Svante Arrhenius varldens férsta klimatmo PS EVMe cee ier isle se iwee nSintern kryper nérmare. Fir vindigon snd? Den forra vintern var mild men snéiiki storadelarav Sverige, med en kéldkniipp {februari som kiindes ihelalandet. Vin- terndessférinnan var ljummen och torr, och sedan kom varen mycket tidigare én den rukar. Denena vintersdisongen kan skilja sig ganska mycket fran den andra, ‘men det finns en Kingsiktig rend: klimat- frindringar orsakade av minniskan lig- sgersigovanpi denaturliga variationerna ‘och fir vintrarna hii Sverige atti med- eltal lialltkortare, mildare och mer ne- derbérdsrika. ‘Virlden dr redan ungeftir en grad var- ‘mare jéimfért med det som kallas "for- industriell niva”, ett genomsnitt for perioden 1850-1900. Det kan jamfras ‘medambitionen iParisavtalet frin 2015, dar virldens Kinder enadesom malet att begriinsa uppvarmningen till en och en halv grad och att absolut inte dverskrida tviigraders uppviirmning, Varlden maste handla mycket snabbt och mycket kraft- fullt om detta ska vara méjligt, skriver FN:sklimatpanel IPCCisin senaste rap. port som slipptes under hésten 2018. I rapporten betonas att de negativa effekterna ay klimatfériindringarna blir ‘mycket allvarligare om vi skulle niirma (oss tv graders uppvéirmning dn om vi lyckas bromsa temperaturdkningen vid denliigre nivan. Oavsett hurdet gar ir det tydligt att samhallet maste anpassas till envarmare virld, Vid SMHI i Norrkbping finns fors! ningsenheten Rossby Centre, som grundades 1997 med uppgiften att gra beriikningar keingklimatet och simulera hurdet kommeratt fériindras framtiden, Forskning &Framsteg 10-2018 ik Kjllstrémm frprofessor {klimatologi vid 'SMHI Rossby ‘tt gra regionala limatmodeller. Rossby Contre, Erik Kjellstrm ar professor i klimatologi vid Rossby Centre och arbetarmed att forbaittra delokala klimatberkningarna, ‘och gbra dem anvndbara som en grund for arbetet med kli- matanpassningar, ~ Vikan hjilpa lin och kommuner och foretag att se hur de kan anviinda viradata. Blandannat kan det varaatt man maste parera for’indrad vattentillging. Efter den hartorra sommaren harjordbruket seglat upp som ett omride,siger Erik Kjellstrm. ‘nom klimatforskningen knyts det praktiska och Lokala hop med detsom hander globalt. Men hur r det méjligt att gdra en palitlig model for nagot si komplext som jordens framtida Mimat? Forattforsté det ska vitact stegtillbakaoch birja med atttitta pa energin som nar oss frin solen. Seddutifrin rymden arvar planet bld och grén, marmorerad avvvita strik av moln och i, Har finns forutsittningarna for liv, inrymda i havet och i atmosfiiren. Vad det betyder blir tydligt om viimfor med minen, som trots att den ligger pd samma avstind fran solen ar kargoch oggistvlnlig, eftersom den saknar atmosfir och hav. Nirrsolenskiner pmanens ytakan den bli upp mot 120 gra- dervarm. Det yttersta markskiktetvirms upp, nda tills manen har vridit sig si att en solbelyst plats ater hamnar i skuggan. Dastralar varmen genast ut irymden igen. Under manenstva veckor inga nitter gar temperaturen paytan ned mot 100-150 rminusgrader -en skillnad pi nistan 300 grader mellan dagoch nattallts. Sidana extremerstippervipijorden, trotsatt likamyeket sol- Ijusfallerin perkvadratmeter harsom pamanen. Helaskillnaden hiinger péatmosfiren och havet. Luftoch vatten dmpar tempe- ratursviingningarna. Endel.avsolens strélar néraldrigmarken pajorden,eftersom de reflekteras hdgre upp iatmosfiren, Darfor ‘varms ytan inte likakraftigt som pamanen. Panatten arjorden, trogare itandrahillet. Vaten har tt inneboende motstind mot att ndra sin temperatur ~det bide virms och svalnar sakta (hog, virmekapacitivitet pa fysiksprik). Virmestrilningen frin mark och hav girhellerintedirektutirymdens tomhet, utan absorbe- rastillen issdel av vixthusgaseriatmosfiren eller refiekteras mot undersidanavmoln. ‘Vaxthuseffekten ar nyckeln tlljordensbehagliga livsbeting- elser. Utan den skulle jordensyta vara igenomsnitt ungefai' 33 sraderkallare Men numeraser vir vixthuseffekten forstirks avutslipp frin ménskliga aktiviteter. 2013 steg halten av koldioxid i atmosfi- ren forforsta gingen dver 400 ppm (parts per million, detvill siga miljondelar), Det finns analyser av luftbubblor fran isen pa Grénland som visaratt detinte har funnits si mycket koldioxid iluften pithundratusentals a, De senaste 10 000 aren harhaltenav koldioxid iluften hallit siginom spannet 260-280 ppm. Bade naturen och var civilisa- tion ir anpassad tll det, siger klimatforskaren GustavStrand- berg, som ocksé jobbar pa Rossby Centre. Densnabbadkningenav koldioxidhalten och temperaturen. som vi ser just nu har skett pa lite drygt ett érhundrade, Det ar knapptens en blinkning pen geologisk tidsskala, ~ Nar foriindringen tar ing tid hiner miljén anpassa sig. ‘Menom det gir sifort som det gornuhinner inteallaartermed, stiger Erik Kjellstrom, Den forsta forskare som riknade pa hur fordindringar av at- mosfirens koldioxidhalt piverkar jordens temperatur var den svenske kemisten och fysikern Svante Arrhenius. Han publice- rade ett arbete om detta 1896, som kan betraktas som den forsta —