Bussbranschavtalet 2013 2016

Bussbranschavtalet
Parter
Bussarbetsgivarna
Svenska Kommunalarbetarefrbundet
Giltighetstid
1 juni 2013 30 september 2016
1
2
Innehllsfrteckning
1 Avtalets omfattning ...................................................................... 7
2 Arbetets ledning m m ................................................................... 7

mom 1 Arbetets ledning och frdelning 7
mom 2 Freningsrtt 7
3 Anstllning .................................................................................... 7
mom 1 Lagen om anstllningsskydd 7
mom 2 Provanstllning 7
mom 3 Anstllning fr skoltrafik 8
mom 4 Anstllning fr viss tid 8
mom 5 Anstllning p deltid 9
mom 6 Anstllningsbevis 9
4 Allmnna frhllnings- och ordningsregler, samt regler om
frarkort ..................................................................................... 10
mom 1 Allmnt 10
mom 2 Arbetets omfattning 10
mom 3 Freskrifter, instruktioner, byte av tjnstepass 10
mom 4 Handhavande av biljettkassa m m 10
mom 5 Bekldnad/Uniform 11
mom 6 Bisysslor 11
mom 7 Skadeansvar 11
mom 8 Bitrde i rende om skadestndsansvar 11
mom 9 Ersttning fr frarkort avsedda att anvndas i digitala
frdskrivare 12
5 Arbetstid ..................................................................................... 13
mom 1 Ordinarie arbetstid 13
mom 2 Arbetstidens frlggning 14
mom 3 Reduktion av arbetstiden vid infallande helgdagar 14
mom 4 Arbetstidsschema 15
mom 5 Upprkning av tid vid linjetrafik 16
mom 6 Srskilda regler om frlggning av paus vid linjetrafik 17
mom 7 Ramtid (omloppstid) vid linjetrafik 17
mom 8 Linjetrafik utom Norden 17
mom 8a Bestllningstrafik utom riket 18
mom 9 Arbetstidsfrlggning fr verkstadsarbetare och
stationspersonal 18
mom 10 45-timmarsvecka 18
mom 11 Rast 19
3
mom 12 Lokal verenskommelse Fel! Bokmrket r inte
definierat.
6 Fridagar ..................................................................................... 19
7 Ln ..................................................................................... 20
mom 1 Allmnt 20
mom 2 Lneplan fr bussfrare 20
mom 3 Lnesttning fr vriga arbetstagare 20
8 Traktaments,- bil- och restidsersttning .................................. 22
mom 1 Traktamentsersttningar vid linje- resp bestllningstrafik
22
mom 2 Logi 23
mom 3 Bilersttning 23
mom 4 Restidsersttning 23
9 vertidsersttning ...................................................................... 23
mom 1 Vad r vertid? 23
mom 2 vertidens omfattning 24
mom 3 Ersttning fr vertidsarbete 24
mom 4 Arbete utver ordinarie arbetstid vid frkortad arbetstid
25
mom 5 Arbete utver deltidsarbetstidsmtt 25
10 Ersttning fr obekvm arbetstid m m ..................................... 25
mom 1 Allmnt 25
mom 2 OB-ersttning vid linjetrafik 25
mom 3 OB-ersttning vid bestllningstrafik 27
mom 4 Beredskapsersttning 28
11 Lneutbetalning .......................................................................... 28
12 Semester ..................................................................................... 28
mom 1 Allmnt 28
mom 2 Intjnande- och semesterr 28
mom 3 Frlggning av huvudsemester 29
mom 4 Semesterdagsberkning i vissa fall 29
mom 5 Semesterln och semestertillgg 30
mom 6 Semestertillgg i procent av aktuell mnadsln vid
utlggning av nettosemester i arbetspass 31
mom 7 Semesterln p rrlig lnedel vid
semesterlnegrundande frnvaro 31
mom 8 Semesterlnegaranti 31
mom 9 Avrkning 31
mom 10 Utbetalning av semesterln 31
mom 11 Semesterln fr sparade semesterdagar 32
4
mom 12 Semesterersttning 32
mom 13 Obetald semester 32
mom 14 Semesterdagar verstigande semesterlagen 32
mom 15 Semester vid visstidsanstllning 32
mom 16 Lokala verenskommelser 33
13 Utbildning .................................................................................... 33
mom 1 Allmnt 33
mom 2 Kompetenskrav vid anstllningens ingende 33
mom 3 Kompetensutveckling i fretaget 33
mom 4 Allmn icke yrkesanknuten utbildning 34
mom 5 Arbetsbok/Frarbok 34
14 Permission, frldraledighet och tjnstledighet m m ............. 34
mom 1 Permission 34
mom 2 Rtt till ledighet fr vrd av barn - frldraledighet 35
mom 3 Tjnstledighet 35
15 Frldraln .................................................................................. 36
16 Sjukln m m ................................................................................ 36
mom 1 Rtt till sjukln 36
mom 2 Sjukanmlan 37
17 Frnvaroavdrag........................................................................... 37
mom 1 Berkning av avdrag 37
18 Kostnadsersttning fr utlandsfrare vid sjukdom/olycksfall...
..................................................................................... 39
19 Uppsgning m m......................................................................... 39
mom 1 Uppsgning 39
mom 2 Arbetstagare som inte iakttar egen uppsgningstid 40
mom 3 Avstngning 40
mom 4 Varning 40
mom 5 Disciplinpfljd 40
20 Turordning................................................................................... 41
21 Frhandlingsordning.................................................................. 41
mom 1 Tvist 41
mom 2 Frhandlingsframstllan 41
mom 3 Frhandling 42
mom 4 Preskription 42
mom 5 Granskning av handlingar 42
mom 6 Vckande av talan 42
mom 7 Ogiltighetsfrklaring 42
5
mom 8 Preskription av talan 42
mom 9 Berkning av preskriptionstid 43
22 AFA-frskringar, Avtalspension SAF-LO och
permitteringsln ......................................................................... 43
mom 1 AFA-frskringar 43
mom 2 Permitteringsln 43
23 Avtalets giltighetstid .................................................................. 43
Avtalsbilaga A verenskommelser rrande

arbetstidsbestmmelser ............................................................ 46
Avtalsbilaga B Utdrag ur EGs frordning 561/2006 om kr- och

vilotider samt utdrag ur EGs frordning 3821/85 in
frdskrivare ................................................................................. 51
Avtalsbilaga C Srskilda regler fr trafik i Stockholm .................... 67
Avtalsbilaga D Srskilda regler fr trafik i Gteborg ...................... 69
Avtalsbilaga E Tillgodorkningsbar uppehllstid ........................... 70
Avtalsbilaga F Arbetstidsfrkortning ............................................... 71
Avtalsbilaga G Definitioner ................................................................ 72
Avtalsbilaga H - Lnetabeller ............................................................... 73
Avtalsbilaga I Avlning vriga arbetstagare .................................... 74
Avtalsbilaga J verenskommelse om permitteringsln i

bussbranschen ........................................................................... 77
6
1 Avtalets omfattning
Detta avtal gller fr arbetstagare inom Svenska Kommunalarbetarefrbundets
organisationsomrde anstllda vid till Bussarbetsgivarna anslutna fretag.
Detta avtal r tecknat med utgngspunkt frn Landssekretariatets beslut den 17

juni 1996 i organisationsfrgan avseende bussfrare m m.
Avtalet trder i kraft vid varje upphandling dr fullstndigt anbudsunderlag grs

tillgngligt efter avtalets ingende den 8 januari 2003. Trafik som upphandlats
men saknar faststllda slutdatum skall tillmpa detta avtal senast den 31 januari
2008. Trafik som inte omfattas av upphandlingsfrfarande skall tillmpa detta
avtal senast den 31 januari 2005.
2 Arbetets ledning m m
mom 1 Arbetets ledning och frdelning

Arbetsgivaren leder och frdelar arbetet med iakttagande av lag och avtalets be-
stmmelser.
mom 2 Freningsrtt
Freningsrtten skall lmnas okrnkt av bda parter.
3 Anstllning
mom 1 Lagen om anstllningsskydd

Lagen om anstllningsskydd gller dr inte annat har avtalats.
mom 2 Provanstllning
Under de frsta sex mnaderna av anstllningstiden kan arbetstagaren provanstl-
las. Reglerna om provanstllning i lagen om anstllningsskydd skall tillmpas.
Vid byte av entreprenr i samband med upphandling av trafik gller fljande.

Om arbetsgivare har fr avsikt att provanstlla flertalet av de arbetstagare som
tidigare var anstlld i den vertagna trafiken skall frhandling ske enligt 11
Medbestmmandelagen.
7
Frgan kan hnskjutas till central frhandling. De centrala parterna ska d aktivt
och gemensamt tillse att bda parternas stndpunkter och framfrda sakomstn-
digheter beaktas.
Provanstllningen kan frlngas med motsvarande tid arbetstagare inte kunnat

fullgra arbetstid p grund av giltig frnvaro.
mom 3 Byte av entreprenr

Vid byte av entreprenr i samband med upphandling av trafik som ej omfattas av
6 b LAS gller fljande:
Det mottagande fretaget ska i god tid fre trafikstart uppta frhandling enligt
11 MBL.
I dessa frhandlingar ska bland annat fljande frgor diskuteras:
- Fretagets behov av att nyanstlla
- Mjligheten att anstlla frn verlmnande fretag
- Behovet av att provanstlla personal frn det verlmnande fretaget
- Information om hur rekryteringsprocessen ska g till.
Dr det finns ett behov av att nyanstlla ska det mottagande fretaget verka fr
att i frsta hand erbjuda anstllning till berrda medarbetare frn det verlm-
nande fretaget.
Anmrkning
Vid nyanstllning i samband med entreprenrsbyte r det viktigt att beakta gl-
lande diskrimineringslagstiftning, exempelvis att det inte r tilltet att missgynna
p grund av lder, eller att en medarbetare r eller har varit fackligt aktiv. Vidare
erinras om att parterna i BBA har enats om att man fr behlla semesterdagar
verstigande semesterlagen, vid entreprenrsbyte.
mom 4 Anstllning fr skoltrafik

Bussfrare som prov- eller tillsvidareanstlls fr att till vervgande del kra
skoltrafik fr anstllas med rsarbetstid, det vill sga schemalggas med en
schemaperiod p hgst 12 mnader. (Fr schemalggningsregeln se 5 mom 4
p. 3)
mom 5 Anstllning fr viss tid
8
Arbetsgivare och arbetstagare kan trffa verenskommelse om anstllning fr
viss tid, nr anstllningen exempelvis avser vikariat vid ordinarie arbetstagares
sjukdom, militrtjnstgring eller semester. Avbryts vikariatsanstllning som va-
rar lngre tid n en mnad, skall en msesidig uppsgningstid om 14 dagar glla.
Om en arbetstagare under en femrsperiod har varit anstlld som vikarie i sam-
manlagt mer n tv r vergr anstllningen till tillsvidareanstllning.
Arbetstagare kan anstllas fr viss tid efter uppndd pensionslder 65 r.
Arbetstagare kan enligt lagen om anstllningsskydd ven i andra fall anstllas p

viss tid.
Arbetstagare kan anstllas fr viss tid nr behov av extra arbetskraft freligger.

Lokal arbetstagarorganisation har mjlighet att begra frhandling om tillsvida-
reanstllning om arbetstagaren mer regelbundet anstlls fr viss tid.
Om en arbetstagare under en femrsperiod haft anstllning vid behov av extra

arbetskraft i sammanlagt mer n tv r vergr anstllningen till en tillsvidarean-
stllning. Hrvid skall medrknas om arbetstagaren under samma femrsperiod
varit anstlld hos arbetsgivaren i allmn visstidsanstllning.
Arbetstagare fr efter skriftlig verenskommelse med arbetsgivaren avst sin in-

tjnade tillsvidareanstllning fr en period om hgst sex mnader. Anstllningen
kan drefter nyo verg till en tillsvidareanstllning om kravet p anstllnings-
tid enligt femte stycket uppfyllts. Arbetstagare kan p nytt avst tillsvidarean-
stllning enligt denna regel.
mom 6 Anstllning p deltid

Vid utkat arbetskraftsbehov skall i frsta hand deltidsanstlld arbetstagare er-
bjudas hgre sysselsttningsgrad.
mom 7 Anstllningsbevis
Arbetstagare skall erhlla skriftligt anstllningsbevis. Kopia av anstllningsbevi-
set skall med iakttagande av Personuppgiftslagen verlmnas till den lokala ar-
betstagarorganisationen.
I anstllningsbeviset skall som huvudregel anstllningens tidsomfattning anges.

Arbetstagare, vars tjnstgring inte kan faststllas i frvg men som kommer att
utfra arbete mer eller mindre kontinuerligt vid behov av extra arbetskraft eller
som vikarie, anses som anstllda fr viss tid. Vid sdan anstllning ska anstll-
ningsbevisets giltighetstid anges. I anstllningsbeviset skall ven noteras att om-
fattningen av arbetstagarens anstllning framgr av exempelvis arbetstidsschema
9
eller tjnstgringslista. I anstllningsbeviset kan sledes inte utlsas anstllning-
ens tidsomfattning utan att arbetstidsschema eller tjnstgringslista bifogas. Ar-
betsgivaren skall registrera de dagar visstidsanstlld tjnstgr som vikarie.
4 Allmnna frhllnings- och ordningsregler,

samt regler om frarkort
mom 1 Allmnt
Frhllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare grundar sig p msesidig loja-
litet och msesidigt frtroende. Arbetstagaren skall iaktta diskretion rrande ar-
betsgivarens angelgenheter, som frhllanden kring affrsangelgenheter, anbud
och ekonomi.
Arbetstagare r skyldig att till arbetsgivaren anmla indraget krkort eller annat
ingripande av myndighet eller lkare som har betydelse fr tjnsten.
mom 2 Arbetets omfattning

Arbetstagaren r skyldig att delta i varje i samband med trafikverksamheten fre-
kommande arbete.
mom 3 Freskrifter, instruktioner, byte av tjnstepass

Arbetstagaren skall noggrant flja av myndigheter och arbetsgivaren utfrdade
freskrifter och instruktioner. Arbetsgivaren skall skerstlla att sdana freskrif-
ter och instruktioner kommer arbetstagaren till del och vid behov utbilda i dessa.
Arbetstagare skall punktligt iaktta den faststllda arbetstiden och med omsorg
och aktsamhet handha fordon och vrigt materiel.
Byte av tjnstgring fr endast ske efter arbetsledningens medgivande.
mom 4 Handhavande av biljettkassa m m

Arbetstagaren skall noga flja de regler som gller p arbetsplatsen fr hantering,
frvaring och redovisning av biljetter, kassor m m.
Arbetsgivaren skall instruera och tillse att arbetstagaren fr knnedom om och

om s behvs, utbildning i gllande regler och instruktioner.
Vid upphandlad linjetrafik skall arbetstagaren beredas mjlighet till inlsning av

kassa vid arbetstidens slut.
Protokollsanmrkning:
10
Parterna r verens om att arbetet med att begrnsa kassastorleken, frebygga rn
och risker skall vara ett prioriterat omrde fr samarbetet mellan arbetsgivare och
arbetstagare.
mom 5 Bekldnad/Uniform
Uniformskldsel skall tillhandahllas av arbetsgivaren. Frgor angende bekld-
nad regleras genom lokal verenskommelse.
mom 6 Bisysslor
Heltidsanstlld arbetstagare fr inte utfra arbete eller bedriva ekonomisk verk-
samhet, sjlv eller genom annan, fr ett fretag som konkurrerar med det fretag
dr arbetstagaren r anstlld. Arbetstagare fr inte heller ta sig uppdrag eller be-
driva verksamhet som kan inverka negativt p arbetstagarens tjnst. Om en ar-
betstagare avser att ta sig ett uppdrag eller en bisyssla skall arbetstagaren frst
samrda med arbetsgivaren.
Arbetstagaren r skyldig att vid frfrgan frn arbetsgivaren uppge bisysslor

samt deras omfattning och innehll. Finner arbetsgivaren bisysslan hindrande fr
arbetsuppgifterna eller anser att den kan pverka arbetstagarens utfrande av sitt
arbete i anstllningen, kan han frbjuda bisysslan.
Som bisyssla rknas inte frtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella
organisationer.
mom 7 Skadeansvar
Frare r inte ansvarig fr under frd uppkomna skador p fordon, materiel eller
p annan person eller egendom, vilka inte bevisligen frorsakats av uppst, grov
vrdslshet, onykterhet eller annan drogpverkan.
I vrigt gller skadestndslagen.
mom 8 Bitrde i rende om skadestndsansvar

Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och dr rtt till er-
sttning kan finnas frn annan n arbetsgivaren (tredje man), r skyldig att an-
mla detta till arbetsgivaren. Sdan anmlan skall gras s snart som mjligt.
Arbetstagaren skall, om arbetsgivaren krver detta, bevaka sin rtt till ersttning
frn tredje man. I sdant fall har arbetstagaren rtt att i sin tur verlmna t ar-
betsgivaren att fra arbetstagarens talan i rendet. I sistnmnda fall skall arbets-
givaren svara fr samtliga kostnader som kan vara frenade med ersttningskra-
vet.
11
Fljer arbetstagaren inte bestmmelserna i andra stycket, frsta meningen fr ar-
betstagarens avlningsfrmner efter frhandling minskas med skligt belopp
med hnsyn till den skada som vllats arbetsgivaren.
Riktar tredje man skadestndstalan vid domstol mot arbetstagare fr hndelse

som intrffat under tid arbetstagaren utfrt arbete t arbetsgivaren, har arbetsgi-
varen bde rtt och skyldighet att bitrda denne i rendet. Lmnar arbetsgivaren
sdant bitrde svarar arbetsgivaren fr samtliga rttegngskostnader i rendet.
Bestmmelsen i stycket ovan gller inte i renden dr det freligger motstridande

intressen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller annan arbetstagare.
Arbetsgivare r inte skyldig att bitrda arbetstagaren om denne, utan arbetsgiva-

rens medgivande, fullfljer talan i domstol till hgre instans.
Arbetstagare som lagts att instlla sig vid domstol p grund av hndelse eller
skada som avses ovan, behller lnen fr den del av ordinarie arbetstid som krvs
fr instllelsen i domstol. Detta gller dock inte fr tid under vilken arbetstagaren
r avstngd frn tjnstgring.
mom 9 Ersttning fr frarkort avsedda att anvndas i digitala

frdskrivare
1. Fretaget erstter kostnaden fr frarkortet till tillsvidareanstllda som har
till arbetsuppgift att framfra fordon utrustade med digitala frdskrivare.
Fr frarkort som anskaffats infr provanstllning erstter fretaget kostna-
den om provanstllningen vergr i tillsvidareanstllning
2. Anstllda frbinder sig att skyndsamt anska om frarkort nr fretaget s

begr.
3. I de fall anstlld p egen begran, genom avsked eller uppsgning p grund

av personliga skl med undantag av sjukdom slutar sin anstllning i freta-
get inom fem r frn frarkortets frsta giltighetsdag r fretaget berttigat
att frn innestende ln och semesterersttning avdra ett procentuellt belopp
av kortets vrde (650 kr 2011) enligt nedan.
Inom ett r dras 100 % av kortets vrde

Efter ett r dras 80 % av kortets vrde
Efter tv r dras 60 % av kortets vrde
Efter tre r dras 40 % av kortets vrde
Efter fyra r dras 20 % av kortets vrde
12
4. Ovanstende gller ven frnyande av frarkort. Om frarkort gr snder,
tappas bort, stjls eller frloras p annat stt r den anstllde skyldig att
skyndsamt erstta kortet med ett nytt. Kostnaden fr detta skall den an-
stllde erstta sjlv, fretaget har ingen skyldighet att erstta kostnaden fr
detta.
5 Arbetstid
mom 1 Lokal verenskommelse
Lokal verenskommelse kan trffas om avvikelser frn bestmmelserna i denna

paragraf. Sdan avvikelse kan dock inte gras s vitt avser upprkning av tid i
mom 6 och mom 10 samt avseende bestmmelserna i mom 9 och mom 9 a.
Anmrkning
I bussbranschen frekommer flera olika trafikslag samt olika yrkesgrupper. Par-
terna r verens om att den ordinarie arbetstiden ska kunna tas i ansprk fullt ut.
Vid frlggning, planering och ndringar av den ordinarie arbetstiden ska ar-
betsmilj samt arbetstagarnas nskeml beaktas, liksom fretagens behov av att
kunna utfra sin trafikservice p ett kundorienterat och effektivt stt.
Fr att detta ska vara mjligt uppmanar de centrala parterna drfr de lokala par-
terna att trffa lokala verenskommelser som syftar till att de ovan angivna be-
hoven kan tillfredsstllas i strsta mjliga mn.
Arbetstidsutlggningen ska genomfras p ett sdant stt att fretagens mjlig-

heter att utfra sin trafikservice frbttras, samtidigt som hnsyn ska tas till kra-
ven p en god arbetsmilj. En delaktighet, med lokal facklig representant p fre-
taget eller, dr sdan inte finns, med berrda arbetstagare, p ett tidigt stadium i
processen kar frstelsen och ger parterna ytterligare perspektiv p planering
och schemalggning, vilket bidrar till svl effektiv planering som till att arbets-
miljhnsyn tas.
I de fall ngon lokal part begr det, ska de centrala parterna aktivt och gemen-
samt agera fr att medverka till att en lokal verenskommelse kan trffas.
mom 2 Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden utgr i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka.
Parterna r ense om att 40 timmar per helgfri vecka berknas motsvara en ge-
nomsnittlig arbetstid om 38,25 timmar per vecka.
Srskilda regler om generell arbetstidsfrkortning, se bilaga F.
13
Arbetstid vid krning i linjetrafik inom Norden och vid bestllnings-
trafik inom riket
Som arbetstid rknas:
1A Tid under vilken frare str till arbetsgivarens frfogande, dock minst tre
timmar per dygn.
I arbetstid inrknas ven ledig tid understigande 30 minuter svitt inte

annat fljer av lokal verenskommelse enligt 12 mom.
1B 75 procent av uppehllstid p bortaort som ej utgr rast (se dock mom 5

vid linjetrafik).
Vid uppehll, som ej utgr rast, mellan 06.00-22.00 d arbetsgivaren till-

handahller dagrum eller verliggningsrum enligt avtalsbilaga E, rknas
istllet 25 procent av uppehllstiden som arbetstid.
2 Vid krning med dygnsvila p bortaort berknas arbetstid enligt punkten

1 A. Som arbetstid rknas alltid dock minst tta timmar per hel 24-
timmarsperiod.
mom 3 Arbetstidens frlggning

Den ordinarie arbetstiden frlggs i ett p frhand upprttat arbetstidsschema.
Arbetstiden kan frlggas enligt tv alternativ i ett arbetstidsschema:
1. Med i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka.

2. Med i genomsnitt 38,25 timmar per vecka.
Dessa bda alternativ r att betrakta som likvrdiga i arbetstidshnseende. Den
genomsnittliga rsarbetstiden r lika lng.
Arbetsgivaren vljer mellan att tillmpa 40 timmar per helgfri vecka eller 38,25
timmar per vecka. Det r inte tilltet att vxla mellan de bda alternativen. Avser
arbetsgivare verg frn det ena alternativet till det andra skall han frst fr-
handla om detta enligt medbestmmandelagen.
mom 4 Reduktion av arbetstiden vid infallande helgdagar

1. Vid utlggning av arbetstiden med 40 timmar per helgfri vecka skall arbets-
tiden reduceras med 8 timmar fr varje i schemaperioden infallande helgdag
mndag - fredag. Helgdagar som skall reducera arbetstiden inom schemaperioden
r i almanackan rda dagar infallande mndag - fredag. Midsommar-, jul- och
nyrsafton betraktas i detta avseende ssom helgdagar.
14
Vid frlggning av arbetstiden efter reducering enligt ovan r arbetstagaren ar-
betsfri p den aktuella helgdagen. Behver arbete utfras p helgdagen, kan ar-
betstid utver den nya ordinarie arbetstiden frlggas denna dag. Arbetstagare
som fullgr arbetstid p sdan helgdag kompenseras med motsvarande antal
timmar i kompensationsledighet. Ledigheten lggs ut som en annan ledig dag om
inte individuell verenskommelse anger annat.
Vid utlggning av arbetstiden med 38,25 timmar per vecka sker ingen reduktion
av arbetstiden fr infallande helgdagar.
2. Som alternativ till punkt 1 ovan kan arbetstidsreduktion gras enligt fljande.
Anstlld som fullgjort arbetstid p helgdag mndag fredag kompenseras med

motsvarande antal timmar i kompensationsledighet. Infaller helgdagen p en or-
dinarie fridag erhller den anstllde tta timmar i kompensationsledighet.
mom 5 Arbetstidsschema
Arbetstidsschemat skall upprttas av arbetsgivaren efter verlggning med repre-
sentant fr berrda arbetstagare och skall upprttas i enlighet med ngot av fl-
jande tre alternativ.
1. Fr arbetstagare placerad p fast lista, dvs vars hela ordinarie arbetstid be-
str av knda fasta och fastlagda uppdrag, kan arbetstidsschemat omfatta
en schemaperiod om hgst tidtabellsperiod. Arbetstidsschemat skall inne-
hlla tjnstgringsdagar och fridagar. Fr tjnstgringsdagarna skall anges
arbetstidens brjan och slut samt raster. Timmar som vid periodens utgng
ver- eller understiger ordinarie arbetstidsmtt frs ver till fljande pe-
riod.
Arbetstidsschemat skall finnas tillgngligt fr de anstllda senast 14 dagar

innan det trder i kraft. Om av srskilda skl denna tid inte kan hllas skall
lokal facklig organisation snarast underrttas.
2. Fr arbetstagare som betraktas som dagbeordrade, d v s dr inte hela den

ordinarie arbetstiden bestr av knda fasta och fastlagda uppdrag, kan ar-
betstidsschemat omfatta en schemaperiod om hgst tv mnader. Arbets-
tidsschemat skall innehlla tjnstgringsdagar och fridagar. Fr tjnstg-
ringsdagarna skall arbetstidens brjan samt slut meddelas den anstllde
senast kl 17.00 dagen fre aktuell tjnstgringsdag. P tjnstgring som
fregs av en fridag skall besked lmnas senast kl 17.00 sista arbetsdagen
fre fridagen. Sdan tjnstgringsdags lngd r inte faststlld frrn ar-
betstagaren meddelats enligt ovan.
15
Arbetstidsschemat skall finnas tillgngligt fr de anstllda senast sju dagar
innan det trder i kraft.
3. Fr tillsvidareanstllda arbetstagare som till vervgande del kr skoltra-

fik kan schemaperioden vara upp till 12 mnader. Arbetstidsschemat skall
innehlla tjnstgringsdagar och fridagar. Fr tjnstgringsdagarna skall
anges arbetstidens brjan och slut samt raster.
Arbetstidsschemat skall finnas tillgngligt fr de anstllda senast 14 dagar

innan det trder i kraft. Om av srskilda denna tid inte kan hllas skall lo-
kal facklig organisation underrttas.
Fr lngre schemaperioder fordras lokal verenskommelse
Frskjutning av arbetstidsschemat kan ske efter samrd mellan arbetsgivaren och

arbetstagaren.
Arbetstidsutlggningen skall genomfras p ett sdant stt att fretagens mjlig-

heter att utfra sin trafikservice inte frsvras. Vid delade pass skall dock del av
tjnstgring vara minst tre timmar, vid krning inom Norden.
Anstlld som r placerad p fast lista skall vid tjnstgring i linjetrafik dr linjens
lngd inte verstiger 50 km ha elva timmars sammanhngande dygnsvila om inte
lokal verenskommelse trffas om annat. Detta gller dock inte dygnsvila i sam-
band med vertidsarbete och inte heller dygnsvila i samband med schemabyte
eller byte av tjnstgringslista.
Anstlld, som r placerad p fast lista eller dagbeordrad och som inkallas till
tjnstgring p tid som inte ansluter till ordinarie arbetstid enligt schemat, erhl-
ler vid instllelse ersttning fr minst fyra timmar. Med uttrycket inte ansluter
till avses ett uppehll p mer n en timme.
mom 6 Upprkning av tid vid linjetrafik

1. Varje arbetad timme som utfrs mellan kl 22.00 06.00 skall rknas upp
med 1,17 vid faststllande av den ordinarie arbetstiden.
Mellan kl 22.00 06.00 fr inte uppehllstid frlggas.
Rast frlggs enligt avtalets regler.
2. Vid delad tjnst/delade pass p hemmaort skall 17 procent av uppehllsti-

den rknas som arbetstid.
16
Rast som frlggs i tjnst som r delad skall upprknas p samma stt som up-
pehllstiden. Delad tjnst/pass r tjnster med uppehllstid verstigande 90
minuter.
mom 7 Srskilda regler om frlggning av paus vid linjetrafik

Fr linjetrafik dr linjens lngd understiger 50 km skall fljande pausregler glla.
Arbetstagarna skall ges mjlighet till paus. Krning fr pg i hgst 2,5 timmar
utan avbrott fr paus eller rast. Varje paus skall vara minst 10 minuter.
Pauserna skall vara schemalagda och skall normalt frlggas till plats med till-
gng till toalett.
Fr linjetrafik dr linjens lngd verstiger 50 km skall verenskommelse om pa-

usreglering trffas lokalt.
Avvikelse frn pausreglerna kan ske efter lokal verenskommelse.
mom 8 Ramtid (omloppstid) vid linjetrafik

Vid linjetrafik skall ramtiden (omloppstiden) vara hgst 13 timmar om inte annat
lokalt verenskommes.
I tjnst som till ngon del innehller krning p linje dr linjens lngd verstiger
50 km fr dock ramtiden ven utan lokal verenskommelse uppg till 13,5 tim-
mar. Detsamma gller tjnst som till ngon del innehller skoltrafik. Med skoltra-
fik menas i detta avseende ven linjetrafik som r tillgnglig fr allmnheten om
trafiken upprtthlles enbart p skoldagar.
mom 9 Linjetrafik utom Norden

Tjnstgringsplanerna skall upprttas s, att arbetstiden berknas inte verstiga i
genomsnitt 40 timmar per vecka under respektive tjnstgringsssong.
D buss r enmansbetjnad utgr fr det merarbete och fr den drigenom lngre

arbetstiden utver krtiden, som det ligger en frare att utfra, en srskild er-
sttning per krdag om 73:78 kr fr o m den 27 juni 2013, 75:55 kr fr o m den 1
juni 2014, 77:59 fr o m den 1 juni 2015.
Som ersttning fr de oregelbundna arbetstids- och fridagsfrhllandena i trafi-

ken utom Norden erhller bussfrare en srskild ersttning per tjnstgringsdag
utom Norden om 73:78 kr fr o m den 27 juni 2013, 75:55 fr o m den 1 juni 2014,
77:59 fr o mden 1 juni 2015.
17
Ssom arbetstid rknas alltid minst tta timmar per hel 24-timmarsperiod p
samma stt som vid krning inom Norden.
mom 9a Bestllningstrafik utom riket

Tjnstgringsplanerna skall upprttas s att arbetstiden berknas icke verstiga i
genomsnitt 40 timmar per vecka under respektive tjnstgringsssong. Nr det
gller krtiden skall EGs kr- och vilotider eller d s inte r mjligt AETR till-
lmpas.
D buss r enmansbetjnad, utgr fr det merarbete och fr den drigenom lngre

arbetstiden utver krtiden, som det ligger fraren att utfra, en srskild erstt-
ning per krdag om
75:15 kronor fr o m den 27 juni 2013

Som ersttning fr de oregelbundna arbetstids- och fridagsfrhllanden i trafi-
ken utom riket erhller bussfrare en srskild ersttning per tjnstgringsdag
om
Ssom arbetstid rknas alltid minst 8 timmar per hel 24-timmarsperiod p samma
stt som vid krning inom riket.
mom 10 Arbetstidsfrlggning fr verkstadsarbetare och stat-

ionspersonal
Ordinarie arbetstid fr verkstadsarbetare och stationspersonal frlggs till helgfri
mndag-fredag mellan kl 07.00-17.00. Arbetstiden frlggs med tta timmar per
dag i genomsnitt. Freligger behov av att frlgga arbetstiden till annan tid, upp-
rttas ett arbetstidsschema efter verlggning med representant fr berrda ar-
betstagare. Varje arbetad timme som utfrs mellan kl 22.00 06.00 skall upprk-
nas med 1,17 vid faststllande av den ordinarie arbetstiden.
Freligger behov av att tillflligt frskjuta den ordinarie arbetstiden under hgst
en vecka kan detta ske utan upprttande av arbetstidsschema. Meddelande om
sdan frskjutning skall lmnas den anstllde senast vid arbetstidens slut dagen
fre.
mom 11 45-timmarsvecka
18
Arbetsgivare och arbetstagare kan verenskomma att tillmpa i genomsnitt hgst
45-timmarsvecka och den verskottstid som hrigenom uppstr under perioden
skall utlggas i form av "samlad ledighet" motsvarande det antal timmar som in-
tjnats genom den arbetade verskottstiden. Med period avses ett r eller kortare
tid som verenskommes mellan arbetsgivare och berrd arbetstagare. Den sam-
lade ledigheten skall utlggas under perioden och bestmmas vid periodens br-
jan.
mom 12 Rast
Rast om minst trettio minuter skall utlggas senast efter fem timmars samman-
hngande arbetad tid. verenskommelse kan trffas mellan arbetstagarnas repre-
sentant i schemalggningsarbetet och arbetsgivaren om att fr srskilt angivna
pass verskrida fem timmar.
Den sammanlagda rasttiden under en tjnstgringsdag fr ej verstiga 90 minu-

ter. Rast fr inte utlggas tidigare n tv timmar efter tjnstgringens brjan och
inte heller mindre n tv timmar frn arbetstidens slut, andra raster eller obetalda
uppehll.
Rast delar inte arbetspass/tjnst.
Lokal verenskommelse kan trffas om att rast fr understiga 30 minuter
Anmrkning
Vid schemalggning av matrast br behovet av terhmtning beaktas. Vid sche-

malggning av matrast ska det i mjligaste mn undvikas att det lggs ut rast om
30 minuter vid upprepade tillfllen fr en och samma frare. Vid utlggning av
flera raster samma dag gller detta en rast per dag.
6 Fridagar
Arbetstagare r berttigad till i snitt under schemaperiod minst tv fridagar per
vecka. Av dessa r arbetstagaren berttigad till att 26 fridagar per r frlggs till
sn- och helgdagar. Tolv av dessa fridagar frlagda p en sndag skall kombine-
ras med en fridag p lrdag.
Enstaka fridag skall frutom fridagen omfatta en ytterligare tid av minst tta
timmar.
verenskommelse om att frlgga fridagar till andra dagar n sn-, helg- och
lrdagar kan trffas mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. vrig avvikelse frn
denna paragraf fr gras efter lokal verenskommelse.
19
7 Ln
mom 1 Allmnt
Till provanstlld och tillsvidareanstlld arbetstagare utges ln per mnad. Fr
deltidsanstlld utges ln i proportion till arbetstidens lngd.
Arbetstagare med blandad tjnstgring erhller ln fr respektive arbete.
Visstidsanstlld arbetstagare avlnas per timme berknat med 1/174 av mnads-

lnen.
Arbetstagare anstlld som vikarie fr ordinarie arbetstagare under lngre tid n

en mnad erhller ln som tillsvidareanstlld.
mom 2 Lneplan fr bussfrare

Bussfrare erhller ln per mnad med minst det belopp som anges i lneplanen,
bilaga H.
Inplacering i lnegrupp i lneplan fr bussfrare:
Inplacering i lnegrupperna 1 - 5 i lneplanen skall ske med utgngspunkt frn

antal r i yrket som bussfrare p heltid. Fr deltidsanstllda nedrknas anstll-
ningstiden i proportion till arbetstiden.
Frnvaro verstigande tre mnader per r rknat frn det datum anstllningen
ingicks r inte tillgodorkningsbar anstllningstid. Detta gller dock inte vid
frnvaro p grund av ledighet med std av frldraledighetslagen.
Fr visstidsanstlld arbetstagare rknas antal faktiskt arbetade timmar som buss-

frare. Uppflyttning till lnegrupperna 2 - 5 sker efter en faktiskt arbetad tid om
3.600 timmar i respektive lnegrupp.
mom 3 Lnesttning fr vriga arbetstagare

Lnebildningens betydelse
Lnebildningen r en positiv kraft i fretagets verksamhet och bidrar till att

skapa frutsttningar s att individer utvecklas och stimuleras till goda insatser.
Hrigenom bidrar lnebildningen till hg kvalitet, effektivitet och lnsamhet.
Detta mjliggr en positiv lneutveckling och trygghet i anstllningen. Lne-
bildningen vilar p fljande grunder:
Principer fr lnesttning ska vara vl knda fr alla anstllda
20
Tydliga kriterier ska tillmpas
Mlsttning ska vara att lnesttningen ska uppfattas som saklig
Diskriminerande eller andra osakliga lneskillnader ska inte frekomma
Grundlggande principer fr lnesttning och lneprocess
Arbetsgivarens lnesttningsprinciper ska bidra till att fretaget nr sina vergri-

pande ml samt att medarbetare utvecklas i sin yrkesroll. Lnesttningen ska
mjliggra att fretaget kan klara personalfrsrjning och stimulera medarbetar-
na till kade insatser, kompetensutveckling och bttre resultat. Lnen blir en del i
en intktsskapande process som kar fretagets lnsamhet och ger medarbetarna
strre mjlighet till lneutveckling. Ml och resultat svl som samhllsekonomi,
marknadskrafter, arbetsinnehll och strvan efter en viss lnestruktur i fretaget
pverkar lnerna.
Lnen ska vara individuell och differentierad. Hrvid ska beaktas lnespridning-
ens betydelse fr goda resultat.
Lnesttning bygger p vrderingar av olika slag. Det gller att vlja ut och tyd-
liggra dessa vrderingar p ett stt som tillfredsstller svl medarbetarens in-
tressen som fretagets.
Lnepolicy med kriterier
Fr att n mlet med en bra lnebildning krvs att fretaget har en tydlig och av
medarbetarna vl knd lnepolicy som redovisar fretagets vrderingar.
Det r i det enskilda fretaget, hos ledning, medarbetare och fackliga fretrdare
som kunskap om fretagets frutsttningar finns betrffande lnebildningen.
Drfr r det av stor vikt att fretagets lnepolicy med kriterier utarbetas i varje
enskilt fretag efter samrd med lokal facklig organisation i fretaget. Knda och
tydliga kriterier fr vad som bestmmer lnesttningen r viktigt, kommunikat-
ion och delaktighet fr medarbetarna vid framtagandet av kriterierna likas.
Medarbetarna ska ges kunskap om p vilka grunder lnen stts och hur man kan
pverka sin lneutveckling.
Medarbetarsamtal
Fr att en individuell och differentierad lnesttning ska vara meningsfull frut-

stts att en rlig dialog frs mellan arbetsgivare och medarbetare. Dialogen mste
innehlla samtal om de ml medarbetaren ska arbeta fr och om insatser som kan
behvas fr att uppn dessa. En terkoppling sker till uppndda resultat med ut-
gngspunkt frn kriterier och lnepolicy. Vid lnesamtalet fr medarbetaren sin
21
ln motiverad. Antalet samtal r inte avgrande utan innehllet i dem. Lokalt
finner man bsta formerna.
8 Traktaments,- bil- och restidsersttning
mom 1 Traktamentsersttningar vid linje- resp

bestllningstrafik
Linjetrafik
1. Vid arbete p annan ort, dr avstndet till hemort och stationeringsort

verstiger 50 km utges ett resetillgg med 31 kr, d den sammanhngande
faktiska frnvarotiden verstiger 9 timmar. Avstndet ska berknas fr
nrmaste frdvg.
2. Vid frnvaro frn hemorten, som medfr vernattning utom denna, utgr
traktamente enligt Skatteverkets schablon. Tillhandahlles kost skall belop-
pet reduceras enligt Skatteverkets anvisningar. Logi skall tillhandahllas om
inte verenskommelse med annat innehll trffas mellan arbetsgivare och
arbetstagare.
3. Arbetstagare, som fr lngre tid n tre mnader i fljd beordras till tjnst-
gring p annan ort n hemorten och stationeringsorten erhller fr o m
tredje mnaden traktamenten enligt Skatteverkets regler.
Bestllningstrafik

verstiger 50 km, utges ett resetillgg med 213 kr, d den sammanhng-
ande faktiska frnvarotiden uppgr till 9 timmar. Avstndet rknas fr
nrmaste frdvg.

verstiger 50 km, utges ett resetillgg med 343 kr, d den sammanhng-
ande faktiska frnvarotiden uppgr till 12 timmar. Avstndet rknas fr
nrmaste frdvg.
3. r abonnemangskrning av den omfattning att vernattning ger rum gl-

ler ej p 1 2 ovan utan utgr ett traktamente med 703 kr per dygn fr kr-
22
ningar inom Sverige. Dygnet rknas frn krningens brjan. Omfattar
krning frutom ett eller flera dygn ven en del av dygn utgr fr denna
del halvt traktamente om dygnsdelen uppgr till hgst 12 timmar och ett
helt traktamente om den verstiger 12 timmar.
4. De under punkterna 13 angivna traktamentena utges inte om kost och i

frekommande fall logi tillhandahlls eller erstts.
5. Vid abonnemangskrning utanfr riket utgr traktamente enligt Skattever-

kets anvisningar fr utlandstraktamente. Tillhandahlls kost och logi skall
beloppen reduceras enligt Skatteverkets anvisningar.
mom 2 Logi
Vid vernattning skall arbetstagare erhlla eget rum. Om hinder freligger kan
verenskommelse med annat innehll trffas mellan arbetsgivare och arbetsta-
gare.
mom 3 Bilersttning
Arbetstagare, som efter verenskommelse med arbetsgivaren anvnder egen bil i
tjnsten, erhller ersttning enligt skatteverkets anvisningar.
mom 4 Restidsersttning
Fr sdan tjnsteresa som avses i 3 mom utgr restidsersttning med grundtimln
och p denna berknad semesterln, fr det fall resa inte fretas p arbetstid. Er-
sttningen berknas enligt nedan
Mnadslnen
3,85 x veckoarbetstiden
9 vertidsersttning
mom 1 Vad r vertid?

vertid r den tid som verstiger det sammanlagda ordinarie heltidsarbetstids-
mttet fr schemaperioden. Fr arbetstagare placerad p fast lista gller dock att
vertid r den tid som verstiger den sammanlagda ordinarie arbetstiden per m-
nad.
Fr arbete p schemalagd fridag utgr alltid vertidsersttning, svitt inte arbets-

givaren och arbetstagaren trffat verenskommelse om frskjutning av schemat.
23
Fr visstidsanstllda r vertid den tid som verstiger i genomsnitt 40 timmar per
helgfri vecka per tvmnadersperiod. Tvmnadersperioden ska vara samman-
hngande.
vertidsersttning utges endast fr faktiskt arbetad tid.
Fr deltidsanstlld gller mom 5.
mom 2 vertidens omfattning

vertid fr tas ut med 200 timmar per kalenderr, s k allmn vertid.
Lokal verenskommelse kan trffas om uttag av ytterligare timmar, s k extra

vertid.
Anmrkning:
Ovanstende bestmmelser gller enligt mellan parterna trffat arbetstidsavtal, se
avtalsbilaga A.
mom 3 Ersttning fr vertidsarbete

vertidsersttning fr varje vertidstimme utges enligt fljande.
Mnadslnen
103
Med mnadsln avses den aktuella fasta kontanta mnadslnen.
Arbetsgivare och arbetstagare kan verenskomma om att ersttning fr beordrad

vertid utges i form av betald ledig tid som d utgr med 1,5 gnger arbetad
vertid. Kompensationsledigheten utlgges efter verenskommelse mellan ar-
betsgivaren och arbetstagaren, dock senast tolv mnader frn ledighetens in-
tjnande om inte verenskommelse om annat trffas med den lokala fackliga or-
ganisationen. I annat fall erstts vertiden enligt frsta stycket. Kompensations-
banken fr vid varje tillflle fr berrd arbetstagare inte verstiga 40 timmar, om
lokal verenskommelse inte trffas om annat.
Vid uttag av vertid i form av kompensationsledighet skall motsvarande vertid

terfras som tillgnglig vertid. Exempel: En arbetstagare har arbetat 20 tim-
mar vertid. Dessa tas ut i form av kompensationsledighet i 30 timmar. 20 tim-
mar skall drvid terfras som tillgnglig vertid.
24
OB-ersttning som intjnats i samband med vertidsarbete, utbetalas alltid i
pengar.
mom 4 Arbete utver ordinarie arbetstid vid frkortad arbetstid

Arbetstagare som har frkortad arbetstid p grund av reglerna om upprkning av
tid har rtt att frivilligt arbeta upp till i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka.
Ersttning fr sdant arbete utges enligt mom 5.
mom 5 Arbete utver deltidsarbetstidsmtt

Om arbetstagare anstlld p deltid har utfrt arbete utver deltidsarbetstidsmttet
utges ersttning fr verskjutande timmar med
Mnadslnen (fr aktuell deltid)

3,85 x veckoarbetstiden
I anteckningar om mertid enligt 11 arbetstidslagen skall endast faktiskt arbetad

tid ver deltidsarbetstidsmttet registreras
10 Ersttning fr obekvm arbetstid m m
mom 1 Allmnt
OB-ersttning utges endast fr faktiskt arbetad tid p obekvm arbetstid.
OB-ersttning utges sledes ej fr sdan tid som rknas som arbetstid enligt 5
men ej motsvaras av faktiskt arbetad tid.
Beloppen inkluderar semesterln.
OB-ersttning per timme utges fr faktisk arbetstid enligt fljande:
mom 2 OB-ersttning vid linjetrafik

Enkel OB-ersttning
mndag-torsdag 19.00 - 06.00
Fredag 00.00 - 06.00
25
Enkel OB-ersttning utges med
fr o m den 27 juni 2013 17 kr 17 re

Fr o m den 1 juni 2015 18 kr 05 re
Kvalificerad OB-ersttning
Med helgdag avses i detta moment i almanackan infallande rd dag som inte
medfr rtt till OB-ersttning vid storhelg.
Fredag 19.00 - 24.00

Lrdag 00.00 - 24.00
vrig dag fre helgdag 16.00 - 24.00
sn- och helgdag 00.00 - 24.00
dag efter sn- och helgdag 00.00 - 06.00
Kvalificerad OB-ersttning utges med
Storhelg OB-ersttning
frn kl 00.00 lngfredag till kl 07.00 dagen efter annandag psk
frn kl 00.00 midsommarafton, pingstafton, julafton och nyrsafton till kl 07.00 vardag
nrmast efter respektive helgdagsafton
Infaller annandag jul eller nyrsdagen en fredag utgr ersttning till kl 07.00
mndag efter respektive helg.
Storhelgsersttning utges per timme med
Storhelg, kvalificerad och enkel OB-ersttning utges inte samtidigt.
26
mom 3 OB-ersttning vid bestllningstrafik
Enkel OB-ersttning
mndag-torsdag 19.00 - 06.00
Fredag 00.00 - 06.00
Enkel OB-ersttning utges med

Kvalificerad OB-ersttning
Med helgdag avses i detta moment i almanackan infallande rd dag som inte
medfr rtt till OB-ersttning vid storhelg.
Fredag 19.00 - 24.00

Lrdag 00.00 - 24.00
vrig dag fre helgdag 16.00 - 24.00
sn- och helgdag 00.00 - 24.00
dag efter sn- och helgdag 00.00 - 06.00
Kvalificerad OB-ersttning utges med
Storhelg OB-ersttning
frn kl 00.00 lngfredag till kl 06.00 dagen efter annandag psk
frn kl 00.00 midsommarafton, pingstafton, julafton och nyrsafton till kl 06.00 vardag
nrmast efter respektive helgdagsafton
Storhelgsersttning utges per timme med
Storhelg, kvalificerad och enkel OB-ersttning utges inte samtidigt.
27
mom 4 Beredskapsersttning
Vid beredskapstjnst skall skriftlig verenskommelse trffas om beredskapser-
sttning. Ersttning kan bestmmas genom lokal verenskommelsen eller mellan
arbetsgivare och arbetstagare.
Med beredskap avses tid d arbetstagaren inte har arbetsskyldighet men lggs
att vara antrffbar fr att inom freskriven tid efter varsel utfra arbete vid ar-
betsstllet eller annan plats.
11 Lneutbetalning
Mnadsln utbetalas eller skall vara tillgnglig fr lyftning den 25:e i den mnad
den intjnas. Infaller den 25:e p lrdag, sn- eller helgdag skall lnen finnas
tillgnglig sista bankdagen fre angivna dagar.
Fr vikariat, dr den avtalade anstllningstiden understiger tre mnader, fr m-

nadslnen betalas ut mnaden efter intjnandemnaden.
Fretag som vid detta avtals ikrafttrdande tillmpar annan utbetalningsdag ger
rtt att fortstta med detta.
Avdrag fr frnvaro respektive utbetalning av tillgg verkstlls vid slutliga lne-

utbetalningstillfllet mnaden efter den berkningsperiod p vilken avdragen re-
spektive tillggen belper.
Timavlnad erhller ln mnadsvis i efterskott.
Berkningsgrunder vid mnadsln:

Antal veckor i snitt per mnad = 4,35
Timlnen vid arbetstid i = mnadslnen

snitt 40 tim/helgfri vecka 174
12 Semester
mom 1 Allmnt
Semester utgr enligt lag med nedan angivna undantag och tillgg.
mom 2 Intjnande- och semesterr

Innevarande kalenderr gller som intjnande- och semesterr.
28
Betalda dagar som inte har anmlts som sparade kan frlggas januari mars p-
fljande r.
Nr anstlld intrder i detta avtal och lmnar semesterlagens regler innebrande

att semester intjnas under intjnanderet som fregr semesterret frfaller ett
antal redan intjnade semesterdagar omedelbart till betalning. Arbetsgivaren har
rtt att frdela utbetalningen av dessa dagar under tre r. Denna regel avser inte
de dagar som kan ha sparats enligt 18 semesterlagen.
mom 3 Frlggning av huvudsemester

Vid frlggning av semesterledighet p arbetsplats dr facklig frtroendeman r
utsedd fullgr arbetsgivaren den primra frhandlingsskyldigheten med denne.
Saknas sdan frtroendeman fullgrs den primra frhandlingsskyldigheten ge-
nom samrd med arbetstagarna.
mom 4 Semesterdagsberkning i vissa fall

Vid pass/skifttjnstgring enligt arbetstidsschema utan semesteruppehll (drifts-
uppehll) kan p grund av arbetstidsschemats konstruktion under semestern in-
fallande arbetspass respektive fripass variera mellan arbetstagarna. Med hnsyn
hrtill skall den fr arbetstagaren gllande semesterledigheten uttryckas i arbets-
pass i stllet fr semesterdagar. Omrkningen till arbetspass skall ske under hn-
synstagande till den fr arbetstagaren gllande genomsnittliga veckoarbetstiden
och det genomsnittliga antalet timmar per arbetspass med iakttagande av antalet
semesterdagar enligt semesterlagen, f n 25. Fr berkningen tillmpas fljande
formel:
Antalet semesterdagar x ord genomsnittlig veckoarbetstid

5
Passlngd (tim/dag)
Vid brutet passantal skall utjmning ske till nrmast hgre hela tal.
Exempel:
1. Vid pass/skifttjnstgring med 36 tim arbetstid per helgfri vecka. Genom-

snittlig arbetstid per pass 8 timmar.
Antalet pass motsvarande 25 semesterdagar blir d fljande:
25 x 36
5
8 = 22,5 vilket upprknas till 23 arbetspass
29
2. Vid pass/skifttjnstgring med 38 tim arbetstid per helgfri vecka. Genom-
snittlig arbetstid per pass 11 timmar.
Antalet pass motsvarande 25 semesterdagar blir d fljande:
25 x 38
5
11 = 17,3 vilket upprknas till 18 arbetspass
Som dygnsgrns vid pass/skifttjnstgring i samband med semesterledighet skall

glla den tidpunkt d eftermiddagspasset slutar, vid vilken tidpunkt ven natt-
passet i semesterhnseende skall anses brja. I de fall enbart nattpass frekom-
mer skall som dygnsgrns glla den tidpunkt d nattpasset brjar.
mom 5 Semesterln och semestertillgg

Semesterlnen utgrs av den mnadsln som r aktuell vid semestertillfllet och
semestertillgg.
Semestertillgget fr varje betald semesterdag r
0,8 procent av arbetstagarens mnadsln som r aktuell vid semester-

tillfllet och eventuella fasta lnetillgg per mnad.
Med mnadsln avses kontant mnadsln samt eventuella fasta, mnadsbaserade
lnetillgg.
Avtalets rrliga lnedelar inkluderar semesterln. Fr lokalt frekommande rr-

liga lnetillgg utges semesterln med 13 %.
Fr timavlnad arbetstagare utges semesterln med 13 % p grundtimln samt i

frekommande fall p rrliga lnedelar enligt ovan om inte semesterln inklude-
rats i dessa.
Traktamenten, ersttning fr srskilda kostnader eller andra ersttningar, som

inte har karaktren av ln, r inte semesterlnegrundande.
30
mom 6 Semestertillgg i procent av aktuell mnadsln vid ut-
lggning av nettosemester i arbetspass
Semesterpass Semestertillgg i procent
25 0,80
24 0,83
23 0,87
22 0,91
21 0,95
20 1,00
19 1,05
18 1,11
17 1,18
16 1,25
mom 7 Semesterln p rrlig lnedel vid semesterlnegrun-

dande frnvaro
Vid frnvaro av semesterlnegrundande orsak skall semesterln berknas p de
rrliga lnedelar vilka inkluderar semesterln och som arbetstagaren gtt miste
om p grund av frnvaro med 2,5 % av summan av de rrliga lnedelarna.
mom 8 Semesterlnegaranti
Semesterlnen per betald semesterdag skall fr heltidsarbetande arbetstagare
uppg till lgst semesterln enligt mom 5 berknad efter lnegrupp 1 i lneplan
fr bussfrare. Fr deltidsarbetande nedrknas beloppen i proportion till arbetsti-
den.
mom 9 Avrkning
Arbetsgivaren fr gra avrkning mot den ordinarie lnen om arbetstagaren un-
der semesterret ftt strre semesterln n vad som motsvaras av intjnad se-
mesterln.
mom 10 Utbetalning av semesterln
31
Semestertillgget om 0,8 procent betalas ut tillsammans med lnen i samband
med eller nrmast efter semestern.
Semesterln fr arbetstagare som avlnas med timln uppgr till 13 procent. S-

dan semesterln skall utbetalas som ett engngsbelopp vid det ordinarie lnetill-
fllet i februari mnad efter semesterret, oavsett nr motsvarande semester-
ledighet erhlles.
Semesterln enligt mom 7 betalas ut senast i februari mnad efter semesterret.
mom 11 Semesterln fr sparade semesterdagar

Arbetstagaren skall erhlla samma semesterln fr sparad semesterdag som fr
vriga semesterdagar under det semesterr d dagarna tas ut.
Om arbetstagarens sysselsttningsgrad ndras i frhllande till det r d den spa-

rade semestern intjnades skall lnen proportioneras i frhllande till den under
semesterperioden aktuella sysselsttningsgraden under frutsttning att skill-
naden i sysselsttningsgrad i frhllande till ordinarie arbetstid verstiger 25 %.
mom 12 Semesterersttning
Ersttning fr varje outtagen betald semesterdag r 4,6 procent av den aktuella
mnadslnen samt semestertillgg enligt mom 5 och 7.
Fr sparad semesterdag berknas semesterersttning som om den sparade dagen

tagits ut det semesterr anstllningen upphr.
mom 13 Obetald semester

Fr varje uttagen obetald semesterdag grs avdrag frn arbetstagarens aktuella
mnadsln med 4,6 procent av mnadslnen.
mom 14 Semesterdagar verstigande semesterlagen

Arbetstagare som vid intrdet i detta avtal efter upphandling har semesterdagar
verstigande semesterlagens antal skall behlla dessa vid detta avtals ikrafttr-
dande och drefter fljande entreprenrsbyten.
mom 15 Semester vid visstidsanstllning

Arbetstagare, som anstllts fr viss tid, enligt kollektivavtalets bestmmelser och
vars anstllning inte avses pg lngre n tre mnader, har inte rtt till semester-
ledighet, svida inte detta klart verenskommits vid anstllningen.
32
mom 16 Lokala verenskommelser
De centrala parterna r eniga om att kollektivavtalets semesterbestmmelser inte
utgr hinder att trffa kollektiva eller individuella verenskommelser i sdana
fall dr semesterlagen medger att sdan verenskommelse kan trffas.
13 Utbildning
mom 1 Allmnt
Det stlls idag hga krav p medarbetarna i branschens fretag. Utvecklingen
inom branschen har gjort att kraven p kompetens vid anstllningens ingende
blir allt hgre. Flera fretag stller krav p en grundlggande gymnasiekompe-
tens. Detta skapar mjligheter fr medarbetarna att utvecklas inom fretaget. En
fortlpande kompetensutveckling r ndvndig i ett modernt transportfretag fr
att bl a strka individen, hja statusen, ka konkurrenskraften och behlla perso-
nalen. Med anledning hrav har parterna enats om fljande.
mom 2 Kompetenskrav vid anstllningens ingende

Parternas gemensamma uppfattning r att det fr en anstllning i branschen br
krvas yrkeskunskaper eller annan utbildning som r relevant fr aktuell befatt-
ning. Dessa krav br ven glla inhyrd personal. Betrffande semestervikarier
behver dock inte kompetenskravet stllas lika hgt. Kravet p kompetens kan
uppns p flera stt, t ex vuxenutbildning eller dokumenterad praktisk yrkeserfa-
renhet inom branschen.
mom 3 Kompetensutveckling i fretaget

De lokala parterna skall gemensamt medverka till goda frutsttningar fr de an-
stllda att klara verksamhetens nya kunskaps- och kvalifikationskrav. En grund
hrfr r ett fortlpande, systematiskt och mlinriktat utvecklingsarbete, som syf-
tar till vidareutbildning av redan yrkesverksamma i fretaget. Exempel p lmp-
lig vidareutbildning r:
Trafikskerhet
Ergonomi
Datafrgor
Fretagsekonomi
Kundhantering
Miljkrning
Milj- och kvalitetsfrgor
33
Fretagen skall erbjuda varje enskild arbetstagare kompetensutveckling under
betald arbetstid motsvarande totalt ett genomsnitt om tta timmar rligen under
en femrsperiod. Med kompetensutveckling avses hr utbildningsinsatser externt
eller inom fretaget, oavsett om de fljer av lag eller inte.
Verkstadsarbetare skall erbjudas kompetensutveckling under betald arbetstid

motsvarande totalt ett genomsnitt av sexton timmar rligen under en femrspe-
riod. I vrigt gller samma regler som fr vriga arbetstagarkategorier.
Utbildning som enligt fretagets bedmning r ndvndig fr arbetsuppgifterna

skall ske p betald arbetstid. Dock utges fr sdan tid endast grundln. Lokal
verenskommelse kan trffas om annan frlggning och ersttning.
Infres lagstiftning eller annan bindande reglering p omrdet skall ovan angiven
tid avrknas.
mom 4 Allmn icke yrkesanknuten utbildning

Fretag br frmja och stdja en anstlld som nskar hja sin kompetens i all-
mnna mnen. Denna utbildning sker p icke betald arbetstid.
mom 5 Arbetsbok/Frarbok
Alla utbildningar som den anstllde genomgr skall kunna samlas i en personlig
arbetsbok/frarbok.
14 Permission, frldraledighet och tjnstledighet

mm
mom 1 Permission
Med permission avses kort ledighet med bibehllen ln under hgst en dag. Vid
nra anhrigs begravning kan permission ocks omfatta ndvndiga, hgst tv,
resdagar. Permission inklusive ndvndiga resdagar kan inte uttas mer n hgst
tio dagar per kalenderr.
I fall dr nedanstende hndelser ndvndigtvis mste frlggas till arbetstid

skall permission beviljas vid
eget brllop
egen 50-rsdag
av fretaget anordnad hlsokontroll eller vid lagstadgade hlsoundersk-
ning fr vidmakthllande av krkortets giltighet
34
frstagngsbesk hos lkare och tandlkare vid akut sjukdom eller olycks-
fall
frstagngsbesk vid sjukvrdsinrttning efter remiss av fretagslkare el-
ler, om sdan ej finns, av arbetsgivaren godknd lkare
under tid d arbetstagare som arbetat del av dag och drefter mste lmna
arbetsplatsen under terstoden av arbetsdagen p grund av arbetsskada
nra anhrigs frnflle
nra anhrigs begravning och gravsttning
pltsligt svrt sjukdomsfall hos hemmaboende nra anhrig
Som nra anhrig rknas make/maka, barn, syskon, frldrar, svrfrldrar,
mor- och farfrldrar.
Begran om permission skall gras i s god tid som mjligt.
Orsaken till permissionen skall p frhand eller, om s inte kan ske, i efterhand
styrkas om arbetsgivaren s begr.
Anmrkning:
Med bibehllen ln avses att arbetsgivaren inte gr avdrag p utgende ln.
Ssom make/maka rknas ocks den som lever tillsammans med arbetstagaren
under ktenskapsliknande frhllanden p samma mantalsskrivningsadress.
mom 2 Rtt till ledighet fr vrd av barn - frldraledighet

Arbetstagare, som enligt reglerna i frldraledighetslag (1995:584) har rtt till
ledighet frn sin anstllning i samband med barns fdelse och vill utnyttja denna
mjlighet, skall underrtta arbetsgivaren i god tid och senast tv mnader i frvg
samt ange vilken tidsperiod ledigheten avser att omfatta.
Samma regler gller ven manlig eller kvinnlig arbetstagare som enligt frldra-
ledighetslagen har rtt till ledighet i samband med att arbetstagaren tar emot fos-
terbarn eller adoptivbarn i det egna hemmet
mom 3 Tjnstledighet
Tjnstledighet kan beviljas om arbetsgivaren finner att s kan ske utan olgenhet
fr verksamheten. Nr arbetsgivaren beviljar tjnstledighet skall framg vilken
tidsperiod tjnstledigheten omfattar.
35
15 Frldraln (upphr den 1 januari 2014)
Frn och med den 1 januari 2014 gller fljande:

Frn och med den 1 januari 2014 erstts avtalets regler om frldraln med en
kollektivavtalad frskring om kompletterande frldrapenning.
Frldraln gllande t o m den 31 december 2013

Arbetstagare som r frldraledig med rtt till frldrapenning eller uppbr ha-
vandeskapspenning har rtt till frldraln frn arbetsgivaren enligt fljande:
Frldraln utges
under en mnad om arbetstagaren varit anstlld i ett men inte tv r i fljd
under tv mnader om arbetstagare varit anstlld i tv men inte tre r i
fljd
under tre mnader om arbetstagare varit anstlld i tre men inte fyra r i
fljd
under fyra mnader om arbetstagare varit anstlld i fyra r i fljd eller mer
Frldraln utges endast fr tv ledighetsperioder svida inte annat verens-
kommes mellan arbetsgivare och arbetstagare. Om tjnstledigheten skulle bli
kortare n en, tv, tre respektive fyra mnader utges frldraln inte fr lngre tid
n ledigheten omfattar.
Frldralnen utgr per frnvarotimme
10 % x mnadsln x 12
52 x veckoarbetstiden
Frldraln utbetalas med halva beloppet nr ledigheten brjar och resterande
hlft efter det att arbetstagaren har tergtt i arbete i tre mnader efter tjnst-
ledigheten.
Frldraln utges inte om arbetstagaren undantas frn frldrapenning enligt la-

gen om allmn frskring. Om denna frmn har nedsatts skall frldralnen re-
duceras i motsvarande grad.
16 Sjukln m m
mom 1 Rtt till sjukln

Rtt till sjukln fljer av lag.
36
Vid sjukskrivning som beror p att arbetstagaren utsatts fr hot eller vld i tjns-
ten skall sjukln utges fr frsta dagen i sjuklneperioden med samma belopp
som vriga dagar i sjuklneperioden.
mom 2 Sjukanmlan
Arbetstagare som till fljd av sjukdom eller olycksfall inte kan tjnstgra, skall
omedelbart anmla sjukfrnvaron till arbetsgivaren. Sjukln utges som huvud-
regel inte fr tid innan arbetsgivaren ftt anmlan om sjukdomsfallet. Om ar-
betstagaren varit frhindrad att gra sjukanmlan men sdan grs omedelbart ef-
ter det att hindret upphrt skall sjukln utbetalas ven fr tid fre sjukanmlan.
Fr o m sjunde dagen efter sjukanmlan utgr sjukln endast om arbetstagaren

styrker nedsttningen av arbetsfrmgan och sjukperiodens lngd genom lkar-
intyg. Arbetstagaren r skyldig att p begran frn arbetsgivaren genom intyg
styrka frnvaro ven efter 14:e frnvarodagen.
Arbetsgivaren kan dock alltid begra att arbetstagaren styrker nedsttningen av

arbetsfrmgan genom intyg frn lkare, som kan anvisas av arbetsgivaren. Ar-
betsgivaren erstter d kostnaden fr intyget.
Arbetstagare skall snarast mjligt meddela arbetsledningen nr han eller hon be-
rknar kunna terg i arbete.
17 Frnvaroavdrag
mom 1 Berkning av avdrag

Avdrag grs enligt alternativ I eller II nedan fr den tid som den anstllde skulle
ha varit i arbete enligt arbetstidsschemat och fr den tid som upprknats enligt
arbetstidsreglerna. Byte mellan alternativ I och alternativ II skall fregs av
MBL-frhandling.
Under en kalendermnad fr det sammanlagda avdraget inte verstiga mnadsl-

nen.
Alternativ I timavdrag och dagavdrag
1. Fr de fyra frsta arbetsdagarna i en frnvaroperiod grs timavdrag enligt

fljande:
Fr arbetstagare med arbetstiden frlagd med i genomsnitt 40 timmar per

helgfri vecka grs fr varje frnvarotimme lneavdrag med 1/174 av m-
nadslnen. Fr arbetstagare med arbetstiden frlagd med i genomsnitt
37
38,25 timmar per vecka grs fr varje frnvarotimme lneavdrag med
1/166,4 av mnadslnen
Finns i arbetstidsschema inte arbetstiden angiven utan r endast tjnstg-

ringsdag utsatt skall schablonavdrag gras med tta timmar per sdan dag
om arbetstiden r frlagd med 40 timmar per helgfri vecka. r arbetstiden
frlagd med 38,25 timmar per vecka skall avdrag gras med 7,65 timmar
fr sdan dag.
Fr arbetstagare med reducerat arbetstidsmtt p grund av deltidsanstll-

ning skall divisorn 174 respektive 166,4 proportioneras i frhllande till
arbetstagarens arbetstidsmtt.
Exempel: En arbetstagare arbetar 75 % av heltid. Divisorn 174 nedrknas

till 130,5 (174 x 75 %). Frnvaroavdraget per timme berknas d enligt
fljande.
aktuell deltidsmnadsln = frnvaroavdrag per timme

130,5
2. Om en frnvaroperiod blir lngre n fyra dagar grs dagavdrag fr alla

arbetsdagar i frnvaroperioden.
Avdraget utgrs av mnadslnen

arbetsdagar i mnaden
Alternativ II timavdrag
Avdrag grs fr varje frnvarotimme under hela frnvaron p samma stt som vid
timavdrag enligt punkt 1 i alternativ I ovan.
Sjukdom efter 14:e dagen
Vid tillmpning av alternativ I eller II vid sjukfrnvaro kan kalenderdagsavdrag

tillmpas efter den 14:e dagen i en sjukperiod. Avdrag grs d fr varje kalender-
dag.
Kalenderdagsavdrag utgrs av 12 x mnadslnen

365
mom 2 Frnvaro under hel kalendermnad

Fr frnvaro under hel kalendermnad grs avdrag med hela mnadslnen.
38
mom 3 Reduktion av arbetstid
Den ordinarie arbetstiden under schemaperioden skall reduceras med den tid vil-
ken arbetstagaren varit frnvarande. Reduktion skall ske med den tid fr vilken
arbetstagaren erhllit lneavdrag.
mom 4 Lokal verenskommelse

De lokala parterna kan trffa lokal verenskommelse om andra berkningsme-
toder avseende frnvaroavdrag.
18 Kostnadsersttning fr utlandsfrare vid sjuk-

dom/olycksfall
Arbetsgivaren skall, i de fall inte frskringskassan eller freliggande fordons-
frskring utger ersttning, helt eller delvis svara fr de skliga och ndvndiga
merkostnader, som drabbar utlandsfrare i form av utgifter fr
lkekostnader vid olycksfall i och utanfr Sverige under lngst ett r och
vid akut sjukdom som intrffar under vistelse i utlandet under lngst 60
dagar
frhjda hemtransportkostnader till Sverige p g a olycksfall eller akut
sjukdom, varmed ven avses hemtransport av avliden
merkostnader fr kost och logi under vistelse i utlandet under lngst 60

dagar vid olycksfall eller akut sjukdom, som enligt intyg av lkare nd-
vndiggjort en frlngning av uppehllet eller en ndring i fr-
lggningssttet
behandlingskostnader fr temporr och akut tandvrd som varit ndvndig

under vistelse utanfr Sverige
19 Uppsgning m m
mom 1 Uppsgning
Med undantag av vad som sgs i 3 mom 4 gller den uppsgningstid som anges
i lagen om anstllningsskydd. ven betrffande formkraven vid uppsgning gl-
ler vad som stadgas i lagen om anstllningsskydd.
Uppsgningstid rknas fr o m dagen efter den dag d uppsgning skett.
Arbetstagaren har rtt att vid anstllningens upphrande av arbetsgivaren erhlla

intyg som anger vilken befattning arbetstagaren innehaft samt anstllningens
form och tidsomfattning.
39
Protokollsanteckning:
D arbetstagare sger upp sin anstllning eller av arbetsgivaren permitteras eller

sgs upp frn anstllningen, skall arbetsgivaren efter begran frn arbetstagaren
utfrda arbetsgivarintyg avsett fr arbetslshetskassa.
mom 2 Arbetstagare som inte iakttar egen uppsgningstid

Om arbetstagare slutar sin anstllning utan att iakttaga gllande uppsgningstid,
har arbetsgivaren rtt att frn innestende ln och semesterersttning avdra ett
belopp motsvarande grundlnen per dag gnger det antal dagar av uppsgnings-
tiden arbetstagaren inte har tjnstgjort.
Vid tillmpning av mom 2 skall bestmmelserna i Lag (1970:215) om arbets-

givares kvittningsrtt tillmpas.
mom 3 Avstngning
Arbetstagare kan avstngas frn tjnstgring om han p sannolika skl r miss-
tnkt fr svrare fel och frsummelse. Arbetsgivaren har inga ekonomiska fr-
pliktelser gentemot arbetstagaren fr den tidsperiod som avstngningen avser om
inte annat avtalas. Sdan avstngning kan dock endast beslutas fr 30 dagar t
gngen. Lokal arbetstagarorganisation skall underrttas utan drjsml. Utredning
om frseelsen skall genomfras snarast mjligt och avstngning under utred-
ningstiden skall inte betraktas som disciplinpfljd.
mom 4 Varning
Om en arbetstagare har gjort sig skyldig till allvarlig frseelse i tjnsten kan ar-
betsgivaren tilldela arbetstagaren en skriftlig varning. Innan varning utdelas skall
lokal arbetstagarorganisation underrttas. Kopia av meddelad varning skall om-
gende delges lokal arbetstagarorganisation. Arbetstagarorganisationen har mj-
lighet att inom sju dagar frn underrttelsen begra verlggning med arbetsgiva-
ren.
mom 5 Disciplinpfljd
Om anstlld gjort sig skyldig till allvarlig frseelse eller missktsamhet som kan
leda till uppsgning eller avskedande skall arbetsgivaren vervga att anvnda
disciplinpfljd i form av avstngning med lneavdrag i stllet fr uppsgning
eller avsked.
Om arbetstagareparten har pkallat frhandling och yrkat att arbetsgivaren skall

tillgripa disciplinpfljd i stllet fr uppsgning eller uppsgning i stllet fr av-
40
sked, fr arbetsgivaren inte verkstlla uppsgning eller avsked frrn parterna
frhandlat lokalt och/eller centralt.
Om verenskommelse om lneavdrag trffas, skall den berrde arbetstagaren

godknna tgrden. Arbetsgivaren har inga ekonomiska frpliktelser gentemot
arbetstagaren fr den tidsperiod som avstngningen med lneavdrag avser.
Fr samma frseelse fr arbetsgivaren inte samtidigt meddela mer n en disci-

plinpfljd. Sedan arbetstagaren slutat sin anstllning hos arbetsgivaren fr disci-
plinpfljd inte meddelas arbetstagaren.
mom 6 Permittering
Permittering av tillsvidareanstlld arbetstagare fr inte omfatta kortare tid n en
dag. Meddelande om permittering skall lmnas arbetstagaren senast vid arbets-
tidens slut dagen fre permitteringen. Gllande regler om permitteringsln mel-
lan SAF och LO framgr av bilaga J.
20 Turordning
verenskommelse kan trffas mellan arbetsgivaren och lokal arbetstagarorgani-
sation om avvikelse frn bestmmelserna om turordning vid uppsgning och
permittering respektive fretrdesrtt till ny anstllning. Hnsyn skall hrvid
kunna tas till bl a yrkeskvalifikationer.
21 Frhandlingsordning
mom 1 Tvist
Tvister angende tolkningen eller tillmpningen av detta avtal eller MBL, vilka
under avtalstiden uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagare och om vilkas
lsning dessa ej kan enas, hnskjutes till parternas organisationer.
mom 2 Frhandlingsframstllan
Part som vill frhandla skall gra framstllning hos motparten om frhandling.
Frhandlingsframstllan frn arbetstagarpart skall i kopia tillstllas ven Bussar-
betsgivarna. Om parterna ej enas om annat skall framstllningen vara skriftlig
och ange den frga, om vilken frhandling pkallats.
Om parterna ej enas om annat skall frhandling hllas inom tre veckor efter det
att motparten har ftt del av frhandlingsframstllan. Det ankommer i vrigt p
parterna att bestmma tid och plats fr frhandling.
41
Frhandling skall bedrivas skyndsamt. Om part begr det, skall fras protokoll,
som justeras av bda parter. Enas parterna ej om annat, skall frhandling anses
avslutad, nr part som fullgjort sin frhandlingsskyldighet har givit motparten
skriftligt besked om att han frntrder frhandlingen.
mom 3 Frhandling
Frhandling fres i frsta hand p lokal niv mellan arbetsgivare och i frekom-
mande fall Bussarbetsgivarna och behrig fretrdare fr berrd avdelning inom
Svenska Kommunalarbetarefrbundet. Uppns ej enighet vid frhandlingen an-
kommer det p den lokala part, som vill ha ytterligare prvning av tvistefrgan,
att pkalla central frhandling.
mom 4 Preskription
Part som vill yrka skadestnd eller annan fullgrelse enligt MBL eller detta avtal
skall pkalla lokal frhandling inom fyra mnader efter det att han ftt knnedom
om den omstndighet vartill yrkandet hnfr sig och senast inom tv r efter det
att omstndigheten intrffat.
Central frhandling skall i sdant fall pkallas inom tv mnader efter att den lo-
kala frhandlingen avslutats.
mom 5 Granskning av handlingar

Efter framstllning frn Svenska Kommunalarbetarefrbundet r arbetsgivaren
skyldig, att d anledning drtill freligger, frete avlningslistor, arbetstidskort,
arbetstidsschema samt andra handlingar, som organisationen behver fr att till-
varata medlemmarnas gemensamma intressen i frhllandet till arbetsgivaren.
mom 6 Vckande av talan

Om part vill anhngiggra talan hos arbetsdomstolen, skall detta ske inom tre
mnader efter det organisationsfrhandlingar i rendet frklarats avslutade.
mom 7 Ogiltighetsfrklaring
Frhandling i frgor som rr ogiltigfrklaring av uppsgning eller avsked skall
bedrivas skyndsamt. Central frhandling skall, om parterna ej enas om annat,
komma till stnd en mnad efter att lokal frhandling avslutats.
Talan hos arbetsdomstolen i fall som avses i detta moment skall vckas inom tv
veckor efter det central frhandling avslutats.
mom 8 Preskription av talan
42
Pkallar part ej frhandling eller vcks ej talan inom freskriven tid r rtten till
frhandling respektive talan frlorad.
mom 9 Berkning av preskriptionstid

Om parterna ej enas om annat rknas preskriptionstiden frn den dag frhand-
lingen faktiskt avslutats eller nr part, som fullgjort sin frhandlingsskyldighet,
har givit motparten skriftligt besked om att han frntrder frhandlingen.
22 AFA-frskringar, Avtalspension SAF-LO och

permitteringsln
mom 1 AFA-frskringar
Arbetsgivare skall hos FORA AB teckna frskringsavtal om AFA-
frskringarna. I frskringsavtalet ingr AGS Avtalsgruppsjukfrskring, AGB
Frskring om avgngsbidrag och Omstllningsstd (TSL), TFA Trygghetsfr-
skring vid arbetsskada, TGL Tjnstegrupplivfrskring samt Avtalspension
SAF-LO
Antagande av Avtalspension SAF-LO

Bussarbetsgivarna och Svenska Kommunalarbetarefrbundet har p mellanva-
rande avtalsomrde antagit verenskommelsen av den 16 april 2007 mellan
Svenskt Nringsliv och LO angende Avtalspension SAF-LO. verenskommel-
sen har trtt i kraft den 1 augusti 2008.
Skyldighet att teckna och vidmakthlla AFA-frskringarna inklusive avtalspens-

ion SAF-LO freligger ven fr tid under kollektivavtalets giltighet d fretaga-
ren ej har arbetstagare anstlld.
mom 2 Permitteringsln
Vid permittering betalas permitteringsln enligt bilaga J.
23 Avtalets giltighetstid
Avtalet gller t o m den 30 september 2016. Avtalet prolongeras drefter fr ett
r i snder om begran om frhandling ej framstlles senast tv mnader fre den
30 september. Om begran om frhandling framstlles fre nyss nmnda tid-
43
punkt gller avtalet fr tid efter den 30 september med sju dagars msesidig upp-
sgningstid.
Stockholm den 27 juni 2013
Bussarbetsgivarna
Peter Jeppsson
Svenska Kommunalarbetarefrbundet
Susanne Gllhagen
44
45
Avtalsbilaga A verenskommelser rrande arbets-
tidsbestmmelser
Parterna har med detta avtal s lngt som mjligt skapat lika arbetstidsregler fr
alla mobila arbetstagare oavsett linjens lngd. Avtalet anger de yttre ramarna fr
arbetstiderna medan kollektivavtalen och Rdets frordning (EG 561/2006)
anger detaljerade regler fr arbetstiderna och krtid.
Detta avtal gller fr arbetstagare inom Svenska Kommunalarbetarefrbundets

organisationsomrde som r anstllda vid fretag anslutna till Bussarbetsgivarna.
Genom avtalet har parterna valt att inte tillmpa Arbetstidslagen (SFS 1982:673)
och de bestmmelser i Lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vgtransportar-
bete dr verenskommelse om avsteg kan trffas genom kollektivavtal.
Avvikelser genom lokala kollektivavtal fr gras frn detta avtal;
- 1 frsta stycket arbetstid

- 2 andra stycket jourtid
- 4 andra stycket uttag av vertid
- 7 femte och sjtte stycket sammanlagd arbetstid
- 8 frsta och andra stycket nattarbete fr mobila arbetstagare
- 10 andra stycket dygnsvila
- 11 tredje stycket veckovila
- 12 tredje stycket rast
Tillsyn av efterlevnaden av bestmmelserna i detta avtal utvas av parterna. End-

ast i den utstrckning som tvingande lag frskriver det kan tillsyn utvas av
myndighet.
Med EG-personal menas i detta avtal arbetstagare som under ngon del av sin
arbetstid ingr i den resande personalen vid transportuppdrag som faller under
kr- och vilotidsreglerna i Rdets Frordning (EG) 561/2006 eller dess svenska
tillmpning (hrefter 561).
Med mobil arbetstagare menas i detta avtal arbetstagare som r anstlld som re-
sande personal vid fretag som bedriver person eller godstransport. vriga ar-
betstagare kallas i detta avtal icke mobila arbetstagare
Protokollsanmrkning
Parterna erinrar om att regler om kr- och vilotider finns i rdets frordning
(EEG 561/2006) och att regler om ordinarie arbetstid och dess frlggning inklu-
sive raster m.m. finns i centrala kollektivavtal mellan parterna.
46
1 Ordinarie arbetstid
Den ordinarie arbetstiden fr uppg till i genomsnitt hgst 40 timmar i veckan

under en begrnsningsperiod om hgst fyra veckor eller den lngre period som
bestms genom kollektivavtal p lokal eller central niv.
Veckan rknas frn och med mndag, om inte annan berkning tillmpas p ar-
betsstllet.
2 Jourtid
Om det p grund av verksamhetens natur r ndvndigt att en arbetstagare str

till arbetsgivarens frfogande p arbetsstllet fr att vid behov utfra arbete, fr
jourtid tas ut med hgst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor
eller 50 timmar under en kalendermnad. Som jourtid anses inte tid d arbetsta-
garen utfr arbete fr arbetsgivarens rkning.
Avvikelse frn denna bestmmelse fr gras genom kollektivavtal p lokal niv.

Sdan verenskommelse skall godknnas av de centrala parterna.
3 vertid
Med vertid avses arbetstid som verstiger den ordinarie arbetstid som faststllts
enligt 1 och jourtid enligt 2 .
Vid berkning av vertid skall ledighet, hit rknas dock inte ledighet fr studier,
som frlggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid eller jourtid likstllas med
fullgjord ordinarie arbetstid eller jourtid.
4 Uttag av vertid
Nr det finns ett srskilt behov av kad arbetstid, fr vertid tas ut med hgst 200
timmar under ett kalenderr (allmn vertid).
Ytterligare vertid, utver allmn vertid, fr tas ut efter verenskommelse i lo-

kalt kollektivavtal.
Har en natur- eller olyckshndelse eller annan liknande omstndighet som inte
har kunnat frutses av arbetsgivaren vllat avbrott i verksamheten eller medfrt
verhngande fara
fr sdant avbrott eller fr skada p liv, hlsa eller egendom, fr vertid tas ut fr
arbete i den utstrckning som frhllandena krver (ndfallsvertid).
47
Om ndfallsvertid tas ut skall arbetsgivaren snarast underrtta den lokala arbets-
tagarorganisationen om vertidsarbetet.
5 Mertid vid deltidsanstllning
Regeln har upphrt att glla den 1 augusti 2011.
6 Uttag av mertid
Regeln har upphrt att glla den 1 augusti 2011.
7 Sammanlagd arbetstid
Med sammanlagd arbetstid avses summan av de timmar under vilka en arbetsta-

gare har utfrt arbete hos arbetsgivaren.
Fr EG-personal skall dessutom arbetstid som fullgjorts hos annan arbetsgivare

rknas in i den sammanlagda arbetstiden om 561 varit tillmpligt p det arbetet.
Arbetsgivaren skall av EG-personal skriftligen begra uppgifter om arbete som

denne har utfrt fr en annan arbetsgivares rkning. Arbetstagaren skall skriftlig-
en ge arbetsgivaren dessa uppgifter.
Den sammanlagda arbetstiden fr uppg till hgst 48 timmar per vecka i genom-
snitt under en berkningsperiod om hgst sex mnader. Med vecka avses hr den
period som brjar mndag kl. 0.00 och slutar sndag kl. 24.00.
Den sammanlagda arbetstiden fr dock inte, om inte lokalt kollektivavtal medger

annat, under ngon vecka verstiga 60 timmar. Denna begrnsning gller dock
inte i internationell bestllningstrafik.
I arbetstiden skall inrknas sdana perioder av vntan nr arbetstagaren inte fritt

kan disponera ver sin tid utan mste befinna sig p sitt arbetsstlle beredd att
utfra arbete. Avvikelse frn denna bestmmelse fr gras i lokalt kollektivavtal
Sdan tid nr arbetstagaren skulle ha arbetat men i stllet varit frnvarande p

grund av semesterledighet eller sjukdom skall likstllas med fullgjord arbetstid.
8 Nattarbete fr mobila arbetstagare
Med natt avses perioden som brjar kl. 1.00 och slutar kl. 5.00. De lokala parter-
na kan dock i lokalt kollektivavtal komma verens om att annan sammanhng-
ande fyratimmars period mellan kl 24.00 och kl 7.00. Sdant avtal kan t e x avse
visst arbete eller vissa transporter.
Om arbete utfrs under ngon del av natten fr arbetstiden inte verstiga 10 tim-
mar innan nsta dygnsvila. I arbetstiden skall inrknas sdana perioder av vntan
48
nr arbetstagaren inte fritt kan disponera ver sin tid utan mste befinna sig p
sitt arbetsstlle beredd att utfra arbete.
Avvikelse frn denna bestmmelse fr gras i lokalt kollektivavtal. Undantag fr

annars endast gras tillflligtvis om det franleds av ngot srskilt frhllande
som inte hade kunnat frutses av arbetsgivaren.
9 Nattarbete fr icke-mobila arbetstagare
Nattarbetande vars arbete innebr srskilda risker eller stor fysisk eller mental
anstrngning fr inte arbeta mer n tta timmar under varje period om tjugofyra
timmar som de utfr arbete under natt. Avvikelse fr gras tillflligtvis, om det
franleds av ngot srskilt frhllande som inte har kunnat frutses av arbetsgi-
varen, under frutsttning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsle-
dighet.
Med nattarbetande avses den som normalt utfr minst tre timmar av sitt arbets-
pass under natt eller troligen kommer att fullgra minst en tredjedel av sin rsar-
betstid under natt. Med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 6.
10 Dygnsvila
Mobila arbetstagare skall ha den dygnsvila som fljer av 561. Lrlingar och prak-
tikanter som r mobila arbetstagare skall ha samma dygnsvila som icke mobila
arbetstagare.
Icke-mobila arbetstagare skall ha minst elva timmars sammanhngande ledighet

under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila). Avvikelse fr gras tillfl-
ligtvis, om det franleds av ngot srskilt frhllande som inte har kunnat frut-
ses av arbetsgivaren, under frutsttning att arbetstagaren ges motsvarande kom-
pensationsledighet eller bereds lmpligt skydd.
Avvikelse frn andra stycket fr gras i lokalt kollektivavtal, under frutsttning

att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet eller bereds lmpligt
skydd.
11 Veckovila
EG-personal skall ha den veckovila som fljer av 561. Lrlingar och praktikanter
som r EG-personal skall ha samma veckovila som arbetstagare som inte r EG-
personal.
Arbetstagare som inte r EG-personal skall ha minst trettiofem timmars sam-

manhngande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Sdan veck-
ovila skall svitt mjligt frlggas till veckoslut. Avvikelse fr gras tillflligtvis,
om det franleds av ngot srskilt frhllande, som ej har kunnat frutses av ar-
betsgivaren. Om sakliga, tekniska eller arbetsorganisatoriska frhllanden moti-
verar det fr en ledighet om minst 24 timmar tillmpas.
49
Avvikelse frn andra stycket fr gras i lokalt kollektivavtal, under frutsttning
att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet eller bereds lmpligt
skydd.
12 Raster och pauser
Rast skall frlggas senast efter sex timmars arbete i fljd. Rasten skall uppg till
minst 30 minuter, om arbetstiden omfattar mellan sex och nio timmar. Om ar-
betstiden verstiger nio timmar, skall rasten uppg till minst 45 minuter. Rasten
fr delas upp p flera perioder om minst 15 minuter vardera.
ven 561 innehller regler om rast.
Rast som tas ut under perioder av vntan, nr arbetstagaren inte fritt kan dispo-
nera ver sin tid utan mste befinna sig p sitt arbetsstlle beredd att utfra ar-
bete, rknas ven som arbetstid om inte annat verenskommes i lokalt kollektiv-
avtal
Arbetsgivaren skall ordna arbetet s att arbetstagarna kan ta de pauser som be-
hvs utver rasterna.
Om arbetsfrhllandena krver det, fr i stllet srskilda arbetspauser lggas ut.

Arbetsgivaren skall i s fall p frhand ange arbetspausernas lngd och frlgg-
ning s noga som omstndigheterna medger.
Pauser rknas in i arbetstiden.
13 Registrering av arbetstid
Fr EG-personal gller att arbetsgivaren ska registrera all arbetstid. Registren

skall bevaras hos arbetsgivaren i minst tv r efter den tidsperiod som arbetet
omfattar. Arbetsgivaren skall p begran av arbetstagaren lmna denne kopia av
den registrerade arbetstiden. Samma rtt tillkommer Svenska Kommunalarbeta-
refrbundets lokal avdelning eller sektion.
Betrffande andra arbetstagare ska arbetsgivaren fra anteckningar om ver-,

mer- och jourtid fortlpande. Arbetstagare har rtt att sjlv eller genom annan ta
del av anteckningarna. Samma rtt tillkommer Svenska Kommunalarbetarefr-
bundets lokal avdelning eller sektion.
50
Avtalsbilaga B Utdrag ur EGs frordning 561/2006 om
kr- och vilotider samt utdrag ur EGs frordning
3821/85 in frdskrivare
Inledande bestmmelser
Artikel 2
1. Denna frordning skall tillmpas p vgtransporter av
a) gods, om fordonens hgsta tilltna vikt, inklusive slpvagn eller p

hngsvagn, verstiger 3,5 ton. []
Artikel 3
Denna frordning skall inte tillmpas p vgtransporter med
a) fordon som anvnds fr persontransporter i linjetrafik, om linjens

lngd inte verstiger 50 kilometer,
b) fordon vars hgsta tilltna hastighet inte verstiger 40 kilometer i

timmen,
c) fordon som gs eller hyrs, utan frare, av frsvarsmakten, rddnings

tjnsten, brandfrsvaret och styrkor som r ansvariga fr upprtthl-
lande av allmn ordning, om transporten utfrs till fljd av de uppgif-
ter som lagts dessa yrkeskrer och genomfrs under deras kontroll,
d) fordon som anvnds i ndsituationer eller fr rddningsarbete, inbe-

gripet fordon som anvnds fr icke-kommersiella transporter av hu-
manitrt bistnd,
e) specialfordon som anvnds fr sjukvrdsndaml,
f) specialfordon fr brgning som anvnds inom en radie av 100 km frn

den ort dr fordonet r stationerat,
g) fordon som provas p vg i samband med tekniskt utvecklingsarbete,

reparation eller underhll och nya eller ombyggda fordon som nnu
inte tagits i drift,
h) fordon eller en kombination av fordon med en hgsta tilltna vikt som

inte verstiger 7,5 ton, vilka anvnds fr icke-kommersiell transport
av gods,
51
i) kommersiella fordon som betraktas som veteranfordon enligt lagstift-
ningen i den medlemsstat dr de krs och som anvnds fr icke-
kommersiell transport av personer eller gods.
Artikel 13
Med std av artikel 13 i Frordning 561/2006 har fljande nationella undantag
beslutats (SFS 2004:865):
2 kap. Undantag
2 Artikel 5-9 i frordning (EG) nr 561/2006 och frordning (EEG) nr 3821/85
skall inte tillmpas p vgtransporter inom Sverige som utfrs med
1. fordon som anvnds eller hyrs utan frare av jordbruks-, trdgrds-, skogs-,
uppfdnings- eller fiskerifretag fr godstransporter inom ramen fr freta-
gets egen verksamhet inom en radie av hgst 100 kilometer frn den plats
dr fretaget r belget,
2. jordbruks- och skogsbrukstraktorer som anvnds i jordbruks- och skogs-

bruksverksamhet, inom en radie av hgst 100 kilometer frn den plats dr
fretaget som ger, hyr eller leasar fordonet r belget,
3. fordon eller en kombination av fordon med en hgsta tillten vikt som inte
verstiger 7,5 ton och som inom en radie av 50 kilometer frn den plats dr
fretaget r belget transporterar material, utrustning eller maskiner som f-
raren anvnder i sitt arbete, frutsatt att krningen av fordonet inte utgr f-
rarens huvudsakliga uppgift,
4. fordon som uteslutande anvnds p ar som har en areal av hgst 2 300

kvadratkilometer och som inte r frenade med landet i vrigt med broar,
vadstllen eller tunnlar ppna fr motorfordon,
5. fordon som anvnds fr vningskrning och frarprov fr erhllande av

krkort eller yrkeskompetensbevis, frutsatt att fordonet inte anvnds fr
kommersiell transport av gods eller passagerare,
6. fordon som anvnds i samband med underhll av avlopps-, versvmnings-

skydds-, vatten-, gas- och elanlggningar, underhll och kontroll av vgar,
drr-till-drr insamling och bortskaffande av hushllsavfall, telekommuni-
kationstjnster, radio- och TV-sndningar och pejling efter radio- och TV-
sndare eller mottagare,
7. fordon med mellan 10 och 17 sittplatser vilka uteslutande anvnds fr icke-

kommersiell persontransport,
52
8. fordon som anvnds fr uppsamling av mjlk frn bondgrdar och fr ter-
lmning till bondgrdar av mjlkbehllare eller mjlkprodukter avsedda fr
djurfoder,
9. fordon som anvnds fr transport av djuravfall eller djurkadaver som inte r

avsedda som mnniskofda,
10. fordon som anvnds fr transport av levande djur frn bondgrdar till lokala
marknader och omvnt eller frn marknader till lokala slakterier inom en
radie p 50 km, samt
11. specialfordon som transporterar cirkus- och njesfltsutrustning.
Definitioner
Artikel 4
I denna frordning gller fljande definitioner:
a) vgtransport: all krning helt eller delvis p en fr allmn trafik upplten

vg med ett lastat eller olastat fordon som anvnds fr transport av personer
eller gods.
b) fordon: motorfordon, dragfordon, slpvagn och phngsvagn eller en kom-

bination av dessa fordon, enligt fljande definitioner:
motorfordon: fordon som kr p vg av egen kraft, som inte permanent

gr p rls och som normalt anvnds fr transport av personer eller
gods.
dragfordon: fordon som kr p vg av egen kraft, som inte permanent
gr p rls och som r speciellt konstruerat fr att dra, skjuta eller p
annat stt frflytta slpvagnar, phngsvagnar, anordningar eller ma-
skiner.
slpvagn: fordon konstruerat fr att kopplas till motor- eller dragfordon.
phngsvagn: slpvagn utan framaxel, kopplad p sdant stt att en av-
sevrd del av dess egen vikt och lastens vikt brs av motor- eller drag-
fordonet.
c) frare: person som kr fordonet, ven under kort tid, eller som i tjnsten
medfljer i ett fordon fr att vid behov vara tillgnglig fr krning.
d) rast: tidsperiod under vilken fraren inte fr kra eller utfra ngot annat
arbete och som endast skall utnyttjas fr terhmtning.
e) annat arbete: all verksamhet som definieras som arbetstid i artikel 3 a i di-
rektiv 2002/15/EG utom "krning", inbegripet arbete fr samma eller annan
arbetsgivare inom eller utanfr transportsektorn.
53
f) vila: sammanhngande tidsperiod under vilken fraren fritt kan frfoga
ver sin tid.
g) dygnsvila: tidsperiod under dygnet under vilken fraren fritt kan frfoga
ver sin tid och som bestr av normal dygnsvila eller reducerad dygnsvila.
normal dygnsvila: en viloperiod om minst elva timmar. Alternativt kan

den normala dygnsvilan tas ut i tv perioder, den frsta bestende av
minst tre timmars sammanhngande vila och den andra perioden av
minst nio timmars sammanhngande vila.
reducerad dygnsvila: en viloperiod om minst nio men mindre n elva
timmar.
h) veckovila: tidsperiod under veckan under vilken fraren fritt kan frfoga
ver sin tid, vilken bestr av normal veckovila eller reducerad veckovila.
normal veckovila: en viloperiod om minst 45 timmar.

reducerad veckovila: en viloperiod om mindre n 45 timmar, vilken kan
frkortas till minst 24 sammanhngande timmar, under frutsttning att
villkoren i artikel 8.6 r uppfyllda.
i) vecka: tidsperiod mellan 00.00 p mndag och 24.00 p sndag.
j) krtid: tid som registrerats som krning
automatiskt eller halvautomatiskt av frdskrivaren enligt bilaga I och

bilaga I B i frordning (EEG) nr 3821/85, eller
manuellt i enlighet med kravet i artikel 16.2 i frordning (EEG) nr
3821/85.
k) daglig krtid: sammanlagd krtid mellan slutet p en dygnsvila och brjan
p nsta dygnsvila eller mellan en period av dygnsvila och en period av
veckovila.
l) krtid per vecka: sammanlagd krtid under en vecka.
m) hgsta tilltna vikt: hgsta tilltna vikt fr ett krklart och fullt lastat for-
don.
n) linjetrafik fr persontransporter: nationell och internationell trafik enligt de-

finitionen i artikel 2 i rdets frordning (EEG) nr 684/92 av den 16 mars
1992 om gemensamma regler fr internationell persontransport med buss
[10].
o) multibemanning: bemanning av ett fordon dr minst tv frare medfljer

fordonet fr att kra det under varje krperiod mellan tv p varandra fl-
jande perioder av dygnsvila eller mellan en period av dygnsvila och en pe-
54
riod av veckovila. Nrvaron av minst tv frare r frivillig under den frsta
timmen av multibemanning, men obligatorisk fr den terstende perioden.
p) transportfretag: fysiska och juridiska personer, sammanslutningar eller

grupper av personer som inte r juridiska personer med eller utan vinstdri-
vande syfte samt offentliga organ, antingen med egen stllning som juridisk
person eller understllda en myndighet med sdan stllning, vilka utfr vg-
transporter, oberoende av om detta sker fr egen rkning eller mot betalning
eller annan ersttning.
q) krperiod: den sammanlagda krtiden frn det att fraren brjar kra efter
en viloperiod eller en rast till dess att han tar en viloperiod eller en rast.
Krperioden fr vara oavbruten eller avbruten.
Krtider
Artikel 6
1. Den dagliga krtiden fr inte verstiga nio timmar.
Den dagliga krtiden fr emellertid utstrckas till tio timmar hgst tv gnger
under en vecka.
2. Krtiden under en vecka fr inte verstiga 56 timmar och fr inte leda till
att den maximala veckoarbetstiden enligt direktiv 2002/15/EG verskrids.
3. Den sammanlagda krtiden under tv p varandra fljande veckor fr inte

verstiga 90 timmar.
4. Till daglig krtid och krtid per vecka skall rknas all krtid p gemen-
skapens territorium eller i ett tredjeland.
5. En frare skall som "annat arbete" registrera all tid enligt beskrivningen i
artikel 4 e och all tid som han kr ett fordon som anvnds fr kommersiella
transporter vilka inte omfattas av denna frordning samt registrera alla pe-
rioder av "tillgnglighet" enligt definitionen i artikel 15.3 c i frordning
(EEG) Nr 3821/85 sedan sin senaste dygns- eller veckovila. Denna registre-
ring skall gras antingen fr hand p ett diagramblad, eller p en utskrift,
eller genom att med anvndning av funktionen manuell inmatning fra in
uppgifter i frdskrivaren.
55
Raster
Artikel 7
Efter en krperiod p fyra och en halv timme skall fraren ta en samman-
hngande rast p minst fyrtiofem minuter, svida han eller hon inte tar en vilo-
period.
Denna rast fr bytas ut mot en rast om minst 15 minuter, fljt av en rast om minst
30 minuter, frdelade ver krtiden, s att bestmmelserna i frsta stycket iakt-
tas.
Viloperioder
Artikel 8
1. En frare skall ta ut dygns- och veckovila.
2. Efter slutet p fregende dygnsvila eller veckovila skall fraren under

varje 24-timmarsperiod ha tagit en ny dygnsvila.
Om den dygnsvila som ingr i 24-timmarsperioden uppgr till minst nio

men frre n elva timmar, skall dygnsvilan i frga betraktas som reducerad
dygnsvila.
3. En dygnsvila fr frlngas till en normal veckovila eller en reducerad veck-

ovila.
4. En frare fr ha hgst tre perioder av reducerad dygnsvila mellan tv veck-

ovilor.
5. Trots vad som freskrivs i punkt 2 skall frare av fordon med multibeman-
ning ta en ny dygnsvila p minst nio timmar senast 30 timmar efter den f-
regende dygns- eller veckovilan.
6. Under tv p varandra fljande veckor skall en frare ta minst
tv normala veckovilor, eller

en normal veckovila och en reducerad veckovila om minst 24 tim-
mar minskningen skall dock kompenseras genom en motsvarande
sammanhngande vila som skall tas ut fre utgngen av den tredje
veckan efter veckan i frga.
En veckovila skall inledas senast efter sex 24-timmarsperioder rknat frn
slutet av fregende veckovila.
7. Varje vila som tas ut som kompensation fr en reducerad veckovila skall tas
ut i samband med en annan viloperiod p minst nio timmar.
56
8. Nr en frare vljer att gra detta fr dygnsvila och reducerad veckovila
som tas annat n p stationeringsorten tillbringas i ett fordon, om detta r
utrustat med ndamlsenliga sovmjligheter fr varje frare och fordonet
str stilla.
9. En veckovila som brjar under en vecka och fortstter in p fljande vecka

fr hnfras till endera av dessa veckor, men inte till bda.
Artikel 9
1. Utan hinder av artikel 8 fr en frare som medfljer ett fordon som trans-
porteras med frja eller jrnvg och som tar ut sin normala dygnsvila av-
bryta viloperioden hgst tv gnger och gna sig t andra aktiviteter i totalt
hgst en timme. Under den normala dygnsvilan skall fraren ha tillgng till
en sovbrits eller liggplats.
2. Den tid som gr t fr att resa till en plats fr att ta ver ett fordon som om-
fattas av denna frordning, eller fr att tervnda frn denna plats, nr for-
donet varken str vid frarens hem eller vid arbetsstllet dr fraren nor-
malt r stationerad, skall inte rknas som vila eller rast om fraren inte be-
finner sig p en frja eller ett tg och har tillgng till en sovbrits eller ligg-
plats.
3. Den tid som gr t fr en frare fr att kra ett fordon som inte omfattas av
denna frordning till eller frn ett fordon som omfattas av denna frord-
ning, som inte str vid frarens hem eller vid arbetsstllet dr fraren nor-
malt r stationerad, skall rknas som "annat arbete".
Transportfretagens ansvar
Artikel 10
1. Transportfretagets betalning till frare som r anstllda eller som str till
fretagets frfogande fr inte, ven om det sker i form av bonus eller lne-
tillgg, berknas p grundval av tillryggalagda strckor och/eller transpor-
terad godsmngd, om betalningen r av sdan art att den utgr en fara fr
trafikskerheten och/eller uppmuntrar till vertrdelse av denna frordning.
2. Transportfretaget skall organisera det arbete som avses i punkt 1 s att f-

raren kan flja frordning (EEG) nr 3821/85 och kapitel II i den hr frord-
ningen. Transportfretaget skall informera fraren p lmpligt stt och re-
gelbundet kontrollera att frordning (EEG) nr 3821/85 och kapitel II i den
hr frordningen fljs.
3. Ett transportfretag skall vara ansvarigt fr vertrdelser som begtts av

fretagets frare, ven om vertrdelsen har begtts i en annan medlems-
stat eller i ett tredjeland.
57
Utan att det pverkar medlemsstaternas rtt att hlla transportfretag fullt
ansvariga fr medlemsstaterna gra detta ansvar avhngigt av fretagets
vertrdelse av punkterna 1 och 2.
Medlemsstaterna fr ta i beaktande alla bevis fr att transportfretaget inte

rimligtvis kan hllas ansvarigt fr den vertrdelse som begtts.
4. Fretag, befraktare, speditrer, researrangrer, huvudentreprenrer, under-

entreprenrer och uthyrningsfretag fr frare skall se till att avtalade
transporttidsscheman r frenliga med denna frordning.
5. a) Transportfretag som anvnder fordon utrustade med frdskrivare i

verensstmmelse med bilaga I B till frordning (EEG) nr 3821/85 och
som omfattas av denna frordnings tillmpningsomrde skall
i) se till att alla uppgifter verfrs frn fordonsenheten och frarkortet

s regelbundet som det freskrivs av medlemsstaten och verfra re-
levanta uppgifter oftare fr att garantera att alla uppgifter om aktivite-
ter som genomfrts av eller fr det berrda fretaget verfrs,
ii) se till att alla uppgifter som verfrs, bde frn fordonsenheten och
frn frarkortet, bevaras under minst tolv mnader frn och med regi-
streringsdagen; sdana uppgifter skall p begran av en kontrolltjns-
teman vara tillgngliga, antingen direkt eller p distans, frn fretagets
lokaler.
b) I denna punkt skall "verfring" tolkas i enlighet med definitionen i av

snitt I (definitioner) led s i bilaga I B i frordning (EEG) nr 3821/85.
c) Den maximala lngden p perioden fr vilken relevanta uppgifter skall

verfras enligt led a i skall faststllas av kommissionen i verensstm-
melse med det rdgivande frfarande som avses i artikel 24.2.
Undantag
Artikel 12
Om det r frenligt med trafikskerheten och det behvs fr att fordonet skall n
fram till en lmplig plats att stanna p, fr fraren avvika frn artiklarna 6 till 9 i
den utstrckning som krvs fr att tillgodose personers, fordonets och lastens s-
kerhet. Fraren skall ange sklen fr en sdan avvikelse fr hand p ett frdskri-
vardiagramblad eller p en utskrift frn frdskrivaren eller i sin tjnstgringslista
senast d han nr fram till en lmplig plats att stanna p.
58
Redigerat utdrag ur EG-frordning 3821/85 om frdskri-
vare
I nedanstende texter hnvisas till bilagor vilka inte finns med i utdraget. Bilaga
1 avser krav i frga om konstruktion, provning installation och besiktning av ana-
log frdskrivare och bilaga 1 B avser krav i frga om konstruktion, provning in-
stallation och besiktning av digital frdskrivare.
Kapitel IV
Utrustningens anvndning
Artikel 13
Arbetsgivaren och frarna skall vervaka att frdskrivaren och, om fraren om-
beds att kra ett fordon som r utrustat med en frdskrivare i verensstmmelse
med bilaga 1 B, frarkortet fungerar p rtt stt och anvnds rtt.
Artikel 14
1. Arbetsgivaren skall lmna ut ett tillrckligt antal diagramblad till frarna av

fordon som r utrustade med en frdskrivare i verensstmmelse med bi-
laga 1 och drvid beakta dessa blads personliga karaktr, transportuppdra-
gets varaktighet samt eventuellt behov av att erstta blad som r skadade el-
ler som har tagits ut av den behrige kontrolltjnstemannen. Arbetsgivaren
skall endast tillhandahlla typgodknda blad, lmpliga fr anvndning i den
i fordonet installerade utrustningen.
Om fordonet r utrustat med en frdskrivare i verensstmmelse med bilaga

1 B skall arbetsgivaren och fraren vervaka att, med beaktande av trans-
portuppdragets varaktighet, utskrift p begran i enlighet med bilaga 1 B
kan utfras p rtt stt vid kontroll.
2. Fretaget skall bevara diagramblad och utskrifter, nr utskrifter har gjorts

fr att uppfylla kraven i artikel 15.1, i kronologisk ordning och i lsbart
format i minst ett r efteranvndandet och skall p begran verlmna ko-
pior till de berrda frarna. Fretaget skall ocks lmna kopior av uppgifter
som verfrts frn frarkorten till de berrda frare som begr detta samt
utskrifterna av dessa kopior. Diagrambladen, utskrifterna och de verfrda
uppgifterna skall p begran uppvisas fr eller verlmnas till en behrig
kontrolltjnsteman.
3. Det frarkort som avses i bilaga 1 B skall p frarens begran utfrdas av

behrigmyndighet i den medlemsstat dr fraren har sitt normala hemvist.
En medlemsstat fr krva att varje frare som r underkastad bestmmel-
serna i frordning (EG) nr 561/2006 och som har sitt normala hemvist p
dess territorium skall inneha frarkort.
59
a) I denna frordning avses med normalt hemvist den plats dr en per-
son normalt vistas, dvs. under minst 185 dagar varje kalenderr till fljd av
personlig och yrkesmssig anknytning eller, om personen saknar yrkes-
mssig anknytning, till fljd av personlig anknytning, som prglas av nra
band mellan personen och platsen dr han bor.
Normalt hemvist fr en person vars yrkesanknytning finns p en annan plats

n dendr han har sin personliga anknytning, och som drfr vxelvis bor
p olika platser i tv eller flera medlemsstater, anses vara den plats dr han
har sin personliga anknytning, om han tervnder dit regelbundet. Detta se-
nare villkor r inte ndvndigt om personen i frga uppehller sig i en med-
lemsstat fr att utfra ett tidsbestmt uppdrag.
b) Frarna skall ha med sig ngon handling som bevisar var de har sitt
normala hemvist, t.ex. identitetskort eller annan giltig handling.
c) De myndigheter i medlemsstaten som r behriga att utfrda frarkort

fr begra ytterligare upplysningar eller bevis om de tvivlar p giltigheten i
de uppgifter om normalt hemvist som lmnas i enlighet med punkt b eller
om det behvs i samband med vissa srskilda kontroller.
d) De behriga myndigheterna i den utfrdande medlemsstaten skall ska

skerstlla att den som ansker om frarkort inte redan innehar ett giltigt
sdant.
4.
a) Den behriga myndigheten i medlemsstaten skall utforma frarkortet i

enlighet med bestmmelserna i bilaga 1 B.
Frarkortets giltighetstid fr inte verstiga fem r. Fraren fr inneha endast

ett giltigt kort. Han fr endast anvnda sitt eget personliga kort. Han fr inte
anvnda kort som r skadat eller vars giltighet har gtt ut. Nr ett nytt kort
utfrdas till fraren som ersttning fr det gamla, skall det nya kortet vara
frsett med samma utfrdandenummer men indexnumret skall hjas med en
enhet. Den myndighet som utfrdat kortet skall hlla ett register ver kort
som utfrdas, stjls, frsvinner eller skadas under en period som tminstone
motsvarar kortens giltighetstid.
Om frarkortet skadas, inte fungerar p fullgott stt, frkommer eller stjls,

skall myndigheten tillhandahlla ett ersttningskort inom en frist om fem
arbetsdagar efter det att den har erhllit en fullstndig anskan drom.
Vid anskan om frnyelse av ett kort vars giltighetstid r p vg att g ut

skall myndigheten tillhandahlla ett nytt kort fre giltighetstidens utgng
om en sdan anskan har inkommit till myndigheten inom den frist som f-
reskrivs i artikel 15.1 andra stycket.
60
b) Frarkort skall enbart utfrdas fr frare som omfattas av bestmmel-
serna i frordning (EG) nr 561/2006.
c) Frarkortet r personligt. Det kan under sin giltighetsperiod inte bli

freml fr terkallelse eller indragning av ngon anledning, svida inte den
behriga myndigheten i en medlemsstat konstaterar att kortet har frfals-
kats, att fraren anvnder ett kort som han inte r innehavare av eller att det
innehavda kortet erhllits p grund av oriktiga uppgifter och/eller falska
handlingar. Om ovannmnda indragnings- eller terkallelsetgrder vidtas
av en annan medlemsstat n den som har utfrdat kortet, skall denna med-
lemsstat tersnda kortet till myndigheterna i den medlemsstat som har ut-
frdat det och ange sklen fr terlmnandet.
d) Nr innehavaren av ett giltigt frarkort utfrdat av en medlemsstat har

etablerat sin normala hemvist i en annan medlemsstat fr han begra att
hans kort skall bytas ut mot ett motsvarande frarkort; det ligger den med-
lemsstat som genomfr utbytet att vid behov kontrollera att det uppvisade
kortet verkligen fortfarande r giltigt. De medlemsstater som genomfr ett
utbyte skall tersnda det gamla kortet till myndigheterna i den medlemsstat
som har utfrdat det och ange anledningarna till utbytet.
e) Nr en medlemsstat erstter eller byter ut ett frarkort skall ersttning-

en eller utbytet, och varje ytterligare ersttning eller frnyelse, registreras i
den medlemsstaten.
f) Medlemsstaterna skall vidta alla de tgrder som r ndvndiga fr att

undvika varje risk fr frfalskning av frarkorten.
5. Medlemsstaterna skall vervaka att de uppgifter som r ndvndiga fr att

kontroller av efterlevnaden av rdets frordning (EG) nr 561/2006 och r-
dets direktiv 92/6/EEG av den 10 februari 1992 om montering och anvnd-
ning av hastighetsbegrnsande anordningar i vissa kategorier av motorfor-
don inom gemenskapen, och som i enlighet med bilaga 1 B i denna frord-
ning, registreras och lagras i minnet av frdskrivare, behlls i minnet under
minst 365 dagar efter den dag d de registrerades och kan gras tillgngliga
enligt villkor som garanterar dessa uppgifters skerhet och exakthet (EGT L
57, 2.3.1992, s. 27).
Medlemsstaterna skall vidta alla de tgrder som r ndvndiga fr att frskra

sig om att vidare frsljning eller tagande ur bruk av frdskrivare inte kan vara
till nackdel fr en riktig tillmpning av den hr punkten.
Artikel 15
1. Fraren skall inte anvnda smutsiga eller skadade diagramblad eller frar-
kort. Bladen eller frarkort skall drfr skyddas p lmpligt stt. Nr fra-
ren nskar frnya sitt frarkort, skall han anska om detta hos behriga
61
myndigheter i den medlemsstat dr han har sitt normala hemvist senast
femton arbetsdagar innan kortet upphr att glla. Om ett diagramblad med
registreringar har skadats skall fraren fsta det skadade bladet vid de re-
servblad som anvnts som ersttning.
Om frarkortet skadas, inte fungerar p fullgott stt, frkommer eller stjls

skall fraren inom sju kalenderdagar anska om ett ersttningskort hos be-
hriga myndigheter i den medlemsstat dr han har sitt normala hemvist.
Om frarkortet r skadat, funktionsodugligt eller om fraren inte r i besitt-

ning av frarkortet, skall fraren
a) i brjan av sin krning skriva ut uppgifterna avseende det fordon som

fraren kr och p den utskriften fylla i
i) uppgifter som gr det mjligt att identifiera fraren (namn, frar-

korts- eller krkortsnummer), inbegripet namnteckning,
ii) de tidsperioder som avses i punkt 3 andra strecksatsen led b, c och

d,
b) i slutet av krningen skriva ut alla uppgifter om de tidsperioder som

registrerats av frdskrivaren, fylla i eventuella perioder dr annat arbete har
utfrts, fraren har varit tillgnglig eller tagit ut vila sedan utskriften gjor-
des vid avfrden, i den mn de inte registrerats av frdskrivaren, och p
detta dokument lmna uppgifter som gr det mjligt att identifiera fraren
(namn, frarkorts- eller krkortsnummer), inbegripet frarens namnteck-
ning.
2. Fraren skall varje dag som han kr anvnda diagrambladen eller frarkort
frn den tidpunkt d han vertar fordonet. Diagrambladet eller frarkortet
fr tas ut frst vid den dagliga krtidens slut, om det inte r tilltet att ta ut
det vid ngon annan tidpunkt. Inget diagramblad eller frarkortet fr an-
vndas lngre tid n det r avsett fr.
Nr en frare inte har kunnat anvnda den i fordonet installerade frdskriva-

ren p grund av att han lmnat fordonet, skall de tidsperioder som anges i
punkt 3 andra strecksatsen led b, c och d
a) fr fordon utrustade med frdskrivare i enlighet med bilaga I lsligt

och utan att diagrambladet smutsas ned fras in p diagrambladet, antingen
fr hand eller genom automatisk registrering eller p annat stt, eller
b) fr fordon utrustade med frdskrivare i enlighet med bilaga I B fras

in p frarkortet med hjlp av den manuella funktion som finns i frdskriva-
ren. Om det finns mer n en frare ombord p ett fordon som r utrustat
62
med frdskrivare i enlighet med bilaga I B skall de frvissa sig om att hans
eller hennes frarkort stoppas in i rtt kortplats p frdskrivaren.
Om det finns mer n en frare p fordonet, skall frarna vid behov ndra
diagrambladen, s att den information som avses i kapitel II. 1-3 i bilaga 1
registreras p diagrambladet fr den frare som fr tillfllet kr fordonet.
3. Frarna skall
se till att den p bladet registrerade tiden verensstmmer med den

officiella tiden i fordonets registreringsland,
anvnda reglagen s att fljande tidskategorier registreras tydligt
var fr sig
a) under tecknet: krtid,
b) Under tecknet: "annat arbete", med vilket avses andra verksamheter

n krning, enligt definitionen i artikel 3 a i Europaparlamentens och r-
dets direktiv 2002/15/EG av den 11 mars 2002 om arbetstidens frlgg-
ning fr personer som utfr mobilt arbete avseende vgtransporter (EUT L
80, 23.3.2002, s. 35) samt arbete fr samma eller annan arbetsgivare inom
eller utanfr transportsektorn.
c) Under tecknet: "tid d arbetstagaren r tillgnglig enligt artikel 3 b

i direktiv 2002/15/EG.
d) under tecknet: raster och dygnsviloperioder.
4. Utgr
5. Varje frare skall lmna fljande uppgifter p sitt diagramblad:
a) Efter- och frnamn (nr bladet brjar anvndas).
b) Datum och ort dr anvndningen av bladet brjar samt datum och ort
dr anvndningen upphr.
c) Registreringsnummer fr varje fordon som han tilldelas, svl vid

starten av den frsta p bladet registrerade resan som drefter om byte av
fordon sker under bladets anvndning.
d) Vgmtarens stllning
vid starten av den frsta resa som r registrerad p bladet,

vid slutet av den sista resa som r registrerad p bladet,
vid fordonsbyte under en arbetsdag (avlst vrde p det fordon fra-
ren hade tilldelats och p det fordon han skall tilldelas).
63
e) Tidpunkt fr eventuellt fordonsbyte.
5 a) Fraren skall p frdskrivaren fra in symbolen fr det land dr han

brjar och det dr han slutar sin dagliga arbetsperiod i verensstmmelse
med bilaga 1 B. En medlemsstat kan emellertid lgga frare av fordon som
utfr en transport inom dess territorium att lgga till mer detaljerade geo-
grafiska upplysningar till symbolen fr landet, om denna medlemsstat har
underrttat kommissionen om dessa fre den 1 april 1998 och deras antal
inte verstiger 20. Inmatningen av ovannmnda uppgifter skall aktiveras av
fraren och kan ske antingen helt manuellt eller automatiskt om frdskriva-
ren r kopplad till ett system fr satellitbaserad positionsangivelse.
6. Frdskrivaren enligt bilaga 1 skall vara konstruerad p sdant stt att en be-
hrig kontrolltjnsteman, om s behvs efter att ha ppnat frdskrivaren,
skall kunna lsa av registreringarna fr de nio timmarna nrmast fre kon-
trollen utan att bladet varaktigt skadas eller smutsas ned. Vidare skall frd-
skrivaren vara s konstruerad att det gr att kontrollera att registrering sker
utan att ppna hljet.
7.
a) Fraren av ett fordon utrustat med frdskrivare i verensstmmelse

med bilaga 1 skall alltid p kontrolltjnstemans begran kunna visa upp fl-
jande:
i) Diagramblad fr den innevarande veckan och de diagramblad som

fraren anvnt under de fregende 15 dagarna.
ii) Frarkortet, om fraren innehar ett sdant.
iii) Eventuella registreringar som gjorts fr hand och utskrift som

gjorts under den innevarande veckan och de fregende 15 dagarna
enligt kraven i denna frordning och frordningen (EG) nr 561/2006.
Efter den 1 januari 2008 skall de tidsperioder som avses i leden i och
iii emellertid tcka innevarande dag och de fregende 28 dagarna.
b) Fraren av ett fordon utrustat med frdskrivare i verensstmmelse

med bilaga 1 B skall alltid p kontrolltjnstemans begran kunna visa upp
fljande:
i) Sitt frarkort.
ii) Eventuell registrering som gjorts fr hand och utskrift som gjorts
under den innevarande veckan och de fregende 15 dagarna enligt
kraven i denna frordning och frordning (EG) nr 561/2006.
iii) Diagramblad fr samma period som den som anges i fregende

led, om fraren under denna period har krt ett fordon utrustat med
64
frdskrivare i verensstmmelse med bilaga 1. Efter den 1 januari
2008 skall de tidsperioder som avses i led ii ovan emellertid tcka in-
nevarande dag och de fregende 28 dagarna.
c) En behrig kontrolltjnsteman fr kontrollera att frordning (EG) nr

561/2006 efterlevs genom att analysera diagrambladen, visade eller ut-
skrivna uppgifter som har registrerats av frdskrivaren eller frarkortet, och
i brist p sdana, genom att analysera andra handlingar som kan styrka att
bestmmelserna i artikel 16.2 och 16.3 inte efterlevs.
8. Det r frbjudet att frfalska, utplna eller frstra uppgifterna p diagram-

bladet, uppgifterna som lagras i frdskrivaren eller p frarkortet samt ut-
skrifter frn den frdskrivare som anges i bilaga 1 B. Det r ocks frbjudet
att manipulera frdskrivaren, diagrambladet eller frarkortet s att registre-
rade uppgifter och/eller utskrifter frfalskas, grs otkomliga eller frstrs.
Fordonet fr inte ha ngon utrustning som gr det mjligt att utfra ovan-
nmnda manipulationer.
Artikel 16
1. Om utrustningen gr snder eller fungerar felaktigt, skall arbetsgivaren lta

en godknd montr eller verkstad reparera den s snart som omstndighet-
erna medger. Om fordonet inte kan tervnda till stationeringsorten inom en
vecka frn den dag d utrustningen gick snder eller funktionsfelet upptck-
tes, skall reparationen gras under resans gng. Medlemsstaterna kan enligt
artikel 19 bestmma att de behriga myndigheterna fr frbjuda att ett for-
don anvnds om skador eller funktionsfel inte tgrdas i enlighet med fre-
skrifterna i de fregende styckena.
2. Nr en frdskrivare r ur funktion eller inte fungerar p fullgott stt, skall

fraren p diagrambladet eller diagrambladen eller p ett annat blad som
antingen skall fstas vid diagrambladet eller bifogas frarkortet och p vil-
ket han anger knnetecken med vilkas hjlp han kan identifieras (namn och
nummer p krkortet samt namn och nummer p frarkortet), inbegripet sin
namnteckning, fra in uppgifterna fr de olika tidsperioder som inte regi-
strerats eller skrivits ut p riktigt stt av frdskrivaren. Om kortet frkom-
mer, stjls, frstrs eller inte fungerar p fullgott stt skall fraren vid slutet
av resan skriva ut uppgifterna fr de olika tidsperioder som har registrerats
av frdskrivaren och i det utskrivna dokumentet fra in de uppgifter som
gr det mjligt att identifiera honom (namn och nummer p krkortet samt
namn och nummer p frarkortet) och underteckna det.
3. Om kortet frstrs eller inte fungerar p fullgott stt, skall fraren ter-
lmna det till den behriga myndigheten i den medlemsstat dr han har sitt
normala hemvist. Om frarkortet stjls skall fraren anmla stlden i ve-
derbrlig ordning till de behriga myndigheterna i den stat dr stlden har
skett. Om frarkortet frkommer skall frlusten i vederbrlig ordning an-
65
mlas till bde de behriga myndigheterna i den stat som har utfrdat kortet
och till myndigheterna i den medlemsstat dr fraren har sitt normala hem-
vist, om det rr sig om olika myndigheter. Fraren fr fortstta att kra sitt
fordon utan eget frarkort under hgst 15 kalenderdagar, eller under en
lngre period om detta r ndvndigt fr att gra det mjligt att terfra
fordonet till den plats dr fretaget r belget, frutsatt att fraren kan
styrka att det r omjligt att visa eller anvnda kortet under denna period.
Om myndigheterna i den medlemsstat dr fraren har sitt normala hemvist
r andra n de som har utfrdat hans frarkort och dessa ombeds frnya, er-
stta eller byta ut detta, skall de informera de myndigheter som har utfrdat
det gamla kortet om sklen fr att kortet frnyas, erstts eller byts ut.
Ovanstende utdrag r infrda som information i avtalsbilagan.
66
Avtalsbilaga C Srskilda regler fr trafik i Stockholm
verenskommelse rrande separat lnetillgg avseende de anstllda vid till ar-
betsgivarfrbundet anslutna bussfretag och busstationer, vilka utfr linjetrafik
fr AB Storstockholms Lokaltrafik. verenskommelsen gller endast den tid de
anstllda utfr linjetrafik fr AB Storstockholms Lokaltrafik.
Ln
Lnetillgg
Till bussfrare som omfattas av detta avtal utges ett srskilt tillgg enligt nedan-
stende tabell. Fr deltidsanstlld proportioneras beloppet i motsvarande mn.
Frn och med den 27 juni 2013 9 kr 51 re/timme

Ramtillgg
Till bussfrare som omfattas av denna bilaga utges ramtillgg enligt fljande:
2013-06-27 2014-06-01 2015-06-01
mndagfredag ver 10 timmar 71,44 kr/dag 73,15 kr/dag 75,13 kr/dag
men under 12 timmar
mndagfredag ver 12 timmar 94,21 kr/dag 96,47 kr/dag 99,07 kr/dag
lr-, sn- och helgdag ver 10 tim- 94,21 kr/dag 96,47 kr/dag 99,07 kr/dag
mar
Passreglering fr frare i Stockholm
Under en tjnst fr bara en rast/ett obetalt uppehll frlggas.
Arbetstid fr frare vid tjnstgring p Stockholms innerstadslinjer
Denna regel erstter Bussbranschavtalet 5 mom 6.
Med innerstadslinje avses en linje dr linjestrckningen rknat i kilometer till

vervgande del lper innanfr tullarna (innerstadslinje)
67
Arbetstid frlagd till innerstadslinje mellan kl 06.00 22.00 skall rknas upp
Arbetstid frlagd till innerstadslinje mellan kl 22.00 06.00 skall rknas upp
Mellan kl 22.00 06.00 fr inte uppehllstid frlggas.
Rast frlggs enligt avtalets regler.
Om tjnstgring p innerstadslinje frekommer bde fre och efter ett uppehll

skall upprkning av uppehllstid inte ske. I vrigt sker upprkning av uppehlls-
tid i enlighet med Bussbranschavtalet 5 mom5.
Avvikelse frn detta moment fr gras om arbetsgivaren sluter annat avtal med
de anstllda.
Anmrkning:
Begreppet innanfr tullarna innebr det omrde som avgrnsas av Norrtull,

Roslagstull, Gasverksvgen/Fiskartorpsvgen, Lidingbron, Danvikstull, Skan-
stull, Hornstull, Grndalsbron, Tranebergsbron, Ekelundsbron, Pampasln-
ken/Karlbergs slott och Tomtebodavgen/Norra Stationsgatan.
Vid Lidingbron, Grndalsbron, Tranebergsbron och, Ekelundsbron r mtpunk-

ten mitt p bron.
68
Avtalsbilaga D Srskilda regler fr trafik i Gteborg
En srskild timersttning om
fr o m 27 juni 2013 7 kr 15 re
Parterna r verens om att det s k Gteborgstillgget skall utges till bussfrare i

linjetrafik p samtliga linjer som brjar och slutar inom ngon av kommunerna
Gteborg, Partille och Mlndal samt i vrigt till linjer dr linjestrckningen rk-
nat i kilometer till vervgande del lper inom dessa tre kommuner.
Beloppet inkluderar semesterln/semesterersttning.
69
Avtalsbilaga E Tillgodorkningsbar uppehllstid
Enligt 5 mom 1 B gller betrffande tillgodorkning av arbetstid vid tjnstefritt
uppehll utom stationeringsorten fljande:
Vid tjnstefritt uppehll tillgodorknas vid linjekrning 25 procent av uppehlls-

tid mellan kl 06.00 och 22.00 d dagrum eller verliggningsrum tillhandahlls.
Vid tillmpning av denna regel gller fljande:
Om uppehllstiden verstiger tv timmar skall standarden p dagrum, som till-

handahlls, lgst vara fljande:
Rummet skall vara avsett enbart fr bussfrare med tjnstefritt uppehll

Tillgng skall finnas till dagbdd (filt, kudde, mjlighet att byta kuddvar)
I anslutning till dagrummet skall finnas tillgng till toalett och dusch kyl-
skp samt mjlighet att vrma mat och diska
Om uppehllstiden r hgst tv timmar skall standarden p dagrum, som tillhan-

dahlls, lgst vara fljande:
I eller i anslutning till dagrummet skall finnas tillgng till toalett, kylskp
samt mjlighet att vrma mat och diska
Rummet fr inte vara skprum, omkldningsrum eller orderrum
Srskilt utrymme skall finnas fr icke rkare. Om endast ett rum kan dis-
poneras skall dr glla rkfrbud.
70
Avtalsbilaga F Arbetstidsfrkortning
Arbetstidsfrkortningen tjnas in med tv timmar per pbrjad kalendermnad.
Arbetsgivaren frlgger arbetstidsfrkortningen under kalenderret efter samrd

med arbetstagare.
Som kvalificerande tid vid intjnandet rknas all anstllningstid frutom icke
semesterlnegrundande frnvaro.
Intjnad arbetstidsfrkortning enligt denna avtalsbilaga som inte kunnat frlg-

gas p grund av t ex frnvaro eller byte av arbetsgivare, fr utbetalas i pengar.
Arbetstidsfrkortningen kan ven i andra fall, efter verenskommelse mellan ar-

betsgivare och arbetstagare, utbetalas i pengar.
Vid utbetalning i pengar tillkommer semesterersttning om 13 procent.
71
Avtalsbilaga G Definitioner
Arbetstidsschema Ett p frhand upprttat schema som utvisar hur de enskilda

arbetstagarna ska tjnstgra under schemaperioden.
Dagbeordrad Sdan frare, som antingen tjnstgr p tjnster som inte in-
gr i den fasta listan eller som vikarie vid ledighet eller p
vakanta tjnster fr arbetstagare p fast lista.
Delade pass Tjnstgringspass som delas av obetald tid som inte utgr rast
Fast lista Tjnstgringslista med fasta tjnster
Listombud Arbetstagarnas representant vid schemalggningsarbetet
Ramtid Tid frn tjnstens brjan till dess slut inklusive eventuella ras-
ter och uppehll
Rast Obetald tid i hgst 90 minuter per tjnst. Rast delar inte ar-
betspass/tjnst
Schemaperiod Tidsperiod inom vilken den utlagda ordinarie arbetstidens

lngd inte fr verskrida ett faststllt tidsmtt.
Tjnstgringspass All tjnstgring som skall fullgras under ett kalenderdygn.
72
Avtalsbilaga H - Lnetabeller
Lneplan fr bussfrare 2013-06-27 2014-06-01 2015-06-01

1. Begynnelseln, minst
Mnadsln 22 592:00 23 020:00 23 494:00
timln, 1/174 av mnadslnen 129:84 132:30 135:02
timln, 1/166,4 av mnadslnen 135:78 138:35 141:20
2 Ln efter tv r i yrket ssom frare, minst ...

mnadsln 22 933:00 23 503:00 24 135:00
3. Ln efter fyra r i yrket ssom frare, minst ...

mnadsln 23 337:00 23 907:00 24 539:00
4. Ln efter sex r i yrket ssom frare, minst ...

mnadsln 24 185:00 24 755:00 25 387:00
5. Ln efter tta r i yrket ssom frare, minst

mnadsln 24 685:00 25 255:00 25 887:00
73
Avtalsbilaga I Lneavtal med frhandlingsordning v-
riga arbetstagare 2013-2016
1.1 Lneversyn
Lneversynen ska ske med utgngspunkt i Bussbranschavtalet 7.
De lokala parterna kan komma verens om annat lnerevisionsdatum n nedan.
Lneversynen omfattar medarbetare som brjat sin anstllning vid fretaget

senast dagen fr respektive lnerevision.
Fr medarbetare berknas en lnepott fr individuell frdelning. Potten utgrs av

530 kronor per heltidsanstlld den 26 juni 2013, 570 kronor den 31 maj 2014
samt 632 kronor den 31 maj 2015. Fr deltidsanstlld rknas beloppet ner i pro-
portion till arbetstidsmttet. En lnepott bildas av det tillgngliga utrymmet be-
rknat den 26 juni 2013, den 31 maj 2014 samt den 31 maj 2015 p en grupp be-
stende av en eller flera medarbetarkategorier.
Potten frdelas p hela fretaget om inte annat verenskommes och frdelas

inom den grupp som den berknats p.
Fr medarbetare som erbjuds ringa eller ingen lneutveckling ska srskilt samtal
genomfras. En utvecklingsplan fr medarbetaren ska ocks upprttas inom en
mnad efter avslutad lneversyn. Med ringa lneutveckling avses i detta avtal
kning upp till 265 kronor fr 2013, upp till 285 kronor fr 2014 samt upp till
316 kronor fr 2015.
1.2 Lgsta lner
Efter lnerevision den 27 juni 2013 ska lnen uppg till lgst 18 500 kr till med-
arbetare som under innevarande kalenderr fyller lgst 18 r.
1.3 Undantagna frn lneversyn
Medarbetare anstlld fr viss tid omfattas inte av potten men ska flja den all-
mnna lneutvecklingen hos arbetsgivaren.
Medarbetare som vid lnerevisionstillfllet r anstlld p prov.
Medarbetare som uppntt lagstadgad lderspension.
74
verenskommelse kan trffas om lnehjning fr enligt ovan undantagen med-
arbetare. Bestmmelserna i lneversynsreglerna ska d vara vgledande.
Om medarbetare, som var anstlld p prov eller viss tid och som enligt detta avtal
var undantagen lnerevision, under avtalsperioden erhller tillsvidareanstllning
vid fretaget ska bestmmelserna i detta avtal d vara vgledande vid faststl-
lande av ln.
Medarbetare som vid lnerevisionstillfllet var tjnstledig fr minst tre mnader

framt i tiden av annat skl n sjukdom eller frldraledighet r undantagen frn
detta avtal. verenskommelse kan trffas om annat. Nr arbetstagaren terkom-
mer i tjnst ska lnen bestmmas enligt samma normer som gllt fr vriga an-
stllda vid fretaget enligt detta avtal.
1.4 Nyanstlld
Om fretaget och arbetstagaren tidigast sex mnader fre lnerevisionsdag trffat

avtal om anstllning och om viss ln och de uttryckligen verenskommit att den
avtalade lnen ska glla oberoende av kommande lnerevision ska arbetstagaren
inte omfattas av aktuell lneversyn.
1.5 Redan genomfrd lneversyn
Om fretaget i avvaktan p detta lneavtal redan har utgett generella/individuella

lnehjningar ska dessa avrknas mot vad medarbetare erhller enligt detta avtals
regler om utrymme, svida inte lokal verenskommelse med annat innehll trf-
fats.
1.6 Retroaktiv omrkning
I det fall detta lneavtal tillmpas retroaktivt gller fljande:
Utbetalade vertidsersttningar samt gjorda tjnstledighetsavdrag och sjukavdrag

ska omrknas retroaktivt och ske individuellt.
2.1 Frhandlingsordning fr avtalad lneversyn
Kommunal ska till fretaget senast den1 september 2013 lmna skriftlig uppgift
p berrda medlemmar och av dem utsedda representanter. Fretaget ska, inom
ramen fr personuppgiftslagen (PUL), vara Kommunal behjlplig med dessa
uppgifter.
Fretaget ska senast inom en mnad efter det att underlaget faststllts till den el-
ler de utsedda fackliga representanterna lmna skriftligt meddelande om de nya
lner som avses utges till berrda anstllda.
Om den lokala arbetstagarorganisationen nskar pkalla lokal frhandling enligt

MBL rrande meddelad lnesttning ska meddelande om detta med revisionsfr-
75
slag lmnas till fretaget senast inom tv veckor frn det att lnerna meddelats.
Lokal frhandling om lnesttningen ska upptas snarast och vara avslutad senast
inom tre veckor frn att frhandling pkallats.
Om den lokala frhandlingen inte leder till enighet kan frgan hnskjutas till cen-
tral frhandling enligt MBL. Begran om sdan frhandling ska ske skriftligen
och pkallas hos respektive part enligt 14 MBL inom 14 dagar frn avslutad
lokal frhandling. Det ankommer p parterna att snarast faststlla tidpunkt fr
central frhandling.
Efter avslutad frhandling enligt ovan faststller arbetsgivaren den nya lnen och
meddelar arbetstagaren.
De lokala parterna kan trffa verenskommelse om avvikelse frn hr angiven

frhandlingsordning.
76
Avtalsbilaga J verenskommelse om permitterings-
ln i bussbranschen
De bestmmelser om permitteringsln, som SAF och LO verenskommit om,

skall glla fr bussfretagen fr o m den 1 januari 1985.
Bussarbetsgivarna och Svenska Kommunalarbetarefrbundet har trffat fljande

verenskommelse om permitteringsln.
Berkning av permitteringsln
Med permitteringsln enligt 7 i verenskommelsen SAF-LO avses dels fr ar-
betstagaren utgende timln enligt tillmpligt kollektivavtal jmte vriga tillgg
ssom premiekompensation, ob-ersttning etc dels och - d ngon form av ack-
ord utgr - ett timbelopp berknat p genomsnittet per timme av utfallet av denna
ackordsfrtjnst under senast fregende kalenderkvartal. Arbete som r ssong-
betonat eller av andra skl inte r sammanhngande till sin natur.
I fall som avses i 9 i verenskommelsen skall parterna i frhandlingar enligt

gllande frhandlingsordning i varje enskilt fall avgra, huruvida en sdan situa-
tion freligger.
77

Bussbranschavtalet 2013 2016

Hochgeladen von

Dokumentinformationen

Originaltitel

Copyright

Verfügbare Formate

Dieses Dokument teilen

Dokument teilen oder einbetten

Freigabeoptionen

Stufen Sie dieses Dokument als nützlich ein?

Sind diese Inhalte unangemessen?

Copyright:

Verfügbare Formate

Bussbranschavtalet 2013 2016

Hochgeladen von

Copyright:

Verfügbare Formate

Bussbranschavtalet

2 Arbetets ledning m m ................................................................... 7

Avtalsbilaga A verenskommelser rrande

Avtalsbilaga B Utdrag ur EGs frordning 561/2006 om kr- och

Avtalsbilaga C Srskilda regler fr trafik i Stockholm .................... 67

Avtalsbilaga D Srskilda regler fr trafik i Gteborg ...................... 69

Avtalsbilaga E Tillgodorkningsbar uppehllstid ........................... 70

Avtalsbilaga F Arbetstidsfrkortning ............................................... 71

Avtalsbilaga G Definitioner ................................................................ 72

Avtalsbilaga H - Lnetabeller ............................................................... 73

Avtalsbilaga I Avlning vriga arbetstagare .................................... 74

Avtalsbilaga J verenskommelse om permitteringsln i

Detta avtal r tecknat med utgngspunkt frn Landssekretariatets beslut den 17

Avtalet trder i kraft vid varje upphandling dr fullstndigt anbudsunderlag grs

mom 1 Arbetets ledning och frdelning

mom 1 Lagen om anstllningsskydd

Vid byte av entreprenr i samband med upphandling av trafik gller fljande.

Provanstllningen kan frlngas med motsvarande tid arbetstagare inte kunnat

mom 3 Byte av entreprenr

I dessa frhandlingar ska bland annat fljande frgor diskuteras:

- Fretagets behov av att nyanstlla

- Mjligheten att anstlla frn verlmnande fretag

- Behovet av att provanstlla personal frn det verlmnande fretaget

- Information om hur rekryteringsprocessen ska g till.

mom 4 Anstllning fr skoltrafik

mom 5 Anstllning fr viss tid

Arbetstagare kan anstllas fr viss tid efter uppndd pensionslder 65 r.

Arbetstagare kan enligt lagen om anstllningsskydd ven i andra fall anstllas p

Arbetstagare kan anstllas fr viss tid nr behov av extra arbetskraft freligger.

Om en arbetstagare under en femrsperiod haft anstllning vid behov av extra

Arbetstagare fr efter skriftlig verenskommelse med arbetsgivaren avst sin in-

mom 6 Anstllning p deltid

I anstllningsbeviset skall som huvudregel anstllningens tidsomfattning anges.

4 Allmnna frhllnings- och ordningsregler,

mom 2 Arbetets omfattning

mom 3 Freskrifter, instruktioner, byte av tjnstepass

Byte av tjnstgring fr endast ske efter arbetsledningens medgivande.

mom 4 Handhavande av biljettkassa m m

Arbetsgivaren skall instruera och tillse att arbetstagaren fr knnedom om och

Vid upphandlad linjetrafik skall arbetstagaren beredas mjlighet till inlsning av

Arbetstagaren r skyldig att vid frfrgan frn arbetsgivaren uppge bisysslor

I vrigt gller skadestndslagen.

mom 8 Bitrde i rende om skadestndsansvar

Riktar tredje man skadestndstalan vid domstol mot arbetstagare fr hndelse

Bestmmelsen i stycket ovan gller inte i renden dr det freligger motstridande

Arbetsgivare r inte skyldig att bitrda arbetstagaren om denne, utan arbetsgiva-

mom 9 Ersttning fr frarkort avsedda att anvndas i digitala

2. Anstllda frbinder sig att skyndsamt anska om frarkort nr fretaget s

3. I de fall anstlld p egen begran, genom avsked eller uppsgning p grund

Inom ett r dras 100 % av kortets vrde

mom 1 Lokal verenskommelse

Lokal verenskommelse kan trffas om avvikelser frn bestmmelserna i denna

Arbetstidsutlggningen ska genomfras p ett sdant stt att fretagens mjlig-

mom 2 Ordinarie arbetstid

Srskilda regler om generell arbetstidsfrkortning, se bilaga F.

I arbetstid inrknas ven ledig tid understigande 30 minuter svitt inte

1B 75 procent av uppehllstid p bortaort som ej utgr rast (se dock mom 5

Vid uppehll, som ej utgr rast, mellan 06.00-22.00 d arbetsgivaren till-

2 Vid krning med dygnsvila p bortaort berknas arbetstid enligt punkten

mom 3 Arbetstidens frlggning

Arbetstiden kan frlggas enligt tv alternativ i ett arbetstidsschema:

1. Med i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka.

mom 4 Reduktion av arbetstiden vid infallande helgdagar