SU Kandidatuppsats Slutseminarium

Risker och utmaningar med
Bitcoin
André Gerbaulet & Emil Gnem
Stockholm Business School

Bachelor’s Degree Thesis 15 HE Credits
Subject: Business Administration
Spring semester 2018
Supervisor: Ziaeddin Mansouri
Abstract
The interest in Bitcoin and other cryptocurrencies has increased greatly in recent years. This
has led some Swedish companies to accept Bitcoin as a means of payment, but utilization of
it can still be considered rather conservative. This study investigates what motives companies
have for receiving Bitcoin as a means of payment and what risks it brings. Furthermore, the
prospects of Bitcoin according to the companies that receive Bitcoin as a means of payment,
are investigated. The issues raised include how laws and regulations and how the absence of a
third party affects the companies. The risks involved include price volatility and the technical
difficulties that exists. Other aspects that are raised include how the companies confidence in
Bitcoin looks and how competitive advantages can be created by accepting Bitcoin as a means
of payment.
Sammanfattning
Intresset för Bitcoin och andra kryptovalutor har de senaste åren ökat kraftigt. Detta har föranlett
att vissa få företag i Sverige har valt ta emot det som betalningsmedel, men användandet kan
än anses relativt lågt. Denna studie undersöker vilka motiv företag har för att ta emot Bitcoin
som betalningsmedel samt vilka risker det innebär för dem att göra det. Vidare undersöks även
vilka framtidsutsikter Bitcoin har enligt de företag som tar emot Bitcoin som betalningsmedel.
De aspekter som tagas upp är bland annat hur lagar och regler samt hur avsaknaden av en
tredje part påverkar företagen. De risker som tas upp är exempelvis prisvolatiliteten och de
tekniska svårigheterna som föreligger. Övriga aspekter som tagas upp inkluderar hur förtroendet
för Bitcoin ser ut och hur konkurrensfördelar kan skapas genom att acceptera Bitcoin.
ii
Innehåll
1 Introduktion 1
1.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
1.1.1 Bitcoin – Ett exempel på hur det fungerar . . . . . . . . . . . . . . . . 2
1.1.2 Bitcoin – Tilltänkt funktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
1.2 Problematisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
1.3 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
2 Litteraturöverblick 8
2.1 Historia och teori om pengar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
2.2 Fördelar med kryptovalutor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
2.3 Svårigheter med kryptovalutor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
2.3.1 Typer av attacker och bedrägerier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
2.3.2 Övriga problem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
2.4 Teoretiskt ramverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
2.4.1 Förtroende och tillit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
2.4.2 Agent-teori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
2.4.3 Risker i företagsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
2.4.4 Konkurrenskrafter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
2.4.5 First mover . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
2.5 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
3 Metod och metodologi 19

3.1 Problematik, syfte och bidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
3.2 Metodologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
3.3 Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
3.3.1 Intervjuer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
3.3.2 Litteraturstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
3.4 Operationalisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
3.5 Källkritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
3.6 Forskningsetik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
iii
4 Empiri och analys 23
4.1 Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
4.2 Presentation av respondenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
4.3 Lagar, regler och myndigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
4.4 Avsaknad av tredjepart och informationsasymmetri . . . . . . . . . . . . . . . 25
4.5 Risker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
4.6 Förtroende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
4.7 Användarvänlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
4.8 Konkurrensfördelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
5 Diskussion och kritisk reflektion 32
6 Slutsats 34
7 Studiens brister och avgränsningar 36
iv
Kapitel 1
Introduktion
U
NDER de senaste åren har begreppet kryptovalutor1 uppmärksammats, samtidigt
som det finns mycket skilda meningar om vad en kryptovaluta är och hur dess
framtid ser ut. Vissa tror att kryptovalutor kommer bli framtidens betalnings-
medel och andra, till exempel Riksbanken, anser inte att det kan klassificeras
som pengar utan endast som en tillgång. Denna syn på kryptovalutan har även fått gehör från
andra akademiker (Glaser m.fl., 2014). Det finns många frågetecken kring hur de fungerar, hur
de skall regleras samt hur de problem som finns idag skall lösas (Glaser m.fl., 2014). Många
känner till exempelvis Bitcoin och har en vag uppfattning om att det är ”elektroniska pengar”
och att det i någon mening kan liknas med hur guld utvinns (Nakamoto, 2008). Detta är dock
en grov förenkling av ett oerhört komplex protokoll2 för hur transaktioner skall genomföras.
Vissa akademiker, som till exempel professor Joseph Stiglitz, har grovt kritiserat kryptovalutan
Bitcoin och ifrågasätter dess existensberättigande (Costelloe, 2017) medans andra hyllar dess
innovativa karaktär.
Denna studie avser att öka den tekniska förståelsen för kryptovalutor och kvalitativt analy-
sera hur användandet av kryptovalutor ser ut idag ute hos olika företag samt undersöka varför
dessa företag accepterar kryptovalutor som betalningsmedel.
1.1 Bakgrund
Det var 2008 rapporten ”Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System” publicerades under
pseudonymen Satoshi Nakamoto som lade fram ett förslag på designen på ett transaktionssy-
stem som baserades på kryptografi. Syftet var att möjliggöra transaktioner mellan parter utan
att det krävdes tillit till en tredje part, såsom en centralbank som ger ut pengarna och sedan en
1
Det finns en diskussion om huruvida kryptovalutorna som finns idag skall klassificeras som en valuta, alltså
pengar, eller en tillgång. Därför existerar även begreppet kryptotillgångar. I denna text behandlas däremot kryptova-
lutor och kryptotillgångar som synonymt.
2
Med protokoll menas i detta sammanhang en överenskommelse om hur två parter skall kommunicera med
varandra. I detta fall hur transaktioner skall genomföras.
1
vanlig bank som förmedlar själva transaktionen. Detta kan ses som ett svar på finanskrisen 2007-
2008 då tilliten till dessa institutioner decimerades (Davis, 2018). Strax efter dess publicering,
i början av 2009, skapades Bitcoin och det första blocket bröts3 av Nakamoto (innebörden av
detta tydliggörs senare). Detta blev den första kryptovalutan och är till denna dag med marginal
den största kryptovalutan, och blev startskottet för en rad av olika helt nya typer av tillgångar
och betalningsmedel (Söderberg, 2018). I dagsläget finns det upp emot 1500 olika kryptovalutor
med olika protokoll och som har utmärker sig genom att använda olika metoder för transaktions-
verifiering (Coinmarketcap, 2018). I grunden bygger däremot i stort sätt alla på kryptografi och
blockkedjor. En stor anledning till kryptovalutors, speciellt Bitcoins, uppmärksamhet den senas-
te tiden beror på den explosionsartade prisutvecklingen under 2017 andra hälft, och även dess
efterföljande tillbakafall till cirka hälften av priset vid toppen.
1.1.1 Bitcoin – Ett exempel på hur det fungerar
För att få en förståelse för denna studie krävs det en grundläggande förståelse kring hur kryp-
tovalutor fungerar. Med anledning av detta förklaras tekniken bakom den största kryptovalutan
sett till marknadsvärde och även den mest kända – Bitcoin (Söderberg, 2018).
Ett ”mynt” beskrivs som en kedja av digitala signaturer (Nakamoto, 2008). Varje användare
har två tal, en som kallas privat nyckel (”private key”, ibland även kallad ”secret key” på engels-
ka) och en som kallas offentlig nyckel (”public key” på engelska). Det viktiga är att den hemliga
nyckeln kan användas för att signera och inte får delas med någon (då kan ju vem som helst
signera), och den publika nyckeln som alla har tillgång till bara kan användas för att verifiera
att en signatur är korrekt. Detta skapar ett system där en person kan signera dokument och vem
som helst kan bekräfta att det är en korrekt signatur.4 När myntet skall överföras till nästa ägare
signerar den tidigare ägaren transaktionen med sin privata nyckel och på så sätt bekräftar trans-
aktionen. Problemet som uppstår är double-spending-problemet, att det är omöjligt att veta om
den tidigare ägaren redan spenderat myntet (Rosenfeld, 2014). För att åtgärda detta måste man
veta hela myntets tidigare historia. I fallet med en tredje part som förmedlar transaktionen löstes
detta genom att tredje parten, alltså banken, höll koll på historiken, men för att åstadkomma
decentralisering krävs att alla anslutna själva håller koll, samt att alla i systemet delar samma
uppfattning. Detta löses genom en timestamp och ett proof-of-work: transaktioner ligger i block
som utgör länkar kedjan som beskriver hela historiken. När transaktioner görs läggs de till i
större block som får en tidsstämpel genom att ett hashtal5 skapas, all data i blocket måste ha
3
Brytning från engelskans ”mining” från liknelsen med gruvdrift.
4
För mer teknisk genomgång av digitala signaturer rekommenderas ”Protecting communications against forgery”
av Daniel J. Bernstein.
5
En hashfunktion kan ta vilket tal, text eller fil som helst och sedan returnera ett till synes slumpmässigt tal av
specificerad längd. Det viktiga är att det ska vara lätt att generera det till synes slumpmässiga talet utifrån indata men
omöjligt utifrån talet ta reda på vad indatan var.
2
A B
Betalaren A initier- Mottagaren B får
ar en betalning betalningen
Betalningen verifieras Transaktionen läggs till
av nätverkets miners i blockkedjan
Tidigare Tidigare
block block
Nyskapade bitcoins och
transaktionsavgifter till
miner C
Figur 1.1: Visualisering av hur Bitcoins transaktionssystem fungerar (Söderberg, 2018).
funnits då hashtalet skapades. När detta hashtal skapas används även hashtalet från blocket in-
nan som indata, vilket gör att om någon vill ändra på ett block måste ett nytt hashtal hittas för
det blocket, och alla efterkommande block – en mycket datortung uppgift. Ett krav på hashtalet,
som består av 256 ettor och nollor, är att det ska börja med ett visst antal nollor. Att hitta ett
sådant hashtal kräver processorkraft och skall i snitt ta ungefär tio minuter. Tar det för kort tid
att hitta hashtalet ökar antalet nollor hashtalet måste börja med vilket försvårar beräkningen och
vice versa. När en korrekt lösning har hittats, ett så kallat proof-of-work, sänds detta ut till alla
andra användare som snabbt kan verifiera om det faktiskt är en lösning, samt om det är nästa
block i kedjan (se figur 1.1). Om det är en korrekt lösning läggs den till som nästa länk i kedjan.
Alla användare kommer acceptera den längsta kedjan som den korrekta, i och med att den har
den största mängden processorkraft investerad i den (Nakamoto, 2008).
I detta system finns problemet att någon måste erbjuda sin processorkraft till att leta lösningar
till ett matematiskt problem som inte skapar något mer värde än att lägga till nästa block i en
historikkedja (Nakamoto, 2008). För att få folk att göra detta finns ett inbyggt incitamentsystem
som belönar de som hittar ett proof-of-work. Detta liknas ofta med hur guld utvinns, någon
måste lägga ner tid och resurser för att söka efter guld och sedan belönas när den hittar det. Den
som bidrar med processorkraft belönas alltså med Bitcoin. Därav kommer ordet mining som
man ofta kallar verksamheten att söka efter lösningar. Utöver detta kan den som överför myntet
lägga till en helt frivillig transaktionskostnad för att ytterligare skapa incitament att någon skall
utföra mining-arbete för transaktionen (Nakamoto, 2008).
3
1.1.2 Bitcoin – Tilltänkt funktion
Den tekniska beskrivningen av hur Bitcoin fungerar beskrivs i noggrannhet i ”Bitcoin: A Peer-
to-Peer Electronic Cash System” av Satoshi Nakamoto (pseudonym för en eller flera personer)
(Nakamoto, 2008). Författaren inleder med att beskriva de problem som finns med de konven-
tionella betalningssätten på internet, hur dessa helt beror på att det finns tillit till en tredje part
som förmedlar transaktionen. Detta skapar extra kostnader, vilket i sin tur förhindrar små trans-
aktioner. Nakamoto (2008) beskriver hur dessa system inte möjliggör irreversibla transaktioner,
vilket återigen höjer behovet av tillit till motparten. Detta medför att försäljare måste veta myc-
ket mer om kunden än vad som torde vara tillräckligt för att genomföra köpet för att skydda sig
mot bedrägerier. Med konventionella betalningssätt förväntas och accepteras alltid en viss andel
bedrägerier, vilket återigen höjer transaktionskostnader. För att åtgärda dessa problem föreslår
Nakamoto ett transaktionsprotokoll som löser double-spending-problemet och baseras på peer–
to–peer6 och kryptering, vilket gör en tredje part överflödig. Protokollet grundar sig dock i att
transaktioner kräver processorkraft för att genomföras, där de som erbjuder sin processorkraft
belönas.
1.2 Problematisering
Bitcoin blev snabbt mycket populärt efter dess introduktion 2009. Anledningarna som tillskrivs
denna snabba tillväxt är bland annat sin innovativa natur, transparens och sin enkelhet (Urquhart,
2016). Genom att kryptovalutor använder kryptografi har det möjliggjorts att genomföra trans-
aktioner anonymt, utan inblandning av en tredje part som kontrollerar denna (Pasztor, 2018).
Denna minskade tillit till finansiella institutioner anses vara en av anledningarna till skapandet
av Bitcoin från första början (Weber, 2016).
Att vara först på en ny marknad eller först med en ny teknologi kan ge ett företag många
fördelar, exempelvis genom att det får ett kunskapsövertag eller att det blir kostsamt för kunder
som betalar i Bitcoin att byta till ett annat företag när fler börjar ta emot det (Lieberman och
Montgomery, 1988). Det finns således motiv för företag att snabbt anamma nya betalsystem,
men det kommer inte utan nackdelar. Som Lieberman och Montgomery (1988) påpekar är det
kostsamt att implementera och osäkert ifall det blir accepterat av marknaden vilket skapar risker
för företaget. Vidare är inträdesbarriären låg för användandet av Bitocoin vilket gör det lätt att
börja acceptera det så fort marknaden kräver det.
Avsaknaden av en central funktion som styr Bitcoin och dess anonymitet har gjort det myc-
ket svårt för myndigheter att att spåra illegal verksamhet och enligt rapporter kan upp emot en
fjärdedel av Bitcoin-användarna vara kriminella och hälften av transaktionerna vara associerade
med någon form kriminell verksamhet (Foley m.fl., 2018). Vidare försvårar anonymiteten även
6
Peer–to–peer, ibland även kallat P2P, är ett icke-hierarskiskt nätverk av datorer som kommunicerar med varand-
ra.
4
arbetet för olika skatteinstitutioner som skall driva in skatt från de som använder Bitcoin samt
hur lagen ska tolkas i olika länder (Kowalski, 2015). Trots att många transaktioner i Bitcoin
förmodas vara kopplade till kriminella syften accepterar vissa företag det som betalningsme-
del. Denna brist på kontroll gör det enkelt för företag att fuska med skatten när det kommer till
Bitcoin.
Som tidigare nämnts är en tilltänkt fördel för användare av Bitcoin att transaktionerna görs
anonymt utan insyn från en tredjepart. Detta innebär att den digitala plånboken inte nödvändigtvis
måste vara bunden till en personlig eller juridisk identitet. Däremot är alla transaktioner offent-
liga och öppna för alla att se, detta är nödvändigt för blockkedjan (Mann och Loebenberger,
2017). Innebörden av detta blir således att man kan se exakt hur mycket Bitcoin en plånbok har
om man vet plånboksadressen, samt med vilka andra plånböcker den genomför transaktioner
med (Fox, 2017). När någonting säljs och en transaktion skall genomföras är det nödvändigt att
dela med sig av sina plånboksadresser för varandra. Företaget får därmed möjligheten hos vilka
andra kunden köper hos, vilket skulle kunna upplevas som kränkande. Även kunden får tillgång
till att se företagets plånbok och dess historik vilket företaget eventuellt vill undvika exempelvis
för att förebygga att affärshemligheter röjs.
Ytterligare ett av syftena med kryptovalutan Bitcoin som Nakamoto formulerade (Nakamo-
to, 2008) var att transaktionskostnaderna har potential att bli lägre jämfört med konventionella
betalsystem. Bitcoin har ett inbyggt incitamentssystem som belönar de som bidrar med datorka-
pacitet för att genomföra transaktioner, så kallade miners (Sompolinsky och Zohar, 2018). Efter
var 210 tusende block i kedjan, knappt var fjärde år,7 halveras systemets belöning till miners
och transaktioner blir då mer och mer beroende en tillagd transaktionskostnad av den som vill
få transaktionen utförd. Bitcoin kan komma att bli mer och mer beroende av de som utför trans-
aktionerna med andra ord (Sompolinsky och Zohar, 2018). Om inte personen som vill utföra
transaktionen lägger på en transaktionsavgift finns det en risk att transaktionen tar väldigt lång
tid att utföra. Både transaktionskostnaderna och transaktionstiden kan vara mycket volatila. Det-
ta kan utgöra problem för företag som vill använda sig av valutor som är mer stabila. Steam, en
spelplattform, accepterade tidigare Bitcoin men slutade med det på grund av de volatila trans-
aktionskostnaderna, transaktionstiderna och det fluktuerande värdet (Steam, 2017).
Vidare har kryptovalutor blivit omsusade av skandaler, såsom då japanska Bitcoin–börsen
Mt. Gox hackades, vilket föranledde förlusten av 744 000 Bitcoin (Chohan, 2017). Sådana at-
tacker har dock varit mot just börser och inte mot själva transaktionssystemet. Händelser som
dessa kan grovt skada förtroendet och tilliten hos de som använder Bitcoin. Enligt sociologen
Luhmann (2005) är förtroende ett viktigt element i att minska ett samhällens komplexitet. Detta
syns exempelvis i svenska kronan som är en fiatvaluta. Fiatvalutor har ett värde för att staten
garanterar dess värde (European Central Bank, 2012), till skillnad från tidigare när det var en
guldreserv kopplad till valutan. Förtroendet och tilliten till det staten säger om svenska kronan
7
Ett block skall ta cirka 10 minuter att skapa. 210 000 ∗ 10 min = 2 100 000 min ≈ 3,995 år.
5
fungerar som ett hjälpmedel för att minska komplexiteten. Det finns däremot ingen central insti-
tution associerad med Bitcoin eller någon entitet som kontrollerar Bitcoin, utan det styrs av ett
open–source protokoll vilket innebär att vem som helst kan gå in och läsa protokollet som styr
Bitcoin och föreslå ändringar i koden.
Om någon kommer över en användares hemliga nyckel så är den fri att genomföra vilka
transaktioner som helst. Detta är ett problem med kryptovalutor eftersom det inte finns några
spärrar så länge som den digitala signaturen är korrekt. Det finns heller inte någon möjlighet
att återbetala inkorrekta överföringar eller stoppa bedrägerier, i de fall bedragaren har tillgång
till en annans virtuella plånbok. Om en traditionell bank agerar oaktsamt är den ansvarig att
betala ut en kompensation för förlorade tillgångarna. Om en kund å andra sidan har agerat
oaktsamt finns däremot lagstadgade gränser på hur mycket kunden kan vara tvungen att betala
i kompensation. Vidare är alla bankkonton inom EU försäkrade upp till ett värde på 100 000
euro om banken skulle gå bankrutt (Segendorf, 2014b). Eftersom det inte finns någon ansvarig
utgivare för Bitcoin finns heller ingen som är ansvarig för att betala ut kompensationer vid
ovan nämnda tillfällen. Det finns redan flera olika kända sätt att angripa Bitcoinnätverket och
det är möjligt att fler upptäcks (Bradbury, 2013; Karame m.fl., 2012; Nakamoto, 2008). Övriga
risker för företag är bland annat den volatila växlingskursen, transaktionstiden, storleken på
blockkedjan och den stora energiåtgången för mining–verksamheten.
En viktig aspekt för företag att ta hänsyn till är hur skatteverket och andra statliga myn-
digheter uppfattar kryptovalutor. Det kan påverka bland annat hur beskattningen skall ske och
blir därmed en central del för verksamheten sköts. I och med att det inte finns någon central
utgivare av Bitcoin skall det inte heller beskattas som en vanlig valuta med en central utgiva-
re (Skatteverket, 2018b). Enligt Skatteverket gäller följande: ”Om du har erhållit bitcoin som
betalning i din näringsverksamhet ska efterföljande värdeförändring normalt beskattas som in-
komst av kapital” (Skatteverket, 2018b). Detta skiljer sig från exempelvis en utländsk valu-
ta där utbetalningen räknas om till svenska kronor med växlingskursen den dagen mottaga-
ren från ersättningen utbetald (Skatteverket, 2018a). Detta bidrar till att ytterligare komplicera
beskattnings– och bokföringsprocessen, något som eventuellt inte är önskvärt för företag.
Det finns däremot även flera fördelar med kryptovalutor såsom anonymitet, snabbhet och
kostnad. Detta leder till frågeställningarna:
1. Vilka motiv driver företag till att acceptera Bitcoin som betalningsmedel?
2. Vad innebär det för risker att acceptera Bitcoin som betalningsmedel?
3. Hur ser företag på framtidsutsikterna för Bitcoin som betalningsmedel?
6
1.3 Syfte
Syftet med studien är att ge en fördjupad insikt kring vilka motiv företagen har att acceptera Bit-
coin som betalningsmedel samt vad företagen upplever för risker vid användandet av det. Vidare
vill författarna ge en inblick i vad företagen ser för framtidsutsikter och utvecklingsmöjligheter
med Bitcoin som betalningsmedel.
7
Kapitel 2
Litteraturöverblick
2.1 Historia och teori om pengar
Att guld tillskrivs värde av människor är ett globalt fenomen och tyckes nästan vara en nedärvd
egenskap hos människan (Cervenka, 2012). Cervenka (2012) framhäver att man inte skulle kun-
na köpa mycket med ett kreditkort i en isolerad by i Afrika, men med guld skulle man säkerligen
kunna det. Detta gör det lämpligt att använda guld som pengar. Guldmynt har tillverkats och
använts ända sedan cirka 550 år före Kristus, där det första präglades i Anatolien (Grierson,
1977). Innan 1873 hade mynt i Sverige bland annat tillverkats i både silver och koppar för att ge
dem värde, (Åmark, 1921; Rabenius, 1810) men efter 1873 infördes guldmyntfoten i Sverige,
alltså att det fanns en fast växlingskurs mellan guld och kronan (Jonung, 2000). Liknande struk-
turer fanns även i andra länder, bland annat USA med dollarn och i Storbritannien med brittiska
pundet. I och med att metaller, såsom guld, är en mycket begränsad tillgång är de relativt stabila
och under tiden dollar var direkt bunden till guld hölls inflationen relativt rimlig nivå, men den
ackumulativa effekten under åren 1879-1914 minskade köpkraften 40 procent (Hall, 1982).
I Sverige var kronan kopplad till guld ända fram till 1974, med några avbrott under första
världskriget och mellankrigstiden (Jonung, 2000). Detta efter att Sverige 1973 ingick i europe-
iska valutaormen, vilket var ett europeisk valutasamarbete med tyska marken som ankarvaluta
(Jonung, 2000). Detta skulle hålla i sig fram till kronans fall 1992 vilket ledde till att kronan
läts flyta fritt. Detta innebar att pengarna inte hade något underliggande värde men accepterades
som betalningsmedel eftersom det fanns ett förtroende till utgivaren, i detta fall en nationalstater
(European Central Bank, 2012). Enligt Ritter (1995) är detta vad som kallas fiatpengar. I och
med internets framväxt har det mycket värde skapats digitalt, både i reglerad form och oregle-
rad form (European Central Bank, 2012). Det är den oreglerade formen av digitala pengar som
kallas virtuella valutor, och bland dessa finns även olika typer av virtuella valutor (European
Central Bank, 2012).
Vad som anses som pengar är således inget som är fast bestämt utan förändras kontinuerligt.
Bitcoin och andra kryptovalutor är därmed eventuellt endast nästa steg i denna utveckling och
8
Typ 1 Typ 2 Typ 3
Verkliga pengar Verkliga pengar Verkliga pengar
Virtuella pengar Virtuella pengar Virtuella pengar
Virtuella och Virtuella och

Endast virtuella
reella varor & reella varor &
varor & tjänster
tjänster tjänster
Figur 2.1: Figuren visar tre olika typer av virtuella valutor (European Central Bank, 2012).
kräver att kunskapen om dess fördelar respektive nackdelar sprids.
Olika typer på virtuella valutor
Enligt European Central Bank (ECB) (2012) går det att placera virtuella valutor i tre olika
kategorier:
1. Slutet virtuellt valutasystem. Detta system har nästan ingen koppling till verkliga pengar
och kallas ibland även för ”in-game only” (European Central Bank, 2012). Ett vanligt ex-
empel är World–of–Warcraftguld. Man har en prenumeration och tjänar spelguld utifrån
prestationer i spelet. Detta kan sedan användas för att köpa virtuella varor eller tjänster
inom spelets ramar, men kan inte växlas mot riktiga pengar (i teorin). Ytterligare ett ex-
empel skulle kunna var bonuspoäng hos flygbolag (European Central Bank, 2012).
2. Virtuellt valutasystem med enkelriktat flöde. I detta system kan man köpa den virtuel-
la valutan direkt med riktiga pengar, men kan inte växla virtuella valutan till verkliga
pengar. Med dessa virtuella pengar kan man sedan köpa både virtuella och reella varor
och tjänster. Ett exempel på detta var ”Facebook Credits” som kunde köpas med verkliga
pengar och sedan användas för att köpa tjänster på hemsidan. Sedan juli 2012 används
istället den lokala verkliga valutan för att köpa dessa tjänster (European Central Bank,
2012).
3. Virtuellt valutasystem med dubbelriktat flöde. Inom dessa system kan man växla mellan
verkliga och virtuella valutor åt båda hållen, och använda virtuella valutan för att köpa
både virtuella och reella varor och tjänster (European Central Bank, 2012). Enligt Segen-
dorf kan kryptovalutor som Bitcoin och Ripple klassificeras i denna kategori (Segendorf,
2014a).
9
Traditionell integritetsmodell
Betrodd
Identitet Transaktion Motpart Offentlighet
Tredje Part
Ny integritetsmodell
Identitet Transaktion Offentlighet
Figur 2.2: Hur integritetsmodellen ser ut för traditionella betalningsmedel jämfört med hur den
ser ut för kryptovalutor (Nakamoto, 2008).
Dessa kategorier sammanfattas i figur 2.1.
2.2 Fördelar med kryptovalutor
De främsta fördelarna med att använda en kryptovaluta är anonymitet, integritet, bekvämlighet,
snabbhet och kostnad (Segendorf, 2014b).
Med hjälp av krypteringen går det att göra helt anonyma transaktioner (Nakamoto, 2008).
I kryptovalutornas fall då det inte finns någon tredje part försvåras även myndigheters kontroll.
Genom traditionella transaktionsmetoder i Sverige står tredje parten, banken, under finansiella
myndigheters tillsyn och är skyldiga att rapportera till dem (Finansdepartementet B, 2017). Det
går således att undkomma denna tillsyn med kryptovalutor. Det nya förhållandet mellan identitet
och transaktion visas i figur 2.2. Vissa typer av internationella transaktioner med traditionella
överföringsmetoder kan dessutom vara mycket dyra och ta flera dagar att genomföra (Meadows,
2017). Som nämnts tidigare tar det ungefär tio minuter att verifiera en transaktion och lägga till
den i ett nytt block i kedjan, och en tumregel är att det bör avvaktas tills dess att kedjan byggts
vidare med ytterligare fem block för att bekräfta dess giltighet(Segendorf, 2014b).1 Detta skapar
således en transaktionstid på cirka en timme. Detta är alltså betydligt mycket snabbare, och kan
i teorin även genomföras gratis med en kryptovaluta (Nakamoto, 2008).
2.3 Svårigheter med kryptovalutor
2.3.1 Typer av attacker och bedrägerier
Det finns främst 4 olika sätt en angripare skulle kunna bedra kryptovalutaanvändare (Bradbury,
2013):
1. 51 %–attack. Bitcoinsystemet endast är säkert om en illasinnad angripare eller samarbe-

tande grupp inte innehar mer än hälften av all processorkraft i nätverket, eftersom en an-
1
Erinra er, kedjan kan byggas vidare i flera riktningar, men det är endast den längsta kedjan som gäller.
10
gripare skulle kunna hitta hashtalen snabbare än hederliga användare. Skulle det däremot
inträffa skulle de endast kunna ändra de transaktioner som de genomfört och återta Bit-
coins enligt Nakamoto. De skulle alltså inte kunna skapa nya Bitcoin från ingenting och
heller inte ta från vem som helst. Vidare har incitament– & ersättningssystemet utformats
för att eventuellt skapa en ovilja att angripa systemet istället för att ansluta sig till det.
Skulle en grupp ha mer än hälften av processorkraften har de ett val att göra – antingen
angripa systemet i hopp om att återta spenderade Bitcoin, eller ansluta sig till system och
arbeta med mining–verksamhet (Nakamoto, 2008). Om de väljer mining–verksamheten
kommer de belönas helt legalt varje gång de löser det matematiska problemet som beskri-
vits ovan. Detta gör det eventuellt mer önskvärt att inte försöka angripa systemet.
2. Double spending. Som nämnts tidigare är ett stort problem kryptovalutor avser att lösa
double–spedning–problemet. Det har däremot visats att det med Bitcoin i en miljö där
utbytet mellan valuta och vara sker mycket snabbt, till exempel snabbmatsrestauranger,
är möjligt att lyckas med en double–spending–attack till en låg kostnad (Karame m.fl.,
2012). Vidare har det även visats att de åtgärder som rekommenderas av utvecklingslaget
inte alltid är effektiva i att motstå dessa attacker (Karame m.fl., 2012). Forskarna från
NEC Laboratories och ETH Zürich sade:
”It is noteworthy that we have performed thousands of double-spending attempts using

fixed Bitcoin addresses without having to bear any type of penalty” (Karame m.fl., 2012,
s. 13).
Det fanns således ingen spärr för att göra många double–spending–försök efter varandra.
3. Dust transactions. Den minsta beståndsdelen av en Bitcoin är en 100 miljondels Bitco-
in, en mycket liten andel, och förut gick det även att skicka så små mängder (Bradbury,
2013). Detta innebar att man med få resurser skulle kunna fylla block med många oli-
ka transaktioner, vilket skulle kunna göra blockkedjan så stor att den är otymplig eller
omöjlig att använda (Bradbury, 2013). Det finns nu en minsta mängd Bitcoins som går att
skicka för att försvåra detta (Bradbury, 2013).
4. Kodbaserad attack. Bitcoin baseras på öppen källkod som underhålls av en grupp utveck-
lare via Github (Bradbury, 2013). Dessa utvecklare lägger till funktioner och det skulle
kunna hända att en bugg som kan utnyttjas uppstår (Bradbury, 2013). Det är alltid många
som läser igenom koden innan en uppdatering, men säkerhetsbrister kan vara mycket
svåra att hitta, och skulle således kunna förbises (Bradbury, 2013).
11
2.3.2 Övriga problem
Ytterligare ett problemet med bland annat Bitcoin är att antalet Bitcoin som delas ut till en mi-
ner minskar med tiden – belöningen halveras varje gång 210 tusen nya block i blockkedjan har
skapats (Segendorf, 2014b). Det finns således en maxgräns på 21 miljoner Bitcoins och att inci-
tamenten att bedriva mining–verksamhet minskar när utbetalningarna minskar. Skulle en ökning
av totala antalet möjliga Bitcoin, utöver de 21 miljoner, genomföras skulle värdet på befintli-
ga minska, samt minska trovärdigheten och stabiliteten i Bitcoins framtida värde (Segendorf,
2014b).
Sveriges Riksbank har genom en rapport tagit ställning till vad kryptovalutor är i relation till
samhället. Enligt dem kan kryptovalutor inte klassificeras som pengar, utan endast en tillgång.
De utgår från tre olika definitioner av pengar: metallism, chartilism & funktionalism. Metallis-
men grundar sig i att pengar består av eller är direkt knutet till någon resurs som i sig har mark-
nadsvärde, exempelvis guld (Söderberg, 2018). Chartilism å andra sidan syftar till att pengar en-
dast är en legal skapelse utfärdad av en central institution eller nationalstat. Slutligen finns det tre
kriterier som ingår i definitionen på funktionalism, som är den mest vedertagna definitionen av
pengar – att pengar ska fungera som (i) betalningsmedel, (ii) räkneenhet & (iii) värdebevarande.
Med detta menas att man skall kunna använda pengar för att köpa en vara istället för att hitta
någon annan vara man skulle kunna byta mot. Man skall kunna använda pengar för att jämföra
värdet på olika varor och slutligen skall värdet på pengar inte variera mycket över tid. Det är den-
na definition, med inslag av chartilismen, Riksbanken arbetar utefter med utgivandet av kronan.
Värdebevarandet löses genom att ha ett inflationsmål varje år och att ha en central institution
vars syfte är att uppnå detta. Anledningen till att Riksbanken väljer att inte klassificera krypto-
valutor som betalningsmedel är att den inte uppfyller någon av dessa definitioner. Även Glaser
m.fl. (2014) har kommit fram till att det inte är någon valuta i sig utan snarare en tillgång. De
framhåller att IRS i USA klassat kryptovalutor som en investerbar tillgång (IRS, 2014) medans
ECB infört termen ”virtuell valuta”(European Central Bank, 2012). Hur kryptovalutor definieras
får konsekvenser för hur det ska beskattas (Glaser m.fl., 2014). Även om det finns en liknelse
mellan exempelvis Bitcoin och guldutvinning så är inte kryptovalutan direkt kopplad till någon
resurs med marknadsvärde. Den ges heller ingen legal statuts av en centralinstitution och den
fungerar varken som betalningsmedel eller värdebevarare. Att den inte fungerar som betalnings-
medel kan verka paradoxalt, men har att göra med att transaktionskostnader fluktuerar mycket
(Söderberg, 2018). Några av de få som valde att acceptera Bitcoin som betalningsmedel var
tvungna att sluta erbjuda detta eftersom det inte gick att garantera att priset vid köpet var det
kunden slutligen fick betala. Även om det är frivilligt med transaktionsavgiften blir den i prak-
tiken nödvändig eftersom miners i första hand behandlar de transaktioner som ger en hög avgift
(Söderberg, 2018).
Vidare kan transaktionstiden vara för lång för vissa typer av transaktioner, exempelvis van-
liga kassabetalningar. Som nämnts tidigare kan det ta upp emot en timme att verifiera en trans-
12
aktion. Denna tidsfördröjning är som sagt kort relativt vissa internationella transaktioner, men
det kan anses vara opassande att behöva vänta i en timme för att genomföra ett enkelt köp i
butik. Det bör dock noteras att det finns system för att undvika sådana väntetider med hjälp av
så kallade off chain–nätverk (Piatkivskyi m.fl., 2017).
Ytterligare en viktig aspekt är att går det åt väldigt mycket mycket energi för att bedriva
mining–verksamheten för kryptovalutor som baseras på proof–of–work. Enligt beräkningar gjor-
da av Digiconomist (2018) går det åt knappt 60 TWh elektricitet per år för mining–verksamheten
för Bitcoin. För att jämföra förbrukar Sverige totalt sett ungefär 140 TWh per år (SCB, 2017).
Det bör även noteras att Bitcoin används i relativt låg utsträckning jämfört med andra betal-
ningsmedel (Söderberg, 2018) och att energiförbrukningen torde stiga i takt med användandet.
Detta kan även jämföras med att det går åt ungefär lika mycket energi att genomföra en Bitcoin–
transaktion som att göra cirka 550 tusen VISA–transaktioner (Digiconomist, 2018). Beroende
på hur denna energi produceras, exempelvis produceras mycket av energin i Kina från kol, kan
sådan energikonsumtion påskynda klimatförändringar (U.S. Energy Information Administra-
tion, 2017). Det bör dock noteras att det däremot finns andra kryptovalutor än Bitcoin som inte
skulle kräva lika mycket energi (Söderberg, 2018).
Slutligen understryker Segendorf (2014b) att ett framtida problem med Bitcoin är att block-
kedjan hela tiden blir längre och kräver med lagringsutrymme. I dagsläget är storleken på block-
kedjan drygt 160 gigabytes enligt Blockchain Luxembourg S.A. (2018b). Detta är 10 år efter
dess lansering och med låg användning relativt andra konventionella betalningsmedel. Enligt
Blockchain Luxembourg S.A. (2018a) har antalet transaktioner per dag globalt det senaste året
varierat mellan som lägst knappt 132 tusen och som mest drygt 490 tusen. Detta kan sättas i re-
lation till de knappt 9 miljoner kortbetalningar som görs varje dag enbart i Sverige (Riksbanken,
2018), samt de drygt 750 tusen Swishtransaktioner som görs (Getswish AB, 2017).
2.4 Teoretiskt ramverk
2.4.1 Förtroende och tillit
Lewis och Weigert (1985) beskriver tillit från ett sociologiskt perspektiv som en kollektiv enhet;
det uppstår i sammanhang och existerar i grupper snarare än hos enskilda individer. Med andra
ord är tillit ett fenomen som behöver studeras i grupper och inte hos en enstaka person. Den
tyska sociologen Niklas Luhmann har en liknande syn och menar på att förtroende är en viktig
komponent i att minska samhällets komplexitet. Att ha förtroende för någon innebär att man
utsätter sig för själv för en risk, och Luhmann (2005) menar på att detta risktagande minskar
komplexiteten i människans liv väsentligt. Förtroende delas upp i två delar där de förekommer:
personligt förtroende och systemförtroende (Luhmann, 2005).
Personligt förtroende är det som byggs upp vid betraktandet av individens handlingar. I
och med att ett interagerande med en viss person är ett risktagande kan ett inkonsekvent och
13
oförutsägbart beteende leda till att denna individ inte bygger upp ett förtroende (Luhmann,
2005). När en individ haft möjligheten att bryta ett förtroende men avstår från att göra det,
ökar förtroendet.
Systemförtroende är det ömsesidiga förtroende som finns mellan samhällets medborgare
och en myndighet eller specialist. Utan detta förtroende hade det sociala samspelet mellan dessa
parter inte varit möjligt. Systemförtroendet krävs alltså för att minska komplexiteten (Luhmann,
2005). För att exemplifiera går det att titta på pengar. Svenska kronan hade förut en guldreserv
kopplad till sig men har det inte längre. Värdet på pengarna existerar alltså som en följd av att
staten har garanterat dess värde. På liknande sätt finns inget underliggande värde för krypto-
valutor utan värdet styrs enbart av utbudet och efterfrågan. Utan detta systemförtroende hade
handeln varit avsevärt mycket svårare.
Problemet Satoshi Nakamoto hade avsikt att lösa var problemet med tillit och att man inte
skulle vara tvungen att ha förtroende till en tredje part vid transaktioner (Nakamoto, 2008).
Bitcoin skulle lösa detta med ett system som inte krävde detta förtroende, men det som dock
krävs för att denna kryptovaluta, och alla andra kryptovalutor, skall fungera är att det existerar
ett förtroende till det system de använder. Förtroendet individen som använder betalningsmedlet
behöver skiftar från en tredje part till Bitcoins protokoll. Även om protokollet som ligger bakom
kryptovalutor är säkert kommer de inte lyckas bli vedertagna betalningsmedel om folk inte litar
på dem. Dessa valutor är trots allt skapade av enskilda individer som kanske har en dold agenda.
Vidare är dessa system helt nya och utan några rigorösa regleringar, vilket potentiellt sänker
trovärdigheten ytterligare (Söderberg, 2018).
För att något förtroende skall kunna byggas upp över tid krävs det att kryptovalutan är
mycket säker och att det inte uppenbarar sig svagheter som skulle äventyra trovärdigheten. Ex-
empelvis upptäcktes och utnyttjades en svaghet i Bitcoins system tidigt i dess skapelse, vilket
ledde till en producerades 180 miljarder Bitcoin för mycket. Dessa har sedan dess tagits bort
och säkerhetsbristerna som ledde till detta har åtgärdats, men det visar på de problem som kan
uppstå och eventuellt kvarstå. Det nästan obestridbara förtroendet till de konventionella pengar
vi har idag har byggts upp under mycket lång tid och bygger delvis på förtroendet till statli-
ga institutioner. Förtroendet till exempelvis Bitcoin å andra sidan är mer emotionellt och inte
rationellt (Malm och Bjurhall, 2015). Som nämnts tidigare har det varit svårt att implemente-
ra Bitcoin som betalningsmedel (p.g.a. de fluktuerande transaktionskostnaderna), vilken vidare
sänker förtroendet för kryptovalutan.
2.4.2 Agent-teori
Enligt Eisenhardt (1989) behandlar agentteori två huvudsakliga problem som uppstår i agentre-
lationer. I agentteorin finns det en relation mellan en viss agent samt en principal, där principalen
överlåter ansvar och arbetsuppgifter till agenten som ska ansvara för utförandet av arbetet (Ei-
senhardt, 1989). Om någon vill överföra pengar till någon annans konto behöver denna principal
14
använda sig av en agent i form av en bank. Detta är även fallet om man ska spendera pengar
i en affär som ska dras från ens konto. Denna relation mellan tidigare nämnda parter kan leda
till konflikter mellan parterna. Enligt Eisenhardt härrör dessa konflikter från två olika problem.
Detta problemet uppstår antingen när behov eller målsättningar inte matchar mellan principalen
och agenten, samt när det är svårt eller dyrt för principalen att verifiera vad agenten gör för att
kontrollera beteendet (Eisenhardt, 1989). När en person vill göra en transaktion via en bank kan
konflikter uppstå om denne vill ha sin transaktion helt ospårbar av olika anledningar, men detta
kan inte agenten, alltså banken, tillåta på grund av lagar och regler. Det andra problemet berör
området av delad risk mellan principal och agent och att dessa parter kan ha olika riskprofiler
som kan leda till att parterna förespråkar olika tillvägagångssätt.
I formell litteratur finns det två aspekter av agentproblemet (Eisenhardt, 1989), där båda
härrör från informationsasymmetri mellan agent och principal (Carrington, 2009): Moralisk risk
(moral hazard) och snedvridet urval (adverse selection).
Moralisk risk innebär att en part ändrar sitt risktagande som följd av vissa förutsättningar i
ett kontrakt. Nationalekonomen Paul Krugman definierar moralisk risk på följande vis:
”any situation in which one person makes the decision about how much risk to take, while so-
meone else bears the cost if things go badly” (Krugman, 2008, s. 63).
Ett klassiskt exempel på detta är en bilägare som ska köpa en försäkring. Innan köpet
av försäkringen står bilägaren för alla kostnader associerade dennes risktagande och kommer
således ha incitament att vara försiktig med sin bil. Däremot, när bilägaren har köpt en försäkring
står någon annan för kostnaden associerade med dennes risktagande, försäkringsbolaget. Detta
betyder att bilägaren efter köpet av försäkringen har lägre incitament att vara försiktig med sin
bil och kan således ta större risker.
Snedvridet urval enligt Carrington (2009) är: ”[...] marknadsprocessen under förutsättningen
att det råder informationsasymmetri mellan köparen och säljaren”. Det innebär här alltså att ena
parten har mer information om en viss situation och kommer agera på den informationen för
sin egna vinning. Carrington ger exemplet försäljning av begagnade bilar där säljaren har bättre
koll på bilens defekter och kan således få ut ett högre pris av köparen.
2.4.3 Risker i företagsverksamhet
Carlsson m.fl. (2018) definierar risk som ”[...] sannolikheten för att en specificerad händelse
(riskkälla) leder till en specificerad oönskad händelse eller effekt under en angiven tidsperiod”. I
en affärsverksamhet kan man identifiera åtminstone två typer av risk: affärsrisker och finansiella
risker (Coyle, 2013). Ett exempel på en affärsrisk kan vara att tillgången på nödvändiga råvaror
plötsligen blir för låg, och ett exempel på en finansiell risk är valutarisk (Coyle, 2013). Om ett
företag accepterar en Bicoin som betalningsmedel föreligger det givetvis en risk för förluster.
15
Det finns flera risker associerade med att ha tillgångar i utländsk valuta: skulder till utländska
finansiärer kan bli högre, kostnader kan öka och kassaflöden från försäljning kan minska i storlek
(Coyle, 2013). Vid höga svängningar i växelkursen ökar storleken av den potentiella förlusten
och risken för ovan nämnda utfall. Det kan således vara avskräckande med volatila växelkurser,
precis som Bitcoin har gjort sig känt för att ha.
Ett sätt att hantera finansiella risker är med hjälp av så kallad hedging. Detta innebär att man
minskar eller helt eliminerar en finansiell risk. Att acceptera en viss nivå av risk är företagare så
illa tvungna till, men det går att analysera riskerna och hantera dem (Coyle, 2013).
2.4.4 Konkurrenskrafter
Enligt Aaker (2012) är det enda sättet åstadkomma riktig tillväxt att skapa innovativa erbjudan-
den som gör konkurrensen irrelevant eftersom de saknar en ”måste ha”–funktion eller fördel. För
vissa kunder kan Bitcoinbetalning vara en sådan ”måste ha”–funktion och blir därmed en viktig
konkurrensfördel. Övriga konkurrensfördelar kan bland annat vara att ett företag kan tillverka en
mer attraktiv eller pålitlig vara jämfört med konkurrensen eller till ett lägre pris (Aaker, 2012).
Att transaktionskostnaden för Bitcoin är lägre än för konventionella transaktioner kan således
leda till en konkurrensfördel för den som tar emot Bitcoin i och med att det företaget då kan
sänka sin priser. För att kunna positionera sig relativt andra aktörer räcker det inte att enbart
observera direkta konkurrenter. Istället kan Porters femkraftsmodell användas för att analysera
omgivningen (Porter, 2008). En av aspekterna i denna modell är hotet från nya aktörer och hur
inträdesbarriärerna på en marknad påverkar dem. Eftersom inträdesbarriärerna är mycket låga
för att använda Bitcoin är hotet stort att nya aktörer även början ta emot det. Det går alltså att
skaffa sig konkurrensfördelar genom att ta emot Bitcoin men den fördelen går lätt förlorad om
fler tar emot det.
2.4.5 First mover
En first mover är ett företag som slår in sig på en ny marknad innan konkurrensen gör det och
därmed får ett övertag (Lieberman och Montgomery, 1988). Hur ett företag får möjligheten att
göra det kan bero på företaget innehar en unik resurs eller framsynthet eller bara av ren tur. En-
ligt Lieberman och Montgomery (1988) uppstår first mover–fördelar främst från tre aspekter: (i)
teknologiskt ledarskap, (ii) förebyggande av en resurs eller (iii) byteskostnader för konsumen-
ten. En first mover kan ges en teknologisk ledarskapsfördel genom anskaffning av erfarenheter
angående nya marknaden innan andra företag alternativt genom att företaget får ett försprång
med patent eller forskning & utveckling. Vidare kan en first mover få en fördel gentemot kon-
kurrensen om företaget lyckas förskaffa sig en mycket begränsad resurs innan någon annan gör
det. Slutligen kan det vara kostsamt för kunder att byta säljare från en first mover till ett företag
som brutit sig in senare eventuellt för man ingått i kontrakt eller har installerade system som
enbart fungerar med first movern (Lieberman och Montgomery, 1988). Ett företag som tar emot
16
Bitcoin mycket tidigt kan således skaffa sig fördelar genom att få mer kunskap om betalningssy-
stemet tidigt samt att Bitcoinbetalare får en ovilja att byta företag till någon som nyligen börjat
ta emot det.
Det är däremot inte utan nackdelar att vara först på en marknad. Enligt Lieberman och Mont-
gomery (1988) är de främsta fördelarna för en late mover, alltså de som slår in sig på marknaden
sent, (i) snålskjutseffekten, (ii) osäkerhet kring teknologin och marknaden, (iii) förändringar av
teknologin och kundbehovet (iv) befintlig tröghet. Snålskjutseffekten beskriver hur late movers
kan bygga vidare på tidigare forskning från andra aktörer och således drar ned sina egna utveck-
lingskostnader. Andra punkten tar upp att det går att dra nytta av tidigare aktörers misstag för
att minska risken för att misslyckas på marknaden. Vidare kan förändringar av teknologin eller
kundbehovet göra teknologin irrelevant. Genom att undvika att slå sig in för tidigt kan man träda
in på en marknad där teknologin är välbeprövad och dör det finns ett befintligt kundbehov. Slut-
ligen kan det vara fördelaktigt att inte vara en first mover eftersom varje företag har en inbyggt
tröghet som försvårar förändringar.
2.5 Sammanfattning
Från att ha gått från byteshandel, till koppar– och silvermynt, till guldmyntfoten och sedan till
fiatpengar har vi nu nått virtuella valutasystem. Detta har medfört flera fördelar såsom anonymi-
tet, integritet, bekvämlighet, snabbhet och kostnad. Dock finns det även nackdelar till virtuella
valutasystem såsom att det hittills inte har fungerat som ett effektivt betalningsmedel. I längden
kan det även bli problem om incitamenten för mining–verksamhet minskar med tiden. Även
transaktionstiden, transaktionskostnaden, energiåtgången och blockkedjestorleken kan bli ett
problem för företag som tar emot Bitcoin.
Med ett helt nytt betalningssystem har även nya typer av attacker och bedrägeri metoder
uppstått såsom 51 %–attack, double–spending–attack, dust–transactions samt en kodbaserad
attack. Det kommer således ta tid för kryptovalutorna att visa att de kan motstå sådana attacker
sådant att det kan byggas upp ett förtroende för dem.
Förtroende är en viktig del i människors liv för att minska komplexiteten i dem. Det kan
delas upp i det personliga förtroendet mellan individer och systemförtroendet mellan individ
och myndighet eller expert. Systemförtroendet är således mycket viktigt för valutor, att folk
litar på bakomliggande institutioner och system. Detta gäller särskilt fiat– och kryptovalutor i
och med de inte är bundna till något med värde i sig.
I agent–teorin, mellan agent och principal, finns det två aspekter av agentproblemet: mora-
lisk risk och snedvridet urval, där moralisk risk innebär att man anpassar sitt riskbeteende efter
vissa förutsättningar ur kontrakt. Snedvridet urval å andra sidan beskriver marknadsprocessen
då det föreligger en informationsasymmetri mellan agent och principal sådant att ena parten har
ett övertag vid exempelvis förhandlingar. Detta skulle kunna leda till risktagande för parterna.
Risker för företagsverksamheter inkluderar affärsrisker och finansiella risker, där affärsriskerna
17
är närmare kopplade till företagets verksamhet och dagliga arbete, och finansiella risker är de
som föreligger vid betalning och ersättning, exempelvis kopplade till utländska valutor.
När företag tar emot en valuta finns det alltid en risk för förluster eller att värdet på fordringar
och avtal förändras om växelkursen för valutan förändras. En viss risk för växelkurssvängningar
föreligger alltid och kan hanteras eftersom konventionella valutor varierar relativt lite. Krypto-
valutor å andra sidan varierar desto mer och kan göra det avskräckande för företag att ta emot
det.
Konkurrenskrafter kan driva företag till att ta emot Bitcoin som betalningsmedel. Att erbjuda
en funktion som ingen annan gör kan göra konkurrensen irrelevant. Dock är det lätt för andra
företag att också ta emot det – det är låga inträdesbarriärer. Vidare kan det även ge fördelar att
vara först med ny teknologi i och med att man får ett kunskapsförsprång och kunder får en vilja
att senare byta till ett annat företag när de börjar använda nya teknologin.
18
Kapitel 3
Metod och metodologi
3.1 Problematik, syfte och bidrag
Pengar och valuta är något som i grund och botten handlar om förtroende, särskilt i fallet med
fiatpengar som inte har något av värde kopplat till sig (Ritter, 1995). Kryptovalutors explo-
sionsartade värdeökning har varit ett faktum, men som det diskuterades i litteraturöverblicken
står kryptovalutor fortfarande för en försvinnande liten del av alla affärstransaktioner. Trots att
kryptovalutor fortfarande representerar en liten del av alla transaktioner finns det några tidiga
brukare som valt att omfamna detta system. Som nämnts tidigare finns flera fördelar och nackde-
lar med Bitcoin, men det har gjort få analyser utifrån företagens perspektiv kring vad företagen
upplever för mervärde, eller motiv, för att acceptera Bitcoin som betalningsmedel. Vidare har
det knappt analyserats om vad företagen upplever för risker med användandet av Bitcoin samt
hur de ser på framtidspotentialen för det och det är detta författarna avser att beskriva.
3.2 Metodologi
I och med att det inte finns en absolut sanning på hur företagare ser på användandet av kryptova-
lutor torde en kvalitativ studie vara lämplig. Till skillnad från det kvantitativa tillvägagångssättet
där fakta separeras från värderingar finns det inte endast en observerbar verklighet (Bryman och
Bell, 2011). Synen på kunskap blir definierat utifrån varje individs val på hur denne ser på verk-
ligheten (Slevitch, 2011). Det finns tre olika synsätt på förhållandet mellan teori och forskning;
induktivt synsätt, abduktivt synsätt och deduktivt synsätt (Bryman och Bell, 2011). I det deduk-
tiva synsättet kommer forskaren fram till en hypotes baserat på teori relaterad till området för
att sedan prövas baserat på empiri (Bryman och Bell, 2011). I det induktiva synsättet, används
den teoretiska modellen som utgångspunkt för att samla in empiri samt observera för att låta
detta resultat forma teorin. Detta val motiveras av, som tidigare nämnt, att frågeställningen inte
kan ges ett entydigt svar. Studien kommer lägga tonvikt på tolkningen av data och finna mening
i respondenters svar för att bygga upp teorin. Det abduktiva synsättet går ut på att med hjälp
19
av frågeställningen svara på frågor som teorin inte riktigt har svaren på. Detta är ett mellanting
mellan induktiv ansats och deduktiv ansats. Ansatsen som görs för studien är alltså en kvalitativ
och abduktiv studie.
Det är viktigt att fokusera på tolkningen av datan och själva kvalitén av den insamlade datan
(Slevitch, 2011). Ett stort urval av svar behöver inte nödvändigtvis vara värdefullt i en kvalitativ
studie i och med att uppfattningar inte är jämförbara med varandra (Slevitch, 2011). Fokuset bör
alltså vara att få tag på kvalitativa svar som kan bidra med insikter och bygga upp teorin studien
förväntas bidra med.
3.3 Metod
3.3.1 Intervjuer
I avsnittet metodologi motiverades det varför denna studie ska utnyttja ett kvalitativt angreppssätt.
Intervjuer är troligen den absolut vanligaste metoden för insamling av data i kvalitativa studier
(Bryman och Bell, 2011). Mot bakgrund av detta ska denna studie också tillämpa denna metod.
Som ett led i att besvara studiens frågeställning kommer företagare behöva intervjuas. Man
kan välja att ha flera olika tillvägagångssätt vid intervjuandet; ostrukturerad intervju, semi-
strukturerad intervju och strukturerad intervju (Bryman och Bell, 2011). I den ostrukturerade
intervjun finns det inga fasta frågor att gå igenom, det liknar mer ett vanligt samtal (Bryman
och Bell, 2011). Förberedelsematerialet är som mest några få noteringar om vilka ämnen som
bör tas upp. Intervjuaren kan välja att vara mycket i bakgrunden och endast göra några få in-
stick i frågor som är värda att lyfta när respondenten pratar. Motsatsen till denna typ av intervju
är en strukturerad intervju. Intervjuarens uppdrag är att ställa exakt samma frågor till alla re-
spondenter och ge samma stimuli till alla. Vidare ges det väldigt lite svängrum i hur frågorna
ska besvaras (Bryman och Bell, 2011). Tanken med detta är att öka reliabiliteten i svaren som
mottas. Den semi-strukturerade intervjun är en kombination mellan den strukturerade och den
ostrukturerade (Bryman och Bell, 2011). Intervjuaren tar med sig ett antal frågor som underlag
och den som intervjuas får en del svängrum i hur svaren formuleras. Det kan till och med tillåtas
lite improvisation från intervjuaren genom att ställa frågor denne kommit på ad hoc.
I och med att denna studie söker mening i vad för uppfattningar olika företagare har ansätts
det att den semi-strukturerade formen är mest lämplig. Författarna vill ge utrymme till respon-
denterna att uttrycka sina känslor, erfarenheter och tankar för att sedan på ett meningsfullt sätt
interpretera dessa. Det är även fördelaktigt att intervjuarna tillåts spinna vidare på intressanta
tankar som respondenterna formulerar så att studien inte missar några intressanta aspekter.
Författarna har intervjuat kring 6 företag – fyra över telefon och två per e-post – som accep-
terar någon form av kryptovaluta som betalningsmedel. Utöver det kommer företag som tidigare
accepterat kryptovalutor och sedan slutat med det att intervjuas, i mån av tillgång. Tanken är att
i sådant fall förstå motiven bakom varför de slutade.
20
Ett problem är att det finns en låg tillgång på företag som faktiskt accepterar kryptovalutor
som betalningsmedel, däremot finns det listor med några av dessa företag på diverse forum on-
line. Författarna har för avsikt att gå igenom dessa listor och kontakta företag. För att maximera
chanserna till att få företaget att delta i undersökningen kommer det tillåtas att intervjun hålls
både över telefon, i person och över mejl. Intervjuerna spelas in för att sedan transkriberas för
att se till att alla intressanta aspekter respondenterna nämner kommer med i empirin.
3.3.2 Litteraturstudie
Studien har inletts med fördjupning i relevant litteratur kring pengar, förtroende och tekniska
detaljer hos kryptovalutan Bitcoin. Både böcker, vetenskapliga artiklar och tidningsartiklar har
utnyttjats för att ge en rättvisande bild av ämnet. Anledningen till detta är att ge både läsaren
och författarna mer insikt i ämnet för att på ett effektivare sätt kunna tolka svaren som respon-
denterna ger.
3.4 Operationalisering
Som det tidigare har nämnts i uppsatsen syftar studien till att undersöka de motiv och risker
företagare ser till att acceptera Bitcoin som betalningsmedel samt vad företagens användande
av kryptovalutor har för framtidsutsikter. I och med att denna frågeställning kan uppfattas vara
spretig kan det vara passande att dela upp frågan i flera underfrågor. Detta ger vägledning i hur
studien ska utföras samt förtydligar för läsaren vilka frågor författarna har för avsikt att lyfta
upp.
1. Finns det några problem med kryptovalutor som begränsar företagens vilja att använda
dem i större skala?
I samband med intervjuandet av företagen kan det vara intressant att försöka förstå upplev-
da nackdelar och baksidor med användandet av kryptovalutor från företagens perspektiv.
Detta kan ge insikter kring företagens vilja att ta emot betalningar i kryptovalutor i större
skala.
2. Vad finns det för möjligheter för företagen vid ett ökat användande av kryptovalutor?
Utöver att förstå nackdelarna vill författarna även undersöka vad företagarna tror det finns
för värde vid ett ökat användande av kryptovalutor.
3. Är det något som skulle kunna hända som mynnar ut i att företaget slutar acceptera kryp-
tovalutor som betalningsmedel?
Som det diskuterats i problematiseringen har det varit en del problem med säkerhet kopp-
lad till kryptovalutan Bitcoin. Finns det någon brytpunkt då det inte går att lita på längre?
21
3.5 Källkritik
Ämnet kryptovalutor är fortfarande förhållandevis ungt och det finns därför inte så många artik-
lar i vetenskapliga tidsskrifter som är referentgranskade. Däremot har många välrenommerade
källor använts, som till exempel institutioner som Riksbanken, Europeiska Centralbanken (ECB)
och uppsatsen om Bitcoin av själva skaparen av Bitcoin. Välrenommerade institutioner kan dock
ha politiska motiv med sina rapporter, därför granskas det som skrivs noggrant. Källor från in-
ternet har däremot granskats extra noggrant i och med att dessa källor lätt kan förändras. Dessa
källor från internet går dock inte att undvika på något sätt i och med att mycket av informationen
om kryptovalutor finns utgivet på hemsidor.
Detta är en kvalitativ studie och datan som ska användas i empirin samlas in genom semi-
strukturerade intervjuer. Eftersom att synen på kunskap blir definierat utifrån varje individs val
på hur denne ser på verkligheten (Slevitch, 2011) kommer givetvis författarnas värderingar och
tankar påverka tolkningen av datan som samlas in och ska användas i empirin. Detta innebär att
författarna bör vara kritiska i sina egna antaganden vid tolkningen av datan och försöka vara så
objektiva som möjligt.
3.6 Forskningsetik
Det är viktigt göra etiska reflektioner vid forskning för att inte hamna i farozonen av att göra
oetiska handlingar. Bryman och Bell (Bryman och Bell, 2011) skriver att Diener och Crandall
(Diener och Crandall, 1978) har sammanfattat olika former etiska överträdelser kan te sig i:
1. Om deltagande har blivit skadade
2. Bristande information angående samtycke
3. Om det finns en integritetskränkning
4. Om vilseledande på något sätt är involverat
Dessa punkter kommer vara vägvisare under hela forskningsprojektets gång och fungera
som stöttepelare varje gång det uppstår minsta lilla tvivel om att något förfarandesätt kan vara
oetisk och icke-förenligt med god forskningsetik.
Mot bakgrund av dessa principer kommer intervjuerna ha vissa förhållningsregler. Anony-
mitet ska alltid garanteras ifall så önskas, transkriptioner ska godkännas innan det publiceras och
svar som respondenten ger ska inte vinklas för att ge falska förspeglingar. Utöver detta ämnar
författarna vara helt transparenta med studiens syfte och tydligt förklara syftet med studien. Ifall
någon respondent önskar att någon del av intervjun ska strykas ska denna önskan respekteras.
Inspelningarna av intervjuerna kommer att förvaras på ett varsamt sätt och kommer aldrig
delas med någon utan respondentens uttryckliga tillåtelse.
22
Kapitel 4
Empiri och analys
4.1 Introduktion
I detta avsnitt kommer både empiri och analys att presenteras integrerat i ett och samma kapitel.
Alla intervjuer har transkriberats i sin helhet för att ge författarna en överblick av vad som
har sagts. I mailintervjuerna som analyseras finns givetvis allting redan återgivet i textform.
Empirin presenteras i form av citat från dessa transkriptioner och mailintervjuer och analyseras
sedan med hjälp av den teoretiska verktygslådan som har byggts upp i det teoretiska ramverket
och litteraturstudien. De inspelade intervjuerna har lyssnats igenom och transkriptionerna har
lästs för att ge författarna en ordentlig chans att tolka datan och analysera den med hjälp av
de teorier och modeller som har återgetts. Vissa delar av intervjuerna har angetts vara känsliga
för respondenterna, och dessa delar citeras därav inte i denna studie. Författarna identifierade ett
antal huvudteman som respondenterna berörde när de pratade om användandet av kryptovalutor.
Empirins underkapitel delas upp i de huvudtemana som författarna identifierade, och de är som
följer: ’Lagar, regler och myndigheter’, ’Avsaknad av tredjepart och informationsasymmetri’,
’Risker’, ’Förtroende’, ’Användarvänlighet’ och ’Konkurrensfördelar’.
4.2 Presentation av respondenter
Företagsnamn Representant Intervjuform

Amagicom AB Jan Jonsson, VD Telefonintervju
Compucraft AB Emil Telefonintervju
Swedron AB Person A (ej namngiven) Telefonintervju
Kajak och Fritid i Oxelösund AB Person B (ej namngiven) Telefonintervju
3D Center Ulf Qviberg Mailintervju
Tekungen Person C (ej namngiven) Mailintervju
Tabell 4.1: Tabellen visar respondenterna.
23
Det är viktigt att notera att svaren kommer från representanter från varje företag. Svaren behöver
därmed inte nödvändigtvis representera vad hela företaget tycker. Nedan följer en väldigt kort
introduktion till vad företagen sysslar med för att kunna förstå utdragen ur intervjuerna bättre.
Amagicom är ett företag som bland annat erbjuder VPN-tjänsten Mullvad. VPN, som står för
Virtual Private Network används för att kunna hålla onlineaktiviteter, identitet och plats hemligt.
Compucraft erbjuder IT-support och datorreparationer.
Swedron är specialister på drönare.
Kajak och Fritid i Oxelösund hyr ut kajaker, campingutrustning och annat.
3D Center säljer 3D-printers och erbjuder professionell rådgivning.
Tekungen säljer te online.
4.3 Lagar, regler och myndigheter
Att följa lagar och regler är inte helt lätt när det kommer till Bitcoin i och med att det fortfarande
är så pass nytt. Det vittnas om att man ”straffas” för att redovisa Bitcoin i och med att myndig-
heter inte hängt med i utvecklingen och att man själv kan behöva utbilda dem. Respondenterna
uppfattar det som enkelt att smita från skatter i och med hur pass anonymt Bitcoin är, men de
flesta vill ändå göra rätt för sig.
Mullvad har ju frivilligt valt att redovisa allting och det är inte alla som gör det.
Men vi gör det och har alltid gjort det. Det straffas vi för vi får utbilda skattemyn-
digheten och vi får utbilda alla hela tiden.
– Jonsson, Amagicom
Utöver detta vittnas det om att stora och etablerade revisionsbyråer är dåligt insatta i hur
kryptovalutor fungerar över huvud taget. Det visar problematiken som kan associeras med att
vara first mover, de kan få svårt att röra sig framåt eftersom att miljön är trögrörlig.
[...] våran revisor fick vi utbilda i vad bitcoin va för någonting, men det har vi
lyckats lösa. [...] Det här va dessutom en av dem största revisorerna i världen
också bara för att tillägga.
24
I och med att Skatteverket och andra myndigheter inte var särskilt snabba med att göra
uttalanden om Bitcion och hur det ska beskattas har det varit svårt att veta exakt hur man ska
göra med redovisningen för att det ska bli korrekt mot alla myndigheter med Bitcoin.
Det kan vara svårt att veta riktigt, hur ska jag göra så att det blir korrekt mot
skatteverket eller andra myndigheter.
– Person B, Kajak och Fritid
I dagsläget beskattas en värdeförändring av kryptovalutor som inkomst av kapital (Skatte-

verket, 2018b). Det kan vara känsligt för företag som har en stor del av sin omsättning i Bitcoin
om det förändras till att beskattas som en vanlig valuta. Amagicom berättar att volatiliteten i
Bitcoin i dagsläget inte påverkar deras verksamhet just eftersom ”skattemyndigheterna behand-
lar det som en aktie” och fortsätter med att säga ”Det hade varit känsligt för oss om dem hade
sagt att dem klassas som en valuta, för då hade vi ibland haft massa miljoner i vinst och ibland
massa miljoner i förlust”. Det tycks med andra ord vara gynnsamt att Bitcoin inte har statusen
som valuta för företagare. Därmed skulle rapporten av Söderberg (2018) som riksbanken släppte
kunna ses som glädjande nyheter.
4.4 Avsaknad av tredjepart och informationsasymmetri
Vid frågan om vad som uppfattas som Bitcoins styrkor svarar de flesta respondenterna att anony-
miteten och avsaknaden av en tredjepart som kan koppla personer och platser till transaktioner.
Det är kul sätt att betala på som känns väldigt naturligt, att man inte kopplar in
banker.
Konceptet med att det inte finns en tredjepart är extra passande när företagets verksamhet på
något sätt är kopplat till anonymitet och integritet. Det finns alltså en allmän uppfattning bland
respondenterna att det anonyma nätverket Bitcoin är en agent att föredra jämfört med en bank.
Denna anonymitet kan fungera som en konkurrensfördel gentemot andra företag som erbju-
der liknande produkter och tjänster och inte kan garantera samma typ av anonymitet.
[Bitcoin] är en väldigt anonym tjänst, och det rimmar med vårt privacyfokus.
En respondent menade på att det är problematiskt att kunder som betalar med exempelvis
Visa-kort inte förstår att det är dolda kostnader som företagen får betala. Jonsson på Amagicom
menar på att det kostar dyra pengar för handlarna om en transaktion av någon anledning inte går
igenom och framhäver att kunden förblir helt ovetandes om denna smällen företaget måste ta.
25
Vidare kostar det dyra pengar för handlaren att ta emot transaktionen även om det fungerar, så
betalningsförmedlaren får väldigt bra betalt oavsett. Angående detta säger Jonsson följande:
Dem tar betalt av oss och inte av slutkunden, så slutkunden tycker att allting fun-
gerar jättebra. Men om du frågar vem som helst, tobakshandlaren eller vem som
helst, så är det en väldigt konstig affärsmodell
Det kan med andra ord uppfattas som att det saknas incitament för betalningsförmedlarna
att förbättra tjänsten. I Bitcoin kan vem som helst minea och förmedla transaktioner, det blir
således väldigt låga inträdesbarriärer till att konkurrenssätta befintliga miners och trycka ned
priserna, till skillnad från dagens banker och betalningsförmedlare. Det uppfattas som en fördel
att kunden får stå för transaktionsavgiften så att det blir mer transparent.
Det är han som skickar transaktionen som betalar. Så det är mer transparent, att
slutkunden får ta den smällen själv.
Jonsson fortsätter med att säga att en rabatt erbjuds till kunder som betalar med Bitcoin så
att de ska bli lönsamt för dem ändå. Det kan motiveras med att det är mindre administration
att hantera Bitcoinbetalningar och färre betalningar som går fel. Det råder med andra ord en
informationsasymmetri mellan banken som förmedlar transaktionen och användaren som betalar
med banken. ”Kostnaden hamnar på slutanvändaren i slutändan ändå eftersom att företagaren
måste täcka sina kostnader” som en respondent säger.
4.5 Risker
Bitcoin är som tidigare nämnt mycket volatilt, vilket innebär en risk i företagsverksamheten som
ändock går att hedgea bort mot en kostnad. Uppfattningen till risken av att ha Bitcoin på kontot
istället för att växla till annan valuta varierar. Vissa respondenter tror på Bitcoins framtid och
sparar på i princip alla Bitcoins som kommer in:
Vi sparar [Bitcoinsen] i all evighet och det är vi glada för såhär långt.
Andra tyckte att det är bättre att växla över pengarna direkt:
Vi använder då en tredjepartstjänst för att kunna använda Bitcoin, så får vi in en
betalning. Dem tar 0,9 procent för det, så får vi euro insatta på vårt konto.
– Person A, Swedron
26
Det angavs av Swedron att det kan vara så mycket som över 30% – 100% dyrare att accepte-
ra pengar via andra betalningsplattformer som exempelvis Paypal eller Klarna. Risken är redan
hedgead via en tredjepart som direkt växlar över till Euro, men trots det så belönas Swedron
med en riskpremie för att acceptera kryptovalutan.
Det noterades att de som tror på Bitcoins framtid som valuta på lång sikt inte bryr sig om
riskerna i form av volatilitet, medans de som tror mindre på Bitcoins framtid som valuta en-
dast såg Bitcoin som ett medel för att få in pengar, snarare än att de skulle ha ett värde i sig.
Amagicom som sparar på Bitcoin kommenterar såhär angående volatiliteten:
Om vi tittar på kort sikt får du magsår tittar du på lång sikt så har det bara gått
upp.
Medans Emil på Compucraft som direkt växlar över sina Bitcoin till en konventionell valuta
via tredjepart säger att han ser Bitcoin som ett medel att få in pengar snarare än att det har ett
värde i sig.
Så även om det är en hög risk i Bitcoin, i och med att volatiliteten är hög, uppfattas det inte
som ett problem för verksamheten sålänge förtroende för valutan finns på lång sikt.
Det finns en underton av oroligheter kring hur betalningarna uträttas, kanske för att det är
en ny typ av system.
I och med att [Bitcoin] lagras elektroniskt kan det försvinna elektroniskt.
Vidare uppfattas det som lite problematiskt att det inte går att få sina pengar tillbaka om man
skulle föra över pengar till fel adress genom att skriva in en siffra eller bokstav fel, även om det
finns automatiska system för att skanna Bitcoinadresser.
4.6 Förtroende
Hackerattacken mot Bitcoinbörsen Mt. Gox har satt sina spår och påverkat förtroendet för Bitco-
in, även om det inte var någon attack på själva valutan i sig utan bara själva börsen. Av följande
respondent upplevs säkerhetsproblem för kryptovalutor som en utmaning.
Jag tror att det är ett betalningssätt som kommer växa i framtiden om man löser
säkerhetsproblem med det och tekniska problem som kan finnas.
27
Detta kan tyda på att det finns en brist på systemförtroende mellan individer och själva
Bitcoinprotokollet. De flesta respondenterna medger att Bitcoinprotokollet behöver fortsatt ut-
vecklas och att det ibland upplevs som att det fortfarande är i ett väldigt tidigt stadium, vilket det
är jämfört med många konventionella valutor. Vidare så uppges det av flertalet respondenter att
det finns ett förtroende för att Bitcoin kommer utvecklas med tiden och lösa eventuella brister
under resans gång.
En utmaning med att acceptera Bitcoin verkar vara behovet av tillit mellan företagsägare
och personalen som ska ta emot valutan, åtminstone om det gäller betalningar som görs i fysisk
butik och inte online. Följande uppges vara en nackdel av respondenten:
Om jag har en app på min mobil som tar emot bitcoin, och så har jag andra perso-
ner som jobbar hos mig, så vet jag fortfarande inte riktigt hur jag ska göra för att
dem ska kunna ta emot utan att använda Bitcoin. Det blir väldigt mycket kopplat
till mig som person och inte mitt företag.
Även om företaget kan tänkas ges en fördel som first mover i form av teknologiskt ledarskap
är alltså fortfarande inte glasklart hur det ska användas rent praktiskt ute bland företagen. Enligt
en respondent går det att lösa, men alla involverade i företaget, särskilt ägarna, måste vara insatta
i exakt hur det fungerar för att undvika att ödesdigra misstag görs.
En anställd kan se att det kommer in pengar på ett konto utan att kunna göra
någonting, så det går att lösa. Allt går att lösa, men allt det här måste dem vara
insatta i. [...] Ger [ägaren] nyckeln till fel person så går det väldigt fel. Det är ett
helt annat ansvarstagande där kan man säga.
Förtroendet mellan individerna i företaget kan med andra ord också vara ett viktigt element.
Nästan alla som accepterar Bitcoin har någon form av tro om att Bitcoin i framtiden skul-
le kunna segla upp som ett konkurrenskraftigt betalningssätt, sålänge vissa brister fixas till.
Författarna uppfattar det som att de flesta brinner för frågan om integritet och att Bitcoins
stöttepelare rimmar med värderingarna hos respondenterna.
4.7 Användarvänlighet
Vissa respondenter upplever det som svårt att implementera betalningssystemet. Kontanter kan
väldigt enkelt byta händer, men som nämndes ovan under ”Förtroende” så angav respondenter
att det behövs utbildningar för att förstå hur kryptovalutan ska mottas rent praktiskt i företaget.
Vissa praktiska begränsningar hos Bitcoin kan göra det otympligt som betalningsmedel. Att
28
minea ett block tar cirka 10 minuter, och att få igenom en transaktion kan ta mellan 10-30
minuter beroende på vilken tid på dygnet det är och hur stor den frivilliga transaktionskostnaden
är. Detta kan göra det praktiskt svårt i butiksmiljö:
Det tar 30 minuter innan man har fått några noder som har godkänt transaktionen.
Vilket innebär att, jaha, ska jag låta kunden gå eller ska vi vänta tills det är klart
[och Bitcoinen finns på mottagarens konto]?
– Emil, Compucraft
Däremot innebär det inte samma problem ifall köpet genomförs via nätet. Det är enklare att
vänta tills transaktionen är genomförd via nätet eftersom det ändå förväntas att ta tid att få en
vara levererad påpekar Swedron som tar betalt online. Det blir inte samma sak jämfört med en
butik framhäver Swedron precis som Emil från Compucraft.
Är det påfrestat tar det ännu längre tid [än 30-60 minuter]. Men det funkar för
oss, vi väntar bara på bekräftelsen innan [varorna] skickas ut. Och det är något
som Bitpay tar hand om då. Det funkar helt enkelt. Du kan inte gå till en shop och
handla och vänta en halvtimme på att få din kaffe, det funkar inte.
För att göra det enkelt att implementera själva betalningssystemet väljer vissa att låta trans-
aktionen gå genom en tredjepart, trots hela tanken med Bitcoin om att eliminera tredjeparten.
Det tycks främst vara av praktiska skäl detta görs, det blir enkelt att komma igång med att ta
emot valutan. Skillnaden mellan denna tredjepart, som exempelvis Bitpay, och en bank är att
Bitpay inte kan identifiera varifrån en given transaktion kommer ifrån innan den skickas till
företagaren.
Vi använder en open-source plattform för att bygga våran hemsida på. Så att det
fanns som en modul, en färdig modul, så det var bara 2-3 klick, sen skicka in våra
uppgifter till Bitpay och så var det klart. Det tog bara några timmar.
– Person A, Swedron
Detta är inte fallet om man vill göra betalningen ännu mer säker säger Jonsson på Amagi-
com. Såhär svarar han angående svårigheten att implementera systemet så att det funkar online
och går helt automatiskt.
Förutsatt att du har utvecklare som är vana vid att jobba med open source och i
linux miljö så är det rätt enkelt.
Detta är inte något som alla har tillgång till, vilket kan göra det knepigt. Däremot tolkas
det av intervjuaren att det är viktigt för Amagicom och deras tjänst Mullvad att använda så få
29
tredjeparter som möjligt för att skydda deras kunder så de har kontroll på all data. Jonsson me-
nar på att det finns tredjepartsplånböcker att använda som gör det enkelt att hantera betalningar.
Författarna kan anmärka att detta är till skillnad mot att lagra ens Bitcoin på ens egna dator själv
i en fil.
Mindre företag som inte har tillgång till så pass kunnig personal kan vara beroende av att
en tredjepart kan leverera Bitcoin och fungerar som det ska. Tekungen uppger att de slutade
ta emot Bitcoin eftersom att deras system för att hantera deras hemsida slutade stödja Bitcoin.
Person B menar på att de är beroende av att det finns en bra tredjepartslösning för att ta emot
kryptovalutor för att de ska göra det.
I allmänhet uppfattades det som att respondenterna ansåg att det finns mycket förbättringspotential
i Bitcoin men att det kan gå långsamt att bestämma saker i och med att det inte finns någon cen-
tral enhet som styr Bitcoin. Det upplevs av ett antal respondenter att det behöver kunna skala
bättre.
Man ska förstå att man inte kan flytta den ena ekonomin till den andra när det är
sån allvarlig begränsning i fart som det är. Tänk dig själv när det lönehelg den 25:e
och alla ska ut och handla. Det kommer vara hundratals transaktioner i sekunden
och det skulle inte Bitcoin klara.
4.8 Konkurrensfördelar
Det tycks ge ett flertal first mover-fördelar för de som har varit tidiga på bollen med att acceptera
Bitcoin. Dels anger respondenter att det är bra för dem som har lyckats anskaffa sig en del
Bitcoin och på något sätt vill spendera dem. Det uppges då vara som en affärsmöjlighet att ta
emot valutan:
Anledningen att vi tar BC är främst om någon entreprenör eller startup, sitter på
surt förvärvade bitcoins och vill investera i additiv tillverknings hårdvara.
– Qviberg, 3D Center
Utöver detta anses det vara bra för varumärket av respondenterna, snarare än tvärtom, att ac-
ceptera Bitcoin. Detta trots problemen Bitcoin har med hög associering till kriminellt användande
och det faktum att Bitcoin är ett högst energikrävande betalningssystem.
Bitcoin har ett stort community online som anger vilka företag som accepterar Bitcoin. Om
dessa sidor länkar till ett företags hemsida, kan det hjälpa till med sökordsoptimeringen och
därmed göra att företagets hemsida hamnar högre upp på Google. Av Swedron uppges det att en
av de främsta anledningarna till att de accepterar Bitcoin är marknadsföringsskäl, där en fördel
30
är att hamna högre upp på Google. Vidare uppges det inte vara någon nedsida eftersom att risken
med Bitcoin har hedgeats bort med hjälp av tredjeparten Bitpay.
Att ta emot betalningar från utlandet kan vara mycket krångligt enligt flertalet respondenter,
men detta problem elimineras helt med Bitcoin. Detta uppges vara en viktig fördel ifall en
utländsk kund vill köpa något.
31
Kapitel 5
Diskussion och kritisk reflektion
Det empiriska materialet visar på att det finns flertalet anledningar för företagare att acceptera
kryptovalutor: det kan gå hand i hand med företagets värderingar såsom integritet, det kan vara
praktiskt på många sätt såsom att det är enkelt att ta emot utlandsbetalningar och det upplevs
förbättra företagets varumärke. Dessa fördelar tycks överskugga de nackdelar som finns med den
stora volatiliteten hos Bitcoin, även om ett antal företag väljer att använda sig av en tredjepart
som eliminerar risken i att ta emot Bitcoin helt. Även om det innebär en hög risk att spara på
Bitcoin, eftersom att volatiliteten är hög, upplevs det som att det finns en vilja hos företagen att
spara på åtminstone lite Bitcoin. Gemensamt för dessa är att de är väldigt pålästa om teknologin
och hur själva valutan fungerar och tror att valutan har potential att bli större. Det är viktigt att
notera att denna tro om att Bitcoin kan bli större är villkorad på att vissa förbättringar görs i
själva Bitcoinprotokollet.
Flera av de teorier som tas upp i det teoretiska ramverket bekräftas. Exempelvis kan det in-
nebära extra kostnader att vara first mover och teknologiskt ledarskap i form av tid och pengar,
som Amagicom som behöver utbilda sin revisor och Skatteverket. Vidare pratar respondenter
om att anonymiteten är en fördel, även om transaktionerna tas upp i deras redovisning. Ban-
kens roll som agent verkar vara något som de flesta respondenterna vill gå ifrån eftersom att det
finns för mycket spårbarhet, transaktionerna kan inte göras på kundens villkor. Det finns med
andra ord en intressekonflikt mellan de ”konventionella” agenterna (bankerna) och företagarna
som principaler, vilket är i enlighet med teorin. Vidare är de flesta medvetna om att det innebär
risker att acceptera Bitcoin, men de har åtminstone tänkt några varv på riskhanteringen och
vad det innebär för den dagliga verksamheten. Författarnas uppfattning är således att de flesta
är åtminstone delvis förberedda på tanken att saker och ting kan gå snett med kryptovalutan.
Avsnittet om förtroende är extra relevant att ta upp i och med att systemförtroendet är oerhört
viktigt i dagens samhälle, särskilt när fiatpengar används och värdet existerar eftersom att staten
garanterar det, något som användaren behöver lita på. Bitcoin och många andra kryptovalutor
bygger som tidigare nämnt på att detta systemförtroende inte ska vara nödvändigt över huvud
taget. Även om det är tanken att det inte ska behövas går det inte att påstå att någon av respon-
32
denterna blint litar på systemet. Det finns en medvetenhet om brister i systemet och att det kan ta
tid att fixa. Alltså, även om Satoshi Nakamoto helt ville radera systemförtroendet tycks Bitcoin
i praktiken åtminstone delvis vara beroende av det för att det ska kunna användas. Resultaten
säger med andra ord att systemförtroende blir som ett nödvändigt ont.
Den teorin som tas upp om pengar är nödvändig för att förstå historian bakom pengar och
hur det har lett upp till idag. Vid frågan om respondenterna kände sig trygga med Bitcoin som
ett pengamedel var det ingen som kommenterade att Bitcoin inte har någon säkerhet kopplad
till sig, som exempelvis en guldmyntfot. Detta kan tyda på att penningmedel i den formen som
vi har idag har blivit självklart, att det inte räknas som en självklarhet att något är kopplat till
själva valutan.
Det denna studie visar är att även om målet med kryptovalutor är mycket ambitiöst finns
det mycket att arbeta med för att det ska kunna ersätta dagens betalningsmedel. Framförallt
transaktionstiderna uppges vara ett hinder för att de ska kunna vara en praktiskt användbar valuta
över huvud taget. En respondent påpekade att Bitcoin Cash har löst detta problem genom att
öka storleken på varje block som bryts, men trots det behöver transaktionstiderna och även
transaktionskostnaderna bli mer stabila och pålitliga.
Alltså: motiven är klargjorda, där de främsta motiven verkar vara att kunna erbjuda anony-
mitet, konkurrensstyrka, varumärkesförbättring, smidighet (smidigare utlandsbetalningar) och
att Bitcoins principer ofta rimmar med respondenternas värderingar och tankar om hur ett be-
talningssystem borde vara. Ironiskt nog är avsaknaden av tredjepart en risk eftersom att det inte
går att lösa problem som uppstår mellan den som skickar betalningen och den som mottar betal-
ningen, ingen kan medla tillbaka transaktionen om inte mottagaren gör detta frivilligt. Vidare är
volatiliteten ett fortsatt känsligt ämne för de som tar emot Bitcoin, förutom för de som faktiskt
tror på valutan på lång sikt. En utvecklingsmöjlighet som författarna identifierat baserat på in-
tervjuerna är fler och bättre system för att integrera Bitcoin som betalningssätt som är designat
för gemene man. Flertalet respondenter uppger sig vara beroende av bra system för att kunna
acceptera valutan. Vidare uppges det av respondenterna att det behöver bli en mindre otymplig
valuta som praktiskt går att använda i en fysisk butik samt att transaktionstiderna och transak-
tionskostnaderna behöver bli mer långsiktigt stabila.
33
Kapitel 6
Slutsats
Denna studie har undersökt företags syn på Bitcoin. Syftet med studien var att ge en fördjupad
insikt kring vilka motiv företagen har att acceptera Bitcoin som betalningsmedel samt vad
företagen upplever för risker vid användandet av det. Vidare har företagens syn på framtidsut-
sikterna på Bitcoin beaktats. Informationen har hämtats med en semistrukturerad intervjuform.
Alla slutsatser som dras är antingen baserat på vad intervjuarna sagt eller författarnas reflektio-
ner av det samlade underlaget av intervjuerna.
Det är inte alltid glasklart för företagare hur transaktioner med kryptovalutor ska behandlas.
Hypotesen är att det beror på att myndigheter har varit sena med att komma ut med information
gällande hur dessa ska behandlas. Vidare finns det fortfarande stora och etablerade revisions- och
redovisningsbyråer som inte är insatta i hur kryptovalutor fungerar, vilket innebär att företagen
som accepterar Bitcoin behöver lägga resurser på att utbilda dem. Vidare är den skattemässiga
klassificeringen av Bitcoin en känslig fråga som kan påverka de som accepterar Bitcoin ordent-
ligt.
Systemförtroende är essentiellt för de konventionella valutorna som använder fiatpengar.
Detta systemförtroende ska i teorin inte behövas hos Bitcoin, men tycks ändå vara nödvändigt
för att företagare fortsatt ska använda det. Utöver förtroendet för att själva valutan i sig ska vara
säker tycks det finnas ett allmänt förtroende för att eventuella problem som finns med Bitcoin
går, och kommer, att lösas.
Att acceptera Bitcoin kan ha flera praktiska skäl kopplade till företagsverksamheten: såsom
att graden av privathet är högre och att det kan innebära marknadsföringsmöjligheter. Detta är
väldigt attraktivt, särskilt när risken för betalningen går att hedgea bort.
Bitcoin tycker sig bäst lämpas som betalningsmedel online snarare än i butik. Det finns fort-
farande många utmaningar med att betala med Bitcoin i butik. Transaktionstiden och de volatila
Bitcoinpriserna gör det i dagens läge utmanande för företag med butik att acceptera Bitcoin.
Trots denna otymplighet finns det både hopp och tro från företagare om att dessa problem kom-
mer lösas.
Det finns lösningar för att helt hedgea bort risken med att ta emot Bitcoin, och vissa väljer
34
att utnyttja det. Trots detta tycks det finnas åtminstone lite villighet till att spara på lite Bitcoin.
De som väljer att acceptera Bitcoin belönas med en typ av riskpremie i och med att det är
billigare att använda tjänster som växlar över Bitcoin till en annan valuta direkt jämfört med
andra tjänster.
Studien visar att företagare som accepterar Bitcoin är beroende av tredjepartslösningar som
gör det smidigt att överföra Bitcoin. Att skräddarsy en egen lösning kan kräva spetskompetens,
vilket är varför företagare är väldigt beroende av enkla och pålitliga system som underlättar
transaktionerna med Bitcoin. För att Bitcoin fortsatt ska kunna växa behöver flera tjänster dyka
upp, framförallt sådana som är anpassade efter företagare som ska ta emot valutan i butik.
Det forskningen i denna uppsats har bidragit med är djupare insikt i varför företag väljer
att acceptera Bitcoin, som sett från media tycks ha väldigt många problem. Förslag på framtida
forskning skulle kunna vara att intervjvua fler företag som har funderat på att skaffa Bitcoin
men av någon anledning slutade med. Detta kanske ger ett mer representativt prov jämfört med
intervjuarna i denna rapport.
35
Kapitel 7
Studiens brister och avgränsningar
Den mest signifikanta bristen i vår rapport är antalet på respondenter. Sex respondenter kan ge
en väldigt snäv bild av situationen och inte ge den breda bilden fler respondenter kunde bidra
med. Två av respondenterna svarade dessutom över mejl vilket försvårade den semistrukturera-
de intervjuformen, eftersom det kan försvåra ställandet av följdfrågor och förtydliganden. Detta
skulle kunna leda till att man missar vissa aspekter och av respondentens svar och höjer risken
för missförstånd. Därutöver har vi intervjuat företag som redan tar emot Bitcoin och då antag-
ligen har en positiv inställning till Bitcoin. Detta kan göra dem partiska för dess framtid och
att man missar vissa negativa aspekter som skulle blivit tydliga i en intervju med en skepti-
ker. Vidare gjordes avgränsningen till enbart svenska företag vilken ytterligare homogeniserar
respondentenmängden och således leder till mycket lika svar. Det är fullt möjligt att företag i
exempel USA eller Kina har vitt skilda meningar från svenska företag i och med att de har olika
lagstiftning. Vidare förändras användandet av Bitcoin och lagstiftning kopplad till denna i högt
takt vilket eventuellt gör delar av denna text och statistik som presenterats i den irrelevant i
framtiden.
36
Litteraturförteckning
Aaker, David A. Win the Brand Relevance Battle and Then Build Competitor Barriers. Cali-
fornia Management Review, 54(2):43–57, januari 2012. ISSN 0008-1256, 2162-8564. URL
http://journals.sagepub.com/doi/10.1525/cmr.2012.54.2.43.
Blockchain Luxembourg S.A. Confirmed Transactions Per Day, maj 2018a. URL https:
//blockchain.info/n-transactions.
Blockchain Luxembourg S.A. Size of blockchain, mars 2018b. URL https://blockchain.

info/blocks-size.
Bradbury, Danny. The problem with Bitcoin. Computer Fraud & Security, 2013(11):5–8,
november 2013. ISSN 1361-3723. URL http://www.sciencedirect.com/science/
article/pii/S1361372313701015.
Bryman, Alan och Bell, Emma. Business Research Methods. Third edition utgåvan, 2011. ISBN
9780199583409.
Carlsson, Hans, Bläckberg, Sven, och Magnusson, Sven Erik. risk, maj 2018.
Carrington, Thomas. Revision. Liber AB, 2009.
Cervenka, Andreas. Vad är pengar? Natur Kultur Allmänlitteratur, 1 utgåvan, juni 2012. ISBN
978-91-27-13375-4.
Chohan, Usman. A History of Bitcoin. SSRN Scholarly Paper ID 3047875, Social Science
Research Network, Rochester, NY, september 2017. URL https://papers.ssrn.com/
abstract=3047875.
Coinmarketcap. All Cryptocurrencies | CoinMarketCap, 2018. URL https://

coinmarketcap.com/all/views/all/.
Costelloe, Kevin. Bitcoin ‘Ought to Be Outlawed,’ Nobel Prize Winner Stiglitz Says. Bloom-
berg.com, november 2017. URL https://www.bloomberg.com/news/articles/2017-
11-29/bitcoin-ought-to-be-outlawed-nobel-prize-winner-stiglitz-says-
jal10hxd.
37
Coyle, Brian. Introduction to Currency Risk. Routledge, New York, 2013.
Davis, Joshua. The Crypto-Currency. The New Yorker, mars 2018. URL https://www.
newyorker.com/magazine/2011/10/10/the-crypto-currency.
Diener, Edward och Crandall, Rick. Ethics in Social and Behavioral Research. 1978. ISBN
Ethics in Social and Behavioral Research.
Digiconomist. Bitcoin Energy Consumption Index, 2018. URL https://digiconomist.

net/bitcoin-energy-consumption.
Eisenhardt, Kathleen M. Agency Theory: An Assessment and Review. Academy of Management

Review, 14(1):57–74, januari 1989. ISSN 0363-7425, 1930-3807. URL http://amr.aom.
org/content/14/1/57.
European Central Bank. Virtual currency schemes. European Central Bank, Frankfurt-on-Main,
2012. ISBN 978-92-899-0862-7. OCLC: 870619199.
Finansdepartementet B. 3 kap. i Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering

av terrorism, juni 2017.
Foley, Sean, Karlsen, Jonathan R., och Putniņš, Tālis J. Sex, Drugs, and Bitcoin: How Much
Illegal Activity Is Financed Through Cryptocurrencies? SSRN Scholarly Paper ID 3102645,
Social Science Research Network, Rochester, NY, januari 2018. URL https://papers.
ssrn.com/abstract=3102645.
Fox, Dirk. Bitcoin. Datenschutz und Datensicherheit - DuD, 41(8):507–507, augusti 2017.
ISSN 1614-0702, 1862-2607. URL https://link.springer.com/article/10.1007/
s11623-017-0821-0.
Getswish AB. Swish statistik 2012 - 2017, 2017. URL https://www.getswish.se/

content/uploads/2017/06/Swish-statistik-2012-2017.pdf.
Glaser, Florian, Zimmermann, Kai, Haferkorn, Martin, Weber, Moritz Christian, och Siering,
Michael. Bitcoin - Asset or Currency? Revealing Users’ Hidden Intentions. SSRN Scholar-
ly Paper ID 2425247, Social Science Research Network, Rochester, NY, april 2014. URL
https://papers.ssrn.com/abstract=2425247.
Grierson, Philip. The origins of money. Athlone Press, 1977. Google-Books-ID: 5qIvAAAA-
MAAJ.
Hall, Robert E., redaktör. Inflation, causes and effects. National Bureau of Economic Research
project report. University of Chicago Press, Chicago, 1982. ISBN 978-0-226-31323-8.
IRS. Notice 2014-21, 2014. URL https://www.irs.gov/pub/irs-drop/n-14-21.pdf.
38
Jonung, Lars. Från guldmyntfot till inflationsmål – svensk stabiliseringspolitik under det 20:e
seklet. Ekonomisk Debatt 2000, årg 28, nr 1, s 16, 2000.
Karame, Ghassan O., Androulaki, Elli, och Capkun, Srdjan. Two Bitcoins at the Price of One?
Double-Spending Attacks on Fast Payments in Bitcoin. Teknisk rapport 248, 2012. URL
http://eprint.iacr.org/2012/248.
Kowalski, Patryk. Taxing Bitcoin Transactions Under Polish Tax Law. Comparative Economic
Research, 18(3):139–152, 2015.
Krugman, Paul. The Return of Depression Economics and the Crisis of 2008. W. W. Norton &
Company, 2008. ISBN 978-0-393-07101-6. Citatet på sida 63.
Lewis, David J. och Weigert, Andrew. Trust as a Social Reality. Doktorsavhandling, University
of North Carolina, 1985.
Lieberman, Marvin B. och Montgomery, David B. First-Mover Advantages. Strategic Manage-

ment Journal, 9:41–58, 1988. ISSN 0143-2095. URL http://www.jstor.org/stable/
2486211.
Luhmann, Niklas. Förtroende: En mekanism för reduktion av social komplexitet. 2005.
Malm, Victor och Bjurhall, Tobias. Virtuella valutor : riskanalys av nya betalningsmedel. 2015.
URL http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-556.
Mann, Christopher och Loebenberger, Daniel. Two-factor authentication for the Bitcoin pro-
tocol. International Journal of Information Security, 16(2):213–226, 2017.
Meadows, Sam. International money transfers: what is the safest way to send mo-
ney abroad? The Telegraph, augusti 2017. ISSN 0307-1235. URL https:
//www.telegraph.co.uk/money/consumer-affairs/international-money-
transfers-safest-way-send-money-abroad/.
Nakamoto, Satoshi. Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System, 2008. URL https:
//bitcoin.org/bitcoin.pdf.
Pasztor, James. Bitcoin Investing–An Ethical and Regulatory Quandary. Journal of Financial
Service Professionals, 72(2):30–33, 2018.
Piatkivskyi, Dmytro, Axelsson, Stefan, och Nowostawski, Mariusz. Digital Forensic Impli-
cations of Collusion Attacks on the Lightning Network. I: Advances in Digital Forensics
XIII, IFIP Advances in Information and Communication Technology, ss 133–147. Springer,
Cham, januari 2017. ISBN 978-3-319-67207-6 978-3-319-67208-3. URL http://link.
springer.com/chapter/10.1007/978-3-319-67208-3_8.
39
Porter, Michael E. The Five Competitive Forces That Shape Strategy. Harvard Business Review,
86(1):78–93, januari 2008. ISSN 00178012.
Rabenius, Lars Georg. Academisk afhandling om penningar och mynt hvaraf första delen med
juridiska facultetens i Upsala samtycke under inseende af Lars Georg Rabenius ... för doctors-
graden framställes af Daniel Myreen ... till offentelig granskning å Gustavianska lärosalen d.
7 junii 1810. på vanlig tid f. och e. middagen., Del 1. DIVA, 1810. URL http://urn.kb.
se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-330435.
Riksbanken. Betalningsstatistik, mars 2018. URL https://www.riksbank.se/sv/

statistik/betalningar-sedlar-och-mynt/betalningsstatistik/.
Ritter, Joseph A. The Transition from Barter to Fiat Money. The American Economic Review,
85(1):134–149, 1995. ISSN 0002-8282. URL http://www.jstor.org/stable/2118000.
Rosenfeld, Meni. Analysis of Hashrate-Based Double Spending. arXiv:1402.2009 [cs], februari

2014. URL http://arxiv.org/abs/1402.2009. arXiv: 1402.2009.
SCB. El-, gas och fjärrvärmeförsörjningen 2016, definitiva uppgifter. Statistiska centralbyrån,
s 79, november 2017. ISSN 1654-3661.
Segendorf, Björn. Have virtual currencies affected the retail payments market? Sveriges Riks-
bank, s 5, 2014a.
Segendorf, Björn. What is bitcoin? Sveriges Riksbank Econ. Rev., 2:71–87, januari 2014b.
Skatteverket. Tjänsteinkomster i utländsk valuta, april 2018a. URL https:

//www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteochinkomst/inkomster/
tjansteinkomsteriutlandskvaluta.4.dfe345a107ebcc9baf80003915.html.
Skatteverket. Virtuella valutor, april 2018b. URL https://www.skatteverket.

se/privat/skatter/vardepapper/andratillgangar/virtuellavalutor.4.
15532c7b1442f256bae11b60.html.
Slevitch, Lisa. Qualitative and Quantitative Methodologies Compared: Ontological and Episte-
mological Perspectives. Journal of Quality Assurance in Hospitality & Tourism, 12(1):73–81,
februari 2011. ISSN 1528-008X, 1528-0098. URL http://www.tandfonline.com/doi/
abs/10.1080/1528008X.2011.541810.
Sompolinsky, Yonatan och Zohar, Aviv. Bitcoin’s Underlying Incentives. Communications of

the ACM, 61(3):45–53, 2018.
Steam. Steam Community, december 2017. URL http://steamcommunity.com/games/

593110/announcements/detail/1464096684955433613.
40
Söderberg, Gabriel. Är Bitcoin och andra kryptotillgångar pengar? Sveriges Riksbank, s 14,
mars 2018.
Urquhart, Andrew. The inefficiency of Bitcoin. Economics Letters, 148:80–82, september 2016.
URL https://ac-els-cdn-com.ezp.sub.su.se/S0165176516303640/1-s2.0-
S0165176516303640-main.pdf?_tid=0076c8a7-486e-441c-ac39-e240d9a2ca3d&
acdnat=1525617909_498715890b1b41360901f29ae1db7e60.
U.S. Energy Information Administration. International Energy Outlook 2017, september 2017.
URL https://www.eia.gov/outlooks/ieo/pdf/0484(2017).pdf.
Weber, Beat. Bitcoin and the legitimacy crisis of money. Cambridge Journal of Economics, 40
(1):17–41, januari 2016.
Åmark, Karl. En svensk prishistorisk studie. Ekonomisk Tidskrift, 23(12):147–170, 1921. ISSN
0284-7310. URL http://www.jstor.org/stable/3472373.
41
Stockholm University
SE-106 91 Stockholm
Tel: 08 – 16 20 00
www.sbs.su.se

SU Kandidatuppsats Slutseminarium

Hochgeladen von

Dokumentinformationen

Originalbeschreibung:

Originaltitel

Copyright

Verfügbare Formate

Dieses Dokument teilen

Dokument teilen oder einbetten

Freigabeoptionen

Stufen Sie dieses Dokument als nützlich ein?

Sind diese Inhalte unangemessen?

Copyright:

Verfügbare Formate

SU Kandidatuppsats Slutseminarium

Hochgeladen von

Copyright:

Verfügbare Formate

Risker och utmaningar med

André Gerbaulet & Emil Gnem

Stockholm Business School

3 Metod och metodologi 19

5 Diskussion och kritisk reflektion 32

7 Studiens brister och avgränsningar 36

1.1.1 Bitcoin – Ett exempel på hur det fungerar

Figur 1.1: Visualisering av hur Bitcoins transaktionssystem fungerar (Söderberg, 2018).

3. Hur ser företag på framtidsutsikterna för Bitcoin som betalningsmedel?

2.1 Historia och teori om pengar

Verkliga pengar Verkliga pengar Verkliga pengar

Virtuella pengar Virtuella pengar Virtuella pengar

Virtuella och Virtuella och

kräver att kunskapen om dess fördelar respektive nackdelar sprids.

Olika typer på virtuella valutor

Identitet Transaktion Offentlighet

Dessa kategorier sammanfattas i figur 2.1.

2.2 Fördelar med kryptovalutor

2.3 Svårigheter med kryptovalutor

2.3.1 Typer av attacker och bedrägerier

1. 51 %–attack. Bitcoinsystemet endast är säkert om en illasinnad angripare eller samarbe-

”It is noteworthy that we have performed thousands of double-spending attempts using

2.4 Teoretiskt ramverk

2.4.1 Förtroende och tillit

2.4.3 Risker i företagsverksamhet

2.4.5 First mover

Metod och metodologi

3.1 Problematik, syfte och bidrag

1. Om deltagande har blivit skadade

2. Bristande information angående samtycke

3. Om det finns en integritetskränkning

4. Om vilseledande på något sätt är involverat

Empiri och analys

4.2 Presentation av respondenter

Företagsnamn Representant Intervjuform

Tabell 4.1: Tabellen visar respondenterna.

Compucraft erbjuder IT-support och datorreparationer.

Swedron är specialister på drönare.

Kajak och Fritid i Oxelösund hyr ut kajaker, campingutrustning och annat.

3D Center säljer 3D-printers och erbjuder professionell rådgivning.

Tekungen säljer te online.

4.3 Lagar, regler och myndigheter

I dagsläget beskattas en värdeförändring av kryptovalutor som inkomst av kapital (Skatte-

4.4 Avsaknad av tredjepart och informationsasymmetri

Diskussion och kritisk reflektion

Studiens brister och avgränsningar

Blockchain Luxembourg S.A. Size of blockchain, mars 2018b. URL https://blockchain.

Carrington, Thomas. Revision. Liber AB, 2009.

Coinmarketcap. All Cryptocurrencies | CoinMarketCap, 2018. URL https://

Digiconomist. Bitcoin Energy Consumption Index, 2018. URL https://digiconomist.

Eisenhardt, Kathleen M. Agency Theory: An Assessment and Review. Academy of Management

Finansdepartementet B. 3 kap. i Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering

Getswish AB. Swish statistik 2012 - 2017, 2017. URL https://www.getswish.se/

IRS. Notice 2014-21, 2014. URL https://www.irs.gov/pub/irs-drop/n-14-21.pdf.

Lieberman, Marvin B. och Montgomery, David B. First-Mover Advantages. Strategic Manage-

Luhmann, Niklas. Förtroende: En mekanism för reduktion av social komplexitet. 2005.

Riksbanken. Betalningsstatistik, mars 2018. URL https://www.riksbank.se/sv/

Rosenfeld, Meni. Analysis of Hashrate-Based Double Spending. arXiv:1402.2009 [cs], februari

Skatteverket. Tjänsteinkomster i utländsk valuta, april 2018a. URL https:

Skatteverket. Virtuella valutor, april 2018b. URL https://www.skatteverket.

Sompolinsky, Yonatan och Zohar, Aviv. Bitcoin’s Underlying Incentives. Communications of

Steam. Steam Community, december 2017. URL http://steamcommunity.com/games/