Beruflich Dokumente
Kultur Dokumente
I samarbete med
Federativs frlag
Box 6113, 800 06 Gvle
Pg 1399-5 (Federativs)
www.federativsforlag.se
Att lsa
Kapitalet
politiskt
Harry Cleaver
ISBN: 978-91-975797-1-1
Harry Cleaver 1979, frsta svenska utgva 2007
Anti-copyright 2007, Harry Cleaver, Roh-Nin frlag och Federativs Frlag.
Texten r fri att sprida och kopiera s lnge detta inte sker i vinstintresse. Om du
kopierar eller terger material, ange alltid klla och informera frfattare och frlag.
versttning: Roh-nin Frlag och Gustav Sjberg.
Omslag och form: Viktor Grut
Tryck: Nrhaven A/S, Danmark 2007
Innehll:
Frlagsfrord 7
I: Introduktion 11
Att lsa Kapitalet nationalekonomiskt 25
Att lsa Marx filosofiskt 51
Att lsa Kapitalet politiskt 71
Att lsa kapitel ett 105
II: Varuformen 111
III: Vrdets substans och storlek 133
(Kapitel ett, sektion 1)
IV: Arbetets dubbelnatur 185
(Kapitel ett, sektion 2)
V: Vrdeformen 197
(Kapitel ett, sektion 3)
VI: Slutsatser 236
Litteraturfrteckning 241
Instuderingsfrgor 251
Internetresurser 261
Register 265
Utgivarnas inledning
Harry Cleaver skrev boken Att lsa Kapitalet politiskt i slu-
tet av 70-talet. Det r idag nrmare 30 r sedan. En lng tid
enligt vissa mtt. Men nd utgjorde det sena 70-talet p stt
och vis brjan p vr tid. Det s kallade keynesianska-fordis-
tiska arrangemang som prglat efterkrigstidens ekonomi, med
sin betoning p storskalig tillverkningsindustri, hade s smtt
brjat haverera. Inflationen skenade. Arbetslsheten, som
trngts tillbaka de fregende decennierna, steg nu ter, och
detta trots att tjnstesektorn och universiteten vxte. De po-
litiska protestrrelserna och den revolutionra organiseringen
fick i hg grad en ny form, och var ofta mer eller mindre oi-
genknnlig som sdan (medborgarrttsrrelse, ungdomsrevolt,
studentrevolt, antikrigsrrelse, alternativrrelse etc., liksom ny-
tndning i kvinnorrelsen, sektvnstern och den traditionella
arbetarrrelsen), inte minst genom sjlva den mngfald frgor
den var engagerad i, i vilka arbetarklassen inte intog ngon
Utgivarnas inledning
Utgivarnas inledning
I: Introduktion
I denna bok gr jag en nylsning av Karl Marx vrdelra, i
form av ett detaljerat studium av kapitel ett i frsta volymen
av Kapitalet. Syftet r att ta fram vrdelrans politiska anvnd-
barhet genom att situera det frsta kapitlets abstrakta begrepp
inom Marx vergripande analys av formerna fr klasskamp i
kapitalistiska samhllen. Jag frsker g tillbaka till vad jag tror
var Marx ursprungliga syfte: han skrev Kapitalet fr att placera
ett vapen i hnderna p arbetarna. I Kapitalet lade han fram
en detaljerad analys av den grundlggande dynamiken i kam-
perna mellan kapitalistklassen och arbetarklassen.1 Genom att
lsa Kapitalet som ett politiskt dokument kan arbetare i detalj
studera de olika metoder kapitalistklassen har anvnt fr att
1 Fr Marx och fr de flesta marxister som gtt i hans fotspr, har begrep
pet arbetarklass frmst syftat den industriella arbetarklassen av avlna
de arbetare som producerade varor (som kan vara artefakter, jordbruks
produkter eller tjnster). Av skl som kommer att framg klarare senare
11
Introduktion
12
Introduktion
13
Introduktion
14
Introduktion
15
Introduktion
16
Introduktion
Marx terkomst
Det var mitt i denna cykel av samhllskonflikter och global
kris som intresset fr Marx ter vaknade till liv. Vrlden ver
brjade Kapitalet ter lsas och studeras. Intresset fr Marx
kan sgas ha utgjort en del av de omfattande frsken att be-
gripa och hantera tidens kriser. Vndningen mot Marx innebar
ett skande efter bde sjlvinsikt och strategier i en situation
som saknade tidigare motstycke. Detta skande gav liv t ett
brett spektrum av Marx-studier hos oberoende grupper i sko-
lor, fabriker, fngelser och aktivistmiljer. Konfronterade med
ofruktbarheten i bde de reformistiska teorierna och den tradi-
tionella vnsterns strategiska formler tergick dessa grupper till
att utforska Marx begrepp om klasskamp och revolution mot
kapitalismen.
Som svar p studenternas krav brjade det samtidigt ges
universitetskurser med examinationsmjligheter i marxis-
tisk teori.4 Medborgarrttsrrelsen krvde kurser i etnicitet.
Antikrigsrrelsen skapade ett allmnt std fr alternativ histo-
rieskrivning, upprorisk sociologi och radikal ekonomi. Kvinno-
rrelsen framtvingade universitetsprogram fr kvinnostudier.
Inom de nya radikala utrymmen som nu upplts inom utbild-
ningens traditionella strukturer, har ven studiet av Marx kom-
mit att ta allt strre plats i takt med att radikala studenter och
professorer sttt p samma grnser fr konventionell radikal
kunskap som deras motsvarigheter utanfr akademin: de insg
17
Introduktion
5 Denna analys har utvecklats i Mario Trontis Workers and capital, Telos
14 (1972), 2562; Guido Baldi, Theses on mass worker and social capital,
Radical America 6, nr 3 (1972), 321; och Antonio Negri, Keynes och den
18
Introduktion
19
Introduktion
fr att visa p viktiga fall dr Marx har anvnts inte fr att under
blsa revolution utan fr att frhindra den.
Teoretiker av nringslivets cykler, specialister p tillvxt-
teori, experter p industriell organisering och andra ortodoxa
ekonomer har ofta utgtt frn Marx skrifter nr de utfor-
mat sina verk.7 Ett av de mest vlknda exemplen r kanske
Wassily Leontief, fadern till den moderna input/output-ana-
lysen som ligger till grund fr mnga av dagens kapitalistiska
planeringsmodeller. Rtterna till hans ider, erknner han sjlv
villigt, finns delvis i Marx reproduktionsscheman i andra voly-
men av Kapitalet. n mer lngtgende r den anvndning man
haft av ortodoxa Marxtolkningar i sovjetstatens rttfrdigande
av frtryck och kontrarevolution. Med tanke p dess historia r
det inte svrt att se varfr det funnits ekonomiska resurser fr
marxistiska studier och varfr dagstidningar och akademiska
tidskrifter berett spaltutrymme t att flja och utvrdera den
senaste marxistiska forskningen.8
20
Introduktion
21
Introduktion
22
Introduktion
23
Introduktion
24
En av de mest framtrdande aspekterna av den pgende terupp
tckten av marxismen r att man tergtt till att lsa Kapitalet
som ett nationalekonomiskt verk. Detta har en lng tradition,
och uppstod p den andra internationalens tid (18981914), fr
att drefter fortstta genom den ortodoxa marxismens historia
samt inom ett antal revisionistiska varianter utanfr ortodoxin.
Fr att definiera Kapitalet som ett nationalekonomiskt verk,
som s mnga har gjort, krvs en frklaring inte bara av vad
nationalekonomi r, utan ocks av vad detta flt innehller res-
pektive utesluter.
25
Introduktion
26
skulle komma att attackera denna ekonomism och utveckla
en teori om den politiska sfrens autonomi i ett frsk att fr-
klara socialdemokratin och samtidigt rttfrdiga ett centralise-
rat avantgardeparti som agerade i arbetarklassens namn. I bda
fallen var politik ngot som frdes in vid sidan av Marx ekono-
miska analys (vilken alla sidor i debatten var verens om ven
om deras tolkningar skilde sig t).13
Trots att Kapitalet i och med denna dikotomi frpassades
till nationalekonomins sfr, stod lsningen av verket fr en
avgrande aspekt av Bernsteindebatten: kristeorin. I Socialis-
mens frutsttningar och socialdemokratins uppgifter argumen-
terade Bernstein utifrn sin lsning av Kapitalet fr att Marx
kristeori utgick frn en hg niv av anarkisk konkurrens mellan
kapitalister. Han pekade p monopolkapitalets framvxt, och
hvdade att minskad konkurrens reducerade kapitalets anarki
och gjorde kapitalistisk planering mjlig i sdan utstrckning
att en kris kunde undvikas.14 Som Lucio Colletti ppekat var
en sdan position det naturliga svaret p det faktum att den
vntade krisen inte brt ut innan frsta vrldskriget och den
drp fljande relativt lngvariga ekonomiska boomen. Det var
ven en ekonomisk teori som understdde Bernsteins politiska
position, som understrk ekonomisk kamp och socialdemo-
kratisk reformism.15
Rosa Luxemburg besvarade dessa argument med sin egen
lsning av Kapitalet. I Reform eller revolution (1900) och senare
i Kapitalets ackumulationsprocess (1913) argumenterade hon fr
krisernas ofrnkomlighet.16 Hon lade fram sin sak genom att
27
Introduktion
28
systemets kollaps.19 Bde Sternberg och Grossmann kritiserades
av Natalie Moszkowska i hennes Kristeorier (1935) och Sen-
kapitalismens dynamik (1934).20 Grossmann, Bauer och Lux-
emburg kritiserades alla r 1934 av den hollndske marxisten
Anton Pannekoek. Han och andra rdskommunister, som Paul
Mattick som flyttade till USA p 1930-talet, bidrog ocks till
dessa debatter om krisernas och imperialismens nationalekono-
mi i tidskrifter som Ratekorrespondenz och Living Marxism.21
De olika argument som framfrdes av debattens deltagare
varierade avsevrt sinsemellan: de antingen vederlade, utveckla-
de eller gick i andra riktningar n fregende teorier. Men med-
an deras verk kan visa sig anvndbara fr en frnyad frstelse
av politiska konjunkturer och dtidens klassammansttning
(dock inte genom det lika vanliga som fruktlsa kontrasteran-
det gentemot Marx), r huvudsaken fr mig vare sig skillna-
derna mellan analyserna eller huvuvida de trffar rtt eller ej.
Snarare gller det deras stt att trots det faktum att de flesta
av dessa frfattare skte vga in aktuella aspekter av kapitalets
utveckling avskrma Kapitalets rckvidd och de hrledda teo-
rierna om kris och imperialism till att glla nationalekonomins
flt. Detta gjorde deras teorier mindre begripliga och lmnade
vsentliga aspekter av systemet okritiserade, ngot som gjor-
de analysen engd. De analyserade kapitalistisk tillvxt och
29
Introduktion
Kommunistisk marxism
I Sovjetunionen kvstes alla sorters studier av Kapitalet, natio-
nalekonomiska och andra, snabbt efter revolutionens nederlag.
Bukharins kritik av Luxemburg som publicerades 1924 var ett
undantag som snart skulle frsvinna i de stalinistiska utrens-
ningarna.23 Faktum r att den s kallade heroiska perioden av
22 Rachleff, Marxism and council communism.
23 Fr Nikolaj Bukharins kritik av Luxemburg, se hans Imperialism and
the accumulation of capital, i K. Tarbuck, red., The accumulation of capital
an anticritique, (Monthly Review Press, 1972).
30
praktiskt tillmpad marxism som lsning p problemen med so-
cialistisk ackumulation under 1920-talets mitt, var ett av de bsta
exemplen p hur Sovjetkapitalet frskte anvnda Marx fr att
rttfrdiga sin politik av exploatering och industrialisering.24
Studiet av Marx verk ersattes av hans stora uttolkares: Lenin och
Stalin. Medan bolsjevikpartiet gick frn vertagandet av stats-
makten till utvecklandet av den socialistiska lsningen och vidare
till revolution den planerade orkestreringen av ackumulationen
utvecklades partiet i riktning mot att nedmontera allt obero-
ende hos arbetarsovjeterna och pfra en ny arbetsdisciplin fr
maximerad produktion. I denna rrelse betonades den centrali-
serade partimaktens leninism p bekostnad av den marxistiska
analysen av utsugandets karaktr i klassamhllet. Marx verk, och
i synnerhet d Kapitalet, var trots allt en analys av kapitalismen.
N, hade inte kapitalismen omkullkastats i Sovjetunionen och
senare i Kina? Vilken relevans kunde Kapitalet ha fr socialis-
mens utveckling? Bttre d att lgga fokus p vad socialismens
nya arkitekter skrivit! Stalin, till exempel, argumenterade ut-
tryckligen fr att leninismen var den mest fullkomliga utveck-
lingen av marxismen och att studiet av Marx egna texter kunde
undvaras.25 Utan tvekan tjnade detta det ideologiska syftet att
undvika ett alltfr nrgnget skrskdande av relationen mellan
kapitalism och socialism, srskilt likheterna vad gller statligt
frtryck och arbetarklasskamper inom de bda systemen.
Bland de mer respektabla marxister vilkas tolkning spe-
lade en viktig roll till att Marx frsvann i st, fanns den polske
31
Introduktion
32
arbetare i den socialistiska ackumulationens namn. Nr arbetar-
och bonderevolter brt ut i de nya steuropeiska satellitstaterna
p 1950-talet, anvndes sovjetmarxismen ter fr att urskulda
intervention och frtryck, med krossandet av den ungerska re-
volutionen som det mest frapperande exemplet. ven p 1960-
talet, nr sovjetiska och steuropeiska kommunister lanserade
sin egen variant av kommunistisk keynesianism fr att f fart
p tillvxten med vissa reallnekningar, var mlet fortfarande
kontroll, vilket blev ytterst tydligt nr Tjeckoslovakien inva-
derades. Endast Sovjets vapenunderstd till Vietnam och dess
ekonomiska std till Kuba stdde Sovjets ansprk p att vara en
progressiv och prorevolutionr kraft i vrlden. P andra hll, i
tredje vrlden och Europa, spelade de Moskvaorienterade kom-
munistpartierna och deras ortodoxa marxism en pfallande re-
aktionr och kontrarevolutionr roll.
Ingenstans var detta mer uppenbart n i Latinamerika och
delar av Asien, dr Partiet tog stllning fr lokala grupper av
kapitalister och mot de revolutionra rrelser som ville krossa
dem. Hr anvndes deras marxistiska nationalekonomi fr att
hvda att den verkliga fienden var feodalismen, och att den av
ndvndighet mste omkullkastas av de uppstigande medel-
klasserna fr att strka den kapitalistiska nationalstaten gente-
mot andra imperiemakter, samt fr att lgga grunden till ngon
form av framtida nationalist-socialistisk revolution; en revolu-
tion som mjligen kunde uppns p fredlig vg. I Latinamerika
tog sig detta uttryck i en opposition mot generaliseringen av
den kubanska modellen fr gerillauppror p landsbygden, och i
std fr socialdemokratin,27 i Indien genom std till Kongress-
partiet och dess utvecklingsplaner som ansgs progressiva gen-
temot landets landgande elit.28
27 Det r inte svrt att se hur kombinationen av Sovjetunionens ptryck
ningar mot lokala kommunistpartier fr att de skulle avfrda uppror och
dess ekonomiska std till Kubas utveckling innebar ett rejlt bidrag till
kapitalistisk stabilisering i Latinamerika.
28 Positionen som intogs av Indiens Kommunistiska Parti (CPI) varierade
33
Introduktion
betydligt frn ena stunden till den andra, men efter den avbrutna Telen
gana-revolten (19461951) blev partiet till strsta del en plitlig allierad
till Kongresspartiet. Stllningstagandet ledde till en rad splittringar som
skapade CPI-M och diverse olika CPI-ML.
34
med distinkt marxistiska frtecken, trots att han inte anvnde
sig av Marx kategorier frn Kapitalet.29 I Joan Robinsons Essay
on marxian economics (1942), gr hon en positiv omvrdering
av Marx gentemot klassisk ortodoxi, men finner honom ven
rymma vissa begrnsningar dr det r ndvndigt att hmta in
Keynes analys fr att komplettera hans teorier. I denna process
avfrdar hon fullstndigt Marx arbetsvrdelra som mycket
vsen fr ingenting och omstper hans verk helt inom keyne-
sianska ramar. I hennes senare verk, som bidrog till att utveckla
den s kallade Cambridge-teorin, lade hon, utver Keynes och
Kalecki, till en lsning av Piero Sraffa. Dennes modeller ver
varornas produktion av varor baserades delvis p Marx repro-
duktionsscheman men leder i ngot annorlunda riktningar.30
Allra viktigast, eftersom det var den mest politiskt inflytelse-
rika teori som vstliga ekonomer utvecklade p vg bort frn en
strikt neoklassisk analys i riktning mot marxism i en eller annan
form, var Paul Sweezys och Paul Barans. Sweezys arbeten om
marxsk nationalekonomi hr inte bara till det bsta som stad-
kommits av ekonomer influerade av Marx, utan r ven typiska
fr de problem som reses av en oortodox nationalekonomisk
lsning av Kapitalet. Sweezys frsta strre bidrag till den marx-
ska nationalekonomin, Teorin fr den kapitalistiska utveckling-
en, gavs ut 1942 och utgr en ytterst informativ lnk mellan den
ldre tradition av debatter om kriser och imperialism som jag
35
Introduktion
36
Sweezys vergivande av Marx teoretiska redskap till frmn
fr den alltmer inflytelserika keynesianismens. I Sweezys fall
tillkommer den vxande otillfredsstllelse som han delade med
mnga andra gllande stalinismens fortsatta vergrepp ett
fenomen som ocks tycktes peka p marxismens ofrmga att
frklara och frutse socialismens utvecklingsmnster.34
Sweezy var inte ensam om sin sviktande tro p den marxis-
tiska teorins krna. Ekonomen Paul Baran vid Stanforduniver-
sitetet, som kom att bli Sweezys nrmaste medarbetare, delade
hans tvivel. Bde i Barans Utvecklingens politiska ekonomi frn
1956 och i deras gemensamma verk Monopokapitalet frn 1964,
utgjorde deras grundlggande analytiska vapen fr att analysera
kapitalistisk utveckling i underutvecklade respektive utveckla-
de lnder olika varianter av nyklassisk och keynesiansk national
ekonomi.35 Marxismen var huvudsakligen reducerad till att bi-
dra med retorisk och moralisk bakgrund till dessa verk.
I till exempel Utvecklingens politiska ekonomi inte bara grun-
dar Baran sin diskussion om monopolkapital p den nyklassis-
ka teorin om monopolfretagets upptrdande p marknaden,
utan verger ven uttryckligen Marx begrepp om mervrde
(och drmed det om vrde) fr att erstta det med ett allmnt
begrepp om verskott, som skulle kunna platsa i nstan vilken
ortodox tillvxtteori som helst.36 Samtidigt som han lmnar
varaktiga bidrag genom att frklara efterblivenhetens rtter
37
Introduktion
38
bcker trots dessa begrnsningar, och mjligen delvis p
grund av deras avfrdande av de rdande tolkningarna av marx-
ismen bidra med ett slagkraftigt alternativ till den ortodoxt
neoklassiska syntesen, till ortodox marxistisk nationalekonomi
och till den politik som implicerades av de bde alternativen.
I USA, dr sekteristisk marxism lnge avfrdats i samband
med framtrdandet av medborgarrtts-, black power-, kvin-
no- och antikrigsrrelser, fann den nya vnstern en mer till
talande och anvndbar tolkning av marxismen i de nymarxis-
tiska teorier som Baran och Sweezy lanserade n i den gamla
dogmatismen. Genom att betrakta sin egen tid som full av nya
strmningar, sg den nya vnstern sina kamper som en del av
revolten mot alienation, diskriminering och imperialism. Al-
lesammans produkter av ett kvvande och allt mer detaljstyrt
industriellt samhlle, eller ocks av sexism och rasism per se.
Nr Baran och Sweezy redovisade fr den kapitalistiska kri-
sen lades ansvaret fr alla problem p ett irrationellt system,
och Vietnamkriget frklarades vara ett resultat av amerikansk
imperialism. Samtidigt frblev analysen av den kapitalistiska
krisen bunden av nationalekonomins gamla kategorier. Baran,
Sweezy och de som fljde i deras spr, sg drfr fortfarande ar-
betarklassen enbart som lnearbetare. Fljaktligen betraktade
de kamperna fr vlfrdsrttigheter bland arbetslsa, Svarta
Pantrarna, militanta Students for a Democratic Society, radi-
kala feminister eller aktivister, som stende utanfr klassen.38
Det enda som skulle kunna anses ha anknytning till arbetarklas-
sen ur detta perspektiv var istllet de hjlmbeprydda attackerna
mot antikrigsdemonstrationerna. Vilken plats skulle det finnas
fr Marx i en vision dr arbetarklassen hade slt sig och allierat
sig med kapitalistklassen, dr de enda sanna revolutionrerna
Keynes verk inte frmst teoretiskt utan strategiskt. Och om vi idag befin
ner oss i en postkeynesiansk vrld r det inte fr att hans teorier r brist
flliga, utan fr att hans strategier har vervunnits av arbetarklassen.
38 Detta r mycket tydligt i deras bok Monopolkapitalet och i Sweezys tid
skrift Monthly Review.
39
Introduktion
40
allvarligt studium av de kampcykler som de fann sig inblandade i.
Nr de gjorde detta vnde sig mnga till nationalekonomin och
frskte utveckla Barans och Sweezys teorier.
Bland de viktigare resultaten av den nymarxistiska national-
ekonomins uppkomst fanns Andre Gunder Franks bidrag till
en alternativ teori om imperialism och revolution. Frank och
andra hvdade att den feodalism som attackerades av ortodoxa
marxister i Latinamerika och Asien var en illusion. Kapitalis-
men var och hade frn frsta brjan varit ett internationellt
system som inkorporerade alla tidigare samhllssystem i en in-
ternationell hierarki av metropoler och satellitrelationer. Dessa
teorier implicerade ett avfrdande av kommunistpartiets std
till lokala borgerliga krafter. Dessa borgare sgs bara som com-
pradorer, eller tillfrordnade kapitalister; chefer p en lg niv
i det internationella kapitalistiska systemet. Std till dem kunde
bara innebra std till systemet som helhet och en minskning
snarare n kning av mjligheterna till en framgngsrik arbetar
klassrevolution.40
Dessa teorier lg mer i linje med arbetares och bnders
intressen n den gamla vnsterns, d de gav uttryck fr bde
den nya kampcykeln och dess internationella dimension. I all-
mnhet fann de revolutionra utbrotten std bland svl bn-
der som svarta, studenter och kvinnor. Bde kapitalism och
ortodox kommunism betraktades som fienden. Samtidigt var
teorierna i mngt och mycket svaga. D de varken baserades
p Marx eller p samtida borgerlig ekonomisk teori blev de-
ras artikulering av imperialismens mekanismer och dynamik
en osammanhngande soppa av marxistisk retorik om utsug-
ning och beroende, hopkokad med borgerlig teori om handel
41
Introduktion
Ortodoxins terkomst
Genom dessa svagheter utsatte sig den nya vnsterns national-
ekonomer fr den gamla vnsterns motangrepp frn tmins-
tone tv riktningar. Det frsta motangreppet kom genom bru-
ket av det grundlggande begreppet produktionsstt. Detta
mobiliserades mot den nya vnsterns misslyckande med att
integrera sin teori om ett globalt kapitalistiskt ekonomiskt sys-
tem sammanhllet genom handel och kapitalflden med
en teori om produktionen, som i sig kunde frklara den om-
fattande variationen i systemets produktionsfrhllanden. Fr
att lsa problemet med produktionsfrhllandenas srdrag
srskilt pfallande i tredje vrlden infrde det franska kom-
munistpartiets teoretiker Louis Althusser och hans efterfljare
begreppet om skilda men artikulerade produktionsstt, dr ett
dominerade de vriga.41 Ernesto Laclau, till exempel, levererade
en direkt attack p Franks arbete om Latinamerika, genom att
inrikta sig p de strukturella skillnaderna mellan produktions-
stten i urban kapitalistisk industri och det rurala agrarsam-
hllet, vilket fortfarande dominerades av mindre latifundier.42
Detta angrepps framgng pvisas tydligt genom den utstrck-
ning i vilken analyser av tredje vrldens kamper kommit att
ersttas av debatter om den exakta specificeringen av perifera
samhllsformationer eller om de enskilda produktionssttens
41 Louis Althusser och Etienne Balibars Att lsa Kapitalet (Cavefors, 1970)
var ett av de inledande dragen i detta motangrepp. De filosofiska och poli
tiska argumenten kommer i korthet att underskas i nsta avsnitt.
42 Ernesto Laclau, Feudalism and capitalism in Latin America, New Left
Review 67 (1971).
42
beskaffenhet inom olika typer av jordbruk. Denna nya historie-
materialism har inte bara terupplivats som kommunistpartiets
vapen, utan ven accepterats som teoretisk grund av en mngd
vnsterfrfattare bde i och utanfr de gamla vnsterpartierna,
inklusive mnga marxistiska antropologer, sociologer och na-
tionalekonomer.43 Debatten har varit srskilt lnglivad i Latin-
amerika och Asien, dr den har en djup strategisk och politisk
betydelse.44 Likvl har den ven genomsyrat vissa nationaleko-
nomiska cirklar i USA och Vsteuropa, dr dess politiska frgre-
ningar r mindre direkta, men de underliggande konflikterna
inte mindre verkliga. Olika frsk att bringa till exempel Barans,
Sweezys och Franks nymarxistiska nationalekonomi i verens-
stmmelse med denna form av produktionssttsanalyser
som till exempel Samir Amins ansats har enbart frambringat
inkonsekventa eklektiska lappverk.45
Den andra sidan av den nya ortodoxins attack mot den
nymarxistiska nationalekonomin finner vi i de ekonomiska
teorierna om kapitalismen, och d i synnerhet kring kristeo-
rin. Denna framtrdde frmst under den rdande ekonomis-
ka krisen i den industrialiserade vrlden, dr bndernas roll
var lngt mindre viktig och alla var verens om de nationella
43
Introduktion
44
finner vi att mnga av de slag som utkmpades 19001940 nu
terkom i nstan exakt samma termer. Detta svrbegripliga
spektakel har en avgjort makaber karaktr. tertagandet av
marxismen borde ha kunnat liknas vid en arkeologisk utgrv-
ning, dr syftet ligger i att framvisa beskaffenheten hos de va-
pen som utvecklats genom klasskonflikternas historia, och dr
perspektivet r riktat p mjligheterna att ta dessa vapen i bruk
under den rdande krisen. Istllet finner vi alltfr ofta en vning
i svartkonst dr ngon sedan lnge dd ande terkallas frn sin
grav fr att regissera dagens kamper. Man kunde ha vntat sig
att finna ansatser till att stta sig in i dessa stora marxisters teori
och praktik utifrn deras tids klasskamp, fr att p s stt vinna
inspiration till att lsa vra egna problem (och drefter lmna
dem drhn, d vi vl lrt oss det som lras skulle). Istllet ser vi
gng p gng en omarxistisk blindhet fr vr periods historiska
srdrag och ett begr att finna nyckeln till samtiden ngonstans
i det frflutna.
Nationalekonomins grnser
Slunda finner vi i denna litteratur alla de begrnsningar som
en nationalekonomisk lsning av Marx fr med sig och som
kommit att anstta denna ansats sedan dag ett. Vare sig det gl-
ler ortodoxi, revisionism eller nymarxism begrnsas forsknings-
fltet till ekonomi, och en nationalekonomisk marxism blir i
bsta fall ideologisk rekvisita till de politiska positioneringar
som denna kritik av kapitalismen medfr. Ideligen ser vi de
olika frfattarna fastna i en frstelse dr begreppen betecknar
abstrakta relationer, och dr krisens eller imperialismens klla
str att finna i systemets mystiska rrelselagar som reglerar
kapitalistklassens beteende.
Denna lsning av Kapitalet r emellertid inte bara en passiv
tolkning. Genom att begrnsa sig till den ekonomiska sfren
eller basen frvandlar den i sjlva verket nationalekonomin
till blott och bart en teori om den kapitalistiska fabriken och
45
Introduktion
46
den riktiga arbetarklassen. Naturligtvis innebar detta att partiet
ter axlade rollen som den frmedlande tolkaren av den riktiga
arbetarklassens intressen, varigenom frsken att undertrycka
eller assimilera dessa kamper legitimerades.
Trots att den nya vnsterns nymarxism lt dessa kamper
spela en central roll i sin uppfattning av revolutionen, klarade
den sig fga bttre teoretiskt. Eftersom den accepterade orto-
doxins utelmnande av dessa grupper frn arbetarklassen var
allt nymarxismen kunde erbjuda vaga beropanden av folkets
intressen. Oavsett om de fll utanfr den ekonomiska sfren
eller om deras plats inom den var av dunkel karaktr, betrakta-
des dessa revolter som biprodukter av systemets allmnna ir-
rationalitet. Slunda ser vi att en av de stora svagheterna med
en nationalekonomisk lsning av Kapitalet r att reducera och
isolera dess analys till en analys av fabriken. Men om detta r en
svaghet som gjort bde nymarxism och ortodox marxism fun-
damentalt ofrmgna att redogra fr den nuvarande krisen,
utgr det likvl inte det enda problemet.
nnu viktigare r dessa analysers ensidighet, frn andra in-
ternationalen till dagens debatt om kristeori: det ensidiga stt
p vilket arbetarklassen, hur den n m definieras, upptrder
i dessa modeller. Nr den verhuvudtaget dyker upp p sce-
nen kommer den utifrn, och d vanligtvis som ett offer som
utkmpar defensiva slag. Drfr skulle jag etikettera de marx-
istiska eller nymarxistiska kategorierna i dessa modeller som
reifierade. De r reifierade, d de istllet fr att frsts som
avseende samhlleliga relationer klasser emellan, frvandlas
till avseende ting inom kapitalet skilda frn samhlleliga rela-
tioner. Oftast betecknar sjlva begreppet kapital i dessa model-
ler inte klassrelationen (ibland slngs det emellertid in som en
efterklokhet), utan snarare produktionsmedel, pengakapital,
varukapital och arbetskraft som rr sig hit och dit och kar
och minskar likt indifferenta enheter i cirkulationen. Varifrn
kommer impulserna till rrelse, teknologisk frndring eller
47
Introduktion
51 Marx till Bolte (23:e november 1871), i Karl Marx & Friedrich Engels,
Brev I urval, (Gidlunds, 1972), 112113.
48
Marx skte upp och analyserade flera av dessa kamper om
arbetsdagens lngd, arbetsintensiteten, produktiviteten, me-
kaniseringen, lnen och s vidare. I Kapitalet stakar han ut
svl deras srskilda historia i England som deras allmnna
plats inom kapitalet, det vill sga inom klasskampen. Frn den
stund dessa stridsomrden blir generaliserade, etiketteras de
som klassrelationer och blir slunda politiska. Vid en given tid-
punkt kan en mngd enskilda grupper av arbetare kmpa fr
ett visst krav. I hndelse av ett sdant skede, kan varje enskild
kamp vid varje fabrik eller industri inte lngre betraktas som en
isolerad rent ekonomisk kamp, utan mste frsts som en del
av en helhet, som en politisk maktkamp. Idag ser vi detta nnu
klarare n p Marx tid, p grund av statens frndrade roll.
Den keynesianska statens uppkomst har inneburit den faktiska
sammanslagningen av inte bara staten och ekonomin, utan av
staten och sjlva samhllet.
Detta r en annan avsevrd fara med en nationalekonomisk
och ideologisk lsning av Kapitalet. Vi serveras en detaljerad
kritisk tolkning av detta sjlvaktiverande monster, p ett stt
som inte i ngon mening iakttar hur den faktiska arbetarmakten
tvingar fram och hejdar den kapitalistiska utvecklingen. Marx
insg hur den framgngsrika kampen fr arbetsdagens frkort-
ning frsatte kapitalet i en kris. S icke dessa nationalekonomer,
vilka tvrtom ser absolut mervrde som ett reifierat abstrakt
begrepp. Marx insg att kamper tvingade fram utvecklingen
av produktivitetshjande innovationer, vilka i sin tur kade
kapitalets organiska sammansttning. Fljaktligen sg han rela-
tivt mervrde som en kapitalistisk strategisk reaktion. Det gr
inte dessa nationalekonomer, de ser endast konkurrens kapita-
lister emellan. Marx insg hur arbetarnas lnekamper kunde
medverka till att framkalla kapitalistiska kriser, medan dessa
nationalekonomer endast ser abstrakta rrelselagar.52 Dylika
52 Idag finns ett ftal nationalekonomer som har brjat frst att arbe
tarklassens makt faktiskt spelar en roll vid uppkomsten av kapitalistiska
49
Introduktion
50
Att lsa Marx filosofiskt
51
Introduktion
52
Att lsa Marx filosofiskt
53
Introduktion
som kan ses som ett optimistiskt moment i den borgerliga filo-
sofin, i det att den teoretiserar kapitalets tendens att ptvinga
vrlden sin egen logik.
Nr dialektiken vl var skild frn kapitalet, nr materialis-
men inte lngre frstods som arbetarklassens frmga att krossa
kapitalets idealism utan som abstrakt materia, nr den dialek-
tiska formen, kort uttryckt, vl skilts frn sitt innehll, kunde
Engels tillmpa denna form p allt, bde i analysen av naturen
och den mnskliga historien. I det frra fallet var resultatet,
vilket Lucio Colletti frtjnstfullt visat, knappast mer n en
pretentis omarbetning av Hegel.56 Enligt Colletti r srskilt
Naturens dialektik en frvriden anpassning av Hegels Natur
philosophie, som fullstndigt missar den avgrande punkten
att Hegels verk baserades p materiens dialektik i en ondligt
sammanfrande rrelse.57 I frga om analysen av den mnskliga
historien stpte Engels om iderna i Den tyska ideologin och
frordet till Till kritiken av den politiska ekonomin till historisk
materialism och lt drmed (kapitalets) dialektik projiceras
bakt p alla tidigare samhllen. Resultatet var den samhlls-
analys som formulerats i den bermda bas/verbyggnad-diko
tomin, dr verbyggnaden av politik, juridik, kultur, etc.,
bestms av den ekonomiska basen, vilken baseras p ett visst
produktionsstt. Utvecklingen av nya produktionsstt frkla-
rades genom den dialektiska interaktionen mellan produktiv-
krafterna och produktionsfrhllandena.
Denna enkla formulering antogs i en eller annan form av del-
tagarna i den andra internationalen (till exempel Kautsky och
Lenin).58 Svrigheterna med denna definition r knda. Den
vanliga framstllningen har en bismak av historiedeterminism
54
Att lsa Marx filosofiskt
55
Introduktion
56
Att lsa Marx filosofiskt
64 Ibid., 1317.
65 Se inledningen till Althussers Fr Marx.
57
Introduktion
58
Att lsa Marx filosofiskt
59
Introduktion
sjlva verket r.
Jag ska nu kort sammanfatta vad som hittills sagts om ls-
ningen av Marx under den nuvarande renssansen, vilket fr
tjna som en referenspunkt fr den fljande diskussionen. En
grundlggande kritik av den nationalekonomiska lsningen av
Kapitalet lg i att den accepterar den hvdvunna skarpa uppdel-
ningen mellan ekonomi och politik, samt begrnsar Kapitalet
till den frstnmnda sfren. Som vi sett har denna tradition
ven blivit filosofiskt rttfrdigad genom de olika formerna
av dialektisk materialism, inklusive den althusserska varianten.
Bde inom den terupplivade marxistiska traditionen av kris-
teori och inom nymarxistisk keynesianism fokuserar analysen
huvudsakligen p kapitalets utveckling en utveckling som
definieras som sjlvstndig frn klasskampen. I korthet har na-
tionalekonomin gtt ut p att teoretisera kring den kapitalis-
tiska fabriken som platsen fr mervrdeproduktion svl som
fr cirkulation och realisering av vrde. I fabriken ses det kapi-
talistiska herravldet som fullstndigt. ven om arbetare helt
legitimt kan kmpa mot lnesnkningar i kristider, r sdana
ekonomistiska kamper i sista hand begrnsade till den kapita-
listiska tillvxtens dynamik och utgr inget reellt hot mot dess
existens. Den ofrnkomliga slutsatsen av denna typ av analys r
att placera allt hopp om effektiva kamper inom den politiska
sfren, vilket vanligtvis innebr std fr ngon slags partior-
ganisation. I en sdan situation kretsar vanligen diskussionen
om klasskampens uppkomst och organisering kring frgan om
klassmedvetande. Under vilka omstndigheter och genom
vilka processer tillgnar sig arbetarna medvetandet om sig sjlva
som klass, ngot som anses ndvndigt fr deras organisering
och krossandet av kapitalet? Betrffande denna frga har den
marxistiska ortodoxin som vi sett anslutit sig till det svar som
ges av Lenin i Vad br gras?, det vill sga att arbetarna br ut-
bildas av ett specialiserat parti av yrkesmssiga revolutionrer
som ensamma kan se bortom varje enskild grupp av arbetares
60
Att lsa Marx filosofiskt
61
Introduktion
71 Russell Jacoby, The politics of the crisis theory: Towards the critique
of automatic marxism II, Telos 23 (1975).
62
Att lsa Marx filosofiskt
63
Introduktion
64
Att lsa Marx filosofiskt
65
Introduktion
79 Paul Sweezy & Leo Huberman, red., Paul Baran: A collective portrait,
(Monthly Review Press, 1965).
80 Paul Baran, Utvecklingens politiska ekonomi.
81 Se kapitel 9 och 10 i Paul Baran & Paul Sweezy, Monopolkapitalet.
66
Att lsa Marx filosofiskt
67
Introduktion
84 Ibid., 2123.
85 Ibid., 1621, [vr versttning].
86 Ibid., 134, [vr versttning].
68
Att lsa Marx filosofiskt
69
Introduktion
70
Denna resum av den kritiska teorin gr inga ansprk p
att ge en fullstndig bild av dess utveckling och bredd, utan
blott en frestllning om dess grundlggande ansatser och
begrnsningar. En noggrann utvrdering av de kritiska teore-
tikernas verk skulle behva behandla de omfattande verken
av alla de frfattare som nmnts svl som nutida figurer som
Oskar Negt, Alfred Schmidt och srskilt Jrgen Habermas. De
grundlggande knnetecknen fr analysen, vilket en lsning
av till exempel Habermas Legitimeringskris skulle visa, frblir
emellertid engagemanget fr ideologisk kritik och en ofrmga
att frst utvecklingen av arbetarklassens makt.
71
Introduktion
72
att sovjeternas ofta visade autonomi mot bde kapitalet och
bolsjevikerna, tervnde han till Pariskommunen i sin bok Sta-
ten och revolutionen och reste dr parollen All makt t sovjeter-
na. Senare, med byrkratiserandet av sovjeterna och kampen
fr en socialistisk ackumulation, strks tanken p arbetarnas
autonoma makt ur de sovjetiska planerarnas och den ortodoxa
marxismens lexikon.88
Som vi sg i det fregende misslyckades rdskommunis-
terna trots sina erfarenheter med arbetarrden att utveckla ett
hllbart begrepp om arbetarautonomin. Till exempel behll
Karl Korsch, som deltog i den kortvariga tyska arbetarreger-
ingen 1923, genom hela perioden ett leninistiskt perspektiv av
det slag som terfinns i Vad br gras? Nr han senare brt med
denna position, hngde det samman med att han uteslts ur
det tyska kommunistpartiet efter att ha analyserat arbetarkam-
perna i sjlva Sovjetunionen. Vid den tidpunkten (1927) hade
kontrarevolutionen hursomhelst bitit sig fast i bde Vsteuropa
och Sovjetunionen, och arbetarkamperna var i huvudsak av de-
fensiv karaktr.89 Denna bakgrund hjlper oss att frst de vs-
terlndska marxisternas ofrmga att utveckla ett begrepp om
arbetarkampens autonoma roll inom kapitalet.
Johnson-Forest-fraktionen
Ett viktigt gonblick fr erknnandet av autonomins verk-
lighet terfinns i den s kallade Johnson-Forest-fraktionens
[The Johnson-Forest Tendency] verk, en strmning som vxte
fram inom den trotskistiska rrelsen p 1940-talet och brt sig
ur den 1950.90 Johnson-Forest-fraktionen tog sitt namn frn
73
Introduktion
74
30- och 40-talet. Under 40-talet studerade bde James och
Dunayevskaya ingende det sovjetiska systemets karaktr, samt
dess frhllande till den vsterlndska kapitalismen, som en del
i frsket att frst den periodens klasskamp och betydelsen av
andra vrldskriget. Allt eftersom de utvecklade sin analys ham-
nade de i tilltagande konflikt med den ortodoxa trotskismens
analys av situationen i USA och av Sovjetunionen som en de-
genererad arbetarstat, svl som med den frestllning om kor-
rekta politiska strategier som implicerades av denna analys. I en
serie artiklar, pamfletter och uttalanden frde de fram sin egen
position i dessa frgor. Det kanske viktigaste dokumentet frn
denna period viktigast eftersom det utgjorde en kulmen var
Statskapitalism och vrldsrevolution, vilken frefaller ha skrivits
frmst av CLR James och framlagts p Socialist Workers Partys
konvent 1950.92 Det var kort efter detta konvent som fraktionen
officiellt brt sig ur fr att terbildas 1951 som Correspondence
Publishing Committee.
I Statskapitalism och vrldsrevolution analyserade James pro-
duktionssttet i USA och argumenterade fr att framvxten av
taylorism och fordism frebdade en ny fas i klasskampen. Likt
teoretikerna i Frankfurtskolan, men som det frefaller utan n-
gon direkt koppling, sg han att de nya teknologierna utgjorde
nya dominansmetoder. Men till skillnad frn dem sg han
ocks arbetarnas styrka och var vl medveten om denna obser-
vations avgrande betydelse.
Han hvdade att taylorismen hade rrt sig frn en fas av
experimentella tillmpningar fre frsta vrldskriget, till att
bli ett samhllssystem i vilket fabriken r utlokaliserad fr
92 CLR James, State capitalism and world revolution, (Facing Reality Pu
blishing Committee, 1950). Essn presenterades frst som dokument och
publicerades senare i bokform. Glaberman formulerar sin syn p frfattar
skapet i sin inledning: Ursprunget till detta arbete som Johnson-Forest-
fraktionens kollektiva stndpunkt krvde att dess frfattarskap mste vara
anonymt. Det r tillfredsstllande att kunna konstatera att frfattaren var
CLR James med den typ av bistnd frn andra medlemmar av gruppering
en som r normala fr politiska dokument, [vr versttning].
75
Introduktion
76
James och Dunayeskayas kritik av Sovjetunionen liknade
Frankfurtskolans kritik. De hvdade att Sovjetunionen var
statskapitalistiskt och i grunden bara en variant av den nuva-
rande historiska fasen av kapitalistisk utveckling.98 Den sta-
linistiska byrkratin r den amerikanska byrkratin dragen till
sin ultimata logiska slutsats. De r bda produkter av den ka-
pitalistiska produktionen i statskapitalismens tidslder, skrev
James.99 Precis som i Friedrich Pollocks arbeten baserades den-
na slutsats p ett studium av organiserandet av produktionen
i Sovjetunionen. James fljde mnstret fr hur obetalt arbete,
ackord, och det tayloristiska systemet infrdes. Men trots den
stalinistiska framgngen och arbetarnas nederlag under denna
period, hvdade han att dessa segrar bara var tillflliga och att
arbetarna terigen skulle komma att ta initiativet. Organiseran-
det av detta initiativ skulle enligt hans perspektiv inte komma
till stnd genom de traditionella leninistiska organisationerna.
Istllet menade han att proletariatet alltid bryter upp gamla or-
ganisationer genom hastiga impulser, ett sprng Den nya or-
ganisationen, den nya organismen kommer att brja med spon-
tanitet, det vill sga fri kreativ aktivitet, som dess ndvndiga
betingelse. Han hvdade vidare att nr arbetarna utvecklade
nya former av disciplinerad spontanitet, skulle det innebra
slutet p de kommunistiska partierna, vilka hade frvandlats
till kapitalets agenter.100 Nr revolter brt ut 1956 stdde James
de ungerska fabriksrden mot Sovjets intervention. S lnge
som Johnson-Forest-fraktionen fortsatte att vara en fraktion
77
Introduktion
101 CLR James, State capitalism and world revolution, 10, [vr versttning].
102 Ibid., 1011, [vr versttning].
78
Denna betoning av arbetarnas initiativ frn basen, av grsrt-
terna, vxte ur Johnson-Forest-fraktionens (och senare Cor-
respondence Publishing Committees) studier och kontakter
med fabriksarbetare och var knnetecknet fr den politiska
strmning de representerade. Ur denna synvinkel var deras vik-
tigaste publikationer frmodligen de som presenterade och
analyserade arbetarkamper p fabriksgolvet mot bde ledning-
en och fackfreningarna. Dessa r till exempel Den amerikan-
ske arbetaren (1947) som berr dagliga kamper p en bilfabrik,
Stmplar ut (1952) om fabrikslivet och Fackligt engagemang och
vilda strejker (1955) om de vilda strejkerna i bilindustrin 1955
och de radikala krafterna inom fackkommitterna.103
Under 1950-talet och tidiga 60-talet hll de detta politiska
fokus p arbetarnas sjlvaktivitet vid liv genom studier, skrivan-
de och aktiva interventioner i arbetarkamperna.104
Socialisme ou Barbarie
Trotskismens vxande kris i USA under och efter andra
vrldskriget, ur vilken vi sett att Johnson-Forest-fraktionen
vxte fram, gde rum parallellt med en liknande kris i Europa.
103 Phil Romano & Ria Stone (Raya Dunayevskaya), The american worker,
(Facing Reality Publishing Company, 1946); Martin Glaberman, Punching
out, (Correspondence Publishing Committee, 1952) och Union commitment
and wildcat strikes, (Correspondence Publishing Committee, 1952). Frak
tionen och de grupper som sprang fram ur den r mngsidiga. Bde James
och Dunayevskaya hade frn brjan en tydlig frkrlek fr filosofiska ge
neraliseringar, och som en del av det teoretiska arbete som mjliggjorde
deras brytning med trotskismen gjorde de nylsningar inte bara av Marx
utan ven av Hegel. Den starka hegelianska tendensen i deras marxism r
uppenbar i verk som CLR James Notes on dialectics, (Lawrence Hill, 1980)
och Raya Dunayevskayas Philosophy and revolution, (News and Letters
Committee, 1973). Varje frsk att analysera fraktionens utveckling som
en helhet mste beakta dessa olika perspektiv och deras utveckling.
104 Eftersom jag hr bara r ute efter att fokusera p hur Johnson-Forest-
fraktionen erknde arbetarnas autonoma makt, ska jag inte g vidare in
p deras utveckling. De som r intresserade av den fljande historien,
79
Introduktion
80
Han insg att partiet inte var mer benget att bli instabilt
om det kom till makten (vilket trotskisterna i Grekland ville)
n det ryska kommunistpartiet, vilket hade framtrtt ur kriget
starkare n ngonsin. Han tnkte, precis som sina amerikanska
meningsfrnder, att de verkliga frhllandena med den ryska
byrkratins vxande makt i grunden talade emot Trotskijs teo-
ri om en degenererad arbetarstat.106 Lefort, som delade denna
uppfattning, frde ven med sig inflytandet frn sin tidigare
lrare, filosofen Merleau-Ponty, och en stark dos av existentiell
fenomenologi till kritiken av den trotskistiska ortodoxin.107
Tillsammans med de vriga i deras grupp utvecklade de inte
bara en detaljerad analys av Sovjetunionen (som liksom James
och Dunayevskayas arbete baserades p studier av de sociala
frhllandena i produktionen) utan ven den oundvikliga
kritiken av de leninistiska begreppen om partiet och socialis-
men.108
ven om Socialisme ou Barbaries kritik av byrkratin i flera
vsentliga aspekter skilde sig frn teorin om statskapitalismen,
var den franska och amerikanska gruppen verens i sitt frkas-
tande av den ortodoxa marxismens reifierade kategorier, och
de betonade bda analysen av den arbetarkamp i produktionen
och i samhllet som inte frmedlades av ngra officiella orga-
nisationer. I en intervju frn 1975 om Socialisme ou Barbaries
utveckling kommenterade Claude Lefort deras relation till
den amerikanska gruppen: De [CLR James och Raya Dunay-
evskaya] hade kommit till liknande slutsatser som vi betrf-
fande Sovjetunionen, byrkrati och frutsttningarna fr de
exploaterades autonoma kamp. Deras uppfattning om arbe-
tarnas dagliga motstnd i fabrikerna var srskilt givande.109
81
Introduktion
82
att influera andra. Viktigt i detta sammanhang r den pverkan
deras analys av autonoma arbetarkamper hade p betydande
personer inom den autonoma flygeln av den italienska nya
vnstern p 60- och 70-talet, ngot som kommer att behandlas
i det fljande.
83
Introduktion
84
utgjorde en kapitalistisk plan fr uppdelning och kontroll av
arbetarklassen. Om Johnson-Forest-fraktionen och Socialisme
ou Barbarie hade gtt lngre n Pollock i att stta arbetarklas-
sens styrka mot en sdan dominans, gick Panzieri nu nnu
lngre. Genom sina studier kunde han formulera kapitalets
tekniska utveckling i termer av ett kapitalistiskt svar p arbe-
tarkampen genom en allt hgre grad av planering. I artikeln
Mervrde och planering: Anteckningar frn en lsning av Ka-
pitalet lade han fram en analys av hur den autonoma arbetar-
kampen vervinner kapitalets splittringar och tvingar den att
omorganisera produktionen i fabriken och lyfta sin planering
till hgre niver.110 Han kunde drmed situera den nya fasen
av kapitalistisk planering under 30-talet, vilken tidigare iden-
tifierats av Frankfurtskolan och James, inom ett allmnteore-
tiskt ramverk, fr att s analysera revolutionerna inom kapi-
talets teknologi och arbetarorganisering utifrn klasskampens
dynamik. I hans arbete framtrder tanken att arbetarklassen i
slutndan r det enda element i kapitalet som inte kan plane-
ras. Detta utgjorde bde ett teoretiskt och politiskt framsteg
gentemot Frankfurtskolan, som bara hade sett den kapitalistis-
ka planeringen, och ett teoretiskt framsteg gentemot dem som
betonat den autonoma arbetarkampen mot en sdan planering
men inte frmtt utarbeta en allmn vergripande teori. In-
frlivandet av arbetarautonomin i teorin om den kapitalis-
tiska utvecklingen antydde ett nytt stt att ta sig an analysen
av klasskampen i den framvxande strukturen av kapitalistisk
arbetsdelning. Arbetsdelningen ses inte bara som en hierarkisk
delning av makten fr att frsvaga arbetarklassen det vill
sga som en viss maktsammansttning utan arbetarklassen
ses ocks kmpa mot detta, som ett led i dess kamp mot den
kapitalistiska anvndningen av teknologin, genom att politiskt
nysammanstta [recompose] de styrkemssiga relationerna till
110 Raniero Panzieri, Surplus value and planning: Notes on the reading
of Capital, i The labour process and class strategies, (Stage 1, 1976) 425.
85
Introduktion
att tjna sina egna intressen. Detta implicerade i sin tur ett nytt
stt att frst bde kapitalets natur och problemet med arbe-
tarklassorganisering.
Om den autonoma arbetarmakten tvingar fram en utveck-
ling av kapitalet genom omorganiseringar och frndringar,
kan kapitalet ingalunda frsts som en utifrn kommande
kraft oberoende av arbetarklassen. Det mste frsts som sjlva
klassrelationen. Detta ledde Mario Tronti, en annan huvud
figur bakom Quaderni Rossi och senare Classe Operaia, till att
betona Marx teoretiska upp-och-ned-vndande av arbetskraft
till arbetarklass. Med andra ord: kapitalet frsker infrliva
arbetarklassen inom sig sjlv som enbart arbetskraft, medan
arbetarklassen affirmerar sig sjlv som en sjlvstndig klass-fr-
sig genom kamper som bryter med kapitalets sjlvreproduk-
tion.111
Dessa reflektioner motiverade tv typer av vidare studier.
Den frsta utgjordes av konkreta studier av pgende klass-
kamp. Italienarna var influerade av och byggde vidare p de
fransk-amerikanska erfarenheterna av direkta underskningar
av arbetarnas kamper.112 Detta indikeras av att Danielo Mot-
aldi versatte Den amerikanske arbetaren till italienska frn
den franska versionen i Socialisme ou Barbarie, och ven ngra
111 Mario Tronti, Social capital, Telos 17 (1973), 113121.
112 Motaldis versttning av Den amerikanske arbetaren trycktes i Battaglia
Communista februarimars 1954. Det amerikanska exemplet har frblivit
en viktig referenspunkt under det italienska arbetets teoretiska och po
litiska utveckling. Orsakerna till detta r inte bara det epokgrande ar
bete som utfrts av personer associerade med Johnson-Forest-fraktionen
(texter av CLR James, James Boggs, George Rawick och Martin Glaberman,
med flera, har versatts till italienska och kanske spridits och diskuterats
i strre utstrckning i Italien n i USA) utan ocks i frestllningen att d
den amerikanska kapitalismen r vrldens mest avancerade, och drfr
viktig att studera, mste ven de amerikanska arbetarnas kamp vilken
har tvingat fram och mste fortstta med att utmana denna utveckling
vara av srskild betydelse fr arbetare ver hela vrlden. Som mnga har
ppekat, sannolikt med rtta, r de revolutionra kampernas utveckling i
USA bestmmande fr kamper verallt.
86
av Daniel Moths artiklar frn samma tidning. Drtill kom-
mer terupptckten av Marx Arbetarunderskningar, ett
utkast som Marx hade gjort som frslag p empiriska studier
av arbetarnas liv och kamper. Den versattes till italienska och
analyserades i Quaderni Rossi.113 I spetsen fr denna form av
underskning i Italien gick en av Montaldis vnner, Romano
Alquati. Han brjade intervjua arbetare i italienska fabriker
och studerade konkret den italienska arbetarklassens samman-
sttning och politiska nysammansttning.114 Den andra sortens
studier bestod i en omvrdering av tidigare kamper i arbetar-
klassens internationella historia. Mario Tronti, Sergio Bologna
med flera genomfrde nya underskningar av den europeiska
och amerikanska arbetarklassens erfarenheter, svl av deras
kamper mot den kapitalistiska planeringen som av deras orga-
nisatoriska historia. De sprade och gick bortom fordismens
uppgng i samband med att de underskte frhllandet mel-
lan klassammansttningen och arbetarorganisationerna. I sin
artikel Klassammansttning och teorin om partiet lokalise-
rade Bologna erfarenheterna frn sovjeterna och de tyska ar-
betarrdens organisationsform till koncentrationen av skolade
arbetare vars redan befintliga, partiella kontroll ver sina pro-
duktionsinstrument franledde dem att uppfatta organisering i
termer av att ta ver sina verktyg helt och hllet.115 Han stllde
denna erfarenhet mot I i USA, vars hgst annorlunda orga-
nisatoriska erfarenhet speglade en annan klassammansttning
vstra Amerikas till stor del mobila oskolade arbetsstyrka. I
Arbetare och kapital kartlade Tronti p samma stt erfaren-
heterna frn bde perioden av tysk socialdemokrati och den
87
Introduktion
88
Dessa tankar anvndes inte bara i fabriksstudierna om mass-
arbetare (till exempel Alquatis) utan ven fr att studera den
keynesianska statens roll fr det ekonomiska miraklet i efter-
krigstidens Italien. Hr gjordes terigen viktiga landvinningar.
Jag har kortfattat nmnt Frankfurtskolans syn p keynesianis-
men som ett tillfredsstllande av arbetarnas kvantitativa behov
medan samma behov formades kvalitativt fr att kontrollera
arbetarklassen genom en konsumtionslogik. Analysen av key-
nesianismen, som teoretiker som Tronti och Antonio Negri
utarbetade under denna period, utgjorde ett viktigt partiellt
svar p dessa teorier om dominans.117 Genom att betrakta den
keynesianska strategin i termer av kapitalets svar p arbetarnas
framgngar med att f arbetarlnerna att samlas i vre delen av
spektrumet, kunde de frst strategin som ett svar p arbetar
klassens makt och inte bara som nnu en slug plan. Vidare
kunde de genom att omarbeta Marx analys av relativt mervrde
och kriser, samt genom att noggrant studera den keynesianska
strategin, precisera krnan i den kvantitativa strategin: den
keynesianska produktivitetsverenskommelsen som frskte
knyta lnekningar till produktivitetskningar och p s vis
lta arbetarkampen driva p den kapitalistiska utvecklingen.
(ven James och hans fljeslagare hade studerat lne-/produk-
tivitetskalkylen och arbetarmotstndet p 50-talet). Nr detta
synstt frdes samman med analysen av den italienska arbe-
tarkampen p 60-talet, frstod de att explosionen av lnekrav
och en vxande revolt mot arbetet strde dessa uppgrelser.
Det blev uppenbart att den keynesianska kvantitativa stra-
tegi som den italienska staten tillmpat p lnepolitiken redan
hll p att kollapsa. Mycket riktigt sg de ocks en av orsakerna
till den italienska ekonomins vxande kris i strningarna av
produktivitetsverenskommelsen. Genom att uppfatta den
keynesianska ekonomiska strategin som kapitalets politiska
89
Introduktion
svar p 30- och 40-talets kriser, vilka i sin tur delvis orsakats
av arbetarnas allt starkare position, insg de att uppdelningen
mellan ekonomi och politik, som varit bestmmande fr vn-
sterns tnkande sedan andra internationalen, redan hade rase-
rats av kapitalet p ett nytt, dramatiskt stt.
I Italien hade dessa tankar en avgrande politisk betydelse.
Med denna analys som grund attackerade grupper som Potere
Operaio (PO) kommunistpartiets medverkan i regeringens
frsk att strka produktivitetsverenskommelser av keynesi-
anskt snitt med de italienska arbetarna, och hll partiet som
medskyldigt till en kapitalistisk strategi att kontrollera och
stvja arbetarkamperna. PO stdde arbetarnas autonoma stra-
tegi att krva mer ln och mindre arbete, mindre produktivitet
en strategi vars effekt direkt underminerade den keynesianska
strategin.118
Denna position backades ocks upp teoretiskt genom av-
svrjelsen av det gamla vnsterperspektivet p arbete (som
genom rd och sovjeter grundade sig i de skolade arbetarnas
erfarenheter frn den tidiga kapitalismen): att kampen bestod
i att befria arbetet frn kapitalet, att uppn icke-alienerat ar-
bete. Som Tronti ppekade kunde arbetet i sig sjlv, ur de osko-
lade arbetarnas synvinkel, endast betraktas som ett medel fr
social kontroll som man mste avskaffa inte frbttra. Detta
ledde till insikten att denna tids arbetarkamp inte endast ka-
raktriserades av en flykt frn kapitalet utan ven av en flykt
frn existensen som arbetarklass. Massarbetarnas ml ligger
i att upphra med att vara arbetare, inte i att gra arbetet till
religion.119 Detta var terigen ett steg framt i frhllande till
tidigare teorier. James till exempel hade, trots att han erknt
90
och studerat arbetarnas autonoma kamper mot arbetet i USA
p 50-talet, nd hllit fast vid det traditionella synsttet att ar-
betarna ytterst sett skte tillfredsstllelse i sjlva arbetet.120 I
USA str denna insikt att revolten mot fabriksarbetet strcker
sig lngre n att frkasta alienerat arbete att finna hos teo-
retiker som John Zerzan (Organiserat arbete kontra revolten
mot arbete) och redaktionen fr tidningen Zerowork.121
Genom erfarenheterna frn arbetarkamper p 50- och 60-
talet har p detta stt de gamla teorierna om kapitalets totala
dominans i fabrikerna underminerats. Nya teorier har vxt
fram, och den politik som de r en del av har lyckats bde inkor-
porera och g bortom de tidigare begreppen om kapitalistisk
teknologi hos marxistiska nationalekonomer. De gamla teorier
som sg teknologisk frndring som en biprodukt av konkur-
rensen, eller Frankfurtskolans mer avancerade analyser av den
teknologiska rationaliteten, har idag ersatts av analyser som
gr bortom ensidiga frestllningar om kapitalistisk autonomi
och dominans. De integrerar fabriksteknologi, kapitalistisk
strategi och arbetarautonomi till en verkligt dialektisk frst-
else av klasskampen utifrn arbetarklassens strategiska behov.
De studier som uppntt detta integrerade perspektiv rymmer
underskningar av flera olika industriella sektorer, svl som
analyser av kapitalistiska strategier p statsniv, bde nationellt
och internationellt. I Italien har till exempel flera undersk-
ningar gjorts inom den petrokemiska sektorn, vilken befinner
sig i ett skede av omorganisation som en del av ett frsk att
hantera den nuvarande krisens arbetarkamper.122 Liknande
91
Introduktion
92
i fabriken utan ocks arbete i hemmet och i bostadsomrdet.
Med denna insikt lggs ett skarpt fokus p vikten av Marx lnga
diskussion om reservarmn i kapitlet om ackumulationen i Ka-
pitalets frsta band. Ackumulation innebr en ackumulation av
bde reservarmn och den aktiva armn, av dem som arbetar
med att reproducera klassen likvl som dem som producerar
andra varor (utver arbetskraft). Den fabrik i vilken arbetar-
klassen arbetar r samhllet i dess helhet, den sociala fabriken.
Arbetarklassen mste omdefinieras fr att ven inkludera arbe-
tare utanfr fabriken. Denna teori erbjd en utgngspunkt fr
att, inom ramen fr en marxistisk analys, frst inte bara det
kande antalet kamper som studenter, kvinnor och arbetslsa
stod fr p 60-talet i Italien, utan ven liknande kamper p an-
dra hll i Europa och i USA svl som bndernas kamper i tredje
vrlden.
Frestllningen om kapitalet som social kontroll, eller
som social fabrik, ppnar fr en omformulering av Frankfurt
teoretikernas teori om den kulturella sfren. Medan dessa
betraktar konsumtionen som central, vilket ifrgastter hela
marxismens relevans (svida den betraktar produktionen som
den grundlggande instansen), ppnar Trontis arbeten fr att
lta denna vision terknytas till marxismen genom en frst-
else av konsumtionen som produktion och reproduktion av
arbetskraften. Likt de kritiska teoretikerna ser han kapitalets
plan att infrliva hela samhllet, men till skillnad frn dem ser
han mer n produktionen av det inprglade samtyckets lugn.
Han frstr kapitalets plan som en strategi att handskas med
de arbetaruppror som spridit sig genom hela samhllet utanfr
fabriken. Tronti ser ven att denna strategi blir alltmer hotad av
upproren, precis som i fallet med fabrikerna. Utifrn synen p
arbetarnas revolt som riktad mot deras status som arbetare, r
steget inte lngt till att betrakta revolten i samhllet, eller inom
den kulturella sfren, som en strning av produktionen av ar-
betskraft. I stllet fr den ensidiga teorin om borgerlig kulturell
93
Introduktion
126 Bruno Ramirez, The working class struggle against the crisis: Self-
reduction of prices in Italy, Zerowork 1 (1975), 142150.
127 CLR James, The revolutionary solution to the negro problem in the
United States.
94
vad mnga kvinnor sg som mns dominans inom den nya vn-
sterns organisationer och deras verbetonande av fabrikerna.
Dessa kvinnor tog inte bara till sig den teoretiska frstelsen av
den sociala fabriken utan insg ocks den avgrande betydelsen
av de icke fabriksarbetandes kamp vilken i stor utstrckning
frdes av kvinnor. Mario Tronti och de andra mnnen i PO kun-
de se att de reproduktionscheman som finns i Kapitalets andra
band innefattade reproduktionen av arbete. Kvinnorna inom
PO kunde i sin tur se att det var deras arbete som stadkom
denna reproduktion, och att det hade varit kvinnornas kamp i
bostadsomrdena mot detta arbete som utgjort krnan i sjlv-
reduktionsrrelsen och andra samhlleliga kamper i Italien och
p andra platser.
Som en del av deras kamp fr att lyfta fram denna frga ut-
vecklade kvinnor som Mariarosa Dalla Costa bde nya teoretis-
ka perspektiv och nya organisationer. Organisatoriskt brt de
med PO och bildade Lotta Femminista i Italien och drefter en
internationell Ln fr hemarbete-kampanj [Wages for House
work]. P det teoretiska planet utvecklade de Trontis arbeten
om den icke fabriksarbetande delen av arbetarklassen. De foku-
serade p lnens nyckelroll i att gmma inte bara den obetalda
delen av arbetsdagen i fabriken, utan ven det obetalda arbetet
utanfr. De stdde sig p Marx arbete om reservarmn och l-
nen, men gick ven bortom det i att se arbetskraftens reproduk-
tion som en del av kapitalets planering. De lyfte fram det stt
p vilket lnen hierarkiskt splittrar arbetarklassen i avlnade
(fabrik) och oavlnade (hemmafruar, studenter, bnder) sek-
torer, s att den senare gruppen tycks st utanfr arbetarklas-
sen p grund av att de inte betalas en ln. De vidareutvecklade
analysen av arbetet med att reproducera arbetskraften, och ana-
lyserade dess struktur bde inom hemmet och i socialiserade
former som skolor, sjukhus och s vidare.128
128 Mariarosa Dalla Costa & Selma James, Kvinnorna och samhllsom
strtningen, Fronesis nr 910 (2002), 8097.
95
Introduktion
129 Selma James, Sex, race and class, (Falling Wall Press, 1975), och Wage
less of the world i Edmond & Fleming, red., All Work and No Pay.
96
drigenom neutralisera deras kollektiva styrka. Precis som CLR
James hade argumenterat fr ndvndigheten av autonomi fr
den svarta rrelsen, vgrade nu dessa kvinnor att inordnas i
den sortens organisationer.130 De insg att den grundlggande
skillnaden mellan avlnade och oavlnade arbetare r en makt-
frga. Lnen pengar ger makt, de materiella resurser som
ligger till grund fr kamp. Drfr frde de fram det kvalitativa
kravet att den kollektiva kapitalisten staten skulle betala
lner fr hemarbete. Vad gller det kvantitativa bestmmandet
av lnenivn, skulle detta baseras p kvinnors styrka, inte p en
eller annan form av kapitalistiskt produktivitetsmtt. Det var
ett krav riktat mot uppdelningen i avlnade/oavlnade. Det
syftade till att ka bde kvinnors makt och, i och med detta,
till att ka hela arbetarklassens makt genom att hja den lgsta
nivn.131
Detta arbete innebar ett avgrande framsteg gentemot
Trontis och de andras tidigare arbeten. Det mjliggjorde inte
bara en mer adekvat frstelse av den italienska arbetarklassens
politiska sammansttning, utan ppnade ven upp fr en mer
generell tillmpning av de tidigare arbetena om den kapitalis-
tiska krisen p ett globalt plan. Identifierandet av de oavlnades
ledande roll i 60-talets Italien, samt vidgandet av begreppet till
att ven innefatta bnder, skapade en teoretisk ram inom vilken
de amerikanska och europeiska studenternas, hemmafruarnas,
de oavlnades, de etniska minoriteternas och tredje vrlden-
bndernas kamper kunde frsts som delar av en internationell
klasskampscykel.
Genom att infrliva Dalla Costas, James och de andra
inom Wages for Houseworks teorier i analysen av den kapita-
listiska krisen, var det mjligt att utka analysen till att glla
130 Selma James, Women, the unions and work, or ... What is not to be
done Radical America 7, nr 45 (julioktober 1973), 5172, (ursprung
ligen en pamflett frn Notting Hill Womens Liberation Workshop Group
1972).
131 Silvia Federici, Wages against housework, (Falling Wall Press, 1975).
97
Introduktion
hela vrlden. Ett vxande antal artiklar bde i USA och Europa
har betonat de oavlnades betydelse och position i den nuva-
rande krisen. Operaio multinazionale (1974) innehller till ex-
empel flera artiklar som genom att analysera immigrant- och
multinationella arbetare, frsker integrera vr frstelse av
sambandet mellan bondekamperna i tredje vrlden, studenter,
kvinnor, tredje vrlden-kamper i utvecklingslnderna med de
kamper som bedrivs av den avlnade arbetarklassen.132 Dessa
artiklar kan hjlpa till att visa att ursprunget till den nuvarande
internationella krisen finns i hela den sociala fabriken, och dr-
med till att se den som betydligt djupare n vad som allmnt
antagits.
Det frsta numret av Zerowork, frn 1975, frde genom de-
taljerade studier av kamperna i USA fram teorin att dessa kam-
per var av samma slag som de italienska konflikterna, vilka PO vi-
sade hade undergrvt den keynesianska efterkrigsmodellen och
tvingat kapitalet till att anvnda kriser som en strategi fr att
vinna tillbaka kontrollen politiska strejker mot investeringar.
Men kollapsen fr det keynesianska frsket att mobilisera
arbetarklassens kraft var inte bara en frga om produktivitets
verenskommelser i fabrikerna. Analyser av medborgarrtts-,
black power-, student-, antikrigs-, och kvinnorrelsen visade
p att kollapsen lpte genom hela den sociala fabriken. Det var
inte bara de industriella investeringarna i ledande sektorer som
bil- och gruvindustrierna som vacklade under slagen frn de
nya arbetarupproren, utan investeringarna i mnskligt kapital
i gettona och universiteten under Kennedy-Johnson-perioden
underminerades ven de av de oavlnades nya rrelser. Dessa
kamper hade samtliga redan tidigare uppmrksammats av den
nya vnsterns teoretiker, vilka emellertid aldrig hade frmtt
integrera denna analys med analysen av arbetarklassen, sett
autonomin i dessa kamper eller lyckats analysera mnstret fr
98
hur dessa kamper sprids till andra delar av arbetarklassen.133
Fortsatta studier av de avlnades och oavlnades kamper i
tredje vrlden och inom socialistblocket i st i det andra num-
ret av Zerowork, lyfte fram den verkligt internationella karak-
tren hos kampcykeln. En omvrdering av bondekamperna i
steuropa, Sovjetunionen och Vietnam visade att det mnster
som stod att utlsa i bde arbetaroffensiven och den kapitalis-
tiska strategin hade mycket gemensamt med bndernas och
jordbruksarbetarnas kamp i Vst. Dessa studier bidrog till en
nytolkning av flera nyckelfenomen, som till exempel betydel-
sen av tillgng till mark och de multinationella arbetarnas roll.
Dessa studier visade, i bjrt kontrast mot den traditionella sy-
nen p jordgande som ett borgerligt eller feodalt knnetecken,
att mark bde r en garanti fr inkomst och ett redskap fr att
splittra de oavlnade. Mot synen p arbetsinvandring som ett
beklagligt fenomen dr frtryckta arbetare drivs bort av kapita-
listisk manipulation, betonades istllet den autonoma arbetar-
mobilitetens roll som en form av kamp mot kapitalet.134
Allt detta ledde till en genomgripande omtolkning av Marx
kristeori. Nr man ser arbetarklassen som en del av kapitalet
men nd tillerknner den en autonom kraft att stra acku-
mulationsprocessen och p s vis bryta sig ut ur kapitalet, kan
kriser inte lngre ses som blinda sammanbrott skapade av
konkurrensens mystiska osynliga lagar. Med brjan i Antonio
Negris arbeten om Marx kristeori har kriserna omtolkats i ter-
mer av maktrelationer mellan klasserna, dr konkurrensen bara
r en organiserad form av denna relation.135 Marx frstelse av
99
Introduktion
100
uppdelning av den makt som arbetarklassen tillkmpat sig ge-
nom klasskampen; (4) organisering av arbetarklassen som en
funktion av klassammansttningen, och drmed det faktum
att fackfreningarna, socialdemokratin och leninismen en-
dast utgjort historiskt betingade organisatoriska lsningar fr
arbetarklassen; (5) nysammansttning [recomposition] nr ar-
betarklassen vervinner kapitalets uppdelning; (6) arbetarklas-
sen som bestende av bde avlnade och oavlnade; och drfr
(7) kapitalet som ett samhllskapital eller som social fabrik; (8)
kapitalistiska kriser som maktkriser mellan klasserna; och (9)
arbetarklassens nysammansttning och kapitalistisk splittring
[decomposition] som sjlva substansen av krisens tv moment.
I denna skiss har jag frskt lyfta fram hur en nylsning av
Marx spelat en viktig roll vid utvecklandet av dessa element.
Panzieris nylsning av Marx betrffande arbetets organise-
ring, Trontis nylsning av Kapitalet betrffande ackumulatio-
nen, Wages for Houseworks nylsning av Marx diskussion om
reservarmn och Zeroworks nylsning av Grundrisse angende
arbetets ndlighet har alla utgjort ndvndiga och viktiga mo-
ment i utvecklandet av en analys som r till strre strategisk an-
vndning fr utvecklandet av arbetarklassens styrka n ortodox
och vsterlndsk marxism. Vad fr slags nylsning rr det sig
om? Hur skiljer den sig frn de traditionella lsningarna? Fr
mig ter sig dessa lsningar inte som uppvisningar i ideologi utan
snarare som nya verktyg fr att utveckla arbetarklassens styrka.
Panzieri upptcker att arbetarautonomin tvingar fram frnd-
ringar i den kapitalistiska teknologin och planeringen; Tronti
upptcker den teoretiska grunden fr hur det gr att lnka
samman kamper i och utanfr fabriken; Wages for Housework
terupptcker lnens nyckelfunktion som kraft att vervinna
klassdelningen; Zerowork ser hur de nuvarande kamperna mot
arbetet frstter kapitalet i en historisk kris.
Med mlsttningen att gra en strategisk eller politisk ls-
ning av Kapitalet (utifrn de pgende kampernas behov), vad
101
Introduktion
102
kapitalets frutsttningar. Revolutionr strategi r inte ngot
som tillkommer drutver: det r en sjlvklar del av studiet av
klassrelationerna. Fastn denna relation konstant frndras,
fastn 1800-talet sedan lnge r svunnet, terstr kapitalets tv-
sidiga natur. Analysen av den r inte enkel, men samtidigt ser vi
ingen anledning att proklamera den frment obegripliga kom-
plexitet genom vilken professionella marxister frdunklar
Kapitalets mening.
Fr mig tycks detta vara den vsentliga lrdomen frn de nya
teorier som skisserats ovan. De visar p ett stt att lsa Kapitalet
politiskt som bestr av tv steg: att visa hur varje kategori och
frhllande hnger samman med och tydliggr klasskampens
natur, och att visa vad detta innebr fr arbetarklassens poli-
tiska strategi.137 Dessa tv steg r direkt relaterade till varandra,
och att ta det frsta innebr ofta implicit att ven ta det andra.
Genom att till exempel visa p hur pengar r en integrerad del
av kapitalet en frmedling ptvingad av kapitalet som en del
av varuformen visar Marx implicit att en arbetarstrategi fr
att frstra kapitalet i frlngningen mste innebra frstran-
det av pengarna.
Detta krav p att varje kategori explicit mste relateras till
klasskampen innebr inte att reducera allt till klasskamp, efter-
som klasskampen inte r en sjlvstndig extern orsak till katego-
rier och relationer. Den r heller inte en extern konsekvens som
kan hrledas ur dessa. Kapitalet r, som vi nu tycker oss kunna
sknja, klassrelationen, och klassrelationen r i sin tur en kamp
relation. Klasskampen innebr konfrontationen med kapitalist
klassens frsk att ptvinga sin samhllsordning med alla
dess kategorier och bestmningar och arbetarklassens frsk
103
Introduktion
104
Att lsa kapitel ett
105
Introduktion
138 Karl Marx, Inledning till Till kritiken av den politiska ekonomin, i Till
kritiken av den politiska ekonomin, (Proletrkultur, 1981), 259. [Observera att
denna text egentligen inte utgr en inledning i Till kritiken av den politiska
ekonomin, utan r publicerad som en bilaga i den ovan angivna utgvan.
Samma text utgr dremot inledningen i Grundrisse. .a.].
139 Ibid., 257.
106
Att lsa kapitel ett
107
Introduktion
108
Att lsa kapitel ett
109
diskutera implikationerna fr klasskampen. Jag har inte tagit
med ngon analys av del fyra av kapitel ett, som handlar om
fetischismen, p grund av att denna text frst som sist (som
jag redan frklarat) syftar till att g bortom varuformens fram-
trdande fr att se klassrelationerna inom samhllet. I sista
kapitlet summerar jag de viktigaste resultaten av lsningen av
Kapitalets frsta kapitel.
II: Varuformen
Varfr inleds Kapitalet med en analys av varor av de nyttiga
produkter av mnskligt arbete som kps och sljs? Marx ger oss
svaret i de tv allra frsta meningarna i bokens frsta kapitel:
I de samhllen dr det kapitalistiska produktionssttet hrs-
kar, upptrder rikedomen som en oerhrd varuanhopning,
och den enkla varan som dess elementarform. Vr undersk-
ning brjar drfr med en analys av varan.1 Marx brjar allts
med varan eftersom den r bestmmande fr rikedomen i det
111
Varuformen
112
Varuformen
113
Varuformen
114
Varuformen
115
Varuformen
116
Varuformen
Ursprunglig ackumulation
I det 24:e kapitlet av Kapitalets frsta band, visar Marx hur ka-
pitalet ursprungligen pfrde klassrelationens varuform. Han
visar att det som han kallar ursprunglig ackumulation innebar
det ursprungliga skapandet av klasserna i det kapitalistiska sam-
hllet, ngot som skedde genom pfrande av arbete och varu-
utbyte. I samma kapitel visar han att hemligheten bakom detta
ligger just i den historiska skilsmssoprocess mellan produ-
centen och produktionsmedlen (vilket i princip innebar hans
mark). Producenterna frvandlas d till arbetare som tvingas
slja sin arbetskraft till kapitalet fr att skaffa existensmedel,
och alla arbetsprodukter mste i och med detta anta formen av
varor. Marx beskriver ocks hur allmogen drevs frn landet till
staden dr de, tillsammans med fre detta feodala trotjnare,
bildade en potentiell klla till arbetskraft. Marx visar ven att
det inte rckte med att expropriera mark, sjlva grunden fr
mat och klder, fr att driva folk till fabrikerna. Mnga mn-
niskor fredrog nmligen lsdriveri och kriminalitet framfr
117
Varuformen
118
Varuformen
Kampen om arbetsdagen
Dr mjligheterna att undvika kapitalet var sm eller alls inte
frelg, vergick kampen frn att handla om huruvida varufor-
men ska pfras eller inte, till att handla om i vilken utstrck-
ning den skulle pfras. Den nya klassen av arbetare, som inte
119
Varuformen
9 Ibid., 233.
10 Den sviktande tillgngskurvan p arbetskraft baseras p en trade-off
mellan lner och fritid. Med lga lner kommer arbetarna att arbeta mer
120
Varuformen
om lnen stiger, men om lnerna stiger ver en viss niv kommer de att
brja fredra fritid och arbetstimmarna kommer att minska. I koloni
erna var lsningen ofta att infra en hyddskatt eller en viss pengasumma
som de infdda invnarna mste betala till kolonialregimen. Eftersom det
enda sttet att komma ver pengar var att arbeta i gruvorna eller planta
gerna, resulterade detta i indirekt tvngsarbete. Att lnerna hlls mycket
lga tvingade folk att arbeta mnga dagar fr att uppn skattesumman.
11 Marshall Sahlins, Stone-age economics, (Aldine-Atherton, 1972).
12 Karl Marx, Grundrisse, 708709, [vr versttning].
121
Varuformen
122
Varuformen
visar vad kapitalet varit starkt nog att pfra, trots arbetarklas-
sens vxande styrka. De ger rum bakom ryggen p aktrerna
enbart i den meningen att de utgr det ofrutsgbara resultatet
av kraftmtningen mellan de tv klasserna.
Vi kan ocks se att arbetarklassens vxande styrka inte bara
frkortar arbetsdagen utan dessutom gr det mjligt att behl-
la och ka dess andel samhllelig rikedom. Arbetarklassen kan i
sjlva verket ses som att ha utnyttjat kapitalet fr att tillgodose
sina egna behov, samtidigt som den arbetar mindre. Detta r en
del i den lnga process dr utveckling av kapitalet ocks innebr
en utveckling av det materiella fundament som en dag kan gra
det mjligt fr arbetarklassen att vervinna kapitalet.
Vi har hittills diskuterat pfrandet av varuformen i lju-
set av kampen om arbetsdagens lngd. Det r viktigt att inte
glmma bort kampen om hur hrt och under vilka frhllan-
den arbetet ska utfras. Marx visar p flera stllen i Kapitalet,
och i synnerhet i kapitel 8, att kampen om arbetsdagens lngd
gr hand i hand med kampen om arbetets intensitet och frhl-
landen (se till exempel diskussionen i sektion 4 om dag- och
nattarbete). Men den mest detaljerade analysen terfinns i det
trettonde kapitlet. Dr beskriver Marx hur utvecklandet av
nya maskiner, en utveckling som gr mycket snabbt efter det
att arbetarna tvingat fram en arbetstidsfrkortning, inte bara
innebr ett stt att ka produktiviteten, utan ocks ett stt att
ka arbetets hastighet och intensitet. I sektion 3 del c, visar
Marx hur nya maskiner tvingar fram kade arbetsprestationer,
stegrad anspnning av arbetskraften, hrdare komprimering av
arbetstiden.15 I bland annat sektionerna 5 och 9 visar han sedan
hur denna kning skapar nya typer av arbetarklasskamper, frn
luddistiska sabotage av maskiner till mer lngsiktiga kamper
fr att begrnsa och reducera arbetsintensiteten och frbttra
frhllandena. De olika kamperna kring lngd, intensitet och
arbetsfrhllanden rr den arbetskraft som arbetarklassen
15 Ibid., 356.
123
Varuformen
124
Varuformen
125
Varuformen
126
Varuformen
127
Varuformen
128
Varuformen
26 Ibid., 53.
27 Ibid., 52.
129
Varuformen
130
Varuformen
131
i introduktionen, krver en sdan lsning av Kapitalets frsta
kapitel att det integreras med andra delar av Marx verk. Jag
hnvisar allts ven till passager frn andra delar av Kapitalet
samt frn andra arbeten, i syfte att lta kapitlet utgra en del av
en strre analys. Min avsikt r drfr inte att rekonstruera den
utveckling som sker i Marx verk och tnkande.
III: Vrdets substans och
storlek
Det slende med dagens kris r inte att arbetslsheten stiger
det var detta som knnetecknade bde den stora depressionen
och femtiotalets recession utan den inflation som fljer p ar-
betslsheten: den generella priskningen p s gott som varje
vara vi kper. Stigande priser pverkar alla, oavsett om man har
ett jobb eller inte. Oavsett hur man fr sin inkomst s undermi-
nerar inflationen dess verkliga vrde. Inflationen har i synner-
het fr arbetarklassen den direkta effekten att den snker vr-
det p den vara som arbetarklassen har att slja: sin arbetskraft.
Fr kapitalisterna r det omvnt. Eftersom de ger de allt
dyrare varorna, kar deras vlstnd i takt med priserna. Dr-
med kar ven den inkomst som kommer frn frsljningen av
dessa varor. Inflationen snker arbetarklassens inkomster och
kar kapitalisternas, vilket orsakar ett vrdeskifte frn en klass
till en annan. Den kade arbetslsheten fr dessutom effekten
att arbetarnas lner sjunker nnu mer.
133
Vrdets substans och storlek
134
Vrdets substans och storlek
135
Vrdets substans och storlek
den 1314 juli i New York Times, (1420:e juli 1977). Den svarta julaftonen
var bara det senaste dramatiska exemplet p denna form av verksamhet.
De utbredda direkta tillgnelserna under storstadsupproren i mitten av
60-talet ledde till att de kallades varukravaller. Se Russel Dynes & E. L.
Quarantelli, What looting in civil disturbances really means, Transaction
Magazine 5, nr 6 (1968), 914. Fr en mer vergripande analys av denna
period, se Paolo Carpignano US class composition in the 1960s, Zero-
work 1 (1975), 731.
8 Fr en sammanfattande analys av hndelserna i Polen, se Harry Clea
ver, Food, famine and the international crisis, 5860. Om Egypten, se
artiklarna i New York Times, Thousands in Egypt riot over price rise och
Cairo eases prices, but rioting goes on, (19:e januari 1977); Egypts ci
ties seem calm after 2 days of price riots, (21:a januari 1977).
9 Harry Cleaver, Food, famine and the international crisis, 3740.
136
Vrdets substans och storlek
En vara har ett bruksvrde eftersom den har ett vrde nr den
brukas den r anvndbar eller nyttig. Den tillfredsstller ett
mnskligt behov av ett eller annat slag. Den har samtidigt ett
bytesvrde eftersom den har ett vrde nr den byts, det vill sga:
den kan bytas mot ngot annat.
En varas bruksvrde och bytesvrde r inte bara tv olika
egenskaper eller aspekter: de r motstridiga egenskaper. En
vara har ett bruksvrde bara om den r direkt anvndbar fr
den som har den. Den har ett bytesvrde bara om den inte r
direkt anvndbar utan istllet anvnds som utbyte mot ngon-
ting annat. Bytesvrde r drfr inte bara skilt frn bruksvrde:
det r dess exakta motsats. De definieras genom den motsatta
position de intar i frhllande till varandra. Men likvl utgr
de varans dubbelnatur, och varan r inget annat n enheten av
dessa motsatser. Denna mrkliga kombination av enhet och
motsats, i vilken motsatserna bara har en mening i frhllande
till varandra och p s vis r oupplsligt frenade, r precis vad
Marx menade med en motstridig relation.
Detta lter som en paradox, ty fr att ha ett bruksvrde mste
ett freml anvndas och inte bytas. Och fr att ha ett bytesvr-
de kan det inte anvndas utan mste bytas. Denna motstridiga
137
Vrdets substans och storlek
138
Vrdets substans och storlek
mervrde (vilket Marx visar i kapitel sex och sju). Dess bytes-
vrde r det vrde arbetarklassen fr i utbyte mot frsljningen.
Arbetskraftens bruksvrde och bytesvrde r klart motstridiga
egenskaper, eftersom arbetskraft bara kan ha bytesvrde fr ar-
betarklassen (d de inte har ngra produktionsmedel) och inte
bruksvrde. Samtidigt har samma arbetskraft ett bruksvrde
fr kapitalisterna som kan kpa den och stta den i arbete.
ven i frga om mat visar sig en analys av dubbelnaturen
vara avsljande. Mycket av den mat som konsumeras i USA
och Europa produceras av stora kapitalistiska jordbruksfre-
tag hemma och utomlands. De enorma bolagens vetefarmer,
bananplantagerna i Centralamerika och de argentinska pam-
pasrancherna r alla kapitalistiska producenter som sljer sina
varor p en internationell marknad. Nr maten till slut nr
matbordet, innehller den inte bara betalt och obetalt arbete av
produktions- och transportarbetare utan ven det arbete som
utfrts av kockar, oftast hemmafruar. Matens bruksvrde lig-
ger i nringsvrdet och smaken. Bytesvrdet ligger i de pengar
som jordbruksbolagen och deras mellanhnder fr frn frslj-
ningen. Precis som nr det gller arbetskraft och andra varor
realiseras de tv aspekterna genom byte.
Dessa illustrationer lyfter fram en djupare egenskap hos
varuformen. De tv kategorierna bruksvrde och bytesvrde
r inte bara abstrakta begrepp, och existerar inte bara i varans
omvandling i bytesprocessen. De utrycker ocks den dubbelsi-
diga motsttning som knnetecknar kapitalismens klassrelatio-
ner. Bruksvrde och bytesvrde bildar, precis som arbetare och
kapitalister, en motsatsernas enhet. De bda aspekterna utgr
varandras motsatser, men existerar samtidigt bara i relation till
varandra. Vi kan se hur klassrelationen innehller dessa aspek-
ter av varuformen och hur varuformen i sig sjlv, tminstone
delvis, r ett uttryck fr denna form av klassamhlle.
Vidare kan vi se hur de tv aspekterna visar p tv olika klass-
perspektiv. I huvudsak r synen p varan som bruksvrde ett
139
Vrdets substans och storlek
140
Vrdets substans och storlek
11 Att skilja mellan begreppen vrde och social kontroll under kapitalet
innebr att terinfra uppdelningen mellan ekonomi (vrde) och politik
(kontroll). Detta tycks vara tanken i Montanos diskussion om att kapita
let, p grund av minskningen i det produktiva arbetet, gr bortom vrdet
fr att verka som politisk kontroll i dess renaste form. (Mario Montano,
Notes on the international crisis, 5758, [vr versttning]). Denna pro
blematiska formulering anvnds ven av Christian Marazzi i hans Money
and the world crisis: the new basis of capitalist power, Zerowork 2 (1977),
9495. Vad bda frfattarna glmmer r att en grundlggande pong med
dagens arbete r att vrdets substans (arbete) och pengar (som det hu
vudsakliga uttrycket fr vrde) alltid r social kontroll, en social kontroll
genom ptvingat arbete.
141
Vrdets substans och storlek
142
Vrdets substans och storlek
143
Vrdets substans och storlek
144
Vrdets substans och storlek
14 Ibid., 334.
15 Ibid., 379.
145
Vrdets substans och storlek
146
Vrdets substans och storlek
147
Vrdets substans och storlek
148
Vrdets substans och storlek
149
Vrdets substans och storlek
150
Vrdets substans och storlek
151
Vrdets substans och storlek
152
Vrdets substans och storlek
153
Vrdets substans och storlek
154
Vrdets substans och storlek
155
Vrdets substans och storlek
156
Vrdets substans och storlek
157
Vrdets substans och storlek
158
Vrdets substans och storlek
159
Vrdets substans och storlek
160
Vrdets substans och storlek
161
Vrdets substans och storlek
162
Vrdets substans och storlek
28 Marx till Meyer & Vogt (9:e april 1870), i Karl Marx & Friedrich En
gels, Brev i urval, 9192.
163
Vrdets substans och storlek
till Marx irlndare i England. Och denna lxa begrnsar sig inte
till nationella uppdelningar, utan r lika anvndbar p de olika
uppdelningarna inom lnderna: mellan svarta och vita, mellan
kvinnor och mn.
Men fr att upptcka analysens omedelbara relevans r det
ocks ndvndigt att terigen se till den andra sidan till ar-
betarklassens aktivitet inom och mot dessa uppdelningar.
ena sidan r arbetarnas internationella mobilitet till stor del en
autonom rrelse som syftar till att krva hgre ln och mindre
mdosamt arbete, andra sidan utgr arbetarklassens frmga
att verbrygga dessa uppdelningar och uppn en egen form av
homogenitet i kampen mot abstrakt arbete en klla till kriser
fr kapitalet.
Klassernas dynamiska kamp om uppdelning/homogenitet
kan tacksamt analyseras utifrn begreppen klassammanstt-
ning, politisk nysammansttning [recomposition] och splitt-
ring [decomposition]. Om arbetsdelningen frsts som en sr-
skild maktstruktur inom klassen, framstr den inte p en teknisk
utan en politisk niv som en viss sammansttning av arbetar-
klassen. Frn kapitalets synpunkt efterstrvas en sammanstt-
ning som frsvagar klassen tillrckligt fr att frskra kapitalet
kontroll. Fr arbetarklassen utgr samma sammansttning ett
hinder. Mlet bestr i att vervinna denna uppdelning genom
en politisk nysammansttning av arbetarklassen, i vilken makt-
strukturen omformas till frdel fr arbetarna.29 Denna form av
nysammansttning utifrn en viss arbetsdelning underminerar
anvndbarheten av kapitalets uppdelning. Kapitalet tvingas i
164
Vrdets substans och storlek
165
Vrdets substans och storlek
166
Vrdets substans och storlek
167
Vrdets substans och storlek
168
Vrdets substans och storlek
Att mta vrde mste innebra att mta dess substans: abstrakt
arbete. Att mta storleken p abstrakt arbete kan, enligt Marx,
bara betyda att mta tidsrymden under vilken det utfrs. Ar-
betets kvantitet mts genom dess varaktighet. Nu krver
tidsmttet ngon form av enhet eller kvantum. En sdan enhet
kan naturligtvis vljas efter behag eftersom vi har mnga stan-
dardenheter fr tid: veckor, dagar, timmar, minuter. Men det
abstrakta arbetets mtt, dess tid, mste i lika hg utstrckning
som sjlva det abstrakta arbetet betraktas som ett samhlleligt
begrepp. Det r drfr inte direkt mtbart med en klocka eller
kalender. Som i fallet med abstrakt arbete mste arbetstid inom
kapitalet betraktas som en helhet. Mtandet av abstrakt arbets-
tid kan bara ske inom ramarna fr den totala summan av homo-
gen abstrakt arbetstid som avtvingats arbetarna. Men ven om
vi insett detta mste vi vara ytterst frsiktiga med hur vi nrmar
oss detta begrepp. Olyckligtvis tenderar mnga att tro att vr-
dets storlek hos en vara bestms av den mngd abstrakt arbete
som infrlivas i varan av den arbetare som producerar den. Men
att betrakta en varas vrde som ett direkt resultat av arbetet som
169
Vrdets substans och storlek
170
Vrdets substans och storlek
[Det r inte lngre] den enskilde arbetaren utan mer och mer en
socialt kombinerad arbetsfrmga [som] blir den totala arbets-
processens verklige funktionr, och d de olika arbetsfrmgor
som konkurrerar och bildar hela den produktiva maskinen
deltar p hgst olika stt vid varu- eller bttre hr produkt-
bildningen, den ene mer med hnderna, den andre mera med
huvudet, den ene som manager, ingenjr, teknolog etc., den an-
dre som overlooker, den tredje som direkt kroppsarbetare eller
till och med blott hantlangare, s inrangeras allt fler funktioner
hos arbetsfrmgan under det produktiva arbetets omedelbara
begrepp och deras brare under den produktive arbetarens be-
grepp, den arbetare som r direkt utsugen av kapitalet och ver-
huvudtaget underordnad dess frknings- och produktions-
process. Betraktar man den totalarbetare som fabriken bestr
av s frverkligas materiellt sett hans kombinerade verksamhet
omedelbart i en totalprodukt som samtidigt r en totalmassa av
varor, varvid det r helt likgiltigt om funktionen hos den en-
skilde arbetare, som blott r en del av denne totalarbetare, str
nrmare eller fjrmare frn det omedelbara kroppsarbetet.35
Dessa oerhrt viktiga tankar borde en gng fr alla leda oss bort
frn att frska frst vrde utifrn individuella fall.
Fr att frst vrdets mtt krvs det att man gr den avg-
rande distinktionen mellan nyttigt arbete, som producerar varor
som bruksvrde, och abstrakt arbete som producerar dem som
vrde. Det omedelbara mttet fr den verkliga arbetstiden kan
34 Ibid., 443444.
35 Karl Marx, Den omedelbara produktionsprocessens resultat, i
Skrifter i urval: Ekonomiska skrifter, (Cavefors, 1975), 633.
171
Vrdets substans och storlek
bara vara mttet p nyttigt arbete och aldrig p vrde. Mellan den
nyttiga arbetstiden och vrdet ligger den samhlleliga frmed-
ling som framtrder som etablerandet av ett genomsnitt. Med
andra ord: medan den faktiska mngd anvndbar arbetstid som
krvs fr att producera enskilda varor av en viss sort kan variera
frn olika platser, uttrycker vrdet det samhlleliga genomsnitt
som kommer att resultera i de normala produktionsfrhllan-
den som rder under en viss tidsperiod. Som alltid hos Marx r
den samhlleliga bestmningen av central betydelse, medan in-
dividuella avvikelser r sekundra och endast begripliga som ett
moment inom helheten. I och med att en varas vrde bestms av
den samhlleligt ndvndiga arbetstiden, har en vara som pro-
ducerats p en viss plats samma vrde som de varor som produce-
rats annorstdes. Och detta oavsett om den innehller mer eller
mindre nyttigt arbete p grund av att arbetarna som producerar
den har en lgre eller hgre produktivitet n genomsnittet.36
ven om detta samhlleliga genomsnitt vid denna punkt
endast framstr som en begreppslig ndvndighet, mste det
likvl betraktas som en faktisk samhllsprocess av betydande
vikt i utvecklingen av flera av kapitalismens huvudstrategier.
Det r en faktisk samhllelig process i den bemrkelsen att ka-
pitalet har en tendens att frflytta sig frn omrden med lg
produktivitet till omrden med hg produktivitet (nr denna
skillnad leder till en frndring i profit). En sdan omstrukture-
ring tenderar att skapa ett samhlleligt genomsnitt de facto och
rent principiellt. Mekanismerna fr en sdan omstrukturering
strcker sig frn kade investeringar i fabriker med hg produk-
tivitet och nedstngningar av de med lgre produktivitet, till en
intern fretagskonkurrens och spridning av liknande produkti-
vitetshjande innovationer inom hela industrin.
Samtidigt upptcker vi i Marx analys av det relativa
172
Vrdets substans och storlek
173
Vrdets substans och storlek
I Times /den 21/ november 1857 finner man ett stt tjut av
raseri frn en vstindisk plantagegare. Med stor moralisk in-
dignation pvisar denne advokat som ett argument fr att
negerslaveriet mste terinfras att Quashees (de fria negrer-
na p Jamaica) njer sig med att producera det som r absolut
ndvndigt fr deras egen konsumtion och att de betraktar
dagdriveriet (indulgence and idleness) som den egentliga lyx-
artikeln vid sidan av detta bruksvrde. Han sger ocks, att de
ger fan i sockret och i det fasta kapital som r nerlagt i planter-
ingarna, och att de snarast visar en ironisk skadegldje ver de
plantagegare som gr under.38
174
Vrdets substans och storlek
175
Vrdets substans och storlek
176
Vrdets substans och storlek
177
Vrdets substans och storlek
178
Vrdets substans och storlek
179
Vrdets substans och storlek
180
Vrdets substans och storlek
som total oordning. Skolornas kris, som delvis kan hrledas till
familjens kris, och som s tydligt var en av huvudkomponen-
terna i sextiotalets kampcykel, har fortsatt. Kapitalet finansie-
rar experiment efter experiment fr att komma fram till nya
metoder att omforma utbildningen p ett stt som mjliggr
att kontrollera studenterna. Detta r bara tv av de mest up-
penbara exemplen p ett sammanbrott i den sociala fabriken,
i kapitalets kulturella institutioner; det finns mnga, mnga
andra. Och nr dessa kontrollinstitutioner, dessa institutioner
som omvandlar fritid till arbetstid kollapsar, fr arbetarklassen
mer och mer ostrukturerad tid ver, under vilken den kan ut-
veckla sin kamp oberoende av kapitalet. Dessa institutioners
kollaps r drfr inte bara ett tecken p framgng i denna speci
fika konflikt, utan ppnar ven utrymmen fr en fortsatt och
utvidgad kamp.
Det finns inte lngre ngot behov att predika mot arbets-
moral, den skumma bjelse som Paul Lafargue tyckte sig se
besmitta arbetarklassen.42 Arbetarna har redan frkastat kapi-
talets definition av levande tid som arbetstid och har inte bara
krvt rtten till lttja utan har ocks i allt hgre grad uppntt
den. Tjugofyratimmarsarbetsdagen (tnk p smninlrning)
har blivit en nostalgisk drm fr kapitalet och en fantastisk il-
lusion fr Frankfurtskolans kritiska teoretiker, blinda som det
frefaller fr krisens mngsidiga karaktr. Kapitalet har arbetat
fr att bli identiskt med samhllet, men en sdan identitet har
frkastats av arbetarklassen som nu hotar kapitalets sjlva exis-
tens. I en period som denna, nr hg produktivitet gr det mj-
ligt att tillfredstlla arbetarklassens behov, och nr krisen med
all tydlighet visar att detta inte kommer att ske med kapitalets
bistnd, fortstter arbetsvgran bde i fabriken och utanfr att
vara en avgrande faktor fr klasskonflikten. Fabriksarbetarnas
181
Vrdets substans och storlek
182
Vrdets substans och storlek
183
en enhet av bde bruksvrde och bytesvrde antyder att en
produkt mste bde bytas och konsumeras fr att vara en vara.
Detta r definitivt sant, men huvudpongen r att varuformen
aldrig fr reifieras: den r aldrig en sak. Vi talar om varor som
saker eller saker som varor, men bara p grund av att de utgr
ett moment i den samhlleliga interaktionen. Som en del av
denna cirkulation r de inte saker utan utgr en samhllspro-
cess. Som analysen borde ha gjort klart vid det hr laget, ex-
isterar saker (bruksvrden) som sdana bara i och med deras
specifika egenskaper. Marx visar nu, att fr att kunna vara varor
mste dessa egenskaper vara av sdan karaktr att de kan gras
till samhlleliga bruksvrden. ven i egenskap av sdana utgr
de bara latenta bruksvrden, och de blir inte faktiska bruksvr-
den s lnge de inte konsumeras. Ingenting, sger Marx i de
sista tv meningarna, kan ha vrde utan att vara ett bruksfre-
ml. r det utan nytta, s r ocks arbetet druti frbrukat utan
nytta, rknas inte som [abstrakt] arbete och bildar drfr inget
vrde. P s vis r alla kategorier en del av en process. Vi har
nu sett att bruksvrde, bytesvrde, abstrakt arbete, vrde och
samhlleligt ndvndig arbetstid alla r samhlleliga kategorier
som anger vissa bestmningar av varuformen, och som samtliga
r av avgrande betydelse fr den mest grundlggande av alla
samhllsprocesser: klasskampen.
IV: Arbetets dubbelnatur
Nr Marx i frsta kapitlets andra sektion sger att teorin om
arbetets dubbelnatur r sjlva krnpunkten d det gller att
frst den politiska ekonomin, r detta i syfte att understryka
vad som r nytt och speciellt med kapitalismen jmfrt med
tidigare produktionsstt. Marx visar hur varuformen adderar
vrde till nyttan genom kontroll ver arbetet, och hur denna
kontroll ger upphov till abstrakt arbete p det stt vi berrt tidi-
gare. Det r svrt att verskatta betydelsen av distinktionen och
relationen mellan nyttigt arbete och abstrakt arbete. I ett brev
till Engels skriver Marx att det bsta i min bok r det frsta ka-
pitlets faststllande av arbetets dubbelnatur olikheten mellan
dess uttryck som bruksvrde och som bytesvrde (dessa fakta r
grundlggande fr all frstelse). Och detta understryks redan
frn brjan, i frsta kapitlet.1
1 Marx till Engels (8:e augusti 1867), i Karl Marx & Friedrich Engels, Brev
i urval, 73.
185
Arbetets dubbelnatur
Nyttigt arbete
Fr att stadkomma varuproduktion och varuutbyte mste
kapitalet kontrollera en rad olika former av nyttigt arbete som
producerar kvalitativt tskilda bruksvrden. Utan detta skulle
varken kapitalistisk produktion eller kapitalistiskt utbyte ta
plats. Detta medfr en samhllelig uppdelning av samhllets
nyttiga arbete. Fr att upprtthlla och kontrollera ett allt strre
antal typer av produktion mste kapitalet kunna frdela arbetet
s som det finner lmpligt, och uppn just den formbarhet hos
arbetet som vi sett ligger till grund fr abstrakt arbete. En kon-
stant frndring av arbetsdelningen medfr att arbetarna hela
tiden flyttas frn en typ av nyttigt arbete till en annan.
186
Arbetets dubbelnatur
187
Arbetets dubbelnatur
188
Arbetets dubbelnatur
189
Arbetets dubbelnatur
190
Arbetets dubbelnatur
191
Arbetets dubbelnatur
192
Arbetets dubbelnatur
Abstrakt arbete
Nr Marx utlgger det abstrakta arbetets ursprung och inne-
brd behandlar han hur arbetet under kapitalet rr sig frn en
form av nyttigt arbete till en annan. Han menar att det r ett
stt p vilket det nyttiga arbetets partikularitet vervinns och
abstrakt arbete genereras. Vid nrmare pseende frstr man
vidare, att i vrt kapitalistiska samhlle en given mngd mnsk-
ligt arbete, alltefter arbetsefterfrgans vxlande inriktning,
omvxlande tillfres i form av skrdderi eller i form av vveri.
Denna arbetets formvxling frsiggr mhnda inte utan frik-
tion, men den mste frsigg.16
Fr att ytterligare frklara abstrakt arbete anmrker Marx
att det bestms kvalitativt i form av rrlighet och kvantitativt i
form av tid. Vidare menar han att det p stt och vis ocks ex-
isterar i form av enkelt eller genomsnittligt arbete. Den tanken
finner vi i mer utvecklad form i Till kritiken av den politiska
ekonomin, dr han skriver att denna abstraktion av det allmnt
mnskliga arbetet existerar i det genomsnittsarbete, som varje
genomsnittsindivid i ett givet samhlle kan utfra, ett bestmt
14 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 379.
15 Fr exempel p den typen av analyser, se artiklarna i Zerowork 1, och
Gambinos Workers struggles and the development of Ford in Britain.
16 Karl Marx, Kapitalet, band 1, 39.
193
Arbetets dubbelnatur
Produktivitet
I ljuset av diskussionen kring arbetets dubbelnatur kan Marx
nu precisera innebrden av produktivitetsfrndringar: Pro-
duktivkraft r givetvis alltid en det nyttiga, konkreta arbetets
produktivkraft, och den bestmmer i verkligheten endast effek-
ten av en ndamlsenlig produktiv verksamhet under en given
tidsperiod.19 Detta innebr att en frndring i produktivitet r
194
Arbetets dubbelnatur
195
kommer den relativa andel som kapitalet fr som mervrde att
ka. Detta r den relativa mervrdestrategin.
Det r inte bara s att denna strategi har varit viktig, utan
kapitalistklassen har dessutom, som vi kunde se i introduktio-
nen, frskt att institutionalisera den. Under den keynesianska
eran kopplade produktivitetsverenskommelser samman pro-
duktionshjningar med lnekningar genom fackliga avtal och
statliga tgrder. Betnk d att en av de mest grundlggande as-
pekterna av vra moderna kriser r det stt p vilket arbetarklas-
sens kamp mot produktivitet (tillsammans med dess lnekrav)
har rubbat produktivitetsverenskommelserna och undermi-
nerat det relativa mervrdet. D framstr det frsta kapitlets
korta andra sektion, som ofta hlls fr en verfldig utlggning
av sektion ett, som ytterst relevant i analysen av nutida frhl-
landen. Nr vi ser hur kapitalets omfattande angrepp p lnens
vrde genom global inflation sker i och med en vrldsomspn-
nande omstrukturering av arbetsdelningen, inser vi vikten av
att frst den relativa mervrdestrategins konkreta yttringar fr
att p s vis kunna fregripa och bemta dem.
V: Vrdeformen
Kapitlet om vrdeformen brjar med den enkla vrdeformen
och slutar med penningformen. Pengar r det ultimata uttryck-
et fr vrde, och vill man frst moderna kriser r det frvisso
ndvndigt att inse att pengar r en form av vrde. Det r vik-
tigt att bringa klarhet i den roll pengar spelar i kapitalisternas
motattacker. Det r nmligen inte bara s att kapitalistklassen
frsker ta pengar frn oss genom direkta tgrder, genom
uppsgningar och lnesnkningar, eller indirekt, genom pris-
hjningar och nedskrningar i den offentliga sektorn. I angrep-
pet ingr ocks frndringar av hela det monetra systemet. De
mest dramatiska r den systematiska vrdeminskningen genom
inflation och omorganiseringen av det internationella monet-
ra systemet. Fr att kunna frst vad som hr str p spel, mste
vi brja med att reda ut vad pengar egentligen r fr ngot.
Vad r pengar? Vilken roll spelar de i klasskampen? Spelar
de samma roll idag som p Marx tid? Dessa frgor besvaras
197
Vrdeformen
198
Vrdeformen
pst att det skulle rra sig om ett intellektuellt felslut, en ten-
dens att betrakta varucirkulation som ett ytproblem som rea-
gerar p frndringar i produktionsfrhllanden. Vrde ska-
pas i produktionen och realiseras bara i varucirkulationen.
Vrdets substans betraktas hr som det viktiga, som vrdets es-
sentiella och autonoma verklighet. Vrdeformen dremot hlls
fr att vara extern och betydelsels, en oviktig detalj som saknar
relation till varans innehll. Frndringar i formen, som till ex-
empel inflation, betraktas som oundvikliga resultat av frnd-
ringar i produktionen. Och eftersom cirkulationen betraktas
som en avspegling av kampen i och kring produktionen, anses
inte pengar och varor spela ngon viktig roll i sjlva kampen. Vi
ska dock inte hrleda vnsterns ointresse fr vrdeformen och
pengar till ett intellektuellt motiverat missfrstnd av frhl-
landet mellan produktion och cirkulation, utan tvrtom visa
varfr vnsterns politik gng p gng leder till att vrdeformen
ignoreras.
Denna politik genomgick en avgrande fas under andra in-
ternationalen. Jag har redan nmnt tidens debatt kring parti/
fackfreningar/parlament och ekonomi/politik. P stt och vis
handlade debatten om form nrmare bestmt om formerna
fr hur arbetarklassen ska organiseras. Socialdemokraterna
argumenterade fr parlament och fackfreningar medan bol-
sjevikerna fresprkade det leninistiska partiet. Anledningen
till att man frkastade de socialdemokratiska iderna lg i att
man betraktade strtandet av kapitalismen som klasskampens
huvudsakliga ml. Fr Lenin och andra innebar detta att tam-
pas om statsmakten med andra vlorganiserade, icke arbetar-
klassbaserade grupper. Bolsjevikernas framgngsrika maktver-
tagande i Ryssland 1917 befste fr den ortodoxa marxismen i
rtionden frammt herravldet av ett fokus p ett givet innehll
(strtande av staten) inom en given form (partiet). En fljd av
detta var att organisationer utanfr partiet och ett stort antal
olika kamper kom att betraktas som sekundra och oviktiga.
199
Vrdeformen
200
Vrdeformen
201
Vrdeformen
202
Vrdeformen
203
Vrdeformen
x vara A = y vara B
(r vrd)
Det Marx visar r ganska enkelt: hur det kommer sig att vara A
genom sitt bytesvrde fr ett oberoende uttryck och en konkret
manifestation i vara B. Denna enkla relation kallas ocks till-
fllig eftersom det r en tillfllighet vilken vara som uttrycker
en annan varas vrde. Trots att relationen r formulerad som
en matematisk ekvation r den inte en sdan. Marx r noga
med att pongtera att likhetstecknet i detta fall betyder r
vrd. Begreppet r vrd r inte reversibelt. Formeln sger att
x stycken A r vrda y stycken B. Detta r inte samma sak som
att y stycken B r vrda x stycken A. Om x stycken A r vrda
y stycken B uttrycker B vrdet av A. Och omvnt, om y stycken
B r vrda x stycken A uttrycker A vrdet av B. Mycket av ana-
lysen i denna sektion berr denna irreversibla relation och dess
konsekvenser.
Marx brjar med den kvalitativa aspekten och hoppar ver
de kvantitativa konstanterna x och y. Han formulerar relatio-
nens asymmetriska natur genom att underska formerna inom
formen.
5 Marx till Engels (22:a juni 1867), i Karl Marx & Friedrich Engels: Brev
i urval, 70.
204
Vrdeformen
205
Vrdeformen
206
Vrdeformen
Ekvivalentformen
Som vi sett tidigare r en vara i sin ekvivalentform en vara som
i sin kroppsliga form det vill sga sitt bruksvrde uttrycker
den andra varans relativa vrde. Lt oss underska denna rela-
tion nrmare. Nr vi sger att vara B uttrycker vrdet hos vara
207
Vrdeformen
208
Vrdeformen
ganska nra Hegels och den senares lra kan allts komma att belysa ana
lysen av den frra. Den faktum att Hegel gnar sig t en vning i filosofi
medan Marx analyserar klasskampens vrdeform borde inte f skymma
detta frhllande. Det borde endast frm oss att hlla ett ga inte bara p
likheter utan ven skillnader mellan de tv. Se G.W.F. Hegel, Hegels Logic
(Clarendon Press, 1975), [vr versttning ovan].
9 Karl Marx, Kapitalet, Frsta boken: Supplement, (A-Z frlag, 1985), 55.
[Observera att denna frsta version av Kapitalets frsta kapitel p svenska
allts r utgiven i en separat bok. .a.]
10 Ibid., 95.
209
Vrdeformen
210
Vrdeformen
211
Vrdeformen
212
Vrdeformen
Utvecklad vrdeform
Utlggningen av den enkla vrdeformens brister har visat var-
fr den inte ger en fullstndig beskrivning av vrde. Eftersom
den r tillfllig och begrnsad till en direkt relation mellan tv
varor lyckas den inte beskriva frhllandet mellan varje enskild
vara och alla andra varor. Nsta sjlvklara steg
213
Vrdeformen
eller
214
Vrdeformen
krossa kapitalismen.
andra sidan upptcker arbetarklassen genom kapitalet en
annan form av ondlighet nmligen att det potentiellt sett
finns ondligt mnga olika stt att leva. D kapitalet i sin r-
relse ppnar upp en vrld av stndigt nya saker och aktiviteter
ser arbetarklassen samhllets oerhrda potential bortom tradi-
tionens barrirer, som kapitalisterna stndigt revolutionerar,
liksom bortom sjlva kapitalet, som frsker begrnsa denna
potential efter sina egna intressen.12
I denna vrdeform resulterar summeringen i att den reflexiva
relationen i vilken det relativa vrdet hos A fr ett oberoende
uttryck genom en partikulr ekvivalent utvecklas. Varje an-
nan varukropp blir en spegel av linnevvsvrdet. Det r drfr
Marx menar att den relativa formen utvecklas. Ekvivalentfor-
men r dremot fortfarande partikulr, ty ven om listan p ek-
vivalenter r ndls frblir varje ekvivalent ett enskilt uttryck
fr det relativa vrdet hos A. Det r frst i nsta vrdeform som
ekvivalentformen blir allmn.
I den utvecklade formen r vara A, vars relativa vrde ska
uttryckas, slumpmssigt vald. Vi har allts en situation dr
alla varor utom en fungerar som ett uttryck fr vrdet hos alla
andra varor. Genom varornas inbrdes relationer jmstlls p
s stt de olika former av nyttigt arbete som producerat va-
rorna.
Det viktiga med denna nya vrdeform bestr enligt Marx
i dess omfattning. Eftersom alla varor systematiskt involveras
frsvinner tillflligheten. Vrdeformen speglar s den samhl-
leliga totaliteten, ett tillstnd som omfattar hela samhllet och
som representerar den generaliserade varuproduktionen under
kapitalismen.
Hittills har vi studerat relationen mellan vrdeformen och
uttrycket fr vrdets substans. Men det finns ven en kopp-
ling till vrdets kvantitet. Hos den enkla formen sg vi hur de
215
Vrdeformen
216
Vrdeformen
217
Vrdeformen
till
218
Vrdeformen
lig, och den allmnna vrdeformen uppstod i sin tur efter att
vi bytt perspektiv p den utvecklade formen. Vi har gtt frn
ett enkelt, tillflligt uttryck fr olika varors relativa vrde till
ett uttryck fr vrdet hos varje enskild vara. Uttrycket fr varje
varas vrde uppenbarar sig i en enkel form (det vill sga yB =
xA) men eftersom ekvivalenten r densamma fr alla varor r
den nya vrdeformen allmn och enhetlig.
219
Vrdeformen
220
Vrdeformen
eller
221
Vrdeformen
222
Vrdeformen
223
Vrdeformen
224
Vrdeformen
225
Vrdeformen
Penningformen
vergngen frn den allmnna formen till penningformen r
betydligt enklare n tidigare vergngar. Den enda skillnaden
226
Vrdeformen
Eftersom det r mot denna punkt analysen hela tiden har str-
vat, kan det vara nyttigt att formulera relationen i omvnd
fljdordning. Pengar definieras delvis som en allmn ekvivalent
(fler egenskaper tillkommer i senare kapitel av Kapitalet). Pen-
ningformen r hela relationen
227
Vrdeformen
228
Vrdeformen
229
Vrdeformen
230
Vrdeformen
231
Vrdeformen
232
Vrdeformen
233
Vrdeformen
16 Vad gller IMF:s kande roll vid kapitalets anvndning av pengar som
ett vapen mot arbetarklassen, se Christian Marazzi, Money in the world
crisis, Zerowork 2, 104106.
234
Vrdeformen
235
VI: Slutsatser
Analysen av frsta kapitlet lyfte fram en rad av klasskampens
egenskaper, bde generella och sdana som r specifika fr olika
arbetsdelningar.
Den grundlggande klassrelationen arbete/kapital r
en relation som baseras p arbete i form av varor. Kapitalet
framtrder som ett instrument fr social kontroll, eftersom
kapitalisterna kontrollerar produktionsmedlen och tvingar
arbetarklassen att arbeta fr dem. Detta sker dock inte utan
motstnd. Arbetarklassen tar egna initiativ och det pgr en
oavbruten maktkamp klasskampen om arbete. Kampens ka-
raktr varierar ibland handlar det om mngden arbete, ibland
om till vilket pris. Det handlar dock alltid om arbete, alltid om
varuformen.
Analysen av bruksvrde och bytesvrde visade p ngra egen-
skaper hos varan arbetskraft, och relaterade den ocks till andra
viktiga varor som mat och energi. Eftersom dessa varor spelar
237
Slutsatser
238
Slutsatser
239
genom att infoga en kamp i en annan. Vi har ocks sett att hie-
rarkiskt uppdelade segment inte besitter samma styrkeposition
gentemot kapitalet. De mindre privilegierade grupperna har
drfr ofta organiserat sig autonomt, fr att frhindra att deras
svagare stllning reproduceras i en strre organisation. Varje
grupp organiserar sig med tyngdpunkt p sina egna behov och
formar allianser med andra grupper p basis av msesidig vin-
ning. Nr alla kmpar fr mindre arbete och mer rikedom fr-
hindrar de svagare gruppernas autonoma organisering att deras
intressen offras till frdel fr de starkare gruppernas. Eftersom
de svagare gruppernas fokus r riktat direkt mot kapitalet, finns
det samtidigt en mjlighet att alla grupper kan enas kring ge-
mensamma ml.
Ett annat resultat av att arbetarklassen r uppdelad i avlna-
de och oavlnade arbetare fabriksarbetare och arbetare inom
samhllet r att den autonoma organiseringen existerar bde
inom och mellan olika delar av den sociala fabriken. Koordina-
tionen mellan dessa innebr en sammanslagning av kampom-
rden. Klasskampen kan d variera geografiskt men nd enas
kring vissa frgor. Exempel p detta r kampen i Appalachian-
omrdet om kolgruvefrgor och italienska industriarbetares
kamp betrffande samhllsfrgor som kollektivtrafik. P detta
stt utvidgas arbetarklassens makt till den sociala fabrikens
niv, varvid uppdelningen mellan fabrik och samhlle bryts.
Litteraturlista
Adelman, Irma Theories of economic growth and development, (Stanford
University Press, 1961).
Adler, Jerry Employee thievery: A 6 billion dollar hand in the till,
Sunday News Magazine of New York Daily News, (11:e september 1977).
Agbon, Ezielen Class and economic development in Nigeria 1900-1980,
Doktorsavhandling, (University of Texas at Austin, 1985).
Alquati, Romano Sulla Fiat e altri scritti, (Feltrinelli Editore, 1975).
Althusser, Louis Essays in self-criticism, (New Left Books, 1976).
Fr Marx, (Cavefors, 1968).
Althusser, Louis & tienne Balibar Att lsa Kapitalet, (Cavefors, 1970).
Amin, Samir Den globala kapitalackumulationen, (Zenit/Rabn & Sjgren,
1974).
Anderson, Perry Om den vsterlndska marxismen, (Arkiv, 1984).
Baldi, Guido Theses on mass worker and social capital, Radical America
6, nr 3 (1972), 321.
Baran, Paul Utvecklingens politiska ekonomi, (Zenit/Rabn & Sjgren,
1971).
Baran, Paul & Sweezy, Paul Monopolkapitalet, (Zenit/Rabn & Sjgren,
1970).
Baudrillard, Jean The mirror of production, (Telos Press, 1983).
241
Litteraturlista
242
Litteraturlista
243
Litteraturlista
244
Litteraturlista
245
Litteraturlista
246
Litteraturlista
247
Litteraturlista
Rawick, George P. From sundown to sunup: The making of the black commu-
nity, (Greenwood, 1972).
Reich, Michael & Gordon, David M. & Edwards, Richard C. A theory of
labour market segmentation, American Economic Review, (maj 1973),
359365.
Rey, Pierre-Phillippe Les alliances de classes, (Maspero, 1976).
Radio Free Europe Research opec oil prices change and comecon oil
prices, rad Background Report/244 (Eastern Europe) (29:e november
1976).
Robinson, Joan An essay on marxian economics, (St. Martins Press, 1969).
The labor theory of value, Monthly Review 29, nr 7 (1977), 5059.
Romano, Phil & Stone, Ria [Raya Dunayevskaya] The american worker,
(Facing Reality Publishing Company, 1946).
Rubin, Isaak Illich Essays on Marxs theory of value, (Black & Red, 1973).
Sahlins, Marshall Stone-age economics, (Aldine-Atherton, 1972).
Sartre, Jean-Paul Varat och intet, (Korpen, 1992).
Schoer, Karl Natalie Moszowska and the falling rate of profit, New Left
Review 95 (1976), 9296.
Serafini, Alessandro med flera, Loperaoi multinazionale in Europa, (Feltri
nelli Editori, 1974).
Stalin, Josef Den dialektiska och historiska materialismen, (Arbetarkultur,
1940).
Steinberg, Fritz Der imperialismus, (Malik, 1926).
Sweezy, Paul On the theory of monopoly capitalism, Monthly Review 23,
nr 11 (1972), 123.
Some problems in the theory of capital accumulation, Monthly
Review 25, nr 12 (1974).
Teorin fr den kapitalistiska utvecklingen, (Rabn & Sjgren, 1970).
Sweezy, Paul & Huberman, Leo red., Paul Baran: A collective portrait,
(Monthly Review Press, 1965).
Tarbuck, Kenneth red., The accumulation of capital an anti-critique,
(Monthly Review Press, 1972).
Tronti, Mario Operai e capitale, (Einaudi, 1965).
Social capital, Telos 17 (1973), 98121.
The struggle against labor, Radical America 6, nr 1 (1972), 2225.
Workers and capital, Telos 14 (1972), 2562.
U.S. Department of Commerce The cost of crime against business, (Govern
ment Printing Office, 1976).
Crime in retailing, (Government Printing Office, 1975).
Wall Street Journal The Marx men, Wall Street Journal (5:e februari
1975).
Watson, Bill Counter-planning on the shop floor, Radical America 5, nr
3 (1971), 110.
248
Litteraturlista
249
Instuderingsfrgor
Instuderingsfrgor
I samband med vrt arbete med att verstta Att lsa Kapitalet
politiskt har vi ven arrangerat ett antal studiecirklar p samma
bok. Utifrn vra erfarenheter av detta har vi utformat ett fr-
slag till en studiecirkel. Vrt upplgg r baserat p sex trffar,
dr man till varje trff lser en del av denna bok samt mot-
svarande del av frsta kapitlet ur Kapitalet. Fr den som inte
har Kapitalet finns den att lna p de flesta bibliotek, och finns
ven tillgnglig p internet (http://marxistisktforum.cjb.net)
med pagineringen frn den utgva vi refererar till bevarad. De
sex trffar vi freslr inkluderar allts inte den idhistoriska
expos ver den autonoma arbetarrrelsen som inleder den-
na bok. Det r dock ocks ett mycket lsvrt kapitel och vi
rekommenderar varmt att man lser igenom introduktionen
fr att f ngon knnedom om utvecklingen av denna gren av
marxismen.
251
Instuderingsfrgor
252
Instuderingsfrgor
253
Instuderingsfrgor
Mycket nje!
Roh-Nin Frlag
Frsta trffen
Att lsa:
Cleaver Att lsa kapitel ett (sid. 105110)
Cleaver II Varuformen (sid. 111132)
Frgor:
Varfr brjar Marx sin kritik av den politiska ekonomin
med en analys av varuformen? P vilket stt r varuformen
frknippad med makt?
Hur kan man hvda att kapitalet r en kamp mellan kapita-
let och arbetarklassen? Hur kan kapitalet bde vara en part i
relationen samt relationen sjlv?
Vad r skillnaden mellan arbetare, arbete och arbetskraft?
254
Instuderingsfrgor
Andra trffen
Att lsa:
Frsta delen av Marx Varans tv faktorer (sid. 31 fram till
sista stycket p sidan 34).
Frsta delen av Cleaver III Vrdets substans och storlek
(sid. 133168, det vill sga fram till Vrdets mtt r samhl-
leligt ndvndig arbetstid vrde).
Frgor:
I vilken mening har en vara bde bruks- och bytesvrde? r
det ngra srskilda samhlleliga frutsttningar som krvs
fr att dessa tv aspekter skall frenas?
255
Instuderingsfrgor
Tredje trffen
Att lsa:
Resten av Marx Varans tv faktorer (sid. 3436).
Resten av Cleaver III Vrdets substans och storlek (sid.
169184).
Frgor:
I vilken mening r det abstrakt arbete r abstrakt? Vilka r
de samhlleliga frutsttningarna fr denna sorts abstrak-
tion?
Redogr fr frhllandet mellan politisk nysammanstt-
ning och splittring av arbetarklassen. Vad har detta att gra
med den gamla strategin att sndra och hrska?
Frklara betydelsen av samhlleligt ndvndig arbetstid.
Hur faststlls denna tid?
I vilken mening r det som hemarbetet r produktivt fr
kapitalet?
256
Instuderingsfrgor
Fjrde trffen
Att lsa:
Marx Dubbelnaturen hos det i varan nedlagda arbetet
(sid. 3642).
Cleaver IV Arbetets dubbelnatur (sid. 185196).
Frgor:
I vilken mening hrstammar abstrakt arbete frn nyttigt
arbete?
Hur relaterar arbetets dubbelnatur till varans dubbelnatur?
Kan det abstrakta arbetet vara mer eller mindre produktivt?
Om inte, varfr inte? Frklara.
Vad hnder med vrdet per vara ifall arbetets produktivitet
frdubblas medan arbetsdagens lngd samt arbetets intensi-
tet frblir detsamma?
Hur fungerar den relativa mervrdestrategin?
Hur kan den relativa mervrdestrategin brytas?
Vad menar Cleaver d han talar om en situation dr klas-
serna msesidigt utnyttjar varandra?
Vad syftar Cleaver p d han talar om det paradoxala i ar-
betets kade produktivitet i och med teknisk utveckling?
Vilka r de tv klassperspektiven i denna paradox?
Cleaver finner ett visst hopp i arbetets kade produktivitet.
Hur motiverar han det? r det rimligt?
257
Instuderingsfrgor
Femte trffen
Att lsa:
Marx Vrdeformen eller bytesvrdet (sid. 4261).
Cleaver V Vrdeformen (sid.197236).
Frgor:
Varfr lgger Cleaver s stor vikt vid vrdeformen?
Vad finns det fr politiska implikationer i diskussionen om
vrdeformen?
Vad r det som gr en vara till ekvivalent? Hur kan en
vara uttrycka en annan varas vrde?
I vilken mening uttrycker den utvecklade formen kapitalets
ondlighet? I vilken mening r det en dlig ondlighet? P
vilket stt gestaltar sig ondligheten olika fr de bda klas-
serna?
Hur vnds den utvecklade formen ver i den allmnna
formen?
P vilket stt ingriper klasskampen i kapitalismens frmed-
lingar?
Vilka r de oavlnade? Varfr r det viktigt att definiera
dem i relation till lnen?
258
Instuderingsfrgor
Sjtte trffen
Att lsa:
Marx Varans fetischkaraktr och dess hemlighet (sid.
6273).
Cleaver Slutsatser (sid. 237240).
Frgor:
Vad r det Marx finner s besynnerligt med varan?
Marx skriver att producenternas samhlleliga frhllande
till totalarbetet terspeglas som ett samhlleligt frhl-
lande mellan ting. P vilket stt sker detta?
Senare diskuterar Marx varuproduktion och varuutbyte och
hvdar d att relationen mellan producenterna i kapitalis-
men r sakliga relationer mellan personerna och social re-
lationer mellan tingen. Hur kan relationer mellan ting vara
sociala? Vad hnder med relationerna mellan producenterna
nr relationen mellan tingen blir sociala?
Marx talar frst om terspeglingar och sedan om reella fr-
hllanden. r varans fetischkaraktr ett hjrnspke eller r
den reell? Kan man p ngot stt srskilja mellan vad som r
skenbart och vad som r reellt i detta frhllande?
Marx jmfr det sociala sammanhanget fr vad han kallar
privatarbete mellan en rad olika produktionsstt. Vad r det
som gr att arbetsprodukterna antar en fantastisk gestalt,
skild frn dess verklighet just i den kapitalistiska versionen
av detta sammanhang, men inte i ngot annat?
259
Vad menas med arbetarklassens autonomi?
r arbetarklassen alltid autonom? Finns det vissa organisa-
tionsformer som alltid r autonoma i sig? Eller r autonomi
mer av en metod att hrleda organisationsformer? Eller n-
got annat?
Hur kan man karakterisera frhllandet mellan klassam-
mansttning och politisk organisering?
Vilken funktion kan politiskt aktiva fylla i en politisk
nysammansttning av klassen?
Kan man se ngra tendenser till en politisk nysammanstt-
ning av arbetarklassen idag?
Internetresurser
Harry Cleaver http://www.eco.utexas.edu/facstaff/Cleaver/
Frfattarens hemsida med information om hans
forskning och politiska praktik. Ngra artiklar
finns online om autonom marxism och material
om zapatisterna i Chiapas.
Aut-op-sy http://users.resist.ca/~jon.beasley-murray/
Inflytelserik internationell maillista fr diskus-
sion om autonom marxism och klassamman-
sttning. P listan diskuterar teoretiker som
Harry Cleaver, Steve Wright, Angela Mitropou-
los och Adriane Bove.
Midnight Notes http://www.midnightnotes.org/
Amerikansk tidskrift inspirerad av autonom
marxism och nrstende Harry Cleaver.
261
Internetresurser
Ephemera http://www.ephemeraweb.org/
Filosofisk teoretisk webbtidning som behandlar
olika aspekter kring organisering. Inspirerad av
den senare autonoma marxismen.
Wildcat http://www.wildcat-www.de/en/eindex.htm
Tysk klasskampstidskrift inspirerad av auto-
nom marxistisk arbetarkampsteori. Har en eng-
elsk textsektion.
Borderlands http://www.borderlandsejournal.adelaide.
edu.au/
Teoretisk tidning p internet fr tvrdisciplinr
akademisk diskussion. Flera av skribenterna
har bidragit i diskussionerna om autonom
marxism, globala rttviserrelsen och migra-
tion.
Riff-raff http://www.riff-raff.se/
Kommunistiskt teoretisk tidskrift i en vnster-
kommunistisk tradition. Publicerar ven texter
och diskussion kring autonom marxism.
Fronesis http://www.fronesis.nu/
Svensk teoretisk vnstertidning med social-
demokratisk bakgrund, som i flertal nummer
publicerat texter av Antonio Negri, Mariarosa
Dalla Costa, Paolo Virno, Selma James och Nick
Dyer-Witheford.
262
Internetresurser
Textarkiv
InterActivist Info http://slash.autonomedia.org/
Exchange Amerikanska frlaget Autonomedias text- och
nyhetssida, dr mnga teoretiska texter kring
aktuella politiska frgor finns samlade.
263
Register
Ackumulation 28-32, 43, 62, 73, 135, 138-148, 151-157, 161-167,
93, 105, 114, 117-119, 156, 200-201 174, 176, 178, 181-183, 186-189,
Socialistisk ackumulation 31, 73 195, 198-202, 206, 209-210, 215,
Ursprunglig ackumulation 117, 223-240
119, 254 Arbetarrd 62, 87
Adelman, Irma 20 Arbetslshet 18
Adorno, Theodor 51 Aristoteles 127, 210
Alienation 14, 15, 39, 57 Autonomi 15, 27, 56, 58, 73, 74,
Alquati, Romano 87 80, 83, 91, 94, 97, 115, 122, 168,
Althusser, Louis 42, 51, 52, 56-59, 180, 240
64 Avantgard 70, 74
Amin, Samir 43 Baldi, Guido 18, 88, 92-95, 97, 101
Anderson, Perry 64 Balibar, tienne 52, 56, 59
Andra internationalen 21, 25, Baran, Paul 17, 34, 37, 66
27, 61 Bas och verbyggnad 25-26, 54-59
Antagonism 163 Battaglia Communista 86
Antikrigsrrelsen 14, 17 Bauer, Otto 28
Arbetarklass 7-11, 23, 38-40, Baumol, William 20
47-53, 66-68, 70-74, 84-86, 89, Bell, Peter 100
92-105, 108, 112-123, 125-128, 133, Bernstein, Eduard 26, 27
265
Register
266
Register
Horowitz, David 20, 31, 32, 35, 36 184, 188, 189, 192, 195, 197, 198,
Hung Hsueh-Ping 56 202, 205, 224, 231, 232, 235-238
Idealism 53, 54 Kampcykel 16, 38, 66, 164, 181
Ideologi 55, 56 Klassmedvetande 60, 62, 65, 72,
Hrskarideologi 55, 56 167, 168
Il Manifesto 84 Kojve, Alexandre 51
IMF 19, 234 Kolonialism 222
Imperialism 14, 15, 28, 29, 35, 39, Konkurrens 48, 91, 99
41, 168 Korsch, Karl 51, 73
Inflation 50, 133, 149, 196, 197, Kosik, Karel 51
199, 225, 226, 232, 235 Kris 13, 15-19, 23, 27, 28, 29, 49, 53,
James, clr 74, 75, 77, 79, 81, 86, 62, 68, 79, 89, 100, 101, 124, 128,
88, 94, 97 133, 145-149, 154, 156, 165, 166,
James, Selma 95, 96, 162, 262 176, 180, 181, 183, 188
Johnson-Forest-fraktionen 73, Kvantitativ likvrdighet 157
74, 76, 77, 79, 80, 84, 85, 86 Kvinnorrelsen 17
Jordbruk 43, 92, 129, 165 Laclau, Ernesto 42
Kalecki, Michael 34 Lafargue, Paul 181
Kampcykel 16, 38, 66, 164, 181 Laissez-faire 18
Kamp mot arbete 129, 182 Lange, Oskar 32
Kapital 173 Lanzardo, Dario 87
Konstant kapital 100, 144, 153, Lavoro Zero 84
165, 173 Lefort, Claude 80, 81
Variabelt kapital 102, 164, 173, Lenin, Vladimir Ilyich 26, 27
175, 179, 195 Leontief, Wassily 20, 22
Kautsky, Karl 26, 54 Levande arbete 113
Kellner, Douglas 31 Lewis, w.a. 198
Keynes, John Maynard 13 Lin Piao 40
Keynesianism 7, 19, 34, 35, 36, Lotta Continua 84, 94
38, 44, 49, 63, 64, 66, 89, 90, 98, Lotta Femminista 95, 96
100, 125, 196, 201 Lukcs, Gyrgy 51
Kidron, Michael 44 Luxemburg, Rosa 26, 27
Klass-fr-sig 86, 115, 116, 161, 210 Ln 18, 49, 95, 96, 102, 118, 121,
Klassammansttning 29, 87, 88, 126, 146, 182, 223, 229, 230, 235
101, 164, 200 Lneform 102
Splittring 101, 164 Lnekamp 49, 65, 100, 152
Nysammansttning 87, 101 Lnekrav 89, 102, 196, 224, 231
Politisk sammansttning 96 Penningln 116, 117, 162, 229
Klass-i-sig 115, 116, 210 Mandel, Ernest 44
Klasskamp 11-17, 23, 45-53, 58-60, Mannheim, Karl 102
67, 70, 72, 75, 85, 86, 91, 100- Mao Zedong 32, 58
103, 109-112, 117, 121, 122, 130, Marazzi, Christian 141, 234
136, 147, 152, 162, 166, 175, 182, Marcuse, Herbert 51, 65, 67
267
Register
268
Register
269
Register
270
Register
271