Sie sind auf Seite 1von 46

Days of the week

The names of the days of the week in various world languages can be classified as
either numerical or planetary. The names of one or more days may have been changed
for religious reasons. For instance Sunday is often named "Lord's Day" while
Saturday is often named Day of Rest "Sabbath" or "washing day" in the nordic
countries. Numerically named days may associate day one with Sunday as in Hebrew,
Arabic and Portuguese, or may associate day one with Monday as in Chinese and
Slavic languages.

Planetary names for the days are derived from the Sun, Moon, and five visible planets
(Mars, Mercury, Jupiter, Venus, and Saturn), each of which was associated with a
Greco-Roman deity. The Germanic languages, including English, substitute
indigenous Germanic gods with similar characteristics for many of the Roman deities.

The English names for the days of the week derive from the Anglo-Saxon deities
stemming from the native paganism of the Anglo-Saxons. An exception to this is
Saturday, which takes its name from the Roman deity Saturn. To varying extents,
most regions with dominant Germanic languages practise a similar naming
convention, with most of their weekdays named for their native Germanic deities.

English names of the days

The English days of the week are part of an astrological tradition of naming the days
after the Sun, the Moon, and the five visible planets. The latter is clearest in Saturday,
named for Saturn. What is different in the English system is that the names of
Germanic gods were chosen, and these were not considered to preside over the
relevant planets, but instead were considered equivalent to the Roman gods that were
thought to rule over the planets. For example, Friday is named after the Germanic
goddess of love, Freya, who was seen as equivalent to the Roman goddess of love
Venus, who was associated with the planet Venus that the Roman day was named for.

• Sunday: The name comes from the Old English Sunnandæg meaning "Day
of the Sun". This is a translation of the Latin phrase Dies Solis. English, like most of
the Germanic languages, preserves the original pagan/sun associations of the day.
Many other European languages, including all of the Romance languages, have
changed its name to the equivalent of "the Lord's day" (based on Ecclesiastical Latin
Dies Dominica). Spanish and Portuguese Domingo, French Dimanche, Romanian
Duminică and Italian Domenica, etc.

• Monday: The name comes from the Old English Mōnandæg meaning "Day
of the Moon". This is likely based on a translation of the Latin name Dies Lunae .
French Lundi, Spanish, Lunes, Romanian Luni, Italian Lunedì, etc.
• Tuesday: The name comes from the Old English Tiwesdæg meaning "Tyr's
day." Tyr (in Old English, Tiw, Tew or Tiu) was a god of combat and heroic glory in
Norse mythology and Germanic paganism. The name of the day is based on Latin
Dies Martis, "Day of Mars" (the Roman war god); French Mardi, Spanish Martes,
Romanian Marţi , Italian Martedì, etc .

• Wednesday: The name from the Old English Wōdnesdæg meaning the day
of the Germanic god Wodan, more commonly known as Odin, who was the highest
god in Norse mythology, and a prominent god of the Anglo-Saxons (and other
peoples) in England until about the seventh century. It is based on Latin Dies
Mercurii, "Day of Mercury"; French Mercredi, Spanish Miércoles, Romanian
Miercuri , Italian Mercoledì,etc . The connection between Mercury and Odin is more
strained than the other connections. The usual explanation is that both Odin and
Mercury were considered leaders of souls, in their respective mythologies. Also, in
Old Norse myth, Odin, like Mercury, is associated with poetic and musical
inspiration. In German, the day is referred to as Mittwoch (mid week). Similarly in
Finnish it is referred to as keskiviikko (keski = mid, viikko = week).

• Thursday: The name comes from the Old English Þūnresdæg meaning the
day of Þunor, commonly known in Modern English as Thor, the god of thunder in
Norse Mythology and Germanic Paganism. It is based on the Latin Dies Iovis, "Day
of Jupiter"; French Jeudi, Spanish Jueves, Romanian Joi, Italian Giovedì,etc . In the
Roman pantheon, Jupiter was the chief god, who seized and maintained his power on
the basis of his thunderbolt .

• Friday: The name comes from the Old English Frigedæg meaning the day
of Frige, the Germanic goddess of beauty, who is a later incarnation of the Norse
goddess Frigg, but also potentially connected to the Goddess Freyja. It is based on the
Latin Dies Veneris, "Day of Venus"; French Vendredi, Spanish Viernes, Romanian
Vineri, Italian Venerdì, etc. Venus was the Roman goddess of love and sex.

• Saturday: It is the only day of the week to retain its Roman origin in
English, named after the Roman god Saturn. Its original Anglo-Saxon rendering was
Sæturnesdæg. In Latin it was Dies Saturni, "Day of Saturn". But, French Samedi,
Spanish and Portuguese Sábado, Romanian Sâmbătă, Italian Sabato, etc. come from
Sabbata Dies (Day of the Sabbath) coming from Hebrew Shabath, "Day of Rest".
First day of the week

In English language countries the week may begin on either Sunday or Monday. Most
business and social calendars in the United Kingdom, the United States, Canada and
Australia mark Monday as the first day of the week, though in South Africa and South
America, Monday is considered the first day of the working week. Sunday was the
first day of the astrological week, the Hebrew week, and in the Ecclesiastical Latin
week of the first millennium.

In Jewish and Christian tradition, the first day of the seven day week is Sunday.
According to the Bible, God created the Earth in six days, and rested on the seventh
day, the Sabbath, i.e. Saturday. This made Sunday the first day of the week, while
Saturdays were sanctified for celebration and rest. After the week was adopted in
Early Christian Europe, Sunday remained the first day of the week, but also gradually
displaced Saturday as the day of celebration and rest, being considered the Lord's
Day.

The variation is evident from names of the days in some languages — in Hebrew,
Arabic, Greek, Portuguese some days are simply called by their number starting from
Sunday, e.g. Monday is called "Second day" etc. In other languages, like Slavic
languages, days are also called after their ordinal numbers, but starting from Monday,
making Tuesday the "Second day". According to another possible explanation, days
from Monday to Friday in Slavic languages aren't numbered by their position within
the week, but by their distance from Sunday, especially given that Wednesday is
named sereda "The Middle day", which makes it a true statement only if Sunday is
the first day of the week.

Through common usage in most of Europe for business purposes today, in South
America, and in parts of Asia, Monday is considered to be the first day of the week
and is literally named as such in languages such as Mandarin (xingqiyi) and
Lithuanian (pirmadienis). The ISO prescribes Monday as the first day of the week
with ISO-8601 for software date formats.

In the Julian and Gregorian calendars, a day extends from midnight to midnight.
However, in the Hebrew and Islamic calendars the days extend from sunset to sunset.
Thus, the Jewish shabath also starts at sunset on Friday and extends into Saturday and
the first day of the Islamic calendar, yaum al-ahad, starts on Saturday after sunset and
extends to sunset on Sunday.

Origins

It is suggested that the seven day week derives from early human observation that
there are seven celestial objects (the five visible planets plus the Sun and the Moon)
which move in the night sky relative to the fixed stars. Seven days is also the
approximate time between the principal phases of the Moon (new, first quarter, full,
last quarter). Various sources point to the seven day week having originated in ancient
Babylonia or Sumer. It has been suggested that a seven day week might be much
older. The seven day planetary week was known to be present in Hellenistic Egypt.
The oldest Greek attestation of a seven day week associated with heavenly luminaries
are from Vettius Valens, an astrologer writing ca 170 CE in his Anthologiarum. The
order was Sun, Moon, Ares, Hermes, Zeus, Aphrodite, and Chronos . Valens had
studied Egyptian astrology in Alexandria and there had probably also been exposed to
Babylonian astrology. From Greece the planetary week names passed to the Romans.

Sanskrit attestations of the navagraha "nine astrological forces", seven of which are
used for day names, date to the Yavanajataka "Sayings of the Greeks", a 150 CE
translation of a 120 CE Greek Alexandrian text. The Manicheans carried the system to
Tibet and China in the 3rd and 4th century.

The earliest known reference in Chinese writings is attributed to Fan Ning, who lived
in the late 4th century, while diffusions via India are documented with the writings of
the Chinese Buddhist monk Yi Jing and the Ceylonese or Central Asian Buddhist
monk Bu Kong of the 8th century. The Chinese transliteration of the planetary system
was soon brought to Japan by the Japanese monk Kobo Daishi; surviving diaries of
the Japanese statesman Fujiwara Michinaga show the seven day system in use in
Heian Period Japan as early as 1007. In Japan, the seven day system was kept in use
(for astrological purposes) until its promotion to a full-fledged (Western-style)
calendrical basis during the Meiji era.

The seven day week is known to have been unbroken for almost two millennia via the
Alexandrian, Julian, and Gregorian calendars. The date of Easter Sunday can be
traced back through numerous computistic tables to an Ethiopic copy of an early
Alexandrian table beginning with the Easter of 311 as described by Otto Neugebauer
in Ethiopic astronomy and computus.

In other languages

Romance languages

In most Romance languages, such as Italian, Spanish, French and Romanian, the
names of the days except Saturday and Sunday come from Roman gods via Latin.
Latin itself calqued the names from Greek. The Roman (Latin) names of the days are
still used in some English courts such as the House of Lords.

The major exception is Portuguese which uses a numbered system derived from the
Ecclesiastical Latin day names, as opposed to Classic Latin.

Christianization

The early Christian Church, uncomfortable using names based on pagan gods,
introduced a simple numerical nomenclature which persists in some European
languages such as Portuguese and Greek. The Christian names are derived from
Hebrew, which numbers all days of the week beginning with "First day" for Sunday
but ending with the "Shabath" for Saturday. Arabic names for Sunday through
Thursday are first through fifth days; Friday (the day when Muslims are expected to
perform noon prayers as a group) is named the Djum'a "gathering day" and Saturday
is Sabt.

It was Saint Martin of Dumio (c. 520–580), archbishop of Braga, who decided that it
was unworthy of good Christians to call the days of the week by the Latin names of
pagan gods and decided to use the ecclesiastic terminology to designate them (Feria
secunda, Feria tertia, Feria quarta, Feria quinta, Feria sexta, Sabbatum, Dominica
Dies), from which came the present Portuguese numbered system. Martin also tried
to replace the names of the planets, but in that he was not successful. In Middle Ages,
Galician-Portuguese still retained both systems (as seen in older texts), nowadays
only Portuguese's sister language Galician uses the old Roman gods system. For that
reason, the first day of the week in Portuguese is Sunday (Domingo).

The Slavic languages adopted numbering but took Monday rather than Sunday as the
"first day".

Celtic languages

Welsh, the closest living language to that of Roman Britain, faithfully preserves all
the Latin names, even though the language itself is not descended from Latin: dydd
Llun, dydd Mawrth, dydd Mercher, dydd Iau, dydd Gwener, dydd Sadwrn, Sul.

In Irish, the Latin names are used for Saturday, Sunday, Monday and Tuesday. Three
days are named for the traditional Roman Catholic days of fasting and abstinence.
Wednesday is "the first fast": An Chéadaoin; Friday "the fast": An Aoine; leaving
Thursday as "the day between two fasts", An Dé idir dhá aoin, contracted to An
Déardaoin.

Germanic languages

In English all the days of the week are named after the ruling luminary, with most of
the names coming from Germanic deities, such as Wodan (Wednesday) and Thor
(Thursday). Sunday and Monday are named directly from the Sun and Moon.

Saturday is the only day named directly after a Roman god, though the Germanic god
associated with each day is generally a calque of the corresponding divinity from the
Roman calendar. Other Germanic languages generally follow the same pattern,
although the German for Wednesday is Mittwoch and the Yiddish is Mitvokh (mid-
week).

Icelandic is notably divergent, maintaining only the Sun and Moon (sunnudagur and
mánudagur respectively), while dispensing with the names of the explicitly heathen
gods in favor of a combination of numbered days and days whose names are linked to
pious or domestic routine (föstudagur, "Fasting Day" and laugardagur, "Washing
Day"). The "washing day" is also used in other North Germanic languages, although
the "pagan" names generally are retained.

Indic languages
In the Hindu Calendar followed in South Asia and South-East Asia the days of the
week (named after the planets, starting from Sunday) are called bhaanu vaasara
(Sun), indu vaasara (Moon), mangal vaasara (Mars), saumya vaasara (Mercury),
guru vaasara (Jupiter) bhrigu vaasara (Venus), sthira vaasara (Saturn).

The names of days in Hindi and Marathi are Ravivar (Sunday), Somvar (Monday),
Mangalvar (Tuesday), Budhvar (Wednesday), Guruvar (Thursday), Shukravar
(Friday) and Shanivar (Saturday).

The names of days in Urdu are Itwaar (Sunday), Peer (Monday), Mangal (Tuesday),
Budh (Wednesday), But under the Muslim influence : Jumaaraat for Thursday ,
Jumaah for Friday and Haftah ( seventh day )for Saturday.

Dravidian languages

In the linguistically unrelated South Indian dravidian language Tamil the days of the
week are also named after the planets, in the same order as in the Romance languages
and the Indo-Aryan languages - Thingal (Monday, Moon), Sevvaay (Tuesday, Mars),
Puthan (Wednesday, Mercury), Viyaazhan (Thursday, Jupiter), Velli (Friday, Venus),
Sani (Saturday, Saturn), Nyayiru (Sunday, Sun).

Sino- Tibetan languages

In the Sino-Tibetan language of Burmese, the days of the week, except for Sunday
and Monday, named after the planets, are Sanskrit loan words. In order starting from
Sunday, they are: Taninganway (Sino-Tibetan), Taninla (Sino-Tibetan), Inga (from
Sanskrit 'Angara', "Mars"), Boddhahu (from Sanksrit 'Budha' "Mercury"),
Kyathabaday (from Sanskrit "Vakyasapati"/"Bavahasapati"), Thaukkya (from
Sanskrit 'Shukra' and combined with Pali 'Sukka') and Sanay (from Sanskrit
"Shani").

Japanese and Korean

In Japanese and Korean, the days of the week are named after the Chinese
astrological week, which is based on the Indian luminary week. The Chinese
associated the five classical planets with the Five Elements. Notably, the order of the
planets follows the Indian week, and not the order of the Chinese elements. (See table
below.) For example, the planet Mercury is associated with the element Water, and
Wednesday (dies Mercuris) is called "day of water" (suiyoubi, in Sino-Japanese).
These names of days of the week were introduced by the end of the first millennium
CE to Japan and Korea, but they were not widely used in Japanese or Korean daily
life until the late 19th century.

Chinese

In modern Chinese, days of the week are numbered from one to six, except Sunday.
Literally, the Chinese term of Sunday means "week day"(星期日 or 星期天). Monday
is named literally "week one" in Chinese, Tuesday is "week two", and so on.
However, China adopted the Western calendar, putting Sunday at the beginning of the
calendar week, and Saturday (星期六, meaning "week six" in Chinese) at the end .

A second way to refer to weekdays is using the word zhou (周), meaning "cycle."
Therefore Sunday is referred to as zhoumo (周末), meaning "cycle's end" and
Monday through Saturday is termed accordingly zhouyi (周一) "first of cycle,"
zhouer (周二 ) "second of cycle," and etc.

Another Chinese numbering system, found sometimes in spoken Chinese of southern


languages (i.e. Cantonese/Yue, or Fukinese/Min), refers to Sunday as the "day of
worship" (礼拜日 or 礼拜天) and numbers the other days "first [day after] worship"
(Monday) through "sixth [day after] worship" (Saturday). The Chinese word used for
"worship" is associated with Christian and Muslim worship, and the system's use may
be connected with the arrival of Christianity, especially prevalent during in the 18th
and 19th centuries in south coastal port cities.

In traditional Chinese calenders, days may still be referred to by their association with
the sun, moon, and the Chinese elements of fire, water, wood, metal, and earth.

Etymologies of the days of the week

In the following lists an asterisc refers to an astral name. A number refers to a


numeral name. Names related to Christian Sunday, Jewish Shabah and Islamic Djum'a
are designated with  ,  and  respectively. A day name which means "middle of
week" has a ♥ symbol.

West Germanic languages

Language I II III IV V VI VII


Wōdnesdæg Sæternesdæg Sunnandæg
Old English Mōnandæg * Tīwesdæg * Þunresdæg * Frīgedæg *
* * *
Middle mone(n)dai; tiwesdai; * wodnesdai; sun(nen)dai;
þur(e)sdai * Fridai * Saterdai *
English * mondai tewesdai wednesdai * * sone(n)dai
English s. Monedai * Tiwesdai * Wednesdai * Thoresdai * Fridai * Saterdai * Sonnedai *
XIV
English Monday * Tuesday * Wednesday* Thursday * Friday * Saturday * Sunday *
Scots Monanday * Tysday * Wadensday* Fuirsday * Friday * Setturday * Sunday *
Caledonian Ainstay * Tweistay * Weinstay * Turstay * Freistay * Sarstay * Sonestay *
Bislama Mande * Tusde * Wenesde * Tosde * Fraede * Sarede * Sande *
Tok-pisin Mande * Tunde * Trinde 3 Fonde * Fraide * Sarere * Sande *
Sranan Monde * Tudewroko * Dridewroko Fodewroko * Freida * Satra *- Sonde *
Surinamese 3 sabadei 
Monandi * Tiesdi * Wernisdei * Thunresdi * Frigendi * Saterdi / * Sunnandi*
Frisian Snevend
[<
Sonnabend]
Moandei * Tisdei * Wansdei * Thungersdei Freedei * Sniund (< Snein *
Modern
* Sonnabend)
Frisian
*
Old Frisian Monendei * Tiesdei * Wonsdei * Thunresdei * Frigendei * Saterdei * Sunnandei *
West
Moandei * Tiisdei * Woansdei * Tongersdei * Freed * Sneon * Snein *
Frisian
Frisian
Moundai * Täisdai * Midwiek ♥ Tuunsdai * Fräindai * Snäiwende * Sundai *
Saterland
North Frideisennin
Monnendei * Tirsdei * Winsdei * Türsdei * Sennin * Sennedei *
Frisian *
OstFrisian Mååndach * Dingsdach * Mitweik ♥ Dünedach * Fråidach * Zåtedach * Zündach *
Niederdeuts Manendach Dingesdach Wodensdach Donersdach Vridach * Satersdach * Sonnendach
ch * * * * *
Platdeutsch mandag * Dingsdag * Middewäken Dünnerdag Freedag * Sünnabend Sündag *
-Germany ♥ * *
Plattdüutsc Maandag * Dingsdag * Mirrweek; ♥ Donnersdag Friedag * Saterdag * Sunndag *
h *
Plattdüutsc Maandag * Dingsdag * Mideweeken Donderdag Freedag * Sünnabend Sünndag *
h ♥ * *
Plautdietsch Moondag * Dinjsdag * Meddwäakj♥ Donnadag * Friedag * Sinnovend[t] Sinndag *
Menonite *
Mennonite
Mondach * Dinjsdach * Medwaaki ♥ Donnadach * Friedach * Sinowent * Sindach *
plautdietsch
West Vlams Moandag * Diesndag * Woensdag * Dunderdag * Vrydag * Zoaterdag * Zundag *
Middle Manandach Dinxendach* Woensdach* Donresdach Vridach * Saterdach * Sonnendach
Dutch * * *
Dutch
(Nederlands Maandag * Dinsdag * Woensdag * Donderdag * Vrijdag * Zaterdag * Zondag *
)
Limburgian Moandig * Dinsdig * Woonsdig * Dönjerdig * Vriedig * Zaoterdig * Zönjig *
Daensdig Goonsdig Dónderdig Zóndig
Donderrdag
Low Saxon Maondag * Diensdag * Woonsdag * Vriedag * Zaoterdag * Zundag *
*
Low Middeweken
Maandag * Dingsdag * Dunnersdag Freedag * Sünnavend * Sünndag *
German ♥
East
Maondag * Diensdag * Woensdag * Dunderdag * Vrydag * Zoaterdag * Zundag *
Flemish
Afrikaans Maandag * Dinsdag * Woensdag * Donderdag * Vrydag * Saterdag * Sondag
Donneschde Samschdeg
Luxemburg Méindeg * Dënschdeg Mëttwoch ♥ Freideg * Sonndeg *
g* 
Dunnschdig Samschdig
Alemannic Mändig * Zischdig * Mittwuch ♥ Friidig * Sunndig *
* 
AHD old
Mittawehha Sambaztag
high Man(e)tag * Ziostag * Donarstag * Frijetag * Sunnuntag *
♥ 
German
Old Manetag * Ziestac * Mittawecha Toniris tac * Friadag * Sunnunaban Sunnun tag *
German ♥ d*
[Sunday’sev
e]
MHD mittewoche
manetac ziestac donarstac vritac Sambaztac sunnuntac
middle high mittewoche
mantac * ziestac * donerstac * vritac * satertac * sunentac *
German ♥
Samstag  /
German Montag * Dienstag * Mittwoch ♥ Donnerstag * Freitag * Sonntag *
Sonnabend *
Dienschdaag Dunnerschda Samschdaag
Deitsch Mondaag * Mittwoch ♥ Freidaag * Sunndaag *
* ag* 
Bavarian Mo(n)da * Irda Ertag * Migga ♥ Pfinsda 5 Freida * Samsda  Sunnda *
(Germany) Månda Ziesda Mitchtåg Pfinzda Freida Såmsta Sunda
Mondåg Aftermonda Middwoch Pfinsdåg Freidåg Såmståg Sundåg
Iadda Micha
Ergedåg Dunnasdåg *
Diensdåg
Diada
Bavarian Meentakh * Èrtakh * Mittoch ♥ Fiistakh 5 Vraitakh * Saastakh  Suntakh *
Zimbrisch
It.
Dachau Mahda Irta * Migga ♥ Pfindsda 5 Freida * Såmsda  Sunda *
Oberbayris Moda * Irda * Migga♥ Pfindsda 5 Freida * Såmsda  Sunda
ches
Oberland
Pinzgauer Moo(n)tåog Örchtåog/ Midwoch♥ Pfinztåog 5 Fraitåog * Såmståog  Sunntåog *
mundart * Irchdog,
Irchdoug *
Sonneberge Maadich * Diensdich * Middwoch Dunnerschdi Freidich * Sunamd  Sundich *
r mundart ♥ ch *
St. Johann, Éschtôg, Pfinstôg 5 Såmstôgsunn
Tirol ? Érchtôg * ? ?  ?
Straubing Moonda * Iata * Migga♥ Pfinsta 5 Fraida * Samsda  Sunnta *
Türkenfeld/ Meeinta * Aftermeeinta Mickta ♥ Toounschta Fraita * Samsda  Sunnta *
Lechrain * *
Unter- Maandi(ch) Diäsdi(ch) * Midwuche(r Dunnerschdi Freidi(ch) * Saamsdi(ch) Suundi(ch) *
ostfränkisch * di)♥ (ch) * 
Wasserburg Mooda * Iata * Miiga ♥ Pfinzta 5 Fraida * Såmsda  Sunnda*
am Inn
Wien Måndoch * Dinsdoch * ? Pfinzda 5 ? ? Suntoch *
Sundoch
im unteren Måånda * Iada * Midicha ♥ Pfinsta 5 Fraida * Samsda  Sunnda *
Bairischen
Wald
Cham Monda * Iada * Micha ♥ Pfinsda 5 Fräta * Såmbsda  Sunnta *
Mittenwald Måunda * Morchda * Micktn ♥ Pfintzta 5 Fraida * Såmbsda  Sunnta *
Kärnten ? Ertåg, Irtåg, Mítåg, Míte Pfinztag, ? ? ?
(Austria) Irte * ♥ Pfingståg , 5
Steiermark/ Mauta * Erchta, Mitta ♥ Gfingsta, Freita * Samsta  Sunnta *
Styria Erchtag, Irta, Pfingsta 5
(Austria) Irti, Erti *
Oberösterre Moda, Echta, Midöcha, ? ? ? Sunnda *
ich Monda * Eritog, Irda, Miröcha ♥
(Austria) Örda *
Niederöster ? Iarido(ch), * ? Bfindsda, 5 ? ? ?
reich(Austri Iada Bfingsda
a)
Unterinntal ? Erschhta * Mikkn ♥ Pfinschda 5 ? ? ?
(Austria)
Werdenfels Maada * Mörchda * Mikdn ♥ Pfinzda 5 ? ? ?
er- land
(Austria)
Swabian Mendich * Denschtig * Middwoch ♥ Donschdig* Fraidich * Samschdig Sonndich *
schwäbisch Medig Zeischdig Migda ; Donnerschtig Freidig  Sonndig
Moondig Daischdig Doorschdich
Meedig Daoschdig
Ripoarian Sambsdaach
Dunnerßdaac
Moondaach* Dinnßdaach* Medwoch♥ Friidaach* Sammpßta Sunndaach*
h*
ach
Palatinian Mondaach * Dinschdaach Mittwoch ♥ Dunnerschda Freidaach * Samschdaac Sundaach *
[Pfalz] * ach* h
d'r * d'r
Alsacian d'r d'r d'r d'r d'r
dunnerschdi( samschdi(g)
alemanic mandi(g) * zischdi(g) * mettwuch ♥ fridi(g) * sunndi(g) *
g) 
Alsaciano Mondaa * Dienschdaa Mittwuch ♥ Dunnerschda Fridaa * Samschdaa Sundaa *
francic * a*
Swiss
Mëëndig * Zyschtig * Mittwuche ♥ Dunschtig * Frytig * samschtig Suntig *
German
Swiss Mäntig * Ziischtig * Mittwoch Dunstig * Friitig * Samschtig  Sonntig *
Zurich
Swiss Mantig * Zischtig * mittwoch Donschtig * Friitig * Samschtig  Sunntig *
Allemand
‫מאָנטיק‬ ‫דינסטיק‬ ‫מיטװאָך‬ ‫דאָנערשטיק‬ ‫פֿרײַטיק‬ ‫שבת‬ ‫זונטיק‬
Yidish IWO
Montik, * Dinstik * Mitvokh ♥ Donershtik * Fraytik * Shabes  Zuntik *
‫מאָנטיג‬ ‫זונטיג‬
Yidish ‫דינסטיג‬ ‫מיטװאָך‬ ‫דאָנערשטיג‬ ‫פֿרײַטיג‬ ‫שבת‬
Montig Zuntig
colloquial Dinstig * Mitvokh ♥ donershtig * Fraytig * Shabes 
Muntik * Zintik *
‫דאָנערשטאָג‬
Yidish ‫מאָנטאָג‬ ‫דינסטאָג‬ ‫מיטװאָך‬ ‫פֿרײַטאָג‬ ‫שבת‬ ‫זונטאָג‬
Donershtog
occidental Montog * Dinstog * Mitvokh ♥ Fraytog* Shabes  Zuntog *
*

East Germanic language

Gothic daiwtairadag Arjaussdags *Midjawiko *Pintadags, paraskaiwe; Sambatdags ; Fraujinsdags


s; diutadags * ♥ or pareinsdags sabatto  "lord's day"
Areinsdags paintedags 5 (eve ) Kirikadags

Northern Germanic languages

Norse Old mánudagr; * týsdagr; odhinsdagr; dhorsdagr; frjádagr;


þváttdagr sunnundagr *
pagan manadagr * týrsdagr; * óðinsdagr; þórsdagr; friadagr *
Norse Old annardagr; * þriðidagr; 3 miðvikudagr fimtidagr 5 fǫstudagr laugardagr; dróttinsdagr
eccl þriðjudagr ♥ ( fast) (Lord) 
Icelandic Miðvikudagr Föstudagr Laugardagur Drottinsdagr
Annardagr 2 Þriðidagr 3 Fimtidagr 5
Old ♥ ( fast) (wash) 
Icelandic Miðvikudagu Fimmtudagur Föstudagur Laugardagur Sunnudagur
Mánudagur * Þriðjudagur 3
Old r♥ 5 (fast) (wash) *
Icelandic Annardagr 2 Dridhidagr 3 Midvikudagr Fimtidagr 5 Fostudagr Laugardagr Drottinsdagr
♥ ( fast) (wash ) 
Lördag
Swedish Måndag * Tisdag * Onsdag * Torsdag * Fredag * Söndag *
(wash)
Dalekarlian Loufdag
Mandag * ? ? Toňsdag * ? (wash) ?
Lørdag
Danish Mandag * Tirsdag * Onsdag * Torsdag * Fredag * Søndag *
(wash)
Fríggjadagur Leygardagur Sunnudagur
Faroese Mánadagur * Týsdagur * Mikudagur ♥ Hósdagur
* (wash) *
Faroese Mánadagur Fríggjadagur Leygardagur Sunnudagur
Týsdagur * Ónsdagur * Tórsdagur *
Suduroy * * (wash) *
Norwegian
Laurdag
nynorsk- Måndag * Tysdag * Onsdag * Torsdag * Fredag * Sundag *
(wash)
lands
Norwegian Lørdag
Mandag * Tirsdag * Onsdag * Torsdag * Fredag * Søndag *
bokmål (wash)

Romance languages

Latin Dies Martis Dies Dies Veneris Dies Saturni


Dies Lunae * Dies Iovis * Dies Solis *
pagan * Mercurii * * *
(dies)
quarta feria;
Latin secunda feria Sabbata  dominica
tertia feria 3 4 media quinta feria 5 sexta feria 6
eclesiastic 2 Sabbatum Dies Domini
hebdomas♥

parlamenta Dies Lunae * Dies Martis Dies Dies Jovis * Dies Veneris Dies Sabbati Dies Solis *
ry Great * Mercurii * * 
Britain
Lingua Domingo 
Lunedì * Martedì * Mercoledì * Giovedì Venerdì * Sabato 
franca
Italiano Lunedì * Martedì * Mercoledì * Giovedì * Venerdì * Sabato  Domenica 
Italiano ? ? ? Giuveddi * ? Sabbete  Dumeneche
Abruzzese 
Italiano ? Martedi * Demeero * ? Devendro * ? Demendze
Aosta
Italiano Lunniri * Martiri * ? ? ? ? Rumenich 
BAS
Italiano Lönedé * Martedé * Mercoldé * Joedé * Enerdé * Sàbet  Dömènga 
Bergamasco
Italiano Lonedé * Martedé * mêrcuel * Zòbia * Vèner * Sâbet  Dmanndga
Bolognese 
Bresciano Lónédè * Martédè * mèrculdé * Suedè * Énerdé * Sabot  Duminica 
Italiano Luni * Marti * Miarcuru ; Iuavu ; jovi Vennari * Sabbatu ; Ruminica ;
Calabrese Lunedia mercoleddì ; ; gioveddì Sapatu  Dominica
mercuri * Jovidia * Duminica 
Vennari
Italiano
Luni * Marti * Marcuri * Ghjovi * Venderi Sabatu  Dumenica 
Corso
venneri *
Italiano Lonede * Martede * Mercuel * Zobia * Vener * Sabet  ?
Emiliano
Italiano
Lunis * Martars * Miercus * Joibe * Vinars * Sabide  Domenie 
Friulano
Italiano Luneddi * Marteddi * Mercordi * Giovedi * Vennardi * Sabbito  Domenica 
Laziale
Italiano Lunesdi * Matesdi * Macordi * Zœggia * Venardí * Sabbo  Domenega
Liguriano Lûnedí Martedí Merculedí Sabbu Duménnega
Italiano Lunitìa * Martitìa * Mirculitìa Sciuitìa * Vinirdìa * Sabbutu  Tumenica 
Lizzianese /merculitìa *
Dumènega
Italiano Mardí ; Gjöbia;
Lündesdí * Mercurdí * Vendredí * Sàbet  Domenega
Lombardo Demars * Gioedi *

Italiano Lunedì * Martedì * Mercoldì * Giovedì *; Venerdì * Sàbet  Domèniga
Lombardo Gioeubbia 
Western
Italiano Lunedì * Martedì * Mèrcor * Gioedì * Vénar * Sabat  Domènica 
Mantuano
Italiano Lunnedì * Djoedì * Sabbado  Domenniga
Marchigian 
o
Italiano Lunadè * Martedè * Merculdè * Giuidè * Venardè * sabat  Dmenga 
Mirandoles
e
Italiano
lunedè * mertedé * mercurdè * Giuvidè * venerdè* sabet  Dmànga 
Modenese
Dummeneca
Napolitan Lunnerì * Marterì * Miercurì * Gioverì * Viernarì * Sàbbatu 

napulitano lunnedì martedì miercudì giovedì viernadì sàbbato
dumméneca
Parmigiano lundí * mardí * mercoldí giovedí * venerdí * sabato  Domenica 
Lùn-es Màrtes Merco(l) Giòbia Vënner
Piemontes Saba Sàba  Dumìnica 
Lunës * Martës * Mèrcou * Djòbia * Vënnër *
Lunidía * Martidía * Mercredi Gevedi * ? Sabbete  Demeneche
Pugliese merculidía * 

Reggiano lonedè * martedè * mercoledè * Giovedè * venerdè * sàbet  Dmènga 


Romagnolo lundè * martidè mirquèl zòbia * vèner * sàbit  dmànga
mert * Dmenga 
Romano luneddì * marteddì * mercoleddì ? ? sàbbato  ?
Sardo Lúnis * Màltis * Mélcuris * Gióbia * canàbara Sàbadu  domíga
lunis martis mercuris gioja chenabura sapadu duminica 
Sardo lunis martis mèrcuris giòbia cenàbara sàbudu domingu ;
Campidane domìnigu
su
Sardo Lunisi * Martisi * Merchurisi * Joia * chenabura Sapadu  Dominiga 
Florinas
Italiano lúnis mártis ; mércuris ; zóbia ; zóza chenàpura ; sàppadu ; domíniga ;
Sardo máltis ; mátis mércuis ; chenàbura ; sàppatu domínica ;
Logudoresu mélcuris ; cenàbura ; dumíniga ;
mérculis chenàura ; dumínica ;
chenàbra ; domíga
chenàrpa ;
cenàrba
Sardo Lunis * Martis * Mercuris * jobia/zobia * chenapura Sappadu  Dominica 
Nuoro
Sardo Lunis * Martis * Merculis * Jovia * chenap(u)ra Sappadu  Dominica 
sarule
Marti / Sàbbatu / Dumìnica /
Luni Mèrcuri / Jovi
Siciliano Martidìa * Vènniri / Sabbatudìa Duminicadìa
Lunidìa Mercuridìa * Jovidìa *
martidì ; Venniridìa *  
Luniria * merculedì iòviri
màrtiri
Lunede * ? Mezzedima ? Vernedi * ? ?
Toscano

Tarantino lunedìe martedìe mercrudìe sciuvedìe venerdìe Sàbbete  dumèneche
Trentino Luni * Marti * Mercol * Zobia * Vendro * Sabo  ?
Triestino lùnedi màrtedi mèrcoledi giòvedi vènerdi sabo  Domenica
Umbrio Lundio * Mardio * ? ? ? ? Dimenica 
Venecian luni * marti * mercore * soba ; vènare ; sabo  doménega
veneto zoba ; vénere ;
zioba* véndare*
Viestano lun'di * mart'dì * m'rcul'dì * giuv'dì* v'nardì* sabb't'  dumen'ch' 
Zeneize lunesdì * mätesdì * mäcordì * zeuggia * venardì * sabbo  doménega 
Genovese

Spanish Lunes * Martes * Miércoles * Jueves * Viernes * Sábado  Domingo 


Gallego Luns * Martes * Mércores * Xoves * Venres * Sábado  Domingo 
Spain
Gallego Segunda Terça/ Terza Quarta Quinta feira Sexta feira, 6 Sábado  Domingo 
Port. feira, 2 feira 3 /Corta feira 5
4
Asturiano Llunes * Martes * Miércoles * Xueves * Vienres * Sábadu  Domingu 
Aragones Luns * Martes * Miercols * Chuebes * Biernes * Sabado  Domingo 
Leones llunes * martes * miércoles * Xueves * vienres * sábadu  domingu 
Portugues Segunda- Terça-feira 3 Quarta-feira Quinta-feira Sexta-feira 6 Sábado  Domingo 
feira2 4 5
Mirandes Segunda 2 Terça 3 Quarta 4 Quinta 5 Sesta 6 Sábado  Deimingo 
Demingo
Cabo Verde Sugunda fera Tirsera fera 3 Kuárta fera 4 Kinta fera 5 Sésta fera 6 Sábru  Dimingu 
2
Extremenho Lunis * Martis * Miérculis * Juevis * Vielnis * sábau  domingu 
Fala Lunis * Martis * Mérculis * Xovis * Vernis * sábau  domingu 
extremenho
Catalan Dilluns * Dimarts * Dimecres * Dijous * Divendres * Dissabte  Diumenge
Valenciano dilluns * dimarts * dimecres * dijous * divendres * Dissabte  dumenge 
Aranes deluns, dimars dimèrcles dijaus diuendres Dissabte  Dimenge 
Occitan Diluns * Dimars * Dimècres * Dijòus * Divendres * Dissabte  Dimenge 
Dzoratâi delon demâ * demîcro * Dedjâo * deveindro * dèçando ; demeindze
Switserland dèssando  
lo dzo dâo
Seigneu
Provenzal Diluns * Dimares * Dimecres * Dijou * Divendre * Dissate  Dimenche 
Savoyan Delon Demârs Demecru Dejhue Devendro Dessando Demenjhe
delun * dema* demecre* dedzeu * devindre * desindre  Deminche
Savoyard d'lôn * d'mar * d'mèrque * d'zhòu * d'vênde * d'sânde  d'mênde 
B.
Maurienne
Occitan Duns * Mars * Mèrc * Jë * Vundre * sande  Diamunjë 
Gardiol
Piemonte
&, Calabria
Auvergnes Luns * Marts * Mècres * Jòus * Vèndres * Sabte  Desmènja 

Arpitan Delon * Demârs Demécro * Dejô * Devendro * Dessando  Demenge 


Queyras Dilun * Dimar * Dimècre * Dijòu * Divinre * disande Deimenjo
/desmenjo 
Viaran Dilu * Dimar * Mècre * Jòu * Vèndre * sande Dimënjo 
Briançon
French Lunar * Jeusday, Merkedy, Jeodi * Venerdy, Sabbedi, Diemane 
Norman Jeusdye,Juris Mercuredi, Venardy, Smaday,
[s. X –XI] die * Merdie, Venrdi`* Semadi, 
Meskerdy *
Old French. Lundi * Marsdi * Merquedi * Joedi, Jeusidi Vendredi, Samedi  Diemane 
[s.XII-XIII] * Vendresdi *
French D’oc Diluna, * Dimars * Dimecres, * Dijoura, Divendres, Dissata, Dimenche,
Dijoou * Diveindres * Dissate  Dimeche 
Galois Lundi * Mardi * Merqerdi * Vanderdi * Samadi  Dimaenn 
French old Lunsdi* Dimars * Mercresdi * Juesdi * Vendresdi* Sambedi  Diemance 
French Lundi * Mardi * Mercredi * Jeudi * Vendredi * Samedi  Dimanche 
Lorraine Lundi * Mârdi * Micurdi * Jeudi * Venr'di * Sam'di  Dimanche
Meuse
Lorraine Lîndi * Mâdi * Mèkeurdi * Jeûdi * venr'di * sèm'di  Dieumanche
Metz 
Lorraine Lîndi * Mwâdi * Mècredi * Djeudi * venr'di * sam'di  Dimwèdje
Vosgues
French
verlan Lundi * Meurzhdi * Merc?herdi * Riaoudi * Gwenerdi * Sadorndi * Suldi *
"vesre"
French Duodi 2 Tridi 3 Quardi 4 Quintidi 5 Sextidi 6 septidi- Primidi 1
republican octidi-ninidi-
decadi
7 – 8 – 9- 10
Walon Londi * Mårdi * Mierkidi * Djudi * Vénrdi * Semdi  Dimegne 
Dîmmaunch
Normand Lundi * Mardi * Mercrédi * Jéeudi * Vendrédi * Sammedi 
e
Dînmanche
Jersey Lundi * Mardi * Mêcrédi * Jeudi * Vendrédi * sanm’di 

lundi, Mardi * Méquerdi * Jeudi * Venderdi * samedi, desmanche,
làndi * somedi  dêmanche,
Guernesy dinmanche,
daimanche

Ser Lũdi * Mardi * Mekrëdi * Djödi * Vãdrëdi * Samdi  Dĩmãch 
Poitevin Léndi * Mardi * Mécrdi * Jheùdi * Vendrdi * Sémedi  Dimenche 
Old Luni * Marczi * Mercuri * Joe * Vinire * Sgimbatha Dominica 
Roumanian. 
Duminică
Roumanian Luni * Marţi * Miercuri * Joi * Vineri * Sâmbătă 

Думиникэ
Moldovan Лунь * Марць * Меркурь * Жой * Винерь * Сымбэтэ 

Arumano Lune * Martsã * Njercurã * Gioia * Vinirã * * Sãmbãtã  Dumãnicã 
Ladino- Lunes Martes Mierkoles Djueves Viernes Shabat Alhad
Judeo
‫* לוניס‬ ‫* מארטיס‬ ‫* מיירקוליס‬ ‫* ג'ואיב'יס‬ ‫* ב'יירניס‬ ‫אלהאד שבת; סאבה‬1
Espanyol
Romanche
Glindesdi * Mardi * Mesemna ♥ Gievgia * Venderdi * Sonda  Dumengia 
Grison
Romanche
Low
lündeschdi * Mardi * Marcurdi * Gövgia * Venderdi * Sonda  Dumengia 
Engadin
(Vallader)
Romanche
Upp, Lündeschdi
Mardi * Marculdi * Gövgia * Venderdi * Sanda  Dumengia 
Engadin *
(Puter)
Romanche
Glindasde * Marde * mesemda ♥ Gievgia * Vendarde * Sonda  Dumengia 
Surmirano
Gliendisdis *
Romanche Gievgia ;
Gliendischdi Mardis * Mesjamna ♥ Venderdis * Sonda  Dumengia 
Sursilva Gievia *
s
Romanche Gliendasgis Dumeingia
Margis * Measeanda ♥ Gievgia * Vendargis * Sonda 
Sutsilva * 
Ladino
Lunesc * Merdi Mierculdi * Juebia * Vënderdi * Sada  Dumënia 
Gardena
Ladino
Lönesc * Mertesc * Mercui * Jöbia * Vëndres * Sabeda  Domënia 
Badiota
Ladino of
Lùnesc * Mèrtesc * Mércol * Jebia * Vender * Sàbeda  Domenia 
Fascia
Creole of Lendi * Madi * Mèkwédi * Jèdi * Vanwédi * Sanmdi  Dimanch
Dominica
Creole of Lendi * Madi * Mèkredi * Jedi * Vandredi * Samdi  Dimanch 
Haiti
Creole of
Lindi * Mardi * Merkredi * Zedi * Vandredi * Samdi  Dimans 
Mauricius
Creole of
Lendi * Mandi * Mèkwèdi * Jendi * Vandwèdi * Samdi  Dimanch 
Santa Lucia
Creole of
Lendi * Mardi * Merkredi * Zedi * Vandredi * Sanmdi  Dimans 
Seychelles
Djadomingo
Papiamento Djaluna * Djamars * Djarason * Djaweps * Djabièrna * Djasabra  
Tagalog Miyerkoles
Lunes * Martes * Huwebes * Biyernes * Sabado Linggo 
Philipines Miyerkules *
Bikol Lunes * Martes * Myerkoles * Huwebes * Byernes * Sabado Domingo 
Philipines
Hiligaynon Lunes * Martes * Mierkoles * Huebes * Biernes * Sabado Domingo 
Philipines
Kapampanga
n Lunes * Martes * Miercules * Huebes * Biernes * Sabado Domingo 
Philipines
Cebuano Dominggo
Philipines Lunes * Martes * Miyerkoles * Huwebes * Biyernes * sabado 
Ilocano Lunes * Martes * Mierkoles * Juebes * Biernes * sabado domingo 
Philipines
Ilongo Lunes * Martes * Mierkoles * Huebes * Biernes * sabado domingo 
Philipines
Bisaya Lunes * Martes * Mierkules * Huwebes- * Byernes * Sabado Linggo 
Philipines Mierkoles Huewebes Biernes-
Hwebes
Huurebes
Aklanon Lunes * Martes * Mierkules * Hueves * Viernes * sabado Dominggo
Philipines
Tetum Segunda 2 Tersa 3 Kuarta 4 Kinta 5 Sesta 6 sábadu Domingu 
[Timor]

Celtic languages

Language I II III IV V VI VII


Domhnach
Satharn
Luan Máirt Céadaoin  Déardaoin  Aoine Dé
Irish Dé Sathairn
Dé Luain * Dé Máirt * Dé Céadaoin Déardaoin Dé hAoine  Domhnaigh
*

Manx Jelhein Jemayrt Jercean Jerdein Jeheiney Jesarn Jedoonee
Dydd Dydd Dydd Dydd
Welsh Dydd Llun * Dydd Iau * Dydd Sul *
Mawrth * Mercher * Gwener * Sadwrn *
Lun Meurzh dimerc’her Yaou Gwener Sadorn Sul
Breton
Dilun * Dimeurzh * Merc'her * Diriaou * Digwener * Disadorn * Disul *
Gaelic Di-Ciadain Di-Ardaoin Di-Sathairne Di-
Di-Luain * Di-Màirt * Di-haoine 
scotch   * Dòmhnaich

Là na Sàbaid
Cornish De Lun * De Merth * De Merher* De Yow * De Gwener* De Sadorn* De Sul *

Other indoeuropean languages: helenic, albanian and armenian

Ancient Greeks had astral names for the days. The Albanian language has astrological
names as well. Bizantian Greeks and Modern Greeks adopted the numeral names for
Monday, Tuesday, Wednesday and Thursday. But for Friday there is paraskeyn (
preparation, eve of Sabbath), sambato for Saturday and day of Kirios (Lord) for
Sunday.

Armenian [inspired by Greek] used numerales from Monday to Thursday. Friday


became: Urbat from the aramaic aruvta ( eve of Sabbath ) which stems from
Hebrew: erev = eve ( before shabath).

Language I II III IV V VI VII


ἡµέρα ἡµέρα ἡµέρα ἡµέρα ἡµέρα
ἡµέρα ∆ιός ἡµέρα Ἡλίου
Σελήνης Ἄρεως Ἑρµοῦ Ἀφροδίτης Κρόνου
Pagan Greek hēméra Diós hēméra
hēméra hēméra hēméra hēméra hēméra
* Hēlíou *
Selḗnēs * Áreōs * Hermoũ * Aphrodítēs * Krónou *
µία
δευτέρα τρίτη τετάρτη πέµπτη σαββάτων;
παρασκευή
Old Greek σαββάτου σαββάτου σαββάτου σαββάτου σάββατον κυριακή
paraskeuḗ
deutéra 2 trítē 3 tetártē 4 pémptē 5 sábbaton  mía
preparation
sabbátou sabbátou sabbátou sabbátou sabbátōn;
kuriakḗ 
Παρασκευή
∆ευτέρα Τρίτη Τετάρτη Πέµπτη Σάββατο Κυριακή
Greek Paraskeyī́
Deytéra 2 Trítī 3 Tetártī 4 Pémptī 5 Sávvato  Kyriakī́ 
preparation
Griko deftéra 2 tríti 3 tetrádi 4 Pétti 5 prassaì Sámba  ciuriacì 
Salentino preparation
Pontik greek ∆ευτέραν Τρίτ Τετράδ Πέφτ Παρασκευήν Σάββαν  Κερεκήν 
Albanian e hënë * e martë * e mërkurë * e enjte * e premte * e shtunë * e diel *
երկուշաբթ կիրակի
չորեքշաբթ
ի երեքշաբթի հինգշաբթի
ուրբա kiraki
ի շաբաթ
yerkoušabṭi yereḳšabṭi hingšabṭi miashabati, 1
č ̣oreḳšabṭi vourbaṭ šabaṭ
yergushabti, yerekshabati, hingshabati, kiriaki,
Armenian choreqshabat urbat, urpat shabat,
yergushapti Yerek shapti, Hink shapti, kiraki,
i Tchorek 4 shapat
2 yeregshapti hingshapti Guiragui
3 shapti, 5
eve 
of the Lord
tchoregshapti

Slavic languages

Basically the names of the days are numerical. Sunday is the day of rest, and literally
ne-dila "day of no work". But Sunday is also the beginning of the week and the word
nedela is synonim to week .

In Russian, Sunday is called voskresenye ( day of Resurrection ).


Monday is the 'day after nedela', and Wednesday is the 'middle' the etymology of
sereda is the same as serdse (heart ).

Eastern Slavic languages

Language I II III IV V VI VII


Ancient poneelnik vtor 2 sereda♥ chetverg 4 pentek sonbota nedelja
Slavic ponedjeljnik vtornik sreda cetverg, pjatok subbota voskresenie
[Old ponedenik vtornik sreda cetvertok pe.tk 5 so.bota  v`skrsenije
Bulgarian] c^etvrtk resurrection
собота;
Old Church понедѣлъкъ въторъкъ срѣда четврьтъкъ пѧтъкъ сѫбота недѣля
Slavic ponedělŭkŭ vŭtorŭkŭ 2 srěda ♥ četvrĭtŭkŭ 4 pętŭkŭ 5 sobota; nedělja
sǫbota 
Воскресенье
Понедельник Вторник Среда Четверг Пятница Суббота voskresenye
Russian panyedyelnik vtornik 2 sryeda ♥ chetverg 4 [pyatnitsa] 5 [subbota]  
resurrection
Панядзелак Aўторак Серада Чацвер, Пятніца Субота Нядзеля
Belorussian
Panyadzelak Autorak 2 [serada] ♥ chatsver 4 pyatnitsa 5 subota  nyadzelya
Понеділок Вівторок Середа Четвер П'ятниця Субота Неділя
Ukrainian
ponedilok vivtorok 2 sereda ♥ chetver 4 pyatnitsya 5 subota  nedilya

Western Slavic languages

Polish Poniedziałek Wtorek 2 Środa ♥ Czwartek 4 Piątek 5 Sobota  Niedziela


Kashubian
Pòniedzôłk Wtórk 2 Strzoda ♥ Czwiôrtk 4 Piątk 5 Sobòta  Niedzela
[Polonia]
Lusatian Pondiela Wutora 2 Srjeda ♥ Stwortk 4 Pjatk 5 Sobota  Njedzela
(Sajonia)
Sorbian
póndźela Wutora 2 Srjeda ♥ Štwórtk 4 Pjatk 5 Sobota  njedźela
high
Sorbian
pónjeźele Wałtora 2 Srjoda ♥ Stwórtk 4 Pětk 5 Sobota  njeźela
low
Tzech Pondělí Úterý 2 Středa ♥ Čtvrtek 4 Pátek 5 Sobota  Neděle
Lach pyndźałek Vtorek 2 Střoda ♥ Čvortek 4 Pjóntek 5 Sobota  nědzěla
Slesia
Slovak Pondelok Utorok 2 Streda ♥ Štvrtok 4 Piatok5 Sobota  Nedeľa
Silesian pyńdźouek wtorek 2 střoda ♥ štwortek 4 pjůntek 5 sobota  ńydźela
Polabic
Pnedel/
(by the
Pnedfla/ Tory 2 Sreda ♥ Perundan Skopy Subuta  Nedela
Elbe
Pnedil
borders )
Prusian Ponadele ? Possissawaite Ketwirtire 4 Pentinx 5 Sabatico  Nadele
ponez`ele nez`ele
Wendic Wutora 2 Srjeda ♥ s`twortk 4 pjatk/petk 5 Sobota 

Southern Slavic languages

Slovene Ponedeljek Torek 2 Sreda ♥ Četrtek 4 Petek 5 Sobota  Nedelja


Krsko pondeli Uteri 2 Streda ♥ Cetrtek 4 Petek 5 Sobota  Vasarnap
[Slovenia] Market day
Croatian Ponedjeljak Utorak 2 Srijeda ♥ Četvrtak 4 Petak 5 Subota  Nedjelja
Bosnian Ponedjeljak Utorak 2 Srijeda ♥ Četvrtak 4 Petak 5 Subota  Nedjelja
Понедељак Уторак 2 Среда Четвртак 4 Петак 5 Субота Недеља
Serbian
[ponedyelak] [utorak] [sryeda] ♥ [chetvrtak] [petak] [subota]  [nedyela]
Illyrian Ponedeljak Utorak, 2 Srieda ♥ Cetvrtak 4 Petak 5 Subota  Nedjelja
(Dalmatia) Vtornik
Dolenjsko ponieds Vtorek 2 Sroda ♥ Cutork 4 Petek 5 Sobota  nedelja
Makedonia Понеделник Вторник 2 Среда Четврток 4 Петок 5 Сабота Недела
n [ponedelnik] [vtornik] [sreda] ♥ [chetvrtok] [petok] [sabota]  [nedela]
Понеделник Вторник 2 Сряда Четвъртък Петък 5 Събота Неделя
Bulgarian
[ponedelnik] [vtornik] [sryada] ♥ 4 [chetv'rt'k] [pet'k] [s'bota]  [nedela]

Baltic languages

Language I II II IV V VI VII
Old Pirmadienis Antradienis Trechiadienis Katviertadieni Penktadienis Sheshtadienis Sekmadienis
Lithuanian 1 2 3 s4 5 6 7
Pirmadienis Antradienis Trečiadienis Ketvirtadienis Penktadienis Šeštadienis Sekmadienis
Lithuanian
1 2 3 4 5 6 7
Ceturtdiena Svētdiena
Latvian Pirmdiena 1 Otrdiena 2 Trešdiena 3 Piektdiena 5 Sestdiena 6
4  (holy)
Pėrmadėinis Ontradėinis Trečiadėinis Ketvėrtadėinis Pėnktadėinis Šeštadėinis Sekmadėinis
Samoguit
1 2 3 4 5 6 7
Panedielis Oterninks Sereda Ketvergs Pernīčė Sobata Nedielės
Samogitian
dėinas
Indo-iranian languages

Indian

The days have astral names

Language I II III IV V VI VII


बृह पितवारः; शिनवारः;
रिववारः;
म गलवारः गु वारः शनै चरवारः
सोमवारः बुधवारः शु वारः आिद यवारः
Sanscrit maṅgalavāra
somavāraḥ * budʰavāraḥ* br̥ haspativāra śukravāraḥ* śanivāraḥ; ravivāraḥ;
ḥ* ḥ; *śanaiscarav
ādityavāraḥ*
guruvāraḥ* āraḥ
Sanskrit इदवु ासरम ् भौमवासरम ् सौ यवासरम ् गुवासरम गवु ासरम ् िथरवासरम ् भानुवासरम ्
Variant
Indu * Bhauma * Saumya * Guru * Bhrgu * Sthira * Bhaanu *
गु वार;
रिववार;
सोमवार मंगलवार बुधवार बृह पितवार शु वार शिनवार
Hindi इतवार
Somvār * maṁgalvār * budʰvār * guruvār; Šukravār * Šanivār * ravivār; itvār
br̥ haspativār
*
*
‫پير‬ ‫منگل‬ ‫پدھ‬ ‫جمعرات‬ ‫جمعہ‬ ‫ہفتہ‬ ‫اتوار‬
Urdu
Pīr * Mangal * budʰ * Jumerāt jum'â  Haftâ 7 Itvār *

Dogri सङार मंगलवार बुधवार बीरवार शु वार शिनवार तार


saṅār * maṁgalvār * budʰvār * Bīrvār * Šukravār * Šanivār * Tār *

  s
 
 k  
Bengali môṅgôlbār br̥ hôspôtibār
sombār budʰbār šukrôbār šônibār rôbibār
Monggolbar Brihôshpotib
Shombar * Budhbar * Shukrobar* Shonibar * Robibar *
* ar*
‫منگل ؛ اڱارو‬ ‫ٻڌر ؛ اربع‬ ‫شڪر ؛ جمعو‬
‫سومر‬ ‫خميس‬ ‫ڇنڇر‬ ‫آچر‬
Sindhi mangalu; * ḅudʰaru; * šukuru; *
Sūmaru * ḫamīsu 5 čʰančʰaru * Āčaru *
aṅāro araba 4 jum'o 
Brihaspati- Rabi-bar *
Som-bar * Mangal * Budh-bar * bar * Shukur-bar * Sani-ar * দেওবাৰ;
Assamese সোমবাৰ মঙ্গলবাৰ বুধ বাৰ বৃহস্পতিবাৰ শুক্ৰবাৰ শনিবাৰ ৰবিবাৰ
Ĥombār * môṅgôlbār * budʰbār * br̥ hôspôtibār ĥ̇ukrôbār * ĥ̇ônibār * deobār;
* rôbibār *

Oriya ସୋମବାର ମଙ୍ଗଳବାର ବୁଧ ବାର ଗୁରୁବାର ଶୁକ୍ରବାର ଶନିବାର ରବିବାର


Sombār * môṅgôlbār * budʰbār * Gurubār * Šukrôbār * Šônibār * Rôbibār *
Punjabi ਸੋਮਵਾਰ ਮੰ ਗਲਵਾਰ ਬੁੱ ਧਵਾਰ ਵੀਰਵਾਰ ਸ਼ੁੱ ਕਰਵਾਰ ਸ਼ਨੀਚਰਵਾਰ ਐਤਵਾਰ
(India) Somvār * maṁgalvār * budʰdʰvār * Vīrvār * Šukkravār * Šanīčarvār * Ætvār *
Punjabi ‫پير‬ ‫منگل‬ ‫بدھ‬ ‫جمعرات‬ ‫جمعہ‬ ‫ہفتہ‬ ‫اتوار‬
(Pakistan) Pīr * Mangal * budʰ * jume rāt jum'â  Haftâ 7 Itvār *

સોમવાર મંગળવાર
ુધવાર ુુવાર ુવાર શિનવાર રિવવાર
Gujarati
Somvār * maṁgaḷvār * budʰvār * Guruvār * Šukravār * Šanivār * Ravivār *

Konkani सोमवार मंगळार बुधवार गु वार शु वार शिनवार आिद यवार


Somvār * maṁgaḷār * budʰvār * Guruvār * Šukravār * Šanivār * Āditayvār *
सोमवार मंगळवार बुधवार गु वार शु वार शिनवार रिववार
Marathi
Somvār * maṁgaḷvār * budʰvār * Guruvār * Šukravār * Šanivār * Ravivār *

स बार;
स सबार;
सो बार; िबिहबार; सुकबार; स चबार; आइ बार;
ँ ार
सौब म ग बार बु बार गु बार शु बार सिनचबार रिबबार
Nepali
sombār; maṅgalbār * budʰbār * bihibār; sukabār; sañcarbār; āitbār;
səũbār * gurubār * šukrabār * sansarbār; rabibār *
sancarbār;
sanicarbār *
Boutan Sa-nyi-moo mi-dh-mar , Sa-tag- Tshig-gi-dag Sa-pa-sagnos pen-pa – eye Sa-nyi-ma,
khyoodh, (red eye) * dagna-ni , * * * of god = */ day planet *
(break od-sar-dun
darkness) * pa , –
seventh
bright star
‫؛‬ ‫شۆ ٕکروار‬
‫ُج ْم َعہ‬
‫ٔژ ْن ٕدروار‬ ‫بؤموار‬ ‫بۄدوار‬ ‫ب َْرسوار‬ šokụrvār; ‫ب َ ٕٹوار‬ ‫آت ٕھوار‬
ćạndụrvār bōmvār bọdvār brasvār ǧum'â baṫụvār ātʰụvār
Kashmir
' दु'रवार बोमवार बॅदवार सवार शो'कु 'रवार; बटु 'वार आथु'वार
ćạndụrvār * Bōmvār * bọdvār * Brasvār * जुमाह baṫụvār * ātʰụvār *
šokụrvār *;
jumāh 
Cham Ossanai 2 Asalasak 3 Rosbaa 4 Kemis 5 Jumat  Sabat  Ahat 1
(islamic)
Champa Som * Anar * But * Jip * Suk * Sanchar * Adit *
(hindi)

Divehi ‫ހ މ‬
  ‫ގ‬
‫ރ‬  ‫ނ‬
‫އ‬  ‫ ބ‬
‫ދ‬ ‫ސ ފ ތ‬
‫ރ‬
 ‫ ބ‬ ‫ ހ ކ‬
‫ރ‬ ‫ނ ހ‬
‫ރ‬ 
 ‫ހ‬ ‫އ ދ އ ތ‬
Hōma * Angāra * Buda * Burāsfati * Hukuru * Honihiru * Āditta *

Gypsy / Tsigan – (Rom)


Gypsy Lemitré
Gergeré Siskundé Kaskaňé Axoró Končé Kurkó 
Spain limitré
guergueré siscundé cascané ajoró canché duncó
Gitano caló lemitrén
पारा तुने
Gypsy लुइने माि सने ते ाि ने ोइने साबातोने कु क
Paraštune
kalderash Luine * Marcine * Tetražine 4 žoine sabatone Kurko 
preparation
Tsigane, tráži,
márci * žój(a) * paraštuj(í) sávat(o) 
Kalderash Lúja * te(t)ráži 4 kurk(ó) 
preparation
Romania
Kalderash
parast'ivin
in tridin 3 sávato  Kurko 
Yegdin 1 Dodin 2 Štardin 4 preparation
Lithuany/L
atvia
Gypsy - dives pala dives manke pash kurko ♥ o dives palal Parasko dives manke kurke/kurko/
Wales kurke o pash kurko pash kurko preparation kurke kamesko
dives 
Gypsy Rom pondzelkos Ftorkos 2 Streda ♥ Štvartkos 4 Paraščovin Sombat  kurk(esker)
Central preparation o kurko
Europa (ďives) 
Gypsy Ponedelníko Utorníko 2 Tetrádži 4 Četvorníko 4 Paraštují Sávato  Kurkó 
Romany preparation

aṅgaharuvād brahaspatind
Sinhali Sandudā * Badādā * Sikurādā * senasurādā* Iridā *
ā* ā*
Codagu Tingalache * Chovuache * Podanache * Belache * Bolliache * Chanache * Narache *
/corg
[S. India]
Pali Candavaro * Angarvaro * Budhvaro * Guruvaro * Aukkavarro* Sanivaro * Ravivaro *
Sindhi Sum m-aru * Mangalu * Budhru * Vispati * Tharan * Chhancharn a-it ru *
*
Sindhi Sum m-aru anaro *? arbe / *? Khamus 5 / jumo  Chhanchharu Acharu *?
[Islam.] *? *? *
Sarnami Somaar * Mangar * Boed * Biefe * Soekh * Sanietjar * Etwaar *
Creole de Ke dien
Surinam

Iranian languages

Language I II III IV V VI VII


duşem sêşem çarşem pêncşem înî; eynî Şemî yekşem
Kurde
‫ دوشهم‬2 ‫ سێشهم‬3 ‫ چارشهم‬4 ‫ پێنجشهم‬5 ‫ئينی ؛ ئهينی‬ ‫ شهمی‬ ‫ يهکشهم‬1
duşem sêşem çarşem pêncşem înê; cume  şemî roja bazarê
Red Kurde дӧшəм сешəм чаршəм пенщшəм ине; щӧмə шəми рожа базаре
‫ دوشهم‬2 ‫ سێشهم‬3 ‫ چارشهم‬4 ‫ پێنجشهم‬5 ‫ئينێ ؛ جومعه‬ ‫ شهمی‬ ‫رۆژا بازارێ‬
‫چوارشهممه‬ ‫پێنجشهممه‬
Kurde ‫دووشهممه‬ ‫سێشهممه‬ ‫ھه ينی‬ ‫شهممه‬ ‫يهکشهممه‬
ç(i)warşemm Pêncşemme
(Sorani) Dûşemme 2 Sêşemme 3 heynî Şemme  yekşemme 1
e4 5

‫چوارشهممه‬ ‫پێنجشهممه‬ ‫ھهينی ؛ جومعه‬


Kurde ‫دووشهممه‬ ‫سێشهممه‬ ‫شهممه‬ ‫يهکشهممه‬
Çwarşemme Pêncşemme heynî; cumʿe
(Mukri) Dûşemme 2 Sêşemme 2 Şemme  Yekşemme 1
4 5 

Zazaki Dışeme 2 Sêşeme 3 Çarşeme 4 Phancşeme 5 yene Şeme  Yewşeme 1


Ossetian къуырисӕр дыццӕг ӕртыццӕг цыппӕрӕм майрӕмбон Сабат хуыцаубон
ḳuyrisär dyccäg 2 ärtyccäg 3 cyppäräm 4 majrämbon Sabat  ĥuycaubon

Pahlevi -old Kamrya * Behram * Tir * Homard * Aahita * Kevan – * Mittira *


Persian. Saturn /
Shambid –
dia agradable
‫جمعه‬ ‫شنبه‬
Persian ‫دوشنبه‬ ‫سهشنبه‬ ‫چھارشنبه‬ ‫پنجشنبه‬ ‫يکشنبه‬
jomʿe Šanbe
Farsi Došanbe 2 Sešanbe 3 Čahāršanbe 4 Panjšanbe 5 Yekšanbe 1
 

‫کمال‬ ‫فضال‬ ‫عدال‬ ‫استجالل‬ ‫استقالل‬ ‫جالل‬ ‫جمال‬


Persian kamāl feżāl 'edāl estejlāl esteqlāl jalāl jamāl
(Bahai) Kamál Fiḍál 'Idál Istijlál Istiqlál Jalál Jamál
perfection grace justice majesty independence glory beauty

Persian dushanbe' 2 seshanbe' 3 chaharshanbe penchj` 5 j`uma Shabat yeyshanbe' 1


jewish '4 /adine' 
душанбе сешанбе чоршанбе панҷшанбе ҷумъа шанбе якшанбе
dušanbe sešanbe čoršanbe panǧšanbe ǧumʿa šanbe jakšanbe
Tadjik
‫ دوشنبه‬2 ‫ سهشنبه‬3 ‫ چارشنبه‬4 ‫ پنجشنبه‬5 ‫جمعه‬ ‫شنبه‬ ‫ يکشنبه‬1
dûšanbê sêšanbê čōršanbê panjšanbê jumʿâ  Šanbê  Yakšanbê

‫دوشنبه‬ ‫سهشنبه‬ ‫چھارشنبه‬ ‫پنجشنبه‬ ‫جمعه‬ ‫ھفته‬ ‫يکشنبه‬


Dari
Dōšanbâ 2 Sešanbâ 3 Čahāršanbâ 4 Panjšanbâ 5 jomʿâ  Haftâ 7 Yakšanbâ 1

дуьшобот сэшобот чоршобот пэнжшобот рузарнэ шобот екшобот


Tat
düšobot 2 säšobot 3 čoršobot 4 pänžšobot 5 ruzarnä šobot  jekšobot 1

‫يکشنبه ؛ يکشنبې‬
‫؛‬ ‫سهشنبه‬ ‫؛‬ ‫چارسنبه‬ ‫؛‬ ‫پنجسنبه‬
‫دوشنبه ؛ دوشنبې‬ ‫شنبه ؛ شنبې‬ ‫؛ اتوار‬
Pashto ‫سهشنبې‬ ‫چارشنبې‬ ‫پنجشنبې‬ ‫جمعه‬
došanbâ; šanbâ; šanbe yakšanbâ;
[afgan ] sehšanbâ; čāršanbâ; panjšanbâ; Jum'â 
došanbe 2  1yakšanbe;
sehšanbe 3 čāršanbe 4 panjšanbe 5
itwār *

Brahuiky Du-shambe 2 Shi-shambe 3 Chahar- Panj-shambe Jum-a  Shambe Yek-shambe


Beluchi shambe 4 5  1

Uralicas languages
Finno-ugric

Laponian languages

Language I II II IV V VI VII
vuossárga; maŋŋebárga; Gaskavahkku Lávvardat
North Sami Duorastat * Bearjadat * sotnabeaivi
mánnodat * disdat * ♥ wash
Mánnodahka gasskavahkk Duorastahka Bierjjedahka Lávvodahka sådnåbiejvve
Lule Sami Dijstahka *
* o♥ * * wash ; ájllek
Laavvardahk
Gaskevåhkoe Bearjadahke
South Sami Måanta * Dæjsta * Duarsta * e aejlege
♥ *
wash
Vástuppeivi Lávárdâh
Inari Sami vuossargâ majebargâ Koskokko ♥ Tuorâstâh * pasepeivi
fast ? wash
ня̄льянтпе̄йй
ныммьпоарр
вӯссарк ся̄рэдт в пе̄тнэһц сӯввед па̄ссьпе̄ййв
Kildin Sami к
vūssark sjārėdt ♥ njāl'jantpējjv pētnėhc 5 sūvved  pāss'pējjv
nymm'poarrk
4
nelljdpei´vv
skolt Sami vuõssargg mââi´bargg Seärad ♥ Piâtnâc 5 sue´vet  pâ´sspei´vv
4

The finnian names are a calque of the Scandinavian, except Wednesday which is
'middle of the week' .

Estonian names are numeral but with influences from the Scandinavian names. For
instance, Saturday is the 'day of wash'.
Language I II II IV V VI VII
Keskiviikko Lauantai
Finnian Maanantai * Tiistai * Torstai * Perjantai * Sunnuntai *
♥middleweek wash
Kolmapäev 3 Reede * Laupäev Pühapäev
Estonian Esmaspäev 1 Teisipäev * Neljapäev 4
Kesknadal ♥ <dk .fredag wash holy
Riidi Pühäpäiv
Võrõ Iispäiv 1 Tõõsõpäiv * Kolmapäiv 3 Neläpäiv 4 puulpäiv
<dk .fredag holy

Livonian Ežžõmpƿva Tuoiznapƿva Kuolmõndpƿ Neļļõndpƿva brēḑig Pivāpƿva


pūolpƿva
1 * va 3 4 <dk .fredag holy
Livvik Ezmäineargi Toineargi Kolmaispäivy Nelläspäivy Piätteniččy 5 Suovattu Pyhäpäivy
1 3 4 holy

Karelian Ensiarki Toiniarki Serota ♥ Nelläspaivy Piatinčča 5 Suovatta Pyhäpäiva


4 holy

Liudik Ezmažarg 1 Tožarg Koumanpäiv Nellänpäiv 4 Piätnič 5 Suovat  Pyhäpäiv


3 holy
шочмо кушкыжмо вӱргече изарня кугарня шуматкече рушарня
Mari
šočmo kuškyžmo vürgeče izarnja kugarnja šumatkeče rušarnja
Cheremis Sima Koskozam Vir-keca Iz-arna Kog-arna Kuks-keca , Rus-arna
dry day
вежалун;
серӧда; шӧр
вӧскресенньӧ
выльлун воторник лун четверг пекнича субӧта
Komi vežalun;
vyl'lun votornik 2 seröda♥; šör četverg 4 pekniča 5 suböta  vöskresenn'ö
lun

арня нунал;
понедельник Вторник 2 Среда ♥ Четверг 4 Пятница 5 Суббота  арня
Udmurt
ponedel'nik vtornik 2 sreda ♥ četverg 4 pjatnica 5 subbota  arnja nunal;
arnja
Permian Vil-vun Sreda ♥ Cetvertok 4 Petnica 5 Subota  Vovzem,
Kresene 
Odmurt Zuc-arna- Vordyakon- Vir-nunal Pokci Biger-arna- Kos-nunal, Zuc-arna,
[Votiak] bore nunal arna/Cetverto nunal/ Arna-bor, dia Arna-nunal
k-nunal Patnica seco (sin
trabajo),
Sumat/
Subbota 
Morduin Ponedelnik Vtornik 2 Sereda ♥ Cetverk 4 Patnica, Paca Subbota, Nedla,
5 Subta,  Nedlaci,
Targa ci

Ugric languages

Hungarian names are numeral. Monday means 'head of week', Sunday is the 'market
day' ( the Turkish bazar) and Saturday- szombat stems from Hebrew (through the
Greek).
Language I II III IV V VI VII
Hétfő Szombat Vasárnap
Szerda
Hungarian Head of Kedd 2 Csütörtök 4 Péntek 5 Day of
♥ 
week bazar
Ostiac Olyn-chatl Kimet-chatl Kulmet- Nelmet-chatl Vetmet-chatl Chotmet- Llabyt-och-
chatl) 3 4 chatl 6 / Ju- chatl/ chotl
olyn-chatl
(last day)
Mansi Sat-ponk- Mot-katel Kormit-katel Nelit-katel 4 Atit-katel Katit-katel 6 Jelping-katel
Vogul katel 3

Samoyed

Nenets Like in Russian

Altaic languages
Turkic languages

Turkish adopted an islamic nomenclature. Friday is 'day of assembly', Saturday


became 'after Friday', Sunday the 'market day' and Tuesday 'middle of week'.
Other turkic languages use the persian names.

Language I II III IV V VI VII


Old Turk ikinç kün 2 üçünç kün 3 törtinç kün 4 beşinç kün 5 altınç kün 6 yetinç kün 7 birinç kün 1
Pazartesi Cumartesi Pazar
Cuma 
Turk After the Salı ♥ Çarşamba 4 Perşembe 5 After day of market,
assembly
bazar bazar assembly bazar
Azerbaijani базар ертəси чəршəнбə чəршəнбə ҹүмə ҹүмə шəнбə базар
Bazar ertəsi ахшамы Çərşənbə ахшамы Cümə Şənbə  Bazar
dushenbe/ Çərşənbə kun/ günü Cümə beshinchi chume artesi/ bazar kunu/
birinchi kun axşamı char=4 axşamı kun/ gün shenbe/ bazar günü
/Birinci gün tek kunu/ uchinchi gün penchshenbe besh=6 shenbe kunu/
ah`sami/ / dordunchi zhuma kunu/ altinchi kun
ikinchi kun/ kun/ günü  - Altîncî gün
gün panch=5 / Cümæ günü
Tartar of Pazartesi Salı Çarşamba 4 Perşembe 5 Cuma Cumartesi Pazar
Crimea пазартеси салы ♥ чаршамба першембе джума  джумартеси пазар
пəнҗешəмб
дүшəмбе сишəмбе чəршəмбе е җомга шимбə якшəмбе
Tartar
Düşämbe 2 Sişämbe 3 Çärşämbe 4 Pänceşämbe Comğa  Şimbä  Yäkşämbe 1
5
pazertesi Salı Çarşamba perşembä cumaa Cumartesi Pazar
Gagauz
пазертеси салы ♥ чаршамба 4 першембӓ 5 ӂумаа ӂумартеси пазар

duşenbe sişenbe çarşenbe penşenbe anna şenbe ýekşenbe


Turkmen
душенбе 2 сишенбе 3 чаршенбе 4 пеншенбе 5 анна шенбе  екшенбе 1
Turkmen yash gün khosh gün sogap gün anna gün rukh gün dynch gün
Nyazow bash gün young day favorable just day anna day spiritual day rest day
[ 2002-8 ] principal day day
дүшəмбе шишəмбе шаршамбы кесе аҙна йома шəмбе йəкшəмбе
Bashkir
düšämbe 2 šišämbe 3 šaršamby 4 kese aḏna joma  šämbe  jäkšämbe 1

Karachay- баш кюн гюрге кюн барас кюн орта кюн байрым кюн шабат кюн ыйых кюн
Balkar baš kün gürge kün baras kün orta kün bajrym kün šabat kün  yjyĥ kün

итнигюн талатгюн арбагюн хамисгюн жумагюн сонгугюн къатыгюн


Kumyk
itnigün 2 talatgün 3 arbagün 4 ĥamisgün 5 ǧumagün  songugün qatygün
Karait jew. yukhbash orta kun khan kun kicheyne kun eyne kun shabbat kun; yukh kun
Crimea kun [bash=1] [middle] [king] [ eve of shabbat  [week]
eyne]
Karait jew. yekhbash orta kün khan kün kichibaraski baraski; eve shabatkün yekh kün
Lithuania kün [bash=1] [middle] [king] [eve of anna kin szabbat  [week]
baraski]
дүйшөмбү шейшемби шаршемби бейшемби жума ишемби жекшемби
Kirghiz
düjšömbü 2 šejšembi 3 šaršembi 4 bejšembi 5 ǧuma  išembi  ǧekšembi1

дүйсенбі сейсенбі сəрсенбі бейсенбі жұма сенбі жексенбі


Kazakh düysenbi seysenbi särsenbi beysenbi 5 juma  senbi  jeksenbi
‫ دۇيسهنبى‬2 ‫ سهيسهنبى‬3 ‫ سارسهنبى‬4 ‫بهيسهنبى‬ ‫جۇما‬ ‫سهنبى‬ ‫ جهكسهنبى‬1

duyshembi Shiyshembi sharshembi biyshembi Juma  Shanbe  yekshembi


Karakalpak
дүйшемби 2 шийшемби3 шəршемби4 бийшемби 5 жума шəнбе екшемби 1

dushanba seshanba chorshanba payshanba Juma  Shanba  yakshanba


Uzbek
душанба 2 сешанба 3 чоршанба 3 пайшанба 5 жума шанба якшанба 1
Bukharian Dushambe Seshambe Chorshambe Panchshamb j`uma  Shabot  Yakshambe
jewish 2 3 4 e5 1
‫چارشهنبه‬
‫دۈشهنبه‬ ‫سهيشهنبه‬ ‫پهيشهنبه‬ ‫جۈمه‬ ‫شهنبه‬ ‫يهكشهنبه‬
Uyghur Charshenbe
Düshenbe 2 Seyshenbe 3 Peyshenbe 5 Jüme  Shenbe  yekshenbe
4
кӗҫнерни вырсарни
тунти кун ытлари кун юн кун эрне кун шӑмат кун
Chavash кун кун
tunti kun ytlari kun jun kun ėrne kun šămat kun 
kĕśnerni kun vyrsarni kun
Kazani Du-shamba 2 Shi-shamba Char-shamba Koche- atna Juma  At-narti At-na kone
Karan, east 3 4 5 Subbota  market day
of Russia
Osnianhan bazaar irteci sA-Ji 3 char shamlu panj shamba jam-a  Yom-es-sabt bazaar-guni
Turkey after market 4 5  market day
Lazen Ssabibatandi Parasko Asabath 
Pashalik of 4 eve
Trebizond.
Yakuts (Hara) benidiennyik Optuornnyuk Serede Cheppier Beetinse subuota  baskyhyanny
[< rus] [< rus] [<rus] [<rus] [< rus] [< rus] a [< rus]
Other Altaic languages

Language I II III IV V VI VII


воскресенье
понедельни суббот кӱн
вторник среда четверг пятница ; поскресен
Altaic к subbot kün
vtornik 2 sreda ♥ četverg 4 pjatnica 5 voskresen'je;
ponedel'nik  poskresen 
оптуоруннь баскыһыанн
бэнидиэннь субуота
Sakha / ук сэрэдэ чэппиэр бээтинсэ ьа
ик
Yakut optuorunn'uk särädä ♥ čäppiär 4 bäätinsä 5 subuota  baskyhyann'
bänidiänn'ik
2 a
бир дугаар ийи дугаар үш дугаар дөрт дугаар беш дугаар чартык
хүн хүн хүн хүн хүн улуг-хүн улуг хүн
Tuvan 2
bir dugaar iji dugaar üš dugaar dört dugaar beš dugaar čartyk ulug- ulug ĥün
ĥün ĥün ĥün ĥün ĥün ĥün
понедельни суббота
вторник среда четверг пятница позырах
Khakas к
vtornik 2 sreda ♥ četverg 4 pjatnica 5 subbota  pozyraĥ
ponedel'nik

Tuvan 1 Like Russian

Mongolian languages

Сарң мигмр үлмҗ пүрвə басң бембə нарн


Kalmyk
sarṅ migmr * ülmǧ pürvä * basṅ * bembä * narn

понедельник вторник среда четверг пятница суббото воскресени


Buryat 1
ponedel'nik vtornik 2 sreda ♥ četverg 4 pjatnica 5 subboto  voskreseni 

гарагай гарагай гарагай гарагай гарагай гарагай


гарагай хоёр
гурбан дүрбэн табан зургаан долоон нэгэн
Buryat 2 garagaj ĥojor
garagaj garagaj garagaj garagaj garagaj garagaj
2
gurban 3 dürbän 4 taban 5 zurgaan 6 doloon 7 nägän 1

дабаа мягмар һагба пүрбэ баасан бямба няма


Buryat 3
dabaa * mjagmar * hagba * pürbä * baasan * bjamba * njama *
daua garak/ mikmar lhakba pu~rbu~ basang bimba karak/
Mongol dava garag karak/ garak/ garak/ karak/ byamba ням
Khalkha 1 даваа myagmar lxagba garag pureb garag baasan garag garag njam
arga davaa garag лхагва пүрэв баасан бямба nim-a
Tibetan dava мягмар lĥagva püräv baasan bjamba Sun*
influence moon* mjagmar lhagba pürbü basaṅ bimba
migmar Mercury* Jupiter* Venus* Saturn*
Mars*
Mongol sumiy-a angkarak / budd karak/ brixasbadi shukar-a- sanichar adiy-a-
Sanskrit karak/ angrak/ bud garag * karak/ karak/ sugar karak/ * karak/ adiy-
influence sumya * angarag * barxasbad garag * sanchir garag a-garak *
garag *
Mongol nige dahi xoyar dahi gurba dahi derbe dahi tabu dahi jirgug-a dahi beten sain
Khalkha II edur nidex edur edur edur edur tavdax edur edur
Numeral eder xoyordax guravdax derevdex eder zhurga=6 бүтэн сайн
nigen=1 eder eder eder tabun=5 хагас сайн өдөр
нэгдэх өдөр xoyor=2 guran=3 derben=4 тавдахь өдөр bütän sajn
nägdäĥ ödör хоёрдахь гуравдахь дөрөвдэх өдөр ĥagas sajn ödör
nigedeki өдөр өдөр өдөр tavdaĥ' ödör ödör bütün sayin
edür 1 hojordaĥ' guravdaĥ' dörövdäĥ tabudaqi qagas sayin edür
ödör ödör ödör edür 5 edür half end of week
qoyardaqi gurbadaqi dörbedeki end of week
edür 2 edür 3 edür 4
Mongol
сумъяа ангараг буд бархабадь сугар санчир адъяа
(bilig)
sumiya * angarag * bud * barhasbadi* sugar * sanchir * adiya *
indian
influence

Tungusic languages

Even Like in Russian


Evenki Like in Russian
Nanai Like in Russian

Caucasian languages

Language I II III IV V VI VII


швахьа гӀваша хваша сабша мтшаша
хаша пщаша
Abaza mčaša
šɀaĥ'a 1 ɀaša 2 ĥaša 3 pšaša
̣ 4 ĥɀaša 5 sabša  d. of Lord
ашəахьа аҩаша асабша амҽыша
ахаша аҧшьаша ахуаша
Abkhaz
aĥaša 3 aĥuaša 5 amćəša
ašɀaĥ'a 1 aɀaša 2 aṗšaša
̣ 4 asabša
d. of Lord
бэрэскэшху
блыпэ гъубдж бэрэскэжъый мэфэку шэмбэт тхьаумаф
Adyghe bărăskăšĥɀ
bləpă ġɀbdž bărăskăẑəj măfăkɀ šămbăt  tḥaumaf
eve
итни талат арбагӀ хамиз рузман шамат гьатӀан
Avar
itni 2 talat 3 Arba' 4 ḫamiz 5 ruzman šamat  haṭan
оршот пӀераска
кӀира
oršot шинара кхаара еара ṗeraska шот
Chechen
2 кӀиранде
šinara 2 qaara 3 jeara 4 eve šot 
[<Georgian] ḳira(nde) 

Ingouche - Piyaresk
Arshot 2 Shiner 2 Ka'r 3 Yix Shot  Kirin de
chechen eve
Ingoush Orshout 2 Shynra 2 Kar 3 Era 4 Peryska Shatt  Kyrynda,
eve day of the
Lord 
Cherkes Billife, Tkaraf, Beyreyskeyz Mehfok 5 Pereske eve Matizaka , Nouy-isht-
billipe Djerld , ee 4 kulshe  after kham-maf
after market (javelin assembly market day
throwing)
Cherkes balshxa gubzha barcha mahpuk marim Shambat  txa-maf
occidental head of week holy day

талат арбягӀ хамис жумягӀ


итни алхӀят 1
(бархӀи) (бархӀи) (бархӀи) (бархӀи) сут (бархӀи)
Dargwa (бархӀи) (бархӀи)
talat (barḥi) arbä' (barḥi) ḫamis žumä (barḥi) sut (barḥi) 
itni (barḥi) 2 alḥät (barḥi)
3 4 (barḥi) 5 

პარასკევი
ორშაბათი სამშაბათი ოთხშაბათი ხუთშაბათი შაბათი კვირა
Georgian Paraskevi
oršabaṭi 2 samšabaṭi 3 oṭĥšabaṭi 4 ĥuṭšabaṭi 5 šabaṭi  Kvira 
eve
Lezghian islen yugh 2 salasa yugh 3 arbe yugh 4 khames yugh jüma yugh kish yugh [last hyad yugh 1;
(Daghestan) 5 day] bazardin
yugh[market]
Mégrélien თუთაშხა თახაშხა ჯუმაშხა ცაშხა ობიშხა საბატონ(ი) ბჟაშხა/ჟაშხ
(tutachkha)tu takhachkha djoumachkha tsachkha obishkha sabaton(i)  ა
ta= moon takha Tsa=sky Obi (bjachkha/ja
chkha)
Bja=sun
Qumyq itni gün 2 talat gün 3 arba gün 4 khamis gün 5 juma gün songu gün qatty gün 1
[last day]
Sauanian Deshdysh Taghash Djoumash Tzash Ouebysh Sammtyn Moushladh’
h
Svan დოშდიშ თახაშ ჯუმაშ ცაშ ვებიშ საფტონ მიჟ-ლადეღ
(dochdich) (takhach) (djoumach) (tsach) (vebich) (sapton) (mij-ladeR)

თუთაჩახა იკინაჩხა ჯუმაჩხა ცაჩხა პარასკე საბატონი მჯაჩხა


Laz (თუთაშ (იკინაშ (ჯუმაშ (ცაშ დღა) Paraske Sabatoni  (ბჟაშ დღა)
დღა) დღა) დღა) eve

блыщхьэ гъубж бэрэжьей мэхуэку мэрем щэбэт тхьэмахуэ


Kabardian
bləŝḥă ġɀbž bărăẑej măĥɀăkɀ mărem ŝăbăt  tḥămaĥɀă
ххуллун
итни тталат арпахӀ 4 хамис 5 люжмар алхӀат 1
(кьини)
Lak (кьини) (кьини) (кьини) (кьини) (кьини) (кьини)
ḫḫullun
itni (q̇ini) 2 ttalat (q̇ini) 3 arpaḥ (q̇ini) ḫamis (q̇ini) lüžmar (q̇ini) alḥat (q̇ini)
(q̇ini)
ислен саласа арбе хемис Жумя  киш гьяд
Lezgi
islen 2 salasa 3 arbe 4 ḫemis 5 Ʀumä  kiš häd 1
шембе; киш
итни талат гьербе хамис жвуми элгьет
Tabasaran
itni 2 talat 3 herbe 4 ḫamis 5 šembe ; Ėlhet 1
žɀumi  kiš

Basque an isolated language

The etymology of the Basque days is unclear.


The original Basque week Aste (áste; "beggining [of lunation]) was three days long.
Astelehena (astélééna; "first [day] of the week", Monday)
Asteartea (astéárte-á;"the middle [day] of the week", Tuesday)
Asteazkena (astéáskená; "last [day] of the week ", Wednesday)
To this original week, four days were added later.
Osteguna (ostéguná; comes from: ost [sky] + egu [égu; day light], "[day of] day-light
of the sky", Thursday)
"ostegun" stems from "ortz-egun", day of Ortz ."Ortz" = sky, thunder, storm, probably
a pagan god similar to Jupiter ,
Ostirala (ostíralá; stems from: ost-ortz [sky] + irargi [irárgui; variant of ilargi, moon],
"[day of] the moon of the firmament ", Friday)
Igandea (igándeá; "[day of] full moon", Sunday) or perhaps from "igan"= to rise [
rising of Christ ? ]
Larunbata (larúnbatá; stems from: lauren bat [láuren bat; quarter [of the moon] ],
"[day of] half moon", Saturday ]
According to others, "larunbata"= four in one [ perhaps, because there are four days
after the asteazquen, the last ]
The Bizkaine days:
"egun"=day; "il"= moon. Thus "ilen" < "Il-egun"= day of moon ; Martitzen = day of
Mars; "egubakoitz" is: "egun"+ "bakoitz" `unique'. i.e.: unique day ; "bariku" day
without eat [ fast ]; "zabatu" y "domeka" from spanish sabado and domingo

Language I II III IV V VI VII


Astelehen(a) Astearte(a) Asteazken(a) Ostegun(a) Ostiral(a) Larunbat(a) Igande(a)
Basque of Astelen 4 en 1
Guipuzcoa First of week Middle of Last of week Day of Ortze ? ascention?
week neskenegun
(day of
girlss)
Basque of Ilen * Martitzen * Eguazten Eguen Bari(a)ku Zabatu domeka 
Biscaya fast zapatu
Moon-day Day-week? Day-day? ? Egubacoitz
unique day

Dravidian languages

Tamil Tinkatkilamai Chevaykkilam Putbankkilama Yalakkilamai Villikkilamai Sunikilamai Nayirrukkilem


tingat kilami ai i/ Budh/ viyalak kilami velik kilami chanik kilami ai
tink kerame chevayk pudan kilami vyaarak vellik kerame canic kerame nayiruk kilami
திங்கள் kilami botan kerame kedame ெவள்ளி சனி nayit kerame
cevvak புதன் வியாழன் ஞாயிறு
tiṅkaḷ* veḷḷi* čaṉi*
kerame
putaṉ* viyāḻaṉ* ñāyiṛu*
ெசவ்வாய்
čevvāy*

 

     к ш 
Telugu maṁgaḷavāra
sōmavāraṁ* budȹavāraṁ* guruvāraṁ* šukravāraṁ* šanivāraṁ* ādivāraṁ*
ṁ*

 v
   ന 
Malayalam tiṅkaḷ čovva budȹan vyāḻaṁ veḷḷi šani ñāyar
Tinggalorcha* Chovorcha * Budhnorcha * Vyalorcha * Velliyorcha * Saniyorcha * Nayarorcha *

Kannada ೋಮಾರ ಮಂಗಳಾರ ಬುಧಾರ ಗುರುಾರ ಶುಕಾರ ಶಾರ ರಾರ


(Kanarese) sōmvār* maṁgaḷvār* budȹvār* guruvār* šukravār* šanivār* ravivār*
Sino-tibetan Languages
Chinese
Numeral names , beginig with Monday .

Language I II III IV V VI VII

星期日;
Chinese 星期一 星期二 星期三 星期四 星期五 星期六 星期天
Mandarin xīngqīyī xīngqī'èr xīngqīsān xīngqīsì xīngqīwǔ xīngqīliù xīngqīrì;
xīngqītiān

Chinese sing kei yat 1 sing kei yee sing kei sing kei sei 4 sing kei ng 5 sing kei luk sing kei yat
Cantonese 2 saam 3 6
Chinese Chan li erh Chan li san Chan li ssu Chan li wu 5 Chan li leu 6 Chan li usi 7 Chan li yih
Catholic 2 3 4 prey day
Chinese Li pai yih 1 Li pai erh 2 Li pai san 3 Li pai ssu 4 Li pai wu 5 Li pai leu 6 Li pai yat
Protestant day of
service
Chinese Du shan bai Hieh shan Che ha shan Pan chih Chu ma  Sai bi tai  Jum-a Yae
islamic 2 bai 3 bai 4 shan bai 5 ki shan bai 1
Dungan
Sovietic- DS Dwushanbe Hsyesfianbe Chashanbe Panshanbe Zhuma Shanbe Yekshanbe
Kirgistan

Taiwan 拜一 拜二 拜三 拜四 拜五 拜六 禮拜
Holooe pài-it 1 pài-jī 2 pài-saⁿ 3 pài-sì 4 pài-gơ̅ 5 pài-la̍k 6 lé-pài

Min nan
hua-
Hokkien Bai it 1 Bai di 2 Bai sa 3 Bai shi 4 Bai go 5 Bai lak 6 Lai bai
Fujin prov.
China

Tibeto-birmanian languages

གཟའ་
གཟའ་ གཟའ་ གཟའ་ གཟའ་ གཟའ་ གཟའ་
མིག་དམར་
Tibetan ཟླ་བ་ ལླག་པ་ ཕུར་བུ་ པ་སངས་ སྤེན་པ་ ཉི་མ་
gza'.mig.dma
gza'.zla.ba. gza'.lhag.pa. gza'.pʰur.bu. gza'.pa.saṅs. gza'.spen.pa. gza'.ñi.ma.
r.
Tibetan sa-daoua sa-mikmar sa-lhakpa sa-ourpou sa-sang sa-penpa sa-nyima
Ant. Rong o Ung sa-ayak Lang sa-ayak Nyen sa- Sung-mat sa- Fat sa-ayak , Pun-jeng sa- Mi sa-ayak
Lepcha, water planet war planet * ayak copper ayak , wood gold planet ayak earth fire planet *
Darjeling & * planet* planet * * planet *
Sikim Este
de Nepal
Modern Za da-wa Za mik-ma * Za hiak-bo * Za phur-bo * Za pa-sang * Za phem-bo Za nyi-ma *
Rong or *
Lepcha
Tibetan Za-zla-ba, Za-mi mar, Za-lha-pa, Za-p’ur-bu Za-pa-lba- Za-pen-pa, Za-nyi-ma *
za-da-wa ra-la-ma , za-la-ma, zang
day of moon (Planet of Balance, day of wood day of metal day of earth day of sun
* red eye) day middle of planet planet planet
of fire planet week, day of (Jupiter) * (Venus) * (Saturn) *
(Mars) * water planet
(Mercury) *
Tánĩla kẏaṯapátè Tánĩgánwe
Ãga bouʿdʰáhù ṯɔ̀kẏa Sáne
Burmese Teninla chatapade Teninkanue
Inga bodahue taucha Sanay
Mianmar Teninlane cjadebedane Teninganuen
Ingane boudehune taucjane Senene
 * e*
Ancient Ba 2 Pee (pi) 3 Paun 4 M’son 5 T’row 6 T’pauh 7 Mooa 1
Peguan -
Pegu-
Burraah
Modern Chaun * A’gnser * Pooto’waer * Praowp’tee * Saik * A’gne-saw * Atut *
Peguan-
Burmah
Shan Tanang ha * Angka * Poke ta hoo Kya Hsauk kya * Sane * Ta nungnun
Burmah * hsappate * *
manipuri Ningthaukab Laepakpokpa Yimsakaesa Sagonsel * Irai * Thanja * Nongmaichi
Sur Assam a* * * n*
วันพฤหัสบดี;
Thai วัน อังคาร วันพฤหัส ฯ
วันจันทร วันพุธ วัน ศุกร วันเสาร วันอาทิตย
wân âṅkʰān wân *
wân čân[tʰr] wân put wân suk[r] wân saw[r] wân ātʰit[y]
wan chan *
wan *
wan phut * priahâtbadī; wan suk * wan sao * wan a-tit *
angkaan * wân prihât
wan paruhat
Laotian ວັນ ວັນ ວັນ ວັນ ວັນ
ວັນ ຈັນ ວັນ ເສົາ
ອັງຄານ ພຸດ ພະຫັດ ສຸກ ອາທິດ
vân čân * vân saw *
vân âṅkʰān * vân pʰut * vân pʰahât * vân suk * vân ātʰit *

Independent languages in East Asia

Japanese y Korean use planetary names. Mars is called in japanese ka-sei [fire-star]
and the day Tuesday: kasei-yobi ; In calendars is found the abreviation ka-yobi: fire-
day' . Also only the symbol 火 ka = 'fire'. Similary for al the days of the week.
In Korean 'day' is "yoil" . "hwa" instead of "ka" , i.e.: hwa-yoil corresponds to ka-
yobi .
The Vietnamese are numeral, begining with Sunday , day of the Lord ( under
influence of portuguese misioners in the 17 th century).

火曜日 * 水曜日 * 木曜日 * 金曜日 * 土曜日 *


月曜日 * 日曜日 *
kayōbi suiyōbi mokuyōbi kinyōbi doyōbi
getsuyōbi nichiyōbi
Japanese かようび すいようび もくようび きんようび どようび
げつようび にちようび
(day fire) (day water) (day wood) (day metal) (day earth)
(day moon) (Sun day)
(Mars) (Mercury) (Jupiter) (Venus) (Saturno)
Korean
Weuryoil * Hwayoil * Suyoil * Mokyoil * Geumyoil * Toyoil * Ilyoil *

Vietnames thứ hai 2 thứ ba 3 thứ tư 4 thứ năm 5 thứ sáu 6 thứ bảy 7 chủ nhật 

Mon-khmer languages

Khassi Ka sngi Ka sngi hat Ka sngi Ka sngi kaba Ka sngi Ka sngi sait- Ka sngi U
Cossyah sombar * Majai * baling san 5 thoh-ding jain day of Blei *
East of Middle of Day of wash,
Bengala week passion purification

niQTOkAb lYbCpoCp TAQj noQmAIjiQ


Manipuri / laibakpokpa yuMskYs sgoLseL IrAI
niṅtȹaukāba yumsakaisa sagolsel írāí tȹāṅja noṅmāíjiṅ
Meitei লৈইবকপোক
নিঙথৌকাবা পা য়ুমসকৈইসা সগোলসেল ইরাই থাঙজা নোঙমাইজিঙ

Zwj hnub;
Hmong Zwj hli Zwj quag Zwj feeb Zwj teeb Zwj kuab Zwj cag Vaj tswv
hnub
Hmong
Hnub ib Hnub ob Hnub peb Hnub plaub Hnub tsib Hnub rau Hnub xya
China

ៃថងច័ចន័ ទ ៃថងអងា
អងាគ រ ៃថងពុពធុ ៃថងរពហសបតិ៍
រពហសបតិ៍ ៃថងសុសរុ ក ៃថងេសៅរ៍
េ សៅរ៍ ៃថងអាទិ
អាទិតយ
Khmer
Cambodia tȹṅai tȹṅai ātit[y]
tȹṅai čŏn[t]* tȹṅai aṅkār * tȹṅai putȹ * tȹṅai suk[r] * tȹṅai sau[r] *
prohas[bati]* *

Malayo-polinesian ( austronesian) languages


Indonesian

Zoma Asabotsy
Malagasy Alatsinainy 2 Talata 3 Alarobia 4 Alakamisy 5 Alahady 1
 

Isnin; Jumaat Sabtu Ahad 1;


Selasa 3 Rabu 4 Khamis 5
Malay Senen 2 ‫جمعة‬ ‫سبتو‬ Minggu 
‫ثالث‬ ‫رابو‬ ‫خميس‬
‫اثنين ؛ سنين‬   ‫احد ؛ ميڠڬو‬

Malay Hari Hari Hari Hari Hari jum-At Hari sabtu Hari ahad
[Sumatra] isnein 2 thalatha 3 arbaa 4 khamis 5   1

Jumat Minggu 
Indonesian Senin 2 Selasa 3 Rabu 4 Kamis 5 Sabtu 
‫جمعة‬ ‫ميڠڬو‬
‫سنين‬ ‫ثالث‬ ‫رابو‬ ‫قميس‬ ‫سبتو‬
 ahad/ 1

Indonesian hari satu 1 hari dua 2 hari tiga 3 hari empat 4 hari lima 5 hari enam 6 hari mingu
Variant 
Manado Modai Meti Hallinetram Opopopi Neklali Loontik Indadu
Silawesi
Indonesia
Javanese Senèn 2 Slasa 3 Rebo 4 Kemis 5 Jemuwah Setu; Sabtu Akad 1;
  Ngahad
Balinese Coma * Anggara * Buda * Wraspati * Sukra * Saniscara* Redite *
Escaya of Leni Mimati Mibol Hubir ? Sanubi Llongo
Hobol
Sumatra
Bugis – Sineng 2 Salasaa 3 Araba 4 Kamis 5 Jum-a  Sattu  Aha 1
[Celebes]
Makssar Saneng 2 Salasaa 3 Araba 4 Kamisi 5 Jum-a  Sattu  Aha 1
S. Celebes
Dayak – Andau Andau Andau Andau Andau Sabtu  Anadau ahat
[Borneo] sananyang 2 salasaa 3 raba 4 kamis5 djouma  1
Jumaah
Sundanese Senén 2 Salasa 3 Rebo 4 Kemis 5 Saptu  Minggu 

Sundanese Senin 2 Salasa 3 Rebo 4 Khemis 5 Jum-h-hat  Saptu  Achad 1
Java occ.

Micronesian languages

Marshallese Manre Juje Wonje Taije Balaire Jarere Jabot


Nauru Mondak * Dintak * Mitwok ♥ Donertak * Preidak * Tadurdei * Tondak *
Kiribati Moanibong Kauabong Katenibong Kabong Danimabong Kaonobong tabati
Gilbertese

Melanesian language

Vakaraubuk
Fijian Moniti Tusiti Vukelulu Lotulevu Vakarauwai Sigatabu
a

Polinesian Languages

Language I II III IV V VI VII


Chamorro Lunes * Måttes * Metkoles * Huebes * Betnes * Såbalu  Damenggo
Hawaiin pōʻakahi 1 pōʻalua 2 pōʻakolu 3 pōʻaha 4 pōʻalima 5 pōʻaono 6 lāpule
Drehu thupene hmi drai ange dic drai menu drai kaco drai katru drai meci xen drai hmitrotr
New
Caledonia
Maori Rāhine Rātū Rāapa Rāpare Rāmere Rāhoroi Rātapu
Maori – monite ru'irua ru'itoru paraparau varaire ma'anakai sabati
Rarotongan
(Cook Islas)
Maori – mane * turei * wenerei * taite * paraire * hatarei * ra tapu
New
Zealand
dialect 1
Maori – ra tuatahi ra tuarua ra tuatoru ra tuawha ra tuarima ra horoi / ra tapu
New rahoro
Zealand
dialect 2
Niuean aho gofua aho ua aho lotu aho tuloto aho falaile aho faiumu aho tapu
(Niue
Island)
Pidjin Mande * Tiusde * Wenesde * Tosde * Fraede * Satade * / Sande *
(Solomon sarere
Islandss)
Samoan aso gafua aso lua aso lulu aso tofi aso faraile aso toonai aso sa
mahana mahana pae;
Tahitian monirē mahana piti mahana toru mahana māʻa tāpati
maha farairē
Tongan monite tusite pulelulu tuʻapulelulu falaite tokonaki sapate
Rapanui- ra'a po tahi ra'a po rua ra'a po toru ra'a po ha ra'a po rima ra'a po hitu ra'a po hitu
new (Easter
Islands)
Rapanui– monire mahana piti mahana toru mahana mahana pae mahana hopu mahana
old (Easter maha tapati
Islands)

Semitic languages

In Hebrew the names are numerales, except Saturday , shabat which means rest day.
Arabic is like Hebrew , except Friday: djuma, day of assembly.
In aramaic the names are similar to Hebrew, except Friday arubta = eve (of Shabath )
Amharico es esencially numeral according to Geez, the ancient Ethiopic which was
inspired by Aramaic and Hebrew. In Amharic Monday is seño, the second ; Tuesday:
makseño (after seño), Wednesday: rob , the fourth ; Thursday: hamus , the fifth ;
Friday: arb ( from Aramaic aruvta = ove of Shabath. Saturday : qedama , apocope of
sambat qedame ( old shabat) and Sunday is ehud meaning :one.

Language I II III IV V VI VII


‫ יום חמישי‬5
‫ יום שני‬2 ‫ יום שלישי‬3 ‫ יום רביעי‬4 ‫ יום שישי‬6 ‫שבת‬ ‫יום ראשון‬
Hebrew Yom
Yom sheni Yom shlishi Yom reviyi Yom shishi Shabat  yom rishon
khamishi
‫יום חמשה‬
‫יום תלתה‬ ‫יום ארבעה‬
;‫יום תרין בשבה‬ ‫בשבה; יום‬ ;‫יום חד בשבה‬
‫יום‬ ;‫בשבה‬ ;‫בשבה‬ ‫ערובתה‬
2 ‫יום תרין‬ ‫חמשה‬ ‫יום שבתה‬ ‫יום חד‬
Aramaic 3 ‫תלתה‬ 4 ‫יום ארבעה‬ 'arūbtā
yō ̣m tarēṇ 5yō ̣m yō ̣m šabbtā yō ̣m ḥad
judaic yō ̣m talātā yō ̣m arba'ā
ba-šabbā; ḥamẹšā ba-  ba-šabbā;
ba-šabbā; ba-šabbā; vispera
yō ̣m tarēṇ šabbā; yō ̣m yō ̣m ḥad 1
yō ̣m talātā yō ̣m arba'ā
ḥamẹšā
Aramaic Troshov tloshov tla- arboshov hamshoshov Erota ‫ ערותא‬shavta hoshba
jewish trosheb hosheb arbosheb hamshosheb vispera ‫ שבתא‬ hosheba 1
2 ‫תרושוב‬ 3 ‫תלושוב‬ 4 ‫ארבושוב‬ 5 ‫חמשושוב‬ ‫חושבא‬
‫ܬܪܝܢ ܒܫܒܐ‬ ‫ܬܠܬ ܒܫܒܐ‬ ‫ܐܪܒܥ ܒܫܒܐ‬ ‫ܚܡܫ ܒܫܒܐ‬ ‫ܥܪܘܒܬܐ‬ ‫ܫܒܬܐ‬ ‫ܚܕ ܒܫܒܐ‬
Aramaic tərēn təlāṯ bə- arbaʿ bə- ḥammeš bə- ʿərūḇtā šabbəṯā  ḥaḏ bə-
bə-šabbā 2
šabbā 3 šabbā 4 šabbā 5 vispera šabbā 1
‫ܬܠܬ ܒܫܒܐ‬ ‫ܐܪܒܥ ܒܫܒܐ‬
‫ܬܪܝܢ ܒܫܒܐ‬ ‫ܚܡܫ ܒܫܒܐ‬ ‫ܥܪܘܒܬܐ‬ ‫ܚܕ ܒܫܒܐ‬
Syriac 1 təlāṯ bə- arba' bə- ‫ܫܒܬܐ‬
tərēn bə- ḥammeš bə- 'ərūḇtā ḥaḏ bə-
common šabbā šabbā šabbəṯā 
šabbā 2 šabbā 5 vispera šabbā
3 4

‫ܬܪܝܢ ܒܫܒܐ‬ ‫ܬܠܬ ܒܫܒܐ‬ ‫ܐܪܒܥ ܒܫܒܐ‬ ‫ܚܡܫ ܒܫܒܐ‬ ‫ܥܪܘܒܬܐ‬ ‫ܚܕ ܒܫܒܐ‬
Syiriac 2 ‫ܫܒܬܐ‬
tərēn bə- təlō̹ṯ bə- arba' bə- ḥammeš bə- 'ərūḇtō̹ ḥaḏ bə-
occidental šabbəṯō̹ 
šabbō̹ 2 šabbō̹ 3 šabbō̹ 4 šabbō̹ 5 vispera šabbō̹

‫ܬܪܝܢ ܒܫܒܐ‬ ‫ܬܠܬ ܒܫܒܐ‬ ‫ܐܪܒܥ ܒܫܒܐ‬ ‫ܚܡܫ ܒܫܒܐ‬ ‫ܥܪܘܒܬܐ‬ ‫ܚܕ ܒܫܒܐ‬
Syriac 3 ‫ܫܒܬܐ‬
tərēn bə- təlāṯ bə- arba' bə- ḥammeš bə- 'ərūḇtā ḥaḏ bə-
oriental šabbəṯā 
šabbā šabbā šabbā šabbā vispera šabbā
Syriac Sin [moon] Aris [Mars] Nabuq Baal [ Balthi Qrunus Ilyus [Sun]
a.C. 860 Marduk] [Ishtar] [Saturn]
Arabic Moon light War chief Middle of Family day eve Day of joy Day of
very old week business
Arabic yaum al- yaum aṯ- yaum al- yaum al- yaum al- yaum as- yaum al-
pre-islam iṯnayn 2 ṯalāṯā' 3 arba'ā' 4 ḫamīs 5 'arūbā sabt  aḥad 1
[eve]
‫االثنين‬ it- ‫ثالثاء‬ ‫أربعاء‬ ‫خميس‬ ‫الجمعة‬ ‫سبت‬ ‫األحد‬
Arabic
tneyn 2 Tlieta 3 arb'ah 4 Hamis 5 Il-djum'a  Sibt  il-had 1
Maltese it-Tnejn 2 it-Tlieta 3 l-Erbgħa 4 il-Ħamis 5 il-Ġimgħa  is-Sibt  il-Ħadd 1

Ethiopic languages

The Ethiopic names have a great variety of elements. There is a) a stock of Semitic
roots, b) several loanwords from Cushitic, c) loanwords from Arabic, d) names of
places in which the markets are held and e) names os saints worshipped on certain
days. [ Wolf Leslau 1961]

  E


 A ,  
sanūy 2 šalūs 3 rabūʿ 4 ḫamūs 5 ʿarb, eve A, E,əhūd,
sanbata 1

ayhūd,
Sadūs 6 jewish
Geez 
shabat
ancient   
 sanbata
Ethiopic
 krəstīyān
ḳadāmīt christian
sanbat Sabbath
former
shabat

"! $  %&
! E #  E
ʿarb vispera ḳədame
Amharic Maksäño
säño 2 rob 4 hamus 5 əhud 1
2+1 anterior
)
  E '  $ ( 
Tigrinya ḳädam
sänuy 2 sälus 3 räbuʿ 4 ḥamus 5 ʿarbi Sänbät 
anterior
vispera

 I1  $/


Tigre * +,-* . /$ 01 2)$ sänbät
Eritrea
sänbät
säno talašäno Arärba'a kämiš jəm'at 'abbay
nə’iš
big Sabbat
Gafat Sanya 2 maksanya Ribwa 4 Amusa 5 Arba qedama wur
Ethiopia vispera sanbata
Senber Senber
Blin Senu 2 Seling Lebwa Amd Ar
shugwakw qdakw
Somali Isniin 2 Salaaso 3 Arbaco 4 Khamiis 5 Jimco  Sabti  Axad 1
Oromo Wiixata Qibxata Roobii 4 Kamiisa 5 Jimaata  Sanbata  Dilbata
Falasha San 2 Seles 3 Lobs 4? Hams 5 Sedast kan Yini sanbat Ad 1
6 
Orma or Dji-ma-ta 2 Asm-bada Zam-ba-da Kams 5 Tabi-ma-ta Zam-ba-da Gif-ti
Galla. tina 3 gu da 4 Asamblea  (tenna)  Virgin
Mary Day

Affar Etneni Talatta Arbaa Kamisi Gumaata  Sabti  Ahada 1
Harari I4 56 . /$ 9 ;)$  .<'
Ethiopia Isnin 2 Säläsa 3 Arba'a 4 Ĥamis 5 Jum'a  Säbti  alḥad 1
Argoba hargat nur ahusin abdeqader
kams; kaw ğuma'a  Sänbäd  Sänbäd 

Gurage dialects
Ĉaha aro amus; kams ğimat;  qata(m) wur sänbät 
(GURAGE) wətät wətät addara sänbät

Eža araw amus; kams ğimat;  qatam sänbät wur sänbät 


(GURAGE) wətät wətät maraga addara 
Ennemor wətät maraga;
aro amus; kams ğim'at; qatam wur sänbät
(GURAGE) wətät magar gebaya
addara sänbät

Endegeñ arbe kams ğim'at  sänbät;  abba


(GURAGE) wətät magar gaya enar gaya
Gyeto aro kams Ğimat  qata sänbät  wur sänbät 
(GURAGE) wətät magar gabaya
Muher arob amus qädam wur sänbät 
(GURAGE) wətät wətät mannag addara sänbät

Masqan wətät
arob amus qädam ur sänbät 
(GURAGE) wətät mannaga addara sänbät

Gogot arob amus qädam wur sänbät 


(GURAGE) wətät wətät mannag addara sänbät

Aymellel arob amus qädam sänbät wur sänbät 


(GURAGE) wətät wətät mannag addara 
Selti (east arbe; arpe kams Ğimat  an sänbät  gidir sänbät 
Gurage) wətät magar gabaya
Siltie wuthat magargebya Kharise kamis djumat asanbat gderesanbat
Gurage >? @A A( # B 0) 2"  A  C 

Wolane arbe'a kams Ğimat  an sänbät  gidir sänbät
(east
Gurage) wətät hiwtat
Zway (east erob kamus Ğimat  ana sänbät  yagadar
Gurage) wətät hubutat sänbät

North African languages

Language I II III IV V VI VII


Coptic 1 psoou;
pesnau pšomnt peftoou ptiou Sabbaton  Kyriakē 
(Sahidic) paraskeuē
Coptic 2 pisoou; pišašf; piouai;
piəsnau pišomt piəftoou pitiou
(Bohairic) paraskeuī savvaton  kyriakī 
Kabyle 1 arim aram ahad amhad sem sed atcer
Kabyle 2 letnayen tlata larbɛa lexmis lǧemɛa  Ssebt  lḥedd`
Kabyle Ghas at-nin 2 Ghas at-lata Ghas al-arba Ghas elb Ghas Ghas assebt Ghas al-a-
Berber N. 3 4 amis 5 edjemas   bad 1
Africa

Tamazight ‫تاسيت‬ ‫تشتريت‬ ‫توقزيت‬ ‫اسميس‬ ‫الغمت‬ ‫اسونيط‬ ‫توجيت‬


(Libya) tasit teštrit tuqzit asmis elɣmet  asuniṭ tujit
Tamazight
Asinas 2 Akṛas 3 Akwas 4 Asimwas 5 asiḍyas 6 Asamas 7 Aynas 1
(Morocco)

َ‫اَشَلْ َونْ تِ َالت‬ ْ ‫اَشَلْ َونْ اَ ْل ُج َماغ‬


ِ ْ‫اَشَلْ َونْ ل ِيت‬
‫نى‬ َ َ‫اَشَلْ َونْ اَل‬
‫رْب‬ ْ‫اَشَلْ َونْ اَ ْل ِخ ِميس‬ ‫َت‬ ْ ِ‫اَشَلْ َونْ اِ ِسب‬
‫ت‬ ‫اَشَلْ َونْ اَ ْل َخ ْد‬
a-hal ke-radh a-hal es-sabt
Tamasheq a-hal-sin 2 Ahal koz 4 a-hal omus 5 a-hal jum-a a-hal-i-yen 1
3 ašăl wa-n ašăl wa-n
o Towarek ašăl wa-n ašăl wa-n ašăl wa-n ašăl wa-n
ašăl wa-n
litni ălarba ălxəmis ălžumaɣăt  əssəbbət  ălxăd
təlata

ِ ْ‫اَ ِزلْ َونْ لِيت‬


‫نى‬ َ‫اَ ِزلْ َونْ تِ َالت‬ َ َ‫اَ ِزلْ َونْ اِل‬
‫رْب‬ ْ ‫ت اَ ِزلْ َونْ اِ ْل َج َماغ‬
ْ‫َت اَ ِزلْ َونْ اِ ْل ِخ ِميس‬ ْ ِ ‫اَ ِزلْ َونْ اِ ِسب‬ ‫اَ ِزلْ َونْ اَ ْل َخ ْد‬
Tamajaq azəl wa-n azəl wa-n azəl wa-n azəl wa-n azəl wa-n azəl wa-n azəl wa-n
litni təlata əlarba əlxəmis əlžămaɣăt  əssəbbət  ălxăd

African languages

Language I II III IV V VI VII


Bagrimma, Letrin 2 Dzatalaki 3 Laraba 4 Lamisi 5 Ildzimma  Sibbedi  Lahadi 1
Africa C.
Bambara ntenin(don) tarata(don) araba(don) alamisa(don) juma(don) sibiri(don)  kari(don)
Mali 2 3 4 5 
Bantu kiezole 2 kietatu 3 kieya 4 kietanu 5 kiesambanu kiasabula lumingu/
Congo 6 lubingu 
Bobangi masala ma masala ma masala ma masala ma masala ma ncono ek-eke eyenga
Congo boso mabale masato manei matano (ncono=wee
bale=2 sato=3 nei=4 tano=5 k)
Bornu or Leterin, Telago 3 Laraba 4 Lamisu 5 Zumma  Sibda  Lade 1
kanuri, Letertin 2
Africa C.
Buluba ditiku dia ditiku dibidi ditiku disatu ditiku dini ditiku ditanu ditiku lumingu/
Lulua mpatukilo bidi=2 satu=3 ni=4 tanu= 5 disambombo lubingu 
wa Lumingu sambombo=
6
Chicaranga zuwa re zuwa re zuwa re zuwa re zuwa re gobero sabata
(mashona) chipotsi kabiri 2 katatu 4 kachina 4 chishanu 5
Congo Sekunda, Kietatu, Kieya, Kietanu, Kiesambanu, Satade – * Sumingu,
Segunda 2 3rd Feira 4th Feira, 5th Feira, 6th Feira, Saturday, Domingo
Kiansabulu –
Sabbado 
Ewe dzoda brada kuda yamoda fida memleda kwasida
Fon-gwe Tέnígbè 2 gùzángbè – azăngagbè Lamísigbè 5 axɔ́súzán - sabáɖú -  Alìntín
Benin talátà – axɔ́zángbè - sabáɖúzán - aklún
talátàgbè 3 jĭmagbè -  sátide - * zángbè
mεxózán sátidegbè -
sávódó -
sávódún -
sávódúngbè -
síbí - síbígbè
Fulah- Telata 3 Alarba 4 Alguman  Essibt 
Africa occ.
Fulani altine 2 Salasa 3 Alarba 4 Alhamisa 5 Jumare  Asawe  Alad 1
adamawa
Nigeria
Fulfulde , Altenin 2 Attaleta 3 Al araba 4 Alamisu 5 Aldzumma Assebdu  Lahade 1
Africa C. 
Ga dshu dshufo sho so soha ho hogba
As(s)abar;
Jumma’a; Assabat;
Aljumma’a; Assabit;
Littinin;
Hausa Talata 3 Laraba 4 Alhamis 5 Aljimma’a Subdu; Sati; Lahadi; Ladi
Litinin 2
َ‫تَالَت‬ ‫الَ َر بَا‬ ْ‫ْٲل َح ِمس‬ ‫جُ َم َع ؛ ْٲلجُ َم َع ؛‬ Asibit  ‫لَ َح ِد ؛ الَ ِد‬
ْ‫لِتِنِنْ ؛ ل ِيت ِنِن‬
‫ْٲل ِج َم َع‬ ‫ت ؛‬ ْ َ ‫سب‬
َ ‫ٲ َسبَرْ ؛ ٲ‬
 ‫س ْب ُد ؛‬ُ ‫ت ؛‬ ْ ِ‫ٲ َسب‬
ْ ِ‫َسا تِى ؛ ٲ ِس ب‬
‫ت‬
Kinyarwan
Ku wa kabiri / Ku wa gatanu ku wa
da ku wa mbere kabili 2
Ku wa gatatu 3 Ku wa kane 4
5 gatandatu 6
cyumweru
(Ruanda)
mokɔlɔ ya mokɔlɔ ya mokɔlɔ ya mokɔlɔ ya mokɔlɔ ya eyenga;
Lingala mpɔ́sɔ
libosó míbalé 2 mísáto 3 mínéi 4 mítáno 5 lomíngo 
Logone, Sele-telen 2 Sel-telako 3 Sel-laraba 4 Sel-lamisu 5 Sel-dema  Sel-sibde  Sel-lade 1
Africa C.
Luganda Kazooba Walumbe Mukasa Kiwanuka Nnagawonye Wamunyi Wangu
Uganda
Maasai engolong' e kasi uni engolong e engolong' e engolong' engolongear
ong'uan imiet ile or uki edukuya or e orwiki
uki
Maba Ettenim 2 Ettelet 3 Araba 4 Zamia 5 Dzimma  Sab  Ahad 1
C. Africa
Malagassy - Alatsinainy 2 Alata 3 Alarobia 4 Alkamisy 5 Zoma  Alsabotsy  Alahady 1
Madagaska
r
ChiBemba Pali cibili 2 Pali citatu 3 Pali cine 4 Pali cisano 5
Zambia Pali cimo Pacibelushi Pamulungu
ChiNyanja Ciwiri 2 Citatu 3 Cinai 4 Cisanu 5
Zambia Lolemba Ciweru Sondo *
Nyanja Lolemba Lachiwiri 2 Lachitatu 3 Lachinayi 4 Lachisanu 5 Loweluta Lamulungu
(chewa) pasabata
Zambia
Ci Tonga Bwabili 2 Bwatatu 3 Bwane 4 Bwasanu 5
Zambia Muvwulo Mujibelo Nsondo *
Si Lozi La Bubeli 2 La Bulalu 3 La Bune 4 La Butanu 5
Zambia La Mubulo La Mukibelo La Pumulo
Mandingo Tenning 2 Tellata 3 Araba 4 Aramisu 5 Arajuma  Sibiti  Allahaddo 1
Senegal S
Mandinka tenengo 2 talato 3 arabo 4 aramisso 5 Arijumo Sibito  Dimaso 
Gambia, 
Senegal
Mashona musi we musi we musi we musi we musi we musi we musi we
Rodhesia chipotsi musumbunu chitatu(3) china 4 chishanu 5 chitanhatu Sondo
Zimbabwe ku/musi /musi we
mugobera
Moore Tene 2 Tallata 3 Arba 4 Lamoussa5 Ajouma Sibiri  Ato 1
(Mosi)  ‫שבת‬
Burkina-
Faso
Nuforian - Ras besuru 2 Ras bekior 3 Ras fiak 4 Ras rim 5 Ras fiek 7 Hari 1
N.W. New
Guinea
Lamorena;
Pedi Mosupalogo Labobedi 2 Laboraro 3 Labone 4 Labohlano 5 Mokibelo
Sontaga
Rundi Kuwakabiri Kuwagatatu Kuwagatanu kuwagatanda
kuwambwere Kuwakane 4 kuwamungu
Burundi 2 3 5 tu
lâ-yenga;
lâ-pôso;
Sango bïkua-ôko 1 bïkua-ûse 2 bïkua-otâ 3 bïkua-usyö 4 bïkua-okü 5 yenga;
pôso; samedï
dimâsi;
Shimaore Mfunonne 4 Mfunotsano yahoa Djumwa  Mfunotsi 1 Mfunovili 2
Mfunoraru 3
Isl. Mayotte 5
Mugobera;
Shona Muvhuro Chipiri 2 Chitatu 3 China 4 Chishanu 5 Svondo
Mugovera
Sonyal, Altenin 2 Attaleta 3 Al araba 4 Alamisu 5 Aldzumma Assebdu  Lahade 1
Africa C. 
Sotho Mantaha Labobedi 2 Laboraro 3 Labone 4 Labohlano 5 Moqebelo Sontaha
Swahili Jumatatu 3 Jumanne 4 Jumatano 5 Alhamisi 5 Ijumaa  Jumamosi 1 Jumapili 2
Swati uMsombuluk
Lesibili 2 Lesitsatfu 3 Lesine 4 Lesihlanu 5 uMgcibelo Lisontfo
Swaziland o
Tambuka Chimoza 1 Chibiri 2 Chitatu 3 Chinayi 4 Chinkondi 5 Chisulo Sabata
Zambia (mande) *
Teda - Eltnin 2 Tleta 3 Laraba 4 Lamisu 5 El-dzumma , Essebdu  Lahdu 1
C. Africa 
Temne Tene 2 Talata 3 Araba 4 Alamusa 5 arema shimiti Alahadi 1
Sierra
Leone
Musumbunuk Ravumbirhi Ravurharhu Ravuntlhanu Muqivela;
Tsonga u
Ravumune 4 Sonto *
2 3 5 Mugivela
Tswana Mosupologo Labobedi 2 Laboraro 3 Labone 4 Labothlano 5 Matllhatso Tshipi
Twi
Dwoada Benada Wukuada Yawoada Fiada Memeneda Kwasiada
Ghana
Twi-akan dwo/ bena/ wukuo/ ya/ fi/ mene/ kwasi/
edwoada ebenada wukuada yawoada efiada memenada kwasiada
calm day birth of bith of birth of fertility day birth of sky day under
ocean spider earth god the sun
Musumbuluw
Venda
o
Ḽavhuvhili 2 Ḽavhuraru 3 Ḽavhuṋa 4 Ḽavhuṱanu 5 Mugivhela Swondaha

Vezo
Tinaine 2 Talata 3 Larobia 4 Kamisy 5 Zoma  Sabotsy  lahade
Madagascar
Wandala, Leterin 2 Telago 3 Laraba 4 Lamisu 5 Zumma  Sibda  Lade 1
Africa C.
alxemes gaawu; aseer dibéer
Wolof altine talaata àllarba àjjuma
Alkhamesse Alere-asser , Sibar/
Gambia 2 Ralata 3 Alarba 4 Aldiouma 
5 ultimo dia Dimanche
uLwesithath uLwesihlanu iCawe
Xhosa uMvulo uLwesibini 2 uLwesine 4 uMgqibelo
u3 5 icawa
o̩jó̩ ’Ru; Ri o̩jó̩ Abame̩ta
o̩jó̩ Ajé o̩jó̩ Is̩è̩gun o̩jó̩ ’Bo̩; Bi o̩jó̩ E̩ti o̩jó̩ Àikú
Yoruba 1 Ru three
win victory Bo̩ creation failure immortality
confusion meetings
o̩jó̩ keji o̩sè̩ o̩jó̩ ke̩ta o̩sè̩ o̩jó̩ ke̩rin o̩sè̩ o̩jó̩ kãrun o̩sè̩ o̩jó̩ ke̩fà o̩sè̩ o̩jó̩ keje o̩sè̩ o̩jó̩ (kini)
Yoruba 2
2 3 4 5 6 7 o̩sè̩ 1
(o̩jó̩) (o̩jó̩) Tusidé (o̩jó̩) (o̩jó̩) Àlàmísì (o̩jó̩) Satidé (o̩jó̩) So̩ndé
Yoruba 3 (o̩jó̩) Jimõ̩ 
Mo̩ndé * * Wesidé * 5 * *
Zarma alzuma; 
alamisi;
Mali- Atinni 2 Atalata 3 Alarba 4 jumma; han Asibiti  Alhadi 6
alkamisa 5
Nigeria beri
uMsombuluk uLwesithath uLwesihlanu
Zulu uLwesibili 2 uLwesine 4 uMgqibelo iSonto *
o u 3 5

Amerindian languages

Language I II III IV V VI VII


Ataasinn Marlunn Pingasunn Sisamann Tallimann Arfininn
Groenland sapaat
gorneq gorneq gorneq gorneq gorneq gorneq
Inuktitut naggajaq piqataa pingajua qitiqquit ullutuinnaq sivataq sanattaili
atótchìina; istonóstàaka;
nihta
nihta nihta atáɬɬàapi; nihtahollo;
Alabama aɬɬámmòona nihta atòkla;
atótchìina; istóstàaka; nihta nihtahollosi nihta
USA ; nihtàllo nihtastatòkla nihtastatótchì nihta istontòklo
istáɬɬàapi
inníhta ina onóstàaka
otómohtsisto
’kissikatoyii mamiiksistsi
Blackfoot issikotoyiiksi ksistsik iitawáánao’k náámiksistsi ko; tótohtáátoyii naatoyíkistsi
USA stsiko oohy; so’kii’p ko i’nakohpom ksistsiko ko
isttsinaikisist maik sistsiko
siko
Cherokee (una)dodaqu (una)dodaqui (una)dodaqu
taline iga 2 tsoine iga 3 nvgine iga 4 tsunagilosdi
USA onvhi dena asgvi i
Cheyenne
No’ka Na’ha Nóhona Tšêške’ma’h Ma’heóne
Montana Nexa Éšeeva Neva Éšeeva
Éšeeva Éšeeva Éšeeva eóne Éšeeva Éšeeva
USA
Cheyenne
Éénema’heó No’ka Na’ha Tšêške’ma’h Ma’heóne
Oklahoma Nexa Éšeeva Neva Éšeeva
ne Éšeeva Éšeeva Éšeeva eóne Éšeeva Éšeeva
USA
Chipewyan Lue tsedili
Dzinkeré Nake dziné Tanisi dziné Dighi dziné Dzintasi Szinké
USA dziné
Mohowak Awentataon' Rarironhia'k Sosehne - Okaristiiahne ronwaia'tanet Entakta - Awentatoke
USA ke - (day ehronon:ke - (Joseph's -(Eucharist aktononhe - (near the nhti:ke -
after the holy (day of day) day) (Crucifiction holy day) (holy day)
day) angels) day)
Sàntèke; *
Delaware Këntuwe;
Mantèke * Tustèke * Lelai Tàstèke * Pëlaitèke * Satëtèke *
USA Këntuwei
Kishku
Cree
ano- kiciano- payeywikani matinao- ayemio-
USA apitawan kiciapitawan
kiikwikika kiikwikika -kiyika kwiyika kiyika

anpetu anpetu anpetu anpetu itopa anpetu owanka anpetu


Sioux tokayeha inunpa iyamni anpetutopa izaptan yujajapi wakan
USA anpetuwanji anpetununpa anpetuyamni 4 anpetuzaptan anpetu anpetuwakan
1 2 3 5 anpetusakpe sacro
Mingo u'wëtêta't swëtáti ha'tewëtaë ha'tewëtaë wëták'a wêták skát
Virginia ëyuhë'tke wênishæte'
Occ. USA
Klallam sq̕əm̕áyu;
sčiʔikɀɬnát scəŋənát sɬxɀɬnát sŋəsɬnát sɬq̕čšɬnát nəmá skɀáči
USA q̕əm̕ʔə́ təŋ
Saanich x ̣eʔəlsnet;
sčəl̕kɀɬnet sθəŋnets sɬixɀs sŋass sɬq̕eʔčəss q̕ə́ m̕ətəŋ
USA x ̣eʔx ̣əʔɬnet
nishtu-
mashten-
Innu ushkat- nishu- tshishikau neu- minashtakan
nameshu atushkanu
montanosos atushkanu tshishikau 2 (ou tetau- tshishikau 4 u
tshishikau)3

Malécite,
Kotuwahson
Wolastoqiyi
Amsqahs 1 Nis 2 Nihi 3 New 4 skehewatqi ote sonte
k n. USA
Sonte early

Micmac Amsgwes Weltamultim


Ta’puowei Si’stewei Ne’wowei Gesp’teg Aqantie’umg
USA Elugutimg g
Ojibwe Shkwa-name Niizh (2) Zoozep Spinganwan Jiibaatoo Maanii Name
USA
Nahuatl huitzilopocht yacatlipotona tezcatlipoton quetzalcoato
Metztlitonal tlaloctitonal tonatiuhtonal
Mexico onal l al nal
Huichol krynetz marititzi mierikurirri beberri pienirri raguati tumikuti
Mexico
Navajo damo.go damo.go na damo.go ta damo.go di damo.go asla damo.go dami.go/
USA biskani biskani biskani biskani biskani xasta biskani damo.go
na=2 ta=3 di=4 asla=5 xasta=6
Mazahua minómishi mártes miérkoles mishueshi bérnashi mishábaro geminrongo
Mexico
Guarani
Arakoi 2 Arapy 3 Arandy 4 Arapo 5 Arapotei 6 Arapokoi 7 Aratei 1
Argentina
Aymara chinuka saxra uru wara uru illapa uru * ch'aska uru kurmi uru inti uru *
Argentina *; wirnisa*
Qoyllurchaw Illapachaw* chaskachaw* k’uychichaw*
Quechua Killachaw* Atichaw* Intichaw *
* Huywis* wirnis* sawaru 
Peru Lunis* Martis* Dumingu 
Mirkulis* huybis birnis sabadu
Michif-
Manitoba laenjii * Morjii Mikarjii Zhwijii Vanderjii * Somjii  Jimaash 
Moreno lendi * biama laurwa lagadr wandred * Samude  Dimasu 
creole of
Honduras
Sranan Munde * Tudewroko * Dridewroko Fodewroko Freida * Satra * Sonde *
Surinam Sabadei 
Aukan Monde * Tudewooko* Diidewooko Fodewooko Feede * Sataa * Sonde kina
Surinam dei *
Saramaccan Fodaka feifidaka Pikisaba/ Gaansaba Feeda * Sata * Sonde *
Surinam sumaasaba

Artificial languages

Language year I II III IV V VI VII


esperanto 1887 Dimanĉo
Lundo * Mardo * Merkredo * Ĵaŭdo * Vendredo * Sabato 
Zamenhof 
atlango 2003 Lundo * Mardo * Sredo ♥ Jodo * Frado * lerdo Soldo *
Antonius
barakhinei Kândên Shkirdên Fidordên Kaldên Chirdên Therdên Kâdhu
Rosenfelder
bolak 1899 Ventag 1 Dovtag 2 Tertag 3 Fartag 4 Keltag 4 Gabtag 6 Čeptag 7
Bollack
brithenig 1996
Llyn * Marth * Merchyr * Ioi * Gwener * Sabad  Dônig
Smith
eaiea (musical) 1990 fdfefc fdfefd fdfefaf fdfefh fdfefi fdfefk
fdfefa
Koestner
euransi 2002 Devruzi 2 Tehruzi 3 Cahruzi 4 Penruzi 5 motruzi xodruzi
Szteman Šabruzi 
? Diu prima Diu Diu tritima Diu Diu Diu Diu
eurish 1 sequima 2 3 quartima 4 quintima 5 sextima 6 sabbata 
europijin ? Lundi * Martedi * Mercurdi * Jovedi * Venerdi * Saturdi * Soldi *
Boeree
1965 Maandag * Dtiensdag* Woensdag Dorsdag * Freidag * Saterdag * Sondag *
folkspraak
*
frater 1997 Jurbi 2 Jurtri 3 Jurtetra 4 Jurpenta 5 Jurses 6 Jursep 7 Juruni 1
Bartlett
gilo 1999 Dian 1 Didu 2 Ditri 3 Difør 4 Difiv 5 Disis 6 Disev 7
Giles
glosal dibi 2 ditri ditet dipen disix diseti dimo

ido 1907 Merkurdio


Lundio * Mardio * Jovdio * Venerdio * Saturdio * Sundio *
Couturat *
di tetra 4 / di seti 7 /
di bi 2 / di tri 3/ di penta 5 / di sixa 6 /
interglossa 1943 merkuri- satura-di * di mo 
Ogden luna-di * mars-di * bronto-di veneri-di *
di* / sabato 

interlingua 1951 Dominica


Lunedi * Martedi * Mercuridi * Jovedi * Venerdi * Sabbato 
IALA 

kotava 1978 Balemeavie Alubeaviel Taneaviel


Toleaviel 2 Bareaviel 3 Teveaviel 6 Pereaviel 7
Fetcey l4 5 1
latino sine 1903 Lunadie* Martedie* Mercuriodi Jovedie* Veneredie Saturnodie
flexione e* * * sabbato Soldie *
Peano 
LFN Lundi * Martedi * Mercurdi * Jovedi * Venerdi * Saturdi * Soldi *
lingwade 2006
Semdi
planeto Undi Dwadi Tridi Chardi Fifdi Sitdi
Ivanov
lojban numeral 1987 Pavdei 1 Reldei 2 Cibdei 3 Vondei 4 Mumdei 5 Xavdei 6 zeldei o
Soc. Logban nondei 7 -0
lojban oriental 1987 lurdei fagdei jaurdei mudydei jimdei tedydei
Soldei *
Soc. Logban
mondlango 2002 Lundo Mardo Merkredo Turzdo Frido Saturdo Sundo
He-Yafu
na'vi (Avatar) 2009 Trrmuve Trrpxeyve Trrtsive Trrmrrve Trrpuve Trrkive Trr'awve
Frommer
neelan canu’t(1) bodu’t(2) mosu’t(3) kayu’t(4) vedu’t(5) vedu’t(5)
kitu’t(7)
Buckley
neo 1961 Lundo * Tud * Mirko * Jov * Venso * Sab  domin(ko)
Alfandari 
novial 1928 Merkurdie
Lundie * Mardie * Jodie * Venerdie * Saturdie * Sundie *
Jesperson *
quenia Isilya Aldúya Menelya Eärenya Valanya or Elenya Anarya
Tolkien Tárion
ro 1904 Tafad 3 Tafaf 4 Tafag 5 Tafal 6 Tafam 7 Tafab 1
Tafac 2
Foster
? Mercuridio Domínico
romanico Lundio * Martedio * Jovedio * Venerdio * Sábato 
* 
romanova lunedi'a * martedi'a * mercoledi'a jovedi'a * venerdi'a * sa'bado  Domingo
Crandall * 
sevorian 1997 ponezxelik Dvahik 2 Sxreed ♥ Sxtirik 5 Petik 5 Sabat  nezxel
Campbell
Moon-day Two-Trees- Heaven- Sea-day Valar/Pow Star-day Sun-day *
sindarin * Orithil day day Oraearon ers-day Orgilion Oranor
Tolkien Orgaladhad Ormenel Orbelain or
Orodyn
? ponedelak Vtorak 2 Cxetverak Jovedía * Piatak * Subotak  posubotak
slavio
4
slavisk 2002 svetlan klenjan rastilan soncan gersan Šobatan  kristan
Szteman
2006 ponedelok vtorok- sreda četvertok – petok – subota nedelok -
slovianski - vtorka četverka petka nedelka
ponedelka
solresol 1827 sol-sol-do sol-sol-re sol-sol-mi sol-sol-fa sol-sol-la sol-sol-si
musical sol-do-do
Sudre
speedwords 1923 D2 D3 D4 D5 D6 D7 D1
Dutton
2001 tenpo tenpo tenpo tenpo tenpo tenpo tenpo
toki pona
suno pi suno pi suno pi suno pi suno pi suno pi suno pi
Kisa nanpa nanpa nanpa nanpa nanpa nanpa nanpa
wan 1 tu 2 tu wan 3 tu tu 4 luka 5 luka wan lika tu 7
6
universalglot 1868 Lundai Mardai Erdai Jovdai Vendai Samdai  Diodai
Pirro
venedic 2006
Mrzekierdz Wnierdzej Domieniek
van Łyńdzej * Mardzej * Jódzej * Sobota 
ej* * 
Steenbergen
verdurian 2000 Monda * Tizda * Unsda * Tursda * Frida * lörda Sönda *
Rosenfeld
volapük I 1879
Mundel * Tudel * Vedel * Dödel * Fridel * Zädel * Sudel *
Schleyer
volapük II 1880 Teludel 2 Kiludel 3 Foludel 4 Luludel 5 Maludel 6 Veludel 7
Baludel 1
Schleyer
Vorlin 1996
mudel tudel vedel dödel fridel zädel sudel
Harris
Ygyde 2004 Hezy Ezo Ezu Hefy Emy Eji Hece
Nowicki

Artificial graphic languages


blyssystem
Bliss 1949

neoglyphi

Notes

1. In Ecclesiastical Latin, the Romance languages, Greek, and the Gaelic


languages, Sunday is named after the "Lord", because it is the day of the Resurrection
of Jesus. The historic reason was the replacement of the Roman godhead Sun by the
Christian god Dominus.(Lord)
2. The Romance languages, Old High German and German, and the Slavic
languages have words for Saturday that are derived from the Hebrew Sabbath, via late
Greek Sabbaton.
3. German and Finnish call Wednesday, prosaically, "mid-week"; Estonian
Kesknädal is equivalent, with "Third day" (kolmapäev) also used; Icelandic and
Faroese uses "Mid-week day"; Polish, Russian, etc. have "Middle".
4. Old Norse, Swedish (and other North Germanic languages), and Finnish and
Estonian (Finnic languages) call Saturday "Washday" or "Bathday", as it was the
traditional day for washing and bathing.
5. The Japanese names are the same as the traditional way days of week were
named in Chinese. The Korean names are also the same but written in Hangul.
6. Icelandic sunnudagur and mánudagur are astronomical, persisting presumably
because they make no explicit reference to pagan gods.
7. An alternative naming for Saturday, used in Friesland and the northern parts of
Germany, is derived from Sun-eve, the day before the day of the sun . Northern
dialects of German use Sonnabend. In Frisian Sneon (sinnejûn) is used.

Das könnte Ihnen auch gefallen