Daly,

 Peter  M.,  Literature  in  the  Light  of  the   Mentalitetshistoriska förutsättningar: medeltida tänkande,
typologi, korrespondenslära & objektivitet (s. 83:) ...................10
Emblem.  Structural  Parallels  between  the  Emblem   Betydelsemångfalden & signaturläran (s. 84:) ...........................10
The emotional and intuitional content of symbol and word-
and  Literature  in  the  Sixteenth  and  Seventeenth   emblem (s. 89:).........................................................................12
centuries.  Toronto,  Buffalo,  London:  University  of   The structure of the word-emblem (s. 92:) ...............................12
The function of the word-emblem (s. 93:)................................13
Toronto  Press,  1979   The Forms of the Word-Emblem (s. 94:).................................13
The contracted word-emblem (s. 95:).......................................13
The extended word-emblem (s. 97:) .........................................14
The complex word-emblem (s. 99:) ..........................................14
The verbal ’impresa’ (s. 101).....................................................15
Innehåll   4. Emblematic drama 15
The Emblematic Word in Drama ............................................15
1. The Emblem, ss 3-53 Fel!Bokmärket är inte definierat. The emblematic image .............................................................15
Forskningstraditionen – fokuseringar: ........................................ 2 The ›argumentum emblematicum›............................................15
Emblemets repertoar: ................................................................. 2 Sententiae and stichomythia .....................................................15
Schönes def. – MOBIL: ............................................................. 2 The Emblematic Character......................................................15
Emblemet som konstart ............................................................. 2 Personifications in masques and pageants .................................15
Emblemet som tankeform: ......................................................... 2 The emblematic function of more complex characters ..............15
Emblemets betydelsemångfald≠godtycklighet............................. 2 The Emblematic Stage .............................................................15
Emblemets majevtiska fördoldhet [SUPPLEMENTÄR karaktär] – The emblematic backcloth........................................................15
läsarrollen:.................................................................................. 3 The emblematic dumb-show ....................................................15
Jöns: Konstformen spänning, inventio ≠ Schöne: ....................... 3 The emblem as an element in the dramatic action ....................15
Jöns: Tankeformen = Schöne: .................................................... 3 Emblematic stage properties as scenic elements.........................15
2. The Word-Emblem, ss 54-102 3 Emlematic stage properties as elements in the dramatic action..15
Ord-emblemets existensmöjlighet (s. 54:)................................... 3 Act and chorus .........................................................................15
Ordemblem, def. (s. 55:)............................................................ 3 Drama as Extended emblem ....................................................15
The Emblem-Book as a Source of Poetic Imagery (s. 55:) ......... 3 Pageants and processions ..........................................................15
Tidigare forskning...................................................................... 3 The masque..............................................................................16
The Emblem-Book as a parallel for the Word-Emblem (s. 60:). 4 5. Emblematic Narrative Prose, ss 168-184 16
Tidigare forskning...................................................................... 4 The Emblematic World-view of the Novel (s. 168:).................16
Towards a Phenomenology and Typology of the Världen som Guds målning (s. 168:) ........................................16
Word-Emblem .......................................................................... 4 Puritanerna & korrespondensläran(s. 168:) ..............................16
Icon (s. 64:)................................................................................ 4 Emblematic imagery (s. 169:) ..................................................16
The visual quality of the word-emblem (s. 66:) .......................... 5 Grimmelshausen: analogi & logik
The characteristic of the word-emblem (s. 71:) .......................... 6 – emblem som argument (169:)................................................16
The ontology of the word-emblem (s. 74:)................................. 7 The Emblematic Episode (s. 171:) ...........................................16
The semantics of the word-emblem (s. 80)................................. 8 Motiv, episod, meditationspraxis (s. 171:) ................................16
Forskningen ............................................................................... 8 Naturens bok (s. 171:)..............................................................16
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       2  

Emblemteatern hos Bunyan (s. 172:) ....................................... 17 terization  that  is  at  once  broader  and  more  elastic;  the  function  of  the  indivi-­‐
Hermitaget (s. 174:)................................................................. 17 dual  parts  of  the  emblem  is  a  ’dual  function  of  representation  and  interpreta-­‐
Emblematic Narrative Structure (s. 176:)................................ 17 tion’.  [-­‐-­‐-­‐][¶]  Schöne  argues  that  the’  dual  function  […]’  assumes  the  symbolic  
Metodproblemet (s. 176:) ........................................................ 17 status  of  the  pictured  motif,  which  is  not  merely  a  res  picta  but  a  res  signifi-­‐
The Emblematic Frontispiece (s. 180)..................................... 18 cans.  (s.  38f)  
Titelbladet t. Simplicissimus...................................................... 18
Emblemet  som  konstart  
fenomenologiskt status: bildens/idéns PRIORITET (f. läsare resp förf) vs
  /motivets FAKTICITET:
In  Schöne’s  view  the  emblem  has  a  special  ontological  status,  and  by  compari-­‐
Forskningstraditionen  –  fokuseringar:   son  with  the  Greek  picture-­‐epigram  […]  the  emblem  has  ’a  different  level  of  
If  [William  S..]  Heckscher  and  [Karl-­‐August]  Wirth  stress  the  element  of  wit  and   reality’.  [-­‐-­‐-­‐¶]  It  follows  that  the  pictura  is  the  central  and  primary  in  that  the  
enigma  in  the  emblem,  [Albrecht]  Schöne  plays  down  these  aspects,  insisting   reader  preceives  the  picture  first;  this  Schöne  calls  ’the  priority  of  the  picture’  
on  the  necessary  relationship  between  word  (i.  e.,  meaning)  and  picture,   [-­‐-­‐-­‐].  Schöne  proceeds  to  characterize  the  priority  of  the  pictura  more  closely,  
which  derives  from  the  tradition  of  medieval  bestiaries  and  hieroglyphics,  a   shifting  attention  from  the  reader  to  emblematist,  from  reception  to  creation,  
tradition  in  which  objects  are  intended  to  convey  inherent  meanings.  [Die-­‐ in  describing  what  he  names  the  ’priority  of  idea  in  the  emblematic  pictura’.  In  
trich]  Jöns  emphasizes  the  tradition  of  religious  exegecies  in  the  emblem  as   many  cases  we  know  that  the  emblematist  was  inspired  by  an  actual  observa-­‐
mode  of  thought  (’Denkform’),  while  insisting  on  the  neutrality  of  the  firm  in   tion.  [-­‐-­‐-­‐]  Schöne  shows  how  ’the  priority  of  the  idea  in  the  emblematic  pictu-­‐
the  Alciatus  type  of  emblem  as  an  artistic  form  (’Kunstform’).  On  the  whole,   re’  (creator’s  perception)  and  the  primacy  of  pictura  (reader’s  reception)  both  
the  general  and  descriptive  accounts  of  the  emblem  ([Mario]  Praz,  [Anne  Ger-­‐ hinge  on  the  credibility  of  the  motif,  and  this  credibility  depends  on  its  ’factici-­‐
hard  Christian]  de  Vries,  and  [Rose-­‐Mary]  Freeman)  have  made  way  for  more   ty’  or  ’potential  facticity’:  “[-­‐-­‐-­‐]  Besides  the  priority  of  idea  in  the  emblematic  
specific  and  at  times  more  normative  definitions  (Heckscher  and  Wirth,  Schö-­‐ pictura  (visà-­‐vis  the  subscriptio),  indeed  the  precondition  of  such  primacy  is  
ne,  and  Jöns).  (s.  6)   the  potential  facticity  of  the  image  content,  which  determines  the  emblem.“  
This  ’potential  facticity’  refers  primarily  to  the  attitude  of  the  creative  emble-­‐
Emblemets  repertoar:   matist.  Schöne  also  shows  that  classical  authority  frequently  lent  credibility  to  
There  is  no  disagreement  among  the  leading  critics  about  the  presence  in  em-­‐ motifs  which  could  not  be  factually  verified.  (s.  39f)  
blems  of  devices  and  hieroglyphics,  Christian,  calssical,  and  natural  symbols,  
and  literary  conceits.  Opinions  differ  on  the  extent  of  that  presence  and  on  the   Emblemet  som  tankeform:  
primary  question  of  whether  all  these  motifs  are  ’emblematic’  in  any  precise   M-tida typologisk & exegetisk trad. ger den centrala tankeformen, enl.
sense.  At  best  the  ’precise  sense’  is  derived  from  an  analysis  of  characteristic   Schöne & Jöns (s. 42).
emblems,  but  already  the  selection  of  characteristic  emblems  presumes  a  hy-­‐
pothesis.  (s.  6)   Tropologisk mening, individuell signifikans [PURITANSK trad.] s.
42.
Schönes  def.  –  MOBIL:  
The  view  that  the  function  of  the  subscriptio  is  to  resolve  the  enigma  produ-­‐ Emblemets  betydelsemångfald  ≠  godtycklighet  
ced  by  the  combination  of  inscriptio.a.nd  pictura  was  widely  shared  by  scho-­‐ The  erraneous  view  that  emblematic  images  are  necessarily  contrived  or  arbi-­‐
lars.  [-­‐-­‐-­‐]  Schöne  rejects  this  narrow  view  because  it  does  not  describe  the   trary  may  result  from  the  modern  readr’s  confusion  when  confronted  with  an  
functional  relationships  found  in  many  emblems.  It  its  place  he  offers  a  charac-­‐ image  carrying  different,  at  times  contradictory,  meanings.  (s.  43)  
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       3  

Emblemets  majevtiska  fördoldhet  [SUPPLEMENTÄR  karaktär]  –  

läsarrollen:  
Although  the  meaning  read  out  of  nature  was  derived  from  essential  qualities,   2.  The  Word-­‐Emblem,  ss  54-­‐102  
it  was  not  always  easy  to  depict  those  qualities  in  such  a  way  as  to  make  their  
inherent  meanings  accessible.  Recognition  of  meaning  depends  on  an  unders-­‐ Ord-­‐emblemets  existensmöjlighet  (s.  54:)  
tanding  of  the  thing  portrayed.  Harsdörffer  comments  ’that  one  cannot  judge  
kan ifrågasättas (Sulzer) bara om emblemet självt uppfattas som ett ob-
an  emblem  without  first  having  thouroughly  studied  the  nature  and  qualities  
of  the  figures,  which  are  often  hidden  and  cannot  be  depicted;  hence  the  me-­‐
jekt. Men emblemet är inget objekt utan ett medium f. indirekt fram-
aning  of  the  emblem  becomes  difficult  and  obscure’.  In  stressing  the  active   ställning:
participation  on  the  part  of  the  reader,  whose  knowledge  of  the  properties  of   […]  neither  the  visual  emblem  nor  the  verbal  symbol,  allegory,  or  word-­‐
things  portrayed  […]  is  assumed  by  the  emblem  writer,  Harsdörffer  is  in  agre-­‐ emblem  portrays  an  object  (’Gegenstand’)  directly.  In  an  emblem  the  object  in  
ement  with  established  opinion.  [-­‐-­‐-­‐][¶]  The  meanings  associated  with  the  pic-­‐ its  three-­‐dimensional  plasticity  is  conveyed  through  the  verbal  medium  of  
tured  motif,  which  were  regarded  as  inherent  in  nature,  are  objective  and  ge-­‐ words.  The  major  difference  lies  in  the  medium.  
neral;  however,  they  allow  of  specific  application.  (s.  43f)  

Jöns:  Konstformen  spänning,  inventio  ≠  Schöne:   Ordemblem,  def.  (s.  55:)  

For  Jöns  the  ’formal  law’  of  the  emblem  is  ’a  relationship  of  tension  between   By  a  word-­‐emblem  I  mean  a  verbal  image  that  has  qualities  associated  with  
pictura  [¶]  and  meaning  resulting  from  the  desire  to  create  an  enigma’,  whe-­‐ emblems.  [-­‐-­‐-­‐]  A  similarity,  or  indeed  an  exact  correspondence,  between  an  
reby  there  is  no  necessary  or  inherent  connection  between  picture  and  mea-­‐ emblem  and  a  poetic  image  does  not  necessarily  indicate  any  dependence  or  
ning.  Creation  of  meaning  is  a  function  of  the  ingenious  inventio  of  the  em-­‐ direct  influence,  since  […]  both  may  have  been  inspired  by  the  same  common  
blem  writer,  who  is  the  sole  authority,  ’  without  asserting  any  necessary  rela-­‐ source.  [-­‐-­‐-­‐]  Indeed,  the  problem  of  defining  ’emblem’  by  reference  to  the  mo-­‐
tionship  between  picture  and  meaning  that.ex.tends  beyond  the  aesthetic’.  (s.   tifs  and  materials  depicted  in  the  pictura  is  further  aggravated  by  the  fact  that  
51f)   emblems  include  literary  topoi  used  both  before  the  introduction  of  emblem-­‐
Jöns:  Tankeformen  =  Schöne:   books  and  after  they  ceased  to  be  a  cultural  force.  (s.  55)    
As  a  ’mode  of  thought’  Jöns  also  emphasizes  that  with  its  allegorical  roots  in  
the  Middle  Ages  the  emblem  is  an  instrument  of  knowledge,  a  way  of  interpre-­‐
ting  reality,  the  basis  of  which  is  the  Christian  medieval  belief  in  the  significan-­‐ The  Emblem-­‐Book  as  a  Source  of  Poetic  Imagery  (s.  55:)  
ce  of  the  qualities  of  things.  If  the  cosmos  is  a  system  of  correspondences  and  
Tidigare  forskning  
analogies  in  which  each  object  carries  meaning  imprinted  in  its  very  qualities  
by  God  at  creation,  then  the  interpretation  of  reality  –  the  meanings  read  out   • Positivistisk forskning
of  individual  objects  –  is  not  capricious  and  accidental;  it  is  not  an  invention  of   Positivistisk litt forskn före 1950 uppfattar (felaktigt) emblemböcker
the  poet,  but  a  recognition  of  an  inherent  meaning.  Here  Schöne  and  Jöns  are   som källor f. poetiskt bildspråk (A.H.R. Fairchild o.a.). Vilseledande
in  complete  agreement.  Furthermore,  no  critic  has  challenged  this  assump-­‐ målsättn p.g.a. emblemets bricolage-karaktär: dess egen genes mångfal-
tion,  which  represents  a  significant  departure  from  the  traditional  English  view  
dig. (s. 58:) En av de få övertygande källstudierna är D. Jöns’ uppsats
as  stated  by  Rosemary  Freeman,  whose  study  is  still  the  basis  of  much  English  
criticism.  [-­‐-­‐-­‐]  The  suggestion  is  that  the  emblematic  form  is  ideally  suited  to   om Grimmelshausen, baserad på Jöns’ egen distinktion mellan emble-
the  emblematic  way  of  thinking,  but  can  serve  other  purposes.  (s.  52)   met som konstform/tankesätt.
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       4  

• D. Jöns/Grimmelshausen inbyggd mening, men samtidigt betonar att sanna emblem antas vara
DJ uppmärksammar exemplen på andliga betraktelseobjekt i Vogelnest: godtyckliga.
eremiten Simplex’ som i brist på böcker börjar ’läsa’ Naturens Bok, där
• Repertoarestetik: emblemböcker som hypogram (s. 61:)
tingen påminner om andliga sanningar. (s. 59:) DJ finner emblematiska Mest framgångsrikt är att tolka emblem mot den allmänna bakgrunden
paralleller hos Johann Saubert & Jakob von Bruck & hävdar att de ex- av emblem-böcker, som då ej används som källor utan som paralleller
emplifierade naturtingen speglar generellt giltiga sanningar & ej bara
[≈hypogram?] eller nycklar till förståelsen av litteratur: ”In this perspec-
exempla. De förser alltså med moraliska argument & kriterer mot vilka
tive the emblem-books are wiewed as repositories of visual motifs and
romankaraktärernas handlingar kan bedömas:
their attendant meanings.” (D. Biggins) (s. 63:) J.M. Steadman framhä-
The  function  of  these  emblems  is  to  provide  the  reader  with  moral  criteria   ver emblemböcker som traditionsförmedlare snarare än som unika idé-
against  which  to  judge  the  actions  of  the  characters  of  the  novel.  Jöns  is  care-­‐ källor; de kan hjälpa den sentida forskaren att avtäcka hittills oidentifie-
ful  to  stress  that  ’emblem’  is  used  here  in  the  sense  of  ’mode  of  thought’  (p.   rad mening. Enl. andra forskare kan studium av emblemböcker fördju-
388),  and  that  ’the  criteria  for  the  identification  of  an  emblematic  source  are  
very  often  inadequate’  (p  388).  (s.  58)  
pa förståelsen av det litt verkets struktur & estetiska värden (M.F.. Ber-
tonasco).
Likafullt hittar han en exakt emblematisk källa i Zincgrefs Sapientia
picta, i ”the satirical dream-allegory of the three”; varifrån Grimmelsha-
usen citerar emblemets tolkande versrader. Towards  a  Phenomenology  and  Typology  of  the  Word-­‐
Emblem  
The  Emblem-­‐Book  as  a  parallel  for  the  Word-­‐Emblem  (s.   Icon  (s.  64:)  
60:)   Synonyma beteckningar – ’device’, ’icon’ – def. i WIMSATTS The Verbal
Icon (1954) ger utgpkter f. def. av ord-emblem: semiotiskt refererar ter-
Tidigare  forskning   men “icon“ t. “a verbal sign which somehow shares the properties of, or
• Nyckfullhetsparadigmet resembles, the objects which it denotes“ [DERRIDA – Genrens lag];
Sökandet efter paralleller en mildare varaint av jakten på källor. Roger vanligen refererar den t. “a visual image and especially to one which is a
Sharrocks ”Bunyan and the English Emblem Writers” argumenterar att religious symbol“; den verbala bild s. bäst utnyttjar sin verbala kapacitet
symbolismen i The Holy War uttrycker önskan att finna en oändlig me- “is not merely a bright picture […] but also.a.n interpretation of reality
ning i de vanligaste tingen, dvs emblematistens ”figurative attitude to- in its metaphoric and symbolic dimensions.“ [HESS] (s. 65:) P. Finge-
wards religious truth which went back to the medieval sermon.” T..ex. steins formel ” ’identity between form and idea’ ” är för snäv. I Tysk
Interpreter’s House’ i Pilgrim’s Progress är en emblem-teater ägnad olika forskning används ”Ikon-Gedicht” som genrebeteckning: en dikt där
serier av emblem-bilder. (s. 61:) RS betonar dock det fruktlösa i att söka temat sätts fram i titeln el. öppningsraden & därefter varieras i termer
exakta original f. Bunyans universella symboler (Rättfärdighetens stad, av en serie bilder, som var&en utgör en avskild, självtillräcklig & in-
Trons krigare); ty sanna emblem är präglade av godtycklighet & parti- kapslad versrad (hos t..ex. Ch.H. von Hofmannswaldau).
kularitet. Inkonsekvent är då att RS å ena sidan uppmärksammar den
emblematiska attityden t. universum, enl. vilken alla varelser bär på en
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       5  

• Teknikens roll (s. 66:) whereas the seventeenth-century poet, emblematist, and reader fre-
Likheter m bildinnehåll el. scripturans formulering är, enl. PD, under- quently took them literary and visually.” – (s. 68:) ”I am suggesting that
ordnat tekniken: ”It is the manner in which the poet handles his visual they should be read literally and visually, and interpreted according to
motif that determines whether or not it is an emblem; it must have the emblematic tradition.” (s. 68)
qualities of an emblem. This has little to do with the motifs used.”
• Kombinatorik & desautomatisering (s. 68:)
Koherens i bildspråket ej heller definierande, eftersom smnhanget be-
The  visual  quality  of  the  word-­‐emblem  (s.  66:)   stäms av den rec hist kontexten:
• Visualitet & receptionshistoria: automatisering & naturaliserande Too  great  an  emphasis  on  visualization  and  the  desire  to  relate  organically  the  
läsarter (s. 66:) visual  details  if  imagery  only  draw  attention  away  from  the  poem’s  conceptual  
Ordemblemet måste ej vara en visuell bild: visualisering är ingen recep- framework.  [¬]    The  poet  and  the  emblematist  combine  visual  motifs  in    such  a  
tionshistorisk konstant utan beror av vilken roll bilden/metaforen spelar way  as  to  produce  unusual  results,  that  is  to  say  combinations  unfamiliar  to  
i kontexten. Bleknade metaforer (kors, eld) använda i konventionellt twentieth-­‐century  readers.  At  one  time  it  was  common  to  dismiss  them  as  bad  
smnhang fyller ingen visualiserande funktion utan hänvisar direkt t. sin taste;  now  they  are  often  simplified  in  reading  and  made  abstract.  I  am  sug-­‐
gesting  that  they  should  be  read  literally  and  visually,  and  interpreted  accor-­‐
abstrakta mening; döda metaforer visualiserar bara om de återanvänds ding  to  emblematic  tradition.  (s.  68)  
bokstavligt, dvs i en ny kontext, som under barocken:
• Då-läsningens oåtkomlighet? — Den historiska läsarten(s. 68)
”The  poet  and  the  emblematist  combine  visual  motifs  in    such  a  way  as  to  pro-­‐ Hur fastställa den historiska läsarten? Hur vet man t..ex. om den visuel-
duce  unusual  results,  that  is  to  say  combinations  unfamiliar  to  twentieth-­‐
la egenskapen hos en underlig metforisk ord-kombination skall få styra
century  readers.  (s.  68)  
läsningen? Ett sätt är att jfra m emblemböcker: om t..ex. picturan visu-
(s. 66:) MODERNA LÄSNINGAR av äldre texter tenderar å andra sidan ellt framställer den i den aktuella dikten bokstavligt åsyftade saken utan
att göra denna abstrakta koppling för tidigt & i onödan, trots att visua- att ordet nämns i mottot el. underskriften, så är en visualiserande bok-
liseringen är historiskt signifikant & texten inte är gmskinlig. Samtidigt stavläsning befogad.
blir abstraheringen också ett sätt att reducera en komplicerad text:
• Ord-emblem/visuell bild (s. 69:)
The  mixed  metaphors  of  the  Elizabethan  poets  and  the  baroque  imagery  of  
Hur skiljer sig ett ordemblem fr en vanlig visuell bild? Vi kan tycka att
many  German  poets  of  the  seventeenth  century  startle  some  modern  readers,  
who  frequently  reduce  the  startling  passage  to.a.  denotational  statement,  or  
(s. 70:) den okomplicerade visuella bilden utan ngn vidhängande för-
they  interpret  the  key  images  in  terms  of  abstract  notions.  At  the  opposite  end   klaring är alltför enkel & uppenbar f. att vara ett emblem. Men ’okom-
of  the  scale  we  find  commonplace  statements  in  baroque  literature  which   plicerad’ är ett lika relativt begrepp som ’visuell’ – uppenbar f. vem?
none  the  less  depend  on  a  figurative  rather  than  literal  use  of  words.  (s.  66)   Och för vem är den komplicerade bildens mening inte uppenbar? I
• Dubbel läsart (s. 66:) andra fall kan alltför komplexa bilder uppfattas som godtyckliga. Men
Men vad som krävs är en dubbel läsart: ”As I see it, the emblematist, the trots att dessa bilder är allusiva, dvs elusiva f. en modern läsare, så är de
poet, and the reader in the seventeenth century could experience both ej godtyckliga: de förstods av sin samtid, som kände tekniken & reper-
the startling and the commonplace passages visually. [---] The modern toaren. Enkla bilder som ’olyckans våg’ & ’dygdens klippa’ är emblema-
reader is inclined to read these commonplace statements abstractly, tiska t. form & struktur: de förser genast m saken, el. rättare sakens
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       6  

bild, & dess abstrakta mening – därtill på det sätt som var typiskt f.
emblemet m dess pictura & motto. Under barocken var många av dessa
objekt associerade m så många åtskilda objektiva betydelser att de kan
stå för sig själva utan förklaring & därvid fungera som underförstådda
emblem.
• Abstract symbols (s. 71:)
Det idag smnhangslösa el. enkla var alltså koherent el. komplicerat un-
der barocken; (s. 71:) fungerade som meningskluster el. ” ’abstract sym-
bols’ ” (R. Freeman), som samtidigt är bokstavliga & inkarnatoriska:
”[…] images, concrete and complete, standing for an idea. They are,
however, not simply abstract, since the word means literally the object
referred to, and at the same time embody meanings associated with the
object. They are emblems; the term is preferable, because it is more
restrictive.”
• Kriterier på emblematisk bild – funktionen (s. 71:)
Det finns inga essentiellt emblematiska motiv: ”any object or motif
could be used emblematically.” Enl. Harsdörffer: ” ’All that is visible
painting undertakes to represent; that which is invisible can be unders-
tood through the art of emblem by means of the motto.’ ”
The
 characteristic
 of
 the
 word-­‐emblem
 (s.
 71:)
  Emblemets funktion är begreppslig-intellektuell: utan att eftersträva den
— kan bestämmas via jfrelse emblem/dikt m likartade passager el. expli-
cit deklaration av emblematisk avsikt (Typotius/Gryphius).
• Motiv (s. 71:)
— bilden sätter fram objekt som är visuella & konkreta (’dinglich’),
enl. Warren präglade av ”hardness” & ”palpablity”; enl. Bertonasco.a.v
en egendomlig men omisskännlig ”visual and tactile vividness”. Objek-
ten tenderar att bli statiska; den emblematiska bilden orörlig. Naturliga
objekt kombineras onaturligt i en & samma bild, ”that is, the relation-
ship between the objects is not given in nature.” ; men relationen är inte
godtycklig. (s. 72:) Rikedom på konkreta detaljer el. sinnliga enskildhe-
ter som är direkt relaterade t. tydliga begrepp (religiösa el. moraliska).
• Mening/kontext (s. 72:)
Emblemets mening är entydig (”unambigous”), envärdig (”univalent”),
inte i sig men i relation t. kontexten: kontexten frammanar bara en av
de flerfaldiga betydelser som kan associeras m det naturliga objektet.
Samtidigt är en del av meningen underförstådd snarare än explicit.
• Förhållandet mening/objekt (s. 72:)
Objektet & dess mening förblir åtskilda – t. skillnad fr den moderna
symbolen: ”there is no rich interaction of vehicle and tenor, picture and
meaning, as in the more modern poetic symbol.” Och eftersom emble-
mets struktur skiljer ’thing’ och ’meaning’ är det ingen vits med att dis-
kutera ord-emblemets grammatiska form i termer av liknelse & meta-
for; ord som ’liksom’ & ’såsom’ säger inget om motivets semantik el.
ontologi; ett ordemblem kan ha liknelsens grammatiska form. Alltså:
hanteringen av ett motiv som ”a heart in thorns” är emblematisk gm att
den sätter fram visuella & konkreta objekt som förmedlar en tydlig,
objektiv mening.
• Mutationer (s. 72f:)
– hjärt-emblem [Daniel Cramer?]
• Funktion: argument t. nytta & nöje [Wittgensteins bildteori!] (s.
73:)
rika interaktion mening/känsla som präglar den moderna symbolen,
kombinerar emblematisten motiv som förmedlar bestämda & igenkänn-
liga betydelser i syfte att bevisa en poäng el. övertyga om en sanning;
och han gör det enl. principen prodesse et delectare. (s. 74:) Alltså utgår
han från ett erkänt faktum (t..ex. inga rosor utan törnen), som han sät-
ter fram visuellt & konkret, dvs gm avbildning av den konfiguration av
objekt som detta faktum utgörs av. Den framsatta bilden kommer där-
med att förkroppsliga en universell idé el. generell mening, & dess bety-
delser kommer då att innesluta diktens såväl partikulära som generella
påståenden.
Daly,
 Literature
 in
 the
 Light…Emblem
  Utskrift
 2010-­‐06-­‐03
 
 
  7
 

som emblem för emblem och introducerar på så vis ännu en dimension

The  ontology  of  the  word-­‐emblem  (s.  74:)   mellan ting/mening. Flertalet emblematister är dock ej så gåtfulla att de
• Ontologisk def. – sanningsproblemet (s. 74:) blir dunkla; enl. Harsdörffer går det goda emblemet en medelväg mel-
Ordemblemet är alltså en verbal struktur där orden förmedlar både bil- lan lättfattlighet & dunkelhet.
der & mening. Bilden kan betraktas som verklig i det att den direkt & • Svårighetsgrad & den tilltänkta publikens roll (s. 75:)
konkret representerar synliga objekt som anses faktiska. Detta gäller äv Emblemets svårighetsgrad varierades, men anpassades alltid efter den
när objekten är underligt kombinerade & kombinationens effekt fram- tilltänkta publiken. Vissa emblem byggs av lätt uttydda motiv från natu-
står som overklig, dvs ej återfinnes i naturens el. mskns värld. Avgöran- ren, där kopplingen t. omedelbar erfarenhet el. allmängods ur folklore
de är att det individuella objektet är verkligt, konkret, visuellt & betrott. el. Bibeln. (s. 76:) Emblem f. barn skrevs av Bunyan (Book for Boys and
Som sant & verkligt ansågs då även vissa traditionellt legitimerade fan- Girls, s. 1686); emblematiska tillfällesmeditationer av Joseph Hall (Occa-
tastiska varelser, hieroglyfiska tecken, etc; och den vidskepelse som om- sional meditations, 1630), vilka också översattes t. tyska & blev ytterst
gav vissa naturliga naturfenomen accepterades som sann m stöd av tidi- inflytelserika.
gare författares auktoritet. Så ansågs t..ex. hieroglyferna i Horapollo som
tecken i ett verkligt men hemligt språk, som innehöll nyckeln t. det • Tillfällesmeditationen: pragmatiken, dokumentarismen (s. 76:)
gamla Egyptens visdom. Halls teknik var enkel: ett objekt benämndes & beskrevs kortfattat
(”Upon the sight of a pitcher”); därefter tillfördes en ”moralisation”.
• Potentiell fakticitet/ironi (s. 74:) Syftet var den kristnes inövning i en enkel meditationsform som kunde
Enl. Schöne har alltså äv myter & legender potentiell fakticitet, vilket berika hans andliga liv – samtidigt som han var engagerad i världsliga
legitimerar deras närvaro i emblem: de var betrodda eftersom de tillhör- angelägenheter. De objekt & aktiviteter han då betraktade skulle tas till
de en lång tradition; och de var lika öppna f. tolkning som naturfakta. utg pkt f. andlig kontemplation. Här rör det sig om tillfälles-meditation
Detta utesluter ej ironiska återbruk; men ett till synes ’ironiskt’ bruk i det att betraktandet ej är planerat el. formellt-tematiskt organiserat,
markerar lika ofta (s. 75:) en oordning i naturen el. Guds överjordiska utan härrör ur tillfälliga & likväl andligt meningsfulla möten m livet:
makt el. ngn annan form av paradox. Motiven användes sällan emble-
matiskt av en misstrogen förf. The  purpose  was  to  provide  the  Christian  with  training  in  a  simple  form  of  me-­‐
ditation  that  could  enrich  his  spiritual  life  while  he  was  still  engaged  in  the  bu-­‐
• Gåtor, skämt, spel/meta-emblem (s. 75:) siness  of  the  world.  The  objects  and  activities  he  observed  were  to  become  the  
Lekfullhet av olika slag förekom förvisso och präglade ibland hela emb- springboards  for  spiritual  contemplation.  They  are  ’occasional’  meditations,  in  
lemböcker. Men det lekfulla kunde samtidigt ha en META-LITTERÄR so  far  as  they  are  not  planned,  or  formally  or  thematically  arranged,  but  derive  
from  accidental,  yet  spiritually  meaningful,  encounters  with  life.  (s.  76)  
funktion. Så t..ex. när ALONSO DE LEDESMA använder ett emblema-
tiskt motiv (det kluvna granatäpplet) som emblem f. emblem: han an- Emblematik/tillfällesmeditation (s. 76:) är alltså nära relaterade: i medi-
vänder granatäplet som hieroglyf f. törnekronan, som själv är ett em- tationen avläses de fysiska tingen som tecken i en skrift, dvs framstår
blem f. Kristi lidande & frälsning. I sig själv kunde granatäpplet mkt väl som emblematiska.
fungera som emblem, eftersom innebörden av ’offer’ lätt kan utläsas av
vissa fakta kring fruktens form & kvalitet. Men Alonso.a.nvänder det
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       8  

• Emblematisk lek: öppen konst & ”do-it-yourself”-aspekten (s. 77:) tonar därvid hieroglyfikens roll med förbiseende av dess djupare moti-
Emblem i tysk litt behandlas utförligt i Harsdörffers Frauenzimmer Ge- vering som tankeform & visdomsvehikel:
sprächspiele och Bericht von den Sinnbildern, tryckt som appendix till ’Here  any  and  every  object  becomes  a  simile  or  symbol;  everything  acquires  
Großer Schau=Platz jämmerliche Mord-Gescichte (1666). Här ges både significance  and  is  intensified  by  heated  imagination  in  an  artificially  sublima-­‐
ted  sense’.  (s.  80)  
teoretisk diskussion & praktiska exempel, äv på emblematisk lek, som
demonstrerar emblemet som konversationskonst, dvs emblemets ’hem- Alltså finner han att emblematisk mystik & poesi skapa en konstgjord
magjorda’ aspekter – ”the ’do-it-yourself’ aspect of emblem writing”. erfarenhet:
Som konversationskonst visas där tillverkning av emblem kunna fungera ’in  that  from  something  already  existing  and  external  accidental,  inward  rela-­‐
som ett underhållande & uppfostrande spel, som enl. Harsdörffer kan tionships  and  thoughts  are  derived,  which  develop  and  ultimately  lose  comple-­‐
organiseras på sex sätt: tely  their  connection  with  reality  and  their  part  of  departure’.  (s.  80)  
• Else Eichler (1926)/tillfällesmeditation (Scriver)
• benämnandet av ting tas till utg pkt f. ett emblem; (s. 80) Tillfällesmeditationens form står det religiösa emblemet nära. EE
• man väljer en bild & hittar på ett motto (el. vice versa); hänvisar t. hieroglyfiken som källa t. renässansemblemet, men utan att
• man illustrerar kapitel ur Bibeln; känna igen den typologiska & äv nyplatonska basen f. humanisternas
• man går igm naturen & skapar emblem som Camerarius gjorde med intresse f. hieroglyferna som en sorts prefiguration av kristen visdom;
djuren; nämner ej den m-tida symbolistiska trad., som förser m grunden f. det
• man väljer passande formuleringar från poeter som motton. emblematiska tänkandet. Alltså dömer hon ut emblemet som en dege-
• Emblem & herdedikt (s. 78f) nererad form av allegori.
• Hermann Pongs /barockemblem (1927)
The  semantics  of  the  word-­‐emblem  (s.  80)  
(s. 80) Likaså HP dömer ut emblemet som ytligt & degenererat; hävdar
I vilket förh står ord-emblemets mening t. objektet eller dess bild? Är t. o m att det ”had a paralysing effect on German life”. Men detta HPs
det [objektet?] verkligt el. föreställt? Inneboende el. härlett? – Länge omdöme hade en lika förlamade effekt på tysk emblemforskning för
ansågs relationen nyckfull & godtycklig, vilket medförde en nedvärde- decennier framåt.
ring av hela genren.
• Gerhard Fricke/Gryphius bildspråk (1933)
(s. 81) GF betonar att emblemet svarade mot tendensen att finna två el.
Forskningen  
fler meningar i alla ting:
• Tysk forskning före Schöne: emblemets nyckfullhet – hireogly-
fik/mystik (s. 80:) ’it  represents  the  overly  ingenious  search  through  and  beyond  the  visible  
• Erich Seeberg (1927)/andra silesiska skolan world  for  a  significance  behind  things,  for  a  ’that  means,’  the  need  to  take  
each  thing  not  primarily  as  it  is,  but  metaphorically,  as  the  bearer  and  herald  
(s. 80:) ES kopplar smn emblematiskt tänkande m de senare silesiska of  mysteries,  as  the  embodiment  of  meaning  and  spirit,  as  visual  enigma’.  (s.  
poeternas ’galanta’ poesi på basis av ’nyckfullhetsrelationen’: båda är 81)  
skapelser av en överhettad fantasi utan fäste i erfarenheten. ES överbe-
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       9  

Överbetonar enl. PD ’ingenious’ & har fel i att den metaforiska me- allegoriska förklaringen påförs de individuella delarna. Olämpligt dock
ningen är primär: tvärtom medför den emblematiska attityden att ting- att kalla Harsdörffers ”Andachtsgemähl” ett typiskt H-emblem, efter-
en framträder som på en gång varande & betydande [≈inkarnationer]. som termen där blir för vid. Olämpligt äv att beskriva den emblematska
GF hänvisar själv t. den m-tida uppf att allt som finns äv har tecken- processen som att emblemets ”intrinsic meaning” tonar bort t. förmån f.
funktion, men relaterar denna t. en ’äkta’ mystik, skild fr emblemati- fantasins fria spel: denna ”intrinsic meaning” högst oklar: enl. Jöns här-
kens artificiella: rör själva begreppet om en sådan mening ur en sekulariserad natursyn,
Like  Seeberg,  Fricke  distingishes  between  genuine  mysticism  and  what  he  calls  
där naturen blivit ett absolutum. Och lika lite är ’fantasins fria spel’
’a  kind  of  intellectual  sport,  the  capricious,  playful  combination  of  unrelated   särskilt fritt: det är bundet av det emblematiska tänkandets kombinato-
”things”  as  an  emblematic  excercise  for  the  mind  and  allegorical  puzzle,  or  the   rik. Fruktbart är däremot AHKs strukturanalytiska förhållningssätt t.
veiling  of  chosen  devices  and  maxims  in  an  initially  scarcely  penetrable  combi-­‐ sitt textmaterial.
nations  of  individual  objects’.  (s.  81)  
• Sammanfattning: paradigmbytet Schöne/Jöns (s. 83)
Med detta antagande om en specifikt barock mentalitet m en antitetisk Den tyska trad. där emblemet uppfattas som spetsfundigt och nyckfullt
världskänsla postulerar GF både en allvarlig & en lekfull användning av bryts m Schöne/Jöns:
emblemet, som han klassificerar som nyckfullt. Denna mentalitet be-
handlar enl. GF bilder & emblem än mystiskt högtidligt, än lekfullt These  examples  may  suffice  to  demonstrate  the  extent  to  which  there  was  a  
tradition  in  German  studies  thet  equated  the  emblem  with  arbitrariness:  ho-­‐
nyckfullt.
wever,  this  line  of  thought  more  or  less  ends  with  the  publication  of  Schöne’s  
• E.F.. von Monroy/holländska emblem (1940-talet; tr 1964): fin- theory  of  the  emblem  in  1963.  [-­‐-­‐-­‐]  
na/uppfinna—>verkestetik    Virtually  all  the  research  into  baroque  imagery,  and,  indeed,  into  baroque  li-­‐
terature  of  any  and  every  genre,  had  been  influenced  by  the  findings  of  Schö-­‐
(s. 81) – avhandlingen ofullbordad: EFM dödad i 2 v-kriget. Konsthisto-
ne  and  Jöns,  and  scholarship  has  profited  immeasurably  from  the  publication  
risk inriktning: uppfattar emblemet som en konstruktion där verbala & of  the  Emblemata.  Thus,  with  a  few  exeptions,  the  notion  that  emblems  are  
bildliga komponenter existerar distinkt & åtskilt: emblemets attraktion necessarily  ’arbitrary’  ends  in  1963,  as  far  as  german  studies  go.  (s.  83)  
består i spänningen mellan de två uttrycksformerna som juxtapositione-
• Engelsk forskning: ’Nyckfullhetsparadigm’— opåverkad praktik (s.
ras som slutna sfärer, som det direkta yttrandet & det bildliga döljandet 83)
av ett begrepp. Mening är enl. EFM inte inneboende i det avbildade Nyckfullhetsparadigmet övergavs av A. Warren o.a. redan på 30-talet,
objektet utan artificiellt härledd fr det – pålagt det. Meningen blir alltså medan det envist dröjde kvar hos andra – dock utan att nämnvärt på-
ej upptäckt el. FUNNEN utan UPPFUNNEN. Emblemet har alltså en verka den textanalytiska praktiken.
UPPFINNARE – en individuell författare. [EFMs paradigm är alltså
VERKESTETISKT].

• Anna H. Kiel/Rompler von Löwenhalt: Lärodikt (1940)

(s. 82:) – behandlar RLs lärodiktning, men ett kap ägnas förh t. emble-
matiken. Associerar det mest typiska barockemblemet m Harsdörffer &
Nürnbergpoeterna. Nyanserad uppf enl. vilken samma bild tolkas på
flera sätt; varje individuell bild uppdelas först i sina beståndsdelar & den
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       10  

möter en bild med många olika & ibland motsägande betydelser samti-
Mentalitetshistoriska  förutsättningar:  medeltida  tänkande,   digt: t..ex. lejonet kan beteckna Kristus el. djävulen, den sant kristne el.
typologi,  korrespondenslära  &  objektivitet  (s.  83:)   kättaren – ty lejonet bär både positiva & negativa betydelser.Utläggn
• Analogi, korrespondens & Naturen som Guds bok. typologi & ny- Igenkännandet av betydelsen förutsätter alltså kunskap om det avbilda-
platonism de objektet (Harsdörffer). LIKHETEN [objekt/bild] är alltså inte uppen-
1600-talsmentaliteten var fortfarande präglad av m-tida temperament: bar; men icke desto mindre objektivt given.
dess grundläggande tendens är att tänka i analogier & allegorier. Både
• Sannolikhet, referensram &bruk
poeten & emblematikern betraktar Naturen som Guds andra bok, som
Renässansens sanningsbegrepp vilade på traditionens auktoritet mer än
uppenbarar Guds avsikter f. mskn. Även samtida händelser & historia,
på empirisk iakttagelse: det var den hävdvunna sanningen som var tro-
mytologi & legend bär specifika betydelser. Basen f. denna hållning är
värdig. (s. 85:) Av sådana hävdvunna sanningar byggdes den referensram
m-tidens TYPOLOGISKA tänkande & renässansens NYPLATONISM. Men
renässanspoeten hänvisade till; vad han personligen trodde är i sam-
denna skuld t. m-tiden var tidens teoretiker & emblematiker knappast
manhanget underordnat. Sanning etablerades med hänvisning till antika
medvetna om – orienterade som de var mot renässanshumanismen &
& bibliska auktoriteter, som oftast också ägde poetens tilltro: symbol-
antiken.
värdet hos ett motiv var överordnat dess förhållande till sakens ’fakta’.
• Förhållande till bild-emblemet: bild som tecken; tecken som ord;
ord som bild (s. 83:) • Symbol/emblem: korrespondensläran, signaturläran &Naturens
bok
Eftersom den emblematiska bilden i litteraturen är ett verbalt emblem
(s. 85:) Emblemets symbolfunktion avviker alltså fr den moderna sym-
som bara saknar den visuella picturan, så bör det också semantiskt fun-
bolens, men är inte mindre ’intrinsikal’ & ’universell’ sedd i sin kontext,
gera analogt.Utläggn (s. 84:) Ordemblemets signifikns härrör från formen
från sin tids intellektuella förutsättningar:
el. ngn egenskap hos den benämnda varelsen el. tinget. En faktisk el.
’sann’ relation mellan abstrakt mening & egenskapen i fråga togs också Universality  might  appear  to  be  a  valid  criterion,  but  in  the  last  analysis  it  also  
för given, oavsett om egenskapen ifråga benämndes el. underför- is  relative,  since  different  cultures  and  generations  respond  to  different  as-­‐
pects  of  the  so-­‐called  universal  work  […].  The  argument  of  intrinsicality  is  equ-­‐
stods.Exemp
ally  relative:  what  is  deemed  intrinsic  in  one  world-­‐view  may  not  be  som  in  
another.  Set  in  the  context  of  an  exegetical  tradition  with  its  symbolism  in  
Betydelsemångfalden  &  signaturläran  (s.  84:)   which  things  are  dissected  into  their  constituent  parts  and  attributes  with  as-­‐
sumed  meanings,  the  emblematic  interpretation  of  reality  is  a  discovery  of  in-­‐
• Likhetsbegreppet herent  or  intrinsic  meaning.  The  baroque  emblem  is,  then,  not  necessarily  ar-­‐
Den felaktiga uppfattningen som emblemet som godtyckligt & nyck- bitrary,  but  in  a  real  sense  it  too  can  be  an  intrinsic  symbol.  (s.  85f)  
fullt hopkommet härrör från den moderna läsarens förvirring när han

Utläggn  [—  särskilt  m  tanke  på  att  också  bilden  uppfattades  som  ett  tecken!]  
Exemp  Tron  att  enhörningen  kunde  bota  en  förgiftad  damm  gm  att  doppa  sitt  horn  i  vatt-­‐
net   eller   att   ingen   jägare   kunde   fånga   djuret   utom   en   ren   jungfru   —     dessa   ’naturfakta’   Utläggn   [men   jfr   s   72:   motivet   är   mångfaligt,   men   emblemet   är   entydigt   —   i   kraft   av   sin  
transfererades  till  begrepp.  (s  84)   kontext]  
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       11  

(s. 86:) Renässansmänniskan såg det som envar människar mskns upp- Mångfald/en-värdighet/kontext: kontrollerat associativt tänkande (s.
gift att upptäcka Skapelsens dolda sammanhang genom studium av Na- 86:)
turens bok sådan den var uppslagen i den enkla vardagen: • Envärdighet &kontext
   If  God  endowed  the  world  with  meaning,  which  man  should  seek  to  [¶]  un-­‐ Ord-emblemet tenderar mot en-värdig mening, som avgörs av kontex-
derstand,  then  each  individual  may  discover  for  himself  new  meanings  in  natu-­‐ ten:
re.  [-­‐-­‐-­‐]  Discovering  emblematic  meanings  in  nature  was  not  simlply  the  intel-­‐
   The  emblem  tends  to  be  univalent  in  meaning,  that  is  to  say,  in  any  one  con-­‐
lectual  hobby  of  the  scholar.  The  self-­‐taught  Grimmelshausen  has  his  Simpli-­‐
text  only  one  level  of  meaning  is  relevant.  (s.  86)  
cissimus  meditate  on  the  emblematic  meanings  of  his  desert  island:  Simplicis-­‐
simus  is  reminded  of  Christ’s  passion  when  he  sees  thorns,  of  the  fall  of  man   (s. 87:) De ingående enskilda motivens mening är given: i t..ex. uttryck-
when  he  sees  an  apple  or  a  pomegranate,  and  so  on.  This  is  not  obscure  erudi-­‐ et ”Unglaubens Salt” är det klart utsagt att ”salt equals unbelief. The
tion,  but  mainstream  emblematic  interpretation.  (s.  86)     reader has no freedom to interpret salt in any other way.” Men samti-
• Mening, repertoar &objektivitet – anti-subjektivism digt kan meningen vara mångfaldig – dock utan att de olika betydelser-
(s. 86:) Flertalet av de betydelser som utlästes av naturfenomenen ingick na sammanvävs (som i den mod symbolen):
i ett allmänt antaget kunskapssystem fär betydelser var generella, objek-    Where  the  word-­‐emblem  does  convey  a  plurality  of  meanings,  these  do  not  
tiva & i princip oberoende av poetens inre liv. Så förhåller det sig äv när interweave,  as  in  the  modern  poetic  symbol,  but  rather  form  a  list  of  distinct  
den enskilde upptäcker specifika betydelser: han använder inte natur- and  separate  meanings,  deriving  from  different  qualities  of  the  pictured  ob-­‐
tinget som ett objektivt korrelat t. subjektiva känslor: han upptäcker ject.  [-­‐-­‐-­‐]  These  meanings  do  not  [¶]  interfuse  and  interact,  as  they  would  in  
yttre relationer mellan ett ting och en betydelse. Men dessa generella the  modern  poetic  symbol,  but  are  [t..ex.]  individual  steps  in  a  Christian  medi-­‐
betydelser kan omtolkas & därigenom användas i alltfler sammanhang – tation.  (s.  87)  
så som emblemets alltmer skiftande former & användningsområden [Det är alltså saken/världen och inte ordet/diskursen som är i sig mång-
också visar: faldig?] De olika betydelserna exponerar olika aspekter av den sak som
   Most  of  the  meanings  read  out  of  nature’s  phenomena  were  part  of  a  widely   belyses eller olika dimensioner av den realitet som framställs.
helt  system  of  knowledge  in  which  the  meanings  were  general,  objective,  and  
largely  divorced  from  the  inner  life  of  the  poet.  [-­‐-­‐-­‐]  This  is  still  the  case  where  
• Kontrollerat associativt tänkande: förhållande t. modern symbol
the  individual  discovers  individual  meanings;  he  is  not  using  the  natural  object   (s. 88) Ibland kan motivet dock ingå i en så anrikad tradition att andra
as  an  objective  correlative  of  inner  states  of  feeling;  he  is,  rather,  finding  ex-­‐ betydelser suggereras av kontexten. Men kontexten avgränsas av ord-
ternal  relationships  between  a  thing  and  a  meaning.  These  general  meanings,   emblemets dominerande mening, vare sig denna är underförstådd el.
however,  can  be  re-­‐interpreted.  As  the  seventeenth  century  pårogresses  we   explicit framhävd. Emblematiskt tänkande är därför visserligen associa-
find  increasing  specialization  in  the  emblem-­‐books,  with  the  emergence  of  re-­‐ tivt, men KONTROLLERAT ASSOCIATIVT: inom en poetisk kontext kan
ligious,  moral,  political,  erotic,  and  scientific  emblem-­‐books.  (s.  86)  
ett emblem dra upp en meningslinje som marginaliserar ovidkommande
associationer:
   Although  the  word-­‐emblem  tends  to  convey  a  single  mening,  on  occasions  
the  motif  stands  in  such  a  rich  tradition  that  other  meanings  associated  with  it  
my  be  suggested  to  the  reader  by  the  context.  However,  the  context  of  the  
meaning  –  and  therefore  the  scope  of  interprettion  –  is  determines  by  the  
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       12  

domuinant  meaning  of  the  word-­‐emblem,  whether  it  be  assumed  or  stated.   annan poetik än den romantiska symbolens expressiva: barockens ut
Emblematic  thinking  is  controlled  associative  thinking;  within  a  poetic  context   pictura poesis. (jfrelse Brentano/Greiffenberg, Gryphius, s. 89f)
an  emblem  can  lay  down  a  line  of  meaning  along  which  several  associations  
may  be  plotted.  (s.  88)   • barockmetaforens retorik: kontextstyrd associativitet (s. 91:)
(s. 89:) Gm denna semantiska ekonomi skiljer sig ord-emblemet fr den (s. 91:) Antagandet att barockmetaforen saknar symbolens imaginativa
MODERNA SYMBOLEN, som ’slösar’ m inre, subjektiva betydelser vid & konnotativa rikedom är en missuppfattning. Vederläggs m exempel fr
sidan av de begreppsligt givna. Emblemets betydelseproduktion är där- Donne & Greiffenberg: även om bildens innebörd kan fastslås som
emot objektiv, externaliserad, anti-subjektiv & anti-emotionell: t..ex. två älskandes oskiljbarhet äv i varandras frånvaro, så berikas denna
abstrakta mening av det poetiska uttryckets konkreta medium; (s. 92:)
   The  word-­‐emblem  in  its  semantics  differs  essentially  from  the  more  modern   Bilden spelar m interagerande associationer, som både ingår i samtida
poetic  symbol  which  is  characterized  by  rich  plurisignation.  [-­‐-­‐-­‐][¶]  The  poetic  
poetisk repertoar och är knutna t. meningens huvudtråd: ”These associ-
symbol,  unlike  the  explicit  emblem,  implies  a  rich  significance,  because  it  is  a  
focus  of  feeling  and  attitude,  as  well  as  conceptual  meaning.  (s.  89)   ational meanings are relevant and were frequently used in the period.”
Men de sätts också fram som en uppgift f. läsaren att upptäcka & un-
The  emotional  and  intuitional  content  of  symbol  and  word-­‐emblem   dersöka: ”meanings caught up in an imaginative interaction, which invi-
(s.  89:)   tes the reader to explore and interpret.”
• Symbol—>expression-känsla/emblem—>Tecken-objekt
• emblem: Metafor eller liknelse? (s. 92:)
(S. 89:) KÄNSLOINNEHÅLL (’Gefühlsgehalt’) är ett av de element som
(s. 92:) RETORISKT sett är emblemet en metafor: det sätter fram en
skiljer symbol fr emblem. Symbolen kan trolla fram ett samspel av bety-
identifikation el. ekvation mellan ting/mening, medium/innehåll och
delser som inbjuder t. utforskning & personlig tolkning, men den är
saknar oftast liknelsens distanserande jämförelseord. SEMATISKT sett är
sällan medium för överföring av abstrakt mening. Den genererar in-
ord-emblemet en liknelse: det är enkelt & har oftast en-värdig mening;
teragerande idéer & känslor som ytterst står emot objektiv analys. Det
vidare är dess känsloinnehåll sekundärt & ofta tillfälligt; det saknar den
är detta emotionella & intuitiva innehåll som skiljer symbolen fr em-
imaginativa, intuitiva kvalitet som föranlett beskrivningar som ’känslo-
blematiskt bildspråk [=symbolen är inget TECKEN]. Essentiellt är ord-
insikt’ (”Gefühlseinsicht”).
emblemet en visuell bild, som förmedlar en intellektuell mening [=ett
BEGREPP?]; alla känslomässiga ekon är sekundära:
The  structure  of  the  word-­‐emblem  (s.  92:)  
The  symbol  can  conjure  up  an  interplay  of  meanings  which  invites  exploration  
and  personal  interpretation,  but  is  not  […]  primarily,  an  intellectual  vehicle  for   • Struktur & kombinationsregler – mosaik & juxtaposition
the  transmission  of  abstract  meaning.  It  generates  ideas  and  feelings  which   (s. 92:) STRUKTUR=def.. det verbata förhållandet mellan bildens objekt
interact  and  ultimately  defy  logical  analysis.  It  is  the  emotional  and  intuitional   & deras betydelser så som de går samman i ett större mönster – ”the
content  of  the  symbol  that  sets  it  apart  from  emblemativ  imagery.  [-­‐-­‐-­‐]  Essen-­‐ verbal interrlationship between the objects in the image and their mea-
tially  the  word-­‐emblem  is  a  visual  image  conveying  an  intellectual  meaning;  
nings as they combine in a larger pattern.” Barockemblemet kombinerar
any  emotional  reverberations  are  secondary.  (s.  89)  
ofta visuella bilder antingen utan ngn kommentar alls eller också med
Emblemet opererar alltså primärt begreppsligt [— det är en METAFOR? en mkt precis förklaring; hela strukturens mening kan vara given i/som
eller snarare: METONYM?]. Men det är inte ’opoetiskt’: det följer en ett giltigt, objektivt påstående, antingen omedelbart före eller efter pic-
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       13  

turan. Alldeles som den verbala bilden avbildar ting som oftast är verkli-
ga, konkreta, statiska och inte är fångade i ögonblickets flykt – så tende- 1. Bevis f. sanningen hos ett omtvistat faktum;
rar påståendet om mening att hålla bild och begrepp åtskilda om än 2. Bas f. teleologisk tolkning av samtida händelser & profetisk uppma-
relaterade. Ting och mening SIDOSTÄLLS, med effekten att varje dyna- ning/uppmuntran;
misk interaktion el. smnsmältning förhindras. Trots att flera ting & 3. Instrument f. kännedom om en situation; uppförande regel f. talaren;
begrepp kombineras, så är förhållandet inte organiskt: delen modifieras 4. Bas f. utmaning av den tilltalalade att utföra vissa handlingar;
ej märkbart av det hela så som i modern symbolistisk poesi. Varje del i 5. Standard f. ondöme om negativt uppträdande; argument f. fördö-
den emblematiska kombintionen är fullständig & vanligen envärdig, mande;
dvs ett bidrag t. en total MOSAIK. 6. Självbekräftelse f. talarens korrekta uppträdande;
7. Berömmande bekräftelse av en exemplarisk handling.
• Begreppslighet Det här viktiga är emellertid ej uppdelningen & särskiljandet av funk-
Relationerna är vanligen intellektuella, dvs begreppsligt tankeväckande.1 tioner, utan insikten att dramatiska texter är genomvävda av emblem,
Enl. Harsdörffers Gesprächspiele: vars mening ofta var tilgänglig i emblem-böcker.
’The  art  of  the  emblem  is  thoughtful  expression  of  special  reflection  by  means  
of  an  appropriate  simile  which  is  introduced  by  natural  or  artificial  objects  and  
interpreted  in  a  few  thought-­‐provoking  words.’  (s.  92)   The  Forms  of  the  Word-­‐Emblem  (s.  94:)  
(s. 93:) Ur denna bildspråkets intellektuella [begreppsliga] natur och • Förutsättningar: bild+tolkning
den emblematiska tankevanan härrör barocksmakens etndens att välja (s. 94:) Tendensen att ’emblematisera’ manifesteras på olika sätt i poe-
poetiska liknelser mindre för deras sinnliga skönhet el. känsloinnehåll tiskt bildspråk, men det fullständiga ord-emblemet innehåller både bild-
än för möjligheten till en intellektuell-begreppslig (”conceptual”) till- liga & tolkande element. De enklaste formerna är konstruktioner av
lämpning, som inte röjer sig förrän poeten använder den. sammansatta substantiv el. subtantiv i genitiv.

The  function  of  the  word-­‐emblem  (s.  93:)   The  contracted  word-­‐emblem  (s.  95:)  
• Begreppslig funktion (s. 93:) • Kontraktionens principer (s. 95:)
(s. 93:) Emblemet fyller alltså en i grundläggande avseende (s. 95:) – svårtolkade f. moderna läsare; laborerar m juxtaposition av två
BEGREPPSLIG funktion; det är primärt ett medium för mening, inte för visuella bilder: en bokstavlig & en figurativ, utan jämförande el. tolkan-
dekoration. I några verk har det också en strukturellt enande funktion de mellanled (Crashaws betraktelse där den blödande Kristus smnförs m
(Spencers Faere Queene). Nilens delta) – relationen är underförstådd: (s. 96:) ”In other words, the
emblem is contracted by the omission of explicit interpretation. The
• Argumentativ funktion (s. 93:)
relationship is assumed.” (=en kristen lärosats förkroppsligas i bilden av
(s. 93:) Schöne urskiljer 7 argumentativa funktioner hos emblem i dra-
Nilen; bilden är ett tecken för begreppet).
matiska kontexter (argumenta emblematica):

1  Jfr  Ricoeurs  (rättnog  reformerta!)  dictum:  ”The  symbol  gives  rise  to  thought.”  
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       14  

• begreppslighet, bokstav & anstöt(s. 95:) bildens substans. Men från begreppsdiktens tankemässiga synpkt är
(s. 96:) Begreppsligheten kan medföra en bokstavens anstöt f. en mo- sådana bilder tvärtom ofta begreppsligt nödvändiga: de fullföljer diktens
dern läsare. Så t..ex. i Crashaws ”Blessed be the Paps2 which Thou Hast tankegång. I andra fall kan en till synes överflödig repetition syfta till en
Sucked”: amplifikation & variation, som ex inventerar Kristus-attribut (Greiffen-
berg, s. 98:).Exemp
Suppose  He  had  been  tabled3  at  thy  teasts,4  
Thy  hunger  feels  not  what  He  eats;   • Mehrständige Sinnbilder—>multipla emblem (s. 98:)
He’ll  have  His  teat  ere  long,5  a  bloody  one  —   (s. 98:) – utbildades mot slutet av 1600-t.: en dikt byggd av flera full-
The  mother  then  must  suck6  the  Son.Övers     ständiga emblem, (s. 99:) som sammantagna ger ett komplext påstående
Här är inte fråga om incest & perversion, som vissa kritiker menat; dik- där olika aspekter av diktens objekt/ämne belyses: ”Taken together, this
tens bas är begreppslig-läromässig, & kunskap om den av kontexten set of ’multiple emblems’ makes a composite statement on different
givna repertoaren måste styra det relevanta svaret på bildspråket: att aspects of [t..ex.] war.” Roman
sonen kroppsligen livnärs av moderns mjölk, men modern andligen
livnärs av sonens blod [— som alltså ’transsubstantierat’ mjölken; den The  complex  word-­‐emblem  (s.  99:)  
retorisk-begreppsliga figuren är m a o en KIASM.] – Men många andra
• Bild-logik
smndragna emblembilder är förstås både beskedligare & enklare (mak-
(s. 99:) Komplexa emblem är extremt utvidgade: innehåller ett stort
tens insignier, etc).
antal individuella motiv som på olika sätt är relaterade t. den tanke el.
det begrepp som är diktens bas; (s. 100:) iscensätter en interaktion mel-
The  extended  word-­‐emblem  (s.  97:)   lan bild/logik som utvecklar den fulla betydelsen – ”matching imagistic
• Amplifikation, variation and logical relationships”. (s. 101:) Motiv läggs till motiv inom ramen
(s. 97:) De utvidgade ord-emblemen erbjuder värre stötestenar, fr a där- för en och samma ständigt växande bild; men utvidgningen innebär
för att de misstolkats som ologiskt konstruerad ytdekoration, lagd över ingen tom upprepning utan styrs av logiken i den tankegång som ut-
vecklas (från t..ex. illuminationsljuset, över bröllopsfacklan till begrav-
ningsfacklan).
2  pap=bröstvårta,  spene  
3  table=lägga  fram,  ställa  upp  i  tabellform  
4  teat=spene,  napp  [på  flaska]  
5  ere  long=inom  kort  
6  suck=suga,  dia  
Övers  ”Välsignade  vare  de  bröstvårtor  Du  har  diat”:   Exemp:   Greiffenbergs   transformationer,   s   98:   den   envist   bedjande   kananeiska   kvinnan—
>stridsman/den   hårdhjärtade   Kristus—>sten—>/slag—>gnista/frälsningsklippa;   tiger—
[Tänk  dig  att  Han  var  lagd  vid  dina  spenar,   >pelikan;  krigets  Mars—>kärlekens  Venus).  
din  hunger  känner  inte  vad  Han  äter;   Roman   —   viktiga   formella   implikationer   f   romanen,   t   ex   pikaresken,   bildningsromanen,  
Han  skulle  snart  få  spene  själv,  en  blodig/satans  en  —  
etc.   Jfr   även   modernismens   epos,   dvs   långdikter   av   typen   The   Waste   Land   eller   Pounds  
då  måste  modern  suga/dia  Sonen.]   Cantos.  
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       15  

The  verbal  ’impresa’  (s.  101)   The  emblematic  function  of  more  complex  characters  
• Imresa/ emblem xxx
(s. 101:) – principskillnaden viktig: impresan mkt strängare reglerad &
därför i princip stelare. Enl. Giovos impresa-def. fick bildelementen ej
innehålla mer än tre motiv; tolkningen skall (i förekommande fall) vara The  Emblematic  Stage  
kort – ej mer än ett fåtal ord el. en versrad; bilden skall representera en
maxim, en linje i uppförandet, ett personligt mål, el. dyl. (s. 102:) Skilje- The  emblematic  backcloth  
linjen dock i praktiken skiftande. xxx

The  emblematic  dumb-­‐show  

4.  Emblematic  drama   xxx

The  emblem  as  an  element  in  the  dramatic  action  

The  Emblematic  Word  in  Drama   xxx

The  emblematic  image   Emblematic  stage  properties  as  scenic  elements  

xxx xxx

The  ›argumentum  emblematicum›   Emlematic  stage  properties  as  elements  in  the  dramatic  action  
xxx (s. 156:) xxx

Sententiae  and  stichomythia   Act  and  chorus  

xxx (s. 159:) xxx

The  Emblematic  Character  

Drama  as  Extended  emblem  
Personifications  in  masques  and  pageants  
xxx Pageants  and  processions  
(s. 162:) xxx
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       16  

The  masque  
Emblematic  imagery  (s.  169:)  
(s. 163:) xxx
Grimmelshausen:  analogi  &  logik    –  emblem  som  argument  (169:)  
I Simplicissimus används naturting & naturfakta inte som exempla eller
5.  Emblematic  Narrative  Prose,  ss  168-­‐184   illustrationer av begrepp, utan som speglingar av generella sanningar
(bokexemplet: ur böcker suger goda mskr ut det goda & onda mskr det
onda, liksom bin & spindlar ur samma blomma suger honung resp
The  Emblematic  World-­‐view  of  the  Novel  (s.  168:)   gift). Emblem är alltså varken allegorier el. symboler, utan framställer
Världen  som  Guds  målning  (s.  168:)   reella ’naturfakta’, samtidigt som de speglar den större naturhelhet de
(s. 168:) Den embl världsbilden baseras på det embl tänkesätt, där me- ingår i (mikrokosm/makrokosm). (s. 170:) Eftersom de alltså själva är
ning anses inneboende i naturtingen & den mskl historien. Detta är ’fakta’ kan de också användas som ARGUMENT för att bevisa en tes. Så
Bunyans, Grimmelshausens & Defoes attityd: de ser världen & naturen t..ex. i debatterna i Simplicius drömallegori: debatten förs stichomy-
som en gigantisk målning där Gud har penslat in en rikedom av mora- tiskt, dvs inte dialogiskt genom att debattanterna bemöter varandras
lisk mening. Deras romaner avslöjar både emblematiskt tankesätt & argument, utan genom att var och en sätter fram ett nytt starkare argu-
emblematisk uttrycksform. Bunyan skrev också en emblembok f. barn ment – en ny analogi, dvs ett nytt emblem. Bildspråket är alltså inte
mot slutet av sitt liv. figurligt utan bokstavligt: bilderna/orden är själva ’sakerna’; och sakerna
förbinds med varandra via en analogisk logik baserad på korespondens-
läran (om en ung tjur kan leda en hjord, så kan en ung fältherre leda en
Puritanerna  &  korrespondensläran(s.  168:)  
armé; om ljuset från lampan kräver olja, så kräver soldatens mod belö-
(s. 168:) Puritanerna ansåg att emblem avbildade objekt från naturen ningar).
som förkroppsligar andlig signifikans: emblem ersätter ikoner – skapade
objekt som symboliserar andliga sanningar. Puritanerna fick ej falla Gud
i ämbetet gm att skapa ngt nytt, men kunde däremot isolera & tolka The  Emblematic  Episode  (s.  171:)  
redan givna objekt & händelser som Gud alltså redan hade skapat. De
omhuldade i sh det gamla begreppet om KORRESPONDENSER mellan Motiv,  episod,  meditationspraxis  (s.  171:)  
fysisk verklighet & andlig sanning. Även när empirisk observation kas- Episoden är epikens motsvarighet t. det emblematiska motivet i poesin:
tade tvivel över korrespondensernas precision (s. 169:), så bekände sig i episk framställning kan motivet vara en del av handlingen. (s. 176:)
puritanskt medvetande t. en ”pictorialism”, som ersatte analogin med Episoden förbunden m meditationspraxis.
den visuella metaforens mindre precisa modus. På så vis blev Naturens
bok ett ofullkomligt emblem för den andliga världen; ett emblem som Naturens  bok  (s.  171:)  
krävde noggrann tolkning om det skulle leda t. sanningen. Emblematisk kunskap om träd har skapat Grimmelshausens behandling
av Simplicissimus drömallegori om eken, som själv är ett utvidgat em-
blem (”extended”). (s. 172:) I Vogelnest kommer hjälten t. en trädgård
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       17  

m torra blomlökar, ur vilka hjälten härleder tron & hoppet att Gud händelser i naturen. – På liknande sätt blir äv GRIMMELSHAUSENS
skall välsigna honom med framgång & rikedom: löken är ett traditio- hjälte en mediterande eremit på en öde ö av samma emblematiska ka-
nellt emblem f. hoppet, och det är denna emblematiska betydelse hjäl- raktär: eremiten avläser den som Naturens bok; varje ting påminner
ten avläser ur naturtinget – den är alltså faktiskt given i och med tingets honom om en andlig sanning.
fakticitet & inte ’allegoriskt’ påförd utifrån. Ändå rör det sig om en
’felläsning’, eftersom hjälten tolkar den andliga betydelsen världsligt:
välsignelsen avser andlig välfärd, inte materiellt värstånd. Alltså får den Emblematic  Narrative  Structure  (s.  176:)  
emblematiska episoden också en kritisk funktion med avseende på hjäl- Metodprobkemet  (s.  176:)  
tens brist på andlig mognad.
1600-talsromanen öht rik på emblematiska bilder, maximer, episoder ,
karaktärer & annat inflytande fr emblemböcker. Viktigt är också möns-
Emblemteatern  hos  Bunyan  (s.  172:)   ter av återkommande bilder & episoder [’ledmotiv’?], som medför en
Bunyans Pilgrim’s Progress överflödar på emblematiska episoder på viss tematisk kontinuitet. Men kan några formella emblematiska princi-
vägen mot den Himmelska staden: kvinnostatyn/Lots hust- per som strukturerar helheten urskiljas? Strukturanalys av stora episka
ru/tillämpningen. Exemp (s. 173:) Där blir också de embl objekten direkt verk är i sig problematiska: ty emblematiska strukturer måste vara kon-
indragna i handlingen (hoppets ankare åt Kristinna inför den stormiga kreta, visuella och bära en klart definierabar om än ej utsagd mening;
vandringen gm Dödsskuggans dal). Likaså kan hela serier av episoder men en romanstruktur kan fokuseras bara via beskrivning av interaktio-
innesluta emblematiska karaktärer, handlingar & objekt. I Uttolkarens nen mellan språk, karaktärer & handling; (s. 177:) och bara dessa del-
hus möter en hel EMBLEMTEATER, där varje rum framställer en stum komponenter kan vara visuella & symboliska. Relationen mellan konsti-
visuell scen vars mening Uttolkaren utlägger (det dammiga/syndiga tuenterna kan analyseras, men bara gm att form & mening abstraheras
rummet som bara ter sig värre av att dammas/konfronteras m Lagen och fr de konkreta beståndsdelarna. Att jfra narrative strukturer m emblem
först besprutat med vatten/Evangelium kan rengöras). är därför att jämföra två konstruktioner som utgörs av kanske oförenliga
abstraktioner.
Hermitaget  (s.  174:)   • Heckmann om Simplicissimus: disintegration, relation, självför-
DEFOES Crusoe demonstrerar släktskapen mellan puritanskt tänke- verkligande (s. 177:)
sätt/ny prosafiktion. Storyn handlar om livsresan fr uppror t. ånger, en — rör samman Schönes & Benjamins emblemkonceptioner. Finner att
resa som äv avslöjar ett gudomligt utvecklingsmönster fr dom t. nåd. emblemets uppfattningsmodus är diskontinuerligt & sålunda emblemet
Crusoe är Envar i konflikten förstånd/begär: synden är rastlösheten i diskontinuerligt till sin form – beror på diskrepansen pictura/text, som
kropp & själ som medför missnöje med den av Gud givna ställningen. en JH ofta ej har ngt m varann att göra. (s. 178:) JH närmar sig därmed
På denna konflikt blir den meditativa ensamheten på den öde ön lös- ’godtycklighets’-paradigmet i emblemforskningstraditionen, dvs han
ningen. (s. 175:) Realismen i framställningen av ön har fördunklat epi- bortser från den tradition av bild- & tingsymbolik som Schöne/Jöns
sodernas emblematiska karaktär: att Gud kommunicerar gm ting & inordnar emblemet i. I stället tycks han närma sig en nyplatonistisk
idévärld, varifrån naturens värld skulle ha avfallit med fragmentation
Exemp  [jfr  statysamtalet  m  Lång-­‐Hans;  den  födande  kvinnan  hos  Fredrik].   som förljd; därav alltså emblemets ’disintegration’. Men därmed när-
Daly,  Literature  in  the  Light…Emblem   Utskrift  2010-­‐06-­‐03       18  

mar sig JH äv den moderna poetiska symbolen – ett anakronistiskt

grepp PD ogillar. Lika felaktigt är att beskriva emblemet som en ’oav-
slutad’ form. PD förkastar äv tolkningen att romanens tema är en resa t.
självförverkligande & i så motto symptom på begynnande sekularise-
ring. (s. 179:) Men äv detta psykologiska mönster är anakronistiskt, enl.
PD.
• PDs analys: kombination, interaktion, reflexion (s. 179:)
Romanens emblematiska intresse ligger i kombinationen av ord/bild,
materiella objekt & mening – ej bara i relationen mellan separata enhe-
ter, som JH menar. Rätt däremot att förhållandet realistiska/icke-
realistiska episoder är tolkande; samt att flera episoder parallelliserar el.
reflekterar över varandra.

The  Emblematic  Frontispiece  (s.  180)  

Titelbladet  t.  Simplicissimus  
Alla säljbara böcker skulle på 1600-t. ha ett emblematiskt titelblad, som
presenterade bokens innehåll både i ord & bild. Titelbladet t. Simplicis-
simus mest debatterat av alla; finns i flera versioner, men den första trol
Grimmelshausens: (s. 181:) tredelad uppbyggnad i titel/inscriptio, pictu-
ra, innehållsbeskrivning/subscriptio. Picturan framställer oorganiskt
uppbyggd figur (”a conclomerate of organically unrelated motifs”), (s.
182:) vars disparata element trol motsvarar hjältens olika roller & funk-
tioner i en ”fåfänglig” värld – Vanitas-motivet utsagt i underskriften.
Ovisst om figuren skall relateras t. titelfiguren i fiktionen el. t. det
mer komplexa förhållandet mellan denne & romanens jagberättare.
Vidare oklart om berättelsen skildrar hjältens utveckling t. koherens
personlighet (Entwicklungsroman) – är hjälten m a o en karaktär eller
en serie figurae. Enl. PD snarare det senare – alla psykologistiska läsarter
anakronistiska. (s. 183:) Tror mer på Gerhart MAYERS moralisk-religiösa
läsart, enl. vilken figuren refererar t. berättaren (hans andliga självpor-
trätt), dvs den spänningsfyllda berättarhållning som styr romanen.