5/21/2017 Hallux valgus

Hallux valgus
Frfattare: Distriktslkare Sverker Nilsson, Neptunuskliniken Varberg
Professor Jon Karlsson, Ortopedkliniken
Granskare: Professor Urban Lindgren, Ortopedi
Uppdaterad: 2017-05-03
Specialitet: Ortopedi

BAKGRUND

Hallux Valgus r den vanligaste fotkomman hos vuxna och r vanligare hos kvinnor n mn. Hallux
Valgus betyder att stortn r snedstlld. Stortns nde trycks mot andra tn och ibland ligger dessa tv
tr omlott, med den andra tn ovanp den stora. Samtidigt blir leden mellan frsta mellanfotsbenet och
stortn vinklad int, vilket gr framfoten bredare. Patientens huvudsakliga problem r smrta.

Artros kan i vissa fall utvecklas i stortns grundled (MTP 1), men det r dock r inte speciellt vanligt i
samband med Hallux Valgus. Artros i stortns grundled leder till s k Hallux Rigidus, d v s stel och
smrtsam stort. Det r dock ovanligt att patienten samtidigt har Hallux Valgus och Hallux Rigidus.

ORSAKER

Etiologin till Hallux Valgus r oknd. Smala och trnga skor har ofta ftt skulden, men om detta r den
enda orsaken vet man inte med skerhet.
Dock frekommer tillstndet frmst hos kvinnor och nstan aldrig hos barfotabefolkning.

Viss rftlighet finns. Hos unga, d v s barn och tonringar frekommer s k juvenil Hallux Valgus, som
beror p att det frsta metatarsalbenet r vinklat medialt. Den primra orsaken r felvinkeln av benet,
vilket sedan leder till sekundra frndringar. Dessa patienter r huvudsakligen unga tonrsflickor, som
har problem med skor och som fr besvr i samband med idrottsutvning.

SYMTOM

Det vanligaste r att patienten sker lkarhjlp p g a smrta och problem med att f passande skor.
Patienten r ofta besvrsfri barfota, men drabbas av smrta p g a tryck frn skorna. Detta sker vid
belastning och i samband med rrelse. Besvren r sledes korrelerade till hur bred foten r. I vissa fall
har patienten ocks besvr frn femte metatarsalbenet, ofta p g a tryck.

Smrtsam inflammation i slemscken ver grundleden kan ocks uppst men r inte en primr orsak
utan ett symtom.

Smrtan uppstr dels frn inflammerad vvnad ver stortn medialt och dels frn benutskottet.
Patienten fr svrt att hitta skor som r breda nog utan att ge besvr.

Smrtans intensitet beror p hur mycket snedstlld tn r, samt vilken grad av inflammation som
freligger vid stortleden.
Smrtan kar oftast vid kad belastning.

Hallux Valgus kan indelas i juvenil (barn, tonringar) och frvrvad (medellders, ldre).

KLINISKA FYND

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=411 1/3
5/21/2017 Hallux valgus
Sjukdomshistoria och kliniska fynd r klassiska och ger diagnosen. Frdjupade rntgenunderskningar
r till liten eller ingen hjlp att stlla diagnosen. I vissa fall kan rntgenunderskning dock vara till
hjlp vid preoperativ utvrdering och stllningstagande till operation, framfr allt fr valet av
operationsmetod. Rntgenunderskning rekommenderas ej som en del av primr utredning.

DIFFERENTIALDIAGNOSER

Artrit
Hallux Rigidus

UTREDNING

Rntgenunderskning grs fr att utvrdera eventuell artros.

Laboratorieprover vid misstanke om artrit. Har dock ingen plats vid utredning av Hallux
Valgus.

BEHANDLING

Tidiga/lindriga besvr behandlas med breda och mjuka skor samt frmre pelott fr att frska bygga
upp det frmre fotvalvet.

Eventuell slemscksinflammation avlastas med skumplastinlgg med hl fr det mest mmaste stllet,
samt inflammationshmmande medel (NSAID) i form av t ex:

Tabl Voltaren 50 mg x 3
Kaps Orudis Retard 200 mg x 1
Tabl Naproxen 500 mg x 2
Gel Orudis utvrtes x 2 ver det mest inflammerade omrdet

ven coxiber (t ex Celebra och Arcoxia) kan anvndas, speciellt vid gastrointestinal knslighet.
Frsiktighet med dessa preparat vid njur-hjrt-krlsjukdom.

Operation grs vid uttalade besvr och frst efter att icke-operativ behandling inte har gett tillrckligt
god effekt. Mer r 100 olika operationsmetoder finns beskrivna. Vid operation grs s k osteotomi, dr
felstllningen rtas ut. Fixation sker d oftast med ngon form av skruv eller spik, vilket innebr att
patienterna kan pbrja belastning tidigt efter operationen.

Behandlande lkare gr en bedmning i samrd med patienten beroende p lder, funktionskrav och
ledens utseende. Operationerna ger oftast gott resultat. Olika typer av operationer r indicerade
avseende juvenil jmfrt med frvrvad Hallux Valgus. Rehabiliteringstiden efter operation r i regel
tminstone cirka 3-4 mnader. Med anvndning av moderna operationsmetoder kan man slippa
anvndning av gips efter operationen, eftersom intern fixation med stift eller skruv r mjligt. Detta
underlttar rehabiliteringen efter operation mycket och lkningstiden blir markant kortare.

UPPFLJNING

Prognosen r god hos patienter med lindriga besvr om rtt skor anvnds. Viss frsmring upptrder i
regel med ren.

Efter operativ behandling r prognosen god. terfall frekommer, men r inte speciellt vanligt. God
operationsteknik r ofta avgrande fr resultatet.

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=411 2/3
5/21/2017 Hallux valgus

ICD-10

Hallux valgus M20.1

Sjukskrivning

Lnkar till frskringsmedicinskt beslutsstd frn Socialstyrelsen:

M20 Frvrvade deformiteter i fingrar och tr

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=411 3/3