baserad p statlig intervention. Denna nya
centralt administrerade kapitalackumulation utgjorde essensen
i statskapitalismen och den auktoritra staten. Fr Pollock
var denna utveckling en fljd av den kande kapitalkoncentra-
tionen, vilken mjliggjorde frlngningen av fabriksmodellens
despotiska kontroll till samhllet i dess helhet. Integrerad med
denna uppfattning var hans forskning kring det nya stt p vil-
ket teknologi organiseras som dominans inom monopolkapi-
talets planering: automatisering. Bland de allvarligaste konse-
kvenserna av automatiseringen finns faran att den strker den
redan existerande trend som gr i riktning mot ett totalitrt
samhlle skriver han.73 Detta hjlper oss att frst varfr den

72 Betydelsen av Pollocks arbete och dess inflytande p den kritiska teo

rin understrks i Giacomo Marramao Political Economy and Critical
Theory Telos 24 (1975), 5680.
73 Friedrich Pollock, Automation, citerad i Marramao, Political economy
and critical theory, 75, [vr versttning].

63
Introduktion

kritiska teorin inriktade sig p den kulturella sfren. Eftersom

den frutsatte total kapitalistisk kontroll i fabriken och me-
nade att den auktoritra staten frlngde denna hegemoni till
resten av samhllet, var den uppenbara konsekvensen att man
studerade de nya framtrdande formerna av dominans.
Mot denna bakgrund torde det st klart att sklet att den
vsterlndska marxismen och den kritiska teorin gnade sig t
kulturella teman var politiskt och inte (som somliga hvdar)
en retrtt till rent filosofiska spekulationer, tminstone vad
gller dess mest fruktsamma r under 30-talet.74 Att Adorno,
Horkheimer med flera vergav projektet att skapa en politiskt
radikal kritik av det kapitalistiska samhllet under 40- och 50-
talen, r ett annat kapitel i den kritiska teorins utveckling. Till
exempel r Gramscis mnga arbeten om de intellektuellas roll
och om religisa, pedagogiska och andra kulturella institutio-
ner under 20-talet en del av hans frsk att analysera hur kapi-
talet uppndde hegemoni genom det ideologiska pfrandet av
samtycke en problematik som blev allt viktigare ju mer den
kapitalistiska staten tog ver och planerade dessa institutioner.
Trots att Adorno, Horkheimer och Marcuse alla terknt till
och utvidgade Pollocks analys av den teknologiska rationali-
tetens tyranni, liksom av fabriksdisciplinens och varuformens
frlngning till att omfatta hela samhllet, var det frmst ge-
nom Marcuses verk frn 60-talet som dessa ider bevarades och
blev inflytelserika hos den nya vnstern.
I Den endimensionella mnniskan utarbetade Marcuse de
grundlggande iderna i Frankfurtskolans kritik av verflds-
samhllet.75 Den keynesianska staten som kollektiv kapitalist,

74 Se till exempel Perry Anderson, Om den vsterlndska marxismen, (Arkiv,

1984). I sitt frsk att rttfrdiga den trotskistiska varianten av marxism-
leninism, misslyckas han med att komma den vsterlndska marxismens
verkliga insikter inp livet och missar dess grundlggande ansats genom
att felaktigt sortera antihegelianer som Althusser, Delavolpe och Colletti
under denna kategori.
75 Herbert Marcuse, Den endimensionella mnniskan, (Bonnier, 1968).

64
 Att lsa Marx filosofiskt

tolkades hr som administratr av inte bara den kollektiva

fabriken utan ven av den konsumtionssfr i vilken arbetar-
klassens behov frmedlades av en ny konsumentinriktad makt
logik. Genom att tillmtesg arbetarklassens kvantitativa be-
hov, samtidigt som den manipulerar och formar dessa behov p
en kvalitativ niv, r den avancerade kapitalismen frmgen att
integrera arbetarnas ekonomistiska kamper inom kapitalet och
slunda avtrubba uppkomsten av klassmedvetande och uppror.
Detta r den kulturella aspekten av planeringen. Det handlar
inte lngre om att krossa arbetarnas lnekamper genom perio-
diska kriser, utan snarare om att administrera arbetarklassens
behov kvantitativt och kvalitativt p det att de inte hotar sys-
temet. Nr varuformen utkas till att omfatta alla aspekter av
livet, medfr detta kontroll ver praktiskt taget hela den kultu-
rella sfren genom manipulering av konsumtionen. I institutio-
ner som till exempel utbildningsvsendet kompletteras denna
form av kontroll av andra integrationsformer, vilka ofta antar
skepnaden av en sorts samarbeten snarare n direkt repression.
Detta var den grundlggande idn i Marcuses vlknda ess om
repressiv tolerans gentemot avvikelser inom den akademiska
frihetens ramverk, som publicerades 1965.76 Hr finner vi en
terupprepning av mnga av 40-talets teman hos Frankfurtsko-
lan i ett nytt sammanhang. Marcuses attack p kapitalets insti-
tutionaliserade vld knyter an till Horkheimers 40-talsanalys
av den auktoritra statens genomgripande repression.77
Det var ocks p 60-talet som den kritiska teorin p ett
subtilt stt kom att terfrenas med nationalekonomin. Mar-
cuses analys av den kapitalistiska hegemonin, vilken i Mn-
niskans befrielse uttryckligen beskrivs i termer av ett globalt
fenomen, ekade av Baran och Sweezy.78 Ett visst inflytande

76 Robert Wolff, Barrington Moore & Herbert Marcuse, Kritik av den

rena toleransen, (Bonnier, 1968).
77 Max Horkheimer, The Authoritarian State, Telos 15 (1973).
78 Herbert Marcuse, Mnniskans befrielse, (Bonnier, 1969).

65
Introduktion

frn Frankfurtskolan hade visat sig tydligt redan i Utveckling-

ens politiska ekonomi (1956) av Baran, som hade tillbringat
ett viktigt r som Pollocks student och forskningsassistent i
Frankfurt 1931.79 Detta inflytande syntes inte bara i Barans
argument att den amerikanska arbetarklassen var totalt inte-
grerad i en amerikansk folkimperialism, utan ven i hans for-
muleringar kring motsgelsen mellan kapitalistisk rationalitet
och det historiska frnuftets utveckling.80 I Monopolkapitalet
utvecklade Baran och Sweezy sin kritik av det avancerade ka-
pitalets irrationalitet, och deras fortsatta avvisande av den
amerikanska arbetarklassens revolutionra potential lpte
parallellt med Marcuses verk. Detsamma gllde deras jakt p
revolutionra agenter utanfr kapitalet bland grupper av
icke-arbetare ssom bnder i tredje vrlden, missnjda stu-
denter och arbetslsa afro-amerikaner.81 I likhet med Marcuse
var de djupt indignerade ver den keynesianska kapitalismens
konsumism, slseri och vld, vilka betraktades som ndvndiga
bestndsdelar av dess ekonomiska och kulturella hegemoni. I
dessa hnseenden formulerade Marcuse, Baran och Sweezy vik-
tiga frgor om 60-talets kampcykel p ett stt som stllde den
ortodoxa marxismens och gamla vnsterns frstockade teorier
i skuggan. Samtidigt teruppvcktes de framsteg som gjorts
inom den vsterlndska marxismen och den kritiska teorin un-
der 30- och 40-talen. Olyckligtvis rymmer dessa angreppsstt
en grundlggande brist som undergrver deras frmga att till
fullo frst betydelsen av 60-talets kamper, liksom den fljan-
de perioden av kapitalistiskt motangrepp under 70-talet ett
faktum som antyddes i den tidigare diskussionen om Baran och
Sweezy, och som mste beklagas ven i fallet med Marcuse och
den kritiska teorin.

79 Paul Sweezy & Leo Huberman, red., Paul Baran: A collective portrait,
(Monthly Review Press, 1965).
80 Paul Baran, Utvecklingens politiska ekonomi.
81 Se kapitel 9 och 10 i Paul Baran & Paul Sweezy, Monopolkapitalet.

66
 Att lsa Marx filosofiskt

Denna brist, som dljer sig i hjrtat av den kritiska teorins

begrepp om borgerlig kulturell hegemoni (p samma stt som
den lurar i nationalekonomins teori om kapitalistisk teknolo-
gisk dominans i fabriken), r dess totala ensidighet. Att fr-
utstta kulturell hegemoni, liksom att postulera en allsmktig
teknologisk rationalitet, vittnar om en ofrmga att erknna
eller teoretisera kring tillvxten av en makt hos arbetarklas-
sen som r mktig nog att hota systemet. ven om teorin gav
uttryck fr de nya frgor som fljde med Hitlers, Stalins och
Roosevelts uppgng, manifesterade sig dess verdrivna pessi-
mism under 60-talet. Logiken i teorin om absolut konsument-
inriktad integration tvingade Marcuse, Baran och Sweezy att
tolka tidens resningar som ngonting utanfr klasskampen,
och de byggde sina frhoppningar p vad de sg som revolter
mot rasistisk och sexistisk repression och systemets allmnna
irrationalitet. Detta hnfrande av motsttningarna till yttre
orsaker gjorde dem blinda fr effektiviteten i lnearbetarnas
faktiska kamper svl som fr deras samspel med de oavlna-
des kompletterande dito. Slunda kunde Marcuse endast se ne-
derlag och den vxande faran fr en ny fascism i samband med
rrelsens upplsning under det tidiga 70-talet. Ofrmgen
att frst hur 60-talets kamper hade frsatt kapitalet i en krissi-
tuation, tvingades Marcuse tillbaka till Barans och Sweezys na-
tionalekonomi fr att frklara 70-talets internationella ekono-
miska kriser.82 Det r ironiskt att han, samtidigt som han talade
om en kapitalistisk kontrarevolution som kunde leda till ett
1984, inte var frmgen att se den revolution som denna var
en reaktion p. Han kunde endast frklara den i termer av en
preventiv aktion frn kapitalet.83 Marcuse sg inte upproret
mot arbetet, utan tolkade otyglad arbetsvgran, fallande pro-
duktivitet, industriella sabotage, vilda strejker och massflykten
frn skolan som blott frpolitiska tecken p missnje och det

82 Herbert Marcuse, Counterrevolution and revolt, (Beacon Press, 1972), 5.

83 Ibid., 12.

67
Introduktion

eventuella frfallet hos den borgerliga kulturella hegemonin.84

Drfr brjade han i Kontrarevolution och revolt (1972) revidera
sin kritiska teori till en teori om hur den nutida kapitalismens
konsumentinriktade logik kan underminera sig sjlv genom
produktionen av ofrenliga transcendenta behov. Han frut-
spdde en vxande divergens mellan den kapitalistiska ideolo-
gins konsumentinriktade lften som propageras av massmedia,
och villigheten att leverera under ekonomiska kriser: en mot-
sgelse mellan vad som r och vad som r mjligt och borde
vara.85 Marcuses politiska slutsatser av denna analys mlar upp
en rdande situation dr den ideologiska frgan bestr i huru-
vida en ny vnster genom en organisatorisk och utbildande an-
strngning kan forma det vxande missnjet till ett verkligt hot
mot systemet. Trots hans insisterande att konsumismen vidgat
basen fr exploatering och politisk revolt, och trots hans an-
strngningar att teruppliva den nya vnstern, pekar han gng
p gng p vad som kan tyckas vara overstigliga svrigheter
med att genomfra detta program. Med tanke p hans vidhl-
lande av radikalernas isolering, hans upprepade pstenden om
den politiska svagheten och den icke-revolutionra attityden
hos merparten av arbetarklassen och hans accepterande av
ndvndigheten av en lng marsch genom institutionerna
(att arbeta inom systemet), r det fga verraskande att han
instmmer i den gamla vnsterns beropande av den lnga
vgen. Nsta revolution kommer att vara generationers ange-
lgenhet och kapitalismens slutgiltiga kris kan drja mer n
ett rhundrade.86 Den optimistiska knsla som surfade p den
vg som utlsts av 60-talets kamper var som bortblst. Marcuse
frefll ha tergtt till den inneboende pessimismen i Frank-
furtskolans hegemonibegrepp, svl som till dess begrnsade
politiska program fr en lng process av medvetandegrande

84 Ibid., 2123.
85 Ibid., 1621, [vr versttning].
86 Ibid., 134, [vr versttning].

68
 Att lsa Marx filosofiskt

genom ideologisk samhllskritik. Blind fr den reella makt som

utvecklats och utvas av dagens arbetare, kan Marcuse varken
se svrigheterna med, eller omfattningen av, de nuvarande kapi-
talistiska frsken till omstrukturering. Inte heller ser han hur
de pgende arbetarkamperna hindrar dessa anstrngningar.
I detta drama kan han endast redogra fr den repressiva si-
dan av den kapitalistiska framstten, och faller via den kritiska
teorins ideologi tillbaka p ett mer eller mindre traditionellt
vnsterfrsvar mot den auktoritra statskapitalismen.
Sammanfattningsvis har de kritiska teoretikerna, trots origi-
naliteten hos och anvndbarheten av deras forskning vad gller
den kapitalistiska dominansens mekanismer i bde den ekono-
miska och kulturella sfren, frblivit blinda fr arbetarklassens
kampers frmga att omvandla och hota kapitalets sjlva ex-
istens. Deras begrepp om dominans r s omfattande att de
dominerade praktiskt taget frsvinner som aktivt historiskt
subjekt. Fljaktligen misslyckas dessa filosofer att g bortom en
enbart ideologisk kritik av det kapitalistiska samhllet.
Fr att terg till den militra analogin tidigare i denna in-
ledning kan vi framstlla svrigheten i fljande termer: Om
uppmrksamheten enbart fokuseras p fiendens aktiviteter p
slagfltet, kommer slaget garanterat att frloras. I klasskriget,
liksom i traditionella militra sammandrabbningar, mste man
brja med att noggrant skrskda sina egna styrkor, det vill sga
karaktren av arbetarklassens makt. Utan frstelse fr sin egen
styrka kommer frontlinjernas ebb och flod att framst som en
ndls process, driven av fiendens ensidiga aktivitet. Nr fien-
den omgrupperar sig eller omstruktureras, liksom vi ser att ka-
pitalet gr i den nuvarande krisen, mste dess handlingar fr-
sts i termer av nederlag mot vra styrkors tidigare taktiker eller
strategier, och inte uteslutande som ett nytt smart drag. Att en
analys av fiendens strategi r ndvndig ter sig uppenbart. Den
vsentliga pongen r att en lmplig frstelse fr denna stra-
tegi endast kan tillfrskansas genom att man uppfattar den i

69
Introduktion

relation till vra egna styrkor och svagheter.

I filmen Patton finns en hgst lrorik scen i vilken Patton
inser att han kommer att besegra Rommels pansar i Nordafrika,
varp han skriker Rommel, you magnificent bastard, I read
your book! Den bok han avser r en versttning av Rommels
bok om pansarkrigfring. Om Patton hade lst sin motstndares
bok p samma stt som de kritiska teoretikerna lser borgerliga
frfattare hade han fortfarande suttit p sin frlggning och fr-
fattat en kritik av den eller den krnpunkten nr Rommel krde
ver honom med sin arm. Istllet lste han boken som fiendens
vapen, vilket den de facto var, fr att p s vis kunna utveckla
bttre strategier och besegra honom. Det skulle inte heller gra
honom mycket gott om han, vid mtet med Rommels arm,
inte hade ngon frstelse fr styrkan hos sin egen eldkraft.87
Det gagnar fga att studera strukturerna hos den kapitalis-
tiska dominansen om de inte erknns som strategier som kapi-
talet mste kmpa fr att ptvinga arbetarklassen. Revolutionr
strategi kan inte skapas ur ideologisk kritik: den utvecklas inom
den faktiska pgende tillvxten av arbetarklassens kamper.
Blindheten fr detta tvingar en oundvikligen tillbaka till med-
vetandehjandets sfr som den enda vgen att verbrygga det
frmodade tomrummet mellan arbetarklassens maktlshet
(kapitalistisk hegemoni) och arbetarklassens seger (revolutio-
nrt krossande av kapitalet).

87 Trots att militra analogier r anvndbara fr att gra sig begrepp om

klasskampen som klasskrig, finns det definitiva begrnsningar med denna
tankegng. Den kanske mest uppenbara r att krig mellan armer, till
skillnad frn krig mellan klasser, oftast dirigeras av generaler. Att fre
stlla sig arbetarklassens strategi som formulerad av generaler skulle vara
farligt nra den vanliga marxist-leninistiska idn om avantgardet. Sam
tidigt som det r sant att kapitalistklassen har ngot i stil med den hg
sta militrledningen i de planerande institutionerna, r det sllsynt med
kraftigt centraliserade arbetarklassorganisationer (oaktat leninistiska pre
tentioner). Drfr mste arbetarklassens strategi frsts i termer av klass
kamp. Strategiernas faktiska enhet beror p graden av komplementaritet
mellan de olika klassektorernas strategier.

70
 Denna resum av den kritiska teorin gr inga ansprk p
att ge en fullstndig bild av dess utveckling och bredd, utan
blott en frestllning om dess grundlggande ansatser och
begrnsningar. En noggrann utvrdering av de kritiska teore-
tikernas verk skulle behva behandla de omfattande verken
av alla de frfattare som nmnts svl som nutida figurer som
Oskar Negt, Alfred Schmidt och srskilt Jrgen Habermas. De
grundlggande knnetecknen fr analysen, vilket en lsning
av till exempel Habermas Legitimeringskris skulle visa, frblir
emellertid engagemanget fr ideologisk kritik och en ofrmga
att frst utvecklingen av arbetarklassens makt.

Alternativet till den ideologiska kritiken, oavsett om det r frga

om dess nationalekonomiska eller filosofiska variant, ligger till
att brja med i en strategisk analys av hur arbetarklassens styrka
utvecklas: endast utifrn denna grund kan man besvara frgan
om hur styrkan kan kas. En sdan analys krver att man brjar
med att underska arbetarnas faktiska kamper: deras innehll,
hur de har utvecklats och vart de r p vg. Med detta menar
jag arbetarnas egna kamper, inte deras officiella organisatio-
ners (fackfreningar, partier etc.). Sdana organisationers verk-
samhet m eller m icke uttrycka arbetarnas egna kamper. Ofta
str de i motsatsstllning till varandra. Drfr mste vi brja
med de direkta, ofrmedlade kamperna. Eftersom arbetar-
klassen inte r ett enhetligt utan splittrat fenomen kapitalet
styr genom att splittra blir underskningen av dessa kamper
ndvndigtvis en analys av arbetarklassens olika segment och
deras inbrdes frhllanden; speciellt av hur kampen inom ett
omrde sprider sig, eller inte sprider sig, till andra omrden.
Det r bara genom spridandet av kamper, dr de olika delarna
av klassen sammankopplas fr att komplettera varandra, som
en verklig enhet mot kapitalet kan uppns. Utan ett sdant

71
Introduktion

kompletterande r klassmedvetande bara en ideologisk flos-

kel; med det ter sig begreppet klassmedvetande verfldigt.
Drfr r det avgrande fr en uppskattning av arbetarklassens
nuvarande styrkeposition att bde se till uppdelningarna inom
klassen vilket i huvudsak mste frsts som hierarkiska upp-
delningar av dess makt i frhllande till kapitalet och i vilken
grad dessa uppdelningar har vervunnits. Det r bara inom en
sdan ram som vi korrekt kan placera de officiella klassorga-
nisationernas roll. Det r ocks bara inom detta ramverk som
vi kan gra en fruktbar bedmning av kapitalets initiativ bde i
fabriken och inom den bredare kulturella sfren.
Fr att en sdan bedmning av klasskampen frn arbetar-
klassens synvinkel skall kunna komma till stnd, r det frst
ndvndigt att se till dess utgngspunkt: klassens sjlvaktivi-
tet, vilken gr den till mer n en frtryckt kugge i kapitalets
maskineri och mer n en fragmenterad massa som krver in-
struktioner om sitt eget klassintresse. Detta r ett grundlg-
gande perspektiv som vid upprepade tillfllen tycks ha varit
drivkraften fr tminstone ett antal marxister under perioder
av revolutionra resningar, men som ofta frlorats igen under
perioder av nederlag. Fr Marx del sporrades hans frstelse av
autonomin hos arbetarklassen i frhllande till andra klasser av
hans deltagande i 1848 rs revolutioner samt hans studier av Pa-
riskommunen 1871, och bekrftades i hans detaljerade studier
av kapitalismens historiska utveckling. Vi finner mnga frap-
perande exempel p denna frstelse i Kapitalet, till exempel i
analysen av arbetarnas kamper fr att frkorta arbetsdagen (se
kapitel 2 i freliggande bok).
Fr Lenin var det de ryska arbetarnas snabba upprttande
av sovjeterna 1905 och 1917 som tvingade honom att omvrdera
sin tidigare analys i Vad br gras? (1902). Han hade tidigare
hvdat att arbetarnas kamper var uppsplittrade och defensiva
till sin natur och drfr i behov av professionella revolution-
rer som kunde inlra dem klassintresset. Som ett resultat av

72
att sovjeternas ofta visade autonomi mot bde kapitalet och
bolsjevikerna, tervnde han till Pariskommunen i sin bok Sta-
ten och revolutionen och reste dr parollen All makt t sovjeter-
na. Senare, med byrkratiserandet av sovjeterna och kampen
fr en socialistisk ackumulation, strks tanken p arbetarnas
autonoma makt ur de sovjetiska planerarnas och den ortodoxa
marxismens lexikon.88
Som vi sg i det fregende misslyckades rdskommunis-
terna trots sina erfarenheter med arbetarrden att utveckla ett
hllbart begrepp om arbetarautonomin. Till exempel behll
Karl Korsch, som deltog i den kortvariga tyska arbetarreger-
ingen 1923, genom hela perioden ett leninistiskt perspektiv av
det slag som terfinns i Vad br gras? Nr han senare brt med
denna position, hngde det samman med att han uteslts ur
det tyska kommunistpartiet efter att ha analyserat arbetarkam-
perna i sjlva Sovjetunionen. Vid den tidpunkten (1927) hade
kontrarevolutionen hursomhelst bitit sig fast i bde Vsteuropa
och Sovjetunionen, och arbetarkamperna var i huvudsak av de-
fensiv karaktr.89 Denna bakgrund hjlper oss att frst de vs-
terlndska marxisternas ofrmga att utveckla ett begrepp om
arbetarkampens autonoma roll inom kapitalet.

Johnson-Forest-fraktionen
Ett viktigt gonblick fr erknnandet av autonomins verk-
lighet terfinns i den s kallade Johnson-Forest-fraktionens
[The Johnson-Forest Tendency] verk, en strmning som vxte
fram inom den trotskistiska rrelsen p 1940-talet och brt sig
ur den 1950.90 Johnson-Forest-fraktionen tog sitt namn frn

88 Antonio Carlo, Lenin on the party.

89 Se Douglas Kellners diskussion om Korschs kursndring i hans
Korschs revolutionary historicism.
90 Johnson-Forest-fraktionen upptrdde frst 1941 inom det trotskistiska
Workers Party, som hade brytit sig ut frn Socialist Workers Party (ameri
kanska sektionen av fjrde internationalen) ret innan. 1947 lmnade

73
Introduktion

pseudonymerna J.R. Johnson och F. Forest, som CLR James och

Raya Dunayevskaya anvnde under denna period. De som var
involverade i skolan kmpade p flera plan fr att f arbetarnas
sjlvaktivitet erknd, och mot den leninistiska partiuppfatt-
ningen frn Vad br gras?
James, en svart man frn Trinidad, tycks ha kommit fram
till sin position genom sitt deltagande i, eller koppling till, en
mngd arbetarkamper som exempelvis sjlvstndighetsrrelsen
p Trinidad och de svarta amerikanernas kamp i sdra USA och
bilfabrikerna i Detroit. Frn det sena 1930-talet och framt ar-
gumenterade han fr erknnandet av vikten av den sjlvstn-
diga och vitala karaktren hos de svartas kamp i USA, och mot
varje frsk att inordna dem i ett vnsterparti. Och, vad mer
r, i slutet av 40-talet argumenterade James fr att de svarta ar-
betarna utgjorde avantgardet inom arbetarkampen i bilindu-
strin och p andra platser.91
I vilket fall innefattade fraktionens erknnande av autono-
min mer n bara de svarta arbetarnas. De uppmrksammade
ocks den autonomi som finns hos arbetarklassen i dess egen
rtt, en autonomi frn kapitalet och frn sina officiella organi-
sationer: partiet och fackfreningarna. Detta syns tydligt i deras
stt att analysera utvecklingen i USA och Sovjetunionen under

Johnson-Forest-fraktionen Workers Party fr att tervnda till SWP dr de

stannade tills de brt med hela den trotskistiska rrelsen 1950. Den enda
historieskrivning av en utomstende som jag funnit ver denna strmning
och de senare grupper som associerats med den r Bruno Cartosios inled
ning till ett italienskt urval av Martin Glabermans skrifter, Classe operaia,
imperialismo e rivoluzione negli USA, (Musolini Editore, 1976). Mnga av
fraktionens egna dokument diskuterar dess utveckling, och det finns en
frstahandsredogrelse av Raya Dunayevskaya i hennes For the record, the
Johnson-Forest Tendency or the theory of state-capitalism, 194151: Its vissicitudes
and ramifications, (News and Letters Committee, 1972). Mnga av fraktio
nens dokument terfinns i Archives of Labor History and Urban Affairs,
Walter Reuther Library, Wayne State University, Detroit, Michigan.
91 Se CLR James The revolutionary solution to the negro problem in the
United States (1947), Radical America 4, nr 4 (1974), 18, ett specialnum
mer om CLR James.

74
30- och 40-talet. Under 40-talet studerade bde James och
Dunayevskaya ingende det sovjetiska systemets karaktr, samt
dess frhllande till den vsterlndska kapitalismen, som en del
i frsket att frst den periodens klasskamp och betydelsen av
andra vrldskriget. Allt eftersom de utvecklade sin analys ham-
nade de i tilltagande konflikt med den ortodoxa trotskismens
analys av situationen i USA och av Sovjetunionen som en de-
genererad arbetarstat, svl som med den frestllning om kor-
rekta politiska strategier som implicerades av denna analys. I en
serie artiklar, pamfletter och uttalanden frde de fram sin egen
position i dessa frgor. Det kanske viktigaste dokumentet frn
denna period viktigast eftersom det utgjorde en kulmen var
Statskapitalism och vrldsrevolution, vilken frefaller ha skrivits
frmst av CLR James och framlagts p Socialist Workers Partys
konvent 1950.92 Det var kort efter detta konvent som fraktionen
officiellt brt sig ur fr att terbildas 1951 som Correspondence
Publishing Committee.
I Statskapitalism och vrldsrevolution analyserade James pro-
duktionssttet i USA och argumenterade fr att framvxten av
taylorism och fordism frebdade en ny fas i klasskampen. Likt
teoretikerna i Frankfurtskolan, men som det frefaller utan n-
gon direkt koppling, sg han att de nya teknologierna utgjorde
nya dominansmetoder. Men till skillnad frn dem sg han
ocks arbetarnas styrka och var vl medveten om denna obser-
vations avgrande betydelse.
Han hvdade att taylorismen hade rrt sig frn en fas av
experimentella tillmpningar fre frsta vrldskriget, till att
bli ett samhllssystem i vilket fabriken r utlokaliserad fr
92 CLR James, State capitalism and world revolution, (Facing Reality Pu
blishing Committee, 1950). Essn presenterades frst som dokument och
publicerades senare i bokform. Glaberman formulerar sin syn p frfattar
skapet i sin inledning: Ursprunget till detta arbete som Johnson-Forest-
fraktionens kollektiva stndpunkt krvde att dess frfattarskap mste vara
anonymt. Det r tillfredsstllande att kunna konstatera att frfattaren var
CLR James med den typ av bistnd frn andra medlemmar av gruppering
en som r normala fr politiska dokument, [vr versttning].

75
Introduktion

kontinuerliga produktionsflden och en avancerad planering

av produktion och kontroll.93 Mellan 1924 och 1928 drev sedan
fordismen p en fortsatt rationalisering av produktionen som
hngde samman med den konstant vxande arbetsdelningen,
minskade krav p yrkeskunskaper, maskiner som styr arbetsmo-
menten och hastigheten.94 Denna nya organisering av produk-
tionen lade grunden fr den moderna totalitarismen, inte bara
i USA utan ven i Tyskland och Sovjetunionen. James skriver att
Fords regim innan organiserandet i fackfreningar, r proto
typen fr produktionsfrhllanden i det fascistiska Tyskland
och det stalinistiska Ryssland.95 Men den punkt dr James och
Johnson-Forest-fraktionen skiljde sig radikalt frn andra kri-
tiker av dominansen var i deras starka betoning p arbetarnas
makt att motstta sig dessa nya former: Men och utan detta
r varje marxism frlorad oupplsligt sammanfltad med den
totalitra tendensen r arbetarklassens svar. Ett helt nytt skikt
av arbetare, resultatet av den ekonomiska utvecklingen, reste
sig i en revolt i CIO.96
Nr han sedan analyserade den efterfljande perioden, i vil-
ken fackfreningsbyrkratierna hade vnts mot arbetarna och
frvandlats till ett kapitalistiskt produktionsinstrument, sg
han terigen mer n enkel dominans. Istllet sg han autonoma
revolter p fabriksgolvet mot bde det kade arbetstempot och
facken: Men denna intensifiering av den kapitalistiska pro-
duktionen och detta uppbindande av arbetarna vid femriga
avtal mste oundvikligen fljas av en kning av revolter och
vilda strejker Det r precis drfr byrkratin, efter att utan
framgng frskt stoppa de vilda strejkerna genom att frbjuda
dem genom avtal, nu tagit p sig uppgiften att med kraft stvja
dessa produktionsavbrott.97

93 Ibid., 39, [vr versttning].

94 Ibid., 40, [vr versttning].
95 Ibid.
96 Ibid.
97 Ibid., 41, [vr versttning].

76
 James och Dunayeskayas kritik av Sovjetunionen liknade
Frankfurtskolans kritik. De hvdade att Sovjetunionen var
statskapitalistiskt och i grunden bara en variant av den nuva-
rande historiska fasen av kapitalistisk utveckling.98 Den sta-
linistiska byrkratin r den amerikanska byrkratin dragen till
sin ultimata logiska slutsats. De r bda produkter av den ka-
pitalistiska produktionen i statskapitalismens tidslder, skrev
James.99 Precis som i Friedrich Pollocks arbeten baserades den-
na slutsats p ett studium av organiserandet av produktionen
i Sovjetunionen. James fljde mnstret fr hur obetalt arbete,
ackord, och det tayloristiska systemet infrdes. Men trots den
stalinistiska framgngen och arbetarnas nederlag under denna
period, hvdade han att dessa segrar bara var tillflliga och att
arbetarna terigen skulle komma att ta initiativet. Organiseran-
det av detta initiativ skulle enligt hans perspektiv inte komma
till stnd genom de traditionella leninistiska organisationerna.
Istllet menade han att proletariatet alltid bryter upp gamla or-
ganisationer genom hastiga impulser, ett sprng Den nya or-
ganisationen, den nya organismen kommer att brja med spon-
tanitet, det vill sga fri kreativ aktivitet, som dess ndvndiga
betingelse. Han hvdade vidare att nr arbetarna utvecklade
nya former av disciplinerad spontanitet, skulle det innebra
slutet p de kommunistiska partierna, vilka hade frvandlats
till kapitalets agenter.100 Nr revolter brt ut 1956 stdde James
de ungerska fabriksrden mot Sovjets intervention. S lnge
som Johnson-Forest-fraktionen fortsatte att vara en fraktion

98 Medan bde James och Dunayevskaya skrev om teorin om Sovjet

unionen som statskapitalism, frefaller merparten av efterforskningarna
ha gjorts av den senare, som jobbade p slaviska avdelningen inom Library
of Congress. Fr ett exempel p detta tidiga arbete, se Raya Dunayevskaya,
The original historical analysis: Russia as state capitalist society (1942), (News
and Letters Committee, 1973).
99 CLR James, State capitalism and world revolution, 42, [vr versttning].
100 CLR James, Notes on the dialectic, Radical America 4, nr 4 (1974),
[vr versttning].

77
Introduktion

inom den trotskistiska rrelsen fanns det begrnsningar i hur

uttalat de kunde frkasta gamla organisationsformler. Nr de
sedan brt sig ur var de dremot desto tydligare i dessa frgor.
I frordet till den andra utgvan av Statskapitalism och vrlds
revolution (1956), gjorde de en direktattack p leninismen:
Den politiska slutsatsen i denna ekonomiska analys kan sum-
meras i dess totala frkastande av den leninistiska teorin och
praktiken med ett avantgardeparti fr vr tidslder.101
Vad betrffar de organisationsformer som skulle vara lmp-
liga i denna nya tidsperiod, riktade James och hans menings-
frnder blicken mot arbetarnas egna rrelser:

Folkets och arbetarnas stora historiska massorganisationer

utarbetades inte av en teoretisk elit eller ett avantgarde. De
vxte fram ur erfarenheter frn miljoner mnniskor och dessa
mnniskors behov av att vervinna det oacceptabla tryck som
samhllet pfrt dem under generationer de nya organisa-
tionerna kommer att uppst p samma stt som Lilburnes
Leveller-parti, som sektionerna och klubbarna i Paris 1793, som
Kommunen 1871 och sovjeterna 1905. Inte en enda mnniska
hade en konkret id om hur de skulle se ut frrn de trdde
fram i all sin makt och hrlighet.
Men nr vi vl har ett klart historiskt perspektiv kan vi sknja
konturerna av framtiden i resningarna i sttyskland 1953, den
stora strejken i Nantes 1955, UA:s generalstrejk mot Reuther
hamnarbetarnas fantastiska tioriga kamp i Storbritannien,
och nu, medan vi skriver, hos Coventryarbetarna Alla dessa
kamper, varierande som de r i omfattning och betydelse, har
en sak gemensamt. De frkroppsligar formationer och aktivi-
teter som verskrider, kringgr eller medvetet frsker erstta
de traditionella arbetsorganisationerna med nya sociala former.
Hur hgt de n siktar bygger de p fabriksgolvsorganisering och
aktioner p arbetsplatsen. [Min kursivering]102

101 CLR James, State capitalism and world revolution, 10, [vr versttning].
102 Ibid., 1011, [vr versttning].

78
Denna betoning av arbetarnas initiativ frn basen, av grsrt-
terna, vxte ur Johnson-Forest-fraktionens (och senare Cor-
respondence Publishing Committees) studier och kontakter
med fabriksarbetare och var knnetecknet fr den politiska
strmning de representerade. Ur denna synvinkel var deras vik-
tigaste publikationer frmodligen de som presenterade och
analyserade arbetarkamper p fabriksgolvet mot bde ledning-
en och fackfreningarna. Dessa r till exempel Den amerikan-
ske arbetaren (1947) som berr dagliga kamper p en bilfabrik,
Stmplar ut (1952) om fabrikslivet och Fackligt engagemang och
vilda strejker (1955) om de vilda strejkerna i bilindustrin 1955
och de radikala krafterna inom fackkommitterna.103
Under 1950-talet och tidiga 60-talet hll de detta politiska
fokus p arbetarnas sjlvaktivitet vid liv genom studier, skrivan-
de och aktiva interventioner i arbetarkamperna.104

Socialisme ou Barbarie
Trotskismens vxande kris i USA under och efter andra
vrldskriget, ur vilken vi sett att Johnson-Forest-fraktionen
vxte fram, gde rum parallellt med en liknande kris i Europa.
103 Phil Romano & Ria Stone (Raya Dunayevskaya), The american worker,
(Facing Reality Publishing Company, 1946); Martin Glaberman, Punching
out, (Correspondence Publishing Committee, 1952) och Union commitment
and wildcat strikes, (Correspondence Publishing Committee, 1952). Frak
tionen och de grupper som sprang fram ur den r mngsidiga. Bde James
och Dunayevskaya hade frn brjan en tydlig frkrlek fr filosofiska ge
neraliseringar, och som en del av det teoretiska arbete som mjliggjorde
deras brytning med trotskismen gjorde de nylsningar inte bara av Marx
utan ven av Hegel. Den starka hegelianska tendensen i deras marxism r
uppenbar i verk som CLR James Notes on dialectics, (Lawrence Hill, 1980)
och Raya Dunayevskayas Philosophy and revolution, (News and Letters
Committee, 1973). Varje frsk att analysera fraktionens utveckling som
en helhet mste beakta dessa olika perspektiv och deras utveckling.
104 Eftersom jag hr bara r ute efter att fokusera p hur Johnson-Forest-
fraktionen erknde arbetarnas autonoma makt, ska jag inte g vidare in
p deras utveckling. De som r intresserade av den fljande historien,

79
Introduktion

Dr frelg ett liknande missnje med Trotskijs analys av Sovjet

unionen och partiets roll, vilket franledde flera av medlem-
marna i den franska sektionen av fjrde internationalen (Partie
Communiste Internationale) att bilda en oppositionell frak-
tion och senare en helt fristende grupp som gav ut tidningen
Socialisme ou Barbarie (19491965).105 Utvecklingen av grup-
pen runt Socialisme ou Barbarie uppvisade inte bara mnga
slende paralleller med Johnson-Forest-fraktionen, utan de tv
grupperna hade ven direkt kontakt med varandra, publicerade
varandras material och undertecknade gemensamt flera doku-
ment, vilket visade p likheterna i deras perspektiv. Av strst
vikt i detta sammanhang r att de delade en gemensam syn p
arbetarautonomins fundamentala roll och bedrev liknande
underskningar som analyserade arbetarkampernas konkreta
verklighet.
Likt Johnson-Forest-fraktionen hade Socialisme ou Barba-
rie tv talespersoner: den grekiske ekonomen Cornelius Cas-
toriadis och Claude Lefort. Castoriadis brytning med trots-
kismen gick tillbaka p hans erfarenheter frn Grekland under
andra vrldskriget, d han brjade inse att den trotskistiska
analysen av det kommunistiska partiet var farligt otillrcklig.

som bland annat rymmer splittringen 1955, dr Dunayevskaya och hen

nes nrmaste brt med CPC fr att bilda News and Letters Committee,
och splittringen 1962, dr James och Grace Lee Boggs lmnade CPC som
d bytte namn till Facing Reality, hnvisas till det material som nmns i
not 90 ovan.
105 Precis som vad gller Johnson-Forest-fraktionen finns det ingen adek
vat historieskrivning/analys av Socialism ou Barbarie. Den intresserade
engelsksprkige lsaren kan dock konsultera Dick Howards inledning till
en intervju med Castoriadis liksom sjlva intervjun, som innehller en del
historiskt material, i Telos 23 (1975), 131155; vidare en liknande intervju
med Claude Lefort i Telos 30 (19761977), 173192; och slutligen Andre
Liebichs Socialisme ou Barbarie, a radical critique of bureaucracy i Our
Generation 12, nr 2 (1977), 5562. Dessa texter, och srskilt d den sist
nmnda, innehller mnga referenser till de verk av Castoriadis och Le
fort som finns tillgngliga p engelska och franska.

80
Han insg att partiet inte var mer benget att bli instabilt
om det kom till makten (vilket trotskisterna i Grekland ville)
n det ryska kommunistpartiet, vilket hade framtrtt ur kriget
starkare n ngonsin. Han tnkte, precis som sina amerikanska
meningsfrnder, att de verkliga frhllandena med den ryska
byrkratins vxande makt i grunden talade emot Trotskijs teo-
ri om en degenererad arbetarstat.106 Lefort, som delade denna
uppfattning, frde ven med sig inflytandet frn sin tidigare
lrare, filosofen Merleau-Ponty, och en stark dos av existentiell
fenomenologi till kritiken av den trotskistiska ortodoxin.107
Tillsammans med de vriga i deras grupp utvecklade de inte
bara en detaljerad analys av Sovjetunionen (som liksom James
och Dunayevskayas arbete baserades p studier av de sociala
frhllandena i produktionen) utan ven den oundvikliga
kritiken av de leninistiska begreppen om partiet och socialis-
men.108
ven om Socialisme ou Barbaries kritik av byrkratin i flera
vsentliga aspekter skilde sig frn teorin om statskapitalismen,
var den franska och amerikanska gruppen verens i sitt frkas-
tande av den ortodoxa marxismens reifierade kategorier, och
de betonade bda analysen av den arbetarkamp i produktionen
och i samhllet som inte frmedlades av ngra officiella orga-
nisationer. I en intervju frn 1975 om Socialisme ou Barbaries
utveckling kommenterade Claude Lefort deras relation till
den amerikanska gruppen: De [CLR James och Raya Dunay-
evskaya] hade kommit till liknande slutsatser som vi betrf-
fande Sovjetunionen, byrkrati och frutsttningarna fr de
exploaterades autonoma kamp. Deras uppfattning om arbe-
tarnas dagliga motstnd i fabrikerna var srskilt givande.109

106 Se An interview with C. Castoriadis, Telos 23 (1975), 131132.

107 Se An interview with C. Lefort, Telos 30 (19761977), 173174.
108 Fr exempel p dessa arbeten, se Cornelius Castoriadis From bol
shevism to the bureaucracy, Our Generation 12, nr 2 (1977), och Claude
Lefort What is bureaucracy? Telos 22 (19741975).
109 An interview with Claude Lefort, 177, [vr versttning].

81
Introduktion

Castoriadis och Leforts intresse fr denna uppfattning utryck-

tes frst genom att Den amerikanske arbetaren versattes och
trycktes (som en serie med brjan i frsta numret av Socialisme
ou Barbarie) och sedan genom en mngd artiklar dr detta
frhllningsstt utvecklades i ett franskt sammanhang. Detta
arbete genomfrdes delvis av Daniel Moth och Henri Simon
som, liksom Paul Romano, var arbetare och fackfreningsakti-
vister. Medan Romano hade skrivit om sina kamper p General
Motors bilfabrik, skrev Moth om sina kamper p en Renault-
fabrik och Simon om sitt arbete p ett stort frskringsbolag.
Castoriadis bidrog ocks, i likhet med mnga andra, med att
analysera dylika kamper i ett flertal artiklar.
I bda fallen ledde gruppernas oortodoxa marxism och
deras fokus p arbetarkampen dem bortom fabriken och ut i
samhllet. I USA frebdade James artiklar om de svartas kamp
framvxten av medborgarrtts- och black power-rrelserna. I
bde USA och Frankrike var de tv grupperna bland de frsta
att rikta uppmrksamheten p kamper utanfr fabriken. Dessa
inbegrep bde ungdomars och kvinnors kamper, vilka skulle f
stor betydelse under det fljande decenniet.
Trots det faktum att bda grupperna fortsatte att vara sm
under hela deras existens, och trots att deras talespersoner se-
nare, i varje fall vad gller Castoriadis och Lefort, kom att fr-
kasta inte bara den ortodoxa marxismen utan all marxism, var
deras bidrag till utvecklandet av en anvndbar frstelse av ar-
betarnas kamper i dagens samhlle bestende. ena sidan har
de genom sina texter lmnat ovrderliga och n idag relevanta
analyser av sdana teman som Sovjetsamhllets natur, arbetar-
kampers former och karaktr, kritiken av den ortodoxa marx-
ismen och frgan om organisering. andra sidan utgjorde
deras arbete, trots att deras material fick en ytterst begrnsad
spridning och deras medlemmar var f, nd en viktig erfaren-
het och referenspunkt fr mnga drefter. Det r frst nu man
brjar frst vikten av deras texter och kan se hur de kommit

82
att influera andra. Viktigt i detta sammanhang r den pverkan
deras analys av autonoma arbetarkamper hade p betydande
personer inom den autonoma flygeln av den italienska nya
vnstern p 60- och 70-talet, ngot som kommer att behandlas
i det fljande.

Den italienska nya vnstern

Den nya medvetenheten om arbetarnas autonomi som brjade
ta sig uttryck p 60-talet, medfrde en vg av analyser av detta
fenomens teoretiska och politiska implikationer. Detta skedde
framfrallt i Frankrike och Italien, dr framvxten av arbetar-
uppror utvecklades till en konfrontation med och uttrde ur
det mktiga kommunistpartiet fr ett stort antal industriarbe-
tare, studenter och intellektuella. Till skillnad frn situationen
i USA, dr terupptckten av Marx gde rum mot bakgrund
av nymarxismens frhrskande inflytande, vxte det i Italien
och Frankrike fram ur konflikter med kommunistpartiet och
de kommunistdominerade fackfreningarna. Denna konfron-
tation inleddes nr den snabba spridningen av nya former av
arbetarkamper, bde i fabriken och inom det vriga samhllet,
brjade glida ur partiets kontroll. I Frankrike blev brytpunk-
ten de dramatiska hndelserna i maj 1968 d miljoner arbetare
och hundratusentals studenter tog ver fabriker och reste bar-
rikader i ett uppror som fullstndigt verraskade bde partiet
och regeringen. I Italien var revolten mindre dramatisk men
vxte stadigt under 60-talet, och den ortodoxa marxismen
visade sig ofrmgen bde att frst och kontrollera den. Nr
de tv lndernas respektive kommunistpartier anslt sig till de
kapitalistiska krafterna i ett frsk att fnga in revoltrrelserna,
avsljade de sin sanna natur som organisationer inom kapita-
let. Precis som i Asien och i Latinamerika ledde den tilltagande
konflikten mellan ena sidan arbetarklassaktivister och intel-
lektuella och andra sidan de officiella klassorganisationerna
till brytningar och bildandet av nya teorier och organisationer

83
Introduktion

som en del i utformandet av en ny politik. Ett viktigt element

hos flera av dessa nya grupper var den centrala roll man gav be-
greppet arbetarautonomi.
I Italien publicerades mnga av de viktigaste analyserna frn
dessa strmningar inom den utomparlamentariska vnstern i
nya tidningar som Quaderni Rossi (19601966), Classe Operaia
(19641967), Lavoro Zero (1975), Contropiano (1967-1972),
Primo Maggio (1973) och Quaderni del Territorio (1976).
De utomparlamentariska grupper som bildades under denna
period var organisationer som Potere Operaio, Il Manifesto
och Lotta Continua.
Det centrala faktum att arbetarkamperna gng p gng
utvecklades oberoende av, och ofta i direkt motsttning till,
fackfreningarna eller partiets influens blev ett centralt mne
fr diskussion, teori och debatt hos den nya generationen ak-
tivister. Frn studier av autonomins verklighet bland arbetarna
p fabriksgolvet, och frn en omvrdering av arbetarklassens
kamphistoria, i synnerhet i USA, kunde de med ny skrpa och
nytt djup fra fram perspektivet att arbetarklassen inte r ett
passivt, reaktivt offer som frsvarar sina intressen mot kapita-
lets angrepp, samt att klassens slutgiltiga makt att strta kapi-
talismen r frankrad i dess reella makt att starta kamper och
tvinga kapitalet till att omorganisera och utveckla sig sjlvt.
Studierna av uppror i de italienska fabrikerna och arbetar-
klassens historia bestod i och inspirerades av en omarbetning
av ngra av de bsta marxistiska analyserna frn tidigare perio-
der. Raniero Panzieri till exempel, en ledande person i Qua-
derni Rossi, kombinerade en analys av de oskolade massarbe-
tarnas framvxt i och med fordismens infrande i Italien med
en omvrdering av Frankfurtskolans arbete och en nylsning
av Marx texter om teknologisk dominans. I denna process
terupptckte han ider som tidigare lanserats av de kritiska
teoretikerna, Johnson-Forest-fraktionen och gruppen kring
Socialisme ou Barbarie, nmligen att organiserandet av arbetet

84
utgjorde en kapitalistisk plan fr uppdelning och kontroll av
arbetarklassen. Om Johnson-Forest-fraktionen och Socialisme
ou Barbarie hade gtt lngre n Pollock i att stta arbetarklas-
sens styrka mot en sdan dominans, gick Panzieri nu nnu
lngre. Genom sina studier kunde han formulera kapitalets
tekniska utveckling i termer av ett kapitalistiskt svar p arbe-
tarkampen genom en allt hgre grad av planering. I artikeln
Mervrde och planering: Anteckningar frn en lsning av Ka-
pitalet lade han fram en analys av hur den autonoma arbetar-
kampen vervinner kapitalets splittringar och tvingar den att
omorganisera produktionen i fabriken och lyfta sin planering
till hgre niver.110 Han kunde drmed situera den nya fasen
av kapitalistisk planering under 30-talet, vilken tidigare iden-
tifierats av Frankfurtskolan och James, inom ett allmnteore-
tiskt ramverk, fr att s analysera revolutionerna inom kapi-
talets teknologi och arbetarorganisering utifrn klasskampens
dynamik. I hans arbete framtrder tanken att arbetarklassen i
slutndan r det enda element i kapitalet som inte kan plane-
ras. Detta utgjorde bde ett teoretiskt och politiskt framsteg
gentemot Frankfurtskolan, som bara hade sett den kapitalistis-
ka planeringen, och ett teoretiskt framsteg gentemot dem som
betonat den autonoma arbetarkampen mot en sdan planering
men inte frmtt utarbeta en allmn vergripande teori. In-
frlivandet av arbetarautonomin i teorin om den kapitalis-
tiska utvecklingen antydde ett nytt stt att ta sig an analysen
av klasskampen i den framvxande strukturen av kapitalistisk
arbetsdelning. Arbetsdelningen ses inte bara som en hierarkisk
delning av makten fr att frsvaga arbetarklassen det vill
sga som en viss maktsammansttning utan arbetarklassen
ses ocks kmpa mot detta, som ett led i dess kamp mot den
kapitalistiska anvndningen av teknologin, genom att politiskt
nysammanstta [recompose] de styrkemssiga relationerna till

110 Raniero Panzieri, Surplus value and planning: Notes on the reading
of Capital, i The labour process and class strategies, (Stage 1, 1976) 425.

85
Introduktion

att tjna sina egna intressen. Detta implicerade i sin tur ett nytt
stt att frst bde kapitalets natur och problemet med arbe-
tarklassorganisering.
Om den autonoma arbetarmakten tvingar fram en utveck-
ling av kapitalet genom omorganiseringar och frndringar,
kan kapitalet ingalunda frsts som en utifrn kommande
kraft oberoende av arbetarklassen. Det mste frsts som sjlva
klassrelationen. Detta ledde Mario Tronti, en annan huvud
figur bakom Quaderni Rossi och senare Classe Operaia, till att
betona Marx teoretiska upp-och-ned-vndande av arbetskraft
till arbetarklass. Med andra ord: kapitalet frsker infrliva
arbetarklassen inom sig sjlv som enbart arbetskraft, medan
arbetarklassen affirmerar sig sjlv som en sjlvstndig klass-fr-
sig genom kamper som bryter med kapitalets sjlvreproduk-
tion.111
Dessa reflektioner motiverade tv typer av vidare studier.
Den frsta utgjordes av konkreta studier av pgende klass-
kamp. Italienarna var influerade av och byggde vidare p de
fransk-amerikanska erfarenheterna av direkta underskningar
av arbetarnas kamper.112 Detta indikeras av att Danielo Mot-
aldi versatte Den amerikanske arbetaren till italienska frn
den franska versionen i Socialisme ou Barbarie, och ven ngra
111 Mario Tronti, Social capital, Telos 17 (1973), 113121.
112 Motaldis versttning av Den amerikanske arbetaren trycktes i Battaglia
Communista februarimars 1954. Det amerikanska exemplet har frblivit
en viktig referenspunkt under det italienska arbetets teoretiska och po
litiska utveckling. Orsakerna till detta r inte bara det epokgrande ar
bete som utfrts av personer associerade med Johnson-Forest-fraktionen
(texter av CLR James, James Boggs, George Rawick och Martin Glaberman,
med flera, har versatts till italienska och kanske spridits och diskuterats
i strre utstrckning i Italien n i USA) utan ocks i frestllningen att d
den amerikanska kapitalismen r vrldens mest avancerade, och drfr
viktig att studera, mste ven de amerikanska arbetarnas kamp vilken
har tvingat fram och mste fortstta med att utmana denna utveckling
vara av srskild betydelse fr arbetare ver hela vrlden. Som mnga har
ppekat, sannolikt med rtta, r de revolutionra kampernas utveckling i
USA bestmmande fr kamper verallt.

86
av Daniel Moths artiklar frn samma tidning. Drtill kom-
mer terupptckten av Marx Arbetarunderskningar, ett
utkast som Marx hade gjort som frslag p empiriska studier
av arbetarnas liv och kamper. Den versattes till italienska och
analyserades i Quaderni Rossi.113 I spetsen fr denna form av
underskning i Italien gick en av Montaldis vnner, Romano
Alquati. Han brjade intervjua arbetare i italienska fabriker
och studerade konkret den italienska arbetarklassens samman-
sttning och politiska nysammansttning.114 Den andra sortens
studier bestod i en omvrdering av tidigare kamper i arbetar-
klassens internationella historia. Mario Tronti, Sergio Bologna
med flera genomfrde nya underskningar av den europeiska
och amerikanska arbetarklassens erfarenheter, svl av deras
kamper mot den kapitalistiska planeringen som av deras orga-
nisatoriska historia. De sprade och gick bortom fordismens
uppgng i samband med att de underskte frhllandet mel-
lan klassammansttningen och arbetarorganisationerna. I sin
artikel Klassammansttning och teorin om partiet lokalise-
rade Bologna erfarenheterna frn sovjeterna och de tyska ar-
betarrdens organisationsform till koncentrationen av skolade
arbetare vars redan befintliga, partiella kontroll ver sina pro-
duktionsinstrument franledde dem att uppfatta organisering i
termer av att ta ver sina verktyg helt och hllet.115 Han stllde
denna erfarenhet mot I i USA, vars hgst annorlunda orga-
nisatoriska erfarenhet speglade en annan klassammansttning
vstra Amerikas till stor del mobila oskolade arbetsstyrka. I
Arbetare och kapital kartlade Tronti p samma stt erfaren-
heterna frn bde perioden av tysk socialdemokrati och den

113 Se Dario Lanzardo Intervento socialista nella lotta operaia: lInchiesta

operaia di Marx, i Quaderni Rossi 5 (1965), 130. En versttning av Marx
text (av Maniuccia Salvati och Piero Scaramucci) publicerades som ett ap
pendix till Lanzardos analys.
114 Se Romano Alquati, Sulla Fiat e altri scritti, (Feltrinelli Editore, 1975).
115 Sergio Bologna, Class composition and the theory of the party at
the origin of the workers-councils movement, Telos 13 (1972), 1421.

87
Introduktion

industriella fackorganiseringen i USA i termer av en bakomlig-

gande klassammansttning och av interaktionen mellan arbe-
tarnas kamper och kapitalets planering.116 I dessa arbeten ser
vi en fruktbar vidareutveckling av den grundlggande pong
CLR James slagit fast ett decennium tidigare: Proletariatet
bryter alltid upp gamla organisationsformer genom hastiga im-
pulser, [och stadkommer] ett sprng. Arbetarkamper uppnr
bara en nysammansttning av en viss form av arbetsdelning (till
exempel skolade arbetare eller massarbetare) genom en lmp-
lig organisationsform (till exempel arbetarrd eller industriella
fackfreningar). Med andra ord varierar den lmpligaste orga-
nisationsformen med varje ny form av klassammansttning.
Dessa arbeten grundlade en ny marxistisk frstelse av bde
arbetarautonomi och organisering. Genom att synliggra hur
arbetare utvecklade och frkastade olika organisationsformer i
enlighet med klassrelationens konkreta karaktr, visade man att
fackfreningar, socialdemokrati, arbetarrd och det leninistiska
partiet alla var historiska produkter. Genom att skifta fokus
frn kapitalets sjlvutveckling till arbetarklassens, synliggjorde
frfattarna idealismen hos de marxister som behandlade bde
kapitalets och arbetarorganisationernas form som ngot evigt
givet (se kapitel fem). P detta stt utarbetade de ett teoretiskt
ramverk fr att frst det kande missnjet bland de italienska
arbetarna med deras officiella organisationer, samtidigt som
de ndrade sin referensram p ett stt som mjliggjorde identi-
fieringen av nya framvxande organisationsformer.
116 Mario Tronti, Workers and capital, Telos 14 (1972), 2562. Det br
ppekas att denna text r en versttning av en efterskrift frn 70-talet
till Trontis bok Operai e capitale, som skrevs efter Trontis tervndande
till italienska kommunistpartiet. Drfr r hans tolkningar dr, trots den
anvndbara historiska analysen, anpassade till att rttfrdiga italienska
kommunistpartiets dvarande socialdemokratiska program. Han fram
hller den utstrckning i vilken amerikanska arbetare var framgngsrika i
sina kamper p 30-talet som en frebild fr samtida arbetare i Italien ett
konservativt argument fr att begrnsa kampen till fackfreningsarbete
och verlta framtiden t partiet.

88
 Dessa tankar anvndes inte bara i fabriksstudierna om mass-
arbetare (till exempel Alquatis) utan ven fr att studera den
keynesianska statens roll fr det ekonomiska miraklet i efter-
krigstidens Italien. Hr gjordes terigen viktiga landvinningar.
Jag har kortfattat nmnt Frankfurtskolans syn p keynesianis-
men som ett tillfredsstllande av arbetarnas kvantitativa behov
medan samma behov formades kvalitativt fr att kontrollera
arbetarklassen genom en konsumtionslogik. Analysen av key-
nesianismen, som teoretiker som Tronti och Antonio Negri
utarbetade under denna period, utgjorde ett viktigt partiellt
svar p dessa teorier om dominans.117 Genom att betrakta den
keynesianska strategin i termer av kapitalets svar p arbetarnas
framgngar med att f arbetarlnerna att samlas i vre delen av
spektrumet, kunde de frst strategin som ett svar p arbetar
klassens makt och inte bara som nnu en slug plan. Vidare
kunde de genom att omarbeta Marx analys av relativt mervrde
och kriser, samt genom att noggrant studera den keynesianska
strategin, precisera krnan i den kvantitativa strategin: den
keynesianska produktivitetsverenskommelsen som frskte
knyta lnekningar till produktivitetskningar och p s vis
lta arbetarkampen driva p den kapitalistiska utvecklingen.
(ven James och hans fljeslagare hade studerat lne-/produk-
tivitetskalkylen och arbetarmotstndet p 50-talet). Nr detta
synstt frdes samman med analysen av den italienska arbe-
tarkampen p 60-talet, frstod de att explosionen av lnekrav
och en vxande revolt mot arbetet strde dessa uppgrelser.
Det blev uppenbart att den keynesianska kvantitativa stra-
tegi som den italienska staten tillmpat p lnepolitiken redan
hll p att kollapsa. Mycket riktigt sg de ocks en av orsakerna
till den italienska ekonomins vxande kris i strningarna av
produktivitetsverenskommelsen. Genom att uppfatta den
keynesianska ekonomiska strategin som kapitalets politiska

117 Antonio Negri, Keynes och den kapitalistiska teorin om staten,

Fronesis nr 34 (2000), 106116.

89
Introduktion

svar p 30- och 40-talets kriser, vilka i sin tur delvis orsakats
av arbetarnas allt starkare position, insg de att uppdelningen
mellan ekonomi och politik, som varit bestmmande fr vn-
sterns tnkande sedan andra internationalen, redan hade rase-
rats av kapitalet p ett nytt, dramatiskt stt.
I Italien hade dessa tankar en avgrande politisk betydelse.
Med denna analys som grund attackerade grupper som Potere
Operaio (PO) kommunistpartiets medverkan i regeringens
frsk att strka produktivitetsverenskommelser av keynesi-
anskt snitt med de italienska arbetarna, och hll partiet som
medskyldigt till en kapitalistisk strategi att kontrollera och
stvja arbetarkamperna. PO stdde arbetarnas autonoma stra-
tegi att krva mer ln och mindre arbete, mindre produktivitet
en strategi vars effekt direkt underminerade den keynesianska
strategin.118
Denna position backades ocks upp teoretiskt genom av-
svrjelsen av det gamla vnsterperspektivet p arbete (som
genom rd och sovjeter grundade sig i de skolade arbetarnas
erfarenheter frn den tidiga kapitalismen): att kampen bestod
i att befria arbetet frn kapitalet, att uppn icke-alienerat ar-
bete. Som Tronti ppekade kunde arbetet i sig sjlv, ur de osko-
lade arbetarnas synvinkel, endast betraktas som ett medel fr
social kontroll som man mste avskaffa inte frbttra. Detta
ledde till insikten att denna tids arbetarkamp inte endast ka-
raktriserades av en flykt frn kapitalet utan ven av en flykt
frn existensen som arbetarklass. Massarbetarnas ml ligger
i att upphra med att vara arbetare, inte i att gra arbetet till
religion.119 Detta var terigen ett steg framt i frhllande till
tidigare teorier. James till exempel hade, trots att han erknt

118 Potere Operaio, Italy 1969-70: A wave of struggles, supplement till

Potere Operaio (27:e juni3:e juli 1970); Potere Operaio, The communism
of the working class, Ibid.; Potere Operaio, Italy 1973: Workers struggles
and the capitalist crisis, Radical America 7, nr 2 (1973), 1532.
119 Mario Tronti The Struggle against Labor, Radical America 6, nr 1
(1972), 2225.

90
och studerat arbetarnas autonoma kamper mot arbetet i USA
p 50-talet, nd hllit fast vid det traditionella synsttet att ar-
betarna ytterst sett skte tillfredsstllelse i sjlva arbetet.120 I
USA str denna insikt att revolten mot fabriksarbetet strcker
sig lngre n att frkasta alienerat arbete att finna hos teo-
retiker som John Zerzan (Organiserat arbete kontra revolten
mot arbete) och redaktionen fr tidningen Zerowork.121
Genom erfarenheterna frn arbetarkamper p 50- och 60-
talet har p detta stt de gamla teorierna om kapitalets totala
dominans i fabrikerna underminerats. Nya teorier har vxt
fram, och den politik som de r en del av har lyckats bde inkor-
porera och g bortom de tidigare begreppen om kapitalistisk
teknologi hos marxistiska nationalekonomer. De gamla teorier
som sg teknologisk frndring som en biprodukt av konkur-
rensen, eller Frankfurtskolans mer avancerade analyser av den
teknologiska rationaliteten, har idag ersatts av analyser som
gr bortom ensidiga frestllningar om kapitalistisk autonomi
och dominans. De integrerar fabriksteknologi, kapitalistisk
strategi och arbetarautonomi till en verkligt dialektisk frst-
else av klasskampen utifrn arbetarklassens strategiska behov.
De studier som uppntt detta integrerade perspektiv rymmer
underskningar av flera olika industriella sektorer, svl som
analyser av kapitalistiska strategier p statsniv, bde nationellt
och internationellt. I Italien har till exempel flera undersk-
ningar gjorts inom den petrokemiska sektorn, vilken befinner
sig i ett skede av omorganisation som en del av ett frsk att
hantera den nuvarande krisens arbetarkamper.122 Liknande

120 CLR James Special Issue, Radical America 4, nr 4 (1974), 23.

121 John Zerzan, Organized labor versus the revolt against work: The
critical contest, Telos 21 (1974), 194206.
122 Sergio Bologna, Questions of method for analysis of the chemical
plan, Quaderni Piacentini, (januari 1973); Potere Operaio, Porto Mar
ghera: An analsysis on workers struggles and the capitalists attempts to
restructure the chemical insustry, a workers inquiry, Potere Operaio (no
vember 1971).

91
Introduktion

studier av omstruktureringar inom bilindustrin har utfrts inte

bara i Italien, utan ven i Storbritannien och USA.123 Andra
har utfrts p rvaruindustrier som gruvor eller jordbruk.124 I
alla dessa studier har syftet varit att studera samspelet mellan
arbetarklassens och kapitalets makt, med mlsttningen att
strka arbetarklassen. Samtidigt har ett grundlggande erkn-
nande av arbetarklassens sjlvaktivitet inte bara genomsyrat
dessa industristudier, utan ven medfrt ett nytnkande vad
gller hela det kapitalistiska samhllets struktur, inklusive den
kulturella sfr som bestr av konsumtion och kvalitet.
Med utgngspunkt i insikten att kapitalet inkluderar
arbetarklassen inom sig (tills det att man lyckas bryta sig ut),
tervnde Tronti till Marx fr att analysera den totala ackumu-
lationsprocessen. Det var inte svrt fr Tronti att lokalisera den
avgrande passage i Kapitalet dr Marx betonar att ackumula-
tionsprocessen i grund och botten innebr ackumulationen
av klasserna, av den kapitalistiska klassen och arbetarklassen.
I sin artikel Kapitalets plan, frsta gngen publicerad i Qua-
derni Rossi 1963, rr han sig bortom sina observationer fr att
p s vis underska de olika stt p vilka Marx analyserade det
samhlleliga totalkapitalet.125 Han fokuserar p hur analysen
av cirkulation och reproduktion i Kapitalets andra band ocks
inbegriper klassernas reproduktion. Denna insikt betydde att
det fr marxistisk nationalekonomi karakteristiska likstllan-
det av kapitalet med fabriken uppenbarligen var inadekvat.
Reproduktionen av arbetarklassen innefattar inte endast arbete

123 Ferrucio Gambino, Workers struggles and the development of Ford

in Britain, Bulletin of the Conference of Socialist Economists (mars 1976), 118;
Peter Linebaugh & Bruno Ramierez, Crisis in the auto sector, Zerowork 1
(1975), 6084.
124 William Cleaver, Wildcats in the appalachian coal fields, Zerowork 1
(1975), 113126; och Harry Cleaver, Food, famine and the international
crisis, Zerowork 2 (1977), 770.
125 Mario Trontis artikel publicerades p engelska som Social capital,
Telos 17 (1973), 98121.

92
i fabriken utan ocks arbete i hemmet och i bostadsomrdet.
Med denna insikt lggs ett skarpt fokus p vikten av Marx lnga
diskussion om reservarmn i kapitlet om ackumulationen i Ka-
pitalets frsta band. Ackumulation innebr en ackumulation av
bde reservarmn och den aktiva armn, av dem som arbetar
med att reproducera klassen likvl som dem som producerar
andra varor (utver arbetskraft). Den fabrik i vilken arbetar-
klassen arbetar r samhllet i dess helhet, den sociala fabriken.
Arbetarklassen mste omdefinieras fr att ven inkludera arbe-
tare utanfr fabriken. Denna teori erbjd en utgngspunkt fr
att, inom ramen fr en marxistisk analys, frst inte bara det
kande antalet kamper som studenter, kvinnor och arbetslsa
stod fr p 60-talet i Italien, utan ven liknande kamper p an-
dra hll i Europa och i USA svl som bndernas kamper i tredje
vrlden.
Frestllningen om kapitalet som social kontroll, eller
som social fabrik, ppnar fr en omformulering av Frankfurt
teoretikernas teori om den kulturella sfren. Medan dessa
betraktar konsumtionen som central, vilket ifrgastter hela
marxismens relevans (svida den betraktar produktionen som
den grundlggande instansen), ppnar Trontis arbeten fr att
lta denna vision terknytas till marxismen genom en frst-
else av konsumtionen som produktion och reproduktion av
arbetskraften. Likt de kritiska teoretikerna ser han kapitalets
plan att infrliva hela samhllet, men till skillnad frn dem ser
han mer n produktionen av det inprglade samtyckets lugn.
Han frstr kapitalets plan som en strategi att handskas med
de arbetaruppror som spridit sig genom hela samhllet utanfr
fabriken. Tronti ser ven att denna strategi blir alltmer hotad av
upproren, precis som i fallet med fabrikerna. Utifrn synen p
arbetarnas revolt som riktad mot deras status som arbetare, r
steget inte lngt till att betrakta revolten i samhllet, eller inom
den kulturella sfren, som en strning av produktionen av ar-
betskraft. I stllet fr den ensidiga teorin om borgerlig kulturell

93
Introduktion

hegemoni, har vi hr grunden fr en dialektisk teori om kamp

inom denna sektor av den sociala fabriken. Detta perspektiv
gr det mjligt att tillmpa mycket av den nya (och gamla)
marxistiska analysen av den industriella arbetsdelningen p den
kulturella sfren, samt att integrera mnga av Frankfurtskolans
vrdefulla insikter samtidigt som man undviker deras brister.
I Italien blev implikationerna av dessa insikter om den so-
ciala fabrikens natur hgst ptagliga fr mnga av dem som
var inblandade i den utomparlamentariska kampen. De olika
kamper som brjade framtrda i samhllet utanfr den indu-
striella fabriken kunde frsts och stdjas som en integrerad
komponent av arbetarkampen mot kapitalistiskt arbete i alla
dess former. Samtidigt som ngra grupper, som PO, fortsatte att
inrikta sig p fabrikskampen, valde andra, som Lotta Continua,
att i allt hgre grad stdja konflikter i bostadsomrdet (sdana
som kamperna kring sjlvreduktionen av hyror och matpriser)
och frskte lnka dessa konflikter till fabrikskamperna. Deras
frsk ledde till allianser som till exempel att fabriksarbetarna
i Turin bildade mobiliseringskommitter till std fr de sjlv-
reduktionskamper som leddes av hemmafruar mot det statligt
kontrollerade elbolaget.126 Det var den sorters kamper som
bde genererade och frklarades av teoretiska framsteg.
Ett extremt viktigt politiskt moment i arbetet med att ut-
veckla dessa samhlleliga kamper, och i att utifrn dem dra
teoretiska slutsatser, var framtrdandet av den autonoma kvin-
nokampen i form av sjlvmedvetna organiserade politiska grup-
per. I denna utveckling ser vi den form av autonomi som CLR
James sg tv decennier tidigare i sin analys av de svartas kamp
i USA: en arbetarklassektors autonomi frn andra sektorer.127
Denna nya autonoma rrelse vxte fram genom kamper mot

126 Bruno Ramirez, The working class struggle against the crisis: Self-
reduction of prices in Italy, Zerowork 1 (1975), 142150.
127 CLR James, The revolutionary solution to the negro problem in the
United States.

94
vad mnga kvinnor sg som mns dominans inom den nya vn-
sterns organisationer och deras verbetonande av fabrikerna.
Dessa kvinnor tog inte bara till sig den teoretiska frstelsen av
den sociala fabriken utan insg ocks den avgrande betydelsen
av de icke fabriksarbetandes kamp vilken i stor utstrckning
frdes av kvinnor. Mario Tronti och de andra mnnen i PO kun-
de se att de reproduktionscheman som finns i Kapitalets andra
band innefattade reproduktionen av arbete. Kvinnorna inom
PO kunde i sin tur se att det var deras arbete som stadkom
denna reproduktion, och att det hade varit kvinnornas kamp i
bostadsomrdena mot detta arbete som utgjort krnan i sjlv-
reduktionsrrelsen och andra samhlleliga kamper i Italien och
p andra platser.
Som en del av deras kamp fr att lyfta fram denna frga ut-
vecklade kvinnor som Mariarosa Dalla Costa bde nya teoretis-
ka perspektiv och nya organisationer. Organisatoriskt brt de
med PO och bildade Lotta Femminista i Italien och drefter en
internationell Ln fr hemarbete-kampanj [Wages for House
work]. P det teoretiska planet utvecklade de Trontis arbeten
om den icke fabriksarbetande delen av arbetarklassen. De foku-
serade p lnens nyckelroll i att gmma inte bara den obetalda
delen av arbetsdagen i fabriken, utan ven det obetalda arbetet
utanfr. De stdde sig p Marx arbete om reservarmn och l-
nen, men gick ven bortom det i att se arbetskraftens reproduk-
tion som en del av kapitalets planering. De lyfte fram det stt
p vilket lnen hierarkiskt splittrar arbetarklassen i avlnade
(fabrik) och oavlnade (hemmafruar, studenter, bnder) sek-
torer, s att den senare gruppen tycks st utanfr arbetarklas-
sen p grund av att de inte betalas en ln. De vidareutvecklade
analysen av arbetet med att reproducera arbetskraften, och ana-
lyserade dess struktur bde inom hemmet och i socialiserade
former som skolor, sjukhus och s vidare.128

128 Mariarosa Dalla Costa & Selma James, Kvinnorna och samhllsom
strtningen, Fronesis nr 910 (2002), 8097.

95
Introduktion

Denna syn p lnen som det avgrande redskapet fr den

hierarkiska uppdelningen av arbetarklassen ledde till en avg-
rande insikt om det gamla problemet med sexismens och ra-
sismens roll i kapitalet. Som Selma James argumenterat i sina
banbrytande arbeten i denna frga, kan sexism och rasism fr-
sts som speciella fall av uppdelningar som nstan alltid samti-
digt r en skillnad i ln.129 Detta stmmer ven nr ras- eller
knsuppdelningarna str att finna hos samhllets oavlnade
skikt. Dr utgrs hierarkin av oavlnad inkomst. Hennes fr-
lngning av denna analys till att ven glla bnder ppnade
upp fr ett nytt stt att frst kapitalets internationella karak-
tr och ledde till en omfattande omdefiniering av bndernas
roll inom det internationella kapitalistiska systemet. Hr fanns
svaret p Althussers frnyade men icke desto mindre sterila his-
toriematerialistiska frstelse av produktionsstt, svl som en
mer solid grund fr frkastandet av den teorins politik. Om
nymarxister som Frank p ett korrekt stt begripit kapitalets
globala natur, men misslyckats med att utveckla en teori fr
att frklara den omfattande uppsttningen av produktionsstt
i synnerhet bland bnderna tillhandahll James en sdan
teori, srskilt anvndbar om den kombinerades med begreppen
arbetarautonomi och politisk sammansttning fr att frklara
produktionsstrukturernas utveckling ver tid.
Dessa nya insikter hade lngtgende politiska implikationer.
Som kvinnor kunde medlemmarna i Lotta Femminista och
Wages for Housework se att de vnsterstrategier som uppma-
nade kvinnor att ansluta sig till arbetarklassen genom att ta
jobb i fabrikerna var kontraproduktiva. Att ta plats i fabrikerna
innebar inte endast dubbelt arbete, d kvinnor redan hemma
arbetade fr kapitalet, utan ven att kapitalets lnehierarkier,
upprtthllna av facken och partiet, antingen skulle hlla kvin-
nor nere som grupp eller splittra dem i dessa hierarkier och

129 Selma James, Sex, race and class, (Falling Wall Press, 1975), och Wage
less of the world i Edmond & Fleming, red., All Work and No Pay.

96
drigenom neutralisera deras kollektiva styrka. Precis som CLR
James hade argumenterat fr ndvndigheten av autonomi fr
den svarta rrelsen, vgrade nu dessa kvinnor att inordnas i
den sortens organisationer.130 De insg att den grundlggande
skillnaden mellan avlnade och oavlnade arbetare r en makt-
frga. Lnen pengar ger makt, de materiella resurser som
ligger till grund fr kamp. Drfr frde de fram det kvalitativa
kravet att den kollektiva kapitalisten staten skulle betala
lner fr hemarbete. Vad gller det kvantitativa bestmmandet
av lnenivn, skulle detta baseras p kvinnors styrka, inte p en
eller annan form av kapitalistiskt produktivitetsmtt. Det var
ett krav riktat mot uppdelningen i avlnade/oavlnade. Det
syftade till att ka bde kvinnors makt och, i och med detta,
till att ka hela arbetarklassens makt genom att hja den lgsta
nivn.131
Detta arbete innebar ett avgrande framsteg gentemot
Trontis och de andras tidigare arbeten. Det mjliggjorde inte
bara en mer adekvat frstelse av den italienska arbetarklassens
politiska sammansttning, utan ppnade ven upp fr en mer
generell tillmpning av de tidigare arbetena om den kapitalis-
tiska krisen p ett globalt plan. Identifierandet av de oavlnades
ledande roll i 60-talets Italien, samt vidgandet av begreppet till
att ven innefatta bnder, skapade en teoretisk ram inom vilken
de amerikanska och europeiska studenternas, hemmafruarnas,
de oavlnades, de etniska minoriteternas och tredje vrlden-
bndernas kamper kunde frsts som delar av en internationell
klasskampscykel.
Genom att infrliva Dalla Costas, James och de andra
inom Wages for Houseworks teorier i analysen av den kapita-
listiska krisen, var det mjligt att utka analysen till att glla
130 Selma James, Women, the unions and work, or ... What is not to be
done Radical America 7, nr 45 (julioktober 1973), 5172, (ursprung
ligen en pamflett frn Notting Hill Womens Liberation Workshop Group
1972).
131 Silvia Federici, Wages against housework, (Falling Wall Press, 1975).

97
Introduktion

hela vrlden. Ett vxande antal artiklar bde i USA och Europa
har betonat de oavlnades betydelse och position i den nuva-
rande krisen. Operaio multinazionale (1974) innehller till ex-
empel flera artiklar som genom att analysera immigrant- och
multinationella arbetare, frsker integrera vr frstelse av
sambandet mellan bondekamperna i tredje vrlden, studenter,
kvinnor, tredje vrlden-kamper i utvecklingslnderna med de
kamper som bedrivs av den avlnade arbetarklassen.132 Dessa
artiklar kan hjlpa till att visa att ursprunget till den nuvarande
internationella krisen finns i hela den sociala fabriken, och dr-
med till att se den som betydligt djupare n vad som allmnt
antagits.
Det frsta numret av Zerowork, frn 1975, frde genom de-
taljerade studier av kamperna i USA fram teorin att dessa kam-
per var av samma slag som de italienska konflikterna, vilka PO vi-
sade hade undergrvt den keynesianska efterkrigsmodellen och
tvingat kapitalet till att anvnda kriser som en strategi fr att
vinna tillbaka kontrollen politiska strejker mot investeringar.
Men kollapsen fr det keynesianska frsket att mobilisera
arbetarklassens kraft var inte bara en frga om produktivitets
verenskommelser i fabrikerna. Analyser av medborgarrtts-,
black power-, student-, antikrigs-, och kvinnorrelsen visade
p att kollapsen lpte genom hela den sociala fabriken. Det var
inte bara de industriella investeringarna i ledande sektorer som
bil- och gruvindustrierna som vacklade under slagen frn de
nya arbetarupproren, utan investeringarna i mnskligt kapital
i gettona och universiteten under Kennedy-Johnson-perioden
underminerades ven de av de oavlnades nya rrelser. Dessa
kamper hade samtliga redan tidigare uppmrksammats av den
nya vnsterns teoretiker, vilka emellertid aldrig hade frmtt
integrera denna analys med analysen av arbetarklassen, sett
autonomin i dessa kamper eller lyckats analysera mnstret fr

132 Alessandro Serafini med flera, LOperaoi multinazionale in Europa,

(Feltrinelli Editori, 1974).

98
hur dessa kamper sprids till andra delar av arbetarklassen.133
Fortsatta studier av de avlnades och oavlnades kamper i
tredje vrlden och inom socialistblocket i st i det andra num-
ret av Zerowork, lyfte fram den verkligt internationella karak-
tren hos kampcykeln. En omvrdering av bondekamperna i
steuropa, Sovjetunionen och Vietnam visade att det mnster
som stod att utlsa i bde arbetaroffensiven och den kapitalis-
tiska strategin hade mycket gemensamt med bndernas och
jordbruksarbetarnas kamp i Vst. Dessa studier bidrog till en
nytolkning av flera nyckelfenomen, som till exempel betydel-
sen av tillgng till mark och de multinationella arbetarnas roll.
Dessa studier visade, i bjrt kontrast mot den traditionella sy-
nen p jordgande som ett borgerligt eller feodalt knnetecken,
att mark bde r en garanti fr inkomst och ett redskap fr att
splittra de oavlnade. Mot synen p arbetsinvandring som ett
beklagligt fenomen dr frtryckta arbetare drivs bort av kapita-
listisk manipulation, betonades istllet den autonoma arbetar-
mobilitetens roll som en form av kamp mot kapitalet.134
Allt detta ledde till en genomgripande omtolkning av Marx
kristeori. Nr man ser arbetarklassen som en del av kapitalet
men nd tillerknner den en autonom kraft att stra acku-
mulationsprocessen och p s vis bryta sig ut ur kapitalet, kan
kriser inte lngre ses som blinda sammanbrott skapade av
konkurrensens mystiska osynliga lagar. Med brjan i Antonio
Negris arbeten om Marx kristeori har kriserna omtolkats i ter-
mer av maktrelationer mellan klasserna, dr konkurrensen bara
r en organiserad form av denna relation.135 Marx frstelse av

133 Zerowork 1 (1975).

134 Zerowork 2 (1977).
135 Antonio Negri, Marx on cycle and crisis, i Revolution retrieved: Select-
ed writings on Marx, Keynes, capitalist crisis & new social subjects, (Red Notes,
1988). Se ocks Sergio Bologna, Moneta e crisi: Marx corrispondente
della New York Daily Tribune 185657, i Sergio Bologna, Paolo Car
pignano & Antonio Negri, Crisi e Organizzazione Operaia, (Feltrinelli
Editore, 1974).

99
Introduktion

kriserna som ett medel att terupprtta tillvxtfrhllandena

ses i termer av ett terupprttande av den ndvndiga kon-
trollen ver arbetarklassen. Drmed framtrder den moderna
krisen som ett fenomen bestende av tv moment: det frsta,
i vilket arbetarkampen frstter kapitalet i kris, och det andra,
i vilket kapitalet frsker vnda krisens utveckling mot arbe-
tarna fr att terta kommandot. Drfr framstr 60-talet som
den period inom den nuvarande internationella kriscykeln d
kapitalet tappade kontrollen ver hela den sociala fabriken p
grund av den internationella cykeln av offensiv arbetarkamp.
Och 70-talet framstr fljaktligen som den period d kapitalet
inledde en internationell offensiv dr det direkta manipule-
randet av mat- och energipriser, samt valutakurser och inter-
nationella skulder, anvndes fr att via internationella kanaler
genomdriva det program som den keynesianska politiken miss-
lyckats med p nationell niv: att terta kontrollen genom att
innesluta lnekampen inom grnserna fr den stigande pro-
duktiviteten. Samtidigt har kapitalets organisering under den
internationella krisens andra fas ven besttt av ett frsk att
splittra arbetarnas enhet genom att omstrukturera arbetarklas-
sen tekniskt och geografiskt. I teoretiska termer har detta ocks
medfrt ett nytt bekrftande av Marx analys av kapitalets lng-
siktiga trend att erstta konstant kapital med variabelt en ut-
veckling som enligt Marx leder till en fundamental kris fr ett
system som baseras p anstllandet av arbete.136
Detta r ngra av de viktigaste insikter som tillsammans
utgr brjan p en strategisk analys av mnstren fr arbetar-
klassens maktposition: (1) arbetarklassen som autonom kraft;
(2) att kapitalet inkluderar arbetarklassen inom sig, varp fl-
jer att kapitalet r klasskamp; (3) teknologi som en form av
136 Se de sista sidorna i Mario Montano Notes on the international crisis
Zerowork 1 (1975), 3259. Fr en versikt ver skillnaden mellan den typ
av kristeori som impliceras hr och de vanliga nationalekonomernas, se
Peter Bell, Marxist theory, class struggle and the crisis of capitalism i
Jesse Schartz, red., The subtle anatomy of capitalism, (Goodyear, 1977).

100
uppdelning av den makt som arbetarklassen tillkmpat sig ge-
nom klasskampen; (4) organisering av arbetarklassen som en
funktion av klassammansttningen, och drmed det faktum
att fackfreningarna, socialdemokratin och leninismen en-
dast utgjort historiskt betingade organisatoriska lsningar fr
arbetarklassen; (5) nysammansttning [recomposition] nr ar-
betarklassen vervinner kapitalets uppdelning; (6) arbetarklas-
sen som bestende av bde avlnade och oavlnade; och drfr
(7) kapitalet som ett samhllskapital eller som social fabrik; (8)
kapitalistiska kriser som maktkriser mellan klasserna; och (9)
arbetarklassens nysammansttning och kapitalistisk splittring
[decomposition] som sjlva substansen av krisens tv moment.
I denna skiss har jag frskt lyfta fram hur en nylsning av
Marx spelat en viktig roll vid utvecklandet av dessa element.
Panzieris nylsning av Marx betrffande arbetets organise-
ring, Trontis nylsning av Kapitalet betrffande ackumulatio-
nen, Wages for Houseworks nylsning av Marx diskussion om
reservarmn och Zeroworks nylsning av Grundrisse angende
arbetets ndlighet har alla utgjort ndvndiga och viktiga mo-
ment i utvecklandet av en analys som r till strre strategisk an-
vndning fr utvecklandet av arbetarklassens styrka n ortodox
och vsterlndsk marxism. Vad fr slags nylsning rr det sig
om? Hur skiljer den sig frn de traditionella lsningarna? Fr
mig ter sig dessa lsningar inte som uppvisningar i ideologi utan
snarare som nya verktyg fr att utveckla arbetarklassens styrka.
Panzieri upptcker att arbetarautonomin tvingar fram frnd-
ringar i den kapitalistiska teknologin och planeringen; Tronti
upptcker den teoretiska grunden fr hur det gr att lnka
samman kamper i och utanfr fabriken; Wages for Housework
terupptcker lnens nyckelfunktion som kraft att vervinna
klassdelningen; Zerowork ser hur de nuvarande kamperna mot
arbetet frstter kapitalet i en historisk kris.
Med mlsttningen att gra en strategisk eller politisk ls-
ning av Kapitalet (utifrn de pgende kampernas behov), vad

101
Introduktion

finns det d i Kapitalet som gr det mjligt fr oss att rycka

den ls frn dess ursprung i 1800-talet och anvnda den fr att
blsa liv i kamperna i den nuvarande krisen? Svaret r att den
frser oss med en grundlggande insikt i kategoriernas och re-
lationernas natur i det kapitalistiska samhllet: dr finns alltid
tv perspektiv, kapitalets och arbetarklassens! Analysen av varje
kategori och fenomen mste vara tvsidig: det finns ingen ob-
jektiv plats mellan dessa tv kategorier. Althussers och andras
skande efter en objektiv vetenskap r lika ffng som den
klassiska nationalekonomins eller Karl Mannheims frsk. Att
erknna analysens oundvikliga tvsidiga karaktr innebr inte
bara att spegla klasskampen utan att reproducera den.
Ta till exempel Marx diskussion om lnen. Fr det frsta
r lnen en ersttning fr arbetaren, men en kostnad fr ka-
pitalisten. Kapitalet anvnder sedan lneformen fr att dlja
sin exploatering och uppdelningen mellan variabelt kapital och
mervrde. Men arbetarklassen anvnder lnekraven fr att g
till attack mot denna exploatering. Slutligen r lnen ett nyckel
instrument fr att splittra och frsvaga arbetarklassen, fr att
skerstlla att den r exploaterbar. Men samtidigt kan den vn-
das till ett vapen fr att attackera denna uppdelning.
Det r genom att tillmpa en sdan tvsidig analys eller
klassanalys, en analys som undersker meningen bakom varje
kategori frn de tv klassernas olika perspektiv, p Kapitalets
vriga kategorier, som vi kan tolka Marx och upptcka hur
hans verk kan vara anvndbart fr oss. Vi fr inte lta oss kra
fast i filosofin eller i nationalekonomins mystifikationer, som,
genom att misslyckas med att visa hur kapitalets bestmningar
bde r ptvingade arbetarklassen och formade av dess kamper
mot dem, i bsta fall visar p kapitalets ensidiga perspektiv. Vi
behver inte nja oss med sdana begrnsade perspektiv, efter-
som vi genom de pgende kampernas glasgon nu kan se hur
Marx verk visar att arbetarnas stndpunkter p en och samma
gng r antiteser till kapitalet och besitter styrkan att frstra

102
kapitalets frutsttningar. Revolutionr strategi r inte ngot
som tillkommer drutver: det r en sjlvklar del av studiet av
klassrelationerna. Fastn denna relation konstant frndras,
fastn 1800-talet sedan lnge r svunnet, terstr kapitalets tv-
sidiga natur. Analysen av den r inte enkel, men samtidigt ser vi
ingen anledning att proklamera den frment obegripliga kom-
plexitet genom vilken professionella marxister frdunklar
Kapitalets mening.
Fr mig tycks detta vara den vsentliga lrdomen frn de nya
teorier som skisserats ovan. De visar p ett stt att lsa Kapitalet
politiskt som bestr av tv steg: att visa hur varje kategori och
frhllande hnger samman med och tydliggr klasskampens
natur, och att visa vad detta innebr fr arbetarklassens poli-
tiska strategi.137 Dessa tv steg r direkt relaterade till varandra,
och att ta det frsta innebr ofta implicit att ven ta det andra.
Genom att till exempel visa p hur pengar r en integrerad del
av kapitalet en frmedling ptvingad av kapitalet som en del
av varuformen visar Marx implicit att en arbetarstrategi fr
att frstra kapitalet i frlngningen mste innebra frstran-
det av pengarna.
Detta krav p att varje kategori explicit mste relateras till
klasskampen innebr inte att reducera allt till klasskamp, efter-
som klasskampen inte r en sjlvstndig extern orsak till katego-
rier och relationer. Den r heller inte en extern konsekvens som
kan hrledas ur dessa. Kapitalet r, som vi nu tycker oss kunna
sknja, klassrelationen, och klassrelationen r i sin tur en kamp
relation. Klasskampen innebr konfrontationen med kapitalist
klassens frsk att ptvinga sin samhllsordning med alla
dess kategorier och bestmningar och arbetarklassens frsk

137 I ett resonemang kring Marshalls principer pekar Tronti ut dennes en

sidighet och behovet av att se arbetarklassperspektivet: Detta r den ex
akta motsatsen till sanning ur vr synvinkel, dr varje upptckt som grs
av en samhllsvetenskap kan och mste versttas till kampernas sprk.
Det mest abstrakta teoretiska problem kommer att ha den mest konkreta
klassinnebrden, (Workers and Capital, [vr versttning]).

103
Introduktion

att hvda sina egna autonoma intressen. Arbetarkampen r den

revolutionra aktivitet som ifrgastter kapitalismens spelreg-
ler. Det r drfr alla dessa regler och bestmningar mste tol-
kas frn ett perspektiv som insisterar p att vrdera varje aspekt
av kapitalet med utgngspunkt frn arbetarklasstrategi. Detta
r kllan till den tvsidiga karaktren hos de kapitalistiska ka-
tegorierna. Filosofernas och nationalekonomernas vetenskap
innebr inget annat n kapitalets syn p sig sjlv. En politisk ls-
ning av Kapitalet, och av kapitalet, r en strategisk aktivitet fr
arbetarklassen. Det finns ingen tredje objektiv position utanfr
kamperna, eftersom den revolutionra aktiviteten verallt av-
sljar den andra sidan. De ovan diskuterade teoriernas avg-
rande betydelse, ligger i att de har terupptckt detta faktum
och brjat genomfra detta strategiska projekt.
Projektet motsvarar i allt det projekt som efterfrgas i Marx
diskussion om fetischismen. Vi mste komma ihg att det r
efter en detaljerad diskussion om varuformen i kapitel ett som
Marx sammanfattningsvis frkastar sin analys som fetischistisk,
eftersom den enbart handlar om relationer mellan saker snarare
n sociala relationer mellan klasser. Marx argumenterar fr att
vi mste se bortom varufetischismen, i vilken varor frefaller
interagera med varandra av sig sjlva. Nr Marx gr vidare i ka-
pitel tv med att analysera bytet som en aktivitet mellan mn-
niskor gr han just detta det vill sga placerar varorna och alla
deras bestmningar p sin tillmtta plats inom klassrelationen.
Detta r en viktig del av det projekt jag skisserat riktlinjerna fr
ovan: att analysera betydelsen av varje kategori hos kapitalet
inom klasskonfrontationens kontext.
Det finns vissa regelbundenheter eller lagar fr varu
utbytet, precis som det finns en logik i sjlva varuformen, men
den logiken och dessa lagar existerar bara ssom utvecklade och
pfrda av kapitalet. Vad Marx visar oss i Kapitalet r att dessa
spelregler stts av kapitalet. Reglerna speglar sin egen inre
struktur motsatsen och kampen mellan de tv klasserna. Vr

104
 Att lsa kapitel ett

uppgift ligger i att klargra vikten och betydelsen fr arbetar-

klassen av var och en av dessa bestmningar och lagar, snarare
n att acceptera dem som objektivt givna.

Att lsa kapitel ett

Vrde r ett av de mest grundlggande begreppen i Kapitalet,
och centralt fr den lsning av Marx som jag hr har dragit upp
konturerna fr. Oturligt nog har begreppet svitt jag vet aldrig
utgjort fremlet fr en politisk lsning, och detta har lett till
att det som regel har anvnts p ett frvirrande och motsgelse
fullt stt. Detta tycks mig mjligt att undvika genom att gra
en politisk lsning av Marx vrdeanalys i kapitel ett i Kapita-
lets frsta band. I detta syfte har jag frskt tillmpa det ovan
beskrivna tvsidiga perspektivet p de begrepp och kategorier
som frekommer i frsta kapitlet.
Lsningen av kapitlet krver frsiktighet, eftersom Marx
bara behandlar ett ftal av kapitalets bestmningar nmligen
vad han kallar varuformen. Mnga andra av kapitalets bestm-
ningar utvecklas frsiktigt i resten av frsta bandet, samt i det
andra och tredje, i vad Marx (och Engels, som sammanstllde
andra och tredje bandet) upplevde var en logisk fljd av mer
och mer komplexa bestmningar. Drav kommer det sig att ar-
betskraften som vara, mervrde, kapital, ackumulation, profit,
lner och s vidare knappt frekommer i detta kapitel. Para-
doxalt nog ligger av denna anledning svrigheten med det fr-
sta kapitlet inte i dess komplexitet utan i dess enkelhet. Detta
r en orsak till att tolkningarna av kapitlet traditionellt sett har
varit svra, till och med mystiska. Eftersom det frsta kapitlet
utesluter de mest explicita diskussionerna om relationen mel-
lan varuformen och kapitalismen, har mnga uttolkare fallit
just i fllan med varufetischism som Marx varnade fr. De har
betraktat varuformens bestmningar som abstrakta knne-
tecken fr alla former av varuutbyten frn de allra enklaste

105
Introduktion

till de fullskaliga inom kapitalets globala varuutbyte. P detta

stt har hela analysen i band ett, inklusive analysen av utbyte i
kapitel tv och av pengar i kapitel tre, behandlats som tskild
frn analysen av kapitalet, som vanligtvis anses dyka upp frst
i andra avdelningen, i Frvandlingen av pengar till kapital
som vore de pengar som behandlas i den frsta avdelningen
antingen en ahistorisk kategori eller en kvarleva frn ett frhis-
toriskt produktionsstt.
Men Marx framstllning r inte ahistorisk och frsker inte
heller terskapa den historiska utvecklingen, dr den frkapita-
listiska kategorin pengar fregr kapitalet som kategori. Det
skulle vara ohllbart och felaktigt att lta de ekonomiska ka-
tegorierna flja varandra i den ordning, i vilken de historiskt
spelat den avgrande rollen. Snarare bestmmes deras ord-
ningsfljd genom det frhllande, i vilket de str till varandra i
det moderna borgerliga samhllet.138
Vad gller frgan om vrdet och pengarnas natur i det fr-
kapitalistiska samhllet, begrnsar jag mig p det hr stadiet till
fljande kommentar. Det r en god id att ta allvarligt p Marx
varning i inledningen till Till kritiken av den politiska ekono-
min, dr han menar att det inte r adekvat att tillmpa kapita-
listiska kategorier p andra samhllssystem utan att modifiera
dem. Den borgerliga ekonomin lmnar slunda nyckeln till
den antika etc. Men ingalunda i den mening, som ekonomerna
frstr det, vilka suddar ut alla historiska skillnader och i alla
samhllsformer ser de borgerliga. Man kan frst tribut, tionde
etc., om man knner jordrntan. Men man fr inte identifiera
dem.139

138 Karl Marx, Inledning till Till kritiken av den politiska ekonomin, i Till
kritiken av den politiska ekonomin, (Proletrkultur, 1981), 259. [Observera att
denna text egentligen inte utgr en inledning i Till kritiken av den politiska
ekonomin, utan r publicerad som en bilaga i den ovan angivna utgvan.
Samma text utgr dremot inledningen i Grundrisse. .a.].
139 Ibid., 257.

106
 Att lsa kapitel ett

Som en del av denna metodologiska diskussion diskuterade

Marx explicit exemplet pengar. Han konstaterar att ven om
det onekligen stmmer att [p]engar kan existera och har his-
toriskt existerat, innan kapital existerade, innan banker existe-
rade, innan lnearbete etc. existerade, frhller det sig likvl s
att pengar var mindre utvecklat i frkapitalistiska samhllen
och drfr annorlunda. Ehuru allts den enklare kategorin
[pengar] historiskt kan ha existerat fre den konkretare [kapi-
tal] kan den i sin fulla intensiva och extensiva utveckling blott
tillhra mera komplicerade samhllsformer.140
Drfr gr man, om man vill analysera vrdets och peng-
arnas natur i frkapitalistiska samhllen vilket inte r syftet
hr rtt i att flja Marx exempel, och frska se hur teorin i
Kapitalet, som r anpassad till kapitalismen, mste modifieras
fr att vara anvndbar i andra situationer.
Kapitel ett skisserar bestmningarna hos ett fullt utvecklat
system av varuutbyten ett system som bara har existerat som
en aspekt av kapitalismen. Eftersom kapitalismen utgr ett
fullt utvecklat system av anledningar som jag kommer att
diskutera i fljande kapitel r dessa bestmningar ocks kapi-
talets bestmningar, och mste drfr frsts som sdana. Om
Marx gjorde en tskillnad mellan pengar som anvnds som
kapital vid anstllandet av lnearbete, och pengar som inte
r kapital, vilka anvnds vid kp av personliga tjnster en
tskillnad som han bevisligen gjorde var det drfr att han
stod infr situationer dr kapitalet misslyckades med att till
fullo anvnda pengar fr att utka sitt system. Denna tskill-
nad r verkligen en vrdefull insikt, i likhet med till exempel
skillnaden mellan arbetarklassens anvndning av pengar eller
rentierens anvndning av pengar. Men pengarna anvnds inte
som abstrakta pengar per se, utan alltid i en viss historisk klass-
kontext. Frn kapitalets synvinkel mste alla dessa olika bruk
av pengarna inordnas i och integreras inom kapitalets egen

140 Ibid., 253254.

107
Introduktion

expanderande reproduktion. Om detta icke sker, fungerar de

inte som pengar fr kapitalet. Vad detta lyfter fram r just var-
fr det r viktigt att se vrde och pengar som integrerade delar
av kapitalet. Vi mste frst varfr de r former som passar fr
och terskapar kapitalet fr att kunna frst vad det innebr
att frstra dem.
Ett annat problem r att det r ltt hnt att tolka Marx som
om han accepterade de relationer han utlgger som ett natur-
ligt faktum. Att gra det innebr att terupprepa ett fel som
marxistiska nationalekonomer ofta gr, dr de ser Marx analys
av varuformen som tskild frn den klassiska politiska eko-
nomin p grund av att Marx teorier skulle vara mer korrekta.
Marx ser och rttar till flera av hans fregngares fel s lyder
projektet i Kapitalets fjrde band som behandlar teorier om
mervrdet. Han klarar ocks bttre av att visa oss det logiska
sammanhanget hos den uppsttning av lagar som frknippas
med varuformen. Men han kunde gra detta just drfr att han
steg utanfr kapitalets perspektiv och kunde se varuformen
som inneboende i kapitalet bde som den form genom vilken
det tvingar arbetarklassen att arbeta av fri vilja, och som det
stt p vilket kapitalet maskerar detta tvng genom att hnvisa
till marknadsrelationerna. Marx visar inte varfr den osynliga
handen fungerar nnu bttre n vad Adam Smith trodde att
den gjorde. Han visar den idealstruktur som kapitalet frsker
pfra och sttet p vilket den uppnr och kamouflerar detta
pfrande genom frmedlingen av varor ett kamouflage som
reproduceras fetischartat i de ekonomiska teorierna om den
osynliga handen.
Vrt problem r annorlunda n det problem som Marx
hade med sin framstllning. Fr att frst vrdeteorin i kapi-
tel ett, mste vi se hur vi kan gra det Marx sger att vi mste
gra: att integrera diskussionen om varuformen i vr frstelse
av klassrelationerna, vilka han lgger fram senare i Kapitalet
och vilka det kommer an p oss att utveckla n lngre. Fr att

108
 Att lsa kapitel ett

gra detta mste vi gra en lsning av det frsta kapitlet som

baseras p hela vr kunskap om och tolkning av resten av Ka-
pitalet, svl som p vr kunskap om den klasskamp som ligger
till grund fr dess analys. Marx lade fram denna analys i logiska
steg fr att framstllningen skulle bli tydlig. Vi mste terin-
tegrera helheten och relatera varje enskild del till de andra de-
larna. Det rcker inte att som metodologisk princip hvda att
diskussionen om mervrde ven innehller den om vrde p
grund av att den frra utgr en mer utvecklad form n den
senare. Vi mste explicit visa hur dessa vrdets bestmningar
bevaras i och tillfrs mervrdet, precis som vi mste visa hur
mervrdets bestmningar bevaras och tillfrs i klassrelationens
helhet. Detta r syftet med den politiska lsning som jag dis-
kuterat ovan. Det r bara genom att gra detta som vi kan se
hur varje kategori och relation frhller sig till och tydliggr
klasskampens natur. Det r endast p detta stt vi kan brja
se vad vrde och pengar betyder fr arbetarklassens politiska
strategi i allmnhet. Och det r bara genom att frst dessa
relationer, inte som abstrakta delar i en abstrakt modell, utan
som verkliga delar av klasskonfrontationernas nuvarande ak-
tualitet som vi kan upptcka vad de betyder, srskilt fr oss
idag. Det r utifrn en sdan frstelse av vrdet som jag tror
oss om att kunna utvrdera i vilken utstrckning resten av Ka-
pitalet och dess frgreningar har varit eller kan bli mjliga att
kontinuerligt omtolka och anvnda.
I fljande kapitel kommer jag att gra en nylsning av
den frsta, andra och tredje delen av kapitel ett, och drefter ta
upp varuformen inom kapitalet; analysen av varuformen som
bruksvrde och bytesvrde i bde dess kvalitativa och kvantita-
tiva aspekter; abstrakt arbete som vrdets substans; samhlle-
ligt ndvndig arbetstid som mttet p abstrakt arbete; vrde-
formerna (som mynnar ut i penningformen); och slutligen, de
aspekter hos pengar som kommer fram genom pengaformen.
I varje steg har jag frskt lyfta fram klassperspektivet och

109
diskutera implikationerna fr klasskampen. Jag har inte tagit
med ngon analys av del fyra av kapitel ett, som handlar om
fetischismen, p grund av att denna text frst som sist (som
jag redan frklarat) syftar till att g bortom varuformens fram-
trdande fr att se klassrelationerna inom samhllet. I sista
kapitlet summerar jag de viktigaste resultaten av lsningen av
Kapitalets frsta kapitel.
II: Varuformen
Varfr inleds Kapitalet med en analys av varor av de nyttiga
produkter av mnskligt arbete som kps och sljs? Marx ger oss
svaret i de tv allra frsta meningarna i bokens frsta kapitel:
I de samhllen dr det kapitalistiska produktionssttet hrs-
kar, upptrder rikedomen som en oerhrd varuanhopning,
och den enkla varan som dess elementarform. Vr undersk-
ning brjar drfr med en analys av varan.1 Marx brjar allts
med varan eftersom den r bestmmande fr rikedomen i det

1 ldre engelska versttningar av Kapitalet har hr olyckligt talat om

varuformen som enhetlig istllet fr elementarform. I frordet till fr
sta tyska utgvan av Kapitalet kallar Marx varuformen fr cellformen
nr han diskuterar den metod han anvnder i det aktuella kapitlet: Vid
analys av de ekonomiska formerna duger mikroskop eller kemiska rea
genser. Abstraktionskraften r dess enda hjlpmedel. Fr det borgerliga
samhllet utgr dock arbetsproduktens varuform eller varans vrdeform
den ekonomiska cellformen. Fr den obildade verkar det, som om ana
lysen hrav pysslade med rena spetsfundigheter. Det handlar ocks med

111
Varuformen

kapitalistiska samhllet. Nr vi lser resten av Kapitalet kom-

mer vi att upptcka varfr all rikedom tar formen av varor i det
borgerliga samhllet. Varfr vi brjar med varan grs genom
denna kunskap n tydligare: eftersom varuformen r kapitalets
grundlggande form. I detta kapitel kommer jag att tydliggra
denna grundlggande form genom att utlgga de grundlg-
gande aspekter av kapitalet som Marx betecknar med varufor-
men, samt genom att skissa upp kapitalets historiska utveck-
ling i termer av denna varuform.
Kapitalet handlar om kapitalet. Men vad r kapitalet? Ur
Marx synvinkel r kapitalet framfr allt ett samhlleligt fr-
hllande, eller mer specifikt ett frhllande av kamp mellan
de tv klasserna i det borgerliga samhllet: kapitalistklassen
och arbetarklassen. Om kapitalet i grund och botten r klass
kampens dynamik, vore det lmpligt att brja med att utforska
klasskampens grundlggande egenskaper. Trots att det r precis
vad Marx gr, ter sig inte relationen mellan varorna och klass-
kampen helt sjlvklar. Fr att frst denna relation, mste vi
inse att klasskampen handlar om hur kapitalistklassen tvingar
mnniskor att slja delar av sina liv i form av varan arbetskraft
fr att verleva och f ngon som helst tillgng till samhllelig
rikedom. Med andra ord r en vervldigande majoritet av alla
mnniskor tvugna att arbeta fr att inte svlta ihjl. Kapitalist
klassen skapar och bevarar denna tvngssituation genom att
skaffa sig total kontroll ver alla stt att producera samhlle-
lig rikedom. Varuformen innebr att ptvingat arbete r den
grundlggande formen fr organisering av samhllet den
huvudsakliga formen av social kontroll. Detta innebr att det
skapas en arbetarklass det vill sga en klass av mnniskor som
endast kan verleva genom att slja sin frmga att arbeta till
klassen som kontrollerar produktionsmedlen.

ndvndighet om spetsfundigheter men endast p samma stt som i den

med mikroskop arbetande anatomin. (Karl Marx, Kapitalet, band 1, (A-Z
frlag, 1969), 34).

112
 Varuformen

Det kan lta besynnerligt att sga att kapitalet r kam-

pen mellan kapitalet och arbetarklassen. Hur kan ngonting
vara kampen mellan sig sjlv och ngonting annat? Jo, helt
enkelt drfr att arbetarklassen, s lnge den arbetar, inte r
ngonting annat den existerar bara som arbetskraft inom
kapitalet. Betyder det att kapitalet bde r helheten och en del
av helheten? Nej, kapitalet r alltid helheten, och det r hri
svrigheten ligger. Trots att arbetarklassen befinner sig i oppo-
sition till helheten, inkluderar den sig sjlv p ett mycket spe-
ciellt stt. Under kapitalismen skapar arbete anvndbara saker
varor, avkastning och slutligen verskottsvrde eller profit
som i sin tur anvnds av kapitalistklassen fr att kontrollera
och skapa nnu mer arbete. Arbetet i dess alienerade dda
form, som produkter och vrde, dominerar allts sig sjlv (det
levande arbetet) som kapital genom varuformen. Arbetet
antar en zombies skepnad, i sin dda form, som behrskar all
samhllelig aktivitet genom att pfra nnu mer arbete. Vi kan
rentav definiera kapitalet som ett samhllssystem som r ba-
serat p att pfra arbete genom varuformen. Marx sjlv kal-
lade kapitalet vampyrlikt, eftersom det dda arbetet inte bara
behrskar det levande, utan dessutom frsvagar det genom att
breda ut sig p det levandes bekostnad.
Denna syn p kapitalet skiljer sig markant frn den borger-
liga ekonomins och frn vissa tolkningar av Marx, dr man ser
kapitalet som saker: produktionsmedel, profit, investerbara
tillgngar. Dessa saker r frvisso moment i organiserandet
av den samhlleliga relationen, men fr inte misstas fr att i sig
utgra sjlva relationen. Denna pong r enkel att komma ihg
om man i bakhuvudet har Marx definition av kapitalet som en
cirkulr, sjlvreproducerande uppsttning relationer, som in-
begriper samtliga dessa aspekter:

113
Varuformen

I denna formel, dr streck representerar bytesrelationer och

punkter representerar produktionsfrhllanden, kan vi se hur
investerbara tillgngar (P) kper varor (V) som anvnds i pro-
duktionen (produktionsmedel, PM, och arbetskraft, AK) och
stter dem i arbete fr att tillverka (T) varukapital (V), som
kan sljas fr en avkastning (P) som skapar profit (PP). Alla
steg r moment av den helhet som r kapitalet. Var och en av
dessa aspekter analyseras i Kapitalets frsta band, men analysen
av formen fr denna process r mest utvecklad i andra bandet,
dr Marx analyserar reproduktionens banor i termer av dessa
olika moment.2
Om varuformen r den grundlggande formen fr kapita-
lets klassrelationer, och om denna form utgr en tvngssitua-
tion dr arbetarnas enda mjlighet att f tillgng till samhllelig
rikedom (mat, klder, etc.) r genom att slja sin arbetskraft,
innebr detta i sin tur att allt som skapas genom arbete ndvn-
digtvis mste ha formen av varor. Detta fr att kapitalisterna
ska kunna slja dem till arbetarklassen och drmed skerstlla
dess verlevnad och tillvxt. Fr kapitalistklassen r inte rike-
dom ngonting annat n ackumulation av arbete och de pro-
dukter som arbetet producerar, och eftersom bde arbete och
dessa produkter tar formen av varor, framtrder den enskilda
varan som den enkla formen fr denna rikedom.3
Varuformen r allts en uppsttning maktrelationer. Hur
och om den pfrs beror p kapitalisternas styrka i frhllande
till arbetarklassens. Varuformen r allts inte ett icke-politiskt
2 Detta sker i band 2, del 1, Kapitalets Formfrndringar och deras
Kretslopp, dr Marx analyserar kretsloppen hos penningkapital (P), pro
duktivt kapital (T), varukapital (V) bde separat och tillsammans.
3 I det andra bandets frsta kapitel slr Marx fast detta explicit: Men
fr att massan av omedelbara producenter, lnearbetarna, skall kunna
fullflja processen AKPV, mste andra sidan de ndvndiga existens
medlen vara tillgngliga fr dem i kpbar form, dvs. i varuform... S snart
produktionen medelst lnearbete r dominerande mste ocks varupro
duktionen vara den allmnna produktionsformen. (Karl Marx, Kapitalet,
band 2, (A-Z frlag, 1971), 35, [versttningen modifierad]).

114
 Varuformen

begrepp som endast beskriver eller betecknar en uppsttning

relationer i det kapitalistiska samhllet. Kapitalets styrka att
pfra varuformen r styrkan att bevara sjlva systemet ett
system dr de flesta mnniskors liv frvandlas till arbetskraft.
Drfr r det s viktigt att skilja mellan arbetskraft och arbe-
tarklass. Nr arbetarklassen fungerar som en del av kapitalet
utgr den arbetskraft, och kapitalet definierar klassen genom
detta faktum. Detta kan tydliggras genom att anvnda Marx
tskillnad mellan arbetarklass i sig och fr sig. Arbetarklassen
i sig utgrs av alla dem som mste slja sitt arbete till kapita-
let och drmed tvingas vara arbetskraft. Detta r en definition
som enbart baseras p en vanlig uppsttning egenskaper hos
kapitalet. Arbetarklassen fr sig (eller arbetarklass som arbetar
klass definierad politiskt) existerar bara nr den hvdar sin
autonomi som klass genom sin enighet i kampen mot rollen
som arbetskraft.4 Utifrn denna tskillnad r arbetarklassen,
paradoxalt nog, bara riktig arbetarklass nr den kmpar mot
sin existens som klass. Dialektiken mellan arbetarklassen i sig
och fr sig handlar inte om att skapa en ren arbetarklass efter
revolutionen, utan om att upplsa arbetarklassen som sdan.5

4 Marx klassiska distinktion mellan klass-i-sig och klass-fr-sig finns i

analysen av det franska bondestndet. Han finner att de utgjorde en klass
p samma stt som en sck potatis utgr en klass. Det vill sga, de hade
samma grundlggande egenskaper och var en klass-i-sig, men eftersom
de misslyckades med att agera politiskt bildade de inte en klass-fr-sig. Se
Karl Marx, Louis Bonapartes 18:e brumaire, (Arbetarkultur, 1971), 4344.
5 Den grundlggande pongen att arbetarklassen kmpar fr att avsluta
sin existens som sdan, mste man hlla i minnet under alla diskussioner
om kommunism. Det faktum att det revolutionra krossandet av kapi
talet kommer att innebra slutet fr arbetarklassen som sdan betyder
frsts inte att klassen inte kan kmpa tillsammans mot kapitalet, som
Jean Cohen nyligen freslagit i en recension av Agnes Hellers The theory
of need in Marx. Cohen argumenterar fr att arbetarklassen, som en klass
skapad inom kapitalet, inte kan ha krav eller intressen som gr utver
kapitalet, och att sdana krav som hotar kapitalet, vilka han kallar radi
kala krav, endast kan komma frn individer som utmanar sin status som
arbetare och motstter sig reduktionen av sina behov, sin personlighet,

115
Varuformen

Nr vi studerar varuformen som pfrs arbetarklassen r

det viktigt att inte jmstlla detta pfrande med pfrandet
av penningln. Detta misstag begs av mnga som gr en fr
snv lsning av Marx och definierar arbetarklassen som best-
ende av enbart lnearbetare. Nr man sger att arbetarklassen
sljer sin arbetskraft till kapitalet mste det frsts i vid mening.
Arbetarklassen inkluderar alla som arbetar fr kapitalet p ett
eller annat stt, i utbyte mot en del av den samhlleliga total-
rikedom de sjlva producerar. Som Marx sger i diskussionen
om ln i Kapitalets sjtte del, och som bland annat Wages for
Housework Movement understryker, representerar penningl-
nen bara en del av arbetet. I fabriken rknas det obetalda och
oavlnade arbetet som verskottsvrde. Analysen av den so-
ciala fabriken (se introduktionen) visar ocks hur kapitalet
tvingar arbetarklassen att utfra oavlnat arbete p mnga
andra stt. Ett noggrant analyserat exempel r det arbete som
krvs fr att lra upp och srja fr arbetskraften ett arbete
som utfrs av bde lnearbetare och oavlnade hushllsarbe-
tare huvudsakligen fruar och barn. Annat formellt oavlnat
arbete r resor till och frn jobbet, konsumtion, och de delar
av skolarbete, samhllsarbete och kyrkligt arbete som tjnar till
att reproducera arbetskraft t kapitalet. Oavlnat arbete r inte
obetalt, snarare r det tminstone delvis slt till kapitalet fr

verksamhet och individualitet till klassrelationens imperativ (Telos 33

(1977), 180). Men pongen r att sdana individer konfronterar kapita
let som en klass-i-sig de besitter alla samma grundlggande egenskaper
i frhllande till kapitalet och det enda sttet som de kan uppn den
ndvndiga makten fr att krossa dess system r genom att agera tillsam
mans som en klass-fr-sig. Efter att de har rivit murarna och flytt frn den
sociala fabriken, kommer den opposition gentemot kapitalet som hller
ihop dem nu att vara frsvunnen och det postkapitalistiska samhllet kan
skapas, med Marx ord fr den fria utvecklingen av individualiteterna.
(Karl Marx, Fragmentet om maskiner, Fronesis 910 (2002), 52, [Frag
mentet om maskiner r en inofficiell titel p den passage i Grundrisse som
strcker sig mellan sidorna 690 och 712 i den engelska Penguinutgvan av
detta verk (Penguin, 1973). .a.].

116
 Varuformen

andra inkomster n penningln. Den viktiga pongen r att

analysen av varuformen mste inkludera denna typ av utbyte
svl som direkt utbyte av ln fr arbetskraft.
Eftersom varuformen utgr klassrelationens grund, mste
vi studera varuformen fr att frst hur klasskampen yttrar sig
idag och hur den har sett ut i historien. Med det menar jag inte
att frstelsen av varuformen r tillrcklig fr att frst kam-
pen, men den utgr ett ndvndigt moment. Det finns uppen-
barligen mnga fler aspekter som mste vgas in fr att frst
historiska skeenden. Men om vi frstr varuformens betydelse
inser vi ocks varfr det r s viktigt att frst alla skenbart
ofruktbara abstraktioner och begrepp i Kapitalets frsta kapi-
tel. Fr att visa detta kommer jag att skissa upp klasskampens
historia s som den mter oss i Kapitalet i termer av varufor-
mens allestdes nrvaro.

Ursprunglig ackumulation
I det 24:e kapitlet av Kapitalets frsta band, visar Marx hur ka-
pitalet ursprungligen pfrde klassrelationens varuform. Han
visar att det som han kallar ursprunglig ackumulation innebar
det ursprungliga skapandet av klasserna i det kapitalistiska sam-
hllet, ngot som skedde genom pfrande av arbete och varu-
utbyte. I samma kapitel visar han att hemligheten bakom detta
ligger just i den historiska skilsmssoprocess mellan produ-
centen och produktionsmedlen (vilket i princip innebar hans
mark). Producenterna frvandlas d till arbetare som tvingas
slja sin arbetskraft till kapitalet fr att skaffa existensmedel,
och alla arbetsprodukter mste i och med detta anta formen av
varor. Marx beskriver ocks hur allmogen drevs frn landet till
staden dr de, tillsammans med fre detta feodala trotjnare,
bildade en potentiell klla till arbetskraft. Marx visar ven att
det inte rckte med att expropriera mark, sjlva grunden fr
mat och klder, fr att driva folk till fabrikerna. Mnga mn-
niskor fredrog nmligen lsdriveri och kriminalitet framfr

117
Varuformen

de frtryckande frhllandena och de lga lnerna i den ka-

pitalistiska industrin. Fr att tvinga ven dessa mnniskor till
fabrikerna, och fr att bryta deras motstnd mot den nya dis-
ciplinen, infrde makthavarna nya typer av lagstiftning. P
detta stt blev den lantbefolkning, som man med vld hade
jagat bort frn grd och grund, frvandlad till vagabonder, som
genom en grotesk, terroristisk lagstiftning tvingades att under-
ordna sig den disciplin som lnarbetarsystemet krver, piskade,
brnnmrkta och pinade.6 I Grundrisse beskriver Marx kapi-
talets dilemma i fljande termer: De mste tvingas till arbete
under kapitalistiska frhllanden. De egendomslsa r mer
bengna att bli luffare, rnare och tiggare n arbetare.7 I det
24:e kapitlet av Kapitalets frsta band beskrivs vidare hur det
parallellt med arbetarklassen uppstod en kapitalistklass frst
jordbrukskapitalister och drefter industrikapitalister som
var ansvariga fr ovannmnda pfrande.
Denna s kallade ursprungliga ackumulation, det vill sga
skapandet av en arbetarklass, gde frst rum i strre skala i Eng-
land och Vsteuropa (kapitalets rosenskimrande gryning),
men spreds snabbt till vriga vrlden. Nr kapitalet expanderade
omstrukturerade det de befintliga samhllena fr att exproprie-
ra all rikedom och skaffa sig kontroll ver befolkningens arbete.
Marx analyserar detta tillgg till det ursprungliga pfrandet av
varuformen i kapitel 25. Om och om igen ser vi hur nyckeln till
kapitalets expansion, efter den initiala vldtkten p lokala re-
surser, ligger i frmgan att skilja arbete frn marken och andra
produktionsmedel och p s vis skapa en arbetarklass bde
avlnad (som arbetar i fabriker, p plantager etc.) och oavlnad
(som arbetar fr att terskapa sig sjlv som en arbetskraftsre-
serv). I ngra fall var skapandet av lnearbete helt marginellt.
Istllet anvnde och frstrkte kapitalet redan befintliga former
av social kontroll och produktion, eller skapade samhllen som

6 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 648.

7 Karl Marx, Grundrisse, (Penguin, 1973), 736, [vr versttning].

118
 Varuformen

inte anvnde sig av lnearbete men nd var vl integrerade i

kapitalet (exempelvis slaveriet frn femtonhundratalet till ar-
tonhundratalet, och s kallad sharecropping efter amerikan-
ska inbrdeskriget). De oavlnade delarna av arbetarklassen
utgjorde en viktig del av kapitalets vrldsomfattande arbets-
kraft. Marx skrev i detta sammanhang: verhuvud behvde
det dolda slaveriet bland Europas lnarbetare som grundval det
ppna slaveriet i Amerika.8 Vikten av det arbete som utfrs av
oavlnade har varierat stort frn enkelt sjlvunderhll i egen-
skap av latent reservarm, till produktion av mat och rmate-
rial av absolut ndvndighet fr kapitalets vrldsordning, som
exempelvis bomullsslaveriet.
Under sdana perioder av s kallad ursprunglig ackumula-
tion handlade kampen mellan de framvxande klasserna om
huruvida kapitalet kan pfra klassrelationernas varuform, det
vill sga huruvida kapitalet har styrkan att kra bnder och ur-
sprungsbefolkning frn sina landomrden och frstra deras
hantverk och kultur, och drmed skapa en arbetarklass. Det r
viktigt att inse att det faktiskt var frga om en kamp, och inte
om ensidig manipulation. De tilltnkta arbetarnas motstnd
genom kriminalitet, lsdriveri, uppror och motstndskrig gjor-
de det inte bara svrt fr kapitalet, utan ibland frlorade det
ocks kamperna. Till exempel lyckades det aldrig frvandla de
amerikanska indianerna till en sektor av arbetarklassen. Kapita-
let kunde d inte annat n att utrota dem genom folkmord och
importera svarta slavar och vita immigranter som ersttning.

Kampen om arbetsdagen
Dr mjligheterna att undvika kapitalet var sm eller alls inte
frelg, vergick kampen frn att handla om huruvida varufor-
men ska pfras eller inte, till att handla om i vilken utstrck-
ning den skulle pfras. Den nya klassen av arbetare, som inte

8 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 668.

119
Varuformen

kunde undvika att arbeta fr kapitalet, stred allts fr att be-

grnsa den del av deras liv och energi som de tvingades att ge
upp. Kampen om arbetsdagens lngd blev drmed central.
Marx analys av konflikten om arbetsdagens lngd (i det
frsta bandets ttonde kapitel), visar tydligt hur kampen om
i vilken utstrckning varuformen skulle pfras fortsatte ven
efter att man upphrt att ifrgastta varuformens existens. I
analysen finns bara tv aktrer: kapitalet och arbetarklassen. I
ttonde kapitlets femte sektion visar Marx hur kapitalet i Eng-
land genom staten frskte frlnga arbetsdagen nnu mer. Ar-
betarna anstrngde sig dock fr att begrnsa och stoppa denna
tilltagande utblottning av deras tid och energi. Det var allts
ingen enkel sak att krama ngra extra timmar ur arbetarklassen.
Marx visar att normalarbetsdagen r resultatet av flera hundra
rs kamp mellan kapitalist och arbetare innan de senare frivil-
ligt gr med p, det vill sga blir samhlleligt tvingad, att slja
hela sin aktiva arbetstid, ja hela sin arbetsfrmga, till priset av
sina ndtorftiga existensmedel, att slja sin frstfdslortt fr
en grynvlling.9
I brjan av kolonialperioden var kapitalet tvunget att an-
vnda tvng fr att f den inhemska befolkningen att acceptera
varuformen verhuvudtaget. Motstndet mot reguljrt och ut-
kat arbete tvingade koloniala myndigheter att vid upprepade
tillfllen anvnda metoder som massakrer, penningskatter, eller
folkfrflyttningar till dliga jordar, fr att tvinga befolkningen
att arbeta tillrckligt och skapa profit t kapitalet. Denna ar-
betsvgran kallades naturligtvis efterblivenhet av kapitalets
ekonomer (vilka utvecklade en sviktande tillgngskurva p
arbetskraft fr att beskriva efterblivenheten), och borgerliga
politiska forskare menade att tvnget var rttfrdigat efter-
som det r ndvndigt att civilisera primitiva folk.10 Detta

9 Ibid., 233.
10 Den sviktande tillgngskurvan p arbetskraft baseras p en trade-off
mellan lner och fritid. Med lga lner kommer arbetarna att arbeta mer

120
 Varuformen

problem har alltid varit strst dr marken inte r begrnsande

(till exempel i Afrika, Nord- och Sydamerika) och efterblivna
infdingar kan fly int landet. Denna flykt fr inte bara ses som
en flykt frn kapitalistiskt arbete och som att sjlvkontroll
av arbete r att fredra. Vi mste ocks inse, vilket ett antal
nya antropologiska arbeten (till exempel Marshall Sahlins ar-
beten om det ursprungliga verfldssamhllet)11 ocks visar,
att sjlvkontroll i praktiken innebar mindre arbete och mer
tid fr andra aktiviteter. Vi kan se att Marx var medveten om
detta: ven de mest avancerade maskiner tvingar arbetaren att
arbeta mer n vilden.12 Som Marx analys av E.G. Wakefields
teori om kolonialism visar i kapitel 25, var det p de platser dr
tillgngen p mark gjorde sdan flykt mjlig, som kapitalets
ideologier tydligast insg sakens natur och drfr tydligast ut-
tryckte behovet av att begrnsa denna tillgng.
Under sdana frhllanden r klasskampen en motstridig
kombination av tv aktiva klasser. Kapitalisterna frskte for-
ma och utka denna nya form av social kontroll. Arbetarklassen
frskte i frsta hand fly, och i andra hand begrnsa pfrandet
av arbete. Kapitalet hade initiativet under denna period och
kan med rtta ses som p offensiven, medan arbetarklassen age-
rade defensivt i sina frsk att stta grnser fr utnyttjandet.
Kapitalet utvecklades snabbt under den industriella revo-
lutionen, vilket gjorde att arbetarklassen vxte i storlek och
styrka. Arbetarklassen blev allt mer aggressiv och brjade ut-
trycka egna autonoma krav gentemot kapitalet. Senare teorier

om lnen stiger, men om lnerna stiger ver en viss niv kommer de att
brja fredra fritid och arbetstimmarna kommer att minska. I koloni
erna var lsningen ofta att infra en hyddskatt eller en viss pengasumma
som de infdda invnarna mste betala till kolonialregimen. Eftersom det
enda sttet att komma ver pengar var att arbeta i gruvorna eller planta
gerna, resulterade detta i indirekt tvngsarbete. Att lnerna hlls mycket
lga tvingade folk att arbeta mnga dagar fr att uppn skattesumman.
11 Marshall Sahlins, Stone-age economics, (Aldine-Atherton, 1972).
12 Karl Marx, Grundrisse, 708709, [vr versttning].

121
Varuformen

kring begreppet arbetarklassautonomi hjlper oss att rikta upp-

mrksamheten mot denna aspekt av Marx analys. Marx visar
hur kampen fr att begrnsa arbetsdagen lyckades, och hur
arbetarna gick till offensiven fr att rentav minska arbetsdagen
och drmed frverkliga det autonoma kravet p mindre arbete.
I sektion 67 i kapitel 8 mlar han upp en av sina frgstarkaste
analyser av klasskampen, nr han beskriver hur arbetarklassens
styrka och militans vxte och gng p gng tvingade kapitalet
att via staten frkorta arbetsdagen. Hr r det inte lngre kapi-
talet utan arbetarklassen som har initiativet. Den gr frn mot-
stnd till offensiv. Under konfrontationen med arbetarklassen
mattades kapitalets motstndskraft gradvis, medan samtidigt
arbetarklassens angreppskraft kade. I kraft av detta frkor-
tades arbetsdagen frn femton till tta timmar, liksom arbets-
veckan frn sju till fem dagar, det vill sga till frhllanden vi
idag anser vara normala. Marx visar allts hur den tidsperiod
p vilken varuformen pfrs och den normala arbetsdagen, r
resultatet av en lngvarig, mer eller mindre dold klasskamp
mellan kapitalister och arbetare.13
Analysen av varuformens tidsliga element visar hur den offi-
ciella legalt sanktionerade strukturen kring arbetsdagen vxte
fram, och den r ovrderlig fr att frst vad Marx menar nr han
talar om kapitalistiska lagar. Vad betrffar lagarna om arbets-
tidbegrnsning sger Marx: dessa detaljerade bestmmelser
var ingalunda produkter av parlamentarisk tankeverksamhet.
De vxte s smningom fram ur frhllandena ssom naturla-
gar fr det moderna produktionssttet. Deras utformning, of-
ficiella erknnande och statliga offentliggrande var resultatet
av lngvariga klasstrider.14 Dessa naturlagar r knappast de
metafysiska, ofrklarliga regelbundenheter som mnga tradi-
tionella marxister hnvisar till. Det kapitalistiska samhllets
rrelselagar r istllet en direkt produkt av klasskampen och

13 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 258.

14 Ibid., 244.

122
 Varuformen

visar vad kapitalet varit starkt nog att pfra, trots arbetarklas-
sens vxande styrka. De ger rum bakom ryggen p aktrerna
enbart i den meningen att de utgr det ofrutsgbara resultatet
av kraftmtningen mellan de tv klasserna.
Vi kan ocks se att arbetarklassens vxande styrka inte bara
frkortar arbetsdagen utan dessutom gr det mjligt att behl-
la och ka dess andel samhllelig rikedom. Arbetarklassen kan i
sjlva verket ses som att ha utnyttjat kapitalet fr att tillgodose
sina egna behov, samtidigt som den arbetar mindre. Detta r en
del i den lnga process dr utveckling av kapitalet ocks innebr
en utveckling av det materiella fundament som en dag kan gra
det mjligt fr arbetarklassen att vervinna kapitalet.
Vi har hittills diskuterat pfrandet av varuformen i lju-
set av kampen om arbetsdagens lngd. Det r viktigt att inte
glmma bort kampen om hur hrt och under vilka frhllan-
den arbetet ska utfras. Marx visar p flera stllen i Kapitalet,
och i synnerhet i kapitel 8, att kampen om arbetsdagens lngd
gr hand i hand med kampen om arbetets intensitet och frhl-
landen (se till exempel diskussionen i sektion 4 om dag- och
nattarbete). Men den mest detaljerade analysen terfinns i det
trettonde kapitlet. Dr beskriver Marx hur utvecklandet av
nya maskiner, en utveckling som gr mycket snabbt efter det
att arbetarna tvingat fram en arbetstidsfrkortning, inte bara
innebr ett stt att ka produktiviteten, utan ocks ett stt att
ka arbetets hastighet och intensitet. I sektion 3 del c, visar
Marx hur nya maskiner tvingar fram kade arbetsprestationer,
stegrad anspnning av arbetskraften, hrdare komprimering av
arbetstiden.15 I bland annat sektionerna 5 och 9 visar han sedan
hur denna kning skapar nya typer av arbetarklasskamper, frn
luddistiska sabotage av maskiner till mer lngsiktiga kamper
fr att begrnsa och reducera arbetsintensiteten och frbttra
frhllandena. De olika kamperna kring lngd, intensitet och
arbetsfrhllanden rr den arbetskraft som arbetarklassen

15 Ibid., 356.

123
Varuformen

tvingas slja till kapitalisterna. Det r kvantitativa frgor som

handlar om i vilken utstrckning varuformen ska vara pfrd,
eller som Marx uttrycker det: arbetets intensitet och arbetsti-
den upptrder som motsatta och varandra uteslutande uttryck
fr samma arbetsmngd.16

Kampen om produktivitet och

arbetskraftens vrde
Arbetarklassens historiska framgngar med att reducera arbe-
tet frsatte kapitalet i en djup kris och tvingade det att ska
nya strategier. Ett svar p minskningen av det obetalda arbe-
tet i fabriken var att utka den oavlnade arbetsdagen utanfr
fabriken. Analysen av den sociala fabriken har visat hur kapi-
talet kompenserat fr frkortad arbetstid och exkluderingen
av kvinnor och barn frn fabriksarbetet en tendens som
brjade efter att Marx skrivit Kapitalet genom att ka det
arbete som utfrs i hemmet och skolan i syfte att bevara eller
frbttra arbetskraftens kvalitet. Men eftersom detta inte till
fullo frmtt kompensera fr frlusten av fabrikstimmar, har
ytterligare frndringar visat sig ndvndiga. Att erstta arbete
med maskiner, p det att mindre mnskligt arbete fortfarande
kunde producera lika mycket, var det andra avgrande sttet
fr kapitalet att vidmakthlla kontrollen. Det r viktigt att
frst att anstrngningen att ka produktiviteten inte bara ut-
gr ytterligare en aspekt av kapitalistisk exploatering, utan ett
skifte i kapitalets strategiska plan som det tvingas till p grund
av arbetarnas vxande styrka. Om detta tvivlar inte Marx: S
snart arbetarklassens mer och mer vxande frbittring tvingade
staten att genom lagstiftning frkorta arbetsdagen, frst genom
att pbjuda normalarbetsdagen fr de egentliga fabrikerna, frn
det gonblick allts, d mjligheten att ka mervrdet genom
att frlnga arbetsdagen en gng fr alla var stngd, kastade sig
16 Ibid., 357.

124
 Varuformen

kapitalet med all makt och fullt medvetet ver produktionen

av relativt mervrde genom forcerad utveckling av maskinsys-
temet.17
Vid den punkten vergick kampen frn att i frsta hand
handla om i vilken utstrckning varuformen ska vara ptving-
ad, till att handla om till vilket pris den ska vara ptvingad. Ar-
betarklassen accepterar varuformen, men krver en strre andel
av den samhlleliga rikedomen, det vill sga ett hgre pris fr
sin vara, arbetskraft. Kapitalet r ofrmget att hantera prisk-
ningen, och frsker istllet ka produktiviteten fr att bde
kunna betala det hgre priset och rdda sin profit. Detta kallas
den relativa mervrdestrategin och innebr att den faktiska
rikedomen och styrkan hos bde kapitalet och arbetarklassens
kar. Trots att arbetskraftens vrde sjunker i frhllandet till
mervrdet och drmed kar profiten, kan arbetarklassen nd
infrskaffa en strre mngd bruksvrden.18 Den frndrade re-
lationen mellan pris och produktivitet bestmmer den relativa
frdelningen av makten. Hos Marx kan vi se hur denna strategi
vxer fram s som tillmpade av enskilda kapitalister. Tack vare
Panzieri, vars omtolkning av Kapitalet terupptckte organise-
randet av arbetet som en styrning av arbetarklassen, och tack
vare Tronti och andra som studerat den keynesianska perioden,
kan vi ocks se hur kapitalet frskte institutionalisera det
relativa mervrdet genom fackfreningskontrakt och den key-
nesianska produktivitetsverenskommelsen i USA under 1940-
och 1950-talet.19 En noggrann studie av Kapitalet visar att detta
r en inneboende mjlighet i den relativa mervrdesstrategin.
Lt oss tillgga att en sdan analys slutligen ven fr marxis-
men post-Marx till samma aktualitetsniv som den borgerliga
nationalekonomin, vilken under en lngre tid (frvisso p ett
17 Ibid., 356.
18 Se kapitel 4 i denna bok (sista avdelningen) fr en utfrligare diskus
sion om relativt mervrde.
19 Raniero Panzieri, Surplus value and planning: Notes on the reading
of Capital; Mario Tronti, Workers and capital.

125
Varuformen

frvnt stt) har frsttt sig p bde den relativa mervrdesstra-

tegins vsen (kopplingen mellan ln och marginalproduktivitet
i nyklassisk mikroekonomisk teori) och, n mer fullstndigt,
produktionens vsen som gemensam planering av klassernas
styrkerelationer (det som rr bde planering av effektivitet och
arbetsplanering i allmnhet).
Genom att koppla lnen till produktiviteten frsker kapi-
talet skapa en situation dr arbetarklassens kamp om priset p
varuformen p ett nytt stt blir till sjlva motorn i kapitalets
tillvxt. Precis som nr arbetarklassens framgng med att fr-
korta arbetsdagen tvingar kapitalet att utveckla nya strategier,
tvingar kraven p hgre lner i fabriken (och hgre inkomst
utanfr fabriken) kapitalet att utveckla vetenskapen och tek-
nologin fr att snabbt ka produktiviteten. Detta sker delvis
genom enskilda kapitalisters anstrngningar att ka sin profit,
precis som p Marx dagar. Men de nya kraven tvingar ocks
kapitalisterna att bli medvetna om sina gemensamma klassin-
tressen. Det innebr kombinerade anstrngningar frn kapita-
listklassen som helhet med staten i dess planerande funktion
genom svl statliga som privata institutioner som National
Planning Association.20 Varje angrepp frn arbetarklassen blir
en sporre till nya former av kapitalistisk tillvxt. Nr strategin
fungerar, innebr denna fas av kampen om varuformen att de tv
aktiva parterna utnyttjar varandra fr sin egen utveckling.
Arbetarklassens position r dock problematisk. Medan den
ena sidan blir starkare den vinner mer rikedom p vilken
den sedan baserar sin kamp accepterar den samtidigt varu-
formen p ett stt som ven tillter kapitalet att expandera. Ar-
betarklassen agerar inte mot kapitalet, utan i kapitalets tjnst.
Kampen fr en kortare arbetsdag var ett direkt angrepp p ka-
pitalets profiter och kontroll s lnge den obetalda arbetstiden

20 Fr en kortfattad inledning till den kapitalistiska planeringens olika

institutioner, se William Domhoffs, The higher circles, (Vintage Books,
1971).

126
 Varuformen

minskade i relation till den betalda arbetstiden. Men produk-

tivitetsverenskommelser skerstller dremot kapitalets profit
och kade styrka. Arbetarklasskampen (ssom den r organi-
serad genom fackfreningar) utvecklar kapitalet, kar arbets-
intensiteten och gr det mjligt fr kapitalet att expandera till
nya sektorer.
Hr uppstr en mrklig situation. Stigande produktivitet
(kad output under given tid) innebr i grund och botten att
man fr fler produkter fr mindre arbete, men under kapita-
lets styre frvandlas produktivitetskningar till mer, snarare n
mindre, arbete: Detta r ocks orsaken till den ekonomiska
paradoxen att det vdigaste hjlpmedlet fr att frkorta ar-
betsdagen utnyttjas som det mest ofelbara medel att frvandla
arbetarens och hans familjs livstid till arbetstid fr kapitalets
frkning.21 S mycket fr Aristoteles drm om utvecklingen
av verktyg till en sdan grad att, som Marx beropar, verkms-
taren [varken behvde] ngra medhjlpare eller herrarna ngra
slavar.22 S mycket ocks fr arbetarklassen, vars kamper i hg
grad inriktats p att minska den mngd arbete man ptvingats.
Paradoxen att ka arbetet samtidigt som produktiviteten kas,
kan endast ha en meningsfull logik fr den klass som anvnder
pfrandet av arbete som huvudsakligt medel fr social kon-
troll.
Men nr arbetarklassen anvnder sig av kapitalet fr sin
egen utveckling, kommer den att inse att den begrliga samhl-
leliga rikedomen, just p grund av de otroliga produktivitets-
kningarna, i allt lgre utstrckning krver dess arbete. Utveck-
lingen frn arbetsintensiva produktionsmetoder (exempelvis
tygfabrikerna som krvde ett mycket stort antal arbetare under
Marx dagar) till starkt kapitalintensiva metoder (exempelvis

21 Karl Marx, ibid., 354.

22 Ibid., 354. [Marx citerar hr Franz Biese, Die philosophie des Aristoteles,
(Berlin, 1842). .a.].

127
Varuformen

petrokemiska raffinaderier som idag inte behver mnga arbe-

tare) har baserats p kapitalets utveckling av vetenskap och tek-
nologi ngot som arbetarklassen tvingat fram. Redan Marx
skriver om denna tendens: i den mn storindustrin utvecklas
blir skapandet av verklig rikedom mindre avhngigt av arbetsti-
den och kvantiteten anvnt arbete, n av makten hos de krafter
som stts i rrelse under arbetstiden och vars effekt i sin tur inte
str i ngot frhllande till den omedelbara arbetstid som pro-
duktionen av dem kostar, utan som r avhngig av vetenskapens
allmnna utvecklingsstadium och teknologins framsteg.23
Men mttet p pfrande av arbete r vrde, och mttet p
kontroll r mervrde. Om utvecklingen av maskiner fortstter
till den punkt dr arbete inte lngre behvs, str kapitalet infr
en grundlggande kris. Kapitalet r sjlvt en tilltagande mot-
sgelse, eftersom det frhindrar reduktionen av arbetstiden till
ett minimum, medan det andra sidan anvnder arbetstiden
som rikedomens enda mttstock och klla ... [det vill] mta
dessa, p s stt frambringade, enorma samhllskrafter efter
arbetstiden.24 Kapitalet r nmligen inte intresserat av pro-
duktion som sdan, utan av en social kontroll genom att med
varuformen pfra arbete och drmed realisera vrde. Men s
snart arbete i dess omedelbara form har upphrt att vara rike-
domens huvudklla upphver med ndvndighet arbetstiden
att vara dess mtt och drmed bytesvrdet att vara bruksvrdets
mtt.25
Denna motsgelse leder Marx till att se en vxande mjlig-
het fr arbetarklassen att frigra sig frn arbete och strta kapi-
talet. Han inser att det kommer att bli allt svrare fr kapitalet
att finna stt att pfra arbete om produktiviteten fortstter att
ka, liksom han inser att det mste bli allt tydligare fr arbetar-
klassen att arbetet borde minska snarare n ka. Den vxande

23 Karl Marx, Fragmentet om maskiner, 51.

24 Ibid., 5253, [modifierad versttning].
25 Ibid., 52.

128
 Varuformen

motsgelsen mellan kad produktivitet och kapitalets fortsatta

krav p mer arbete, gr att arbetarklasskampen alltmer antagit
karaktren av en kamp mot arbete. Detta vcker ter frgan om
huruvida kapitalet har kraft att pfra mer arbete till vilket
pris som helst. Drav djupet i den rdande krisen. Frgan gller
hela systemets verlevnad. Antingen finner kapitalet nya stt
att pfra arbete och drmed skapa vrde, eller ocks explode-
rar systemet p grund av arbetarklassens kamp mot arbete, vari-
genom ett nytt system vxer fram.
Vi behver inte terg till jordbruk och hantverk fr att ska-
pa en ny samhllsordning, till skillnad frn vad vissa romantiskt
eller vetenskapligt lagda socialister tror. Istllet kan vi utveckla
ett system med hg produktivitet och tillrcklig rikedom, dr
arbetet minskar istllet fr att ka. I ett sdant system, som
Marx briljant nog frutsg fr mer n ett sekel sedan, r mt-
tet p rikedom inte lngre den tid man arbetar, utan den tid
utver den som anvnds i den omedelbara produktionen som
r disponibel fr varje individ och fr hela samhllet.26 Pdrivet
av arbetarklassens kamp har kapitalet drmed skapat den ma-
teriella grund som mjliggr att g frn den minskning av det
ndvndiga arbetet som implicerar merarbete till ett system
som knnetecknas av reduceringen av samhllets ndvndiga
arbete till ett minimum som mjliggr individernas konstnr-
liga, vetenskapliga etcetera, utbildning under den nu fr dem
alla disponibla tiden och genom de nu fr dem alla skapade
medlen.27
Min kategorisering av kamperna i termer av huruvida, i
vilken utstrckning, och till vilket pris varuformen pfrs r av
bde historisk och analytisk karaktr. ven om den ena eller
den andra kampen dominerat periodvis, r det viktigt att kom-
ma ihg att dessa kamper alltid frs parallellt. Kampen handlar
alltid om varuformen, eftersom det r genom den som arbete

26 Ibid., 53.
27 Ibid., 52.

129
Varuformen

pfrs. Drfr r det viktigt med en detaljerad analys av varan.

Den frser oss med en utgngspunkt utifrn vilken vi kan frst
klasskampens natur. Om det r sant att systemets sjlva vsen
str p spel i den rdande krisen, har vi dessutom n strre an-
ledning att vara klara ver dess grundlggande knnetecken.

Marx presenterar varan i Kapitalets frsta kapitel. Han brjar

med den skenbara varuformen, fortstter med en noggrant
uppbyggd och ytterst detaljerad redogrelse av substansen,
mttet, och formen av varans bruksvrde svl som dess vrde,
fr att drefter avsluta med penningformen (se figur 2). Som
jag tidigare ppekat fljer presentationen en bestmd logik.
Till att brja med grs i analysen av varan en distinktion
mellan varan som bruksvrde och som bytesvrde, sedan mel-
lan bruksvrdets kvalitativa och kvantitativa sida, varefter bytes
vrdets kvalitativa vsen bestms (vrde). Sedan vergr Marx
till en presentation av en syntetisk utveckling i framstllningen
av vrdets natur, frn relativt enkla kategorier med f bestm-
ningar (exempelvis abstrakt arbete) till alltmer komplexa ka-
tegorier (exempelvis vrdeformer), vilka r mer konkreta ef-
tersom de utgr synteser av allt fler bestmningar och drfr
representerar sammanfattningen av mnga bestmningar.
Vrdet substans diskuteras frst isolerad frn mtt och form
(sektion 1). Dess mtt diskuteras sedan i frhllande till sub-
stansen (sektionerna 1 och 2). Formen r sedan det utvecklande
uttrycket fr bde substans och mtt (sektion 3). Relationerna
mellan de allt mer konkreta begreppen r dessutom dialek-
tiska p s vis att de terskapar vissa aspekter av kapitalets
dialektiska relationer. Presentationen framtrder drfr som en
apriorisk konstruktion, och Marx hoppades att stoffets eget
liv abstrakt terspeglas i framstllningen, det vill sga i klass-
kampen, ven om den uppnddes genom r av krvande ana-
lyser och rekonstruktioner bit-fr-bit.28 Som jag ocks ppekat

28 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 13.

130
Varuformen

131
i introduktionen, krver en sdan lsning av Kapitalets frsta
kapitel att det integreras med andra delar av Marx verk. Jag
hnvisar allts ven till passager frn andra delar av Kapitalet
samt frn andra arbeten, i syfte att lta kapitlet utgra en del av
en strre analys. Min avsikt r drfr inte att rekonstruera den
utveckling som sker i Marx verk och tnkande.
III: Vrdets substans och
storlek
Det slende med dagens kris r inte att arbetslsheten stiger
det var detta som knnetecknade bde den stora depressionen
och femtiotalets recession utan den inflation som fljer p ar-
betslsheten: den generella priskningen p s gott som varje
vara vi kper. Stigande priser pverkar alla, oavsett om man har
ett jobb eller inte. Oavsett hur man fr sin inkomst s undermi-
nerar inflationen dess verkliga vrde. Inflationen har i synner-
het fr arbetarklassen den direkta effekten att den snker vr-
det p den vara som arbetarklassen har att slja: sin arbetskraft.
Fr kapitalisterna r det omvnt. Eftersom de ger de allt
dyrare varorna, kar deras vlstnd i takt med priserna. Dr-
med kar ven den inkomst som kommer frn frsljningen av
dessa varor. Inflationen snker arbetarklassens inkomster och
kar kapitalisternas, vilket orsakar ett vrdeskifte frn en klass
till en annan. Den kade arbetslsheten fr dessutom effekten
att arbetarnas lner sjunker nnu mer.

133
Vrdets substans och storlek

Krisens andra knnetecken r dess globala karaktr. In-

flation r idag inte ett nationellt fenomen, som drabbar vissa
lnder medan andra genomgr en deflation: den r internatio-
nell och beror p dramatiska priskningar p mat och energi.
Dessa mat- och energikriser, som bestr av priskningar i den
utvecklade vrlden och en total otillgnglighet i delar av den
underutvecklade vrlden, r resultat av en tydlig regeringspo-
litik. I fallet med energin r det vlknt hur OPEC-lnderna
1973 dramatiskt hjer sina priser p rolja. Mindre knt r att
USA:s regering uppmuntrar detta,1 liksom det r mindre knt
att bde Sovjetunionen och Kina fljer OPEC i hlarna genom
att hja sina egna priser bde hemma och fr export.2 Nr det
gller mat r priskningarna i USA, och drigenom ven p den
stora del av den internationella matmarknaden som USA domi-
nerar, ven de ett resultat av regeringspolitik. En kombination
av exportfrmjande, produktionsrestriktioner, devalvering och
specialfrsljning till Sovjetunionen 1972 och 1975 driver upp
priserna och hller dem hga, vilket orsakar minskade reallner
i vst och bidrar till den omfattande svlten i delar av Asien och
Afrika.3
kande priser och frment brist p mat och energi tvingar
oss att begrunda dessa varors pris och karaktr. Eftersom varor
i ett kapitalistiskt samhlle frdelas beroende p pris, innebr
prishjningar minskad tillgnglighet. Hrmed vcks frgor
om tillvxtens grnser. Finns det och kommer det att finnas
tillrckligt med mat och tillrckligt med energi? Sdana frgor
leder ndvndigtvis till ett grundlggande ifrgasttande av va-
rornas ursprung och av basen fr deras produktion. Samtidigt
blir frgan om varornas kvalitet viktigare i takt med att de blir

1 Se V. H. Oppenheims artikel Why oil prices go up (1) The past: we

pushed them, Foreign Policy 25 (19761977), 2457.
2 OPEC oil price change and COMECON oil prices, Radio Free Europe Re
search, RAD Background Report/244 [steuropa] november 1929, 1976.
3 Se Harry Cleaver, Food, famine and the international crisis, Zero-
work 2 (1977) 3253.

134
 Vrdets substans och storlek

dyrare. Vad fr vi fr pengarna? r det just de hr varorna vi vill

ha? r de skra fr oss och fr vr milj? Om inte, varfr d?
Denna kade politiska medvetenhet har resulterat i en bred
kamp kring dessa frgor. Konsumentorganisationer, miljr-
relsen och insamlingskampanjer mot svlt har alla vuxit fram
ur en sdan kamp. Bland dem som drabbats hrdast av prisk-
ningar och minskad tillgnglighet vxer militanta direkta ak-
tioner fram fr att agera mot det oundvikliga inkomstbortfal-
let. Det tar sig uttryck i allt frn ilska till direkta stlder och
vldsamma protester.
ver hela USA har de fretagsfrluster och, fr arbetar-
klassen, vinster som orsakas av snatteri stadigt kat i takt med
att fler och fler av de lgst betalda arbetarna vgrar betala de
kade priserna.4 I Sovjetunionen och steuropa kar stlderna
frn staten.5 P s skilda platser som Turin i Italien och Crystal
City i Texas vgrar arbetarna betala sina gas- och elrkningar
och praktiserar ngot som blivit knt som sjlvreducering av
priser.6 Att sno frn systemet, Ripping off Ma Bell, har bli-
vit en vitt spridd praktik i USA. Den svarta julafton som gde
rum i New York under ett strmavbrott nyligen visar p ivern
hos kollektivet att helt strunta i priser nr mjligheten ges.7 D
4 Se de tv skrifterna frn amerikanska handelsdepartementet The cost
of crime against business, (Government Printing Office, 1976) och Cri
me in retailing, (Government Printing Office, 1975). En beslktad form
av direct tillgnelse finns beskriven i Jerry Adler, Employee thievery:
a 6 billion dollar hand in the till, Sunday News Magazine of New York Daily
News, (11:e september 1977).
5 Se Whoever steals, lives better, New York Times, (13:e april 1976). Det
r inte bara att stjla frn staten som r en inhemsk tradition i Sovjetunio
nen och steuropa, utan under de periodiska protestvgorna (till exempel
i Polen i juni 1976) verkar de tv mest populra protestaktiviteterna verkar
ha varit att stta eld p kommunistpartiets hgkvarter samt att plundra
statliga butiker.
6 Bruno Ramirez, The working class struggle against the crisis: self re
duction of prices in Italy; Dick Merkel, Crystal citizens rejoice: Zavala
judge blocks cutoff , San Antonio Express and News, (3:e september 1977).
7 Det finns ett flertal artiklar som beskriver och analyserar hndelserna

135
Vrdets substans och storlek

arbetare hllit de nationella regeringarna ansvariga fr prishj-

ningarna har de gtt till angrepp mot dessa p ett ofta vldsamt
stt. Hndelserna i Polen i juni 1976 och Egypten i november
1976 r tv av de mest dramatiska fallen, dr vldsamma uppror
tvingat regeringen att stoppa hjningarna av matpriser.8 I USA
r biffbojkotten, kaffebojkotten och hamnarbetarnas vgran att
lasta vete till Sovjetunionen exempel p aktioner mot prishj-
ningar.9
Under en sdan period, d klasskampen tvingar fram fr-
ndringar av varornas pris, kvantitet och kvalitet, r det uppen-
bart hur viktigt det r med en adekvat analys av varan. Vad r en
vara? I vems tjnst str den? Vad representerar priset?
Helt riktigt knner arbetarna att de str under attack. Det
r viktigt att frst attackens natur och hur den kan bemtas.
Marx analys ger oss en ingng till detta. Vi kommer att vinna
kad insikt genom att tillmpa hans analys p de enskilda varor,
exempelvis mat och energi, som spelar en viktig roll i krisen.
Vi kommer dessutom att studera varan arbetskraft, vars vrde
undergrvs av inflationen.

den 1314 juli i New York Times, (1420:e juli 1977). Den svarta julaftonen
var bara det senaste dramatiska exemplet p denna form av verksamhet.
De utbredda direkta tillgnelserna under storstadsupproren i mitten av
60-talet ledde till att de kallades varukravaller. Se Russel Dynes & E. L.
Quarantelli, What looting in civil disturbances really means, Transaction
Magazine 5, nr 6 (1968), 914. Fr en mer vergripande analys av denna
period, se Paolo Carpignano US class composition in the 1960s, Zero-
work 1 (1975), 731.
8 Fr en sammanfattande analys av hndelserna i Polen, se Harry Clea
ver, Food, famine and the international crisis, 5860. Om Egypten, se
artiklarna i New York Times, Thousands in Egypt riot over price rise och
Cairo eases prices, but rioting goes on, (19:e januari 1977); Egypts ci
ties seem calm after 2 days of price riots, (21:a januari 1977).
9 Harry Cleaver, Food, famine and the international crisis, 3740.

136
 Vrdets substans och storlek

Varan har tv aspekter: bruksvrde och

bytesvrde
Marx brjar sin kritiska underskning med att analysera varans
tv grundlggande egenskaper. Han ppekar att varje vara har
en dubbelnatur. Den har bde ett bruksvrde och ett bytesvr-
de. I frsta delen av figur 2 skildras det som:

En vara har ett bruksvrde eftersom den har ett vrde nr den
brukas den r anvndbar eller nyttig. Den tillfredsstller ett
mnskligt behov av ett eller annat slag. Den har samtidigt ett
bytesvrde eftersom den har ett vrde nr den byts, det vill sga:
den kan bytas mot ngot annat.
En varas bruksvrde och bytesvrde r inte bara tv olika
egenskaper eller aspekter: de r motstridiga egenskaper. En
vara har ett bruksvrde bara om den r direkt anvndbar fr
den som har den. Den har ett bytesvrde bara om den inte r
direkt anvndbar utan istllet anvnds som utbyte mot ngon-
ting annat. Bytesvrde r drfr inte bara skilt frn bruksvrde:
det r dess exakta motsats. De definieras genom den motsatta
position de intar i frhllande till varandra. Men likvl utgr
de varans dubbelnatur, och varan r inget annat n enheten av
dessa motsatser. Denna mrkliga kombination av enhet och
motsats, i vilken motsatserna bara har en mening i frhllande
till varandra och p s vis r oupplsligt frenade, r precis vad
Marx menade med en motstridig relation.
Detta lter som en paradox, ty fr att ha ett bruksvrde mste
ett freml anvndas och inte bytas. Och fr att ha ett bytesvr-
de kan det inte anvndas utan mste bytas. Denna motstridiga

137
Vrdets substans och storlek

situation, som Marx analyserat p djupet i Till kritiken av den

politiska ekonomin, lser sig dock i den faktiska bytesprocessen.
Bytesprocessen innehller nmligen bde utvecklandet av och
lsningen p dessa motsttningar.10 Marx kallar detta varans
metamorfos. Innan en vara sljs och konsumeras, har dess
bruks- och bytesvrde bara en abstrakt och potentiell existens.
Nr den sljs, byts mot pengar (VP), realiseras bytesvrdet.
I detta byte framtrder det realiserade bytesvrdets form som
pengar. Nr pengarna sedan byts mot en annan vara som kon-
sumeras (PV), frvandlas dess bytesvrde ter till sin andra as-
pekt, bruksvrde, som d realiseras. Eftersom den fullstndiga
analysen av denna process krver en frstelse av vad vrde r,
ngot som utvecklas frst lngre fram i kapitel ett, svl som av
bytesprocessen, som analyseras i kapitel tv, presenteras Marx
diskussion om hur denna lsning kan framtrda frst i kapitel
tre. I kapitel ett finner vi bara en abstrakt sammanstllning av
bruksvrdet och bytesvrdet. Marx illustrerar denna relation
med en mngd till synes vardagliga varor: linne, jrn, klockor
och spannml (vete). Jag sger till synes eftersom de flesta
av dessa varor spelade en avgrande roll under den period av
kapitalistisk utveckling som Marx analyserar: linne i textilindu
strin, jrn i produktionen av maskiner och kanoner, klockor
fr uppmtandet av arbetet, vete som grundlggande fda fr
arbetarklassen. Jag freslr att vi hr fokuserar p vr tids mest
avgrande varor: arbetskraft, mat och energi.
Genom att fokusera p varan arbetskraft, vars bruksvrde
och bytesvrde Marx analyserar i den andra och tredje delen av
Kapitalets frsta band, tar vi oss direkt in i kapitalismens hjrta.
I frra kapitlet sg vi att arbetskraften, eller kapaciteten att ar-
beta, r en vara p grund av att arbetarklassen tvingas slja sin
kraft och frmga till kapitalistklassen. Arbetskraftens bruks-
vrde r dess frmga att arbeta och att producera vrde och

10 Karl Marx, Till kritiken av den politiska ekonomin, (Proletrkultur, 1981),

3543.

138
 Vrdets substans och storlek

mervrde (vilket Marx visar i kapitel sex och sju). Dess bytes-
vrde r det vrde arbetarklassen fr i utbyte mot frsljningen.
Arbetskraftens bruksvrde och bytesvrde r klart motstridiga
egenskaper, eftersom arbetskraft bara kan ha bytesvrde fr ar-
betarklassen (d de inte har ngra produktionsmedel) och inte
bruksvrde. Samtidigt har samma arbetskraft ett bruksvrde
fr kapitalisterna som kan kpa den och stta den i arbete.
ven i frga om mat visar sig en analys av dubbelnaturen
vara avsljande. Mycket av den mat som konsumeras i USA
och Europa produceras av stora kapitalistiska jordbruksfre-
tag hemma och utomlands. De enorma bolagens vetefarmer,
bananplantagerna i Centralamerika och de argentinska pam-
pasrancherna r alla kapitalistiska producenter som sljer sina
varor p en internationell marknad. Nr maten till slut nr
matbordet, innehller den inte bara betalt och obetalt arbete av
produktions- och transportarbetare utan ven det arbete som
utfrts av kockar, oftast hemmafruar. Matens bruksvrde lig-
ger i nringsvrdet och smaken. Bytesvrdet ligger i de pengar
som jordbruksbolagen och deras mellanhnder fr frn frslj-
ningen. Precis som nr det gller arbetskraft och andra varor
realiseras de tv aspekterna genom byte.
Dessa illustrationer lyfter fram en djupare egenskap hos
varuformen. De tv kategorierna bruksvrde och bytesvrde
r inte bara abstrakta begrepp, och existerar inte bara i varans
omvandling i bytesprocessen. De utrycker ocks den dubbelsi-
diga motsttning som knnetecknar kapitalismens klassrelatio-
ner. Bruksvrde och bytesvrde bildar, precis som arbetare och
kapitalister, en motsatsernas enhet. De bda aspekterna utgr
varandras motsatser, men existerar samtidigt bara i relation till
varandra. Vi kan se hur klassrelationen innehller dessa aspek-
ter av varuformen och hur varuformen i sig sjlv, tminstone
delvis, r ett uttryck fr denna form av klassamhlle.
Vidare kan vi se hur de tv aspekterna visar p tv olika klass-
perspektiv. I huvudsak r synen p varan som bruksvrde ett

139
Vrdets substans och storlek

arbetarklassperspektiv. Arbetare ser varor i frsta hand som an-

vndbara freml, saker som kan tillfredsstlla behov. Kapitalis-
ter ser samma varor i frsta hand som bytesvrde. De r medel
som gr att kapitalismen kan expandera och ka sin sociala
kontroll. Samtidigt visar exemplet med arbetskraft att dessa per-
spektiv inte r s enkla och fasta. Vi har sett hur arbetarklassen
upptcker sin egen arbetskraft som en alienerad vara som fr
dem endast kan ha ett bytesvrde, och inte ett bruksvrde. P
samma stt r kapitalisternas huvudsakliga intresse inte arbets-
kraftens bytesvrde utan snarare dess bruksvrde. Men eftersom
kapitalet r intresserat av mervrde mste det p en och samma
gng intressera sig fr arbetskraftens bruksvrde den mngd
vrde som arbetskraften kan producera och dess bytesvrde
den mngd vrde som den mste betalas. Eftersom den km-
par fr bttre arbetsfrhllanden, har arbetarklassen p samma
stt ett intresse av hur arbetskraften anvnds.
I frga om mat intresserar sig arbetarklassen i frsta hand
fr bruksvrdet. Men det faktum att maten har ett bytesvrde,
ett pris i pengar som begrnsar tillgngen p mat, innebr att
de ven mste ta hnsyn till bytesvrdet. Kapitalisterna mste
i sin tur ta hnsyn till bruksvrdet om de ska kunna slja sina
produkter. Rutten mat gr inte att slja: snabbris mste ha en
acceptabel smak och brd mste vara vitt eller mrkt beroende
p vilken grupp av arbetare det sljs till. Vi kan se hur dessa
perspektiv r msesidigt beroende av varandra. Det r just dr-
fr att arbetarna har behov (och inte har medel att producera
vad de behver) som kapitalet kan slja dessa bruksvrden och
realisera det efterstrvade bytesvrdet. Det r just drfr att
arbetskraften har ett bruksvrde fr kapitalet, som den har ett
bytesvrde fr arbetarna.
Detta fr oss vidare till tv ytterligare observationer. Fr det
frsta r en varas betydelse fr de olika klasserna inte entydig.
Den innehller alltid bde bruksvrde och bytesvrde. Arbe-
tarklassens fixering vid bytesvrde och kapitalisternas fixering

140
 Vrdets substans och storlek

vid bruksvrde r ett resultat av kapitalisternas framgng i att

pfra sitt samhllsystem. Fr det andra skiljer sig innebrden
av bruksvrde och bytesvrde, beroende p ur vilket av dessa
tv perspektiv en vara betraktas. Vi mste drfr analysera hur
bruksvrdets och bytesvrdets betydelse skiljer sig t fr arbe-
tarklassen och kapitalistklassen.
Lt oss underska dessa frgor utifrn vra tre varor. Vi br-
jar vr analys med arbetskraft. Om vi nrmar oss arbetskraftens
bruksvrde utifrn de olika klassperspektiv fr vi tmligen olika
resultat. P ytan tillhr arbetskraftens bruksvrde helt kapitalis-
ten, som har kpt den och som konsumerar den i produktions-
processen. Som vi har sett i det frra kapitlet ligger arbetets
bruksvrde i att kapitalisterna anvnder det som grundlg-
gande medel fr social kontroll. Fr kapitalisten r frmgan
att kunna pfra arbete frmgan att behlla social kontroll.
Arbetskraftens bruksvrde ligger dessutom i dess frmga att
producera vrde och mervrde. Kontroll och vrde r inte sepa-
rata bruksvrden. Vi kommer snart att se att vrdets substans r
arbete och att arbete r ett medel fr social kontroll.11 Drfr
r mervrde inte bara merarbete utan ven den kapitalistiska
produktionens ml samt ett mtt p dess framgng i att pfra
sig sjlvt som ett samhllssystem.
Men arbete kan ha vissa former av bruksvrde ven fr arbe-
tarklassen. ven om vi frkastar den politiskt farliga romantiska

11 Att skilja mellan begreppen vrde och social kontroll under kapitalet
innebr att terinfra uppdelningen mellan ekonomi (vrde) och politik
(kontroll). Detta tycks vara tanken i Montanos diskussion om att kapita
let, p grund av minskningen i det produktiva arbetet, gr bortom vrdet
fr att verka som politisk kontroll i dess renaste form. (Mario Montano,
Notes on the international crisis, 5758, [vr versttning]). Denna pro
blematiska formulering anvnds ven av Christian Marazzi i hans Money
and the world crisis: the new basis of capitalist power, Zerowork 2 (1977),
9495. Vad bda frfattarna glmmer r att en grundlggande pong med
dagens arbete r att vrdets substans (arbete) och pengar (som det hu
vudsakliga uttrycket fr vrde) alltid r social kontroll, en social kontroll
genom ptvingat arbete.

141
Vrdets substans och storlek

frestllningen att arbetarklassen fr ett bruksvrde ur sjlva ar-

betet ngot som kanske stmde i en frfluten hantverkarepok
kan vi fortfarande se hur arbetarklassen vnder det arbete
som kapitalisterna plgger dem till sin egen frdel. Nr arbe-
tare sammanfrs i fabriker skapas erfarenheter av gemensamt
handlande, ngot de kan lra sig att anvnda i kampen mot
kapitalisterna och fr att organisera sig som klass. Nr antalet
samarbetande arbetare kar, vxer ven motstndet mot kapi-
talets dominans.12
Som vi har sett ligger arbetskraftens bytesvrde i de pengar
som arbetarklassen sljer sig fr. Fr arbetarklassen r det detta
utbyte som genererar inkomst och en viss makt inom kapitalet.
Fr kapitalisterna innebr bytesvrdet dremot en kostnad och
ett avdrag frn det totala vrde som produceras, ett hot mot
mervrdet och drmed mot deras makt. Dessa skillnader gr
att kampen ofta handlar om i vilken form arbetarklassen ska
erhlla sin ersttning: lner, sociala tjnster, vlfrd, arbetsls-
hetsersttningar, pensioner och s vidare.
Lt oss nu analysera varan mat p samma stt. Fr arbetar-
klassen r matens bruksvrde framfr allt att den ger nring till
att leva. Kapitalisterna frstod tidigt att kontroll ver maten
innebr kontroll ver arbetarna. Drav kom det sig att det var
land traditionellt den ndvndiga frutsttningen fr att
kunna producera mat som frst och frmst bervades arbe-
tarna under den s kallade ursprungliga ackumulationens peri-
od. Fr kapitalisterna ligger matens grundlggande bruksvrde
i att den gr det mjligt att tvinga arbetarklassen att arbeta
fr att f tillgng till den. Arbetarklassens behov av mat leder
drfr till att kapitalisterna gr brist och hunger till ett grund-
lggande element i sin samhllsordning. Det gller allts att
gra hungern permanent bland arbetarklassen.13 Detta r en
grundlggande pong som har en omedelbar betydelse i den

12 Karl Marx, Kapitalet, band 1, kapitel 11.

13 Ibid., 571.

142
 Vrdets substans och storlek

nuvarande krisen, dr hungern spelar en ddlig roll i kampen

mellan klasserna. Tillrckligt med mat r en frutsttning fr
att kunna bedriva kamp verhuvudtaget. Det r inte frv-
nande att bondekamper ofta yttrar sig i att skrden behlls eller
marken ockuperas.
Dessa exempel tydliggr vikten av de tv klassperspektiven
p matens bytesvrde. Fr kapitalisterna r matens bytesvrde
en klla till mervrde, precis som nr det gller andra varor. I
arbetarklassens fall r det dremot matens bytesvrde, i frhl-
lande till arbetets bytesvrde, som bestmmer tillgngen till
mat. P s stt underminerar matens bytesvrde arbetarklassens
ln och makt, samtidigt som det strker kapitalisternas posi-
tion i frga om bde profit och kontroll. I sjlva verket r pris
(pengaformen eller bytesvrdet), ifall vi nu bortser frn svlt
och till svlt grnsande frhllande, kapitalets frmsta vapen
fr att stadkomma en permanent hunger hos arbetarklassen.
Och nr kapitalistklassen ser till att hja matens bytesvrde p
global niv, kar de inte bara sin profit utan ven sin makt i
frhllande till arbetarklassen. Drfr frvnar det knappast
att frmgan att frsvara sig mot sdana attacker r beroende
av arbetarnas styrka. Dr de har lite makt, som i Sahelregionen,
kan de inte undvika svlt. Dr de har mer makt, som i till exem-
pel Egypten, Polen och USA, kan de framgngsrikt mildra och
begrnsa skadan av sdana attacker.
Hur frhller det sig d med energin, den andra vara vars
prishjning tycks spela en nyckelroll under den nuvarande kri-
sen? En klassanalys av energins bruks- och bytesvrde synliggr
flera viktiga samband. De energiformer som vi vanligen tnker
p som varor r exempelvis olja, gas, elektricitet, eller tr, kol
och dynga i mindre utvecklade lnder. Nr vi brjar ifrga-
stta dessa varors bruksvrde utifrn de tv klassperspektiven
stlls vi infr intressanta resultat. Ur ett arbetarklassperspektiv
r flera av dessa varor till fr att konsumeras mer eller mindre
direkt: elektricitet till att driva hushllsmaskiner, lampor och

143
Vrdets substans och storlek

vrmepannor; naturgas, kol, tr eller spillning fr att ge energi

till uppvrmning, matlagning och ljus; bensin till motorgrs-
klipparen, btar och framfr allt bilar. Precis som mat r detta
konsumtionsvaror vars bruksvrde ligger i deras frmga att
minska arbetet och gra livet mer behagligt. I frga om an-
vndbarhet finns det allts en tydlig hierarki mellan dessa va-
ror. ven om denna rangordning kan variera mellan olika an-
vndningsomrden och mellan olika kulturer, kan vi generellt
sl fast att elektricitet eller naturgas r mer anvndbara n till
exempel trkol eller dynga.
Samtidigt str det ocks klart att flera energivaror inte r va-
ror som konsumeras av arbetarna. De r snarare frmedlande
produkter som bara har ett bruksvrde som rmaterial fr kapi-
talisterna, som besitter de ndvndiga produktionsmedlen fr
att kunna anvnda sig av dem. S r fallet med rolja, uran och
vissa former av kol. Dessa varor anvnds enbart fr att produ-
cera andra former av energivaror som bensin eller elektricitet,
vilka sedan sljs till arbetarna. Hr r det terigen tydligt att
stora mngder av dessa energivaror inte sljs direkt till konsu-
menter utan till andra kapitalister, fr att p s stt anvndas i
varuproduktionen. I bda fallen framstr energi som ett kon-
stant kapital vars bruksvrde fr kapitalisterna ligger i det vrde
den verfr till produkterna ett ndvndigt steg i produk-
tionen av mervrde. S ven om det konstanta energikapitalet
inte skapar mervrde direkt, utgr det en frutsttning fr dess
produktion.
Detta visar p en annan avgrande pong. Energi erstter
mnsklig kraft inom produktionen, medan arbetarklassen
sin sida r intresserad av att minska frbrukningen av sin egen
arbetskraft fr att p s vis f bttre arbetsfrhllanden. Energi
varorna inom produktionen har allts ett bruksvrde ven fr
arbetarklassen, d de minskar mnskligt slit. Fr arbetarklassen
har energi drmed inte bara det bruksvrdet att den minskar
arbetet hemma. Den minskar ven arbetet i fabriken. Men om

144
 Vrdets substans och storlek

energins bruksvrde fr arbetarklassen ligger i dess frmga att

minska arbetet, r frhllandet det rakt motsatta fr kapitalist-
klassen. Historiskt sett har energin gjort det mjligt fr kapi-
talisterna att konstruera nya maskiner och skapa de komplexa
maskinsystem som dagens industri bygger p (vilket Marx be-
skriver i kapitel 13 i Kapitalet). Fr kapitalisterna r allts energi
ett bruksvrde som anvnds fr att ka produktiviteten. Detta
kar profiten och investeringarna, vilket leder till mer arbete
och mer social kontroll. Vidare kan vi se hur de nya energislu-
kande maskinerna skapar en objektiv produktionsorganism,
som fr arbetaren framstr som de frdiga materiella produk-
tionsbetingelserna.14 Hr ser vi hur energins bruksvrde ger ka-
pitalisterna mjlighet att organisera kontrollen ver arbetarna.
Marx visar detaljerat hur energin gng p gng mjliggjort en
splittring, det vill sga en omorganisering, av arbetarklassen var
gng den vxt sig tillrckligt stark fr att kunna hota kapitalis-
terna: Enligt Gaskell var just ngmaskinen en mnniskokraf-
tens fiende, som gjorde det mjligt fr kapitalisten att sl ner
arbetarnas kande krav, vilka hotade att driva det nystartade
fabrikssystemet till en kris.15 Det som gller fr ngmaskinen
stmmer lika bra p frbrnningsmotorn eller atomreaktorer
p senare tid. Den kontinuerliga utvecklingen av energikllor
har utgjort en frutsttning fr utvecklingen av dessa vapen.
Dessa observationer borde rcka fr att ta sig bortom den
nuvarande energidebatten, dr det enda alternativet till kapita-
listernas till synes ndlsa krav p mer energi r en tillbaka-till-
naturen-rrelse som, ofta p ekologiska grunder, fresprkar
minskat energianvndande och drigenom ett tervndande
till mer arbetsintensiva produktionsmetoder. Valet str nm-
ligen inte mellan svettigt slit och en slsaktig plundring av
naturresurser. Det str snarare mellan att anvnda energin i
arbetarklassens eller kapitalistklassens intresse. Vi behver inte

14 Ibid., 334.
15 Ibid., 379.

145
Vrdets substans och storlek

frkasta bilismen som har ett reellt bruksvrde fr arbetarna

bara fr att vi frkastar kapitalets bensinslukande fordon i
stndigt nya modeller, vars ml frst som sist ligger i omstt-
ning och profit. Vi behver inte frkasta energibruket inom
jordbruket ngot som minskar slitet bara fr att vi frkastar
det skadliga anvndandet av oekologiska gdningsmedel som i
frsta hand gynnar oljebolagen.
Vi har nu analyserat energins bruksvrde i frhllande till de
bda klasserna, men ven energins bytesvrde r av olika bety-
delse. Till att brja med r det tydligt att en kning av energins
bytesvrde innebr en kning av sljarens, exempelvis olje- eller
kolbolagens, profit genom ett minskat bytesvrde fr arbetar-
nas arbetskraft. Detta sker p tv stt: direkt, som i fallet med
energi som inhandlas fr konsumtion, och indirekt i form av
energi som anvnds vid produktionen av konsumtionsvaror. I
och med denna indirekta effekt har en generell minskning av
lnernas vrde p grund av stigande matkostnader inte alltid
inneburit att bnderna tjnat mer. Deras inkomst har snarare
minskat genom det kade bytesvrdet p energin inom jord-
bruket. Att ka bytesvrdet p energi har p detta stt varit ett
kraftfullt vapen som kapitalisterna anvnt sig av fr att gra in-
grepp i arbetarklassens inkomster och nedvrdera arbetskraften
svl inom som utanfr jordbruket.
Denna manipulation av bytesvrdet (ty vad vi har hr r ett
exempel dr priset skiljer sig drastiskt frn vrdet) har implika-
tioner som strcker sig bortom det direkta ingreppet i lnen. Vi
sg just hur kapitalisterna anvnder energins bruksvrde som
ett arbetskraftsubstitut. Under perioden efter andra vrldskri-
get kar anvndningen av detta vapen tminstone delvis p
grund av ett lgt bytesvrde p energivaror. Tillgngen p bil-
lig olja spelar en viktig roll i teruppbyggandet av Europa, och
ger kapitalisterna mjlighet att expandera och omorganisera
industriarbetet. Hur kunde d ett stigande bytesvrde p energi
varor tjna kapitalisternas intresse? Vi mste komma ihg att

146
 Vrdets substans och storlek

detta r en krisstrategi. Kapitalisterna vljer inte strategin sjl-

va, utan tvingas till att anvnda den. Vi mste ven lgga mrke
till att priskningen p energi anvnds p tminstone tv stt.
Fr det frsta mjliggr den en omfattande vrdeverfring
frn arbetarklassen till kapitalistklassen. Samtidigt koncentre-
ras mervrdet till energisektorn speciellt i olja och petrokemi
den sektor som vid sidan av det amerikanska jordbruket re-
dan har industrins hgsta organiska sammansttning. Drmed
sker ett skifte frn en lgre till en hgre organisk sammanstt-
ning av kapital inom industrierna en frndring som nstan
har samma effekt som att ka den organiska sammansttningen
genom investeringar. Fr det andra innebr priskningarna att
mervrdet i form av oljedollar kanaliseras och koncentreras
p ett sdant stt att det tillter en ovanligt stor mjlighet att
planera den kapitalistiska expansionens mnster (genom kon-
troll av tervinningsmekanismer).
Genom att analysera mat och energi som varor utifrn de
tv klassperspektiven p deras bytes- och bruksvrde, kan vi s
frst tminstone ngra av de avgrande aspekterna av dagens
kris. Genom en sdan politisk lsning av dessa begrepp utifrn
en specifik historisk situation, ser vi hur betydelsen av varje en-
skild varas bytes- och bruksvrde beror av vilket av perspekti-
ven vi anvnder och vilken del av bytesprocessen vi analyserar.
En varas bruksvrde eller bytesvrde r heller inte samma sak
fr kapitalister som fr arbetare. Bytesvrde ses allmnt som
en samhlleligt bestmd kategori. Men precis som i fallet med
bruksvrdet, beror bytesvrdet inte bara av varans inneboende
egenskaper. Vi mste stta in det i en kontext och underska
hur klasskampen ser ut vid varje givet tillflle.
Detta r sklet till varfr Marx kommentarer kring bruks-
vrde i Till kritiken br tolkas med frsiktighet och en nypa
salt. P ett stlle sger han att bruksvrdet inte [ger] uttryck
t ngot samhlleligt produktionsfrhllande.16 Vid ett an-
nat tillflle ppekar han att bruksvrdet som bruksvrde

147
Vrdets substans och storlek

ligger utanfr det omrde, som den politiska ekonomin tar i

betraktande eftersom att vara vara frefaller som en likgiltig
bestmning fr bruksvrdet.17 Det r riktigt att bruksvrdet
inte uttrycker kapitalets samhlleliga relation p samma stt
som bytesvrdet. Det rder inte heller ngot tvivel om att det
senare r av central betydelse fr kapitalisterna. Men som vi just
sett spelar bruksvrden en avgrande roll p mnga olika stt.
Deras natur och roll kan uttrycka samhlleliga relationer. I Ka-
pitalet diskuterar Marx detta p fljande stt: (a) arbetskraftens
skiftande bruksvrde i arbetsdelningen, (b) produktionsmed-
lens srskilda bruksvrde och (c) knnetecken fr bruksvrden
som produceras och sljs till arbetarklassen. Senare, i det andra
bandet, inser vi betydelsen av att gra den tskillnad mellan
bruksvrden som terfinns i den tredje delens reproduktions-
scheman. I det tredje bandet behandlar diskussionen prissnk-
ningarna p rvarornas komponenter och andra omrden dr
analysen av bruksvrde spelar en viktig roll.
I Randanmrkningar till Adolph Wagners Lrobok i po-
litisk ekonomi hvdar Marx att det r nonsens att bruks-
vrdet inte spelar ngon annan roll i hans analys n att utgra
en aspekt av varan. Han tar upp tminstone tre olika stt p
vilka bruksvrdet har en stor betydelse: (1) bakom bruksvr-
det finns nyttigt arbete, en aspekt av den arbetets dubbelnatur
som producerar varor (se kapitel 4 nedan); (2) i utvecklingen
av varans vrdeform ... [uttryckes] en varas vrde i en annan
varans bruksvrde (se kapitel 5 nedan) och (3) mervrdet hr-
ledes ur ett specifikt och enbart arbetskraften tillkommande
bruksvrde etc. Hans slutsats lyder, att bruksvrdet fr mig
spelar en helt annan och viktigare roll n i den hittillsvarande
ekonomin.18
16 Karl Marx, Till kritiken av den politiska ekonomin, 16.
17 Ibid.
18 Karl Marx, Randanmrkningar till Adolph Wagners Lrobok i po
litisk ekonomi, publicerad som bilaga i Kapitalet, band 1, (A-Z frlag,
1969), 726.

148
 Vrdets substans och storlek

Bruksvrdets och bytesvrdets kvalitativa

och kvantitativa aspekter
Den inflation som utgr en aspekt av dagens kris, inklusive de
dramatiska priskningarna p energi och mat, har fr de flesta
av oss inneburit att vi kunnat kpa frre varor och fljaktligen
ven presenterats ett mindre utbud av varor. Lunchmenyerna
har blivit snlare, med mindre kvantiteter av dyra rvaror som
ktt. De stigande bensinkostnaderna begrnsar antalet och
lngden p de resor och semestrar vi kan ta. Allmnt kan sgas
att konsumtionen har tvingats till bde kvalitativa och kvanti-
tativa inskrnkningar. Dessa omstndigheter gr bara en analys
av varornas kvantitativa och kvalitativa aspekter desto vikti-
gare.
Vi sg nyss hur Marx analyserade varorna frst som bruks-
vrde och drefter som bytesvrde. Vi sg ven att dessa kate-
gorier frkroppsligade vissa aspekter av det kapitalistiska varu-
producerande samhllets klassnatur. Marx fortstter s i frsta
kapitlets frsta avdelning att vidare analysera dessa tv aspekter
utifrn en kvalitativ och kvantitativ sida medelst samma ab-
straktionsmetod. Om vi nu betraktar nsta steg i figur 2:

Bruksvrdets kvalitativa egenskaper uttrycks i form av attribut

(till exempel fysiska attribut som vikt, samhlleliga attribut som
kontroll). Dessa attributs kvantitativa egenskaper kommer sig av
deras storlek och mtt (till exempel antalet ton eller grader). Bak-
om dessa attribut eller kvaliteter, upptcker vi senare det konkre-
ta, nyttiga arbete som producerat dem. Bakom deras antal finns
den verkliga arbetstid som gtt t fr att producera dem.

149
Vrdets substans och storlek

Bytesvrdets direkta kvantitativa aspekt frefaller uttryck-

as genom den proportion, vari ett slags bruksvrden utbyts
mot ett annat slags bruksvrden.19 Men detta framstr som
tmligen vagt och slumpartat eftersom vi nnu inte analyserat
bytesvrdets kvalitativa aspekt. Eftersom detta krver en fort-
satt analys av bytesvrdet, kan vi strngt taget nnu inte tala
om bytesvrdets tv aspekter. Vi kan dremot gra ngra pre-
liminra anmrkningar om betydelsen av denna varuformens
tv aspekter utifrn bruksvrde och bytesvrde, utan att fr den
skull frlora uppmrksamheten p analysens kommande steg.
Till att brja med kan vi se att dessa tv egenskaper inte r
oberoende av varandra och att deras frhllande inte r slump-
artat. I diskussionen kring bruksvrdet kommer kvalitet fre
kvantitet. Nr det gller bytesvrdet tycks ordningen frst
omkastad, men den kvantitativa egenskapen framstr i sjlva
verket hljd i dunkel nda tills den kvalitativa grunden senare
har pvisats. Nr detta har skett kommer vi att se att frgan var
felaktigt stlld, och att bytesvrdets kvalitativa och kvantitativa
aspekter egentligen tillhr vrdet, fr vilket bytesvrdet bara r
framtrdelseformen. Vid denna punkt frstr vi att varans tv
sidor r bruksvrde och vrde. Vid analysen av vrde, precis som
vid analysen av bruksvrde, beaktas dess kvalitet (substans eller
abstrakt arbete, se nsta avdelning) fre dess kvantitet (samhl-
leligt ndvndig arbetstid, se kapitel 4).

19 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 32.

150
 Vrdets substans och storlek

Orsaken till denna ordning r logisk. Fr att ha en kvantitet s

mste man frst ha en kvantitet av ngonting, av en eller annan
kvalitet. Innan vi kan tala om tio ton veteproteiner eller fyrtio
ton kol, mste vi frst ha satt oss in i den kvalitet som gr vete-
protein eller kol till vad de r annars blir mttet meningslst.
Samtidigt sger det sig sjlvt att ven kvalitet utan kvantitet r
meningslst. Vi stter aldrig p vete, kol eller vrde utan att
stta p en viss kvantitet. Mttet p en viss kvantitet r drfr
en kombination av bde kvalitet och kvantitet.
Fr det andra r dessa kvalitativa och kvantitativa aspekter,
precis som i fallet med bruksvrde och bytesvrde, inte bara
tv logiskt bestmda kategorier; ven de frkroppsligar de tv
klassperspektiven och klasskampens komplexa dialektik. En del av
detta sades implicit i den tidigare diskussionen om bruksvrde
och bytesvrde utifrn ett klassperspektiv, men jag ska fra reso-
nemanget vidare. Till att brja med r arbetarklassens perspektiv
i frsta hand ett kvalitativt perspektiv. Det vill sga: arbetarklas-
sen r i huvudsak intresserad av att skaffa sig vissa saker, till ex-
empel mat, klder, en bostad eller musik alla de saker som gr
det mjligt fr oss att leva det liv vi nskar. Kvantiteten av dessa
kvaliteter r sekundr inte alls obetydlig, men sekundr. Gi-
vetvis vill man ha tminstone en egen bostad, tv skor, tre ml
mat om dagen; kvantitet r definitivt en ndvndig ingrediens,
men fokus r i frsta hand p levnadssttet torra ftter, att ha
ngonstans att sova och ta - och inte p dess mtt.
Kapitalets perspektiv r dremot i frsta hand ett kvantitativt
perspektiv. Kapitalet r i huvudsak ointresserat av kvaliteten p
de varor det producerar frutom det faktum att de har ett
bytesvrde och skapar mervrde. Andra kvaliteter r sekundra.
Om ett hus r bra eller dligt byggt, om maten r frsk eller
skmd r av sekundr (om ocks ofta av funktionell) betydelse
fr hur mycket bytesvrde och profit som kan realiseras. Ordet
mer tycks vara kapitalets favoritglosa, inte av vilken sort.
Vilken sort har betydelse endast i den meningen att en viss vara

151
Vrdets substans och storlek

r ndvndig fr att producera s eller s mycket. Samma sak

gller fr de varor kapitalet kper som produktionsmedel. Hr
r den viktigaste mlsttningen att det konstanta kapitalets by-
tesvrde hlls lgt s att profitkvoten blir hg. Vissa av produk-
tionsmedlens kvaliteter kommer sjlvklart att behvas, men de
r frst som sist medel fr att uppn ett ml.
Det skulle dock vara ett misstag att lta analysen stanna hr,
att i romantisk anda se det som att arbetarklassen har monopol
p kvalitet och att kapitalet endast bryr sig om det kvantitativa
och vulgra. Inom klasskampen r konfrontationen mellan des-
sa perspektiv av mer komplex karaktr. I kampen mot kapitalet
mste kvantiteten bli en direkt angelgenhet fr arbetarklassen.
Lnekampen, arbetsdagens lngd och arbetets intensitet r fr-
gor som alla handlar om hur mycket arbete som ska utfras fr
betalningen. Arbetarklassen kunde inte bry sig mindre om ett
vrde per se. Vad vi krver r strre kvantiteter av ett bredare
utbud av bruksvrden fr mindre arbete. Kvantitet blir bara
viktigt fr att det r genom dessa kvantitativa kamper som vi
fr tillgng till de varor som vi nskar och fr den tid vi behver
fr att kunna njuta av dem. Den kvantitativa begrnsningen av
arbetskraftens bytesvrde, som r ndvndig fr kapitalets rea-
liserande av mervrde, begrnsar arbetarklassens konsumtion
kvalitativt och mter drfr motstnd.20
andra sidan mste kapitalet i sitt frsk att behlla kon-
trollen ver arbetarklassen gna sig t det som driver arbetskraf-
tens till att arbeta, svl som t den industriella process genom
vilken det kontrollerar och planerar arbetskraften. Utanfr
fabriken tvingas kapitalet ta hnsyn till kvaliteten p de varor
det sljer, och genom deras bruksvrde frska organisera den
sociala fabriken i dess helhet. Som ett exempel p dessa tv
angelgenheter kan vi titta p Marx frdjupade analys av ex-
pansionens roll fr varornas kvalitet och fr produktionen av
relativt mervrde. Dr visar han att produktionen krver bde

20 Karl Marx, Grundrisse, 283.

152
 Vrdets substans och storlek

en kvantitativ expansion av existerande typer av konsumtion

och en produktion av nya kvalitativt annorlunda behov och
bruksvrden, vilka i sin tur medfr en kad spridning av kvali-
tativa olikheter inom arbetskraften. Drmed visar Marx p hur
kapitalet p grund av arbetarklassens kvantitativa attacker mot
arbetstiden och det absoluta mervrdet, drivs till att utforska
hela naturen fr att finna nya anvndbara kvaliteter i saker och
p s vis till att kultivera samhllsmnniskans kvaliteter.21
Det r precis denna sida av kapitalet att det utkar tillvarons
mngfald genom att skapa det borgerliga samhllet som Marx
betraktade som dess positiva historiska sida, i det att det bde
representerar ett framtskridande frn tidigare samhllen och
lgger grunden fr det postkapitalistiska samhllet.
Men Marx stannade inte vid dessa allmnna betraktelser av
implikationerna av klasskampens dialektik mellan kvantitet
och kvalitet. Han fortsatte med att mer precist visa hur mot-
sttningarna i denna process bde utvecklade kapitalet och
arbetade fr dess upplsning. Det r denna process som jag
diskuterade i slutet av andra kapitlet, i vilken den kvantitativa
kningen av konstant kapital, och d speciellt maskiner, per
arbetare, leder till en kvalitativ frndring av relationerna mel-
lan kapitalet och arbetarklassen och i slutndan till mjlighe-
ten till dess frstrande. Det r i denna process den kvantitativa
frlngningen av arbetet utver det ndvndiga arbetet, kva-
litativt transformeras till mervrde. Nyinvesterandet av detta
mervrde i produktivitetshjande maskiner tenderar att ka
arbetet i frga om bde intensitet och tid. Men den naturliga
och samhlleliga grnsen fr denna utkning (arbetarklassens
styrka) leder i slutndan till en minskning av arbetstiden. Som
tidigare diskuterats ligger produktivitetens essens i att ka den
mngd som utvinns frn en given, och allts mindre, mngd
av arbete. Den kvantitativa minskning av ndvndig arbetstid
som resulterar av den kande mngden maskiner, vetenskap

21 Ibid., 408409, [vr versttning].

153
Vrdets substans och storlek

och teknologi, kommer med ndvndighet att leda till produk-

tionsprocessens kvalitativa frvandling genom att arbete i sin
omedelbara form upphr att vara rikedomens huvudklla.
Under de omstndigheter dr fabriken, eller den sociala fabri-
ken, inte lngre kan skapa utrymme fr pfrandet av arbete
undermineras ven arbetets kvalitet.
Samma kris fr kapitalet och mjlighet fr arbetarklassen
kan ses frn en annan sida. Den kvantitativa minskningen av
arbetstiden r ocks en kvantitativ kning av ledig tid. Kapita-
lets stndiga problem ligger i att omvandla denna framvxande
fria tid till arbetstid. Den ovannmnda processen gr att denna
mer kvalitativa kontroll ver samhllet blir svrare och svrare.
Kapitalismens utveckling, som baseras p pfrandet av arbete,
av mervrdesarbete, skapar p s stt de materiella betingelser
varmed denna grundval skall sprngas i luften.22
Fr att nu konkretisera denna analys kan vi begrunda ka-
pitalets utveckling inom det matproducerande jordbruket och
energisektorn. Bda dessa sektorer r bland de mest avancerade
inom den teknologiska utvecklingen och i frga om ersttandet
av konstant med variabelt kapital, tminstone inom de ledande
undersektorerna: den amerikanska spannmls- och kttpro-
duktionen samt den olje-petrokemiska industrin. I bda fallen
kommer en analys av utvecklingen att visa frst p hur utveck-
lingen av produktionsteknologier i mycket varit ett frsk att
svara mot arbetarklassens makt, och sedan hur bortrationalise-
randet av arbetskraften frn produktionen har skapat sektorer
som i allt mindre grad klarar av att tillhandahlla det arbete
som kapitalet behver fr att behlla sin sociala kontroll. Dessa
sektorer r generellt sett prototyper fr fabriken som helhet. I
takt med att mjligheterna fr att pfra fabriksarbete till lga
lneniver begrnsats, vilket visar sig allt tydligare i USA och
Europa, har kapitalet frskt lsa detta med hjlp av tv stra-
tegier. En av dessa har varit globaliserandet av arbetsintensiva

22 Karl Marx, Fragmentet om maskiner, 5253.

154
 Vrdets substans och storlek

sektorer som har omflyttats till omrden i tredje vrlden (och

i socialiststaterna) dr arbetarklassen r svagare. Den andra
r omstrukturerandet av resten av den sociala fabriken fr att
utka pfrandet av arbetet med att reproducera arbetskraft.
Djupet och omfattningen av den nuvarande krisen visar hur
dessa kamper frn bde avlnade och oavlnade har dagalagt
dessa strategiers allvarliga begrnsningar begrnsningar som
kapitalet nu mste finna nya strategier fr att kringg.
Denna analys av klasskampens dialektik mellan kvantitet
och kvalitet bidrar till att visa p den politiska naturen hos
de arbetarklassens attacker mot kapitalet som resulterat i den
nuvarande krisen. Ett stt som den gamla dikotomin mellan
politik och ekonomi har framstllts p, har varit att stmpla
arbetarnas kamper som ekonomism, dmda att enbart handla
om kvantitativa fenomen som exempelvis hgre lner, kortare
arbetsdag och s vidare. Dessa kamper sgs ske inom kapitalet,
som sjlvt r i grunden kvantitativt. Politiska kamper r de
kamper som utmanar kapitalets kvalitet, det vill sga som
hotar att revolutionrt strta kapitalet genom att ta makten
ver staten. Frn vr hittillsvarande underskning torde det st
klart att kampen om arbetsdagens lngd och intensitet (i vilken
utstrckning varuformen pfrs) samtidigt r bde kvantitativ
och kvalitativ: kvantitativ eftersom den handlar om mngden
arbete som ska utfras t kapitalet, kvalitativ eftersom den
hotar realiserandet av det mervrde som behvs fr att upp-
rtthlla kapitalets kontroll. Den kvantitativa kampen om
inkomst vcker ocks frgan om realiserandet av mervrde och
kapitalets verlevnad.
Det korn av sanning som ryms i talet om rent kvantitativa
kamper ligger i produktivitetsverenskommelsen. Om ar-
betarnas lnekningar framgngsrikt kan knytas till en kad
produktivitet, d stmmer det att kampen har inlemmats i
kapitalet (se det fjrde kapitlet nedan). Men ven hr skapar

155
Vrdets substans och storlek

produktivitetskningen, samt den omorganisering av arbetar

klassen som hrmed impliceras, en kvalitativ frndring i klass-
relationerna. P samma stt strks den grund som framtida
kamper kan fras utifrn genom det arbetarnas kade vlstnd
som sls fast genom produktivitetsverenskommelser. Det r
utifrn dessa kvalitativa frndringar som arbetarklassen vann
styrkan att hva produktivitetsverenskommelserna och kasta
systemet i en djupgende politisk kris.
P samma stt riskerar vissa arbetarkamper som frefal-
ler kvalitativa att snarare utveckla n att strta kapitalet. Ex-
empelvis kan strategin med arbetarkontroll ver fabrikerna,
som leder till arbetarnas kontroll ver sig sjlva, svl som ver
produktionsmedlen, anses tjna kapitalet. Titta bara p kapita-
lets deltagarbaserade strategi i Frankrike, medbestmmandet
i Tyskland eller arbetarkontrollen i Jugoslavien. S lnge som
samhllskontroll leder till mer pfrt arbete och ackumulation
s spelar det ingen roll fr kapitalet om arbetsledningen har
blstll eller slips. Marx sjlv sg att kapitalismen inte kunde
avskaffas genom att erstta den kapitalistiska arbetsledningen
med en socialistisk arbetarledning: den id som vissa socia-
lister har att vi skulle behva kapitalet men inte kapitalisterna
r alltigenom felaktig. Det ligger i kapitalets natur att de objek-
tiva arbetsfrhllandena som r kapitalets egen produkt er-
hller en individuell karaktr i relation till kapitalet, eller, vilket
kommer p ett ut, att de erhller en karaktr som r frmmande
fr arbetaren. Begreppet kapitalet inbegriper kapitalisten.23
Denna passage visar att Marx frstod att det inte fanns ngon
verklig skillnad mellan en kapitalistisk kapitalackumulation
och en socialistisk kapitalackumulation, nr kapitalet vl ses
som en klassrelation baserad p arbete som pfrs genom varu-
formen. Marx huvudsakliga erfarenhet av att bekmpa sdana
arbetarkontrollstrategier var hans konflikt med de proud-
honistiska iderna om kooperativ. Implikationerna fr dagens

23 Ibid., 512, [vr versttning]

156
 Vrdets substans och storlek

socialistiska lnder och de nuvarande socialistiska strategi-

erna fr arbetarklassen blir hrvid betydligt mer omfattande.
Klasskampen, som idag r bde ekonomisk och politisk, har
bde en kvantitativ och kvalitativ sida. Varje frsk att glmma
den ena eller den andra sidan, varje misslyckande att frst de-
ras inbrdes frhllande, mste f allvarliga konsekvenser.

Vrde, inte bytesvrde

Den process dr Marx visar hur vrde ligger bortom bytesvrde
erbjuder en ytterligare analytisk vning i abstraktion. Fr att
det ska kunna freligga en kvantitativ likvrdighet mellan
1 quarter vete = x centner jrn
mste det finnas ngot gemensamt fr dessa tv varor. Frst p s
vis kan man uppstlla en kvantitativ jmfrelse. Vi sg tidigare
att frutsttningen fr att kunna mta eller jmfra kvantiteter
r att vi redan r klara ver vilken kvalitet det r som ska mtas
och jmfras. Fr att frst den kvantitativa jmfrelsen mellan
1 quarter och x centner, mste vi frst finna en gemensam
kvalitet i de partikulra bruksvrdena vete och jrn som gr det
mjligt att byta dem med varandra. Marx konstaterar att va-
rorna, i egenskap av bruksvrden, framfrallt r olika kvaliteter.
Nr han sedan hvdar att de i egenskap av bytesvrden bara r
olika kvantiteter, menar han att de r olika kvantiteter av ngon
gemensam kvalitet.
Men att abstrahera frn deras bruksvrde innebr att abstra-
hera frn deras srskilda egenskaper. Detta innebr i sin tur att
abstrahera frn det specifika mnskliga arbete som skapade des-
sa egenskaper och differentierade dem frn andra varor: sdes-
odling och smltning. Abstraherade frn sin materiella egen-
skap av bruksvrden och som produkter av en specifik form av
nyttigt arbete, framtrder dessa varor bara som produkter av
ett mnskligt arbete som abstraherats frn varje srart. Detta
mnskliga arbete kallar Marx fr abstrakt arbete. Produkter av

157
Vrdets substans och storlek

detta abstrakta mnskliga arbete r kvalitativt likvrdiga, och

som sdana kallar han dem vrden.

I Marx terminologi r dessa produkter av abstrakt arbete vr-

den. Precis som varor r bruksvrden och bytesvrden nr de
har ngot gemensamt, r de ocks vrden nr de har ett vrde.
Men att sga att en vara har ett vrde innebr inte en subjektiv
vrdering. Det innebr bara kort uttryckt att den r en produkt
av abstrakt arbete och att den kommer att bytas. Ett annat stt
att uttrycka relationen mellan vrde och abstrakt arbete r att
sga att vrdets substans r abstrakt arbete. Som vi kommer att
se kan vrdets kvantitet vara strre eller mindre, men det r hr
frga om mttet p dess vsentliga kvalitet eller substans: ab-
strakt arbete. P samma stt kan vrdets substans komma till
mer eller mindre fullstndigt uttryck genom olika former av
bytesvrde. Dess form och mtt r ndvndiga fr vrdet, men
bda mste skiljas frn substansen. Lt oss drfr sl fast: att vr-
det r bytesvrdets kvalitativa aspekt innebr inte att det bara
r frga om en kvalitet. Abstrakt arbete r vrdets essens det
som inte kan ndras med mindre n att begreppet gr frlorat.
Abstrakt arbete utgr substansen, eller essensen, av vrdefor-
men: bytesvrde. Omvnt sger Marx att bytesvrdet r vrdets
fenomenella form (eller framtrdelseform) den form genom
vilken vrdet tar sig ett igenknnbart uttryck i kapitalet. Med
andra ord: arbete har fr kapitalet endast mening, och framtr-
der som en samhllelig relation endast nr det frkroppsligas i
en produkt som utbyts (och som i bsta fall skapar mervrde).
Marx brjade sin analys av varan med att behandla dess
framtrdande. Analytiskt nrmade han sig s bytesvrdets

158
 Vrdets substans och storlek

essens. Han summerade denna process i sina Randanmrk-

ningar till Adolph Wagner: [Varan] analyserar jag, och detta
frst och frmst i den form vari den framtrder. Jag finner d, att
den ena sidan i sin naturaform r ett bruksfreml, med andra
ord [alias] ett bruksvrde, andra sidan brare av bytesvrde
och frn denna synpunkt sjlv ett bytesvrde. En ytterligare
analys av det sistnmnda visar mig, att bytesvrdet endast r en
uppenbarelseform, ett sjlvstndigt manifestationsstt fr det i
varan befintliga vrdet, och d tar jag itu med att analysera det
sistnmnda.24 Hur exakt denna essens manifesterar sig genom
bytesvrdet kommer att visa sig i freliggande boks fjrde kapi-
tel, som analyserar Marx diskussion om vrdets form i det frsta
kapitlets tredje sektion.
Denna analys, denna abstraktionsprocess genom vilken vi
isolerar en enskild egenskap, r likvl inte ett skeende utanfr
vrlden. Det r heller inte de begrepp med vilka vi faststller
dessa egenskaper. Abstrakt arbete r inte bara ett abstrakt
begrepp, eftersom begreppet pekar ut arbetets verkliga sam-
hlleliga kvalitet under kapitalismen. Detta r inte s tydligt
i kapitel ett p grund av den hga abstraktionsnivn. Fr att
vara i stnd att upptcka den komplexa klassrelation som lig-
ger bakom det abstrakta arbetet behver vi underska andra
delar av Marx skrifter. Det vi upptcker r att han klart visar
hur abstraktionsprocessen inte enbart upptrder i vr fantasi.
Tvrtom r abstrakt arbete semantiskt meningsfullt som be-
grepp, dock inte p grund av att allt mnskligt arbete i grunden
r likvrdigt, eller fr att ett gemensamt element r ndvndigt
fr och pvisas av likvrdigheten i bytet. Nej, det r me-
ningsfullt eftersom kapitalet sjlvt, i dess stndiga kamp fr att
skapa och upprtthlla en arbetsdelning som ligger till grund
fr varuproduktion, byte och social kontroll, stndigt frsker
gra arbetskraften mer foglig och anpassningsbar. Detta mste
ske genom ett stndigt omstrukturerande och frflyttande av

24 Karl Marx, Randanmrkningar till Adolph Wagner, 724.

159
Vrdets substans och storlek

arbetet fr att vervinna arbetarnas kamp. Mlet r en flexibel

och anpassningsbar arbetstillgng i vilken varje specifik aspekt
av arbetet, till exempel styrka eller yrkesskicklighet, blir mindre
och mindre viktig. Med utvecklandet av kapitalet blir arbetet
allt mer abstrakt i den hgst reella bemrkelsen att det fr
allt frre fixerade bestmningar. Med andra ord: en formbar
arbetsstyrka bildar effektivt en homogen massa, dr varje del
kan anvndas s fort kapitalet behver den i den industriella
maskinen. Kanske terfinns Marx klaraste kommentar om det-
ta i introduktionen till Till Kritiken av den politiska ekonomin:

[D]enna abstraktion av arbetet verhuvudtaget [r] inte bara

det andliga resultatet av en konkret totalitet arbeten. Likgil-
tigheten gentemot den bestmda arten av arbete motsvarar en
samhllsform, under vilken individerna med ltthet vergr
frn en art av arbete till en annan, och under vilken den be-
stmda arten av arbete fr dem r tillfllig och drfr likgiltig.
Arbetet har hr inte bara i kategorin utan i verkligheten blivit
medel att skapa rikedom ver huvud taget och har frlorat sin
specifika frbindelse med de bestmda individerna. Ett sdant
tillstnd i sin mest utvecklade form rder i det modernaste av
det borgerliga samhllets existensformer Frenta staterna.
Frst hr blir allts den abstrakta kategorin arbete, arbete ver
huvud taget, arbete sans phrase (rtt och sltt) denna den
moderna ekonomins utgngspunkt praktiskt sann.25

Abstrakt arbete bestmmer drfr den arbetets homogenitet

som kapitalet sker uppn genom kad uppdelning och arbets-
kontroll.
Vid denna punkt r det av strsta vikt att vi inte frlorar
blicken frn syftet med vr studie. Vi fr inte glmma att ka-
pitalets frsk att reducera arbetet till abstrakt arbete har en
annan sida, nmligen arbetarnas egen aktivitet. Skapandet av

25 Karl Marx, Inledning till Till kritiken av den politiska ekonomin,

255256.

160
 Vrdets substans och storlek

en allt mer homogen arbetarklass r inte bara ett resultat av ka-

pitalets manipulation. Det r ocks ett resultat av arbetarklas-
sens kamp fr att skapa enhet gentemot kapitalet. I kampen
fr gemensamma ml som att minska arbetsdagen, frbttra
arbetsfrhllanden, infra minimilner etc., agerar arbetarna
mer och mer som en klass-fr-sig. Denna gemenskap, som r
grundlggande fr arbetarklassens styrka, blir farligare och far-
ligare fr kapitalet. Den enhet arbetarklassen sker r inte det
abstrakta arbetets enhet inom, utan en enhet utanfr och mot
kapitalet.
Det hr leder, paradoxalt nog, till att kapitalets strvan efter
ett kontrollerbart och homogent abstrakt arbete resulterar i p-
frandet av heterogenitet, det vill sga uppdelning av arbetarna.
Det r bara genom uppdelning och genom att stta grupper av
arbetare mot varandra som kapitalet kan hindra att arbetarna
enas och blir starka nog att undandra sig kapitalets kontroll.
Motsttningen mellan kapitalets anstrngningar att ena klassen
som arbetskraft genom uppdelning, och arbetarnas anstrngning
att vervinna denna uppdelning genom att enas mot kapitalis-
terna, r ett av klasskampens mest grundlggande och viktigaste
knnetecknen.
Kapitalet har alltid tillmpat en sndra-och-hrska-strategi.
Det har konsekvent anvnt sig av historiskt givna uppdelningar
som den rvt frn tidigare epoker, som till exempel uppdel-
ningen mellan raser, mellan knen, mellan ldersgrupper,
mellan etniska eller nationella grupper. Samtidigt har kapitalet
frvandlat, utvecklat och utkat dessa uppdelningar p ork-
neliga stt. Till exempel innebr tekniska uppdelningar av
nyttigt arbete samtidigt uppdelningar av arbetarklassen i syfte
att kontrollera den. P s vis finner vi i kapitel 11 till 13 i Kapita-
lets frsta band, att nyckeln till kapitalets framgng i att behlla
kontrollen ver produktivkrafterna, det samarbetande arbetar-
kollektivet i fabriken, r dess frmga att pfra en hierarkisk
lneuppdelning och p s vis vnda arbetarna mot varandra.

161
Vrdets substans och storlek

P samma stt fyller de strre arbetsdelningarna, som uppdel-

ning mellan stad och landsbygd, den koloniala arbetsdelningen
och arbetsdelningen mellan industribranscher, funktionen att
splittra arbetarklassen och bidrar till att hlla den i schack.
Marx skriver att medan arbetsdelningen i manufakturen
ena sidan framtrder som ett historiskt framsteg och ett nd-
vndigt stadium i samhllets ekonomiska utveckling, r den
den andra sidan ven ett medel fr mer civiliserad och mer raf-
finerad exploatering.26
Lnehierarkin, som r av avgrande betydelse fr kapita-
lets kontroll av fabrikerna, spelar ocks en avgrande roll i den
strre sociala fabriken. Eftersom penninglnen, det vill sga ar-
betskraftens bytesvrde, utgr den mest utvecklade formen fr
utbyte mellan kapital och arbete, r dess nrvaro eller frnvaro
av grundlggande betydelse fr relationerna bde inom arbetar
klassen och mellan arbetare och kapital. Wages for Housework
visar att arbetarklassens uppdelning i en aktiv sektor och en
reservsektor, innebr en uppdelning i en avlnad och en oav-
lnad sektor. Marx menar att reservarmns roll fr att kontrol-
lera de avlnade arbetarna visar hur avgrande uppdelningen
mellan avlnade och oavlnade r. Andra arbeten visar hur alla
s kallade icke-ekonomiska uppdelningar, till exempel rasms-
siga, sexuella eller nationella uppdelningar, ocks r hierarkiskt
ordnade och drfr i grund och botten lnehierarkier (i denna
mening r till och med de oavlnades hierarkiskt ordnade in-
komstskillnader att betrakta som lneskillnader).27
Kapitalet upprtthller sin kontroll genom en dynamisk
manipulation av dessa uppdelningar. Till exempel anvnds
framgngarna med att tvinga fram lnehjningar inom en
viss sektor av arbetarklassen till att frstrka lnehierarkin.
Hr framgr tydligt frgans akuta politiska vikt fr klasskam-
pen. Marx ppekar gng p gng att kapitalisterna medvetet

26 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 317318.

27 Se Selma James, Sex, race and class.

162
 Vrdets substans och storlek

anvnder uppdelningarna fr att upprtthlla kontrollen ver

arbetet som abstrakt arbete. En av hans tydligaste utlggningar
av denna process r vrd att citera i sin helhet:

Varje handels- och industriort i England har nu en arbetar-

klass som uppdelats i tv mot varandra fientliga lger: engelska
proletrer och irlndska proletrer. De flesta av de engelska
arbetarna hatar sina irlndska konkurrenter, som snker lev-
nadsstandarden fr alla landets arbetare. De knner sig som
medlemmar av den hrskande nationen, och i sin fientliga hll-
ning till Irland blir de till verktyg fr aristokraterna och kapita-
listerna, som slunda strker sin makt ver hela arbetarklassen.
Mot den irlndske arbetaren mobiliseras religisa, samhlleliga
och nationella frdomar. Attityden pminner i mycket om
den vita underklassens hllning gentemot niggrerna i USA:s
sydstater. Irlndarna ger igen med samma mynt. De ser i sina
engelska kamrater de engelska frtryckarnas medbrottslingar
och enfaldiga redskap.
Pressen, kyrkan, skmttidningarna, kort sagt de medel som
str till de hrskande klassernas frfogande, gr vad de kan fr
att hlla denna antagonism vid liv och se till att den ytterligare
intensifieras. Denna antagonism utgr verkligen frklaringen
till att den engelska arbetarklassen trots sin hgt utvecklade
organiseringsniv alltjmt str s maktls. Hri ligger hemlig-
heten bakom kapitalisternas frmga att bevara och strka sin
makt, ngot kapitalistklassen r mycket vl medveten om. 28

Marx analys av relationen mellan de irlndska och de engelska

arbetarna r hgst applicerbar p kapitalets nutida frsk att
vnda invandrade arbetare mot lokala arbetare i Nordamerika,
Europa och nyligen ven i OPEC-lnderna. Mexikaner eller puer-
toricaner i USA, italienare eller filippiner i Kanada, algerier eller
portugiser i Frankrike, turkar eller italienare i Tyskland, sydko-
reaner i Iran och Japan kan alla betraktas som en motsvarighet

28 Marx till Meyer & Vogt (9:e april 1870), i Karl Marx & Friedrich En
gels, Brev i urval, 9192.

163
Vrdets substans och storlek

till Marx irlndare i England. Och denna lxa begrnsar sig inte
till nationella uppdelningar, utan r lika anvndbar p de olika
uppdelningarna inom lnderna: mellan svarta och vita, mellan
kvinnor och mn.
Men fr att upptcka analysens omedelbara relevans r det
ocks ndvndigt att terigen se till den andra sidan till ar-
betarklassens aktivitet inom och mot dessa uppdelningar.
ena sidan r arbetarnas internationella mobilitet till stor del en
autonom rrelse som syftar till att krva hgre ln och mindre
mdosamt arbete, andra sidan utgr arbetarklassens frmga
att verbrygga dessa uppdelningar och uppn en egen form av
homogenitet i kampen mot abstrakt arbete en klla till kriser
fr kapitalet.
Klassernas dynamiska kamp om uppdelning/homogenitet
kan tacksamt analyseras utifrn begreppen klassammanstt-
ning, politisk nysammansttning [recomposition] och splitt-
ring [decomposition]. Om arbetsdelningen frsts som en sr-
skild maktstruktur inom klassen, framstr den inte p en teknisk
utan en politisk niv som en viss sammansttning av arbetar-
klassen. Frn kapitalets synpunkt efterstrvas en sammanstt-
ning som frsvagar klassen tillrckligt fr att frskra kapitalet
kontroll. Fr arbetarklassen utgr samma sammansttning ett
hinder. Mlet bestr i att vervinna denna uppdelning genom
en politisk nysammansttning av arbetarklassen, i vilken makt-
strukturen omformas till frdel fr arbetarna.29 Denna form av
nysammansttning utifrn en viss arbetsdelning underminerar
anvndbarheten av kapitalets uppdelning. Kapitalet tvingas i

29 I Zerowork 1 ges en definition av politisk nysammansttning [recompo

sition]: Med nysammansttning menar vi den niv av enhet och homo
genitet som arbetarklassen nr under en kampcykel genom att g frn en
sammansttning till en annan. I grunden bestr detta av att strta de kapi
talistiska uppdelningarna, skapandet av nya enheter mellan olika delar av
klassen och utkandet av grnserna fr vad som inkluderas i arbetarklas
sen. (Zerowork 1, 4.) [Denna text har senare terpublicerats i Midnight
Notes, Midnight oil, (Autonomedia, 1992).]

164
 Vrdets substans och storlek

sin tur splittra arbetarklassens nya styrka genom pfrandet av

en ny teknisk och samhllelig arbetetsdelning via repression
och omstrukturering.
I dagens kris kan vi se mnga exempel p detta. Om den
nya styrka som uppnddes av immigrerade arbetare under den
frra kampcykeln byggde p en nysammansttning, i vilken de
lyckades vervinna sin uppdelning frn lokala arbetare, ja, d
mste den pgende omfattande kapitalistiska attacken mot im-
migrantarbete ses som ett nytt frsk av kapitalet att splittra ar-
betarklassens styrka genom massutvisningar och en global om-
strukturering av investeringsmnstrena. Drfr ser vi nu frsk
att hindra arbetare frn att ta sig till USA och Vsteuropa, an-
tingen genom att skicka tillbaka dem till deras position som per-
manent reservarm (Mexiko) eller ocks genom att skicka dem
till nya omrden som genomgr kapitalistisk utveckling (till ex-
empel tillstrmningen av arbetare till steuropa och OPEC-ln-
derna i Frmre Orienten). P ett liknande stt kan vi se hur vissa
sektorer inom produktionen, exempelvis jordbruk eller energi,
frsker infra ny teknologi och nya organiseringsformer fr
att splittra arbetarklassens tilltagande makt. I USA, till exempel,
har vi de fortgende frsken att mekanisera vissa skrdar fr
att bemta jordbruksarbetarnas kamper (bland bde lokala och
multinationella arbetare). USA har ocks frskt omstrukturera
energisektorn, i synnerhet med avseende p olja och kol, fr att
underminera kolarbetarnas styrka i Appalacherna och den vx-
ande styrkan hos arbetarna i mellanstern. Vi finner liknande
exempel i Europa, till exempel i Mansholtplanens frsk att
eliminera de motspnstiga smbnderna, i den sovjetiska indu-
strialiseringen av kttproduktionen, i det italienska kapitalets
omstrukturering av petrokemisektorn, och i det allmnna euro-
peiska skiftet till krnkraft, vilket innebr ett stort sprng framt
fr ersttandet av variabelt med konstant kapital.30 I alla dessa
exempel bemter kapitalet arbetarklassens politiska nysamman-
sttning med sin egen nya niv av organisk sammansttning.

165
Vrdets substans och storlek

Samma processer r verksamma utanfr fabriken nr ka-

pitalet svarar p den nysammansttning som genomfrdes p
sextiotalet av oavlnade grupper som studenter, arbetslsa, bi-
dragstagare och hemmafruar. Genom nya planer p omstruktu-
reringar av skolsystemet, arbetsmarknadstgrder fr arbetslsa,
vlfrdsprogram och arbetsmarknadens ppnande fr kvinnor,
arbetar kapitalet fr att pfra nya kopplingar mellan inkomst
och arbete. Drfr konfronteras vi med universitetsutbildning-
ens ekonomiska kris, de industriella utbildningsprogrammens
expansion, framvxten av vuxenutbildning och frsken att
knyta matcheckar och annat understd till arbetsprogram, och
s vidare.31
Analysen av kampen om abstrakt arbete som vrdets sub-
stans som arbete pfrt av kapitalet tillhandahller ett
perspektiv med vars hjlp vi kan undvika de vanliga fllorna
dr uppdelningen av arbetarklassen ses antingen som en socio-
logisk stratifiering i vilken framvxten av medelklassen har
tillintetgjort relevansen av Marx analys av en kamp som pgr
mellan tv klasser, eller ocks som ett ensidigt resultat av en
allsmktig kapitalism som bara manipulerar arbetarna som
spelpjser p en segmenterad arbetsmarknad.32 I bgge fallen
frsummas studiet av arbetarklassens kande makt. Istllet kan
vi betrakta det faktiska stratifieringsmnstret eller segmente-
ringen av arbetsmarknaden som resultatet av en verklig och
ofta vldsam klasskamp i vilken de bda klasserna besitter en
autonom makt.

30 Se artiklarna i Zerowork 2; Alessandro Serafina med flera, LOperaia

multinazionale in Europa; och Sergio Bologna, Questions of method for
analysis of the chemical plan.
31 Se artiklarna i Zerowork 1 och 2 och jmfr med diskussionerna om
samma program i Council of Economic Advisors, The economic report
of the president, 1978, (Government Printing Office, 1978).
32 Michael Reich, David M. Gordon & Richard C. Edwards, A theory
of labour market segmentation, American Economic Review, (maj 1973),
359365.

166
 Vrdets substans och storlek

Nr vi vl frsttt denna grundlggande process kan uppdel-

ningens olika former ses inom ramen fr de historiskt specifika
omstndigheterna. Att till exempel frst det faktum att mns
arbete allmnt r bttre betalt n kvinnors krver en historisk
analys av hierarkin mellan mn och kvinnor, som redan frelg
i de samhllen dr varuformen pfrdes, svl som en analys av
hur denna hierarki strktes p nytt eller frndrades i och med
den nya ordningen. Hur denna uppdelning fortsatt existera,
liksom de olika momenten i dess strukturella omvandling, kan
endast frsts genom att man analyserar arbetarklasskampens
mnster och de kapitalistiska motreaktioner som diskuterats
ovan. En sdan analys reducerar inte sexism (eller rasism) till
kapitalism, eftersom den krver ett igenknnande och frkla-
rande av mns och kvinnors respektive relation till kapitalet
och det faktum att denna uppdelning baseras p mns domi-
nans ver kvinnor och inte tvrtom. P samma stt reducerar
analysen inte sexismen till vare sig en av kapitalets manipula-
tioner eller till en manipulation av arbetarklassens kamp i dess
helhet. Tvrtom: en underskning av arbetarklassens nysam-
mansttning och splittring implicerar en analys av de autonoma
aktiviteterna hos klassens olika delar, och av de stt p vilka de
samverkar fr att kunna konfrontera kapitalet som en klass.
Den politiska betydelsen av att greppa det abstrakta arbetets
klassrelaterade natur, svl som dess bakomliggande processer,
kan inte nog betonas. Genom att fokusera p den homogeni-
tet som arbetarklassen stter emot kapitalets abstrakta arbete,
samt p den nysammansttning genom vilken denna homoge-
nitet kan uppns, lyfter detta perspektiv fram den klasspolitiska
dimensionen i det abstrakta arbetet och den arbetsdelning som
det baseras p. Genom att studera dessa processer s lmnar vi
den ideologiska sfren med klassmedvetande och partivnster
drhn, fr att istllet upptcka svl hur arbetarklassen arbetar
fr sin egen enhet, som styrkan och svagheterna i dess strategier
och taktiker.

167
Vrdets substans och storlek

I denna analys framkommer ngra grundlggande aspekter

av arbetarklassorganisering. Eftersom uppdelningen r av hie-
rarkisk karaktr, har vi alltid att gra med dominanta och do-
minerade sidor. Efter dessa omstndigheter har uppdelningen
fungerat dr kapitalet har haft mjlighet att spela p hur den
dominerande sidan i denna uppdelning profiterar p uppdel-
ningen. Uppdelningen r inte imaginr eller ideologisk, och
kan inte vervinnas med klassmedvetande. Mn tjnar de
facto p kvinnors arbete, vita tjnar p svartas lgre status, lo-
kala arbetare gynnas av att invandrade arbetare tar de smsta
arbetena. Drfr tas initiativet till kampen att frstra uppdel-
ningarna oftast frn den underordnade gruppen, eftersom den
andra sidan inte alltid kan frvntas arbeta mot sina egna pri-
vilegier. Frsken att upphva rasism, sexism, imperialism eller
exploaterandet av studenter p sextiotalet, drevs av svarta och
inte vita, kvinnor och inte mn, bnder och inte amerikaner,
studenter och inte professorer eller administratrer. Det var p
grundval av dessa autonoma frsk som kampen spred sig till
andra av klassens sektorer och omformade deras maktstruktur.
Att omkullkasta dessa sektorers autonomi, som vnstern och
fackfreningarna ofta frsker gra genom att upplsa dem i
sina egna hierarkiska organisationer, fyller bara funktionen att
freviga den uppdelning som gagnar kapitalet. Detta medfr
att arbetarklassens enhet mste frsts som indirekt, p samma
stt som kapitalets homogenitet (plastisk genom uppdelning).
Med andra ord: arbetarklassens enhet ns ofta bara indirekt
genom att den makt som utvas av de olika sektorer som r
inblandade i kampen mot kapitalet komplementerar varandra,
inte genom de leninistiska institutionernas illusoriska version
av direkt homogenitet.

168
 Vrdets substans och storlek

Vrdets mtt r samhlleligt ndvndig

arbetstid vrde
Hittills har Marx visat oss hur vrdet r nyckeln till bytesvrdet
och att vrdets kvalitativa substans r abstrakt arbete, det vill
sga arbete under kapitalismen. Han gr sedan ver till frgan
om vrdets mtt, fr att s kunna genomfra en kvantitativ s-
vl som kvalitativ analys.

Att mta vrde mste innebra att mta dess substans: abstrakt
arbete. Att mta storleken p abstrakt arbete kan, enligt Marx,
bara betyda att mta tidsrymden under vilken det utfrs. Ar-
betets kvantitet mts genom dess varaktighet. Nu krver
tidsmttet ngon form av enhet eller kvantum. En sdan enhet
kan naturligtvis vljas efter behag eftersom vi har mnga stan-
dardenheter fr tid: veckor, dagar, timmar, minuter. Men det
abstrakta arbetets mtt, dess tid, mste i lika hg utstrckning
som sjlva det abstrakta arbetet betraktas som ett samhlleligt
begrepp. Det r drfr inte direkt mtbart med en klocka eller
kalender. Som i fallet med abstrakt arbete mste arbetstid inom
kapitalet betraktas som en helhet. Mtandet av abstrakt arbets-
tid kan bara ske inom ramarna fr den totala summan av homo-
gen abstrakt arbetstid som avtvingats arbetarna. Men ven om
vi insett detta mste vi vara ytterst frsiktiga med hur vi nrmar
oss detta begrepp. Olyckligtvis tenderar mnga att tro att vr-
dets storlek hos en vara bestms av den mngd abstrakt arbete
som infrlivas i varan av den arbetare som producerar den. Men
att betrakta en varas vrde som ett direkt resultat av arbetet som

169
Vrdets substans och storlek

producerat den enskilda varan innebr att missa vrdets sam-

hlleliga karaktr och istllet se det som en metafysisk substans
som magiskt infrlivas i varan genom mnsklig berring. En
sdan vrdeteori liknar den gamla flogistonteorin inom kemin,
i vilken eldens princip sgs som en materiell substans innebo-
ende i brnnbara freml. En flogistonvrdeteori leder till den
sortens bisarra och politiskt farliga slutsatser som att endast
identifiera de som fysiskt arbetar med produkten som vrde-
producerande arbetare. Frn denna punkt r det bara ngra
steg till det ritualiserade kategoriserandet av riktiga arbetare
och improduktiva arbetare och de politiska positioner som
vanligtvis r frbundna med ett sdant synstt.
Marx visar oss tminstone tv stt att undvika denna flla.
I kapitel ett lter han oss vervga det faktum att arbetets kva-
litet alltid varierar frn person till person. Det rder alltid en
produktionshierarki bland arbetare p grund av deras skilda
kunskaper och utrustning vid tillverkandet av en och samma
vara. Arbetets homogenitet ns drfr bara p nivn fr ett
samhlleligt genomsnitt vad gller bde arbetets kvalitet (ab-
strakt arbete) och kvantitet (tid). Marx skriver: Samhlleligt
ndvndig arbetstid r den arbetstid, som behvs fr att fram-
stlla ett bruksvrde under freliggande, samhlleligt normala
produktionsbetingelser och med samhllelig genomsnittsgrad
av skicklighet och intensitet i arbetet.33 I kapitel 1214, om
manufakturer och modern industri, och drefter i det opu-
blicerade sjtte kapitlet, initierar Marx en diskussion om den
kollektiva arbetaren som ocks leder oss bort frn varje flogis-
tonvrdeteori. I kapitel 14 talar Marx om detta med hnsyftning
till frgan om produktivt (vrdeproducerande) arbete: Fr att
arbeta produktivt r det nu inte lngre ndvndigt att direkt
bearbeta arbetsfremlet; det r tillrckligt att vara ett organ i
den arbetande organisationen och utva den ena eller andra av
dessa. Den ursprungliga definitionen av produktivt arbete, som

33 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 3435.

170
 Vrdets substans och storlek

r hrledd ur den materiella produktionens natur, frblir alltid

giltig fr den arbetande organisationen som helhet. Men den
ger inte lngre giltighet fr de enskilda medlemmarna, betrak-
tade var fr sig.34 I det opublicerade sjtte kapitlet behandlar
Marx detta n mer mlande i ett stycke som r vrt att citera i
sin helhet:

[Det r inte lngre] den enskilde arbetaren utan mer och mer en
socialt kombinerad arbetsfrmga [som] blir den totala arbets-
processens verklige funktionr, och d de olika arbetsfrmgor
som konkurrerar och bildar hela den produktiva maskinen
deltar p hgst olika stt vid varu- eller bttre hr produkt-
bildningen, den ene mer med hnderna, den andre mera med
huvudet, den ene som manager, ingenjr, teknolog etc., den an-
dre som overlooker, den tredje som direkt kroppsarbetare eller
till och med blott hantlangare, s inrangeras allt fler funktioner
hos arbetsfrmgan under det produktiva arbetets omedelbara
begrepp och deras brare under den produktive arbetarens be-
grepp, den arbetare som r direkt utsugen av kapitalet och ver-
huvudtaget underordnad dess frknings- och produktions-
process. Betraktar man den totalarbetare som fabriken bestr
av s frverkligas materiellt sett hans kombinerade verksamhet
omedelbart i en totalprodukt som samtidigt r en totalmassa av
varor, varvid det r helt likgiltigt om funktionen hos den en-
skilde arbetare, som blott r en del av denne totalarbetare, str
nrmare eller fjrmare frn det omedelbara kroppsarbetet.35

Dessa oerhrt viktiga tankar borde en gng fr alla leda oss bort
frn att frska frst vrde utifrn individuella fall.
Fr att frst vrdets mtt krvs det att man gr den avg-
rande distinktionen mellan nyttigt arbete, som producerar varor
som bruksvrde, och abstrakt arbete som producerar dem som
vrde. Det omedelbara mttet fr den verkliga arbetstiden kan

34 Ibid., 443444.
35 Karl Marx, Den omedelbara produktionsprocessens resultat, i
Skrifter i urval: Ekonomiska skrifter, (Cavefors, 1975), 633.

171
Vrdets substans och storlek

bara vara mttet p nyttigt arbete och aldrig p vrde. Mellan den
nyttiga arbetstiden och vrdet ligger den samhlleliga frmed-
ling som framtrder som etablerandet av ett genomsnitt. Med
andra ord: medan den faktiska mngd anvndbar arbetstid som
krvs fr att producera enskilda varor av en viss sort kan variera
frn olika platser, uttrycker vrdet det samhlleliga genomsnitt
som kommer att resultera i de normala produktionsfrhllan-
den som rder under en viss tidsperiod. Som alltid hos Marx r
den samhlleliga bestmningen av central betydelse, medan in-
dividuella avvikelser r sekundra och endast begripliga som ett
moment inom helheten. I och med att en varas vrde bestms av
den samhlleligt ndvndiga arbetstiden, har en vara som pro-
ducerats p en viss plats samma vrde som de varor som produce-
rats annorstdes. Och detta oavsett om den innehller mer eller
mindre nyttigt arbete p grund av att arbetarna som producerar
den har en lgre eller hgre produktivitet n genomsnittet.36
ven om detta samhlleliga genomsnitt vid denna punkt
endast framstr som en begreppslig ndvndighet, mste det
likvl betraktas som en faktisk samhllsprocess av betydande
vikt i utvecklingen av flera av kapitalismens huvudstrategier.
Det r en faktisk samhllelig process i den bemrkelsen att ka-
pitalet har en tendens att frflytta sig frn omrden med lg
produktivitet till omrden med hg produktivitet (nr denna
skillnad leder till en frndring i profit). En sdan omstrukture-
ring tenderar att skapa ett samhlleligt genomsnitt de facto och
rent principiellt. Mekanismerna fr en sdan omstrukturering
strcker sig frn kade investeringar i fabriker med hg produk-
tivitet och nedstngningar av de med lgre produktivitet, till en
intern fretagskonkurrens och spridning av liknande produkti-
vitetshjande innovationer inom hela industrin.
Samtidigt upptcker vi i Marx analys av det relativa

36 Produktivitet syftar alltid p den mngd varor som produceras av en

given mngd nyttigt arbete med en given niv av kunnande och intensitet.
Se kapitel 4 nedan fr en utfrligare diskussion av detta.

172
 Vrdets substans och storlek

mervrdet och maskinernas infrande att arbetstiden faktiskt

kar p tv olika stt. Till att brja med krver minimerandet
av maskinernas driftkostnader ofta att de hlls igng dygnet
runt, vilket resulterar i tendensen att bde frlnga arbetsda-
gen och infra nattarbete. Fr det andra tenderar maskinar-
betets smidiga regelbundenhet att tvinga arbetarna att arbeta
betydligt mer kontinuerligt och p s vis tppa igen luckorna
i arbetsdagen. Detta r en process som i praktiken innebr hr-
dare arbete och omjliggr de pauser och raster som arbetarna
annars kunde stjla sig till under arbetstid. I det att de ndrar
mngden nyttigt (och, indirekt, vrdeproducerande) arbete
under en viss tidsperiod, frndrar bda dessa fenomen arbets-
tidens natur genom att gra den mer vrdeproducerande. En
sdan intensifiering av arbetet eller arbetsfrhllandena betyder
mer svett, hrdare slit, och ofta kade olyckor fr de inblandade
arbetarna.37
Detta leder oss till att ytterligare begrunda tidens natur
under kapitalismen. Hittills har vi sett att det r omjligt att
enbart betrakta tiden utifrn produktionens kronologiska tid i
och med det abstrakta arbetets samhlleligt genomsnittliga ka-
raktr. Vi har ocks just sett hur en kning av arbetets intensitet
helt skert frndrar betydelsen av ett visst mtt av arbetstid.
Men Marx analys av arbetstiden har mer n s att sga. Den
37 Att sga, som man ofta hr, att arbetare producerar vrde r vilsele
dande. Det fr vrde att lta som ngon metafysisk substans en sorts
flogiston. Som vi har sett r arbete under kapitalet vrdets substans. Ju
mer arbete som utfrs inom ett givet tidsmtt, desto mer vrde finns det
[om man som vanligt antar att produkterna av det arbetet ocks tar for
men av vrde, bytesvrde, genom frsljning]. Samma sprkliga problem
finns nr vi pratar om att konstant kapital verfr sitt vrde till produk
ten. Pongen r att konstant kapital r ndvndigt fr produktionen och
krver ett visst mtt arbete fr att produceras. Det slutliga vrdet hos en
ny produkt, konstant kapital + variabelt kapital + mervrde, r helt enkelt
identisk med summan av det (abstrakta) arbete som krvs fr att produ
cera det konstanta kapitalet plus det nya arbete som frvandlat det kon
stanta kapitalet till den nya produkten. Det r inget metafysiskt med dessa
relationer, och sprkbruk som antyder att det vore det br undvikas.

173
Vrdets substans och storlek

utgr en underskning av en av de grundlggande politiska

byggstenarna i kapitalismens klassrelation. Den arbetstid som
vi har granskat r framfr allt ett fenomen inom den kapitalis-
tiska produktionsstrukturen. Det r den enda tid som rknas
ur kapitalets synvinkel. Fr kapitalet r arbetstid den enda le-
vande tiden eftersom det r den tiden som skapar pengar. Mer
arbetstid betyder mindre frluster eller mer mervrde, varfr
kapitalet med alla medel frsker ka tiden. All tid som fr ar-
betarklassen inte innebr arbete, det vill sga exakt den tid som
arbetarna kmpar fr att utka, r ddtid fr kapitalet. ( Jag
ska strax terkomma till hur kapitalet frsker omvandla sdan
ddtid till arbetstid). Fr arbetarklassen andra sidan r arbets-
tid frlorad tid. Den innebr ngot som arbetaren har tvingats
slja till kapitalisten; den r tid som tillhr kapitalisten och som
r frlorad fr arbetaren. Det r bara under vad som inte r ar-
betstid som arbetaren str fri att leva och utveckla sitt eget liv.
Kapitalet frsker vertyga oss om att tiden r universell
och enbart en fysisk enhet. Men vi vet att s icke r fallet. En
arbetstimme gr inte p ngot stt att jmfra med en timme
fritid. Ett levande exempel p hur arbetarna r medvetna om
detta grundlggande faktum citeras av Marx i Grundrisse:

I Times /den 21/ november 1857 finner man ett stt tjut av
raseri frn en vstindisk plantagegare. Med stor moralisk in-
dignation pvisar denne advokat som ett argument fr att
negerslaveriet mste terinfras att Quashees (de fria negrer-
na p Jamaica) njer sig med att producera det som r absolut
ndvndigt fr deras egen konsumtion och att de betraktar
dagdriveriet (indulgence and idleness) som den egentliga lyx-
artikeln vid sidan av detta bruksvrde. Han sger ocks, att de
ger fan i sockret och i det fasta kapital som r nerlagt i planter-
ingarna, och att de snarast visar en ironisk skadegldje ver de
plantagegare som gr under.38

38 Karl Marx, Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin, (Zenit/

Rabn & Sjgren), 110. [Denna bok utgr ett urval ur Grundrisse. .a.]

174
 Vrdets substans och storlek

Detta r en grundlggande orsak till varfr tiden r ett

avgrande omrde fr klasskampen. Klockor har blivit
frtryckarvapen inom kapitalet eftersom arbetstidens minuter
r guld vrda fr kapitalet. Det r sant att klockor inte kan gra
en direkt mtning av arbetet eftersom vrdet bestms av det
samhlleliga genomsnittet, men de utgr likvl verktyg fr att
utvinna s mycket arbetstid som mjligt p varje arbetsplats,
och avgr indirekt, som vi har sett, den mngd vrde som pro-
duceras.
Kapitalets och arbetarklassens kamp om tiden, som Marx
senare analyserar p djupet i kapitel tio om arbetsdagen, fort-
stter p verkstadsgolvet p mnga olika stt. Ngra av dessa
former har jag diskuterat i frra kapitlet: den ppna kampen
om den normala arbetsdagen, till exempel. Andra former som
Marx diskuterar r till exempel kampen om arbetstidens inten-
sitet, som vi just har tittat p, och naggandet p arbetsdagen
varigenom kapitalet (och arbetarna, ven om Marx inte direkt
tematiserar detta) frsker ka (eller minska) mngden arbete
vid varje tillflle: vid brjan och slutet p dagen, vid lunch- och
fikapauser och s vidare. I kapitel 18 och 19, om tid och ackord,
ser vi ocks hur kapitalet frsker manipulera formerna fr
betalning av variabelt kapital i syfte att minska mngden ar-
betstid, till exempel genom att hlla tim- eller ackordslnerna
lga. Idag, nr frgan om den mngd arbete som kapitalet kan
tvinga arbetarna till terigen har blivit en avgrande konflikt-
faktor, experimenteras det med nya mnster fr att manipulera
tiden, som i fallet med fyradagarsvecka eller flextid, dr bda
klasserna frsker frbttra sina positioner.
Men medan kamperna om tiden i fabriken eller p konto-
ret, liksom om den avlnade arbetstiden, r mnga och varie-
rande, s r det kampen om tiden utanfr den officiella ar-
betstiden som ter sig mest problematisk. P artonhundratalet,
nr Marx levde och verkade, var den tid som arbetarna hade
utanfr arbetet ytterst marginell. Den rckte knappt till fr

175
Vrdets substans och storlek

deras reproduktion som arbetskraft. Under sdana omstn-

digheter blev smn, mat och sexualliv, som normalt betraktas
som fritidsaktiviteter fr arbetarnas eget nje, reducerade till
ett frsk att lappa ihop de skador (fysiska och psykiska) som
orsakats i fabriken. I diskussionen om reproduktion i kapitel
21, sg Marx detta som en situation dr arbetarklassen, ven
utanfr den omedelbara arbetsprocessen, [r] ett tillbehr till
kapitalet i lika hg grad som det dda arbetsmedlet.39 Redan
arbetsdagen innehller bde fabriksarbete och fritid. Under
dessa omstndigheter drog Marx slutsatsen: kapitalisten kan
lugnt verlta uppfyllandet av [arbetarklassens reproduktion]
till arbetarnas sjlvbevarelse- och fortplantningsdrift.40
Som vi sg i diskussionen om varuformen uppmrksam-
made Marx hur den fortsatta produktionskningen genom att
minska den samhlleligt ndvndiga arbetstiden tenderade att
minska arbetstiden till ett minimum, och hur denna tendens
blev allt starkare i och med framstegen inom vetenskap och
teknologi. Denna tendens att minska arbetstiden r samtidigt
en tendens att skapa ledig tid, fritid fr arbetarna. Kapitalets
terkommande problem ligger i att hitta stt att omvandla den-
na fritid till arbetstid. Marx kunde se den grundlggande kris
som detta till slut, p grund av den snabba utvecklingen, skulle
innebra fr ett system baserat p pfrande av arbete. Han sg
att nr arbetarna sjlva skulle appropriera sitt eget merarbete,
d skulle ledig tid upphra att ha en antitetisk existens och
bli det sanna mttet p rikedom. Vad han inte kunde frutse,
och detta blir uppenbart gng p gng i Kapitalet, var de mnga
stt p vilka kapitalet skulle frska omforma samhllet i dess
helhet, bde inom och utanfr fabriken, bde under arbetstid
och under fritid, fr att s kunna omvandla all tid till arbets-
tid. Nr Marx begrundade kapitalets frsk att infrliva ledig
tid och omvandla den till arbetstid, tnkte han p industriell

39 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 504.

40 Ibid., 503.

176
 Vrdets substans och storlek

expansion och skapandet av nya fabriker och kontorsarbeten.

Det enda undantaget till detta var fallet med reservarmn, dr
han tydligt sg att fritiden var ett integrerat och ndvndigt
moment fr kapitalets arbetsmarknadsfunktion. Men ven
om denna insikt r grundlggande, utvecklade han aldrig ana-
lysen av kapitalets och arbetarklassens kamp om fritidens inne-
hll.
Som vi sg i introduktionen innebar kapitalets historiska
utveckling efter Marx, en utveckling som han inte kunde fr-
utse, framvxten av kapitalistisk kontroll fr att kunna forma
hela samhllet till en stor social fabrik dr alla aktiviteter skulle
bidra till en utkad reproduktion av systemet. Nr Marx till ex-
empel i tredje sektionen av kapitel 13 behandlade anstllandet
av kvinnor och barn, sg han dessa personer dras nnu djupare
in i det industriella maskineriet, fr att g under om dagen och
terhmta sig om natten p samma stt som manliga arbetare.
Det fanns inget behov av en teori om familjen, hushllsarbetet
eller skolarbetet, eftersom de utgjorde frsumbara delar av da-
gen. Men senare, i och med utestngandet av kvinnor och barn
frn gruvorna, kvarnarna och fabrikerna, i och med skapandet
av den moderna krnfamiljen och det offentliga skolsystemet,
har en sdan teori blivit ndvndig. Idag mste vi studera hur
kapitalet strukturerar fritiden fr att ka vrdet. Vi mste se
hur kapitalet har strukturerat hemarbetet med hjlp av hus-
hllsekonomi och TV fr att skra att kvinnans tid bidrar till
reproduktionen av deras egen, deras makars och deras barns ar-
betskraft. Vi mste se driften att reproducera livet som arbets-
kraft bakom kapitalets propaganda om att det r i individens
eller familjens intresse att ha ett mysigt hem eller en bra
utbildning.
Vi mste se hur kapitalet utvecklade hushllsekonomin,
inte fr att lra framtida hemarbetare hur de ska begagna sig av
samhllets vlstnd (bde varor och fritid) fr att berika sina
egna liv, utan fr hur de ska klara sig med det lilla de har. Det r

177
Vrdets substans och storlek

sant att arbetarna krver en kad tillgng till utbildning. Men vi

mste icke desto mindre se hur kapitalet har format det offent-
liga skolsystemet inte fr att upplysa arbetarnas barn, utan
fr att tillfredsstlla sina behov av vissa frdigheter, av ny tekno-
logi, av nya strategier fr samhllskontroll, och framfr allt fr
att inprgla disciplin. Bde hushllsarbete och skolarbete har
syftet att bidra till att hlla arbetskraftens vrde lgt. Ju mer ar-
bete som utfrs av kvinnor i hemmet, desto mindre vrde beh-
ver arbetarna f frn kapitalet fr att reproducera sig sjlva. Ju
mer studenterna arbetar i skolan, desto mindre vrde mste in-
vesteras i deras utbildning och disciplinering fr fabriken (eller
hemmet). P grund av detta kan en kning av hushllsarbetet
eller skolarbetet, i och med en kad mngd av det variabla ka-
pital som r ndvndigt fr reproduktionen av arbetarklassen,
bidra till mervrdets tillvxt (eller omvnt: en minskning kan
underminera tillvxten se nedan). Faktum r att vi mste se
hur den sociala fabriken har vxt fram ur arbetarnas frsk att
fly undan den industriella fabriken och frn kapitalets sociala
ingenjrskonst, samt hur den idag omfattar nstan allt av det
som Frankfurtskolan kallade livets kulturella sfr. Kapitalet
frsker forma alla fritidsaktiviteter sprk, litteratur, konst,
musik, television, nyheter, filmer, teater, museum, sport till
att passa sina egna intressen. Drfr tvingas vi, snarare n att
automatiskt betrakta obetald icke-arbetstid som fritid eller
som motsatt kapitalet, istllet inse att kapitalet har frskt in-
tegrera ven denna tid i sin ackumulationsprocess, med resulta-
tet att rekreation bara innebr terskapandet av arbetskraften.
Eller uttryckt p ett annat stt: kapitalet har frskt omvandla
individuell konsumtion till produktiv konsumtion genom
att skapa den sociala fabriken. Nr Marx formulerade arbets-
kraftens kretslopp som AKPV, i vilken arbetskraften (AK)
byts mot en ln i pengar (MP), som sedan byts mot konsum-
tionsvaror (V), framstr arbetarnas konsumtion som slutpro-
dukten i kedjan. Frsket att gra konsumtionen produktiv

178
 Vrdets substans och storlek

sker genom att strukturera den som en produktionsprocess

vars produkt r arbetskraften. Detta r en situation som kan-
ske bst symboliseras genom ett kretslopp av arbetskraftens
reproduktion:

dr V (SM) T representerar konsumtion som en del av ar-

betet att producera arbetskraften (AK*). Asterisken p AK*
indikerar frndring. Trots det faktum att arbetet med att vara
gravid och uppfostra ett barn kar befolkningen, indikerar ar-
betet (till exempel hushllsarbete) i T fortfarande ett mindre
vrde per capita och drfr r AK* < AK. Detta har en positiv
inverkan p verskottet p grund av att nivn av variabelt kapi-
tal r lgre n den annars skulle ha varit. Kapitalets nya organi-
sering av den sociala fabriken kan drfr representeras genom
fljande diagram i vilket kretsloppen av industriellt kapital och
av reproduktionen av arbetskraft r inbrdes relaterade:

Om det individuella kapitalets kretslopp producerar konsum-

tionsvaror, kommer det att vara sammanfltat med reproduk-
tionen av arbetskraftens kretslopp genom att slja dess resultat
[output] V till arbetarna som deras subsistensmedel V (SM) i
utbyte mot deras ln (P), vilket blir till kretsloppets intkter
(P).41
I denna utveckling, som spridit sig i en rasande fart under
nittonhundratalet, ser vi bde kapitalets eviga tendens att gene-
raliseras och bli universellt (se diskussionen om den utvecklade
vrdeformen nedan) och dess svar p det vxande problemet
41 Ibid.

179
Vrdets substans och storlek

att hitta fabriksarbete fr att pfra som ett medel fr sam-

hllskontroll. Marx frutsg denna motsttning, men kunde
inte frutse denna form av socialisering av arbetet, som skapar
tminstone en tillfllig lsning.
Hur som helst mste vi hr, liksom i fallet med varje aspekt
av kapitalet, inse att det fortfarande finns tv sidor, att det fort-
farande pgr en kamp som aldrig helt har integrerats. Som jag
argumenterade fr i inledningen mste vi undvika nutida marx-
isters blindhet, vilka ser och analyserar de olika formerna fr
kapitalistisk dominans inom kulturens omrde men misslyckas
med att se hur arbetarklassens kamp vid upprepade tillfllen
frsatt denna dominans i en kris. Kapitalet planerar frvisso
hela samhllslivet, men vi lever inte i Du skna nya vrld. Ar-
betarklassen har med kraft gng p gng hvdat sin autonomi.
Precis som arbetarklasskampen i fabriken har tvingat kapitalet
att omorganisera sig sjlvt, har ven kampen inom kulturens
sfr tvingat kapitalet att om och om igen ska nya vgar fr att
inte helt tappa kontrollen. Det finns en lng historia av kultur-
revolter som inbegriper alla omrden av samhllslivet, familjen,
utbildningen, konsten, litteraturen och musiken. Vad som r
avgrande r att se hur kapitalets svar som regel snarare har lik-
nat ett desperat skande efter en ny taktik n den jmna och
smidigt kontrollerade assimileringsprocess som profeterna fr
den borgerliga kulturens hegemoni frestller sig.
Det nutida beviset fr arbetarklasskampens verkliga auto-
nomi p dessa omrden finner vi i dess avgrande bidrag till
kapitalets nuvarande kris. Familjen, en av de grundlggande or-
ganisationsenheterna i kapitalets sociala fabrik, har i allt hgre
grad slitits snder p grund av kampen frn kvinnor, barn och
till och med mn som har flytt frn varje frsk att integreras.
Kapitalet sker nu desperat efter olika vgar att antingen fsa
ihop familjen igen eller hitta alternativa institutioner. Det of-
fentliga skolsystemet, ter en av dessa grundlggande institu-
tioner fr kulturell hegemoni, befinner sig ven det i s gott

180
 Vrdets substans och storlek

som total oordning. Skolornas kris, som delvis kan hrledas till
familjens kris, och som s tydligt var en av huvudkomponen-
terna i sextiotalets kampcykel, har fortsatt. Kapitalet finansie-
rar experiment efter experiment fr att komma fram till nya
metoder att omforma utbildningen p ett stt som mjliggr
att kontrollera studenterna. Detta r bara tv av de mest up-
penbara exemplen p ett sammanbrott i den sociala fabriken,
i kapitalets kulturella institutioner; det finns mnga, mnga
andra. Och nr dessa kontrollinstitutioner, dessa institutioner
som omvandlar fritid till arbetstid kollapsar, fr arbetarklassen
mer och mer ostrukturerad tid ver, under vilken den kan ut-
veckla sin kamp oberoende av kapitalet. Dessa institutioners
kollaps r drfr inte bara ett tecken p framgng i denna speci
fika konflikt, utan ppnar ven utrymmen fr en fortsatt och
utvidgad kamp.
Det finns inte lngre ngot behov att predika mot arbets-
moral, den skumma bjelse som Paul Lafargue tyckte sig se
besmitta arbetarklassen.42 Arbetarna har redan frkastat kapi-
talets definition av levande tid som arbetstid och har inte bara
krvt rtten till lttja utan har ocks i allt hgre grad uppntt
den. Tjugofyratimmarsarbetsdagen (tnk p smninlrning)
har blivit en nostalgisk drm fr kapitalet och en fantastisk il-
lusion fr Frankfurtskolans kritiska teoretiker, blinda som det
frefaller fr krisens mngsidiga karaktr. Kapitalet har arbetat
fr att bli identiskt med samhllet, men en sdan identitet har
frkastats av arbetarklassen som nu hotar kapitalets sjlva exis-
tens. I en period som denna, nr hg produktivitet gr det mj-
ligt att tillfredstlla arbetarklassens behov, och nr krisen med
all tydlighet visar att detta inte kommer att ske med kapitalets
bistnd, fortstter arbetsvgran bde i fabriken och utanfr att
vara en avgrande faktor fr klasskonflikten. Fabriksarbetarnas

42 Paul Lafargues ess Rtten till lttja publicerades ursprungligen 1883

som ett angrepp p parollen rtten till arbete. [Paul Lafargue, Rtten till
lttja, (Symposion/Fri Press, 1989).]

181
Vrdets substans och storlek

krav p mindre arbete och mer betalt gr inte att integrera om

deras kamp mot arbete fr lnerna att fortstta stiga snabbare
n produktiviteten. Att hoppa av skolan och avbryta utbild-
ningen kan inte ses som ett moment i den kapitalistiska ut-
vecklingen nr bristen p disciplin genomsyrar bde skolorna,
arbetslshetsleden och fabriken. Genom dessa exempel kan vi
lra att tiden alltid har ett innehll och att det pgr en kamp
om detta innehll och dess varaktighet. Tid framstr som ett
allt viktigare element i klasskampen, och konflikten om tiden
har terigen rest den grundlggande frgan om bde arbetets
och fritidens natur.
Den kade mngd fritid som frambragts under krisen har,
genom att utgra ett fundament fr ytterligare kamper, visat
sig vara en motsats till arbetstid, men i lika hg utstrckning
inom som mot kapitalet. I slutndan kommer arbetarklassen i
och med det revolutionra strtandet av kapitalet att rra sig
bortom bde arbetstid och fritid. Som vi har sett r fritid tid
som r fri frn arbete lika mycket som den r fri fr arbetarklas-
sen. Hr framtrder kanske Marx begrepp om ledig tid fritt frn
frvirrande antydningar om en abstrakt koncipierad frihet.
Denna granskning av kapitalets samhlleligt ndvndiga
arbetstid, av arbetarklassens kamp mot den samt dess krav p
fritid, kan lra oss mycket om olika politiska strategier. Det
finns till exempel inte ngon verkligt ledig tid s snart kampen
omvandlas till politiskt arbete. Det r i detta sammanhang som
partiet vxte fram som en ndvndig institution inom kapitalet
eftersom det, likt fackfreningar och s mnga andra institutio-
ner, formar fritiden p ett stt som i slutndan bidrar till sys-
temets upprtthllande, ven om det sker i en omorganiserad
form. Samtidigt visar de integrerande aspekterna av rekreation
och ledighet p grnserna fr ett fritt avnjutande av fritid, av
lek. Det r sant att arbetarna kmpar fr tid till att leva, lska
och leka, men som vi har sett kan den tiden struktureras av kapi-
talet och vndas mot dem. Som med fabriksarbete r det aldrig

182
 Vrdets substans och storlek

en frga om huruvida man gillar det eller ej, utan snarare om

aktiviteten r pfrd och strukturerad fr att skra systemets
reproduktion. Det r genom att koppla samman konfrontatio-
ner med kapitalet under alla tidsperioder som tiden mest effek-
tivt kan vndas mot kapitalet. Delkrav kan mtas frutsatt att
kapitalet kan finna adekvat kompensation. Kortare arbetsdag
(och drmed mer fritid) kan infras om produktiviteten kar
och om denna fritid struktureras. Det som ter sig s spnnande
med den nuvarande krisen r just hur arbetarklassens attacker
mot den kapitalistiska sociala fabriken som helhet konverge-
rar och kompletterar varandra. Alla sorters arbetare krver nu
inte bara mindre arbetstid, utan vgrar ocks att kompensera
fr det. De inte bara arbetar mindre i fabrikerna utan anvn-
der ocks sin fritid till att nedmontera sin egen arbetskraft.
De med hel- eller deltidsjobb anvnder sin fritid till att samla
styrka; inte fr att arbeta utan fr att fortstta vgra arbeta. De
som r arbetslsa och som frvntas att arbeta genom att leta
efter ett arbete, genom att anvnda sin fritid till att upprtthl-
la arbetsmarknadsfunktionen, anvnder istllet sin tid till att
undvika arbete och kar sina krav p att f arbetslshetsstd,
socialbidrag och s vidare. Hr r den verkliga faran fr kapita-
let: arbetarklassen sger, Vi vill ha allt, ven all vr tid ingen
mer arbetstid och drfr ingen mer fritid, bara ett liv att leva
efter eget behag. Sdana krav r totalt icke-assimilerbara inom
kapitalet, vars kris fortstter eftersom det inte nnu har funnit
ngon strategi fr att besegra den.

Bruksvrden och varor som en samhlls-

process
Den sista punkten, som betonas av Marx i den sista paragrafen
i det frsta kapitlets frsta sektion, r att varan r en samhll
elig kategori. Marx kommentar r inte bara formalistisk eller
definitionsmssig: att varor bara r varor i den mn de utgr

183
en enhet av bde bruksvrde och bytesvrde antyder att en
produkt mste bde bytas och konsumeras fr att vara en vara.
Detta r definitivt sant, men huvudpongen r att varuformen
aldrig fr reifieras: den r aldrig en sak. Vi talar om varor som
saker eller saker som varor, men bara p grund av att de utgr
ett moment i den samhlleliga interaktionen. Som en del av
denna cirkulation r de inte saker utan utgr en samhllspro-
cess. Som analysen borde ha gjort klart vid det hr laget, ex-
isterar saker (bruksvrden) som sdana bara i och med deras
specifika egenskaper. Marx visar nu, att fr att kunna vara varor
mste dessa egenskaper vara av sdan karaktr att de kan gras
till samhlleliga bruksvrden. ven i egenskap av sdana utgr
de bara latenta bruksvrden, och de blir inte faktiska bruksvr-
den s lnge de inte konsumeras. Ingenting, sger Marx i de
sista tv meningarna, kan ha vrde utan att vara ett bruksfre-
ml. r det utan nytta, s r ocks arbetet druti frbrukat utan
nytta, rknas inte som [abstrakt] arbete och bildar drfr inget
vrde. P s vis r alla kategorier en del av en process. Vi har
nu sett att bruksvrde, bytesvrde, abstrakt arbete, vrde och
samhlleligt ndvndig arbetstid alla r samhlleliga kategorier
som anger vissa bestmningar av varuformen, och som samtliga
r av avgrande betydelse fr den mest grundlggande av alla
samhllsprocesser: klasskampen.
IV: Arbetets dubbelnatur
Nr Marx i frsta kapitlets andra sektion sger att teorin om
arbetets dubbelnatur r sjlva krnpunkten d det gller att
frst den politiska ekonomin, r detta i syfte att understryka
vad som r nytt och speciellt med kapitalismen jmfrt med
tidigare produktionsstt. Marx visar hur varuformen adderar
vrde till nyttan genom kontroll ver arbetet, och hur denna
kontroll ger upphov till abstrakt arbete p det stt vi berrt tidi-
gare. Det r svrt att verskatta betydelsen av distinktionen och
relationen mellan nyttigt arbete och abstrakt arbete. I ett brev
till Engels skriver Marx att det bsta i min bok r det frsta ka-
pitlets faststllande av arbetets dubbelnatur olikheten mellan
dess uttryck som bruksvrde och som bytesvrde (dessa fakta r
grundlggande fr all frstelse). Och detta understryks redan
frn brjan, i frsta kapitlet.1
1 Marx till Engels (8:e augusti 1867), i Karl Marx & Friedrich Engels, Brev
i urval, 73.

185
Arbetets dubbelnatur

Diskussionen om abstrakt arbete har redan indikerat dess

betydelse. Vi sg hur Marx ndde fram till det abstrakta arbetet
genom en analys av det nyttiga arbete som skapar bruksvrde.
Vi sg ocks ngot av dialektiken i kampen om uppdelningen
av nyttigt arbete, den kamp i vilken kapitalet frsker skapa
vrde (abstrakt arbete) som arbetarklassen i sin tur frsker
vervinna. I den andra sektionen tervnder Marx till analysen
av arbetets dubbelnatur i tre olika steg. Frst koncentrerar han
sig p nyttigt arbete, som producerar bruksvrde. Drefter kan
han peka ut den srskilda karaktren hos vrdeskapande arbete
(abstrakt arbete). Utifrn dessa bda perspektiv klargr han
slutligen analysen av produktiviteten och lgger grunden fr
sin presentation av kapitalets strategi fr relativt mervrde.

Nyttigt arbete
Fr att stadkomma varuproduktion och varuutbyte mste
kapitalet kontrollera en rad olika former av nyttigt arbete som
producerar kvalitativt tskilda bruksvrden. Utan detta skulle
varken kapitalistisk produktion eller kapitalistiskt utbyte ta
plats. Detta medfr en samhllelig uppdelning av samhllets
nyttiga arbete. Fr att upprtthlla och kontrollera ett allt strre
antal typer av produktion mste kapitalet kunna frdela arbetet
s som det finner lmpligt, och uppn just den formbarhet hos
arbetet som vi sett ligger till grund fr abstrakt arbete. En kon-
stant frndring av arbetsdelningen medfr att arbetarna hela
tiden flyttas frn en typ av nyttigt arbete till en annan.

186
 Arbetets dubbelnatur

Nu sker denna fr kapitalismen ndvndiga uppdelning av

det nyttiga arbetet p flera niver. Marx nmner den industriella
fabrikens interna organisation som en plats dr arbetsdelning-
en fortgr utan ngot utbyte mellan de enskilda producenterna.
Det finns andra omrden i den strre sociala fabriken dr man
kan iaktta samma situation. I en familj rder exempelvis en ar-
betsdelning mellan man, hustru och barn. Det bruksvrde som
var och en av dem producerar grs tillgngligt fr de andra helt
utan marknadsutbyte. Som vi sett utgr dessa uppdelningar v-
sentliga aspekter av uppdelningen av det nyttiga arbetet.
I sin diskussion lgger Marx fram det allmnna pstendet
att nyttigt arbete, i det att det skapar bruksvrde, r ett av alla
samhllsformer oberoende existensvillkor fr mnniskan, den
eviga naturndvndigheten att srja fr mnesomsttningen
mellan naturen och mnniskan, allts den mnskliga tillvaron.
Genom att pst att situationen r av alla samhllsformer obe-
roende stller han upp nyttigt arbete som ett allmnbegrepp,
ngot som terfinns inom alla produktionsstt. Detta sker i
verensstmmelse med hans diskussion om produktionen i
Inledning till Till kritiken av den politiska ekonomin. I den
diskussionen skilde han mellan den allmnna karaktren hos
den produktion som finns i alla samhllen och de specifika sr-
drag hos produktionen som utmrker olika samhllen (i form
av olika produktionsstt).2 Kommentarerna i Kapitalet om nyt-
tigt arbete (gentemot abstrakt arbete) frtydligar produktio-
nens allmnna karaktr som produktion av bruksvrden.
Fr att nu gra en politisk tolkning av skillnaden mellan
nyttigt arbete och abstrakt arbete mste vi anvnda oss av sam-
ma typ av analys som vi anvnde betrffande bruksvrde och
bytesvrde. ven hr finns det en arbetarklassida och en ka-
pitalistsida, helt enkelt eftersom nyttigt arbete producerar de
bruksvrden som arbetarklassen vill ha, och eftersom abstrakt

2 Karl Marx, Inledning till Till kritiken av den politiska ekonomin,

229236.

187
Arbetets dubbelnatur

arbete utgr vrdets substans och mervrde fr kapitalet. Ty-

vrr har mnga marxister stannat hr i sin analys och dragit den
farliga politiska slutsatsen att man kan strta kapitalet genom
att helt enkelt eliminera den kapitalistiska sidans abstrakta
arbete, medan man behller det nyttiga arbetet. Socialismen
och kommunismen pstr frvisso att frigrandet av det nyt-
tiga arbetet frn vrde innebr arbetarklassens frigrelse, dr
den uppnr sin fulla potential som klass sysselsatt med nyt-
tigt arbete. Detta argument pminner mycket om Proudhons
hllning, som Marx kritiserade hrt: avskaffandet av den dliga
sidan och bevarandet av den goda.3 Ett av de mest desdigra
exemplen p detta stt att resonera r Lenins frslag 1918 att
taylorism skulle infras i Sovjetunionen eftersom det var ett
avancerat och vetenskapligt stt att organisera nyttigt arbete.4
Han antog att den kapitalistiska aspekten av taylorismen som
en sofistikerad form av utsugning automatiskt skulle frsvinna
efter revolutionen, nr man avskaffat den privata egendomen
och kapitalistklassen.
Resonemangets teoretiska, fr att inte tala om politiska,
brister framstr omedelbart under vr klassanalys, och nr vi
erinrar oss den intima relation mellan nyttigt arbete och ab-
strakt arbete som analyserades i sektionen om vrdets substans.
Kapitalisternas besatthet av abstrakt arbete (vrde) gr att de
formar uppdelningen av det nyttiga arbetet, och drmed hela
dess struktur, fr att stadkomma det abstrakta arbetets homo-
genitet. Detta medfr att nyttigt arbete under kapitalet r det
material som abstrakt arbete skapas av. Det arbete som pfrs
mnniskor genom varuformen, vilken utgr vrdets substans
under kapitalet, kan bara existera som en flytande struktur av
konkret nyttigt arbete. Avskaffandet av kapitalistiskt arbete
3 Se Karl Marx, Filosofins elnde, (Arbetarkultur, 1949), eller fr en kort
sammanfattning av kritiken av Proudhon, se Marx till P.W. Annekokow
(28:e december 1846), i Karl Marx & Friedrich Engels, Brev i urval, 920.
4 Lenin, Sovjetmaktens nrmaste uppgifter, i Valda verk i tio band: vol. 8
(Progress, 1989), 2427.

188
 Arbetets dubbelnatur

eller abstrakt arbete mste innebra avskaffandet av konkret

nyttigt arbete, s lnge detta r en verksamhet som pfrs ge-
nom samhllelig kontroll. Marx visar gng p gng i Kapitalet
hur formerna fr det nyttiga arbetet skapas genom klasskamp.
Samarbete ssom den grundlggande formen att organisera
arbete idag, r kapitalets produkt och br ocks dess signum.
Nyttigt arbete inom industrin r alltid, oavsett under vilken
period det sker, utformat efter kapitalets behov av att kontrol-
lera arbetarklassen. Eftersom nyttigt arbete drmed producerar
svl vrde och kontroll som bruksvrden, kan det heller inte
befrias. Det mste krossas i sina rdande former p det att
ocks vrdet ska kunna krossas. En kanske bttre riktlinje att
anvnda hr r en av Lenins kommentarer kring strtandet av
den kapitalistiska staten: staten kan inte vertas och anvndas
som den r utan mste frstras. Detsamma gller fr det nyt-
tiga arbetet ssom vi knner det under kapitalet.
Att tala om nyttigt arbete efter kapitalismen ter sig lika
problematiskt som att tala om staten efter kapitalismen fr-
ndringarna mste vara bde kvalitativa och kvantitativa. Idn
om en postkapitalistisk stat som konstituerats s att den vittrar
bort och frsvinner s snabbt som mjligt, kan anvndas som
analogi till tanken p efterkapitalistiskt arbete. Vi har sett att
det under kapitalet finns en tendens att hela tiden utka arbe-
tet. Svl det kvantitativa som det kvalitativa (arbetsdelning)
utkandet av arbetet som medel fr social kontroll ligger till
grund fr det abstrakta arbetet, och drmed ven fr vrdet.
Men vi har ocks sett att denna utkning alltid stter p mot-
stnd frn arbetarklassen. Vi kan anta att i ett postkapitalistiskt
samhlle kommer denna kamp att ha resulterat i mindre arbete,
och att den kvantitativa minskningen utgr ett viktigt inslag
i den kvalitativa frndringen att reducera detta ndvn-
diga arbete till ett minimum.5 Omvnt kan vi konstatera att
bevarandet och utkandet av nyttigt arbete, och bevarandet av

5 Karl Marx, Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin, 128.

189
Arbetets dubbelnatur

staten, i nutida socialistiska samhllen r ett skert tecken p

att kapitalismen inte frsvunnit. Man kan allts inte tala om en
kvalitativ frndring av arbete utan att ta hnsyn till den kvan-
titativa minskningen. De som gr till angrepp p alienerat
arbete eller talar om arbetets degradering under kapitalismen
visar en frstelse fr hur kapitalet frvandlar nyttigt arbete till
ett maktinstrument.6 Tyvrr missar de det dialektiska frhl-
landet mellan den kvantitativa kningen av arbete, som utgr
ett stt att utva kontroll, och arbetets kvalitativa frndring.
Som vi tidigare sett r kapitalet frst och frmst kvantitativt
som expansion. Det formar den kvalitativa aspekten som en del
av denna expansion. Om vi ska kunna tala om att avskaffa ka-
pitalistiskt arbete mste vi ta hnsyn till bda aspekterna. Det
enda sttet att stadkomma icke alienerat arbete, det vill sga
arbete som inte r ett resultat av maktutvning, r att ta bort
det inslag av tvng som varit omjligt att skilja frn arbetets
kvantitativa expansion.
I praktiken innebr sdant nollarbete frndringen av
nyttigt arbete till vad Marx kallar verksamhetens fullstndi-
ga utveckling. Den kapitalistiska utvecklingen har skapat de
materiella frutsttningarna fr att efter revolutionen kunna
utveckla den rika individualitet som r nrvarande i svl pro-
duktion som konsumtion, och vars arbete drfr inte lngre up-
penbarar sig som arbete utan som verksamhetens fullstndiga
utveckling.7 Men vad menas hr med verksamheten? I vilken
situation r arbete inte arbete? Marx hade inte mycket att sga
p den punkten, frmst av principiella skl.8 Han frkastade det
utopiskt socialistiska projektet att dra upp riktlinjerna fr ett

6 Se till exempel Harry Braverman, Arbete och monopolkapital: arbetets

degradering i det tjugonde rhundradet, (Rabn & Sjgren, 1977).
7 Karl Marx, Grundrisse, 325, [vr versttning].
8 Marx enda ingende diskussion av relationen mellan arbete under kapi
talet och verksamhet i allmnhet var den del av hans analys av alienatio
nen som sysselsatte sig med artvsen en analys som han talande nog
aldrig tog upp igen i vare sig Grundrisse eller Kapitalet.

190
 Arbetets dubbelnatur

framtida postkapitalistiskt samhlle i frvg. Han var vertygad

om att arbetarna skulle skapa detta samhlle i en revolutionr
process, och att de skulle gra det utifrn sina egna mjligheter
och begr snarare n med hnsyn till en intellektuell elits fabri-
kationer. Vid de tillfllen han talade om ett framtida samhlles
natur gllde det ofta den konstnrliga och vetenskapliga kapa-
citet som skulle frigras hos mnniskor nr det ndvndiga
arbetet reducerats till ett minimum.9 Marx sg allts den re-
volutionra processen som bde negativ frihet frn kapitalet
och upplsningen av en klass definierad av arbete och positiv
frihet fr mnskligheten att n ett hgre utvecklingsstadium.
Att han vgrade ge mer n korta kommentarer om hur det nya
stadiet skulle se ut, r det skraste belgget fr att han verkligen
ansg att det inte fanns ngon lsning som gick att rkna ut i
frvg. Vid de tillfllen han nd diskuterade saken utgick han
frn hur arbetare agerat i olika revolutionra situationer (som
till exempel under Pariskommunen).10 ven om han avfrdade
utopiska spekulationer r det inte alldeles omjligt att Marx
vid en revolution skulle ha skrivit under parollen: All makt t
fantasin!
Lt oss nu terg till diskussionen om nyttigt arbete. Mn-
niskor och natur antas arbeta tillsammans bda r kllor till
rikedom. Det finns dock en problematisk relation dem emel-
lan: en underfrstdd skarp uppdelning dr naturen blir till
en yttre och mnniskan motsatt faktor. I brjan av Kapitalet
behandlar Marx detta, och bibehller drvid en sdan dis-
tinktion. Naturen r arbetets objekt, och bearbetas av mn-
niskan med hjlp av instrument och verktyg.11 Men efterhand
i Kapitalet utvecklar Marx sin syn p naturen, och denna blir
alltmer till en aspekt av den samhlleliga organisationen istl-
let fr ett utomstende objekt. I det andra bandet, dr Marx

9 Karl Marx, Fragmentet om maskiner, 52.

10 Se Marx analys av kommunen i Pariskommunen, (Proletrkultur, 1981).
11 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 153160.

191
Arbetets dubbelnatur

diskuterar jordrntan, leds han till slutsatsen att ju mer kapital

som investeras i grda, och ju mer arbete som lggs ner, desto
svrare blir det att bestmma grdans naturliga fruktbarhet
(som arrendet baseras p). Av detta kan vi lra oss att det blir
svrare att se naturen som separat och utomstende i takt med
att kapitalet allt mer pverkar den i form av ingrepp. Till sist
blir det omjligt att verhuvudtaget dra ngon skiljelinje.
Dessa synpunkter r hgst betydelsefulla fr frstelsen av na-
turvetenskap och teknologi som integrerade bestndsdelar av
nyttigt och drmed abstrakt arbete i kapitalismen. Vetenskap
och teknologi r omjliga att stlla utanfr klasskampen, vilket
framkommer under diskussionen om de innovationer som r
produktivitetskande (och omorganiserar arbetet) i Kapitalets
kapitel om relativt mervrde.
Lt oss ta tv exempel frn livsmedelproduktionen. I det
tredje bandet tar Marx upp att arrendebnder var tveksamma
till att investera i ny teknologi eftersom hela eller delar av den
extra profiten skulle tillfalla markgaren.12 Detta innebr att ut-
vecklingen hejdas och produktiviteten minskar. Senare studier
har visat att den vetenskapliga forskning som resulterade i nya
sorters hgeffektiva grdor fr anvndning i tredje vrlden, var
ett direkt resultat av kapitalisters behov att hantera arbetarklas-
sens revolter och oro inom dessa delar av vrlden.13 Mer gene-
rellt kan man sga att vetenskapliga strukturer, samt de mnster
de utvecklas efter, formas av den roll de intar i det kapitalistiska
samhllet och drmed i klasskampen. Marx understryker denna
politiska aspekt av vetenskap och uppfinningar, som konkre-
tiseras i den oavbrutna utvecklingen av nya maskiner och det
till denna utveckling relaterade nyttiga arbetet. Man kunde
skriva en hel historik ver de uppfinningar som gjordes efter
1830 och som endast hade till uppgift att tjna som kapitalets

12 Karl Marx, Kapitalet, band 3, (Cavefors, 1978), 693720.

13 Harry Cleaver, The origins of the green revolution, (Stanford University,
1975).

192
 Arbetets dubbelnatur

vapen mot arbetarnas revolter.14 Ur ett arbetarklassperspektiv

ligger det viktiga i att analysera nutida och framvxande former
av nyttigt arbete ur ett politiskt perspektiv. Att se dem fr vad
de verkligen r: kapitalistklassens vapen. Varje gng kapitalet
planerar en ny organisering av nyttigt arbete, eller introduce-
rar en ny teknik, br dessa fresatser analyseras som strategier
fr att frsvaga arbetarklassens position. Detta innebr ingen
nyludditism utan ett stt att frst kapitalistiska strategier
och taktiker fr att kunna formulera egna motstrategier och
mottaktiker.15

Abstrakt arbete
Nr Marx utlgger det abstrakta arbetets ursprung och inne-
brd behandlar han hur arbetet under kapitalet rr sig frn en
form av nyttigt arbete till en annan. Han menar att det r ett
stt p vilket det nyttiga arbetets partikularitet vervinns och
abstrakt arbete genereras. Vid nrmare pseende frstr man
vidare, att i vrt kapitalistiska samhlle en given mngd mnsk-
ligt arbete, alltefter arbetsefterfrgans vxlande inriktning,
omvxlande tillfres i form av skrdderi eller i form av vveri.
Denna arbetets formvxling frsiggr mhnda inte utan frik-
tion, men den mste frsigg.16
Fr att ytterligare frklara abstrakt arbete anmrker Marx
att det bestms kvalitativt i form av rrlighet och kvantitativt i
form av tid. Vidare menar han att det p stt och vis ocks ex-
isterar i form av enkelt eller genomsnittligt arbete. Den tanken
finner vi i mer utvecklad form i Till kritiken av den politiska
ekonomin, dr han skriver att denna abstraktion av det allmnt
mnskliga arbetet existerar i det genomsnittsarbete, som varje
genomsnittsindivid i ett givet samhlle kan utfra, ett bestmt
14 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 379.
15 Fr exempel p den typen av analyser, se artiklarna i Zerowork 1, och
Gambinos Workers struggles and the development of Ford in Britain.
16 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 39.

193
Arbetets dubbelnatur

produktivt frbrukande av mnskliga muskler, nerver, hjrna

och s vidare. Det r enkelt arbete (engelska ekonomer kallar
det okvalificerat arbete), till vilket varje genomsnittsindivid
kan lras upp.17 Detta kan te sig ganska vagt. Okvalificerat
arbete fr tankarna till gatusopning, dikesgrvning och andra
lgre sysslor. Men han syftar inte p den minsta gemensamma
fysiska nmnaren. Arbetskraften, skriver han i Kapitalet,
mste ha uppntt en viss utvecklingsgrad fr att kunna utnytt-
jas i den ena eller den andra formen.18 Det r hr inte frga om
en biologisk bestmning utan en samhllelig, och som varierar
beroende av vilket rtal och vilket land man talar om. Marx
tycks mena att det arbete en genomsnittlig individ kan utfra
i USA 1775 och i USA 1975, eller USA 1975 och Papuas bergstrak-
ter 1975 r helt olika. Betraktar man saken p detta konkreta
vis frsvinner vagheten. Arbetare frn de nmnda tidsldrarna
och platserna skulle kunna lra sig att utfra genomsnittligt
arbete i en fabrik eller p ett kontor i dagens New York. Men
en bonde frn 1775 eller en stamkrigare frn Papua skulle be-
hva bde mer och annorlunda trning. Det skulle inte bara
krvas sprkliga, matematiska och mekaniska inslag, utan ven
drillning i ordning och disciplin. Det genomsnittliga arbetets
frndring ver tid r lika komplicerad som frndringen i lev-
nadsstandard, det vill sga frndringen i arbetskraftens vrde.

Produktivitet
I ljuset av diskussionen kring arbetets dubbelnatur kan Marx
nu precisera innebrden av produktivitetsfrndringar: Pro-
duktivkraft r givetvis alltid en det nyttiga, konkreta arbetets
produktivkraft, och den bestmmer i verkligheten endast effek-
ten av en ndamlsenlig produktiv verksamhet under en given
tidsperiod.19 Detta innebr att en frndring i produktivitet r

17 Karl Marx, Till kritiken av den politiska ekonomin, 19.

18 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 39.

194
 Arbetets dubbelnatur

en frndring i nyttigt arbete, och inte en frndring i abstrakt

arbete. Detta r ett av de viktigaste sklen till att frstelsen
av skillnaden mellan nyttigt arbete och abstrakt arbete r av-
grande ifall man vill frst den politiska ekonomin. Genom
frstelsen av abstrakt arbete kan Marx fr frsta gngen ana-
lysera innebrden av produktivitetshjningar, som utgjort en
s viktig del av klasskampen. Om exempelvis dubbelt s mycket
bruksvrde produceras av samma antal arbetare under en viss
tid, innebr det att det nyttiga arbetets produktivitet frdubb-
lats. Eftersom tiden r densamma (resonemanget frutstter
ocks att arbetets intensitet frblir densamma, vilket Marx inte
nmner) blir mngden abstrakt arbete i varje enhet halverad.
En av kapitalistklassens viktigaste strategier baseras p denna
princip. I Kapitalets tionde kapitel, om den relativa mervrde
strategin, lr vi oss hur arbetarklassens kamp (krav p kortare
arbetsdag, lnehjningar och lgre intensitet) tvingar kapita-
listerna att hja det nyttiga arbetets produktivitet genom att
ndra frutsttningarna fr produktionen.20
Genom att hja produktiviteten hos det nyttiga arbete som
i sin tur producerar livsndvndigheter, minskar kapitalet vr-
det p de varor arbetarklassen fr fr att kunna reproducera sig
sjlv. Om vrdet p livsndvndigheterna sjunker kan kapita-
listerna betala arbetarna mindre vrde, men nd f lika mycket
(eller mer) bruksvrde. Om mngden variabelt kapital som
mste investeras i arbetskraft kan minskas p det hr sttet, och
om den totala mngden arbete och drmed vrde r konstant,
19 Ibid., 40.
20 I kapitel 23 i frsta bandet diskuterar Marx ersttandet av arbetskraft
(AK) med produktionsmedel (PM) som en kning av kapitalets tekniska
sammansttning (PM/AK), eller den utstrckning i vilken vrdesamman
sttningen (KK/VK) terspeglar skillnader i den tekniska sammanstt
ningen, som en kning av den organiska sammansttningen av kapitalet.
Som matematisk kvot mter den organiska sammansttningen den tek
niska sammansttningen i termer av vrde, men den kan ocks innebra
ett politiskt index och representera en viss arbetsdelning och den drmed
sammanhngande politiska sammansttningen av klassmakten.

195
kommer den relativa andel som kapitalet fr som mervrde att
ka. Detta r den relativa mervrdestrategin.
Det r inte bara s att denna strategi har varit viktig, utan
kapitalistklassen har dessutom, som vi kunde se i introduktio-
nen, frskt att institutionalisera den. Under den keynesianska
eran kopplade produktivitetsverenskommelser samman pro-
duktionshjningar med lnekningar genom fackliga avtal och
statliga tgrder. Betnk d att en av de mest grundlggande as-
pekterna av vra moderna kriser r det stt p vilket arbetarklas-
sens kamp mot produktivitet (tillsammans med dess lnekrav)
har rubbat produktivitetsverenskommelserna och undermi-
nerat det relativa mervrdet. D framstr det frsta kapitlets
korta andra sektion, som ofta hlls fr en verfldig utlggning
av sektion ett, som ytterst relevant i analysen av nutida frhl-
landen. Nr vi ser hur kapitalets omfattande angrepp p lnens
vrde genom global inflation sker i och med en vrldsomspn-
nande omstrukturering av arbetsdelningen, inser vi vikten av
att frst den relativa mervrdestrategins konkreta yttringar fr
att p s vis kunna fregripa och bemta dem.
V: Vrdeformen
Kapitlet om vrdeformen brjar med den enkla vrdeformen
och slutar med penningformen. Pengar r det ultimata uttryck-
et fr vrde, och vill man frst moderna kriser r det frvisso
ndvndigt att inse att pengar r en form av vrde. Det r vik-
tigt att bringa klarhet i den roll pengar spelar i kapitalisternas
motattacker. Det r nmligen inte bara s att kapitalistklassen
frsker ta pengar frn oss genom direkta tgrder, genom
uppsgningar och lnesnkningar, eller indirekt, genom pris-
hjningar och nedskrningar i den offentliga sektorn. I angrep-
pet ingr ocks frndringar av hela det monetra systemet. De
mest dramatiska r den systematiska vrdeminskningen genom
inflation och omorganiseringen av det internationella monet-
ra systemet. Fr att kunna frst vad som hr str p spel, mste
vi brja med att reda ut vad pengar egentligen r fr ngot.
Vad r pengar? Vilken roll spelar de i klasskampen? Spelar
de samma roll idag som p Marx tid? Dessa frgor besvaras

197
Vrdeformen

naturligtvis inte i Kapitalet, men boken frser oss likvl med

en grundlggande frstelse av pengars natur och deras roll i
kapitalismen som i huvudsak gller ven fr idag. Med hjlp av
dessa insikter r det lttare att frst samtidens skeenden, det
vill sga hur kapitalet anvnder pengar mot oss som ett vapen.
Men fr att frst hur pengar anvnds mot arbetarklassen
behver vi inte ens vnta p utforskandet av Marx analys av vr-
deformen. Lt oss istllet g direkt till borgerliga ekonomer. En
av de tydligaste roller inflationen spelat efter andra vrldskri-
get, och ett tydligt tecken p vilken roll inflationen kan spela
i klasskampen, r att den indirekt frvandlat arbetarklassens
inkomster i tredje vrlden till kapital. Detta har varit en uttalad
strategi som mjliggjorts genom lagstiftning och finanspolitik.
Pengarnas vrdeminskning har resulterat i att arbetarnas real-
lner kraftigt minskat. Eftersom kapitalisternas tillgngar kar
i och med inflationen innebr det att vrde verfrs frn arbe-
tarklassen till kapitalistklassen. Nr borgerliga utvecklingseko-
nomer, som W.A. Lewis, rttfrdigar detta anvnder de sig av
samma teori om mttfullhet som Marx blottade i Kapitalet
ett rhundrade tidigare.1 Borgerligheten, heter det, har strre
vilja att investera och spara sina inkomster n den slsaktiga ar-
betarklassen. Drfr menar dessa utvecklingsekonomer att en
verfring av realinkomster frn ansvarslsa arbetare till kloka
och frutseende kapitalister leder till kade investeringar och
kat sparande. Med andra ord sker kapitalisterna frskra sig
om alltmer rikedom och ka ackumulationen genom att snka
pengarnas vrde. Detta, om ngot, r att anvnda pengar som
ett vapen.
Trots s pass tydliga exempel p hur pengar anvnds som
vapen, har vnstern i allmnhet och marxister i synnerhet inte
haft mycket att sga om vrdeformen, penningformen och
pengarnas betydelse under kapitalismen. Det r frestande att

1 W. A. Lewis, Economic develoment with unlimited supplies of labour,

Manchester School, (maj 1954), 139191.

198
 Vrdeformen

pst att det skulle rra sig om ett intellektuellt felslut, en ten-
dens att betrakta varucirkulation som ett ytproblem som rea-
gerar p frndringar i produktionsfrhllanden. Vrde ska-
pas i produktionen och realiseras bara i varucirkulationen.
Vrdets substans betraktas hr som det viktiga, som vrdets es-
sentiella och autonoma verklighet. Vrdeformen dremot hlls
fr att vara extern och betydelsels, en oviktig detalj som saknar
relation till varans innehll. Frndringar i formen, som till ex-
empel inflation, betraktas som oundvikliga resultat av frnd-
ringar i produktionen. Och eftersom cirkulationen betraktas
som en avspegling av kampen i och kring produktionen, anses
inte pengar och varor spela ngon viktig roll i sjlva kampen. Vi
ska dock inte hrleda vnsterns ointresse fr vrdeformen och
pengar till ett intellektuellt motiverat missfrstnd av frhl-
landet mellan produktion och cirkulation, utan tvrtom visa
varfr vnsterns politik gng p gng leder till att vrdeformen
ignoreras.
Denna politik genomgick en avgrande fas under andra in-
ternationalen. Jag har redan nmnt tidens debatt kring parti/
fackfreningar/parlament och ekonomi/politik. P stt och vis
handlade debatten om form nrmare bestmt om formerna
fr hur arbetarklassen ska organiseras. Socialdemokraterna
argumenterade fr parlament och fackfreningar medan bol-
sjevikerna fresprkade det leninistiska partiet. Anledningen
till att man frkastade de socialdemokratiska iderna lg i att
man betraktade strtandet av kapitalismen som klasskampens
huvudsakliga ml. Fr Lenin och andra innebar detta att tam-
pas om statsmakten med andra vlorganiserade, icke arbetar-
klassbaserade grupper. Bolsjevikernas framgngsrika maktver-
tagande i Ryssland 1917 befste fr den ortodoxa marxismen i
rtionden frammt herravldet av ett fokus p ett givet innehll
(strtande av staten) inom en given form (partiet). En fljd av
detta var att organisationer utanfr partiet och ett stort antal
olika kamper kom att betraktas som sekundra och oviktiga.

199
Vrdeformen

Nr partiet vl tagit makten menade man att andra problem

kunde hanteras. Vid olika tillfllen insg Lenin att terinf-
randet av borgerliga organisationsformer, som till exempel l-
nehierarkier, innebar att ta ett steg tillbaka. Andra gnger var
han blind fr frhllandet mellan form och klassinnehll. Hans
sikter om taylorismen, som jag redogjorde fr i frra kapitlet,
r ett tydligt exempel p detta. Tendensen att skilja form och
innehll (att ignorera formens klasskaraktr) blev allt vanligare
i takt med att utveckling och ackumulation av kapital blev till
Partiets huvudsakliga ml. Motstndet mot andra organisa-
tionsformer visar sig tydligt i Partiets negativa attityd till arbe-
tarrden i Vsteuropa efter frsta vrldskriget, samt i krossandet
av sovjeterna i Ryssland. Det kanske mest dramatiska exemplet
dr frhllandet mellan form och innehll ignorerats, r Gulags
tvngsarbetslger, som inte ansgs finnas till fr att kontrollera
arbetarklassen utan fr att uppn revolutionra ml och p s
vis skydda densamma.
De enorma problemen under denna tid, till exempel relatio-
nen mellan arbetare och bnder, utlndsk intervention och en
lg grad av industriell utveckling, gr i mycket tendensen enk-
lare att frst. Likvl har den av vnstern betraktats som extern
i frhllande till frgan om formerna fr kamp och organise-
ring. Istllet fr att inse att idn om det dominerande Partiet
var historiskt betingad och en orsak till den ryska revolutionens
misslyckande, betraktas den helt ahistoriskt av den ortodoxa
vnstern alltjmt som en evig sanning.2 G med i partiet och
krossa staten, s har det alltid ltit, oavsett parti eller stat.
Och efter maktvertagandet? I debatten om socialistisk
utveckling frsvinner diskussionen om samma utvecklings
klasskaraktr. terigen rder frvirring kring relationen mel-
lan form och innehll. Nu r dock fokus det motsatta. Nr

2 Om den frnderliga relationen mellan organisering och klassamman

sttning se Sergio Bologna, Class composition and the theory of the
party, 1421.

200
 Vrdeformen

vnstern talar om socialism talar man bara om form (organi-

sering av produktionen) och aldrig om innehll (pfrandet av
arbete). Man dljer drmed mlsttningen att stta alla i arbete
fr att ka ackumulationen. Bakom arbetarklasspartier och
arbetarstyre lurar den paradox Marx s ofta attackerade: kad
produktivitet kommer inte att befria arbetarna frn arbete och
frn sin roll som arbetarklass. Det kommer istllet att innebra
nnu mer arbete och nnu mer ackumulation.
Tendensen att skilja mellan form och innehll r ett ter-
kommande inslag i diskussionen om vrde. Den sista generatio-
nen av amerikanska marxistiska vrdeteoretiker ingr i denna
tradition. Bde Paul Sweezy och Ronald Meek, tv mycket
inflytelserika marxistiska ekonomer, fokuserar p vrdets sub-
stans och mtt till priset av ett nstan fullstndigt uteslutande
av vrdets form. Sweezys kvalitativa vrdeproblem handlar
bara om kvaliteten p abstrakt arbete och samhlleligt nd-
vndig arbetstid, medan han helt bortser frn frgor rrande
form.3 Meeks kommentarer till Kapitalets frsta kapitel gnar
femton sidor t det kvalitativa reduktionsproblemet men bara
ett kortare stycke t vrdeformen (t vilken Marx gnade 24 si-
dor).4 Trots det faktum att marxister som Sweezy och Baran er-
knner den keynesianska perioden som ny och ven tillgnar
sig ngra av Keynes analysverktyg frstr de aldrig den roll
pengar spelar per se i den keynesianska omvandlingen av stat
och ekonomi. Trots att de inser att de svartas, studenternas och
kvinnornas kamp r de viktigaste kamperna under sextiotalet,
frstr de aldrig att dessa kamper utgr de oavlnade delarna av
arbetarklassens kamper. Drmed missar de ocks vikten av den
roll pengar spelar i kapitalets motattacker. Den kapitalistiska

3 Paul Sweezy, Teorin fr den kapitalistiska utvecklingen.

4 Ronald Meek, Studies in the labour theory of value, (Lawrence & Wishart,
1973), 173174. A. Leontiev gnar ungefr fyra sidor t vrdeformen i sin
Political economy, (Proletarian Publishers, 1974), 6467, och I.I. Rubin gr
endast ngot bttre ifrn sig i sin Essays on Marxs theory of value, (Black &
Red, 1973), 115123.

201
Vrdeformen

staten anvnder pengar som ett maktinstrument mot arbetar-

klassen. Arbetarklassens pengar sjunker i vrde genom att ka-
pitalistklassen hjer priserna p livsmedel och energi. Vi kan
inte acceptera en politisk eller teoretisk diskussion som bortser
frn dessa fakta.
Vi kan heller inte acceptera en diskussion om hur arbetarna
ska organiseras dr vra val begrnsas till frldrade alternativ.
Det socialdemokratiska alternativet, demokratisk parlamenta-
rism, tar inte hnsyn till det borgerliga inslagen och den begrn-
sade nytta arbetarklassen skulle ha av ett sdant styre, vnsterns
fokus p klasskampens innehll reducerar sin sida kampen till
Partiets kamp. Socialdemokraterna ter betraktar utomparla-
mentarisk kamp som odemokratisk och antisocial(istisk).
Efter maktvertagandet i de socialistiska lnderna betraktar
vnstern kampen fr kortare arbetsdagar och hgre lner som
kontrarevolutionr och omstrtande. I bda fallen anvnds po-
lismakt fr att skydda kapitalisterna och fr att disciplinera ar-
betarklassen. Watts och Budapest, Detroit och Prag: likheterna
r slende.
Men klasskampen verskrider gng p gng dessa begrns-
ningar. I bde borgerliga och socialistiska demokratier vgrar
arbetare att finna sig i kapitalisternas legitima hinder. Kam-
pen frs genom vilda strejker, vpnad kamp och vertagande av
arbetsplatser. Klasskampen fortstter, frn Amerikas kolgruvor
och stder till Rysslands vetekrar och fabrikerna i sdra Kina.
En av de mest framtrdande egenskaperna hos den nuvarande
krisen r den kande mngden former fr hur klasskampen
bedrivs. Fr att frst detta, och fr att drmed kunna organi-
sera oss n bttre, mste vi frst kampens mest grundlggande
form. Flera aspekter av denna form kan vi lsa om i Marx analys
av vrdeformen.
Marx analys av bytesvrdets form, eller vrdeformen, r
uppdelad i fyra sektioner:

202
 Vrdeformen

1. Enkel eller tillfllig vrdeform

2. Utvecklad vrdeform
3. Allmn vrdeform
4. Penningform

Sektionerna hrrr frn de olika analytiska stegen i teorin om

vrdeformen. Marx gr frn den enklaste formen, relationen
mellan tv varor (xA = yB), till den fullt utvecklade formen
(xA = ySEK). Fr varje steg fr vrdeformen en mer fullstndig
bestmning som en specifik bestndsdel i varan. Marx visar att
precis som bruksvrde fr uttryck och existens genom varans
kroppsliga form, p samma stt fr vrde uttryck och existens
i form av pengar. Utvecklingen genom dessa steg r en utveck-
ling i uttryckandet av vrdet fenomenellt p ett allt mer allmnt
stt. Det brjar med en jmfrelse med en slumpvis vald an-
nan vara, fortstter med jmfrelser med ett antal olika varor,
sedan vilken vara som helst som generellt gr att byta med alla
andra varor, och till sist en given vara som kommit att faststl-
las genom sedvana: pengar. Vi kommer p s vis inte bara att
frst det fullt utvecklade uttrycket fr vrde utan ven peng-
arnas roll i den kapitalistiska ekonomin. I Grundrisse, dr Marx
nnu inte utvecklat den framstllningsform han skulle komma
att anvnda i Kapitalet, r det nd tydligt hur viktig han hll
frstelsen av pengar fr analysen av vrde och abstrakt arbete.
I de anteckningsbcker som utgr kapitlet om pengar disku-
teras mnga av de bestmningar vi funnit i det frsta kapitlet,
inte som abstrakta kvaliteter hos varor i allmnhet utan som
egenskaper hos pengar, och pengar framstr dr som den ulti-
mata varan.

Enkel eller tillfllig vrdeform

[D]en enklaste varuformen, skriver Marx till Engels 1867,
innehller penningformens hela hemlighet och drigenom ock-
s innerst inne alla borgerliga former av arbetsprodukten.5

203
Vrdeformen

Marx brjar fljaktligen med den enklaste varuformen: ett ut-

byte mellan tv varor i en viss mngd.

x vara A = y vara B
(r vrd)

Det Marx visar r ganska enkelt: hur det kommer sig att vara A
genom sitt bytesvrde fr ett oberoende uttryck och en konkret
manifestation i vara B. Denna enkla relation kallas ocks till-
fllig eftersom det r en tillfllighet vilken vara som uttrycker
en annan varas vrde. Trots att relationen r formulerad som
en matematisk ekvation r den inte en sdan. Marx r noga
med att pongtera att likhetstecknet i detta fall betyder r
vrd. Begreppet r vrd r inte reversibelt. Formeln sger att
x stycken A r vrda y stycken B. Detta r inte samma sak som
att y stycken B r vrda x stycken A. Om x stycken A r vrda
y stycken B uttrycker B vrdet av A. Och omvnt, om y stycken
B r vrda x stycken A uttrycker A vrdet av B. Mycket av ana-
lysen i denna sektion berr denna irreversibla relation och dess
konsekvenser.
Marx brjar med den kvalitativa aspekten och hoppar ver
de kvantitativa konstanterna x och y. Han formulerar relatio-
nens asymmetriska natur genom att underska formerna inom
formen.

5 Marx till Engels (22:a juni 1867), i Karl Marx & Friedrich Engels: Brev
i urval, 70.

204
 Vrdeformen

Vara A kallas den relativa vrdeformen. A:s vrde uttrycks i, och

i frhllande till, vara B. Vara B kallas ekvivalentformen, efter-
som den fungerar som materiell ekvivalent till vrdet av vara A.
Vara A fr allts sitt vrde uttryckt medan vara B (i dess bemr-
kelse som kroppsligt bruksvrde) tjnar som den fenomenella
form som utgr framtrdandet av vara A:s vrde. Det r drfr
bytesvrdet r vrdeformen. Det r en manifestation av vrde,
den form i vilken vrde framtrder. Det r ocks drfr vi mste
kasta om formeln, till yB r vrda xA, fr att kunna uttrycka B:s
vrde. D blir B den relativa vrdeformen och A ekvivalentfor-
men.
terigen finner vi bde motsttning och enhet p en och
samma gng. Motsttning eftersom den relativa vrdeformen
och ekvivalentformen r varandras motsatser och bildar tv
motsatta poler, enhet eftersom de bda polerna partiellt ut-
trycker bytesvrdets enkla form i dess helhet. Tillsammans r
de msesidigt beroende och oskiljaktiga. A kan inte ha en rela-
tiv form om den inte har en ekvivalentform, B, och tvrtom. Vi
finner allts en motsatsernas enhet precis som i fallet med en
varas bruksvrde och bytesvrde. De tv delarna motsvarar den
faktiska bytesprocessens tv sidor. Den som ger ett freml fr
reda p vad freml r vrt genom att byta det mot ngot.
Det enda som krvs r ngot som uttrycker fremlets vrde.
Fr att f reda p om garen har gjort en bra affr mste ek-
vivalenten i sin tur bli sld igen fr att se om det som den r
vrd uttrycks av ett freml som motsvarar det ursprungliga
fremlet. Denna motsatsernas enhet har, precis som bytes-
och bruksvrde, samma form som klasskampen: tv motsatta
perspektiv och krafter som r frenade i en motstridig helhet.
Detta blir tydligt nr fremlet r arbetarklassens arbetskraft.
Nr arbetskraft sljs till kapitalet har den relativ form och er-
sttningen (ln eller annan inkomst) den ekvivalenta formen.
En underskning av var och en av formerna kommer att frtyd-
liga relationen ytterligare.

205
Vrdeformen

Den relativa vrdeformen

Varfr r det just vrde som B uttrycker och inte ngonting an-
nat? Drfr att det enda som den andra varan har gemensamt
med A r vrde. Detta beror p att de har olika bruksvrden.
Om de inte hade olika utan samma bruksvrde skulle formeln
20 alnar linnevv r vrda 20 alnar linnevv kunna uttrycka de
mnga gemensamma egenskaperna hos de tv mngderna lin-
nevv. Det skulle d inte lngre vara en vrdeform, och formeln
skulle i sig sjlv vara lika meningsls som alla andra formler dr
A r lika med A. Det faktum att vrdet r den enda gemensam-
ma egenskapen, gr att vrdet r den enda aspekten av A som
kan uttryckas av bruksvrdet B i dess annorlunda skepnad.
Vara A har fljaktligen en representation av sitt vrde i vara
B dess vrde fr ett oberoende uttryck. Men vrde r arbete,
och Marx pongterar att relationen mellan de tv varorna med
ndvndighet representerar relationen mellan det arbete som
r nedlagt i respektive vara. Det r genom likstllandet av de
tv arbetsprodukterna som vi kan se det abstrakta arbetet sepa-
rerat frn det nyttiga arbete som producerat produkterna som
partikulra varor. Med andra ord: vad vi ser r hur den skenbart
fragmenterade vrlden av bytesvaror nd uttrycker de under-
liggande samhlleliga relationerna mellan kapital och arbete.
Bytesekvationen uttrycker den reduktion av olika typer av nyt-
tigt arbete till abstrakt arbete som verkstlls genom kapitalets
samhlleliga arbetsdelning i kampen mot arbetarklassen. Precis
som arbetets formbarhet och frndring inbegrep mjligheten
att erstta en arbetare med en annan och drmed arbetets ab-
strakta karaktr, uttrycker utbytet mjligheten att erstta det
arbete som frkroppsligats i en vara med det arbete som fr-
kroppsligats i en annan, och p s vis ven vrde.
I diskussionen om den relativa vrdeformens kvantitativa
aspekt pongterar Marx tv saker. Fr det frsta: det enda st-
tet storlek kan uttryckas relativt r i termer av en motsvarande
kvalitativ enhet. Nr det vl str klart att de tv varorna bda

206
 Vrdeformen

innehller ett motsvarande vrde, r det mjligt att se hur vr-

dets storlek i den ena varan kan uttryckas genom storleken
bruksvrde i den andra. Fr det andra: Marx visar hur vrdets
uttryck kan variera vid frndringar i produktiviteten hos an-
tingen vara A eller vara B. I den frsta delens diskussion om
den samhlleligt ndvndiga arbetstiden tog Marx upp frgan
om vilken inverkan variationer i produktiviteten har, och i den
andra delen visade han hur detta var grundat i relativa frnd-
ringar hos nyttigt och abstrakt arbete. Vi minns till exempel
att om tiden och intensiteten i en varas produktion r konstant
s kommer en kning av dess samhlleliga produktivitet att
minska vrdet per enhet, i och med att mer bruksvrde kom-
mer att innebra lika mycket totalt vrde. Hr visar Marx vilka
konsekvenser detta fr fr den enkla vrdeformen och fr vara
A:s kvantitativa uttryck fr vrde. Detta r uppenbart. Om pro-
duktiviteten hos vara A kar s att dess vrde faller, mste det
innebra att bytesmngden av vara B minskar s lnge produk-
tiviteten hos vara B r densamma. Om produktiviteten hos det
nyttiga arbete som producerar vara B kar s att vrdet per
enhet minskar mste det innebra en kning av den mngd av
vara B som uttrycker vrdet av vara A. Om produktiviteten hos
bda frndras kan man berkna den kvantitativa variationen
genom att ta hnsyn till bda frndringarna. Detta frklarar
varfr den relativa vrdeformen kallas just relativ. Det relativa
vrdet av vara A kan frndras (genom att vrdet av vara B nd-
ras) ven fast vrdet av vara A (i termer av abstrakt arbetstid)
frblir detsamma. Eller ocks tvrtom: det relativa vrdet kan
vara ofrndrat trots att vrdet av vara A frndrats.

Ekvivalentformen
Som vi sett tidigare r en vara i sin ekvivalentform en vara som
i sin kroppsliga form det vill sga sitt bruksvrde uttrycker
den andra varans relativa vrde. Lt oss underska denna rela-
tion nrmare. Nr vi sger att vara B uttrycker vrdet hos vara

207
Vrdeformen

A, talar vi om en frmedlande relation som vi kallar fr reflex-

ion. Denna relation innebr att A relateras till en aspekt av sig
sjlv (vrde) genom en annan vara, ungefr p samma stt som
en mnniska som lr knna sitt eget utseende genom en spegel
eller fr en uppfattning om sin egen personlighet genom andra
mnniskors kommentarer.6 Nr Marx beskriver hur ekvivalen-
ten innehar denna funktion sger han: Fr att stadkomma en
sdan vrdespegling fr skrdderiet [som producerar vara B]
sjlvt inte terspegla ngot annat n sin abstrakta egenskap av
mnskligt arbete.7 I en fotnot ppekar Marx att Hegel kal-
lade denna typ av relation reflexionsbestmning.8 I den frsta

6 Fr en detaljerad analys av denna sorts relation, se diskussionen om

den andre i Jean-Paul Sartre, Varat och intet, (Korpen, 1992).
7 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 51.
8 [Harry Cleaver syftar p fotnot nr 21 p sida 50 i Kapitalet, band 1, (A-Z
frlag, 1997). I denna svenska utgva finns dock ingen explicit referens
till Hegel. Det finns inte heller en sdan referens i de tyska s kallade
ME- och MEGA-utgvorna av Kapitalet. Det tycks med andra ord som om
Cleaver refererar till vad som r en mjligen rimlig kommentar av
Ben Fowkes, versttaren av den engelska Penguin-utgvan av Kapitalet.
.a.]. Marx analys pminner hr om Hegels analys av reflexion i Logiken,
och Marx var otvivelaktigen influerad av den senare. Denna diskussion
av Hegel r den man finner i sektionen om essens, vilken r uppdelad i
tre delar: essens, framtrdande och aktualitet. Fr Hegel r essens vara
som frmedlar sig sjlvt genom sin egen negativitet (A som relaterar till
sitt eget vrde genom B). Metaforen med en spegel, som Marx anvnder i
sin diskussion om hur essensen uppenbarar sig genom reflexion, anvnds
ocks av Hegel: Ordet reflexion anvnds frst och frmst om nr en ljus
strle, i en rak linje, trffar en spegels yta och kastas tillbaka frn den.
Eller, reflexion eller ljus som lyser in i sig sjlv, utgr distinktionen mel
lan vad som r essentiellt och vad som r omedelbart vara och utgr ett
sreget karaktrsdrag fr essensen (paragraf 112). Sedan upptcker vi att
framtrdandet, fr Hegel, r det stt p vilket essensen skiner fram el
ler uttrycker sig sjlvt. Vidare r detta framtrdande ngonting reellt som
verkligen existerar, det vill sga: r aktuellt. Essens r fljaktligen inte
ngonting bortom eller bakom framtrdandet, utan just fr att den r en
existerande essens dess existens r framtrdande (framskinande). Den
na existens mste dock grundas inte i sig sjlv, utan i ngonting annat
(paragraf 131), inte i vara A utan B. Marx diskussion befinner sig drmed

208
 Vrdeformen

tyska upplagan av Kapitalet skriver Marx, en rocks existens

som ekvivalent r s att sga bara linnevvens reflexionsbe-
stmning.9 Det heter vidare att en varas relativa vrdeform r
frmedlad, nmligen genom varans frhllande till en annan
vara.10 Med andra ord kan vara A endast inta en direkt relation
till sig sjlv som vrde genom frmedling av en annan vara som
i sin alteritet r A:s motsats eller negativitet. P s vis kan en en-
skild aspekt hos vara A uttryckas. P det hr sttet kan vi se hur
vrdets framtrdelse eller fenomenella form (bytesvrdet) ut-
trycker sin essens det vill sga sjlva vrdet. Vi skulle kunna
tnka oss den reflexiva frmedlingen i fljande termer:

Reflexionens relationer utgr en aspekt av klassrelationernas

varuform. Vi kan nu se djupare n den enkla polaritet/enhet
som diskuterats ovan. Jag ppekade tidigare att den relativa
vrdeformen och ekvivalentformen r tv motsatta poler, pre-
cis som arbetarklassen och kapitalet. Vi ser att p samma stt
som den relativa vrdeformen endast fr sin betydelse genom
ekvivalentformen, uppfattar arbetarklassen sig sjlv som arbe-
tarklass endast genom sin relation till kapitalet. I sjlva verket
existerar den endast som arbetarklass inom denna relation. Den
relativa formen uttrycker fljaktligen arbetarklassens perspek-
tiv. Krossas kapitalet upphr arbetarklassen att existera. Och

ganska nra Hegels och den senares lra kan allts komma att belysa ana
lysen av den frra. Den faktum att Hegel gnar sig t en vning i filosofi
medan Marx analyserar klasskampens vrdeform borde inte f skymma
detta frhllande. Det borde endast frm oss att hlla ett ga inte bara p
likheter utan ven skillnader mellan de tv. Se G.W.F. Hegel, Hegels Logic
(Clarendon Press, 1975), [vr versttning ovan].
9 Karl Marx, Kapitalet, Frsta boken: Supplement, (A-Z frlag, 1985), 55.
[Observera att denna frsta version av Kapitalets frsta kapitel p svenska
allts r utgiven i en separat bok. .a.]
10 Ibid., 95.

209
Vrdeformen

omvnt: vgran att fungera som arbetarklass (genom exem-

pelvis arbetsvgran) krossar kapitalet. Med det sprkbruk som
anvnts ovan kan man sga att massan av arbetare fr sina ge-
mensamma villkor som arbetarklass frmedlade genom att re-
flekteras i kapitalets spegel. Det r p s vis arbetarklassen bde
definierar och kommer till insikt om sig sjlv. Detta r sant bde
i termer av klass-i-sig, som innebr att alla arbetare sljer sin
arbetskraft fr att kunna verleva, och i termer av klass-fr-sig,
som innebr att arbetarna upptcker sina gemensamma intres-
sen genom kamp. Kapitalisternas perspektiv motsvarar i sin tur
ekvivalentformen. Ekvivalentformen tar fram och uttrycker en
unik egenskap hos varor (vrde), precis som kapitalet frsker
upprtthlla och uttrycka en gemensam egenskap hos arbetare
(arbetskraft). Och precis som i arbetarklassens fall r kapitalet
kapital enbart nr det str i relation till arbetarklassen. Rela-
tionen r dock inte parallell. Arbetarklassen frsker bryta sig
ut ur detta msesidiga frhllande genom att krossa spegeln,
medan kapitalet frsker upprtthlla och utka mnniskors
identitet som arbetare.
Marx diskuterar tre egendomligheter med ekvivalentfor-
men. Fr det frsta att bruksvrdet frvandlas till uppenba-
relseform fr sin motsats, vrdet. Eftersom vrdet hos vara A
uttrycks som ngot annat n sig sjlv, genom sin relation till ett
annat bruksvrde, tydliggrs vrdets egenskap av samhllelig
relation. [S]jlva detta uttryck [antyder] att det dljer ett sam-
hllelig frhllande.11 Detta har vi studerat ovan. Fr det an-
dra: konkret nyttigt arbete som r frutsttningen fr vrde
manifesterar sig sjlv. ven detta har vi underskt, i kapitlet
om arbetets dubbelnatur. Fr det tredje frvandlas det arbete
som utfrs av skenbart enskilda individer till sin motsatsform,
till arbete i omedelbart samhllelig form. Marx ppekar att
Aristoteles frstod att utbyte mellan tv varor mste innebra
att dessa varor har en gemensam nmnare. Han insg dock inte

11 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 4950.

210
 Vrdeformen

vilken denna gemensamma nmnare (vrde) var, eftersom han

levde i ett samhlle baserat p slaveri dr det inte fanns ngon
samhllelig likvrdighet mellan olika arbeten. Drfr kunde
han varken formulera en teori om vrdeproducerande arbete
eller om hur privat utbyte kunde uttrycka sdant arbete inom
samhllet. En uppfattning om vrde och ekvivalentformens roll
kan erhllas frst nr varuproduktion inte bara r sporadisk
utan universell, som i ett kapitalistiskt samhlle dr relationen
mellan mnniskor reducerats till en relation mellan gare av va-
ror. I den frsta tyska upplagan av Kapitalet nmner Marx en
fjrde egendomlighet som han diskuterar ingende, nmligen
hur denna fetischkaraktr framtrder mer slende i ekviva-
lentformen n i den relativa vrdeformen.12 I den tredje tyska
upplagan, som den nuvarande engelska versttningen baseras
p, r alla diskussioner angende varufetischism (och dess kate-
gorier) flyttade till fjrde sektionen. Det enda som terstr r en
referens till det gtfulla i ekvivalentformen, som drabbar den
politiske ekonomens borgerligt krassa sinne. Det gtfulla r
det stt p vilket ekvivalentformen frefaller vara naturligt ut-
rustad med egenskapen att vara ekvivalent, eftersom det r dess
materiella, eller naturliga, form som uttrycker vrdet hos den
andra varan. Kapitalet framstller ocks sig sjlv som en natur-
lig relation, d det framstller arbete som en manifestation av
den mnskliga naturen istllet fr som en aktivitet som mn-
niskor tvingas utfra.

Den enkla formens brister och vergngen

till utvecklad vrdeform
Resonemanget kring den relativa formen och ekvivalentformen
har gett oss en frstelse fr hur den enkla formen av bytes-
vrde uttrycker en varas vrde p ett oberoende och exakt stt.
Marx har drtill visat hur bde substansen och mttet p vrde
12 Karl Marx, Kapitalet, Frsta boken: Supplement, 9495.

211
Vrdeformen

med ndvndighet blir verksamt och fr ett uttryck i formen.

Vi ser ocks hur den inneboende motsttningen hos varje vara
mellan bruksvrde och vrde (som speglar relationen mellan
klasserna), uppenbarar sig externt i relationen mellan tv va-
ror. Uttrycket xA r lika med yB visar hur den materiella for-
men hos ekvivalentformen B endast gestaltar vrdet hos vara A
och hur den materiella formen hos A endast gestaltas som ett
bruksvrde vars vrde r uttryckt i B. Detta visar, tillsammans
med det faktum att vrde svl kvantitativt som kvalitativt lig-
ger till grund fr denna likhet, hur de element vi hittills ana-
lyserat bruksvrde, bytesvrde, abstrakt arbete, samhlleligt
ndvndig arbetstid etc. kombineras i sina mest elementra
relationer i denna enkla vrdeform. I den utvecklade formen,
den allmnna formen och penningformen kommer fler bestm-
ningar att beaktas fr att vi ska f ett mer fullstndigt och mer
komplext uttryck fr vrde.
Marx fljande diskussion om mer utvecklade vrdeformer
belyser ett antal aspekter av varuformen som inte finns med i
den enkla formen, vilken fljaktligen r bristfllig. I den enkla
formen uttrycks vrdet hos vara A i formen hos B. Men ven
om detta innebr att dess vrde kommer till uttryck av sig sjlvt,
finns det icke desto mindre en motsgelse mellan formen och
vrdets natur. Nr Marx talar om bristfllighet sger han att den
enkla vrdeformen endast stter A:s vrde i frhllande till n-
gon enstaka, frn den sjlv skild varuart istllet fr att belysa
dess kvalitativa likhet och kvantitativa proportionalitet med
alla andra varor. Detta r tvivelsutan sant, men varfr skulle
den gra det? Anledningen terfinns i den tidigare analysen av
vrde. Dr sg vi att vrde var ett uttryck fr abstrakt arbete. Vi
sg ocks att abstrakt arbete var produkten av ett produktions-
stt (det kapitalistiska) dr allt arbete underkastades varufor-
men s att en generell varuproduktion uppstod. Vidare sg vi
hur begreppet samhlleligt ndvndig arbetstid baserades p
ett genomsnitt frn hela det varuproducerande samhllet. Om

212
 Vrdeformen

vrdets substans och mtt fljaktligen terspeglar varuformens

allmngiltighet mste detta glla ocks fr vrdeformens stt
att uppenbara sig. Vrdeformen mste representera relationer-
na mellan alla varor, varfr utvecklingen av vrdeformen mste
inbegripa framsteg i den hr riktningen. Om den enkla vrde-
formen innebr att A uttrycks i en annan vara B, och vidare att
valet av just B r en tillfllighet (drfr kallas ocks ekvivalent-
formen fr tillfllig form), skulle man kunna vlja vilken annan
vara som helst. Marx sger att antalet mjliga vrdeuttryck fr
varan begrnsas endast av antalet frn densamma skilda varuar-
ter. Drav kommer det sig att nsta form, den utvecklade for-
men av vrdet hos vara A, innehller en serie olika elementra
uttryck fr detta vrde som i princip kan frlngas hur lngt
som helst. P s stt upplses den omedelbara motsttningen
mellan den individuella representationen av vrdet hos vara A
och mngfalden av varor (vrdets universalitet). ven denna
vrdeform har naturligtvis sina motsttningar, vilket ger upp-
hov till efterfljande vrdeformer.

Utvecklad vrdeform
Utlggningen av den enkla vrdeformens brister har visat var-
fr den inte ger en fullstndig beskrivning av vrde. Eftersom
den r tillfllig och begrnsad till en direkt relation mellan tv
varor lyckas den inte beskriva frhllandet mellan varje enskild
vara och alla andra varor. Nsta sjlvklara steg

213
Vrdeformen

resulterar av den tillflliga naturen hos denna form, och utgr

som vi sett summan av alla mjliga uttryck fr en enskild varas
vrde. Detta skapar den vlbekanta sekvensen av enkla vrdeek-
vationer, till exempel:

eller

Varje ekvation har den enkla vrdeformens karaktr: polarite-

ten mellan den relativa och den ekvivalenta formen, motsatser-
nas enhet, reflexion och s vidare. P s stt bevaras den tidigare
formen hos den mer fullstndiga formen, som drmed innehl-
ler klasskampens alla tidigare relationer.
Den utvecklade vrdeformen r utan slut, stillvida att an-
talet ekvationer endast begrnsas av antalet varor och att ka-
pitalet stndigt kar antalet varor. Man kan allts alltid lgga
till en ny vara; i teorin saknar formeln begrnsningar. Denna
ndlshet ger uttryck fr ett av kapitalets mest grundlggande
karaktrsdrag strvan efter ondlighet. Det strvar efter att
hela tiden expandera att lgga fler och fler mnniskor, ma-
terial och produktion under sin kontroll; en ndls tillvxt
vars enda ml r utkad social kontroll. Hr r inte platsen att
diskutera kllan till denna tillvxt (ngra tankar lades fram i
introduktionen) utan vi njer oss med att konstatera att den
utvecklade vrdeformen uttrycker denna strvan efter ondlig-
het. Denna ondlighet r givetvis kapitalets perspektiv p sig
sjlvt. Arbetarklassens perspektiv r helt annorlunda. ven om
arbetarklassens aktivitet d och d har en tendens att utveckla
kapitalismen, leder denna utveckling i slutndan till en posi-
tion dr man kan hindra kapitalets strvan efter ondlighet och

214
 Vrdeformen

krossa kapitalismen.
andra sidan upptcker arbetarklassen genom kapitalet en
annan form av ondlighet nmligen att det potentiellt sett
finns ondligt mnga olika stt att leva. D kapitalet i sin r-
relse ppnar upp en vrld av stndigt nya saker och aktiviteter
ser arbetarklassen samhllets oerhrda potential bortom tradi-
tionens barrirer, som kapitalisterna stndigt revolutionerar,
liksom bortom sjlva kapitalet, som frsker begrnsa denna
potential efter sina egna intressen.12
I denna vrdeform resulterar summeringen i att den reflexiva
relationen i vilken det relativa vrdet hos A fr ett oberoende
uttryck genom en partikulr ekvivalent utvecklas. Varje an-
nan varukropp blir en spegel av linnevvsvrdet. Det r drfr
Marx menar att den relativa formen utvecklas. Ekvivalentfor-
men r dremot fortfarande partikulr, ty ven om listan p ek-
vivalenter r ndls frblir varje ekvivalent ett enskilt uttryck
fr det relativa vrdet hos A. Det r frst i nsta vrdeform som
ekvivalentformen blir allmn.
I den utvecklade formen r vara A, vars relativa vrde ska
uttryckas, slumpmssigt vald. Vi har allts en situation dr
alla varor utom en fungerar som ett uttryck fr vrdet hos alla
andra varor. Genom varornas inbrdes relationer jmstlls p
s stt de olika former av nyttigt arbete som producerat va-
rorna.
Det viktiga med denna nya vrdeform bestr enligt Marx
i dess omfattning. Eftersom alla varor systematiskt involveras
frsvinner tillflligheten. Vrdeformen speglar s den samhl-
leliga totaliteten, ett tillstnd som omfattar hela samhllet och
som representerar den generaliserade varuproduktionen under
kapitalismen.
Hittills har vi studerat relationen mellan vrdeformen och
uttrycket fr vrdets substans. Men det finns ven en kopp-
ling till vrdets kvantitet. Hos den enkla formen sg vi hur de

12 Karl Marx, Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin, 121124.

215
Vrdeformen

kvantitativa proportionerna mellan x och y i utbytet xA = yB

gavs av mngden arbete som nedlagts i varje produkt, ven om
de realiserades frst i utbytet. Ytterligare ett skl till varfr for-
men kallades tillfllig var att storlekarna tycktes vara bestmda
av slumpen eller genom en tillfllighet. Men i den utvecklade
formen, dr tillfllighet och slump frsvinner, blir [det] up-
penbart, att det inte r utbytandet som reglerar varornas vrde-
storlek, utan tvrtom varornas vrdestorlek som reglerar deras
bytesfrhllanden.

Den utvecklade vrdeformens brister

ven om den hr vrdeformen ger oss en mer fullstndig fre-
stllning om vrde, i det att den tydligt pvisar en aspekt av hur
alla varor r relaterade till varandra, menar Marx att ven denna
form r inadekvat. Han ger tre skl till detta, i frsta hand uti-
frn den relativa vrdeformens perspektiv:

1. Serien ekvationer som framstller vrdets relativa karak-

tr r oavslutad eller ndls.
2. Serien utgr en hoplappad mosaik av oberoende
vrdeuttryck som faller samman i och med att det saknas
lnkar mellan dem.
3. Varje varas relativa vrdeform r annorlunda n varje
annan varas eftersom serierna r olika. Det finns allts inget
gemensamt uttryck fr vrde som skulle gra universalite-
ten uppenbar.

Och fortstter utifrn ekvivalentformens perspektiv:

1. Eftersom vi har partikulra ekvivalenter fr vi serier av

sinsemellan orelaterade fragmentariska ekvivalentformer.
2. Det nedlagda arbetet i varje vara uppenbarar sig drfr
som partikulrt, istllet fr som allmnt, abstrakt arbete.

216
 Vrdeformen

3. Abstrakt arbete manifesteras allts enbart i totaliteten

av dessa partikulra former, men denna totalitet r en ofull-
stndig serie som saknar inre enhet.

Sammanfattningsvis sger Marx att ett adekvat vrdeuttryck

inte bara mste representera samspelet mellan kapitalismens
(ondliga antal) varor utan ocks gra det p s stt att det
teoretiska samspelet blir explicit. De enkla serier av ekvationer
vi fr i den utvecklade vrderelationen gr inte detta. Sett frn
ekvationens bda perspektiv, fr vi ofullbordade, fragmente-
rade och fristende serier. Detta gr att det universella samspel
som ger upphov till abstrakt arbete inte framtrder. I frga om
fragmenteringen ligger problemet i att i fallet xA = yB, xA =
wC etc. har B och C ingen relation, och vi har inget unikt eller
gemensamt uttryck fr A. Nr det gller vrdets ofullbordade
karaktr ligger problemet i att varje tillgg av nya varor frnd-
rar dess uttryck. Eftersom det alltid kommer att uppst nya
varor (s lnge kapitalismen expanderar) kommer serien alltid
att vara ofullbordad, och ett enda uttryck fr abstrakt arbete
blir drmed omjligt. Marx kritik av den utvecklade formen
pminner om Hegels kritik av dlig ondlighet en icke sam-
manlnkad, ndls serie.
Hur lser man denna svrighet? Svaret finns i formen. Om
A byts mot B, C, D etc., och den senare varan uttrycker den
frras vrde, r det ocks sant att B, C, D etc. byts mot A. A ut-
trycker, i egenskap av ekvivalent, vrdet hos B, C, D etc. Vi be-
hver med andra ord bara byta perspektiv och se formeln frn
motsatt hll fr att lsa problemet. Vi har redan utfrt en sdan
operation med den enkla vrdeformen, xA = yB. D sg vi att
de enskilda ekvationerna var irreversibla, det vill sga att bety-
delsen frndrades i det att man kastade om ordningen. Nr
det str xA = yB innebr det att A:s relativa vrde uttrycks ge-
nom den materiella formen B. Fr att uttrycka B:s vrde mste
vi byta perspektiv och skriva yB = xA. Det rr sig fortfarande

217
Vrdeformen

om samma utbyte, A mot B och omvnt. Fastn sjlva rrelsen

r densamma, fr det frndrade perspektivet nu strre effekt
n i den enkla vrdeformen. I fallet med den enkla vrdeformen
fick vi en ny enkel vrdeform efter bytet. I den utvecklade for-
men gr vi dremot frn

till

Detta fr s mycket strre effekt eftersom vi nu har uppntt

det vi behver: ett gemensamt uttryck fr alla varor, nmligen
xA. Vi har fortfarande en ondlig serie, men den r inte lngre
fragmentarisk eftersom alla varor hnger samman genom att
gemensamt uttrycka sitt vrde i A.
Sammanfattningsvis kan vi, efter att ha analyserat de tv
frsta formerna, beskriva vrdeformen (och drmed kapitalet)
i termer av fljande karaktrsdrag: motstridig den rymmer
bde motsatsen mellan och enheten av tv poler; reflexiv ge-
nom sitt samspel avsljar polerna den srskilda essens som fr-
enar dem; totaliserande denna essens r beroende av alla ele-
ment och mste uttryckas av alla; ondlig kapitalets varuvrld
expanderar kontinuerligt. I Marx diskussion om den allmnna
vrdeformen kommer vi att finna en mer ingende analys av
dessa egenskaper.

Den allmnna vrdeformen

Vi har nu sett hur den allmnna vrdeformen uppstr. Den ut-
vecklade vrdeformen visade sig utgra en naturlig frlngning
av den enkla formen, eftersom ekvivalenten i frga r godtyck-

218
 Vrdeformen

lig, och den allmnna vrdeformen uppstod i sin tur efter att
vi bytt perspektiv p den utvecklade formen. Vi har gtt frn
ett enkelt, tillflligt uttryck fr olika varors relativa vrde till
ett uttryck fr vrdet hos varje enskild vara. Uttrycket fr varje
varas vrde uppenbarar sig i en enkel form (det vill sga yB =
xA) men eftersom ekvivalenten r densamma fr alla varor r
den nya vrdeformen allmn och enhetlig.

Vrde har nu ftt en singulr och enhetlig representation. Det-

ta innebr inte bara att vrdet hos en vara skiljs frn sitt ma-
teriella bruksvrde, utan ocks att vrdet uttrycker det som r
gemensamt fr alla varor, i och med att alla har en och samma
representant.
Den hr formen r allmn, eller universell, i alla sina mo-
ment. Den relativa formen hos vilken vara som helst r univer-
sell, eftersom varuvrlden [skapar] en enhetlig , allmn, relativ
vrdeform t sig.13 Det innebr att det relativa vrdet hos alla
varor uttrycks p samma stt, med hjlp av samma ekvivalent.
Ekvivalentformen r allmn, eftersom ekvivalenten har kommit
att utgra den unika form dr alla andra varors vrde uppenba-
rar sig. P grund av detta blir det arbete som producerat den
ocks den universella formen fr frverkligande av mnskligt
arbete, det vill sga som universellt, eller abstrakt, arbete. Den
allmnna ekvivalenten blir drfr en symbol, eller representant,
fr precis den samhlleliga situation vi tidigare beskrev som

13 Karl Marx, Kapitalet, Frsta boken: Supplement, 103.

219
Vrdeformen

upphovet till det abstrakta arbetet och varusamhllet: kapitalet

och dess klasstruktur. ven om den kallas allmn vrdeform,
och ven om vi talar om en universell ekvivalent och en univer-
sell relativ vrdeform, innebr detta p intet stt att de interna
motsttningar som karakteriserade de tidigare vrdeformerna
frsvunnit i ngon form av universell harmoni (vare sig i sjlva
formen eller i varusamhllet). De har tvrtom bevarats i nya
former. Den enkla vrdeformens irreversibla och motstridiga
polaritet och reflexivitet finns kvar, precis som den utvecklade
formens totaliserande och ondliga aspekter. Men nu har det
allts dessutom tillkommit en ny aspekt. Just eftersom den all-
mnna ekvivalenten blivit direkt utbytbar mot alla andra varor,
medfr detta att alla andra varor frlorat den egenskapen. De
kan inte lngre bytas direkt mot varandra utan mste frst by-
tas mot den allmnna ekvivalenten.
Denna observation tydliggr en grundlggande egenskap
hos den allmnna vrdeformen nmligen att p samma gng
som ekvivalenten blir det universella uttrycket fr alla andra va-
rors vrde, blir den ocks till den universella frmedlaren mel-
lan dem alla. Tidigare sg vi hur enskilda varor relaterades till
sitt eget vrde genom en ekvivalents frmedling (allts genom
reflexion). Nu ser vi hur detta, som ett knnetecken fr den
allmnna formen, utgr en del av en annan relation, nmligen
den typ av frmedling som beror av den allmnna ekvivalenten.
Genom att spegla sig i en och samma vara som vrdekvantiteter,
speglar alla varor msesidigt varandra i egenskap av vrdekvan-
titeter. Denna msesidighet mellan vilka tv varor som helst,
denna reflexion genom vilken de frhller sig till varandra som
vrden, pminner om den interaktion mellan enskilda varu
gare som karakteriserar varusamhllet. Men hr rr det sig
om en msesidig relation som frmedlas genom den allmnna
ekvivalenten.14 Den allmnna ekvivalenten fungerar som en

14 Denna msesidighet mellan vilka tv varor som helst pminner om

Hegels civila samhlle. Men frmedlingen av msesidigheten genom en

220
 Vrdeformen

frmedlare p tv olika stt, dels genom att uttrycka vrdet hos

varje enskild vara, och dels genom relationen mellan varje varas
vrde och varje annan varas. Den andra formen av frmedling
pminner om vad som kallas syllogistisk frmedling. I en syl-
logism frenas tv ytterligheter genom ett frmedlande mel-
lanled. I vrt fall frmedlar den allmnna ekvivalenten mellan
vilka tv varor som helst. Fr att illustrera denna pong, lgg
mrke till hur relationen mellan yB och wC frmedlas genom
deras msesidiga relation till xA:

eller

Den allmnna frmedlaren lyfter fram den srskilda vrde-

egenskapen hos varje vara ssom det universella element som
frenar dem. Drmed infrlivar den allmnna ekvivalenten alla
enskilda varor i en allmn vrderelation. terigen ser vi hur den
allmnna formen frenar seriens disparata element och skapar
en totalitet som inte lngre r fragmenterad.
Serien av mjliga varuekvationer r fortfarande vxande och
potentiellt ondlig, men denna ondlighet bestr inte lngre av
ett trttsamt adderande av separata element. Det kapitalistiska
varusamhllet har nu uttryckts i termer av en integrerad och
enhetlig ondlighet, dr en ny vara inte lngre innebr att en
ny ndlighet uppstr, utan istllet fortsttandet av en ondlig
process som mste frsts utifrn sin egen verksamhet.
Denna process r kapitalet. Dess expansion r inte slump-
mssig, inte heller kommer den utifrn. Nej, kapitalet byggs
allmn ekvivalent skiljer sig frn Hegels begrepp om reciprocitet. Att
Marx anvnder den syllogistiska frmedlingen, som Hegel introducerar
i sektionen om Begreppet i Logiken, understryker detta.

221
Vrdeformen

inte p utifrn, utan genererar sjlvt sin egen expansion, i vil-

ken varusamhllets utbredning utgr ett viktigt moment. Det
r ondligt som ett expanderande universum, och inte likt en
varukorg dr vi lgger vara efter vara. Oavsett om vi talar om
expansionen p internationell niv, dr olika delar av vrlden
frs in i den sfr dr kapitalet pfr social kontroll genom ar-
bete, om expansionen inom varje sektor av produktionen, eller
om expansionen inom alla aspekter av reproduktionen av ar-
betskraften (strvan efter 24 timmars arbetsdag), innebr varje
nytt omrde som kontrolleras betydligt mer n bara ett til-
lgg. Kontrollen r ett resultat av tidigare kamp och fungerar
som en del i en vergripande organisering. Kolonialismen frde
rvaror till engelska fabriker, kontroll ver textiltillverkningen
kompletterade kontrollen ver kldesmanufakturen, kontroll
ver sovrummet skrar tillgngen p arbetskraft; exemplen kan
mngfaldigas.
Den nya form av frmedling som uppstr genom den all-
mnna formen, en frmedling som skerstller kopplingen
mellan de enskilda elementen i varornas (och kapitalets) vrld,
r avgrande fr det stt p vilket kapitalet organiserar sin kon-
troll. Den allmnna ekvivalentens frmedling mellan alla varor
uttrycker kapitalets tendens att frmedla alla relationer i den
sociala fabriken. Kapitalet ingriper verallt, mellan olika varu-
producenter genom pengar VPV, mellan chefer och arbetare
genom lner och lagar, mellan frldrar och barn genom sko-
lan, mellan kvinnor och mn genom ktenskap och preventiv-
medel, mellan sig sjlv och vita genom svarta, och s vidare.
Men vad innebr det egentligen att kapitalet verallt ingri-
per som en frmedlande kraft? I de nyss nmnda exemplen ser vi
att den frmedlare jag kallar kapitalet kan vara allt frn pengar
till staten till en viss grupp av arbetare. Detta vcker frgan som
togs upp i inledningen, och som hr mste understrykas fr att
tanken ska te sig meningsfull. Saken r att dessa enskilda fr-
medlare utgr olika moment av kapitalet. Att betrakta pengar

222
 Vrdeformen

som kapitalet r kanske inte s svrt (vi kommer att behandla

den frgan i nsta sektion), men att se staten och delar av arbe-
tarklassen som kapitalet r mer problematiskt. Tidigare pong-
terade jag att arbetarklassen r en del av kapitalet, r kapitalet,
samtidigt som kapitalet inte bara r den andra polen utan in-
kluderar, r, arbetarklassen i den mn arbetarklassen fungerar
som arbetskraft, det vill sga arbetar. Drfr kan en del av ar-
betarklassen fungera som frmedlare t kapitalet, eftersom den
i denna roll sjlv r kapitalet. Mn kan till exempel frmedla
relationen mellan kapitalet (industrin eller staten som betalar
lnen) och kvinnor i rollen som hemmafruar. Kapitalet (K)
avlnade mn (M) oavlnade kvinnor (Q); alla tre r delar
av kapitalet, men de spelar olika roller. Kapitalet pfr arbete
(i utbyte mot inkomst), mn r avlnade arbetare p en fabrik
eller ett kontor, medan kvinnor r oavlnade arbetare i hem-
met. Varje del frmedlar de tv andra p olika stt. Vi kan tnka
oss KMQ, men ocks KQM och MQK. De tre delarna
bildar en totalitet, visserligen bara en subtotalitet av det kapi-
talistiska samhllet, men likvl en totalitet. I det frsta fallet,
KMQ, frmedlar mn relationen mellan kapitalet och sina
hemmafruar genom att f dem att arbeta fr att reproducera
mnnens arbetskraft (matlagning, tvtt, sexualliv etc.) och ge-
nom att neutralisera den strsta delen av kvinnornas revolt mot
sina frhllanden. I det andra fallet, KQM, frmedlar kvin-
norna kapitalets relation till mnnen. Ett exempel r shopping,
d det verkligen visar sig om det gr att leva p lnen; kvinnorna
tvingas vnda p slantarna, och om de misslyckas fr de skulden
istllet fr kapitalet. I det tredje fallet, MKQ, frmedlar kapi-
talet relationen mellan mn och kvinnor genom ktenskapsla-
gar, preventivmedel och s vidare. Hr uppenbarar sig kapitalet
som staten, med drtill hrande lagar och polismakt.
Samma typ av frmedling anvnds flitigt av kapitalet vid
splittrandet av olika segment av arbetarklassen. Lt oss kort
studera tv vlknda exempel: skolan och bruket av invandrad

223
Vrdeformen

arbetskraft. I skolans fall kan kapitalet representeras av ad-

ministrationen (A), vars roll ligger i att organisera relationen
mellan tv grupper av arbetare: lrare (L) och studenter (S).
Skolans vanliga hierarkiska organisationsform placerar lrarna i
mitten, som frmedlare av relationen mellan administrationen
och studenterna, ALS. Denna relation r tminstone dubbel.
Lrarna mste flja administrationens riktlinjer, regler, betygs-
system med mera och ptvinga dem p studenterna. andra
sidan mste lrarna ta till sig studenternas eventuella missnje
med sin utbildning. Ibland, till exempel vid lrarstrejker el-
ler lrarbrist, anvnds studenterna fr att disciplinera lrarna,
ASL. Detta kan ocks ske om studenterna frsker hindra
att en populr lrare avskedas. I allmnhet fungerar administra-
tionen som en frmedlare mellan lrare och studenter, LAS,
genom olika institutionella strukturer som spnner frn klas-
strukturen till inkallandet av polis.
Nr det gller invandrad arbetskraft r det ett knt fenomen
att kapitalet frsker stlla invandrade arbetare (I) mot lokala
arbetare (L). Arbetsgivarna (A) anvnder de invandrade arbe-
tarnas behov av arbete och inkomst fr att frsvaga fackfren-
ingarna, som domineras av lokala arbetare, AIL. P samma
gng stlls lokala arbetare mellan de invandrade arbetarnas
lnekrav och kapitalet, ALI. Vid samtliga exempel spelar
kapitalet sin egen roll, till exempel genom att strukturera rela-
tionerna mellan invandrade arbetare och lokala arbetare, bde
p fabriken och i samhllet, LAI.
Det r viktigt att frst den hr typen av frmedling i klass-
kampen, inte bara fr att vinna en bttre frstelse av komplexa
frhllanden, utan frmst fr att se p vilka stt arbetarklassens
initiativ och kraft kan frstra den hr typen av bestmningar
och tvinga fram en nysammansttning av klassrelationerna. Ett
exempel p detta r nr arbetarklassen vgrar frmedling och
istllet kringgr den: nr hemmafruar krver ln direkt frn ka-
pitalet, kringgr de mnnens frmedling och frsker etablera

224
 Vrdeformen

relationen KQ. Och nr studenter ockuperar administrations-

byggnader fr att krva ett slut p kriget eller stopp fr budget-
nedskrningar, kringgr de p samma stt lrarnas frmedling
och etablerar SA, en direkt konfrontation med kapitalet. Ett
annat stt p vilket sdana situationer kan uppst, r nr kapi-
talets frmedling skapar s hftiga konflikter att delar av sam-
hllet bryter samman eller tvingas in i nya former. Vi kan ter
ta skolan som exempel. Under sextiotalet frde studenterna p
universiteten sin kamp direkt mot, eller till och med utver, ad-
ministrationen. P high schools var det dremot ovanligt att
man bekmpade administrationen. Istllet riktade man sig mot
andra studenter eller lrare. Lrarna fungerade som frmedlare
och trycket frn studenterna deras passiva motstnd, deras
vgran att lta sig disciplineras, deras vld gjorde lrarnas
arbete s svrt att det tvingade fram en frndring i deras re-
lation till kapitalet. Studenternas vgran att sitta tysta och ar-
beta var en bidragande faktor (tillsammans med bland annat
inflation) till lrarnas krav p hgre ln och mindre arbete.
Kravet p kad disciplin i klassrummet r motsvarigheten till
kad fart vid ett lpande band. Det hjer arbetsdagens inten-
sitet och kar vrdet p arbetskraften. Dessa omstndigheter
har bidragit till att lrarna bildat nya fackfreningar av mer
militant slag, vilka ndrat hela organiseringen av maktfrhl-
landen inom utbildningssektorn. Stllda infr lrarnas vgran
att pfra disciplin i farliga situationer, med andra ord deras
vgran att arbeta, har skolledningen och kommunstyret tving-
ats betala hgre ln, ta in polis och vktare och s vidare. Ut-
vecklingen innebr ett viktigt nederlag fr kapitalets kontroll
ver skapandet av ny arbetskraft. P samma gng skapar den
allvarliga problem fr arbetarklassens strategi. Hur kan studen-
ternas och lrarnas kade makt riktas mot kapitalet istllet fr
mot varandra? Studenternas autonoma makt tvingade fram en
ny niv av autonom organisering och makt bland lrarna det
vill sga en nysammansttning av klasstrukturerna. Men s

225
Vrdeformen

lnge man inte frstr denna utvecklings riktning och dynamik

r risken fr nederlag verhngande. P universiteten sg vi en
liknande, men mindre dramatisk, utveckling under sextiotalet.
Studenternas motstnd mot kriget tvingade lrarna till en ny-
sammansttning av lrarkren, vilket inbegrep en ny generation
av radikala lrare ngot som bidragit till en kad organisering
bland universitetslrare. Detta har motverkat den hgre utbild-
ningens mjligheter att disciplinera, planera och organisera
tillgngen p arbetskraft. Jakten p examina har skapat en infla-
tion som innebr att en doktorsgrad inte lngre r en garant fr
anstllning. Utvecklingen har inneburit att kapitalet frsker
terinfra disciplinen i skolorna och omorganisera utbildning-
en p ett nationellt plan. En sdan omorganisering innebr att
kapitalet frsker hitta nya former av frmedling fr att erstta
dem som arbetarklassens kamp ftt att rmna.
I sista hand ligger klasskampens ml i att frstra den upp-
delning kapitalet frsker pfra arbetarklassen. Men ven om
arbetare frsker frena studenter och lrare mot administra-
tionen, mn och kvinnor mot kapitalet, svarta och vita etc., r
arbetet med att frstra den frmedlande strukturen inte s en-
kel som unite and fight. I kapitlet om abstrakt arbete hvdade
jag att uppdelningen r verklig och hierarkisk: det r frga om
en maktdelning, och man uppnr inte enhet bara genom att
frena olika segment inom arbetarklassen mot kapitalet. Ibland
krvs ocks en kamp om makten mellan de olika segmenten.
Den politiska organiseringens problem r att vi mste f kam-
pen inom klassen att strka klassen som helhet, inte att frsva-
ga den. Analysen av den allmnna vrdeformens frmedlande
funktion har gett oss ledtrdar till hur en sdan kamp kan se ut.
Det r tminstone ett steg p vgen till problemets lsning.

Penningformen
vergngen frn den allmnna formen till penningformen r
betydligt enklare n tidigare vergngar. Den enda skillnaden

226
 Vrdeformen

mellan de tv r att i penningformen har den allmnna ekviva-

lenten fixerats i en enda vara i kraft av samhlleligt bruk. Nr
detta sker brjar den allmnna ekvivalenten att fungera som
pengar, vilket resulterar i penningformen.

Eftersom det r mot denna punkt analysen hela tiden har str-
vat, kan det vara nyttigt att formulera relationen i omvnd
fljdordning. Pengar definieras delvis som en allmn ekvivalent
(fler egenskaper tillkommer i senare kapitel av Kapitalet). Pen-
ningformen r hela relationen

och mste skiljas t frn pengar, vilka i det hr fallet represen-

teras av guld. Penningformen innehller alla tidigare formers
egenskaper. Den har den motstridiga enheten och reflexiva re-
lationen mellan relativ form och ekvivalentform som uppstod
ur den enkla vrdeformen; den har totaliteten och ndlsheten
som uppstod ur den utvecklade vrdeformen och sammanfoga-
des i den allmnna vrdeformen; den har ocks den frmedlan-
de karaktr vi uppmrksammade hos den allmnna vrdefor-
men. Precis som kapitalet r allts penningformen motstridig,
reflexiv, totaliserande, ondlig och frmedlad.
Pengar uppenbarar sig inte bara som en del av denna totali-
tet, utan tvrtom som dess uttryck i egenskap av allmn ekvi-
valent. Vid denna punkt r pengar en vara bland mnga andra
och samtidigt det unika uttrycket fr varornas samspel inom
kapitalet, det vill sga som vrde. Genom att uttrycka alla varor

227
Vrdeformen

som vrden, uttrycker pengar drmed kapitalets domn de

samhlleliga relationer som gr alla bruksvrden till varor. Som
ett moment i penningformen utgr pengar en del av kapitalet,
och r sledes ocks kapitalet. Om kapitalet i dess mest basala
form utgrs av varuformens samhlleliga relationer (dr varu-
vrlden r ett moment) s innebr detta att pengar r vrde-
formens krna. I ett kapitalistiskt samhlle innebr en slant i
handen att man hller en gyllene droppe av sjlva samhllet.
Om du s tittar djupt in i droppen, som i en kristallkula, och ser
bortom dess gyllene glans som fngat s mnga blickar, kom-
mer du att se klasskampens blod och svett.
Nr vi ser tillbaka p de roller ekvivalentformen spelat ti-
digare i de olika relationerna, str det nu klart fr oss att det i
sjlva verket r pengarnas roll vi beaktat. Till exempel: pengar
fungerar som ekvivalent i en motstridig enhet med arbetskraf-
ten. Samma sak gller fr dess relation till alla andra varor, var-
vid dessa (genom reflexion) visas upp i sin funktion som vrden
och del av kapitalet. Kapitalets tendens till ondlig expansion
r ocks en tendens att frvandla alla samhlleliga relationer till
pengarelationer, det vill sga att frvandla alla bruksvrden till
vrde genom att likstlla dem med pengar. Pengar r en troll-
stav som frvandlar vrldens tillblivelse till kapital.
Att likstlla ett objekt med pengar innebr att frse objektet
med ett pris. Prisformen r drfr en delform till penningfor-
men, dr:

Men prisformen frekommer aldrig ensam. Den r en del av

penningformen. Varan som jmstlls med en viss kvantitet pengar
det vill sga ges ett pris infogas samtidigt i kapitalets vrld.15
Hur? Genom att erhlla ett pris bekrftas att bruksvrdet, som

15 Redan i sin analys av produktionen och varucirkulationen sg Marx

hur prissttningen av en produkt infrlivade den i kapitalet, ven om den
var producerad i ett icke-kapitalistiskt produktionsstt. (Kapitalet, band 2,

228
 Vrdeformen

har producerats av ngon form av nyttigt arbete, utgr en pro-

dukt av kapitalets universella medel fr kontroll: arbete. Att
likstlla ett objekt med pengar innebr att det likstlls med alla
andra varor, och att det arbete som producerat objektet likstlls
med allt annat arbete. P s stt bekrftas dess abstraktion (vi
struntar, precis som Marx, i objekt som ges ett pris trots att de
inte r produkter av arbete). Det spelar ingen roll om kvantite-
ten arbete som nedlagts r samhlleligt ndvndigt eller inte.
Som vi sett tidigare r s ofta inte fallet. Arbetets kvalitativa
likvrdighet har fastslagits och kvantiteten bestmts p samhl-
lelig basis. Pengar visar varan att den r en produkt av abstrakt
arbete och drmed ett vrde.
Pengar likstller inte enbart alla varor som produkter av
arbete utan fungerar dessutom som allmn frmedlare mellan
kapitalets olika delar. Nr arbetskraften likstlls med pengar
frmedlar pengarna arbetskraftens relation till kapitalet. Pen-
ninglnen (P) r ett stt fr kapitalet (K) att frmedla sin re-
lation till arbetarklassen (AK) genom (KPAK). Som vi sg
tidigare finns det mnga andra stt, men lnen r det mest
grundlggande. Detta faktum ger oss ocks en bild av vilken
viktig roll den oavlnade arbetskraften spelar gentemot kapi-
talet. Som vi sett tidigare kan oavlnade relationer frmedlas
p en mngd olika stt. Mn frmedlar till exempel relationen
mellan sina oavlnade fruar och kapitalet. Arbetare byter sitt
arbete mot uppehlle, men inte alltid direkt i form av en ln.
Barn arbetar fr kapitalet stillvida de producerar sig sjlva som
arbetskraft genom att frbereda sig fr sina roller som arbetare
(avlnade eller oavlnade), utan att f ngon ln. Precis som
hemmafruar lever de p de resurser (lnen) som deras avl-
nade mamma eller pappa erhller. Relationen mellan kapitalet
och pappan frmedlas direkt genom lnen, men barnets och

101103). Frn den sociala fabrikens perspektiv dr det s kallade icke-

kapitalistiska produktionssttet frsts som metoder fr att organisera
oavlnat arbete r detta idag n mer sant.

229
Vrdeformen

hemmafruns relation frmedlas dessutom av pappan/maken.

Under dessa omstndigheter dljs det faktum att barn och
hemmafruar arbetar t kapitalet eftersom de r oavlnade. De
frefaller st i privat relation till den avlnade mannen, och inte
till kapitalet.
Detta fr oss till en viktig aspekt av pengar, som man ofta
bortser ifrn. Om pengar ska kunna spela en roll som frmedla-
re eller allmn ekvivalent, mste det finnas mnga relationer de
inte frmedlar direkt. Den plats i Kapitalet dr Marx r tydligast
p denna punkt r i diskussionen om avlnade och oavlnade.
Fr att kapitalet ska lyckas anvnda lnen fr att frmedla sin
relation till arbetarklassen som lnearbetare, mste den upp-
rtthlla sig sjlv. Men ppekandet att det under kapitalet alltid
mste finnas oavlnade, r ett mrkligt stt att sga att pengar
r den allmnna frmedlaren. I slutndan mste alla erhlla
varor fr att verleva, men det sker inte ndvndigtvis via en
ln. Pengar frblir likvl den allmnna frmedlaren, eftersom
de verkar bestmmande ven i sin frnvaro. Gentemot de avl-
nade definieras de oavlnade som en grupp som saknar kontroll
ver pengar. Barn fr inga pengar, men de fr saker som kan
kpas fr pengar. Vad de saknar r kontroll, men pengarna som
fder dem cirkulerar icke desto mindre. Det r exakt drfr de
oavlnades kamp r en kamp fr lner: inte fr att de vill ka
kapitalets dominans de lider redan tillrckligt av den utan
fr att kunna ta kontroll och p s vis frstra dominansen.
Det finns mnga omrden dr upprtthllandet av icke-
monetra, eller oavlnade, relationer r viktiga fr kapitalet.
Bilden av ringlande massor utanfr fabriksgrindarna r en
klassisk men begrnsad bild. Vi har talat mycket om oavlnade
studenter, hemmafruar och mnniskor som lever i ghetton i
industrilnderna. Men som vi sg i diskussionen om den pri-
vata ackumulationen r utvecklingen i tredje vrlden n mer
dramatisk. Kapitalet upprttade och upprtthll omfattande,
delvis sjlvfrsrjande, reserver av oavlnad arbetskraft. Detta

230
 Vrdeformen

var ett av de primra mlen med kolonialismen: att skapa en

global reservarm. Fattigdom fortstter att vara det verktyg
med vars hjlp miljontals mnniskor hlls levande men samti-
digt (hoppas man) enkelt tillgngliga nr det passar kapitalets
syften. Dessa reserver anvnds sedan antingen inom omrden
dr deras billiga arbetskraft kan anvndas fr att hlla nere l-
nekraven frn mer kraftfulla arbetare (mexikanska och karibis-
ka arbetare i USA eller arbetare frn Medelhavsomrdet i norra
Europa), eller i sina egna lnder som anstllda av ditflyttade
fretag som letar efter billig arbetskraft. Sjlvklart hnder det
att den hr strategien till och frn inte fungerar, d de oavl-
nades kamp emellant har gjort dem olmpliga fr kapitalets
fabriker.
Vi kan allts se att uppdelningen i avlnade/oavlnade ar-
betare utgr en viktig aspekt av penningformen. Det r en un-
deruppdelning mellan vissa varor (vissa personers arbetskraft)
och pengar. Den tydliggr uppdelningen mellan penningfor-
mens direkta nrvaro och dess indirekta nrvaro, eller den nd-
vndiga samexistensen mellan monetra och icke-monetra
relationer inom kapitalet.
Det faktum att pengar r en frmedlare placerad mellan
kapitalet och arbetarklassen innebr tv saker. Fr det fr-
sta: ur arbetarklassens perspektiv mste attacken mot kapitalet
bde anvnda sig av och frkasta denna frmedling, precis som
kvinnor och studenter bde har anvnt sig av och tagit sig frbi
mn respektive professorer. Strejker r ett gammalt exempel dr
arbetare frkastar lnefrmedlingen och attackerar kapitalet
direkt genom arbetsvgran, sabotage, fabriksockupationer och
s vidare. Ett annat stt fr klasskampen att frkasta pengar-
nas frmedling r genom att vgra acceptera priser. Detta utgr
sjlva kvintessensen av direkt tillgnelse och inbegriper inte
bara priset p arbetskraft utan ven priset p andra varor. Ngra
exempel p detta r egenhndig snkning av allmnna tjnster
eller hyror, att byta prislappar i affrer, anvnda fr lga val-

231
Vrdeformen

rer i myntautomater, eller total prisvgran genom snatterier,

stld p jobbet eller svart julafton dr varor plundras. Denna
prisvgran r en vgran att spela efter kapitalets spelregler. Att
vgra acceptera pengarnas roll r att vgra allt det vi sett ingr i
pengarnas vrld hela uppsttningen av vrderelationer. Detta
r ett hmndlystet arbetarklassperspektiv.
Fr det andra har vi kapitalets perspektiv. Eftersom pengar
r den allmnna frmedlaren r de, i de fall de r placerade mel-
lan arbetarklassen och kapitalet, lmpliga att manipulera. Nr
kampen fr hgre lner i USA och Europa under trettiotalet sat-
te stopp fr kapitalets traditionella metoder fr manipulering
med lner, tedde det sig naturligt att kapitalet med hjlp av
Keynes och andra skte nya vgar att anvnda pengar i klass-
kampen. Keynes ider handlade huvudsakligen om att kontrol-
lera arbetarklassen med hjlp av statlig reglering av mngden
och riktningen p fldet av pengar genom finansiell och mo-
netr manipulation. Som ideologi presenterades keynesianis-
men sjlvklart i annorlunda termer. Monetra och finansiella
strategier framstlldes som verktyg fr att garantera tillvxt och
full sysselsttning. Men tillvxt betydde egentligen kapital-
ackumulation, och full sysselsttning innebar pfrandet av
arbete under bibehllande av en minimal reservarm genom
finslipning av ekonomin. Keynesiansk strategi innebar att an-
vnda pengar fr att p ett rationellt stt stimulera eller kyla
ner ekonomin. Detta betyder att arbetarklassens krav hanteras
med hjlp av konjunkturnedgngar och inflation. Vi r tillbaka
vid det exempel jag beskrev i brjan av kapitlet: anvndandet
av inflation fr att bekmpa arbetarklassens kamp fr hgre l-
ner och fr att fra ver vrde till kapitalet. Nu nr vi r p det
klara med pengars karaktr, och har sett att pengar r formen
fr vrdets substans och mtt dess frmedlare, med andra ord
blir detta begripligt. Inflation innebr att hja priser, inte p
grund av infrandet av mer arbete, utan p grund av monetr
deflation Priser r penningekvivalenter fr varors vrde, vilket

232
 Vrdeformen

uttrycks i prisformen. Att hja priset innebr att ka mngden

pengar (guld eller papper) som byts mot varor. Om den mngd
pengar arbetarklassen fr r konstant minskar allts kpkraften.
P det sttet minskar vrdet p det arbetarklassen fr fr sin
arbetskraft, medan kapitalets mervrde kar.
Det enda man kan frga sig r om det spelar ngon roll att
dagens arbetarklass inte erhller guld, utan papperspengar. I
det tredje kapitlet svarar Marx nej p denna frga. Nr pengar
fungerar som cirkulationsmedel (som allmn frmedlare), be-
hver de inte finnas i materiell form verhuvudtaget vare sig
som guld eller som papper. Trots allt r de pengar arbetarklas-
sen fr som regel inte ens papper utan ett saldo p ett konto,
som sedan skickas tillbaka till kapitalet bit fr bit i utbyte mot
varor. Pengar r i detta fall ett saldo p ett konto som hller
rkning p fldet av vrde (i form av arbete och varor), och
som inte alls behver existera. Dessutom r det, i de fall de verk-
ligen existerar, enkelt att manipulera pengar i form av papper.
Nr xB = y guld innebr en prishjning antingen att hja vrdet
p arbetet i B eller att snka vrdet p arbetet i guldproduk-
tionen. Nr det gller papper r produktionskostnaden fr alla
praktiska system obetydlig, och pappret representerar enbart
en viss mngd vrde. Under sdana omstndigheter r det ltt
att hja priser enbart genom att cirkulera mer papper, s att en
given kvantitet varor som representeras av en kad mngd pap-
per fr ett hgre pris (frutsatt att cirkulationshastigheten r
ofrndrad). Denna id hade ocks Keynes, och drefter Lewis
och andra. Staten kan trycka mer pengar eller ka mngden ge-
nom kreditsystemet, och p s stt hja priserna. Detta minskar
vrdet p varje enhet pengar, vilket i sin tur minskar vrdet p
arbetarklassens lner. Detta kan gras oavsett om lnenivn r
konstant eller stigande. I det senare fallet r det naturligt att ka-
pitalisterna hjer priserna fr att tcka de kade kostnaderna,
vilket dock mste ackompanjeras med en kning av penning-
mngden ngot som staten str till tjnst med.

233
Vrdeformen

Under den nuvarande inflationen har denna typ av manipu-

lation ftt sllskap av en annan de administrerade priskning-
arna p olja och mat, som uppntts genom att strypa tillgngen
p dessa basvaror fr att i fallet med olja tcka priskningen
och i fallet med mat fr att skapa den. Detta har inte bara skett
i enskilda lnder genom statens agerande, utan i global skala
genom ett samarbete mellan multinationella fretag och ett
flertal stater. I fallet med olja har vi OPEC, de sju systrarna,
och bde vst- och stmakter. I fallet med mat har vi spann-
mlsproducenter, spannmlsgrossister och USA och Sovjet. De
resulterande priskningarna (den mngd pengar som krvs fr
att byta till sig en given mngd av en viss vara) har inneburit en
underminering av arbetarklassens lner. Detta ingr i en glo-
bal motoffensiv av kapitalet i syfte att stoppa lneoffensiven.
Kapitalet har lmnat ver kontrollen av de kapitalflden som
skapats av inflationen till sina internationella institutioner som
till exempel Vrldsbanken och IMF.16
Hur n manipulationen med pengar gr till, det m ske med
hjlp av fretag, nationella regeringar eller internationella avtal,
borde det nu vara tydligt att mlet med manipulationen str
att finna i vrderelationen mellan arbetarklassen och kapitalet.
Vi har sett det komplexa stt p vilket pengar uttrycker klass-
relationen och den komplexa roll de spelar i sjlva hjrtat av
denna relation. Pengar har mnga egenskaper och funktioner
som inte behandlas i Kapitalets frsta kapitel, men analysen av
den allmnna ekvivalenten hos penningformen och prisformen
har gett oss en grundlggande frstelse fr pengarnas roll som
medium fr cirkulationen och som frmedlare mellan klasser-
na. Den tillter oss att se, om inte i detalj s tminstone de hu-
vudsakliga dragen i penningkontrollen och inflationen under
klasskampens nuvarande period.

16 Vad gller IMF:s kande roll vid kapitalets anvndning av pengar som
ett vapen mot arbetarklassen, se Christian Marazzi, Money in the world
crisis, Zerowork 2, 104106.

234
 Vrdeformen

Precis som i fallet med de andra kategorierna i det hr kapit-

let har vi lyckats trnga igenom fetischismen till de underlig-
gande klassrelationerna och upptckt tminstone ngra av de
politiska roller pengar har kommit att spela. Pengar fungerar
som en frmedlare t kapitalet, som dljer sin kontroll ver ar-
betet det oavlnade arbetet i och utanfr fabriken. De r ett
verktyg fr att kontrollera den mngd vrde eller vlstnd som
arbetarklassen erhller. Nr arbetarklassens makt blir s omfat-
tande att den kan stoppa kapitalets direkta manipulation av
lnen (frhindra lnesnkningar) frsker kapitalet anvnda
pengar indirekt genom att frndra vrderelationer med hjlp
av inflation, vilket ocks drabbar arbetarklassen. De hr fr-
gorna blir allt angelgnare i klasskampen, i synnerhet som de
oavlnades kamp fr ln frt fram de oavlnades arbete bakom
lneridn. P liknade stt har kapitalet tvingats prova nya typer
av manipulation av pengar fr att motverka arbetarnas kamp
fr hgre ln och mindre arbete, som ett frsk att jmna ut
skillnaden mellan det producerade vrdet och det erhllna vr-
det. Under sextiotalet brt arbetarklassen ner kapitalets vrde-,
penning- och prisrelationer och frndrade dem efter sina egna
intressen. Detta ifrgasatte sjlva grunden fr kapitalet det
vill sga dess kontroll ver arbete och var orsaken till kapita-
lets nuvarande kriser. Med tanke p de svrigheter kapitalet ge-
nomgr i kampen fr att upprtta nya relationer, bestr dagens
uppgift i att gra vra kamper mer effektiva inom den kontinu-
erliga krisens nya omrden.

235
VI: Slutsatser
Analysen av frsta kapitlet lyfte fram en rad av klasskampens
egenskaper, bde generella och sdana som r specifika fr olika
arbetsdelningar.
Den grundlggande klassrelationen arbete/kapital r
en relation som baseras p arbete i form av varor. Kapitalet
framtrder som ett instrument fr social kontroll, eftersom
kapitalisterna kontrollerar produktionsmedlen och tvingar
arbetarklassen att arbeta fr dem. Detta sker dock inte utan
motstnd. Arbetarklassen tar egna initiativ och det pgr en
oavbruten maktkamp klasskampen om arbete. Kampens ka-
raktr varierar ibland handlar det om mngden arbete, ibland
om till vilket pris. Det handlar dock alltid om arbete, alltid om
varuformen.
Analysen av bruksvrde och bytesvrde visade p ngra egen-
skaper hos varan arbetskraft, och relaterade den ocks till andra
viktiga varor som mat och energi. Eftersom dessa varor spelar

237
Slutsatser

en central roll i klasskampen, r det viktigt med en granskning

utifrn perspektivet av tv motsatta klasser. Det hjlper oss att
klargra varornas roll, och visar att kampen handlar om bde
materiell rikedom och bytesvrde. Detta klarnar ytterligare un-
der diskussionen om vrde och dess ultimata uttryck i form av
pengar. Pengar fungerar som kapital gentemot arbetarklassen
(det vill sga som kontroll ver arbete) och kampen handlar
drfr, s lnge den rr sig inom kapitalet, ofta om just pengar.
Analysen av vrde visade ocks att klasskampen inte r en-
hetlig utan mngfacetterad. Diskussionen om abstrakt arbete
tydliggjorde den centrala roll uppdelningen av arbetarklassen
spelar, och visade p den centrala betydelsen av kampen fr en
nysammansttning av klassen. Vi kan nu se att denna uppdel-
ning inte r horisontell utan vertikal, det vill sga en hierarkisk
uppdelning. Diskussionen om pengar visar att det alltid exis-
terar lneskillnader, antingen mellan avlnade och oavlnad
arbetare, eller ocks mellan avlnade arbetare. Detta innebr
att arbetarklassen med ndvndighet mste ta tag i dessa frgor
direkt i sina egna organisationer. Att frgorna verhuvudtaget
satts p dagordningen beror till stor del p Wages for House-
works kamp fr ln och mot hierarkier. Kravet p ln r ett stt
att vervinna uppdelningen mellan betalt och obetalt arbete.
Utlggningen av vrdeformen visade hur kapitalisterna l-
ter vissa delar av arbetarklassen frmedla kapitalrelationen till
andra delar. Detta r en funktion och en innebrd av de hierar-
kier som resulterar av uppdelningen av arbetarklassen. Lnear-
betare anvnds till att frmedla relationen mellan kapitalister
och oavlnade arbetare, hginkomsttagare frmedlar relatio-
nen mellan kapitalister och lginkomsttagare. Eller omvnt:
kapitalisterna anvnder oavlnade arbetare fr att disciplinera
avlnade och lgavlnade anvnds fr att disciplinera hgin-
komsttagare. Diskussionen om vrdets mtt, samhlleligt nd-
vndig arbetstid, visar hur kapitalet frsker utka den sociala
kontrollen genom att lta kapitalrelationen genomsyra hela

238
 Slutsatser

samhllet, och inte bara fabriksgolvet, fr att drmed skapa en

social fabrik som omfattar bde det avlnade och oavlnade
arbetet. Kravet p ln r fljaktligen ett erknnande av denna
situation och syftar till att skapa en bas mer rikedom fr en
autonom kamp mot denna fabrik. Kampen inom den sociala
fabriken inkluderar ocks precis som kampen i fabriken en
kamp om arbetstidens lngd.
Utifrn dessa observationer kunde vi p s vis dra slutsatser
om vilka strategier vi ska anvnda i vra angrepp mot kapitalet.
Kapitalet r social kontroll genom arbete och begrnsad till-
gng till rikedom. Drfr mste kampen handla om mindre
arbete och mer rikedom. S ser ocks kampen ut p mnga hll,
och genom att bryta produktivitetsverenskommelser attack-
eras basen fr den kapitalistiska kontrollen. Detta r inte bara
en kvantitativ eller ekonomisk kamp: genom att omkullkasta
relationen mellan arbete och inkomst ifrgastter vi kapitalis-
men som sdan. Denna kamp kan fras p mnga omrden.
Endast arbetarklassens nuvarande niv av organisering och
makt begrnsar mjligheten att omedelbart avskaffa merparten
arbete, uppn obegrnsad tillgng till rikedom, samt kanalisera
den kande produktiviteten till ett verkstllande av en noll
timmars arbetsdag nollarbete. Kampens intensitet dikteras
av maktfrhllandena. Nr arbetare kan organisera sig effektivt
nog att direkt tillgna sig rikedom kommer s ocks att ske.
Samtidigt kmpar de fr att uppn den efterstrvade rikedo-
men arbetsfrhllanden, fritidsaktiviteter samt bruksvrden.
I den meningen r kampen bde kvalitativ och kvantitativ.
Eftersom arbetarklassen r uppdelad, reflekterar kampen fr
mindre arbete och mer rikedom naturligt nog denna uppdel-
ning. Kampen skiljer sig t till bde form och mlsttningar,
beroende av vilket segment av arbetarklassen som r involve-
rat. Sjlvklart r ett vergripande ml att ena segmenten fr att
tillskansa sig en bttre maktposition. Men enhet kan endast
uppns genom politisk samverkan mellan olika kamper, inte

239
genom att infoga en kamp i en annan. Vi har ocks sett att hie-
rarkiskt uppdelade segment inte besitter samma styrkeposition
gentemot kapitalet. De mindre privilegierade grupperna har
drfr ofta organiserat sig autonomt, fr att frhindra att deras
svagare stllning reproduceras i en strre organisation. Varje
grupp organiserar sig med tyngdpunkt p sina egna behov och
formar allianser med andra grupper p basis av msesidig vin-
ning. Nr alla kmpar fr mindre arbete och mer rikedom fr-
hindrar de svagare gruppernas autonoma organisering att deras
intressen offras till frdel fr de starkare gruppernas. Eftersom
de svagare gruppernas fokus r riktat direkt mot kapitalet, finns
det samtidigt en mjlighet att alla grupper kan enas kring ge-
mensamma ml.
Ett annat resultat av att arbetarklassen r uppdelad i avlna-
de och oavlnade arbetare fabriksarbetare och arbetare inom
samhllet r att den autonoma organiseringen existerar bde
inom och mellan olika delar av den sociala fabriken. Koordina-
tionen mellan dessa innebr en sammanslagning av kampom-
rden. Klasskampen kan d variera geografiskt men nd enas
kring vissa frgor. Exempel p detta r kampen i Appalachian-
omrdet om kolgruvefrgor och italienska industriarbetares
kamp betrffande samhllsfrgor som kollektivtrafik. P detta
stt utvidgas arbetarklassens makt till den sociala fabrikens
niv, varvid uppdelningen mellan fabrik och samhlle bryts.
Litteraturlista
Adelman, Irma Theories of economic growth and development, (Stanford
University Press, 1961).
Adler, Jerry Employee thievery: A 6 billion dollar hand in the till,
Sunday News Magazine of New York Daily News, (11:e september 1977).
Agbon, Ezielen Class and economic development in Nigeria 1900-1980,
Doktorsavhandling, (University of Texas at Austin, 1985).
Alquati, Romano Sulla Fiat e altri scritti, (Feltrinelli Editore, 1975).
Althusser, Louis Essays in self-criticism, (New Left Books, 1976).
Fr Marx, (Cavefors, 1968).
Althusser, Louis & tienne Balibar Att lsa Kapitalet, (Cavefors, 1970).
Amin, Samir Den globala kapitalackumulationen, (Zenit/Rabn & Sjgren,
1974).
Anderson, Perry Om den vsterlndska marxismen, (Arkiv, 1984).
Baldi, Guido Theses on mass worker and social capital, Radical America
6, nr 3 (1972), 321.
Baran, Paul Utvecklingens politiska ekonomi, (Zenit/Rabn & Sjgren,
1971).
Baran, Paul & Sweezy, Paul Monopolkapitalet, (Zenit/Rabn & Sjgren,
1970).
Baudrillard, Jean The mirror of production, (Telos Press, 1983).

241
Litteraturlista

Bauer, Anne och Cleaver, Harry Minority report on the Stanford

Research Institute, i Charles Perrow, red., The radical attack on business,
(Harcourt Brace Jovanovich, 1972).
Baumol, William Economic dynamics, (Macmillan, 1970).
Bell, Peter Marxist theory, class struggle and the crisis of capitalism, i
Jesse Schwartz, red., The subtle anatomy of capitalism, (Goodyear, 1977).
Bernstein, Eduard Socialismens frutsttningar och socialdemokratins uppgif-
ter, (Arkiv, 1979).
Bettleheim, Charles Class struggles in the USSR, (Monthly Review Press,
1976).
Boddy, R. & Crotty, J. Class conflict, keynesian policies, and the busi
ness cycle, Monthly Review 26, nr 5 (1974).
Bologna, Sergio Class composition and the theory of the party at the
origin of the workers-councils movement, Telos 13 (1972), 1421. [Om
tryckt i The labour process and class strategies, CSE Pamphlet, nr 1 (Stage 1,
1976), 6891.]
Questions of method for analysis of the chemical plan, Quaderni
Piacentini, (januari 1973).
Bologna, Sergio & Carpignano, P. & Negri, A Crisi e organizzazione ope-
raia, (Feltrinelli Editore, 1974).
Bologna, Sergio & Ferrari Bravo, L. & Gambino, F. & Gobbini, M. &
Negri, A. & Rawick, G.P. Operai e stato: Materiali marxisti (Feltrinelli
Editore, 1972).
Bowles, Samuel & Gintis, Herbert Schooling in capitalist America, (Basic
Books, 1976).
Braverman, Harry Arbete och monopolkapital: arbetets degradering i det
tjugonde rhundradet, (Rabn & Sjgren, 1977).
Bronfenbrenner, Martin Radical economics in America: A 1970 survey,
Journal of Economic Literature 8, nr 3 (1970), 747766.
Bukharin, Nikolaj Imperialism and the accumulation of capital, i K.
Tarbuck, red., The accumulation of capital an anticritique, (Monthly
Review Press, 1972).
Imperialism and the world economy, (Monthly Review Press, 1973).
Carlo, Antonio Lenin on the party, Telos 17 (1973).
Carnoy, Martin Education as cultural imperialism, (David McKay, 1974).
Carpignano, Paolo US class composition in the 1960s, Zerowork 1
(1975), 731.
Castoriadis, Cornelius From bolshevism to the bureaucracy, Our
generation 12, nr 2 (1977).
An interview with C. Castoriadis, Telos 23 (1975), 131155.
Clausewitz, Carl Von Om kriget, (Bonnier, 2002).
Cleaver, Harry Food, famine and the international crisis, Zerowork 2
(1977), 770.

242
 Litteraturlista

The internationalization of capital and the mode of production in

agriculture, Economic and Political Weekly, (27:e mars 1976).
The origins of the green revolution, Doktorsavhandling, (Stanford Univer
sity, 1975).
Malaria, the politics of public health and the international crisis,
Review of Radical Political Economy 9, nr 1 (1977), 81103.
Cleaver, William Wildcats in the appalachian coal fields, Zerowork 1
(1975), 113126.
Clecak, Peter Radical paradoxes: Dilemmas of the American left, 19451970,
(Harper & Row, 1973).
Cogoy, Mario The fall of the rate of profit and the theory of accumu
lation of capital: A reply to Paul Sweezy, Bulletin of the Conference of
Socialist Economists (vintern 1973).
Les theories neo-marxistes, Marx et laccumulation du capital, Les
Temps Modernes nr 314315 (1972), 396426.
Cogoy, Mario & Yaffe, David Kristeori och statsutgifter, (Rda bokfrlaget,
1976).
Cohen, Jean Review of Agnes Heller, The theory of need in Marx, Telos
33 (1977), 170184.
Colletti, Lucio Bernstein och andra internationalens marxism, i Marx-
ism och Dialektik, (Zenit/Rabn & Sjgren, 1979).
From Hegel to Marcuse, i From Rousseau to Lenin, (New Left Books,
1976).
Council of Economic Advisors, The economic report of the president: 1978,
Washington, D.C., (Government Printing Office, 1978).
Dalla Costa, Mariarosa & James, Selma Kvinnorna och samhllsom
strtningen, Fronesis nr 910 (2002), 8097.
Demac, Donna & Mattera, Philip Developing and underdeveloping
New York: The fiscal crisis and the imposition of austerity, Zerowork
2 (1977).
Domhoff, William The higher circles, (Vintage Books, 1971).
Dragstedt, Albert red., Value: Studies by Karl Marx, (Labor Publications,
1976)
Dunayevskaya, Raya For the record: The Johnson-Forest Tendency or the theory
of state-capitalism, 194151: Its vicissitudes and ramifications, (News and
Letters Committee, 1973).
The original historical analysis: Russia as state capitalist society, (News and
Letters Committee, 1973).
Philosophy and Revolution, (News and Letters Committee, 1973).
Dynes, Russel & Quarantelli, E.L. What looting in civil disturbances
really means, Transaction Magazine 5, nr 6 (1968), 914.
Edmond, Wendy & Fleming, Suzie red., All work and no pay: Woman,
housework and the wages due, (Falling Wall Press, 1975).

243
Litteraturlista

Engels, Friedrich Anti-Dhring (Arbetarkultur, 1976).

Ludwig Feuerbach och den klassiska tyska filosofins slut (Proletrkultur,
1981).
Naturens dialektik (Gidlund, 1975).
Fann, K.T. & D.C. Hodges, red., Readings in U.S. imperialism, (Porter
Sargent, 1971).
Federici, Silvia Wages against housework, (Falling Wall Press, 1975).
Frank, Andre Gunder Kapitalism och underutveckling i Latinamerika,
(Cavefors, 1970).
Lumpenbourgeoisie: Lumpendevelopment, (Monthly Review Press, 1972).
Not feudalism capitalism, Monthly Review 15, nr 8 (1963), 468478.
Gambino, Ferrucio Workers struggles and the development of Ford
in Britain, Bulletin of the Conference of Socialist Economists (mars 1976),
118.
George, Franois Reading Althusser, Telos 7 (1971), 7398.
Glaberman, Martin Classe operaia, imperialismo e rivoluzione negli usa,
(Musolini Editore, 1976).
Punching out, (Correspondence Publishing Committee, 1952).
Union commitment and wildcat strikes, (Correspondence Publishing
Committee, 1952).
Glyn, Andrew & Sutcliffe, Bob British capitalism, workers and the profits
squeeze, (Penguin Books, 1972).
Gordon, David Recession is capitalism as usual, New York Times Maga-
zine (27:e april 1975).
Grossmann, Henryk The law of accumulation and breakdown of the capitalist
system, (Pluto Press, 1992).
Marx, classical political economy and the problem of dynamics,
Capital and Class 2 (1977), 3255.
Gurley, John G. Unemployment and inflation, Monthly Review 29, nr 7
(1977).
Habermas, Jrgen Legitimation crisis, (Polity, 1988).
Hart, Liddell Strategy, (New American Library, 1974).
Hay, Douglas & Linebaugh, Peter & Rule, John & Thompson, E.P. & Win-
slow, Cal Albions fatal tree: Crime and society in eighteenth-century
England, (Pantheon, 1975).
Heckman, John Hippolyte and the Hegel revival in France, Telos 16
(1973), 128145.
Hegel, Georg Wilhelm Friedrich Hegels logic, (Clarendon Press, 1975).
Hilferding, Rudolf Finance capital: A study of the latest phase of development,
(Routledge, 1981).
Horowitz, David red., Marx and modern economics, (Monthly Review Press,
1968).
Horkheimer, Max The authoritarian state, Telos 15 (1973).

244
 Litteraturlista

Howard, Dick Introduction to Castoriadis, Telos 21 (1975), 117130.

Hung Hsueh-Ping The essence of theory of productive forces is to op
pose proletarian revolution, Peking Review (19:e september 1969).
Jacoby, Russell The politics of the crisis theory: Towards the critique of
automatic marxism II, Telos 23 (1975).
James, C.L.R. Temanummer Radical America 4, nr 4 (maj 1974).
Notes on dialectics: Hegel, Marx, Lenin, (Lawrence Hill, 1980).
James, C.L.R. & Dunayevskaya, Raya & Lee, Grace State capitalism and
world revolution, (Facing Reality Publishing Committee, 1950).
James, Selma Sex, race and class, (Falling Wall Press, 1975).
Women, the unions and work, or... What is not to be done, Radical
America 7, nr 45 (julioktober 1973), 5172.
Kalecki, Michael Essays in the theory of economic fluctuations, (Farrar &
Rinehart, 1939).
Studies in economic dynamics, (Farrar & Rinehart, 1944).
Theory of economic dynamics, (Monthly Review Press, 1968).
Tillvxt och stagnation i modern kapitalism, (Cavefors, 1975).
Kautsky, Karl La question agraire, (Maspero, 1970).
Kellner, Douglas Korschs revolutionary historicism, Telos 26 (1975
1976), 7073.
Kidron, Michael Capitalism and theory, (Pluto Press, 1974).
Western capitalism since the war, (Penguin, 1970).
Laclau, Ernesto Feudalism and capitalism in Latin America, New Left
Review 67 (1971).
Lafargue, Paul Rtten till lttja, (Symposion/Fri Press, 1989).
Lanzardo, Dario Intervento socialista nella lotta operaia: lInchiesta
operaia di Marx, Quaderni Rossi 5 (1965), 130.
Lefort, Claude An interview with Claude Lefort, Telos 30 (19761977),
173192.
What is bureaucracy? Telos 22 (19741975).
Lenin, Vladimir Iljitj Uljanov The development of capitalism in Russia, i
Collected works: vol. 3, (Progress Publishers, 1972).
Imperialismen som kapitalismens hgsta stadium, (Cavefors, 1969).
Sovjetmaktens nrmaste uppgifter, i Valda verk i tio band: vol. 8
(Progress, 1989).
Leontiev, A. Political economy: A beginners course, (Proletarian Publishers,
1974).
Lewis, W. A. Economic develoment with unlimited supplies of labour,
Manchester School (maj 1954), 139191.
Liebich, Andre Socialisme ou Barbarie, a radical critique of bureau
cracy, Our Generation 12, nr 2 (1977), 5562.
Linebaugh, Peter & Ramierez, Bruno Crisis in the auto sector, Zerowork
1 (1975), 6084.

245
Litteraturlista

Luxemburg, Rosa The accumulation of capital, (Monthly Review Press,

1968).
Sociala reformer eller revolution?, i Reformpolitik och socialism: Poli-
tiska skrifter i urval, 18941913, (Arkiv, 1966).
Mandel, Ernest The laws of uneven development, New Left Review 1, nr
59 (1970).
Senkapitalismen, (Coeckelbergh, 1974-1975).
Trait dconomie marxiste, (Juillard, 1962).
Where is America going, i K.T. Fann & D.C. Hodges, red., Readings
in U.S. imperialism, (Porter Sargent, 1971).
Marazzi, Christian Money and the world crisis: The new basis of
capitalist power, Zerowork 2 (1977). [Omtryckt i Werner Bonefeld &
John Holloway, red., Global capital, national state and the politics of money,
(Macmillan, 1995), 6991.]
Marcuse, Herbert Den endimensionella mnniskan, (Bonnier, 1968).
Counterrevolution and revolt, (Beacon Press, 1972).
Mnniskans befrielse, (Bonnier, 1969).
Marcuse, Herbert & Moore, Barrington & Wolff, Robert Kritik av den
rena toleransen, (Bonnier, 1968).
Marramao, Giacomo Political economy and critical theory, Telos 24
(1975), 5680.
Marx, Karl Filosofins elnde, (Arbetarkultur, 1949).
Fragmentet om maskiner, Fronesis 910 (2002).
Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin, (Zenit/Rabn &
Sjgren).
Grundrisse, (Penguin, 1973).
Inledning till Till kritiken av den politiska ekonomin, i Till kritiken av
den politiska ekonomin, (Proletrkultur, 1981).
Kapitalet, band 1, (A-Z frlag, 1969).
Kapitalet, band 2, (A-Z frlag, 1971).
Kapitalet, band 3, (Cavefors, 1978).
Kapitalet, Frsta boken: Supplement, (A-Z frlag, 1985),
Pariskommunen, (Proletrkultur, 1981).
Randanmrkningar till Adolph Wagners Lrobok i politisk eko
nomi, i Kapitalet, band 1, (A-Z frlag, 1969).
Till kritiken av den politiska ekonomin, (Proletrkultur, 1981).
Marx, Karl & Engels, Friedrich Brev i urval, (Gidlunds frlag, 1972).
Mattick, Paul Marxism and monopoly capital, Progressive Labor 6, nr
1 (1967).
Marx och Keynes: blandekonomins grnser, (Rda bokfrlaget, 1975).
Meek, Ronald Studies in the labour theory of value, (Lawrence & Wishart,
1973).
Merkel, Dick Crystal citizens rejoice: Zavala judge blocks cutoff , San

246
 Litteraturlista

Antonio Express and News, (3:e september 1977).

Montano, Mario Notes on the international crisis Zerowork 1 (1975),
3259. [Omtryckt i Midnight Notes, Midnight oil: Work, energy, war,
19731992, (Autonomedia, 1992), 115142.]
Moszkowska, Natalie Zur dynamik des sptkapitalismus, (Der Aufbruch,
1943).
Zur kritik moderner krisentheorien, (Kacha, 1935).
Negri, Antonio Keynes och den kapitalistiska teorin om staten, Fronesis
nr 34, (2000), 106116.
Marx on cycle and crisis, i Revolution retrieved: Selected writings on
Marx, Keynes, capitalist crisis & new social subjects, (Red Notes, 1988).
New York Times Whoever steals, lives better, New York Times (13:e april
1976).
Nicolaus, Martin Who will bring the mother down, i K.T. Fann & D.C.
Hodges, red., Readings in U.S. imperialism, (Porter Sargent, 1971).
Oppenheim, V.H. Why oil prices go up (1) the past: We pushed them,
Foreign Policy 25 (19761977), 2457.
Pannekoek, Anton The theory of the collapse of capitalism, Capital and
Class 1 (1977), 5982.
Panzieri, Raniero Surplus value and planning: Notes on the reading of
Capital, i The labour process and class strategies, CSE Pamphlet, nr 1 (Stage
1, 1976) 425.
Perrow, Charles red., The radical attack on business, (Harcourt Brace Jova
novich, 1972).
Poster, Mark The Hegel renaissance, Telos 16 (1973), 109127.
Potere Operaio, The communism of the working class, bilaga i Potere
Operaio (27:e juni3:e juli 1970).
Italy 1969-70: A wave of struggles, bilaga i Potere Operaio (27:e
juni3:e juli 1970).
Italy 1973: Workers struggles and the capitalist crisis, Radical Ame-
rica 7, nr 2 (1973), 1532.
Porto Marghera: An analsysis on workers struggles and the capita
lists attempts to restructure the chemical insustry, a workers inquiry,
Potere Operaio (november 1971).
Poulantzas, Nicos The capitalist state, New Left Review 95 (1976), 6383.
Politisk makt och sociala klasser, (Partisan, 1970).
Quinton, Anthony Spreading Hegels wings, New York Review of Books,
(29:e maj 1975), 3437.
Rachleff, Peter Marxism and council communism, (Revisionist Press, 1976).
Ramirez, Bruno The working class struggle against the crisis: Self-re
duction of prices in Italy, Zerowork 1 (1975), 142150. [Omtryckt i
Midnight Notes, Midnight oil: Work, energy, war, 19731992, (Autonome
dia, 1992), 185192.]

247
Litteraturlista

Rawick, George P. From sundown to sunup: The making of the black commu-
nity, (Greenwood, 1972).
Reich, Michael & Gordon, David M. & Edwards, Richard C. A theory of
labour market segmentation, American Economic Review, (maj 1973),
359365.
Rey, Pierre-Phillippe Les alliances de classes, (Maspero, 1976).
Radio Free Europe Research opec oil prices change and comecon oil
prices, rad Background Report/244 (Eastern Europe) (29:e november
1976).
Robinson, Joan An essay on marxian economics, (St. Martins Press, 1969).
The labor theory of value, Monthly Review 29, nr 7 (1977), 5059.
Romano, Phil & Stone, Ria [Raya Dunayevskaya] The american worker,
(Facing Reality Publishing Company, 1946).
Rubin, Isaak Illich Essays on Marxs theory of value, (Black & Red, 1973).
Sahlins, Marshall Stone-age economics, (Aldine-Atherton, 1972).
Sartre, Jean-Paul Varat och intet, (Korpen, 1992).
Schoer, Karl Natalie Moszowska and the falling rate of profit, New Left
Review 95 (1976), 9296.
Serafini, Alessandro med flera, Loperaoi multinazionale in Europa, (Feltri
nelli Editori, 1974).
Stalin, Josef Den dialektiska och historiska materialismen, (Arbetarkultur,
1940).
Steinberg, Fritz Der imperialismus, (Malik, 1926).
Sweezy, Paul On the theory of monopoly capitalism, Monthly Review 23,
nr 11 (1972), 123.
Some problems in the theory of capital accumulation, Monthly
Review 25, nr 12 (1974).
Teorin fr den kapitalistiska utvecklingen, (Rabn & Sjgren, 1970).
Sweezy, Paul & Huberman, Leo red., Paul Baran: A collective portrait,
(Monthly Review Press, 1965).
Tarbuck, Kenneth red., The accumulation of capital an anti-critique,
(Monthly Review Press, 1972).
Tronti, Mario Operai e capitale, (Einaudi, 1965).
Social capital, Telos 17 (1973), 98121.
The struggle against labor, Radical America 6, nr 1 (1972), 2225.
Workers and capital, Telos 14 (1972), 2562.
U.S. Department of Commerce The cost of crime against business, (Govern
ment Printing Office, 1976).
Crime in retailing, (Government Printing Office, 1975).
Wall Street Journal The Marx men, Wall Street Journal (5:e februari
1975).
Watson, Bill Counter-planning on the shop floor, Radical America 5, nr
3 (1971), 110.

248
 Litteraturlista

Weissman, Steve Why the population bomb is a Rockefeller baby,

Ramparts 8, nr 11 (1970), 4247.
Worland, S.T. Radical political economy as a scientific revolution,
Southern Economics Journal 39, nr 2 (1972), 274284.
Yaffe, David Marxian theory of crisis, capital and the state, Bulletin of
the Conference of Socialist Economists, (vintern 1972).
Zerowork: Political materials 1 (1975) och 2 (1977). Apartment 7, 417
East 65th Street, New York, N.Y. 10021. [Delar av Zerowork 1 har
omtryckts i Midnight Notes, Midnight oil: Work, energy, war, 19731992,
(Autonomedia, 1992).]
Zerzan, John Organized labor versus the revolt against work: The
critical contest, Telos 21 (1974), 194206. [Omtryckt i John Zerzan,
Creation and its enemies: The revolt against work (Mutualist Books,
1977), samt i John Zerzan, Elments of refusal, (CAL Press, 1999).]

249
 Instuderingsfrgor

Instuderingsfrgor
I samband med vrt arbete med att verstta Att lsa Kapitalet
politiskt har vi ven arrangerat ett antal studiecirklar p samma
bok. Utifrn vra erfarenheter av detta har vi utformat ett fr-
slag till en studiecirkel. Vrt upplgg r baserat p sex trffar,
dr man till varje trff lser en del av denna bok samt mot-
svarande del av frsta kapitlet ur Kapitalet. Fr den som inte
har Kapitalet finns den att lna p de flesta bibliotek, och finns
ven tillgnglig p internet (http://marxistisktforum.cjb.net)
med pagineringen frn den utgva vi refererar till bevarad. De
sex trffar vi freslr inkluderar allts inte den idhistoriska
expos ver den autonoma arbetarrrelsen som inleder den-
na bok. Det r dock ocks ett mycket lsvrt kapitel och vi
rekommenderar varmt att man lser igenom introduktionen
fr att f ngon knnedom om utvecklingen av denna gren av
marxismen.

251
Instuderingsfrgor

Till varje trff har vi sammanstllt en lista med viktiga be-

grepp som frekommer i textavsnittet, samt formulerat ett
varierande antal frgor som ansluter till det som trffens text-
avsnitt behandlar. Detta material r inte omedelbart tnkt att
fungera som ett glosfrhr eller en examination av varje cirkel-
trff naturligtvis kan man anvnda materialet p detta stt,
men vi ser det hellre som ett std i lsningen av Cleaver och
Marx.

Vi vill ocks passa p att gra fljande uppmaningar som fr-

hoppningsvis kan komma att underltta eventuella studiecirk-
lar:

1. LS LNGSAMT. Ta er tid med texten. Ls centrala passager

noggrant. Reducera inte allt fr snabbt textens betydelse till
slagord som gr att formulera p ett par meningar. Frsk
att inte bara frst vad som uttryckligen psts i texten, utan
ven hur dessa pstenden motiveras och vilka outtalade
frutsttningar de implicerar.

2. ANTECKNA. Gr anteckningar ver nyckelpassager. Anteck-

na frgor som uppstr i lsningen av texten. r det ngot
som r dunkelt, suggestivt eller rent utav tvivelaktigt? P s
stt r det enklare att ta upp detta till diskussion p mtet.
Ibland kan det vara vrt att skriva av hela meningar eller pas-
sager fr att klargra deras betydelse samt att snabbt kunna
tervnda till dem. Anteckna grna ocks under sjlva m-
tet, s att ni kan g tillbaka till olika frgor och tankegngar
ni haft tidigare.

3. KRITISERA. Frhll er kritiskt till bde Marx och Cleaver.

Det finns ingen anledning att ta ngot av det de skriver fr
givet.

252
 Instuderingsfrgor

4. RELATERA TILL EGNA ERFARENHETER. Frsk att lsa tex-

ten utifrn frgestllningen om hur den relaterar till egna
erfarenheter. Stller texten de egna erfarenheterna i ett nytt
ljus som inte varit uppenbart sedan tidigare? Upplter detta
ljus ngra mjliga nya allianser, teknologier eller strategier
vad gller de praktiker ur vilka dessa erfarenheter stammar?
Vi tror det r mer givande att p detta stt nrma sig den
praktiska betydelsen av texten via erfarenheter snarare n
att bara stlla frgan hur omstter vi detta i praktiken?, en
frga som blockerat bde en och annan studiecirkel.

5. KLARGR BEGREPPEN. Vi har skrivit ner ngra av de mer

centrala begreppen infr varje mte. Frsk att gemensamt
klargra dem s att era definitioner av begreppen ni anvn-
der ngot snr sammanfaller och har en ngorlunda precis
innebrd.

6. BRJA MED HUVUDLINJER. Efter att ni p cirkelmtet de-

finierat begreppen kan det vara bra att g igenom huvud-
linjerna i den aktuella texten. Vad r det Cleaver/Marx vill
ha sagt i denna passage? G inte vidare till detaljer i samt
invndningar mot textens argumentation frens ni svarat
p denna frga. Det blir ofta lite bttre flyt i diskussionerna
om man fljer en sdan turordning.

7. HLL ER NRA TEXTEN. Ibland kan diskussionen i en stu-

diecirkel bli hmmad av allt fr mycket referenser till andra
texter n de som r mne fr cirkeln. De som inte knner
till dessa referenser sedan tidigare riskerar att inte f ut s
mycket av en sdan diskussion, samtidigt som de som kn-
ner till dessa referenser riskerar att reducera betydelsen av
den aktuella texten till ett uttryck fr en annan argumen-
tation i en annan text. Med detta sagt mste man samtidigt
komma ihg att det ibland hnder att referenser faktiskt r

253
Instuderingsfrgor

klargrande. Frfattare kan frutstta kunskap om argu-

mentation i andra texter och frhllanden mellan skilda
texter kan producera intressanta effekter. Det gller att hitta
en fungerande balans hr. Kanske kan ett tips vara att fr-
ska verstta den refererade texten till de termer som r fr
handen i den aktuella texten snarare n tvrt om.

Mycket nje!
Roh-Nin Frlag
Frsta trffen
Att lsa:
Cleaver Att lsa kapitel ett (sid. 105110)
Cleaver II Varuformen (sid. 111132)

Klargr fljande begrepp:

Vara
Varuform
Kapital
Arbetskraft
Produktionsmedel
Produktionsfrhllande
Produktionsstt
Ursprunglig ackumulation

Frgor:
Varfr brjar Marx sin kritik av den politiska ekonomin
med en analys av varuformen? P vilket stt r varuformen
frknippad med makt?
Hur kan man hvda att kapitalet r en kamp mellan kapita-
let och arbetarklassen? Hur kan kapitalet bde vara en part i
relationen samt relationen sjlv?
Vad r skillnaden mellan arbetare, arbete och arbetskraft?

254
 Instuderingsfrgor

Cleaver terkommer ofta till temat om arbetarklassens mot-

stnd som en slags motor i kapitalets utveckling. Men vad,
mer precist, r det som utvecklas i kraft av detta motstnd?
Vad r det som frndras fr kapitalet och vad r det som
frndras fr arbetarklassen? r denna utveckling alltid
bra?
Varfr var den s kallade ursprungliga ackumulationen en
ndvndig frutsttning fr att den kapitalistiska varupro-
duktionen skulle kunna etableras?

Andra trffen
Att lsa:
Frsta delen av Marx Varans tv faktorer (sid. 31 fram till
sista stycket p sidan 34).
Frsta delen av Cleaver III Vrdets substans och storlek
(sid. 133168, det vill sga fram till Vrdets mtt r samhl-
leligt ndvndig arbetstid vrde).

Klargr fljande begrepp:

Vrde
Bruksvrde
Bytesvrde
Abstrakt arbete
Vrdesubstans
Klassammansttning
Nysammansttning
Splittring

Frgor:
I vilken mening har en vara bde bruks- och bytesvrde? r
det ngra srskilda samhlleliga frutsttningar som krvs
fr att dessa tv aspekter skall frenas?

255
Instuderingsfrgor

Vad menas med att dessa tv aspekter av varan utgr en mot-

stridig enhet?
Analysera bruks- och bytesvrde i termer av klass. Vilka
klassperspektiv representerar dessa tv begrepp? Hur kan en
given vara ha olika bruksvrden beroende p klassperspek-
tiv? Illustrera med mat, energi och arbetskraft.
Vad menar Cleaver d han hvdar att kvalitet r mer centralt
n kvantitet ur arbetarklassens perspektiv och att det mot-
satta r sant fr kapitalet?

Tredje trffen
Att lsa:
Resten av Marx Varans tv faktorer (sid. 3436).
Resten av Cleaver III Vrdets substans och storlek (sid.
169184).

Klargr fljande begrepp:

Merarbete
Mervrde
Samhlleligt ndvndigt arbete/arbetstid

Frgor:
I vilken mening r det abstrakt arbete r abstrakt? Vilka r
de samhlleliga frutsttningarna fr denna sorts abstrak-
tion?
Redogr fr frhllandet mellan politisk nysammanstt-
ning och splittring av arbetarklassen. Vad har detta att gra
med den gamla strategin att sndra och hrska?
Frklara betydelsen av samhlleligt ndvndig arbetstid.
Hur faststlls denna tid?
I vilken mening r det som hemarbetet r produktivt fr
kapitalet?

256
 Instuderingsfrgor

Fjrde trffen
Att lsa:
Marx Dubbelnaturen hos det i varan nedlagda arbetet
(sid. 3642).
Cleaver IV Arbetets dubbelnatur (sid. 185196).

Klargr fljande begrepp:

Nyttigt arbete
Arbetets produktivitet
Absolut mervrde
Relativt mervrde

Frgor:
I vilken mening hrstammar abstrakt arbete frn nyttigt
arbete?
Hur relaterar arbetets dubbelnatur till varans dubbelnatur?
Kan det abstrakta arbetet vara mer eller mindre produktivt?
Om inte, varfr inte? Frklara.
Vad hnder med vrdet per vara ifall arbetets produktivitet
frdubblas medan arbetsdagens lngd samt arbetets intensi-
tet frblir detsamma?
Hur fungerar den relativa mervrdestrategin?
Hur kan den relativa mervrdestrategin brytas?
Vad menar Cleaver d han talar om en situation dr klas-
serna msesidigt utnyttjar varandra?
Vad syftar Cleaver p d han talar om det paradoxala i ar-
betets kade produktivitet i och med teknisk utveckling?
Vilka r de tv klassperspektiven i denna paradox?
Cleaver finner ett visst hopp i arbetets kade produktivitet.
Hur motiverar han det? r det rimligt?

257
Instuderingsfrgor

Femte trffen
Att lsa:
Marx Vrdeformen eller bytesvrdet (sid. 4261).
Cleaver V Vrdeformen (sid.197236).

Klargr fljande begrepp:

Vrdeform
Enkel form
Relativ form
Ekvivalentform
Utvecklad form
Allmn form
Allmn/universell ekvivalent
Penningform
Frmedling

Frgor:
Varfr lgger Cleaver s stor vikt vid vrdeformen?
Vad finns det fr politiska implikationer i diskussionen om
vrdeformen?
Vad r det som gr en vara till ekvivalent? Hur kan en
vara uttrycka en annan varas vrde?
I vilken mening uttrycker den utvecklade formen kapitalets
ondlighet? I vilken mening r det en dlig ondlighet? P
vilket stt gestaltar sig ondligheten olika fr de bda klas-
serna?
Hur vnds den utvecklade formen ver i den allmnna
formen?
P vilket stt ingriper klasskampen i kapitalismens frmed-
lingar?
Vilka r de oavlnade? Varfr r det viktigt att definiera
dem i relation till lnen?

258
 Instuderingsfrgor

Sjtte trffen
Att lsa:
Marx Varans fetischkaraktr och dess hemlighet (sid.
6273).
Cleaver Slutsatser (sid. 237240).

Klargr fljande begrepp:

Privatarbete
Den samhlleliga karaktren av arbetet
Totalarbete
Fetischism

Frgor:
Vad r det Marx finner s besynnerligt med varan?
Marx skriver att producenternas samhlleliga frhllande
till totalarbetet terspeglas som ett samhlleligt frhl-
lande mellan ting. P vilket stt sker detta?
Senare diskuterar Marx varuproduktion och varuutbyte och
hvdar d att relationen mellan producenterna i kapitalis-
men r sakliga relationer mellan personerna och social re-
lationer mellan tingen. Hur kan relationer mellan ting vara
sociala? Vad hnder med relationerna mellan producenterna
nr relationen mellan tingen blir sociala?
Marx talar frst om terspeglingar och sedan om reella fr-
hllanden. r varans fetischkaraktr ett hjrnspke eller r
den reell? Kan man p ngot stt srskilja mellan vad som r
skenbart och vad som r reellt i detta frhllande?
Marx jmfr det sociala sammanhanget fr vad han kallar
privatarbete mellan en rad olika produktionsstt. Vad r det
som gr att arbetsprodukterna antar en fantastisk gestalt,
skild frn dess verklighet just i den kapitalistiska versionen
av detta sammanhang, men inte i ngot annat?

259
 Vad menas med arbetarklassens autonomi?
r arbetarklassen alltid autonom? Finns det vissa organisa-
tionsformer som alltid r autonoma i sig? Eller r autonomi
mer av en metod att hrleda organisationsformer? Eller n-
got annat?
Hur kan man karakterisera frhllandet mellan klassam-
mansttning och politisk organisering?
Vilken funktion kan politiskt aktiva fylla i en politisk
nysammansttning av klassen?
Kan man se ngra tendenser till en politisk nysammanstt-
ning av arbetarklassen idag?
Internetresurser
Harry Cleaver http://www.eco.utexas.edu/facstaff/Cleaver/
Frfattarens hemsida med information om hans
forskning och politiska praktik. Ngra artiklar
finns online om autonom marxism och material
om zapatisterna i Chiapas.
Aut-op-sy http://users.resist.ca/~jon.beasley-murray/
Inflytelserik internationell maillista fr diskus-
sion om autonom marxism och klassamman-
sttning. P listan diskuterar teoretiker som
Harry Cleaver, Steve Wright, Angela Mitropou-
los och Adriane Bove.
Midnight Notes http://www.midnightnotes.org/
Amerikansk tidskrift inspirerad av autonom
marxism och nrstende Harry Cleaver.

261
Internetresurser

The Commoner http://www.commoner.org.uk/

Autonomt marxistisk nttidning p temat all-
mnningar och nya inhgningsrrelser inom
kapitalismen.

Ephemera http://www.ephemeraweb.org/
Filosofisk teoretisk webbtidning som behandlar
olika aspekter kring organisering. Inspirerad av
den senare autonoma marxismen.

Long Sunday http://www.long-sunday.net/long_sunday/

Blogg som anvnds gemensamt av flera debat-
trer frn Aut-op-sy fr att hlla online-sympo-
sium, bland annat om Mario Tronti.

Wildcat http://www.wildcat-www.de/en/eindex.htm
Tysk klasskampstidskrift inspirerad av auto-
nom marxistisk arbetarkampsteori. Har en eng-
elsk textsektion.

Borderlands http://www.borderlandsejournal.adelaide.
edu.au/
Teoretisk tidning p internet fr tvrdisciplinr
akademisk diskussion. Flera av skribenterna
har bidragit i diskussionerna om autonom
marxism, globala rttviserrelsen och migra-
tion.

Riff-raff http://www.riff-raff.se/
Kommunistiskt teoretisk tidskrift i en vnster-
kommunistisk tradition. Publicerar ven texter
och diskussion kring autonom marxism.

Fronesis http://www.fronesis.nu/
Svensk teoretisk vnstertidning med social-
demokratisk bakgrund, som i flertal nummer
publicerat texter av Antonio Negri, Mariarosa
Dalla Costa, Paolo Virno, Selma James och Nick
Dyer-Witheford.

262
 Internetresurser

Textarkiv
InterActivist Info http://slash.autonomedia.org/
Exchange Amerikanska frlaget Autonomedias text- och
nyhetssida, dr mnga teoretiska texter kring
aktuella politiska frgor finns samlade.

Generation Online http://generation-online.org/

Det som brjade som Adriane Bove och Erik
Empssons webbstudiecirkel p Toni Negris Im
periet r idag ett omfattande textarkiv, med
versttningar och resurssamling kring auto-
nom marxism, marxism och poststrukturalism.

Class against class http://www.geocities.com/cordobakaf/

Stort textarkiv med bland annat artiklar frn
sextio- och sjuttiotalet av Antonio Negri, Mario
Tronti, Raniero Panzieri, Sergio Bologna,
Cornelius Castoriadis och Martin Glaberman.

Marxist Internet Archive http://www.marxists.org/svenska/marx/

Engelskt marxistarkiv med en omfattande
svensk sektion med Marxversttningar.

Marxistiskt forum http://marxistisktforum.cjb.net/

Digitalt textarkiv fr Marx- och Engelstexter p
svenska. Hr finns bland annat hela Kapitalet
band I och II, Kommunistiska manifestet och
Till kritiken av den politiska ekonomin.

263
Register
Ackumulation 28-32, 43, 62, 73,
93, 105, 114, 117-119, 156, 200-201
Socialistisk ackumulation 31, 73
Ursprunglig ackumulation 117,
119, 254
Adelman, Irma 20
Adorno, Theodor 51
Alienation 14, 15, 39, 57
Alquati, Romano 87
Althusser, Louis 42, 51, 52, 56-59,
64
Amin, Samir 43
Anderson, Perry 64
Andra internationalen 21, 25,
27, 61
Antagonism 163
Antikrigsrrelsen 14, 17
Arbetarklass 7-11, 23, 38-40,
47-53, 66-68, 70-74, 84-86, 89,
92-105, 108, 112-123, 125-128, 133,
135, 138-148, 151-157, 161-167,
174, 176, 178, 181-183, 186-189,
195, 198-202, 206, 209-210, 215,
223-240
Arbetarrd 62, 87
Arbetslshet 18
Aristoteles 127, 210
Autonomi 15, 27, 56, 58, 73, 74,
80, 83, 91, 94, 97, 115, 122, 168,
180, 240
Avantgard 70, 74
Baldi, Guido 18, 88, 92-95, 97, 101
Balibar, tienne 52, 56, 59
Baran, Paul 17, 34, 37, 66
Bas och verbyggnad 25-26, 54-59
Battaglia Communista 86
Bauer, Otto 28
Baumol, William 20
Bell, Peter 100
Bernstein, Eduard 26, 27
265
Register
Bettleheim, Charles 55
Bilism 146
Bloch, Joseph 55
Boggs, Grace Lee 80
Bologna, Sergio 27, 87, 99, 166,
200, 263
Bowles, Samuel 46
Bretton Woods 19
Bronfenbrenner, Martin 20
Bukharin, Nikolaj 28
Bnder 12-15, 32, 34, 40, 41, 46,
66, 95-97, 119, 168, 200
Carlo, Antonio 61, 73
Carnoy, Martin 46
Carpignano, Paolo 99, 136
Cartosio, Bruno 74
Castoriadis, Cornelius 80, 81, 263
Classe Operaia 84, 86
Clausewitz, Karl von 22
Clecak, Peter 37
Cogoy, Mario 44
Cohen, Jean 115
Colletti, Lucio 27, 54
Contropiano 84
Correspondence Publishing
Committee 75, 79
Dalla Costa, Mariarosa 95
de Beauvoir, Simone 51
Delavolpe, Galvano 51
Den svarta julafton 135, 136
Dialektik 53, 54, 186
Disciplin 118, 178, 182, 194, 225
Diskurs 56, 57
Domhoff, William 126
Dunayevskaya, Raya 74, 77, 79, 81
Dlig ondlighet 217
Dtt arbete 113
Engels, Friedrich 25, 48, 51-56,
59, 105, 163, 185, 188, 203, 204
Facing Reality 75, 79, 80
Fackfreningar 71, 74, 76, 79, 83,
84, 88, 96, 101, 127, 168, 182, 199,
224, 225
266
Familjen 46, 53, 177, 180
Fascism 62, 67
Fattigdom 15
Feodalism 33
Finanskapitalet 28
Fjrde internationalen 73, 80
FN 19, 234
Fordism 76
Frsta internationalen 21, 25,
27, 61
Framtrdelseform 158, 159, 210
Frankfurtskolan 61, 62, 65, 66,
75, 85, 178
Freud, Sigmund 58
Frigrelse 15, 23, 53, 188
Fritid 120, 121, 174, 176, 177, 178,
181, 182, 183
Gambino, Ferrucio 92
Gemensam kvalitet 157
George, Franois 58
Gintis, Herbert 46
Glaberman, Martin 79, 86, 263
Godelier, Maurice 43
Gordon, David 20
Gramsci, Antonio 51
Grossmann, Henryk 26, 28, 29, 62
Gulag 200
Gurley, John G 50
Habermas, Jrgen 51, 71
Heckman, John 19
Hegel, Georg Wilhelm Friedrich
19, 53, 54, 61, 79, 208, 209, 221
Hegelianism 19, 53, 54, 61, 79,
208, 209, 221
Hegemoni 14, 64, 66-68, 70,
94, 180
Heller, Agnes 115
Hemmafruar 12, 15, 94, 95, 139,
166, 223, 224, 229, 230
Hilferding, Rudolf 28
Hippiekultur 15
Historiematerialism 23
Horkheimer, Max 51

Horowitz, David 20, 31, 32, 35, 36
Hung Hsueh-Ping 56
Idealism 53, 54
Ideologi 55, 56
Hrskarideologi 55, 56
Il Manifesto 84
IMF 19, 234
Imperialism 14, 15, 28, 29, 35, 39,
41, 168
Inflation 50, 133, 149, 196, 197,
199, 225, 226, 232, 235
James, clr 74, 75, 77, 79, 81, 86,
88, 94, 97
James, Selma 95, 96, 162, 262
Johnson-Forest-fraktionen 73,
74, 76, 77, 79, 80, 84, 85, 86
Jordbruk 43, 92, 129, 165
Kalecki, Michael 34
Kampcykel 16, 38, 66, 164, 181
Kamp mot arbete 129, 182
Kapital 173
Konstant kapital 100, 144, 153,
165, 173
Variabelt kapital 102, 164, 173,
175, 179, 195
Kautsky, Karl 26, 54
Kellner, Douglas 31
Keynes, John Maynard 13
Keynesianism 7, 19, 34, 35, 36,
38, 44, 49, 63, 64, 66, 89, 90, 98,
100, 125, 196, 201
Kidron, Michael 44
Klass-fr-sig 86, 115, 116, 161, 210
Klassammansttning 29, 87, 88,
101, 164, 200
Splittring 101, 164
Nysammansttning 87, 101
Politisk sammansttning 96
Klass-i-sig 115, 116, 210
Klasskamp 11-17, 23, 45-53, 58-60,
67, 70, 72, 75, 85, 86, 91, 100-
103, 109-112, 117, 121, 122, 130,
136, 147, 152, 162, 166, 175, 182,
Register
184, 188, 189, 192, 195, 197, 198,
202, 205, 224, 231, 232, 235-238
Kampcykel 16, 38, 66, 164, 181
Klassmedvetande 60, 62, 65, 72,
167, 168
Kojve, Alexandre 51
Kolonialism 222
Konkurrens 48, 91, 99
Korsch, Karl 51, 73
Kosik, Karel 51
Kris 13, 15-19, 23, 27, 28, 29, 49, 53,
62, 68, 79, 89, 100, 101, 124, 128,
133, 145-149, 154, 156, 165, 166,
176, 180, 181, 183, 188
Kvantitativ likvrdighet 157
Kvinnorrelsen 17
Laclau, Ernesto 42
Lafargue, Paul 181
Laissez-faire 18
Lange, Oskar 32
Lanzardo, Dario 87
Lavoro Zero 84
Lefort, Claude 80, 81
Lenin, Vladimir Ilyich 26, 27
Leontief, Wassily 20, 22
Levande arbete 113
Lewis, w.a. 198
Lin Piao 40
Lotta Continua 84, 94
Lotta Femminista 95, 96
Lukcs, Gyrgy 51
Luxemburg, Rosa 26, 27
Ln 18, 49, 95, 96, 102, 118, 121,
126, 146, 182, 223, 229, 230, 235
Lneform 102
Lnekamp 49, 65, 100, 152
Lnekrav 89, 102, 196, 224, 231
Penningln 116, 117, 162, 229
Mandel, Ernest 44
Mannheim, Karl 102
Mao Zedong 32, 58
Marazzi, Christian 141, 234
Marcuse, Herbert 51, 65, 67
267
Register
Marginalproduktivitet 126
Marramao, Giacomo 63
Marshall-planen 36
Marxism 17, 21, 27, 30-39, 45, 47,
51, 58, 61, 64, 76, 79, 82, 101,
261-263
Marxism-leninism 21, 32, 58, 64
Nymarxism 36, 44, 45, 47, 83
Ortodox marxism 21, 38, 47, 61
Vsterlndsk marxism 101
Materialism 51, 52, 53, 54, 55
Mattick, Paul 29, 44, 62
Medborgarrttsrrelsen 13, 15,
23, 53, 188
Meek, Ronald 35, 201
Meillasoux, Claude 43
Merleau-Ponty, Maurice 51
Mervrde 32, 37, 38, 42, 49, 89,
102, 105, 109, 125, 128, 139-144,
151-155, 158, 173, 174, 186, 188,
192, 196, 233
Absolut mervrde 49, 257
Relativt mervrde 49, 89, 125,
152, 186, 192, 257
Miljfrstring 14, 15, 23, 53, 188
Miljrrelsen 135
Monopolkapitalet 28
Montano, Mario 100, 141
Moszkowska, Natalie 29
Motaldi, Danielo 86
Moth, Daniel 82, 87
Nationalekonomi 5, 25
National Planning Association 126
Negri, Antonio 18, 88, 89, 92, 93,
95, 97, 99, 101, 262, 263
Negt, Oskar 71
News and Letters Committee
74, 77, 79, 80
Nicolaus, Martin 41
Nixon, Richard 16
Nollarbete 190, 239
Nyttigt arbete 148, 157, 161, 171,
172, 185-195, 206, 210, 215, 229
268
Oavlnat arbete 116, 235, 239
Okvalificerat arbete 194
OPEC 16, 134, 163, 165
Pannekoek, Anton 29, 62
Panzieri, Raniero 84, 263
Pariskommunen 72, 73, 78, 191
Patriarkal 15, 23, 53, 188
Penningformen 13, 15, 23, 53, 188
Pollock, Friedrich 63
Poster, Mark 19
Potere Operaio 84, 90, 91
Poulantzas, Nicos 58
Preventivmedel 222, 223
Primo Maggio 84
Produktionsfrhllanden 42, 76,
114, 172, 199
Produktionsstt 25, 26, 57, 58, 75,
111, 122, 229
Produktivkrafter 42, 76, 114,
172, 199
Profit 29, 44, 50, 105, 113, 114,
120, 125-127, 143, 146, 151, 172
Profitkvotens fallande tendens
44
Proudhon, Pierre Joseph 156
Pfrande av arbete 13, 112, 113,
117, 121, 127-129, 141, 154, 156,
176, 201, 232
Quaderni del Territorio 84
Quaderni Rossi 84, 86, 87, 92
Quashees 174
Quinton, Anthony 19
Radical America 18, 88, 92-97, 101
Ramirez, Bruno 94, 135
Rasism 39, 96, 167, 168
Rawick, George 86
Recession 133
Reflexionsbestmning 208, 209
Reflexiv frmedling 209
Reifikation 47, 81
Reproduktionsscheman 20, 28,
35, 148
Reservarm 119, 165, 231, 232

Revolten mot arbetet 14
Revolution 15, 17, 20, 27-33, 38,
41, 67, 68, 191
Rey, Pierre-Phillippe 43, 59
Ricardo, David 25, 108
Rikedom 112, 114, 118, 123, 126-
129, 160, 176, 191, 198, 238, 239
Robinson, Joan 34, 35
Romano, Paul 82
Sahlins, Marshall 121
Salvati, Maniuccia 87
Sartre, Jean-Paul 208
Scaramucci, Piero 87
Schmidt, Alfred 71
Schoer, Karl 29
Schumpeter, Joseph 20
Serafina, Alessandro 166
Sexism 39, 96, 167, 168
Simon, Henri 82
Skolan 20, 46, 67, 74, 124, 178,
182, 222, 223, 225
Slaveri 119
Smith, Adam 25, 108
Snatteri 135, 232
Sociala fabriken 93-95, 98, 100,
116, 124, 152, 154, 155, 162, 178-
183, 187, 222, 239, 240
Socialdemokratin 26, 27
Socialisme ou Barbarie 79-86
Socialist Workers Party 73
Sovjetunionen 16, 30, 31, 37, 55,
57, 62, 63, 73-77, 80, 81, 99,
134-136, 188
Sovjetkapitalet 31
Sovjetmarxismen 32, 33
Sraffa, Pierro 35
Stalin, Josef 31, 55, 59
Staten 18, 19, 26, 46, 49, 50, 63,
64, 89, 97, 120-126, 135, 155, 189,
190, 199-202, 222, 223, 233
Statskapitalism 63, 69, 81
Steindl, Josef 48
Sternberg, Fritz 28
Register
Strategisk lsning 22, 23
Studenter 12-15, 17, 23, 34, 38, 40,
41, 53, 66, 83, 93, 95, 98, 166, 168,
188, 224-226, 230, 231
Students for a Democratic
Society 39
Svarta Pantrarna 39
Sweezy, Paul 34, 36, 44, 66, 201
Syllogism 221
Taylorism 75, 188, 200
Teknologi 25
Teknologisk determinism 55, 58
Teknologisk dominans 62, 67, 84
Teknologisk frndring 47, 91
Teknologisk rationalitet 64
Telengana-revolten 34
Terray, Emmanuel 43
Tjnster 11, 15, 23, 53, 107, 142,
188, 231
Totalitarism 76
Tran Duc Thao 51
Tredje internationalen 21, 25,
27, 61
Tredje vrlden 33, 38, 40, 42, 66,
93, 97-99, 155, 192, 198, 230
Tronti, Mario 18, 86-88, 92, 93, 95,
97, 101, 125
Trotskij, Leo 30
Tsuru, Shigeto 36
Union for Radical Political
Economists 40
Uppror 14, 33, 46, 65, 83, 84,
119, 136
Bondeuppror 46
Kvinnouppror 46
Studentuppror 34, 46
Ursprunglig ackumulation 117,
119, 254
Ursprungsbefolkning 15
Varufetischism 104, 105, 110,
211, 235
Varuform 5, 13, 15, 23, 53, 111, 112,
114, 188
269
Register

Vilda strejker 67, 76, 79, 202

Vld 65, 66, 118, 225
Vnstern 15, 23, 30, 34, 39, 46, 53,
64, 68, 83, 84, 168, 188, 198, 200,
201, 202
Den nya vnstern 46
Vrde 13, 15, 23, 37, 38, 42, 44,
53, 60, 108, 109, 113, 124, 125,
128-133, 136-152, 157, 158, 169-
175, 178, 179, 184-189, 194-221,
227,-235, 238
Vrdesubstans
Abstrakt arbete 109, 130, 150,
157-166, 169-171, 184-195,
201-207, 212, 216, 217, 226,
229, 238
Vrdestorlek
Samhlleligt ndvndig ar-
betstid 13, 109, 150, 169, 184,
201, 212, 238
Vrdeform 15, 23, 53, 188
Relativ vrdeform 206
Ekvivalentform 207, 210,
215, 219
Enkel vrdeform 13, 15, 23,
53, 188, 219
Utvecklad vrdeform 13, 15,
23, 53, 109, 188, 193
Allmn vrdeform 13, 23, 48,
53, 188
Allmn ekvivalentform 219,
220, 221, 227, 234
Penningform 13, 15, 23, 53,
188
Workers Party 73, 74
Weissmann, Steve 15
Yaffe, David 44
Zerowork 16, 91, 92, 94, 98, 99,
100, 101, 134, 136, 141, 164, 166,
193, 234
Zerzan, John 91
ktenskapslagar 223

270
Register

271