A B C D E F

1 Lista över anatomiska strukturer, MiR av Amanda Kaba Liljeberg ht 2013

2 Förhörsmetod:
Kod för sortering, Sidhänv. Anatomisk
3 enl. föreläsningar Område, struktur Palp Mod Prep bildordbok (5e)
4
5 A RYGG
6
7 Ryggrad s 46-51
8 A1 Columna vertebralis X X
9 A2 Corpus vertebrae X
10 A3 Arcus vertbralis X
11 A4 Processus spinosus X X
12 A5 Processus transversus X X
13 A6 Processus articularis (sup & inf) X
14 A7 Laminae arcus vertebrae X
15 A8 Pediculus arcus vertebrae X
16 A9 Foramen vertebrale X
17 A10 Canalis vertebralis X
18 A11 Foramen intervertebrale X
19 A12 Skoliosis X
20 A13 Lordosis X
21 A14 Kyphosis X
22 A15 Vertebrae cervicales X
23 A15.1 Foramen transversarium X
24 A15.2 Vertebrae prominens X X
25 A15.3 Atlas X
26 A15.4 Axis X
27 A15.5 Dens axis X
28 A16 Vertebrae thoracicae X
29 A17 Vertebrae lumbales X
30 A18 Sacrum X
31 A19 Os coccygis X
32
33 Leder s 76-81
 A B C D E F
34 A20 art. Intervertebrales X
35 A21 art. Zygapophyseale (facettleder) X
36 A22 Discus intervertebralis X
37 A23 Anulus fibrosus X
38 A24 Nucleus pulposus X

39
A25 lig. Longitudinale (ant & post) X
40 A26 lig. Flavum X
41 A27 lig. Interspinale X

42
A28 lig. Supraspinale X
43 A29 lig. Intertransversarium X
44 A30 art. Costovertebralis X
45 A30.1 art. Capitis costae X

46
A30.2 art. Costotransversaria X
47
48 Nackleder
49 A31 art. Atlanto-occipitalis X
50 A32 art. Atlanto-axialis mediana X
51 A33 art. Atlanto-axialis lateralis X

52
A34 Membrana atlanto-occipitalis (ant & post) X
53 A35 lig. Cruciforme atlantis X

54
A36 lig. Transversum atlantis X
55 A37 lig. Alare X

56
A38 lig. Nuchae X
 A B C D E F

57
A39 Membrana tectoria X
58 A40 lig. Apicis dentis X
59
60 Ryggmuskler (intrinsic) s 102-105
61 A41 m. Erector spinae X
62 A41.1 m. Iliocostalis
63 A41.2 m. Longissimus
64 A41.3 m. Spinalis

65
A42 m. Transverso-spinalis X
66 A42.1 m. Semispinalis X

67
A42.2 m. Multifidus X

68
A42.3 m. Rotatores X
69 A43 Fascia thoracolumbalis X

70
A44 m. Splenius capitis X
71 A45 m. Splenius cervicis
72
73 Kärl s 250-251

74
A46 a. Vertebralis X

75

A47 a. Spinalis anterior X

76
A48 a. Radicularis magna X
 A B C D E F

77

A49 Segmentella artärer (ant/post) X

78

A50 Epidurala vener X (Thieme)

79
80 Ryggmärg s 314-317
81 A51 Medulla spinalis X
82 A52 Intumescentia cervicalis X

83
A53 Intumescentia lumbalis X
84 A54 Fissura mediana anterior X
85 A55 Cauda equina X (s 19)

86
A56 Dura mater spinalis X

87
A57 Arachnoidea mater spinalis X
88 A58 Pia mater spinalis X

89
A59 lig. Denticulatum X

90
A60 Cavum epidurale (Spatium epidurale) X
91 A61 Cavum subdurale (Spatium subdurale) X

92
A62 Cavum subarachnoidale (Spatium subarachnoideum) X
93
94 A63 Radix ventralis (anterior) X (s 19)
95 A64 Radix dorsalis (posterior) X (s 19)
 A B C D E F

96
A65 Nervus spinalis X (s 19)

97
A66 Ganglion spinale X (s 18)

98

A67 Ramus ventralis (R. anterior) X (Thieme)

99
A68 Ramus dorsalis (R. posterior) X (Thieme)
100 A69 Plexus cervicales X (Thieme)
101 A70 Plexus brachialis X (Thieme)
102 A71 Plexus lumbalis X (Thieme)
103 A72 Plexus sacralis X (Thieme)
104
105
106 B BÄCKENET
107
108 Osteologi s 62-65
109 B1 Os coxae X
110 B2 Ossae Ileum, Pubis et Ischii
111 B3 Crista iliaca X X

112
B4 Spina iliaca anterior superior X X

113
B5 Spina iliaca anterior inferior X X
114 B6 Spina iliaca posterior superior X
115 B7 Spina iliaca posterior inferior

116
B8 Rami ossis pubis X
117 B9 Ramus ossis ischii X
118 B10 Tuber ischiadicum X X
 A B C D E F
119 B11 Spina ischiadica X

120

B12 Canalis obturatorius X (s 86)

121 B13 Sacrum X (s 50)

122
B14 foramina sacralia pelvina (anteriora) X

123
B15 foramina sacralia dorsalia (posteriora) X
124
125 Leder s 86-87
126 B16 Symphysis pubis X
127 B17 Art. Sacroiliaca X

128
B18 lig. iliolumbale (s 78)
129 B19 ligg. sacroiliaca (ventralia, interossea, dorsalia)

130
B20 lig. sacrospinale X
131 B21 lig. sacrotuberale X

132
B22 Foramen ischiadicum majus X

133
B23 Foramen ischiadicum minus X X

134
B24 lig. Inguinale X X (s 108)

135
B25 Foramen suprapiriforme X X

136
B26 Foramen infrapiriforme X X
 A B C D E F
137
138
139 C NEDRE EXTREMITETEN
140
141 Osteologi s 66-73
142 C1 Femur X
143 C1.2 Caput femoris X
144 C1.3 Collum femoris X

145
C1.4 Trochanter major X X

146
C1.5 Trochanter minor X
147 C1.6 Linea intertrochanterica X
148 C1.7 Crista intertrochanterica X

149
C1.8 Tuberositas glutea X
150 C1.9 Tuberculum adductorium X
151 C1.10 Condylus medialis et lateralis femoris X
152 C1.11 Epicondylus medialis et lateralis femoris X
153 C1.12 Fossa intercondylaris X
154 C2 Patella X X X
155 C3 Tibia X
156 C3.1 Condylus medialis et lateralis tibiae X X

157
C3.2 Eminentia intercondylaris X

158
C3.3 Tuberositas tibiae X X X
159 C3.4 Malleolus medialis (tibiae) X X
160 C4 Fibula X
161 C4.1 Caput et collum fibulare X X X
162 C4.2 Malleolus lateralis (fibulae) X X
163 C5 Os talus X X
 A B C D E F
164 C5.1 Trochlea tali X X
165 C5.2 Caput tali X
166 C6 Calcaneus X X
167 C6.1 Tuber calcanei
168 C7 Os naviculare X X
169 C8 Os cuboideum X

170
C9 Ossa cuneiforme mediale, intermedium, laterale X
171 C10 Ossa metartarsale I-V X X
172 C10.1 Basis, corpus, caput
173 C11 Phalanx proximalis I-V X
174 C12 Phalanx media II-V X
175 C13 Phalanx distalis I-V X
176
177 Leder s 86-93
178 C14 art. Coxae X X

179
C14.1 Acetabulum X (s 62)
180 C14.2 Facies lunata X (s 62)
181 C14.3 Labrum acetabuli X

182
C15 lig. Capitis femoris X
183 C16 lig. Ileofemorale X X

184
C17 lig. Ischiofemorale X X

185
C18 lig. Pubofemorale X X
186 C19 art. Genus X X

187

C20 Meniscus (lat & med) X X

 A B C D E F

188

C21 lig. Cruciatum anterius & posterius X X X

189
C22 lig. Collaterale tibiale X X X

190
C23 lig. Collaterale fibulare X X X

191
C24 lig. Patellae X X X

192
C25 Plica synovialis infrapatellaris X

193
C26 Corpus adiposum infrapatellare X

194
C27 Bursa suprapatellaris X X X (s 130)
195 C28 Art. Tibiofibularis X X
196 C29 Syndesmosis tibiofibularis X

197
C30 Membrana interossea cruris
198
199 C31 art. Talocruralis (övre språngbensleden) X X
200 C32 Undre språngbensleden; sammansatt av följ. två:
201 lig. Collaterale lateralis

202
C32.1 lig. Talofibulare (ant & post) X X
203 C32.2 lig. Calcaneofibulare X

204
C32.3 lig. Collaterale mediale/ lig. Deltoideum X X
205 C33 art. Subtalaris X X

206
C34 art. Talocalcaneonavicularis X X
 A B C D E F
207 C35 art. Metatarsophalangeales (MTP) X
208 C36 art. Interphalangeales proximales (PIP) X
209 C37 art. Interphalangeales distales (DIP) X
210 C38 art. Interphalangea hallucis (IP) X

211
C39 Aponeurosis plantaris X (s 120)
212
213 Muskulatur s 122-125

214
C40 m. Gluteus maximus X X X

215
C41 m. Gluteus medius X X X

216
C42 m. Gluteus minimus X X X

217
C43 m. Piriformis X X

218

C44 m. Iliopsoas X X X

219
C45 m. Tensor fascia latae X X

220
C46 m. Sartorius X X
 A B C D E F

221

C47 m. Pectineus X X

222

C48 m. Adductor longus X X

223
C49 m. Adductor brevis X X

224

C50 m. Adductor magnus X X

225
C51 m. Gracilis X X

226
C52 m. Quadriceps femoris X X X

227
C52.1 m. Vastus medialis X X
228 C52.2 m. Vastus intermedius X X
229 C52.3 m. Vastus lateralis X X

230
C52.4 m. Rectus femoris X X
231 C53 mm. Ischiocrurales X X X

232

C53.1 m. Semitendinosus X X X
 A B C D E F

233

C53.2 m. Semimembranosus X X X

234

C53.3 m. Biceps femoris X X X

235
C54 m. Popliteus X

236
C55 m. Triceps surae X X X

237

C55.1 m. Gastrocnemius (caput med & caput lat) X X

238
C55.2 m. Soleus X X

239
C55.3 Tendo achilles X X X

240

C56 m. Tibialis posterior X X

241
C57 m. Flexor digitorum longus X X

242
C58 m. Flexor hallucis longus X X
 A B C D E F

243

C59 m. Fibularis longus X X

244

C60 m. Fibularis brevis X X

245

C61 m. Tibialis anterior X X X

246
C62 m. Exstensor hallucis longus X X X

247

C63 m. Extensor digitorum longus X X X

248
249 Bindvävsstrukturer och regioner s 118-121
250 C64 Fascia lata X X
251 C65 Fascia cruris X

252
C66 Tractus iliotibialis X X

253
C67 Canalis adductorius X
 A B C D E F

254
C68 Hiatus adductorius X

255
C69 Hiatus saphenus X
256 C70 Canalis femoralis X
257 C71 Trigonum femorale X

258

C72 Retinaculae extensorum/flexorum; fibulairia X X

259 C73 Vaginae synoviales (Stratum synoviale) X (s 16)
260 Ramsa för strukturer som passerar den mediala malleolen (framifrån): Tib Dig VAN Halen
261 = m. tibialis posterior, m. flexor digitorium longus, v. a. tibialis posterior, n. tibialis, m. flexor hallucis longus
262
263 Nerver s 420-425

264

C74 n. Ischiadicus X X

265
C75 n. Tibialis X X
266 C76 n. Fibularis communis X X

267
C76.1 n. Fibularis superficialis X X

268
C76.2 n. Fibularis profunda X

269
C77 n. Gluteus superior X X
 A B C D E F

270
C78 n. Gluteus inferior X X

271
C79 n. Pudendus X

272

C80 n. Obturatorius X X

273

C81 n. Femoralis X X X

274
C82 n. Saphenus X X

275
C83 n. Cutaneus femoris lateralis X

276
C84 n. Cutaneus femoris posterior X

277
C85 n. Plantaris (lat & med) X

278
n. Suralis X
279
280 Kärl s 264-271, s 290-297

281
C86 a.v. Glutea superior X X
 A B C D E F

282

C87 a.v. Glutea inferior X X

283

C88 a.v. Femoralis X X X

284 C89 a. Profunda femoris X X

285
C90 aa. Perforantes I-IV X X

286

C91 a.v. Circumflexa femoris (med & lat) X

287
C92 a.v. Pudenda externa X X

288

C93 a.v. Obturatoria X

289
C94 v. Saphena magna X

290
C95 v. Saphena accessoria X

291

C96 a.v. Poplitea X

 A B C D E F

292
C97 v. Saphena parva X

293
C98 a.v. Tibialis posterior X X X

294

C99 a.v. Tibialis anterior X X

295
C100 a.v. Fibularis X X

296

C101 a.v. Plantaris (lat & med) X

297
C102 a. Dorsalis pedis X X X
298 Stora artärer i benet: Iliaca externa --> Femoralis --> Poplitea --> Tibialis post/ant (fibularis) --> Dorsalis pedis/ Plantaris medialis
299

300

C103 lnn. Inguinales (superfic & prof) X (s 310)

301
302 D BRÖSTKORG
303 D1 Sternum X X
304 D1.1 Manubrium X X
305 D1.2 Corpus X X
306 D1.3 Processus xiphoideus X X
307
308 D2 art. Costosternalis X X
 A B C D E F
309
310 D3 m. Intecrostalis externus X X
311 D4 m. Intercostalis internalis X X
312 D5 m. Intercostalis intimus X X
313
314
315 E BUKVÄGG
316 E1 m. Obliquus externus abdominis X X
317 E2 m. Obliquus internus abdominis X X
318 E3 m. Transversus abdominis X X
319 E4 m. Rectus abdominis X X
320
321
322 F ÖVRE EXTREMITETEN
323
324 Skuldra och överarm
325 Osteologi s 54-57
326 F1 Clavicula X X
327 F2 Sternum X (s 52)
328 F3 Scapula X X
329 F3.1 Margo medialis X X
330 F3.2 Margo lateralis X X
331 F3.3 Angulus inferior X X

332
F3.4 Spina scapulae X X
333 F3.5 Fossa supraspinata X
334 F3.6 Fossa infraspinata X

335
F4 Processus coracoideus X

336
F5 Acromion X
337 F6 Humerus X
 A B C D E F
338 F6.1 Caput humeri X X

339
F6.2 Collum anatomicum et chirurgicum X
340 F6.3 Tuberculum majus X X
341 F6.4 Tuberculum minus X X

342
F6.5 Sulcus intertubercularis X X
343 F6.6 Corpus humeri X
344
345 Leder s 80-82

346
F7 art. Sternoclavicularis (SC) X X
347 F8 art. Acromioclavicularis (AC) X X

348
F9 lig. Coracoacromiale X
349 F10 lig. Acromioclavicularis X

350
F11 lig. Coracoclavicularis X
351 F12 art. Humeri alt Glenohumurale (GH) X X
352 F12.1 Cavitas glenoidalis X (s 21)
353
354 Muskler s 112-113

355
F13 m. Levator scapula X X (s 100)
356 F14 Rotatorkuffen X X
357 F14.1 m. Teres minor X X X

358
F14.2 m. Infraspinatus X X X
 A B C D E F

359
F14.3 m. Supraspinatus X X X

360
F14.4 m. Subscapularis X X X

361

F15 m. Teres major X X

362
F16.1 m. Pectoralis minor X X X (s 106)

363

F16.2 m. Pectoralis major X X (s 106)

364

F17 m. Coracobrachialis X X

365

F18 m. Serratus anterior X X (s 106)

366

F19 m. Deltoideus X X X

367

F20 m. Biceps brachii X X X

 A B C D E F

368
F21 m. Trapezius X X X (s 100)

369

F22 m. Latissimus dorsi X X X (s 100)

370

F23 m. Rhomboideus major et minor X X X (s 100)

371

F24 m. Triceps brachii X X X

372
373 Kärl s 254-255, s 288-289

374
F25 a.v. Circumflexa scapulae X X

375

F26 a.v. Circumflexa humeri (ant & post) X

376

F27 a.v. Thoracodorsalis X X

 A B C D E F

377
F28 a.v. Axillaris X

378
F29 a.v. Thoracica lateralis X

379
F30 a.v. Thoracoacromialis X X

380
F31 a.v. Brachialis X X

381
F32 a.v. Profunda brachii X X

382
F33 v. Cephalica X X
383 F34 v. Basilica X X
384 F35 v. Mediana cubiti X X
385 F36 Rete venosum dorsale manus X X
386 Stora artärer i armen: Subclavia --> Axillaris --> Brachialis --> Radialis/ Ulnaris
387
388 Nerver s 414-419

389
F37 nn. Thoracica anterior X X
390 F38 Plexus brachialis X X

391

F38.1 n. Medianus X X X

392
F38.2 n. Musculocutaneus X X
393 F38.3 n. Ulnaris X X
394 F38.3.1 r. Profundus X X
395 F38.3.2 r. Superficialis X
396 F38.3.3 r. Dorsalis manus X X
 A B C D E F

397
F38.4 n. Radialis X

398
F38.4.1 r. Superficialis X
399 F38.4.2 r. Profundus X X

400
F38.5 n. Axillaris X X

401
F39 n. Thoracicus longus X

402
F40 nn. Intercostobrachiales X

403
F41 n. Thoracodorsalis X

404
F42 nn. Subscapulares X

405

F43 n. Cutaneus brachii (med, lat & post) X

406

F44 n. Cutaneus antebrachii (med, lat & post) X

407
F45 nn. Intercostales, rr. dorsales
408
409
410 Armbåge och underarm
 A B C D E F
411 Osteologi s 58-59

412
F46 Radius X
413 F46.1 Capitulum radii X X
414 F46.2 Processus styloideus radii X X
415 F47 Ulna X

416
F47.1 Processus styloideus ulnae X
417
418 Leder X s 82-83

419
F48 art. Cubiti X X

420
F49 art. Radioulnare proximalis et distalis X X

421
F49.1 Epicondylus medialis et lateralis humeri X X (s 56)
422 F49.2 Condylus humeri X X (s 56)

423
F49.3 Olecranon; fossa olecrani X X (s 56, 58)

424

F50 lig. Collaterale ulnare et radiale X

425
F51 lig. Anulare radii X
426
427 Muskler s 114-115
 A B C D E F

428

F52 m. Brachioradialis X X

429

F53 m. Pronator teres X X (s 112)

430

F54 m. Palmaris longus et brevis X X

431

F55 m. Supinator X X

432

F56 m. Flexor carpi radialis X X

433

F57 m. Flexor carpi ulnaris X X X

434

F58 m. Flexor digitorum superficialis X X X

 A B C D E F

435

F59 m. Flexor digitorum profundus X X

436

F60 m. Flexor pollicis longus X X

437
F61 m. Pronator quadratus X X

438
F62 m. Extensor carpi radialis longus X X

439
F63 m. Extensor carpi radialis brevis X X

440
F64 m. Extensor carpi ulnaris X X

441

F65 m. Extensor digitorum X X

442

F66 m. Extensor digiti minimi X X

443
F67 m. Extensor pollicis longus X X X
 A B C D E F

444
F68 m. Extensor pollicis brevis X X X

445

F69 m. Abductor pollicis longus X X X

446
F70 m. Extensor indicis X X
447 Ramsa till underarmens ytliga posteriora muskler: Bra Lång Kort Digga Min Ulna
448 = m. brachioradialis, m. extensor carpi radialis longus, m. extensor carpi radialis brevis, m. extensor digitorium, m. extensor digiti minimi,
449 m. extensor carpi ulnaris
450 Ramsa till underarmens djupare posteriora muskler: Super Abdulla pulla Kort Lång Indier
451 = m. supinator, m. abductor pollicis longus, m. extensor pollicis brevis, m. extensor pollicis longus, m. extensor indicis
452
453 Kärl s 256-257, 288-289

454
F71 a.v. Radialis X X

455
F72 a.v. Ulnaris X X X
456 F73 a.v. Interossea communis X X

457
F73.1 a.v. Interossea anterior X

458
F73.2 a.v. Interossea posterior
459
460
461 Hand och fingrar
462 Osteologi s 60-61
 A B C D E F
463 F74 Carpea X
464 F74.1 Os scaphoideum X X She
465 F74.2 Os lunatum X Likes
466 F74.3 Os triquetrum X To
467 F74.4 Os pisiforme X Play
468 F74.5 Os trapezium X Try
469 F74.6 Os trapezoideum X X To
470 F74.7 Os capitatum X Catch
471 F74.8 Os hamatum X Her
472 Ramsa till karpalbenen: She Likes To Play, Try To Catch Her
473 F75 Ossa metacarpale I-V X X
474 F76 Phalanx proximalis I-V X X
475 F77 Phalanx media II-V X X
476 F78 Phalanx distalis I-V X X
477
478 Leder s 82-85

479
F79 art. Radiocarpalis X X
480 F80 art. Mediocarpalis X X

481
F81 art. Carpometacarpales (CMC) X X
482 F82 art. Metacarpophalangeae (MCP) X X

483
F82.1 lig. Collaterale MCP X

484
F83 art. Interphalangeae (IP); proximalis et distalis X X
485 F83.1 art. Interphalangea pollicis (IP) X
486 F83.2 lig. Collaterale IP X
487 F84 Aponeurosis palmaris X (s 116)
488 F85 Aponeurosis dorsalis X

489
F86 lig. Carpale transversum x (s 116)
490
 A B C D E F
491 Muskler s 116-117

492
F87 m. Abductor digiti minimi X

493
F88 m. Flexor digiti minimi breve X

494
F89 m. Opponens digiti minimi X X

495
F90 m. Opponens pollicis X X

496

F91 m. Flexor pollicis brevis X X

497
F92 m. Adductor pollicis X X

498
F93 m. Abductor pollicis brevis X X
499 Ramsa till handens muskler (fr lateralt på tummen): Oroliga Abbe Fiser Alltid Oroligt Framför Alla
500 = m. opponens pollicis, m. abductor pollicis brevis, m. flexor pollicis brevis, m. opponens digiti minimi, m. flexor digiti minimi breve,
501 m. abductor digiti minimi

502
F94 mm. Lumbricales X X

503

F95 mm. Interossei palmaris X X

504
F96 mm. Interossei dorsalis X X
 A B C D E F
505
506 Kärl s 256-257, 288-289

507

F97 a.v. Interossea (ant & post)

508
F98 aa. vv. Metacarpales dorsales

509
F99 aa. vv. Digitales dorsales X

510
F100 r. Palmaris profundus, a. Ulnaris X X
511 F101 r. Palmaris superficialis, a. Radialis X X

512
F102 Arcus palmaris superficialis X

513
F103 Arcus palmaris profundus X
514
515
516
517
518
519
 G
1
2
3 Förklaring, definition av struktur
4
5
6
7
8 Ryggrad
9 Kotkropp
10 Kotbåge, avgränsar foramen vertebrale bakåt och i sidled.
11 Taggutskot
12 Tvärutskot
13 Uppåtriktat (sup) el nedåtriktat (inf) ledutskot på kotbågen.
14 Bakre avplanande del av arcus vertebrae.
15 Kotbågens fäste på kotkroppen.
16 Kothål, begränsas av kotbåge och kotkropp.
17 Ryggradskanal, bildas av foramina vertebralia (kothålen), innehåller ryggmärg.
18 Mellankotshål, passage för ryggmärgsnerver och små blodkärl.
19 Sjuklig krökning av ryggraden i sidled.
20 Inåtkrökning av ryggraden.
21 Bakåtkrökning av ryggraden.
22 Halskotor, 7st
23 Hål i halskotornas processus transversus där a. och v. vertebralis passerar.
24 7e halskotan, har markant långt processus spinosus.
25 1a halskotan, saknar kotkropp.
26 2a halskotan.
27 Uppåtriktat tandliknande utskot som atlaskotan vilar på.
28 Bröstkotor, 12st
29 Ländkotor, 5st
30 Korsben, har uppståt ur fem kotor.
31 Svansben, sammansat av fyra förkrympta kotor.
32
33
 G
34 Ledörbindelse mellan kotkropparna, utrymmet upptas av disci intervertebrales.
35 Ledförbindelse mellan kotornas processus articulares ("små kotleder").
36 Mellankotsskiva, består av bindvävslameller, trådbrosk och en mjuk kärna.
37 Trådig ring av bindväv och brosk (discus intervertebralis).
38 Mjuk kärna i miten av anulus fibrosus.

39 Ant: Främre längsgående band som förbinder kotkropparnas framsidor med varandra.
Post: Bakre längsgående band som huvudsakligen förbinder diskarna med varandra.
40 Gula band, fibrer i elastiska när mellan kotbågarna.
41 Breda band mellan angränsande processus spinosus.

42 Band som förlöper ytligt om kotornas processus spinosus, från 7e halskotan till 4e
ländkotan.
43 Smala band mellan kotornas processus transversus.
44 Leder mellan revben och kotor.
45 Revbenshuvudets ledförbindelse med kotkropp och mellankotsskiva.

46 Led mellan facies articularis tuberculi coastae och en närbelägen kotas processus
transversus.
47
48
49 Övre nackled, mellan atlas och os occipitale.
50 Led mellan dens axis och atlas.
51 Led mellan atlas' facies articulatis inferior och axis' facies articulatis superior.

Ant: Sammanhållande membran mellan främre atlasbågen och nackbenet. Post:

52 Sammanhållande membran belägen i ryggradskanalens bakre vägg, mellan bakre
atlasbågen och nackbenet (os occipitale).
53 Korsande ledband mellan dens axis och membrana tectoria.

54 Tvärgående band som går dorsalt om dens axis, från ena sidan av atlas till den andra.
Omsluter dens axis.
55 Pariga (2st), vinglika band från dens axis till laterala kanten av foramen magnum.

Nackens ledband. Utgör en fortsätning och en sagitalt gående breddning av lig.

56 supraspinale, från 7e halskotan till protuberantia occipitalis externa (trubbigt benutskot på
nackebenets utsida).
 G

57 Sträcker sig från främre kanten av axis till främre kanten av foramen magnum och övergår i
skallbasens periost.
58 Oparigt band från spetsen av dens till främre kanten av foramen magnum.
59
60
61 (Samlingsnamn) Håller kroppen i upprät hållning. Går längs med ryggraden.
62 Yterst av dessa tre.
63 I miten.
64 Innerst, närmast ryggraden.

65 (Samlingsnamn) Ligger skiktade med den ena över den andra, sträcker sig från processus
transversus till högre kotors processus spinosus och hoppar därvid över en kota.
66 Ytliga skiktet. Fibrer sträcker sig över fem kotor eller fler. Finns ej i lumbalregionen.

67 Sträcker sig från os sacrum till C II med transversospinalt förlopp. Kraftigt utvecklade i
lumbalregionen.

68 Djupa skiktet. Snedgående riktning med fäste på intill- eller nästintilliggande kota.
Sidovridningar, kraftigast i bröstregionen.
69 Bindvävshinna som stöder och avgränsar m. erector spinae.

70
Övre del av m. splenius. M. splenius täcker och fixerar övre delen av m. erector spinae.
71 Undre del av m. splenius.
72
73

74 Kotartär. Avgår från a. subclavia. Går från 6e halskotan uppåt genom foramina transversaria
fram till atlasbågen. Böjer av framåt och fortsäter in i hjärnskålshålan.

Främre ryggmärgsartär. Bildas av grenar från hö och vä a. vertebralis. Hö och vä gren

75 förenas och fortsäter som oparig nedåtgående artär i fissura mediana anterior. Har
föbindelse med a. spinalis posterior. Avger grenar till medulla oblongata, ryggmärg och
cauda equina.

76 (Adamkiewicz) Utgår från en a. Intercostalis posterior och är den största a. segmentalis

medullaris anterior. Försörjer en stor del av nedre ryggraden via a. spinalis anterior.
 G

A. medullaris segmentalis hjälper a. spinalis anterior (de anteriora segmentella artärerna)

77 och a. spinalis posterior (de posteriora segmentella artärerna) at försörja ryggmärgshinnor
och kotkroppar. Kan utgå från t ex a. vertebralis eller a. lumbales, beroende på vilken del av
ryggmärgen de ska försörja.

I spatium epidurale finns vener som kallas plexus venosus vertebralis internus posterior.
78 Dessa är alltså dorsala och ligger mot den bakre väggen i foramen vertebralis. (Plexus
venosus vertebralis internus anterior ligger mellan dura mater och corpus vertebrae, alltså
mot foramen vertebralis' främre vägg.)
79
80
81 Ryggmärg
82 Ansvällning av ryggmärgen, från C III till Th II. Innervations av armar ingår.

83 Intumescentia lumbosacralis: ansvällning från Th IX-X fram till L I-II. Innervation av ben
ingår.
84 Djup, längsgående fåra på ryggmärgens framsida, belägen i medialplanet.
85 Nedåtstigande spinalnervsröter i höjd med L I-II.

86 Hårda ryggmärgshinnan. Omger och skyddar ryggmärgen. Skiljs från canalis vertebralis av
spatium epidurale.

87 Spindelvävsliknande tunn hinna utan blodkärl. Är endast fixerad vid dura mater via
ytadhesion. Har bindvävsfibrer i förbindelse till pia mater.
88 Mjuk, kärlförande bindvävshinna. Fast förbunden med ryggmärgens yta.

89 Frontalställd bindvävsplata som förbinder ryggmärgen med dura mater. Har bågformade
öppningar för spinalnervernas röter.

Utrymme mellan dura mater spinalis och canalis vertebralis' vägg. Alltså den struktur som
90 är närmast väggen av foramen vertebrale. Innehåller plexus venosus vertebralis internus
posterior.
91 Smalt spaltrum mellan dura mater och arachnoidea mater. Finns inte naturligt?

92 Utrymme mellan arachnoidea mater spinalis och pia mater spinalis. Innehåller
cerebrospinalvätska.
93
94 Främre rot, motorisk nervrot.
95 Bakre rot, sensorisk nervrot.
 G

96 Ryggmärgsnerv, uppstår genom förenig av en främre och en bakre nervrot i närheten av

ryggmärgen. En spinalnerv är alltså en blandning mellan sensorisk och motorisk.

97 Et ganglion är en nervknuta - en ansamling av nervcellskroppar som åstadkommer en

makroskopisk förtjockning av nerven.

När en n. spinalis kommer ut från foramen intervertebrale avgår ganska direkt en gren
98 bakåt (r. posterior) och en gren tillbaka mot kotan (r. meningeus). Rami anteriores är det
som är kvar av n. spinalis som går framåt. Dessa bildar plexus cevicalis, brachialis, lumbalis
och sacralis, beroende på från vilken del av ryggraden de utgår från (se nedan). Rami
anteriores från T1-T11 bildar nn. intercostales.

99 Den gren som utgår från en n. spinalis och går bakåt. Rami posteriores bildar muskulära
och kutana grenar, och grenar till art. zygopophyseales.
100 Nervplexus från C1-C4.
101 Nrevplexus från C5-T1.
102 Nervplexus från T12-L4.
103 Nrevplexus från L4-L3.
104
105
106
107
108
109 Höftben
110 Delar av höftben (tarm-, blygd- och sitben)
111 Tarmbenskam

112
Främre, övre tarmbenstagg. På främre ändan av crista iliaca. (Ursprung för m. sartorius)

113 Främre, nedre tarmbenstagg. På främre kanten av tarmbenet. (Ursprung för m. rectus
femoris)
114 Bakre, övre tarmbenstagg. På bakre kanten av crista iliaca.
115 Bakre, undre tarmbenstagg i övre ändan av incisura ishiadica major.

116 Delar (ramus sup/inf) av os pubis som bildar övre och främre avgränsningen av foramen
obturaturum.
117 Del av os ischii som bildar undre avgränsningen av foramen obturaturum.
118 Sitbensknöl, belägen under incisura ishiadica minor.
 G
119 Liten tagg på utsidan av os pubis, mellan incisura ishiadica major och minor.

Foramen obturatorum: Höfthål i bäckenet. Kanterna skapas av rami ossis pubis, ramus ossis
120 ischii och corpus ossis ischii. Fylld av bindväv, i form av membrana obturatoria, förutom en
öppning (canalis obturatorius) som skapas av sulcus obturatorius ossis pubis där vasa
obturatoria och n. obturatorius passerar.
121 Korsben, har uppståt ur fem kotor.

122 Hål (8 st, 4 st på varje sida om ryggraden) mellan de sammanvuxna kotorna i sacrum,
framifrån.

123 Hål (8 st, 4 st på varje sida om ryggraden) mellan de sammanvuxna kotorna i sacrum,
bakifrån.
124
125
126 Blygdbensfog, broskförbindelse mellan hö och vä ramus ossis pubis.
127 Stramled mellan os sacrum och os ilium.

128 Kraftigt ledband som sträcker sig från processus transversus på 4e och 5e ländkotorna till
os ilium.
129 Bindvävsförbindelse mellan os sacrum och os ilium. (Tre olika)

130 Ledband som går från os sacrum och os coccygis till spina ischiadica. Skiljer foramen
ischiadicum majus från minus.
131 Kraftigt band som sträcker sig från os sacrum och os ilium till tuber ischiadicum.

132 Hålrum som bildas av incisura ischiadica major (ytre kant), lig. sacrospinale (nedre kant)
och lig. sacrotuberale (inre kant). Här passerar en del muskler, blodkärl och nerver.

133 Under foramen ischiadicum majus. Hålrum sammansat av incisura ischiadica minor, lig.
sacrospinale och lig. sacrotuberale. Passage för muskel, blodkärl och nerv.

134
Ljumskband, sträcker sig från SIAS till tuberculum pubicum (litet utskot lateralt symphysis).

135 M. piriformis passerar genom foramen ischiadicum majus. Hålrummet delas. Övre delen
kallas suprapiriforme. Här passerar a. och v. glutea superior och n. gluteus superior.

Nedre delen av foramen ischiadicum majus. Passage för a. och v. glutea inferior, n. gluteus
136 inferior, a. och v. pudenda interna, n. pudendus, n. ischiadicus och n. cutaneus femoris
posterior.
 G
137
138
139
140
141
142 Lårben
143 Lårbenshuvud
144 Lårbenshals

145 Det större, laterala benutskotet i proximala delen av femur (början av corpus, slutet av
collum). Fäste för mm. gluteus medius, minumus och piriformis.

146 Det mindre, mediala benutskotet. På baksidan av lårbenets proximala del (under collum,
på caput-sidan). Fäste för m. iliopsoas.
147 Skrovlig benås på ventralsidan, sträcker sig mellan trochanter major och minor.
148 Benlist på dorsalsidan, sträcker sig mellan trochanter major och minor.

149 Långsträckt skrovlig yta på femurs baksida, proximal del (under trochanter minor i höjd).
Fäste för m. gluteus maximus.
150 Liten benknöl proximalt om epicondylus medialis. Fäste för m. adductor magnus.
151 Lårbenets distala del med två rundningar (vid fästet till skenben och vadben).
152 Upphöjning eller utbuktning på kondylerna.
153 Fördjupning mellan kondylerna, på baksidan av femur.
154 Knäskål
155 Skenben
156 Breddning av benets proximala del, två rundningar.

157 Upphöjning mellan tibias båda facies articularis superior. Medverkar till fäste för korsband
och menisker.

158 Skrovlighet på corpus tibiae, i övre ändan av margo anterior (en "kam" på framsidan av
benet). Likt femurs tuberositas glutea (fast den är ju på baksidan). Fäste för lig. patellae.
159 Inre fotknöl.
160 Vadben
161 Caput: Proximalt huvud. Collum: Proximal hals.
162 Ytre fotknöl.
163 Språngben, benet som har kontakten mellan fot och ben.
 G
164 Cylinderformad del som har ledförbindelse med underbenet.
165 Talus' huvud. Har ledförbindelse med os naviculare.
166 Hälben
167 Hälknöl, belägen baktill på calcaneus.
168 Båtben, beläget medialt om caput tali och de tre ossa cuneiformia.
169 Tärningsben, beläget mellan calcaneus och 4e-5e mellanfotsbenet.

Kilformade ben. Med: Mellan os naviculare och 1a mellanfotsbenet (stortån). Basen på

170 kilen plantart belägen. Interm: Mellan os naviculare och 2a mellanfotsbenet. Dorsal bas.
Lat: Mellan os naviculare och 3e mellanfotsbenet. Dorsal bas.
171 De fem (I-V) mellanfotsbenen. Stortån = I.
172 Basis: Proximal, tjock del. Corpus: Kroppen, skaftliknande. Caput: Huvud.
173 Grundfalang, mest proximala av de tre (två på stortån) ytersta tåbenen.
174 Mellanfalang på tårna II-V. (Saknas på stortån)
175 Ändfalang, nagelfalang.
176
177
178 Höftled, sammansat av acetabulum och caput femoris.

179
Höftbensgropen, sammansat av os ilium, pubis och ischii. Ledpanna för caput femoris.
180 Ledyta i acetabulum, till formen månskäreliknande.
181 Ledläpp, ring av fibröst brosk som fyller upp benkanten på acetabulum.

182 Intrakapsulärt band (syns då höftleden är öppnad) från incisura acetabuli till fovea capitis
femoris. Utan direkt mekanisk funktion. Innehåller blodkärl.
183 Kraftigt främre band. Går från SIAI till linea intertrochanterica (framsida).

184 Bakre ledband med skruvformat förlopp. Går från os ischii via lårbenshalsen till fossa
trochanterica (fördjupning medialt om trochanter major). Motverkar inåtrotation.

185 Medialt ledband som sträcker sig från os pubis till ledkapseln. Fäster vid femur proximalt
om trochanter minor. Motverkar abduktion.
186 Knäled

187 Lat: Nästan sluten broskring under condylus lateralis femoris. Ej sammanväxt med lig.
collaterala fibulare, därför relativt rörlig. Med: Halvmåneformad inre broskskiva under
condylus medialis femoris. Sammanväxt med lig. collaterale tibiale. Hög skaderisk.
 G

Främre och bakre korsband. Ant: Går dorsokranialt och lateralt (alltså framifrån --> bak,
188 nedifrån --> upp, miten --> utåt). BULA - bakåt, uppåt, lateralt = anterus. Post: Går
venterokranialt och medialt (bakifrån --> fram, nedifrån --> upp, miten --> inåt). FUMP -
framåt, uppåt, medialt = posterius.

189 Inre sidoställt ledband, sträcker sig från epicondylus medialis femoris till tibia. Sammanväxt
med ledkapsel och menisk.

190 Ytre sidoställt ledband, sträcker sig från epicondylus lateralis femoris till caput fibulae.
Ingen fast anslutning till ledkapsel eller menisk.

191 Knäskålsband. Bredd 20-30 mm, tjocklek 5 mm. Förlängning av fästsenan till m. quadriceps
femoris, från spetsen av patella till tuberositas tibiae.

192 Bindvävsveck som går till korsbanden. Ofta med fettinlagringar. Rest från embryologisk
skiljevägg.

193 Kilformad fetkudde framför knäledsspringan (bakom lig. patellae?). Hit hör också plicae
synovialis infrapatellaris och plicae alares (fetutbuktningar).

194 Slemsäck mellan fästskenan till m. quadriceps femoris och femur. Kommunicerar nästan
alltid med ledhålan.
195 Led mellan caput fibulae och condylus lateralis tibiae.
196 Distala förbindelser mellan tibia och fibula.

Distal förbindelse mellan tibia och fibula. Underbensmembran, hinna som är utspänd
197 mellan benens respektive margo interosseus ("kam" eller kant på sidan som är mot det
andra benet). Ursprungsyta för underbenets muskulatur.
198
199 Led mellan talus, tibia och fibula. (Crus = ben)
200
201

202 Ant: Band från malleolus lateralis (fibulae), fäster lateralt på collum tali. Post: Band som
utgår från fossa malleoli lateralis och fäster på tuberculum laterali tali.
203 Band som sträcker sig från spetsen av malleolus lateralis snet bakåt till calcaneus.

204 Malleolus medialis' (tibiae) ledband. Nästan triangulärt. 5 mm tjockt. Består av fyra
komponenter.
205 Bakre delen av undre språngbensleden. Mellan talus och calcaneus. Egen ledkapsel.

206 Främre delen av undre språngbensleden. Mellan talus, calcaneus och os naviculare. Egen
ledkapsel.
 G
207 Leder mellan caput ossa metatarsale och phalanx proximalis.
208 Leder mellan phalanx proximalis och phalanx media (phalanges II-V).
209 Leder mellan phalanx media och phalanx distalis (II-V).
210 Led mellan phalanx proximalis I och distalis I.

211 Fotsulans kraftiga plata sena, som är en förstärkt del av fotsulans fascia. Spänner
längsgående fotvalvet.
212
213

214 Rumpan. Största, ytersta muskeln. Sträckning och utåtrotation, ab- och adduktion i
hötfleden. I: n. gluteus inferior.

Rumpan. Uppifrån och ned, lateralt. Lite under maximus. U: utsidan av os ilium. F:
215 trochanter major. Abduktion, in- och utåtrotation, böjer och sträcker i höftleden. I: n.
gluteus superior.

216 Rumpan. Et skikt under medius. Lite solfjäderformad. Lateral. U: os ilium. F: trochanter
major. Abduktion, in- och utåtrotation, böjer och sträcker i höftled. I: n. gluteus superior.

Rumpan. "Päronformad". I samma skikt som m. gluteus minimus. U: främre ytan på

217 sacrum. F: trochanter major, insidan av spetsen. Abducerar, sträcker och utåtroterar i
höftleden. I: plexus sacralis.

218 Framsida höft, försvinner in bakom quadriceps' vastusmuskler i höjd med os ischii.
Sammansat av m. iliacus (laterala muskeln) och m. psoas major (mediala muskeln) (U). F:
trochanter minor. Benets viktigaste framåtlyftande muskel, böjer i bålen, utåtrotation.

Mest lateralt, ytersta skiktet. U: bredvid SIAS. F: via tractus iliotibialis till condylus lateralis
219 tibiae. Spänner fascia lata, böjer, abducera, inåtrotera, sträcker i knäled. I: n. gluteus
superior.

Snet över hela framsida lår. "Skräddarmuskeln". Ytersta skiktet. U: SIAS. F: Medialt på
220 tuberositas tibiae. Böjer, abducerar, utåtroterar i höftleden, böjer och inåtroterar i
knäleden. I: n. femoralis.
 G

Framsida lår, övre delen. Fäster på baksidan av femur. U: pecten ossis pubis (vass kant på
221 ovansidan av os pubis). F: linea pectinea (benkant på femurs baksida, går nedåt från
trochanter minor, medialt om tuberositas glutea, slutar tät intill linea aspera) och linea
aspera (benås med skrovlig yta och dubbla lister längs baksidan av femur). Böjer, adducerar
och inåtroterar i höftleden. I: n. femoralis, n. obturatorius.

Framsida, medialsida lår. Ytlig först, men försvinner in under quadriceps' vastusmuskler.
222 Fäster på baksidan av femur. U: bredvid symphysis pubis. F: labium mediale lineae asperae
(den mediala listen av linea aspera). Adducerar, utåtroterar och böjer i höftleden. I: n.
obturatorius.

Framsida lår. Går proximalt om longus, göms i et skikt under m. pectineus. U: ramus
223 inferior ossis pubis. F: labium mediale lineae asperae. Adducerar, böjer, sträcker och
utåtroterar i höftleden. I: n. obturatorius.

Baksida lår, djup muskulatur (precis posteriort om longus och brevis). Tre fästen? U: ramus
224 inferior ossis pubis, ramus ossis ischii. F: labium mediale lineae asperae och med den långa
senan vid epicondylus medialis. Adducerar, utåtroterar och sträcker i höftleden. I: n.
obturatorius, n. tibialis.

Den mest mediala muskeln. U: Ramus inferior ossis pubis. F: mediala ytan på tibia.
225 Adducerar, böjer och sträcker i höftleden. Böjer och inåtroterar i knäleden. I: n.
obturatorius.

226 Muskelgrupp på framsida lår. Fyra muskler. Senan sträcker sig till patella och övergår i lig.
patellae som fäster på tuberositas tibiae. Sträcker i knäleden. I: n. femoris.

227 Den mediala av de tre musklerna et skikt under rectus femoris. U: labium mediale lineae
asperae.
228 Den mellersta. U: främre ytan på femur.
229 Den laterala. U: trochanter major, labium laterale lineae asperae.

230 Den ytligaste av quadriceps' fyra muskler. Tvåhövdad. Böjer även i höftleden. Caput
rectum, U: SIAI. Caput reflexum, U: sulcus supraacetabularis.
231 eng: Hamstrings

Baksida lår. Ytersta skiktet. Medialt om bicep femoris capaut longum. Ligger över
232 semimembranosus som "korv med bröd" distalt. Fästet gömt under gluteus maximus. U:
tuber ischiadicum (sitbensknöl). F: mediala ytan på tibia. Sträcker i höftleden, böjer och
inåtroterar i knäleden. I: n. tibialis.
 G

Baksida lår. Ligger under semitendinosus, delvis täckt, syns på båda sidorna distalt (precis
233 ovanför knävecket). U: tuber ischiadicum. F: condylus medialis tibiae och lig. Popliteum
obliquum. Sträcker i höftleden, böjer och inåtroterar i knäleden, spänner kapseln i
knäleden. I: n. tibialis.

Baksida låt. Ytersta lagret. Tvåhövdad. F: caput fibulae. Böjer i knäleden, utåtrotation.
234 Caput longum, U: tuber ischiadicum, I: n. tibialis, sträcker i höftleden. Caput breve, U:
labium laterale lineae asperae (en bit ovanför knävecket, alltså mycket kortare), I: n.
fibularis.

235 I knävecket. U: epicondylus lateralis femoris. F: facies posterior tibiae (stor fästyta på
baksidan av tibia, precis under caput). Vid böjt knä kan underbenet inåtroteras. I: n. tibialis.

236 Trehövdad vadmuskel. Går ihop och bildar akillessenan, som fäster vid tuber calcanei. I: n.
tibialis. (Sura = vad)

Tvåhövdad. Ytligaste vadmuskeln. Böjer i knäleden, plantarflekterar och supinerar i

237 fotleden. Caput mediale, U: proximalt om condylus medialis femoris. Caput laterale, U:
proximalt om condulys lateralis femoris. (Gaster = mage/buk, kneme = ben (grek.) -->
benets buk)

Precis under gastrocnemius. "Sandal" eller "Sjötunga". U: caput fibulae och bakre, övre
238 delen av facies posterior tibiae (under och längs med m. popliteus' fäste). Plantarflekterar
och supinerar.

239 Akillessenan, hälsenan. Även tendo calcaneus. Fäster i tuber calcanei, tillhör m. triceps
surae.

Vadmuskel, under m. soleus. Ursprung mellan m. soleus två ursprung. Fäster med en sena
240 på plantar- och medialsidan av foten. U: tibia, fibula, membrana interossea. F: os
naviculare, ossa cuneiformia, ossa metatarsi II-IV. Plantarflekterar och supinerar. I: n.
tibialis.

Vadmuskel, medialt i vaden, i et ytre skikt än m. tibialis posterior. Delar i fotsulan upp sig i
241 fyra senor som går ut i varsinn tå. U: tibia. F: phalanges distalis II-V. Plantarflekterar,
supinerar, tåböjare. I: n. tibialis.

Vadmuskel, går lateralt om m. flexor digitorum longus, i samma skikt. I fotsulan korsar
242 senan under digitorum longus' sena och fortsäter ut i stortån. U: fibula. F: phalanx distalis
I. Plantarflekterar, supinerar och böjer stortån. I: n. tibialis.
 G

Smalbenet, lateralt, längs med fibula. Börjar vid collum fibulae. Ser ut som at senan går
243 längs med hela muskeln, som et tjockt vit streck. U: fibula och fascia cruris
(underbenshinnan). F: posteriort om malleolus lateralis, snet under fotsulan till os
cuneiforme mediale och os metatarsalis V. Pronerar och plantarflekterar. I: n. fibularis
superficialis.

Smalbenet, lateralt, längs med fibula. Börjar i höjd med miten av fibula. Går under longus.
244 Senan går bakom malleolus lateralis och fäster på utsidan av foten. U: distala två
tredjedelar av fibula. F: tuberositas ossis metatarsalis V. Pronerar och plantarflekterar. I: n.
fibularis superficialis.

Om man känner på smalbenets framsida känner man (från lateralsidan): m. fibularis

245 longus, m. tibialis anterior, tibia, m. soleus, m. gastrocnemius caput mediale. Tibialis
anterior börjar på laterala, anteriora sidan av tibia och går ner på mediala sidan av foten,
anteriort om malleolus medialis. U: lateral yta på tibia, membrana interossea, fascia cruris.
F: insidan av os cuneiforme mediale och os metatarsale I. Dorsalflekterar och supinerar
foten. I: n. fibularis profundus.

Smalbenet, lateralt om tibia. Inre skikt, ligger inunder m. tibialis anterior. Senan går ut till
246 stortån. U: membrana interossea och fibula. F: phalanx distalis I. Dorsalflekterar foten och
stortån. I: n. fibularis profundus.

Smalbenet, lateralt. Ligger i et skikt under m. fibularis longus och tibialis anterior. Börjar
247 på/under tibias laterala kondyl. Delar upp sig vid vristen till fyra senor som går ut till alla
tår. U: condylus lateralis tibiae, membrana interossea, fibula, fascia cruris. F: aponeurosis
dorsalis på phalanx distalis II-V. Dorsalflekterar och pronerar foten, sträcker tårna. I: n.
fibularis profundus.
248
249
250 Lårbensfascia, omsluter lårmuskulaturen.
251 Underbensfascia, distal fortsätning av fascia lata.

252 (Maissiati) Vertikalt, lateralt förstärkningsstråk i fascia lata. Övergår i m. gluteus maximus
och m. tensor fasciae latae vid höften.

Adduktorkanal, bildas av m. adductor magnus' och m. vastus medialis' septum

253 intermusculare vastoadductorium (plat sena mellan musklerna). Avslutas med hiatus
adductorius. Passage för bl a av. och v. femoralis.
 G

254 Springa mellan fästsenorna till m. adductor magnus vid femur. Öppnar sig i knävecket,
medialsidan.

255 Stor öppning i fascia lata strax under lig. inguinale (ljumskbandet). Passage för v. saphena
magna.
256
257 Triangel mellan m. Sartorius, m. adductor longus och lig. inguinale.

Retinaculum extensorum (sup/inf): Förstärkande bindvävsstråk i fascia cruris som håller

sträckarnas (extensormusklernas) senor på plats. På fotens ryggsida, superior mer
258 proximalt (över vristen). Retinaculum flexorum: Lager av band över de långa böjarnas
(flexorernas) senor. Sträcker sig från malleolus medialis till calcaneus. Reticulum fibularium
(sup/inf): Platshållande band för mm. fibulari. Superius går från malleolus lateralis till
calcaneus. Inferius sträcker sig från retinaculum extensorum inf. till utsidan av calcaneus.
Från inferius går också et stråk till trochlea fibularis och sklijer m. fibularis longus från
brevis.
259 Senskidans inre skikt som avsöndrar friktionsnedsätande synovialvätska.
b Dig 260
VAN Halen
n. tibialis,
261 m. flexor hallucis longus
262
263

264 Ryggmärgsnerv (L4-S3). Går posteriort om femur. Kroppens kraftigaste nerv. Lämnar
bäckenet genom foramen ischiadicum majus (infrapiriforme), nedåt lateralt om tuber
ischiadicum och djupt om m. gluteus maximus och biceps femoris' caput longum.

265 Nervgren från n. ischiadicus (L4-S3). Går genom fossa poplietea, följer a. tibialis posteriort
nedåt. Går dorsalt om malleolus medialis till fotsulan.
266 Nervgren från n. ischiadicus (L4-S2).

267 Communis delar ungefär i knähöjd upp sig, denna gren är den ytliga. Går ner till
dorsalsidan av foten, lateralt.

268 Communis delar ungefär i knähöjd upp sig, denna gren är den djupa. Går ner till
dorsalsidan av foten, medialt.

Nervtrådar från L4-S1. Går genom foramen ischiadicum majus (suprapiriforme) och vidare
269 mellan mm. gluteus medius och minimus fram till m. tensor fascia latae. Innerverar dessa
tre nämnda muskler.
 G

270 Nervtrådar från L5-S2. Går genom foramen ischiadicum majus (infrapiriforme) och
innerverar m. gluteus maximus.

271 Nervtrådar från S2-4. Går genom foramen ischiadicum majus (infrapiriforme) till fossa
ischioanalis.

Nerv från L2-4. Delar upp sig i två grenar (ramus posterior/anterior) som passerar canalis
272 obturatorius åtskiljda av m. obturatorius externus. Innerverar adduktorgruppen och
hudområde medialt på låret. R. anterior: mm. adductor longus, adductor brevis, gracilis,
pectineus. R. posterior: m. adductor magnus (+m. obturatorius externus). R. cutaneus är en
sensorisk gren från r. anterior.

Kraftigast avgående gren från plexus lumbalis (L2-4). Går mellan m. psoas majr och m.
273 iliacus. Delar sig i rami musculares eller sensoriska grenar nedanför lig. inguinale. Rr.
musculares: mm. Iliopsoas, pectineus, sartorius, quadriceps femoris. Rr. cutanei anteriores
och n. saphenus är sensoriska grenar.

Sensorisk nerv. Börjar i trigonum femorale och går genom canalis adductorius tillsammans
274 med a. och v. femoralis. Kommer fram till huden och följer v. saphena magna till mediala
fotranden.

Nervtrådar från L2-3. Avgår vid laterala kanten av m. psoas major. Försörjer huden på lårets
275 lateralsida. (Oklart - i Atlas of Anatomy (Thieme) står det at denna nerv kommer från
plexus sacralis? Sid 454)

276 Nervtrådar från S1-3. Går genom foramen ischiadicum majus (infrapiriforme) och försörjer
huden på benets baksida från under rumpan till lite under knävecket.

Grenar från n. tibialis i fotsulan. Precis efter at n. tibialis passerat malleolen delar den upp
277 sig, den laterala grenen går mot phalanges IV och V, den mediala grenen går mot
phalanges I-IV.

Fortsätning av n. cutaneus surae medialis (gren som avgåt från n. tibialis i knävecket) efter
278 samgående med ramus communicans fibularis. Rundar under malleolus lateralis ner på
foten.
279
1, s 290-297
280

A: Gren från första delningen av a. iliaca interna som går genom foramen ischiadicum
281 majus (suprapiriforme) till glutealregionen. Vv: Följeslagarvener, förenas till en stam som
mynnar i v. iliaca interna.
 G

A: Gren från a. iliaca interna som som går genom foramen ischiadicum (infrapiriforme).
282 Förgrenar sig djupt om m. gluteus maximus. Anastomoserar med (kopplar till) a. glutea
superior, a. obturatoria och aa. circumflexa femoris. Vv: Följeslagarvener, förenas till en
stam som mynnar i v. iliaca interna.

A: A. iliaca externa övergår i a. femoralis vid lig. inguinale (där också a. profunda femoris
283 avgår). Går på medialsidan av låret, genom canalis adductorius och övergår sedan till a.
poplietea som går ut på baksidan av benet genom hiatus adductorius (till knävecket). V:
Följeslagarven.
284 Gren från a. femoralis. Djupa lårbensartären. Kraftig artär lateralt om a. femoralis.

285 A. profunda femoris övergår i dessa artärer, som går dorsalt genom springor i mm.
adductores till långa knäböjare.

286 Förgrening i början av a. profunda femoris. A: Den mediala artären sträcker sig medialt och
bakåt, bakom a. femoralis och mellan m. iliopsoas och m. pectineus. Den laterala artären
går i lateral riktning och djupt om m. rectus femoris. V: Båda artärerna har följeslagarvener.

A: Två grenar, en superficialis och en profunda. Avgår från a. femoralis åt medialhållet, i

287 samma höjd som a. profunda femoris avgår åt lateralhållet. Vv: Enstaka grenar från ytre
genitalia.

288 A: Gren från a. iliaca interna som går längs laterala bäckenväggen, passerar genom foramen
obturatum. Försörjer adduktormuskler. Vv: Vener som träder in i bäckenet genom foramen
obturatum. Mynnar mestadels i v. iliaca interna och i v. iliaca communis.

Stora rosenvenen. Har klaffar. Motar merparten av alla mediala ytliga hudvener på sin väg.
289 Går från mediala fotranden uppåt på medialsidan av benet. Mynnar i v. Femoralis i höjd
med art. coxae.

290 Förbindelseven mellan vv. saphena magna och parva. Går delvis parallellt med v. saphena
magna, som den också mynnar i. Finns inte alltid.

291 A: Knävecksartär. Fortsätningen av a. femoralis efter canalis adductorius. Under knävecket

avgår a. tibialis anterior och a. poplitea blir truncus tibiofibularis. Denna delar sedan
(under kanten av m. popliteus) upp sig i a. tibialis posterior och a. fibularis. V: Knävecksven.
Ligger mellan a. poplitea och n. tibialis. Övergår i v. femoralis vid canalis adductorius.
 G

292 Lilla rosenvenen. Utgår från laterala fotranden och går uppåt längs dorsalsidan av
underbenet. Mynnar i v. poplitea vid knävecket.

A: Den mediala grenen som a. poplitea delas upp i. Går djupt och går bakom malleolus
293 medialis till fotsulan. Delar där upp sig i aa. plantaris lateralis och medialis. Vv:
Följeslagarvener.

294 A: Avgår från a. poplitea under knävecket. Perforerar membrana interossea och kommer ut
på framsidan. Fortsäter mellan m. tibialis anterior och m. extensor digitorum longus,
därefter mellan m. tibialis anterior och m. extensor hallucis longus. Går ner till fotryggen
där en del grenar avgår och artären fortsäter som a. dorsalis pedis. V: Följeslagarvener.

A: Den laterala delen som a. poplitea delar upp sig i under knävecket. Går till största del
295 dold bakom m. flexor hallucis longus ner till calcaneus. Vv: Följeslagarvener, delvis djupt
om m. flexor hallucis longus.

A: Slutgrenarna av a. tibialis posterior i fotsulan. Medialis (svagare) går ut mot stortån till
296 m. abductor hallucis longus och m. flexor digitorum brevis. Lateralis (kraftigare) böjer av
mot lateralsidan och går mot tårna. V: Finns både medialis och lateralis. Båda tömmer sig i
vv. tibiales posteriores vid malleolus medialis.

297 Fortsätningen av a. tibialis anterior i fotryggen. Går fram mellan hallucis och phalanx II på
medialsidan.
post/ant
298 (fibularis) --> Dorsalis pedis/ Plantaris medialis
299

Lymfknutor i ljumsken. Nodi inguinales superficiales: Grupp av lymfknutor i den subkutana

300 fetväven, ytligt om fascia lata. Källområde är bl a anus, bäckenboten. Avflöde i nodi iliaci
externi. Nodi inguinales profundi: Djupt om fascia lata. Källområde är benets djupa
lymfkärl. Avflöde i nodi iliaci externi.
301
302 INGÅR INTE I PREPARATFÖRHÖR
303
304
305
306
307
308
 G
309
310
311
312
313
314
315 INGÅR INTE I PREPARATFÖRHÖR
316
317
318
319
320
321
322
323
324
325
326 Nyckelben
327 Bröstben
328 Skulderblad
329 Skulderbladets mediala kant, mot ryggraden.
330 Skulderbladets laterala kant, mot humerus.
331 Skulderbladets undre vinkelformade del.

332
Skulderbladskammen på facies posterior (bakre ytan). Lång benås som löper ut i acromion.
333 Fördjupning ovanför spina scapulae.
334 Fördjupning nedanför spina scapulae.

335 Lateralt utskot, högst upp på skulderbladets facia costalis (anterior, främre ytan). Fäste för
m. pectoralis minor, ursprung för caput breve m. biceps brachii och m. coracobrachialis.

336
Ytersta änden av spina scapulae. Fri del som skjuter ut över ledhuvudet i skulderleden.
337 Överarmsben
 G
338 Humerus huvud, rundat.

Anatomisk hals: Mycket liten, från caput humeris slut fram till tuberculum majus och
339 minus. Kirurgisk hals: Längre, från caput humeri till under (distalt om) tuberculum majus
och minus.
340 Större knöl, muskelfäste lateralt på humerus.
341 Mindre knöl, muskelfäste på framsidan av humerus.

342 En fåra på längden mellan de båda tuberculi i vilken senan till caput longum m. bicipitis
brachii löper.
343 Centrala delen av humerus, skaftet mellan de benändarna.
344
345

346 Led mellan sternum (bröstben) och clavicula (nyckelben). Försedd med två ledspringor
(spalter mellan ledpanna och -huvud).
347 Led mellan acromion och clavicula.

348
Kraftigt ledband från processus coracoideus till acromion. Täcker en del av art. humeri.
349 Kapselförstärkande ledband som säkrar sammanhållningen clavicula och acromion.

350 Förbindelse mellan processus coracoideus och clavicula. Överför armens vikt på clavicula.
Består av två band.
351 Skulderled, mellan scapula och överarm.
352 Scapulas ledyta i art. humeri mot humerus. Grunt urholkad ledpanna.
353
354

Baksida, från mediala toppen av scapula upp i nacken. U: tubercula posteriora (liten knöl
355 bakåt på sidoutskot) vertebrae cervicales I-IV. F: angulus superior scapulae. Lyfter
skulderbladet, vrider angulus inferior scapula medialt. I: n. dorsalis scapulae.
356 Rotation i axeln, 3 muskler på baksidan, 1 på framsidan. (TISS)
357 Baksida. U: margo lateralis scapulae. F: tuberculum majus. Utåtrotation. I: n. axillaris.

Baksida. U: nästan över hela scapula på området under spina scapulae, över mm. teres
358 major och minor. F: tuberculum majus. Utåtrotation, ledkapselförstärkande. I: n.
suprascapularis.
 G

Ovansida, baksida. U: hela området ovanför spina scapulae. F: tuberculum majus,

359 skulderledens ledkapsel. Abduktion, spänner i ledkapseln, fåtal rotatoriska egenskaper. I: n.
suprascapularis.

360 Framsida. U: nästan hela området på facies costalis. F: tuberculum minus. Inåtrotation. I: n.
subscapularis.

Går från nederkanten på baksidan av scapula till mediala framsidan av humerus. U: i

361 närheten av angulus inferior scapulae. F: crista tuberculi minoris (benås som går nedåt från
tuberculum minus på humerus framsida). Vrider armen bakåt med adduktion och
inåtrotation. I: n. thoracoradialis.

Framsida. Et skikt under m. pectoralis major. U: costae III-V. F: processus coracoideus.

362 Vrider och sänker respektive höjer revbenen och skulderbladet. Accessorisk
andningsmuskel. I: n. pectoralis medialis och lateralis.

Framsida. Ytersta skiktet. Går som en solfjäder från sternum till et litet fäste på
363 lateralsidan av humerus. U: clavicula, sternum, brosken av costae II-VII. F: crista tuberculi
majoris (benås som går nedåt från tuberculum majus på humerus framsida). Adduktion
och inåtrotation av armen. I: n. pectoralis medialis och lateralis.

364 Går längs med medialsidan av övre halvan av humerus, et skikt under caput breve biceps
brachii. U: processus coracoideus. F: mit på medialsidan av humerus. Stabiliserande
muskel. Säkrar ledytegräns i skulderleden. Framåtvridning. I: n. musculocutaneus.

På framsidan et skikt under m. pectoralis minor och på baksidan et skikt under m.

365 latissimus dorsi. U: costae I-IX. F: undre ytan på mediala skulderbladsranden. Fixerar,
sänker och vrider scapula, drar det framåt och medverkar till at höja armen över
horisontallinjen. I: n. thoracicus longus.

Axelmuskel som går från spina scapulae och fäster på en liten plats på armens utsida.
366 Ytersta skiktet. Tre komponenter. F: tuberositas deltoidea (skrovlighet på miten av
humerus' anterolaterala sida). Gemensam funktion är at abducera armen 90 grader. I: n.
axillaris. Pars clavicularis, U: laterala 1/3 av clavicula. Pars acromialis, U: acromion. Pars
spinalis, U: undre kanten av spinae scapulae.

Tvåhövdad muskel på framsidan av humerus. F: tuberositas radii (skrovligt område medialt

367 på radius). Böjer i armbågsled, supinerar underarmen. I: n. musculocutaneus. Caput
longum, U: tuberculum supraglenoidale (liten utbuktning i ovankanten av scapulas
ledpanna). Caput breve, U: processus coracoideus.
 G

Går som et kors på överdelen av ryggen, ytersta skiktet. Kappmuskel. Tre komponenter
368 som tillsammans positionerar scapula med clavicula genom at dra båda mot miten. I: n.
accessorius; plexus cervicalis C2-C4.

369 Breda ryggmuskeln. Ytersta skiktet, förutom at m. trapezius går över en del. Går från hela
nedre halvan av ryggen runt och fäster på framsidan av humerus. U: processus spinosus
(taggutskot) Th VII-XII, fascia thoracolumbalis, crista iliaca, costae X-XII. F: crista tuberculi
minoris. Bakåtföring, inåtrotation och adduktion av armen. I: n. thoracoradialis.

370 Delar av ryggens ytliga muskulatur. Går från miten (ryggraden) snet nedåt, minor
proximalt om major. Major, U: processus spinosus Th I-IV. F: margo medialis scapulae.
Minor, U: processus spinosus C VI-VII. F: margo medialis scapulae. Båda drar skulderbladet
uppåt och åt miten samt trycker det mot revbenen. I: n. dorsalis scapulae.

Armens baksida, trehövdad, ytersta skiktet (caput mediale under de andra två). F:
371 olecranon (del av ulna som sticker ut i armbågen). Sträcker i armbågsled. I: n. radialis.
Caput longum, U: tuberculum infraglenoidale (liten utbuktning i nederkanten av scapulas
ledpanna). Caput laterale, U: facies posterior humeri, lateralt och proximalt om sulcus
nervi radialis. Caput mediale/profundum, U: facies posterior humeri, medialt och distalt
om sulcus nervi radialis.
372
5, s 288-289
373

A: A. subscapilaris avgår från a. axillaris i armhålan och delar upp sig i två grenar; a.
374 circumflexa scapulae och a. thoracodorsalis. Circumflexa scapulae går uppåt på scapulas
facies posterior. V: Följeslagarven.

Avgår från a. axillaris. Ant: Går runt humerus på anteriorsidan, framför collum chirurgicum
375 humeri till mm. coracobrachialis och biceps brachii. Anastomoserar med posterior. Post:
Går runt humerus på posteriorsidan. Anastomoserar med anterior, a. suprascapularis och
a. thoracoacromialis. Vv: Följeslagarvener.

A: A. subscapilaris avgår från a. axillaris i armhålan och delar upp sig i två grenar; a.
376 circumflexa scapulae och a. thoracodorsalis. Thoracodorsalis går utmed scapulas margo
lateralis till angulus inferior. Går till m. latissimus dorsi och m. teres major. V:
Följeslagarven.
 G

A: Fortsätning av a. subclavia. Går fram till undre kanten av m. pectoralis major på

377 humerus. V: Fortsätning av v. subclavia. Går från laterala kanten av första revbenet till
undre randen av fästsenan till m. pectoralis major.

378 A: Nedåtstigande artär utmed laterala kanten av m. pectoralis minor. Försörjer mm.
pectorales och serratus anterior. V: Följeslagarven, ytligt om m. serratus anterior.

379 A: Artär som avgår från a. axillaris vid övre kanten av m. pectoralis minor. Skickar grenar åt
alla håll. V: Följeslagarven, mynnar i v. axillaris (eller v. subclavia).

380 A: Fortsätning av a. axillaris. Går från undre kanten av m. pectoralis major ned till sin
delning i aa. radialis och ulnaris. Vv: Följeslagarvener.

381 A: Följeslagarartär till n. radialis. Avgår från a. axillaris och går bakom humerus runt till
lateralsidan. V: ?

382
Ytlig (subkutan) ven. Framsida, radialt. Börjar vid tummens fäste och går upp till v. axillaris.
383 Ytlig (subkutan) ven. Framsida, ulnart. Börjar distalt vid ulna, mynnar i v. brachialis.
384 Ytlig, direkt förbindelse mellan vv. cephalica och basilica i armvecket.
385 Handryggens subkutana venösa nät.
386
387
388

389 Nervi thoracici (Th1-12) rami anteriores: Anteriora grenar från thorakalnerverna.
Intercostalnerver som går i interkostalrummet.
390 C5-T1

391 Bildas från en gren av fasciculus lateralis och en gren av fasciculus medialis. Innerverar
sensoriskt palmarsidan av phalanges I-III (lite av IV) och handflatan som hör till dessa
fingrar, samt topparna till phalanx II och III (lite av IV) på dorsalsidan. Innerverar många
muskler i armen motoriskt, bl a mm. pronator teres, palmaris longus.

392 Från fasciculus lateralis, perforerar m. coracobrachialis. Försörjer mm. coracobrachialis,

biceps brachii och brachialis.
393 Från fasciculus medialis, armbågsnerv.
394 Djup gren i handflatan.
395 Ytlig gren i handflatan.
396 Gren i handryggen.
 G

Från fasciculus posterior. Går posteriort på överarmen och lateralt om armbågen, där den
397 delar upp sig. Innerverar bl a mm. triceps brachii, supinator motoriskt. Innerverar
sensoriskt delar av armens baksida och phalanges I-III på dorsalsidan.

398 Ytlig hudgren, går tillsammans med a. radialis. Går ner djupt om m. Brachioradialis.
Kommer ut på dorsalsidan av händer och fingrar.
399 Djup gren till underarmens extensorer. Perforerar m. supinator.

400 Från fasciculus posterior, går som följeslagare till a. circumflexa humeri posterior till mm.
teres minor och deltoideus.

Nerv som uppstår ur C5-7. Perforerar m. scalenus medius och går därefter ytligt om m.
401 serratus anterior, som den också försörjer. Går nära a. thoracica superior på bröstkorgen
under mm. pectoralis major och minor.

402 Främre ryggmärgsgren, förlöper i interkostalrummen tillsammans med blodkärl. Fibrer

(Th2-3) från ramus cutaneus lateralis som går till n. cutaneous brachii medialis.

403 Utgår från fasciculus medialis innan delningen till nn. medianus och ulnaris. Går utmed
laterala skulderbladskanten och försörjer m. latissimus dorsi.

404
Två eller tre grenar som avgår från n. axillaris. Går till mm. subscapularis och teres major.

Medialis: Gren från fasciculus medialis, komitant till v. basilica. Försörjer huden på
405 överarmens medialsida. Lateralis (inf/sup): Försörjer tillsammans distalt och ytligt om m.
deltoideus. Inferior är en gren från n. radialis, superior från n. axillaris. Posterior: Liten gren
från n. radialis på överarmens dorsalsida.

Medialis: Gren från fasciculus medialis (utgår bredvid n. cutaneus brachii medialis).
406 Komitant till v. basilica. Försörjer huden distalt på överarmens framsida, och under på
underarmen. Lateralis: Slutgren till n. musculocutaneus, försörjer huden på underarmens
lateralsida. Posterior: Hudgren från n. radialis som svarar för område mellan de delar som
innerveras av nn. cutaneus antebrachii medialis och lateralis.

Nn. intercostales är främre grenar från ryggmärgsnerver (thorakala när det gäller
407 armarna). Rr. dorsales är bakre grenar som först försörjer egentlig ryggmuskulatur och
därefter avger en lateral och en medial förgrening till huden.
408
409
410
 G
411

412 Det laterala underarmsbenet. Litet i art. cubiti (armbågsleden), stort i art. radiocarpea
(handleden).
413
414 Spetsigt utskot på laterala sidan i radius' distala ände.
415 Armbågsbenet, medialt i underarmen. Stort i art. Cubiti, litet i art. radiocarpea.

416 Smalt, spetsigt utskot i ulnas distala ände. Fäste för discus articularis och lig. collaterale
carpi ulnare.
417
418

419 Armbågsleden: art. humeroulnaris (led mellan humerus och ulna), art. humeroradialis (led
mellan humerus och radius) och art. radioulnaris proximalis (led mellan radius och ulna).

Proximalis: Sammansat av circumferentia articularis capitis radii (utbuktning på radius som

420 är ledyta mot ulna) och incisura radialis (inbuktning i ulna som är ledyta mot radius).
Distalis: Undre led mellan radius och ulna, precis innan handleden.

Medialis: Medialt utskot på humerus' ända, ursprung för underarmens flexorer. Lateralis:
421 Utskot på humerus' ändå lateralt om capitulum humeri (ledar mot radius), ursprung för
underarmens extensorer.
422 Humerus distala ände, allt som finns mellan epikondylerna.

Armbågsutskot, del av ulna som sticker ut i armbågen. Fäste för m. triceps brachii. Fossa
423 olecrani är en djup grop på baksidan av condylus humeri, som upptas av olecranon vid
sträckt armbågsled.

424 Ulnare: Triangelformad, i tre delar; två delar fäster i epicondylus medialis, en del ovanför
olecranon. På insidan av armen, mellan humerus och ulna. Radiale: Ytre sidoställt
ledband, fibrer strålar från epicondylus lateralis in i lig. anulare radii och fram till ulna.

Ringformat band som omfatar en del av circumferentia articularis capitis radii och är invävt
425 i ledkapseln. Fäster i främre och bakre kanten av ulnas incisura radialis. Innanför lig.
collaterale radiale.
426
427
 G

Går från proximalt om epicondylus lateralis humeri ned till laterala framsidan, senan går
428 ned lateralt på underarmens framsida. U: crista supracondylaris lateralis humeri, septum
intermusculare lateralis. F: processus styloideus radii. Böjer underarmen från mitläge
mellan pronation och supination. I: n. radialis.

På framsidan, går från humerus' epicondylus medialis snet nedåt och fäster på lateralsidan
429 av radius. U: epicondylus medialis humeri. F: tuberositas pronatoria radii (skrovligt område
på laterala sidan, mit på corpus radii). Böjer i armbågsled, pronator i böjt läge. I: n.
medianus.

Longus: Framsida, från humerus' epicondylus medialis. Lång sena som går till handflatan.
430 U: epicondylus medialis humeri. F: aponeurosis palmaris. Spänner aponeurosen och höjer
handleden. I: n. medianus. Brevis: I handflatan. U: ulnar del av palmaraponeurosen. F:
huden på lillfingertoppen. I: n. ulnaris.

Djup, posterior. Går distalt (under armbågen) från baksidan av ulna till laterala sidan av
431 radius. U: epicondylus lateralis humeri, ligg. collaterale och anulare radii, crista musculi
supinatoris (benlist på mediala posteriora sidan av ulna). F: facies anterior radii. Supinator.
I: n. radialis.

432 Framsida, ytlig. Snet ned till handens laterala sida från humerus' epicondylus medialis. U:
epicondylus medialis humeri, fascia antebrachii. F: basis ossis metacarpale II. Böjer och
pronerar i armbågsleden, flexion och radialabduktion. I: n. medianus.

433 Mest på baksidan, ytlig. Rakt ned på medialsidan, från humerus' epicondylus medialis eller
armbågen till början av lillfingrets metacarpale. Två huvuden; Caput humerale, U:
epicondylus medialis humeri. Caput ulnare, U: olecranon, margo posterior ulnare. F: os
pisiforme, os metacarpale V. Böjer och abducerar handen ulnart.

Har fyra senor som går till varsit finger (inte tummen) på handledens framsida som man
434 kan se ytligt, men under mm. flexor carpi radialis och palmaris longus (och pronator teres).
Täcker hela underarmens framsida. Två huvuden; Caput humero-ulnare, U: epicondylus
medialis humeri, processus coronoideus ulnae (utskot proximalt på ulnas baksida). Caput
radiale, U: facies anterior radii. F: phalanges intermedius II-V. Böjer i handleden och i de
proximala fingerlederna. I: n. medianus.
 G

Har fyra senor som går till varsit finger (inte tummen) djupare i handledens framsida, kan
435 ses djupt om m. flexor digitorum superficialis. Täcker mediala halvan av underarmens
framsida. U: övre 2/3 av ulnas främre yta. F: basis phalanges distalis II-V. Böjer i hand- och
fingerleder. I: n. medianus och n. ulnaris.

436 Framsida, hela muskeln går i samma skikt som m. flexor digitorum profundus, men senan
kommer upp ytligt i handleden. Går lateralt från miten av radius ned till tumspetsen. U:
främre ytan på radius, distalt om tuberositas radii. F: basis phalanx distalis I (pollicis). Böjer
i handleden och i tummens leder, radialabduktion. I: n. medianus.

Djup, framsida. Som et tjockt vristband från ulnas anterolaterala sida över hela radius'
437 anteriora yta. U: distala 1/4 av facies anterior ulnae. F: distala 1/4 av facies anterior radii.
Pronerar underarmen. I: n. medianus.

Baksida, ytlig. Lateralsidan, lång sena. U: crista supracondylaris lateralis humeri, septum
438 intermuscualare laterale. F: basis ossis metacarpale II. Böjer i armbågsleden, dorsalflexion
och radialabduktion i handled. I: n. radialis.

Baksida, djupt om m. extensor digitorum, går bredvid (medialt) och djupt om m. extensor
439 carpi radialis longus. U: epicondylus lateralis humeri, lig. anulare radii. F: basis ossis
metacarpale III. Dorsalflexion av handleden.

Baksida, ytligt, mellan mm. extensor digitorum och flexor carpi ulnaris. Tvåhövdad; Caput
440 humerale, U: epicondylus lateralis humeri, lig, collaterale radiale. Caput ulnare, U: facies
posterior ulnae. F: basis ossis metacarpale V. Abduktor. I: n. radialis.

Baksida, ytligt, från humerus' epicondylus lateralis. Delar upp sig i fyra senor som går till
441 varsit finger (inte tummen). U: epicondylus lateralis humeri, lig. collaterale radiale, lig.
anulare radii och fascia antebrachii. F: aponeurosis dorsalis phalanges distalis och
medianus II-V. Dorsalflexion i handleden, sträcker fingrarna. I: n. radialis.

Baksida, senan ytlig vid handleden. Muskeln proximalt om senan försvinner in djupt mellan
442 mm. extensor carpi ulnaris och extensor digitorum. U: epicondylus lateralis humeri, lig.
collaterale radiale, lig. anulare radii, fascia antebrachii. F: aponeurosis dorsalis digiti minimi
(phalanges distalis och medianus). Sträcker lillfingret.

Djup, inte så lång. Från miten av ulna ut till tumtoppen. U: facies posterior ulnae och
443 membrana interossea. F: basis phalanx distalis pollicis. Abducerar och sträcker tummen. I:
n. radialis.
 G

Börjar djupt och distalt om m. extensor pollicis longus. U: facies posterior radii, membrana
444 interossea. F: basis phalanx proximalis pollicis. Abduktion och sträckning i tummens
proximala led. I: n. radialis.

Baksida, djup. Börjar på baksidan av ulna (proximalt om m. extensor pollicis longus'

445 ursprung) och baksidan av radius (proximalt om m extensor pollicis brevis' ursprung). Går
ner till basen på tummens metacarpale. U: baksidan av radius, ulna och membrana
interossea. F: basis ossis metacarpale I. Radialabduktion och dorsalflexion av tummens
proximala del. I: n. radialis.

Baksida, djup. Börjar medialt om m. extensor pollicis brevis, från membrana interossea och
446 går ned på pekfingret. U: bakre ytan på ulna. F: aponeurosis dorsalis indicis. Sträcker
pekfingret och dorsalflekterar handen. I: n. radialis.
447
radialis
448brevis, m. extensor digitorium, m. extensor digiti minimi,
449
Kort Lång
450 Indier
. extensor
451 pollicis longus, m. extensor indicis
452
57, 288-289
453

A: Delningsgren (eller första gren, embryologiska skillnader finns) av a. brachialis från

454 armvecket. Går på radialsidan, framsidan, ganska djupt. Når fram till arcus palmaris
profundus. Fortsäter palmart. Vv: Följeslagarvener.

A: Delningsgren av a. brachialis från armvecket. Går på ulnasidan, tillsammans med m.

455 flexor carpi ulnaris. Fortsäter palmart. Går fram till bildningen av arcus palmaris
superficialis. Vv: Följeslagarvener.
456 A: Tidig gren från a. ulnaris. V: ?

457 A: Gren från communis som går på framsidan (palmarsidan) av membrana interossea.
Försörjer djupa flexorer. Vv: Två följeslagarvener.

458 A: Gren från communis som går på baksidan (dorsalsidan) av membrana interossea.
Försörjer extensorer i underarmen. Vv: Två följeslagarvener.
459
460
461
462
 G
463 Ossa carpi (dorsalvy):
464 Proximala raden, första benet (närmast tummen), yta mot radius.
465 Proximala raden, mitenbenet.
466 Proximala raden, tredje benet, längst mot medialsidan.
467 Proximala raden, litet ben på palmarsidan bakom os triquetrum.
468 Distala raden, första benet, mot tummen, ledar till os scaphoideum.
469 Distala raden, andra benet, ledar mot pekfingret.
470 Distala raden, tredje benet, ledar mot långfingret.
471 Distala raden, fjärde benet, ledar mot ring- och lillfinger.
472
473 Benen mellan ossa carpi och phalanges.
474 Proximalt fingerben.
475 Mellanfingerben, finns inte på tummen.
476 Nagelförsedd ändfalang.
477
478

479 Proximal handlovsled, består av de proximala os carpi och radius, inkl discus articularis
(trekantig ledskiva mellan ulna och handloven).
480 Distal handlovsled, mellan den proximala raden os carpi och den distala raden.

481 Leder mellan distala os carpi och os metacarpale II-V. (Art. carpometacarpalis pollicis:
mellan os trapezium och tummens metacarpale I.)
482 Leder mellan os metacarpale (caput) och phalanx proximalis (basis).

483 Sidoställda ledband (en på varje sida om leden), slappa vid sträckt finger, spänns när
handen knyts.

484 Leder mellan fingrarnas ben. IP proximalis: mellan phalanx proximalis och media. IP
distalis: mellan phalanx media och distalis.
485 Led mellan phalanx proximalis och distalis i tummen.
486 Sidoställda ledband i fingerleden (en på varje sida om leden).
487 Plat sena i handflatan, delvis bildad av m. palmaris longus.
488 Plat sena på handens dorsalsida.

489 (Retinaculum musculorum flexorum) Band på palmarsidan, från os scaphoideum och os

trapezium till os triquetrum och os humatum. Bildar canalis carpi.
490
 G
491

492 U: os pisiforme, retinaculum musculorum flexorum. F: phalanx proximalis digiti minimi.

Abduktor. I: n. ulnaris.

493 U: hamulus ossis hamati (utskot på os hamatum), retinaculum musculorum flexorum. F:

palmar yta i phalanx proximalis digiti minimi. Böjer i lillfingrets proximala led. I: n. ulnaris.

494 U: hamulus ossis hamati (utskot på os hamatum), retinaculum musculorum flexorum. F: os

metacarpale V. Opponerar lillfingret. I: n. ulnaris.

Går djupt om m. abductor pollicis brevis och m. flexor pollicis brevis. U: os trapezium,
495 retinaculum musculorum flexorum. F: os metacarpale I. Opposition och adduktion av
tummen. I: n.medianus.

496 Medialt om m. abductor pollicis brevis, ovanpå m. opponens pollicis. Tvåhövdad; Caput
superficiale, U: retinaculum musculorum flexorum (I: n. medianus). Caput profundum, U:
ossa trapezium, trapeziodeum och capitatum (I: n. ulnaris). F: phalanx proximalis pollicis,
dorsalaponeuros. Böjer, abducerar, adducerar och opponerar i tummens proximala led.

Tvåhövdad; Caput obliquum, U: ossa capitatum och metacarpale II. Caput transversum, U:
497 os metacarpale III. F: phalanx proximalis pollicis, dorsalaponeuros. Adduktion och
opposition. I: n. ulnaris.

498 U: os scaphoideum, retinaculum musculorum flexorum. F: phalanx proximalis pollicis,

dorsalaponeuros. Abducerar och böjer i tummen. I: n. medianus.
ltid Oroligt
499 Framför Alla
s, m.500
opponens digiti minimi, m. flexor digiti minimi breve,
501

Över metakarpalbenen palmart (4st), mellan m. flexor digitorum profundus tendons. U:

502 senorna till m. flexor digitorum profundus. F: dorsalaponeuroser på digiti II-V. Böjer i MCP-
lederna, sträcker i IP-lederna. I: n. medianus och n. ulnaris.

503 Djupt om mm. lumbricales palmart (3st). Mellan metakarpalbenen. U: metacarpales II, IV
och V. F: basis och aponeurosis dorsalis phalanges proximales II, IV och V. Adducerar pek-,
ring- och lillfinger mot långfingret, böjer deras MCP-leder, sträcker IP-leder. I: n. ulnaris.

504 Handryggen, djupt om extensorsenorna (4st). Tvåhövdade. U: ossa metacarpalia. F:

aponeurosis dorsalis phalanges proximalis. Böjer i MCP-leder, sträcker i IP-leder.
 G
505
57, 288-289
506

A: Kommer från a. interossea communis, en gren från a. Ulnaris som avgår i höjd med m.
507 pronator teres. Communis delar upp sig i två grenar; anterior går på framsidan (palmart)
om membrana interossea till rete carpale dorsale och palmare (handens artärnät).
Försörjer djupa flexorer. Posterior går dorsalt om membrana interossea till rete carpale
dorsale. Försörjer underarmens extensorer. Vv: Anterior och posterior har två
följeslagarvener var.

508 Aa: Mellanhandens artärgrenar, de flesta från rete carpale dorsale. Går till spatia interossea
metacarpi II-IV. Vv: Tre vener från phalanges II-V, mynnar i rete venosum dorsale manus.

509 Aa: Grenar från aa. metacarpales dorsales (två från varje). Går ut på fingrarnas sidor
dorsalt. Vv: ?

510 Gren från a. ulnaris som avgår i höjd med os pisiforme och utgör den svagare, ulnara
skänkeln i arcus palmaris profundus.
511 Gren från a. radialis som har förbindelse till arcus palmaris superficialis.

512 Handlfatans ytliga artärbåge, belägen ytligt om de långa flexorernas senor. Huvudflöde från
a. ulnaris och anastomos till a. radialis.

513 Handflatans djupa artärbåge, ligger djupt om alla muskler, mot metakarpalbenen. En
fortsätning av a. radialis. Anastomoser till a. ulnaris.
514
515
516
517
518
519