Håller Språket Ihop Norden en Forskningsrapport Om Ungdomars Förståelse Av Danska, Svenska Och Norska

Hller sprket ihop Norden?
: en forskningsrapport om ungdomars frstelse av

danska, svenska och norska
Delsing, Lars-Olof; Lundin, Katarina
Published: 2005-01-01
Link to publication
Citation for published version (APA):

Delsing, L-O., & Lundin, K. (2005). Hller sprket ihop Norden? : en forskningsrapport om ungdomars frstelse
av danska, svenska och norska. (TemaNord). Nordiska ministerrdet.
General rights
Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors
and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the
legal requirements associated with these rights.
LUNDUNI
VERSI
TY
Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private
study or research.
You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain PO Box117
You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal ? 22100L und
+4646-2220000
Hller sprket ihop
Norden?
En forskningsrapport om ungdomars frstelse
av danska, svenska och norska
Lars-Olof Delsing & Katarina Lundin kesson
TemaNord 2005:573
Hller sprket ihop Norden?
En forskningsrapport om ungdomars frstelse av
danska, svenska och norska
TemaNord 2005:573
Nordiska ministerrdet, Kpenhamn 2005
ISBN 92-893-1221-1
Tryck: Aka-print A/S, rhus 2005
Omslag: Jeppe Hammerich, R&M Advertising A/S
Upplaga: 1500
Tryckt p miljvnligt papper som uppfyller kraven i den nordiska miljsvanemrkningen.
Publikationen kan bestllas p www.norden.org/order. Fler publikationer p
www.norden.org/publikationer
Printed in Denmark
Nordiska ministerrdet Nordiska kulturfonden

Store Strandstrde 18 Store Strandstrde 18
DK-1255 Kpenhamn K DK-1255 Kpenhamn K
Telefon (+45) 3396 0200 Telefon (+45) 3396 0200
Fax (+45) 3396 0202 kulturfonden@norden.org
www.norden.org
Nordiska kulturfonden
Nordiska kulturfonden bildades r 1966 och fondens syfte r att ge ekonomiskt std till nordiskt kul-
tursamarbete i vid bemrkelse. I detta ingr std till exempelvis konferenser, konserter, utstllningar,
festivaler och publikationer. Fondens styrelse bestr av representanter utsedda av Nordiska rdet och
Nordiska ministerrdet. Mer information p www.nordiskkulturfond.org
Det nordiska samarbetet
Det nordiska samarbetet hr till de ldsta och mest omfattande regionala samarbetsformerna i vrlden.
Samarbetet omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Frarna, Grnland och
land. Det strker samhrigheten mellan de nordiska lnderna med respekt fr nationella skillnader
och likheter. Samarbetet ger bttre mjligheter att hvda nordiska intressen i omvrlden och frmja
goda grannfrhllanden.
Samarbetet formaliserades r 1952 d Nordiska rdet grundades som ett forum fr parlamentarikerna
och regeringarna i de nordiska lnderna. r 1962 ingick de nordiska lnderna Helsingforsavtalet, som
sedan dess har utgjort den grundlggande ramen fr det nordiska samarbetet. r 1971 bildades Nor-
diska ministerrdet som ett formellt forum fr samarbete mellan de nordiska regeringarna och den
politiska ledningen i de sjlvstyrande omrdena Frarna, Grnland och land.
Frord
Under vren 2002 gjordes de frsta planerna upp fr projektet Internordisk

sprkfrstelse i en tid med kad internationalisering, INS-projektet.
Arbetet bestod frmst i att formulera en projektbeskrivning och utfrdes av
Inge Lise Pedersen och Henrik Holmberg, d ordfrande respektive sekre-
terare i Nordiska Sprkrdet, samt den tilltnkte projektledaren Lars-Olof
Delsing. Projektbeskrivningen granskades av Nordiska kulturfonden, och
efter diskussion och justeringar fastlades den hsten 2002. D engagerades
ocks Katarina Lundin kesson i projektet.
Nu tre r senare r projektet genomfrt. P vgen dit har en lng rad
mnniskor bidragit till att det kommit dithn. Vi vill grna ta tillfllet i akt att
tacka dem alla. Det frsta arbetet utfrdes i den viktiga frberedelsegruppen
med lektor Inge Lise Pedersen frn Institut for Dialektforskning i Kpen-
hamn och frsteamanuensis Arne Torp frn Nordisk institutt i Oslo. Arbetet
bestod i att planera och organisera underskningen, utbilda fltarbetare,
skaffa och verstta lmpliga texter fr hr- och lsfrstelsetesten och
mycket annat. Inge Lise och Arne har i olika roller fljt projektet genom alla
dess faser. De har nu i slutskedet ocks lst manuset fre tryckningen. Vi r
skyldiga er bda ett stort tack.
Under vren 2003 skapade vi materialet fr underskningen. Det bestod
i ett videotest, tv ljudband med hrfrstelsetest samt tv tidningsartiklar
med ordkunskapstest. Dessa test skulle alla genomfras med hjlp av enkter
p sammanlagt fem olika sprk och ljudband p tre sprk. I detta arbete
behvde vi hjlp av mnga personer. Vi tackar Jonas Wallin och Johan
kesson vid Desmus HB fr all hjlp med digitaliseringen och kopiering av
videotestet. Vi tackar Linda Kristiansen, Karin Olsson Bendix, Ane Dahl
Torp och George Wood fr inlsningen av nyhetsupplsningarna samt Bir-
gitta Lastow fr hjlp med inspelningen av de danska nyhetsupplsningarna.
Vi tackar ocks Alan Crozier, Asko Kauppinen, Lone Koldtoft, Manja
Lehto, Halldr rmann Sigursson och Robert Zola Christensen, som alla
varit behjlpliga i versttning av texter, skapande av svarsalternativ och
allmn rdgivning fr de sprk som vi inte riktigt behrskar.
Vren 2003 utbildades tio fltarbetare i Kpenhamn under en helg. De
fick information om projektet och instruktioner fr fltarbetet. Sedan dess
har flera fltarbetare tillkommit av olika skl. De nya fltarbetarna har dock
alltid lrts upp av de gamla. Fltarbetarna har utfrt de konkreta testen och
skrivit in resultaten i vr databas. Vi tackar Leila-Al-Zagheer, Pernille Folk-
mann, Karen Hagedorn och Nanna Kalkar (Danmark), Lovisa Alvtrn, Eva
Melin, Martin Ransgart och sa Sjblom (Sverige), Jorun Hannaas, shild
Haugsland, Astrid Nilsen-Nygaard och Ingunn Wetterstad (Norge), Eva
Johansson (land), Pivi Haatainen och Saija Tamminen (Finland), Elisa-
beth Holm (Frarna), sgrimur Angantsson och Helgi r Hararson
(Island), samt Pipaluk Hegh-Knudsen och Bolatta Vahl (Grnland). Ett
srskilt tack riktar vi till Pernille Folkmann som utver de vanliga fltar-
betarsysslorna villigt har stllt upp p kort varsel och skrivit in enkter eller
hjlpt till med utbildning av nya fltarbetare.
Under vren 2003 arbetade ven Wendy Prins frn Groningen som
praktikant p projektet. Hon stod framfr allt fr det praktiska upplgget av
databasen. Vid analysarbetet under 2004 hade vi hjlp av praktikanterna Dity
Kerkhof och Desiree Lesger.
Sedan hsten 2003 har vi presenterat underskningen och dess prelimi-
nra resultat p mnga platser i Norden. Vid dessa presentationer har vi ftt
en rad vetenskapliga, praktiska, och allmnna kommentarer som i stor
utstrckning har gagnat rapporten. Vi vill drfr tacka deltagare i Forskar-
seminariet vid Nordiska sprk i Lund (2003 och 2004), hrare vid
projektets mittseminarium p Vokesnsen i november 2003 och vid kon-
ferensen Fra Mistanke til handling p Schffergrden i januari 2005. Fr
genomfrandet av konferensen vill vi srskilt tacka Fondet for dansk-norsk
samarbeid och dess generalsekreterare Per Ivar Vaagland. Vi tackar ocks
Nordiska rdets utbildnings- och kulturutskott samt hrare vid ett flertal
halvdagsseminarier runt om i Norden. Vi tackar ocks Jeppe Hammerich p
R&M Reklamebureau AS, som har sktt upplggningen och utformningen
av den PowerPoint-presentation som vi anvnt vid ett flertal seminarier.
Jeppe har ocks utformat omslaget till denna rapport.
Nordiska Kulturfonden har finansierat projektet och dess styrelse har
visat stort intresse fr det. Inte minst har Mats Jnsson, direktr fr
Kulturfondens sekretariat, engagerat sig och gett oss mycket std. Mats har
alltid funnit praktiska lsningar och varit angelgen om att projektets resultat
skulle komma en bredare allmnhet till del.
I underskningen ingr ocks den s.k. webbunderskningen, dr
mnniskor fritt har ftt gra delar av underskningen p webben. Denna del
av underskningen redovisas inte i den hr rapporten, men vi vill nd passa
p tillfllet att tacka Lars Emilsson vid LE Development fr allt arbete med
att skapa ett grnssnitt fr underskningen och allt hans arbete med webb-
databasen. Lars har ocks lagt upp och sktt projektets hemsida.
Vid arbetet med statistiken i rapporten har vi haft hjlp med konverte-
ring av Agneta Sternerup-Hansson, och med statistiska rd, signifikansbe-
rkningar och annat av Pierre Carbonnier. Pierre har inte bara rknat; han har
satt sig in i projektet och varit en utmrkt samtalspartner.
Under hela arbetets gng har styrningsgruppen fr projektet, bestende
av Pia Jarvad, Olle Josephson, Inge Lise Pedersen och Torbjrg Breivik, fljt
vrt arbete. Projektets ekonomisekreterare, Rikke Hauge vid Norsk sprkrd,
har ocks ofta deltagit i styrningsgruppens mten. Styrningsgruppen har sttt
fr mycket av det praktiska i samband med mitt- och slutseminarierna och
varit till stor hjlp, bde nr vi har haft praktiska och teoretiska problem.
I slutskedet av arbetet, d.v.s. vid frdigstllandet av rapporten, har flera
redan nmnda personer assisterat oss, Inge Lise, Arne och Jeppe. terigen
tack. Vi riktar ocks ett varmt tack till Therse Granwald, som korrekturlst
texten d den var nstan frdig. Vi har allts haft mycket god hjlp med
denna rapport. Kvarvarande fel och brister ansvarar vi dock fr sjlva.
Lund i september
Lars-Olof Delsing och Katrina Lundin kesson

Innehllsfrteckning
1 Inledning 1
1.1 Bakgrund 2
1.2 De nordiska sprken 3
1.3 Den nordiska sprkgemenskapen 6
1.4 Syfte och frgestllningar 7
1.5 Underskningens upplggning 9
1.6 Disposition 13
2 Underskningens genomfrande 15
2.1 Underskningens delar 15
2.1.1 Personuppgifter och attitydfrgor 17
2.1.2 Videosekvens 18
2.1.3 Nyhetsupplsning 19
2.1.4 Tidningsartikel 19
2.1.5 Avslutande kommentarer om materialet 20
2.2 Testpersonerna 21
2.2.1 Gymnasieutbildningen i de nordiska lnderna 22
2.2.2 Grannsprksunderskningen 26
2.2.3 Engelskunderskningen 28
3 Testmaterialet 31
3.1 Videosekvens 31
3.2 Nyhetsupplsning 34
3.3 Tidningsartikel 36
3.3.1 Valda testord och olika svarsalternativ 38
3.3.2 Testord i det engelska materialet 41
3.3.3 Lsfrstelse och sprkfrstelse 42
3.4 Vrdering av materialet 43
3.4.1 Texterna 43
3.4.2 Svarsalternativen 44
3.4.3 Testsituationen 45
3.5 Texternas jmfrbarhet 46
4 vergripande resultat 49
4.1 Testpersonerna 49
4.2 Resultat och svrighetsgrad 52
4.2.1 Videosekvens 52
4.2.2 Nyhetsupplsning 53
4.2.3 Tidningsartikel 54
4.3 Grannsprksunderskningen 55
4.3.1 Lnder och omrden 57
4.3.2 Infdda och invandrare i Skandinavien 59
4.3.3 Underskningsorter 65
4.3.4 Bokml och nynorska 68
4.3.5 Testtyper 69
4.3.6 Exkurs: Svaren p ordkunskapstesten 80
4.4 Engelskunderskningen 89
4.4.1 Bakgrund 89
4.4.2 Resultat 90
5 Attityder och vanor 97

5.1 Bakgrund 97
5.2 Kontaktmnster 98
5.2.1 Kontaktindex 99
5.2.2 Samband mellan kontaktindex och resultat 103
5.3 Grannsprksundervisning 105
5.4 Attityder 106
5.4.1 Lnder 107
5.4.2 Sprk 108
6 Sprkfrstelse i ett tidsperspektiv 115

6.1 Metodiska frgor 115
6.2 Frldraunderskningen 116
6.3 Jmfrelse med ivind Mauruds underskning 120
6.3.1 Syften och utgngspunkter 120
6.3.2 Underskningens upplgg 122
6.3.3 Material 124
6.3.4 Resultat 126
6.3.5 Attityder 129
6.4 Tolkning av resultaten 133
7 Analys 135
7.1 Skandinavien 135
7.2 Invandrarna 138
7.3 vriga Norden 140
7.4 Tidsaspekter 142
7.5 Kontaktmnster 144
7.6 Engelskkunskaperna 145
7.7 Exkurs: Danskarnas resultat 146
7.8 Avslutande kommentar 148
Litteraturlista
Bilagor
1. Enkttyper
2. Antal insamlade enkter
3. Exempelenkt
4. Testpersoner frdelade p ort och utbildning
5. Rttningsprinciper fr videosekvens
6. Rttningsprinciper fr nyhetsupplsning
7. Antal deltest
8. Testresultat p deltesten
9. Ordkunskapstestet Grannsprk
10. Ordkunskapstestet Engelska
11. versikt ver tabeller
1 Inledning
Det r nu ver trettio r sedan ivind Maurud gjorde sin underskning om

grannsprksfrstelsen i Skandinavien. Den genomfrdes 1972 och utkom
fyra r senare (Maurud 1976), och den var d den frsta stora undersk-
ningen av skandinavisk grannsprksfrstelse och attityder mellan grann-
folken.1 Den redovisade resultaten av en underskning om grannsprks-
frstelsen i Danmark, Sverige och Norge, ssom den sg ut vid mitten av
1970-talet. Sedan dess har samhllet frndrats p flera mycket ptagliga
stt; Norden har ftt kraftiga impulser utifrn under de gngna 30 ren. Fr
det frsta har den utomnordiska invandringen ftt stor betydelse i de tre
skandinaviska lnderna.2 De andra nordiska lnderna har i mindre utstrck-
ning tagit emot invandrare och flyktingar. Fr det andra r Norden i stor grad
pverkat av den allmnna globaliseringen. Mediemarknaden har i stor
utstrckning avreglerats, och tekniken gr att stora delar av befolkningen
numera kan se mnga TV-kanaler p de stora vrldssprken; vi kan i viss
mn ven se TV frn grannlnderna och andra lnder, bl.a. mnga av in-
vandrarnas hemlnder. Infldet av engelsksprkig kultur r ptagligt strre
n fr 30 r sedan. I stort sett alla nordbor r numera i ngon mn tv-
sprkiga, frmst i engelska, men tvsprkigheten gller frsts ven infdda
nordbor som har ett skandinaviskt sprk som andra- eller tredjesprk och den
stora gruppen invandrare. Fr det tredje har skolvsendet omstrukturerats p
flera stt. I Sverige och Norge finns exempelvis numera en gemensam
gymnasieskola, dr ambitionen r att i princip alla ska f behrighet till
hgre studier. Mjligheten till studier p hgskoleniv har kat betydligt. Fr
det fjrde har utbytet inom Norden utkats. Flera fretagsfusioner har skapat
nordiska fretag inom industrin, bankvrlden och medievrlden. r 2000 in-
vigdes resundsbron mellan Sverige och Danmark, och i r (2005) invigdes
den nya Svinesundsbron mellan Sverige och Norge. Utbytet av arbetskraft
1
Det fanns tidigare en underskning om uppskattad sprkfrstelse och attityder i
Haugen (1953).
2
Exempelvis utgjorde de utomnordiska invandrarna av frsta generationen 2,86% av
Sveriges befolkning 1975 (SCB). r 2001 var motsvarande siffra utlandsfdda 8,40%. I
dessa siffror ingr endast utrikes fdda, ej andra generationens invandrare. Utvecklingen i
Danmark och Norge r likartad, om n p en ngot lgre niv.
1
Kapitel 1 Inledning
mellan de nordiska lnderna varierar med konjunkturen, men det har

knappast minskat. Fr det femte har EU:s utvidgning, steuropas frihet och
den allmnna globaliseringen frskjutit fokus frn de nraliggande grann-
lnderna till Europa och vrlden i stort. Alla dessa frndringar har motiverat
en ny underskning av grannsprksfrstelsen i Norden.
I detta kapitel presenteras frst en bakgrund till sprkfrstelseunder-
skningen (avsnitt 1.1). Sedan fljer en kort presentation av sprken i
Norden (avsnitt 1.2) och den nordiska sprkgemenskapen (avsnitt 1.3). Dr-
efter fljer projektets syfte och frgestllningar (avsnitt 1.4) och undersk-
ningens upplggning (avsnitt 1.5). Kapitlet avslutas med en versikt av
rapportens vergripande disposition (avsnitt 1.6).
1.1 Bakgrund
Under r 2000 avhlls en konferensserie med temat Det omistliga. Kon-

ferensen genomfrdes av de s.k. nordiska prlorna, d.v.s. de nordiska kurs-
grdarna, i samarbete med Nordisk sprkrd, med ekonomiskt std frn
Nordiska kulturfonden. Efter konferensserien, i december 2000, bjd
Nordiska kulturfonden in Per Ivar Vaagland, generalsekreterare fr Fondet
for dansk-norsk samarbeid, till ett styrelsemte fr att redogra fr hur
konferensserien kunde fljas upp. Vaagland presenterade ver tjugo olika
frslag till kade insatser fr en bttre nordisk sprkfrstelse. Ett av dessa
var en uppdaterad vetenskaplig underskning av den faktiska sprkfr-
stelsen i Norden. Tanken var att gra en uppfljning av ivind Mauruds
Nabosprkforstelse i Skandinavia (Maurud 1976). Hans underskning
gllde hur utbredd den vardagliga nordiska/skandinaviska sprkfrstelsen
var hos folk i allmnhet i de tre skandinaviska lnderna. Sedan dess har det
inte gjorts ngon motsvarande heltckande underskning, och det var ett
allmnt nskeml frn den nordiska sprkmiljn att en ny underskning
borde gras.
Kulturfondens styrelse tog fasta p just frslaget om en sprkfrstelse-
underskning och beslt att ge Nordiska sprkrdet i uppdrag att genomfra
en sdan. Fonden hade drefter mten med sprkrdets danska ordfrande
Inge Lise Pedersen och dess sekreterare Henrik Holmberg, vilka tillsammans
med den tilltnkte projektledaren, docent Lars-Olof Delsing (Lund), fr-
fattade en projektplan fr underskningen. En srskild frberedelsegrupp
2
Kapitel 1 Inledning
bestende av projektledaren samt universitetslektor Inge Lise Pedersen

(Kpenhamn) och frsteamanuensis Arne Torp (Oslo) utarbetade de
konkreta testen. Projektledningen har sedan besttt av projektledaren samt
fil. dr. Katarina Lundin kesson, bda vid Institutionen fr nordiska sprk i
Lund. Arbetet pbrjades i december 2002. Projektet fick namnet Inter-
nordisk sprkfrstelse i en tid med kad internationalisering, frkortat INS-
projektet.
1.2 De nordiska sprken
I det nuvarande Norden talas sedan gammalt fem nordiska sprk samt finska,
samiska och grnlndska. Genom invandring har en mngd sprk tillkommit,
framfr allt i de tre skandinaviska lnderna. De frstnmnda sprken har en
lng historia i Norden, medan invandrarsprken normalt erstts av national-
sprken efter en, tv eller tre generationer.
De fem nordiska sprken r danska, svenska, norska, friska och
islndska, dr de tv sistnmnda skiljer sig frn de andra genom ett mera
omfattande bjningssystem och delvis ven genom frre lgtyska och inter-
nationella lnord. De tre frstnmnda, danska, svenska och norska, kallar vi i
enlighet med gngse sprkbruk fr de skandinaviska sprken. De har mycket
stora likheter i ordfrrd, ljudsystem, bjning och grammatik. Danska,
svenska och norska skiljer sig emellertid ocks t p flera punkter. D det
gller ordfrrdet r danskan och norskan vldigt lika, medan ljudsystemet r
mycket likt i svenska och norska, och dr avviker d danskan. De tre sprken
r i stort sett inbrdes begripliga, men ibland frsvras kommunikationen av
inomsprkliga eller utomsprkliga faktorer. Vr underskning vill lmna ett
bidrag till hur denna sprkfrstelse ser ut idag.
Den stora likheten i ordfrrd mellan danska och norska har givetvis sitt
ursprung i Danmarks och Norges ver 400 r lnga gemensamma historia.
ven efter det att Norge blev fritt frn Danmark och kom i personalunion
med Sverige har det norska och danska ordfrrdet fljts nra t. Det beror
dels p att danskan under hela 1800-talet i praktiken var det skrivna sprket i
Norge, dels p att Danmark och Norge har mnga likartade institutioner och
likheter i sin 1900-talshistoria som gett upphov till samma nydaningar och
lnord. Likheterna mellan danska och norska gller bde formord och
3
Kapitel 1 Inledning
innehllsord.3 Skillnaden mellan danska/norska och svenska framgr med

ngra skriftsprksexempel nedan. Fr norskans del anges bokmlsvarian-
terna till vnster och den nynorska varianten till hger i kolumnen.
Danska Norska Svenska

ikke ikke/ikkje inte
og og och
tilbud tilbud/tilbod erbjudande
sprge sprre/sprja frga
Ibland intar norskan en mellanstllning mellan danska och svenska i ord-

frrdet. Ofta har d nynorskan hellre en variant som verensstmmer med
svenska.
Danska Norska Svenska

hvis hvis,om/viss,om om
begynne begynne/byrja brja
forskel forskjell/skilnad skillnad
skamme sig skamme sig/skjemmast skmmas
Nr det gller ljudsystemet delar dremot svenskan och norskan flera

vsentliga drag. I dessa sprk anvnds huvudsakligen frmre (rullande) r,
medan danskan har bakre (skorrande) r eller vokaliserat r. Flera konsonanter
och konsonantkombinationer har utvecklats lika i norska och svenska, s att
k- blivit till tje-ljud och g- blivit till j-ljud fre frmre (mjuk) vokal, t.ex. i
ord som kjre/kra, kjenne/knna, gjennom/genom och gjre/gra. Likadant
har kombinationen sk- fre frmre vokal utvecklats till sje-ljud i ord som
skjre/skra och skinne/skina. Danskan har i dessa fall kvar det ldre uttalet
med k-, g- och sk-.
Vad gller ordbjning och syntax finns inte lika tydliga grnser mellan
de skandinaviska sprken, ven om norskan ptagligt ofta intar en mellan-
stllning mellan svenska och danska.
3
Formord omfattar sprkets vanligaste ord, som ofta saknar bjning och har lite betydelse
men som innehar grammatisk funktion. Hit hr ord som att, inte, och, den, mer etc. Inne-
hllsorden r i motsats till dessa rika p betydelse och kan oftast bjas. Hit hr ord som
stol, frstnd, grn, behaglig, springa, tnka etc.
4
Kapitel 1 Inledning
Det finns givetvis ven ord och uttal dr norskan avviker, men mnstret
ovan r ptagligt. Det gr att norskan ligger mitt emellan danska och
svenska, s att norsk-dansk kommunikation har hjlp av ordfrrdet men
svrigheter med ljudsystemet, medan norsk-svensk kommunikation tvrtom
har hjlp av ljudsystemet men svrigheter med ordfrrdet. D svenskar och
danskar ska frska frst varandra utgr bde ordfrrdet och ljudsystemet
problem.
De skandinaviska sprken har olika frutsttningar fr att bli frstdda i
tal och skrift. Srskilt tv faktorer r hr vrda att nmna. Danskan har ett
stort avstnd mellan tal och skrift; skriften r relativt lik de andra sprkens
skrift, medan talet r klart mer olikt grannsprken, p grund av den danska
stten och mnga andra srskilda ljudutvecklingar. Skillnaden i avstnd
mellan tal och skrift i danska r allts stor, inte minst i den tongivande k-
penhamnskan. Skillnaden illustreras nedan under jmfrelse med svenska.4
Danska Danska Kpenhamnska Svenska Svenska

Skrift Uttal Uttal Skrift Uttal
bager [b:j] [b:] bagare [b:gar]
bger [b:j] [b:] bgare [b:gar]
bre [b:] [b:] bra [b:ra]
brer [b:] [b:] brare [b:rar]
Det r uppenbart att danskarna har god hjlp av sitt eget skriftsprk nr det
gller att frst de svenska orden i svl tal som skrift, medan svenskarna
kan identifiera orden relativt ltt i skrift, men torde ha stora svrigheter med
danskt tal. Norrmnnen har givetvis motsvarande svrigheter med danska.
I Norge anvnds tv skriftsprk; bokmlet har ett tungt danskt arv,
medan de mer genuint norska formerna som r vanligare i nynorska (t.ex.
byrja och skilnad) r mera lika svenskan. I vr underskning testar vi bde
bokml och nynorska i ett av de tre testen, nmligen i tidningsartiklarna.
4
I vissa varianter av danska finns dock uttalsskillnad mellan vokalerna i de tre frsta
orden.
5
Kapitel 1 Inledning
1.3 Den nordiska sprkgemenskapen
De tre skandinaviska sprken fungerar alltjmt som det naturliga kommuni-

kationsmedlet mellan skandinaver. Danskar, svenskar och norrmn talar
normalt sina modersml d de samtalar med varandra, och de behver allts
inte tala (producera) ett frmmande sprk, men de mste frst ett delvis
frmmande sprk. Det r allts p sprkets produktionssida som den
skandinaviska sprkgemenskapen r frtrfflig; d det gller frstelsen stts
den ibland p prov. Detta r anledningen till att denna underskning enbart
tar sig an sprkfrstelsen.5
De skandinaviska sprken anvnds i viss mn ven som gemensamt
sprk fr alla nordbor, s att finnar kan anvnda svenska, och fringar,
islnningar och grnlndare kan anvnda danska i nordisk kommunikation.
Denna kommunikation stller givetvis srskilda krav i och med att t-
minstone en av samtalsparterna ska producera ett frmmande sprk6. Vr
underskning omfattar ven skandinavisk sprkfrstelse bland finnar,
fringar, islnningar och grnlndare.
Den skandinaviska sprkgemenskapen ses ibland som unik. Den r
kanske inte s unik som vi ibland tror; liknande frhllanden kan man finna i
kommunikation mellan spanjorer och portugiser eller mellan olika slaviska
folk, t.ex. mellan polacker och tjecker eller ryssar och ukrainare. Liknande
fall gr ocks att hitta i det bantutalande Afrika och i norra Indien, ven om
det dr ofta rr sig om sprk med mindre etablerade skriftsprk. Den skandi-
naviska sprkgemenskapen har dock tv srskilda frdelar. Fr det frsta r
de tre sprken tmligen jmnstarka, vilket gr att inget av sprken r det
givna valet i de flesta kommunikationssituationer. En sdan jmlikhet saknas
t.ex. i umgnget mellan tyskar och hollndare eller mellan ryssar och
ukrainare. Fr det andra finns det i Skandinavien i synnerhet och i Norden i
allmnhet en politisk vilja att frmja den msesidiga sprkfrstelsen. Det
grs srskilda satsningar p gemensamma nordiska projekt och p
gemensamma produktioner av film, TV-program och dylikt. Utver dessa
frdelar har det i alla fall hittills saknats ett alternativ till den
5
Studier av hela kommunikationssituationen, d.v.s. produktion och frstelse i svl
sprkligt som utomsprkligt hnseende, r av stort intresse, men s lngt syftar allts inte
vr underskning. Fr studier av skandinavisk kommunikation hnvisar vi till ett flertal
artiklar i Elert (1981) samt till Brestam Uhlmann (1994) och Zeevaert (2004).
6
Se fr islnningar exempelvis Hauksdttir (2001).
6
Kapitel 1 Inledning
skandinaviska sprkgemenskapen. Sprken r varandra s nra att det krver

mycket goda kunskaper i ett frmmande sprk fr att man ska vilja erstta
den skandinaviska sprkgemenskapen med ett frmmande hjlpsprk. I vr
tid r det enda rimliga alternativet till denna sprkgemenskap engelska, och i
vr underskning har vi drfr gjort srskilda test av frstelsen av engelska.
1.4 Syfte och frgestllningar
Huvudsyftet med vr underskning r att mta och vrdera den faktiska

sprkfrstelsen av de skandinaviska sprken i Norden. Vi vill i generella
drag precisera hur bra nordbor frstr de skandinaviska sprken, och vi vill
ocks jmfra detta med frstelsen av engelska, som alltmer framstr som
ett alternativ till den skandinaviska sprkgemenskapen. Fr att kunna upp-
fylla detta syfte har vi i frsta hand genomfrt underskningar bland
gymnasieungdomar i Norden och testat deras frstelse av danska, svenska,
norska och engelska. Vi kommer fortsttningsvis att hela tiden tala om de tre
skandinaviska sprken som grannsprk ven om termen delvis blir ngot
missvisande fr vstnorden och Finland.
Underskningen har ocks tre specifika delsyften. Vi vill underska
sprkfrstelsen i ett tidsperspektiv, i ett andrasprksperspektiv och i ett
kontaktperspektiv.
Vi vill fr det frsta underska sprkfrstelsen i ett tidsperspektiv; vi
r allts intresserade av om det har skett ngon frndring av grannsprksfr-
stelsen de senaste 30 ren. En sdan frndring kan bero p en sam-
hllsfrndring, d.v.s. att sprkfrstelsen blir bttre eller smre p grund av
samhlleliga frndringar. Om man jmfr tv generationer vid en och
samma tidpunkt (ssom vi har gjort) finns det ven ett rent individuellt
tidsperspektiv, d.v.s. en och samma person utvecklas som sprkvarelse fr
strre ordfrrd, vana vid variation etc. och kan drmed komma att bli
bttre p sprkfrstelse med stigande lder. Fr att underska detta tids-
perspektiv gr vi dels en jmfrelse med den mest jmfrbara ldre under-
skningen, Maurud (1976), dels en srskild underskning av vissa frldrar
till de gymnasieungdomar vi har testat.
Den nordiska sprkgemenskapen mste ocks sttas in i ett andra-
sprksperspektiv, och det av tv skl. Dels omfattar den stora grupper, frmst
i Finland och vstnorden (men ocks samer), som anvnder ett skandinaviskt
7
Kapitel 1 Inledning
sprk som andrasprk i sin kommunikation med andra nordbor. Dels finns
numera, delvis i kontrast till situationen fr 30 r sedan, stora grupper
invandrare i de tre skandinaviska lnderna. I vriga Norden r invandrare en
obetydlig grupp. Svl nordbor utanfr Skandinavien som invandrare i
Skandinavien mste anvnda ett andrasprk om de ska delta i den nordiska
sprkgemenskapen. Fr att underska vilken roll det spelar att skandinaviska
sprk r andrasprk i sprkgemenskapen har vi dels underskt hela Norden
(och frgat om hemsprk), dels strvat efter att f god representation av
invandrare i Skandinavien; riktmrket har varit att f cirka 25% invandrare
p varje skandinavisk ort. I vriga Norden har vi inte strvat efter att f
invandrare representerade i underskningen.
Kontaktmnstren mellan sprkomrdena i Norden r komplicerade av
bland annat geografiska och historiska skl. Det finns historiskt sett ett
svensk-finskt kulturarv som saknas i vriga Norden och ett dansk-norskt som
saknas i Sverige och Finland, ven om stora delar av vrt kulturarv givetvis
r gemensamt. Kontakterna mellan lnderna speglar ibland dessa historiska
band, men oftare r det snarare de tre skandinaviska lnderna som i kraft av
sina likartade sprk och sitt centrala lge i Norden har de ttaste kontakterna.
Ett enstaka men betecknande exempel r flygbolaget SAS.
Den som har mycket kontakt med ett grannsprk frstr det normalt
ocks bttre; orsakssambandet r dock svrt att klarlgga. Det kan bero p att
den som har mer kontakt har strre vana vid grannsprket och drmed frstr
det bttre, eller att den som frstr bttre har lttare att ta kontakt. Fr att
underska vilken roll kontakt har fr sprkfrstelsen har vi valt mer n en
ort i varje nordiskt land, s att inte bara huvudstderna blir representerade.7
Tanken r att kontaktmnstren i t.ex. Stockholm och Malm r s olika att
skillnader mellan dessa orter kan sga ngot om kontaktens betydelse fr
sprkfrstelsen. Vi har ocks stllt frgor till vra testpersoner om hur ofta
de r i kontakt med grannlandet eller grannsprket i frga. P detta stt kan
vi se om mycket kontakt samvarierar med god sprkfrstelse.
Den skandinaviska sprkgemenskapen har stora frdelar, men ocks
vissa svagheter. Dels fungerar ibland kommunikationen mellan svenskar och
danskar dligt, dels r de som har ett skandinaviskt sprk som andrasprk
ofta handikappade i kommunikationen. De mste uttrycka sig p ett frm-
7
De mindre omrdena (land, Frarna och Grnland) r representerade, men hr har vi
bara underskt en ort (huvudorten).
8
Kapitel 1 Inledning
mande sprk och frska frst ett nnu mer frmmande sprk. Som alter-
nativ till den skandinaviska sprkgemenskapen finns engelskan. Vra
kunskaper i engelska har blivit stadigt bttre sedan andra vrldskriget. Vi har
velat jmfra sprkfrstelsen av grannsprken, men underskningen om-
fattar ocks en underskning av engelska som r helt parallell med den av
grannsprken.
Med de ovannmnda syftena har vi formulerat sju mera konkreta frge-
stllningar.
1. Hur duktiga r skandinaver p att frst varandras sprk?

2. Hur duktiga r invandrare i Skandinavien p att frst de andra
skandinaviska sprken?
3. Hur duktiga r nordbor utanfr Skandinavien p att frst de (andra)
4. Blir skandinaver bttre p grannsprksfrstelse med stigande lder?
5. r ungdomar idag bttre p grannsprksfrstelse n vad ungdomar var
fr ett kvartssekel sedan?
6. Hur viktig r kontakten med grannlnderna fr sprkfrstelsen?
7. Hur duktiga r nordbor p att frst engelska?
1.5 Underskningens upplggning
Den huvudsakliga underskningsgruppen fr projektet har varit ungdomar i

gymnasium och motsvarande utbildningar fr ungdomar i samma lder. Det
stora flertalet av vra testpersoner r allts mellan 16 och 19 r, men vi har
tagit med alla som r 25 r eller yngre. Vi har varit intresserade av de nya
invandrargruppernas kunskaper, och fr detta ndaml har vi strvat efter att
f cirka 25% invandrare p varje skandinavisk ort. I vriga Norden r
invandrarna s f att vi inte har strvat efter att f med sdana.
Med invandrare avses hr en person som talar ett icke-skandinaviskt
sprk som hemsprk, oavsett om han/hon ven talar nationalsprket som
hemsprk. Det betyder bl.a. att exempelvis danskar i Sverige inte rknas som
invandrare. De har heller inte rknats in bland svenskarna utan strukits ur
underskningen.
Vi valde att underska ungdomar i huvudstderna (delvis fr att
underltta en jmfrelse med den ldre underskningen, Maurud 1976).
9
Kapitel 1 Inledning
Dessutom valde vi ut andra stder som av olika skl skiljer sig frn
huvudstderna med avseende p grannlandskontakt eller sprkgrupper. Vi
underskte ven huvudorterna i de mindre omrdena i Norden: land,
Frarna och Grnland. De orter som r underskta r fljande.
Danmark Kpenhamn rhus

Sverige Stockholm Malm
Norge Oslo Bergen
land Mariehamn
Finland Helsingfors Jyvskyl Vasa
Island Reykjavik Akureyri
Frarna Torshamn
Grnland Nuuk
Ett ml var att f orter med olika grad av kontakt med grannlnderna;
Kpenhamn och Oslo frvntas ha mera kontakt med Sverige n Bergen och
rhus, medan Malm frvntas ha mer kontakt med Danmark n Stockholm.
I Finland har vi valt orter med olika stor svensksprkig befolkning. I
Mariehamn r svenskan nstan enardande och i Jyvskyl r finskan lika
dominerande. Vasa valdes dels fr att staden har strre svensk minoritet n
Helsingfors, dels fr att man dr har haft mycket kontakter med Sverige,
bland annat har man kunnat se svensk TV mycket lnge.
Testpersonerna har testats p danska, svenska, norska och engelska. I
Skandinavien testades i en frsta omgng cirka 850 elever p de tv
grannsprken, och i vriga Norden testades drygt 450 elever p det frsta
skandinaviska sprket (svenska i Finland, danska i Vstnorden). I Finland
testades de ocks p danska och norska (ungefr hlften p vardera sprket),
medan de i Vstnorden ocks testades p svenska och norska (ocks hr
ungefr hlften p vardera sprket). Dessa underskningar genomfrdes i
huvudsak under vren 2003. I en andra omgng uppskte vi ter en mindre
del (cirka en tredjedel) av de skolklasser vi tidigare beskt och testade dem
p engelska. Vi hade ven hr mjlighet att testa tv sprk p en lektion, och
i Skandinavien passade vi d p att ven testa eleverna p det egna
nationalsprket (danska i Danmark, svenska i Sverige och norska (bokml) i
Norge). Tanken med detta var dels att f en bild av hur svrt testet var fr
modersmlstalande, dels att f en bild av skillnaden mellan infdda och
invandrare p nationalsprket. Nr vi gjorde engelsktestet i vriga Norden
10
Kapitel 1 Inledning
passade vi i stllet p att testa eleverna p ytterligare ett av grannsprken. De

finsktalande klasser som exempelvis gjort test p svenska och danska frsta
gngen testades allts i andra omgngen p engelska och norska. P samma
stt fick exempelvis de islndska klasser som frut testats p danska och
norska nu genomg test i engelska och svenska. Denna andra omgng med
engelska och ett skandinaviskt sprk genomfrdes i huvudsak under hsten
2003. Vissa test har dock genomfrts under 2004, bl.a. testen i Jyvskyl och
Nuuk.
Fr att underska en ldre generations sprkfrstelse valde vi att be
eleverna anteckna sina frldrars telefonnummer. Vi har sedan tagit kontakt
med ett mindre antal av dessa frldrar i Skandinavien fr att kunna jmfra
dem med deras barn. Frldrarna har endast testats p grannsprk, inte p
engelska. Dessa underskningar genomfrdes frn hsten 2003 till vren
2004, utom i rhus dr testet kunde genomfras frst vren 2005.
En sista del av underskningen grs p webben. Dr vlkomnas alla att
gra tv av vra test p de tre skandinaviska sprken. Tanken r att denna
underskning ska kunna komplettera huvudunderskningarna, som ju bl.a.
saknar den ldsta generationen och folk frn landsbygden. Adressen r:
www.nordkontakt.nu. Denna del av underskningen r dock inte bearbetad,
och den redovisas inte hr.
Rapporten beskriver inte de data vi samlat in p ett uttmmande stt. Vi
har samlat in s mnga uppgifter att det bara gr att redovisa en mindre del
av dem. Vi hoppas dock att vi har lyckats lyfta fram de fakta som r av strst
intresse fr den nordiska allmnheten och det nordiska forskarsamhllet.
Mnga gnger kan man diskutera hur vi redovisar materialet statistiskt, men
vi hoppas att det relativt fylliga tabellmaterialet i texten och bilagorna ska
hjlpa den som vill rkna p ett annat stt n vi har gjort. Underskningens
upplggning har sin tyngdpunkt i Skandinavien, och vi fokuserar nog ven i
vrigt mer p Skandinavien n p vriga Norden, delvis p grund av jm-
frelsen med Maurud som ju enbart underskte de tre skandinaviska ln-
derna. Till sist vill vi ppeka ngra mer specifika val som vi har gjort innan
vi presenterar underskningen.
Alla gymnasieungdomar testas p undervisningssprket; fringar och
grnlndare har ju i princip tv undervisningssprk, danska och friska
respektive grnlndska. Vi valde att testa dem med en dansksprkig enkt,
frmst fr att undvika versttningsproblem och fr att hlla nere antalet
enkttyper. Vi valde ocks att lta finlandssvenskar gra samma enkt som
11
Kapitel 1 Inledning
rikssvenskar. Det underlttar p s stt att vi hller nere antalet enkter, men
det innebr att vi inte fr svar p vissa frgor, t.ex. om finlandssvenskarna
kan tnka sig att bo i Sverige. Dessa val gr att vi har fem s kallade
enktsprk: danska (fr danskar, fringar och grnlndare), svenska (fr
svenskar och finlandssvenskar), norska, finska och islndska. P grund av
val som presenteras nedan blir det totala antalet enkttyper 33. En samman-
stllning av enkttyperna finns i Bilaga 1.
Eftersom vi ville testa tv sprk samtidigt i varje klass var vi tvungna
att producera tv olika test som mter frstelse av talad danska/norska/
svenska och tv olika test som mter frstelse av skriven danska/norska/
svenska, fr att testpersonerna inte skulle f hra/lsa samma text p de tv
testsprken. Detta innebr att vi har tv testserier fr varje testsprk (se
nrmare avsnitt 2:1 och 3:1). Fr varje enktsprk har vi nu tv testserier.
Vi ville ocks frskra oss om att det inte skulle pverka resultatet att
man hade tv test vid samma tillflle. Man kunde tnka sig att exempelvis en
svensk som frst testas p danska och sedan p norska, s att sga, stller in
sitt skandinaviska ra och presterar bttre p det senare testet n han/hon
annars skulle ha gjort. Drfr valde vi att ge hlften av svenskarna danskan
frst och den andra hlften norskan frst, och p samma stt har vi varierat
ordningen mellan grannsprken i Danmark och Norge. Drmed har vi allts
tv ordningsvarianter fr varje par av enktsprk och testserier. Sammanlagt
har vi allts haft 4 skandinaviska enkttyper fr danska, svenska och norska.
I vriga Norden valde vi att testa det nrmaste skandinaviska sprket frst,
men de finsk- och islndsksprkiga enkterna blir likvl fyra vardera. P
Frarna och Grnland anvndes tv enkttyper vardera, en med danska-
svenska och en med danska-norska. Sammanlagt har vi allts 22 skandina-
viska enkter.
I de enkter dr vi testat engelska har vi kombinerat engelsktestet med
ett test p nationalsprken i Skandinavien. ven hr har vi fem enktsprk
och fr varje har vi en enkt fr vardera av de tv testserierna. Dessutom har
vi en srskild enkt p Frarna som har danska som enktsprk, men som
testar engelska och norska. Sammanlagt har vi elva enkttyper som testar
engelska.8
Vi har ocks gjort en del val som inte utkar antalet enkttyper. Vi
valde att underska svenskars och danskars frstelse av skrivet bokml
8
P Grnland kunde engelsktestet aldrig genomfras.
12
Kapitel 1 Inledning
respektive nynorska. De norska lstexterna finns allts i en bokmlsvariant

och en nynorsk variant. Dessa tv varianter har dock inte gjorts med fler
enkttyper, utan tv av de redan etablerade norska enkttyperna har nynorsk-
texter och tv har bokmlstexter.
Sammantaget innebr dessa val allts att vi har haft 33 olika enkttyper.
Deras innehll och ordningen mellan sprktesten redovisas i Bilaga 1. I
Bilaga 2 redovisas antalet insamlade enkter fr varje testtyp p de enskilda
underskningsorterna.
1.6 Disposition
I kapitel 2 presenterar vi versiktligt underskningsmaterialet och frutstt-

ningarna fr underskningen. Vi gr kort igenom de olika delar som ingr i
testmaterialet och presenterar de testpersoner som deltagit i grannsprks-
underskningen och engelskunderskningen. I samband med detta ger vi
ocks en kortfattad beskrivning av den gymnasiala utbildningen i de nor-
diska lnderna.
Kapitel 3 r en detaljerad genomgng av de olika deltesten och test-
varianterna som ingr i testmaterialet med en presentation av videosekvensen
samt de texter som ligger till grund fr nyhetsupplsningen och tidnings-
artikeln. Vi diskuterar ocks de innehlls- och ordfrstelsefrgor vi valt att
stlla och bedmningen av testpersonernas svar. Kapitlet avslutas med en
vrdering av testmaterialet och ett resonemang om testernas jmfrbarhet.
I kapitel 4 redovisar vi de vergripande resultaten fr bde grannsprks-
underskningen och engelskunderskningen. I anslutning till detta fr vi
ocks en diskussion om testens svrighetsgrad sedd mot bakgrund av test-
resultaten.
Kapitel 5 gnas t testpersonernas attityder och vanor. Efter en kort
bakgrund redovisar vi resultaten frn attitydunderskningen och beskriver
testpersonernas kontaktmnster med de (vriga) skandinaviska lnderna. Vi
presenterar ocks resultat om grannsprksundervisningen i Skandinavien.
Med kapitel 6 stter vi in underskningen i ett tidsperspektiv och
resonerar kring individuell och samhllelig utveckling av sprkfrstelsen.
Efter ngra inledande kommentarer om metod redovisar vi resultaten av
frldrarnas grannsprksfrstelse, under jmfrelse med ungdomarnas. Vi
13
Kapitel 1 Inledning
jmfr ocks vra resultat med resultaten frn ivind Mauruds underskning
om msesidig frstelse av tal- och skriftsprk i de skandinaviska lnderna
I det avslutande kapitel 7 diskuterar vi de viktigaste resultaten av under-
skningen. Vi frsker besvara de frgestllningar som vi stllde inlednings-
vis, och vi vrderar och analyserar svaren. I ett exkursivt avsnitt resonerar vi
kring danskarnas resultat, som r frvnande dligt, inte minst i Kpenhamn.
14
2 Underskningens genomfrande
I detta avsnitt presenterar vi versiktligt materialet och de praktiska frut-

sttningarna fr underskningen. Vi presenterar ven en vrdering av tillfr-
litligheten hos vrt material som r viktig att ha i tanke vid resultatbe-
arbetningen. I tillgg till detta diskuterar vi ngra teoretiska vervganden
och varfr vi valt att gra p det ena eller andra sttet i en valsituation. En
frdjupad diskussion om materialet ges i kapitel 3.
2.1 Underskningens delar
Med hjlp av testmaterialet mter vi testpersonernas frstelse av talsprk,

med och utan visuellt std, och skriftsprk. Sammantaget fr vi allts tre
delar som direkt testar olika typ av frstelse nr det gller danska, svenska
och bokml. Testet hade genomgende kunnat best av fyra testsprk efter-
som Norge har svl bokml som nynorska, men eftersom bokml anvnds
av fler personer har vi valt att underska frstelsen av bokml nr det gller
talad norska, i likhet med Maurud (1976); till skillnad frn Maurud (1976)
har vi dock valt att underska svl bokml som nynorska nr det gller
frstelsen av skriven norska (se nedan). Vi har allts tre s kallade testsprk
svenska, norska och danska och i tillgg till detta engelska, i den andra
underskningsomgngen.1
Utver sjlva sprkfrstelsetesten har vi en inledande del med person-
uppgifter jmte olika typer av attitydfrgor. I och med detta mter vi sledes
testpersonernas rena sprkfrstelse samtidigt som vi frsker fnga deras
attityder. I frlngningen ppnar detta fr en diskussion om hur attityderna i
sin tur eventuellt kan samspela med deras vilja att frst grannsprken,
liksom om deras frstelse av grannsprken kan samspela med deras atti-
tyder till dessa. I sammanhanget ska det tillggas att vi uteslutande anvnde
oss av svensktalande testledare i Sverige, norsktalande i Norge och s vidare,
1
Termen testsprk ska skiljas frn termen enktsprk som str fr det sprk som enkten
r utformad p. Vi har fem enktsprk, nmligen svenska (Sverige och vissa stder i
Finland), danska (Danmark, Frarna och Grnland), norska (Norge), islndska (Island)
och finska (vissa stder i Finland).
15
Kapitel 2 Underskningens genomfrande
dels fr att undvika att testledarens nationalitet skulle pverka testper-

sonernas svar i den del som mter attityder, dels fr att testpersonerna inte
skulle komma i kontakt med ngot av de underskta sprken i frvg. Fr
alla delar i testet gller att testpersonerna blev tillsagda att arbeta indi-
viduellt, och varje testledare hade ftt tydliga instruktioner om exakt hur lng
tid varje testmoment fick ta s att ingen grupp testpersoner fick ett lngre
tidsintervall mellan tv testsekvenser n en annan och drmed lngre tid p
sig att besvara de tillhrande frgorna.
Totalt ger testet ett maximalt pongantal p 30 pong fr respektive
sprk (10 pong fr respektive hr- och lsfrstelsedel), fljaktligen 60
pong p testet totalt nr man rknat samman resultaten fr de bda test-
sprken. Av olika anledningar har vi dock valt att ibland presentera resul-
taten fr respektive del separat i genomgngen. Det frsta deltestet bestr av
en videosekvens. Fr varje testsprk finns en videosekvens; alla som testas
p exempelvis norska fr se samma inslag. Fr de tv andra deltesten
nyhetsupplsning och tidningsartikel har vi dremot tv olika varianter:
nyhetsupplsning A Knguru och nyhetsupplsning B Grodor respektive
tidningsartikel C Tinnitus och tidningsartikel D Droger. Dessa fyra texter
samspelar s att den som lyssnat p nyhetsupplsning A om kngurun fr
tidningsartikel C om tinnitus och den som lyssnat p nyhetsupplsning B om
grodrkning tilldelas tidningsartikel D om droger. I och med denna indelning
fr vi tv vad vi kallar testserier: testserie 1 bestende av videosekvens,
knguru och tinnitus och testserie 2 bestende av videosekvens, grodor och
droger. Fljaktligen bestr varje totaltest av tv testserier; testkompositionen
blir tydlig i Tabell 2:1 nedan som visar hur ett test fr en svensk kan se ut. Se
Bilaga 1 fr ett fullstndigt schema ver enkttyperna.
Testserie 1, testsprk 1 Testserie 2, testsprk 2

Video- Nyhets- Tidnings- Video- Nyhets- Tidnings-
sekvens upplsning artikel sekvens upplsning artikel
Danska Danska Danska Norska Norska Norska
Text (A) Text (C) Text (B) Text (D)
knguru tinnitus grodor droger
Tabell 2:1. En testvariant (enkttyp AS01) fr en svensk.
Det finns givetvis bde fr- och nackdelar med auditivt undersknings-
material jmfrt med visuellt (se exempelvis Maurud 1976:61); hrfrstelse
16
underlttas av exempelvis tonfall och lsfrstelse av det faktum att man kan
g tillbaka och kontrollsa. Eftersom vr underskning rymmer bde audi-
tiva och visuella inslag hoppas vi att bristerna med den ena typen av test kan
uppvgas med hjlp av den andra typen.
2.1.1 Personuppgifter och attitydfrgor

I den inledande delen med personuppgifter efterfrgar vi bland annat hemort,
utbildningsprogram-/linje och lder samt sprk som talas i hemmet. Hrtill
kommer frgor om eventuell undervisning om/p grannsprken, som bes-
varas med ja/nej/bara lite. Vi efterfrgar ocks olika typer av kontakt med
grannsprken, grannlnderna och grannsprkstalare i form av litteratur,
umgnge och TV, dr testpersonerna fick vlja mellan 1 gng/dag, 1
gng/vecka, 1 gng/mnad, 1 gng/r eller Mer sllan. P samma stt fick
de ange kontakter med engelsktalande. I resultatsammanstllningen verstts
dessa svar med en siffra mellan 0 och 4, dr 4 motsvarar daglig kontakt via
respektive medium, medan 0 str fr ingen kontakt ver huvud taget (jfr
Mauruds (1976) ja- och nej-frgor fr samma efterfrgade information).
Testpersonerna fick ocks mjlighet att ange eventuella andra kontakter med
grannsprkstalare. Testpersonernas kontakter med respektive grannsprk
rknas samman till ett kontaktsnitt som visar hur mycket kontakt testper-
sonen har med sprket i frga. Detta tal blir en siffra i rapporten benmnt
kontaktindex mellan 0 och 100, dr 0 innebr att man har ytterst marginella
kontakter med grannsprken, och 100 innebr daglig kontakt p samtliga
punkter. Siffran blir frmst relevant nr den jmfrs med testpersonens
resultat dels p olika testdelar, dels p testet som helhet jmfrt med andra
testpersoners resultat; siffran i sig sjlv betyder allts inte s mycket. Med
sitt breda spektrum av frgor ger denna inledande del oss mnga variabler att
utg frn vid resultatredovisningen.2
Till den inledande delen r ocks lnkad en attitydunderskning. Test-
personerna fick bde kryssa i s kallade Osgood-skalor (Osgood 1969) och
besvara ppna frgor om sin attityd till grannsprk och grannsprkstalare.
Osgood-skalorna r relativt enkla redskap men ger nd en bra bild av de
allmnna uppfattningarna om sprket etc. Skalan r baserad p en uppstt-
ning adjektiviska motsatspar som poler (en s kallad semantisk differential)
2
Bakgrundsfrgorna ligger i linje med tidigare underskningars: Haugen (1953), Maurud
(1976), B (1978) och Brestam Uhlmann (1994).
17
med olika grader (Bijvoet 1998:52). Vi har valt den femgradiga skalan. ven
hr rknas testpersonernas svar om till en siffra mellan 0 och 100, och
vrderingen av resultatet som ovan. Nedan gr vi igenom de tre olika
testtyperna. Fr utformningen av den konkreta enkten, se Bilaga 3.
2.1.2 Videosekvens
Det frsta kunskapsrelaterade deltestet mter testpersonernas frstelse av
talat sprk, i form av en videosekvens hmtad frn TV-programmet Vem vill
bli miljonr?. Programmet har en identisk uppbyggnad i svl Sverige,
Norge och Danmark (samt ven i Storbritannien, vilket ju r en frutsttning
fr engelskunderskningen). Frutom rena frgesektioner innehller pro-
grammet sekvenser med vardagligt tal, och det r dessa vi har fokuserat p.
Med inslaget vill vi mta testpersonernas frstelse av grannsprken i en
dialogisk kommunikationssituation med hjlp av talsprk som inte r till-
rttalagt. Ngon kta dialog kan det dock givetvis inte bli frga om d ju
testpersonerna inte deltar sjlva och aktivt kommunicerar, men en mtning
av frstelsen av vardagligt tal torde nd vara grlig.
Svrigheten med denna typ av talsprk ligger i ett snabbt tal och att
redundansen drmed minskar. Detta kan medfra att testpersonerna fr
svrigheter med att frst ord och meningar som de skulle ha frsttt i
skriven form. Vem vill bli miljonr?-sekvensen r det enda inslag i vrt
material som endast till form och inte till innehll r densamma i de olika
utfrandena.
Genren fr rknas som underhllningstelevision, och det ligger i
genrens natur att behandla enkla mnen fr att roa den breda allmnheten.
Sledes br innehllet ligga p en enkel niv ven om sjlva talet gr fort.
Det snabba talet kan andra sidan, tminstone till viss del, avhjlpas av att
det ibland uppstr pauser i talet nr de deltagande mste tnka efter innan de
besvarar en frga frn programledaren. En svrighet kan vara kulturspecifika
samtalsmnen och freteelser, men testmaterialet innehller inte sdana
mnen (jfr ven Lundin & Zola Christensen 2001).
Till videosekvensen hr 5 ppna innehllsfrgor, det vill sga testper-
sonerna mste med egna ord skriva ner det de tror r svaret p frgan.
Beroende p graden av korrekthet kan de f 0, 1 eller 2 pong per frga; en
utfrlig genomgng av hur vi bedmt testpersonernas svar ges i Bilaga 5.
Man kan allts f totalt 10 pong p det frsta deltestet som mter frstelse
18
av talat sprk. Innehllsfrgorna r valda s att en frga inte blir till hjlp
med svaret p en annan frga (jfr Maurud 1976:81).
2.1.3 Nyhetsupplsning
Efter sekvensen med vardagligt tal fljer en monologisk nyhetsupplsning,
baserad p en tidningsartikel som versatts till de sammanlagt fyra olika
testsprken svenska, norska, danska och engelska. Detta innebr att inne-
hllet och de tillhrande frgorna till skillnad frn i TV-sekvensen r iden-
tiska i alla test. Vi har strvat efter att anvnda tester med ett innehll som
inte r land- eller kulturbundet och som vidare inte krver ngra special-
kunskaper i ett mne hos testpersonerna (jfr Lundin & Zola Christensen
2001).
Vi har anvnt professionella upplsare fr nyhetsinslagen. De svenska
och de danska upplsningarna r i stort sett upplsta i samma tempo medan
den norska upplsningen r ngot lngsammare. Det finns allts tv olika
texter: en om en frrymd knguru och en om rkning av grodor. ven hr
fick testpersonerna besvara fem ppna innehllsfrgor, med samma pong-
sttning 0, 1 eller 2 som i videosekvensen. ven detta deltest ger allts
totalt 10 pong. Se Bilaga 6 fr en detaljerad genomgng av rttnings-
principerna.
Genren nyhetsupplsning syftar liksom Vem vill bli miljonr? till att n
ut till den breda allmnheten, vilket gr att man kan frvnta sig att den r
bekant fr testpersonerna. Det rr sig om en upplst text frn en skriftlig
frlaga som dock r skriven just fr upplsning, dr mycket fakta presenteras
p kort tid. Det formella sprk som mter testpersonerna i det andra
nyhetsupplsningen skiljer sig sledes en hel del frn det informella sprket i
TV-inslaget.
2.1.4 Tidningsartikel
Den tredje och avslutande kunskapsrelaterade delen av testet r lsfrstelse
i form av en tidningsartikel. Ocks hr finns det allts tv olika textvarianter,
en om tinnitusskador och en om krafttag mot droger. Texterna baseras p
originalartiklar som versatts till respektive testsprk. Det ska tillggas att
det nr det gller tidningsartikeln finns fem testsprk och inte fyra; av dem
som testats p norska har ungefr hlften nmligen testats p bokml och
19
hlften p nynorska.3 Till skillnad frn vid de andra deltesten fick test-
personerna hr 10 stycken ordfrstelsefrgor med tillhrande flervalsalter-
nativ (fr en frteckning ver de testord norrmn, svenskar och danskar
exponerades fr, se Bilaga 9). Tidningsartikeln skiljer sig allts p tv stt
frn videosekvensen och nyhetsupplsningen, frutom mediet: dels inne-
hller tidningsartikeln frgor som mter ordfrstelse, dels fr testpersonerna
4 alternativa svar att vlja mellan. Svarsalternativen r valda s att de r
sannolika i sammanhanget, exempelvis med avseende p syntaktisk funktion.
Vissa semantiska och fonologiska distraktorer lades in fr att kontrollera
sprkspecifika likheter och skillnader i frhllande till ngot annat grann-
sprk (jfr Maurud 1976:81 och Lundin & Zola Christensen 2001). Fr dessa
frgor fr man 1 pong fr korrekt svar och 0 pong fr felaktigt svar eller
inget svar alls. ven lsfrstelsedelen ger 10 pong, och totalt kan man
allts f 30 pong fr ett testsprk/en testserie.
2.1.5 Avslutande kommentarer om materialet

I alla testsituationer som innehller skrivna texter mter man problemet med
att hitta texter som fungerar bra i sin situation, allts sdana som varken r
fr enkla eller fr svra. I det hr fallet tillkommer ocks problemet med
kulturneutralt innehll; jfr diskussionen i Lundin & Zola Christensen (2001).
Samtidigt vill man att testpersonerna i lsfrstelsedelen ska tvingas att lsa
igenom hela texterna fr att kunna besvara frgorna. Att efterstrva genom-
lsning av hela texterna r givetvis mer relevant om man har innehllsfrgor
ven till ett lsfrstelsetest (se till exempel Maurud 1967:79). Eftersom vi
valde flervalsfrgor med fokus p betydelsen hos enskilda ord och inte
primrt frstelsen av sammanhanget ven om dessa bda givetvis hnger
samman blir inte situationen likadan torde kravet p genomlsning dock
inte vara lika relevant. Problemet aktualiseras inte p samma stt fr auditiva
inslag d ju testpersonerna blir mer eller mindre tvingade att lyssna p de
olika texterna frn brjan till slut.
Frdelen med flervalsfrgor r exempelvis att man undviker en lng
rcka praktiska problem eftersom man aldrig behver gra en grnsdragning
mellan vad som ska rknas som rtt och fel, det vill sga man slipper en
mellankategori av svar som r ganska korrekta men inte alldeles korrekta.
andra sidan missar man de testpersoner som r relativt nra det korrekta
3
Testpersonerna fick dock bara information om att de skulle testas p norska.
20
svaret och har frsttt sammanhanget men inte trffat mitt i prick i ver-
sttningen. Med de ppna frgorna till de bda sekvenserna som mter
frstelsen av talat sprk ger vi pong till de testpersoner som visar att de har
frsttt en del av sammanhanget ven om de inte har frsttt detaljerna.
Som framgtt valde vi en blandning av ppna frgor och flervals-
alternativ. Det finns givetvis frdelar och nackdelar med bda varianterna,
och genom att lta testpersonerna besvara bda typerna hoppas vi ha undvikit
vissa av problemen samtidigt som vi har uppvgt ngra av de vriga.
Drmed hoppas vi ha ett relativt tillfrlitligt material att arbeta med.
2.2 Testpersonerna
Som testpersoner har vi valt gymnasister, fretrdesvis frn andra rskursen.

Bakom valet av gymnasister ligger bde metodiska och praktiska skl. Rent
ldersmssigt r gymnasisterna en homogen grupp om man undantar de
vuxna som lser in gymnasiet (p Komvux eller motsvarande); resultatet fr
personer ver 25 r som har deltagit i underskningen har vi rknat bort.
Dessutom fr man via testpersonernas gymnasieval p ett naturligt stt ofta
en fingervisning om den sociala grupperingen eftersom valet av utbildning
teoretiskt eller praktiskt inriktad ofta ger en social indikation om test-
personerna. Detta hnger i sin tur ibland samman med val av skola. Ur en
annan aspekt r dock gymnasister en heterogen skara, men detta faktum kan
faktiskt snarare sgas gynna valet av testpersoner n ses som en nackdel;
eftersom vi stllt frgor om elevernas hemsprk, deras frldrars yrken och
s vidare har vi ftt mnga olika parametrar att arbeta med.
En praktisk frdel med gymnasister som testpersoner r att man relativt
enkelt fr tag p mnga testpersoner per underskningstillflle, och vidare
torde gymnasister som grupp kunna betraktas som representativa fr den
yngre delen av befolkningen i Sverige, Danmark, Norge, Finland samt p
Island, Frarna och Grnland. Som ppekades inledningsvis vill vi ven
studera om det r ngon skillnad i sprkfrstelse mellan generationer;
genom att i en specialstudie inkludera ven ett antal frldrar till gymna-
sisterna hoppas vi kunna iaktta eventuella sdana skillnader, ven om det
givetvis inte blir frga om en absolut jmfrelse.
Innan vi gr igenom hur mnga testpersoner som deltar frn de olika
lnderna, vilken utbildning de gr p etc., presenterar vi kortfattat hur
21
gymnasieutbildningen ser ut i Sverige, Danmark, Norge och Finland samt p

land, Island, Frarna och Grnland.
2.2.1 Gymnasieutbildningen i de nordiska lnderna

Vr ambition har givetvis varit att hitta jmfrbara testgrupper d.v.s. test-
personer som gr likartade utbildningar i de olika lnderna eftersom det
krvs relativt stor verensstmmelse mellan testpersonerna om man ska
kunna jmfra deras resultat p testet. En total verensstmmelse skulle dock
krva att skolsystemet i de olika lnderna r likadant uppbyggt, men s r
inte fallet. Nedan redogr vi i korthet fr hur gymnasieskolan r uppbyggd i
de olika lnder som r med i underskningen.
Gymnasieskolan i Sverige
Sedan 1994 bestr den svenska gymnasieskolan av 17 nationella program.
Programmen r alla treriga och tnkta att kunna ge behrighet till hgre
studier vid universitet och hgskolor. Mot bakgrund av detta finns ett antal
s kallade krnmnen exempelvis matematik, svenska och engelska som
alla elever, oavsett program, lser. I tillgg till dessa lser eleverna karaktrs-
mnen som ger programmen en mer eller mindre praktisk eller teoretisk
karaktr.
Skillnaden mellan de olika programmen r drfr stor. Frutom att alla
gymnasieskolor inte erbjuder hela utbudet p 17 program delas de flesta
program i sin tur upp i olika inriktningar, nationella eller lokala. En grov
indelning av de nationella programmen ger tre huvudinriktningar: TEORE-
TISKA, PRAKTISKA och ESTETISKA program. De listade programmen r
prototypexempel p vilka utbildningar som hamnar inom vilken kategori
ven om man i Sverige inte lngre talar om direkt teoretiska eller praktiska
utbildningar. Man kan dock jmfra utbildningarna sinsemellan och dis-
kutera dem i termer av mer eller mindre teoretiskt eller praktiskt inriktade
program.
22
TEORETISKA Naturvetenskapliga och samhllsvetenskapliga

programmet
PRAKTISKA Byggprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet, Hotell-
och restaurangprogrammet
ESTETISKA Estetiska programmet4
Gymnasieskolan i Danmark
Den danska gymnasieskolan kan enklare n den svenska delas in i en trerig
teoretisk och en trerig teknisk utbildning. Den teoretiska utbildningen delas
i sin tur in i en sprklig och en matematisk linje och ger grundlggande
teoretisk behrighet fr hgre studier efter ett avslutande examensprov och
en studentexamen. Eleverna lser mnen efter sitt linjeval och enskilda
mnen kan vara gemensamma, alternativt valbara beroende p detta. Till-
valsmnen erbjuds p olika niver, och de mnen som erbjuds och p vilka
niver dessa ges varierar frn skola till skola.
I Danmark r det den sprkliga och den matematiska linjen som kallas
gymnasium medan den praktiska utbildningen gr under benmningen
erhvervsuddannelse eller teknisk uddannelse. Denna utbildning kvalificerar i
frsta rummet till vidare tekniska studier men kan i kombination med
kompletterande lsning ge tilltrde till ordinarie universitet. Observera allts
att termen teknisk har en vidare betydelse i Danmark nr det gller
gymnasieutbildning n i Sverige och inkluderar nstan alla typer av ut-
bildningar med praktisk inriktning och allts inte bara teknikrelaterade. I
Danmark kan man fljaktligen dela in de olika gymnasielinjerna i tv huvud-
grupper, ven om man allts inte kan jmfra de tekniska linjerna i Danmark
och Sverige rakt ver.
TEORETISKA LINJER Matematisk och sprklig linje

TEKNISK LINJE Praktiska och teoretiska inriktningar
Gymnasieskolan i Norge
Norge har runt 500 s kallade vidaregende skolor. Sedan 1994 har ung-
domar mellan 16 och 19 r alla rtt till tre rs studier som, efter genom-
gngen grundskola, leder till yrkeskompetens, mjlighet till vidare studier p
universitet alternativt en kompetens p lgre niv, beroende p inriktning.
4
Det estetiska programmet finns inte representerat i vrt material.
23
Idag har Norge en enhetlig gymnasieutbildning som samordnar allmn, mer

teoretisk, utbildning och en mer praktiskt inriktad yrkesutbildning. Det finns
15 olika studieinriktningar, dr alla lser en grundutbildning under det frsta
ret fr att under det andra och tredje ret frdjupa sig i karaktrsmnena,
alternativt f praktisera inom ett yrkesmne.
En indelning motsvarande dem fr det danska respektive svenska
systemet r grlig, men man ska d ha i tanke att de praktiska linjerna i
Norge verkligen r praktiska och inte tnkta att fra vidare till universi-
tetsstudier.
TEORETISKA Allmnna, ekonomiska och administrativa linjer

PRAKTISKA Naturbrukslinjen, Elektrolinjen, Mekaniklinjen
ESTETISKA Musik, dans och drama samt formgivningslinjen
Till skillnad frn Sverige har allts bde Danmark och Norge ett rent
yrkesinriktat, praktiskt alternativ. Fr underskningen innebr detta att man
mste ta hnsyn till att de danska och norska testpersonerna p den
tekniska/praktiska utbildningen inte fr samma teoretiska undervisning i
exempelvis sprk som de svenska testpersonerna, vilket givetvis kan pverka
resultatet av underskningen. Nr vi valt underskningsklasser har vi strvat
efter s stor spridning som mjligt ver de olika programmen och linjerna.
Gymnasieskolan i Finland
Finland har liksom Norge och Danmark en uppdelning mellan teoretiska och
praktiska utbildningar. Utbildningen p andra stadiet, det vill sga gym-
nasialstadiet, omfattar bde den teoretiska utbildningen, som ges inom
gymnasiet, och de yrkesinriktade utbildningarna, som ges p yrkeslroan-
stalter. Utbildningarna resulterar i studentexamensbetyg eller motsvarande.
De praktiskt orienterade yrkesutbildningarna leder direkt till en yrkesexamen
medan de teoretiskt inriktade utbildningarna ska ge tillrckliga kunskaper
samt behrighet till hgre studier p universitet. Mnga av eleverna p dessa
utbildningar r ldre. Vi fr allts en uppdelning enligt fljande:
TEORETISKA PROGRAM Gymnasium

PRAKTISKA PROGRAM Yrkeslroanstalter med exempelvis
datanomprogram, merkonomprogram
24
I Finland finns bde finsksprkiga och svensksprkiga utbildningsanstalter.

Svl teoretisk utbildning som yrkesutbildning ges p bda sprken.
Gymnasieskolan p land r i stort sett uppbyggd som den i Finland.
P land ges undervisning endast p svenska.
Gymnasieskolan p Island
P Island r det gymnasiala skolsystemet uppbyggt i likhet med det danska,
norska, finska och det p land, men det finns ngra viktiga skillnader.
Eleverna kan vlja att lsa en teoretiskt inriktad utbildning p fyra r som
leder vidare till hgre studier vid universitet; den teoretiska gymnasie-
utbildningen p Island r sledes ett r lngre n den r i de vriga nordiska
lnderna. Det finns ven en praktiskt inriktad yrkesutbildning som normalt r
tre r, men hr skiljer sig utbildningslngden t beroende p vilket yrke man
utbildar sig till; exempelvis r utbildningen till elektriker fyra r, liksom den
teoretiska gymnasieutbildningen, medan utbildningen till bilmekaniker en-
dast omfattar tv r. Vi fr allts en uppdelning som fljande:
TEORETISKA PROGRAM Teoretiskt, fyrarigt gymnasium

PRAKTISKA PROGRAM Bilmekaniker, elektriker
ven i de praktiska utbildningarna lser eleverna en hel del teoretiska mnen

som sedan kan anvndas vid teoretiska gymnasiestudier eller vid universi-
tetsstudier.
Gymnasieskolan p Frarna
P Frarna finns sex olika gymnasieutbildningar och examina frn dessa
utbildningar motsvarar de som finns i Danmark. Eleverna kan vlja en tre-
rig teoretisk utbildning med inriktning mot matematik eller sprk, ekonomi
eller teknik, som alla ger behrighet till universitetsstudier (under frut-
sttning att alla tre ren genomfrs; de tv senare inriktningarna ger mjlig-
het till avslut efter ett grundlggande r). Det finns ven en mjlighet till
utbildning inom fisknringen, som ven den efter tre r ger behrighet till
hgre studier.
Utver dessa erbjuds en praktiskt inriktad utbildning inom vrden samt
en tvrig kompletterande utbildning frmst avsedd fr vuxna som vill skaffa
sig behrighet till hgre studier. Den sjtte och sista inriktningen, Marin-
skolan (Sjvinnusklin) r inte en gymnasieutbildning i strikt bemrkelse
25
eftersom det inte finns ngra krav p niorig grundskola fr antagning. Med
Marinskolan undantagen fr vi allts en ungefrlig uppstllning enligt
fljande:
TEORETISKA LINJER Matematisk och sprklig linje

TEKNISK OCH EKONOMISK LINJE Praktiska och teoretiska inriktningar
Gymnasieskolan p Grnland
Gymnasieutbildningen p Grnland lyder under danska utbildningsmini-
steriet eftersom den ger behrighet till universitetsstudier i Danmark.
Man kan f en gymnasieexamen antingen efter tre rs studier av ett
varierande antal mnen ngra obligatoriska, andra valfria eller genom
studier och efterfljande examen av ett mne i taget.
2.2.2 Grannsprksunderskningen
I fokus fr hela underskningen str de tre skandinaviska lnderna, Sverige,
Danmark och Norge. Testpersonerna i dessa lnder r utvalda s att
respektive lands huvudstad har det strsta antalet: 146 testpersoner i Stock-
holm, 150 i Kpenhamn och 199 i Oslo. I Stockholm frdelar sig test-
personerna ver Hotell- och restaurangprogrammet, Handelsprogrammet,
naturvetenskapliga programmet och samhllsvetarprogrammet p de fyra
gymnasieskolorna Tensta, Kisa och Thorildsplans gymnasium samt Stock-
holms hotell- och restaurangskola. I Kpenhamn kommer testpersonerna frn
skolorna Niels Brock, Nrre Gymnasium (Brnshj), Kbenhavns Tekniske
skole, Social- og sundhedskolen (i Herlev och Brndby) samt Amtsgym-
nasiet, frdelade ver teknisk utbildning, Konstruktr- og Tmrere, Frisr-
linjen, matematisk linje samt sprklig linje. (Beteckningen [---] i Bilaga 4
str fr klasserna p Social- og sundhedskolen i Herlev och Brndby som
saknar egna klass-/utbildningsbeteckningar). I Oslo deltar testpersoner frn
skolorna Manglerud videregende skole, Foss videregende skole och
Sandaker videregende skole, frdelade ver allmnfacklig studieinriktning
och yrkeslinjer (slj- och serviceomrdet samt formgivningsomrdet).
D Stockholm, Kpenhamn och Oslo inte r jmlika nr det gller
grannsprkskontakt man kan exempelvis utg frn att kpenhamnarna har
ttare kontakter med Sverige n vad stockholmarna har med Danmark har
vi valt att underska grannsprkfrstelse i ytterligare en stad i respektive
land. Valet fll p Malm i Sverige, rhus i Danmark och Bergen i Norge
26
dr 110, 117 respektive 104 testpersoner deltar. I Malm kommer testper-

sonerna frn Sankt Petri gymnasium och Jrgen Kock-gymnasiet, frdelade
ver det naturvetenskapliga och samhllsvetenskapliga programmen samt
Hotell- och restaurangprogrammet och Livsmedelsprogrammet. I rhus
deltar testpersoner frn skolorna Langkr Gymnasium, Marselisborg
Gymnasium, Social- og Sundhedsskolen, Teknisk Skole respektive rhus
Kbmandskole, och de gr p matematisk linje, sprklig linje, s kallat
Grundforlb (Social- og Sundhedsskolen), mlerilinjen, VVS-linjen alterna-
tivt studerar fr Hjere Handelseksamen. Som ppekats ovan betecknas inte
klassen som gr p Social- og Sundhedskolen med klassbeteckning. I norska
Bergen kommer eleverna frn Bergen yrkesskole inriktningarna Form-
givning, Teknisk byggfag och Elektro och Langhaugen skole, Allmen-
faglig inriktning.
ven p Island har vi valt ut tv underskningsorter, nmligen huvud-
staden Reykjavk och det mindre Akureyri. Vi har 96 testpersoner i Reykja-
vk och 48 i Akureyri, enligt samma princip som fr de tre skandinaviska
lnderna. P dessa orter har vi testpersoner frn Menntasklinn vi Hamra-
hl och Insklinn i Reykjavk teoretiska respektive praktiska utbildningar
och testpersoner frn Menntasklinn i Akureyri (teoretiska utbildningar:
sprkvetenskaplig, naturvetenskaplig eller samhllsvetenskaplig linje). P
Menntasklinn vi Hamrahl har man inte delat in eleverna i klasser utan i
blandade grupper som vljer varje mne fr sig (sprkvetenskaplig, natur-
vetenskaplig eller samhllsvetenskaplig linje); samma typ av indelning gller
ven eleverna p Insklinn.
P Grnland och Frarna har vi testpersoner endast i huvudstderna:
31 i Nuuk och 47 testpersoner i Trshamn; i Nuuk deltar testpersoner frn
Midtgrnlands Gymnasiale Skole en teoretisk utbildning och i Trshamn
frn handelsskolan (Froya Handilsskli, handelsprogrammet) samt frn det
teoretiska gymnasiet (Froya Studentaskli, matematisk inriktning).
I Finland ser frdelningen av testpersoner ver olika stder annorlunda
ut p grund av sprksituationen dr. Vi har efterstrvat att f testpersoner i
stder med olika stor andel svensktalande och har drfr testpersoner p
land samt i Helsingfors, Vasa och Jyvskyl. P det svensktalande land
har vi 47 testpersoner i Mariehamn (lands lyceum respektive lands
handelslroverk), medan vi i Finland har 82 testpersoner i Helsingfors och
43 i Vasa. Skolorna i Helsingfors r Huvudstadsregionens yrkesinstitut
Praktika (svensk yrkesskola, inriktning vrdvetenskap), Gymnasiet Gran-
27
kulla samskola (teoretiskt, svenskt gymnasium), Helsingin normaalikoulu

(teoretiskt, finskt gymnasium) och Suomen liikemiesten kauppaopisto (finsk
yrkesskola, inriktning merkonom). Skolorna i Vasa r Vaasan yhteislukio
(teoretiskt, finskt gymnasium), Vaasan ammattiopisto (finsk yrkesskola,
inriktning datanom) och Vasa vningsskola (teoretiskt, svenskt gymnasium).
I tillgg till detta har vi 63 testpersoner i Jyvskyl, en finsk stad med s gott
som uteslutande finsktalande invnare, frn Jyvskyln kauppaoppilaitos
(yrkesskola) och Jyvskyln Lyseo (teoretiskt gymnasium).
En sammanstllning av den presenterade frdelningen ges i Tabell 2:2;
fr en detaljerad sammanstllning se Bilaga 4.
Stad Testpersoner Stad Testpersoner

Stockholm 146Reykjavk 96
Malm 110Akureyri 48
Kpenhamn 150Trshamn 47
rhus 117Nuuk 31
Oslo 199Mariehamn 47
Bergen 104Helsingfors 82
Vasa 43
Jyvskyl 63
Tabell 2:2. Testpersonerna i grannsprksunderskningen frdelade p ort.
2.2.3 Engelskunderskningen
I den del av underskningen som mter testpersonernas kunskaper i engelska
p motsvarande test har mlet varit att en tredjedel av de testpersoner som
tidigare deltog gr testet. Det har av olika skl dock inte alltid varit mjligt
att komma tillbaka till exakt samma testpersoner, och i frekommande fall
har testgrupper valts ut som matchar de tidigare i s stor utstrckning som
mjligt. Som ett exempel kan nmnas att en ny praktisk smedklass
tillkommit i rhus. I och med den matchning som vi d har gjort anser vi att
vi har ftt en s pass stor verensstmmelse i testpersonurval att resultaten p
det skandinaviska testet r jmfrbara med resultatet p engelsktestet; det rr
sig allts dels nstan om samma klasser, dels nstan om samma individer.
Mlet att f runt en tredjedel testpersoner fr engelsktestet av det totala
antalet testpersoner har uppntts, och exempelvis i Kpenhamn och Vasa r
det betydligt fler n en tredjedel av det tidigare testpersonantalet som
besvarat testen. I vrigt frdelar sig testpersonerna i de skandinaviska
28
lnderna p engelsktestet som fljer: sammanlagt 78 testpersoner i Sverige,

113 i Danmark och 78 i Norge.
I de vriga nordiska lnderna frdelar sig testpersonerna enligt fljande:
80 p Island, 20 p land, 159 i Finland och 16 p Frarna. Det har inte
varit mjligt att genomfra ngra tester p Grnland. En sammanstllning av
den presenterade frdelningen ges i Tabell 2:3; fr en detaljerad samman-
stllning se Bilaga 4.
Stad Testpersoner Stad Testpersoner

Stockholm 47 Reykjavk 49
Malm 31 Akureyri 31
Kpenhamn 74 Trshamn 16
rhus 39 Mariehamn 20
Oslo 37 Helsingfors 50
Bergen 41 Vasa 56
Jyvskyl 51
Tabell 2:3. Testpersonerna i engelskunderskningen frdelade p ort.
29
30
Kapitel 3 Testmaterialet
3 Testmaterialet
I detta avsnitt ger vi en detaljerad presentation av de olika deltesten och

testvarianterna i materialet, och i samband med detta vrderar vi vrt
testmaterial. Vi diskuterar ocks de olika texternas jmfrbarhet sinsemellan
och vrderar vrt material med utgngspunkt frn svl sjlva testet som
testsituationen. Ett avsnitt behandlar ocks kortfattat vilken typ av sprk-
frstelse det r man testar med den aktuella typen av test.
3.1 Videosekvens
Som ppekats ovan r det av naturliga skl omjligt att f videosekvenserna

identiska fr de olika testsprken. I redovisningen av och diskussionen kring
de olika testresultaten r detta en faktor man mste ta hnsyn till. Redan
innehllet varierar i stor utstrckning. Den danska videosekvensen handlar
om en man som arbetar hemma och skriver texter p internet, den norska
sekvensen om en man som konstruerar korsord fr olika tidningar och som
spelar bridge, och den svenska sekvensen om en kvinna som r pensionr
och har ett stort intresse fr vandring. Den engelska videosekvensen,
slutligen, handlar om en man som har vunnit en stor summa pengar och om
vad han har gjort med dessa. I och med texternas olika innehll fljer ocks
olika svrighetsgrad.
En annan aspekt att ta hnsyn till vid resultatredovisningen r det
faktum att det p vissa men inte alla frgor i de bda hrfrstelse-
sekvenserna finns en mjlighet att f delvis rtt, det vill sga 1 av 2 mjliga
pong. Vid de frgor dr man har mjlighet att f 1 pong torde chansen vara
strre fr testpersonerna att f pong n nr ett och endast ett svar r korrekt;
eftersom det allts eventuellt kan vara lttare att f ihop en hgre
pongsumma i en sekvens med mjlighet till flera 1-pongssvar. Detta r
dock vidare beroende av vr bedmning. I vrt material r frdelningen
mellan 1- och 2-pongssvaren den att alla videosekvenser utom den svenska
innehller en frga dr man inte kan f annat n rtt eller fel: i den danska
efterfrgas hur gammal en person i sekvensen r, i den norska hur lnge en
man har levt av sitt yrke och i den engelska vart den tvlande har rest fr
31
sina prispengar. Hr finns uppenbart inga mellanting. I Bilaga 5 presenteras

principerna fr bedmningen av testpersonernas svar p videosekvensen.
Vidare spnner de alternativ som klassificerats som tillhrande 1-
pongskategorin, de tveksamma svaren, ver ett mer eller mindre brett
spektrum, vilket innebr att det ven hr finns skillnader i hur svrt det r att
f pong. ven detta r ju givetvis beroende av vr bedmning, men i n
hgre grad av de frgor vi har stllt. Tv exempel p frhllandevis breda
svarskategorier finner man i den danska videosekvensen. Det frsta gller
svaret p frgan var mannen befinner sig nr han arbetar. Det korrekta svaret
p denna frga r att han numer har sin arbetsplats hemma. Vi har gett
tveksamt dels fr platsangivelsen (hans hem/den stad han bor i) under
frutsttning att den r korrekt angiven dels fr alla svar som inkluderar
ordet dator samt en preposition (vid/med datorn och liknande). Den andra
breda svarskategorin gller en mans yrke. Mannen har arbetat inom
reklambranschen i flera r, och i detta arbete ingr bland annat att frfatta
texter till Internet. Mot bakgrund av detta har vi gett 1 pong fr texter till
Internet samt frfattar texter till Internet och snarlika alternativ.
Den norska videosekvensen erbjuder andra typer av grnsdragnings-
diskussioner, framfr allt p vr frga om vad mannen ifrga arbetar med.
Mannen arbetar som redaktr fr en tidning/pressbyr. Vad man ska svara
fr att f 2 pong p den frsta frgan till den norska videosekvensen r i
viss utstrckning beroende av vilket sprk testpersonerna talar. Ngra
felstavade varianter p danska radaktor/radaktr/readektor har vi valt att
ge full pong fr p grund av den fonologiska omgivningen, eftersom det
finns en tydlig tendens i danskan att re- vergr till ra- (vokalerna snks)
under pverkan av r-ljudet. ven om mannen allts r redaktr fr en
tidning/pressbyr, har de svenska testpersoner som svarat pressbyr
alternativt Pressbyrn med versal och i bestmd form inte ftt full pong,
eftersom Pressbyr p svenska r ngot annat och inte visar att testpersonen
frsttt att det hela har med tidningar att gra. Den svenska Pressbyrn har
inte primrt med tidningar att gra utan r namnet p en kiosk dr man kan
kpa diverse ting som tidningar, bcker, lttare mat och dryck etc.
Syftet med frgorna och pongsttningen vid svaren av dessa har varit
att bedma graden av frstelse, det vill sga om det framgr att testpersonen
frsttt sammanhanget, sett mot bakgrund av versttning och tolkning (jfr
Maurud 1976:80). Vi har ofta hngt upp antalet pong p ett eller flera
nyckelord som ska ing i testpersonernas svar fr att de ska rknas som helt
32
eller delvis rtt. I de fall en testperson har helgarderat sig, d.v.s. skrivit det
korrekta men ocks ett eller flera icke-korrekta svar, har vi dragit av en
pong.
I detta sammanhang har vi sttt p problem i det engelska testet i de fall
testpersonerna svarat p engelska, eftersom det d r mycket svrt att avgra
graden av frstelse. Eftersom vi varit konsekventa i vra bedmningar anser
vi dock att vi eliminerat dessa strningar i mjligaste mn. Ett exempel r
svaret p den frsta frgan i den engelska videosekvensen, dr det korrekta
svaret r att det rr sig om en dans. P denna frga har vi gett 1 pong fr det
engelska (a) dance eftersom vi anser att ljudlikheten mellan det engelska
ordet och det respektive danska, svenska och norska ordet r s stor att man
kan anta att testpersonen knner till ordets betydelse men bara har valt att
svara p engelska. Dremot fr testpersonerna inga pong om de ordagrant
har skrivit av en hel sekvens som sagts p bandet, ngot som ocks gller om
de skrivit av en sekvens p grannsprket. I flera fall r detta uppenbart bland
annat p grund av flera stavfel som antyder att eleven inte vet vilket ord det
ska vara; vi antar att man d inte heller vet vad ordet betyder (exempelvis
avios och obovis fr obvious). Man fr dremot pong om man har skrivit ett
engelskt svar med egna ord, i enlighet med att man d visar att man har
frsttt sammanhanget. Det ska tillggas att de testpersoner som svarat p
engelska har gjort detta s gott som genomgende.1
En generell linje r allts att vi har gett fel fr svar som inte r angivna
p testpersonens modersml, d med visst undantag av svar p engelska.
Detta innebr exempelvis att om en svensk elev skriver fr istllet fr groda
och en norrman skriver groda istllet fr frosk blir detta svar markerat som
fel. Detsamma gller exempelvis ocks fr svenska testpersoner som p
frgor som inkluderar danska rkneord inte har svarat med en siffra eller
med svenska ord utan har skrivit ut det danska rkneordet p danska, med
bokstver. Anledningen till vr bedmning r att vi inte anser att test-
personen i frekommande fall har visat att han eller hon har frsttt det som
sagts utan bara har skrivit av den ljudsekvens som han/hon hrt p
grannsprket/engelska.
1
Det ska ocks tillggas att vi har sttt p vissa svrigheter i bedmningarna av de finska
testpersonernas svar. Detta beror p att vi ftt dessa svar versatta frn finska till svenska
av vra fltarbetare i Finland och att det ibland inte r alldeles tydligt vad det versatta
svaret motsvarar i den finska versionen.
33
3.2 Nyhetsupplsning
ven det andra deltestet mter frstelse av talsprk. Hr finns tv olika

texter: text A Skuttande rymling gripen i Kpenhamn och text B Hur mnga
grodor finns det?. Den frra texten handlar om en frrymd knguru som
polisen lyckas fnga in frst efter tv mnader med hjlp av en bedv-
ningspil. Kngurun var d till allas frvning vid god vigr och sattes i hkte
i vntan p att bedvningen skulle slppa. Senare skulle kngurun fras
tillbaka till sitt hem i en av Kpenhamns frorter. I den senare texten
presenteras en ny populr sysselsttning i USA, nmligen grodrkning.
Amerikanerna uppmanas att g ut om natten och lyssna efter grodor fr att
drmed hitta deras uppehllsplatser. Mnga grodor antas ge en indikation om
att den omgivande miljn mr bra. Nrmare 2000 frivilliga organisationer i
47 delstater i USA r med och samlar in upplysningar om grodorna. De bda
texterna r versatta till respektive testsprk och inlsta av professionella
upplsare med det aktuella sprket som modersml.
Som ppekats ovan r radionyhetsgenren en genre som nr ut till den
breda allmnheten, varfr man kan frvnta sig ett innehll som inte krver
frkunskaper av lyssnarna. Inte desto mindre kan olika texter skilja sig t i
svrighetsgrad, vilket man i s fall mste vara medveten om i resultatdis-
kussionen. Fr att ge en bild av de bda texter som utgr nyhetsupp-
lsningarna har vi valt att ingende analysera dessa p samma stt som ls-
frstelsetexterna nedan, allts som skrivna texter. Analyserna r utfrda p
de svenska skriftliga frlagorna, men hr, liksom vid analysen av tidnings-
artiklarna nedan, skiljer sig den svenska texten endast marginellt frn den
danska och norska i omfng och storlek.
Texten Skuttande rymling gripen i Kpenhamn innehller 258 ord och
texten Hur mnga grodor finns det? innehller 210 ord. Antalet ord skiljer
sig allts t, men det skiljer inte anmrkningsvrt mycket tid mellan
upplsningarna av respektive text (jfr diskussion i Maurud 1976). Text B
Hur mnga grodor finns det? r dock betydligt svrare n text A Skuttande
rymling gripen i Kpenhamn av flera anledningar, och detta frtjnar en
kommentar. Texterna skiljer sig inte s mycket t med hnsyn till lsbar-
hetsindex, LIX-vrde, (Bjrnsson 1968), ett vrde som baseras p fr-
hllandet mellan meningslngden och procentandelen lnga ord (ord med sju
bokstver eller mer). Den frra texten har ett LIX p 44 och den senare p
42, och den svrare texten Hur mnga grodor finns det? innehller fler
34
lngord 26% mot 22%. andra sidan har Skuttande rymling gripen i
Kpenhamn dessutom i snitt lngre meningar n Hur mnga grodor finns
det?, och meningsbyggnaden i de bda texterna r tmligen likvrdig. Inget
av detta r dock det avgrande i diskussionen om svrighetsgraden.
Den stora skillnaden mellan texterna str istllet att finna i innehllet
som sdant dr Hur mnga grodor finns det? r betydligt mer abstrakt och
behandlar en freteelse som merparten av testpersonerna med skerhet inte
har kommit i kontakt med. Skuttande rymling gripen i Kpenhamn handlar
dremot om ett mer konkret hndelsefrlopp med aktiva och passiva
konkreta deltagare. Denna skillnad i innehllslig konkretion avspeglas till
viss del i orden i texten eftersom Hur mnga grodor finns det? innehller fler
abstrakta substantiv som bestnd, ndaml och syfte. I Skuttande rymling
gripen i Kpenhamn terkommer flera nominal tskilliga gnger, exempelvis
knguru, polis och Jerry (knguruns namn). Konkretion uppns ocks
genom ett flertal tids- och platsangivelser. Texten har ocks en betydligt
ttare konnektivbindning, d.v.s sprkliga markrer som subjunktioner eller
konjunktioner som markerar samband mellan satser, och frre ledfamiljer,
allts referenter som r bundna till varandra (kngurun-Jerry-han). Det r
allts frmst p grund av ett abstrakt innehll som texten Hur mnga grodor
finns det? r svrare, och detta abstrakta innehll fr konsekvenser fr hela
texten. En ytterligare svrighet i Hur mnga grodor finns det? r att
subjekten ofta r utbyggda och att texten innehller passivformer men ocks
att lnga objekt ibland fregr subjekt och predikat: Intresset fr frgor som
rr miljn borde kunna vckas ordentligt, sger de. I satser som dessa blir
informationsstrukturen svrare att tolka.
Samma grundlggande principer som fr bedmningen av svaren till
videosekvensen har legat till grund fr bedmningen av svaren till de bda
nyhetsupplsningarna, se Bilaga 6. En stor skillnad mellan videosekvensen
och nyhetsupplsningarna r att nr man har att gra med videosekvenserna
r det talsprk som mter testpersonerna mycket informellt, medan nyhets-
upplsningarna bygger p skrivna frlagor, och sprket drmed r mycket
mer formellt. Den avgrande skillnaden mellan videosekvensen och nyhets-
upplsningarna r dock att videosekvenserna med ndvndighet blir olika fr
de olika sprken, varvid svrighetsgraden varierar. Nyhetsupplsningarna,
andra sidan, blir mer homogena eftersom det r samma text som versatts till
de fyra testsprken och man kan vid behov jmfra en text i taget, allts A
och B fr sig.
35
Den avslutande kommentaren om videosekvenserna ovan rr bland

annat huruvida det finns skillnader i bedmningen av olika svarsalternativ
och om det finns frgor dr man kan f svaret bedmt som tveksamt och
drmed f 1 av 2 mjliga pong. Olikheter mellan de bda nyhetsupp-
lsningarna har redan diskuterats; nr det gller olikheter i pongsttningen
skiljer texterna sig dock inte t alls, d bda texterna har fyra frgor med
mjlighet till 0, 1 eller 2 pong och en frga som endast ger 0 eller 2 pong. I
kngurutexten efterfrgas en hastighet (60 km/h) och i grodtexten antalet
delstater i USA, frgor som inte lmnar ngra mjligheter ppna fr svar
som bedms som tveksamma.
3.3 Tidningsartikel
De tv texter som testar frstelsen av skriftsprk r dels text C Populrt

ingrepp mot laglig narkotika, dels text D Miljonersttning fr tinnitusskada.
Populrt ingrepp mot laglig narkotika handlar om att EU infrt nya regler
om narkotikabruk som antas medfra att frre ungdomar experimenterar med
s kallade syntetiska droger. Denna typ av droger r farliga men har hittills
klassats som lagliga preparat. I och med att drogerna enligt de nya reglerna
blir olagliga frvntas ungdomarna avst frn dem i strre utstrckning, d
det faktum att de blir olagliga antas kopplas samman med att de ocks r
farliga. En narkotikaexpert och en fretrdare fr hlsovrdsnmnden
kommer till tals i frgan, och bda uttalar sig i positiva ordalag, bde om
lagen som sdan och om det faktum att lagen blir internationell och drmed
svrare att kringg. I texten Miljonersttning fr tinnitusskada fr man veta
att tinnitus r en mycket vanlig komma som drabbar svl mn som kvinnor
i alla ldersgrupper och pverkar deras frmga att arbeta negativt. Fr frsta
gngen har nu en person ftt rtt till ersttning fr utebliven framtida
arbetsinkomst och frlorad arbetsfrmga, och man antar att detta kan bli
prejudicerande fr liknande rttsfall de kommande ren. Informationschefen
p Hrselskadades riksfrbund intervjuas och uttalar sin gldje ver dom-
slutet.
Bda texterna r direktversatta till svenska, norska och danska (samt
engelska) med undantag av personnamn och namn p olika typer av
institutioner som bytts ut till ngot som r i linje med respektive land. Till
exempel motsvaras det svenska Hrselskadades riksfrbund (HRF) av
36
Hrselshemmedes landsforbund (HLH) i Norge och Landsforeningen for

bedre Hrelse (LBH) i Danmark. Texterna r i princip lika lnga. Den
svenska narkotikatexten innehller 246 ord och tinnitustexten 243, exklusive
rubrik. Antalet ord skiljer sig ngot t mellan sprken eftersom samma sak
ibland uttryck p olika stt i de olika sprken och vissa stende uttryck
varierar (jfr Maurud 1976), men inte desto mindre stmmer antalet ord
verens, bde ver sprken och ver de tv texterna.
Texterna representerar genren tidningsartikel och drmed fljer ett
skriftsprk som r relativt genomskinligt och inte igonenfallande. Nyhets-
artikeln mste betraktas som en informativ text som har som frmsta avsikt
att frmedla nyheter. Vidare mste denna typ av genre frvntas ha en bred
mlgrupp, vilket innebr att man som lsare inte br behva ha ngra
speciella frkunskaper i mnet fr att kunna ta del av textens innehll (se
exempelvis Hellspong & Ledin 1997 samt Melin & Lange 1985:141).
Vad gller innehllet i de bda texterna i kombination med de genre-
typiska dragen kan de i viss utstrckning frvntas vara intressanta fr ml-
gruppen, dock p olika stt: Populrt ingrepp mot laglig narkotika liksom
texter om droger i allmnhet antas vara relevant fr ungdomar idag som i
olika sammanhang frmodas komma i kontakt med droger, medan Miljon-
ersttning fr tinnitusskada mer indirekt kan tnkas intressera dem, ssom en
onskad fljd av den musikkultur som r mnga ungdomars vardag. Ingen av
texterna torde vlla ngra problem rent frstelsemssigt om de vore skrivna
p testpersonernas modersml. Det rr sig allts om kontextoavhngiga
texttyper dr lsaren inte behver ngra frkunskaper i mnet. Detta
understryks bland annat av den formella uppbyggnaden med en ingress som
kortfattat presenterar innehllet och av den lpsedelsteknik som anvnts fr
brdtexten. Liksom fr andra tidningsartiklar stter ingressen ramarna fr
mnet dr innehllet sedan frdjupas och preciseras i brdtexten. Artiklarna
r p flera stt typiska fr sin genre: de inleds med det vsentligaste
resultatet av nya EU-regler samt en frsta utbetald ersttning fr tinnitus
som fljs av diverse fakta i mlet, varefter de avslutas med potentiella
konsekvenser, nmligen att det blir svrare att kringg droglagstiftningen
respektive att man kan frvnta sig liknande rttsfall de nrmaste ren.
Vidare ges texterna autentisk prgel genom personintervjuer. Detta r ocks
ett genretypiskt drag (se exempelvis Melin & Lange 1985:141).
Eftersom texterna r s gott som lika lnga r det enkelt att jmfra dem
bda. Den syntaktiska analysen r gjord p de bda svenska texterna, men
37
som ppekats ovan r det bara marginella skillnader mellan de svenska,

norska och danska texterna, exempelvis i syntaxen och vissa stende uttryck.
I den mn dessa skillnader pverkar analyserna r det marginellt. En
syntaktisk analys av texterna sger att vi i bda fallen uteslutande har att gra
med fullstndiga satser. Ett undantag r de bda rubrikerna som utgrs av
meningsfragment, helt i linje med gngse rubriksttning; rubrikerna r
dessutom inte inkluderade i berkningarna. Texten om droger har en
nominalkvot frhllandet mellan nominal och verb p 1,04 och tinnitus-
texten 1,78, en skillnad som frklaras av att den frra texten innehller
mnga perfekt- och futurumkonstruktioner med verb i perfekt och futurum
medan presenskonstruktioner r klart vanligast i den senare. Enligt Bjrns-
son (1968) r det genomsnittliga talet fr LIX 39 fr dags- och veckopress.
Bda texterna ligger hgt ver detta; drogtexten har ett LIX p 48 och
tinnitustexten p 54. Dessa siffror indikerar inte bara att de bda tidnings-
artiklarna r svrare n genomsnittet utan ocks att tinnitustexten r svrare
n texten om droger. Det hgre LIX-vrdet fr tinnitustexten beror p lngre
grafiska meningar (22,6 mot 19) men frmst p andelen lnga ord (ord med
minst sju bokstver): andelen lngord r 35% i tinnitustexten mot 26% i
drogtexten.
De skillnader som finns i svrighetsgrad mellan de bda lsfrstelse-
texterna kan eventuellt pverka resultatet s att testpersonerna nr bttre
resultat p texten om droger. Pverkan torde dock inte vara s stor att
resultaten p de bda texterna inte blir jmfrbara d det ju rr sig om
flervalsalternativ och ordfrstelsefrgor och man drfr inte behver ha ett
helt sammanhang innehllsmssigt klart fr sig fr att kunna besvara en
lsfrstelsefrga.
3.3.1 Valda testord och olika svarsalternativ

I varje tidningsartikel testas testpersonerna p 10 ord. Det hade givetvis varit
nskvrt att efterfrga exakt samma ord i de olika texterna och p de olika
sprken fr att f direkt verensstmmande material att jmfra. Detta har
dock inte varit grligt, s ngra avvikelser har gjorts med hnsyn till vad som
ansgs vara lmpliga ord. Exempelvis r de danska och norska orden s pass
lika varandra att det inte r meningsfullt att frga om betydelsen utan att
ligga alltfr nra ett synonymtest. Knappt hlften av de efterfrgade orden
gr igen i de olika texterna. De olika svarsalternativen r framtagna av
modersmlstalare fr respektive sprk fr att materialet ska bli s anvndbart
38
som mjligt och resultatet drmed i mjligaste mn tillfrlitligt. De ord som

valts ut i de skandinaviska lnderna fr drfr ses som representativa ven
fr de vriga.
Som en fljd av resonemanget ovan r spridningen ver ordklasser inte
densamma i de olika texterna. Vi har valt att fokusera p innehllsord (sub-
stantiv, adjektiv, verb, adverb) snarare n formord (prepositioner, subjunk-
tioner, konjunktioner), bland annat eftersom formorden i stor utstrckning r
identiska i de nordiska sprken medan innehllsorden ofta r helt eller
partiellt lika alternativt olika (se exempelvis Bardal m.fl. 1997, kap. 5).
andra sidan: de formord som inte r lika kan antas vlla desto mer bekymmer
eftersom de ofta krver fullstndig frstelse av sammanhanget. Av den an-
ledningen har vi valt att testa ven en del formord. En fullstndig frteckning
ver de valda testorden fr norrmn, danskar och svenskar ges i Bilaga 9; en
presentation av alla testord och svarsalternativ fr alla testpersoner runt om i
Norden krver fr stort utrymme.
I det danska, svenska och norska (nynorska + bokml) materialet sam-
mantaget, allts svl tinnitus- som drogtexten inkluderade, finns det
sammanlagt 13 formord av totalt 160 ord, det vill sga 8,1% av det totala
antalet ord. Fljande funktionsord efterfrgas; inom parentes anges i vilken
text ordet terfinns:
a) testsprk svenska : enligt (enktsprk norska, tinnitustext)

drfr att (enktsprk norska, drogtext)
runt (enktsprk norska, drogtext)
b) testsprk danska: iflge (enktsprk svenska, tinnitustext)

der (enktsprk norska, tinnitustext samt
drogtext)
fordi (enktsprk svenska, drogtext)
uden om (enktsprk norska, drogtext)
c) testsprk norska, bokml: iflge (enktsprk svenska, tinnitustext)

ettersom (enktsprk danska, tinnitustext)
d) testsprk norska, nynorska ettersom (enktsprk danska, tinnitustext)

39
Det r allts i stort sett samma formord som terkommer i de olika texterna;
de svenska orden enligt och drfr att frekommer i alla texterna. Dessutom
efterfrgas i det svenska materialet betydelsen av ur stnd, som fr rknas
som ett stende uttryck. I vrigt r allts alla ord mer eller mindre vanliga
innehllsord.
Ambitionen bakom urvalet av ord var att vlja relativt vanliga ord s att
testet inte blir en kontroll av testpersonernas frstelse av ovanliga (och
drmed frmodat svra) danska, svenska respektive norska ord eftersom
detta inte kan antas ge ett underlag som lmpar sig fr diskussioner om
grannsprksfrstelse. Mnga av de utvalda orden r allts av mer vardaglig
karaktr.
Vidare str de ord som efterfrgas i texterna endast i undantagsfall
direkt efter varandra, och de str ofta inte ens i samma sats (jfr Maurud 1976
och Lundin & Zola Christensen 2001). I och med detta kan och frvntas
testpersonerna ta hjlp av kontexten. Nr det gller de svarsalternativ som
ges stmmer de efterfrgade orden och deras respektive danska, svenska och
norska motsvarighet verens med avseende p syntax och semantik (med
undantag av vissa distraktorer dr vi medvetet frngtt detta). Syntaktisk
verensstmmelse innebr hr dels verensstmmelse i ordklass grovt sett
kan ordets funktion hrmed ocks antas vara detsamma dels likhet i form.
Likhet i form betyder hr att om ett ord str i plural eller bestmd form i
texten ser de fyra svarsalternativen ut p samma stt. Semantisk verens-
stmmelse blir givetvis annorlunda; betydelsen hos texten blir naturligtvis
inte densamma om man inte vljer det korrekta svarsalternativet, men den
semantiska verensstmmelsen innebr hr att alla tre felaktiga svarsalter-
nativ skulle kunna fungera i sammanhanget, dock med innehllet frndrat.
Mlet var att svarsalternativen skulle passa in p den syntagmatiska nivn,
sledes, och drfr kan svarsalternativ fr en och samma frga tillhra olika
ordklasser men fortfarande representera de ord som passar i sammanhanget.
ven om det vore nskvrt med full verensstmmelse mellan de
efterfrgade orden i de olika texterna p respektive sprk fungerar detta allts
inte i realiteten. Drfr har vi olika mnga identiska ord som efterfrgas i
texterna p de olika sprken; exempelvis r fem ord vars betydelse efter-
frgas i den svenska tinnitustexten (testsprk svenska) desamma i det norska
och det danska testet, nmligen komman, arbetsfrmgan, ersttning, fr-
lorad och sannolikt, medan bara ett ord r detsamma i den danska drogtexten
40
(testsprk danska) fr de svenska och norska testpersonerna, nmligen nogle.

Skillnaderna i verensstmmelse beror p de olika sprkens ordfrrd;
likheten i betydelse och skriftbild hos orden i det norska och danska
ordfrrdet gr det problematiskt att efterfrga samma ord. I och med att de
efterfrgade orden skiljer sig t fr man givetvis ocks olika svarsalternativ
och eventuellt olika svrighetsgrad i samband med dessa, ngot man ska ha i
tanke nr man diskuterar resultatet av testet.
3.3.2 Testord i det engelska materialet

Det engelska materialet skiljer sig frn det norska, danska och svenska s till
vida att det r homogent med avseende p de utvalda orden; alla testpersoner
testas sledes p exakt samma tio engelska ord. Detta mjliggr direkta
jmfrelser p ett lite annat stt n fr det vriga materialet. Endast ett
formord terfinns bland de utvalda testorden, nmligen whether (sv.
huruvida) i texten om droger. Frdelningen mellan innehllsord och formord
stmmer sledes relativt vl verens mellan det danska, svenska och norska
materialet den ena sidan och det engelska materialet den andra. ven de
olika svenska, danska respektive norska svarsalternativ som testpersonerna
mter r i stor utstrckning identiska, och de enda skillnaderna mellan
sprken har att gra med ordformer och stavning, exempelvis afgrende
(danska), avgrande (svenska) respektive avgjrende (norska). En detaljerad
versikt ver de efterfrgade orden som allts r desamma fr alla test-
personer runt om i Norden ges i Bilaga 10. (I Bilaga 10 presenteras ven
svarsfrekvensen fr de olika alternativen i de tre skandinaviska lnderna.)
Ett av orden i det engelska materialet skiljer sig frn de vriga nr det
gller val av svarsalternativ. Det gller formordet whether dr vi har frngtt
principen om formlikhet fr alla svarsalternativ; som ett svarsalternativ till
dess betydelse har vi valt det svenska innehllsordet vder (vejr p danska)
som ett litet test fr att se om testpersonerna tar kontexten till hjlp eller
lockas att endast titta p ordet som ju vid frsta gonkastet har likheter med
det engelska wheather. P norska fungerar inte denna konstruktionstyp, s
dr har vi formordet hvis, (sv. om), som motsvarande alternativ. Ett annat
exempel r engelskans settlement dr bosttelse (da.), bosetting (no.) respek-
tive bosttning (sv.) finns med som ett av alternativen.
41
3.3.3 Lsfrstelse och sprkfrstelse

Josephson (1982:78f) presenterar resultatet av en underskning av frstelse
av ord frn ekonomiska, sociala och politiska sammanhang. Enligt denna
pverkas ordfrstelse av fyra faktorer, nmligen frekvens, uttryck, innehll
och kontext, faktorer som ven styr skprocessen vid ordfrstelse. Trots att
Josephson undersker svenska ord frn andra samhlleliga sfrer kan resone-
manget anvndas ven p vrt material d de egenskaper han diskuterar r
egenskaper hos ordet i sig och allts r aktuella ven i vrt fall. Frekvens,
uttryck och kontext beskrivs som hjlpmedel fr att n fram till innehllet
som r den kvalitativt viktigaste faktorn, d ju frstelse r mlet med hela
processen.
Frekvensen skulle man i vrt fall frmodligen till viss del kunna bortse
frn helt och hllet, d inga ord frn grannlndernas vokabulr torde vara
frekventa i det egna sprket, i alla fall inte i identisk form. Kontexten r
givetvis viktig vid all typ av sprkfrstelse, men i vr underskning blir
denna mindre relevant i och med att orden till viss del tas ur sitt samman-
hang d de rknas upp tillsammans med andra svarsalternativ i en egen
kolumn.
Svl Josephson (1982) som Frick & Malmstrm (1976) ppekar att ord
som har liknande ljudbild tenderar att uppfattas som ven innehllsligt lika
och drmed blandas samman, oberoende av innehll. Med hjlp av uttrycks-
sidan skulle man allts kunna locka testpersonerna att s att sga ta den enkla
vgen och g p uttryckslikhet; ett tydligt exempel p detta r vder som ett
alternativt svar till det engelska whether, men vi har ven liknande
distraktorer i det skandinaviska materialet. Josephson ppekar att denna typ
av missfrstnd r ganska ovanlig och att uttryckssidans roll har verskattats
i olika testsituationer. Inte desto mindre r uttryckssidan viktig, kanske
framfr allt nr skprocessen fr att frst ett ord av en eller annan anledning
r lngsam och det tar tid att hitta den rtta betydelsen, exempelvis vid
betydelseskning av frmmande ord (Josephson 1982:85). Resonemanget
kan verfras p skriftbilden; i vr underskning kan skriftbilden vara
mycket viktig vid betydelsesskningen. Skriftbildens betydelse r mycket
tydlig i den underskning Lundin & Zola Christensen gjort om svenska
ungdomars frstelse av skriven danska och vice versa, som i princip r
identiskt utfrd men dr svarsalternativen r medvetet valda s att de
representerar olika stor likhet med frgeordet etc. i ett frsk att fnga
samspelet (Lundin & Zola Christensen 2001).
42
Enligt Josephson (1982:87) r den s kallade grafematiska associa-

tionen en av de egenskaper hos ett ords uttryck som pverkar frstelsen av
ett ord. Grafematisk association betyder att ljudbilden hos ett visst ord
verensstmmer med ljudbilden hos ett annat ord ven om dessa inte har
ngon som helst innehllslig koppling. Den grafematiska associationen kan
bde hjlpa och stjlpa vid ordfrstelse; den kan vara ett problem nr den
ger associationer till liknande men felaktiga ord men den kan hjlpa till med
att ge associationer ver huvud taget. ven detta visade Lundin & Zola
Christensen (2001) var viktigt.
I en underskning av vr typ som testar frstelsen av skriftsprk r det
ocks viktigt att ppeka vilken typ av sprkfrstelse man faktiskt mter. I
vr underskning mts i detta deltest (liksom i de vriga) frmst det passiva
ordfrrdet; testpersonerna behver bara frst vad ett ord betyder fr att f
pong p frgan och inte konstruera egna meningar och handskas med orden
p egen hand, vilket hade mtt den aktiva behrskningen av sprket i frga.
3.4 Vrdering av materialet
Vi har tidigare redogjort fr materialets komposition, nmligen med tv delar

som testar frstelse av talat sprk och en del som testar frstelse av skrivet
sprk. I fljande avsnitt presenterar och diskuterar vi olika faktorer som man
mste ta hnsyn till nr man drar slutsatser frn resultatet frn de olika
delmomenten. Detta pverkar naturligtvis ocks drmed resultatet av hela
underskningen. Som ppekades ovan kallas alla tre inslagen fr texter ven
om det bara r ett moment som inkluderar frstelse av skriven text.
3.4.1 Texterna
Inledningsvis kan man konstatera att innehllet i videosekvenserna med
ndvndighet mste vara olikt. ven om de yttre ramarna fr inslagen r
identiska fr den svenska, norska, danska respektive engelska sekvensen
handlar de inte om samma saker. Den engelska sekvensen r dessutom ngot
annorlunda uppbyggd, nmligen i en enda lng dialogsekvens, till skillnad
frn de andra dr tv olika dialogsekvenser frn olika tidpunkter i
programmet r ihopklippta till en. Den engelska texten fr drmed ett ngot
tydligare sammanhang.
43
Innehllet i de olika sekvenserna skiljer sig ocks t med avseende p

abstraktion. Den svenska texten behandlar bland annat en vandringsled som,
nr man tillryggalagt hela strckan, halverar ens tid i helvetet. Detta r inte
ngot som kan antas vara bekant fr testpersonerna, och heller inte mer eller
mindre bekant fr en testperson n en annan. andra sidan gynnas inget
land mer n ett annat. Frgorna och innehllet i den engelska texten r mer
konkret och vardagligt, och detta gller ocks den norska sekvensen som
handlar om korsord och bridgespel. Den danska sekvensen handlar ocks om
knda ting, nmligen reklambranschen, men hr kommer ett frvillande
element in i det att mannen i inslaget har arbetat med en del olika saker och
vi bara frgar efter vad han sysslar med i nulget. Vidare talar den norske
deltagaren relativt otydligt medan den danske talar ovanligt tydligt.
3.4.2 Svarsalternativen
Fr den tredje och avslutande delen, nyhetsartikeln, har vi som ppekats
ovan angett fyra olika svarsalternativ varav endast det ena r korrekt. Det
finns tv viktiga faktorer att ta hnsyn till vid diskussionen om resultatet av
lsfrstelsen nr man jmfr testpersonernas kunskaper i olika sprk
sinsemellan: valet av frgeord och valet av svarsalternativ.
Det optimala hade givetvis varit om man hade kunnat frga efter exakt
samma ord i de danska, svenska, norska och engelska texterna. Detta r dock
inte grligt, och det av olika skl. En anledning r att de danska texterna i s
fall hade blivit fr enkla fr de norska testpersonerna och vice versa i
mnga fall r orden identiska snr som p en liten avvikelse i stavningen,
och om vi frgade efter dessa ord skulle testresultatet bli skevt i frhllande
till svrighetsgraden. En annan anledning r att det ibland finns orsak att
frga vissa testpersoner om speciella saker i ett eller annat sprk, till exempel
om de svenska testpersonerna har grepp om den danska konsonantfr-
svagningen, exempelvis svenskans lpa danskans lbe. En sdan frga har
relevans frmst i detta sammanhang. Kontentan av detta r att vi har en bas
med ord som r identiska i alla de tre nordiska sprken men att orden i vrigt
r olika.
Fr den engelska texten har inte samma princip kunnat anvndas, s de
efterfrgade orden hr kan inte direktmatchas med dem i de skandinaviska
texterna. andra sidan r de engelska testorden desamma fr alla test-
personer, oavsett land.
44
Den andra viktiga och pverkande faktorn r givetvis de alternativa svar

testpersonerna ftt fr de olika orden. Svrigheten hr r varierande, och
alternativen ligger mer eller mindre nra den korrekta betydelsen. Ett prob-
lem r ocks att ge tre likvrdiga och felaktiga svarsalternativ p respektive
sprk. Exempelvis kan ett svenskt svarsalternativ skilja sig mer frn det
korrekta alternativet n det motsvarande danska alternativet, varvid den
svenska frgan blir enklare. Detta pverkar naturligtvis ocks resultaten p
testet, inte p individniv men p landsniv om man exempelvis kon-
staterar att danskar r bttre p norska n vad svenskar r br man ocks ta
hnsyn till hur svarsalternativen frhller sig till varandra.
3.4.3 Testsituationen
Fr att underskningssituationen skulle bli s lik som mjligt i de olika
testgrupperna fick testledarna tydliga instruktioner p olika plan om hur
sjlva underskningen skulle g till. De blev tillsagda att stta in under-
skningen i ett strre sammanhang s att testpersonerna skulle bli mer
motiverade att gra sitt allra bsta vid testtillfllet. De skulle ocks noggrant
g igenom de olika delar som var med i underskningen och frklara varfr
vi valt att ta med just de momenten. Testledarna understrk ocks tydligt att
det inte rrde sig om ngon form av prov som de skulle bli betygsatta p
eller bedmda efter och att vi sledes inte var intresserade av en enskild
persons svar, liksom att deras svar skulle komma att behandlas anonymt.
Underskningsledarna fick ocks instruktioner om exakt hur lng tid
testpersonerna hade p sig fr varje uppgift. De skulle ocks meddela
testpersonerna om att de fick lov att titta p frgorna i frvg (gller frmst
videosekvensen och nyhetsupplsningarna). Egentligen hade vi velat att de
inte skulle titta p frgorna i frvg, men av praktiska skl var vi tvungna att
gra avkall p detta d det skulle ha varit omjligt fr testledarna att se till
att de faktiskt inte gjorde det. Testledarna talade ocks om fr eleverna att
det rrde sig om enskilt arbete och att de allts inte fick samarbeta.
Under sjlva underskningen var testledaren tyst och svarade inte p
ngra typer av frgor. Under tiden fr testet frde testledaren istllet anteck-
ningar ver saker som intrffade under tiden, exempelvis tekniska problem,
folk som kom in i klassrummet fr sent och drmed strde ordningen etc.,
det vill sga allt som kunde tnkas pverka gruppens resultat. Avslutningsvis
talade testledarna om att eleverna givetvis skulle f reda p resultatet nr vi
analyserat frdigt materialet.
45
Vad gller engelskunderskningen har testledarna i de flesta fall

explicit meddelat testpersonerna att de ska svara p det egna sprket och inte
p engelska. I vissa fall har testpersonerna besvarat frgorna p engelska,
detta dock inte alltid direkt relaterat till de testledare som inte explicit
meddelade svarssprket.
Hr ska ocks ppekas det faktum att testpersonerna med ndvndighet
hr ett sprk fre det andra. Detta kan komma att pverka resultatet s till
vida att man som testperson eventuellt kan antas vnja sig vid ett annat
skandinaviskt sprk, oavsett vilket som inleder och vilket som avslutar, s att
man presterar bttre p det man mter som andra testsprk n som frsta.2
Detta pverkar dock inte det totala resultatet, d enkterna r uppbyggda s
att exempelvis ungefr hlften av de svenska testpersonerna mter danska
fre norska och hlften inleder med det norska testet.
Sjlva testsituationen r ocks beroende av eventuella strningsmo-
ment, som rent tekniska problem med utrustningen och dlig ljudkvalitet
som en fljd av detta. I stort sett har vi dock ftt rapporter om ytterst f
sdana strningar. Ett problem som hnger samman med detta r att huvud-
personen i den norska videosekvensen har ett mindre distinkt uttal n huvud-
personerna i den danska, svenska respektive engelska sekvensen. Detta kan
givetvis pverka testresultatet och blir ocks beroende av AV-utrustningens
kvalitet.
3.5 Texternas jmfrbarhet
Som ppekats ovan mter man olika texter som mter testpersonernas fr-
stelse av vardagligt tal, nmligen i form av videosekvenser frn respektive
lands motsvarighet till Vem vill bli miljonr?-programmet. Det faktum att
texterna r olika frn brjan tillsammans med svrigheten att n samma
svrighetsgrad p frgorna och samma mtt fr bedmning av svaren i
motsvarande sekvenser p de olika sprken gr att man inte rakt av kan se
videosekvenserna som ett mtt p hur vl exempelvis danskar frstr
vardaglig norska. Dremot str sig materialet bra om man jmfr danskars
och svenskars frstelse av vardagligt, norskt tal eftersom testpersonerna d
mter exakt samma norska videosekvens.
2
Vi har inte funnit ngra sdana tendenser i materialet.
46
Denna typ av problem undviker man i nyhetsupplsningarna och

tidningsartiklarna. Dessa bda texter mter dock andra problem som man
mste ta hnsyn till vid en resultatdiskussion baserad p textjmfrelse. Fr
nyhetsupplsningarnas del mste man nmligen vara medveten om att de tv
texterna har olika svrighetsgrad, som ppekats ovan. Texten om den fr-
rymda kngurun har ett konkret innehll och behandlar en hndelse som
kanske i och fr sig inte r s vanlig men som man nd utan svrighet kan
frestlla sig: en frrymd knguru lyckas klara sig p egen hand i storstaden,
och det tar tv mnader innan polisen lyckas gripa honom efter att ha skjutit
honom med en bedvningspil. Scenariot r konkret, och sekvensen innehll-
er framfr allt mnga konkreta ord som r enkla att omstta till bilder fr att
skapa sig ett helhetssammanhang.
Texten som handlar om grodor r betydligt mer abstrakt. Den handlar i
och fr sig om grodor som ju r konkreta nog, men det som hjer svrig-
hetsgraden vsentligt hr r vad man frvntas gra med dessa grodor,
nmligen g ut i naturen och rkna dem. Detta r knappast en freteelse som
testpersonerna kan antas vara bekanta med. En ytterligare frsvrande om-
stndighet hr r ocks att grodorna omnmns redan i frsta meningen i
upplsningen och att man, om man missar betydelsen av detta ord, fr nnu
svrare att skaffa sig en helhetsbild av vad det rr sig om. Problemet torde
frmst rra de norska och danska testpersonerna som ska frst vad groda
betyder och de svenska testpersonerna som ska frst frosk/fr danskar kan
dremot har strre chans att frst det norska ordet och vice versa.
Skillnaden i svrighet mellan de bda hrfrstelsetexterna r s pass
stor att man inte kan mta exempelvis olika skolors hrfrstelse av ett visst
sprk mot bakgrund av dessa texter, om vissa testpersoner ftt kngurutexten
och vissa ftt grodtexten. Det faktum att grodtexten dessutom r s pass
abstrakt gr att det mest rttvisa mtinstrumentet fr testpersonernas fr-
stelse av formellt tal r just kngurutexten.3
Det finns ven skillnader i svrighetsgrad mellan tidningsartiklarna
ven om de inte r av samma slag eller dignitet som de fr nyhetsupp-
lsningarna. Texterna r direktversatta till de olika testsprken frn ori-
ginalsprken (tinnitustexen frn en norsk frlaga och drogtexten frn en
dansk), s p denna niv torde skillnaderna inte vara avgrande. Dremot
blir tidningsartiklarna mer eller mindre svra beroende dels p vilka ord som
3
andra sidan r dock kombinationen av en ltt och en svr text ganska idealisk, och det
finns fler signifikanta skillnader i det svrare materialet.
47
valts ut som frgeord, dels p vilka vriga svarsalternativ som angetts; hr

tillkommer ocks textens komposition som en pverkande faktor. Se 3.3.1
och 3.4 ovan.
Olikheterna i texterna har inneburit att vi i normalfallet valt att pre-
sentera materialet som tre olika test. Detta medfr att man allts kan ha max
10 pong per del. Nr vi presenterar samlade resultat r det sledes resultaten
frn de tre olika delarna som adderats.
48
4 vergripande resultat
I detta kapitel redovisar vi de vergripande resultaten fr gymnasieunder-

skningen, bde vad avser de skandinaviska sprken och engelska. Det ska
ppekas att vi anvnder termen gymnasister fr alla elever som gr p
utbildningar fr ungdomar i ldern 16-19 r, ven om de normalt inte kallas
s i alla lnder. I Sverige och Norge gr dessa utbildningar under gemen-
samma benmningar, gymnasieskola respektive videregende skole, medan
man i vriga Norden skiljer mellan gymnasium och andra (yrkesfrbe-
redande) utbildningar. Se avsnitt 2.2.1 ovan.
Frst redovisas hr testpersonernas antal och principer fr uteslutning
av vissa av dem. Vidare redovisas ngra iakttagelser om de olika deltesten
innan huvudresultaten ges fr grannsprksunderskningen. Drefter fljer
engelskunderskningens resultat. Testet av nationalsprket anvnds som
jmfrelsematerial, fr att vi ska ha lttare att bedma testens svrighetsgrad.
Vi har valt att frst redovisa testpersonerna i avsnitt 4.1. Sedan
redovisar vi vad resultaten sger om de olika testens svrighetsgrad i avsnitt
4.2. Sedan fljer ngra avsnitt med ren resultatredovisning; avsnitt 4.3 ger
vergripande resultat fr lnder, orter, sprkgrupper, samt den srskilda
underskningen av skrivet bokml och skriven nynorska. Hr stller vi ocks
de olika testtyperna mot varandra. I avsnitt 4.4 redovisar vi resultaten frn
engelskunderskningen, under jmfrelse med grannsprksunderskningen.
4.1 Testpersonerna
Vi har i INS-projektet sammanlagt testat cirka 1850 gymnasieungdomar. Av

dessa faller ngra bort ur resultatredovisningen av olika skl. Det frmsta
sklet r att vissa yrkesutbildningar har haft mnga ldre elever; framfr allt
i Danmark och Finland har vissa elever varit ver 25 r gamla. Vi har valt att
rkna med alla elever som r 25 r eller yngre fr att gruppen gymnasie-
elever ska vara ldersmssigt ngorlunda enhetlig. De som r ver 25 r (ett
trettiotal) r bortrknade.
Vi har ocks uteslutit ngra p grund av deras hemsprk. Det gller tre
grupper. Fr det frsta utesluter vi skandinaver utanfr sitt hemland. Vi vill
49
Kapitel 4 Resultat
veta hur bra exempelvis svenska ungdomar i Sverige frstr danska och
norska, och det vore d missvisande att ha med personer med danska eller
norska som hemsprk. Personer med svenskt hemsprk i Finland och
personer med danska som hemsprk p Grnland har dock rknats med som
srskilda grupper, men fr vrigt har alla skandinaver utanfr sina hem-
lnder rknats bort. Det rr sig dock bara om ett tiotal individer.
Fr det andra utesluter vi p grund av hemsprk dem som har icke-
nordiska invandrarsprk i Finland och Vstnorden (Frarna, Island och
Grnland). Det rr sig om nrmare tjugo individer. Dessa r s f att vi
knappast kan sga ngot om dem, samtidigt som enstaka nyanlnda individer
kan frvrnga resultaten, srskilt som grupperna fr de enskilda deltesten
kan vara ganska sm (se Bilaga 4). Sex personer som har engelska som
modersml har rknats bort ur engelskunderskningen, men de har rknats
med i grannsprksunderskningen.
Till sist har vi ocks uteslutit fyra elever som uppenbarligen inte brukat
allvar p testet. De har svarat med knsord eller nonsenssvar p strre delen
av frgorna.
Nr vi nu har uteslutit dessa personer har vi kvar 1806 testpersoner,
som alla har blivit testade p tv sprk. Det borde allts finnas 3612
sprktest, men eftersom vi rknar bort de sex som har engelska som
hemsprk frn engelsktesten har vi sammanlagt 3606 sprktest som vi rknar
med. Vra uteslutningar har syftat till att f en homogen lderssamman-
sttning, att f enhetliga sprkgrupper och att enbart ta med serisa svar. Nr
detta r gjort kan vi dela in testpersonerna i relativt enhetliga grupper. Det
rr sig om personer mellan 15 och 25 r, de allra flesta mellan 16 och 19.
Vad gller sprk kan vi i Skandinavien indela dem i infdda och invandrare,
dr invandrare r ngon som har ett (icke-skandinaviskt) hemsprk. En
person rknas som invandrare oavsett om personen utver sitt icke-
skandinaviska hemsprk ven har nationalsprket som hemsprk.
Hemsprk Danmark Sverige Norge Skandinavien

Danska 288 - - 288
Svenska - 222 - 222
Norska - - 294 294
Invandrarsprk 92 112 87 291
Summa 380 334 381 1095
Tabell 4:1. Testpersoner i Skandinavien frdelade p land och sprkgrupp.
50
Kapitel 4 Resultat
Som framgr av tabellen har vi drygt 300 testpersoner frn varje skandina-
viskt land, sammanlagt nstan 1100 personer.
I vriga Norden skiljer vi i Finland mellan finlandssvenskar och finnar
helt efter deras undervisningssprk. Det finns visserligen ganska mnga i de
svensksprkiga klasserna som har bde svenska och finska som hemsprk
(och ngon enstaka som har bara finska), men skolsprket har hr allts ftt
bli avgrande. P Grnland finns s pass mnga som uppger bde danska
och grnlndska som hemsprk att vi skiljt ut en grupp som talar danska och
grnlndska i hemmet frn dem som bara talar grnlndska.
Finland Frarna Island Grnland

vriga
Norden
Svenska 148 - - - 148
Finska 255 - - - 255
Friska - 63 - - 63
Islndska - - 214 - 214
Danska/Grnl. - - - 14 14
Grnlndska - - - 17 17
Summa 403 63 214 31 711
Tabell 4:2. Testpersoner i vriga Norden frdelade p land och sprkgrupp.
Tabellerna 4:1 och 4:2 ovan visar allts de testpersoner vi rknar med i
underskningen. Det finns enstaka danskar i Sverige, svenskar i Norge etc.,
men de r allts inte medrknade. Personer som talar finska, friska,
islndska och grnlndska i Skandinavien rknas som invandrare, samman-
lagt 7 personer. En person i Oslo med samiska och norska som hemsprk har
ocks rknats som invandrare.1
Varje testperson har i princip gjort tv sprktest. Antalet testpersoner
framgr i detalj av Bilaga 2, och antalet sprktest och deltest framgr i detalj
av i Bilaga 7.
1
Denna klassificering r givetvis helt felaktig, men d det bara gller en person har vi valt
att fra honom till den grupp som inte har norska som enda hemsprk.
51
Kapitel 4 Resultat
4.2 Resultat och svrighetsgrad
Varje testperson har, som tidigare ppekats, gjort tre test p varje testsprk
(videosekvens, nyhetsupplsning och tidningsartikel). Av dessa har ungefr
hlften gjort videotestet, kngurutestet och tinnitustestet, vilket vi kallar
testserie 1. Den andra hlften har gjort videotestet, grodtestet och drog-
testet, vilket vi kallar fr testserie 2. Som beskrivits i avsnitt 3.4 har dessa
test olika svrighetsgrad, och fr att lsaren ska kunna bedma vilka
jmfrelser av testresultat som r rimliga att gra redovisar vi hr frst vra
vrderingar av svrighetsgraden i belysning av testresultaten. Hr anvnds d
bland annat testen p nationalsprket som en fingervisning om deras
svrighetsgrad
4.2.1 Videosekvens
Det frsta testet som mter frstelse av talad danska/norska/svenska (och
engelska) bestr av en videosekvens p respektive testsprk. Videosekvensen
fr de tre olika sprken r mycket lika d det gller inramning, situation och
typ av samtal. Innehllet r dremot olika, och de frgor vi har stllt r
frsts styrda av innehllet, och det finns ingen mjlighet att gra dem exakt
lika svra. Av resultaten att dma har det danska testet varit ltt. Intervju-
personen talar tydligt och de frgor vi stllt har uppenbarligen varit relativt
ltta. De infdda danskarnas genomsnittsresultat var 9,30 (av 10). Det
svenska testet verkar ha varit lite svrare, men de infdda svenskarna fick
nd 9,15 p det svenska videotestet. Det norska testet var klart svrast,
bland annat p grund av att huvudpersonen talar lite otydligt. De infdda
norrmnnen fick bara 7,64 p det norska videotestet; norrmnnen klarade
faktiskt det svenska videotestet bttre n det norska.
De infdda svenskarna och danskarna klarar sina respektive videotest
nstan lika bra. Det r dock tydligt att det danska videotestet har varit lttare
n det svenska. Det mrker vi nr vi ser p personer med annat modersml.
Invandrarna i Danmark fr 8,64 p det danska videotestet, medan invand-
rarna i Sverige fr 6,90 p det svenska. Till och med de finsktalande eleverna
klarar det danska testet bttre n det svenska.
Det svenska testet r lttare n det norska fr de infdda, och ungefr
jmnsvrt med det norska fr invandrarna; de norska invandrarna har 7,42 p
det norska videotestet. Eftersom bde det svenska och det norska testet r
relativt svra kommer Danmark och Vstnorden smre ut av jmfrelsen n
52
Kapitel 4 Resultat
vad svenskar, norrmn och finlndare gr. Det r drfr viktigt att de
jmfrelser som grs mellan lnderna tar detta i beaktning. Nr vi jmfr
t.ex. Malm med Stockholm har bgge grupperna utsatts fr samma danska
och norska test och d r jmfrelsen allts inte missvisande, men nr vi
jmfr t.ex. svenskar och danskar verkar resultatet av videotestet till
danskarnas nackdel. Se nrmare om videotesten i avsnitt 3.1 och 3.4.
4.2.2 Nyhetsupplsning
Det andra testet som mter hrfrstelse bestr av upplsta nyhetstexter, en
om en frrymd knguru, och en om hur man lyssnar efter grodor i USA fr
att kunna rkna dem. Frgorna r ocks desamma fr alla testpersoner och
har rttats enligt samma principer. Under frutsttning att vra verstt-
ningar av texter och frgor inte har frsvrat eller frenklat dem r dessa test
helt jmfrbara mellan lnderna. De r frsts ocks p samma stt jmfr-
bara inom de enskilda lnderna. De tv texterna har dock helt olika svrig-
hetsgrad; kngurutexten r klart lttare n grodtexten (se nrmare avsnitt
3.2).
Kngurutexten har ett genomsnittsresultat bland infdda skandinaver
som r klart hgre n motsvarande grodtext. I Tabell 4:3 anges genomsnitts-
resultat fr de infdda i de skandinaviska grannlnderna p de tv testen.
Land Knguru Grodor

Danska 4,96 2,01
Svenska 6,71 3,68
Norska 6,75 3,23
Tabell 4:3. Genomsnittsresultat fr nyhetsupplsningarna bland de infdda i
Skandinavien.
Som framgr av tabellen har ungdomarna ftt ungefr dubbelt s mnga

pong p kngurutexten som p grodtexten. Detta mnster gr igen i hela
underskningen, och p alla orter och p alla sprk dr man gjort bda testen
har eleverna alltid ftt fler pong p kngurutexten.
Grodtestet tycks ha varit svrare n kngurutestet, delvis av den anled-
ningen att textens tema, grodor, heter olika saker p de tre skandinaviska
sprken (svenska: groda, danska: fr, norska: frosk). Om man inte frstr ett
s centralt ord som detta, blir testet givetvis svrare. Hrvidlag har
islnningar och fringar ett frsteg p det norska testet eftersom det p deras
53
Kapitel 4 Resultat
sprk heter froskur. Ljudlikheten mellan fr och frosk har kanske ocks gett
danskar och norrmn ett frsteg framfr svenskarna. Det r skert ocks s
att de enskilda frgorna p detta test har varit svrare n p kngurutexten.
4.2.3 Tidningsartikel
Testet som mter frstelse av skriven danska/norska/svenska/engelska
bestr av tv tidningsartiklar, en om en man som ftt tinnitus klassat som
arbetsskada och en om lagstiftning mot syntetiska droger. I texterna r tio
ord understrukna, och till vart och ett av dem finns fyra svarsalternativ. De
understrukna orden r bara delvis desamma i de olika testen (se nrmare
avsnitt 3.3). Svarsalternativen r ocks olika fr de olika testen, men alla
som har ftt enkten p danska (Danmark, Frarna och Grnland) har haft
samma understrukna ord och samma svarsalternativ. P samma stt har alla
som har ftt enkten p svenska (svenskar och finlandssvenskar) haft samma
understrukna ord och samma svarsalternativ.
De tv texterna kan inte jmfras rakt av med varandra, utan mste
jmfras sprkkombination fr sprkkombination. Detta grs i Tabell 4:4.
Land Testsprk Tinnitus Droger

Danmark Svenska 5,90 7,05
Norska 6,69 8,00
Sverige Danska 6,12 5,83
Norska 6,81 4,69
Norge Danska 7,90 8,21
Svenska 7,66 8,34
Tabell 4:4. Lsfrstelsetestens resultat frdelat p sprkkombination.
Av resultaten att dma verkar de tv testen vara ngorlunda jmnsvra. Olika

svra ord och svarsalternativ tar i stort sett ut varandra. De svenska orden
och svarsalternativen verkar ha varit lite lttare fr tinnitustexten, medan de
danska och norska verkar har varit lite lttare fr drogtexten.
Nr testpersonerna testats p det egna sprket har svarsalternativen
generellt sett varit svra. Ungdomarna har inte klarat det egna sprket bttre
n grannsprken.
Nr vi nu vergr till att studera resultaten br vi hlla i minnet att
slumpen (statistiskt sett) ger 2,5 pong av 10 mjliga p lsfrstelsetesten,
eftersom det bara finns fyra alternativ att vlja mellan. Samtidigt kan frsts
54
Kapitel 4 Resultat
distraktorerna bland svarsalternativen locka mnga att svara fel, s att

resultatet kan bli lgre n 2,5.
4.3 Grannsprksunderskningen
Alla sprktest bestr av tre deltest: videosekvens och nyhetsupplsning som

mter frstelsen av talat sprk samt tidningsartikel med ordkunskapstest.
Man kan f 10 pong p vart och ett av deltesten. Vi vljer att redovisa alla
resultat som vrden mellan 0 och 10. Deltesten redovisas med sina riktiga
resultat, och fr testserier (med tre test) rknar vi genomsnittet av deltesten;
maxpongen r allts verallt 10 pong (jfr. avsnitt 3.4).
Vad gller nyhetsupplsningen och tidningsartikeln finns det tv olika
texter (knguru och grodor respektive tinnitus och droger). Mlet har varit att
hlften av testpersonerna skulle gra vardera texten. Denna mlsttning har
gllt alla variabler, ssom underskningsort, hemsprk och utbildningens
inriktning (teoretisk praktisk), kn etc. Sjlvklart har testpersonerna inte
frdelat sig alldeles jmnt p dessa variabler. I Stockholm r exempelvis
nstan hlften av de som har gjort knguru- och tinnitustexterna invandrare
(38 av 79), medan de bara r knappt 30% bland dem som gjort grod- och
drogtexterna (21 av 67). P sm orter r frsts risken srskilt stor att det blir
obalans mellan lttare och svrare test. I de svenska klasserna i Helsingfors
har exempelvis bara 10 testpersoner gjort den danska kngurutexten medan
23 har gjort den danska grodtexten. I och med att dessa texter har klart olika
svrighetsgrad (se avsnitt 3.2, 3.4 och 4.2 ovan), kan resultaten drmed bli
missvisande. Fr att neutralisera dessa skillnader i mjligaste mn rknar vi
frst ut genomsnittet fr det ena testet, t.ex. kngurutexten, och sedan fr den
andra, grodtexten. Drefter rknar vi ut ett genomsnitt fr de tv
genomsnitten. Denna siffra ger allts medelvrdet av de tv testen, och den
lttare texten och den svrare texten fr drmed samma tyngd, oavsett hur
mnga testpersoner som gjort dem. Utrkningen redovisas med ett fiktivt
exempel i Tabell 4:5.
55
Kapitel 4 Resultat
Video Nyhetsupplsning Tidningsartikel Totalt

Video Kng. Grod. S:a Tinn. Drog. S:a
Antal 50 15 35 50 15 35 50 150
testpersoner
Sammanlagd 250 125 125 250 75 175 250 750
pong
Genomsnitt 5,00 8,33 3,57 5,00 5,00 5,00 5,00 5,00
av alla svar
Medelvrde 5,00 5,95 5,00 5,15
per testtyp
Tabell 4:5. Exempel p utrkning av resultat.
I tabellens frsta rad finns antalet testpersoner p varje test; p kngurutestet

har 15 personer deltagit. I den andra finns det sammanlagda antalet pong;
p kngurutestet har de sammanlagt ftt 125 pong. Exemplet visar en grupp
testpersoner dr grodtexten har varit klart svrare n kngurutexten och dr
de tv lstexterna varit jmnsvra. Det visar ocks en grupp dr frdelningen
mellan de tv olika texterna fr nyhetsupplsningen och tidningsartikeln r
relativt ojmn (en knapp tredjedel har gjort den frsta texten, d.v.s. testserie
1). I ett sdant lge kan man rkna genomsnittet fr alla test och fr d
resultaten p tredje raden; fr kngurutestet r genomsnittet 8,33, och det
samlade resultatet fr de tv nyhetsupplsningarna r 5,00. Om man dremot
rknar medelvrdet av de tv testen i varje testtyp fr man den fjrde raden;
d blir genomsnittet av de tv nyhetsupplsningarna 5,95. Den fjrde raden
ger det skraste resultatet eftersom det neutraliserar skillnaden i svrighets-
grad mellan de tv olika nyhetsupplsningarna. Det r denna utrkning vi
kommer att anvnda oss av i fortsttningen fr nyhetsupplsningarna och
tidningsartiklarna (i de fall dr bda testserierna r gjorda).
I ngra f grupper har vi bara resultat frn en av texterna p vardera
nyhetsupplsningen och tidningsartikeln. I Vasa har vi t.ex. bara testat en av
de svensksprkiga klasserna p danska och norska. Dr gjorde testpersonerna
testserie 1 p norska (knguru- och tinnitustexterna) och testserie 2 p
danska (grod- och drogtexterna). Hr kan vi allts inte berkna ett medel-
vrde fr alla testen. Vi vljer d att jmfra de tv testserierna med jmfr-
bara testserier p andra orter.
Vid de mer generella resultaten och vid mera tveksamma fall har vi
rknat signifikans p vra resultat. Dessa signifikansberkningar bygger
56
Kapitel 4 Resultat
oftast p s.k. t-test, d.v.s. tv gruppers resultat jmfrs med varandra fr att
utrna om de r s lika att den skillnad som finns kan bero p slumpen. Om
skillnaden r tillrckligt stor anses den vara signifikant, d.v.s. en verklig
skillnad som inte r slumpmssig. I vissa fall anvnder vi oss i stllet av s.k.
rangkorrelationer; dr ser vi om spridningen av t.ex. attityder till ett
grannsprk samvarierar med testresultaten. En rangkorrelation r alltid
mellan +1 och 1; en korrelation nra ngot av dessa grnsvrden tyder p
ett starkt linjrt samband, medan ett vrde nra 0 indikerar att det inte finns
ngot linjrt samband. Om de individer som tycker att t.ex. norska r svrt
ocks har dligt resultat p norskan i en sdan utstrckning att det inte kan
tillskrivass slumpen r det signifikant. Bde fr t-test och rangkorrelationer
anges signifikansen med ett s.k. p-vrde. Om p-vrdet ligger nra 1 r
skillnaden s liten att den troligen inte kan tillskrivas slumpen. Ju nrmare 0
p-vrdet ligger, desto troligare r det att det finns en verklig skillnad (signi-
fikans). Vanligtvis rknas p-vrden under 0,05 som signifikanta, s ven hr.
4.3.1 Lnder och omrden

I en frsta vnda redovisar vi hr grannsprksresultaten fr nordborna efter
land/omrde. Vi srskiljer hr ocks svensk- och finsksprkiga klasser i
Finland.2 Hll i minnet att skandinaver fdda utanfr sina hemlnder och
invandrare utanfr Skandinavien r bortrknade. Hll ocks i minnet att
resultaten fr invandrare och infdda skandinaver r olika, och att svrig-
hetsgraden p de olika testen kan variera.
Det sammanlagda resultatet fr grannsprkstesten framgr av Tabell
4:6. Lngst till hger finns ett genomsnitt fr grannsprken. Det berknas
sledes p tv grannsprk fr skandinaverna och finlandssvenskarna, men p
tre fr vriga nordbor. Det gr att siffrorna inte r helt jmfrbara.
2
De fem nordiska lnderna Danmark, Sverige, Norge, Island och Finland jmstlls allts
hr med de halvsjlvstndiga omrdena Frarna och Grnland. Det halvsjlvstndiga
land rknas dremot ihop med andra finlandssvenska grupper.
57
Kapitel 4 Resultat
Omrde Danska Svenska Norska Grannsprk

Danmark - 3,53 4,18 3,86
Sverige 3,80 - 4,98 4,39
Norge 6,07 6,21 - 6,14
Svenskfinland 3,64 - 4,77 4,20
Finska 1,54 3,24 1,63 2,14
Finland
Frarna 8,28 5,75 7,00 7,01
Island 5,36 3,34 3,40 4,03
Grnland 6,61 2,23 3,73 4,19
Tabell 4:6. Sammanlagt resultat p grannsprksunderskningen frdelat p
omrde.
ven om vi som sagt ska tolka tabellen med frsiktighet r flera saker
tydliga. Grannsprksfrstelsen varierar betydligt frn 1,54 pong fr
danskan bland finsksprkiga finnar till 8,28 fr danskan bland fringarna.
Fringar och norrmn klarar grannsprken bra (7,01 respektive 6,14 fr
grannsprken sammanrknade). Ssom vi har rknat r fringarna bttre n
norrmnnen, men siffrorna r allts berknade p tv sprk fr norrmnnen
och p tre fr fringarna. Man kan konstatera att fringarna r klart bttre n
norrmnnen p danska och nstan lika bra som norrmnnen p svenska.
Vidare kan vi konstatera att finnarna ligger lgst (2,14 pong). De klarar
svenskan ngot bttre n de andra sprken, men p danska och norska ligger
de kring 1,5 pong.
Svenskarna verkar klara sig bttre n danskarna i det totala resultatet,
men det beror till stor del p att det danska videotestet varit lttare n det
svenska och det norska; det finns ocks som vi ska se stora skillnader
mellan Malm och Stockholm. Om vi bortser frn videotestet har danskarna
p de vriga tv testen (som r mer jmfrbara) 4,55 pong p svenskan och
5,39 p norskan, medan svenskarna har 3,72 p danskan och 5,55 p
norskan. Det betyder att svenskar och danskar r i stort sett jmngoda p
norska, medan danskarna klarar svenskan ngot bttre n vad svenskarna
klarar danskan.
58
Kapitel 4 Resultat
I Tabell 4:6 kan vi ocks se att de svensktalande i Finland har tv till tre
gnger bttre resultat p danska och norska n de finsktalande i Finland. 3 Att
ha ett skandinaviskt frstasprk tycks allts vara en mycket god frutsttning
fr frstelse av de andra sprken. Vad gller fringar och islnningar har de
nordiska sprk som modersml, och fringarna har i stor utstrckning danska
som undervisningssprk. Dessa klarar sitt frsta skandinaviska sprk klart
bst, men fringarna r ven mycket duktiga p norska och svenska.
Fringarna r duktigare p norska n p svenska, medan islnningarna klarar
de tv sprken ungefr lika bra.4 Grnlndarna, som (liksom finnarna) har ett
obeslktat sprk som modersml, har danskan som undervisningssprk och
klarar detta gott, men svenskan och norskan r svrare fr dem. 5 ven inom
Skandinavien skiljer vi p testpersoner med olika modersml, vilket vi ser
nrmare p i nsta avsnitt.
Innan vi gr vidare och bryter ned resultatet p ort, hemsprk m.m. vill
vi hr kort redovisa variablerna kn och utbildningstyp (teoretiskt/praktiskt
inriktade utbildning), som vi sedan inte frdjupar oss i. Det finns i Skandi-
navien vissa skillnader mellan knen. I Danmark och Sverige r pojkarna
genomgende ngot bttre p grannsprk n flickorna. Det gller p alla tre
testtyperna fr bda grannsprken. Genomsnittet fr de danska pojkarnas
grannsprksfrstelse r 4,35 mot flickornas 3,63, medan de svenska
pojkarna fr 4,79 mot flickornas 4,15. I Norge r det mycket jmnare;
pojkarna fr 6,20 och flickorna 6,13. Generellt sett r skillnaden minst fr
tidningsartiklarna (i Norge klarar flickorna dessa bttre n pojkarna).
Det finns ven vissa tydliga skillnader i resultaten beroende p vilken
typ av utbildning testpersonerna gr. Som ppekades i avsnitt 2.2.1 skiljer
sig de gymnasiala utbildningarna t i de nordiska lnderna, men man kan
nd gra en grov indelning i teoretiskt och praktiskt inriktade gymnasiala
utbildningar (se Bilaga 4, Tabell 4:1 och 4:2). Testpersonerna p de teore-
tiskt inriktade utbildningarna fr sammantaget genomgende bttre resultat
3
Mera exakt r det en jmfrelse mellan elever i klasser med svenska respektive finska
som undervisningssprk.
4
Fr en nrmare genomgng av islnningarnas danskkunskaper och undervisningen i
danska p Island hnvisar vi till Hauksdttir (2001).
5
Grnlndarna gr bra ifrn sig p norsktestet, srskilt i jmfrelse med islnningarna,
men detta kan mycket vl bero p att de som gjort norsktestet r mycket f (elva
testpersoner), och att flera av dem talar danska i hemmet.
59
Kapitel 4 Resultat
n testpersonerna p de praktiskt inriktade utbildningarna.6 Skillnaderna r

minst i Sverige dr genomsnittet r 4,40 fr de teoretiska mot 4,09 fr de
praktiska en tnkbar frklaring r att alla gymnasieutbildningar i Sverige r
studiefrberedande, d.v.s. alla lser samma s.k. krnmnen oberoende av in-
riktning. Skillnaderna r strre i Danmark dr testpersonerna p de teoretiska
utbildningarna fr 4,17 mot 3,20 fr dem p de praktiskt inriktade pro-
grammen, och strst i Norge: 6,38 mot 5,00. Skillnaden i Finland r i paritet
med den i Danmark, medan det i vriga Norden genomgende r strre
skillnader.
4.3.2 Infdda och invandrare i Skandinavien

Vi har frgat alla testpersoner om deras hemsprk och kan p detta stt skilja
mellan infdda och invandrare. Som invandrare rknar vi alla med ett icke-
inhemskt sprk som hemsprk (oavsett om de ven talar nationalsprket i
hemmet).7,8 Med denna indelning kan vi se att invandrarna klarar sig klart
smre i Skandinavien. Se Tabell 4:7.
6
Givetvis finns det ocks praktiskt inriktade klasser som fr goda resultat; som exempel
kan nmnas Formgivning p Bergen yrkesskole (Norge) med 6,20 i genomsnitt p det
svenska och danska testet.
7
Hemsprk har varit ett bra kriterium fr att skilja ut invandrare frn infdda. Givetvis
kommer vissa invandrare som enbart talar ngot av de skandinaviska sprken i hemmet
att frsvinna in i gruppen infdda, men detta r mera rimligt n om vi skulle ha frgat
efter exempelvis fdelseland; i det senare fallet skulle barn till helt skandinavisksprkiga
frldrar (adoptivbarn, missionrsbarn etc.) ing i gruppen invandrare, samtidigt som en
mngd minoriteter, som kurder, kosovoalbaner med flera skulle rknas in i andra grupper.
8
Vi r medvetna om att termen invandrare ibland bara anvnds om personer fdda i
utlandet, d.v.s. om frsta generationens invandrare, men fr enkelhetens skull har vi nd
valt den termen hr. Terminologin skiljer sig t i de tre lnderna Sverige, Danmark och
Norge p denna punkt.
60
Kapitel 4 Resultat
Land Antal Danska Svenska Norska Grannsprk

Infdda
Danmark 198 - 3,67 4,35 4,01
Sverige 174 4,26 - 5,24 4,75
Norge 228 6,55 6,75 - 6,65
Invandrare
Danmark 69 - 3,04 3,63 3,33
Sverige 82 2,87 - 4,39 3,63
Norge 75 4,61 4,57 - 4,59
Tabell 4:7. Grannsprksresultat fr infdda och invandrare i Skandinavien.
Av Tabell 4:7 kan vi utlsa att invandrarna utgr en strre andel av vra
testpersoner i Sverige (34,6 %) n i Danmark (24,2 %) och Norge (22,8 %);
srskilt stor andel invandrare har vi i Stockholm (40,4 %). Vidare visar
tabellen entydigt att de infdda klarar grannsprken bttre. Skillnaden r
mycket stor i Norge, ngot mindre i Sverige och minst i Danmark. Vi har
gjort signifikansberkningar p de olika testserierna i de olika lnderna, och
fr de tolv testserierna r skillnaderna verallt signifikanta utom i ett fall.
Det gller de danskar som testats p svensk testserie 2, d.v.s. grod- och
drogtexterna; i detta test uppnr de infdda danskarna 3,27 pong medan
invandrarna fr 2,93, och denna skillnad r inte helt signifikant; p-vrdet
hamnar strax ver signifikansgrnsen: 0,076.
Skillnaden mellan infdda och invandrare r allts srskilt stor i Norge,
2,06 pong fr grannsprken sammanrknade. Dock ska man lgga mrke
till att de norska invandrarna r duktiga p grannsprk; de r faktiskt bttre
n de infdda svenskarna p danska, och de r bttre n de infdda
danskarna p svenska. Skillnaden mellan infdda och invandrare r mindre i
Sverige, 1,12 pong, och minst i Danmark, 0,68 pong; allra minst r
skillnaderna i Kpenhamn, 0,48 fr svenskan och 0,26 fr norskan. Den lilla
skillnaden i Danmark ska kanske sttas i samband med att fler danska
invandrare rapporterar att de ven talar danska i hemmet. I Tabell 4:8
framgr skillnaderna i resultat mellan invandrare som talar nationalsprket i
hemmet och de som inte gr det.
61
Kapitel 4 Resultat
Land Test Endast Nationalsprk Annat

nationalsprk + annat
Danmark Antal 198 45 24
Svenska 3,67 2,82 3,08
Norska 4,35 3,82 3,11
Sverige Antal 174 36 46
Danska 4,26 2,89 2,87
Norska 5,24 4,47 4,32
Norge Antal 228 36 39
Danska 6,55 5,28 3,98
Svenska 6,75 5,36 3,85
Tabell 4:8. Grannsprksfrstelse frdelad p anvndning av national-
sprket i hemmet.
I Tabell 4:8 representerar allts den tredje kolumnen (endast nationalsprk)

dem vi rknar som infdda och de tv till hger dem vi rknar som in-
vandrare. Den ger vid handen att ungdomar som anvnder bde sitt eget
invandrarsprk och nationalsprket som hemsprk normalt r bttre p
grannsprksfrstelse n de som inte talar nationalsprket i hemmet. P
ngra punkter r dock skillnaderna sm och svensktestet i Danmark uppvisar
faktiskt ett lite bttre resultat fr dem som inte anvnder danska i hemmet.
Detta ska dock skert tillskrivas det lilla materialet. De som inte har danska i
hemmet och som ftt det lttare svensktestet (knguru och tinnitus) r bara
fyra stycken (varav en fring), och detta snedvrider skert materialet. ven
dansktestet i Sverige ger mycket litet utslag.
Frmmande (d.v.s. icke-skandinaviskt) modersml har allts stor be-
tydelse. De invandrare vi har testat utgr inte alltid en representativ andel av
befolkningen p de olika orterna. De r t.ex. verrepresenterade i Stockholm,
och underrepresenterade i Bergen. Vi ska drfr i fortsttningen i huvudsak
bara redovisa resultat fr de infdda skandinaverna, och ibland srredovisa
invandrarna.
Fr fullstndighetens skull redovisar vi hr de strsta invandrarsprken
bland vra testpersoner. Denna indelning lmnar mycket i vrigt att nska,
men de delvis heterogena grupperna vi redovisar har framtvingats av det lilla
62
Kapitel 4 Resultat
antalet fr varje sprk. 9 I Tabell 4:9 nedan redovisas hemsprken efter strre
grupper. Tabellen anger dels antalet individer, dels genomsnittspongen p
sprktesten. I och med att antalet personer r s litet anvnds hr inte den
vgning som beskrivits ovan (avsnitt 4:2). Risken att en eller tv enskilda
individers icke-prototypiska svar pverkar resultatet r fr stor. Drfr
rknas endast genomsnittet per individ fr samtliga gjorda sprktest.
Danmark Sverige Norge Skandinavien

Sprkgrupp Antal Pong Antal Pong Antal Pong Antal Pong
Nordiska 3 4,61 4 4,13 2 6,67 9 4,85
Tyska-Holl. - - - - 5 7,37 5 7,37
Engelska 9 4,76 5 4,73 9 6,94 23 5,61
Spanska 1 2,83 7 3,12 6 4,44 14 3,67
Slaviska 4 4,25 19 4,39 2 4,42 25 4,37
Albanska 2 2,75 2 3,33 2 7,83 6 4,64
vr Europa 1 4,33 9 3,52 - - 10 3,60
Turkiska 13 2,76 - - 2 5,67 15 3,14
Arabiska 15 2,57 11 3,33 4 4,38 30 3,09
Kurdiska 3 3,44 2 3,92 8 3,35 13 3,46
Persiska 1 2,67 6 3,56 4 4,71 11 3,89
vr Mellst 3 4,00 1 3,33 - - 4 3,83
Hindi-Urdu 11 2,86 7 3,36 18 4,57 36 3,81
vr Asiat 3 3,56 4 3,46 9 4,81 16 4,24
Afr - - 5 3,83 4 3,67 9 3,76
Summa 69 3,30 82 3,77 75 5,05 226 4,05
Tabell 4:9. Grannsprksfrstelse bland invandrare frdelad p hemsprk
och land.
9
Om ngon uppgett mer n ett invandrarsprk har de klassificerats efter det frst nmnda
invandrarsprket. Fr att f ngot strre grupper ha vi slagit ihop vissa sprk p sprkliga
eller kulturella grunder. Sledes sammanrknas islndska, friska, finska och samiska till
nordiska sprk. I arabiska inrknas tv personer som uppgett berbersprk. Alla indo-
ariska sprk frn Indien, Pakistan och Bangladesh inrknas i Hindi-Urdu (merparten av
dem har uppgivit Urdu), och alla slaviska sprk har slagits samman. Alla sprk frn Syd-
och Ostasien (utver de indoariska) har slagits samman till asiatiska sprk. Slutligen har
alla afrikanska sprk (utom arabiska och berber) slagits ihop till afrikanska sprk.
63
Kapitel 4 Resultat
Antalet individer fr varje sprkgrupp r litet och skillnaden i svrighetsgrad

mellan testen r inte neutraliserad. Dessutom r norska invandrare mycket
bttre p grannsprksfrstelse n svenska och danska invandrare, och d
frdelningen mellan de olika lnderna r ojmn snedvrider detta resultaten.
Tabell 4:9 mste allts tolkas med strsta frsiktighet. Dess vrde ligger
mest i att den ger en verblick ver frdelningen av invandrarnas hemsprk.
Likvl frefaller det finnas vissa slutsatser att dra. I Sverige tycks sprid-
ningen mellan olika sprkgrupper vara mindre (mellan 3,33 och 4,73); i Dan-
mark r den ngot strre (mellan 2,57 och 4,76), liksom i Norge (mellan 3,35
och 7,37). Det tycks ocks finnas en skillnad mellan nordvsteuroper och
andra grupper. I Sverige bestr den nordiska gruppen av fyra finnar, i
Danmark av en islnning och tv fringar, och i Norge av en same och en
islnning. Dessa rknas tillsammans med tyskar-hollndare och engelsk-
sprkiga som nordvsteuroper. Lt oss sl ihop hemsprken i strre
grupper, s att vi kan dra skrare slutsatser.10
Sprk Danmark Sverige Norge Skandinavien

Antal Pong Antal Pong Antal Pong Antal Pong
Nordvsteur. 12 4,72 9 4,46 16 7,04 37 5,66
vr. Europa 8 3,71 37 3,88 10 5,12 55 4,08
Mellanstern 35 2,84 20 3,46 18 4,14 73 3,33
vriga 14 3,01 16 3,53 31 4,53 61 3,92
Summa 69 3,30 82 3,77 75 5,05 226 4,05
Tabell 4:10. Grannsprksfrstelse bland invandrare frdelad p
sprkgrupper och land.
Det r tydligt att nordvsteuroper klarar sig bst i grannsprksfrstelse-

testen i alla tre lnderna. Orsaken till detta kan skert delvis skas i rent
sprkliga faktorer, men troligen ocks i det faktum att nordvsteuroperna
har bott lng tid i Skandinavien och r bttre integrerade i vra samhllen.
Mnga av de andra grupperna har bott hr relativt kort tid; de flesta av dem
tillhr olika flyktingvgor frn 70-talet och framt. Mnga av dessa
10
I Tabell 4:10 har grupperna nordiska, tyska-hollndska och engelska sammanslagits till
Nordvsteuropa. Spanska, Slaviska, Albanska och vr. Europa har sammanslagits till
vriga Euopa. Turkiska, Arabiska, Kurdiska, Persiska och vriga Mellanstern har
sammanslagits till Mellanstern och viga, d.v.s. Hindi-Urdu, vriga Asiatiska och
Afrikanska sprk har sammanslagits till vriga.
64
Kapitel 4 Resultat
flyktingar och flyktingbarn lever drfr i familjer som r mindre anpassade

till de skandinaviska samhllena. Av dessa klarar sig europerna bst p
testen och personer frn Mellanstern smst i alla tre lnderna.
4.3.3 Underskningsorter
Vrt val av flera orter i varje land var delvis motiverat av att vi ville under-
ska vilken roll kontakten med grannlnderna spelar fr sprkfrstelsen. Vi
utgick t.ex. frn att Malm skulle klara sig bttre p dansktestet n
Stockholm, och att Oslo troligen skulle klara sig bttre p svensktestet n
Bergen. Vi redovisar hr frst resultaten per underskningsort i Skandi-
navien. Vra antaganden visade sig i stort sett riktiga, vilket framgr av
Tabell 4:11.
Ort Danska Svenska Norska Grannsprk

rhus - 3,74 4,68 4,21
Kpenhamn - 3,60 4,13 3,87
Malm 5,08 - 4,97 5,02
Stockholm 3,46 - 5,56 4,51
Bergen 6,50 6,15 - 6,32
Oslo 6,57 7,12 - 6,85
Tabell 4:11. Grannsprksfrstelse bland infdda skandinaver frdelade p
ort.
Av Tabell 4:11 kan man utlsa att bergensare och Oslobor r ungefr lika bra
p danska, medan Osloborna r bttre p svenska. Denna skillnad syns p
samtliga fem test, men den r inte s stor p alla. Fr dem som gjort testserie
1 (som innehller knguru- och tinnitustexterna) r skillnaden klart signifi-
kant (p-vrde: 0,000), men fr testserie 2 r den inte signifikant (p-vrde:
0,492). Skillnaden mellan Oslo och Bergen i stort ska skert tillskrivas Oslos
nrhet till Sverige. I Sverige finner vi fga frvnande att Malmborna r
betydligt bttre p danska n vad stockholmarna r. Denna skillnad r klart
signifikant fr bda testserierna (bda har p-vrdet 0,000). Alla de fem
enskilda testen ger Malmborna ett frsteg. Danskan r ju svrare n norskan
fr svenskar, men i Malm r allts nrheten till Danmark s betydelsefull att
den uppvger de rent sprkliga svrigheterna med danska; Malmborna r
ngot bttre p danska n p norska, medan stockholmarna r klart smre p
danska n p norska.
65
Kapitel 4 Resultat
I Danmark r resultatet frvnande: kpenhamnarna klarar svensktestet

smre n rhusianerna. Kpenhamnarna har nra till Sverige, och man har
sedan TV:ns barndom kunnat se svensk TV. Detta verkar dock inte hjlpa.
Orsaken kan mjligen tillskrivas bristande intresse fr underskningen
och/eller fr grannlnderna i Kpenhamn. Om vi ser nrmare p resultaten i
svenska i rhus och Kpenhamn fr vi fljande tabell.
Test rhus Kpenhamn

Antal Resultat Antal Resultat
Videosekvens 92 1,65 106 1,58
Nyhetsupplsning: Knguru 59 4,51 44 5,05
Nyhetsupplsning: Grodor 33 1,18 62 1,06
Tidningsartikel: Tinnitus 59 6,32 44 5,34
Tidningsartikel:. Droger 33 7,12 62 7,02
Tabell 4:12. Svensktestet bland infdda danskar i rhus och Kpenhamn.
Det r allts hrfrstelsen som har varit svr fr bde kpenhamnare och
rhusianer. Kpenhamnarna har bttre resultat p kngurutestet (som fr
vrigt utspelar sig i Kpenhamn), men p de vriga fyra testen r r-
husianerna ngot bttre.
I vriga Norden r det inte alla orter som har deltagit i bda testserierna
fr alla sprken. Vi ska drfr dela upp testen i testserie 1 (som omfattar
video, knguru och tinnitus) och testserie 2 (som omfattar video, grodor och
droger). D framgr det vilka siffror som r jmfrbara.
66
Kapitel 4 Resultat
Ort Danska Svenska Norska

Serie1 Serie2 Serie1 Serie2 Serie1 Serie2
Mariehamn sv 3,55 4,51 - - 6,85 3,39
Helsingfors sv 2,57 3,35 - - 5,25 2,90
Vasa sv - 3,67 - - 6,53 -
11
Helsingfors fi 1,67 1,68 4,28 *2,33 *1,48 1,50
Vasa fi 1,32 1,13 3,02 2,50 1,79 1,38
Jyvskyl fi 1,88 - - 2,62 1,64 1,82
Torshavn 9,14 7,38 5,75 - 7,10 6,91
Reykjavik 4,88 5,50 3,60 2,65 3,48 3,08
Akureyri 5,66 5,44 4,33 2,97 3,36 4,26
Nuuk 6,82 6,33 2,23 - - 3,73
Tabell 4:13. Grannsprksfrstelse frdelad p orter utanfr Skandinavien.
Tabell 4:13 innehller allts ngra luckor, och en del celler innehller
mycket f testpersoner, men i den mn vi ska dra ngra slutsatser av den r
fljande. I Svenskfinland frefaller mariehamnarna vara duktigare p danska
och norska n vriga finlandssvenskar. Man ska d komma ihg att bde
Vasa och Helsingfors har svensksprkiga klasser med mnga som har finska
som sitt frmsta hemsprk. Jmfrelsen mellan Vasa och Helsingfors faller
ut till Vasas frdel p de tv punkter vi kan sga ngot om. Materialet r
dock ganska litet (33 personer i Helsingfors och 12 i Vasa). I Vasa har man
relativt tta kontakter med den svenska Bottenvikskusten, och man har lnge
kunnat se rikssvensk TV.
I de finsksprkiga klasserna r resultatsiffrorna lga. P alla jmfrbara
punkter visar sig Jyvskyl ha hgre pong n Helsingfors och Vasa.
andra sidan r skillnaderna mellan testserierna i Helsingfors och Vasa stora,
och Jyvskyl saknar resultat frn tv testserier. Vi br allts inte tillmta
detta alltfr stor betydelse.
Eftersom vi inte har ngra luckor i det islndska materialet kan vi rkna
genomsnitt p samma stt som i Skandinavien. Reykjavik har d fljande
resultat: danska 5,02, svenska 3,45 och norska 3,82, medan Akureyri har:
danska 5,40, svenska 3,97 och norska 4,46. Akureyri har allts totalt sett
11
Endast 2 finsksprkiga har gjort svensk testserie 2 och norsk testserie 1 i Helsingfors.
Den klass som testades hade vldigt mnga vuxna elever, vilka vi rknat bort; jfr avsnitt
4.1 ovan.
67
Kapitel 4 Resultat
bttre resultat, men gymnasisterna i Reykjavik har bttre resultat p dansk

serie 2 och norsk serie 1.
4.3.4 Bokml och nynorska

P lsfrstelsen har vi gett ungefr hlften av danskar, svenskar och fin-
landssvenskar texten i bokmlsversion, och hlften har ftt den i nynorsk
version. De understrukna orden r nstan desamma fr de olika versionerna
och d r ocks svarsalternativen desamma (detaljerna framgr av Bilaga 9).
Vi kan drmed gra en jmfrelse av resultaten fr de olika sprkvarianterna
fr danskar svenskar och finlandssvenskar.
Ort Bokml Nynorska

Tinnitus Droger Snitt Tinnitus Droger Snitt
Danmark 7,28 8,60 7,94 6,31 6,96 6,63
Sverige 6,19 4,16 5,17 6,91 4,77 5,84
Svenskfinland 7,72 4,20 5,96 6,80 3,86 5,33
Tabell 4:14. Resultat fr norsk lsfrstelse i Danmark, Sverige och
Svenskfinland.
Tabell 4:14 ger vid handen att testpersonerna i Danmark klarar bokml bttre
n nynorska. Skillnaden r klart signifikant fr bda texterna (p-vrde 0,001
fr tinnitus och 0,000 fr droger). Svenskarna dremot tycks klara ny-
norsktexterna bttre n bokmlstexterna. Skillnaden r signifikant fr
tinnitustexten (0,024), men inte fr drogtexten (0,097). Finlandssvenskarna
klarar bokmlstexterna ngot bttre n nynorsktexterna, men bara fr
tinnitustexten r skillnaden signifikant (0,014); p-vrdet fr drogtexten r
0,665.
Det frefaller rimligt att danskarna klarar bokmlstexten bttre n
nynorsktexten, och kanske ocks att svenskarna klarar nynorskan bttre n
bokml, men eftersom finlandssvenskar och svenskar har motsatt tendens,
och signifikansberkningarna bara ger utslag p den ena texten br vi studera
detta lite djupare. Det visar sig att de svenska svarsalternativen p
tinnitustexterna r klart lttare n p drogtexterna; svl svenskar som
finlandssvenskar har klart bttre resultat p tinnitustexten. Nr vi granskar de
svenska siffrorna nrmare ser vi att de flesta invandrare har ftt den svrare
texten (droger) p bokml och den lttare (tinnitus) p nynorska, medan det
68
Kapitel 4 Resultat
r tvrt om fr de infdda svenskarna. Vi ska drfr se hur infdda och

invandrare klarar de olika texterna. Det framgr av Tabell 4:15.
Bokml Nynorska
Sverige Tinnitus Droger Snitt Tinnitus Droger Snitt
Infdda 6,56 4,58 5,57 6,96 4,81 5,89
Invandrare 5,68 3,46 4,57 6,67 4,68 5,68
Tabell 4:15. Resultat p norsk lsfrstelse i Sverige.
Invandrarna klarar normalt grannsprken smre n svenskarna, och s r det

ocks i detta fall. Hr r invandrarna verrepresenterade p den (ltta)
tinnitustexten fr bokml och p den (svra) drogtexten fr nynorska. Den
signifikanta skillnad som vi sg ovan fr tinnitustexten i Sverige kan allts
bero p att invandrarna var verrepresenterade bokmlsvarianten av denna
text. Likvl ser vi att svl infdda som invandrare har bttre resultat p bda
texterna. Skillnaden r strre bland invandrarna (sammanlagt 1,11 pong) n
bland svenskarna (sammanlagt 0,32 pong).
Sammanfattningsvis kan vi allts sga att danskarna klarar bokml
bttre n nynorska, medan tendensen r att svenskarna klarar nynorska lite
bttre n bokml. Det senare r fallet bde fr infdda och invandrare, men
det r inte helt signifikant, och finlandssvenskarnas resultat ger heller inget
std fr att nynorskan skulle vara lttare fr svensktalande. Det frtjnar att
ppekas att lsfrstelsetestet endast omfattar ordfrstelse, och att
innehllsfrgor skulle kunna ge ett annat resultat.
4.3.5 Testtyper
I avsnitt 4.2 presenterades en del av resultaten fr de olika testtyperna. Syftet
var dr att vrdera svrighetsgraden och jmfrbarheten mellan de olika
testen och grupperna. Vi ser nu terigen p resultaten fr de olika
testtyperna, men denna gng fr att utvrdera vra hypoteser om vad som r
svrt och ltt fr de olika kombinationerna av sprk och testtyper.
Videosekvens
Videotestet p de olika sprken har olika svrighetsgrad. Detta r tydligt i
Tabell 4:16 som visar genomsnittet p videosekvensen. Lngst till hger i
tabellen har vi rknat samman resultatet p grannsprkstesten.
69
Kapitel 4 Resultat

Danmark 9,20 1,52 1,78 1,65
Sverige 3,98 8,28 3,84 3,91
Norge 6,40 4,27 7,60 5,34
Svenskfinland 3,39 7,89 3,55 3,47
Finska Finland 1,95 1,41 0,60 1,32
Frarna 9,60 4,25 5,36 6,40
Island 6,31 1,87 0,55 2,91
Grnland* 8,00 1,05 1,82 4,65
Tabell 4:16. Videotestet frdelat p grannsprk och land/omrde.
Som vi konstaterade ovan r det danska videotestet klart lttare n det

svenska och det norska. Detta ger norrmn och svenskar ett frsteg. Likvl r
huvudresultatet av detta deltest samma som de totala resultaten, nmligen att
fringar och norrmn klarar sig bst och att finnarna klarar sig smst.
Svenskarna klarar sig dock hr klart bttre n danskarna, men det frklaras
allts frmst av att det danska testet r ltt. De infdda Malmborna fr 5,74
p den danska videon och de infdda stockholmarna fr 3,21. Stockholmarna
klarar allts det danska testet bttre n vad danskarna klarar det svenska och
det norska.
P grund av att svrighetsgraden skiljer sig s mycket ska vi inte hr
lgga videotestet till grund fr diskussioner om tal- och skriftsprk. Det gr
vi i stllet p de fljande deltesten.
Nyhetsupplsning
Som tidigare nmnts var den nyhetsupplsning som finns i testserie 1, allts
kngurutexten, relativt ltt. Resultatet anges i Tabell 4:17.
70
Kapitel 4 Resultat

Danmark 7,98 4,52 4,46 4,49
Sverige 2,42 9,22 7,92 5,17
Norge 6,04 8,21 9,26 7,13
Svenskfinland 1,69 9,58 7,35 4,52
Finska Finland 0,53 4,00 1,15 1,89
Frarna 9,48 6,38 8,69 8,18
Island 3,99 4,18 4,02 4,06
Grnland* 7,45 1,65 - -
Tabell 4:17. Nyhetsupplsning: knguru, resultat frdelat p land/omrde.
Observera att ingen grnlndsk klass gjort det norska grodtestet. Vi kan
drfr inte ange ngon siffra fr grannsprk samlat fr dem. Som vi kan se r
resultaten p kngurutexten som helhet klart bttre n p videotestet.
Huvudresultatet r att fringar och norrmn klarar sig bst och att finnarna
klarar sig smst, totalt sett. Danskarna klarar hr det svenska testet klart
bttre n svenskarna klarar det danska, men svenskarna r s pass mycket
bttre p norska att de likvl sammantaget klarar sig bttre n danskarna. Vi
kan vidare konstatera att svenskar och finlandssvenskarna klarat detta test
mycket smre p danska n p norska och att svenskarna r ngot duktigare
n finlandssvenskarna. Anmrkningsvrt r ocks att islnningarna klarar
detta test bttre p svenska och norska n p danska.
Resultatet p det danska testet i Danmark r uppseendevckande lgt
(7,98 pong), srskilt med tanke p fringarnas resultat, som r lngt bttre.
Det kan till viss del tillskrivas invandrarna; de r bara sju stycken men har
mycket lga resultat p det danska kngurutestet (4,57). Bland de infdda har
rhusianerna tmligen normala vrdet 9,00, medan kpenhamnarna bara har
8,15. Detta ska jmfras med fringarnas 9,48. Detta r en punkt dr kpen-
hamnarna uppvisar ett avvikande resultat; se nrmare avsnitt 7.7.
Nyhetsupplsningen i den andra testserien, grodtexten, var svrare, och
som helhet r resultaten klart lgre n fr kngurutexten. Resultaten redo-
visas i Tabell 4:18 nedan.
71
Kapitel 4 Resultat

Danmark 7,56 0,96 2,52 1,74
Sverige 1,39 6,95 3,27 2,33
Norge 2,21 5,66 8,05 5,13
Svenskfinland 1,12 7,16 3,00 2,06
Finska Finland 0,17 0,42 0,41 0,33
Frarna 6,96 - 6,48 -
Island 2,59 0,91 3,03 2,18
Grnland* 5,70 - 1,73 -
Tabell 4:18. Nyhetsupplsning: grodor, resultat frdelat p land/omrde.
Observera att ingen frisk eller grnlndsk klass har gjort det svenska
grodtestet. Vi kan drfr inte ange ngon siffra fr grannsprk samlat fr
dem. Huvudresultatet r att fringar och norrmn klarar sig bst (ven om vi
saknar resultat fr fringarnas frstelse av svenska hr) och att finnarna
klarar sig smst, totalt sett. Liksom i resonemanget kring Tabell 4:17 ovan
klarar danskarna det svenska testet ngot bttre n svenskarna klarar det
danska, men ven hr r svenskarna s pass mycket bttre p norska att de
nd sammantaget fr ett bttre resultat n danskarna. Vi kan ocks hr
konstatera att svenskar och finlandssvenskarna klarat detta test klart smre
p danska n p norska och att svenskarna r ngot bttre n finlands-
svenskarna. Islnningarna klarar detta test bttre p norska n p danska.
D skandinaverna testats p det egna nationalsprket har de hr ganska
dliga resultat, srskilt svenskarna (6,95 pong). Detta ska delvis tillskrivas
invandrarna, som har 6,44 pong mot de infddas 7,42.
Om vi nu rknar samman resultaten fr nyhetstexterna fr vi fljande
tabell. Vi rknar d allts genomsnittet av genomsnittet p kngurutestet och
grodtestet, jfr diskussionen i avsnitt 4.3 ovan.
72
Kapitel 4 Resultat
Omr Knguru Grodor Snitt

Da Sv No Da Sv No Da Sv No Gr
DK 7,98 4,52 4,46 7,56 0,96 2,52 7,77 2,74 3,49 3,12
SE 2,42 9,22 7,92 1,39 6,95 3,27 1,91 8,09 5,60 3,75
NO 6,04 8,21 9,26 2,21 5,66 8,05 4,13 6,94 8,66 5,53
FS 1,69 9,58 7,35 1,12 7,16 3,00 1,41 8,37 5,18 3,29
FF 0,53 4,00 1,15 0,17 0,42 0,41 0,35 2,21 0,78 1,11
FO 9,48 6,38 8,69 6,96 - 6,48 8,22 6,38 7,59 7,40
IS 3,99 4,18 4,02 2,59 0,91 3,03 3,29 2,55 3,53 3,12
G* 7,45 1,65 - 5,70 - 1,73 6,57 1,65 1,73 3,32
Tabell 4:19. Nyhetsupplsningarnas sammanvgda resultat.
De tv hrfrstelsetesten r de mest jmfrbara, och detta resultat r drfr

ett av de skraste. Men man br observera att fringar inte ftt gra det
svrare grodtestet p svenska; fringarnas goda resultat p svenska r allts
skert ngot vervrderat i tabellen. Grnlndarna har inte gjort det norska
kngurutestet och det svenska grodtestet; det innebr att snittsiffran fr
svenska torde vara verskattad medan snittsiffran fr norska torde vara
underskattad. I de sammanrknade grannsprkssiffrorna utjmnas dock
denna skillnad.
Nyhetsartikel
Den nyhetsartikel som ingr i testserie 1, tinnitustexten, gav relativt jmna
resultat som presenteras i Tabell 4:20. Det r ptagligt att de tre sprktesten
ger mindre skillnader mellan lnderna n hrfrstelsetesten.12
12
Detta r givetvis delvis en fljd av att det r flervalsfrgor, dr slumpen skulle ge 2,5
pong.
73
Kapitel 4 Resultat

Danmark 5,96 5,67 6,67 6,17
Sverige 5,45 8,24 6,57 6,01
Norge 7,65 7,15 7,82 7,40
Svenskfinland 5,56 8,21 7,18 6,37
Finska Finland 2,48 6,37 3,37 4,08
Frarna 8,35 6,63 7,06 7,35
Island 5,24 5,53 5,76 5,51
Grnland* 5,45 4,00 - -
Tabell 4:20. Nyhetsartikel: tinnitus, resultat frdelat p land/omrde.
Vi konstaterade ovan att det danska testet fr danskar uppenbarligen har varit
svrt. Danskarna har hr ungefr samma pong p det egna sprket som p
grannsprken, kring 6 pong. Fringarna har gjort samma test som danskarna
(med exakt samma ord och svarsalternativ) och klarar det mycket bttre
(8,35 pong). Mjligen r de mycket bttre trnade i dansk ordkunskap n
danskarna sjlva. ven svenskar och norrmn har tmligen lga pong p det
egna sprket. Fr vrigt terkommer det generella mnstret. Fringar och
norrmn fr det bsta resultatet, men denna gng har norrmnnen ett ngot
bttre resultat. Danskarna klarar det svenska testet aningen bttre n
svenskarna klarar det danska, och danskarna klarar hr norskan aningen
bttre n svenskarna, s att de sammanlagt blir lite bttre n svenskarna.
Finnarna klarar sig som vanligt smst; p dansktestet fr de faktiskt frre
pong n vad slumpen skulle ge. Finlandssvenskarna fr ngot bttre resultat
p grannsprkstesten bttre n svenskarna. Islnningarna klarar hr de norska
och svenska testen ngot bttre n det danska; detta kan mycket vl bero p
att svarsalternativen varit svrare p dansktestet.
Nyhetsartikeln i testserie 2, droger, ger ocks ett ganska jmnt frdelat
resultat. ven hr har testen p nationalsprken (danska fr danskar etc.)
varit svra. Som framgr av Tabell 4:21 klarar bde danskar och norrmn
svenskan bttre n sina egna sprk.
74
Kapitel 4 Resultat

Danmark 6,26 6,99 7,90 7,44
Sverige 5,60 6,78 4,45 5,02
Norge 7,71 7,69 6,90 7,70
Svenskfinland 6,68 6,43 3,97 5,33
Finska Finland 2,17 5,82 3,66 3,89
Frarna 5,71 - 9,04 -
Island 7,74 5,67 6,48 6,63
Grnland* 5,05 7,64 -
Tabell 4:21. Tidningsartikel: droger, resultat frdelat p land/omrde.
Observera att inga fringar eller grnlndare har gjort det svenska testet. I
vrigt gr huvudresultaten igen ven hr. Norrmn och fringar r bst, ven
om materialet haltar fr de senare. Fringarna klarar hr norskan klart bttre
n danskan. Danskarna r hr klart bttre p svenska n vad svenskarna r p
danska, och de klarar ocks norskan bttre n svenskarna. De finsktalande
klasserna r terigen smst; de klarar det svenska testet ganska bra, men r
dliga p danska och (i mindre mn) p norska. I detta test klarar
finlandssvenskarna danskan bttre n svenskarna, men norskan smre.
Islnningarna klarar danskan bst, men ven deras resultat p norska och
svenska r riktigt bra. Det sammanlagda resultatet p lsfrstelsetesten
illustreras i Tabell 4:22.
Omr Tinnitus Droger Snitt

Da Sv No Da Sv No Da Sv No Gr
DK 5,96 5,67 6,67 6,26 6,99 7,90 6,11 6,33 7,29 6,81
SE 5,45 8,24 6,57 5,60 6,78 4,45 5,53 7,51 5,51 5,52
NO 7,65 7,15 7,82 7,71 7,69 6,90 7,68 7,42 7,36 7,55
FS 5,56 8,21 7,18 6,68 6,43 3,97 6,12 7,32 5,58 5,85
FF 2,48 6,37 3,37 2,17 5,82 3,66 2,33 6,10 3,52 3,98
FO 8,35 6,63 7,06 5,71 - 9,04 7,03 6,63 8,05 7,26
IS 5,24 5,53 5,76 7,74 5,67 6,48 6,49 5,60 6,12 6,07
G* 5,45 4,00 - 5,05 - 7,64 5,50 4,00 7,64 5,71
Tabell 4:22. Tidningsartiklarnas sammanvgda resultat.
75
Kapitel 4 Resultat
Det r uppenbart att testen p de egna sprken hr sger mycket litet. Vi har
helt enkelt lockats att gra svarsalternativen alltfr svra i jmfrelse med
svarsalternativen p grannsprken. Detta mste vi ta hnsyn till i resultat-
redovisningen. Vi vljer drfr att inte redovisa testen p nationalsprken i
fortsttningen.
Sammanlagda resultat fr de tre testtyperna

Efter att vi nu redovisat de olika testen vart och ett kan vi konstatera att det
testsystem vi anvnt oss av har tre problem. Fr det frsta r videotesten
olika svra p grund av att de inte r identiska. Fr det andra r de tv
nyhetsupplsningarna och de tv lstexterna olika svra, men de r jmfr-
bara mellan sprken och skillnaden i svrighetsgrad kan neutraliseras om
man rknar genomsnitt p de tv texterna tillsammans, ssom vi gjort ovan.
Fr det tredje gr de olika svarsalternativen p de olika sprken att lsfr-
stelsetesten har olika svrighetsgrad. De danska svarsalternativen p de
danska texterna tycks vara svrare n de norska svarsalternativen p den
danska texten. Vi mste hela tiden vara medvetna om problemen och jmfra
bara det som r rimligt att jmfra. Det betyder att vi kan jmfra svenskar
och norrmn med avseende p hur de klarat det danska videotestet och
nyhetsupplsningen, men inte ndvndigtvis hur de klarat lsfrstelsen
(eftersom de dr ftt olika svarsalternativ). Det betyder ocks att testen
mellan dem som gjort samma test r helt jmfrbara, vi kan t.ex. gra
jmfrelser mellan Malm, Stockholm och de finlandssvenska grupperna
som r rttvisande, eller mellan infdda och invandrare i Norge. I huvudsak
gr dock samma vergripande mnster igen i alla deltesten, s vi tror oss
nd kunna sga en hel del om sprkfrstelsen utifrn vra test. Vi kan nu
med dessa reservationer ge en vergripande bild av resultaten p de tre
sprken fr de olika omrdena. Detta framgr av Tabell 4:23.
76
Kapitel 4 Resultat
Omr Danska Svenska Norska

Vid Nyh Tid Tot Vid Nyh Tid Tot Vid Nyh Tid Tot
DK 9,20 7,77 6,11 7,69 1,52 2,74 6,33 3,53 1,69 3,49 7,29 4,15
SE 3,98 1,91 5,53 3,80 8,28 8,09 7,51 7,96 3,79 5,60 5,51 4,97
NO 6,40 4,13 7,68 6,07 4,27 6,94 7,42 6,21 7,60 8,66 7,36 7,87
FS 3,39 1,41 6,12 3,64 7,89 8,37 7,32 7,86 3,52 5,18 5,58 4,76
FF 1,95 0,35 2,33 1,54 1,41 2,21 6,10 3,24 0,60 0,78 3,52 1,63
FO 9,60 8,22 7,03 8,28 4,25 3,88 6,71 4,95 5,36 7,59 8,05 7,00
IS 6,31 3,29 6,49 5,36 1,87 2,55 5,60 3,34 0,55 3,53 6,12 3,40
G 8,00 6,57 5,50 6,69 1,05 1,65 4,00 3,02 1,82 1,73 7,64 3,93
Tabell 4:23. Resultat fr de olika testtyperna frdelat p land och testsprk.
Vi ska nu jmfra hr- och lsfrstelse fr de olika lnderna. Hr bortser vi

frn testen p nationalsprket eftersom dessa varit srskilt svra vad gller
lsfrstelsen. Vi bortser tills vidare ocks frn videotestet som visat sig ha
klart olika svrighetsgrad fr de olika testsprken. Vi brjar med Skandi-
navien. I Tabell 4:24 nedan har vi rknat bort videotestet och rknat ut en
genomsnittlig grannsprkspong p de tv kvarvarande testen.
Land Danska Svenska Norska Gr

Nyh Tid Tot Nyh Tid Tot Nyh Tid Tot Tot
DK - - - 2,74 6,33 4,54 3,49 7,29 5,39 4,96
SE 1,91 5,53 3,72 - - - 5,60 5,51 5,55 4,66
NO 4,13 7,68 5,90 6,94 7,42 7,18 - - - 6,54
FS 1,41 6,12 3,76 - - - 5,18 5,58 5,38 4,57
Tabell 4:24. Testresultat fr nyhetsupplsningar och tidningsartiklar i
Skandinavien frdelade p land och testsprk.
Vi vet att danskan och norskan i mycket stor utstrckning delar ordfrrd,
medan svenskan och norskan delar stora delar av ljudsystemet. Drmed
skulle vi frvnta oss att norrmnnen totalt sett klarar testet bst, medan
danskar ska klara norska bttre n svenska och svenskar ska klara norska
bttre n danska. S verkar det ocks vara. Tabell 4:6 ovan visade att
norrmnnens totala resultat ligger mer n tv pong hgre n danskarnas,
och 1,75 pong bttre n svenskarnas. Detta frndras bara marginellt om vi
77
Kapitel 4 Resultat
rknar bort videotestet. Tabell 4:24 visar att norrmnnen har 1,88 pong
bttre resultat n svenskarna och 1,58 pong bttre n danskarna.
Eftersom norskan och svenskan delar stora delar av ljudsystemet medan
norskan och danskan delar stora delar av ordfrrdet skulle vi ocks frvnta
oss att norrmnnens resultat p svensk hrfrstelse r bttre n p dansk
och att deras resultat p dansk ordkunskap r bttre n p svensk. Detta
stmmer ocks med Tabell 4:24. Norrmnnen har 2,81 pong mer p de
svenska nyhetsupplsningarna n p de danska, och de har 0,26 pong mer
p den danska tidningsartiklarnas ordkunskapstest n p de svenska.
Hypotesen stmmer allts, men norrmnnen klarar totalt sett svenskan bttre
n danskan. P samma stt skulle vi d frvnta oss att danskar och svenskar
klarar norska bttre n de klarar varandras sprk, och det stmmer ocks
utmrkt. Svenskarna fr sammantaget 1,83 pong mer p norsktestet n p
dansktestet, och danskarna fr 0,85 pong mer p norsktestet n p
svensktestet.
Vi vet ocks att danskan har en strre skillnad mellan tal och skrift n
svenskan, och vi skulle d frvnta oss att norrmn och svenskar klarar de
danska tidningsartiklarna bttre n nyhetsupplsningarna. S tycks ocks
vara fallet. Av Tabell 4:24 framgr att svenskarna har 3,62 pong mer p
tidningsartiklarna n p nyhetsupplsningarna, medan norrmnnen har 3,55
pong mer.13 Norska och svenska har mindre avstnd mellan tal och skrift
och skillnaden fr dessa sprk mellan de tv testtyperna borde allts vara
mindre. S r ocks fallet; svenskar och norrmn har mycket sm skillnader
mellan nyhetsupplsningarna och tidningsartiklarna nr de ska frska frst
varandras sprk. D danskarna ska frska frst svenska och norska r
skillnaden dock ganska stor, 3,59 fr svenska och 3,80 fr norska.
Totalt sett r danskarna ngot bttre p svenska n vad svenskarna r p
danska. Detta gller bde nyhetsupplsningarna och tidningsartiklarna.
Svenskarna r klart bttre n danskarna p norsk hrfrstelse, medan
danskarna r klart bttre p norsk lsfrstelse. Sammantaget har dock
danskarna ett litet frsteg.
Resultaten i Tabell 4:24 bekrftar allts vra frvntningar och stmmer
p det hela taget ganska vl verens med Mauruds resultat (se avsnitt 6.3).
13
Hr ska man frsts ta hnsyn till att lsfrstelsen borde ge 2,5 pong rent automatiskt,
men skillnaden r strre n s, och hypotesen fr drfr anses riktig.
78
Kapitel 4 Resultat
Vr underskning kan dock ge mycket fler svar p frgor om skandinavisk

och nordisk sprkfrstelse, frutsatt att vi gr rimliga jmfrelser.
Tabell 4:24 ger ocks besked om att svenskar och finlandssvenskar
klarar grannsprken ungefr lika bra. Dock tycks det vara s att finlands-
svenskarna klarar lsfrstelsen bttre n svenskarna, medan de klarar
hrfrstelsen smre n dem. En rimlig frklaring till detta kan vara att den
finlndska skolan lgger strre vikt vid lsning och ordkunskap n den
svenska.
I vriga Norden finner vi ett resultat som redovisas i Tabell 4:25. Hr
har vi p samma stt som i fregende tabell rknat bort videoinspel-
ningarna.
Omrde Danska Svenska Norska Gr

Nyh Tid Tot Nyh Tid Tot Nyh Tid Tot Tot
FI 0,35 2,33 1,34 2,21 6,10 4,15 0,78 3,52 2,15 2,55
FO 8,22 7,03 7,62 3,88 6,71 5,30 7,59 8,05 7,82 6,91
IS 3,29 6,49 4,89 2,55 5,60 4,08 3,53 6,12 4,82 4,93
GR 6,57 5,50 6,04 1,65 4,00 2,83 1,73 7,64 4,68 4,52
Tabell 4:25. Testresultat fr nyhetsupplsningar och tidningsartiklar i
vriga Norden frdelade p land och testsprk.
Av Tabell 4:25 utlser vi att fringarna r bttre n de andra grupperna p

alla de tre skandinaviska sprken. De r allts bttre p svenska n vad de
finsktalande r, och detta gller bde hr- och lsfrstelse. Detta betyder att
deras nordiska modersml och deras utmrkta kunskaper i danska (eventuellt
frknippat med en vlvillig attityd till allt skandinaviskt) uppvger det
faktum att de inte ftt ngon undervisning i svenska eller norska. Grn-
lndarna r nst bst p danska, medan islnningarna dremot klarar
svenskan och norskan bttre n grnlndarna. Hr r danskundervisningen
p Grnland tydligen tillrcklig fr att ge grnlndarna ett gott resultat p
danska, men den rcker inte till fr svenskan och norskan. Dr kan d
islnningarna med sitt nordiska modersml och sin (i och fr sig smre)
danska klara svenska och norska bttre. Islnningarna klarar norska och
svenska frvnansvrt bra jmfrt med hur de klarar danskan. De
sammanrknade resultaten visar att de faktiskt klarar talad norska bttre n
talad danska. Det nordiska modersmlet och danskundervisningen rcker
tydligen ocks till fr att islnningarna ska vara lite bttre n finnarna p
79
Kapitel 4 Resultat
svensk hrfrstelse, medan dremot finnarnas svenskundervisning gr att

de klarar lsfrstelsen bttre p svenska n vad islnningarna gr.
Det r ptagligt hur mycket smre resultat de skandinaviska ung-
domarna har ftt p hrfrstelsen jmfrt med lsfrstelsen. Vad gller
frstelsen av danska r det bara grnlndare och fringar som r bttre p
hrfrstelse, medan vriga klarar lsfrstelsen dubbelt s bra som hr-
frstelsen, eller nnu bttre. Att fringar och grnlndare avviker beror
frsts p att de har danska som undervisningssprk. ven fr svenska och
norska r resultaten generellt sett klart bttre p lsfrstelsen n p hr-
frstelsen. Det r egentligen bara nr norrmn testas p svenska och nr
svenskar testas p norska som ls- och hrfrstelse r relativt likvrdiga.
4.3.6 Exkurs: Svaren p ordkunskapstesten

I fljande avsnitt presenterar och diskuterar vi utfallet av nyhetsartiklarna
med fokus p de enskilda ord som, enligt resultatet, varit mycket enkla
alternativt vllat bekymmer fr olika grupper av testpersoner. Med denna
genomgng hoppas vi kunna ge en bild av vad testpersonerna kan och inte
kan. Vi matchar resultaten mot semantiska och fonologiska frhllanden i de
olika sprken, liksom mot de fllor vi i vissa fall medvetet lagt in som
svarsalternativ. Av utrymmesskl koncentrerar vi oss p svenskarnas, norr-
mnnens och danskarnas resultat. Vi brjar genomgngen med svenskarnas
resultat och fokuserar dels p de ord de klarat allra bst p respektive
grannsprk, dels p de ord dr det finns stor variation i svaren. Vi har valt att
diskutera ett sprk fr sig istllet fr en text fr sig; orden frn drogtexten
och tinnitustexten kommer allts att presenteras tillsammans fr norskan,
danskan respektive svenskan. Resultatredovisningen fr de enskilda orden
terfinns i sin helhet i Bilaga 9:19:3. I uppstllningarna i detta avsnitt har vi
fr siffror ver 1 avrundat till hela procenttal, och vi redovisar inte de
testpersoner som inte besvarat frgan ver huvud taget; detta gr att talen
inte alltid summerar upp till 100%. Det korrekta svarsalternativet r i
avsnittet genomgende markerat med kursiv stil.
Svenskarnas resultat p nyhetsartiklarna: fokus p enskilda testord

De ord svenskarna klarat bst i de danska nyhetsartiklarna r ulovlige, tabt
och rammer i uppstllningen nedan, dr ulovlige r det ord som allra flest
testpersoner frsttt. Detta visar att de i alla fall i detta sammanhang klarar
den danska konsonantfrsvagningen; att ven olovliga fr belgg i redo-
80
Kapitel 4 Resultat
visningen var relativt vntat, d olovliga i grunden har samma semantiska

innebrd som olagliga men inte anvnds i den aktuella kontexten. Att
testpersonerna i s stor utstrckning har gjort rtt p rammer r kanske lite
mer frvnande d det svenska rammar i och fr sig finns som ord men
anvnds ytterst sllan och d med mer specifik betydelse. Hr fr man allts
anta att testpersonerna har tagit kontexten till hjlp.
ulovlige olagliga olovliga obrukbara onyttiga

108 (86%) 17 (14%) 1 (0,8%) 0
tabt frlorad inarbetad avsatt kommande
100 (77%) 7 (5%) 14 (11%) 5 (4%)
rammer drabbar slr ut angr lamslr
106 (82%) 8 (6%) 7 (5%) 5 (4%)
Det r framfr allt tre ord i svenskarnas danska nyhetsartiklar som vllat
problem, nmligen varigt, lidelsen och sag, se uppstllningen nedan. I fallet
varigt kan man med visst fog anta att allvarligt kommer upp i en
svarsfrekvens p 45,2% p grund av skriftbilden, dr det ju finns en viss
verensstmmelse. Nr det gller lidelsen kan man dra slutsatsen att den
dryga tredjedel av testpersonerna som valt det svenska lidelsen antingen
gjort det ltt fr sig och gtt efter verensstmmelse i skriftbild eller helt
enkelt gtt p den semantiska innebrden av lida och frutsatt att ett ord som
bildats p samma stt i svenska borde ha en liknande betydelse.14 Ordet
lidelse finns i och fr sig i svenska, men endast med en specifik betydelse
(snarast passion) som inte fungerar i detta sammanhang. Ett liknande
resonemang kan fras kring det stora antalet belgg fr plgan; om lida
kopplas direkt samman med att ngot gr ont blir plgan det naturliga
svarsalternativet. Fr en fullstndig versikt av svarsalternativ och frekvens
fr olika alternativ, se Bilaga 9:1.
14
Jfr materialet i engelsktestet dr likheten i skriftbild frmodligen ftt 11 av 52 danska
testpersoner svarat vejr fr engelskans whether och den frhllandevis hga andel
testpersoner som svarat bosttelse/bosetting/bosttning fr engelskans settlement. Se
Bilaga 10.
81
Kapitel 4 Resultat
varigt fr lng tid allvarligt obotligt slumpmssigt

46 (36%) 57 (45%) 18 (14%) 2 (2%)
lidelsen plgan lidelsen komman fenomenet
50 (38%) 42 (32%) 23 (18%) 3 (2%)
sag sak tal klagoml rkning
51 (39%) 59 (45%) 13 (10%) 3 (2%)
Nr det gller det danska sag, slutligen, r situationen lite speciell eftersom
sak i likhet med tal r en juridisk term och orden kan anvnds i samma
kontext. I fallet hr r det dock tal som r den korrekta innebrden av
sag/sak, men det r tnkbart att en del av testpersonerna faktiskt frsttt den
juridiska kontexten och inte endast gtt p verensstmmelsen mellan
skriftbilderna med bara den danska konsonantfrsvagningen som srskil-
jande.
Om vi gr ver till svenskarnas resultat fr lsningen av de norska
nyhetsartiklarna finns det frdelar med att redovisa bokml och nynorska
tillsammans, se uppstllningen nedan. Anledningen till detta r att det i flera
fall r samma ord i de bda varianterna som svenskarna klarar bra och som
de ftt problem med: bokmlets ulovlige respektive nynorskans ulovlege och
motsvarande rammer respektive rammar finns med bland de ord som
svenskarna klarat bst. Dessa bda ord r fr vrigt ven de danska ord
svenskarna frsttt bst, se ovan.
ulovlige obrukbara olovliga olagliga onyttiga

(bm) 2 (3%) 6 (9%) 58 (84%) 0
rammer angr slr ut drabbar lamslr
(bm) 3 (4%) 2 (2%) 78 (93%) 1 (1%)
ulovlege obrukbara olovliga olagliga onyttiga
(nn) 4 (5%) 20 (24%) 55 (67%) 1 (1%)
ikkje (nn) inte egentligen normalt kanske
66 (80%) 2 (2 %) 10 (12%) 3 (4%)
rammar angr drabbar slr ut lamslr
(nn) 1 (2%) 62 (92%) 3 (4%) 1 (2%)
sj bort fr s ofta g bort frn bortse frn utg frn
(nn) 1 (2%) 3 (4%) 61 (91%) 2 (3%)
82
Kapitel 4 Resultat
Enkelt fr svenskarna r ocks nynorskans ikkje som ju r i stort sett

identiskt med svenskans negation icke och drfr inte heller torde vlla ngra
problem. Vad gller det goda resultatet ven fr norskans sj bort ifrn
mste detta frklaras med att testpersonerna tagit kontexten till hjlp eller att
de knner till ordet eftersom inga direkta ledtrdar ges via skriftbilden.
Nr vi gr ver till de ord som uppenbart vllat svenskarna problem i
det norska materialet finns hr en del olika infallsvinklar. Orden presenteras i
uppstllningen nedan. Man kan anta att den partiella verensstmmelsen i
ngot av svarsalternativen har ftt testpersonerna att ange detta som korrekt
svar; detta kan man anta gller 33% sjlvmant istllet fr givetvis fr
selvflgelig, och 33% frdel istllet fr skillnad fr forskjell.
selvflgelig fretrdesvis ofta givetvis sjlvmant

(bm) 3 (4%) 5 (7%) 32 (46%) 23 (33%)
forskjell (bm) skillnad anledning frdel frhoppning
23 (33%) 15 (22%) 23 (33%) 4 (6%)
lovgivning tilltelse lagstiftning utgifter varningar
(bm) 30 (44%) 31 (45%) 4 (6%) 0
lidelsen (bm) plgan lidelsen komman fenomenet
39 (46%) 8 (10%) 31 (37 %) 4 (5%)
iflge (bm) trots enligt i motsats till inkluderat
22 (26%) 37 (44%) 21 (25%) 3 (4%)
lidinga (nn) plgan lidelsen komman fenomenet
14 (21%) 18 (27%) 24 (36%) 2 (3%)
framleis (nn) ofta fortsttningsvis fortlpande fortfarande
28 (42%) 4 (6%) 6 (9%) 28 (42%)
Orden lidelsen/lidinga terkommer i den norska texten, och resonemanget

kring dessa r detsamma som fr det danska lidelsen ovan liksom fr det
hgfrekventa komman med 35% respektive 36%. Att lovgivning r svrt fr
svenskarna nstan exakt lika mnga testpersoner anger tilltelse som
lagstiftning beror troligen p att testpersonerna brutit ner ordet i sina
bestndsdelar med resulatet ge lov, vilket p svenska betyder ge tilltelse.
andra sidan str detta resultat i kontrast till att de svenska testpersonerna i
stor utstrckning klarat ulovlige p bde danska och norska.
De tv terstende orden, iflge och framleis, r tydliga exempel p att
formord (konjunktioner, prepositioner, adverb etc.) kan stlla till problem
83
Kapitel 4 Resultat
vid sprkfrstelse. Ofta kan man ha frsttt sammanhanget i texten men

faller p vilken exakt innebrd det modifierande ledet har, exempelvis att
lnka samman ett led i en sats med ett led i en tidigare sats (Iflge ham er det
sannsynlig at mange vil g til sak) eller ge mer och specificerande informa-
tion (Tinnitus, eller yresus som lidinga framleis heiter p folkemunne). P
detta stt blir formorden svrare n innehllsorden (substantiv, adjektiv, verb
etc.) eftersom de ofta krver mer spetskunskap n de andra orden; betydelsen
hos ett innehllsord kan i fler fall bli tydlig av sammanhanget och kontexten.
Norrmnnens resultat p nyhetsartiklarna: fokus p enskilda testord

Om vi gr ver till norrmnnens resultat fr nyhetsartiklarna skrivna p
grannsprken och inleder med de danska testen r det tydligt att det r de ord
som avviker fonologiskt minimalt som r de lttaste att frst; detta gller
orden ved, kbe, kn och skridt i uppstllningen nedan. Jmfrt med dessa
fyra ord avviker det danska nogle mer n den norska motsvarigheten, men
likheten i skriftbild r fortfarande stor och kontexten dessutom relativt tydlig.
Fr en detaljerad versikt av svarsalternativ och svarsfrekvens, se Bilaga 9:2.
nogle noen nkler nagle farlige

151 (93%) 1 (0,6%) 2 (1%) 7 (4%)
ved vil ved vet frykter
2 (1%) 4 (2%) 151 (93%) 3 (2%)
kbe selge kjpe bekoste kope
2 (1%) 160 (98%) 0 1 (0,06%)
kn kjnn ker sider kuer
137 (98%) 1 (0,07%) 0 1 (0,07%)
skridt skred skritt skryt uting
2 (1%) 134 (98%) 1 (0,07%) 2 (1%)
De danska ord som vllat norrmnnen problem r frmst krybe och op-
grelse, se resultatuppstllningen nedan. Fr ordet krybe har endast 26% av
norrmnnen valt det korrekta alternativet g; i princip lika mnga belgg har
alternativet bryte, och krype har uppgivits av hela 45% av testpersonerna.
Krybe motsvaras normalt av krype p norska, men inte i detta uttryck. Det
frefaller allts som om mnga inte tagit hjlp av kontexten.
Att en relativt stor andel av testpersonerna, 28%, markerat bryte som
korrekt r ngot mer frvnande. Detta verkar snarast indikera att test-
84
Kapitel 4 Resultat
personerna inte lst texten och anvnt kontexten; att bryta mot lagen och att
g utanfr lagen har frvisso samma semantiska innebrd och skulle kunna
motivera de mnga belggen fr bryte. andra sidan str orden uden om
(som ocks r ett av testorden i materialet) mellan krybe och loven, ngot
som snarare pekar p att testpersonerna inte lst texten ordentligt utan frlitat
sig p sin rena ordkunskap.
krybe krype g bryte kjre

74 (45%) 43 (26%) 45 (28%) 0
opgrelse erstatning ansvar avtale oppgjr
62 (44%) 3 (2%) 11 (8%) 61 (44%)
Som korrekt alternativ fr ordet opgrelse har erstatning och oppgjr ftt 62
respektive 61 belgg vardera, vilket motsvarar 44%. De testpersoner som
svarat erstatning hr har med all skerhet tnkt ett steg fr lngt, och
dessutom frmodligen tagit kontexten till hjlp, eftersom erstatning passar
lika bra som oppgjr semantiskt svl som syntaktiskt och kontextmssigt;
textsekvensen lyder at give tinnitusramte en skades- og forsikringsopgrelse
som str i forhold til deres lidelser. Grundbetydelsen av danskans opgrelse
r dock norskans oppgjr, det vill sga det av alternativen vars skriftbild
matchar det danska ordet bst.
Norrmnnens resultat p de svenska nyhetsartiklarna r ver lag mycket
gott, ngot som bl.a. framgr av uppstllningen nedan. De ord de klarat allra
bst r olagliga, medhll och ersttning. Orden olagliga och ersttning har
en skriftbild p svenska som r mycket lik den norska ulovlige och
erstatning; i fallet olagliga har ngra norska testpersoner svarat ulagelige,
d.v.s. de har valt det alternativ som ligger nnu nrmare det svenska olag-
liga, p motsvarande stt som de svenska testpersonerna svarade olovliga fr
samma ord.
olagliga ulagelige ubeleilige usaklige ulovlige

9 (6%) 2 (1%) 5 (4%) 123 (88%)
medhll medgang sttte holdepunkt medynk
8 (6%) 127 (91%) 2 (1%) 0
ersttning lnn betaling erstatning bot
5 (3%) 2 (1%) 156 (96%) 0
85
Kapitel 4 Resultat
Att det r s mnga norrmn som 91% som har klarat det svenska ordet med-
hll mste dock f sin frklaring frn annat hll; de norska testpersonerna
sluter sig troligen till betydelsen utifrn uttrycket holde med noen.
De svenska ord norrmnnen hade strst problem med r komman och
enligt, se nedan. Fr komman anger 42% det korrekta lidelsen medan 35%
istllet vljer utkommet, som utseendemssigt r mer likt det svenska ordet
men betyder ngot annat.
komman utkommet gjenkomsten lidelsen gjenkjenningen

57 (35%) 5 (3%) 68 (42%) 21 (13%)
enligt enslig etter p grunn av iflge
18 (11) 24 (15%) 44 (27%) 70 (43%)
Om vi gr vidare till det svenska enligt, norskans iflge, kan man ter kon-
statera att formorden stller till problem, och dessutom i samma utstrck-
ning: endast 44% av svenskarna verstter norskans iflge med enligt, och
endast 43% av norrmnnen verstter svenskans enligt med iflge (se ovan).
Det faktum att exakt samma ord vllar lika stora problem t bda hllen talar
fr svrigheten med denna typ av ord.
Danskarnas resultat p nyhetsartiklarna: fokus p enskilda testord

I vr genomgng av resultaten fr de enskilda testorden i nyhetsartiklarna har
vi nu kommit fram till danskarnas resultat, som presenteras nedan. Vi brjar
med danskarnas resultat p det svenska testet och kan konstatera att de tv
ord som danskarna klarat bst r desamma som norrmnnen klarat bst,
nmligen olagliga och ersttning. Resonemanget kring dessa ord r det-
samma som frts tidigare. I och med att svenskarna klarade ulovliga ungefr
lika bra kan man man konstatera att den danska konsonantfrsvagningen inte
stller till ngra frstelseproblem i ngon riktning. En fullstndig versikt
av svarsalternativ och frekvens fr olika alternativ ges i Bilaga 9:3.
olagliga ulovlige upassende ubrugelige unyttige

135 (96%) 0 3 (2%) 0
ersttning erstatning afstning omstning indtgt
120 (97%) 2 (2%) 2 (2%) 0
86
Kapitel 4 Resultat
De svenska ord danskarna hade strst problem med r mnen och steg, se
uppstllningen nedan, men orsakerna till att just dessa ord uppfattades som
svra skiljer sig t. I det frsta fallet, mnen, gller att de tv alternativ som
ftt flest belgg det korrekta stoffer med 57% samt emner med 33%
tillhr samma semantiska domn men att stoffer r det ord som anvnds i
sammanhanget. Det danska emner (temaer) ligger tillrckligt nra det
svenska mnen semantiskt svl som skriftbildsmssigt fr att de danska
testpersonerna ska ange detta som korrekt.
mnen opskrifter materiale stoffer emner

3 (2%) 6 (4%) 80 (57%) 47 (33%)
steg risiko stykke tendens skridt
62 (44%) 6 (4%) 2 (1%) 66 (47%)
Om man endast ser till de enskilda ordens innebrd r det frvnande att
44% har angett alternativet risiko som korrekt fr det svenska steg och 47%
har svarat det korrekta skridt; tagna ur sin kontext har orden vsentligt skilda
betydelser. I sammanhanget fungerar dock ocks risiko ven om innebrden
i det sagda blir ngot annorlunda: Bara det att kpa hasch fr frsta gngen
tycker mnga r ett stort steg, drfr att det r olagligt. Om man inte knner
till att det svenska ordet steg verstts med skridt p danska och inte anser
att ett mer neutralt uttryck r det som anvnds i sekvensen r det inte
mrkvrdigt att risiko vljs istllet; det innebr en risk att ta steget.
I presentationen av danskarnas resultat p de norska nyhetsartiklarna
har vi valt att presentera bokml och nynorska tillsammans, precis som i
genomgngen av svenskarnas resultat ovan. De norska ord danskarna har
lttast fr r genomgende de som r mycket lika de danska motsvarig-
heterna nr det gller skriftbilden, precis som i det omvnda fallet med
norrmn som gjort de danska testen. Detta gller de norska orden noen fr
danskans nogle, lista (bokml svl som nynorska) fr listen, hardt fr
hrdt, ettersom fr eftersom, skjer fr sker samt ramma fr ramt; noen och
hardt r fr vrigt de enda orden i hela det skandinaviska materialet som alla
testpersoner (100%) har klarat. Resultaten presenteras i uppstllningen
nedan. De fonologiska skillnaderna mellan de danska och norska orden r
marginella, och vi hade inte frvntat oss att danskarna skulle ha ngra
svrigheter med denna typ av ord.
87
Kapitel 4 Resultat
noen (bm) nye mange nogle nyttige

0 0 72 (100%) 0
lista (bm) listen linjen plakaten licitation
71 (99%) 0 1 (1%) 0
hardt (bm) hrdt herligt hjt hurtigt
53 (100%) 0 0 0
ettersom trods det ligesom eftersom efterhnden
(bm) 0 1 (1%) 50 (94%) som // 2 (4%)
skjer (bm) gennemfres skildres sker skrpes
1 (1%) 0 71 (99%) 0
ramma (nn) ramt indbefattet nvnt skadet
81 (92%) 0 2 (2%) 3 (3%)
lista (nn) listen linjen plakaten licitation
51 (94%) 1 (2%) 2 (4%) 0
De norska ord danskarna hade problem med r framfr allt skilnad och
flygerer/flygarar (bokml respektive nynorska), se nedan. Nr det gller
skilnad har de danska testpersonerna i lika stor utstrckning svarat det
korrekta forskel (44%) som det felaktiga forandring (41%). Precis som varit
fallet i motsvarande situationer tidigare fungerar bda alternativen i
kontexten, och testpersonen frmodas allts ha frsttt innebrden i texten
men inte valt det norska testordets direkta danska motsvarighet: Det blir ein
viktig skilnad at ein ikkje berre kan g inn i ein butikk og kjpe stoffa heilt
ope. En intressant iakttagelse i sammanhanget r att skilnad r nynorska och
att bokmlets forskjell, forskel p danska, knappast hade vllat samma
problem. Eventuellt skulle man kunna anta att danskarna i viss utstrckning
undviker forskel som versttning av skilnad eftersom de knner till att
forskel har en motsvarighet i bokmlets/norskans forskjell; de vet inte om att
det r en nynorsk text de lser dr viss variation och vissa avvikelser frn
bokml r att frvnta.
88
Kapitel 4 Resultat
flygere (bm) flyttemnd flyvere pianister flymekanikere

5 (9%) 22 (42%) 6 (11%) 19 (36%)
flygarar (nn) flyttemnd flyvere pianister flymekanikere
9 (10%) 28 (32%) 9 (10%) 30 (34%)
skilnad (nn) besvr forskel forandring forhbning
5 (9%) 24 (44%) 22 (41%) 2 (4%)
Svl bokmlets flygere som nynorskans flygarar har vllat problem, och
dessutom i ungefr samma utstrckning och p samma stt: fr flygere svarar
42% av danskarna det korrekta flyvere och 36% flymekanikere, och fr
flygarar svarar 32% flyvere och 34% flymekanikere. Kontexten r som fljer:
Vi vet/veit om mange flygere/flygarar som vurderer g til sak for f
erstatning. Hr hjlper inte kontexten till i s stor utstrckning eftersom bda
alternativen fungerar i sammanhanget, men det r inte sjlvklart varfr s
mnga testpersoner tror att den danska motsvarigheten krver ett sammansatt
och mer specifikt ord.
4.4 Engelskunderskningen
I vr underskning ingr ocks test av engelska bland en mindre del av

eleverna. Vi har gtt till ungefr en tredjedel av klasserna som deltog i
grannsprksunderskningen. Alla deltest r inte utfrda p samtliga orter. P
Grnland kunde engelskunderskningen tyvrr inte alls genomfras.
4.4.1 Bakgrund
Engelskan liknar i mngt och mycket de skandinaviska sprken. De skandi-
naviska sprken och engelskan ingr alla i den germanska sprkgruppen och
de har alla varit relativt ppna fr inflde av grekiska, latinska och romanska
lnord.
Engelskan r allts ett germanskt sprk och det delar drfr ganska
stora delar av det centrala ordfrrdet med de nordiska sprken. Mnga
vanliga engelska ord som boat, hand, house, cat, hear, white, round etc. r
ltt igenknnliga fr en skandinav. Utver det fornrvda ordfrrdet har
engelska ocks lnat in ett antal skandinaviska ord, som knife, take och
window, som ocks underlttar frstelsen. ven vad gller syntaxen finns
stora likheter mellan de nordiska sprken och engelskan delvis i motsats
89
Kapitel 4 Resultat
till tyskan och hollndskan; en viktig likhet r att de alla har verbet fre
objektet som normalordfljd. Dessa likheter r till hjlp fr alla nordbor med
nordiskt sprk som modersml, medan finnar, samer och grnlndare saknar
dessa frdelar, i den mn de inte r tillrckligt bra p ett skandinaviskt sprk.
Det finns ocks syntaktiska konstruktioner dr engelskan har stora likheter
med enbart de skandinaviska sprken, en sdan r den normala genitivkon-
struktionen i engelska, s-genitiven, som r praktiskt taget identisk med den
skandinaviska s-genitiven.
De skandinaviska sprken och engelska delar ocks i stor utstrckning
den internationella ordskatten, som frmst bestr av ord frn latin, grekiska
och de romanska sprken. Vi anvnder alla varianter av grekiska ord, som
t.ex. de svenska kyrka, pedagogisk, musik och monarki, och p samma stt
varianter av latinska/romanska ord, exempelvis information, imperium, inter-
nationell och republik. Friskan har i viss mn lnat in dessa ord (via
danskan), medan islndskan och finskan i mycket liten utstrckning tagit till
sig detta stora ordfrrd. Islndskt talsprk har dock klart fler engelska
lnord n skriftsprket (se t.ex. Svvarsdttir & Kvaran 2002). 15
Skandinaverna skulle allts rent sprkligt ha goda frutsttningar fr att
frst engelska efter relativt kort tid av undervisning i sprket. Fringarna
borde ha nstan lika goda frutsttningar, medan islnningarna och i synner-
het finnarna borde har strre svrigheter rent sprkligt. Det finns frsts
ocks utomsprkliga faktorer som pverkar frstelsen av engelska.
Engelsktestet har gtt till s att vi har kommit tillbaka till en del av de
klasser vi testade p grannsprken. I ngra fall har klasserna frn grann-
sprksunderskningen splittrats eller inte kunnat stlla upp en gng till, och
d har vi frskt att finna en liknande klass p samma skola. Resultatet r
inte ovntat att skandinaviska elever r mycket duktiga p engelska.16 De
flesta som testats har gtt i andra eller tredje rskursen i gymnasieskolan, och
har d normalt lst engelska i skolan och testats regelbundet p sina
15
Variationen i inln och anpassning av lnord har nyligen studerats ver hela Norden i
det s kallade Importordsprojektet. Se Sandy (2002, 2003) och Sandy & stman
(2004).
16
ven i engelskunderskningen finner vi vissa skillnader mellan pojkar och flickor. I
Sverige och Norge klarar sig pojkarna ngot bttre. Om vi rknar ihop infdda och
invandrare fr danska pojkar genomsnittligt 6,19 mot flickornas 5,53, och svenska pojkar
7,46 mot flickorna 6,51. I Norge r det omvnt, och dr fr flickorna 7,51 mot pojkarnas
6,82. Fr engelsktestet finner vi ungefr samma skillnader mellan knen i alla de tre
testtyperna.
90
Kapitel 4 Resultat
kunskaper i engelska under 7-9 r. Som beskrivits ovan i avsnitt 3.13.3 r

de engelska testen parallella med de skandinaviska.
4.4.2 Resultat
Vi vet frn grannsprksunderskningen att det r stor skillnad mellan in-
fdda och invandrare. Lt oss brja med att konstatera att det finns en
skillnad mellan infdda och invandrare ven d det gller frstelse av
engelska. I Tabell 4:26 jmfrs resultaten i engelska med resultaten i grann-
sprken fr samtliga elever i Skandinavien. I denna och fljande tabeller har
de sex elever som har engelska som hemsprk och som deltagit i engelsk-
testet rknats bort.17
Danska Svenska Norska Engelska

Samtliga
Danmark - 3,53 4,15 5,70
Sverige 3,80 - 4,97 7,08
Norge 6,07 6,21 - 7,09
Infdda
Danmark - 3,67 4,35 6,08
Sverige 4,26 - 5,24 7,55
Norge 6,55 6,76 - 7,22
Invandrare
Danmark - 3,04 3,63 4,03
Sverige 2,87 - 4,39 6,26
Norge 4,61 4,57 - 6,42
Tabell 4:26. Testresultat fr frstelse av grannsprk och engelska i
Skandinavien.
Skillnaden mellan infdda och invandrare r lika stor d det gller engelsk-
fstelsen som d det gller grannsprksfrstelsen. I bda fallen br
skillnaden tillskrivas bde sprkliga och sociala faktorer. Engelska r liksom
de skandinaviska sprken ett germanskt sprk, och man har allts hjlp av att
ha ett beslktat sprk som modersml. Samtidigt tillhr mnga invandrare
lgre sociala grupper med mindre utbildning och smre sociala villkor. Detta
17
Talen fr grannsprken r desamma som i tabell 4:6 och 4:7, och de upprepas allts hr
fr jmfrelses skull.
91
Kapitel 4 Resultat
ger normalt utslag i tester, oavsett om de gller sprk eller ngot annat.
Skillnaden mellan invandrare och infdda r i Norge strre fr grannsprken
n fr engelska. I Danmark r dremot skillnaderna strre fr engelskan,
medan Sverige intar en mellanstllning, dr skillnaderna mellan infdda och
invandrare r strst fr danskan, mindre fr engelskan och minst fr norskan.
De finlndska och vstnordiska underskningarna utesluter ju de f
invandrarna och drfr r det mera rttvisande jmfra de infdda i Skandi-
navien med de infdda i vriga Norden. I Tabell 4:27 jmfrs resultaten i
engelska med resultaten i grannsprken bland infdda elever; invandrare r
allts bortrknade.

Danmark - 3,67 4,35 6,08
Sverige 4,26 - 5,24 7,55
Norge 6,55 6,76 - 7,22
Svenskfinland 3,64 - 4,76 7,66
Finska Finland 1,54 3,24 1,63 5,94
Frarna 8,28 5,75 7,00 7,60
Island 5,36 3,34 3,40 7,17
Tabell 4:27. Testresultat fr frstelse av grannsprk och engelska bland
infdda frdelat p land/omrde.
Innan vi tolkar resultatet av Tabell 4:27 ska det ppekas att det engelska
videotestet tydligen varit enkelt.18 Det r ocks s att nyhetsupplsningen
(knguru/grodor) och tidningsartikeln (tinnitus/droger) r detsamma p alla
sprken, och att vissa elever knt igen texterna frn grannsprksunder-
skningen (som normalt skedde minst ett halvr tidigare). Detta innebr att
de haft en liten frdel p engelsktestet.
Likvl r det s att alla lnder/omrden har ett markant bttre resultat p
engelska n p de skandinaviska grannsprken. Det r egentligen bara i
Norge och p Frarna som grannsprken frsts i ungefr samma omfatt-
18
Vi har tyvrr inget test bland infdda engelsktalande att jmfra med, men vr
allmnna bedmning av svrighetsgraden verensstmmer med de goda resultaten p det
engelska videotestet. De ligger generellt sett i paritet med resultatet p det engelska
kngurutestet, medan de svenska och norska videotesten som uppenbarligen r svrare
(se avsnitt 3.4 och 3.5 ovan) ligger klart under respektive kngurutest.
92
Kapitel 4 Resultat
ning som engelska. Nr vi erinrar oss att det engelska videotestet var ltt ska
vi ocks se nrmare p resultaten fr de enskilda testen.
Land Video Knguru Grodor Hr Tinnitus Droger Ls Totalt

DK 6,12 7,38 5,29 6,33 8,20 3,38 5,79 6,08
SE 7,29 7,53 7,66 7,59 7,32 8,21 7,66 7,55
NO 7,47 6,89 7,14 7,01 7,16 7,17 7,17 7,22
FS 7,38 7,57 8,63 8,10 7,57 7,42 7,49 7,66
FF 5,44 6,79 5,12 5,96 7,82 5,00 6,41 5,94
FO 6,44 - 7,94 - - 8,44 - 7,60
IS 6,21 7,56 8,24 7,90 7,17 7,65 7,41 7,17
Tabell 4:28. Engelskfrstelse bland infdda frdelad p lnder och deltest.
Nr vi jmfr de olika lnderna ska vi komma ihg att videotestet och

hrfrstelsetesten r helt jmfrbara, medan lsfrstelsen kan ha olika
svrighetsgrad beroende p svarsalternativen p de olika enkterna. De
utvalda orden r dock desamma fr samtliga testpersoner. De danska och
finska testen p drogtexten tycks, av resultaten att dma, ha varit svra, men
andra sidan tycks de ha varit relativt ltta p tinnitustexten. Detta gr att
lsfrstelseresultaten delvis tar ut varandra och drmed blir omrdena
ngorlunda jmfrbara ven p lstexterna. En helt tillfrlitlig jmfrelse
kan dock bara gras mellan dem som haft samma enktsprk, d.v.s. Danmark
och Frarna kan jmfras inbrdes liksom Sverige och Svenskfinland.
Samtliga lnder/omrden, utom Danmark och Finland, har ett total-
resultat som ligger ver 7 pong av 10 mjliga. Danmark och Finland
hamnar kring 6 pong. Danskarnas och finnarnas drogtest har uppenbar-
ligen varit svrt, men ven om vi bortser frn lstexterna och bara ser till de
helt jmfrbara testen ligger danskar och finnar klart under de vriga.
Finnarnas lgre resultat borde delvis ha att gra med att engelskan r
helt obeslktad med deras modersml, och att de drfr inte, ssom vriga
har hjlp av ett delvis gemensamt ordfrrd. Att danskarna har smre resultat
p engelsktestet r mera frvnande. I Tabell 4:29 har vi brutit ned resultatet
p de olika underskningsorterna.
93
Kapitel 4 Resultat
Land Video Knguru Grodor Hr Tinnitus Droger Ls Totalt

rhus 6,65 7,87 5,79 6,83 8,20 4,74 6,47 6,65
Kph 5,80 7.13 4,92 6,02 8,20 2,38 5,29 5,71
M 7,46 5,33 7,65 6,49 6,00 8,10 7,05 7,00
St 7,09 8,54 7,67 8,11 7,92 8,44 8,18 7,79
Bg 7,19 7,44 7,53 7,49 6,83 8,95 7,89 7,52
Os 7,83 6,37 6,40 6,39 7,47 3,80 5,64 6,62
Tabell 4:29. Engelskfrstelse bland infdda Skandinaver frdelat p orter
och deltest.
Tabell 7:29 visar att det r kpenhamnarna som drar ned danskarnas resultat.
De har p samtliga tre testtyperna klart smre resultat n rhusianerna
(mellan 0,81 och 1,18 pong). Differensen r srskilt stor p de svraste
testen, d.v.s. p grod- och drogtesten, och det ska vl tolkas s att kpen-
hamnarna klarar sig nstan i niv med de andra om det rr sig om enkla test,
men nr svrighetsgraden stiger syns skillnaden i sprkfrstelse tydligare.
Tabellerna ovan visar ocks att nordbor r duktiga p engelsk hrfr-
stelse. Generellt hade de strre problem med hrfrstelsen n men lsfr-
stelsen i grannsprksunderskningen, men ngon sdan skillnad syns inte
alls i engelskunderskningen. Om vi rknar bort videotestet som ju har
mycket olika svrighetsgrad fr de olika testen fr vi Tabell 4:30. P
samma stt som tidigare rknas grannsprk som genomsnitt av tv sprk fr
skandinaver, men av tre sprk fr vriga nordbor. 19
Land Grannsprk Engelska

Hr Ls Hr Ls
DK 3,12 6,81 6,33 5,79
SE 3,75 5,52 7,59 7,66
NO 5,54 7,55 7,01 7,17
FS 3,30 5,85 8,10 7,49
FF 1,11 3,32 5,88 6,72
IS 3,12 5,40 7,90 7,41
Tabell 4:30. Hr- och lsfrstelse p grannsprk och engelska bland
infdda nordbor.
19
Fringarna har p engelska och svenska inte gjort knguru- och tinnitustesten och deras
resultat blir drfr s haltande att vi valt att inte redovisa dem i Tabell 4:30.
94
Kapitel 4 Resultat
Innan vi tolkar Tabell 4:30 pminner vi terigen om att lsfrstelsen testats

med flervalsfrgor och att slumpen drfr borde ge minst 2,5 pong (se dock
resonemanget i avsnitt 4.2.3 ovan). Metoden r dock identisk fr engelska
och grannsprk, s siffrorna r jmfrbara. Det slende i Tabell 4:30 r d att
de nordiska ungdomarna klarar hr- och lsfrstelse ungefr lika bra p
engelska, medan de generellt har klart mycket hgre pong p lsfrstelsen
n p hrfrstelsen.
Finnarna fr ngot hgre pong p den engelska lsfrstelsen n p
hrfrstelsen (0,84 pong), medan danskar, islnningar och finlands-
svenskar klarar hrfrstelsen bttre n lsfrstelsen (cirka 0,6 pong fr
alla tre grupperna). Svenskar och norrmn klarar hr- och lsfrstelse
ungefr lika bra p engelska. Kanhnda ska finnarnas bttre resultat till-
skrivas den vikt som lggs vid lsning i finska skolor, men d finlands-
svenskarna har samma tendens som vriga skandinaver ska det nog i huvud-
sak tolkas s att hrfrstelsen r svrare fr just finnar som har ett icke-
germanskt modersml.
Generellt sett r det allts s att ungdomarnas vana vid att hra engelska
gr att de klarar den engelska hrfrstelsen mycket bra, medan deras
relativa ovana vid att hra grannsprk gr att de fr lga resultat. Om vi bara
jmfr lsfrstelsen r danskar och norrmn bttre p grannsprk n p
engelska, medan svenskar, finlndare och islnningar fortfarande r bttre p
engelska ven d det gller lsfrstelse.
95
Kapitel 5 Attityder och vanor
5 Attityder och vanor
I detta kapitel redovisar vi en del av resultaten frn de frgor som test-

personerna fick svara p om sina kontakter med grannlnderna och om sina
attityder till grannsprk, grannfolk etc. Vi stller hr ocks flera av dessa
variabler i relation till testresultaten. Genomgngen kan dock inte bli full-
stndig; vi fokuserar p de mest relevanta och intressanta sambanden.
5.1 Bakgrund
INS-underskningen innefattar en rad frgor om vanor och attityder i

frhllande till de skandinaviska lnderna samt till England och USA.
Frgorna omfattar attityder till svl land som folk och sprk.
Vi har fr det frsta frgat hur frekventa grannlandskontakter testper-
sonerna har. Fr det andra har vi frgat hur mycket grannsprksundervisning
de har ftt i de sprk som de testas p. Fr det tredje har vi frgat om test-
personerna kunde tnka sig att bo eller studera i grannlandet, i England eller
i USA. Fr det fjrde har vi ocks frgat om de tycker att det sprk de testats
p r fint eller fult samt om det r ltt eller svrt. Till sist har vi frgat vad de
tycker om grannfolken/engelsmn/amerikaner som grupp. I de flesta fall har
vi anvnt oss av Osgood-skalor (Osgood 1969), som gr att kvantifiera och
som vi koncentrerar oss p i denna redovisning. D vi frgade om kontakter
hade vi dessutom en ppen frga, och d vi frgade om sikter om folken
hade vi enbart en ppen frga. Vi redovisar inte ngon sammanstllning av
de ppna frgorna hr.
Grannlandskontakt har efterfrgats s att testpersonerna har ftt uppge
hur ofta de ser grannlandets TV, lser tidningar p grannsprket, besker
grannlandet eller umgs med personer frn grannfolket. Svarsalternativen har
varit varje vecka, varje mnad, varje r eller mer sllan, se nrmare avsnitt
2.1.1 ovan. Hrvid har vi rknat ut ett s.k. kontaktindex s att den som utvar
alla kontakter varje vecka fr 100 och den som utvar alla kontakter mer
97
sllan n en gng om ret fr 0 pong.1 Denna frsta typ av kontakter kan

sledes kvantifieras, och ven om det inte ger en rttvisande bild av kontakt-
mnstren, tillter den oss att rangordna testpersonerna efter deras kontakt-
mnster, och vi kan drmed gra rangkorrelationer med resultaten (dessa
redovisas i form av p-vrden, se avsnitt 4.1). Den andra typen av kontakt-
frga, om testpersonerna har andra kontakter, har dels besvarats med ja eller
nej, dels givits utrymme fr ett fritt svar, om svaret var ja. De flesta som
svarat att de har andra grannlandskontakter har uppgett att de har
slktingar/vnner eller sommarstlle i grannlandet.
Testpersonerna fick svara p frgan Har du haft danska/svenska/norska
i skolan? Svarsalternativen var ja, bara lite och nej.2 Mycket f har svarat
klart ja, och vi redovisar drfr hr ja och bara lite tillsammans. Vi jmfr
resultaten bland dem som givit dessa tv svar med resultatet fr dem som
svarat nej.
Till sist fick testpersonerna fylla i Osgood-skalor dr de fick uttrycka
dels om de tyckte grannsprken/engelska var fint eller fult, dels om de tyckte
det var ltt eller svrt. Skalan var femgradig, och har omrknats till vrden
mellan 0 och 100. Lgsta graden ger allts 0, nst lgsta 25, mellersta 50,
nst hgsta 75 och hgsta 100. Det r givetvis frst nr vi rknar genomsnitt
p flera testpersoner som denna hundragradiga skala blir intressant.
5.2 Kontaktmnster
Hr ska vi enbart redogra fr den frsta delen av kontaktunderskningen,

den som efterfrgar hur ofta man har kontakter med de berrda lnderna/
sprken/folken. Med det stt att rkna som vi har valt r det mycket svrt att
f 100 pong. Man mste t.ex. vara i grannlandet varje vecka fr att f hgsta
1
Den exakta algoritmen r sdan att man fr 3 pong fr varje aktivitet man utvar varje
vecka, 2 pong fr sdana som man utvar en gng i mnaden, 1 pong fr sdant som
man gr varje r, och inga pong fr sdan som man gr mera sllan. De fyra aktivi-
teternas pongsumma kan totalt bli hgst 12, och den har drfr multiplicerats med 8,25
fr att vrdet ska bli mellan 0 och 100. I ngra enstaka fall har testpersoner kryssat i tv
rutor eller p annat stt angivit att svaret ligger mitt emellan tv alternativ. I dessa fall har
d t.ex. mellantinget mellan en gng i veckan och en gng i mnaden givits vrdet 2,5.
2
Svarsalternativen ja, bara lite och nej r en konsekvens av de svar vi fick i resunds-
broprojektet (se Lundin & Zola Christensen 2001 och Jrgensen & Krrlander 2001). Dr
var det uppenbart att de allra flesta som ftt grannsprksundervisning ftt mycket lite
sdan.
98
pong, medan det frsts r lttare att se p grannlands-TV varje vecka. Vi

ska frst se p sjlva kontaktindexet, sedan p sambandet mellan kontakt-
index och resultat.
5.2.1 Kontaktindex
Vi valde mer n en ort i de fem nordiska lnderna just fr att vi skulle f
orter med olika kontaktmnster (jfr 1.5 och 2.2). I Tabell 5:1 redovisas
drfr frst kontaktindexen fr de enskilda skandinaviska undersknings-
orterna.
Ort Danmark Sverige Norge

rhus - 13,97 15,34
Kpenhamn - 21,80 15,53
Malm 35,70 - 5,80
Stockholm 8,28 - 7,76
Oslo 16,75 36,77 -
Bergen 14,58 18,67 -
Mariehamn (sv) 4,43 - 7,09
Helsingfors (sv) 8,09 - 8,33
Vasa (sv) 2,78 - 9,17
Tabell 5:1. Kontaktindex frdelat p skandinaviska och finlandssvenska
orter.
Generellt sett r allts kontaktindex ganska lgt. Hgst r det i Norge och
Danmark, dr Oslo och Kpenhamn har hgre index fr Sverige (36,
respektive 22), medan de andra vrdena ligger mellan 14 och 19. I Sverige r
kontaktindexet generellt sett lgt (mellan 6 och 8), men med Malmbornas
Danmarkskontakter som undantag, kontaktindex r dr hela 36. Malm och
Oslo r allts de underskningsorter som har mest kontakt med ett grann-
land. Finlandssvenskarna har mycket lite kontakt med Danmark och Norge.
De kan mta sig med stockholmarna d det gller kontakter med Norge, men
kontakterna med Danmark r mindre, tminstone utanfr Helsingfors.
Siffrorna visar att vi valt orter som skiljer sig t ganska markant i kontakt-
mnster.
De olika typerna av aktivitet som vi har efterfrgat r frsts olika. Om
de tekniska mjligheterna finns kan man enkelt se grannlands-TV varje
vecka, men det r mycket f som besker grannlnderna varje vecka. Fr att
99
spegla hur kontaktmnstren ser ut ger vi hr de olika aktiviteternas index

frdelat p ort. Varje kontaktaktivitet kan maximalt ha ett vrde p 25. Ett
vrde p 0 betyder allts prototypiskt mindre n en gng om ret, medan ett
vrde p 8,33 betyder en gng om ret, 16,67 motsvarar en gng i mnaden
och 25 str fr en gng i veckan. Ganska sm skillnader mellan lgre vrden
speglar allts en ganska stor skillnad i frekvens. Detta visas i Tabell 5:2.
Ort Danska kontakter Svenska kontakter Norska kontakter

TV Tidn Umg Bes TV Tidn Umg Bes TV Tidn Umg Bes
H - - - - 8,63 1,03 3,47 1,28 9,27 1,16 3,87 1,40
KH - - - - 9,68 2,76 5,25 4,75 7,70 1,37 5,10 1,68
M 14,72 3,27 7,59 10,42 - - - - 2,34 0,78 1,79 0,97
ST 2,47 0,57 3,17 2,20 - - - - 2,36 0,69 4,17 0,69
OS 4,19 2,31 6,01 4,78 15,22 4,81 9,03 9,16 - - - -
BG 6,25 2,40 3,53 2,45 10,07 2,72 4,58 1,73 - - - -
Tabell 5:2. Kontaktaktivitet frdelade p kontakttyp och underskningsort.
Vad vi kan sga om kontaktmnstren utifrn Tabell 5:2 r fr det frsta att
kontakterna inte r s omfattande. De allra flesta aktiviteter sker en gng per
r eller mer sllan. Tidningslsandet r obetydligt. Det r endast det danska
TV-tittandet i Malm och det svenska TV-tittandet i Oslo som ligger
nrmare en gng per mnad n en gng per r. Det r frvnande att
kpenhamnarna inte ser mer p svensk TV, nr i princip alla med TV har
tillgng till flera svenska kanaler. Det r faktiskt s att bergensarna ser mera
svensk TV n kpenhamnarna, som knappt ser mer svensk TV n
rhusianerna. Fr vrigt kan man se att Malmborna har ganska tta
personliga kontakter med Danmark och Osloborna med Sverige. I Norge
verkar Osloborna har mer personliga kontakter med Danmark (umgnge och
besk), medan bergensarna har mer mediala kontakter (TV och tidningar).
De skandinaviska ungdomarnas kontakt med grannlnderna r bara i
viss mn beroende av om de r infdda eller invandrare. I Tabell 5:3
redovisas skillnaden mellan infdda och invandrare p de sex skandinaviska
orterna.
100

Infdda
rhus - 13,90 15,72
Kpenhamn - 21,88 14,40
Malm 36,78 - 4,80
Oslo 17,38 38,12 -
Bergen 15,13 18,87 -
Invandrare
rhus - 13,89 14,24
Kpenhamn - 21,63 18,06
Malm 31,44 - 9,92
Oslo 15,18 33,48 -
Bergen 11,76 17,65 -
Tabell 5:3. Kontaktindex fr infdda och invandrare i Skandinavien, frdelat
p infdda och invandrare.
Skillnaderna mellan infddas och invandrares kontaktindex r generellt sett

vldigt sm. I Danmark r vrdena vldigt lika, med undantag fr de kpen-
hamnska invandrarna som faktiskt har mer kontakt med Norge n de infdda
danskarna. Delvis torde det sammanhnga med att mnga har slkt i Norge.
De ppna svaren ger bl.a. vid handen att flera turkar och pakistanier har slkt
i Norge.
I Sverige har invandrarna generellt ngot lgre kontaktindex n de
infdda svenskarna, men i Malm har de hgre norskt kontaktindex. De som
har hgst norskt kontaktindex bland Malminvandrarna visar sig inte ha
norska band utan slktingar och vnner i Danmark. Detta kan vi se i de
ppna frgorna.
I Norge har invandrarna generellt lgre kontaktindex n de infdda, men
det r inga stora skillnader.
Slutsatsen mste bli att invandrarna har i stort sett lika mycket kontakter
med grannlnderna som de infdda skandinaverna har. I viss mn bestr
dessa kontakter av slktbesk som ofta sker p urdu, bosniska, eller andra
invandrarsprk, men en pakistansk flicka frn Kpenhamn ppekar explicit
att hennes norska vninna talar norska med henne.
101
Om vi nu vergr till kontaktmnstren i vriga Norden kan vi allts f

siffror fr alla de tre skandinaviska lnderna. Dessa redovisas i Tabell 5:4.

Helsingfors (fi) 0,83 31,86 2,08
Vasa (fi) 1,19 31,03 10,42
Jyvskyl (fi) 2,63 17,59 1,33
Torshavn 69,33 10,53 14,39
Reykjavik 20,14 9,23 7,76
Akureyri 20,83 9,76 27,78
Nuuk 74,19 7,50 4,19
Tabell 5:4. Kontaktindex fr vriga Norden.
Innan vi tolkar Tabell 5:4 ska vi ppeka att grupperna som tillfrgats r sm
p vissa orter. I Vasa, Akureyri och Nuuk r de som tillfrgats om norska
kontakter 8-12 personer, i Helsingfors r de 28 och i Torshavn 23; de som
har tillfrgats om svenska kontakter i Nuuk r 20 tjugo stycken och de som
har tillfrgats om danska kontakter bland de finska klasserna r cirka 20 p
varje ort. P vriga orter verstiger de tillfrgade 30 personer. Siffrorna visar
fga frvnande att det r p Frarna och Grnland som de danska
kontakterna r omfattande med index kring 70, och att de svenska
kontakterna r relativt omfattande i finsktalande Finland, med index p drygt
30, utom fr Jyvskyl som har 18. Frvnande nog har Akureyri hgre
kontaktindex med Norge n med Danmark. Frklaringen r att endast en
klass (12 personer) r tillfrgade, och i denna klass rkar det g en norsk
elev. De vriga elva har allts svarat att de ofta umgs med norrmn.
Vi stllde i samband med engelsktestet samma frgor om attityder och
vanor som vid grannsprkstesten. Den frsta frgan har dr uppfattas p
olika stt. Frgan r p samma stt som fr grannsprken formulerad som
ett pstende Jag ser p engelsk TV med svarsalternativen en gng/vecka, en
gng/mnad, en gng/r samt mera sllan. Hr har de allra flesta fyllt i det
hgsta vrdet en gng/vecka, och det r mnga som lagt till kommentaren
flera gnger varje dag. Troligen r det mnga som har uppfattat frgan som
engelsksprkiga TV-program, medan andra har avsett engelsksprkiga TV-
kanaler (vilket r den tolkning vi avsg). Eftersom bda tolkningar ger en
indikation om kontakter med engelska sprket har vi beslutat att rkna
kontaktindexet p samma stt som fr grannlnderna, ven om det p
102
individniv skert kan bli missvisande. Denna typ av misstolkning kan

frsts ocks frekomma fr grannsprken, och vi tillter oss drfr att
jmfra det engelska kontaktindexet med de skandinaviska.
Det engelska kontaktindexet framgr av Tabell 5:5. Eftersom engelsk
TV svarar fr s stor del av indexet anges det vrdet separat. Kontaktindexet
r maximalt 100 och fr Engelsk TV r det maximalt 25.
Land/omrde Index varav TV Land/omrde Index varav TV

Danmark 49,0 23,2 Finska Finland 43,1 24,2
Sverige 48,8 22,8 Frarna 45,8 24,4
Norge 49,3 23,2 Island 59,2 24,3
Svenskfinland 47,9 24,4
Tabell 5:5. Engelskt kontaktindex.
Kontaktindex fr engelska ligger frvnansvrt jmnt i Skandinavien; det r

49 med bara decimalavvikelser. ven Svenskfinland och Frarna ligger
nra detta, men strax under, medan de finsksprkiga ligger lgst p 43, och
islnningarna hgst p 59. Engelsk TV str normalt fr nstan hlften av
indexpongen, medan de tre vriga aktiviteterna (tidningar, umgnge och
besk) tillsammans str fr den andra hlften. Dessa tre aktiviteter fr allts
ett index p 34,9 p Island (max r 75), medan det normalt ligger kring 26 i
Skandinavien, allts en relativt stor skillnad.
De 59,2 pongen p Island frdelar sig p TV 24,3, Tidningar 17,9,
Umgnge 15,3 och Besk 1,7 pong. I de tre skandinaviska lnderna till-
sammans r kontaktindex 49,0, varav TV 23,0, Tidningar 12,6, Umgnge
10,6 och Besk 1,7. Eftersom i princip alla har hgsta vrde p variabeln TV
r det allts genom engelskt tidningslsande och umgnge med engelsk-
sprkiga som islnningarna fr hgre kontaktkvot n skandinaverna.
Kontaktmnstret med engelskan och engelsksprkiga lnder r allts ett
helt annat n det som gller i Skandinavien. Kontakterna med engelskan sker
i stor utstrckning genom massmedia, medan de skandinaviska kontakterna i
strre utstrckning r personliga. Jfr Tabell 5:2 ovan och diskussionen i
anslutning till denna.
5.2.2 Samband mellan kontaktindex och resultat

Vr hypotes r att kontakt med grannsprk eller med engelska samvarierar
med bttre sprkfrstelse. Det r alltid svrt att sga i vilken riktning
103
orsakssambandet r starkast, men det r hgst troligt bda sambanden finns,

d.v.s. att den som kan ett sprk bra grna tar tillfllet i akt att ta kontakt,
liksom att den som har mycket kontakt med ett sprk ocks lr sig detta
sprk bttre.
Vi ska hr redovisa sambandet mellan kontaktindexet och sprkfr-
stelsen med hjlp av rangkorrelationer, dr vi enkelt uttryckt underskt om
sambandet mellan frstelse och kontakt p individniv r s starkt att det r
signifikant. De olika individerna har ju inte gjort alla fem testen, och vi
redovisar dem drfr i testserierna 1 (video-knguru-tinnitus) och 2 (video-
grodor-droger) var fr sig. I Tabell 5:6 ges siffror fr grannsprken; vi har
valt att inte presentera vrdena fr rangkorrelationerna utan p-vrden (se
avsnitt 4.3). Signifikanta tal har givits gr bakgrund i tabellen.
Land Danska Svenska Norska

Serie1 Serie2 Serie1 Serie2 Serie1 Serie2
DK - - 0,023 0,006 0,026 0,117
SE 0,000 0,000 - - 0,025 0,017
NO 0,005 0,005 0,002 0,125 - -
Tabell 5:6. Samband mellan kontaktindex och sprkfrstelseresultat i
Skandinavien (p-vrden).
P makroniv gller inte srskilt starka samband, eftersom flera andra

faktorer spelar in. Testpersonerna i Danmark har exempelvis totalt sett hgre
kontaktindex med Sverige n med Norge; likvl r de bttre p norska. P
samma stt har svenskarna totalt sett hgre danskt kontaktindex n norr-
mnnen, men de klarar de danska sprkfrstelsetesten smre. P individniv
i de enskilda lnderna kan man dremot se samband. Dessa kan man utlsa
av Tabell 5:6 ovan, dr tio av tolv testserier i Skandinavien r signifikanta.
De tv som inte nr signifikans r bda i den svrare testserie 2, dr
danskarnas frstelse av norska och norrmnnens frstelse av svenska inte
visar ett signifikant samband. Fr danskan r emellertid alla testserier
signifikant korrelerade med kontaktindex p individniv. Vi kan allts fastsl
att det verkar finnas ett samband p de flesta punkter.
104
5.3 Grannsprksundervisning
Vi har frgat testpersonerna om de har ftt undervisning p grannsprken i

skolan. De har ftt svarsalternativen: ja, bara lite och nej. Ytterligt f
(knappt 5% bland skandinaverna) har svarat ja p frgan. Av de vriga har
ungefr hlften svarat bara lite och hlften nej. Det r emellertid intressant
att se p frdelningen mellan de olika orterna, vilket illustreras i Tabell 5:7
fr Skandinavien. Dr anges andelen (i procent) som svarat ja eller bara lite
p frgan om grannsprksundervisning.
Ort Danska Svenska Norska Grannsprk

rhus - 61 53 57
Kpenhamn - 60 45 52
Malm 53 - 26 40
Stockholm 25 - 26 25
Bergen 60 40 - 50
Oslo 60 56 - 58
Tabell 5:7. Rapporterad grannsprksundervisning i Skandinavien i procent.
Det tydligaste resultatet i Tabell 5:7 r att svenskarna fr klart mindre grann-
sprksundervisning n danskarna och norrmnnen. Det r bara danskunder-
visningen i Malm som kommer upp i niv med de andra skandinaviska
lndernas gransprksundervisning, som verallt ligger mellan 40% och 60%.
F stockholmare verkar allts ha ftt grannsprksundervisning ver huvud
taget. Av dem r det bara en fjrdedel som sger sig ha ftt ngon grann-
sprksundervisning i skolan (grundskola och gymnasieskola). Fr vrigt
verkar danskarna lsa lite mera svenska och norrmnnen lite mera danska.
Om vi frsker jmfra uppgifterna om grannsprksresultat med test-
resultaten kan vi vrdera i vilken utstrckning den begrnsade grannsprks-
undervisningen har ngon effekt. En verblick ver sambandet mellan
grannsprksundervisning och grannsprksfrstelse ges fr de sex orterna i
Skandinavien i Tabell 5:8.
105
Grannsprks- Danska Svenska Norska

undervisning Ja/Lite Nej Ja/Lite Nej Ja/Lite Nej
rhus - - 3,84 3,27 4,44 3,95
Kpenhamn - - 3,54 3,29 3,75 4,16
Malm 4,91 4,71 - - 5,19 4,72
Sthlm 3,73 2,82 - - 6,14 4,70
Oslo 6,34 5,54 6,42 6,42 - -
Bergen 6,37 5,88 6,12 5,58 - -
Tabell 5:8. Resultat p grannsprksfrstelse i relation till uppgiven grann-
sprksundervisning i Skandinavien.
Tabell 5:8 ger en klar indikation om att elever som har haft grannsprks-
undervisning om n bara lite klarar grannsprkstesten bttre. Generellt
har elever som ftt grannsprksundervisning bttre resultat n de som inte
ftt det. I Stockholm r skillnaden avsevrd (kring en pong), medan den r
mindre p andra orter. I Oslo r skillnaden inte ens mrkbar vad gller
svenska. Det enda undantaget frn den allmnna tendensen r Kpenhamn,
dr skillnaden faktiskt r negativ vad gller norska, d.v.s. de som ftt grann-
sprksundervisning i norska klarar sig smre n de som inte ftt det. Det
tycks vara s att grannsprksundervisningen ger strst utslag i Stockholm,
Bergen och rhus, d.v.s. de orter som har minst kontakt med grannlnderna,
jfr avsnitt 5.2.1 ovan. Med andra ord kan grannsprksundervisningen i viss
mn uppvga bristen p kontakt med grannsprken.
Det negativa sambandet i Kpenhamn r frvnande; det r faktiskt s
att sambandet fr norska r negativt p alla tre testtyperna. Det betyder att
orsaken ska skas bland testpersonerna snarare n i de olika testtyperna. Vi
kan inte frklara denna skillnad utifrn vrt material men terkommer till
detta i avsnitt 7.7.
5.4 Attityder
I detta avsnitt redovisar vi resultat frn vra frgor om attityder till lnder
och sprk. Vi frgade dels om man kunde tnka sig att bo och studera i ett
grannland eller i England eller USA, dels om man tyckte att det underskta
sprket var fint eller fult och om man tyckte att det var ltt eller svrt. Vi
brjar med attityderna till de olika lnderna.
106
5.4.1 Lnder
Frgan om man kunde tnka sig att bo eller arbeta i ett annat land hade tre
svarsalternativ: ja, kanske och nej. Vi har kalkylerat svaren s att ja ger 100
pong, kanske ger 50 och nej ger 0 pong. P s stt fr vi ett index mellan 0
och 100. Resultatet ges i Tabell 5:9.3
Kan tnka sig att bo/studera i

Bor Danmark Sverige Norge England USA
i
DK - 29,6 22,2 46,9 47,8
SE 54,1 - 44,7 76,9 69,9
NO 38,6 47,0 65,4 62,2
FS 51,1 - 55,4 72,0 67,8
FI 47,4 60,1 41,4 78,4 66,5
FO 73,4 50,0 37,0 46,8 34,4
IS 74,7 63,7 49,3 83,1 75,6
GR 79,0 37,5 40,9 - -
Tabell 5:9. Bengenhet att bo eller studera i utlandet.
Det r uppenbart att de nordiska ungdomarna r ganska ppna fr att bo och

studera i grannlnderna eller ngot engelsksprkigt land. I stort sett r hlften
av ungdomarna beredda att flytta utomlands. Den stora avvikelsen str
danskarna fr. De har betydligt lgre siffror, bde vad gller bengenhet att
flytta till grannlnderna och till engelsktalande lnder. De hgsta siffrorna
str personer i Vstnorden fr, som srskilt kan tnka sig att flytta till Dan-
mark (index ver 70) och fr finnarna som srskilt kan tnka sig att flytta till
Sverige (index p 60). Detta r troligen ett utslag av traditionen; vldigt
mnga finnar har slktingar och vnner som bor i Sverige, och motsvarande
gller fr folken i Vstnorden som har vnner och slktingar som redan bor i
Danmark.
Generellt sett r ungdomarna mer bengna att flytta till England eller
USA n till ett skandinaviskt land. Det tycks finnas en viss preferens fr
England framfr USA, utom i Danmark, dr talen r s gott som lika. Det r
bara fringarna som hellre kan tnka sig att flytta till Danmark eller Sverige
n till engelsktalande lnder.
3
Eftersom de finlandssvenska klasserna gjort den svenska enkten har de inte tillfrgats
om de kan tnka sig att bo och arbeta i Sverige (se avsnitt 1.5).
107
Om man jmfr bengenheten att flytta till ett annat skandinaviskt land
med testresultatet med hjlp av rangkorrelationstest ser man att det finns en
del samband. I Tabell 5:10 redovisas p-vrdena fr rangkorrelationerna
mellan bengenhet att flytta och testresultat fr de tre skandinaviska ln-
derna. Ett p-vrde som r under 0,05 r signifikant. Vi har frsett signi-
fikanta vrden med gr bakgrund.
Bor i Bengenhet att flytta till

DK SE NO
Testserie 1 Testserie 2 Testserie 1 Testserie 2 Testserie 1 Testserie 2
DK - - 0,353 0,021 0,796 0,532
SE 0,007 0,000 - - 0,021 0,009
NO 0,034 0,246 0,022 0,621 - -
Tabell 5:10. Signifikansberkningar fr samband mellan bengenhet att
flytta inom Skandinavien och testresultat (p-vrden).
Vi tar bengenheten att flytta till ett land som en signal om relativt positiv
attityd till detta land. Sambandet mellan en sdan positiv attityd och test-
resultatet r signifikant p de flesta testserier, men inte p alla. Det r bara i
Sverige som testserierna entydigt visar ett signifikant samband. I Danmark r
det bara en av de fyra testserierna som uppvisar ett signifikant samband.
5.4.2 Sprk
Vi har stllt tv frgor som eftersker attityder till de underskta sprken,
dels hur pass ltta de r, dels hur pass fina de r. Bda frgorna har
kunnat besvaras p en femgradig skala. Svaren har omrknats till ett index
mellan 0 och 100.
Den frsta frgan rr om man tycker grannsprken respektive brittisk
och amerikansk engelska r fina eller fula sprk. Vissa danskar kan ofta ha
problem med att hra skillnad mellan svenska och norska, och vissa test-
personer har p de tv engelska varianterna ppekat i enkten att de inte hr
skillnad, men eftersom frgan r avsedd att mta attityder menar vi att detta
r av mindre betydelse. I Tabell 5:11 ges ett s kallat finhetsindex fr de
olika sprken, dr 0 representerar fult och 100 fint.
108
Danska Svenska Norska Brit. Eng. Am.Eng.

DK - 46,0 50,5 62,6 62,5
SE 27,8 - 53,1 63,5 67,9
NO 28,9 66,6 - 62,5 67,9
FS 45,2 - 59,9 69,1 61,0
FI 37,7 50,0 47,8 69,5 61,5
FO 47,9 57,3 48,4 70,3 45,3
IS 49,3 47,6 47,5 75,3 63,8
GR 64,0 40,9 60,0 - -
GD 66,1 31,3 45,8 - -
Tabell 5:11. Finhetsindex fr de olika sprken frdelat p de olika lnderna.
Tabell 5:11 ovan visar tydligt fr de skandinaviska sprken att svenskar och
norrmn r rrande verens om att danska inte r srskilt vackert. I Sverige
ger Malmborna s lgt finhetsindex som 25,7, mot stockholmarnas 29,5.
Osloborna ger ocks lgt betyg (26,2 mot bergensarnas 33,9). Danskan fr de
allra lgsta vrdena verallt utom i Vstnorden, dr srskilt grnlndarna
tycker att danska r fint (index ver 60). Fr vrigt ligger vrdena relativt
jmnt, men norrmnnen ger svenskan det allra hgsta betyget, 66,6.
De nordiska ungdomarna tycker dock generellt att engelskan r vackrare
n de skandinaviska sprken. Det r egentligen bara siffran fr amerikansk
engelska bland fringarna som avviker; de tycker generellt att de skandina-
viska sprken r finare, srskilt svenskan (endast 16 personer har emellertid
svarat hr). Generellt sett tycks svenskar och norrmn fredra amerikansk
engelska, medan ungdomarna i Finland och Vstnorden verkar fredra
brittisk engelska. Danskarna gr uppenbarligen ingen skillnad mellan brittisk
och amerikansk engelska.
Om vi nu vergr till att jmfra detta finhetsindex med testresultaten
ser vi att det finns ett klart samband, se Tabell 5:12. De som tycker att ett
sprk r fint har ocks lttare att frst det. Vi har berknat rangkorrelationer
p samma stt som nmnts ovan, och anger sambandet som p-vrden, dr
vrden under 0,05 r signifikanta. Vi har markerat signifikanta vrden med
gr bakgrund. Den engelska rangkorrelationen r gjord p vrderingarna av
amerikansk engelska. Vi har frsett signifikanta vrden med gr bakgrund.
109

Serie1 Serie2 Serie1 Serie2 Serie1 Serie2 Serie1 Serie2
DK - - 0,012 0,028 0,001 0,001 0,664 0,541
SE 0,447 0,514 - - 0,549 0,039 0,054 0,224
NO 0,159 0,022 0,679 0,095 - - 0,643 0,902
Tabell 5:12. Signifikansberkningar fr samband mellan finhetsindex och
resultat p individniv (p-vrden).
Av Tabell 5:12 utlser vi att det fr svenskar och norrmn bara finns en
testserie av fyra dr sambandet mellan finhetsindex och testresultatet r
signifikant. Det gller i bda fallen den svrare serien, serie 2 med grod- och
drogtexterna. Fr danskarna har dock samtliga fyra skandinaviska serier ett
signifikant samband mellan vad de anser om sprket och vilket resultat de
fr. Ovan sg vi ett klart samband mellan attityden till landet och resultatet
fr svenskarnas del. Nu ser vi allts att det fr danskarna r mera betydelse-
fullt vad man anser om sjlva sprket.
Det r anmrkningsvrt att inget signifikant samband kan konstateras
fr engelska; uppenbarligen har vi s stor nytta av att lra oss engelska att vi
bortser frn om vi anser att det r fint eller fult.4
Vi vergr nu till att se p frgan om hur ltt eller svrt ungdomarna
tyckte att testsprken var. Alla besvarade denna frga innan de fick gra
testen. Hr frgade vi inte om tv engelska varianter utan bara om de tyckte
engelska var ltt eller svrt. Vi har rknat fram ett s kallat ltthetsindex
mellan 0 och 100 p precis samma stt som fr finhet ovan. I Tabell 5:13
anges detta ltthetsindex fr de enskilda lnderna/omrdena.
4
I vriga Norden finns inte heller mycket samband mellan finhetsindex och testresultat;
det enda undantaget r Island, dr testserie 1 (knguru-tinnitus) fr ett p-vrde p 0,045,
d.v.s. r signifikant.
110
Omrde Danska Svenska Norska Engelska

DK - 43,4 53,9 73,2
SE 33,5 - 58,4 83,0
NO 35,5 77,4 - 84,9
FS 27,2 - 61,0 88,2
FF 13,5 49,5 18,5 81,0
FO 94,7 42,7 62,0 81,3
IS 51,7 33,2 37,0 85,9
GR 80,9 20,5 20,0 -
GD 98,2 36,0 37,5 -
Tabell 5:13. Ltthetsindex fr de olika sprken frdelat p lnder/omrden.
Svenskar och norrmn tycker att danska r svrt, ungefr lika svrt (index
ligger kring 35). Likvl klarar de norska ungdomarna danskan klart mycket
bttre n vad svenskarna gr, jfr avsnitt 4.3.1. Antingen vervrderar
norrmnnen svrigheterna eller s undervrderar svenskarna dem om det
inte rr sig om en kombination av bda faktorerna. Vidare r det helt tydligt
att norrmnnen anser att svenska r mycket ltt. Fringar och grnlndare,
srskilt tvsprkiga grnlndare, ser danska som mycket enkelt (index ligger
ver 80). Finnar och islnningar ser svenska respektive danska som ungefr
lika svra (index ligger kring 50), medan finnarna ser de andra skandinaviska
sprken, allts danska och norska, som mycket svra (de har index p under
20).
Om vi bryter ned siffrorna och ser p ltthetsindex p de olika orterna
finns det ngra intressanta skillnader. Vi njer oss med att presentera de
infdda i Skandinavien, dr vi finner de tydligaste skillnaderna.
Omrde Danska Svenska Norska Engelska

rhus - 37,4 47,0 83,1
Kpenhamn - 48,0 63,0 67,4
Malm 43,5 - 59,8 83,7
Stockholm 23,2 - 60,8 83,0
Oslo 35,1 81,6 - 87,1
Bergen 41,4 75,9 - 83,8
Tabell 5:14. Ltthetsindex fr infdda i Skandinavien frdelat p ort.
111
De infdda danskarna i Kpenhamn anser svenskan vara relativt ltt; index

ligger p 48,0, vilket ska jmfras med de infdda rhusianernas klart lgre
index p 37,4. Kpenhamnarna har ocks hgre index fr norskan, 63,0, n
rhusianerna, 47,0. Dessa skillnader terspeglas inte alls i resultatet p
sprkfrstelsetesten, dr ju rhusianerna var lite bttre p bde svenska och
norska, jfr avsnitt 4.3 ovan. rhusianerna vrderar dremot engelska som
ltt, 83,1, mot kpenhamnarnas 67,4, en skillnad som stmmer verens med
sprkfrstelseresultaten, jfr avsnitt 4.4.
I Sverige syns ocks en klar skillnad mellan stderna; de infdda
Malmbornas index fr danska ligger p 43,5, medan infdda stockholmare
har 23,2. Stockholm och Malm har bda runt 60 fr norskan. Bda dessa
resultat terspeglas vl av sprkfrstelseresultaten. Malmborna ser
danskan som mycket lttare n vad stockholmarna gr, men de ser norska
som lttare n danska. Likvl klarar de danskan lika bra som norskan (jfr
avsnitt 4.3).
I Norge r skillnaderna i ltthetsindex mindre. Bergen har ngot hgre
fr danska, 41,4 mot Oslobornas 35,1, medan Osloborna har ngot hgre fr
svenska, 81,6 mot bergensarnas 75,9. Sprkfrstelseresultaten verens-
stmmer ganska bra med dessa siffror.
Vad gller engelska fr det hgre ltthetsindex n alla de skandinaviska
sprken verallt, utom p Frarna, dr danskan ses som lttare. Detta
speglar ju ocks helt och hllet resultatet p sprkfrstelsetesten, dr
fringarnas danskkunskaper r de enda som kan mta sig med engelsk-
kunskaperna. Likadant ligger norrmnnens svenskkunskaper strax under
engelskkunskaperna, p samma stt som de tycker att svenskan r nstan lika
ltt som engelskan. Till sist ska det ocks ppekas att danskarnas vrdering
av den egna engelskan ligger ngot lgre n bland de vriga nordborna. Som
vi sett ovan r det kpenhamnarna som avviker och det stmmer ju ocks vl
verens med sprkfrstelseresultatet.
Om vi nu ser p sambandet mellan ltthetsindex och resultatet p
individniv fr vi resultatet i Tabell 5:15 fr Skandinavien. Vi har berknat
det som rangkorrelationer p samma stt som ovan och presenterar resultatet
i form av p-vrden. P-vrdet mste, som ppekats tidigare, understiga 0,05
fr att vara signifikant. Vi har markerat de signifikanta vrdena med gr
bakgrund.
112

Serie1 Serie2 Serie1 Serie2 Serie1 Serie2 Serie1 Serie2
DK 0,001 0,002 0,000 0,001 0,000 0,002
SE 0,070 0,008 - - 0,047 0,008 0,027 0,007
NO 0,000 0,025 0,023 0,160 - - 0,850 0,671
Tabell 5:15. Signifikansberkningar fr samband mellan ltthetsindex och
resultat p individniv (p-vrden).
Tabell 5:15 ger vid handen att det finns en god samstmmighet mellan vad
ungdomarna tycker r ltt och goda resultat p frstelsetesten. Praktiskt
taget verallt r sambandet signifikant, men med ett tydligt undantag. Det
gller norrmnnens engelskkunskaper. Det tycks finnas ganska mnga
norska ungdomar som vrderar engelska som ltt, men som har relativt klena
resultat.
Sammanfattningsvis kan man sga att ungdomarna vrderar sina sprk-
kunskaper tmligen riktigt.
113
Kapitel 6 Tidsperspektiv
6 Sprkfrstelse i ett tidsperspektiv
Vr underskning kan sttas i ett tidsperspektiv p tv stt, eftersom den kan

sga ngot om bde individuell och samhllelig utveckling av sprkfr-
stelsen. I detta kapitel diskuterar vi inledningsvis ngra metodiska frgor.
Sedan redovisar vi resultaten av vr speciella frldraunderskning, som kan
sga ngot om bde individuell och samhllelig utveckling. Drefter fljer en
jmfrelse med ivind Mauruds underskning frn mitten av 70-talet, som
kan ge upplysningar om den samhlleliga utvecklingen. Vi avslutar med att
tolka resultaten.
6.1 Metodiska frgor
Vra forskningsfrgor r formulerade s att vi frsker komma t frnd-

ringar i sprkfrstelsen p tv plan, det individuella planet och det sam-
hlleliga. Ur ett individuellt perspektiv kan sprkfrstelsen hos en person
frndras ver tid. En sdan frndring medfr nstan alltid en bttre
frstelse med stigande lder. Normalt utvidgas en persons ordfrrd
stndigt, om n inte i samma imponerande fart som under barn- och ung-
domsren. Utver det kade ordfrrdet p det egna sprket lr man sig ofta
ocks fler frmmande sprk, vilket normalt ger kad insikt om ordfrrdets
och sprksystemets uppbyggnad. Drutver fr man frsts som individ
normalt fler och fler erfarenheter av kommunikation med personer som talar
modersmlet p ett avvikande stt personer som bryter eller talar dialekt.
De allra flesta fr ocks fler erfarenheter av kommunikation med personer
frn grannlnderna. Allt detta torde gra att vuxna r bttre p grannsprks-
frstelse och grannsprkskommunikation n vad ungdomar r.
Ur ett samhlleligt perspektiv kan det ocks ske frndringar. Frmgan
att frst grannsprken bland ungdomar i gymnasieldern kan frndras ver
tid. Den kan bli bttre om ungdomarna i genomsnitt har bttre utbildning,
eller om de fr fler kontakter med grannsprken. Den kan ocks bli smre
om utbildningsnivn sjunker eller om kontakterna eller intresset minskar. I
dagens Norden ligger det nra till hands att tro att globaliseringen frskjuter
fokus frn den nrmaste omgivningen till Europa och vrlden.
115
Vr underskning r genomfrd mellan vren 2003 och sommaren

2005. De allra flesta underskningar gjordes under 2003. Vi kan inte sga
ngot om frndringar i sprkfrstelsen (varken individuellt eller samhlle-
ligt) utifrn en s kort underskningsperiod. Fr detta skulle det behvas att
vr underskning upprepades om, lt sga, 25 r. Vi kan dremot jmfra
vra resultat bland gymnasieungdomarna med de resultat deras frldrar
stadkommer och vi kan ocks delvis jmfra vr underskning med
Mauruds underskning frn mitten av 1970-talet.
6.2 Frldraunderskningen
Vi har i Skandinavien testat ett antal frldrar p grannsprken. Mlet var att
kontakta frldrarna till ungefr en femtedel av gymnasieungdomarna. Vi
valde att endast kontakta frldrar till infdda skandinaver, eftersom mnga
invandrares frldrar lrt sig sitt skandinaviska sprk i vuxen lder och har
oerhrt varierande bakgrund. Vi var oskra p om det skulle vara mjligt att
f kontakt med frldrar som var villiga att genomfra samma test som deras
barn gjort i skolan. Det visade sig vara fullt mjligt p de flesta orter. Testet
genomfrdes fr de flesta under sommaren och hsten 2003, och oftast av
samma fltarbetare som genomfrt gymnasieunderskningen. I rhus har av
olika skl underskningen blivit kraftigt frsenad, och frldrarna dr
testades under vren och sommaren 2005. I Stockholm hade vi problem att f
frldrar att stlla upp (endast 12 frldrar deltog), men i vrigt har vi
kunnat genomfra underskningen enligt planen.
Sammanlagt har vi testat 50 till 60 frldrar i vardera Sverige, Norge
och Danmark, sammanlagt 170 stycken. Med ngra undantag har de ftt
exakt samma test som sina barn. Merparten har testats i hemmet, men ngra
fltarbetare har lyckats samla flera frldrar p barnens skola fr ett gemen-
samt test. De flesta frldrar har allts haft ngot lugnare testfrhllanden n
sina barn. Fr vissa elever har bda frldrarna testats, fr andra bara en. I
Stockholm har vi allts bara 12 frldrar, vilket innebr att Malm blir ver-
representerat i det svenska materialet. Det exakta antalet testade frldrar p
de olika orterna framgr av Tabell B7:4 i Bilaga 7.
I och med att vi har valt att inte testa en ldre generation generellt utan
just frldrar till vra testade ungdomar har vi kunnat jmfra frldrarna
just med deras egna barn. Detta har den frdelen att urvalet blir likvrdigt p
116
vldigt mnga plan. De frldrar och barn vi jmfr har d samma frdelning
p socialgrupp och bakgrund. Eftersom vi testat bda frldrarna till somliga
elever r antalet elever i jmfrelsematerialet ngot lgre n antalet under-
skta frldrar, 116 stycken. Det exakta antalet gymnasieelever som ingr i
jmfrelsegruppen p de olika orterna framgr av tabell B7:1 i Bilaga 7.1
I Tabell 6:1 nedan redovisas resultaten fr frldrarna och deras barn.
Siffran fr Grannsprk har hr och i Tabell 6:2 berknats p samma stt som
ovan, d.v.s. att den har berknats p de tv grannsprken.
Land Antal Danska Svenska Norska Grannsprk

Frldrar
Danmark 64 - 5,93 6,62 6,28
Sverige 47 7,26 - 6,86 7,06
Norge 59 7,92 7,98 - 7,95
Ungdomar
Danmark 36 - 3,59 4,54 4,06
Sverige 32 4,96 - 5,55 5,25
Norge 48 6,73 6,88 - 6,81
Tabell 6:1. Grannsprksfrstelse i Skandinavien bland underskta
frldrar och deras barn.
Tabell 6:1 mste tolkas med frsiktighet. De frldrar som stller upp p den
hr typen av test har normalt barn som r duktigare i skolan n genom-
snittet.2 De elever vars frldrar genomgtt testet har i Sverige och Norge
bttre resultat n sina klasskamrater, medan det i Danmark r omvnt. Det r
allts bara en jmfrelse mellan frldrarna och deras barn som r mjlig att
gra; vi kan hr inte jmfra ungdomar eller frldrar mellan lnderna.
Enligt tabell 6:1 r frldrarna entydigt bttre n sina barn. I Danmark
r skillnaden srkilt stor; dr har frldrarna ett genomsnitt p 5,93 fr
svenskan mot ungdomarnas 3,59. Differensen r allts hela 2,34 pong. Fr
norska i Danmark r differensen nstan lika stor, 2,08 pong. I Sverige har
frldrarna i genomsnitt 7,26 p dansktestet, medan ungdomarna har 4,96, en
1
Eftersom enstaka frldrar inte gjort samma enkt som sina barn kan p ngot deltest
ungdomarna vara fler n frldrarna.
2
En faktor som troligen frstrker denna allmnna tendens r att eleverna sjlva har ftt
vlja om de ville uppge sina frldrars telefonnummer. Vr metod gr dock att denna
skevhet i materialet inte pverkar vra resultat.
117
skillnad p 2,30 pong. Skillnaderna fr norska i Sverige r mindre, 1,31

pong. I Norge r skillnaden mellan frldrar och ungdomar klart mindre,
0,79 fr danskan och 1,10 fr svenskan.
De bitvis uppseendevckande skillnaderna mellan frldrar och ung-
domar kan delvis tillskrivas det faktum att frldrarna mestadels testats
enskilt i sina hem, medan ungdomarna testats i skolan i grupper om 2030
personer. Det ska skert ven delvis tillskrivas frldrarnas strre ordfrrd,
och frldrarna har troligen ocks strre vana vid att hra/lsa grannsprken.
Likvl r skillnaderna mellan frldrar och ungdomar ptagligt stora, inte
minst i Danmark och Sverige. I Tabell 6:2 har vi brutit ned siffrorna p
underskningsorter.
Ort Antal Danska Svenska Norska

Frldrar
rhus 18 - 5,76 6,37
Kpenhamn 46 - 6,12 6,89
Malm 35 7,33 - 6,70
Stockholm 12 6,97 - 7,67
Oslo 35 8,27 8,47 -
Bergen 25 7,39 7,87 -
Ungdomar
rhus 11 - 4,25 5,57
Kpenhamn 25 - 3,41 4,61
Malm 20 5,38 - 5,42
Stockholm 12 4,25 - 6,00
Oslo 30 6,73 7,62 -
Bergen 18 6,39 6,69 -
frldrar och deras barn frdelad p underskningsort.
Tabell 6:2 visar att frldrarna p alla orter fr bda testsprken har ett bttre
resultat n vad deras barn har. Skillnaden varierar frn 0,80 till 2,73 pong.
Srskilt stor r skillnaden i Kpenhamn (2,28 fr norskan och 2,71 fr
svenskan) och Stockholm (2,73 fr danskan och 1,67 fr norskan). Minst r
skillnaderna mellan frldrar och ungdomar i rhus (1,51 fr svenskan och
0,80 fr norskan) och Bergen (1,00 fr danskan och 1,18 fr svenskan).
118
Om vi bryter ner resultatet p deltesten fr vi Tabell 6:3.
Land Danska Svenska Norska

Video Nyh Tidn Video Nyh Tidn Video Nyh Tidn
Frldrar
DK - - - 4,98 4,80 8,02 5,06 7,20 7,61
SE 7,79 5,96 8,04 - - - 5,72 7,16 7,70
NO 8,22 6,70 8,86 6,81 8,09 9,03 - - -
Ungdomar
DK - - - 1,31 3,38 6,08 1,89 4,23 7,48
SE 5,75 2,85 6,29 - - - 4,44 6,25 5,95
NO 7,15 5,03 8,02 4,90 7,55 8,21 - - -
frldrar och deras barn frdelad p testtyper.
Tabell 6:3 visar att frldrarna p samtliga testtyper och p samtliga sprk
har bttre resultat n vad deras barn har. Skillnaden i absoluta tal r ver 3
pong fr de danska nyhetsupplsningarna i Sverige, den svenska videon i
Danmark samt den norska videon i Sverige; de norska nyhetsupplsningarna
har en skillnad p 2,97 i Danmark. Det r allts p hrfrstelsen som vi
finner de strsta skillnaderna. Lsfrstelsetestet i tidningsartiklarna har
ingenstans en skillnad mellan frldrar och ungdomar som verstiger 2
pong; p enstaka stllen ger tidningsartiklarna mycket liten skillnad, ssom
fr danskan och svenskan i Norge samt fr norskan i Danmark.
Om vi skulle bryta ned materialet nnu mer och se resultatet p varje
deltest och varje ort fr vi sex orter med fem deltest p tv sprk, allts 60
deltest. I 58 av dessa har frldrarna bttre resultat n ungdomarna. Ten-
densen r allts mycket klar. Undantagen r det danska kngurutestet i
Bergen och det norska drogtestet i rhus, dr ungdomarna var lite bttre
n sina frldrar.3
I avsnitt 6.4 nedan terkommer vi till frldraunderskningen, och fr-
sker dra slutsatser av den, men frst ska vi se nrmare p skillnaderna
3
I det frra fallet r det 12 frldrar som jmfrs med 10 ungdomar och i det senare bara
7 frldrar som jmfrs med 4 ungdomar. Med s sm tal r det nstan oundvikligt att
enstaka deltest avviker frn den allmnna tendensen.
119
mellan Mauruds underskning frn 1972 (publicerad 1976) och vr under-

skning som r nstan precis 30 r yngre.
6.3 Jmfrelse med ivind Mauruds underskning
ivind Mauruds Nabosprksforstelse i Skandinavia (1976) r den inne-

hllsmssigt hittills mest omfattande underskningen om msesidig sprk-
frstelse som genomfrts i regionen och tar fasta p svl attityder till
grannsprken som ren frstelse (jfr ven Haugens attitydunderskning frn
1953). I detta avsnitt presenterar vi Mauruds underskning frn 1976 och
jmfr med vr underskning, bde nr det gller testupplgg och resultat.
Eftersom Mauruds underskning skiljer sig frn vr p ett par viktiga
punkter krvs en relativt detaljerad genomgng av material, metod, val av
texter, bakgrundfrgor etc. fr att en jmfrelse mellan vra resultat och
Mauruds ska vara mjlig. Vi diskuterar Mauruds underskning och gr
drefter fortlpande jmfrelser med vr.
6.3.1 Syften och utgngspunkter

Maurud menade att man p 1970-talet inte kunde frvnta sig ngon direkt
frstelse mellan dem som talar ngot av de skandinaviska sprken, bland
annat p grund av uttalsskillnader mellan sprken och skillnader i ordfrrd
(Maurud 1976:19, 32 ff.). Skillnaderna i uttal, exempelvis mellan svenskan
och norskan ena sidan och danskan den andra, lyfts fram som srskilt
tydliga. P samma stt ppekar Maurud (1976:43) att avstndet mellan tal
och skrift r strst i danskan. Detta antogs pverka den msesidiga sprk-
frstelsen negativt, bde nr det gller fr norrmn och svenskar att frst
danska och fr danskar att frst svenska och norska. andra sidan ppekar
Maurud (1976:32, 40) att grannsprksfrstelsen torde gynnas av likheterna i
syntax och ordbildning i de tre sprken, liksom av det faktum att det ven
inom lnderna finns variation i strre och mindre utstrckning i de olika
dialekterna. Drmed skulle invnarna i de skandinaviska lnderna vara vana
vid nrliggande sprkvarianter som avviker i strre eller mindre utstrckning
frn den egna.
Mauruds avsikt var att underska i vilken utstrckning vuxna personer
utan hgre utbildning kunde tillgna sig information p ett annat skandi-
naviskt sprk n det egna modersmlet, i tal svl som i skrift, samt ven
120
vilken av dessa tv representationsformer som bst frmedlar informationen

(Maurud 1976:48f, 72). Han underskte sju olika problemflt, utvalda mot
bakgrund av tidigare forskning om skandinavisk sprkfrstelse. Det tre
frsta flten rr frhllandet mellan de olika sprken (d.v.s. svenska, danska
och norska), de olika lnderna (d.v.s. testpersonernas respektive land:
Sverige, Danmark och Norge) och slutligen de olika representationsformerna
tal och skrift (Maurud 1976:12). Hr antogs variabeln sprk vara av signi-
fikant betydelse fr frstelsen s till vida att norskan p grund av sin
stllning mellan de bda andra sprken antogs bli bst frstdd totalt sett, jfr
avsnitt 1.2. Drefter antogs svenskan flja och sist danskan (Maurud
1976:72). Samma resultat frvntades fr variabeln land och p samma
grunder; norrmnnen antogs frst sina grannsprk bst. Svenskarna antogs
frst grannsprken nst bst och danskarna smst (Maurud 1976:73). ven
variabeln representationsform antogs vara av signifikant betydelse fr fr-
stelsen, d.v.s. att skrift frvntades vara lttare att frst n tal, eftersom
skriftsprk r mer konservativt och drmed mer likt i de olika lnderna.
Enligt Mauruds pilotunderskning tar vuxna personer dessutom lttare till
sig information i skrift n i tal (Maurud 1976:73).
De fyra terstende problemflten rr olika typer av samband mellan
sprk, land och representationsform, dr samspelet mellan variablerna sprk
och land antogs vara signifikant (Maurud 1976:12). Norska frvntades vara
lttare att frst n svenska i Danmark och lttare n danska i Sverige, lik-
som svenska frvntades vara lttare att frst n danska i Norge. Norr-
mnnen antogs frst mer danska n svenskar och mer svenska n danskar,
medan svenskar frvntades frst norska bttre n danskar, mot bakgrund
av samma antagande om norskans mellanstllning som presenterades ovan
(Maurud 1976:72ff).
ven samspelet mellan variablerna sprk och representationsform an-
togs vara signifikant (Maurud 1976:13). Att skriftsprk frvntades vara
lttare att frst n talsprk totalt sett nmndes ovan, och skillnaderna mellan
representationsformerna antogs vara strre fr danska n fr norska och
svenska, ter p grund av den relativt stora skillnaden mellan tal och skrift i
danska. Vidare antogs danskt skriftsprk vara lttare att frst n svenskt
skriftsprk, medan svenskt talsprk frvntades vara lttare att frst n
danskt talsprk. Dock frvntades norskan vara lttare att frst n bde
danska och svenska oavsett representationsform (Maurud 1976:74). Ett
signifikant samspel frvntades ocks mellan variablerna land och represen-
121
tationsform (Maurud 1976:13). Totalt sett frvntades skriftsprk vara lttare

att frst n talsprk, men skillnaden frvntades bli strre i Danmark n i
Norge och Sverige. Skriftsprket antogs drfr vara lttare att frst i
Danmark n i Sverige medan talsprket frvntades vara lttare att frst i
Sverige n i Danmark (Maurud 1976:74). Mot bakgrund av resonemanget
ovan antas det allts finnas ett tydligt samspel mellan sprk, land och
representationsform (Maurud 1976:12).
Frgestllningarna i vr underskning motsvarar sledes dem Maurud
hade ven om vi inte formulerat vra syften p samma stt (jfr avsnitt 1.4
ovan). Vi jmfr i avsnitt 4.3.1 ovan variablerna land och sprk, och i avsnitt
4.3.5 variablerna land, sprk och respresentationsform.
6.3.2 Underskningens upplgg

Testpersonerna i Mauruds underskning utgrs av 504 rekryter, att jmfra
med de 826 tespersoner frn Norge, Danmark och Sverige som deltog i
gymnasieunderskningen i vrt projekt. De flesta deltagarna i Mauruds
underskning kommer frn huvudstadsomrdena i respektive land: test-
personerna kommer frn Sjlland i Danmark, Uppland i Sverige och st-
landsomrdet i Norge och r sledes inte representativa fr hela befolk-
ningen rent geografiskt. Testpersonerna i vr underskning r ngot mer
representativa i detta avseende eftersom vi utver huvudstadsregionerna har
med ytterligare en stad i varje skandinaviskt land. Framfr allt frhllandet
mellan danskar och svenskar torde bli mer rttvisande i och med detta
eftersom Malm r med i underskningen och ju har klart mer kontakt med
Danmark n vad Stockholm har. Maurud har allts 504 testpersoner fr-
delade p tre orter medan vi har 826 personer i motsvarande test, frdelade
p sex orter (varav 497 i de tre huvudstderna).
Vr underskning r utifrn flera aspekter mer omfattande svl geo-
grafiskt som ldersmssigt och sprkligt: vi har testpersoner frn fler stder i
Skandinavien liksom frn vriga Norden, vi har vuxna testpersoner med i
underskningen och vi testar ungdomarna ven p engelska. Fljande
schema illustrerar detta det fetstilta Grannsprk i vre vnstra hrnet utgr
Mauruds underskning, och de fem vriga utgr delar i vr. andra sidan
ska det understrykas att Mauruds underskning r betydligt mer omfattande
n vr rent innehllsmssigt.
122
Skandinavien vriga Norden

Ungdomar Grannsprk Grannsprk
Ungdomar Engelska Engelska
Vuxna Grannsprk Grannsprk
Testpersonerna i Mauruds underskning har ngot varierad utbildning

(Maurud 1976:136), men ldersmssigt r de mycket lika testpersonerna i
INS-underskningen; ven testpersonerna i vr underskning har ju varierad
utbildning s till vida att ungefr hlften gr teoretiskt inriktade utbildningar
och hlften praktiskt inriktade. En avgrande skillnad mellan testpersonerna
i Mauruds underskning och vr r att Maurud testar rekryter, vilket vid den
aktuella tidpunkten innebar att det endast var mn som kom att delta. I vr
underskning har vi ungefr lika mnga testpersoner av varje kn.
Maurud (1976:130) efterfrgar liksom vi olika former av bakgrunds-
data. Han stller frgan hur mnga gnger testpersonerna beskt respektive
grannland, hur lnge de sammanlagt uppehllit sig dr och hur ofta de varit i
kontakt med personer frn respektive grannland (om de inte varit dr).
Frgorna motsvarar drmed ngorlunda dem vi stller i vr underskning.
Kontakterna med grannlnderna undersker han ocks med hjlp av frgan
Hur mnga danska/norska/svenska tidningar, tidskrifter etc. har du mer eller
mindre regelbundet lst det senaste ret?, vilket motsvarar vra frgor om
kontakt med grannsprket i skriven form. P samma stt terfinns frgan hur
mycket kontakt man har med talat grannsprk via TV i bda under-
skningarna, medan Maurud ven efterfrgar grannsprkskontakt via radio.
Maurud (1976:133f) stller liksom vi ocks ett par direkta attitydfrgor.
Testpersonerna ombeds uppskatta sin frmga att frst grannsprk p en
femgradig skala mellan allt och ingenting. Skalan motsvarar nrmast vr
frga huruvida man anser att grannsprken r ltta eller svra att frst,
ocks hr p en femgradig skala. Maurud stller ven frgan Hur tycker du
att norska/danska/svenska lter jmfrt med norska/danska/svenska?. Skill-
naden gentemot vr underskning ligger i att Maurud stller tv sprk i taget
mot varandra och att testpersonerna ven ombeds att vrdera sitt eget sprk i
frhllande till de bda andra.
Liksom i vr underskning anvnde Maurud olika testledare i de olika
stderna, och i likhet med vra fltarbetare hade de ftt en grundlig
instruktion om hur testet skulle genomfras (Maurud 1976:139). Totalt tog
123
testet 4 timmar att genomfra, d.v.s. betydligt lngre n de 45 minuter vi

ansg oss kunna ta i ansprk av testpersonerna.
6.3.3 Material
Mauruds material bestr av 5 textutdrag versatta till de olika testsprken
danska, norska (bokml) och svenska, fr bde tal och skrift (Maurud
1976:77). Mlet med versttningarna mellan de tre sprken var i Mauruds
underskning liksom i vr att dessa skulle vara idiomatiska men inte avvika
fr mycket frn grundtextvarianten (Maurud 1976:79). Textutdragen utgrs
av tv dialoger (ett utdrag frn en pjs samt ett samtal mellan mor och son)
och tre monologer (en anekdot, ett debattinlgg fr jmlikhet mellan knen
samt en populariserad forskningsrapport om sjlvmord). Liksom i vr
underskning valdes de s att innehllet skulle vara enkelt och engagerande
och texterna korta (Maurud 1976:79).
Hr finns allts bde likheter och skillnader gentemot vr underskning.
Mauruds material r mer omfattande och har den frdelen gentemot vrt att
det verallt r samma texter som frekommer i skrift och i tal. I och med
detta minskar risken fr skillnader svrighetsgrad mellan texterna fr de
olika sprken, jfr resonemanget om videosekvensen i vrt material. Vi har
liksom Maurud anvnt professionella versttare och upplsare. Det faktum
att texterna lstes in av olika personer i varje land kan, liksom i vrt fall,
pverka resultatet s till vida att enstaka ord kan ha uttalats med olika emfas
el. dyl. (Maurud 1976:138). Som kontrollgrupp hade Maurud (1976:79),
liksom vi, de personer som genomfrt testen p sitt eget modersml. Dessa
frvntades givetvis uppn hga resultat, vilket de ocks gjorde.
Testtexterna har liksom vra varierande svrighetsgrad om man ser till
deras lsbarhetsindex, LIX (Bjrnsson 1968, se avsnitten 3.2 och 3.3 ovan).
LIX-vrdena hos Maurud r som fljer; fr texterna 14 anges mer n ett
LIX-vrde eftersom vrdet kan variera ngot beroende p vilket sprk man
rknat p.
Text 1: LIX 3135

Text 2: LIX 1417
Text 3: LIX 3135
Text 4: LIX 1921
Text 5: LIX 60
124
I de fall LIX-vrdet skiljer sig t mellan sprken har norskan, frmodligen p

grund av de frkortade bjningsformerna, genomgende lgst LIX, men
variationen r liten (Maurud 1976:80). Ett LIX-vrde runt 20 indikerar att
man har att gra med en mycket enkelt text, och vrden runt 30 ligger nra
vrdena fr sknlitteratur och r ocks enkla (Bjrnsson 1968:110). Den
femte textens LIX-vrde p 60 indikerar dremot att texten r svr, p grund
av svl lnga satser som mnga lnga ord. Denna text frvntades stlla till
problem fr testpersonerna. Texterna som ligger till grund fr nyhets-
upplsningarna i INS-underskningen har ett LIX-vrde p 42 respektive 44,
berknat p den svenska versionen (se avsnitt 3.2 ovan). Dessa vrden ligger
allts betydligt hgre n merparten av Mauruds texter; texterna fr nyhets-
upplsningarna i vr underskning kan drfr antas vara svrare. andra
sidan ppekades ovan att de liknande LIX-vrdena fr de bda nyhets-
upplsningarna i vr underskning r ngot missvisande, eftersom grod-
texten r betydligt svrare n kngurutexten p grund av sin abstraktions-
niv. Nr det gller de texter som ligger till grund fr tidningsartiklarna i vr
underskning har de LIX-vrden p 48 respektive 54 (se avsnitt 3.3) och r
allts ven dessa genomsnittligt betydligt svrare n Mauruds texter.
Sammanlagt stlldes 37 innehllsfrgor per sprk i Mauruds under-
skning att jmfra med vra 10 frgor med 46 svarsalternativ per frga.
Liksom i vr underskning stlldes frgorna p testpersonernas moders-
ml/undervisningssprk (jfr ven Berthelsen 1953:66), utvalda s att en
fregende frga inte skulle ge ngra ledtrdar till svaret p en senare. Inne-
hllsfrgorna kompletterades med ordfrstelsefrgor som skulle versttas
utan svarsalternativ. Kraven p de valda orden var att de skulle finnas i alla
tre textvarianterna norska, danska och svenska samt att de skulle vara olika
varandra tminstone p det ortografiska planet (Maurud 1976:83). Liksom i
vra texter presenterades de efterfrgade orden i kontext, och fretrdesvis
stod de i en sen position i satsen (jfr ven Berthelsen 1953:64f och Lundin &
Zola Christensen 2001).
Hr finns en avgrande skillnad gentemot vr underskning eftersom vi
ena sidan hade ppna innehllsfrgor och andra sidan ordfrstelsefrgor
med flervalsalternativ. De ord som valdes ut fr ordfrstelse i vr under-
skning finns inte genomgende i alla tre textvarianterna, utan vi har istllet
en gemensam krna av ord som terkommer medan andra varierar frn sprk
till sprk (se detaljer i avsnitt 3.3.1 och Bilaga 9).
125
6.3.4 Resultat
Mot bakgrund av genomgngen ovan kan man konstatera att det inte r
alldeles enkelt att direkt jmfra testresultaten frn Mauruds underskning
och vr. Hr till kommer det faktum att Maurud i sin resultatgenomgng i de
flesta fall har valt att presentera medianen fr olika testgrupper och olika test
medan vi har valt att rkna genomsnitt.
P det vergripande planet r resultaten i vr underskning desamma
som Mauruds: norrmnnen r signifikant bttre n danskar och svenskar p
grannsprksfrstelse och svenska r lttare att frst n danska i Skandi-
navien. Testpersonerna uppnr ver lag bttre frstelse fr skriftsprk n
talsprk ven i vr underskning, och i de fall utfallet r ett annat kan detta
vanligen frklaras med de ord och svarsalternativ vi valt.
Vi skall nu frska gra en s rttvisande statistisk jmfrelse som
mjligt mellan Mauruds underskning och vr. Hans underskning genom-
frdes i slutet av 1972 och r allts nstan precis 30 ldre n vr. Vi finner
flera betydande skillnader mellan dem. Mauruds redovisning av materialet
gr dock att resultaten r i stort sett jmfrbara. Nedan pekar vi p hur vi
frskt eliminera skillnader i testpersoner och testmetoder mellan vr och
Mauruds underskning.
Fr det frsta underskte Maurud enbart personer i huvudstadsom-
rdena i de skandinaviska lnderna, medan vi har underskt ytterligare en
stad i de skandinaviska lnderna och flera orter i vriga Norden. Denna
skillnad kan vi i princip eliminera genom att jmfra Mauruds underskning
endast med huvudstderna i vr underskning.
Fr det andra underskte Maurud endast rekryter. Dessa var alla med-
borgare i respektive skandinaviskt land och de flesta var fdda kring 1956-
57. Det innebr att Mauruds testpersoner var mn och att i princip alla hade
nationalsprken danska, svenska respektive norska som hemsprk. I vr
underskning har vi bde manliga och kvinnliga testpersoner, och mnga
som har andra hemsprk n nationalsprken. Dessa skillnader kan vi ocks i
princip eliminera genom att jmfra Mauruds underskning bara med
manliga infdda, d.v.s. mn som enbart har nationalsprket som hemsprk.
Fr det tredje underskte Maurud innehllsfrstelse och ordkunskap i
grannsprken fr bde tal och skrift. Vi har enbart underskt innehlls-
frstelse fr tal och ordkunskap fr skrift. Maurud redovisar emellertid
innehllsfrstelse och ordkunskap separat fr tal och skrift, och vi kan allts
eliminera ven denna skillnad, genom att jmfra Mauruds resultat p
126
innehllet i hrfrstelsen med vra hrfrstelsetest och Mauruds resultat

p ordkunskapen i lsfrstelsen med vra lsfrstelsetest.
Fr det fjrde vger ordkunskapen tyngre i Mauruds test, medan
innehllsfrstelse vger tyngre i vrt. P innehllsfrstelse av talat sprk
kunde man i Mauruds underskning f maximalt 30 pong, medan man i vr
kunde f 10 pong. Fr ordfrstelse i skriven text kunde man i Mauruds
underskning f 60 pong, medan man i vr kunde f 10 pong. Vi har valt
att rkna om Mauruds resultat till vr egen standard, d.v.s. att hans resultat
har rknats om till en skala mellan 0 och 10. Vi kan drmed ge innehlls-
frstelse i talat sprk samma vikt som ordkunskap i skrivet sprk i bda
underskningarna.
Fr det femte redovisar Maurud medianvrden medan vi redovisar
genomsnitt. Skillnaden mellan de tv stten att ange medelvrde kan ge
skillnader om grupperna har ojmn spridning. Spridningen och storleken p
de aktuella materialen r dock sdana att vi tror att skillnaderna mellan de
tv vrdena r frsumbara. Vi har kontrollerat genomsnitt och medianvrde
fr infdda i de tre huvudstderna i INS-underskningen. Medianerna blir i
princip alltid hela tal (eller vrden p halvt tal om de mittersta vrdena r
olika). verallt blir vra genomsnittsvrden avrundade till heltal exakt de-
samma som medianen. Vi tillter oss drfr att jmfra Mauruds medianer
med vra genomsnitt.
Vi har allts p samtliga punkter dr Mauruds underskning avviker
frn vr relativt ltt kunnat eliminera skillnaderna vad gller testpersoner och
testmetoder. Eftersom vra videotest hade klart olika svrighetsgrad vljer vi
hr ocks (liksom i avsnitt 4.3.5 ovan) att redovisa endast nyhetsupp-
lsningarna som hrfrstelseresultat frn vr underskning. Nr vi
eliminerar felkllorna ska vi samtidigt komma ihg att vi reducerar antalet
testpersoner och test. Vi utesluter allts alla testpersoner frn rhus, Malm
och Bergen, alla kvinnor och alla invandrare, och vi har ocks uteslutit
videotestet. Det innebr frsts att resultaten blir mindre skra nr grupperna
blir mindre. De testpersoner som terstr r 30 mn i Kpenhamn, 36 i
Stockholm och 51 i Oslo. Det r allts dessa vi bygger jmfrelsen nedan p.
Med dessa reservationer kan vi nu allts redovisa en jmfrelse mellan
Maurud och vr underskning (INS-underskningen) i Tabell 6:4, dr vi har
127
rknat genomsnitt p innehllsfrstelse p talat sprk och ordkunskap i

skrivet sprk.4
Danska Svenska Norska Grannsprk

Maurud (1972) medianer
DK - 6,13 7,90 7,01
SE 5,17 - 7,42 6,29
NO 8,33 9,10 - 8,72
INS (2003-04) genomsnitt
DK - 3,41 4,64 4,02
SE 3,87 - 6,43 5,15
NO 6,62 8,05 - 7,33
Tabell 6:4. Jmfrelse av grannsprkfrstelse mellan Mauruds under-
skning och INS-underskningen frdelad p land och testsprk.
Det ska omedelbart pongteras att vi inte kan kontrollera fr svrighets-

graden i Mauruds underskning jmfrt med vr.5 Man kan allts inte direkt
av tabellen sga om sprkfrstelsen har frndrats sedan 1970-talet. Vad
man dremot kan jmfra r de inbrdes relationerna mellan de olika ln-
derna och testen i de tv underskningarna. Dessa blir tydligare om vi rknar
i relativa tal, och eftersom vr underskning nstan genomgende har lgre
tal n Mauruds r det lmpligt att gra Mauruds underskning till bas fr ett
index p 100 och beskriva skillnaden mellan de tv underskningarna genom
att ange INS-underskningens resultat enligt detta index. Detta redovisas i
Tabell 6:5, dr allts ett index p 75 betyder att INS-underskningens
resultat utgr tre fjrdedelar av resultatet hos Maurud.
4
Tekniskt sett blir allts redovisningen av Maurud resultat ett genomsnitt av tv
medianer, medan INS-underskningens resultat blir ett genomsnitt av tv genomsnitt.
5
Berkningarna av lsbarhetsindex (LIX) i avsnitt 6.3.3 ovan antyder dock att vra texter
har varit svrare n Mauruds.
128
Danska Svenska Norska Grannsprk

DK - 55,7 58,6 57,3
SE 74,8 - 86,6 81,8
NO 79,5 88,4 - 84,1
Tabell 6:5. INS-underskningens resultat i frhllande till Mauruds resultat
(=100) frdelat p land och testsprk.
I Tabell 6:5 har vi ocks rknat ut indexet fr de tv grannsprken i varje

land. Resultatet r verraskande tydligt. Frstelsen av grannsprken i
Danmark avviker vldigt mycket frn Mauruds resultat (index ligger p 57),
medan det fr Sverige och Norge ligger mycket nrmare Mauruds resultat
(index mellan 80 och 85).
Vra testresultat ligger allts verallt lgre n Mauruds, men eftersom vi
inte kan kontrollera fr skillnaden i svrighetsgrad mellan Mauruds och vr
underskning kan de allts inte direkt sga ngot om en frndring av
grannsprksfrstelsen. Svrighetsgraden inom underskningarna r dremot
relativt vl under kontroll, och d kan vi gra flera intressanta iakttagelser.
Norrmnnens resultat ligger nrmast Mauruds underskning, och man kan
allts sga att norrmnnen r de som klarar vr underskning bst i niv med
Mauruds (genomsnittsindex fr bda grannsprken r 84,1), medan svens-
karna har klarat sig nst bst (genomsnittsindex r 81,8) och danskarnas
resultat avviker frvnande mycket frn Mauruds (genomsnittsindex r
57,3). Man kan allts sga att norrmnnens frsprng i sprkfrstelse
gentemot svenskar har kat ngot och att det kat rejlt gentemot danskarna.
Sprkfrstelsen mellan svenskar och norrmn r den som str sig bst i
frhllande till Maurud; dr har vr underskning i bda fallen ett index p
klart ver 85. Dr r allts sprkfrstelsen mest lik den frn sjuttitalet. Nst
mest likt Mauruds underskning r resultatet fr danskan i Sverige och
Norge. De fall dr skillnaden r strst gller svenskan och norskan i
Danmark. Med andra ord kan man sga att den svensk-norska sprkfr-
stelsen r den starkaste, medan svenskars och norrmns frstelse av danska
har frndrats lite mer, samtidigt som danskarnas frstelse av svenska och
norska skiljer sig ordentligt frn Mauruds underskning.
6.3.5 Attityder
Eftersom de bakgrundsdata som efterfrgas i Mauruds underskning och de
attitydfrgor som stlls i flera fall motsvarar de frgor vi stllde finns det
129
anledning att ven uppehlla sig vid resultaten av dessa. Nr det gller besk
och vistelser i respektive grannland, den sammanlagda vistelsetiden i ngot
grannland och omfattningen av kontakter med personer frn respektive
grannland visade det sig att de danska frskspersonerna i Mauruds under-
skning var de minst beresta. Maurud frklarar detta med att det r s f
danskar som varit i Norge (43,3%). Andelen norrmn som varit i Danmark
uppgr andra sidan till 71,9%, och norrmnnen hade ocks normalt varit i
Danmark mer n en gng (Maurud 1976:130f). Sverige var det mest beskta
landet: 84,3% av norrmnnen och 90,9% av danskarna har varit i Sverige.
Maurud anser att resultatet r rimligt ur geografisk synpunkt. De geografiska
frhllandena ser Maurud ocks som frklaring till att svenskarna r
frhllandevis beresta: 72,6% hade varit Norge och 77,9% i Danmark.
Dremot har svenskarna inte rest lika ofta som norrmnnen och danskarna
till de respektive grannlnderna, utan norrmnnen r de mest beresta
skandinaverna. Sverige r allts det mest beskta landet och Norge det minst
beskta. Detta stmmer ocks verens med Haugens resultat (Haugen
1953:66). En frsiktig jmfrelse kan eventuellt gras med vr frga som
berr huruvida man tnka sig att bo eller studera i ngot grannland och se
detta som en frlngning eller tminstone en aspekt av Mauruds frgor. Gr
man det fr man verensstmmelse mellan Mauruds resultat att danskarna r
de minst beresta av skandinaverna och vrt resultat att danskarna r de som i
klart minst utstrckning kan tnka sig att bo eller studera i ngot av
grannlnderna. ven norrmnnens tydliga frsteg nr det gller vistelser i
Sverige och Danmark i Mauruds underskning matchar det resultat vi ftt i
vr underskning, nmligen att norrmnnen r positiva till att bo eller
studera i ngot av andra skandinaviska lnderna, dock hellre Sverige n
Danmark.
Nr det gller kontakt med litteratur p grannsprket r resultatet i
Mauruds underskning att norrmnnen har lst mer bde svenska (60,5%)
och danska (55,4%) n de vriga. Svenskar och danskar har sin sida lst
mer av varandras sprk n de har lst norska: 35,6% mot 18,6% i Danmark
och 23,4% mot 10,1% i Sverige. Totalt sett har svenskarna lst minst p
grannsprken. ven i Haugens underskning skilde sig svenskarna frn de
andra (1953:55), men testpersonerna och den efterfrgade litteraturen skilde
sig t i hg grad, s siffrorna r inte helt jmfrbara. Fr kontakt med talat
grannsprk r det svenskan som sticker ut s till vida att bde norrmn och
danskar ser mycket p svensk TV, i synnerhet danskarna. Svenskarna tittar
130
s gott som aldrig p norsk eller dansk TV (Maurud 1976:133), ngot som r
naturligt om man endast ser till huvudstadsomrdet.
Kontakter med grannsprket via tidningar och TV samt med grann-
sprkstalare via umgnge och vistelser i respektive land har vi i vr under-
skning rknat samman till ett s kallat kontaktindex som motsvarar en siffra
mellan 0 och 100 (se avsnitt 5.2.1 och 5.2.2). Hr har norrmnnen det hgsta
kontaktindexet gentemot svenska med drygt 30. Ett kontaktindex mellan 15
och 20 gller norrmnnens kontakter med danska, danskarnas kontakter med
svl svenska som norska och svenskarnas kontakter med danska. Svens-
karnas kontakter med norska r endast 6,93, vilket r den lgsta noteringen.
Fr de rena attitydfrgorna har Maurud ocks mnga intressanta
resultat. Danskarna saknar tilltro till sin egen frmga nr det gller att frst
norska och svenska och svarar i snitt mycket lite eller en hel del p skalan
som strcker sig mellan allt och ingenting. Norrmnnen har stor tilltro till sin
frmga att frst bde danska och svenska, och de anser att svenska r
lttare n danska. Siffrorna fr svenskt tal i Norge r srskilt hga dr 60,1%
svarar allt utom enstaka ord. Denna uppskattning matchar resultatet i
Mauruds underskning vl, dr ju norrmnnens grannsprksfrstelse r sr-
skilt god. Norrmnnens uppskattade goda kunskaper i svenska visar sig
ocks i att ingen har uppgivit att de inte frstr ngonting av svenskan;
svarsalternativet ingenting finns representerat fr de vriga sprken och fr
bda representationsformerna (Maurud 1976:133).
I vr underskning omrknas testpersonernas uppskattningar p en
fyragradig skala med motpolerna ltt och svrt s att de motsvarar en siffra
mellan 0 och 100 (se avsnitt 2.1.1 och 5.4.2 ovan). Norrmnnen uppskattar
hr sin frmga att frst svenska till 77,4, vilket r en hg siffra som gott
motsvarar deras resultat p svensktestet. De uppskattar dock sin frstelse av
danska betydligt lgre, nmligen 35,5. Bde svenskar och danskar uppskattar
sin frstelse av norska som bttre n danska respektive svenska. Lgst siffra
fr denna uppskattning av frstelse anger svenskarna fr danska, 33,5,
medan danskarna uppskattar sin frstelse av svenska till 43,4.
Fr att kunna jmfra sina resultat med resultaten frn Haugens attityd-
underskning (1953:233) rknar Maurud (1976:134) om de olika svarskate-
gorierna till svrt, medelsvrt och ltt. Att norrmnnen anser sig frst
svenska bttre n svenskar anser sig frst norska framgr ocks i Haugens
underskning. Svrast r det fr danskar och svenskar och allra vrst fr
svenskarna, vilket ocks bekrftas av resultaten i Mauruds underskning, i
131
alla fall nr det gller talsprk. Norrmnnen anser sig ha lttare att frst
danska n det omvnda, och detta stmmer ocks verens med resultaten
frn testet. Norska blir i vilket fall som helst det sprk som r lttast att frst
i Skandinavien och danska blir det sprk som r svrast. Frklaringen som
Haugen ger r norskans mellanstllning, dr norskan, enkelt uttryckt, har
ordfrrdet gemensamt med danskan och uttalet gemensamt med svenskan.
Maurud bad ocks sina testpersoner att ange vad de tycker om sitt eget
sprk svl som om grannsprken. I Haugens attitydunderskning (1953:69,
236) hade det visat det sig att bde norrmn och svenskar fredrog sina egna
sprk framfr danska och ven att en betydande del danskar gjorde
detsamma: bara runt 40% av danskarna fredrog sitt eget sprk fre ngot av
de bda andra skandinaviska sprken, medan motsvarande siffror fr
norrmn och svenskar r 73% respektive 86%. Inte heller i Mauruds under-
skning fredrar danskarna sitt eget sprk s genomgende som svenskar
och norrmn gr, och en hel del danskar fredrar norska framfr danska
norska r betydligt mer populrt n svenska. Sambandet mellan dessa
attityder och resultaten r tydligt eftersom danskarna uppnr betydligt bttre
resultat fr talad norska n fr talad svenska, och man fr anta att det r
talsprk testpersonerna bedmer. Norrmnnen tycker betydligt bttre om
bde norska och svenska n danska, och flera tycker bttre om svenska n
norska. Detta r ocks i samklang med norrmnnens resultat fr talad
svenska. Svenskarna tycker ocks betydligt bttre om norska n danska, men
de r inte lika begeistrade ver norska som norrmn av svenska (Maurud
1976:135).
P samma stt som fr uppskattningen av grannsprksfrstelsen i vr
underskning ombads testpersonerna ange vad de tycker om de bda andra
skandinaviska sprken (se avsnitt 2.1.1 och 5.4 ovan). Svenskar och norrmn
anser inte att danska r ett fint sprk (index p knappt 30 p den 100-gradiga
skalan), medan de tycker bra om varandras: svenskan fr 66,6 av norr-
mnnen och norskan 53,1 av svenskarna. Norska fr ca 50 hos bde svenskar
och danskar.
Man kan allts konstatera att vra resultat stmmer relativt vl verens
med Mauruds, dock med reservationer fr att alla data inte r helt jmfr-
bara.
132
6.4 Tolkning av resultaten
I avsnitt 6.2 kunde vi konstatera att det p nstan alla deltest r s att
frldrarna r bttre n sina barn, och att skillnaden r ptagligt stor, p flera
test ver tre pong (av de tio mjliga). Denna stora skillnad mellan frldrar
och ungdomar ska skert till en del tillskrivas den individuella utvecklingen,
d.v.s. att frldrarna r mera mogna sprkvarelser, med strre ordfrrd och
vana vid variation. Likvl r skillnaderna s stora att man br frga sig om
resultaten inte ocks avspeglar en samhllelig frndring. Om hela
skillnaden skulle tillskrivas den individuella utvecklingen r det lite mrkligt
att skillnaden r s mycket strre i Kpenhamn och Stockholm n i rhus
och Bergen, och att skillnaden mellan frldrar och ungdomar r s pass
mycket strre fr danska n fr norska i Sverige. Skillnaden i ordfrrd och
vana vid variation borde rimligen vara ungefr lika stor mellan frldrar och
ungdomar i de tre lnderna, och skillnaden skulle inte heller pverkas av
vilket sprk de testas p. Vi tolkar det s att sprkfrstelsen har frsmrats i
Danmark och Sverige, men mjligen inte i Norge.
Vi fann ocks att de strsta skillnaderna mellan vuxna och ungdomar
gllde hrfrstelse (videosekvensen och nyhetsupplsningarna). Det r
mjligt att denna tendens gller bda vra frklaringar, d.v.s. den indi-
viduella och den samhlleliga. Det innebr att den individuella utvecklingen
innefattar strre vana vid att hra talat sprk, och d blir de vuxna bttre p
att frst talat sprk. andra sidan borde det utkade ordfrrdet ocks ge
hjlp vid ordkunskapstestet. Vad gller det samhlleliga perspektivet kan
man tnka sig att frldrarnas sprk r ngot nrmare det egna skriftsprket
och att ungdomarnas eget talsprk fjrmat sig mera frn skriften, och drmed
normalt ocks frn grannsprken. Vi kan inte skert avgra vilken av dessa
frklaringar som vger tyngst, men ven detta resultat tyder p att en del av
skillnaden mellan frldrar och ungdomar terspeglar en samhllelig ut-
veckling.
Jmfrelsen med Mauruds underskning ger en annan pusselbit till
frstelsen av tidsperspektiven i grannsprksfrstelsen. Eftersom vi och
Maurud har olika metoder kan den bara ge indikationer om den samhlleliga
utvecklingen. Vi har dock ovan frskt att eliminera skillnaderna och har d
ftt tydliga resultat. Fr det frsta visar bda underskningarna att norr-
mnnen r bttre p sprkfrstelse n danskar och svenskar. Norrmnnens
frsprng r ngot strre i vr underskning n i Mauruds. Svenskarnas
133
frstelse av grannsprken skiljer sig lite mer frn Mauruds underskning n

norrmnnens. Den stora skillnaden och verraskningen str dock
danskarna fr. De danska resultaten i vr underskning r klart mycket lgre
n i Mauruds.
Frldraunderskningen och jmfrelsen med Mauruds underskning r
olika, men de tcker bda ett tidsspann p ca 30 r, och bda kan tolkas s att
grannsprksfrstelsen har genomgtt en samhllelig frndring sedan 1970-
talet. Norrmnnens frsprng i grannsprksfrstelsen har kat, och svens-
karnas grannsprksfrstelse har nrmat sig danskarnas. Grannsprksfr-
stelsen r fortsatt stark i Norge, medan den har frsmrats i Sverige och
Danmark. Bde jmfrelsen med Maurud och frldraunderskningen tyder
p att frsmringen r strst i Danmark. De ger ngot olika antydning om
hur mycket sprkfrstelsen har frndrats i Sverige; jmfrelsen med
Maurud ger en mindre skillnad mellan svenskar och norrmn n vad fr-
ldraunderskningen gr.
134
Kapitel 7 Analys
7 Analys
I detta kapital diskuterar vi de viktigaste resultaten av vr underskning. Vi

frsker vrdera om vi kan besvara de frgestllningar som presenterades i
avsnitt 1.4, och vi frsker d ocks att analysera svaren. Frgestllningarna
upprepas fr enkelhetens skull hr nedan.
1. Hur duktiga r skandinaver p att frst varandras sprk?

2. Hur duktiga r invandrare i Skandinavien p att frst de andra
3. Hur duktiga r nordbor utanfr Skandinavien p att frst de (andra)
4. Blir skandinaver bttre p grannsprksfrstelse med stigande lder?
5. r ungdomar idag bttre p grannsprksfrstelse n vad ungdomar var
fr ett kvartssekel sedan?
6. Hur viktig r kontakten med grannlnderna fr sprkfrstelsen?
7. Hur duktiga r nordbor p att frst engelska?
De resultat som vi har ftt gr att vi inte kan ge ngot absolut svar p hur
duktiga nordbor r p grannsprksfrstelse. Ngon sdan absolut skala finns
givetvis inte. Dremot kan vi jmfra olika grupper p ett flertal stt; vi kan
t.ex. mta skillnader i danskkunskaper mellan svenskar och norrmn, eller
skillnader i attityderna till Sverige i Danmark och Norge. Det var sdana
skillnader som vi i frra avsnittet kunde jmfra med motsvarande skillnader
i Mauruds underskning. Hr ska vi ytterligare vrdera dessa skillnader. Vi
koncentrerar oss p de viktigaste resultaten som vr underskning har gett i
frhllande till frgestllningarna.
7.1 Skandinavien
Den frsta frgestllningen gller det allmnna resultatet i Skandinavien.

Detta kan som sagt inte anges i absoluta tal, men vi har ftt flera svar p
viktiga frgor om grannsprkfrstelsen. Ngra av de viktigaste resultaten av
gymnasieunderskningen var fljande (fr detaljer se avsnitt 4.3.1):
135
Kapitel 7 Analys
- Norrmn r klart bttre n svenskar och danskar p grannsprks-

frstelse.
- Danskarna r ngot bttre p grannsprksfrstelse n svenskar.
- Bokml r i lsfrstelsetestet lttare n nynorska fr danskar, medan
det fr svenskarna snarast r tvrtom.
Norrmnnen klarar allts testen klart bttre n svenskar och danskar; det
gller Oslo och Bergen i frhllande till alla de andra orterna i Skandinavien,
och det gller p alla deltesten. Detta resultat verensstmmer med Mauruds
resultat och r till och med mer tydligt i vr underskning. Det behver
givetvis frklaras, och vi tror att det tminstone r tre faktorer som spelar in.
Den frsta frklaringen r inomsprklig; den tar fasta p det faktum att
norskan rent sprkligt intar en mellanstllning mellan danska och svenska.
Som nmndes redan i kapitel 1 har norskan och danskan stora likheter i
ordfrrdet, medan norskan delar stora delar av ljudsystemet med svenskan.
Det innebr att norrmn har en frdel framfr svenskarna d det gller
danskt ordfrrd och en frdel framfr danskarna d det gller svenskt uttal.
Danskar och svenskar har problem i bda dessa avseenden d de ska frst
varandras sprk.
Den andra frklaringen berr attityderna till och intresset fr grann-
lnderna. Det r vl omvittnat att norrmn har strre intresse fr vad som
hnder i Danmark och Sverige n omvnt. Srskilt tycks det i Norge finnas
en positiv instllning till Sverige och svenskan. Vr underskning visar att
norrmn tycker att svenska r fint; deras svar omrknat till ett index med 100
som maxvrde hamnade p 67 fr svenska, medan motsvarande index fr
svenskarnas syn p norska var 53. Det norska intresset fr grannlnderna har
till viss del sin frklaring i att Norge har ngot mindre befolkning n Sverige
och Danmark, ven om denna skillnad inte ska verdrivas. Det finns
exempelvis en rad specialtidskrifter i Sverige och Danmark som saknas i
Norge, och det finns eller har funnits strre utbud av kultur och populr-
kultur i Sverige och delvis ocks i Danmark n vad det gr i Norge. Vr
underskning visar att skandinaviska ungdomar sllan lser tidningar (dags-
eller veckotidningar) eller ser p TV frn grannlnderna, men norrmnnen
har en hgre konsumtion av danska och svenska massmedier n omvnt (se
avsnitt 5.2.1).
136
Kapitel 7 Analys
Den tredje frklaringen berr norrmnnens vana vid sprklig variation.

Norge har tv skriftsprk och dessutom dialekter som r klart mera levande
n vad som r fallet i Sverige och Danmark. De har allts strre vana vid
sprklig variation n vad svenskar och danskar har, och de r allts bttre
trnade att avkoda avvikande ordformer och uttal.
Jmfrelsen mellan svenskar och danskar ska gras med frsiktighet.
Vr underskning innehller ett videotest p de tre sprken, dr det danska
testet uppenbarligen varit klart lttare n det norska och det svenska. P detta
stt gynnas svenskar och norrmn i underskningen. Om vi bara rknar de
mer jmfrbara sprktesten, d.v.s. nyhetsupplsningarna och tidningsartik-
larna, visar det sig att danskarna klarar svenskan lite bttre n vad
svenskarna klarar danskan och att danskarna totalt sett klarar norskan ngot
bttre n svenskarna. Denna skillnad r ngot mindre n den som Maurud
fann. Danskarnas lilla vertag ska nog i frsta rummet tillskrivas det faktum
att tal och skrift i danskan ligger s pass lngt ifrn varandra, medan svenskt
och norskt uttal ligger nrmare skriftsprket. De tre skriftsprken liknar
varandra ganska mycket, och danskarna har den vgen god hjlp att avkoda
t.ex. svenska ord som bgare, [b:gar], med hjlp av den danska skrift-
formen bger, medan svenskarna har svrare att frst att det kpenhamnska
uttalet [b:] ska frknippas med svenska ordet bgare. Se nrmare avsnitt
1.2.
I vr underskning fr man ocks fr frsta gngen svar p hur
skandinaver utanfr Norge klarar skriven norska i dess tv varianter, bokml
och nynorska. Resultatet visar, fga frvnande, att danskarna klarar bokml
bttre n nynorska; bokml r ju en frnorskad variant av danska, medan
nynorska r en mera genuin norsk sprkform. Vr underskning visar
drutver att svenskarna klarar nynorska ngot bttre n bokml, och det p
bda de tv texter som vi anvnt. Resultaten r dock bara signifikanta p den
ena texten, och tv andra faktorer gr att vi vill vara frsiktiga med
slutsatserna. Det r nmligen s att invandrarna i Sverige har strre skillnad
mellan nynorska och bokml n vad de infdda har en skillnad som vi inte
kan frklara och att finlandssvenskarna klarar bokml lite bttre n
nynorska. Se nrmare avsnitt 4.3.4.
Vrt material ger ocks mjlighet att sga ngot om skillnaderna mellan
de olika resultaten fr tal- och skriftsprk. Videotestet och nyhetsupp-
lsningarna utgr allts test av talsprk och tidningsartiklarna test av skrift-
137
Kapitel 7 Analys
sprk, om n bara av ordkunskap i skriven text. Bland de viktigare resultaten

av denna typ finner vi fljande (fr detaljer se avsnitt 4.3.5).
- Danskarna klarar svensk och norsk lsfrstelse mycket bttre n

svensk och norsk hrfrstelse.
- Svenskarna och finlandssvenskarna klarar norsk hrfrstelse och
lsfrstelse ungefr lika bra, medan de r klart mycket bttre p dansk
lsfrstelse n dansk hrfrstelse.
- Norrmnnen klarar svensk hr- och lsfrstelse ungefr lika bra medan
de r klart mycket bttre p dansk lsfrstelse n dansk hrfrstelse.
Danskarna klarar svensk och norsk lsfrstelse bttre n hrfrstelse.

Detta ska skert i stor utstrckning frklaras av att danskt skriftsprk liknar
svenskt och norskt skriftsprk mer n vad danskt talsprk liknar svenskt och
norskt talsprk. Med andra ord kan man sga att talad danska har fjrmat sig
frn skriften och frn svenskt och norskt talsprk, och det frsvrar frstel-
sen mera fr tal n fr skrift. Detta r skert ocks orsaken till att svenskar,
finlandssvenskar och norrmn klarar dansk lsfrstelse mycket bttre n
dansk hrfrstelse (jmfr diskussionen ovan och avsnitt 1.2).
Svenskt och norskt talsprk ligger relativt nra respektive skriftsprk
och avviker frn skriften p samma punkter, t.ex. d det gller utvecklingen
av initialt sk- och g- i ord som skra/skjre och gra/gjre. Drfr har
svenskar och norrmn ungefr lika bra resultat p de olika representations-
formerna, d.v.s. tal och skrift, nr svenskar ska frska frst norska och
tvrt om.
7.2 Invandrarna
Den andra frgestllningen gller eventuella skillnader mellan infdda och

invandrare i Skandinavien. Vi fokuserar hr p fljande viktiga resultat som
vr underskning har visat:
- Invandrarna r klart smre p grannsprk n de infdda.

- Skillnaden mellan invandrare och infdda r strst i Norge och minst i
Danmark.
138
Kapitel 7 Analys
- Norska invandrare r bttre p grannsprk n infdda svenskar och

danskar.
- Ensprkiga invandrare r smre p grannsprk n tvsprkiga.
- Vsteuropeiska invandrare r duktigare p grannsprk n andra
invandrare, medan invandrare frn Mellanstern r smst p grannsprk.
Invandrarna klarar allts genomgende testen p grannsprken smre n de

infdda. Detta r givetvis delvis en klassfrga; invandrarna tillhr ofta miss-
gynnade grupper, och har ven smre resultat p engelskan (se avsnitt 4.4.3
ovan). Delvis torde dock skillnaden bero p att man klarar grannsprken
bttre om man har full modersmlskompetens p ett annat skandinaviskt
sprk. Framfr allt tror vi att de som har nationalsprket som hemsprk har
ett strre ordfrrd; mnga svensksprkiga ungdomar har exempelvis sttt p
ord som r mindre frekventa i svenskan, ord som icke, vansklig, upprinnelse,
sprsml, vilka kan hjlpa dem att frst grannsprken, trots att de sjlva
givetvis anvnder de moderna svenska motsvarigheterna: inte, svr, ur-
sprung och frga i sitt eget sprk. Motsvarande lgfrekventa ord, som hjlper
danskar och norrmn i grannsprksfrstelsen finns frsts ocks i danska
och norska. Se ven diskussionen i Lundin & Zola Christensen (2001).
Skillnaderna mellan infdda och invandrare r strst i Norge, medan de
r minst i Danmark. Denna skillnad ska nog delvis frklaras med att det r
fler invandrare i Danmark som anvnder nationalsprket (danska) i hemmet
n vad det r i Norge och Sverige. Mjligen avspeglar detta de olika
lndernas sprkpolitik. De norska invandrarna r dock mycket duktiga i ett
strre perspektiv; de r bttre p danska n infdda svenskar och bttre p
svenska n infdda danskar. Detta mste frsts tillskrivas samma faktorer
som fr norrmnnens resultat i allmnhet. Norskans mellanstllning mellan
danskan och svenskan, attityderna till grannlnderna/grannsprken och
vanan vid sprklig variation torde ju glla fr invandrarna i ungefr samma
grad som fr de infdda norrmnnen.
Vi ser ocks att de invandrare som talar det skandinaviska national-
sprket tillsammans med ett invandrarsprk i hemmet normalt har bttre
resultat n de som enbart har ett invandrarsprk som hemsprk. Sambandet
r relativt tydligt, men orsakssambandet gr skert p bda hllen. Den
invandrare i t.ex. Sverige som r stark p svenska klarar grannsprken bra,
samtidigt som han/hon ocks r mer bengen att anvnda svenskan i
hemmet. Sambandet antyder dock samma sak som ovan, nmligen att god
139
Kapitel 7 Analys
behrskning av ett skandinaviskt sprk hjlper fr frstelsen av grann-

sprken. Tvsprkigheten kar frmodligen ocks den mentala beredskapen
fr avvikande uttal och stavning.
Nordvsteuropeiska invandrare har bttre resultat p grannsprk n
vriga invandrare. Detta terspeglar skert bde sprkliga och sociala fak-
torer. Dessa invandrare talar normalt germanska sprk, eller har tminstone
ftt undervisning i ett germanskt sprk i skolan. Detta hjlper givetvis till att
knna igen ord och att frst grammatiska strukturer i de skandinaviska
sprken. De nordvsteuropeiska invandrarna r normalt ocks bttre inte-
grerade i de skandinaviska samhllena, och deras behrskning av national-
sprket torde drfr vara klart bttre n andra invandrares. De invandrare
som klarar grannsprkstesten smst r de frn Mellanstern. De talar sprk
som r avlgset beslktade eller helt obeslktade med de skandinaviska
sprken, men framfr allt r de normalt mindre integrerade i de skandi-
naviska samhllena. Mnga av dem har relativt nyligen kommit till Skandi-
navien, och de kulturella barrirerna r hgre fr dessa grupper av in-
vandrare.
7.3 vriga Norden
Den tredje frgestllningen gller grannsprksfrstelsen i Norden utanfr

Skandinavien, d.v.s. i Finland, p Frarna, Island och Grnland. De tyd-
ligaste resultaten dr r fljande:
- Fringarna r klart bst p danska och norska och nst bst p svenska i
hela Norden.
- Finnarna r totalt sett smst p skandinavisk sprkfrstelse.
Fringarna tycks allts vara mycket bra p skandinaviska sprk, och ssom
vi har rknat r de till och med bttre n norrmnnen (om berknings-
grunderna, se nrmare avsnitt 4.3.1). Detta mste tillskrivas tminstone tre
faktorer.
Fr det frsta har fringarna ett nordiskt sprk som modersml, som
delar stora delar av ordfrrdet med de skandinaviska sprken och som r
relativt ppet fr att lna in internationella ord (via danskan). Fr det andra
har fringarna utomordentliga kunskaper i ett skandinaviskt sprk, nmligen
140
Kapitel 7 Analys
danskan, som de ocks i stor utstrckning har som undervisningssprk. De

klarar faktiskt sammantaget de danska testen bttre n danskarna sjlva p
alla tre testtyperna, om n inte p alla fem deltesten. Mhnda r detta delvis
resultatet av att de r vl trnade i att bli testade p danska. Fr det tredje r
det nordiska intresset p Frarna stort. Sprkomrdets litenhet gr att
fringar i alla mjliga sammanhang mste ska sig till andra sprk fr att f
information, kunskap och frstrelse. Det r ocks uppenbart att fringarna i
stor utstrckning riktar blicken mot Skandinavien och srskilt mot Danmark.
Vr underskning visar bland annat att fringarna r den enda grupp som
hellre flyttar till ett skandinaviskt land (srskilt Danmark) n till England
eller USA.
Islnningar och grnlndare intar en mellanposition. Grnlndarna r
duktiga p danska, men har klara svrigheter med svenska och norska. De
har ju ett icke-nordiskt sprk som modersml och har allts inget std i det
egna ordfrrdet fr att gissa rtt p svenska och norska ord som saknas i
danskan. Islnningarna har dremot ett nordiskt modersml. Till skillnad frn
fringarna har islnningarna dremot en mycket strng hllning till lnord.
De har allts mycket lite av den internationella ordskatten i sitt eget sprk
och har drmed inte en lika gynnsam position som fringarna. De har heller
inte danska som skolsprk, utan lser det som ett frmmande sprk. Detta
gr sammantaget att de r smre p danska n fringar och grnlndare, men
att de r nog s duktiga som grnlndarna p svenska och norska.
Fringar och islnningar klarar allts danskan bst av de tre testsprken,
men deras frstelse av norska och svenska ligger ganska nra frstelsen av
danska. Detta kan delvis frklaras med att friskt och islndskt uttal p flera
punkter r mera likt svenska och norska n danska. Mnga islnningar och
fringar har lrt sig att uttala danska s som det skrivs, och det kommer d i
mnga fall nrmare talad norska n talad danska.
Smst p skandinaviska sprk i Norden r de finsksprkiga klasserna.
Detta r fga frvnande eftersom dessa har de smsta frutsttningarna. De
har fr det frsta, liksom grnlndarna, ett icke-nordiskt sprk som moders-
ml. Fr det andra r deras modersml, liksom islnningarnas, mycket
restriktivt med att ta till sig det internationella ordfrrdet. De har fr det
tredje, liksom islnningarna, inget skandinaviskt sprk som undervisnings-
sprk, utan endast som frmmande sprk (i finnarnas fall svenska). Fr det
fjrde r finskan ett tillrckligt stort sprk fr att man ska vara relativ
sjlvfrsrjande med litteratur p de flesta omrden. Finnarna behver med
141
Kapitel 7 Analys
andra ord inte lika ofta g utomlands fr att finna relevant information,
kunskap eller frstrelse.
7.4 Tidsaspekter
Den fjrde och femte frgestllningen behandlar frndring ver tid. Vi

efterfrgar i den fjrde frgan den individuella utvecklingen av grannsprks-
frstelse och i den femte den samhlleliga. Dessa tv frgor r infltade i
varandra och vr underskning kan inte helt skilja de tv frgorna t. Fr att
gra det skulle man behva gra en underskning av bde ungdomar och
vuxna och sedan upprepa denna underskning efter, lt sga, 25 r. Vr
underskning kan bara delvis jmfras med Mauruds underskning, och
denna innehller dessutom inte ngon underskning av vuxna. De vuxna vi
har underskt r frsts heller inte samma individer som Maurud underskte.
Vr underskning ger dock klart besked om att frldrarna p alla orter
och p alla testtyper klarar grannsprken bttre n vad deras barn gr, ofta
mycket bttre. Vi har antagit att tminstone en del av denna skillnad ska
tillskrivas individuell utveckling, allts att de ldre har strre ordfrrd och
bttre vana vid grannsprk eller annan sprklig variation och att detta hjlper
dem till ett bttre resultat.
Vi har emellertid ocks antagit att en del av skillnaden mellan vuxna
och ungdomar ska tillskrivas en samhllelig utveckling. Grunden fr detta r
att vi inte finner goda skl till att skillnaderna mellan frldrar och ungdomar
r strre i Danmark n i Norge, och att skillnaderna r strre fr danska n
fr norska bland svenskarna. En individuell utveckling borde vara densamma
oavsett sprk och land, och vi menar drfr att det ven finns en samhllelig
utveckling som t.ex. frklarar att norrmnnen har mindre skillnad mellan
frldrar och vuxna n danskar och svenskar.
Vr jmfrelse mellan Mauruds underskning och INS-underskningen
visar samma tendenser som frldraunderskningen. I denna jmfrelse har
norrmnnens frsprng framfr danskar och svenskar kat ngot, men fram-
fr allt r danskarnas sprkfrstelse mycket smre i vr underskning n i
Mauruds. Vi har tolkat det s att norrmnnens sprkfrstelse har frndrats
lite de senaste trettio ren, svenskarnas lite mer och danskarnas ordentligt
mycket mer till det smre.
142
Kapitel 7 Analys
Sammantaget har vi allts anledning att anta att grannsprkskun-

skaperna har frsmrats i Danmark och Sverige de senaste trettio ren, men
att de kanske inte har gjort det i Norge. I Sverige r det frmst danskkun-
skaperna som har blivit smre, srskilt frstelsen av talad danska, medan
det i Danmark verkar finnas en frsmring av grannsprksfrstelsen fr
bde svenska och norska.
Observera att det finns en tidsmssig skillnad till som vr underskning
inte sger ngot om. De senaste 30 ren har sprken frndrats, och detta gr
det skerligen svrare att frst grannsprken i ngon mn. Denna sprkliga
utveckling r dock inte alls synlig i vr jmfrelse mellan frldrar och
ungdomar, eftersom de har ftt lyssna p samma uppspelningar; med andra
ord har alla, svl vuxna som ungdomar, ftt lyssna till nutida danska,
svenska och norska.
I den mn vi har rtt i att vra resultat delvis avspeglar en samhllelig
utveckling, br man givetvis frska beskriva vad denna bestr i. Vi tror att
de nordiska samhllena delvis har frflyttat fokus frn nromrdet, Norden,
till Europa och vrlden. Det r ett flertal faktorer som medverkat till detta.
Politiskt och ekonomiskt har medlemskap i EU, EES och Schengen
gjort frhllanden utanfr Norden mer intressanta. Passfrihet och andra
gemensamma nordiska harmoniseringar har nu blivit allmnna europeiska
angelgenheter. EU:s utvidgning och kade befogenheter gentemot med-
lemslnderna bidrar frsts ocks till att fokus frflyttas utanfr Norden, i
normalfallet till Bryssel. ven Berlinmurens fall och Sovjetmaktens snder-
fall har bidragit till kat intresse fr Europa; inte minst har det svenska och
finlndska intresset fr Baltikum kat betydligt. ven invandringen har
frsts betydelse i detta sammanhang; stora grupper skandinaviska med-
borgare har nu sina nrmaste slktingar lngt utanfr Norden, och i skolorna
har lrarna ibland ftt prioritera undervisning i nationalsprket framfr
grannsprken.
Kulturellt, framfr allt vad gller populrkulturen, har det skett stora
frndringar, i stor utstrckning beroende p att mediemarknaden har
frndrats. I brjan av 1970-talet fanns en nationell TV-kanal i varje nordisk
land, och de enda som hade tillgng till mer n en kanal var just de som
bodde i grnstrakter och drfr kunde se ven p en kanal frn ett grannland.
Numera finns flera nationella public service-kanaler, och drutver ett flertal
kommersiella kanaler, som i stor utstrckning snder engelsksprkiga pro-
gram. Mnga kan ocks via kabel-TV och parabolantenner ta in ett stort antal
143
Kapitel 7 Analys
utlndska TV-kanaler. Mnga av dem r specialiserade engelsksprkiga

kanaler, men det finns ocks en rad europeiska och andra kanaler, vilka har
stor betydelse inte minst fr invandrargrupperna. Vad gller massmedierna i
stort har de starkt engelskdominerade etermedierna strkts, delvis p de
skrivna mediernas bekostnad.
ven p det individuella planet har den ekonomiska och tekniska
utvecklingen inneburit kade kontakter med Europa och vriga vrlden. Fler
och fler har gtt igenom gymnasial utbildning, och det stora flertalet nordbor,
utom den ldsta generationen, r nu i ngon mn kunniga i engelska. Det har
ocks skett stora frndringar i vra res- och semestervanor. Tidigare var
grannlnderna vanliga semesterml, men de har nu ftt konkurrens av mer
avlgset liggande semesterml, ssom Medelhavslnderna, Thailand, Vst-
indien etc. De mera lngvariga vistelserna i grannlnderna kan allts ha blivit
frre. Man ska dock inte glmma att charterturismen i stor utstrckning
fortfarande r en gemensam skandinavisk angelgenhet. Mnga gnger reser
och bor skandinaverna tillsammans d de ska till Mallorca, Rhodos eller vad
det nu kan vara. Reseledargrupperna r ofta sammansatta av personer frn
alla de tre skandinaviska lnderna.
Man kan skert ange fler faktorer som frflyttat fokus frn nromrdet
och lngre ut i Europa och vrlden, men vi tror att vi hr tminstone har
kunnat peka p ngra av de viktigare.
ven andra faktorer till frsmringen av grannsprksfrstelsen gr
givetvis att finna. Bland annat verkar grannsprksundervisningen i skolorna
vara bristfllig. Vr underskning visar att det bara r ungefr hlften av
eleverna som uppgivit att de ftt grannsprksundervisning i Danmark och
Norge. I Sverige r uppgifterna n mer nedslende; endast ungefr en
fjrdedel av ungdomarna uppger att de ftt ngon form av grannsprksunder-
visning.
7.5 Kontaktmnster
Den sjunde frgan rr sambandet mellan kontaktmnster och grannsprks-

frstelse. Vi har framfr allt underskt detta p tv stt. Fr det frsta har vi
underskt orter med olika kontaktmnster, och fr det andra har vi frgat de
enskilda testpersonerna om deras kontakter med grannlnder, grannsprk och
grannsprkstalare.
144
Kapitel 7 Analys
Vad gller de olika underskningsorterna har vi funnit mycket klara

samband fr flera orter. Malmborna har klart mera kontakt med Danmark
n vad Stockholmarna har, och de klarar ocks dansktestet mycket bttre n
dessa. I Norge har Osloborna mer kontakt med Sverige n bergensarna, och
de klarar ocks svenskan bttre n dessa. Bland finlandssvenskarna ser vi att
testpersonerna i Mariehamn och Vasa, som har mera kontakt med Sverige,
ocks verkar klara svenskan bttre n testpersonerna i Helsingfors. Det enda
som r frvnande r att kpenhamnarna klarar svenskan smre n
rhusianerna, jfr avsnitt 7.7 nedan.
ven p det individuella planet har vi konstaterat att sambandet mellan
sprkfrstelse och kontaktmnster r starkt. I de allra flesta testserierna
inom Skandinavien r sambandet mellan mycket grannlandskontakt och god
grannsprksfrstelse signifikant. Vi kan dremot inte sga ngot om vad
som r orsak och verkan. Den som har mycket kontakt med ett grannland lr
sig mera grannsprk, och den som kan mycket grannsprk tar mera kontakt.
Vilket samband som r starkast sger vr underskning inte ngot om.
7.6 Engelskkunskaperna
Den sjtte frgestllningen gller frstelse av engelska. De tydligaste

resultaten i vr underskning i detta avseende r fljande:
- Ungdomarna i Norden r duktiga p engelska; de r nstan

genomgende bttre p engelska n p grannsprken.
- Fringarna r de enda som klarar ett skandinaviskt sprk bttre n
engelska.
- Danskarna och finnarna har ngot smre engelskkunskaper n vriga
nordbor.
Generellt sett r allts de nordiska ungdomarna bttre p att frst engelska

n grannsprken. Det engelska videotestet var ganska ltt, och vissa
ungdomar knde igen nyhetsupplsningarna och/eller tidningsartiklarna fr
grannsprkstestet, s de engelska resultaten r frmodligen ngot bttre av
145
Kapitel 7 Analys
dessa skl.1 Likvl r skillnaden generellt sett s stor mellan grannsprk och
engelska att man kan sga att de allra flesta nordbor frstr engelska bttre
n grannsprken. De engelska resultaten ligger i stort sett mellan 6 och 7,5
pong medan resultaten fr de skandinaviska sprken varierar mellan 1,5 och
8,5 pong. Man ska dock inte glmma att de flesta av vra testpersoner har
haft regelbunden trning och testning av sina engelskkunskaper i 69 r,
delvis av samma typ som i underskningen, medan majoriteten av dem
aldrig ftt ngon undervisning p grannsprk verhuvudtaget.
De friska ungdomarna frstr danska bttre n engelska, och norska
nstan lika bra som engelska, i vr underskning; deras frstelse av svenska
ligger ngot lgre. I vrigt r det bara bland norrmnnen som frstelsen av
grannsprken ligger i nrheten av frstelsen av engelska.
Engelskkunskaperna bland danskar och finnar r ngot lgre n bland
vriga nordbor. Resultatet r kanske inte frvnande fr finnarna, som har ett
modersml som inte r beslktat med engelskan och som inte grna tar till
sig det internationella ordfrrdet. Det r dremot frvnande fr danskarna;
deras resultat p engelskan ligger en till en och en halv pong under
resultatet fr vriga skandinaver. I nsta avsnitt diskuterar vi kort detta och
andra frvnande resultat i Danmark.
7.7 Exkurs: Danskarnas resultat
Vi har i det fregende p flera stllen noterat frvnande resultat fr

danskarna, och d framfrallt fr kpenhamnarna. De r av det slaget att vi
grna vill samla dem p ett stlle, och det r frst nu vi kan gra denna
sammanstllning.
Fr det frsta har kpenhamnarna ett dligt resultat p de svenska
testen. Det r exempelvis smre n rhusianernas och fringarnas resultat.
Fr det andra har danskarna i allmnhet och kpenhamnarna i synnerhet
smre resultat p det danska testet n vad fringarna har. Det gller alla de
tre testtyperna. Fr det tredje har danskarna i allmnhet och kpenhamnarna
i synnerhet smre resultat p engelsktestet n vriga nordbor, utom finnarna;
rhusianerna ligger i niv med finnarna, men kpenhamnarna r smre n
1
De testpersoner som frsttt grannsprkstesten dligt eller inte alls hade frsts fga
hjlp av att ha hrt uppspelningarna och lst texterna p ett annat sprk tidigare.
146
Kapitel 7 Analys
finnarna. Fr det fjrde r skillnaden i grannsprksfrstelse mellan vuxna

och ungdomar strst i Danmark; allra strst r den i Kpenhamn. Fr det
femte finner vi inget tydligt samband mellan erhllen grannsprksunder-
visning och bttre grannsprksfrstelse i Kpenhamn, ssom vi finner i
vriga Skandinavien; sambandet r faktisk negativt fr norsktestet i Kpen-
hamn.
Alla dessa resultat tyder p att danskarna i allmnhet och kpen-
hamnarna i synnerhet har visat mindre intresse fr underskningen n andra.
Vra fltarbetare menar att intresset fr underskningen faktiskt var strre i
rhus n i Kpenhamn i jmfrbara klasser. Vi kan inte ge en god frklaring
till dessa avvikande resultat, men vi tror att det kan sttas i samband med
ngra av vra resultat frn attitydunderskningen. Den visade nmligen att
danskarna avviker ordentligt frn vriga nordbor d vi frgade om de kunde
tnka sig att bo eller studera utomlands. De flesta unga skandinaver r
bengna att flytta till grannlnderna fr att bo eller studera; svenskar och
norrmn ligger i vrt index mellan 39 och 55, och vriga nordbor har
likartade eller hgre indexsiffror. Danskarna r dremot mycket mer ovilliga
att flytta utomlands: de fr index mellan 22 och 30. De tycks ocks vara
mindre bengna att flytta till engelsksprkiga lnder n vad svenskar och
norrmn r. De danska ungdomarna verkar ocks ha en lgre konsumtion av
massmedier frn grannlnderna n tvrt om. Kpenhamnsungdomarna ser
mindre p svensk TV och lser frre svenska tidningar n vad som gller
motsvarande dansk TV och danska tidningar fr Malmungdomar. Detta ger
indikationer om att danska ungdomars intresse fr grannlnderna r mttligt.
De dliga danska resultaten r allts som mest tydliga i Kpenhamn.
Det kan hnda att delar av fenomenet ska frklaras som ett storstads-
fenomen. ven i Stockholm finner vi nmligen dliga resultat fr grann-
sprksfrstelse. Stockholmarna klarar (frsts) danskan mycket smre n
Malmborna, men de r ocks smre n finlandssvenskarna p danska, vilket
r lite ovntat. Mjligen r det s att man runt om i Norden har kpen-
hamnarna och stockholmarna som frebilder, men att man i Kpenhamn och
Stockholm mste se utanfr Norden fr att finna ngon att se upp till.
147
Kapitel 7 Analys
7.8 Avslutande kommentar
I detta kapitel har vi redovisat de tydligaste resultaten frn vr underskning;

mnga intressanta resultat har vi ftt frbig. Sammanfattningsvis kan man
sga att resultaten bekrftar Mauruds underskning frn 1972, men ocks att
tendenserna idag r tydligare. Norrmnnen r mer verlgsna danskar och
svenskar i vr underskning n i Mauruds. Danskar och svenskar r i vr
underskning inte s olika vad gller grannsprksfrstelse.
Vi har frsts ocks redovisat ett ganska stort antal nya resultat som
saknar motsvarighet i Mauruds underskning, bl.a. att fringarna r s
duktiga p alla de tre skandinaviska sprken och att invandrarna har strre
problem n infdda skandinaver. Vra resultat tyder ocks p att grann-
sprksfrstelsen i Danmark och Sverige har frsmrats, och mest i Dan-
mark. Vr underskning visar dessutom att nordiska ungdomar r duktiga p
engelska; i de flesta fall frstr de engelska bttre n grannsprken.
Till sist vill vi pongtera att vr underskning enbart gller sprkfr-
stelse; med andra ord sger den inte allt om kommunikation mellan nord-
bor. Nr vi kommunicerar mste vi bde tala och frst. Den skandinaviska
sprkgemenskapen bygger p att vi talar vrt modersml och att vi frsker
frst ett delvis frmmande sprk. Den frsta delen r allts helt
oproblematisk, medan den andra nog kan sgas stta p strre problem idag
n fr ett kvartssekel sedan. En god uppfljning av vr underskning vore
drfr att underska kommunikationen mellan nordbor i alla dess aspekter.
Fr att svara p frgan i bokens titel kan man allts sga: Ja, sprket
hller ihop Norden, men inte lika bra som fr trettio r sedan.
148
Litteratur
Bardal, J., Jrgensen, N., Larsen, G. och B. Martinussen. 1997. Nordiska.

Vra sprk frr och nu. Studentlitteratur, Lund.
Berthelsen, A. 1953. Metodik-synpunkter p dansk-undervisningen i Sverige.
Scriptor, Stockholm.
Bijvoet, E. 1998. Sverigefinnar tycker och talar. Om sprkattityder och
stilistisk knslighet hos tv generationer svenskfinnar. Institutionen fr
nordiska sprk vid Uppsala universitet. Textgruppen i Uppsala AB.
Bjrnsson, C.-H. 1968. Lsbarhet. Liber, Stockholm.
B, I. 1978. Ungdom og naboland. En underskelse av skolens og fjern-
synets beetydning for nabosprksforstelsen. Rogalandsforskning
4, Stavanger.
Brestam Uhlmann, U. 1994. Skandinaver samtalar. Sprkliga och inter-
aktionella strategier i samtal mellan danskar, norrmn och
svenskar. Institutionen fr nordiska sprk vid Uppsala universitet.
Textgruppen i Uppsala AB.
Cassirer, P. 1977. Studier ver ordfrstelse: rapport frn projektet
Svenskan och deras ord. Acta Universitatis Gothoburgensis, Gteborg.
Elert, C.-C. (utg.). 1981. Internordisk sprkfrstelse. Fredrag och
diskussioner vid ett symposium p Rungstedsgaard utanfr
Kpenhamn. Utgiven i samarbete med Nordiska sprksekreteriatet.
Acta Universitatis Umensis. Ume Studies in the Humanities 33.
Frick, N. & S. Malmstrm. 1976. Sprkklyftan. Hur 700 ord frsts och
missfrsts. Kristianstads boktryckeri AB, Kristianstad.
Haugen, E. 1953. Nordiske sprkproblemer en opinionsunderskelse. I:
Nordisk tidskrift 29.
Hauksdttir, A. 2001. Lrerens strategier Elevernes dansk. Dansk som
fremmedsprog i Island. Nordisk Ministerrd Sprogsamarbejde.
TemaNord 2001:6. Kbenhavn.
Hellspong, L. & P. Ledin. 1997. Vgar genom texten. Studentlitteratur,
Lund.
Josephson, O. 1982. Svra ord. En underskning av frstelsen av 153 ord
frn ekonomiska, sociala och politiska sammanhang. Meddelanden frn
Institutionen fr nordiska sprk vid Stockholms universitet 11. Gotab,
Litteratur
Stockholm.
Jrgensen, N. & E. Krrlander 2001. Grannsprksfrstelse i resunds-
regionen r 2000. Gymnasisters hrfrstelse. Nordlund 22:1. Institu-
tionen fr nordiska sprk.
Kristiansen, T. 2004. Sprogholdinger over resund. I: Dansk talseprog. Bind
5. Nordisk Forskningsinstitut. Afdeling for dialektforskning. C. A.
Reitzels Forlag, Kbenhavn.
Lundin, K. & R. Zola Christensen. 2001. Grannsprksfrstelse i resunds-
regionen r 2000. Gymnasisters lsfrstelse. Nordlund 22:1. Institu-
tionen fr nordiska sprk.
Maurud, . 1976. Nabosprksforstelse i Skandinavia. En underskelse om
gjensidig forstelse av tale- og skriftsprk i Danmark, Norge og
Sverige. Nordisk utredningsserie 13. Nordiska rdet, Stockholm.
Melin L. & S. Lange. 1985. Att analysera text. Studentlitteratur, Lund.
Osgood. C. E. 1969. The nature and measurment of meaning. In: Semantic
differential technique. A sourcebook. Ed. by Snider, J. G. & C. E.
Osgood, Chicago. Frst publicerad i Psychological Bullentin 49 (1952).
Prins, W. S. 2005. Grannsprksfrstelsen i Sverige och Sverigefinland.
Sverigesvenska och finlandssvenska gymnasieelevers frstelse av talad
danska och talad norska. Manuskript. Institutionen fr nordiska sprk,
Rijksuniversiteit, Groningen.
Sandy, H. 2002. Moderne importord i Norden. Ei gransking av bruk,
normer og sprogholdningar. I: Sprk i Norden 2002. rsskrift for
nordisk Sprogrd og sprognvnene i Norden.
Sandy, H. (red.). 2003. Med bil i Norden i 100 r. Ordlaging og tilpassing
av utalandske ord. Novus, Oslo.
Sandy, H. & J.-O. stman. 2004. Det frmmande i nordisk sprkpolitik.
Om normering av utlndska ord. Novus, Oslo.
Svvarsdttir, . & G. Kvaran. 2002. Icelandic. In: Grlach, M. (ed.) An
Annotated Bibliography of European Anglicisms. Oxford University
Press, Oxford.
Zeevaert, L. 2004. Interskandinavische Kommunikation. Strategien zur
Etabliering von Verstndigung zwischen Skandinaviern im Diskurs.
Philologia. Sprachwissenschaftliche Forschungsergebnisse 64. Verlag
Dr Kovac, Hamburg.
Bilaga 1 Enkttyper 1(1)
BILAGA 1 Enkttyper
Uppstllningen redovisar vilka enkttyper vi anvnt och vilka deltest som ingr i varje.
Den illustrerar ocks ordningen mellan deltesten (frn vnster till hger).
Sprk1 Sprk2
Enkt Video Nyhets- Tidn- Video Nyhets- Tidn-
upplsn art uppl art
Danska enkter:
AD01 VNO KNO TNN VSV GSV DSV
AD02 VSV KSV TSV VNO GNO DNN
AD03 VSV GSV DSV VNO KNO TNB
AD04 VNO GNO DNB VSV KSV TSV
BD01 VDA KDA TDA VNO GNO DNB
BD02 VDA GDA DDA VSV KSV TSV
DD01 VDA KDA TDA VEN GEN DEN
DD02 VDA GDA DDA VEN KEN TEN
DD03 VEN GEN DEN VNO KNO TNB
Svenska enkter:
AS01 VNO KNO TNN VDA GDA DDA
AS02 VDA KDA TDA VNO GNO DNN
AS03 VDA GDA DDA VNO KNO TNB
AS04 VNO GNO DNB VDA KDA TDA
DS01 VSV KSV TSV VEN GEN DEN
DS02 VSV GSV DSV VEN KEN TEN
Norska enkter:
AN01 VSV KSV TSV VDA GDA DDA
AN02 VDA KDA TDA VSV GSV DSV
AN03 VDA GDA DDA VSV KSV TSV
AN04 VSV GSV DSV VDA KDA TDA
DN01 VNO KNO TNB VEN GEN DEN
DN02 VNO GNO DNB VEN KEN TEN
Finska enkter:
BF01 VSV KSV TSV VDA GDA DDA
BF02 VSV GSV DSV VDA KDA TDA
BF03 VSV KSV TSV VNO GNO DNB
BF04 VSV GSV DSV VNO KNO TNB
DF01 VEN KEN TEN VNO GNO DNB
DF02 VEN GEN DEN VDA KDA TDA
Islndska enkter:
BI01 VDA KDA TDA VNO GNO DNB
BI02 VDA GDA DDA VNO KNO TNB
BI03 VDA KDA TDA VSV GSV DSV
BI04 VDA GDA DDA VSV KSV TSV
DI01 VEN GEN DEN VSV KSV TSV
DI02 VEN KEN TEN VNO GNO DNB
Deltesten frkortas s att frsta bokstaven str fr testtyp: V=Videosekvens K=Nyhets-

upplsning-Knguru, G=Nyhetsupplsning-Grodor, T=Tidningsartikel-Tinnitus och
D=Tidningsartikel-Droger. De tv fljande bokstverna str fr testsprk: DA=danska,
EN=engelska, NB=bokml, NN=nynorsk, NO=norska (talad), SV=svenska.
Bilaga 2 Antal insamlade enkter 1(1)
BILAGA 2 Antal insamlade enkter
Tabell B2:1 Antal insamlade enkter frdelade p enkttyp och underskningsort

H KP M ST BG OS MH HF VA JY TH RV AK NU Tot
AD01 43 45 88
AD02 32 22 54
AD03 13 40 53
AD04 29 43 72
BD01 23 11 34
BD02 24 20 44
DD01 21 31 52
DD02 18 43 61
DD03 16 16
AS01 28 39 23 12 102
AS02 34 27 22 83
AS03 31 28 25 84
AS04 17 52 10 79
DS01 21 20 19 60
DS02 10 27 19 18 74
AN01 27 58 85
AN02 26 28 54
AN03 25 53 78
AN04 26 60 86
DN01 23 16 39
DN02 18 21 39
BF01 20 21 41
BF02 19 19
BF03 26 26
BF04 2 8 44 54
DF01 21 16 35 72
DF02 8 19 16 43
BI01 25 25
BI02 34 12 46
BI03 22 36 58
BI04 15 15
DI01 19 15 34
DI02 22 14 36
Tot 156 224 141 193 145 236 66 129 94 114 63 137 77 31 1806
INS INS - Internordisk sprkfrstelse 1
BILAGA 3. Exempelenkt AS01
Underskning av sprkfrstelse
i Norden
I den hr underskning vill vi se hur mycket du frstr av grannsprken danska och norska. Det r
en vetenskaplig underskning och inte ett test som du blir bedmd efter eller fr betyg p. Du ska
fylla i formulret p egen hand och inte samarbeta med ngon.
Underskningen innehller tre moment p vardera sprket. Dr kommer du i kontakt med bde
talsprk och skriftsprk. Du fr frst se en sekvens ur "Vem vill bli miljonr" och drefter hra ett
utdrag ur en nyhetssndning. Slutligen fr du lsa en tidningsnotis. I samband med detta fr du
besvara ngra korta frgor. Dina svar kommer att behandlas anonymt du behver allts inte skriva
ditt namn p formulret.
Din insats r mycket vrdefull fr oss och fr forskningen om hur vi frstr varandra i Norden.
Tack s mycket fr din medverkan!

Frst ber vi dig besvara ngra frgor om dig sjlv. De r viktiga fr att vi ska kunna jmfra
mnniskor med olika bakgrund, vanor etc.
Jag r ___________ r gammal.
Jag r man / kvinna.
Det/de sprk jag talar med mina frldrar r ________________________________
Mina frldrars yrken r ______________________och ______________________

(mor) (far)
Jag ser p dansk TV 1 gng/vecka 1 gng/mnad 1 gng/r Mer sllan

Jag ser p norsk TV 1 gng/vecka 1 gng/mnad 1 gng/r Mer sllan
Jag lser danska

dagstidningar/veckotidningar 1 gng/vecka 1 gng/mnad 1 gng/r Mer sllan
Jag lser norska
dagstidningar/veckotidningar 1 gng/vecka 1 gng/mnad 1 gng/r Mer sllan
Jag umgs med danskar 1 gng/vecka 1 gng/mnad 1 gng/r Mer sllan

Jag umgs med norrmn 1 gng/vecka 1 gng/mnad 1 gng/r Mer sllan
Jag r i Danmark 1 gng/vecka 1 gng/mnad 1 gng/r Mer sllan

Jag r i Norge 1 gng/vecka 1 gng/mnad 1 gng/r Mer sllan
1a) Har du andra kontakter med danskar? JA NEJ

1b) Om du svarat ja, vilka? _________________________________________
1c) Har du andra kontakter med norrmn? JA NEJ

1d) Om du svarat ja, vilka? _________________________________________
2a) Har du lst danska i skolan? JA BARA LITE NEJ

2b) Har du lst norska i skolan? JA BARA LITE NEJ
3a) Kan du tnka dig att bo eller studera i Danmark? JA NEJ KANSKE
3b) Kan du tnka dig att bo eller studera i Norge? JA NEJ KANSKE
4a) Tycker du att danska r fint eller fult? Kryssa i en av rutorna.
Fint Fult
4b) Tycker du att norska r fint eller fult? Kryssa i en av rutorna.
Fint Fult
5a) Vad tycker du om danskar?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
5b) Vad tycker du om norrmn?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
6a) Tycker du att danska r ltt eller svrt att frst? Kryssa i en av rutorna.
Ltt att frst Svrt att frst
6b) Tycker du att norska r ltt eller svrt att frst? Kryssa i en av rutorna.
Ltt att frst Svrt att frst
7) P vilket telefonnummer kan vi n dina frldrar? _________________________________

Du kommer nu att f se och hra ett utdrag ur den norska motsvarigheten till "Vem vill bli
miljonr", och vi vill att du svarar p fljande frgor i samband med detta. Var s kortfattad som
mjligt i dina svar!
1. Vad har han fr yrke?
___________________________________________________________________________
2. Vilka r det som kper hans tjnster?
___________________________________________________________________________
3. Han skriver en bridgespalt och dessutom stter han ihop ngot annat. Vadd?
___________________________________________________________________________
4. Han har folk sittande hemma som hjlper honom. Vilka d?
___________________________________________________________________________
5. Hur lnge har han levt av sitt yrke?
___________________________________________________________________________
4
Du kommer nu att f hra ett kort utdrag ur en norsk nyhetsupplsning. Vi ber dig besvara fljande
frgor och vara s kortfattad som mjligt i dina svar.
1. Hur lnge var kngurun p fri fot?
________________________________________________________________________
2. Hur fick man stopp p kngurun?
________________________________________________________________________
3. Hur fort kunde Jerry springa?
________________________________________________________________________
4. Hur mtte polisen farten?
________________________________________________________________________
5. Vad var veterinrerna mest frvnade ver?
_________________________________________________________________________
========================================================
5
Den tredje delen av underskningen innebr att du fr lsa ett utdrag ur en norsk text. I samband med
detta vill vi att du anger vad de understrukna orden heter p svenska genom att ringa in det
svarsalternativ som du tror r korrekt. Ls igenom hela texten en gng frst!
Millionerstatning for tinnitusskade framleis

(a) ofta
Tinnitus, eller yresus som lidinga framleis (b) fortsttningsvis
heiter p folkemunne, er ein folkesjukdom: (c) fortlpande
Statistikken viser at om lag 600.000 nord- (d) fortfarande
menn er ramma, 50.000 av dei s hardt at
arbeidsevna er redusert. Rundt 20.000 arbeidsevna
nordmenn har kronisk tinnitus, noko som (a) arbetsfrmgan
gjer dei invalide og ute av stand til (b) arbetsviljan
meistre sin eigen kvardag. Sjukdomen (c) arbetstid
rammar folk i alle aldersgrupper og av (d) arbetsinsats
begge kjnn.
Ein Stavanger-mann i slutten av 30- tapt
ra gjorde nyleg forlik med eit forsikrings- (a) avsatt
selskap, og denne avtalen inneber at han fr (b) inarbetad
til saman 1,4 millionar kroner som erstat- (c) frlorad
ning for framtidig arbeidsinntekt og tapt (d) kommande
arbeidsevne. Hrselshemmedes landsfor- berre
bund (HLH) spr eit ras av erstatningssaker (a) bara
i kjlvatnet av denne saka. I HLH er dei (b) minst
jublande glade for utfallet av erstatnings- (c) kanske
saka. (d) vanligen
"Dette er historisk, og inneber ein
aksept av tinnitus som alvorleg liding", tilbod
seier informasjonssjef Anders Hegre i (a) ansprk
HLH. (b) mjlighet
For ha krav p erstatning etter lova (c) frsk
m ein vere minst 15 prosent invalid. Men (d) tillbud
Rikstrygdeverket innrmmer tinnitusskadde
berre fem prosent invaliditet. Dermed har ei sannsynlig
stor gruppe vore utan tilbod om f (a) frhoppningsvis
erstatning. (b) sannolikt
"Dette er eit steg mot gi tinnitus- (c) givet
ramma eit trygde- og forsikringsoppgjer (d) omjligt
som str i forhold til lidingane deira", seier
Hegre. Etter det han trur, er det sannsynlig vurderer
mange som vil g til sak som flgje av (a) antas
forliket i Stavanger. (b) vill
"Vi veit om mange flygarar som (c) verkar
vurderer g til sak for f erstatning, og (d) vervger
ettersom tinnitus rammar s mange, kan vi rammar
ikkje sj bort fr at det vil komme mange (a) angr
liknande saker dei nrmaste ra," sluttar (b) drabbar
Hegre. (c) slr ut
(d) lamslr
lidinga
(a) plgan sj bort fr
(b) lidelsen (a) s ofta
(c) komman (b) g bort frn
(d) fenomenet (c) bortse frn
(d) utg frn
Du kommer nu att f se och hra ett utdrag ur den danska motsvarigheten till "Vem vill bli
miljonr", och vi vill att du svarar p fljande frgor i samband med detta. Var s kortfattad som
mjligt i dina svar!
1. Hur gammal r han?
___________________________________________________________________________
2. Var befinner han sig nr han arbetar?
___________________________________________________________________________
3. Vilken bransch har han arbetat i i flera r?
___________________________________________________________________________
4. Vad spelar han p sin fritid?
___________________________________________________________________________
5. Vad ska han gra om han vinner mycket pengar?
___________________________________________________________________________
7
Du kommer nu att f hra ett kort utdrag ur en dansk nyhetsupplsning. Vi ber dig besvara
fljande frgor och vara s kortfattad som mjligt i dina svar.
1. Vilket slags djur handlar texten om?
________________________________________________________________________
2. Varfr mste man lyssna efter dem?
________________________________________________________________________
3. Var lever det hr djuret?
________________________________________________________________________
4. Hur mnga delstater r inblandade?
________________________________________________________________________
5. Vad vill man skapa debatt om?
_________________________________________________________________________
========================================================
8
Den tredje delen av underskningen innebr att du fr lsa ett utdrag ur en dansk text. I samband med
detta vill vi att du anger vad de understrukna orden heter p svenska genom att ringa in det
svarsalternativ som du tror r korrekt. Ls igenom hela texten en gng frst!
Populrt indgreb mod lovlig narko nogle

(a) viktiga
Ekspert mener, at nye EU-regler vil (b) mnga
betyde, at frre unge vil eksperimentere (c) nya
med de livsfarlige designer-drugs. (d) ngra
De nye EU-regler, der skal stte en
stopper for lovlige, ecstasy-lignende varigt
designer-stoffer vkker glde hos bde (a) fr lng tid
narkopolitiet og misbrugseksperter. (b) allvarligt
"Det har selvflgelig vret uendeligt (c) obotligt
selvmodsigende, at man i s mange r har (d) slumpmssigt
accepteret de her farlige stoffer, bare fordi
bagmndene har pillet lidt ved nogle stoffer
molekyler. Vi ved, at designer-drugs kan (a) recept
skade unge mennesker fatalt og varigt", (b) material
siger misbrugsekspert Henrik Rindom fra (c) mnen
Hvidovre Hospital, der glder sig over, at (d) droger
det nu er slut med EU-bureaukrati, nr et
nyt farligt stof skal p listen over forbudte ulovlige
stoffer. (a) olagliga
Henrik Rindom mener, at alene (b) olovliga
signalvrdien i, at stofferne nu gres (c) obrukbara
ulovlige, vil afholde en del unge fra at (d) onyttiga
prve dem:
"Det gr en stor forskel, at man ikke forskel
bare kan g ind i en butik og kbe (a) anledning
stofferne helt benlyst. Nr man gr (b) skillnad
stofferne ulovlige, signalerer man ogs, at (c) frdel
de er farlige, og man tvinger dermed de (d) frhoppning
unge til at overveje, om de vil bryde loven.
Selv det at kbe hash for frste gang synes fordi
mange er meget grnseoverskridende, (a) trots att
fordi det er ulovligt." siger Henrik (b) eftersom
Rindom. (c) bara om
Han bakkes op af specialkonsulent (d) s fort som
for narkotika og forebyggelse i
sundhedsstyrelsen, Anne Marie Sindballe: isr
"Det er vldigt positivt, at det nu (a) i bda fallen
bliver svrere at krybe uden om loven. Og (b) bara
det er isr positivt, at det sker p (c) nd
europisk plan. Nationale lovgivninger (d) srskilt
slr ikke til i denne sammenhng, hvor
udviklingen er meget international." siger lovgivninger
hun. (a) tilltelse
(b) lagstiftning
(c) utgifter
(d) varningar
selvflgelig
(a) fretrdesvis slr
(b) ofta (a) avgr
(c) givetvis (b) slr
(d) sjlvmant (c) rcker
(d) passar
Bilaga 4 Testpersoner frdelade p ort och utbildning 1(3)
BILAGA 4 Testpersoner frdelade p ort och utbildning

Bilaga 4a. Tabell B4:1 Testpersoner frdelade p ort och utbildning i grannsprks-
underskningen i Skandinavien. Teoretiskt inriktade utbildningar r markerade med
kursiv stil.
Stad Elev- Skola Elev- Frdelning ver

antal antal utbildningar
Stockholm 146 Sthlm:s hotell- & restaurangskola 48 HRP 48
Stockholm Tensta gymn. 44 SH 17; NV 27
Stockholm Thorildsplans g. 38 NV 17; SH 21
Stockholm Kisa gymn. 16 HP 16
Malm 110 Jrgen Kock 51 HR 34; LP 17
Malm Sankt Petri 59 SH 28; NV 31
Kpenhamn 150 Niels Brock 23 HHX 23
Kpenhamn Nrre Gymn. 33 MAT 16; SPROG 17
Kpenhamn Teknisk Skole 13 FRIS 13; STRTM 11
Kpenhamn Social- og Sundhed, Herlev 12 [---] 12
Kpenhamn Social- og Sundhed, Brndby 16 [---] 16
Kpenhamn Ishj Amtgymn. 43 MAT 25; SPROG 18
rhus 117 Langkr Gymn. 43 MA/SPROG 43
rhus Marselisborg 18 SPROG 18
rhus Social- og Sundhedsskolen 13 GE 13
rhus rhus Kpmandskole 25 HHX 25
rhus Teknisk Skole 18 MAL 11; VVS 7
Oslo 199 Manglerud 76 Allm. 76
Oslo Foss 97 Allm. 97
Oslo Sandaker 26 YFAG 26
Bergen 104 Langhaugen sk. 53 Allm. 53
Bergen Bergen yrkessk. 51 Form 26; TB 18; El 7
Bilaga 4b. Tabell B4:2. Testpersoner frdelade p ort och utbildning i grannsprksunder-
skningen i vriga Norden. Teoretiskt inriktade utbildningar r markerade med kursiv
stil.
Reykjavk 96 Menntasklinn 82 SPRK/NV/SP 82

Insklinn 14 Prakt. 14
Akureyri 48 Menntasklinn 48 Teor. 48
Trshamn 47 Handlsskli 24 HP 24
Studentaskli 23 MAT 23
Nuuk 31 Midtgrnlands Gymn. Skole 31 Teor. 31
Mariehamn 47 lands lyceum 25 Teor. 25
lands handelslroverk 22 Prakt. 22
Helsingfors 82 Huvudstadens yrkesinstitut 10 VRD 10
Grankulla samskola 24 (sv)Teor. 24
Helsingin normaal. 46 (fi)Teor. 46
Suoen liikemiesten kauppaopisto 2 MER 2
Vasa 43 Vaasan yhteislukio 22 (fi)Teor. 22
Vaasan ammattio. 9 DAT 9
Vasa vningsskola 12 (sv)Teor. 12
Jyvskyl 63 Jyvskyln kauppaoppilaitos 19 Prakt. 19
Jyvskyl Lyseo 44 (fi)Teor. 44
Bilaga 4c. Tabell B4:3. Testpersoner frdelade p ort och utbildning i engelskundersk-
ningen i Skandinavien. Teoretiskt inriktade utbildningar r markerade med kursiv stil.

Stockholm 47 Thorildsplans g. 27 SH 27
Stockholm Tensta gymn. 16 NV16
Malm 31 Jrgen Kock 10 LP 10
Malm Sankt Petri 21 SH 21
Kpenhamn 74 Teknisk Skole 12 STRTM 12
Kpenhamn Social- og Sundhed 19 [---] 19
Kpenhamn Ishj Amtgymn. 43 MAT 24; SPROG 19
rhus 39 Marselisborg 18 SPROG 18
rhus Teknisk Skole 21 MAL 8; Smed 13
Oslo 37 Manglerud 37 Allm. 37
Bergen 41 Langhaugen sk. 23 Allm. 23
Bergen Bergen yrkessk. 18 Oknt 18
Bilaga 4d. Tabell B4:4. Testpersoner frdelade p ort och utbildning i engelskunder-
skningen i vriga Norden. Teoretiskt inriktade utbildningar r markerade med kursiv stil.

Reykjavk 49 Menntasklinn 23 SPRK/NV/SP 23
Insklinn 26 Prakt. 26
Akureyri 31 Menntasklinn 31 Teor. 31
Trshamn 16 Studentaskli 16 MAT 16
Mariehamn 20 lands lyceum 20 Teor. 20
Helsingfors 50 Grankulla samskola 19 (sv)Teor. 19
Helsingin normaal. 21 (fi)Teor. 21
Suoen liikemiesten kauppaopisto 10 Prakt. 10
Vasa 56 Vaasan yhteislukio 17 (fi)Teor. 17
Vaasan ammattio. 19 Prakt. 19
Vasa vningsskola 20 (sv)Teor. 20
Jyvskyl 51 Jyvskyl Lyseo 35 (fi)Teor. 35
Jyvskyln kauppaoppilaitos 16 Prakt. 16
Bilaga 5 Rttningsprinciper fr videosekvens 1(3)
BILAGA 5 Rttningsprinciper fr videosekvens
Frgorna presenteras av utrymmesskl endast p svenska. De understrukna leden visar

vad som motiverar pongen i de fall det rr sig om sammansttningar, uttryck etc. Som
ppekades i avsnitt 3.1 och 3.2 resulterar ett korrekt svar i kombination med ett felaktigt
svar i de flesta fall i pongavdrag.
5.1 Svensk videosekvens

Innehll i korthet: intervjupersonen r en kvinna som arbetar som distriktslkare och har
som frmsta fritidsintresse att vandra, frmst i Spanien. Hon brukar vandra pilgrimsleden
mellan Paris och Santiago de Compostela; nr man vandrat denna led sgs det att ens tid i
helvetet halveras. Familjen har flera gemensamma husdjur, och dottern har en egen hst.
Frga 1: Vilket yrke har hon?

Bedmt som korrekt (2p): distriktslkare/lkare/doktor
Bedmt som tveksamt (1p): bedriftslkare; rikslkare; pensionerad
distriktslkare
Frga 2: Var brukar hon vandra?

Bedmt som korrekt (2p): Spanien
Bedmt som tveksamt (1p): ParisSpanien, Santiago (=plats i Spanien,
pilgrimsledens slutml)
Frga 3: Vilken slags vg brukar hon vandra?

Bedmt som korrekt (2p): Pilgrimsled (d.v.s. ej geografisk position)
Bedmt som tveksamt (1p): ParisSpanien (stderna i denna ordningsfljd)
Frga 4: Vad r det som halveras nr man har gtt denna vg?
Bedmt som korrekt (2p): tiden i helvetet
Bedmt som tveksamt (1p): konstruktioner med helvetet; ngot som anger att
man p ngot stt tjnar p att g turen.
Frga 5: Vad fr slags husdjur har hennes dotter?

Bedmt som korrekt (2p): hst; hst (X, Y); markeringen ska indikera att
hsten r det som efterfrgas ven om det ven finns andra djur i familjen.
Bedmt som tveksamt (1p): hst, X, Y; 1p eftersom det inte framgr att
hsten r det djur som efterfrgas.
5.2 Dansk videosekvens

Innehllet i korthet: intervjupersonen r en 35-rig man som r utbildad ingenjr men som
sedan en tid tillbaka arbetar hemma vid datorn och skriver texter fr Internet inom
reklambranschen. Han spelar klassisk gitarr och vill bygga ett halmhus om han vinner
pengar.
Frga 1: Hur gammal r han?

Bedmt som korrekt (2p): 35 r
Bedmt som tveksamt (1p):
Frga 2: Var befinner han sig nr han arbetar?

Bedmt som korrekt (2p): hemma
Bedmt som tveksamt (1p): vid/med/framfr datorn; i rhus (geografiskt
korrekt angivelse)
Frga 3: I vilken bransch har han arbetat i flera r?

Bedmt som korrekt (2p): reklambranschen
Bedmt som tveksamt (1p): texter till Internet; frfattar texter till Internet
Frga 4: Vad spelar han p fritiden?

Bedmt som korrekt (2p): klassisk gitarr
Bedmt som tveksamt (1p): elgitarr
Frga 5: Vad ska han gra om han vinner massa pengar?

Bedmt som korrekt (2p): bygga ett halmhus
Bedmt som tveksamt (1p): kpa ett hus; bygga om ett hus; hus
5.3 Norsk videosekvens

Innehll i korthet: intervjupersonen r en man som jobbar som redaktr fr en tidning och
skriver bridgespalter samt korsordsspalter som andra tidningar kper. Han har levt av sitt
yrke i 20 r. Hans vnner i bridgeklubben sitter hemma och r beredda att hjlpa honom
att besvara tvlingsfrgorna.
Frga 1:Vilket yrke har han?

Bedmt som korrekt (2p): redaktr fr en tidning; redaktr fr en pressbyr;
radaktor/radaktr/readektor (p.g.a. tendensen i danska att re- vergr till ra-
framfr dentaler och alveolarer ges 2p ven fr varianterna).
Bedmt som tveksamt (1p): redaktr fr ngot; redaktr plus ngot
annat; pressbyr/Pressbyrn (sprkrelaterat; Pressbyr(n) p svenska r ngot helt
annat).
Frga 2: Vem r det som kper hans tjnster?

Bedmt som korrekt (2p): tidningar
Bedmt som tveksamt (1p): tidningsbyrer
Frga 3: Han skriver en bridgespalt och dessutom gr han ngot annat. Vad
r det?
Bedmt som korrekt (2p): korsord; kryssord (sprkrelaterat: svenska); kryss
(sprkrelaterat: svenska)
Bedmt som tveksamt (1p): lser korsord; krysspalt (sprkrelaterat:
svenska); kryssord (sprkrelaterat: svenska)
Frga 4: Han har folk sittande hemma som kan hjlpa honom. Vilka r det?
Bedmt som korrekt (2p): bridgeklubben; bridgevnner; klubben;
klubbkamrater
Bedmt som tveksamt (1p): ngon klubb; 30 stycken/vnner/kompisar
Frga 5: Hur lnge har han levt av sitt yrke?

Bedmt som korrekt (2p): 20 r
5.4 Engelsk videosekvens

Innehll i korthet: intervjupersonen r pilot. Han svarar fel p den sista frgan om vad
Paul Jones r (en dans och inte en sorts pple), ngot som hans vnner och kollegor ofta
terkommer till eftersom de tyckte att svaret var uppenbart. Fr de pengar han vunnit har
han hjlpt sina vnner ekonomiskt s att de skulle kunna resa ivg p semester samt sjlv
rest till Antarktis och drtill kpt en motorcykel.
Frga 1: Den tvlande missar frgan om vad Paul Jones r. Vilket r det
riktiga svaret p frgan?
Bedmt som korrekt (2p): en dans
Bedmt som tveksamt (1p): B (betecknar bokstaven fr det svarsalternativ
som dans utgjorde); a dance (p.g.a. ljudlikheten mellan det skandinaviska
ordet och det engelska).
Frga 2: Hans vnner och kollegor har uttalat sig om svaret p den frga han missade.
Vad tycker de om svaret?
Bedmt som korrekt (2p): att svaret var enkelt/solklart/uppenbart; att han borde ha
kunnat svaret
Bedmt som tveksamt (1p): de retade honom fr svaret; att svaret var dligt; att de
knde till svaret; de frstod inte/tyckte att det var konstigt att han inte kunde svaret
Frga 3: Han har delat med sig av prispengarna till sina vnner. Vad har
han gett dem ekonomiska bidrag till?
Bedmt som korrekt (2p): ferie/ferieresa/resa
Bedmt som tveksamt (1p): ferier + ett felaktigt svar
Frga 4: Vart har han rest fr prispengarna?

Bedmt som korrekt (2p): Antarktis/Antarctic; Sydpolen; Arktis; Nordpolen
Frga 5: Vad har han kpt fr prispengarna?

Bedmt som korrekt (2p): en motorcykel/motorcycle (jfr resonemanget om
Antarktis/Antarctic)
Bedmt som tveksamt (1p): motorbike; cykel
Bilaga 6 Rttningsprinciper fr nyhetsupplsning 1(2)
BILAGA 6 Rttningsprinciper fr nyhetsupplsning
Frgorna presenteras av utrymmesskl endast p svenska. De understrukna leden visar

vad som motiverar pongen i de fall det rr sig om sammansttningar, uttryck etc. Som
ppekades i avsnitt 3.1 och 3.2 resulterar ett korrekt svar i kombination med ett felaktigt
svar i de flesta fall i pongavdrag.
6.1 Kngurutexten
Innehll i korthet: kngurun Jerry har infngats efter att varit p rymmen i Kpenhamn i
tv mnaders tid. Under tiden i frihet har han lyckats skaffa mat p egen hand och
kommit oskadd frn en bilolycka. Jerry kunde springa med en hastighet av 60 km/h,
vilket gjorde honom svr att fnga in. Polisen fick till slut stopp p honom med hjlp av
en bedvningspil och kunde ge honom ett nytt hem i en djurpark.
Frga 1: Hur lnge var kngurun p fri fot?

Bedmt som korrekt (2p): 2 mnader
Bedmt som tveksamt (1p): 12 mnader; 2 (d.v.s. utan enhetsangivelse; jfr
norsk video, frga 5, och frga 3 nedan)
Frga 2: Hur fick man stopp p kngurun?

Bedmt som korrekt (2p): bedvningspil, skjuten med bedvning
Bedmt som tveksamt (1p): bedvning/bedvad/svd; bedvningsgevr/-
spruta/-piller/-pistol; sovmedicin/sovpiller
Frga 3: Hur fort kunde Jerry springa?

Bedmt som korrekt (2p): 60 km/h/60 km/60 (d.v.s. korrekt med eller utan enhet pga. att
hastighet vanligtvis mts i km/h; jfr frga 1 ovan och norsk video, frga 5).
Frga 4: Hur mtte polisen farten?

Bedmt som korrekt (2p): med radar
Bedmt som tveksamt (1p): rater/radere/rarder (d.v.s. olika stavningsvarianter);
hastighetskontrollgrej; sonar
Frga 5: Vad var veterinrerna mest frvnade ver?

Bedmt som korrekt (2p): att kngurun klarade att skaffa mat under s lng tid
Bedmt som tveksamt (1p): att kngurun hade verlevt; att den hade klarat livet etc.; mat
Bilaga 6 Rttningsprinciper fr nyhetsupplsning 2(2)
6.2 Grodtexten
Innehll i korthet: invnarna i USA uppmanas att g ut i naturen om natten fr att lyssna
efter grodor och drmed ka intresset fr och skapa diskussion om miljn. Grodorna
hller till i sanka marker, och man kan inte se dem i mrkret p grund av deras frger utan
mste lyssna efter dem. Hrfrstelsetexten om grodor r svrare n den om kngurun
Jerry, och detta avspeglas tydligt i informanternas svar (se vidare sektion 3.2 och 3.5).
Frga 1: Vilket slags djur handlar texten om?

Bedmt som korrekt (2p): grodor/paddor (sprkrelaterat; endast korrekt fr
svenska), frosker (sprkrelaterat; endast korrekt fr norska), frer (sprkrelaterat;
endast korrekt fr danska)
Frga 2: Varfr mste man lyssna efter dem?

Bedmt som korrekt (2p): allt med kamouflage/skyddsfrg; de r svra att
se; man kan inte se dem; man hr dem bttre n man ser dem
Bedmt som tveksamt (1p): de kvker; det r mrkt ute; fr att kunna hitta
dem/rkna dem; de byter frg efter miljn; de r ute om natten
Frga 3. Var lever det hr djuret?

Bedmt som korrekt (2p): alla typer av sankmarker (krr med mnga
stavningsvarianter sumpmark, fuktig milj; dock inte genomgende
vt milj, dvs. sjar).
Bedmt som tveksamt (1p): Amerika/USA (d.v.s. rent geografisk angivelse, jfr dansk
video, frga 2)
Frga 4. Hur mnga delstater r inblandade?

Bedmt som korrekt (2p): 47
Frga 5: Vad vill man skapa debatt om?

Bedmt som korrekt (2p): miljn
Bedmt som tveksamt (1p): naturskydd; intresse fr djur och natur; rdda naturen;
skydda naturliga omgivningar, ge myndigheterna upplysningar
BILAGA 7.Antal deltest
Varje testperson har normalt gjort tv sprktest vilka innefattar tre deltest vardera.
Tabell B7:1. Gymnasieunderskningen Antal deltest frdelade p testsprk och underskningsort

Ort Danska Svenska Norska Engelska
Test Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog
H 39 21 18 21 18 117 61 56 61 56 117 56 61 56 61 36 16 20 16 20
KB 74 31 43 31 43 150 65 85 65 85 150 85 65 85 65 74 43 31 43 31
M 110 51 59 51 59 31 21 10 21 10 110 59 51 59 51 31 10 21 10 21
ST 146 79 67 79 67 47 20 27 20 27 146 67 79 67 79 44 25 19 25 19
OS 104 52 52 52 52 104 52 52 52 52 41 23 18 23 18 41 18 23 18 23
BG 199 88 111 88 111 199 111 88 111 88 37 16 21 16 21 37 21 16 21 16
MH 47 22 25 22 25 19 19 0 19 0 47 25 22 25 22 19 0 19 0 19
HF 61 18 43 18 43 67 46 21 46 21 82 25 57 25 57 48 40 8 40 8
VA 52 19 33 19 33 47 21 26 21 26 36 20 16 20 16 53 34 19 34 19
JY 35 35 0 35 0 63 0 63 0 63 79 44 35 44 35 51 35 16 35 16
TH 47 23 24 23 24 24 24 0 24 0 39 16 23 16 23 16 0 16 0 16
RV 96 47 49 47 49 56 34 22 34 22 81 34 47 34 47 41 22 19 22 19
AK 48 36 12 36 12 51 15 36 15 36 26 12 14 12 14 29 14 15 14 15
NU 31 11 20 11 20 20 20 0 20 0 11 0 11 0 11 0 0 0 0 0
Summa 1089 533 556 533 556 995 509 486 509 486 1002 482 520 482 520 520 278 242 278 242
Tabell B7:2. Gymnasieunderskningen Antal deltest frdelade p testsprk, hemsprk och land
Land Hem- Danska Svenska Norska Engelska
sprk
Test Sprk Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog
DK DA 90 45 45 45 45 198 103 95 103 95 198 95 103 95 103 90 45 45 45 45
DK INV 23 7 16 7 16 69 23 46 23 46 69 46 23 46 23 20 14 6 14 6
SE SV 174 85 89 85 89 48 29 19 29 19 174 89 85 89 85 48 19 29 19 29
SE INV 82 45 37 45 37 30 12 18 12 18 82 37 45 37 45 27 16 11 16 11
NO NO 228 104 124 104 124 228 124 104 124 104 66 29 37 29 37 66 37 29 37 29
NO INV 75 36 39 36 39 75 39 36 39 36 12 10 2 10 2 12 2 10 2 10
FI SV 92 32 60 32 60 56 19 37 19 37 92 60 32 60 32 56 37 19 37 19
FI FI 103 62 41 62 41 140 67 73 67 73 152 54 98 54 98 115 72 43 72 43
TH FO 47 23 24 23 24 24 24 0 24 0 39 16 23 16 23 16 0 16 0 16
IS IS 144 83 61 83 61 107 49 58 49 58 107 46 61 46 61 70 36 34 36 34
NU GR 17 5 12 5 12 12 12 0 12 0 5 0 5 0 5 0 0 0 0 0
NU GD 14 6 8 6 8 8 8 0 8 0 6 0 6 0 6 0 0 0 0 0
Summa 1089 533 556 533 556 995 509 486 509 486 1002 482 520 482 520 520 278 242 278 242
Tabell B7:3. Gymnasieunderskningen Antal deltest frdelade p testsprk, hemsprk och underskningsort
Ort Sprk Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog
H DA 34 19 15 19 15 92 59 33 59 33 92 33 59 33 59 34 15 19 15 19
H INV 5 2 3 2 3 25 2 23 2 23 25 23 2 23 2 2 1 1 1 1
KB DA 56 26 30 26 30 106 44 62 44 62 106 62 44 62 44 56 30 26 30 26
KB INV 18 5 13 5 13 44 21 23 21 23 44 23 21 23 21 18 13 5 13 5
M SV 87 44 43 44 43 26 20 6 20 6 87 43 44 43 44 26 6 20 6 20
M INV 23 7 16 7 16 5 1 4 1 4 23 16 7 16 7 5 4 1 4 1
ST SV 87 41 46 41 46 22 9 13 9 13 87 46 41 46 41 22 13 9 13 9
ST INV 59 38 21 38 21 25 11 14 11 14 59 21 38 21 38 22 12 10 12 10
OS NO 87 47 40 47 40 87 40 47 40 47 37 19 18 19 18 37 18 19 18 19
OS INV 17 5 12 5 12 17 12 5 12 5 4 4 0 4 0 4 0 4 0 4
BG NO 141 57 84 57 84 141 84 57 84 57 29 10 19 10 19 29 19 10 19 10
BG INV 58 31 27 31 27 58 27 31 27 31 8 6 2 6 2 8 2 6 2 6
MH SV 47 22 25 22 25 19 19 0 19 0 47 25 22 25 22 19 0 19 0 19
HF SV 33 10 23 10 23 19 0 19 0 19 33 23 10 23 10 19 19 0 19 0
VA SV 12 0 12 0 12 18 0 18 0 18 12 12 0 12 0 18 18 0 18 0
HF FI 28 8 20 8 20 48 46 2 46 2 49 2 47 2 47 29 21 8 21 8
VA FI 40 19 21 19 21 29 21 8 21 8 24 8 16 8 16 35 16 19 16 19
JY FI 35 35 0 35 0 63 0 63 0 63 79 44 35 44 35 51 35 16 35 16
TH FO 47 23 24 23 24 24 24 0 24 0 39 16 23 16 23 16 0 16 0 16
RV IS 96 47 49 47 49 56 34 22 34 22 81 34 47 34 47 41 22 19 22 19
AK IS 48 36 12 36 12 51 15 36 15 36 26 12 14 12 14 29 14 15 14 15
NU GR 17 5 12 5 12 12 12 0 12 0 5 0 5 0 5 0 0 0 0 0
NU GD 14 6 8 6 8 8 8 0 8 0 6 0 6 0 6 0 0 0 0 0
Summa 1089 533 556 533 556 995 509 486 509 486 1002 482 520 482 520 520 278 242 278 242
Tabell B7:4 Frldraunderskningen Antal deltest gjorda av frldrar frdelade p testsprk och underskningsort
Test Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog
H 18 7 11 7 11 18 11 7 11 7
KB 46 18 28 18 28 46 28 18 28 18
M 35 15 20 15 20 35 20 15 10 15
ST 12 7 5 7 5 12 5 7 5 7
OS 34 23 11 23 11 34 11 23 11 23
BG 25 12 13 12 13 25 13 12 13 12
Summa 106 57 49 57 49 123 49 74 49 74 111 64 47 54 47
Tabell B7:5 Frldraunderskningen Antal deltest gjorda av barn frdelade p testsprk och underskningsort
H 11 3 8 3 8 11 8 3 8 3
KB 25 3 22 3 22 25 22 3 22 3
M 20 8 12 8 12 20 12 8 12 8
ST 12 7 5 7 5 12 5 7 5 7
OS 30 16 14 16 14 30 14 16 14 16
BG 18 10 8 10 8 18 8 10 8 10
Summa 80 41 39 41 39 84 28 56 28 56 68 47 21 47 21
BILAGA 8 Resultat p deltest (maxpong p alla deltest r 10)
Tabell B8:1. Gymnasieunderskningen Genomsnittligt resultat fr deltesten frdelat p testsprk och underskningsort
Ort Danska Svenska Norska Engelska
Test Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog
H 9,08 8,81 7,78 6,62 6,78 1,58 4,46 0,88 6,28 6,91 2,13 4,13 2,75 6,64 8,18 6,58 8,00 5,50 8,25 4,50
KB 9,27 7,42 7,47 5,52 6,05 1,48 4,57 1,02 5,11 7,04 1,51 4,68 2,29 6,69 7,63 5,45 6,28 4,65 7,37 2,42
M 5,45 3,51 2,20 5,82 6,54 8,42 9,38 5,80 8,57 5,90 3,66 8,12 2,80 6,66 4,25 7,06 4,90 7,67 5,70 8,00
ST 2,86 1,72 0,67 5,20 4,78 8,19 9,05 7,37 7,90 7,11 3,97 7,75 3,57 6,49 4,57 6,45 7,80 7,58 7,36 7,16
OS 6,32 5,75 2,41 7,53 7,76 4,61 8,37 5,84 7,50 7,59 8,03 8,63 8,24 7,25 7,14 7,59 6,48 6,50 7,24 3,88
BG 6,56 6,54 1,79 7,85 7,60 3,61 7,88 5,37 6,40 7,85 7,61 9,70 7,83 8,22 6,61 7,20 7,44 7,57 6,83 8,57
MH 3,06 0,60 0,65 4,50 6,13 6,21 - 7,32 - 6,05 3,27 5,74 1,80 6,48 4,20 6,00 7,37 - 7,42 -
HF 2,66 0,56 0,42 3,94 4,37 2,70 4,35 6,62 7,17 6,00 1,70 5,52 0,51 6,08 3,67 5,96 7,00 6,75 7,70 6,63
VA 2,02 0,21 0,61 1,84 3,45 3,83 3,24 4,96 4,62 6,58 1,61 5,80 0,25 5,70 3,25 5,68 7,53 5,37 7,47 5,47
JY 2,26 0,71 - 2,66 - 1,60 - 0,44 - 5,81 0,56 1,00 0,71 3,50 4,00 5,47 6,66 4,00 8,03 3,63
TH 9,60 9,48 6,96 8,35 5,71 4,25 6,38 - 6,63 - 5,56 8,69 6,48 7,06 9,04 6,44 - 7,94 - 8,44
RV 6,05 3,28 2,80 5,43 7,55 1,55 3,82 1,14 5,29 5,45 0,51 3,88 2,85 5,82 6,06 5,78 6,55 8,47 6,32 8,00
AK 6,81 4,92 1,75 5,00 8,50 2,22 5,00 0,78 6,07 5,81 0,69 4,50 3,64 5,58 7,86 6,83 9,14 7,93 8,50 7,20
NU 8,00 7,45 5,70 5,45 5,05 1,05 1,65 - 4,00 - 1,82 - 1,73 - 7,64 - - - - -
Tabell B8:2. Gymnasieunderskningen Genomsnittligt resultat fr deltesten frdelat p testsprk, hemsprk och land
Land Hem- Danska Svenska Norska Engelska
sprk
Test Sprk Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog
DK DA 9,30 8,51 7,69 6,29 6,69 1,61 4,74 1,11 5,90 7,05 1,88 5,22 2,64 6,69 8,00 6,12 7,38 5,29 8,20 3,38
DK INV 8,83 4,57 7,19 3,86 5,06 1,28 3,52 0,67 4,65 6,85 1,49 2,89 1,96 6,63 7,43 4,45 4,71 2,67 5,71 2,17
SE SV 4,47 3,14 1,53 6,12 5,83 9,146 9,483 7,421 8,76 6,79 3,97 8,28 3,82 6,81 4,69 7,29 7,53 7,66 7,32 8,21
SE INV 2,93 1,07 1,05 4,18 5,05 6,90 8,58 6,44 7,00 6,78 3,55 7,05 2,22 6,00 3,98 5,67 6,31 7,55 6,38 6,00
NO NO 6,96 6,78 2,50 7,90 8,21 4,78 8,68 6,26 7,66 8,34 7,86 9,38 8,00 8,31 6,89 7,47 6,89 7,14 7,16 7,17
NO INV 4,69 3,92 1,31 6,92 6,10 2,72 6,74 3,94 5,51 5,81 7,50 8,90 9,00 6,40 7,00 6,92 7,50 7,10 5,00 5,10
FI SV 3,39 1,69 1,12 5,56 6,68 7,89 9,58 7,16 8,21 6,43 3,55 7,35 3,00 7,18 3,97 7,38 7,57 8,63 7,57 7,42
FI FI 1,95 0,53 0,17 2,48 2,17 1,41 4,00 0,42 6,37 5,82 0,60 1,15 0,41 3,37 3,66 5,44 6,79 5,12 7,82 5,00
TH FO 9,60 9,48 6,96 8,35 5,71 4,25 6,38 - 6,63 - 5,56 8,69 6,48 7,06 9,04 6,44 - 7,94 - 8,44
IS IS 6,31 3,99 2,59 5,24 7,74 1,87 4,18 0,91 5,53 5,67 0,55 4,04 3,03 5,76 6,48 6,21 7,56 8,24 7,17 7,65
NU GR 7,00 6,80 4,75 5,40 4,58 0,83 1,50 - 3,50 - 2,00 - 0,80 - 7,00 - - - - -
NU GD 9,21 8,00 7,13 5,50 5,75 1,38 1,88 - 4,75 - 1,67 - 2,50 - 8,17 - - - - -
Tabell B8:3. Gymnasieunderskningen Genomsnittligt resultat fr deltesten frdelat p testsprk, hemsprk och underskningsort
Ort Sprk Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog Video Kng Grod Tinn Drog
H DA 9,21 9,00 7,87 6,95 6,93 1,65 4,51 1,18 6,32 7,12 2,39 5,52 2,75 6,82 8,22 6,65 7,87 5,79 8,20 4,74
H INV 8,20 7,00 7,33 3,50 6,00 1,32 3,00 0,43 5,00 6,61 1,16 2,13 3,00 6,39 7,00 5,50 10,00 0,00 9,00 0,00
KB DA 9,36 8,15 7,60 5,81 6,57 1,58 5,05 1,06 5,34 7,02 1,43 5,06 2,50 6,63 7,70 5,80 7,13 4,92 8,20 2,38
KB INV 9,00 3,60 7,15 4,00 4,85 1,25 3,57 0,91 4,62 7,09 1,68 3,65 1,86 6,87 7,48 4,33 4,31 3,20 5,46 2,60
M SV 5,74 3,73 2,33 6,18 6,74 9,04 9,35 7,00 8,60 5,50 3,60 8,26 3,16 6,86 4,34 7,46 5,33 7,65 6,00 8,10
M INV 4,39 2,14 1,88 3,57 6,00 5,20 10,00 4,00 8,00 6,50 3,91 7,75 0,57 6,13 3,71 5,00 4,25 8,00 5,25 6,00
ST SV 3,21 2,51 0,78 6,05 4,98 9,27 9,78 7,62 9,11 7,38 4,34 8,30 4,54 6,76 5,07 7,09 8,54 7,67 7,92 8,44
ST INV 2,36 0,87 0,43 4,29 4,33 7,24 8,45 7,14 6,91 6,86 3,41 6,52 2,53 5,90 4,03 5,82 7,00 7,50 6,75 6,00
OS NO 6,91 6,72 2,73 7,86 8,27 5,34 8,69 6,72 8,10 8,56 7,93 8,40 8,16 7,70 7,16 7,83 6,37 6,40 7,47 3,80
OS INV 4,86 3,97 1,44 6,94 6,15 2,84 7,37 4,23 5,63 5,81 8,38 9,00 9,00 6,50 7,00 6,75 7,50 6,67 5,00 4,00
BG NO 7,03 6,85 2,03 7,96 8,08 3,86 8,65 5,70 6,75 8,06 7,81 9,89 7,83 8,63 6,61 7,19 7,44 7,53 6,83 8,95
BG INV 4,12 3,60 1,00 6,80 6,00 2,29 5,33 2,20 5,25 5,80 5,75 8,75 0,00 6,25 0,00 7,25 0,00 7,75 0,00 6,75
MH SV 3,55 2,18 1,44 6,05 7,52 9,37 9,58 0,00 8,21 0,00 3,77 8,20 3,55 7,72 3,86 9,11 0,00 8,63 0,00 7,42
HF SV 3,06 0,60 0,65 4,50 6,13 6,21 - 7,32 - 6,05 3,27 5,74 1,80 6,48 4,20 6,00 7,37 0,00 7,42 0,00
VA SV 3,67 - 1,33 - 6,00 8,11 - 7,00 - 6,83 3,50 8,67 - 7,42 - 7,00 7,78 - 7,72 -
HF FI 2,18 0,50 0,15 3,25 2,35 1,31 4,35 0,00 7,17 5,50 0,63 3,00 0,23 1,50 3,55 5,93 6,67 6,75 7,95 6,63
VA FI 1,53 0,21 0,19 1,84 2,00 1,17 3,24 0,38 4,62 6,00 0,67 1,50 0,25 3,13 3,25 5,00 7,25 5,37 7,19 5,47
JY FI 2,26 0,71 - 2,66 - 1,60 - 0,44 - 5,81 0,56 1,00 0,71 3,50 4,00 5,47 6,66 4,00 8,03 3,63
TH FO 9,60 9,48 6,96 8,35 5,71 4,25 6,38 0,00 6,63 0,00 5,56 8,69 6,48 7,06 9,04 6,44 0,00 7,94 0,00 8,44
RV IS 6,05 3,28 2,80 5,43 7,55 1,55 3,82 1,14 5,29 5,45 0,51 3,88 2,85 5,82 6,06 5,78 6,55 8,47 6,32 8,00
AK IS 6,81 4,92 1,75 5,00 8,50 2,22 5,00 0,78 6,07 5,81 0,69 4,50 3,64 5,58 7,86 6,83 9,14 7,93 8,50 7,20
NU GR 7,00 6,80 4,75 5,40 4,58 0,83 1,50 - 3,50 - 2,00 - 0,80 - 7,00 - - - - -
NU GD 9,21 8,00 7,13 5,50 5,75 1,38 1,88 - 4,75 - 1,67 - 2,50 - 8,17 - - - - -
Tabell B8:4 Frldraunderskningen Genomsnittligt resultat fr frldrarnas deltesten frdelat p testsprk och ort
H - - - - - 3,89 5,71 4,27 6,86 8,09 4,72 8,73 4,14 7,27 7,00
KB - - - - - 5,41 4,67 4,79 8,39 8,07 5,20 8,21 6,78 7,93 7,67
M 7,69 6,73 6,00 8,40 7,70 - - - - - 5,34 8,50 5,27 8,20 6,93
ST 8,08 6,29 2,60 8,29 7,80 - - - - - 7,42 9,00 6,71 7,20 8,43
OS 8,41 8,78 5,55 8,61 10,00 7,29 9,18 7,17 9,45 9,26 - - - - -
BG 7,96 7,17 4,85 8,67 8,31 6,16 8,92 7,08 8,85 8,33 - - - - -
Tabell B8:5 Frldraunderskningen Genomsnittligt resultat frldrarnas barns deltest frdelat p testsprk och ort
H - - - - - 1,82 5,25 2,43 4,75 7,00 2,55 7,00 3,00 6,57 8,75
KB - - - - - 1,08 4,67 1,55 4,67 7,59 1,64 5,55 2,00 7,09 7,00
M 6,55 3,88 2,50 5,88 7,00 - - - - - 4,10 8,00 3,88 7,33 3,50
ST 4,42 2,86 1,80 6,14 5,60 - - - - - 5,17 8,80 4,71 7,20 5,86
OS 7,40 7,19 2,86 8,00 8,21 5,50 9,07 6,31 8,71 8,50 - - - - -
BG 6,72 8,40 1,63 8,20 7,50 3,89 7,75 6,80 6,63 8,40 - - - - -
Bilaga 9 Ordkunskapstestet Grannsprk 1(8)
BILAGA 9 Ordkunskapstestet Grannsprk

Drogtexten: utvalda ord inklusive frekvens i absoluta tal fr de olika svarsalternativen:
Tabell: 9:1a. Fr svenskar/enktsprk svenska: norsk text, bokml. Totalt antal
testpersoner: 69. Antalet icke ifyllda svar redovisas inte.
Testord Alternativ A Alternativ B Alternativ C Alternativ D
1. selv- fretrdesvis ofta givetvis sjlvmant
flgelig 3 5 32 23
2. varig slumpmssigt allvarligt obotligt fr lng tid
1 47 5 14
3. stoffer mnen material recept droger
7 5 1 51
4. ulovlige obrukbara olovliga olagliga onyttiga
2 6 58 0
5. forskjell skillnad anledning frdel frhoppning
23 15 23 4
6. fordi trots att eftersom bara om s fort som
19 40 2 4
7. sttte mothugg medhll frstelse uppmuntran
5 33 10 16
8. vansk- straffbart vanligare obehagligare svrare
ligere 5 28 3 26
9. lov- tilltelse lagstiftning utgifter varningar
givning 30 31 4 0
10. strekker avgr slr rcker passar
18 8 23 12
Tabell: 9:1b. Fr svenskar/enktsprk svenska: norsk text, nynorska. Totalt antal
1. sjlvsagt fretrdesvis ofta givetvis sjlvmant
4 10 32 32
2. varig slumpmssigt allvarligt obotligt fr lng tid
2 47 10 22
3. stoff mnen material recept droger
17 9 1 52
4. ulovlege obrukbara olovliga olagliga onyttiga
4 20 55 1
5. ikkje inte egentligen normalt kanske
66 2 10 3
24 50 2 3
7. stnad mothugg medhll frstelse uppmuntran
6 36 18 21
8. vanske- straffbart vanligare obehagligare svrare
legare 17 30 8 26
9. lovgivning tilltelse lagstiftning utgifter varningar
37 38 1 6
10. strekk avgr slr rcker passar
31 8 34 7
Tabell: 9:1c Fr svenskar/enktsprk svenska: dansk text. Totalt antal testpersoner: 126.
Antalet icke ifyllda svar redovisas inte.
1. selvflgelig fretrdesvis ofta givetvis sjlvmant
7 5 75 31
2. nogle viktiga mnga nya ngra
10 10 22 84
3. varigt fr lng tid allvarligt obotligt slumpmssigt
46 57 18 2
4. stoffer recept material mnen droger
3 7 40 75
5. ulovlige olagliga olovliga obrukbara onyttiga
108 17 1 0
6. forskel anledning skillnad frdel frhoppning
6 69 44 7
38 77 4 6
8. isr i bda fallen bara nd srskilt
20 24 16 63
9. lovgivninger tilltelse lagstiftning utgifter varningar
29 89 2 6
10. slr avgr slr rcker passar
45 21 56 3
Tinnitustexten: utvalda ord inklusive frekvens i absoluta tal fr de olika svarsalternativen.
Tabell: 9:1d. Fr svenskar/enktsprk svenska: norsk text, bokml. Totalt antal
1. lidelsen plgan lidelsen komman fenomenet
39 8 31 4
2. fortsatt ofta fortsttningsvis fortlpande fortfarande
28 12 2 41
3. arbeidsevnen arbetsfrmgan arbetsviljan arbetstid arbetsinsats
64 11 5 4
4. tapt avsatt inarbetad frlorad kommande
12 4 60 6
5. kun bara minst kanske vanligen
51 21 5 6
6. skritt tendens steg tanke avtal
8 62 5 6
7. iflge trots enligt i motsats till inkluderat
22 37 21 3
8. sannsynlig frhoppningsvis omjligt givet sannolikt
8 2 3 70
9. vurderer antas vervger verkar vill
7 64 8 3
10. rammer angr slr ut drabbar lamslr
3 2 78 1
Tabell: 9:1e. Fr svenskar/enktsprk svenska: norsk text, nynorska. Totalt antal

1. lidinga plgan lidelsen komman fenomenet
14 18 24 2
2. framleis ofta fortsttningsvis fortlpande fortfarande
28 4 6 28
3. arbeidsevna arbetsfrmgan arbetsviljan arbetstid arbetsinsats
43 7 13 4
4. tapt avsatt inarbetad frlorad kommande
1 3 58 5
5. berre bara minst kanske vanligen
48 10 1 5
6. tilbod ansprk mjlighet frsk tillbud
4 41 4 17
7. sannsynleg frhoppningsvis sannolikt givet omjligt
10 51 2 1
8. vurderer antas vill verkar vervger
2 10 6 48
9. rammar angr drabbar slr ut lamslr
1 62 3 1
10. sj bort fr s ofta g bort frn bortse frn utg frn
1 3 61 2
Tabell: 9:1f. Fr svenskar/enktsprk svenska: dansk text. Totalt antal testpersoner: 130.
1. lidelsen plgan lidelsen komman fenomenet
50 42 23 3
2. fortsat ofta fortsttningsvis fortlpande fortfarande
30 26 9 63
3. arbejds-evnen arbetsfrmgan arbetsviljan arbetstid arbetsinsats
67 22 22 17
4. tabt frlorad inarbetad avsatt kommande
100 7 14 5
5. kun bara minst kanske vanligen
64 33 15 12
6. skridt steg tendens tanke avtal
64 13 18 27
7. iflge enligt trots i motsats till inkluderat
67 34 14 9
8. sandsynlig sannolikt omjligt givet frhoppningsvis
96 11 3 16
9. sag sak tal klagoml rkning
51 59 13 3
10. rammer drabbar slr ut angr lamslr
106 8 7 5
Drogtexten: utvalda ord inklusive frekvens i absoluta tal fr de olika svarsalternativen.

Tabell: 9:2a. Fr norrmn/enktsprk norska: dansk text. Totalt antal testpersoner: 163.
Testord Altern ativ A Alternativ B Alternativ C Alternativ D
1. der der dersom som de
9 1 130 17
2. pillet medisinert pisket raknet pirket
33 2 2 122
3. nogle noen nkler nagle farlige
151 1 2 7
4. ved vil ved vet frykter
2 4 151 3
5. alene kun alle ensom alltid
110 29 12 5
6. benlyst penbart penlyst lystbetonet lystig
21 142 0 0
7. kbe selge kjpe bekoste kope
2 160 0 1
8. svrere strre ulovlig morsommere vanskeligere
26 4 2 131
9. krybe krype g bryte kjre
74 43 45 0
10. uden om utenfor uten utenom gjennom
30 2 116 15
Tabell: 9:2b. Fr norrmn/enktsprk norska: svensk text. Totalt antal testpersoner: 140.
1. mnen emner temaer stoffer saker
33 8 93 3
2. olagliga ulagelige ubeleilige usaklige ulovlige
9 2 5 123
3. avhlla holde borte holde ut anholde avgrense
118 2 11 7
4. skillnad skille sknad forskjell skade
20 5 112 2
5. tycker synes tror aner mener
119 9 0 8
6. drfr att for at fordi slik at dersom
15 109 7 8
7. medhll medgang sttte holdepunkt medynk
8 127 2 0
8. runt foran bak over utenom
12 8 5 104
9. lagstiftning lagstiftelse lovgivning lagsmte bestemmelse
28 98 2 8
10. rcker trekker brukes strekker til fungerer
12 10 73 41

Tabell: 9:2c. Fr norrmn/enktsprk norska: dansk text. Totalt antal testpersoner: 140.
1.hedder hater redder heter hevder
6 3 117 3
2. klare forklare forst framstille klare
2 2 0 135
3. kn kjnn ker sider kuer
137 1 0 1
4. fornylig fullstendig fornyelig nylig fornyet
4 5 119 12
5. spr spr spor spr spar
123 4 8 3
6. have stille ha have heve
11 123 3 2
7. skridt skred skritt skryt uting
2 134 1 2
8. opgrelse erstatning ansvar avtale oppgjr
62 3 11 61
9. der som det der dit
2 121 14 1
10. sager saker sager ting tilfeller
125 2 1 9
Tabell: 9:2d. Fr norrmn/enktsprk norska: svensk text. Totalt antal testpersoner: 163.
1. komman utkommet gjenkomsten lidelsen gjenkjenningen
57 5 68 21
2. fortfarande fortlpande framfarende framtidig framdeles
33 6 3 119
3. arbets- arbeids- arbeidsfor- arbeidsfor- arbeids-
frmgan evnen 102 muen 27 mannen 7 lysten 21
4. ersttning lnn betaling erstatning bot
5 2 156 0
5. arbets- arbeidsinn- arbeids- arbeids- arbeids-
inkomst tekt 137 kontrakt 4 innsats 13 forhold 5
6. frlorad forloren tapt forskjellig forlenget
8 114 7 25
7. bara hele kun ca. nesten
6 138 9 8
8. enligt enslig etter p grunn av iflge
18 24 44 70
9. sannolikt sannelig sannsynlig utrolig sannferdig
18 138 3 0
10. drabbar drasser dratter rammer dreper
10 1 123 25
Drogtexten: utvalda ord inklusive frekvens i absoluta tal fr de olika svarsalternativen.

Tabell: 9:3a. Fr danskar/enktsprk danska: norsk text, bokml Tot. ant. testpers: 72.
1. vekker vejrer veksler vkker varsler
0 1 67 0
2. vrt forekommet virket blevet vret
1 3 0 65
3. pirket pillet peget fumlet jongleret
60 5 3 3
4. noen nye mange nogle nyttige
0 0 72 0
5. lista listen linjen plakaten licitation
71 0 1 0
6. n nok nu snart allerede
12 48 10 2
7. forskjell besvr forskel forandring forhbning
1 63 8 0
8. helse- socialmini- hospitalsaf- hovedkon- sundheds-
direktoratet steriet 1 delingen 1 toret 0 styrelsen 70
9. snike seg tage sig en lur st p lur liste sig snyde sig
1 0 33 37
10. skjer gennemfres skildres sker skrpes
1 0 71 0
Tabell: 9:3b. Fr danskar/enktsprk danska: norsk text, nynorska. Totalt antal
1. vekkjer vejrer veksler vkker varsler
1 2 43 5
2. vore forekommet virket blevet vret
7 14 3 26
3. pirka pillet peget fumlet jongleret
39 8 6 1
4. nokre nye mange nogle nyttige
5 2 44 3
5. lista listen linjen plakaten licitation
51 1 2 0
6. no nok nu snart allerede
2 46 3 2
7. skilnad besvr forskel forandring forhbning
5 24 22 2
8. stnad svar modsigelse opmuntring sttte
3 4 5 42
9. helse- hospitals- sundheds- hoved- social-
direktorate afdelingen 1 styrelsen 49 kontoret 3 ministeriet 0
10. lure seg tage sig en lur st p lur liste sig snyde sig
5 2 15 31
Tabell: 9:3c. Fr danskar/enktsprk svenska. Totalt antal testpersoner: 141. Antalet icke
ifyllda svar redovisas inte.
1. naturligtvis ofte garanteret selvflgelig fortrinsvis
2 7 123 5
2. petat jongleret peget fumlet pillet
2 19 21 95
3. ngra nogle mange nye vigtige
127 2 10 0
4. mnen opskrifter materiale stoffer emner
3 6 80 47
5. olagliga ulovlige upassende ubrugelige unyttige
135 0 3 0
6. skillnad besvr forskel forandring anledning
13 117 8 0
7. vervga overvge overveje beslutte foretrkke
27 110 2 0
8. steg risiko stykke tendens skridt
62 6 2 66
9. srskilt srdeles isr udelukkende endda
98 29 2 5
10. lagstiftning retningslinje tilladelse lovgivning advarsel
17 7 103 8
Tabell: 9:3d. Fr danskar/testsprk danska: norsk text, bokml. Totalt antal testpersoner:
53. Antalet icke ifyllda svar redovisas inte.
1. om lag om lidt pr. definition omtrent iflge loven
6 0 46 0
2. rammet skadet indbefattet nvnt ramt
8 1 0 44
3. hardt hrdt herligt hjt hurtigt
53 0 0 0
4. noe nr nye noget nok
5 0 39 9
5. framtidig fremtidig fremtrdende frataget fremdraget
43 1 7 1
6. ervervsevne erhvervs- arbejdsevne erhvervelse erhvervs-
indtgt 5 44 3 grundlag 0
7. ras raseri skred race rkke
5 6 5 36
8. forliket forlangendet forlbet forlgget forliget
1 6 4 40
9. flygere flyttemnd flyvere pianister flymekanikere
5 22 6 19
10. ettersom trods det ligesom eftersom efterhnden som
0 1 50 2
Tabell: 9:3e. Fr danskar/enktsprk danska: norsk text, nynorska. Totalt antal

1. framleis frst og fremtidig fremledes fejlagitigt
fremmest 41 8 13 14
2. om lag om lidt pr. definition iflge loven omtrent
2 2 3 80
3. ramma ramt indbefattet nvnt skadet
81 0 2 3
4. hardt herligt hjt hrdt hurtigt
0 6 78 1
5. noko noget nr nye nok
68 1 2 14
6. framtidig fremtrdende fremtidig frataget fremdraget
4 62 19 0
7. ras raseri skred race rkke
11 8 2 60
8. forliket forlangendet forlbet forlgget forliget
0 18 4 59
9. flygarar flyttemnd flyvere pianister flymekanikere
9 28 9 30
10. ettersom trods det ligesom eftersom efterhnden som
2 0 79 1
Tabell: 9:3f. Fr danskar/enktsprk danska: svensk text. Totalt antal testpersoner: 124.
1. komman pgldende udkommendet lidelsen vedkommende
27 8 65 13
2. drabbade svkkede draget drattede ramt
30 5 4 84
3. arbets- arbejds- arbejds- arbejdsfor- arbejdsfor-
frmgan evnen 96 formuen 13 manden 6 midleren 7
4. ur stnd i god stand i stand til ude af stand til ustandselig
3 5 114 1
5. ersttning erstatning afstning omstning indtgt
120 2 2 0
6. frlorad forloren tabt forelbig forsikret
10 74 29 10
7. skadestnds- skades- erstatningssag skades- skades-
ml forsikringer 18 erstatning anmeldelse
14 34 51
8. utslaget bekendt- udslag udtalelse udfald
grelse 8 67 11 31
9. medger formidler indrmmer mler medgiver
11 11 34 65
10. sannolikt rimeligt sandt sandsynligt sandfrdigt
8 7 106 1
Bilaga 10 Ordkunskapstestet engelska 1(2)
BILAGA 10 Ordkunskapstestet Engelska
Tabell: 10:1 Drogtexten: orden och svarsalternativen i absoluta tal. Antalet icke ifyllda
svar redovisas inte. Det korrekta alternativet r markerat med kursiv stil.
Testord Alt f. danskar Ant. Alt. f. norrmn Ant. Alt. f. svenskar Ant.
Totalt: 52 Totalt: 39 Totalt: 41
1. lethal A. lovlige 8 A. lovlige 6 A. lagliga 4
B. hjemme- 10 B. hjemme- 12 B. hemgjorda 11
lavede lagede C. ddliga 22
C. ddelige 11 C. ddelige 16 D. farliga 3
D. farlige 12 D. farlige 3
2. intended A. pbegyndt 14 A. pbegynt 3 A. pbrjade 1
B. gennemfrt 9 B. gjennomfrt 13 B. genomfrda -
C. indsat 6 C. skapt - C. skapade 2
D. tilsigtet 13 D. ment 21 D. avsedda 38
3. adjusted A. ndret 16 A. forandret 20 A. frndrat 21
B. nydannet 12 B. nyskapt 3 B. nyskapat -
C. tilsat 14 C. ansatt - C. tillsatt 18
D. fjernet 11 D. fjernet 15 D. tagit bort 2
4. refrain A. holde op 9 A. opphre 5 A. upphra 4
B. tvivle 12 B. tvile 11 B. tveka 6
C. afst 14 C. avst 22 C. avst 30
D. pvirke 11 D. pvirkede - D. pverkade 1
5. whether A. om 21 A. om 23 A. om 39
B. hvornr 3 B. nr 5 B. nr 1
C. vejr 11 C. hvis 10 C. vder -
D. hvorfor 11 D. hvorfor - D. varfr 1
6. issues A. tests 9 A. tester 1 A. tester 4
B. sprgsml 10 B. sprsml 35 B. frgor 32
C. handlinger 9 C. handlinger 2 C. handlingar 4
D. initiativer 14 D. initiativ - D. initiativ 1
7. particu- A. delvis 16 A. delvis 5 A. delvis 10
larly B. srlig 18 B. spesielt 33 B. srskilt 30
C. oftest 3 C. oftest - C. oftast 1
D. forsigtigt 5 D. forsiktig - D. frsiktigt -
8. level A. afdeling 4 A. avdeling - A. avdelning 2
B. initiativ 2 B. inititativ - B. initiativ 3
C. samarbejde 7 C. samarbeid - C. samarbete -
D. niveau 33 D. niv 36 D. niv 36
9. legis- A. fremgang 5 A. framgang 5 A. framgng 1
lation B. lovgivning 21 B. lovgivning 32 B. lagstiftning 34
C. handlekraft 6 C. handlings- 1 C. handlings- 3
D. legitimering 11 kraft kraft
D. legitimering - D. legitimering 3
10. context A. forslag 13 A. forslag 3 A. frslag 6
B. sag 4 B. sak 13 B. rende 6
C. sammenhng 19 C. sammen- 21 C. samman- 28
D. kontrakt 10 heng hang
D. kontrakt 1 D. kontrakt 1
Bilaga 10 Ordkunskapstestet engelska 2(2)
Tabell: 10:2 Tinnitustexten: orden och svarsalternativen i absoluta tal. Antalet icke ifyllda
svar redovisas inte. Det korrekta alternativet r markerat med kursiv stil.
Testord Alt. f. Ant. Alt. f. Ant. Alt. f. Ant.

danskar norrmn svenskar
Totalt: 62 Totalt: 39 Totalt: 37
1. complaint A. klagen 26 A. anklagen 18 A. klagomlet 13
B. tilstanden 3 B. tilstanden 5 B. tillstndet 6
C. lidelsen 32 C. lidelsen 14 C. komman 14
D. foreteelsen - D. foreteelsen - D. freteelsen 2
2. afflicted A. skadet 8 A. skadd 1 A. skadade -
B. flsomme 4 B. flsom - B. knsliga -
C. smittet 10 C. smittet 8 C. smittade 3
D. plaget 38 D. rammet 30 D. drabbade 32
3. severely A. alvorligt 55 A. alvorlig 31 A. allvarligt 33
B. tydeligt 3 B. tydelig 6 B. tydligt 2
C. tilfldigt 1 C. tilfeldig 2 C. tillflligt 2
D. let - D. lett - D. ltt -
4. coping A. udholde 21 A. holde ut 18 A. st ut 12
B. pbegynte - B. begynne - B. pbrja -
C. klare 37 p C. klara av 20
D. efterligne 3 C. greie 14 D. efterlikna 4
D. etterligne 7
5. settlement A. ordning 29 A. avtale 15 A. avgrande 5
B. afgrelse 25 B. avgjrelse 9 B. uppgrelse 22
C. revanche - C. revansj - C. revansch -
D. bosttelse 6 D. bosetting 15 D. bosttning 10
6. predict A. klager 3 A. klager 6 A. klagar ver 5
over over B. frutspr 23
B. forudsiger 54 B. spr 27 C. vervger 4
C. overvejer 2 C. overveier 3 D. erknner 4
D. erkender 2 D. inn- 3
rmmer
7. opportunity A. tilladelse 4 A. tillatelse 3 A. tilltelse 1
B. mulighed 55 B. mulighet 36 B. mjlighet 36
C. vilje 2 C. vilje - C. vilja -
D. behov - D. behov - D. behov -
8. receive A. krve 9 A. kreve 3 A. krva 6
B. tilbyde 1 B. tilby - B. erbjuda 1
C. betale - C. betale - C. betala 1
tilbage tillbake tillbaka
D. f 51 D. motta 36 D. ta emot 26
9. suffering A. problem - A. problem 2 A. problem 2
B. lidelser 58 B. plage 36 B. lidande 33
C. opofrelse 1 C. oppofring 1 C. uppoffring 2
D. indsats 2 D. innsats - D. insats -
10. similar A. afgrende 4 A. av- 2 A. avgrande 1
B. kommende 4 gjrende B. kommande 2
C. lignende 53 B. kommende 1 C. liknande 34
D. drligere - C. lignende 36 D. smre -
D. drligere -
Bilaga 11 versikt ver tabeller 1(4)
BILAGA 11 versikt ver tabeller

KAPITEL 2
Tabell 2:1. En testvariant (enkttyp AS01) fr en svensk.
Tabell 2:2. Testpersonerna i grannsprksunderskningen frdelade p ort.
Tabell 2:3. Testpersonerna i engelskunderskningen frdelade p ort.
KAPITEL 4
Tabell 4:1. Testpersoner i Skandinavien frdelade p land och sprkgrupp.
Tabell 4:2. Testpersoner i vriga Norden frdelade p land och sprkgrupp.
Tabell 4:3. Genomsnittsresultat fr nyhetsupplsningarna bland de infdda i
Skandinavien.
Tabell 4:4. Lsfrstelsetestens resultat frdelat p sprkkombination.
Tabell 4:5. Exempel p utrkning av resultat.
Tabell 4:6. Sammanlagt resultat p grannsprksunderskningen frdelat p omrde.
Tabell 4:7. Grannsprksresultat fr infdda och invandrare i Skandinavien.
Tabell 4:8. Grannsprksfrstelse frdelad p anvndning av nationalsprket i hemmet.
Tabell 4:9. Grannsprksfrstelse bland invandrare frdelad p hemsprk och land.
Tabell 4:10. Grannsprksfrstelse bland invandrare frdelad p sprkgrupper och land.
Tabell 4:11. Grannsprksfrstelse bland infdda skandinaver frdelade p ort.
Tabell 4:12. Svensktestet bland infdda danskar i rhus och Kpenhamn.
Tabell 4:13. Grannsprksfrstelse frdelad p orter utanfr Skandinavien.
Tabell 4:14. Resultat fr norsk lsfrstelse i Danmark, Sverige och Svenskfinland.
Tabell 4:15. Resultat p norsk lsfrstelse i Sverige.
Tabell 4:16. Videotestet frdelat p grannsprk och land/omrde.
Tabell 4:17. Nyhetsupplsning: knguru, resultat frdelat p land/omrde.
Tabell 4:18. Nyhetsupplsning: grodor, resultat frdelat p land/omrde.
Tabell 4:19. Nyhetsupplsningarnas sammanvgda resultat.
Tabell 4:20. Nyhetsartikel: tinnitus, resultat frdelat p land/omrde.
Tabell 4:21. Tidningsartikel: droger, resultat frdelat p land/omrde.
Tabell 4:22. Tidningsartiklarnas sammanvgda resultat.
Tabell 4:23. Resultat fr de olika testtyperna frdelat p land och testsprk.
Tabell 4:24. Testresultat fr nyhetsupplsningar och tidningsartiklar i Skandinavien
frdelade p land och testsprk.
Tabell 4:25. Testresultat fr nyhetsupplsningar och tidningsartiklar i vriga Norden
frdelade p land och testsprk.
Tabell 4:26. Testresultat fr frstelse av grannsprk och engelska i Skandinavien.
Tabell 4:27. Testresultat fr frstelse av grannsprk och engelska bland infdda frdelat
p land/omrde.
Tabell 4:28. Engelskfrstelse bland infdda frdelad p lnder och deltest.

Tabell 4:29. Engelskfrstelse bland infdda Skandinaver frdelat p orter och deltest.
Tabell 4:30. Hr- och lsfrstelse p grannsprk och engelska bland infdda nordbor.
KAPITEL 5
Tabell 5:1. Kontaktindex frdelat p skandinaviska och finlandssvenska orter.
Tabell 5:2. Kontaktaktivitet frdelade p kontakttyp och underskningsort.
Tabell 5:3. Kontaktindex fr infdda och invandrare i Skandinavien, frdelat p infdda
och invandrare.
Tabell 5:4. Kontaktindex fr vriga Norden.
Tabell 5:5. Engelskt kontaktindex.
Tabell 5:6. Samband mellan kontaktindex och sprkfrstelseresultat i Skandinavien
(p-vrden).
Tabell 5:7. Rapporterad grannsprksundervisning i Skandinavien i procent.
Tabell 5:8. Resultat p grannsprksfrstelse i relation till uppgiven grann-
sprksundervisning i Skandinavien.
Tabell 5:9. Bengenhet att bo eller studera i utlandet.
Tabell 5:10. Signifikansberkningar fr samband mellan bengenhet att flytta inom
Skandinavien och testresultat (p-vrden).
Tabell 5:11. Finhetsindex fr de olika sprken frdelat p de olika lnderna.
Tabell 5:12. Signifikansberkningar fr samband mellan finhetsindex och resultat p
individniv (p-vrden).
Tabell 5:13. Ltthetsindex fr de olika sprken frdelat p lnder/omrden.
Tabell 5:14. Ltthetsindex fr infdda i Skandinavien frdelat p ort.
Tabell 5:15. Signifikansberkningar fr samband mellan ltthetsindex och resultat p
individniv (p-vrden).
KAPITEL 6
Tabell 6:1. Grannsprksfrstelse i Skandinavien bland underskta frldrar
och deras barn.
Tabell 6:2 Grannsprksfrstelse i Skandinavien bland underskta frldrar och deras
barn frdelad p underskningsort.
Tabell 6:3. Grannsprksfrstelse i Skandinavien bland underskta frldrar och deras
barn frdelad p testtyper.
Tabell 6:4. Jmfrelse av grannsprkfrstelse mellan Mauruds underskning och INS-
underskningen frdelad p land och testsprk.
Tabell 6:5. INS-underskningens resultat i frhllande till Mauruds resultat (=100)
frdelat p land och testsprk.
TABELLER I BILAGOR
BILAGA 2
Tabell B2:1 Antal insamlade enkter frdelade p enkttyp och underskningsort
BILAGA 4
Tabell B4:1 Testpersoner frdelade p ort och utbildning i grannsprksunderskningen i
Skandinavien.
Tabell B4:2. Testpersoner frdelade p ort och utbildning i grannsprksunderskningen i
vriga Norden.
Tabell B4:3. Testpersoner frdelade p ort och utbildning i engelskunderskningen i
Skandinavien.
Tabell B4:4. Testpersoner frdelade p ort och utbildning i engelskunderskningen i
vriga Norden.
BILAGA 7
Tabell B7:1. Gymnasieunderskningen Antal deltest frdelade p testsprk och
underskningsord.
Tabell B7:2. Gymnasieunderskningen Antal deltest frdelade p testsprk,
hemsprk och land.
Tabell B7:3. Gymnasieunderskningen Antal deltest frdelade p testsprk, hemsprk
och underskningsort.
Tabell B7:4 Frldraunderskningen Antal deltest gjorda av frldrar frdelade p
testsprk och underskningsort.
Tabell B7:5 Frldraunderskningen Antal deltest gjorda av barn frdelade p testsprk
och underskningsort.
BILAGA 8
Tabell B8:1. Gymnasieunderskningen Genomsnittligt resultat fr deltesten frdelat p
testsprk och underskningsort.
testsprk, hemsprk och land.
testsprk, hemsprk och underskningsort.
Tabell B8:4 Frldraunderskningen Genomsnittligt resultat fr frldrarnas deltest
frdelat p testsprk och ort.
Tabell B8:5 Frldraunderskningen Genomsnittligt resultat frldrarnas barns deltest
frdelat p testsprk och ort.
BILAGA 9
Tabell B9:1a. Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr svenskar/enktsprk svenska:
norsk text, bokmL.
Tabell B9:1b. Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr svenskar/enktsprk svenska:

norsk text, nynorska.
Tabell B9:1c Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr svenskar/enktsprk svenska:
dansk text.
Tabell B9:1d. Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr svenskar/enktsprk svenska:
norsk text, bokml.
Tabell B9:1e. Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr svenskar/enktsprk svenska:
Tabell B9:1f. Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr svenskar/enktsprk svenska:
dansk text.
Tabell B9:2a. Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr norrmn/enktsprk norska:
dansk text.
Tabell B9:2b. Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr norrmn/enktsprk norska:
svensk text.
Tabell B9:2c. Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr norrmn/enktsprk norska:
dansk text.
Tabell B9:2d. Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr norrmn/enktsprk norska:
svensk text.
Tabell B9:3a. Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr danskar/enktsprk danska: norsk
text, bokml.
Tabell B9:3b. Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr danskar/enktsprk danska:
Tabell B9:3c. Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr danskar/enktsprk danska:
svensk text.
Tabell B9:3d. Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr danskar/enktsprk danska:
norsk text, bokml.
Tabell B9:3e. Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr danskar/enktsprk danska:
Tabell B9:3f. Ordkunskapstestet Grannsprk. Fr danskar/enktsprk danska:
svensk text.
BILAGA 10
Tabell B10:1 Ordkunskapstestet Engelska. Drogtexten: orden och svarsalternativen.
Tabell B10:2 Ordkunskapstestet Engelska. Tinnitustexten: orden och svarsalternativen.

Håller Språket Ihop Norden en Forskningsrapport Om Ungdomars Förståelse Av Danska, Svenska Och Norska

Hochgeladen von

Dokumentinformationen

Originaltitel

Copyright

Verfügbare Formate

Dieses Dokument teilen

Dokument teilen oder einbetten

Freigabeoptionen

Stufen Sie dieses Dokument als nützlich ein?

Sind diese Inhalte unangemessen?

Copyright:

Verfügbare Formate

Håller Språket Ihop Norden en Forskningsrapport Om Ungdomars Förståelse Av Danska, Svenska Och Norska

Hochgeladen von

Copyright:

Verfügbare Formate

Hller sprket ihop Norden?

: en forskningsrapport om ungdomars frstelse av

Delsing, Lars-Olof; Lundin, Katarina

Citation for published version (APA):

Lars-Olof Delsing & Katarina Lundin kesson

Nordiska ministerrdet Nordiska kulturfonden

Under vren 2002 gjordes de frsta planerna upp fr projektet Internordisk

Lars-Olof Delsing och Katrina Lundin kesson

5 Attityder och vanor 97

6 Sprkfrstelse i ett tidsperspektiv 115

Det r nu ver trettio r sedan ivind Maurud gjorde sin underskning om

mellan de nordiska lnderna varierar med konjunkturen, men det har

Under r 2000 avhlls en konferensserie med temat Det omistliga. Kon-

bestende av projektledaren samt universitetslektor Inge Lise Pedersen

1.2 De nordiska sprken

innehllsord.3 Skillnaden mellan danska/norska och svenska framgr med

Danska Norska Svenska

Ibland intar norskan en mellanstllning mellan danska och svenska i ord-

Danska Norska Svenska

Nr det gller ljudsystemet delar dremot svenskan och norskan flera

Danska Danska Kpenhamnska Svenska Svenska

1.3 Den nordiska sprkgemenskapen

De tre skandinaviska sprken fungerar alltjmt som det naturliga kommuni-

skandinaviska sprkgemenskapen. Sprken r varandra s nra att det krver

1.4 Syfte och frgestllningar

Huvudsyftet med vr underskning r att mta och vrdera den faktiska

1. Hur duktiga r skandinaver p att frst varandras sprk?

1.5 Underskningens upplggning

Den huvudsakliga underskningsgruppen fr projektet har varit ungdomar i

Danmark Kpenhamn rhus

passade vi i stllet p att testa eleverna p ytterligare ett av grannsprken. De

respektive nynorska. De norska lstexterna finns allts i en bokmlsvariant

I kapitel 2 presenterar vi versiktligt underskningsmaterialet och frutstt-

I detta avsnitt presenterar vi versiktligt materialet och de praktiska frut-

2.1 Underskningens delar

Med hjlp av testmaterialet mter vi testpersonernas frstelse av talsprk,

dels fr att undvika att testledarens nationalitet skulle pverka testper-

Testserie 1, testsprk 1 Testserie 2, testsprk 2

2.1.1 Personuppgifter och attitydfrgor

2.1.5 Avslutande kommentarer om materialet

Som testpersoner har vi valt gymnasister, fretrdesvis frn andra rskursen.

gymnasieutbildningen ser ut i Sverige, Danmark, Norge och Finland samt p

2.2.1 Gymnasieutbildningen i de nordiska lnderna

TEORETISKA Naturvetenskapliga och samhllsvetenskapliga

TEORETISKA LINJER Matematisk och sprklig linje

Idag har Norge en enhetlig gymnasieutbildning som samordnar allmn, mer

TEORETISKA Allmnna, ekonomiska och administrativa linjer

TEORETISKA PROGRAM Gymnasium

I Finland finns bde finsksprkiga och svensksprkiga utbildningsanstalter.

TEORETISKA PROGRAM Teoretiskt, fyrarigt gymnasium

ven i de praktiska utbildningarna lser eleverna en hel del teoretiska mnen

TEORETISKA LINJER Matematisk och sprklig linje

dr 110, 117 respektive 104 testpersoner deltar. I Malm kommer testper-

kulla samskola (teoretiskt, svenskt gymnasium), Helsingin normaalikoulu

Stad Testpersoner Stad Testpersoner

lnderna p engelsktestet som fljer: sammanlagt 78 testpersoner i Sverige,

Stad Testpersoner Stad Testpersoner

I detta avsnitt ger vi en detaljerad presentation av de olika deltesten och

Som ppekats ovan r det av naturliga skl omjligt att f videosekvenserna

sina prispengar. Hr finns uppenbart inga mellanting. I Bilaga 5 presenteras

ven det andra deltestet mter frstelse av talsprk. Hr finns tv olika

Den avslutande kommentaren om videosekvenserna ovan rr bland

De tv texter som testar frstelsen av skriftsprk r dels text C Populrt