MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHGSKOLAN 2004:29

En diktaturs vg in i informationssamhllet
Kina och World Summit on the Information Society

ERLAND FAHLBECK

Svensk titel:

En diktaturs vg in i Informationssamhllet Kina och World Summit on the Information Society The way of a dictatorship into the Information Society China and the World Summit on the Information Society Erland Fahlbeck 1 2004 Jan Nolin This masters thesis investigates the relation between China and the Information Society as it is manifested in the UN conference the World Summit on the Information Society (WSIS). The first phase of this two-phase conference took place in Geneva 10-12 December 2003, with two documents, Declaration of principles (DP) and Plan of action (PA), as main results. The information policy is central to an authoritarian rule in its efforts to keep control over the national identity. The thesis investigates the impact that the information revolution and Internet might have on the Chinese national identity through the acceptance of DP and PA in various aspects. With the use of the information science theories by Manuel Castells and Frank Webster, the vision of WSIS was compared with the Chinese information policy. An analytical instrument was developed, consisting of ten socio-political categories. The study consists of two parts: in a preparatory study DP and PA were investigated in order to establish what kind of society they envision. In the second part, China was investigated, after which the result was compared with the result of WSIS. The conclusions are that the vision of WSIS is a kind of post-Fordistic, global, capitalistic welfare-state, and that the impact on China displays a complex picture. In some areas, including civil society and regional identities, the WSIS vision will make regime control harder, but at the same time various e-strategies, surveillance technologies and security policies in conformity with WSIS might as well ease control. WSIS, identitet, informationssamhlle, globalisering, informationspolitik, Internet, diktatur, Asien

Engelsk titel:

Frfattare: Kollegium: Frdigstllt: Handledare: Abstract:

Nyckelord:

cc

creative commons
D E E D

C O M M O N S You are free:

Attribution-NonCommercial-ShareAlike 2.0

to copy, distribute, display, and perform the work to make derivative works

Under the following conditions:

Attribution. You must give the original author credit.

Noncommercial. You may not use this work for commercial purposes.

Share Alike. If you alter, transform, or build upon this work, you may distribute the resulting work only under a license identical to this one.

For any reuse or distribution, you must make clear to others the license terms of this work. Any of these conditions can be waived if you get permission from the author.

Your fair use and other rights are in no way affected by the above.

This work is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike License. To view a copy of this license, visit http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.0/ or send a letter to Creative Commons, 559 Nathan Abbott Way, Stanford, California 94305, USA. This is a human-readable summary of the Legal Code (the full license). To view a copy of the full license, visit http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.0/legalcode

Innehllsfrteckning
1 INLEDNING..................................................................................................................................................................1 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.6.1 2 BAKGRUND ............................................................................................................................................................ 1 A VGRNSNINGAR ................................................................................................................................................. 2 PROBLEMBESKRIVNING........................................................................................................................................ 2 SYFTE OCH FRGESTLLNINGAR........................................................................................................................ 3 M ATERIALREFLEXIONER...................................................................................................................................... 3 DISPOSITION .......................................................................................................................................................... 4 Tekniska anmrkningar.................................................................................................................................4

HISTORIK .....................................................................................................................................................................5 2.1 W ORLD SUMMIT ON THE INFORMATION SOCIETY ........................................................................................... 5 2.1.1 Resultat frn Genve-rundan........................................................................................................................6 2.1.2 Reaktioner p WSIS ........................................................................................................................................7 2.2 NEDSLAG I KINAS HISTORIA................................................................................................................................ 8 2.2.1 Frn Himlens mandat till Mao Zedongs bortgng...................................................................................8 2.2.2 Kommunism, marknadsekonomi och diktatur..........................................................................................10 2.3 SAMMANFATTNING AV KAP ITEL 2.................................................................................................................... 11

TEORI ...........................................................................................................................................................................12 3.1 3.2 3.2.1 3.2.2 3.2.3 3.2.4 3.2.5 3.3 3.3.1 3.3.2 3.4 BEGREPPSDISKUSSIONER................................................................................................................................... 13 TEORETISKA MODELLER.................................................................................................................................... 16 Sociologisk teori............................................................................................................................................16 Ekonomisk teori. Frn Fordism till post-Fordism..................................................................................17 Utvecklingsstaten..........................................................................................................................................18 Castells identitetsteorier..............................................................................................................................20 Nationalstatens kris och identitetens roll.................................................................................................22 INFORMATIONSSAMHLLET S VARA ELLER INTE VARA ................................................................................. 25 Websters syn p begreppet Informationssamhllet................................................................................25 Castells och Boyles syn p begreppet Informationssamhllet..............................................................27 SAMMANFATTNING AV KAPITEL 3.................................................................................................................... 27

METOD.........................................................................................................................................................................28 4.1 UTARBETANDET AV ANALYSINSTRUMENTET ................................................................................................. 28

DEN ASIATISKA KONTEXTEN .........................................................................................................................31 5.1 5.1.1 5.1.2 5.2 5.2.1 5.2.2 5.2.3 5.2.4 5.3 5.3.1 5.3.2 5.3.3 5.3.4 5.3.5 5.4 A SIATISKA VRDEN ............................................................................................................................................ 31 Neokonfucianism...........................................................................................................................................31 Debatten kring de Asiatiska vrdena........................................................................................................32 SAMHLLE OCH IDENTITET I GLOBALISERINGENS SPR................................................................................ 34 Politiska implikationer.................................................................................................................................34 Ekonomiska implikationer: Asienkrisen....................................................................................................35 Implikationer fr civilsamhllet.................................................................................................................36 Identitetsimplikationer.................................................................................................................................36 INTERNET I STASIEN......................................................................................................................................... 37 Nordkorea och Burma..................................................................................................................................39 Vietnam...........................................................................................................................................................40 Singapore.......................................................................................................................................................40 Malaysia.........................................................................................................................................................41 Indonesien, Filippinerna, Sydkorea och Taiwan.....................................................................................42 SAMMANFATTNING AV KAP ITEL 5.................................................................................................................... 42

DELRESULTAT OCH FRB EREDELSEANALYS WSIS ......................................................................43 6.1 RESULTAT WSIS.............................................................................................................................................. 44 6.1.1 vergripande ml.........................................................................................................................................44 6.1.2 Synen p staten ur ett globalt och nationellt perspektiv........................................................................44 6.1.3 Synen p ekonomin ur ett globalt och nationellt perspektiv, inklusive den privata sektorn och statens roll i ekonomin.................................................................................................................................................44 6.1.4 Synen p civilsamhllet, inklusive den offentliga sfren och media....................................................45

6.1.5 Synen p samarbetet mellan staterna, den privata sektorn, civilsamhllet och det internationella samfundet vid uppbyggandet av Informationssamhllet........................................................................................45 6.1.6 Aktiva globaliserings- och e-strategier.....................................................................................................46 6.1.7 Synen p skydd, skerhet och privatliv i informationssamhllet, inklusive statens reaktiva strategier fr att skydda sin maktposition................................................................................................................46 6.1.8 Synen p och inverkan av globalisering och IKT, p individ, samhlle och kultur..........................46 6.1.9 Synen p etiska principer, inklusive mnskliga rttigheter och demokrati........................................48 6.1.10 Synen p internationellt och regionalt samarbete.............................................................................48 6.2 FRTJNAR WSIS VISION BETECKNINGEN INFORMATIONSSAMHLLE?.................................................... 49 6.3 A NALYS AV WSIS .............................................................................................................................................. 50 6.4 SAMMANFATTNING AV KAP ITEL 6.................................................................................................................... 51 7 RESULTAT KINA..................................................................................................................................................52 7.1 VERGRIPANDE ML .......................................................................................................................................... 53 7.2 SYNEN P STATEN UR ETT GLOBALT OCH NATIONELLT PERSPEKTIV .......................................................... 54 7.2.1 Det nationella/statliga identitetsproblemet och nationalismen............................................................54 7.2.2 Teorin om de tre representationerna.........................................................................................................56 7.2.3 Den nya vnstern ..........................................................................................................................................56 7.2.4 Rttstatens problem......................................................................................................................................56 7.3 SYNEN P EKONOMIN UR ETT GLOBALT OCH NATIONELLT PERSPEKTIV, INKLUSIVE DEN PRIVATA SEKTORN OCH STATENS ROLL I EKONOMI........................................................................................................................ 57 7.3.1 Kinas intrde i WTO ....................................................................................................................................59 7.4 SYNEN P CIVILSAMHLLET, INKLUSIVE DEN OFFENTLIGA SFREN OCH MEDIA...................................... 60 7.4.1 Civilsamhllet och Internet.........................................................................................................................62 7.4.2 Propaganda ...................................................................................................................................................63 7.4.3 Mediaforskning..............................................................................................................................................64 7.4.4 Civilsamhllet och Internetinfrastruktur..................................................................................................65 7.5 SYNEN P SAMARBETET MELLAN STATERNA, DEN PRIVATA SEKTORN , CIVILSAMHLLET OCH DET INTERNATIONELLA SAMFUNDET VID UPPBYGGANDET AV INFORMATIONSSAMHLLET ........................................... 66 7.6 A KTIVA GLOBALISERINGS- OCH E-STRATEGIER............................................................................................. 66 7.6.1 Government Online ......................................................................................................................................68 7.6.2 E-handel .........................................................................................................................................................68 7.7 SYNEN P SKYDD, SKERHET OCH PRIVATLIV I INFORMATIONSSAMHLLET , INKLUSIVE STATENS REAKTIVA STRAT EGIER FR ATT SKYDDA SIN MAKTPOSITION..................................................................................... 69 7.7.1 Regleringar....................................................................................................................................................69 7.7.2 Teknologisk arkitektur..................................................................................................................................70 7.7.3 Censur.............................................................................................................................................................71 7.7.4 Inverkan p normer och beteende..............................................................................................................71 7.8 SYNEN P OCH INVERKAN AV GLOBALISERING OCH IKT P INDIVID, SAMHLLE OCH KULTUR............ 72 7.8.1 Globalisering i allmnhet............................................................................................................................73 7.8.2 Internet och Kinas digitala klyfta...............................................................................................................74 7.8.3 The CASS Internet Report 2003.................................................................................................................75 7.8.4 Internet och identitet....................................................................................................................................76 7.9 SYNEN P ETISKA PRINCIPER, INKLUSIVE MNSKLIGA RTTIGHETER OCH DEMOKRATI ......................... 77 7.9.1 Demokrati, nationalism och mnskliga rttigheter vid trskeln till globaliseringen.......................78 7.9.2 Aktuella uppgifter .........................................................................................................................................81 7.9.3 Kollektivismens fortbestnd eller undergng...........................................................................................81 7.9.4 Otilltet material p Internet......................................................................................................................82 7.9.5 Frsk till vergripande vrdediskussion ................................................................................................82 7.10 SYNEN P INTERNATIONELLT OCH REGIONALT SAMARBETE ....................................................................... 83 7.11 SAMMANFATTNING AV KAP ITEL 7.................................................................................................................... 84 8 ANALYS, DISKUSSION OCH SLUTSATSER ................................................................................................85 8.1 JMFRELSE MELLAN WSIS OCH KINA.......................................................................................................... 85 8.1.1 vergripande ml.........................................................................................................................................85 8.1.2 Synen p staten ur ett globalt och nationellt perspektiv........................................................................85 8.1.3 Synen p ekonomin ur ett globalt och nationellt perspektiv, inklusive den privata sektorn och statens roll i ekonomin.................................................................................................................................................86 8.1.4 Synen p civilsamhllet, inklusive den offentliga sfren och media....................................................86

8.1.5 Synen p samarbetet mellan staterna, den privata sektorn, civilsamhllet och det internationella samfundet vid uppbyggandet av Informationssamhllet........................................................................................87 8.1.6 Aktiva globaliserings- och e-strategier.....................................................................................................87 8.1.7 Synen p skydd, skerhet och privatliv i informationssamhllet, inklusive statens reaktiva strategier fr att skydda sin maktposition................................................................................................................87 8.1.8 Synen p och inverkan av globalisering och IKT p individ, samhlle och kultur...........................88 8.1.9 Synen p etiska principer, inklusive mnskliga rttigheter och demokrati........................................90 8.1.10 Synen p internationellt och regionalt samarbete.............................................................................91 8.2 VERGRIPANDE ANALYS OCH DISKUSSION ..................................................................................................... 91 8.3 SLUTSATSER ........................................................................................................................................................ 94 8.4 REFLEXIONER VER RESULTAT OCH EVENTUELL FRAMTIDA FORSKNING.................................................. 95 9 SAMMANFATTNING..............................................................................................................................................96

KLLFRTECKNING......................................................................................................................................................98

1 Inledning
Hur agerar och reagerar diktaturer infr framvxten av vad somliga kallar informationssamhllet? Vad skulle detta eventuella informationssamhlle vara? Globaliseringen pverkar p gott och ont sjlva krnan i vra liv och vr uppfattning om dess mening. Hur verkar detta p diktaturer? Vilka tgrder vidtar regimen fr att greppet om den nationella identiteten inte helt ska lossna? Frgor av ovanstende karaktr ska i denna uppsats behandla s utifrn en specifik diktatur, tillika vrldens strsta land om man ser till befolkningsmngd, nmligen Kina. Ett sdant val kan motiveras utifrn olika aspekter. P mnga stt intar Kina en srstllning i vrlden, bde p grund av dess unika kulturkontinuitet genom historien och p grund av dess oerhrda potential. Kinas framtida de berr oss alla och det finns all anledning att tro att dess roll i vrlden kommer att f allt strre betydelse. De ekonomiska frvntningarna r hga, och de multinationella bolagen r ivriga att f tillgng till en marknad med de mjligheter som normalt tillskrivs Kina. I vstvrlden finns ocks frhoppningar om demokratisering och kad respekt fr mnskliga rttigheter, men statens politik skulle hellre, fr att ta till en banal historisk liknelse, kunna kallas brd och skdespel t folket. S lnge staten kan leverera ekonomisk tillvxt och skerhet, s accepteras den. Den kinesiska regimen ser informationstekniken som en mjlighet att komma ifatt vriga vrlden och inta sin rttmtiga plats bland vrldens lnder. Genom att ing i en globaliserad ekonomi och f bttre tillgng till ett fritt flde av information inom vetenskap, finans och teknologi samt utnyttja tekniken inom frvaltning, utbildning och inhemsk affrsverksamhet kan nationen moderniseras och effektiviseras, och utveckla sin fulla potential. Samtidigt mste regimen frska begrnsa fldet av sociala, politiska och kulturella ider och utestnga icke nskvrda fakta fr att bevara sin legitimitet. Detta fr totalitra stater genomgende dilemma, allts ena sidan nskan att utnyttja de ekonomiska frdelar som ett fritt Internet ger i den globala ekonomin, och andra sidan nskan att behlla den politiska kontrollen, kommer jag att referera till som Diktatorns dilemma. Informationstekniken br sledes p bde lften och hot, lften om nationell framgng och ra, hot om politisk instabilitet och oro. Fr att kunna ge sdana funderingar en ngot mer konkret innebrd ska vi rikta vra blickar mot FN-konferensen World Summit on the Information Society (WSIS). Denna konferens r uppdelad i tv faser, varav den frsta hlls i Genve 10-12 december 2003 och den andra kommer att hllas i Tunis 16-18 november 2005. Hr finns allts en global politisk agenda p hgsta niv fr skapandet av ett informationssamhlle, vilket erbjuder en mjlighet att f en uppfattning om svl sjlva begreppet informationssamhlle som hur Kina frhller sig till en sdan id. Strvan att ge en ngorlunda rttvisande och inte alltfr frenklad bild, i kombination med mnets stora bredd, har resulterat i en uppsats av lite strre omfng n vad som normalt r brukligt. Detta har skett i samrd med handledaren.

1.1 Bakgrund
Anledningen till att uppsatsen har ftt denna sregna struktur beror p jag redan tidigt hade ett intresse av att p ngot stt skriva om diktaturer och informationspolitik. I mer allmnt sprkbruk r det vlbekant att makthavare utnyttjar propaganda fr att trygga och rttfrdiga sin maktposition och hlla folket i schack. Likas r det av vikt att ingjuta ngot slags enhetsknsla eller nationsknsla, vilket innefattar ngon form av nationell identitet, fr att hlla samman en stat och f den att fungera. Drtill fordrar en auktoritr regim informationskontroll. Exempelvis hvdar Manuel Castells, som vi kommer att stifta nrmare bekantskap med senare, att den sovjetiska identiteten byggde p att befolkningen hlls okunnig bde om frhllandena inom det egna landet och om frhllandena i omvrlden. Han

konstaterar ocks att en av historiens mktigaste ideologiska apparater inte under sju decennier lyckades frambringa en ny identitet. 1 Dagens mktigaste ideologiapparat torde vara den kinesiska regimens, men jag hade inte riktigt klart fr mig vilken typ av underskning som skulle vara mjlig fr mig att utfra hr i ett litet avlgset Sverige. Det var frst nr jag av en slump rkade hra talas om Kinas agerande vid en FN-konferens om Internet (det vill sga WSIS) p radio, som uppsatsens grundid brjade ta form.

1.2 Avgrnsningar
Vissa naturliga avgrnsningar infinner sig nr en icke-kinesisksprkig svensk ska skriva en uppsats om Kina. Hur ska jag komma ver relevant material? Hur ska jag kunna avgra vad som r relevant material? Inte blir det bttre om jag rkar komma ver relevant material som r p kinesiska. Dessa och liknande problem r, som jag ser det, oundvikliga, och jag har hanterat dem ganska pragmatiskt. Det material som har varit svrtkomligt (exempelvis studier som publicerats p kinesiska i Kina, eller fr all del p engelska, men inte desto mindre endast i Kina, eller som p annat vis varit svrtkomliga) har helt sonika ftt falla utanfr min avgrnsning. Denna svaghet, som med ndvndighet vidhftar uppsatsen, kan jag inte gra mer t. Ytterligare avgrnsningar vad betrffar Kina har varit att i frsta hand se till den nationella identiteten, och se till regimens agerande, genom att underska hur den identitet som regimen vill upprtthlla eller behlla greppet om pverkas, och utrna vilka politiska tgrder som vidtas fr att mjliggra fortsatt kontroll och nskvrd utveckling in i framtiden. ven WSIS fr en ganska naturlig avgrnsning. Det r en pgende konferens som just nu befinner sig i halvtidsvila, och den har nnu inte renderat s vldigt mycket skriverier. Ur analytisk synvinkel kommer jag att intressera mig fr de tv huvuddokument som frsta fasen av konferensen resulterade i, Declaration of Principles: Building an Information Society: a global challenge in the new Millennium och Plan of Action, vilka beskrivs senare i uppsatsen. I alla analytiska eller p annat stt avgrande sammanhang kommer jag fortsttningsvis att med WSIS just syfta dessa tv huvuddokumenten. I vissa rent allmnbeskrivande sammanhang, framfr allt i kapitel 2, syftas ibland hela WSIS-projektet, men jag hoppas att det i s fall ska framg av sammanhanget. Av alla de globala, informationsteknologiska produkter som nu r i bruk r det i frsta hand Internet som jag kommer bevaka. Media, TV, radio, satellitteknologi, telefoni med mera behandlas endast i mn av utrymme och ndvndighet. Jag ser inte detta som ngot problem. Det r i frsta hand de utmaningar som Internet erbjuder som intresserar mig i denna uppsats.

1.3 Problembeskrivning
Informationspolitiken r ett centralt verktyg fr varje diktatur, med vilken folket kan styras och presenteras den vrldsbild och verklighetstolkning i ideologiskt och sakligt avseende som ger regimen legitimitet och verordning. I en diktatur r allts informationspolitiken ett effektivt medel i kampen om mnniskornas sjlar. Om det d r s att vi str p trskeln till ett informationssamhlle, kan man snarare vnta sig att informationspolitikens betydelse kar n tvrtom. De grundproblem som uppsatsen ska underska r hur Kina pverkas, reagerar och agerar infr globaliseringen och de drmed frknippade processer som informationstekniken och de samhlleliga frndringarna medfr och fljer av s som de manifesteras i WSIS. Man kan allts sga att uppsatsen bestr av tv underskningar: frst en frberedande analys av WSIS och drefter en strre analys av Kina i ljuset av WSIS.

Castells, Manuell 2002. Identitetens makt, s. 52.

1.4 Syfte och frgestllningar

Denna uppsats har till syfte att underska hur Kina frhller sig till framvxten av informationssamhllet s som det karakteriseras av WSIS. Detta grs genom att frst studera WSIS och drefter Kina. De centrala frgestllningar som uppsatsen avser att besvara r: 1. Vad karakteriserar det informationssamhlle WSIS ger uttryck fr? 2. Hur pverkar globaliseringen och informationstekniken Kinas nationella identitet utifrn WSIS perspektiv? 3. Hur har den kinesiska regimen agerat och hur kan den tnkas komma att tvingas agera allmnpolitiskt och informationspolitiskt fr att bemta och hantera den situation som utvecklingen resulterar och/eller tros resultera i utifrn WSIS perspektiv? Det r utifrn dessa frgestllningar som jag har skt efter och sovrat i mitt material.

1.5 Materialreflexioner
I uppsatsarbetet har jag betrffande Kina haft tre strukturella grundproblem att handskas med. Det primra, ur vilket de vriga tv fljer, r de problem som antyddes redan i samband med avgrnsningsdiskussionerna ovan, och gller min fysiska belgenhet och mina obefintliga kunskaper i kinesiska. Jag tog dessa mina handikapp som utgngspunkt fr vissa avgrnsningar, men detta pragmatiska frhllningsstt lser ju inte sjlva problemet. Istllet tillkommer yt terligare tv, vilka p olika stt handlar om vad som ska betraktas som mitt empiriska material och vad som ska betraktas som tidigare forskning. Jag har ju ingen mjlighet att sjlv infrskaffa eget empiriskt material, utan fr i hg grad utg ifrn artik lar och bcker skrivna av forskare och akademiker. Om jag vljer att betrakta dessa forskningsresultat som mitt empiriska material blir det kvarstendet problemet d vad som ska betraktas som tidigare forskning, vilken ur detta perspektiv tenderar att sammanfalla med empirin, vilket inte frefaller lmpligt. Den valda lsningen gr istllet ut p att jag betraktar allt modernt material om Kina som empiri, medan det i magisteruppsatser vanligtvis frekommande inslaget om tidigare forskning erstts av en modifierad variant, som istllet inriktas mot hur stra och sydstra Asien, srskilt diktaturer, har reagerat p globaliseringen och informationsrevolutionen, med betoning p Internet. Avsikten hrmed r att ge en bakgrundsfrstelse fr den asiatiska kontexten och den omgivning i vilken Kina befinner sig. Man kan nu frga sig vilken typ av uppsats det r jag utifrn detta frfaringsstt har skrivit. r det en forskningsversikt eller en forskningsrapport? Mitt material bestr ju i frsta hand av andras forskning, och i den meningen r det en forskningsversikt, men jag ut stter materialet fr en egen, metodologisk behandling utifrn en specifik teoretisk utgngspunkt, och i den meningen r det en forskningsrapport. Likvl r jag utlmnad t andra forskares resultat, vilket innebr att jag i ganska hg utstrckning frlitar mig p vad andra sger, och kan allts i avgrande frgor ofta inte gra mer n att hnvisa till vad andra har sagt. Med tanke p de redan framhllna tillgnglighetsproblemen och oskerheten betrffande huruvida jag verkligen har kommit i kontakt med de mest relevanta och vederhftiga uppgifterna, kvarstr allts hela tiden, oberoende av hur jag sjlv bedriver mitt eget arbete, en oskerhetsfaktor. Jag fr helt enkelt frlita mig p det vetenskapliga etablissemangets trovrdighet.

1.6 Disposition
Uppsatsen har fljande disposition: I kapitel 2 redogrs fr bakgrunden till WSIS-projektet och den ganska mttliga debatt som har varit kring evenemanget. Sedan fljer en kortfattad verblick ver n gra fr uppsatsen relevanta moment i Kinas historia. I kapitel 3 diskuteras vissa nyckelbegrepp, och det teoretiska ramverk som kommer att anvndas gs igenom. I kapitel 4 beskrivs den metoden jag har valt fr underskningen, och det analysinstrument som sedan anvnds utarbetas. I kapitel 5 som frst presenteras den modifierade variant av tidigare forskning som i denna uppsats benmns Den asiatiska kontexten. Att detta moment kommer s sent i uppsatsen motiverar jag med att det kan vara en frdel att ha den teoretiska bakgrundsbilden klar fr sig redan dessfrinnan. Det r i den ordningen jag har arbetat. I kapitel 6 presenteras och analyseras WSIS-materialet utifrn analysinstrumentets struktur. I kapitel 7 presenteras det empiriska Kinamaterialet utifrn analysinstrumentets struktur. I kapitel 8 genomfrs frst en jmfrande analys mellan WSIS och Kina. Drefter vidtar en vergripande analys och diskussion, tfljda av slutsatser via en terkoppling till frgestllningarna. Kapitlet avslutas med reflexioner ver resultat och framtida forskning. I kapitel 9 sammanfattas uppsatsen.

1.6.1 Tekniska anmrkningar

Vissa frfattare talar om informations- och kommunikatio nsteknik (IKT, eller ICT p engelska), medan andra talar om informationsteknik (IT). Jag kommer att anvnda bda begreppen alltefter respektive frfattares terminologi.

2 Historik
Vi ska i detta kapitel bekanta oss med WSIS, och orientera oss i ngra fr uppsatsen relevanta aspekter av Kina historia.

2.1 World Summit on the Information Society2

Ursprunget till WSIS ligger i International Telecommunications Union (ITU), en Genvebaserad internationell organisation inom FN, dr stater och privata aktrer ges mjlighet att koordinera sina aktiviteter inom globala telekommunikativa ntverk och tjnster. 1998 beslt ITU att underska hur FN stllde sig till att hlla en vrldskonferens angende ett eventuellt framtida informationssamhlle. FN var positivt, och det beslts att konferensen under FNgeneralsekreterarens beskydd skulle hllas i tv faser, den frsta i Genve 10-12 december 2003 och den andra i Tunis 16-18 november 2005. I FN: s Resolution 56/183 godknner Generalfrsamlingen denna agenda, och anknyter till de ml som har satts upp av The Millenium Declaration. Detta hgstmda dokument har inga lgre ml n att vervinna fattigdom, uppn fred och vlstnd, jmlikhet och rttvisa, likhet mellan knen, strka de mnskliga fri- och rttigheterna och skydda den mnskliga vrdigheten genom en anda av solidaritet, tolerans och gemensamt ansvarstagande, samt dessutom att visa respekt fr naturen. Av srskild betydelse r globaliseringen: We believe that the central challenge we face today is to ensure that globalization becomes a positive force for all the worlds people. For while globalization offers great opportunities, at present its benefits are very unevenly shared, while its costs are unevenly distributed. 3 Resolution 56/183 ser WSIS som ett effektivt medel i en sdan strvan: The General Assembly, Recognizing the urgent need to harness the potential of knowledge and technology for promoting the goals of the United Nations Millennium Declaration and to find effective and innovative ways to put this potential at the service of development for all Welcomes the resolution adopted by the Council of the International Telecommunications Union at its 2001 session, in which the Council endorsed the proposal of the Secretary-General of the International Telecommunications Union to hold the World Summit on the Information Society at the highest possible level in two phases, the first in Geneva from 10 to 12 December 2003 and the second in Tunis 20054 Deltagarna i konferensen delas upp i fyra kategorier vilka beskrivs enligt fljande: 5 Stater. Alla stater, oberoende av utvecklingsniv, r intressenter i Informationssamhllet. Vrldens regeringar innehar en nyckelroll i att se till att Informationssamhllets alla frdelar frdelas till alla mnniskor. Den privata sektorn. Den privata sektorn r avgrande fr de ekonomiska frutsttningarna att n framg ng, och rent instrumentellt s r det hr som det tekniska underlaget fr att garantera universell tillgng till information bst utvecklas.
2 3

WSIS har lagt ut sin information p Internet. Se World Summit on the Information Society i Kllfrteckningen. United Nations 2000. Resolution 55/2. (A/55/L.2). United Nations Millennium Declaration, punkt 5. 4 United Nations 2002. Resolution 56/183 (A/RES/56/183). World Summit on the Information Society. 5 World Summit on the Information Society 2003a. BASIC INFORMATION: ABOUT WSIS.

Civilsamhllet. De kulturella och sociala konsekvenserna identifieras bst av olika civila aktrer, vilka drfr inbjuds att delta. FN-organisationen. WSIS erbjuder en unik mjlighet fr det globala samfundet att aktivt forma mnsklighetens framtida de. FN: s vl utvecklade organisation kommer att vara djupt involverad i genomfrandet av konferensen. Enligt WSIS innebr detta en stor frndring i FN: s arbetsstt. Den privata sektorn och civilsamhllet erbjuds nu mjlighet att delta i en FN-konferens i en omfattning och p villkor som de aldrig tidigare har haft mjlighet till, vilket emellant ledde till problem nr vissa nationella representanter inte ville ha dem nrvarande. Representanter fr civilsamhllet fick i uppdrag att frfatta en deklaration, Shaping Information Societies for Human Needs Civil Society Declaration to the World Summit on the Information Society,6 som verlmnades p konferensens sista dag, 12 december. WSIS ser det som en stor utmaning att leda vrlden in i (det annalkande) informationssamhllet. Den pgende vergngen frn 1900-talets industrisamhlle innebr, menas det, en revolution, kanske den strsta i mnsklighetens historia. Alla aspekter av livet kommer att pverkas: kunskapsspridning, social vxelverkan, ekonomi och affrer, politiska engagemang, media, utbildning, hlsa, fritid och underhllning. WSIS blir en unik mjlighet fr alla intressenter att p hgsta niv lgga grunden fr etablerandet av informationssamhllet. Innan huvudkonferensen kunde komma till skott hlls en lng rad frberedande mten i Amerika, Afrika, Asien och Europa.

2.1.1 Resultat frn Genve-rundan

Det konkreta mlet med Genve-rundan var att enas kring tv huvuddokument, Declaration of Principles: Building an Information Society: a global challenge in the new Millennium7 och Plan of Action8 , vilka terigen mlar upp en vision samt anger huvudprinciper och handlingsrekommendationer. De ska bda analyseras senare i uppsatsen, s hr ska endast ges en kort beskrivning av deras struktur och grundider. Declaration of Principles r ett dokument bestende av sammanlagt 67 paragrafer varav merparten bestr av elva nyckelprinciper vilka vi terkommer till i metodavsnittet. Plan of Action har ungefr samma struktur. Det bestr av 29 punkter, varav merparten ryms inom de elva nyckelprinciperna. Kofi Annan angav tonen i sitt inledningsanfrande: We are going through a historic transformation in the way we live, learn, work, communicate and do business. We must do so not passively, but as makers of our own destiny. Technology has produced the information age. Now it is up to all of us to build an information society. 9 Dokumenten ska ge uttryck t en strvan att verbrygga den digitala klyftan (digital divide) och bygga upp ett utvecklingsorienterat och inkluderande informationssamhlle centrerat kring vrldens folk, dr alla har tillgng till, skapar, anvnder och delar information och kunskap. P detta vis vill man att alla, bde individer och sammanslutningar, ska f mjlighet att utveckla sin fulla potential samt lta IKT bli det mktiga verktyg det har mjlighet till fr att infria mlen i The Millennium Declaration. Strvandena baseras p FN: s allmnna frklaring om De Mnskliga Rttigheterna , srskilt Artikel 19 som utlovar siktsfrihet och yttrandefrihet, och Artikel 29 som gr gllande att alla har skyldigheter gentemot samhllet,
6 7

WSIS Civil Society Plenary 2003. World Summit on the Information Society 2003b. Declaration of Principles: Building an Information Society: a global challenge in the new Millennium. 8 World Summit on the information Society 2003c. Plan of action. 9 Annan, Kofi 2003. ADDRESS BY UN SECRETARY-GENERAL TO THE WORLD SUMMIT ON THE INFORMATION SOCIETY.

inom vilket allena mnniskans mjlighet till utveckling ligger. Man bestmde ocks att Internet skulle sktas multilateralt, transparent och demokratiskt, men man kunde inte enas om hur. Kofi Annan fick i uppdrag att tillstta en arbetsgrupp som till 2005 skulle utreda frgan. Vissa lnder, dribland Kina, vill att Internet ska hanteras av FN, medan andra, fretrdesvis vstvrlden, vill att det ska hanteras av ett privat, icke-vinstdrivande fretag. Andra aktrer, som exempelvis civilsamhllets representanter, vill se en bred ansvarsfrdelning. Rent konkret ska man pbrja arbetet att bygga informationssamhllet. I planen ingr att man till r 2015 ska ha lyckats koppla upp byar till IKT, knyta samman vetenskapliga centra och forskningscentra, bibliotek, museer och arkiv, vrdcentraler och sjukhus med IKT vrlden ver och se till att mer n hlften av jordens befolkning har IKT inom rckhll. Utvecklingen av ny teknik ska hela tiden baseras p mnniskors behov. En frga som man inte lyckades lsa var finansieringen, srskilt d i de fattigaste l nderna. Somliga ville inrtta en Digital Solidarity Fund, medan andra ville utveckla de system som redan finns.

2.1.2 Reaktioner p WSIS

Fr en lekman frefaller det som att stor hnsyn har tagits till mnniskorttsfrgor, rttvisefrgor och sociala frgor. Det tycker ocks IFLA, som har deltagit med stor kraft i arbetet genom deltagande i civilsamhllskategorin. De upplever att de vann gehr fr merparten av sina hjrtefrgor. 10 Civilsamhllets representanter som helhet var inte lika njda, och de fklarar i Shaping Information Societies for Human Needs att de trots tv rs intensivt arbete svl inom WSIS som utanfr inte har vunnit gehr fr sina synpunkter i tillrckligt stor omfattning, och de upplevde sig ocks ha blivit sidosatta under konferensen. I deras vision lggs tyngdpunkten n mer p social rttvisa, jmlikhet och demokrati. Vissa ptagliga skillnader mellan Declaration of Principles och Shaping Information Societies for Human Needs kan ocks lyftas fram. Hr finns uttryckliga avstndstaganden frn snd vinstlystnad p en fri marknad som bas fr utvecklingen av ny teknik. Istllet br tekniken vara tydligare styrd mot mnskliga framsteg inom sociala, kulturella och ekonomiska omrden. Yttrandefriheten betonas starkt genom att de fresprkar totalt f rbud mot frhandscensur, och den personliga integriteten mste skyddas bttre. De vill ocks att Informationssamhllet tydligare ska inriktas p demokrati och tvvgskommunikation med ett aktivt deltagande fr alla i beslutsfattande processer. 11 En FN-mnniskorttsexpert framlade vissa kritiska synpunkter i ett pressmeddelande 17 december: the mere reiteration of a few well-established principles and commitments on human rights is not sufficient; human rights concepts should be integrated meaningfully in the draft Declaration.12 Mycken kritik har ocks riktats mot det faktum att nsta runda hlls i Tunisien, som inte anses vara ett mnsterland fr mnskliga rttigheter. En annan organisation, med nra anknytning till civilsamhllets representanter, som noggrant har granskat WSIS-processen r Heinrich Bll Foundation, grundad i minnelse av Nobelpristagaren i litteratur Heinrich Bll. Deras digra rapport daterar sig emellertid till november 2003, allts efter de frberedande mtena men fre den stora Genve rundan. De r hrdare och mer lngtgende i sin kritik och tonen r lngt me r indignerad, men innehllet r ungefr detsamma: WSIS har inte tagit de mnskliga rttigheterna i beaktande, diskrimineringsfrgor och genusfrgor har frsummats, finansieringsproblemet har behandlats med vsterlndsk cynism, den offentliga sfren r inte lngre offentlig, upphovsrtten dms ut,

10 11

IFLA 2003. WSIS Civil Society Plenarey 2003. 12 United Nations Press Release 17 December 2003.

skerhetsfrgor har hanterats symboliskt och grsrotsrrelser har negligerats. 13 Hittills har de likvl mig veterligen inte avgivit ngon kommentar till de tv offentliga huvuddokumenten. P ngot stt tarvar detta djupa missnje en frklaring, som jag inte r kapabel att avge. I mina gon ges mnskliga rttigheter, social rttvisa och jmlikhet stort utrymme tminstone i formuleringarna. Nr alla vrldens lnder, inklusive mnga diktaturer, tillsammans med privata aktrer och civila organisationer, ska enas kring en kompromiss kan det kanske, om man har otur, falla sig s att inte riktigt alla blir helt njda. Hngivna idealisters mte med den hrda realpolitiken ledde rimligen till viss besvikelse. Man kan ocks tnka sig att det freligger dolda maktstrukturer som inte framkommer vid en enkel lsning av en visionr principdeklaration. Det r det nrmaste en rent spekulativ frklaring jag kan komma. I vriga har det frekommit en vntad blandning av positiva och negativa reaktioner dr vissa anser att mtet var en framgng och andra att det endast var ett spel fr galleriet. Hans Klein, professor vid Georgia Institute of Technology tycker i en analys av WSIS och FNkonferenser i allmnhet att sdana mten ofta r svrbegripliga. 14 Svensk press har varit mycket sparsam med kommentarer ver huvud taget. Av va nliga dagstidningar var det, egendomligt nog, bara Bors Tidning och Helsingborgs Dagblad som gav trff vid en snabb skning i Artikelsk, Mediaarkivet och Presstext.

2.2 Nedslag i Kinas historia

2.2.1 Frn Himlens mandat till Mao Zedongs bortgng
r 221 f. Kr lyckades Zheng, fursten av Qin, att besegra den sista av sina fiender bland de sju stridande staterna som dittills hade levt i en ls sammanhllning med gemensam, symbolisk religis verhet som var i besittning av Himlens mandat i dvarande Mittens Rike. Zheng lt utropa sig till Shi Huangdi (ungefr: den frste suverne kejsaren). Segrarstaten med namnet Qin enade drmed den nation som genom den vindlande historiens alla turer har verlevt nda in i vra dagar under namnet Kina. Under en period p nstan 2000 r var Kina vrldens ledande nation. Av srskilt intresse r tiden kring 1400-talet, som har uppmrksammats p senare r. Castells intresserar sig fr den i samband med funderingar om teknik och samhlle. Kina stod p trskeln till att industrialiseras och var verlgsen vriga vrlden p alla omrden. Vissa historiker hvdar att Kina gjorde l nga sjresor med sin verlgsna flotta och upptckte stora delar av vrlden.15 Det r en kittlande tanke att fundera ver hur vrlden idag hade tett sig om Kina hade valt att anvnda sin verlgsenhet till att ervra vrlden, men historien tog en annan vg. De barbariska folken vid den eurasiska landmassans vstliga periferi fick utvecklas i egen takt, medan Kina slt sig int, vertygad om sin verlgsenhet. Vid opiumkrigets slut 1842 insg kineserna, alltfr sent, att tiden hade sprungit ifrn dem. 16 Den europeiska verlgsenheten frsatte Kina i en stor frdmjukelse, medan den europeiska kulturen expanderade ohmmat, och genom sin amerikanska frlngning idag dominerar vrlden fullstndigt. Men hur lnge till? Kina ser den nya tekniken som en mjlighet att resa sig ur de senaste rhundradenas frnedring. Vill vi ha reda p hur den nationella identiteten pverkas av informationssamhllets lften och hot mste vi, i all enkelhet, teckna en grov skiss av det moderna Kinas blodiga historia. Vi tar drfr vr utgngspunkt i brjan av 1800-talet. *
13 14

Heinrich Bll Foundation 2003. Vision in Process. Klein, George 2003. Understanding WSIS An Institutional Analysis of the UN World Summit on the Information Society 15 Se exempelvis Maria Borelius artikel i Svenska Dagbladet 2002-12-22. Kinas armada upptckte vrlden- och glmde den. om Gavin Menzies bok 1421 : the year China discovered the world. 16 Castells 2001. Ntverkssamhllets framvxt, s. 32.

Kulturellt och ekonomiskt betraktade sig Kina nda in i brjan av 1800-talet som vida verlgset alla andra nationer, 17 men det frsta frdmjukande opiumkriget 1839-42 fljdes av en lng rad lika frdmjukande nederlag: det andra opiumkriget 1856-60, kinesisk-franska kriget 1883-85 och kinesisk-japanska kriget 1894-95. Utlndska makter ville alla ha sin del av Kinas rikedomar, och landet skakades av inre oroligheter, vilket bland annat ledde till att kejsarmakten fll 1911-1912. Av vsterlnningarna behandlades kineserna nu som andra klassens medborgare i sitt eget hemland. 18 Under frsta vrldskriget anslt sig Kina till ententen (utan stridande soldater) men blev i Versaillesfreden terigen skymfat till Japans frdel. D tid som sedan fljde dominerades av krigsherrar19 och under denna period en intrffade tre viktiga hndelser i det skede som banade vgen fr dagens Kina : grundandet av Kinas kommunistparti, Fjrde Maj-rrelsen (en studentledd protestdemonstration vars slagord var vetenskap och demokrati) 20 och omorganisationen av Kinas nationalistiska parti (Guomindang). 21 De tv partierna var bittra fiender och kommunistpartiet tvangs bland annat till Den lnga marschen 1934-35 fr att ompositionera sig nr nationalistpartiet under Chiang Kai-sheks ledning satt vid makten. Under andra vrldskriget lyckades de (nstan) samarbeta mot japanerna, men efter krigsslutet utbrt inbrdeskrig, denna gng med Mao Zedong som segrare. Chiang Kai-shek flydde till Taiwan, medan p fastla ndet Folkrepubliken Kina utropades 1949. Det forna kejsarimperiet skulle nu bli en nationalstat, och Maos totalitra version av kommunismen var tnkt att bli den ideologi som skulle terupprtta Kinas styrka och respektabilitet i vrlden. Drmed r vi framme vid ursprunget till dagens Kina, ven om den fortsatta resan har varit allt annat n okomplicerad. Maos totala seger kom som en chock fr Vst och framfr allt USA, som just hade bildat NATO fr att bemta hotet frn vrldskommunismen och dessutom hade investerat bde kapital och prestige p Chiang Kai-shek. Mao inledde en stor socialisering av landet, inte alltid utan framgng i frga om mluppfyllelse. Ibland tog det sig dessvrre mer desdigra former, och de tv mest beryktade projekten, Stora sprnget (195961) och Kulturrevolutionen (1966-76) prglades av irrationalitet, brutalitet och hnsynslshet. Uppgifterna ver antalet offer som den kommunistiska regimen har skrdat r behftade med stor oskerhet, men man uppskattar att mellan 6 och 10 miljoner blivit direkta offer medan runt 20 miljoner mnniskor dog i det kinesiska fnglgersystemet Laogai. Lgger man drtill de mellan 20 och 40 miljoner som svalt ihjl som en direkt fljd av Maos strategi under det Stora sprnget kan vi nd ana vidden av regimens terror. 22 De vnskapliga frbindelser som etablerades med Sovjetunionen blev inte srskilt lngvariga. Under brjan av 1960-talet vxte en klyfta successivt fram me llan de tv lnderna, och en definitiv brytning kan sgas ha rtt efter oktober 1964 nr Chrusjtjov strtats och Kina sprngt sin frsta atombomb. 23 Kina gick nu sin egen vg, ledd av en partiledning med oklara maktrelationer, ven om Mao var den obestridde ideologiske ledaren. Den kommunistiska indoktrineringen blev allt starkare och brutalare, 24 och kulminerade i irrationalitet under Kulturrevolutionen. Intern maktkamp i partitoppen yttrade sig i anarkitillstnd p mnga stllen, dr framfr allt rdgardister (fostrade till blind Mao- lydnad)25 fick fritt utlopp fr ohmmad destruktivitet. Redan 1962 hade Mao initierat en social uppfostringskampanj i vilken ideologiskt oplitliga intellektuella skulle bibringas de rtta iderna genom hrt fysisk
17 18

Se t. ex. Jerome Chen 1979. China and the West s. 27. Alley, Rewi & Miller, Hans 1973. Vsterlandets imperialism i Kina under 400 r, s. 376. 19 Bjrk, Kaj & Claude 1998, Kinas vg: frn stenldern till dataldern, s. 224. 20 Lundahl, Bertil (1993). Kina. Historia. Samarbete mellan nationalister och kommunister. 21 Roberts, J. A. G. 1999. A concise history of China, s. 206. 22 Courtois, Stephan 1999. Kommunismens svarta bok , s. 469. 23 Bjrk 1998, s. 339. 24 Se exempelvis Courtis 1999, del IV kap. 1. 25 Bjrk 1998, s. 347.

arbete kombinerat med indoktrinering. 26 Under kulturrevolutionen urartade detta i ursinniga studentrevolter (riktade mot universitetsledningarna) och rdgardisternas ppna hrjningar mot allt vad gamla tankar och seder, kulturella vrden och vanor hette samt givetvis allt som pminde om kapitalism, 27 var ett av de mest fruktade inslagen i det rdande kaoset. Som bekant skedde under denna period, mitt under inre maktkamp och brinnande Vietnamkrig, ett nrmande mellan Kina och USA, och i februari 1972, samma r som Folkrepubliken accepterades som FN-representant, beskte USA: s president Richard Nixon landet. 28 Internationellt innebar detta en ppning fr Kina och mnga lnder ville nu etablera frbindelser. Internt pgick alltjmt en intrikat maktkamp som accentuerades nr Mao avled 1976. Den som i frlngningen gick segrande ur striden var Deng Xiaoping, som hade vissa reformatoriska ider.

2.2.2 Kommunism, marknadsekonomi och diktatur

Under Maos vlde hade Kina, till ett oerhrt hgt pris i form av namnlst, mnskligt lidande och oerhrda offer, all turbulens till trots, tervunnit visst internationellt erknna nde och frvandlats frn (snderfallet) kejsarimperium till nationalstat. Landet var en enpartistat under beteckningen folkrepublik. Utvecklingsmssigt befann man sig i tidig industrialism, samtidigt som man var en krnvapenmakt med inflytande i vrldspolitiken. Statsideologin var ngon form av kommunism och styrningen av folket hrd och brutal. Kanske kan man sga att Kina hade rest sig, men rrelsefrmgan var begrnsad och behvde effektiviseras. Maos ider brjade tidigt ifrgasttas, menar Torbjrn Lodn, professor vid Stockholms Universitet, 29 ven om man mste formulera detta i propagandistiskt acceptabla former. Hans tankar skulle vara vgledande, men man skiljer mellan innehllet i ideologin och de stndpunkter som Mao intagit. 30 Mnga intellektuella med djupa rtter i den kinesiska marxismen brjade utarbeta en ny ortodoxi31 och fick std av reformister inom partiet. Deng Xiaoping talade om de fyra moderniseringarna av industri, jordbruk, frsvar och vetenskap. Redan hr, allts vid slutet av 1970-talet, frekom i mer frisinnade kretsar frslag p en femte modernisering, vilken syftade demokratisering. 32 Demokrati, argumenterade man, var en del av ett modernt samhlle och skulle underltta de ekonomiska reformerna. Partiledningens svar p detta var att allt handlande i opposition mot socialismen, proletariatets diktatur, partiets ledande roll, marxism- leninismen och Mao Zedongs tnkande skulle vara olagligt. 33 Det som partiledningen upplevde mest hotfullt i de demokratiska iderna var inte sjlva innehllet som sdant utan mer deras form. Demokraterna ville muta in ett omrde, ngon sorts rum fr fritt offentligt samtal, 34 allts ett slags offentlig sfr, vilket allmnt betraktas som fundamentalt fr alla ppna, demokratiska samhllen. 35 Detta var (och r?) oacceptabelt fr de totalitra ideologerna i partitoppen. Demokratiaktivister greps och fngslades. Den kinesiska statsledningen har nda sedan Mao befunnit sig i en ideologisk pendelrrelse mellan ena sidan renlrighet och andra sidan ppenhet. Det gller att inte tappa greppet ver skeendet samtidigt som moderniseringen inte fr hejdas. 36 En kampanj mot
26 27

Bjrk 1998, s. 341. Bjrk 1998, s. 346-7. 28 Bjrk 1998, s. 356-359. 29 Lodn, Torbjrn 1998. Frn Mao till Mammon: ider och politik i det moderna Kina. 30 Lodn 1998, s. 45. 31 Lodn 1998, s. 47. 32 Lodn 1998, s. 49. 33 Lodn 1998, s. 50. 34 Lodn 1998, s. 52. 35 Lodn 1998, s. 52. Se ocks t. ex. Webster 2003, s.161-201 eller Bostrm 2000. 36 Lodn 1998, s. 55.

10

andlig frorening (allt frn pornografi till humanistisk filosofi) slog inte vl ut och gav reformisterna en bttre position. I brjan av 1983 hade Kina konfronteras med ider som i hg grad tilltalade reformfresprkarna: den amerikanske framtidsforskaren Alvin Toffler hade frelst om sina tankar angende en global informationsrevolution. Deng Xiaoping lyckades styra partiet i marknadsekonomisk riktning. I propagandan hette det nu att det inte var fult, utan rofullt, att vara rik. 37 Att detta inte var en fljd av ngon linjr utveckling utan en stndigt ifrgasatt och kritiserad taktik behver kanske inte sgas. Hsten 1987 fick denna doktrin den s.k. kattfilosofin, som syftade p att kattens frg var ovsentlig bara den fngade mss officiell status nr den kombinerades med en doktrin om att Kina befann sig i socialismens begynnelsefas. Hri ingick att allt som gynnade det kinesiska folkets grundlggande intressen var ngot som mste tilltas existera, vilket allts innefattade ekonomisk tillvxt. Detta innebar en radikal uppgrelse med bokstavstrogen kommunism p alla punkter utom en: kommunistpartiets kontroll ver det politiska livet. 38 Marknadsekonomin utsattes frvisso fr hrd kritik, men motstndarna lyckades inte avstyra den. Vrre gick det s om bekant fr demokratirrelsen. I december 1988 var det mnga demokratianhngare som drog sig till minnes trevandena tio r tidigare. Studenter och intellektuella brjade ter gruppera sig, och planer fanns p att i maj hgtidlighlla 70rsminnet av Fjrde Maj-rrelsen. Under vren 1989 vxte det till en kraftmtning i hela det kinesiska samhllet. Studenter samlades p Himmelska fridens torg, undantagstillstnd utfrdades, vilket utlste miljonhvdade demonstrationer p Beijings gator. Infr TV-kameror som kablade ut sina bilder vrlden runt utspelade sig sedan ett drama, vars upplsning vi fick bevittna den 4 juni i form av en brutal massaker. Antalet dda r oklart, men det torde rra sig om minst flera hundra. 39 Reformmotstndarna ansg sig ha ftt bevis fr sin hllning, och blev n mer skrmda av glasnost i Sovjetunionen och Berlinmurens och de steuropeiska kommunistdiktaturernas fall p hsten samma r, men den ldrige och mbetslse Deng lyckades behlla sin linje med ekonomiska reformer och politisk diktatur. Som partiets nye starke man satte han in Jiang Zemin, som efter Dengs dd 1997 var landets obestridde ledare. Han har ocks fullfljt sin fregngares linje med marknadsekonomi och stark centralmakt. Vid den 15:e partikongressen samma r framlade han sin vision om att Kina vid mitten av 2000-talet ska vara ett rikt, starkt, demokratiskt och kulturellt avancerat land. 40 Ekonomiskt har politiken varit framgngsrik, och p hsten 2001 upptogs Kina i Vrldshandelsorganisationen (WTO).

2.3 Sammanfattning av kapitel 2

Vi inledde kapitlet med att bekanta oss med WSIS-projektet och dess idealistiska planer fr det framtida informationssamhllet. Drefter fljde vi Kina frn frnedring till resning. Priset har varit oerhrt hgt och metoderna skoningslsa, men vad man n anser drom frefaller det rimligt att anta att ledarna anser att utvecklingen har gtt i rtt riktning. Vrt nsta steg i uppsatsen r nu att ta oss an det teoretiska ramverket.

37 38

Lodn 1998, s. 61. Lodn 1998, s. 67. 39 Lodn 1998, s. 80. 40 Lodn 1998, s. 87.

11

3 Teori
Vid skandet efter en lmplig teoretisk grund freligger ett avgrande problem, som bst belyses genom att hnvisa till den brittiske sociologiprofessorn Anthony Giddens. Han skriver: r moderniteten uteslutande ett vstligt projekt vad gller de levnadsstt som dessa stora omdanare [nationalstaten och kapitalismen] har givit upphov till? Det rttframma svaret p denna frga mste vara: Ja.41 Senare nyanserar han bilden ngot, men det hindrar inte att han mer eller mindre diskvalificerar sig sjlv som huvudteoretiker fr min uppsats. Vi kan jmfra med den spansk-amerikanske sociologiprofessorn Manuel Castells, som tvrtom hvdar: Nationer och nationalstater r inte historiskt begrnsade till den moderna europeiska nationalstaten.42 Frdelen med Giddens r att han sger rent ut vad de flesta vsterlndska teoretiker tar som outtalad utgngspunkt, nmligen ett vsterlndskt perspektiv. Jag kommer inte fr den sakens skull att undvika Giddens och andra vstcentrerade forskare, men som teoretisk grund anvnder jag Castells, som svl uttryckligen som i praktiken har ett verkligt globalt perspektiv i sina analyser av politik och ekonomi, kultur och identitet, samt stater, nationer, nationalstater och civilsamhllen. Av srskild vikt r att han gnar Asien berttigad uppmrksamhet. Hans huvudarbete r det monumentala trebandsverket Informationsldern. Ekonomi, samhlle och kultur. I frsta bandet, Ntverkssamhllets framvxt, behandlar han ntverkssamhllets framvxt, i andra bandet, Identitetens makt, identitetens betydelse, och i tredje bandet, Millenniets slut gnar han sig t de processer av global social frndring som satts igng genom samspelet mellan ntverk och identiteter. Castells teorier r inte alltid okontroversiella utan betraktas tvrtom som ganska radikala och jag delar inte ndvndigtvis alla hans stndpunkter. Jag ser det som ndvndigt att redogra fr sdana frhllanden, om inte annat drfr att han sjlv varken vill eller utger sig fr att vara en neutral observatr. Han tror p rationalitet, socialt handlande, ansvarstagande men dmjuk politik och identitetens frigrande kraft utan att fr den skull hemfalla t extrem individualism eller fundamentalism. Han tror ocks att alla de frvirrande, motsgelsefulla och till synes osammanhngande tendenser som drar fram ver planeten faktiskt hnger samman, kan frsts och frklaras. Trots, eller kanske snarare tack vare, hans rent analytiska ansats vill han ge sitt bidrag till en bttre vrld. 43 I frsta hand kommer jag att frska att hlla mig inom hans ramar och flja hans resonemang, men ocks, nr jag upplever det ndvndigt, understryka nr det r Castells egna teorier respektive nr det r mer allmnt accepterade teorier. Endast undantags vis kommer jag att tillta mig egna funderingar. Min andra teoretiska utgngspunkt r den engelske sociologiprofessorn Frank Webster och hans bok Theories of the information society. 44 Dr gnar sig Webster mer specifikt t att kritiskt analysera olika teorier, inklusive Castells, om informationssamhllet men saknar drutver Castells globala kapacitet. Min avsikt r att i frsta hand anvnda mig av hans arbete nr jag analyserar WSIS och dess vision av ett framtida informationssamhlle, men ven, nr s blir relevant, beropa honom i vriga frgor. I lngt mindre omfattning kommer jag ocks att anvnda den amerikanske juridikprofessorn James Boyle och hans bok Shamans, software, and spleen: law and the construction of the information society45 och d uteslutande fr analysen av informationssamhllet, samt Asienanalytikern Lily Wus stasiatiska ekonomimodell. 46

41 42

Giddens, Anthony 1996. Modernitetens fljder s. 163. Castells 2002, s. 44. 43 Castells 2001, s. 28. 44 Webster, Frank 2003. Theories of the Information Society. 45 Boyle , James 1996. Shamans, software and spleen: Law and the construction of the information Society. 46 Hacigian, Nina & Wu, Lily 2003. The information revolution in Asia.

12

3.1 Begreppsdiskussioner
Eftersom jag frmst kommer att anvnda mig av Castells teorier, blir det i frsta hand hans definitioner som jag kommer att utg i rn i den mn det lter sig gras. Alla hans stora f frtjnster till trots r han inte alltid riktigt tydlig, och frefaller ibland luta sig mot en viss frfrstelse hos lsaren. Jag avser drfr nedan att belysa vissa av hans begrepp, ibland ganska utfrligt. Identitet Detta begrepp r centralt i min uppsats, och jag kommer drfr att uppehlla mig en stund vid dess definition, ven om en fullstndig klarhet kring ett s mngbottnat begrepp r svr att n. I Identitetens makt formulerar sig Castells slunda: Med identitet (i samband med sociala aktrer) avser jag den process dr mening skapas p basis av ett kulturellt attribut, eller beslktade uppsttningar av kulturella attribut, som fr prioritet framfr andra kllor till mening. 47 Denna formulering lmnar mig vldigt otillfredsstlld. Jag har svrt att f grepp om vad det egentligen handlar om eller hur det ska anvndas analytiskt. I prologen till den senaste upplagan av Ntverkssamhllets framvxt anvnder han fljande formulering: Med identitet frstr jag den process genom vilken en social aktr primrt uppfattar sig och bygger upp mening p basis av ett eller flera givna kulturella attribut, utan bredare referens till andra sociala strukturer. 48 Nu knns det lite klarare i och med att han refererar till hur en social aktr uppfattar sig. Inte desto mindre vill jag g ett steg till och frska att n nnu lite strre klarhet. I bda definitionerna ser vi att han hrleder identitetsbegreppet utifrn meningsbegreppet, vilket i sin tur definieras p fljande vis: Med mening avser jag en social aktrs symboliska identifikation med det syfte som hans handlande har. 49 Meningsbegreppet definieras allts utifrn identifikationsbegreppet, vilket Castells tyvrr inte definierar. Jag har drfr fortfarande en aning svrt att riktigt veta hur jag ska hantera identitetsbegreppet i analytiskt hnseende. Kanske blir bilden ngot klarare om vi vgar oss p att beropa Stuart Hall, professor vid Open University, som skriver: In common sense language, identification is constructed on the back of a recognition of some common origin or shared characteristics with another person or group, or with an ideal, and with the natural closure of solidarity and allegiance established on this foundation. 50 Av ngon mrklig anledning anses denna naturalistiska (Halls eget ordval) definition vara fr stel, medan man idag vill framhlla att det r en process, i vilken individen sjlv deltar och konstruerar sin identitet s som Castells anger. Mot detta kan man invnda att det inte ligger ngon motsgelse i att bde anamma den naturalistiska definitionen och se identiteten som en process. Frdelen med den naturalistiska definitionen r att man fr en tydligare uppfattning om vad det handlar om, det vill sga ideal, mnniskosyn, vrderingar, gemenskap och liknande begrepp, och situationen blir d mer hanterlig ur analytisk synvinkel. Om vi dessutom inser att det handlar om en livslng process, s hoppas jag att vi har ntt en ngorlunda god uppfattning om hur vi ska frst identitetsbegreppet. Identitet, oberoende av vilken typ eller vilken niv, r en process dr mening skapas p basis av individens
47 48

Castells 2002, s. 20. Castells 2001, s. 45. 49 Castells 2002, s. 21. 50 Hall, Stuart 2000. Questions of Cultural identity, s. 2.

13

sjlvuppfattning, vrderingar, ideal, gemenskapsknsla och skdning. Lngre n s mnar jag inte g med sjlva grunddiskussionen. Nation I modernt sociologiskt sprkbruk skiljer man ibland mellan nationer, nationalstater och stater. Castells definierar nationer som kulturella gemenskaper som konstruerats i mnniskors sinnen och gemensamma minnen genom delad historia och delade politiska projekt. 51 Nationer behver enligt denna definition allts inte ha fasta, territoriella grnser eller ngot ordnat styrelseskick. Tillhrigheten behver inte vara lagligt reglerad, och r drfr svrare att avgra. Nationell identitet Som vi sg i identitetsdiskussionen ovan kan man tala om olika typer av identitet, och i denna uppsats str den nationella identiteten i fokus. Medan i Sovjetunionen det primra var att skapa legitimitet fr en ursprungligen artificiell nationalidentitet handlar det i Kinas fall mer om vilka element i identitetskonstruktionen som ska f vilken betydelse. Vad ska anses vara av godo och vad ska anses vara av ondo? Hur ska man frhlla sig till det frgngna? Hur ska det moderna Kina profilera sig? r demokrati frenligt eller ofrenligt med den kinesiska sjlvbilden? Vilka av globaliseringens konsekvenser r nskvrda och vilka r det inte? Hr r allts tolkningen av nationalidentiteten avgrande. Stat Nationalencyklopedin anger fljande definition av statsbegreppet: Generellt r staten ett landomrde med gemensam styrelse, formellt suvernt i frhllande till andra stater. Int reglerar staten som myndighet relationerna mellan dess invnare. Detta frutstter ngon form av ordnad maktutvning. Utt hvdar staten sina intressen gentemot andra stater eller "aktrer" i det internationella systemet. 52 Nationer behver allts inte vara stater och stater behver inte vara nationer. Nr nya lnder bildades efter kolonialismen och grnser drogs med linjal, blev resultatet ofta stater utan nationer och nationer utan stater. Andra exempel r forna Sovjetunionen, som aldrig lyckades att bli en nation, medan nationen USA (i all sin etniska pluralism) har en statsbildning som rent formellt r en federation av stater. Nationalstat Man fr en inte helt felaktig bild av hur nationalstatsbegreppet kommer att anvndas i denna uppsats om man helt enkelt sammanfr dess tv komponenter. I den europeiska historien brukar man rkna upplysningstiden kring sekelskiftet 16/1700-talet som den tid nr den moderna nationalstaten brjade ta form, och processen anses vara intimt frknippad med det framvxande demokratiidealet och vad som ofta benmns modernitet. 53 Nationalstatens lockelse och framtida de r ett viktigt mne i globaliseringsdiskussionen, och mnga, inklusive Castells, hvdar att den befinner sig i en akut kris.

51 52

Castells 2002, s. 64. Stat. Ingr i Nationalencyklopedin 1995.Bd 17, s. 202. 53 Se exempelvis Webster 2003, s. 209.

14

Diktatur Jag kommer inte att anvnda detta begrepp med ngon stor precision. Nils Andrn anger i Nationalencyklopedin innebrden styrelseform dr all statsmakt r koncentrerad till en viss person eller en viss grupp. 54 Utvecklingsstat Beteckningen utvecklingsstat r ngot mer precis n vad som syftas i den gngse uppdelningen mellan utvecklade lnder och utvecklingslnder. Castells anger fljande definition: En stat r en utvecklingsstat nr den som legitimitetsprincip etablerar sin frmga att stimulera och upprtthlla utvecklingen, varmed menas en kombination av stadigt hg ekonomisk tillvxttakt och strukturella frndringar i produktionssystemet, bde inom landet och i relation till den internationella ekonomin. 55 Fr att denna definition ska vara giltig krvs emellertid enligt Castells en noggrann tolkning av vad som menas med legitimitetsbegreppet eftersom mnga forskare har blivit fngade i en etnocentrisk uppfattning, knuten till den demokratiska staten. Under sdana omstndigheter r staten legitim nr den r underordnad principen att representera samhllet sdant det r. Det r d civilsamhllet som legitimerar staten, vilket historien visar lngt ifrn alltid har varit fallet. Mnga revolutionra stater har ju tminstone idealt som ml att omdana den rdande ordningen drfr att den p ideologiska grunder har varit frkastlig, och sdana revolutionra projekt har inte med ndvndighet varit rent nakna maktapparater. Det innebr allts att staten kan legitimeras p uppdrag av samhllet (demokrati) eller av ett samhlleligt projekt. Civilsamhlle Detta begrepp, som enligt vissa har blivit ngot av ett modeord, 56 anvnds av Castells med innebrden en uppsttning organisationer och institutioner, liksom en rad strukturerade och organiserade sociala aktrer, som reproducerar (om n stundom p ett konfliktfyllt stt) den identitet som rationaliserar den strukturella dominansens kllor. 57 Castells menar att detta var den ursprungliga innebrden av termen nr den myntades av Gramsci. En av Castells hypoteser r att civilsamhllen befinner sig i upplsning, men ofta resonerar han tvrtom, vilket rimmar bttre med stora delar av den internationella diskussionen. Hr anvnds begreppet annorlunda, och Magnus Bostrm, forskare vid Stockholms Universitet, gr i en rapport gllande att Civilsamhllet kan analytiskt frsts som en autonom sfr, skild frn stat och marknad dr relationerna i betydande grad bygger p frivillighet och ppenhet.58 Det torde ocks vara p detta vis som civilsamhllets representanter inom WSIS uppfattar sig sjlva. Nyansskillnaderna mellan Castells uppfattning och denna sistnmnda definition anges av i hur hg grad man betraktar civilsamhllet som autonomt i frhllande till samhllets vriga dominerande krafter. Som lget nu ser ut mste vi acceptera denna brist p begreppsklarhet.

54 55

Andrn, Nils 1990. Diktatur. Castells 2000. Millenniet slut, s. 296-297. 56 Se t. ex. Bostrms, Magnus 2000. Om relationen mellan stat och civilsamhlle. SCORE Rapportserie 2000:10. 57 Castells 2002, s. 22. 58 Bostrm 2000.

15

3.2 Teoretiska modeller

De teorier som hr ska presenteras kan inte betraktas som separata frn varandra och de processer som de frsker att relatera till ingr i en vergripande vv, men jag har nd valt att dela upp dem i olika sektioner.

3.2.1 Sociologisk teori

Fr att f ett ramverk fr de politisk-ekonomiska aspekterna av det kommande arbetet, tnkte jag inleda med den grundlggande samhllsmodell som Castells anvnder. 59 Den utges inte fr att vara hans verk, utan beskrivs som vedertaget allmngods inom sociologiska kretsar, ven om man kan ana vissa marxistiska influenser. Det r min frhoppning att den ska kunna vara tillmpbar fr uppsatsens kommande avsnitt. Som utgngspunkt fr denna modell antas mnskliga samhllen vara organiserade utifrn tre grundlggande faktorer: produktion, erfarenhet och makt. Produktionen avser hanteringen av naturresurserna, deras omvandling till produkter, drav fljande konsumtion och frhoppningsvis ocks verskottsackumulation fr framtida investeringar enligt socialt bestmda ml. Med erfarenhet avses i detta fall de mnskliga subjektens handlande mot sig sjlva utifrn biologiska, sociala och kulturella relationer och identiteter, medan makt syftar p den relation mnniskor emellan som ptvingar vissa subjekt andra subjekts vilja. Samhllets institutioner r inrttade fr att genomdriva och upprtthlla de maktrelationer som under varje given historisk period r frhrskande. Makten bygger ofta p staten, som genom sitt unika privilegium att under vissa omstndigheter ha legitim rtt att anvnda vld kan genomdriva sin vilja. Den struktur som staten uppbyggs kring antas sedan spridas genom hela samhllet. Vad gller produktion finns det en vl etablerad tradition alltsedan Daniel Bell att skilja mellan produktionsstt och utvecklingsstt. Under 1900-talet frekom tv dominerande produktionsstt, kapitalism och etatism, dr etatismen i detta fall avser det kommunistiska produktionssttet, vilket vill inordna allt under staten. Castells anvnder i frsta hand Sovjetunionen som typexempel, och gnar en stor del av sitt arbete t att analysera dess uppgng och fall, men ven Kina behandlas. Utvecklingsstt avser snarare vilken niv produktionen ligger p och indelas i Bells anda i frindustrialism, industrialism och postindustrialism, eller informationalism, som Castells kallar det. Man fr allts en tvdimensionell modell, dr olika kombinationer kan frekomma. Produktionsstten utmrks av hur de hanterar eventuella verskott. Inom kapitalismen har grundprincipen varit det privata gandet av produktionsmedlen p basis av kontroll ver kapitalet, medan etatismens grundprincip har varit att frlgga kontrollen ver verskottet utanfr den ekonomiska sfren och istllet lta statens makthavare hantera det. Medan kapitalismen r inriktad p vinstmaximering, r etatismen inriktad p maktmaximering bde i militrt och ideologiskt avseende, inklusive en allt mer djupgende kontroll ver medborgarnas medvetanden. ven utvecklingsstten har sina typiska prestationsprinciper. Det frindustriella utvecklingssttet vill kvantitativt ka arbete och naturresurser, det industriella vill infra energikllor och sprida energianvndningen medan det informationella utvecklingssttet vill frbttra kunskapsalstring, informationsbehandling och symbolkommunikation.

59

Castells 2001, s. 37-41.

16

3.2.2 Ekonomisk teori. Frn Fordism till post-Fordism

Ekonomin spelar en avgrande roll i samhllets struktur, och fr att kunna behandla vergripande frgestllningar om informationssamhllet krvs att vi tar itu med vissa grundlggande ider. Utver Castells kommer jag ocks att anvnda mig av Webster, som i sin noggranna genomgng av olika teoretiker ger en klar verblick ver fltet. 60 Framfr allt ska vi titta nrmare p Regulation School Theory. Jag kommer i frsta hand att koncentrera mig p de aspekter som r relevanta fr uppsatsens tv studieobjekt, WSIS och Kina. Regulation School Theory (RST) r en tminstone bitvis marxistiskt influerad fransk teoribildning med uttalat holistiska ambitioner. Den fundamentala frga som upptar RST gller hur kapitalismen frskrar sig om kapitalistisk ackumulation61 (jmfr med de sociologiska teorierna ovan). Man kan ana mnga likheter mellan dessa ider och Castells. Det kan drfr vara vrt att notera att Castells bygger sin framstllning p ett utfrligt empiriskt material. Det br ocks framhllas att det ligger mer eller mindre underfrsttt att Fordismen i frsta hand r en modell fr Vsterlandet. Fordismen anses enligt RST ha varit rdande under ren 1945-1973. I sin mest idealistiska version prglades den av ngorlunda god balans mellan massproduktion och masskonsumtion. Basen fr den ekonomiska verksamheten var nationalstaten. Hr fanns den marknad man riktade sig mot och hr hmtade man arbetskraft, vilken dominerades av manliga arbetare inom tillverkningsindustrin. De stora fretagen hade mnga anstllda, vilka var ordnade i fungerande fackfreningar och arbetslsheten var lg. Nationella oligopol bestende av kanske 3-4 dominerande fretag fanns inom flertalet omrden. Genom keynesiansk politik var staten involverad i fretagens verksamheter, och genom noggrant planerande byggdes vlfrdsstaten upp. Denna starkt stiliserade harmoni anses ha kommit till vgs nde under 1970-talet. Vad var det d som intrffade? Det gr lngt utver denna uppsats ambitioner att reda ut krisen p 1970-talet. Oljekrisen r allmnt accepterad faktor, och enligt Castells slog nu keynesianismen huvudet i sin inbyggda vgg62 med ekonomisk stagnation som fljd och/eller orsak. Det avgrande hr r att Fordismen anses ha gtt mot sitt slut, och mitt i stormens ga befann sig informationshanteringen. 63 Informationstekniken hade nu ntt en sdan mognad att den p allvar kunde brja anvndas kommersiellt. Castells har hr en intressant hypotes: de organisatoriska frndringar som informationstekniken medfrde var s omfattande att det drjde innan dess frdelar syntes i statistiken. Detta hindrar dock inte att man i efterhand kan se att en ny era lurade bakom hrnet: globaliseringen. De strategier som vidtogs fr att komma ur recessionen var inriktade p kad konkurrenskraft och globalisering. Dagens gigantiska multinationella bolag inledde p allvar sina vrldsomfattande strvanden vid denna tid, och kapitalismen tog nsta steg i sitt segertg ver planeten. I takt med att marknaden, produktionen, finanshandeln och kommunikationen blev globala anser man att Fordismen gick under. De gamla massproducerande fabrikerna med hgt antal anstllda, fackfreningar och vertikal fretagsstruktur med nationalstaten som bas kunde inte hantera den nya tiden, vars nyckelord r flexibilitet. 64 I och med informationsoch kommunikationsteknikens framvxt, framfr allt d Internet, och uppkomsten av olika slags ntverk mjliggjordes helt nya former av bank-, finans-, produktions-, konsumtions- och arbetsformer, alla prglade av flexibilitet. Nationalstatens suvernitet undergrvdes radikalt, och de stora fretagen ndrade struktur, skar ner antalet anstllda, drog ner p mass60 61

Denna framstllning av Regulation School Theory r baserad p Webster 2003, s. 59-96. Webster 2003, s. 62. 62 Castells 2001, s 42. 63 Webster 2003, s. 68. 64 Detta tema r genomgende. Se t. ex. Webster 2003 s. 78 eller C astells 42 eller andra verk. Webster tar dessutom upp en variant av post-Fordismen som kallas Flexibel specialisering.

17

produktionen, spred tillverkningen och genomfrde vertikal disintegration och koncentrerade sig alltmer p kunskapsintensiv verksamhet. Hrtill krvdes en internationell arbetskraft, sofistikerad kommunikation och stndigt frbttrad teknik. Castells karakteriserar den nya ekonomin som informationell, global och ntverkande. Informationell drfr att produktivitet och arbetskraft nu r baserade p frmgan att hantera kunskapsbaserad information, global drfr att krnaktiviteterna produktion, konsumtion och cirkulation liksom marknaderna r organiserade i global skala, och ntverkande eftersom det ekonomiska dramat numera utspelas i globala ntverk. 65 En sak som hr br framhllas tydligt r att RST-teoretikerna ser en allt ljusare framtid fr sm och medelsstora fretag, vilka genom sin mindre storlek fr mjlighet att verglnsa de stora fretagen tack vare den smidighet, anpassningsfrmga och flexibilitet som smskaligheten anses erbjuda. 66 . * Innan vi gr vidare br vi uppehlla oss nnu en liten stund vid en av de ekonomiska aspekterna av globaliseringen, nmligen det faktum att den enligt Castells var och r ett i grunden politiskt projekt. Nringsliv, marknadskrafter och teknisk utveckling hade aldrig kunnat utveckla en global ekonomi utan ett aktivt och mlmedvetet deltagande frn regeringar vrlden ver, srskilt d G7- lnderna, samt stora, internationella organisationer som Internationella valutafonden (IMF), Vrldsbanken och WTO. 67 Castells urskiljer tre sammanhngande tgrder som vidtogs fr att underltta en global handel: avreglering av hemmaekonomin, liberalisering av internationell handel och privatisering av offentliga bolag. Denna process pgick i tv perioder: 1980-talets privatiseringar och fackfreningsfrsvagningar i Reagans USA och Thatchers Storbritannien, samt 1990-talets vrldsvida spridning av globaliseringens regler och institutioner. Castells ser en liberal vision bakom denna process: Mlet var att ena alla ekonomier kring en uppsttning homogena spelregler s att kapital, varor och tjnster skulle kunna flda fram och ter efter hur marknaden bestmde. Som i den bsta av adamsmithska vrldar skulle alla dra nytta av detta s att den globala kapitalismen, utrustad med informationsteknologi, skulle bli den magiska formel som s smningom frenade vlstnd, demokrati och, ver hela linjen, ett rimligt mtt av ojmlikhet och minskad fattigdom. 68 Som vi kommer att f se frefaller WSIS till sin ytliga struktur inte vara ngo nting annat n en helt naturliga frlngning av detta projekt. I efterhand kan man sga att valet fr vrldens lnder stod mellan att ansluta sig eller kollapsa. 69 Castells menar att Sovjetunionens fall tminstone delvis berodde p dess ofrmga att fra etatismen in i informationalisme n.

3.2.3 Utvecklingsstaten
Parallellt med den vsterlndska Fordismen fljde stasien en egen version, som har sttt som modell fr de flesta staterna i stra Asien oberoende av ideologi i vrigt. P kulturellt betingade stt har de alla, ven Kina, fljt ngon variant av utvecklingsstaten, och i ekonomiskt avseende har de fljt den japanska modellen. Jag ska hr flja Castells framstllning av de asiatiska tigrarna Singapore, Sydkorea, Taiwan och Hong Kong samt presentera ett schema ver den japanska ekonomins utveckling som Lily Wu, analytiker och Asienknnare, har presenterat. 70
65 66

Castells 2001, s. 99. Webster 2003, s. 87. 67 Castells 2001, s. 159. 68 Castells 2001, s. 162. 69 Castells 2001, s. 162. 70 Hacigian & Wu 2003.

18

De asiatiska tigrarna tar alla p olika stt avstamp i den nya geopolitiska situation som vxte fram under tiden efter andra vrldskriget. Gemensamt fr dem alla r att de p ett enastende stt lyckades ta sig ur ett utsatt lge och hja sig till vlfrdsstater. Vi ska se vilka gemensamma faktorer som inverkade och vi tar det i ett antal steg. Upplevelsen av att befinna sig i ett ndlge. Frst och frmst skulle verlevnaden garanteras. Hrur dikterades de politiska tgrderna, och nr verlevnaden var tryggad skulle man bli kvitt sin beroendestllning. Satsningen p uttriktad ekonomi och export. Den globala ekonomins formningsprocess tycks ha varit oundgnglig. Tillgngen till utbildad arbetskraft med stor omskolningskapacitet, hg produktivitet och lga lneansprk, samt statens frmga att f samhllet att acceptera och inrtta sig efter utvecklingsstatens pbjud na struktur. Detta vanligtvis oerhrt vanskliga projekt lyckades genom en kombination av repression, oskadliggrandet av den landsbygdsbaserade godsgarklassen samt statlig integration, ekonomiska frbttringar och sociala skyddsnt. Den g oda frmga n att byta utvecklingsniv och anpassa sig till det informationella paradigmet och den globala ekonomin samt aktiva satsningar p vetenskap och teknik. Utvecklingsstaten tycks i dessa fall ha varit det instrument som den nationsbyggande eliten anvnde, och Castells tror inte att den hade varit framgngsrik om den inte hade lyckats att mobilisera och kontrollera det civila samhllet. 71 * Innan vi gr vidare ska jag presentera den japanska utvecklingsmodell som utlovades i avsnittets brjan. 72 Tyngdpunkten ligger p utvecklingen mot IT-produktion. Den fljer ganska vl Castells framstllning. Utgngspunkten r en svag ekonomi, exempelvis Japan och Korea efter andra vrldskriget eller ngot annat land med svag ekonomi i strsta allmnhet. 1. Omvandla industrin till billig och ltt exportinriktad tillverkningsindustri genom statliga ln och skattelttnader. 2. Enkel tillverkning, export av leksaker, klder, husgerd etc. Bristen p inhemsk efterfrgan och inhemskt kapital gr det lmpligt att tillgodose utlndska marknader med billig och enkel tillverkning, dr kanske rmaterial och komponenter kommer utifrn. I detta skede r det statliga stdet avgrande. 3. Expandera till tung industri och enkel elektronik. 4. Mer lokalt innehll. Skapa varumrken, automatisera. Nu satsar man p kameror, TV-apparater och elektroniska leksaker och etablerar egna varumrken. Denna fas utgr en trskel i stasien som inte alla lnder tycks klara av att passera. Man lyckas inte utveckla ngon riktig inhemsk marknad och inte heller ngon inhemsk expertis och den verkligt avancerade, hgteknologiska produktionen, i den mn den frekommer i landet, domineras av utlndska gare och fretag. 5. Man nr frontlinjen inom elektronik, kemi och automatiserad export. 6. Den inhemska marknaden blir lika viktig som exporten. 7. Man blir en vrldsledande innovatr, inte bara en som tillgodoser behov och fljer efter. Staten har p alla stt och vis varit djupt inblandad i processen genom att dirigera frmnliga ln, ge skattelttnader, inrtta frihandelszoner, bygga industriparker, skydda den inhemska marknaden och sjlv investera i IT. Under uppbyggnadsfasen var sdana tgrder av stor vikt men i ett senare skede visade de sig ofta bli en brda. Vi terkommer till detta i samband med Asienkrisen.
71 72

Ovanstende redogrelse grundar sig Castells 2000, s. 290-312. Framstllningen bygger p Hachigian & Wu 2003, s. 23-42.

19

* Vad vi har sett i detta och fregende avsnitt r tv delvis olika ekonomiska utvecklingsprocesser. I globaliseringen mts de, och vi ska senare se om detta mte innebr ngra problem nr vi stller WSIS mot Kina. Den som vill kan nu med varierande klarhet och skiftande samtycke sknja konturerna av en ny vrld, som Castells har valt att benmna Ntverkssamhllet. P vilket stt pverkar detta vr sociala konstitution? Innan vi tar oss an den frgan ska vi lgga en teoretisk grund fr identitetsresonemangen.

3.2.4 Castells identitetsteorier

De flesta individer, och sociala aktrer, r i besittning av mnga olika identiteter samtidigt. Identiteter br drfr skiljas frn roller, vilka definieras enligt normer som struktureras av institutioner och organisationer i samhllet (fackfreningsmedlem, mor, granne o.s.v.). Frn detta skiljer sig identiteter genom att vara kllor till mening fr och av aktrerna sjlva, och konstrueras av en urskiljningsprocess. 73 Castells frnekar inte att ven yttre institutioner kan ge upphov till identiteter, men de gr skl fr den beteckningen frst om och nr sociala aktrer internaliserar dem och konstruerar sin mening kring dem. Drmed blir det fullt mjligt, men allts inte ndvndigt, att roller och identiteter sammanfaller, exempelvis ifrga om frldraskapet om nu frldern genom sjlvdefinition upplever detta som djupt meningsfullt. P detta stt blir allts identiteterna starkare kllor till mening n rollerna, vilka inte inbegriper ngon sjlvkonstruktions- och urskiljningsprocess. Frenklat uttryckt organiserar identiteter mening medan roller organiserar funktionerna74 som Castells uttrycker det. Castells framkastar nu hypotesen att i ntverkssamhllet organiseras meningen fr de flesta aktrer kring en primr identitet (det vill sga en identitet som inramar de vriga), som r sjlvbevarande i tid och rum. 75 Castells betraktar allts identiteter som konstruktioner, och ser drfr frgorna om frn vad, av vem, hur och varfr de konstrueras, som fundamentala. Byggstenarna hmtas frn historia, geografi, biologi, institutioner, kollektiva minnen och personliga fantasier, maktapparater och religisa uppenbarelser. Varje specifik mlgrupp stter sedan samman dessa till meningsfulla mnster i enlighet med mlgruppens sociala struktur. Varje social struktur r i sin tur ett uttryck fr dess maktrelationer, varfr Castells f reslr en modell med tre olika former av identitetskonstruktion: 76 Legitimerande identitet. Infrd av samhllets dominerande institutioner fr att utvidga och rationalisera deras dominans ver sociala aktrer. Stmmer med olika teorier om nationalism. Motstndsidentitet. Alstras av aktrer som befinner sig i positioner/tillstnd som har nedvrderats och/eller stigmatiserats av maktens logik. De bygger drfr motstndsvrn. Projektidentitet. Uppbyggs av sociala aktrer, p basis av det kulturella material som finns tillgngligt fr dem, nr de vill skapa en ny identitet som omdefinierar deras position i samhllet och drmed vill omvandla hela samhllsstrukturen. Ett exempel skulle kunna vara feminismen. Dessa kan, i olika konstellationer, verg i eller verlappa varandra. Det r mycket viktigt att framhlla att de olika identiteternas vrde r helt avhngigt av det sammanhang de frekommer i. 77
73 74

Castells 2002, s. 20. Castells 2002, s. 21. 75 Castells 2002, s. 21. 76 Castells 2002, s. 21-22. 77 Castells 2002, s. 22-23.

20

Varje identitetsbyggande process fr ett srskilt resultat i konstitueringen i samhllet: -Legitimerande identitet alstrar ett civilt samhlle. -Motstndsidentitet leder till bildandet av kollektiv eller gemenskaper. -Projektidentiteter alstrar subjekt (vitala sociala aktrer). Som antyddes i definitionen av civilsamhllet fr vi nu terminologiska problem. Vid den historiska verblicken ver Kina sg vi att demokratirrelsen ville inmuta ett omrde i samhllet fr fritt offentligt samtal, pminnande om vad Habermas brukar benmna det offentliga rummet, en vsentlig komponent i vad som i vanligt sprkbruk benmns civilsamh llet. Civilsamhllet kan allts antingen beteckna det samhlle som det odemokratiska kommunistpartiet vill upprtthlla (ovanstende tolkning), eller den samhllssfr som det vill bekmpa (den demokratiska tolkningen). Mitt frslag r att vi klassificerar den demokratiska tolkningen av begreppet som en projektidentitet som vill frndra samhllet s till vida att den vill accepteras som en del av samhllet. Vad jag drmed vill framhlla r att demokratirrelsen inte ndvndigtvis motsatte sig kommunistpartiet utan endast ville omvandla samhllet s att demokratin inlemmades i det redan existerande samhllet. I den fortsatta texten kommer jag att anvnda begreppet civilsamhlle i den demokratiska meningen, vilket Castells oftast ocks gr. Som har framhllits r det i frsta hand Kinas nationella identitet som hr ska studeras, varfr vi behver g igenom ngra av Castells grundtankar kring nationalism och identitet. Han anger tre analytiska huvudpunkter:78 Dagens nationalism behver ej vara inriktad p en suvern nationalstat. Nationalism r inte ndvndigtvis ett elitfenomen utan kan ocks vara en reaktion mot globala eliter. Den nuvarande nationalismen r mer reaktiv n proaktiv och tenderar att vara mer kulturell n politisk. Med utgngspunkt frn ovanstende diskussioner gr det nu att presentera den identitetsmodell som jag tnker anvnda i analysavsnittet: 1. Den legitimerande identiteten. Kommunistpartiets strvan till identitetskontroll. 2. Motstndsidentiteten. Regeringskritisk nationalism. 3. Projektidentiteten. Strvan efter ett autonomt civilsamhlle. Drutver kommer vi ocks att stta p minoritetsidentiteter och regionala identiteter. Det viktigaste i byggandet av nationer, enligt Castells, r de gemensamma erfarenheterna. 79 I de kinesiska krnomrdena, dr etniciteten r oerhrt homogen, sprket gemensamt, byrkratin vlutvecklad och de historiska erfarenheterna gemensamma, r allts de flesta faktorerna vl uppfyllda. Kampen om den nationella identiteten gller hr istllet hur globaliseringsprocessen kan tnkas verka. Som vi kommer att f se r globaliseringen en tid av teruppvckt nationalism, men i denna version mer som en defensiv reaktion mot globaliseringens hot n en samverkande del av processen. Castells sammanfattar detta hot i tre punkter: globaliseringens upplsning av autonomin hos nnu existerande institutioner ntverkens och flexibilitetens utsuddning av tillhrighet och engagemang krisen fr den patriarkala familjen I frsta hand r det de tv frsta punkterna vi kommer att behandla. * Med hjlp av detta och fregende avsnitt str vi frhoppningsvis rustade att teckna en teoretisk bild av de politiska och sociala konsekvenserna av globaliseringen.

78 79

Castells 2002, s. 43-44. Castells anvnder fyra punkter, varav jag utelmnar en. Castells 2002, s. 43.

21

3.2.5 Nationalstatens kris och identitetens roll

Globaliseringen innebr omfattande frndringar f r alla jordens folk, oberoende av om man vill kalla det en revolution, en ny tid, ett informationssamhlle eller om man hvdar att det nya mest bestr av frndringar inom och frlngningar av en redan existerande grundstruktur (det kapitalistiska samhllet). Fr att kortfattat beskriva de sociala konsekvenserna kommer jag msom att beropa Castells, msom Webster och Anthony Giddens (vars arbeten i stora drag omfattas av Castells) 80 . I prologen till sitt stora trebandsverk gr Castells en verblick ver vrlden, och han vinnlgger sig inte om att vara optimistisk. Det har uppsttt nya relationer mellan ekonomi, stat och samhlle. Ekonomin har blivit flexiblare, konkurrensen har trappats upp och blivit global, parallellt med att misren hos de utanfrstende har frdjupats. Vlfrdsstaten nedmonteras och det politiska systemet har hamnat i en legitimitetskris, samtidigt som individualiseringen har tilltagit, delvis p kollektivets bekostnad. 81 Vi ska nu se lite nrmare p denna process. Till att brja med kan vi notera den frskjutning som har skett inom samhllet genom de mjligheter som informationstekniken och ntverken ger upphov till. I och med framvxten av multinationella bolag, nationalstatens undergrvda suvernitet och ntverkens uppkomst har makten alltmer koncentrerats till elitens ntverk, dr den har blivit osynlig. Inom dessa ntverk har det uppsttt en ny rumtid, fldesrummet, som befolkas av maktens elit vilken blir alltmer homogen, kosmopolitisk och kulturellt obunden. Parallellt med detta fldesrum, men utan mjlighet till interaktion, existerar platsrummet, dr folket lever kvar i alltmer urholkade historiska miljer, avskurna frn de samhllsformande processer som numera har frlagts till fldesrummet, dit folket saknar tilltrde, inte genom frbud utan genom att de inte behrskar de koder och den kommunikation som krvs fr att f delta. 82 Detta r den moderna metoden att gra folket maktlst, sndrat och frvirrat, och hrur uppstr identitetskriser och protester. Innan vi frdjupar oss i dessa frgor ska vi emellertid uppehlla oss en stund vid nationalstatens kris. Vari bestr denna kris mer konkret, hur yttrar den sig och hur hanteras den? Vi sg tidigare att globaliseringen delvis ingick i ett politiskt projekt, som markant har frndrat nationalstatens roll. Frn att ha varit huvudarena fr de stora fretagens fortfarande nationella produktion, och den drmed frknippade inhemska konsumtionen, har nationalstaten blivit en vara p den ppna marknaden fr arbetsmarknader dr det gller att erbjuda de idag transnationella fretagen s frmnliga produktionsvillkor som mjligt, med den vlbekanta konkurrensen frn lglnelnder som ptaglig bekrftelse. Den frdel de utvecklade lnderna tidigare hade av mer kvalificerad arbetskraft minskar successivt, och WTO ser till att ingen bedriver otilltet protektionistisk tullpolitik. En fljd av detta r att vlfrdsstaten hotas nr det nationella samhllsfrdraget mellan stat och kapital blir betydelselst, och ingen tror p allvar p (ej heller nskar) ett globalt frdrag. Drmed frsvagas en av de viktigaste kllorna till den moderna nationalstatens legitimitet. 83 Vi lever i en tid som inte bara utmrks av transnationella fretag utan ocks av allt fler internationella organisationer. Utver geopolitiska organisationer som exempelvis FN, WTO, Vrldsbanken och IMF, vilka tillsammans med nationalstaterna och p bekostnad av deras suvernitet konstituerar vr politiska terrng, ser vi ocks att civilsamhllets organisationer tar ver allt mer av dagens avgrande frgor, till exempel miljfrgor (vilka idag till sin karaktr r globala och drmed inte kan hanteras enskilt) och mnskliga rttigheter. 84 Samtidigt ser
80 81

Castells 2002, s. 24. Castells 2002, s. 25-26. 82 Castells 2001, kap. 5 och 6. 83 Castells 2002, s. 261-263. 84 Se t. ex. Castells 2002, s. 277, Castells 2000 s. 361 eller Webster 2003 s. 218-220.

22

Castells en internationell fiskal kris nr staten fr allt svrare att bedriva effektiv skattepolitik nr hela ekonomin globaliseras. 85 I Kina har denna fiskala problematik accentuerats av det faktum att den kinesiska regimen i sin moderniseringsstrategi valde ut vissa provinser till ekonomiska reformer. Dessa regioner fick relativt hg grad av autono mi med lngtgende fiskala rttigheter. 86 Medieutvecklingen stller staten infr andra slags utmaningar. Utver Fordismens nationella radio- och TV-kanaler finns det idag en svrverskdlig mosaik av globala medier, som agerar enligt marknadsmssiga principer. Detta har konsekvenser fr samhllet p flera omrden, och Webster gnar ett kapitel t Habermas ider om en offentlig sfr. Habermas grundtanke r att denna sfr vxte fram som (med risk fr upprepning) ett omrde som stod fritt frn statlig styrning och ekonomiska krafter och drfr var centralt fr det demokratiska systemet. Webster prisar sedan det brittiska public-service-systemet, inklusive TV, radio, statlig information, museer och, kronan p verket, de offentliga biblioteken. Den allmnna tesen r att den offentliga sfren i den globala kapitalismens tidevarv blir alltmer trngd av kapitalistiska krafter, som antingen konkurrerar ut den eller anser att den, av olika anledningar, inte frtjnar sitt statliga std, vilket ger oacceptabla konkurrens frdelar. Den offentliga sfren frutsps allts krympa, 87 en slutsats som delas av Herbert Schillers Kritiska Teori. 88 Som vi ska se skiljer sig detta frn WSIS framtida vision. Totalitra stater utarbetar noggranna strategier fr att hantera medieutvecklingen, vilken fr dem utgr ett fundamentalt hot mot sjlva grunden fr deras existens. Vi kan hr notera att Castells nnu s lnge tror att de kan hlla stnd en tid, men i lngden kommer medborgarna att vilja ha sin information frn kllor som ej r understllda staten. I lngden r diktaturerna allts dmda att frlora kontrollen. Drmed frlorar staten en av grundstenarna fr sin makt, vilken frsvagas ytterligare av den vxande autonomin fr regionala och lokala medier. 89 Ur en annan aspekt har informationstekniken bidragit till kad kontroll genom de strre mjligheterna till vervakning. Giddens ser inte vervakning som ngot i sig negativt utan som en absolut oundgnglig del av ett modernt, vlorganiserat samhlle. 90 Det betyder ju inte att makten inte kan missbrukas, men det r mnga som idag inte ser den statliga vervakningen som den strsta faran fr privatlivets integritet utan istllet de privata fretagens allt bttre och effektivare vervakning. 91 Drmed fr nationalstaten ytterligare konkurrens. * De utmaningar vi hittills har behandlat har alla i ngon mening sitt ursprung utanfr staten. Vi ska nu gna oss t processer vilka i frsta hand kommer inifrn, lt vara som en reaktion p de utifrn kommande frndringarna. Giddens beskriver vrt nya samhlle som senmodernt och posttraditionellt, vars utmrkande dynamik bestms inte bara av tskiljandet av tid och rum, urbddningsmekanismer och institutionell reflexivitet (modernitetens drag) 92 utan ocks av att sjlvet i sig blir ett reflexivt projekt. 93 Det traditionella livet var lngt mer inbddat (embedded) 94 stillvida att man gjorde, tyckte och tnkte s som de yttre omstndigheterna (naturen eller kulturen) krvde, det vill sga man mjlkade nr s krvdes, sdde nr s

85 86

Castells 2002, s. 256. Castells 2000, s. 326-330. 87 Webster 2003, kap. 7. 88 Webster 2003, kap. 6. 89 Castells 2002, s. 267-268. 90 Webster 2003, kap. 8. 91 Castells 2002, s. 309-310 eller Webster 2003 s. 223-225. 92 Giddens 2002, s. 31. 93 Giddens 2002, s. 45. 94 Webster 2003, s. 205.

23

krvdes, delade trosuppfattning med dem i det omgivande samhllet och s vidare. 95 Idag har vi allt strre mjlighet att vlja inte bara vad vi ska gra och vad vi ska tycka och tnka, utan ocks, mer sammanfattande, hur vi ska leva. Denna nya mjlighet till reflexivitet har inte uppsttt ur ingenting, utan just genom att tillgngen till kunskap om alternativa livsstilar och vrderingar har accentuerats s ofantligt genom globaliseringen. 96 Urbddningsmekanismerna, bestende av de traditionella, konkreta omgivande strukturernas upplsning, har resulterat i ett tomrum, och istllet stlls vi infr hela vrldens kulturutbud s att sga rakt in i vra vardagsrum. Den som pstr att detta gr oss rotlsa framlgger knappast ngon kontroversiell hypotes, utan en ganska allmnt omfattad uppfattning. 97 Fljderna av detta var inte uppenbara fr alla. I takt med globaliseringen trodde mnga forskare att betydelsen av den nationella identiteten skulle minska i betydelse. Nationer betraktades som godtyckliga historiska tillflligheter98 som skulle frsvinna ur mnniskornas medvetande nr den nya vrlden gjorde sitt intg. Forskarna har uppenbarligen fullstndigt saknat verklighetskontakt, eftersom tendensen har varit den rakt motsatta. Nationalismen har vuxit sig allt starkare och har ibland blivit ett direkt hot mot staten, som anses frrda nationen i det globala spelet. Reaktionen p vardagslivets urholkning har faktiskt blivit att identitetens roll alltmer har frstrkts. Mening sks allt mindre i vad man gr och alltmer i vem man r. Denna tendens frstrks av den klyvning av rumtiden i fldesrum respektive platsrum som togs upp tidigare. Den globalt inriktade staten riktar sin uppmrksamhet mot fdesrummet och delegerar mnga mjukare frgor som exempelvis utbildning, kultur och sociala renden till regional och lokal niv, dr kopplingen till platsrummet r mer ptaglig. Hr frodas identitetsfrgorna, som vxer sig allt starkare med fljd att nationalstaten frsvagas ytterligare, denna gng inifrn. Det pgr allts samtidigt global homogenisering och social differentiering, och p hemmaplan stlls staten infr allt strre utmaningar av de identitetsansprk som grs inom civilsamhllet. I Kina bygger kommunistpartiets stllning p en mtlig jmvikt av maktdelning mellan nationella, regionala och lokala eliter. Denna ordning kan enligt Castells utgra nyckelmekanismen fr vergngen frn etatism till kapitalism. 99 Kommunistpartiet nr fortfarande en drm om en fullt utvecklad ekonomisk och teknologisk utveckling utan eftergifter fr det civila samhllets tryck, med frmgan att agera p den globala arenan fast samlad i statens hand, 100 men det r tveksamt om det ver huvud taget r mjligt att till fullo utnyttja informationsteknikens fulla potential om inte samhllets aktrer fr full frihet att delta med sin egen kreativitet. 101 Castells sammanfattar nationalstatens situation med fljande ord: Informationslderns nationella regeringar r fr sm fr att hantera globala krafter men fr stora fr att hantera mnniskors liv.102 Avgrande fr nationalstatens framtid tycks vara dess frmga att anpassa sig till detta. * ven om mycket av detta inte r ngonting unikt (alla tider har alltid varit prglade av oskerhet och identitetsskande) s ligger det enligt mnga forskare, framfr allt Castells, ngot nytt i att identiteten nu har blivit huvudkllan, ibland den enda kllan, till mening. Castells r ocks noga med att ppeka att skandet efter identitet inte p ngot stt r begrnsat till Vsterlandet. Skandet efter ny identitet och andlighet r lika intensivt i sterlandet, trots den mer kollektivistiskt inriktade kulturen och individens underordnade roll
95 96

Webster 2003, s. 205. Webster 2003, s. 205. 97 Som bara ett exempel kan nmnas Sven Nilsson i Kulturens vgar (1999) s. 19. 98 Gellner citerad i Castells 2002, s. 41. 99 Castells 2002, s. 282. 100 Castells 2000, s. 325. 101 Castells 2000, s. 341-344. 102 Castells 2002, s. 282.

24

infr familjen. 103 I samhllsutvecklingen, vare sig det r ster- eller Vsterlandet, r jakten p identitet lika stark som de teknisk-ekonomiska frndringarna. 104 Det har varit min avsikt att hr teckna en bakgrundsbild av de politisk-ekonomiska processer som ledde fram till dagens globaliserade samhlle, samt ge en mycket kortfattad verblick ver hur dessa processer pverkar vra mest grundlggande uppfattningar om livet och dess mening. Min frhoppning r att lsaren har lyckats uppfnga de sm antydningar jag har givit om hur detta ramverk str i relation till Kina och WSIS. Jag har ocks frskt att framhlla hur identitetsfrgan hamnar mitt i diskussionens centrum, och hur avgrande den r fr mnga diktaturer. De fruktar att folket fr tillgng till all vrldens ider och livsstilar eftersom de vill behlla greppet om invnarna och skydda dem frn felaktiga tankar och farliga irrlror, samtidigt som de vill bli delaktiga i vrldshndelserna och ha tillgng till elitens ntverk. Denna deras kluvna instllning till informationstekniken, vilken inverkan den har och hur detta skeende manifesteras ska vi se nrmare p senare.

3.3 Informationssamhllets vara eller inte vara

I fregende delkapitel har vi tagit del av ngra av Castells teorier om det samhlle vi lever i. r det berttigat att utifrn dessa teorier tala om ett informationssamhlle? Det finns vlartikulerade teorier som besvara den frgan nekande. Litteraturen p omrdet r minst sagt svrverskdlig, och jag kommer inte att efterstrva ngon uttmmande behandling. Min uppsats har till uppgift att underska Kinas vg in i det informationssamhlle som ges uttryck fr inom WSIS, och det r ur det perspektivet analysen ska genomfras. WSIS-projektet existerar emellertid inte i ngot vakuum utan mitt i vr motsgelsefulla vrld. Jag tnkte drfr frst presentera en mycket kortfattad bild av informationssamhllet med betoning p hur det framstlls av Webster i Theories of the information society.

3.3.1 Websters syn p begreppet Informationssamhllet

Webster r kritisk till tanken att det samhlle vi (med vi tycks Webster mena vsterlnningar) idag lever i r ngonting i grunden nytt i frhllande till det kapitalistiska industrisamhllet, och att detta nya samhlle skulle vara frtjnt av benmningen informationssamhlle. Entusiasterna anvnder begreppet vldigt olika och inte alltid med ngon strre precision. P vilka grunder kan vi sgas leva i ett informationssamhlle? Har det verkligen skett ett kvalitativt skifte eller har det bara skett en kvantitativ informationskning? Som utgngspunkt anger han fem olika stt att definiera informationssamhllet: tekniskt, ekonomiskt, sysselsttningsmssigt, rumsligt och kulturellt vilka p intet vis behver vara msesidigt uteslutande. Problemet r att mnga frfattare inte klargr sin instllning utan anvnder sig av det djupt problematiska tillvgagngssttet att konstatera en kvantitativ informationskning och drur hrleda ett kvalitativt skifte, samtidigt som det sllan utreds om det rr sig om en kontinuerlig, gradvis frndring eller ett verkligt brott. Uppdelningen syftar drfr till att uppn strre klarhet och bttre kunna utrna vad som faktiskt sgs. Till detta fogar Webster dessutom en separat definition av kvalitativt slag som han tillmter stort vrde, nmligen idn att den teoretiska kunskapen har blivit det fundamentala fr samhllet. 105 Den kritik ha n riktar mot de olika framstllningarna inom de fem definitionerna bottnar ofta i just frhllandena kvantitet/kvalitet respektive kontinuitet/brott. Ifrga om den tekniska definitionen tenderar fresprkaren ofta att, kanske helt omedvetet, hemfalla t teknologisk determinism, det vill sga frestllningen att samhllet formas och styrs helt av den tekniska

103 104

Castells 2001, s. 47. Castells 2001, s. 28. 105 Webster 2003, s. 8-9.

25

utvecklingen. Tekniken tilldelas allts den exklusiva rtten att namnge vrt samhlle, 106 men i akademiska kretsar rder stor enighet om verfrenklingen och orimligheten i detta. ena sidan antas den tekniska utvecklingen vara helt fristende frn det vriga samhllslivet, andra sidan antas tekniken vara den drivande kraften i hela utvecklingen. Den ekonomiska definitionen tar vanligtvis fasta p att den del av BNP som har sitt ursprung i rent informationshanterande verksamhet stadigt har kat och om den, som exempelvis Fritz Machlup vid Princeton University hvdar, 107 r den enskilt strsta sektorn av ekonomin s r det befogat att tala om ett informationssamhlle istllet fr ett industrisamhlle. Mot detta kan man invnda att det inte r s alldeles enkelt att avgra vad som ska rknas till informationssektorn och inte. Den sysselsttningsmssiga definitionen uppvisar ett liknande mnster. Om informationsarbetarna r den enskilt strsta yrkesgruppen s kan man tala om ett informationssamhlle. Istllet fr industriarbetare i blstll har vi idag informationsarbetare i vit skjorta. Deras rmaterial r ider, kunskap, symboler och information och deras frmsta redskap r deras egen kreativitet. Vi skulle drmed ha ftt en ny arbetarklass bestende av intellektuella informationsexperter. Invndningen r terigen densamma: det r inte s enkelt att klart skilja informationsarbetare frn andra arbetare. Castells, exempelvis, klumpar samman en rad olika omrden ssom utbildning, kommunikation, organisation och vetenskap inom samma ram, s att svl journalister som kirurger blir informationsarbetare. Vr uppfattning av tid och rum pverkas onekligen av informationsteknologin. Globala ntverk vxer fram som binder samman vrldens alla hrn. Webster r emellertid skeptisk till de mest radikala och ofta oprecisa framstllningarna (exempelvis Castells teorier om fldesrummet). Kulturellt har informationstekniken onekligen inneburit stora frndringar, men r det verkligen ngonting nytt i frhllande till exempelvis 1920-talet? Man kan ocks frga sig om ngon substantiellt kvalitativ frndring har intrtt. Informationsmngden har frvisso kat, men meningen tycks nrmast ha minskat. 108 Information definieras istllet utan hnvisning till mening, och har reducerats till ettor och nollor, eller priser och siffror. Denna problematik frdjupas av det faktum att s mnga hrleder ett kvalitativt systemskifte ur den odiskutabla kvantitativa kningen av information, vilket r problematiskt. I kontrast till detta menar Webster att ett kvalitativt skifte sin sida inte behver frutstta ett kvantitativt, och exemplifierar med en hypotetisk vrld dr en liten minoritet av informationsexperter ocks r i besittning av den avgrande makten. Det r just en sdan vrld som Castells menar att vi lever i. Betrffande idn att den teoretiska kunskapen r vr tids mest utmrkande drag kan man se till de stora uppfinnarna under 1700- och brjan av 1800-talet, vilka var begvade och driftiga amatrer som tog sig an praktiska problem med empiriska trial-and-error- metoder (exempelvis jrnvgar, ngmaskiner m.m.), medan idag den teoretiska kunskapen ofta r ett frkunskapskrav fr att man ver huvudtaget ska kunna vara aktiv inom frontforskningen. Flertalet akademiska discipliner inom svl natur- som samhllsvetenskaperna bygger p en abstrakt, strikt kodifierad teoretisk kunskap om olika slags lagbundenheter. Det avgrande r inte huruvida teorierna r sanna; det avgrande r att s stora delar av samhllsapparaten fungerar p grundval av teoretisk kunskap. Webster finner denna framstllning mycket, men inte tillrckligt, vertygande. 109

106 107

Webster 2003, s. 11. Webster 2003, s. 12. 108 Webster 2003, t. ex s. 20 eller s. 149. 109 Webster 2003, s. 52-54.

26

3.3.2 Castells och Boyles syn p begreppet Informationssamhllet

Castells argumenterar fr att vi faktiskt genomlever en informationsteknologisk revolution, samtidigt som han varnar fr profetisk iver och ideologisk manipulation, ty om vi fastnar dr gr vi miste om revolutionens grundlggande betydelse. Fr att man ska kunna tala om en historisk diskontinuitet mste det nya genomsyra alla mnskliga verksamhetsomrden. Ur den aspekten r den nuvarande revolutionen minst lika historisk som 1700-talets industriella revolution. Dremot r han mer restriktiv till termen Informationssamhllet, eftersom ett sdant sprkbruk, som han ser det, implicerar en allmn homogenitet av sociala former. 110 Istllet fredrar han att karakterisera vrt samhlle som informationellt, vilket i en mer vergripande betydelse syftar p att en samhllsorganisation dr alstring, behandling, och verfring av information blir grundkllan fr produktivitet och makt. 111 James Boyle r lite mer lngtgende. Han menar att just drfr att informationsbegreppet anvnds inom s vitt skilda omrden, r det befogat att tala om ett informationssamhlle: We have the information technology issues, the genetic information issues, the privacy issues, the dataflow issues, and the intellectual property issues. The justification for treating these together is precisely the homologization of forms of information112 [ursprunglig kursivering] Inte heller accepterar han kravet p historisk diskontinuitet. Mnniskan bedrev primitiv industriell verksamhet lngt fre den industriella revolutionen, men vi talar likafullt om industrisamhllet. 113 Boyle bestrider allts bda Websters huvudkrav. Vi missar sjlva pongen om vi krver att informationen mste insorteras i olika fack, och det r orimligt att krva ett verkligt brott med det frgngna fr att tala om ett nytt slags samhlle. Drtill anser Boyle att sjlva det faktum att s mnga mnniskor, inte minst p inflytelserika poster (politiker och ekonomer), tnker och talar i termer av informationssamhlle i sig r ett argument fr att s r fallet. 114

3.4 Sammanfattning av kapitel 3

Globaliseringen har visat sig vara en komplex och svrfngad process. De teorier vi har gtt igenom lyfter fram den nya, post-Fordistiska ekonomin, en frsvagad nationalstat, en klyvning av rumtiden i fldesrum respektive platsrum, och social rotlshet. Som en fljd har individers, gruppers, och nationers identitet omvrderats, och identitetsfrgornas betydelse accentuerats. Huruvida det moderna samhllet frtjnar beteckningen informationssamhlle eller ej r en omdiskuterad frga, men det har visat sig att det finns vlartikulerat motstnd mot termens bruk. Med teorierna avklarade ska jag i nsta kapitel redogra fr den metod som ska anvndas.

110 111

Castells 2001, s. 43. Castells 2001, s. 44. 112 Boyle 1996, s. 7. 113 Boyle 1996, s. 6. 114 Boyle 1996, s. 6.

27

4 Metod
Under arbetets gng vxte en metodologisk id fram, som jag nu ska frska redogra fr. Avgrande fr min uppsats r WSIS huvuddokument Declaration of Principles och Plan of Action, hdanefter DP respektive PA. terigen vill jag betona att jag med WSIS syftar p dessa tv dokument om inte annat sgs. Kinas relation till informationssamhllet ska analyseras utifrn WSIS. Det har drfr, som jag redan antytt, fallit sig naturligt att gra tv olika men intimt frknippade studier, frst WSIS och drefter Kina. Genom att utg ifrn mina frgestllningar och strukturen hos WSIS utarbetar jag ett analysinstrument i form av ett raster bestende av 10 kategorier. Sedan sorteras WSIS material in i dessa olika kategorier, varmed jag ocks hoppas att det framtrder en ngorlunda begriplig bild av WSIS. Utifrn tillgngliga teorier analyserar jag sedan resultatet, varmed Frga 1: Vad karakteriserar det informatio nssamhlle WSIS ger uttryck fr? besvaras. Det r inte frga om ngon kritisk analys, dr aktrernas bakomliggande motiv ska utrnas, utan istllet ska tongivande ider, teoretiska grundfrutsttningar och implikationer lyftas fram. Tanken r att p detta stt f fram en fr uppsatsen ndamlsenlig, deskriptiv analys av WSIS. Jag vill framhlla att det inte primrt r styrkan i WSIS inverkan som ska underskas utan riktningen. Nsta steg r att sortera in Kinamaterialet i analysinstrumentet. Drefter utfr jag en jmfrande analys mellan WSIS och Kina kategori fr kategori med hjlp av tillgngliga teorier, och sedan genomfrs en vergripande analys av hela situationen. Drmed hoppas jag att Frga 2: Hur pverkar globaliseringen och informationstekniken Kinas nationella identitet utifrn WSIS perspektiv? och Frga 3: Hur har den kinesiska regimen agerat och hur kan den tnkas komma att tvingas agera allmnpolitiskt och informationspolitiskt fr att bemta och hantera den situation som utvecklingen resulterar och/eller tros resultera i utifrn WSIS perspektiv? frhoppningsvis besvaras. ven hr kommer analysen att ske i nra anknytning till mina grundteoretiker. Jag hoppas drfr att finna hllpunkter hos WSIS som kan fnga in Kinas spnning mellan marknadsliberalism, civilt samhlle, nationalism och politisk kontroll. Diktaturers nskan att moderniseras str i kontrast till deras ovilja att acceptera en offentlig sfr fr fri debatt, och civilsamhllets roll r central i bde WSIS och Castells visioner, ven om de skiljer sig t. P ett naturligt stt knyts d WSIS och Kina samman med Castells identitetsteorier. I denna process anknyter jag till mnniskortts- och demokratifrgor, vilka r avgrande fr diktaturer, och allmnt antas f strre betydelse i det globala ntverkssamhllet.

4.1 Utarbetandet av analysinstrumentet

Det r nu dags att frska utarbeta det analysinstrument som senare ska anvndas. Lt oss drfr terigen beropa hela WSIS-projektets vrldsbild. Vi sg tidigare att fyra olika aktrer ansgs vara speciellt viktiga, vilket ocks framhlls i DP 20 och PA 3: Stater. Den privata sektorn. Civilsamhllet. FN-organisationen. Lt oss ocks ter beakta DP och se lite noggrannare p dess uppbyggnad. DP r ett dokument bestende av 67 paragrafer (vilket framhlls i kapitel 2), indelade i tre avdelningar: A. Vr gemensamma vision av Informationssamhllet ( 1-18). B. Ett Informationssamhlle fr alla: nyckelprinciper ( 19-64). Denna avdelning r i sin tur indelad i de elva nyckelprinciperna, vilka hr numreras romerskt fr att inte skapa ondig frvirring.

28

Staters och intressenters roll i frambringandet av IKT fr utveckling. ( 20). Hr vill man klargra vilka aktrer man anser vara viktiga. (ii) Informations- och kommunikationsinfrastruktur: en essentiell grund fr ett inkluderande informationssamhlle. ( 21-23). Det behvs ett vl utbyggt informationsteknologiskt ntverk. (iii) Tillgng till information och kunskap. ( 24-28). Det r vsentligt att alla fr tillgng till information och kunskap. (iv) Kapacitetsuppbyggnad. ( 29-34). Utver en vlutvecklad infrastruktur r det ocks ndvndigt att mnniskor fr utveckla sin kapacitet att tillgodogra sig den tillgngliga informationen. (v) Gra IKT plitligt och skert. ( 35-37). Sekretess och skydd av privatlivet betonas. (vi) Skapa en mjliggrande milj. ( 38-50). Man vill skapa en milj som mjliggr fr s mnga som mjligt att delta i uppbyggandet och utvecklingen av informationssamhllet. (vii) IKT-tillmpning gynnar alla aspekter av livet. ( 51). IKT anses gynna alla aspekter av livet ssom hlsa, utbildning, arbete, milj, kultur med mera. (viii) Kulturell mngfald och identitet, sprklig mngfald och lokalt innehll. ( 52-54). Kulturell och sprklig mngfald, minoritetsstd och bevarande tgrder betonas. (ix) Media. ( 55). Pressfrihet, yttrandefrihet och informationsfrihet ska ven i framtiden garanteras. (x) Etiska aspekter. ( 56-59). Vrden som tolerans, fred, jmstlldhet, solidaritet, frihet, ansvar, rttvisa, miljskydd med mera ska tnjuta full respekt i Informationssamhllet. (xi) Internationellt och regionalt samarbete. ( 60-64). Informationssamhllet kan bli ett redskap fr att uppn internationellt accepterade ml. C. Mot ett Informationssamhlle fr alla baserat p gemensam kunskap. ( 65-67). PA har en snarlik uppbyggnad. Om vi nu tar i beaktande att jag avser att underska hur Kinas vg in i informationssamhllet formar sig med avseende p identitet och informationskontroll, och de teorier jag har att utg ifrn, infr jag fljande kategorier som analysinstrument utifrn den struktur som DP uppvisar ovan: 1. vergripande ml. 2. Synen p staten ur ett globalt och nationellt perspektiv. 3. Synen p ekonomin ur ett globalt och nationellt perspektiv, inklusive den privata sektorn och statens roll i ekonomin. 4. Synen p civilsamhllet, inklusive den offentliga sfren och media. 5. Synen p samarbetet mellan staterna, den privata sektorn, civilsamhllet och det internationella samfundet vid uppbyggandet av Informationssamhllet. 6. Aktiva globaliserings- och e-strategier. 7. Synen p skydd, skerhet och privatliv i informationssamhllet, inklusive statens reaktiva strategier fr att skydda sin maktposition. 8. Synen p och inverkan av globalisering och IKT, framfr allt Internet, p individ, samhlle och kultur a) ur nskad synpunkt. b) ur empirisk synpunkt. 9. Synen p etiska principer, inklusive mnskliga rttigheter och demokrati. 10. Synen p internationellt och regionalt samarbete. Genom att betona synen p flertalet omrden har jag velat ppna drren fr identitetsfrgor. Synen p statens roll, exempelvis, innefattar ven dess sjlvbild och sjlvfrstelse, det vill

(i)

29

sga dess identitet. Jag har ocks velat lyfta fram globaliseringen tydligare, fr att f en starkare koppling till mina frgestllningar och till teorin. Det r inte min avsikt att ge mig alltfr djupt in i rent tekniska frgor, eftersom de faller utanfr mina frgestllningar. I mnga fall har jag ocks valt att frng WSIS uppdelning. Mnga strategier rymmer bde en teknisk aspekt och en syftande aspekt, och i sdana fall tar jag i frsta hand fasta p den syftande aspekten. Som man ser har jag hmtat kategori 1 frn punkt A Kategori 2-4 motsvarar de tre . frsta aktrerna, och kan drfr sgas vara en uppdelning av punkt (i). Drtill har jag ltit punkt (ix) uppg i kategori 4. Denna uppdelning i politiska, ekonomiska och sociala aspekter r ocks gngse i samhllsforskning, som vi sg i det sociologiska teoriavsnittet (dr uppdelningen benmndes makt, produktion och erfarenhet). Kategori 5 r motiverad av det faktum att WSIS s ptagligt pongterar samarbete mellan aktrerna. Kategori 6 har inspirerats av punkt (iii), (iv), (vi) och (vii). Ur lite annorlunda perspektiv har ven kategori 8 inspirerats av dessa, men framfr allt r den motiverad utifrn punkt (viii). Kategori 7 r en direkt omformulering av punkt (v), kategori 9 motsvarar punkt (x) och kategori 10 motsvarar punkt (xi). Punkt (ii) har inte frrats ngra tydliga kategorimotsvarigheter, beroende p dess tydligt tekniska karaktr. Jag skulle vilja kommentera kategorierna lite mer, en i taget. Huvudsyftet med de olika kategorierna r i respektive fall, med avseende p svl inverkan som reaktion, att: 1. se hur WSIS ml verensstmmer med den kinesiska regimens allmnna strvanden, 2. jmfra WSIS idealbild av en stat med Kinas nationella identitet, samt ge en vergripande bild av Kinas nuvarande situation, 3. se hur den ekonomiska och privata aspekten hanteras och uppfattas, 4. se hur WSIS bild av civilsamhllet verensstmmer med och kan tnkas inverka p Kinas nationella identitet, 5. se hur man vill bedriva IKT-samarbetet mellan olika aktrer, 6. jmfra WSIS pbjudna strategier framfr allt med avseende p e- government115 med Kinas hllning och strategier, 7. se hur WSIS syn p skerhet och skydd av privatliv verensstmmer med Kinas, inklusive Kinas nskan till informationskontroll, 8. jmfra vad WSIS vill stadkomma mer konkret med globalisering och IKT med Kinas strvanden i allmnhet och globalisering och IKT i synnerhet, 9. jmfra WSIS vrderingar med Kinas, 10. se hur Kinas internationella och regionala ageranden verensstmmer med WSIS. Grundidn r nu vldigt enkel. I frberedelseanalysen av WSIS gs DP och PA igenom och materialet sorteras upp och sammanfattas i respektive kategori, vilket ibland betyder att en och samma paragraf hamnar i flera kategorier samtidigt. I kapitlet drefter gr jag samma sak med mitt empiriska material, det vill sga den Kina- litteratur som jag har att tillg. Resultaten jmfrs, och sedan genomfr jag en vergripande analys. Frhoppningsvis trder en bild fram som kan besvara uppsatsens frgor. Rimligen borde validiteten i den hr metoden vara relativt god, eftersom den r srskilt utformad fr just de problem som uppsatsen avser att behandla. Reliabiliteten torde inte p samma stt vara garanterad. Mina obefintliga kunskaper i kinesiska och de uppenbara begrnsningarna att bedriva nrstudier har gjort att jag har ftt frlita mig helt p det material som har varit tillgngligt. Dessa brister i reliabilitet har emellertid ingenting med sjlva metodvalet att gra, utan r snarare en ofrnkomlig svaghet i hela uppsatsen.

115

Jag har inte funnit ngon lmplig versttning av detta begrepp. Jag har drfr behllit det engelska uttrycket.

30

5 Den asiatiska kontexten

Innan vi kan pbrja sjlva underskningen behver vi behandla vissa viktiga kontexter och lrdomar, samt bekanta oss med stasiatiska IT- och globaliseringsvillkor i allmnhet. Kapitlet har delvis ftt utformas utifrn tillgngligt material. Anledningen till att jag i s vldigt ringa utstrckning behandlar Japan r att jag i frsta hand vill se hur stasiatiska, totalitra stater har utvecklats efter andra vrldskriget och framfr allt i modern tid. Japans srstllning med dess speciella relation till USA gr att det faller litet utanfr ramen fr uppsatsen. Fr att redan frn brjan inhmta den kanske viktigaste bakgrundsfrstelsen inleder vi med den p mnga stt signifikanta diskussionen om de Asiatiska vrdena.

5.1 Asiatiska vrden

I teoridelen sg vi att mnga sydstasiatiska lnder efter andra vrldskriget uppvisade en enastende ekonomisk utveckling. Nr det ekonomiska miraklet i Sydstasien stod p sin hjdpunkt brjade vissa asiatiska ledare, framfr allt Lee Kuan Yew, Singapores regeringschef 1959-90, men ven Mahathir Mohamad, tidigare premirminister i Malaysia, alltmer framhlla de asiatiska lndernas egenart i frhllande till vstvrlden. En ganska kraftfull tankeskola uppstod som hvdade att den vsterlndska demokratin inte riktigt passade fr den asiatiska kulturen. Istllet fresprkades asiatiska, eller lika ofta, konfucianska vrden, vilka menades passa asiaterna bttre. Jag tnkte att vi skulle drja oss kvar en stund vid denna debatt eftersom den artikulerar mnga av de teman som berr modernitet, globalisering och identitet i Asien. Innan vi ger oss in i den stundtals livliga diskussionen r det lmpligt att vi bekantar oss med en viktig filosofisk lra som utgr grunden fr mnga av resonemangen, nmligen (neo)konfucianismen.

5.1.1 Neokonfucianism
Den sydkoreanske filosofiprofessorn Young-bae Song vid Seoul National University har utfrt en noggrann analys av neokonfucianismen som alternativ till vsterlndskt tnkande.116 Han brjar med att konstatera att globaliseringen, informationsteknologin och Internet innebr snabba och djupgende frndringar fr alla folk, och han hvdar ocks att det hrav fljer en konvergens mot en ny, mer enhetlig vrldsordning. Istllet fr att undra om lran om de Asiatiska vrdena r ett medel fr makthavarna att legitimera sin position, undrar han om de vsterlndska kritikerna bara vill rttfrdiga vsterlndsk hegemoni. Konfucius (Kina 500 400-talet f. Kr) lrde att mnniskan ter behvde komma i kontakt med den Himmelska harmonin, s att fred och rttrdighet, eller snarare dao, ter kunde rda. En individ r alltid en del i ett kollektiv, och drfr r det viktigt att man uppnr ngot slags balans. En naturlig indelning sgs rda mellan arbetande mnniskor och styrande mnniskor. Zhu Xi (1130-1200), en stor uttolkare av Konfucius lror, lgger stor vikt vid det livslnga lrandet och framhller att de styrande mnniskornas plikt r att stndigt frkovra sig i dygderna och hrska med rttrdighet och osjlviskhet. Det som sktes var den ideala moralen, innefattande empati och omtanke. Den neokonfucianism som mnga asiatiska akademiker nu utformar har i viss mn samma mlsttningar n idag. De bedriver ett uppriktigt och rligt skande efter de ideala principer enligt vilka universum styrs. Konfucianismen anser att dessa himmelska principer har sitt ursprung bortom denna vrld, men att de inte desto mindre gr att finna i det vanliga livet. Den vsterlndska modernismen har i Young-bae Songs gon som strvan att behrska naturen. Empiriska studier och vetenskaplig metodologi banade vg fr slende framgngar.
116

Young-bae Song 2002. Crisis of Cultural Identity in East Asia: on the meaning of Confucian ethics in the age of globalisation.

31

En negativ konsekvens av detta var att allt som inte lt sig infngas empiriskt, ssom moraliska principer och metafysiska vrden, avfrdades som vidskeplighet och irrationalitet. Mnniskan inordnades i rationella system, arbetande med maskiner, och allting vrderades i den universella normen pengar. Ingenting annat hade ngot rationellt vrde. Resultatet, menar Young-bae Song, ser vi idag i en frdd pla net. Det frefaller inte srskilt rationellt att fortstta i den vsterlndska rationalismens fotspr. Kritiken tar sikte p att den vsterlndska modernismen br p tv samverkande aspekter av en och samma grundprincip. Genom att endast empirisk kunskap accepterades avfrdades, som framhlls ovan, metafysik, inklusive teleologi, som okunskap, och moral menades sakna varje form av saklig grund. Det ligger allts inget fel i att plundra naturen, utan det str var och en fritt, srskilt i en kapitalistisk mentalitet, att maximera sitt kortsiktiga, materiella vlstnd, vilket ses som det frnmsta tecknet p framgng. Den vsterlndska varianten av modernitet frsg oss allts inte bara med medlen fr att frstra miljn, utan ocks legitimitet. De rrelser, exempelvis miljrrelsen, som idag s tydligt opponerar mot detta uppvisar enligt Young-bae Song stora likheter med mnga konfucianska grundprinciper. Konfucianismen betraktade naturen i all sin mngfald som en levande organism dr ingenting saknade vrde, och allting fyllde ngot slags ndaml. Mitt i den stndiga frnderligheten antogs det finnas en innersta ordning, dao, eller i Zhu Xis teori, Li, som s att sga var rttesnre inte bara fr naturens frlopp utan ven fr mnniskans moral. Allt skeende i universum, svl i kosmos vrldar som i mnniskans, sgs allts som liv i utveckling. De typiska konfucianska dygderna tlamod, rlighet, strvsamhet, sparsamhet, plikt, harmoni, solidaritet, betoning av familjen, kollektivism med flera r allts i denna antropokosmiska vision universella realiteter. Vsterlandets avtalsbundna, msesidiga egoism med samhllskontrakt fr att upprtthlla fred och skerhet stlls mot organisk samhrighet och solidaritet, och neokonfucianismen har till ml att kombinera professionalism med solidaritet. I dagens globaliserade vrld tillmter Young-bae Song sdana teorier stort vrde, eftersom de erbjuder ett alternativ till den blint tvlingsinriktade, destruktiva, miljskvlande, individualistiska, egoistiska och atomistiska modernitet som Vsterlandet tillmpar.

5.1.2 Debatten kring de Asiatiska vrdena

S sofistikerad som Young-bae Song har debattens deltagare i vrigt inte varit, och de har delvis haft ett annorlunda syfte eftersom frgorna har varit lngt mer konkreta. Debatten var oerhrt omfattande, men lyckligtvis har Surain Subramaniam vid University of North Carolina, gjort en grundlig genomgng, och vi ska hr ta del av hans sammanfattning. 117 Grundfrgan r huruvida liberala, demokratiska vrden och asiatisk kultur r frenliga eller ofrenliga. Lran om de Asiatiska vrdena tog sin trevande brjan i Singapore efter sjlvstndigheten 1965, och det man skte var en nationell identitet och modernisering utan alltfr starkt Vst- inflytande. Nr sedan debatten tog fart under 1990-talet var Kalla kriget slut och de asiatiska tigrarna ville sl vakt om sina enastende ekonomiska framgngar och vrja sig mot segerrusiga vsterlnningar. Med tiden antog lran en mer intellektuell form. Vilka brukar de Asiatiska vrdena d anses vara? De flesta listor r starkt prglade av konfucianism och brukar rent konkret innehlla respekt fr auktoriteter och hierarki, stark familjeknsla, vrdnad fr lrande, hrt arbete, sparsamhet, rlighet och pliktknsla, samarbete, balans mellan individens och samhllets intressen och vid intressekonflikt individens underordning infr kollektivet och statens rtt, samt betoning av kollektivet. Mnga har ppekat att det hr knns frvnansvrt bekant frn vanliga, konservativa lror som motstter sig liberala ider, men vi ska g vidare och se vilka uttryck de Asiatiska
117

Subramanian, Surain 2000. The Asian Values Debate: Implications for the Spread of Liberal Democracy.

32

vrdena har tagit sig i samhllet. Den liberala, vsterlndska demokratin ses som endast en form av demokrati bland mnga andra, och varje land har sin historia, sin kultur och sitt stt att nrma sig frgan. Vidare anser man att alla politiska system, inklusive demokratin, legitimeras genom dess frmga att uppfylla vissa ml, vanligtvis social och politisk stabilitet och ekonomiska framsteg. Individuella friheter och rttigheter ska allts underordnas kollektiva, sociala normer, och det politiska systemet bygger p konsensus och tilltro till de politiska ledarna. Vi ska hr notera tre saker: fr det frsta ser vi att lran r relativistisk, s att varje land mste bedmas i frsta hand utifrn dess egenart. Mot detta invnder Taiwans frste demokratiske president Lee Teng- hui som menar att det finns svl universella som nationella vrden. Till de universella vrdena hr rttsskerhet, yttrandefrihet och fria val, medan de nationella handlar om kultur och tradition. 118 Det andra vi kan notera r att demokrati endast betraktas som ett medel, medan mlen r ekonomisk tillvxt och social och politisk stabilitet, tvrtemot de mest idealistiska demokratifresprkarna. Den tredje noteringen r att det r statens uppgift att frse landet med sociala normer och etiska principer, allts raka motsatsen till framfr allt det angloamerikanska, liberala nattvktarstatsidealet, dr staten inte lgger sig i sdana frgor. Sammanfattningsvis anser Singaporeskolan att det r omjligt att frena Asiatiska vrden med liberal demokrati. Nr sedan diskussionen ndde de akademiska institutionerna blev den ett tacksamt mne fr olika slags polemik. terigen kan vi notera tre intressanta rrelser: ena sidan de som hvdade att pnyttfdelsen av en asiatisk identitet var en fljd av modernisering och globalisering, i likhet med Castells resonemang, och andra sidan de som hvdade att det endast var en reaktion p vstvrldens samtidiga kulturimperialism, med tillhrande andlig och moralisk degeneration, och krav p demokratisering, samt de som hvdade att det ingenting annat var n ett stt fr det politiska ledarskapet behlla sin maktposition. De sistnmnda hvdar istllet att det inte ligger ngon motsttning mellan en genuint asiatisk kultur och liberal demokrati. De grundar sig p fyra argument: 1. Liberal demokrati garanterar grundlggande civila och politiska rttigheter som verskrider alla grnser. 2. De liberala demokratiska vrdena r delar av det goda samhllet och r drfr universella. Young-bae Song kan sgas inta ungefr en sdan stndpunkt. 3. Asiatiska civilisationer har ett rikt frihetligt arv. 4. Mnskliga kulturer r dynamiska och frnderliga. Den kritik som sedan riktas mot Singaporeskolan hvdar framfr allt att den endast r ett kamouflage fr maktmissbruk och ett frsk att skapa antiamerikansk nationalism. Det goda ledarskapet verbetonas, och Sydkoreas frre president Kim Dae Jung framhller att de konfucianska ledaridealen ofta missbrukas. En politik som folket har varit med om att utarbeta har lngt strre std n en politik som har dikterats av en elit, 119 ven om den till sin utformning i slutndan ser likadan ut. Dessutom menar mnga att stabilitet och social ordning, som stndigt framhlls, frvisso r viktiga, men att friheten r dem verlgsna. Vissa ser det som omvnd rasism att mena att frihet r omistligt fr vsterlnningar men verfldigt fr andra. * Det r frsts omjligt att avgra vem som har rtt och fel; avsikten har varit att ge en inblick i frgan om den asiatiska identiteten. Dremot kan man belysa frgan p ett annat stt. Rudolph J. Rummel, professor emeritus vid University of Hawai har infrt begreppet democide, som han ger fljande definition: The murder of any person or people by a
118 119

Ahlmark, Per 1997. Det ppna sret s. 245. Kim Dae Jung citerad i Subramaniam 2000 s. 28.

33

government, including genocide, politicide, and mass murder. 120 De ingende begreppen definieras sedan vidare, men jag gr inte in p det hr. Avsikten med definitionen r att tcka in varje form av ddande utfrt av en regim, som inte r en militr operation, ssom exempelvis avsiktligt framkallad massvlt, tortyr som leder till dden med mera. Utifrn den definitionen har han sammanstllt vrldens vrsta mrdarregimer under perioden 1900-1987, vilket bland annat inbegriper: Kina 50 miljoner, Japan 6 miljoner, Kambodja 2 miljoner, Vietnam 1.7 miljoner, Nordkorea 1.7 miljoner och Indonesien 0.7 miljoner. 121 Nu instller sig mnga obehagliga frgor. Var fanns den organiska samhrigheten hr? Empatin? Solidariteten? Eller var det tvrtom s att det var de individualistiska egoisterna som offrades fr det kollektiva goda? Lran om de Asiatiska vrdena har knappast mindre att frklara n de gamla kolonialherrarnas lra om demokrati och allmnna, mnskliga rttigheter.

5.2 Samhlle och identitet i globaliseringens spr

Efter fregende redogrelse fr vissa elementra aspekter av stasiatisk mentalitet ska vi i grova drag se hur regionen har reagerat p globaliseringsprocessen i stort utifrn olika perspektiv.

5.2.1 Politiska implikationer

I sydstra Asien vxte efter and ra vrldskriget ett till en brjan mtligt regionalt samarbete fram bland de forna europeiska kolonierna i form av ASEAN (Association of Southeast Asian Nations), idag bestende av Thailand, Malaysia, Indonesien, Singapore, Filippinerna, (samtliga med frn starten 1967), Vietnam (1995), Laos och Burma (1997) och Kambodja (1999). Amitav Acharya vid Institute of Defence and Strategic Studies in Nanyang Technological University, Singapore, hvdar att det utmrkande fr ASEAN, the ASEAN Way, var att undvika formella mekanismer och lagstyrda procedurer fr beslutsfattande och istllet stta tilltro till konsultationer och konsensus fr att n kollektiva ml samt rent allmnt tyst diplomati och verenskommelsen att inte lgga sig i varandras inre angelgenheter. Somliga karakteriserade det som att frhandla inte som olika parter emellan utan mer som vnner eller brder emellan. 122 Den homogenisering och konvergens mot ngot slags vsterlndskt inspirerad vrldsordning ngorlunda i stil med den vision som vi sg i teorikapitlet, r det dremot mnga som misstror. Anthony B. L. Cheung, professor vid City University of Hong Kong, tror snarare, tminstone fr stasien, p en bibehllen, nationell srart med std i en kulturellt betonad och ideologiskt nedtonad variant av de Asiatiska vrdena. Han noterar ocks hur frhllandet mellan de statliga institutionerna och civilsamhllet i mnga vstlnder blir alltmer msesidigt, inriktat p ntverkande och solidaritet. Drmed erstts de stela, formella avtalen till frmn f r dynamisk interaktion i en utprglat (men omedvetet?) konfuciansk anda. De inhemska diskussionerna fr drmed strre, inte mindre tyngd. 123 Baogang He, forskare vid East Asian Institute, National University of Singapore, och School of Government, University of Tasmania, betvivlar att Nordstasien kommer att uppvisa ngon utveckling liknande den i Sydstasien i den nrmaste framtiden, och n mindre d den homogenisering som mnga ser i globaliseringen. Medan de europeiska lnderna ngorlunda obehindrat har accepterat viss verstatlighet inom EU-projektet, och de sydstasiatiska lnderna har etablerat ett lsare samarbete inom ASEAN, ser han sdana tendenser som uteslutna inom de nordstra delarna av Asien. Hr r de dominerande krafterna
120 121

Rummel, Rudolph J, 1994. Death by government kap. 2. Se ocks Ahlmark 1997. Rummel, R. J. 1994, tabell 1.2. 122 Acharya, Amitav (2000) The quest for identity: international relations of Southeast Asia, s. 128. 123 Cheung, Anthony B. L. 2000. Globalization versus Asian Values: Alternative Paradigms in Understanding Governance and Administration.

34

nationalistiska och statiska, och medan den egna nationens intressen har hg prioritet gnas mindre mda t hur intressekonflikter med andra nationer ska lsas. Den av somliga konfucianska intellektuella omhuldade frestllningen om en organisk gemenskap framfr egoistiskt agerande visar sig allts inte strcka sig utanfr nationsgrnsen. 124

5.2.2 Ekonomiska implikationer: Asienkrisen

Sydstasiens exempellsa ekonomiska tillvxt fortlpte fram till 1997, nr den s kallade Asienkrisen drabbade regionen. Det rder delade meningar om krisens orsaker. Ari Kokko, professor vid bo Akademi, hvdar att de flesta av regionens ekonomier hade varit lite fr intvnda och byggt sin tillvxt p importsubstitution. 125 Mnga av de skyddstgrder som nmndes i avsnittet Utvecklingsstaten, exempelvis regleringar och handelshinder, skyddstullar och krediter, ledde till att mnga industrier aldrig blev effektiva. Missbeltenhet med strategins utfall ledde till radikal omlggning under andra hlften av 1980-talet. Utlndska investeringar uppmuntrades och satsningarna p export accentuerades, vilket ledde till kad efterfrgan p kapital. Samtidigt brjade Japan, som p grund av sitt stora handelsverskott gentemot USA hade tvingats att frstrka yenen kraftigt och drmed frdyrat sin inhemska produktion, att frlgga sin produktion utomlands, vanligtvis i just sydstra Asien. Drmed kade tillgngen till kapital samtidigt som mnga av lnderna p grund av konkurrensbegrnsningar hade hgre rntor n utlandet, vilket ytterligare lockade inhemska investerare att ta utlndska ln, inte sllan kortfristiga. Med bde stort utbud och stor efterfrgan p kapital fanns alla frutsttningar fr att det skulle kunna uppst bubbelproblem. Att bubblan blev s stor berodde till stor del p den bristande insynen i fretagens affrer. Drmed var utlndska lngivare helt enkelt okunniga om det ekonomiska lget. Dessutom tycks den politiska inblandning och den ptagliga ansvarsfrdelningen till vnner och bekanta som prglar regionen ha givit ett falskt sken av trovrdighet, s att man tog strre risker n normalt. Kombinationen av implicita lnegarantier, bristande transparens och svaga bankinspektioner har av flera observatrer tolkats som den frmsta anledningen till Asienkrisen.126 Detta stmmer vl verens med vad Acharya lrde oss tidigare angende den mer informella kulturen (vnner och brder emellan) utan inblandning i andras angelgenheter, och statlig inblandning i de privata projekten. Det kan vara frestande att se de konfucianska vrdena som i hg grad delaktiga i svl uppbyggnadsfasen som krisen. Lowell Dittmer, professor vid Berkeley, intar delvis en sdan i hans gon ofullstndig position. Konfuciansk auktoritetsrespekt, fretagshierarki, disciplin och familjesammanhllning fungerade effektivt i uppbyggnadsfasen, men tenderade ocks att verg i blind auktoritetslydnad och svgerpolitik. Samtidigt som han finner det problematiskt att anvnda samma frklaring till bde uppgngen och fallet hvdar han att detta inte r hela sanningen. Istllet menar han att de drabbade till viss del var oskyldiga offer fr de globala marknadskrafterna. Globaliseringen, menar han, gr lnderna mer srbara fr faktorer utanfr deras kontroll, srskilt som lnderna i stra Asien inte var riktigt mogna. Drtill frvrrade snarast IMFs insatser problemen eftersom de spdde p paniken. Lnderna reagerade ocks helt olika. Vissa lnder, exempelvis Sydkorea och Thailand, accepterade de stora institutionernas hjlpprogram, behll demokrati och ppnade sig nnu mer fr internationell handel, medan Malaysia, Nordkorea och Vietnam tvrtom terintroducerade strng kapitalkontroll och uppskt vidare finansiella ppningar. Kina klarade sig ngorlunda vl, beroende p 1. den icke-konvertibla valutan 2. betydande utrikesutbytesreserver
124 125

Baogang He 2002b. Cosmopolitan democracy and the national identity question in Europe and East Asia. Kokko, A 1999. Asienkrisen: mnga likheter med den svenska krisen. 126 Kokko, A. 1999, s. 89.

35

3. en stor, skyddad inhemsk marknad 4. ett stort inflde av utlndska direktinvesteringar. Kina blev ngot av en stabilisator i regionen och lyckades skydda Hong Kong-dollarn mot devalvering. 127 Castells avfrdar de flesta typerna av kulturfrklaringar, men ser inget overstigligt problem i att lta samma freteelse frklara bde uppgngen och fallet. Istllet menar han att krisen var oundviklig nr lndernas ekonomier blev tillrckligt infltade i den internationella ekonomin. Statens djupa involvering blev d ett hinder, medan de ekonomiska institutionerna nnu inte var starka nog att sjlva kunna hantera de globala fldenas mktiga rrelser. Nr fretagen hade vuxit till global storlek och integrerats i den globala ekonomin kunde staten inte lngre skydda dem. Den politik som hade lotsat lnderna till ekonomisk blomstring blev istllet ett hinder i den nya fasen, globaliseringen. 128

5.2.3 Implikationer fr civilsamhllet

Globaliseringens inverkan p civilsamhllena har varit minst sagt skiftande. I somliga lnder har de knappast lyckats f ngot utrymme alls, medan de i andra lnder har vuxit sig starkare. En mer entydig utveckling som bland andra Anders Uhlin, professor vid Sdertrns hgskola, ser, r att det i sydstra Asien r p vg att vxa fram ett transnationellt civilsamhlle. 129 A. B. Shamsul, professor vid Universiti Kebangsaan Malaysia i Bangi, hvdar att mnga av de alltmer livskraftiga sociala rrelserna och NGOerna (Non Governmental Organizations) har vuxit fram p grsrotsniv som en reaktion p globaliseringens selektiva vlstnd och de kande orttvisorna. 130 En viktig iakttagelse som Uhlin gr r att exempelvis konflikten p sttimor uppmrksammades av i frsta hand asiatiska, inte vsterlndska, mnniskorttsorganisationer, 131 vilket direkt motsger tesen att mnskliga rttigheter skulle vara ett rent vsterlndskt pfund som inte angr asiater. Det stndigt vxande antalet internationella avtal och verenskommelser har ocks visat sig vara ett hjlpmedel som undertryckta grupper kan beropa fr att strka sin stllning, och blotta frekomsten av transnationella civilsamhllsgrupper underlttar bildandet av nationella sdana ven om de inhemska frhllandena r ogynnsamma. Globaliseringen har p detta vis, trots att dess inverkan kraftigt skiftar lnder emellan, haft en vsentlig inverkan p de asiatiska civilsamhllena, i frsta hand genom att det skapas en ny arena fr politisk kamp s att drmed det politiska utrymmet kar. 132

5.2.4 Identitetsimplikationer
Ett genomgende drag i hela det stasiatiska omrdet r den starka nationalism som reaktionen p globaliseringen och dess traditionsundergrvande tendenser har tagit sig uttryck i. Baogang He ser en viss skillnad mellan auktoritra stater och demokratier ur denna aspekt stillvida att de frra i avsevrt hgre grad n de senare tenderar att anvnda den nationella identiteten och nationalismen som en del i sina legitimitetsstrategier, 133 vilket inte sllan, enligt Catarina Kinnvall och Kristina Jnsson vid Lunds Universitet, kombineras med
127

Dittmer, Lowell 2002. Globalization and the twilight of Asian exceptionalism. Ingr i Kinnvall, Catarina & Jnsson, Kristina (ed). Globalization and Democratization in Asia The construct of identity, kap. 3. 128 Castells 2000, kap. 4 129 Uhlin, Anders 2002. Globalization , democratization and civil society in Southeast Asia: observations from Malaysia and Thailand. Ingr i Kinnvall & Jnsson kap. 9. 130 Shamsul, A. B. 2002. Globalization and democratic developments in Southeast Asia: asticulation and social responses . Ingr i Kinnvall & Jnsson. kap. 11. Se ocks Acharya 2000. 131 Uhlin 2002, s. 159. 132 Uhlin 2002, s. 163. 133 Baogang He 2002a. Democratization and the National Identity Question in East Asia. Ingr i Yeung Yue-man (ed). Challenges for Development and Modernization: Hong Kong and the Asia Pacific Region in the New Millenium, s. 245-273.

36

demonisering av Vsterlandet och fruktan fr dess inflytande. 134 Reaktionen p Asienkrisen ger ett koncentrat av deras analys. The fact that a number of Asian regimes have responded to the AFC [Asia Financial Crisis] and to increased social unrest with national rhetoric also illustrates how identity ha s indirectly affected the role and the power of the state. The idea of the nation-state is, in other words, still a powerful and inspirational notion in times of crisis, despite its weakening role. 135 Shamsul noterar att mnga kinesiska minoriteter i regione ns olika nationer upplever den kande nationalismen som ett hot mot deras kinesiska identitet. Som en fljd har det vuxit fram en sorts transnationell kinesisk-etnisk fundamentalism som via internationella ntverk arbetar fr att strka sin stllning. 136 Inom ASEAN-lnderna anser Acharya att en tydlig, nationsvergripande, regional identitet har formats, vilken emellertid drabbades ganska kraftigt av Asienkrisen. ven de regionalt situerade mnniskorttsinriktade sociala rrelserna har, som antyddes ovan, framtvingat en frndrad vrderingsstruktur i omrdet. 137

5.3 Internet i stasien

Efter fregende verblick ska vi hr se lite nrmare p ngra enskilda lnder och deras respektive Internetsituationer. Internet vxer p sina hll lavinartat, och det kan vara lite vanskligt att f fram aktuell, plitlig information. Fljande siffror r hmtade frn INTERNET-WORLD-STATS, som presenterar siffror uppdaterade 11 februari 2004. De anvnder sig av ITU: s definition av Internetanvndare: N gon 2 r eller ldre som har anvnt Internet de senaste 30 dagarna.138 (Andra organisationer kan anvnda andra definitioner i sina underskningar.) Tills vidare kan fljande siffror ge en uppfattning om Internetsituationen i ngra asiatiska lnder:139 Burma 25 000 anvndare (0.0 % av befolkningen) Filippinerna 3 500 000 (4.2 %) Hong Kong 4 600 000 (62 %) Indonesien 8 000 000 (3.6 %) Japan 57 200 000 (45 %) Kambodja 30 000 (0.2 %) Kina 79 500 000 (6 %) Laos 15 000 (0.3 %) Malaysia 7 800 000 (32 %) Singapore 2 100 000 (60 %) Sydkorea 29 200 000 (62 %) Taiwan 11 600 000 (50 %) Thailand 4 800 000 (7.5 %) Vietnam 1 500 000 (1.8 %) Den digitala klyftan framgr tydligt, frn Hong Kongs 62 % till Burmas 0 %. Lite mer detaljerad information, men frn ett avsevrt mindre antal lnder, kan man f frn World Internet Project vid University of California. 140 Relevanta lnder i deras studie r Japan, Kina,
134

Kinnvall & Jnsson 2002, s. 258, samt Jnsson 2002. Globalization, authoritarian regimes and political change: Vietnam and Laos. Ingr i Kinnvall & Jnsson, kap. 7. 135 Kinnvall & Jnsson 2002, s. 250. 136 Shamsul 2002. 137 Acharya 2000, s. 138. 138 Miniwatts International, Inc 2004. Internet World Stats Usage and Population Statistics. 139 Miniwatts International, Inc 2004 Internet World Stats Usage and Population Statistics. Avrundade siffror. 140 UCLA Center for Communication Studies 2004 UCLA World Internet Report.

37

Singapore och Korea, och det trder fram en ganska intressant bild. Sverige har tagits med bara fr jmfrelsens skull. Korea antas betyda Sydkorea och Kina syftar stadsmilj. Andel som ansg att informationen p Internet r plitlig och korrekt: Kina 58 % Korea 69.7 % Singapore 54.9 % Sverige 32.3 % Andelen som ansg att anvndandet av Internet hade kat deras kontakter med dem som har samma hobby/fritidsintressen: Kina 47.2 % Korea 26 % Singapore 23.3 % Sverige 17.2 % Andelen som ansg att anvndandet av Internet hade kat deras kontakter med dem som har samma politiska intressen: Kina 21 % Korea 4.8 % Singapore 8.6 % Sverige 3.1 % Andelen som ansg att anvndandet av Internet hade kat deras kontakter med dem som har samma yrke: Kina 31 % Korea 21.9 % Singapore 13.8 % Sverige 25.2 % Andelen som ansg att anvndandet av Internet hade kat deras kontakter med dem som har samma religion: Kina 11.2 % Korea 6.7 % Singapore 7.9 % Sverige 1.9 % Vi ser att Kina ligger i topp i alla kategorier utom den frsta, men hgt ven dr. * Det rder stor enighet om att man i delar av Asien verkligen kan tala om en informationsrevolution. Lnder som Singapore, Sydkorea och Taiwan har till fullo anammat den nya tekniken, och i lnder som Indonesien och Filippinerna har de politiska systemen enligt de flesta direkt pverkats. Tillvxten r hg, och statistiska data r ofta inaktuella redan innan de har hunnit publiceras. Samtidigt r frdelningen oerhrt ojmn. I Asien finns svl ngra av vrldens IT-ttaste lnder som ngra av de allra IT- fattigaste. Reaktionerna bland de olika lnderna har ocks varierat kraftigt, vare sig det har gllt storskaliga satsningar eller starkt begrnsad utbyggnad, full Internetfrihet eller strvan att kontrollera det fullstndigt. Fr totalitra regimer innebr Internet ett uppenbart dilemma, det s kallade Diktatorns dilemma: man vill ena sidan utnyttja de ekonomiska frdelar som ett fritt Internet ger i den globala ekonomin, och andra sidan vill man behlla den politiska kontrollen. Det vanligaste tillvga-

38

gngssttet r att liberalisera ekonomin och utnyttja Internet fr att infoga den nationella ekonomin i den globala, samtidigt som Internet i vrigt hlls under strikt kontroll. Internet innebr ofta ingen omedelbar omvlvning, utan istllet r staten den enskilt strsta aktren, och IKT-politiken formas som en frlngning av det redan existerande politiska systemet. Vi ska se nrmare p situationen i ngra av lnderna. Det finns ett genomgende tema i litteratur om Internet och politik som de flesta frfattare p ngot stt frhller sig till. Nina Hachigian vid Center for Asia Pacific Policy benmner de tv stndpunkterna deterministisk respektive instrumentalistisk. 141 Deterministerna utgrs av dem som menar att Internet kommer att innebra frigrelse fr alla jordens folk. Instrumentalisterna, dremot, intar en motsatt stndpunkt och beskriver deterministerna som aningslst euforiska, och inte sllan citeras ngon hgt uppsatt politiker eller annan frontfigur som predikar det informationsteknologiska evangeliet. De kritiska forskarna, sin sida, r ivriga att vara de frsta att genomskda och krossa denna myt, och brinner av pedagogisk vilja att upplysa sina okunniga medmnniskor om de verkliga fakta. Det finns ocks vissa, exempelvis rapporten Silenced an international report on censorship and control of the Internet av Privacy International & the GreenNet Educational Trust, som i likhet med mnga andra anar att de privata fretagen kan komma att utgra ett minst lika stort hot mot Internetfriheten som staterna. Samtidigt fster Silenced visst hopp till de stora talens lag, som g r ut p att om bara tillrckligt mnga anvnder Internet s finns det alltid ngon som r motiverad att bekmpa frihetsinskrnkningarna 142 Det finns mnga olika stt att kategorisera de stater vi ska granska lite nrmare. Man kan se till vilka restriktioner som har lagts p Internet, man kan se till hur aktivt regimen satsar p Internet och man kan se till vilka effekter Internet har haft. Vi ska rra oss i riktning frn mycket omfattande restriktioner till mycket obetydliga restriktioner s som Nina Hachigian ibland gr. 143

5.3.1 Nordkorea och Burma

Nordkorea och Burma r som bekant tv av vrldens allra mest slutna samhllen, Nordkorea en kommunistisk diktatur och Burma en militrdiktatur. I Nordkorea r tillgng till Internet frbjuden fr allmnheten och endast en ytterst begrnsad elit fr anvnda det. 144 Silenced tror att ett internt Internet planeras med vervakning och kontroll inbyggt frn brjan. 145 I den mn det ver huvud taget existerar ngot civilsamhlle utnyttjar det inte Internet. 146 I Burma r olagligt innehav av modem straffbart med upp till 15 rs fngelse. 147 Eftersom i praktiken ingen har tillgng till Internet i Nordkorea har regimen inte bemdat sig med att reglera dess innehll, men i Burma har man frbjudit allt material som kan vara detrimental to the interests of the Union of Burma, 148 och tminstone hittills har man lst alla e-brev innan de skickas 149 (mjligt eftersom staten r i besittning av landets server). Vissa steg mot en kad satsning p IKT har emellertid tagits, men enligt Shanti Kalathil och Taylor C. Boas, fr nrvarande respektive tidigare anslutna till the Information Revolution and World Politics Project vid Carnegiestiftelsen fr internationell fred, r oberoende civila organisationer

141 142

Hachigian 2002. The Internet and Power in One-Party East Asian States. Silenced an international report on censorship and control of the Internet 2003. Privacy International & the GreenNet Educational Trust, s. 7 och 11. 143 Hachigian 2002. 144 Hachigian 2002 s. 44. 145 Silenced 2003, s. 16. 146 Hachigian & Wu 2003, s. 62. 147 Hachigian 2002, s. 44. 148 Silenced 2003, s. 20. 149 Silenced 2003, s. 15.

39

olagliga 150 och all inhemsk opposition r undertryckt. Internets verkliga inflytande kommer istllet frn internationella organisationer och landsflyktiga, som har anvnt Internet till att sprida oppositionsledaren Aung Sang Suu Kyis tal, och utva internationella ptryckningar. 151 Dessa tv lnder, vilka bda sgs ha insett informationsteknologins stora frtjnster, har allts bedmt att riskerna med Internet p det hela taget r strre n frdelarna. Trots detta har vissa lttnader tilltits tminstone i Burma, och Nordkorea satsar p att utveckla sin befolknings datorkunskaper. Lndernas dliga ekonomier tvingar dem ocks till smrre ppningar.

5.3.2 Vietnam
Vietnam r en kommunistisk enpartistat dr oppositionspartier r frbjudna. Dang HoangGiang vid Wiens Universitet anser att det uttalat leninistiska Vietnams hllning till Internet har varit bde skakig och oberknelig. Redan 1994 skickades landets frsta e -brev frn dvarande premirministern Vo Van Kiet till Sveriges dvarande statsminister Carl Bildt, 152 men det drjde till 1997 innan man anslt fullt ut. Parallellt med detta har man byggt upp det interna intrantet VARENet. Den ursprungliga visionen att gra Internet tillgngligt p landsbygden och skapa informationscentra ute bland byarna var r 2001 enligt Dang HoangGiang lika orealistisk som ngonsin tidigare, 153 och enligt statistiken ovan utgr anvndarna endast cirka 1.8 % av befolkningen. Diktatorns dilemma har uppenbarligen frvirrat makthavarna, och som det nu r utgr utlnningar en lika stor anvndargrupp som den inhemska befolkningen, bland annat p grund av att avgifterna r s hga. Filtersystemet Firewall inrttades 1998 154 fr att blockera webbplatser som innehller fr Vietnam olmpligt material. Samtidigt var kommunistpartiets tidning Nhan Dan en av de frsta tidningarna i vrlden som blev tillgnglig p ntet 1999.155 Man anar en strvan att utnyttja Internet i propagandistiska syften. Regimen har alltmer pressats av ASEAN att infra mer e-government, men med tanke p att ASEAN mer lgger tonvikt vid tjnstefrmedling n deltagande och genomskinlighet frefaller inga strre politiska frndringar vara att vnta. 156 Inte desto mindre var internationella NGOer redan p ett tidigt stadium flitiga anvndare, och somliga hvdar att Internet verkligen har pverkat mjligheten fr mnniskorttsaktivister att verka bde inom och utanfr landets grnser. 157 De inhemska civila organisationerna r vanligtvis anknutna till den Fosterlndska Fronten och r allts inte sjlvstndiga.

5.3.3 Singapore
Till sin frfattning r Singapore (som s mnga andra auktoritra stater) en demokrati, och regelbundna val frekommer dr oppositionspartier deltar. I praktiken r det inte desto mindre en enpartistat dr det styrande partiet Peoples Action Party (PAP) har suttit vid makten sedan sjlvstndigheten 1965. Landet har alltid varit antikommunistiskt och fick std frn Vst under kalla kriget. PAP har sjlv utvecklat en civilsamhllsstruktur fr att styra opinionen, och de flesta civila organisationer frefaller ha ngot slags koppling dit. 158 I mnga avseenden r Singapore mnsterlandet fr regionen i vrigt. Andelen Internetanvndare r cirka 60 %
150

Kalathil, Shanti & Boas, Taylor C. 2003. Open networks, closed regimes: the impact of the Internet on authoritarian rule, s. 94. 151 Kalathil & Boas 2003, s. 97. 152 Dang Hoang-Giang 2001. Vietnam. Ingr i Ramanathan & Becker. Internet in Asia. s. 208. 153 Dang Hoang-Giang 2001, s. 208-209. 154 Kalathil & Boas 2003, s. 86. 155 Dang Hoang-Giang 2001, s. 200. 156 Kalathil & Boas 2003, s. 88. 157 Kalathil & Boas 2003, s. 90. 158 Kalathil & Boas 2003, s. 78.

40

och landet tillhr de mest Internetanpassade i vrlden. Diktatorns dilemma har de lst utan strre konflikter genom att frn brjan satsa storstilat fr att skapa en uppkopplad nation, en kunskapsbaserad ekonomi och ett digitalt samhlle. S hvdar exempelvis Waipeng Lee, professor vid School of Communication and Information Nanyang Technological University, Singapore, att landet var frst i vrlden med en nationell hemsida och att 98 % av hushllen hade tillgng till bredband redan 1999. 159 Mlet med satsningen r att skapa en e- livsstil, och makthavarna har bemdat sig om att gra myndighetsutvning och service tillgnglig via elektronik. Internet har behandlats ungefr som TV, och viss Internetkontroll sker utifrn en Code of Practice, dr den mest omtalade regeln handlar om whether the material advocates homosexuality or lesbianism, or depicts or promotes incest, paedophilia, bestiality and necrophilia. 160 Homosexualitet nmns allts jmsides med pedofili och bestialitet. ven om vissa klagar ver att (den inte srskilt strnga) censuren utgr ett hinder, s r det inte mnga som brkar. Staten har frsett invnarna med vlstnd och enastende Internettillgng, och mnga undrar varfr man d ska fna sig med oppositionella ider. 161 Om man ser till hgteknologiexportens andel av den totala exporten befinner sig Singapore i vrldsledande stllning med 63 %.162 Enligt Wus bedmning befinner sig landet i en avgrande fas i vergngen frn steg 4 till steg 5 i hennes Japanmodell. Frgan r om landet ska kunna bli en sjlvstndig aktr med egen, fungerande inhemsk marknad eller ej.

5.3.4 Malaysia
Den politiska strukturen i Malaysia r komplicerad. Konstitutionellt r landet en federativ monarki och parlamentarisk demokrati, och har styrts av Barisan Nasional (Nationella fronten) sedan 1969. Inget land har som Malaysia satsat p ett fritt Internet. Det har setts som en nyckelfaktor i dess Vision 2020 med mlet att vara ett utvecklat land r 2020. Den tidigare premirministern Mohamad Mahathir har fresprkat en kunskapsekonomi och genom Multimedia Super Corridor (Malaysias svar p Silicon Valley) har man frskt infra IT i hela landet, med ovanligt stark betoning p landsbygden och fattiga omrden. Enligt statistiken ovan har man ntt upp till en anvndarniv p drygt 30 %, vilket innebr att man har distanserat sig frn de verkliga lglnderna. Trots att all vanlig media r censurerad och kontrollerad har man valt att inte censurera Internet drfr att man fruktar att det kan hmma dess ekonomiska potential. Detta har inte varit utan effekt. Fr somliga aktivister inom det kraftigt begrnsade civilsamhllet har informationsteknologin, inte minst Internet och e-post, inneburit en revolution. 163 Journalister som tidigare har belagts med munkavle har nu ftt ett nytt medium dr de hittills, trots ptryckningar, har ftt verka fritt. 164 Mjligheten att ge uttryck fr missnje har ocks kat. Nr exempelvis den populre ministern Anwar Ibrahim avskedades och fngslades skickades stora mngder anonyma e-brev frn protesterande invnare. Professor Rahmah Hashim och forskaren Arfah Yusof, bda verksamma vid University of Kebangsaan, Bangi, menar att myndigheterna nu brjar inse att det r bttre att upplysa folket om vad som sker istllet fr att blockera information om man vill undvika ryktesspridning och falska pstenden. 165 Med tanke p den ambitisa satsningen r det beklagligt att konstatera att det inte har givit nskade resultat. Malaysia har enligt Wu inte lyckats ta sig frn steg 3 till steg 4 i den
159 160

Waipeng Lee 2001. Singapore. Ingr i Ramanathan & Becker 2001. s. 149. Media Development Authority. Internet Code of Practice. (Singapore). 161 Hachigian 2002, s. 52. 162 Hachigian & Wu 203, s. 4. 163 Uhlin 2002, s. 159. 164 Hachigian & Wu 2003, s. 62. 165 Hashim, Rahmah & Yusof, Arfah. 2001. Malaysia. Ingr i Ramanathan & Becker 2001. s. 106.

41

japanska modellen, det vill sga man har inte ftt igng ngon inhemsk verksamhet utan det r mest utlndska gare som producerar utan ngot direkt lokalanknutet innehll. 166 Inte heller har utlndska investerare visat emotsett intresse fr Multimedia Super Corridor. 167 nnu s lnge betalar allts regimen ett politiskt pris men fr inte nskad ekonomisk kompensation.

5.3.5 Indonesien, Filippinerna, Sydkorea och Taiwan

Samtliga dessa lnder betraktas idag, med kraftiga reservatione r, som demokratier. Indonesien frtjnar srskilt att nmnas eftersom dess de r ett av de mest slende exemplen p att Internet verkligen kan ha direkt politisk betydelse. Kalathil och Boas r frsiktigt skeptiska till de mer anekdotiska uppgifterna, men Hachigian tar det p allvar. I slutet av 1990-talet, nr diktatorn Suharto hade suttit vid makten i ungefr 30 r, anvnde den oppositionella medelklassen Internet fr att ta sig runt regimens censur, och nr studenterna organiserade sina demonstrationer som 1998 fljdes av regimens fall anvnde de sig av Internet. Trots Internets relativt begrnsade utbredning i Indonesien (3.6 % anvndare idag) lyckades man allts bidra till strtandet av en 30-rig diktatur. 168 ven vid befrielsen av sttimor anses Internet ha spelat en viktig roll p ett liknande stt. 169 Hur Indonesien idag ska karakteriseras politiskt r ingen helt enkel frga. Filippinerna har varit tmligen demokratiskt sedan Fernando Marcos flydde landet 1986. ven i Filippinerna har Internet, men ocks och kanske framfr allt, mobiltelefoner, haft en avgrande politisk betydelse, i detta fall nr president Estrada tvingades avg p grund av ekonomiska oegentligheter. Civila organisationer anvnde ny teknik fr sin kampanj att stlla presidenten infr r tta, och 2001 tvingades han att avg. I Wus japanmodell har Filippinerna inte kommit lngre n till steg 2. Taiwan och Sydkorea kmpade sig till demokrati under 1980-talet och r idag tv av vrldens ledande IT-nationer. Bda har passerat den kritiska trskeln vid vergngen frn steg 4 till 5 i Wus japanmodell, vilket vill sga att de har blivit sjlvstndiga aktrer med en fungerande inhemsk marknad samtidigt som exporten r god.

5.4 Sammanfattning av kapitel 5

Centralt fr frstelsen av stasiens reaktion gentemot globalisering och IKT har visat sig vara frestllningen om ngot slags grundlggande, kulturell skillnad gentemot Vst, tydligast artikulerad i debatten kring de Asiatiska vrdena. Asienkrisen ses som ett tydligt exempel p hur globaliseringen inverkar p ekonomin. Politiskt har olika lnder reagerat olika, alltifrn kraftigt motstnd till full acceptans. I regionen som helhet har civilsamhllet vuxit sig starkare, p svl lokal som transnationell niv, och identitetssituationen har pverkats. Hrnst ska vi ta oss an WSIS och genomfra en frberedelseanalys.

166 167

Hachigian & Wu 2003, s. 28. Hachigian 2002, s. 54. 168 Hachigian & Wu 2003, s. 57-59. 169 Hachigian & Wu 2003, s. 68.

42

6 Delresultat och frberedelseanalys WSIS

I detta kapitel utfr vi en analys av WSIS (varmed, som sagt, om inte annat sgs, i frsta hand de tv huvuddokumenten DP och PA avses). Jag vill n en gng framhlla att analysen inte i frsta hand r avsedd att vara kritisk eller uttmmande. Avsikten r istllet att utrna vad som r utmrkande fr den vision av informationssamhllet som WSIS sger sig ha, och hur de sger sig vilja frverkliga den, allt i syfte att stadkomma ett lmpligt instrument fr att kunna bedma hur Kina frhller sig till ett sdant projekt. Jag har valt att upprepa en del viktigt material frn kapitel 2.1 fr att f en mer sammanhllen bild. Som teoretisk utgngspunkt kommer jag att anvnda mig av hela kapitel 3. Hrmed besvarar jag ocks min frsta frgestllning: 1. Vad karakteriserar det informationssamhlle WSIS ger uttryck fr? Eftersom min ansats r neutral, kommer min analys av WSIS att avvika ganska kraftigt frn de rster som refererades i 2.1.2., dr svl civilsamhllets representanter som Heinrich Bll Foundation riktade ganska allvarlig kritik mot evenemanget. Huruvida denna kritik r befogad eller ej r det allts inte min sak att avgra, men jag vill nd kommentera hur jag resonerar. Exempelvis lyder DP 1 p fljande vis: 1. We, the representatives of the peoples of the world, assembled in Geneva from 10-12 December 2003 for the first phase of the World Summit on the Information Society, declare our common desire and commitment to build a people-centred, inclusive and development-oriented Information Society, where everyone can create, access, utilize and share information and knowledge, enabling individuals, communities and peoples to achieve their full potential in promoting their sustainable development and improving their quality of life, premised on the purposes and principles of the Charter of the United Nations and respecting fully and upholding the Universal Declaration of Human Rights. 170 [min kursivering] En kritisk analys kan skert gra gllande att detta bara r tomma ord, eller att de borde ha ltit de mnskliga rttigheterna genomsyra hela dokumentet p ett mer dynamiskt stt eller anfra all mjlig upptnklig kritik av annat slag, men om man bara ser till ordalydelsen av de kursiverade orden har jag svrt att tolka det p annat stt n att man lgger stor vikt vid mnskliga rttigheter, och vill att de ska respekteras i processen. S har jag frskt att resonera under sjlva arbetet. P liknande stt kommer jag att hvda att WSIS betonar betydelsen av civilsamhllet, trots att dess representanter knde sig sidosatta under konferensens frsta fas. Vi kan terigen beakta att civilsamhllet anges vara en av de fyra huvudaktrerna i informationssamhllet. Om man dessutom betnker att WSIS hvdar att det var ngonting nytt att representanter fr civilsamhllet fick delta i s hg grad, tar jag det som en utgngspunkt att WSIS verkligen vill betona civilsamhllet.

170

I fortsttningen kommer jag i fotnoterna endast att hnvisa till DP respektive PA med tfljande paragraf. I Kllfrteckningen, se World Summit on the Information Society 2003b resp. 2003c. Aktuell not: DP 1.

43

6.1 Resultat WSIS

Vi ska nu g igenom WSIS utifrn de tio kategorierna.

6.1.1 vergripande ml
Det har redan framgtt att WSIS har mycket hga ideal. Man vill bygga ett demokratiskt, inkluderande Informationssamhlle centrerat kring folket dr alla har tillgng till information och ntverk, och kan vara med och skapa, anvnda och sprida information, 171 baserat p FNstadgan, FNs allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna och internationell och nationell rttsskerhet. 172 Man vill att IKT ska anvndas som ett medel i strvandena att uppn de ml som anges i The Millennium Declaration, ssom utrotandet av extrem fattigdom och hunger, frbttring av hlsan, grundlggande utbildning till alla, jmlikhet mellan knen, strkning av kvinnans situation, minskning av barnaddligheten och s vidare. 173 Det anses viktigt att IKT inte ses som ett ml i sig utan endast ett medel, 174 och man vill verbrygga den digitala klyftan i vrlden. 175 Man vill frskra sig om universell tillgng p lika villkor och till ett rimligt pris. 176 Det finns ocks en vertygelse att IKT kan gynna bde den ekonomiska och sociala utvecklingen. Kommunikation r en fundamental social process och alla, ingen undantagen, ska ha rtt till information oberoende av media och grnser. 177 Slutligen menar man att man kan uppn msesidig frstelse mellan mnniskor och nationer. vertygelsen r stor att vi r p vg in i ett nytt samhlle dr mnniskor kommunicerar och interagerar med varandra genom ntverk vrlden ver, med solidaritet och msesidig frstelse som ledstjrnor.

6.1.2 Synen p staten ur ett globalt och nationellt perspektiv

WSIS betraktar fortfarande staten p det traditionella viset. Man vill upprtthlla principen om den suverna jmlikheten mellan alla Suverna Stater. 178 Staten anses ha en viktig roll i uppbyggandet av Informationssamhllet. 179 Vid olika slags internationella lagstiftningar och IKT-angelgenheter ska nationella lagar och regelverk respekteras och vidareutvecklas, 180 och nationell hnsyn ska tas vid utformningen av olika strategier. 181 Det betonas ocks, som vi sg ovan, att rttsskerheten ska respekteras. 182

6.1.3 Synen p ekonomin ur ett globalt och nationellt perspektiv, inklusive den privata sektorn och statens roll i ekonomin
Man sger uttryckligen att man vill att den privata sektorn ska vara en aktiv aktr i uppbyggandet av Informationssamhllet p alla niver, 183 inte bara som marknadsaktr utan ocks som tillhandahllare av innehll och utvecklingskapacitet. 184 Politiska riktlinjer som garanterar stabilitet, frutsgbarhet och rttvis konkurrens ska stimuleras p alla niver s att privata investeringar uppmuntras, men ocks s att tjnster kan erbjudas ven om de
171 172

DP 1,3, och PA 1. DP 1,2 och 3 m.fl. Jag har genomgende versatt Rule of Law med rttsskerhet. 173 DP 2. 174 DP 9. 175 DP 10, PA 1 m.fl. 176 DP 21, 22, 27, 28 m.fl. 177 DP 4. 178 DP 6, 49a. 179 DP 20 m.fl. 180 DP 21, 39, 45, 55, PA 13e m.fl. 181 PA 5, 9a, 11c 182 DP 3 och 39. 183 DP 20, PA 8c. 184 PA 3b.

44

traditionella marknadsvillkoren skulle saknas. 185 Det betonas ocks att man vill upprtta en kunskapsekonomi, och man vill frskra sig om en god och frstrkt konkurrenskraft fr alla. 186 Regeringarna har till uppgift att ingripa nr marknaden misslyckas, och rent allmnt se till att fri konkurrens rder och uppmuntra investeringar, ven utlndska. Srskilt uppmanas utvecklingslnder att underltta privata nationella och utlndska investeringar. Inom handel, finansaffrer och utbyte av teknologi uppmuntras internationellt samarbete. 187 Utvecklingsekonomier, extremt svaga ekonomier och vergngsekonomier ska erbjudas srskilt std.188 Speciellt betonas sm och medelstora fretag, fr vilka IKT anses ha srskilt stor potential. tgrder ska drfr vidtas som lter denna potential komma till sin rtt. 189 Internationell handel och e-handel uppmuntras inom alla omrden. 190

6.1.4 Synen p civilsamhllet, inklusive den offentliga sfren och media

Civilsamhllet ses som en avgrande aktr i uppbyggandet av Informationssamhllet.191 Srskilt i missgynnade omrden betonas institutioner som bibliotek, arkiv, museer, utbildningscentraler med flera som viktiga IKT-centraler, vilka ska strkas s att de kan tillhandahlla fri och tillgnglig kunskap och information gratis eller till ett rimligt pris.192 Srskilt betonas ett internationellt samarbete mellan biblioteken med versyn och frnyelse av rdande lagstiftning och regelverk. 193 Civilsamhllet anses ha haft och ska fortsttningsvis ha en viktig roll att spela vid utbyggandet av Internet. 194 Media anses ha en viktig roll, varfr pressfrihet, yttrandefrihet, oberoende och mngfald betonas. 195 Inhemska lagstiftningar br drfr utformas s att dessa aspekter gynnas. Ndvndiga tgrder i verensstmmelse med yttrandefrihet fr att bekmpa olagligt och skadligt material br vidtagas. Vidare br mn och kvinnor framstllas p ett nyanserat och balanserat stt. 196

6.1.5 Synen p samarbetet mellan staterna, den privata sektorn, civilsamhllet och det internationella samfundet vid uppbyggandet av Informationssamhllet
Fr att vi ska kunna bygga ett inkluderande Informationssamhlle fordras nya typer av samarbete mellan regeringar, den privata sektorn, civilsamhllet och internationella organisationer, vilka alla har en viktig roll och ett ansvar. Det krvs gemensamma krafter fr att projektet ska lyckas. 197 Srskilt Internet mste utformas i alla aktrers intresse. Hanteringen av Internet var en av de frgor som inte kunde lsas, eftersom vissa vill att det ska sktas av FN, andra att det ska sktas privat, andra ter i andra former. Det r drfr av stor vikt att alla rster hrs. 198 Infr nsta runda i Tunis ska alla lnder visa prov p konkreta samarbetsprojekt mellan olika aktrer. 199

185 186

DP 23, 27, PA 9a, 13a, 16 m.fl. DP 27, 29, 34 m.fl. 187 DP 39, 40, PA 27d(i) m.fl. 188 DP 63. 189 DP 41, PA 8i. 190 PA 16a. 191 DP 20. 192 DP 23, 26, PA 3c, 9c, 10h. 193 PA 10h. 194 DP 49c. 195 DP 55, PA 24. 196 PA 24e. 197 DP 17, 20, 60, PA 3, 12b, 20b m.fl. 198 DP 48, 50, PA 13b m.fl. 199 PA 8d.

45

6.1.6 Aktiva globaliserings- och e-strategier

Regeringarna har den ledande rollen nr det gller att utforma och implementera olika estrategier. Hinder fr elektronisk dokumenthantering br undanrjas. 200 Nationella strategier, inklusive e- governmentstrategier br utformas fr att frbttra den administrativa genomskinligheten och gra maktutvningen mer effektiv och demokratisk. 201 Medvetenhet om Internet br befrmjas, 202 samtidigt som Internetrelaterade offentliga policyfrgor r Statens suverna rtt. 203 Regeringarna br vara frebilder i anvndningen av e-handel. 204 Hlsofrgor och arbetsmarknadsbefrmjande tgrder inom eller med hjlp av IKT ska stimuleras, srskilt olika slags telearbete. 205 Miljskydd, jordbruk och vetenskap ska alla anpassas till e- format. Alla ska ha tillgng till vetenskaplig information till ett rimligt pris. 206 P en vergripande niv br nationella e-strategier bli en integrerad del av nationella utvecklingsplaner, inklusive planer fr att bekmpa fattigdom. 207

6.1.7 Synen p skydd, skerhet och privatliv i informationssamhllet, inklusive statens reaktiva strategier fr att skydda sin maktposition
En global kultur av cyberskerhet mste odlas, s att skerhet och skydd av privatlivet kan strkas och byggas in i ntverken samtidigt som tillgng och handel underlttas. 208 WSIS stder ocks FNs strvan att frebygga anvndningen av IKT fr ndaml som r ofrenliga med internationell stabilitet och skerhet samt nationell integritet. Det r viktigt att hindra terrorister och kriminella frn att utnyttja IKT, utan att de mnskliga rttigheterna krnks.209 Immaterialrtt anses viktigt fr att stimulera kreatrer, medan det ocks anses viktigt att gynna det fria fldet av ider och information. 210

6.1.8 Synen p och inverkan av globalisering och IKT, p individ, samhlle och kultur a) ur nskad synpunkt
Vi har nu kommit fram till WSIS hjrtefrgor. Man har en stark nskan att verbrygga den omtalade digitala klyftan, vilken har en tendens att gra de redan marginaliserade nnu mer marginaliserade, 211 och lta IKTs fulla mnniskobefrmjande potential blomma ut. Srskilt vill man se till barn och ungdomar, 212 jmlikhet och mjligheten att strka kvinnors och flickors stllning, 213 vilken anses kunna gynnas p ett naturligt stt bara man visar dem vederbrlig hnsyn vid utformningen av IKT, marginaliserade och srbara grupper, 214 gamla mnniskor och mnniskor med funktionshinder, 215
200 201

PA 12e. PA 13g, 15a-c. 202 PA 13c(iii) 16a-c. 203 DP 49a. 204 PA 13 n. 205 PA 18, 19. 206 PA 20-22. 207 PA 27a. 208 DP 35, PA 12. 209 DP 36, PA 12. 210 DP 42. 211 DP 10, PA 11d m.fl. 212 DP 11, m.fl. 213 DP 12, 29. 214 DP 13, 30.

46

fattiga mnniskor, srskilt de som bor i avlgsna och otillgngliga bygder eller marginaliserade urbana miljer, 216 och ursprungsbefolkning vrlden ver. 217 Man vill att alla ska ha universell, jmlik och fri tillgng till IKT, information, ntverk, ider och kunskap till ett rimligt pris. 218 Utbytet och strkandet av global kunskap inom vetenskapliga, ekonomiska, sociala, politiska, hlso- och miljrelaterade omrden kan befrmjas genom att olika slags hinder undanrjs. 219 Det livslnga l randet, inklusive distanslrande, kan stimuleras, nya arbetstillfllen skapas, myndighetsutvning underlttas, katastrofer frebyggas och miljn skyddas. 220 Den kulturella mngfalden r mnsklighetens gemensamma arv. Drfr br Informationssamhllet bygga p respekt fr kulturell identitet, kulturell och sprklig mngfald, traditioner och religioner och uppmuntra till dialog mellan kulturer och civilisationer. 221 Skydd av det kulturella arvet r avgrande fr identitet och sjlvfrstelse. 222 Man vill drfr strka det lokala innehllet och de lokala sprken, 223 och anvnda redan traditionella ntverk mellan nomadiska folk fr att ge dem tillgng till Informationssamhllet. 224 IKT- kompetens mste prioriteras inom hela utbildningsvsendet 225 och ett meningsfullt innehll mste finnas tillgngligt fr alla. Mjligheter till gratis tillgng till olika ntverk, framfr allt Internet, br efterstrvas av regeringarna. 226 Pilotprojekt som satsar p nya former av ntverkande uppmuntras. 227 Vetenskapen anses vara av srskild vikt, 228 och den vetenskapliga kunskapen br drfr gras s fri och tillgnglig som mjligt.

b) ur empirisk synpunkt.
Detta utrymme r reserverat fr de konkreta, kine siska frhllandena. WSIS ger uttryck fr en nskad vision med tillhrande direktiv, och kan drutver inte erbjuda ngon konkret verklighet att studera. I den i kapitel 8 kommande jmfrelsen med Kina r syftet med avdelning a) ur nskad synpunkt att stlla WSIS vision mo t den kinesiska ledningens vision, medan i avdelning b) ur empirisk synpunkt jmfrelsen gller WSIS vision i frhllande till den kinesiska verkligheten.

215 216

DP 13, PA 9e m.fl. DP 14. 217 DP 15. 218 DP 21, 29, PA 9e-g. 219 DP 24, 25, 29. 220 DP 51, PA 11l (paragraf elva l) m.fl. 221 DP 52, PA 23 m.fl. 222 DP 54, PA 23 m.fl. 223 PA 23e m.fl. 224 PA 11i. 225 PA 11. 226 PA 9d, 10d. 227 PA 11n. 228 DP 7, 25, 28, PA 22b m.fl.

47

6.1.9 Synen p etiska principer, inklusive mnskliga rttigheter och demokrati

Som redan har framgtt l ggs stor tonvikt vid demokrati229 och mnskliga fri- och rttig 230 heter . Tv av de allmnna mnskliga rttigheterna, artikel 19 och artikel 29, betonas srskilt: 231 Artikel 19. Envar har rtt till siktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rtt innefattar frihet fr envar att utan ingripanden hysa sikter och frihet att ska, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hnsyn till grnser. Artikel 29. 1. Envar har plikter mot samhllet, i vilket den fria och fullstndiga utvecklingen av hans personlighet ensamt r mjlig. 2. Vid utvandet av sina fri- och rttigheter m envar underkastas endast sdana inskrnkningar, som blivit faststllda i lag i uteslutande syfte att trygga tillbrlig hnsyn till och respekt fr andras fri- och rttigheter samt fr att tillgodose det demokratiska samhllets rttmtiga krav p moral, allmn ordning och allmn vlfrd. 3. Dessa fri- och rttigheter m i intet fall utvas i strid med Frenta Nationernas ndaml och grundsatser. Uttryckligen vrnar man om universella vrden och det gemensamma goda 232 och erknner ocks fred, jmlikhet, solidaritet, tolerans, gemensamt ansvar, respekt fr naturen, rttvisa, mnsklig vrdighet, och vrnandet av familjen. 233 Vid skapande av IKT- innehll br mnskliga rttigheter och friheter respekteras, inklusive skydd av privatliv, tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Alla aktrer inom Informationssamhllet br agera fr att frebygga och i enlighet med lag frhindra rasism, frmlingsfientlighet, intolerans, hat, vld, krnkning av barn inklusive pedofili och barnpornografi, och mnniskohandel. 234

6.1.10 Synen p internationellt och regionalt samarbete

Med regionalt syftas hr inte i frsta hand nivn mellan nationell och lokal niv utan istllet nationsvergripande regioner. Efter detta lilla frtydligande kan vi konstatera att WSIS fresprkar internationellt och regionalt samarbete inom alla omrden och mellan alla aktrer, ven mellan stater och den privata sektorn. Srskilt menar man att regional integration bid rar till utvecklingen av ett globalt internationellt Informationssamhlle. I en mycket anmrkningsvrd formulering vdjar man till staterna att inte vidta ngra unilaterala tgrder som inte r i verensstmmelse med internationell lag och FN-stadgan och inte heller gynnar den inhemska utvecklingen och tillvxten. 235

229 230

DP 3 och 5. DP 1 m.fl. 231 DP 4 och 5. 232 PA 25. 233 DP 56-57, PA 25a -b. 234 DP 58-59, PA 25b-d. 235 DP 46.

48

6.2 Frtjnar WSIS vision beteckningen Informationssamhlle?

Av de teoretiker som anvnds i denna uppsats r Webster den som r mest kritisk till anvndandet av termen informationssamhlle. Inledningsvis ska vi drfr frska bedma hur WSIS klarar hans synpunkter. Att de sjlva gr gllande att den frndring vi str infr bde innebr ett brott med det frgngna och ett verkligt kvalitativt skifte klargrs enklast genom ett citat frn deras bakgrundsinformation: The modern world is undergoing a fundamental transformation as the industrial society that marked the 20th century rapidly gives way to the information society of the 21st century. This dynamic process promises a fundamental change in all aspects of our lives, including knowledge dissemination, social interaction, economic and business practices, political engagement, media, education, health, leisure and entertainment. We are indeed in the midst of a revolution, perhaps the greatest that humanity has ever experienced. 236 Tydligare kan det knappast s gas. Vidare hvdar de som sagt inte att vi nnu lever i ett informationssamhlle. I PA 2 ger de sin syn p sjlva begreppet: The Information Society is an evolving concept that has reached different levels across the world, reflecting the different stages of development. Fr att mer konkret bedma i hur hg grad de p ett i Websters gon legitimt stt anvnder begreppet ska vi analysera de tv huvuddokumenten utifrn Websters egen analys av begreppet. Som utgngspunkt tar vi de sex presumtiva stten att definiera informationssamhllet. Den tekniska definitionen. Av Kofi Annans inledningsanfrande (se avsnitt 2.1.1) kan vi dra slutsatsen att WSIS tminstone inte gr i den enklaste av alla fllor (den teknologiska determinismen) utan menar att tekniken har producerat informationsldern, och nu r det mnsklighetens gemensamma uppgift att bygga informationssamhllet. Samma grundtanke finns i DP 1, som citerades i inledningen av detta kapitel. Av DP 9 framgr ocks tydligt att tekniken ska vara ett medel och inte ett ml i sig, en tanke som genomsyrar bda dokumenten. Tekniken erbjuder strlande mjligheter, men det r mnniskans uppgift att ansvarsfullt frvalta dessa. Den ekonomiska definitionen. ven om det ibland kan vara svrt att skilja den ekonomiska definitionen frn den sysselsttningsmssiga, framgr det ganska klart att WSIS inte vill gra gllande att ekonomin r s beskaffad att det berttigar anvndandet av termen informationssamhlle. WSIS har ett helt annat syfte: deras nskan r att anvnda IKT fr att frbttra den ekonomiska situationen. Dremot karakteriseras den framtida ekonomin ibland som en kunskapsekonomi. 237 Den sysselsttningsmssiga definitionen. I DP 31 talas uttryckligen om det vsentliga i att hjlpa mnniskor att dra frdelar av de nya mjligheter till arbete som IKT medfr, och i PA 19c vill man srskilt ge mnniskor i utvecklingslnder en mjlighet att bo kvar i sina samhllen men nd kunna arbeta var som helst genom telearbete (teleworking). Den rumsliga definitionen och den kulturella definitionen. I DP 8 r WSIS vldigt entusiastiska infr de mjligheter IKT erbjuder att vervinna mnga traditionella hinder, srskilt sdana som tid och avstnd innebr, samtidigt som de oroar sig fr de nya klyftor som den nya digitala tekniken medfr. I PA handlar mnga paragrafer om hur man ska n ut till avlgsna och isolerade samhllen. Fljande exempel tillhr de mest talande:Encourage traditional media to bridge the knowledge divide and to

236 237

World Summit on the Information Society 2003a. DP 29, 34, 41, PA 13l (tretton fljt av bokstaven l),k, 16 m.fl.

49

facilitate the flow of cultural content, particularly in rural areas.238 Castells uppdelning i fldesrum och platsrum frefaller synnerligen relevant. Fr vrigt r kultur ett av de mest uppmrksammade begreppen i de tv dokumenten, och nskan r att skapa en global kultur med bevarad mngfald. IKT betraktas som ett oumbrligt redskap i strvan att garantera alla mnniskor mjlighet att ta del av mnsklighetens gemensamma kulturarv. 239 Teoretisk kunskap definitionen. Det ligger mer eller mindre underfrsttt att man med Informationssamhlle ocks menar kunskapssamhlle, vilket enklast exemplifieras av DP 1, som citerades tidigare. Dremot anvnder man inte termen teoretisk kunskap utan talar istllet om vetenskaplig kunskap. Som ett exempel bland mnga kan nmnas DP 7:We recognize that science has a central role in the development of the Information Society. 240 Jag bedmer att det inte r srskilt riskfyllt att anta en mycket stark koppling mellan teoretisk kunskap och vetenskap, eller mellan teoretisk kunskap och kunskap. I DP 67 skriver man uttryckligen att man vill bygga ett kunskapssamhlle. Det r inte s ltt att avgra om de tv frsta punkterna klarar Websters krav, eftersom deras karaktr avviker frn Websters resonemangsstruktur, men de tre sista r ngot tydligare. I samtliga antyds att begreppet informationssamhlle inte r helt irrelevant. Frgan r nu om WSIS klarar Websters hrda krav p kontinuitet/brott och kvantitet/kvalitet. Jag menar att varje enskild definition ovan kan ifrgasttas, men att frgan nd br besvaras jakande. Som argument fr en sdan stndpunkt hnvisar jag till det resonemang som refererades under avsnitt 3.3.1. Webster hvdar dr att han skulle acceptera tesen om ett kvalitativt skifte om det kan gras gllande att makteliten bestr av en minoritet informationsexperter. WSIS gr ju lngre n s, eftersom hela projektet kan karakteriseras som en strvan hos en liten maktelit med informationsexpertis att lta hela jorden ta del av informationsteknikens unika mjligheter.

6.3 Analys av WSIS

Utifrn det teoretiska ramverket kan vissa mnster ursknjas. WSIS menar att vi hller p att lmna industrisamhllet och istllet r p vg in i informationssamhllet. Nya arbetstillfllen bildas som inte hr indus trisamhllet till, och ekonomin genomgr motsvarande frvandling. Ur den ekonomiska aspekten fljer WSIS ganska vl ngon variant av post-Fordismen, och etatismen frefaller avlgsen. Statens uppgift r att erbjuda de privata fretagen frmnliga villkor och stimulera utlndska investeringar. Vidare anses sm och medelstora fretag vara vinnare i ntverkssamhllet, allt i post-Fordismens anda. Internationell handel ska underlttas och alla anses gynnas hrav. Jag menar drfr att WSIS i mngt och mycket verkligen r en naturlig frlngning av det internationella frihandelsprojektet, s som jag nmnde redan i avsnitt 3.2.2. Vissa Fordistiska rester finns alltjmt kvar, och staten uppmanas ibland att ingripa. Man mnar ocks om identitetens roll p ett stt som knns bekant. Uppenbarligen upplever man att globaliseringen skulle kunna innebra ett hot mot olika identiteter vrlden ver, eftersom man lgger s stor vikt vid deras skydd. Samtidigt gr man gllande att IKT ocks kan strka hotade identiteter om man bara utnyttjar mjligheterna p ett frnuftigt stt. Identitetsproblemens baksida, ssom rasism och frmlingsfientlighet (exempelvis, ven om de inte anvnder den termen, nationalism) ska motarbetas dels genom lagstiftning och reglering,

238 239

PA 24g. Se ven t. ex. DP 14 och 53 samt PA 10d, 11h, 21a, 23j, 27g. Se framfr allt DP 52-54 och PA 23a-o, men temat genomsyrar hela WSIS. 240 Ytterligare exempel: DP 25, 26, 28, 53 och PA 6c, 10i, 11g, 14, 21d, 22.

50

dels genom att uppmuntra till kad kontakt och kommunikation mellan olika folkgrupper. Det utslitna slagordet enhet i mngfald frefaller mig vara deras ideal. Tydlig, starkt betonad stllning tas ocks fr kvinnofrgor, och de svagas och utsattas situation ska rent allmnt strkas. Fruktan fr vad Castells betecknar en klyvning av rumtiden i fldesrum respektive platsrum r ptaglig; den tycks vara en av huvudanledningarna till hela projektet. Man vill till varje pris verbrygga den digitala klyftan och ge alla, svl i avlgsen obygd som i storstadens svllande slumomrden, tillgng till de globala ntverken och de avgrande informationsfldena, inklusive vetenskaplig kunskap. Civilsamhllet tilldelas en framtrdande roll, men den r inte helt klar. Mitt intryck r att man i frsta hand syftar p ett verkligt sjlvstndigt, autonomt civilsamhlle, ven om ngot entydigt besked inte ges, men det r tydligt att man vill prioritera civilsamhllet och drtill hrande frgor som milj och mnskliga rttigheter. En annan oerhrt viktig sak att notera r den stora vikt som lggs vid den offentliga sfren. I WSIS vrld r den pessimism som vi sg att Habermas och Schillers gav uttryck fr helt frnvarande. Just bibliotek, arkiv och museer tillmts avgrande betydelse i WSIS visionra framtid. Nationalstatens kris talas det inte hgt om, men nog framgr det att det r en frsvagad nationalstat som presenteras. Frvisso hvdas hr och dr dess suvernitet, men det r inte ngon sjlvstndigt dominerande aktr utan en intressent bla nd mnga andra. Den privata sektorn, civilsamhllet och internationella organisationer stlls ju hr sida vid sida med nationalstaten, som har att anpassa sig efter marknadens krav fr att strka sin konkurrenskraft. Samtidigt r det lika uppenbart att den fortfarande anses ha en nyckelroll i strategiska frgor och utvecklingsrelaterade omrden, liksom i utbildning, vetenskap och lagstiftning, ven om WSIS ofta ger rekommendationer angende den nationella lagstiftningen. Drtill erbjuder IKT myndigheterna en mjlighet till pnyttfdelse om de r beredda att lgga ut sitt material elektroniskt och folket r intresserat av dialog. Statens kontroll ver information r annars i WSIS vision ganska svrtolkad. Det talas om informationsfrihet och fritt flde, men i avgrande frgor respekteras fortfarande nationella lagar, och genom hnvisning till odefinierbara begrepp som skadligt material och skydd mot terrorister och kriminella genom lag (vanligtvis nationell) uppenbaras inga omedelbara problem fr diktaturer att fortstta som de har gjort hittills. Hnsyn ska ju ocks tagas till lokala frhllanden, och svl Nordkorea som Burma deltar i konferensen. Artikel 29 av de mnskliga rttigheterna erbjuder ocks en mjlighet fr den som s vill att rttfrdiga ganska lngtgende ingripanden i olika friheter, och frgan om var grnsen gr fr vad som ska anses oacceptabelt r allt annat n enkel ven i demokratiska stater. Dessutom br vi betnka vad Castells och mnga andra, exempelvis Silenced, hvdar, nmligen att hotet mot den personliga integriteten i framtiden alltmer kan tnkas komma frn den privata sektorn. Likvl kan det vara vrt att betnka att skrivelserna i dokumenten faktiskt i hg grad talar om just informationsfrihet och yttrandefrihet samt demokrati. Det innebr att frihetskmpen alltid har ngonting att utg ifrn om hon knner att friheten r hotad.

6.4 Sammanfattning av kapitel 6

I frsta hand har bilden av WSIS nyanserats och gjorts mer detaljrik. Mlet tycks vara att bygga ett post-Fordistiskt, kapit alistiskt, globalt vlfrds- och informationssamhlle med samarbete mellan stater, privat sektor, civilsamhllet och vrldssamfundet. Min bedmning var att den vision som mlas upp verkligen frtjnar beteckningen Informationssamhlle ven utifrn de kriterier som den mest kritiske av de teoretiker jag har beropat har stllt upp. I nsta kapitel vnder vi blicken mot Kina.

51

7 Resultat Kina
Mnga av de teman som togs upp i kapitel 5 terkommer ifrga om Kina. Kina r fortfarande en auktoritr utvecklingsstat dr Diktatorns dilemma r avgrande fr den politiska strategin: det gller att utnyttja de mjligheter som IKT erbjuder fr den ekonomiska utvecklingen och moderniseringsstrvandena, samtidigt som den politiska kontrollen inte fr g frlorad. Asiatiska vrden och traditioner str emot vsterlndska ider om frihet, demokrati och mnskliga rttigheter. Vsentliga skillnader freligger givetvis ocks mellan Kina och de vriga stasiatiska lnderna. Kina r med sina 1.3 miljarder invnare vrldens folkrikaste stat och med sin yta p 9.6 miljoner kvadratkilometer vrldens nst Ryssland strsta stat tillsammans med USA och Canada (vilken av dessa som inbrdes r strst varierar beroende p klla). Mnga kulturer och nationaliteter ryms inom landets grnser, me n etniskt stt r Hankineserna den dominerande gruppen med ungefr 92 %. 241 Tydliga sjlvstndighetsstrvande frekommer frmst i Tibet och i det muslimskt dominerade Xinjiang i vster, samt i Inre Mongoliet. Ytterligare ett svrlst territoriellt problem r Taiwan, som Kina vill infrliva. Millennieskiftets Kina r i stora delar en framgngsberttelse. Johan Lagerkvist, doktorand vid Lunds Universitet, hvdar att den barbariska image som landets ledare fick efter massakern p Himmelska Fridens Torg brjar frsvinna, och de ekonomiska framstegen och intrdet i WTO har givit landet en mer respekterad stllning i vrlden. Levnadsstandarden har stigit, ppenheten kat och individen tilltits kad frihet. Drmed inte sagt att det saknas problem; de r tvrtom m nga. kade klyftor, kommunistpartiets oklara roll och nya sociala frhllanden r bara ngra av de mnga oskerhetsmoment som vntar. 242 Globaliseringen och informationstekniken har haft och kommer framgent att ha djupgende inverkan p det kinesiska samhllet. Fr att f en uppfattning om det kinesiska ledarskapets syn p relevanta frgor kommer jag ofta att referera till Jiang Zemins rapport till den 16: e partikongressen i november 2002. Jiang verlmnade partiledarrollen till Hu Jintao och redogjorde i sin rapport fr vad som hade stadkommits de senaste 13 ren och vad som skulle stadkommas i framtiden. Den nya ledargenerationen, den fjrde generationen med Hu Jintao i spetsen, har nnu inte satt ngra tydliga avtryck i den akademiska litteratur som jag har kommit ver. Den tycks i stora drag flja de linjer som drogs upp av Jiang, som fortfarande har kvar den mktiga posten som ordfrande i partiets centrala militrrd. Min uppfattning r allts att det fortfarande r lmpligt att ha Jiang Zemins rapport som utgngspunkt. Bland annat karakteriserar han framtiden p fljande vis: As human society entered the 21st century, we started a new phase of development for building a well-off society in an all-round way and speeding up socialist modernization. The international situation is undergoing profound changes. The trends toward world multipolarization and economic globalization are developing amidst twists and turns. 243 Som synes r ledningen allts vl medveten om globaliseringen i sina planer. Jag kommer fortsttningsvis att hnvisa till rapporten utan ngra lngre kommentarer. Givetvis ger den ingen objektiv bild, utan istllet ligger dess vrde i att vi fr en klar uppfattning om kommunistpartiets visioner och vrldsbild. En kort lsanvisning infr den kommande frdjupningen: analysinstrumentets kategorier ligger p olika niver i kapitel 6 jmfrt med kapitel 7. Det innebr att kategori 1: vergripande ml i kapitel 6 behandlas i avsnitt 6.1.1, medan samma kategori i kapitel 7 behandlas i delkapitel 7.1 (vilket sedan har ytterligare underavdelningar), medan kategori 2 behandlas i 6.1.2 respektive 7.2 och s vidare.
241 242

Baogang He & Yingjie Guo 2000. Nationalism, National Identity and Democratization in China, s. 146. Lagerkvist, Johan 2003. Kina med Hu Jintao. 243 Jiang Zemin 2002 Full Text of Jiang Zemin's Report at 16th Party Congress.

52

7.1 vergripande ml
I sin rapport, som ju inte primrt r inriktad p Informationssamhllet, beskriver Jiang partiets uppgift infr framtiden p fljande vis: Our Party must stand firm in the forefront of the times and unite with and lead the Chinese people of all ethnic groups in accomplishing the three major historical tasks: to propel the modernization drive, to achieve national reunification and to safeguard world peace and promote common development, and in bringing about the great rejuvenation of the Chinese nation on its road to socialism with Chinese characteristics. This is a grand mission history and the era have entrusted to our Party. 244 Partiet ska allts hlla samman landet och modernisera det i frden mot fred och storhet. * Baogang He har tillsammans med Yingjie Guo vid School of Government, University of Tasmania utforskat frhllandet mellan nationalism, nationell identitet och demokratisering i Kina. 245 Enligt dem har den kinesiska regimen, eller mer konkret kommunistpartiet, som allt annat verskuggande ml att bevara Kinas enhet och sammanhllning, och i kanske lika hg grad att bevara sin egen stllning som garant fr detta ml. Hri ingr ocks att terupprtta Kinas storhet. Mao Zedong, Deng Xiaoping och Jiang Zemin har alla tydligt klargjort sina ambitioner att terigen gra Kina mktigt och inflytelserikt. 246 Detta r inget unikt fr kommunistpartiet, utan ven stora delar av folket delar denna mlsttning. Det r i frsta hand medlen man r oense om. Yongnian Zheng vid National University of Singapore har en liknande uppfattning. 247 Kina vill terupprtta sin position i vrlden bde med avseende p dess rorika frflutna, dess framtida storhet och dess unicitet. 248 Kinas fokus ligger allts p inhemska prioriteringar. Fr att Kina verhuvudtaget ska kunna hvda sig i ett internationellt perspektiv mste landet vxa sig starkt. 249 * Sett ur IKT-perspektiv har det hos de kinesiska ledarna funnits en stark tilltro till dess mjligheter att verbrygga ojmlikheter inom landet och utveckla internationell ekonomisk konkurrenskraft. 250 I den Tionde Femrsplanen (2001-2005) ingr som ett av sexton strategiska omrden anstrngningarna att bygga ett informationssamhlle. Man vill anvnda IKT inom administration, myndighetsutvning och socialt arbete, utbildning, fretagande och handel inklusive e-handel, samt fr att komma till rtta med fattigdomen i de vstra delarna av landet. Karsten Giese vid Institute of Asian Affairs, Hamburg, menar att staten genom att vara den drivande kraften i informationaliseringsprocessen hoppas kunna styra informationsfldena och kontrollera innehllet. 251

244 245

Jiang Zemin 2002. Baogang He & Yingjie Guo 2000. 246 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 2. 247 Yongnian Zheng 1999. Discovering Chinese nationalism in China: modernization, identity and international relations. 248 Yongnian Zheng 1999, s. 15 och s. 92. 249 Yongnian Zheng 1999, s. 122-123 m.fl. 250 Se exempelvis Giese, Karsten 2003b. Internet growth and the digital divide: implications for spatial developments. Ingr i Hughes, Christopher R. & Wacker, Gudrun (ed.) China and the Internet: politics of the digital leap forward. s. 30 eller Hachigina, Nina 2001. Chinas cyber strategy. 251 Giese 2003b, s. 35.

53

7.2 Synen p staten ur ett globalt och nationellt perspektiv

Jiang terkommer i sin rapport tskilliga gnger till olika nationalistiska perspektiv, exempelvis genom att stndigt hnvisa till Chinese characterstics vare sig det gller ekonomi eller socialistiska lror. Den kinesiska statens suvernitet framhlls ofta, liksom att olika stater inte ska blanda sig i varandras inre angelgenheter. En stor del av rapporten handlar om hans eget bidrag, teorin om de tre representationerna. Likas nmner han ofta att Kina ska vara en rttsstat, dr rttsskerhet ska hrska. 252 Vi ska underska ngra av dessa teman samt ett drtill frknippat nedan.

7.2.1 Det nationella/statliga identitetsproblemet och nationalismen

Kinas stora desfrga r, enligt Baogang He och Yingjie Guo, den nationella identiteten och landets sammanhllning. 253 Den kinesiska srbarheten gentemot utlndska krafter vid tiden kring opiumkrigen och framt anses ha berott p en svag centralmakt, och Yongnian Zheng talar om den Starka Staten-komplexet fr att kunna lsa Kinas huvudproblem, som utver den svaga centralmakten och de utlndska hoten ansgs vara den allt klenare nationella identiteten. 254 Kina befinner sig fortfarande, menar mnga, i omvandling frn dynastiskt imperium till nationalstat, 255 samtidigt som stora delar av den moderna vrlden gr in i en fas som utmrks av nationalstatens frsvagning. De etniskt avvikande regionerna Tibet, Xinjiang och Inre Mongoliet br, som vi har sett, p autonomistrvanden, och Taiwanfrgan r olst. En ptaglig sammanhllningsstrategi har varit olika former av nationalism, som i sin nationalstatliga variant hr ska frsts som en del av hela nations- och nationalstatsprocessen, innefattande knslan av tillhrighet till och stolthet ver den egna nationen. Baogang He och Yingjie Guo sammanfattar den nationalistiska ideologin enligt fljande: vrlden bestr av nationer, var och en med sin karaktr och sitt de. Nationen r den enda kllan till politisk makt, och lojaliteten mot nationen gr fre allt annat. Fr att frverkliga sig sjlva mste nationerna vara autonoma, och om det ska bli fred och rttvisa i vrlden mste nationerna vara fria och skra. Nationalismens ml r nationell identitet, nationell enhet och nationell autonomi, 256 och folket ansgs ha som sin plikt att tjna nationen. 257 Enligt Yongnian Zheng har Kinas strvan under hela 1900-talet varit att bli en respekterad nationalstat i det internationella nationalstatssystemet, med starka frestllningar om suverna staters relationer och angelgenheter, och Peter Hays Gries, professor vid University of Colorado, Boulder, framhller hur pstridigt Kina mnar om sitt internationella anseende. 258 Frn statligt hll fresprkas en officiell nationalism, med syfte att vidmakthlla och frstrka den officiella nationalidentiteten. Att spela p nationalism r emellertid vanskligt, fr om den tar sig formen av etnisk nationalism med tillhrande etnisk identitet kan detta strka de autonomistrvande regionernas egen etniska nationalism, vilken mste hllas tillbaka. 259 Frn officiellt hll har man emellant frskt att beropa ngot slags territoriell identitet, syftande alla medborgare i Folkrepubliken Kina, vilket kan betraktas som det mest liberala elementet i den kinesiska identitetsmosaiken. Kommunistpartiets misslyckande

252 253

Jiang Zemin 2002. Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 9. 254 Yongnian Zheng 1999, s. 17 m.fl. 255 Se exempelvis Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 11-12, Yongnian Zheng 1999, s. 70, eller Hughes & Wacker 2003, s. 6-7. 256 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 1. 257 Yongnian Zheng 1999, s. 71. 258 Hays Gries, Peter 2004. China's new nationalism: pride, politics, and diplomacy. 259 Yongnian Zheng 1999, s. 70.

54

att integrera Tibet och Xinjinag i den territoriella identiteten medfr att Baogang He och Yingjie Guo betraktar Kina som en stat utan nation. 260 Med medborgare syftas hr ingen direkt motsvarighet till den vsterlndska varianten av medborgarskap. Under 1980-talet var frvisso modernitetsstrvandena helt inriktade p vsterlndska modeller, men det svngde kraftigt under 1990-talet till fljd av Sovjetunionens och den europiska kommunismens fall och den allt starkare instrmningen av vsterlndsk information under globaliseringens frsta tid. Nr man fick en riktigare bild av Vst var man mindre imponerad. 261 Student- och demokratirrelserna 1989 strkte de antivsterlndska krafterna inom makteliten, 262 och istllet har man skt ngot slags kinesisk moderniseringsmodell, dr grundidealet har varit en stark stat, inte medborga rskap och folkligt deltagande. 263 Situationen r emellertid p vg att ndras, lt vara i oknd riktning. Den nya nationalism som brjade propageras fr under 1990-talet hade mer karaktr av patriotism. 264 Fruktan fr upprepning av steuropasammanbrottet ledde till att den marxistiska propagandan skruvades ner till frmn fr stimulans av en mer folklig nationalism. 265 Peter Hays Gries noterar hur det finns gott om anvndbara byggstenar i Kinas historia fr skapandet av en starkt nationalistisk identitet: en storslagen, ofta mytisk historieskrivning, frestllningen om en lngvarig frdmjukelse, offermentalitet frn andra vrldskriget, vstvrldens fientliga reaktion efter krossandet av demokratirrelsen, men ocks segerrika bilder frn Koreakriget och upplevelsen av att Kina nu r p vg att vxa sig starkt och mktigt. 266 Av allt att dma var emellertid centralmakten inte riktigt beredd p vilka krafter den hade med att gra. En stark folklig nationalism har vuxit fram, 267 som enligt Hays Gries numera har vuxit ledningen ver huvudet. Den gamla frestllningen att Kina skulle vara en toppstyrd enpartistat r idag inte riktigt adekvat, och eftersom nationalism i allt hgre grad erstter den frldrade socialistideologin har staten frlorat sin dominans. Under protesterna mot NATOs bombningar av den kinesiska ambassaden i Belgrad 1999, exempelvis, kunde myndigheterna inte kontrollera demonstranterna, som frn att ha sttt regeringen vergick till att stlla krav p den fr att den var fr undfallande. 268 Ytterligare tv orsaker till nationalstatens problem ska nmnas, vilka bda ska behandlas mer ingende senare. Den ena orsaken r att den senare tidens ekonomiska politik har lmnat ett komplicerat bidrag: dels har den decentraliseringsstrategi man valde lett till kat lokalt sjlvstyre, och dels har kommersialismen lett till en ytterligare urholkning av den gamla marxism- maoismen som inte l ngre har ngon attraktionskraft utan snarare alienerar n frenar eftersom den upplevs s verklighetsfrmmande i det numera kapitalistiska samhllet. Likvl kan socialismen som officiell ideologi svrligen ersttas av nationalismen, som saknar realpolitiska imperativ. 269 Den andra orsaken r de internatione lla relationerna. Kina har ofta mtts av fientlighet frn framfr allt Vst, vilket har lett till kad folklig nationalism, men samtidigt r Kina beroende av vnskapliga frbindelser fr sin ekonomiska tillvxt.270 Det gller allts att spela det nationalistiska kortet med stor frsiktighet, och av allt att dma frblir den kinesiska nationalismen en permanent politisk kraft i det 21 rhundradet. 271
260 261

Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 6. Yongnian Zheng 1999, s. 51. 262 Se exempelvis Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 31ff. 263 Yongnian Zheng 1999, s. 22 och 36. 264 Se exempelvis Yongnian Zheng 1999, s 71 eller Baogang He & Yingji Guo 2000, kap. 2 och 3. 265 Baogang He & Yingji Guo 2000, kap. 2 och 3. 266 Hays Gries, Peter 2004. 267 Ett genomgende tema hos bde Baogan He & Yingjie Guo Yongnian Zheng och Peter Hays Gries. 268 Hays Gries 2004. Detta r ett av bokens huvudteman. 269 Baogang He & Yingji Guo 2000, s. 39-42. 270 Yongnian Zheng 1999, s. 88. 271 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 13 och kap. 2.

55

7.2.2 Teorin om de tre representationerna

Grundstommen i kommunistpartiets lror var under 1990-talet marxism- leninismen, Mao Zedongs tankar och Deng Xiaopings teorier. 272 Till dessa fogar nu Jiang Zemin sin teori om de tre representationerna, som gr ut p att Partiet nu ska representera de avancerade produktivkrafterna, den avancerade kulturen och den stora majoritetens intressen. Persistent implementation of the Three Represents is the foundation for building our Party, the cornerstone for its governance and the source of its strength. 273 Vad innebr d denna teori? Lagerkvist ser den som ett uttryck fr att bde den traditionella marxism- leninismen och Maos klasskamp r frbrukade bde som ideologiska rttesnren och som praktiska verktyg. I ett frsk att flja med sin tid och frskra sig om fortsatt maktmonopol har partiet intagit en hgst pragmatisk hllning. Det gller att lindra kollisionen mellan den gamla leninistiska statsapparaten och den nya marknadsekonomin. 274 Maria Edin, statsvetare i Uppsala, ser Jiangs teori som ett tecken p att partiet nu har gtt ver frn att representera bnder och i viss mn industriarbetare till att representera hela folket, inklusive intellektuella och privata fretagare. 275 I sjlva verket r det mnga som uppfattar det som att det nu r de intellektuella som har fretrde. Kalathil & Boas framhller att 4 % av Kinas styrande elit hade hgskoleexamen 1980, medan motsvarande siffra idag r 90 %. 276 Det r mot denna bakgrund, menar Edin, som man ska frst ett annat, ej statsdirigerat fenomen i Kinas politiska landskap: den Nya Vnstern.

7.2.3 Den nya vnstern

Som en reaktion p de ekonomiska reformerna under 1980- och 90-talen och drtill hrande sociala frndringar vxte sig en sjlvstndig vnstervg allt starkare. Kalpana Misra vid University of Tulsa i Oklahoma beskriver den som en allt mer inflytelserik rrelse som upprrs ver de kade klyftorna och orttvisorna i samhllet och i en Kritisk Teori- inspirerad diskurs menar att Kina har slagit in p en alltfr vsterlndsk och kapitalistisk vg, och lmnat Maos ursprungliga och frstndiga kurs. 277 Yongnian Zheng menar att fr den Nya Vnstern str nationen hgre n Partiet, 278 och drfr utgr rrelsen ett hot mot kommunistpartiets ideologimonopol, som ju har blivit blottat p allt egentligt innehll. Medan Yongnian Zheng, vars verk daterar sig till 1999, inte menar att rrelsen har ngot strre inflytande 279 s gr svl Misra som Edin, vilkas artiklar bda r frn 2003, tvrtom gllande att den nya vnstervinden verkligen utmanar partiet.

7.2.4 Rttstatens problem

Det frekommer flitiga hnvisningar i Jiangs rapport till rttsskerhet, men i sjlva verket tycks det motsatta frhllandet fortfarande rda i ganska hg grad. Christopher R. Hughes vid Asia Research Centre och Department of International Relations vid London School of Economics, och Gudrun Wacker vid Stiftung Wissenschaft und Politik i Berlin framhller att utver problemen med kande sociala klyftor och vldiga byrkratiska stridigheter Kina ocks lider av den svaga rttsskerheten. 280 Lagerkvist ser detta som en del i kommunistpartiets fortsatta stllning ver lagen, utan nskan att slppa ifrn sig makt till ett oberoende
272 273

Jiang Zemin 2002. Jiang Zemin 2002. 274 Lagerkvist 2003, s. 14-15. 275 Edin, Maria 2003. Det nyliberala kommunistpartiet, s. 4. 276 Kalathil & Boas 2003, s. 17. 277 Misra, Kalpana 2003. Neo-Left and Neo-right in post-Tiananmen China. 278 Yongnian Zheng 1999, s. 53. 279 Yongnian Zheng 1999, s. 66. 280 Hughes & Wacker 2003, s. 2, 5, 6.

56

domstolsvsen. Den vervldigande rikedomen av lagar i det kinesiska rttssystemet snarare frvrrar n frbttrar situationen. Korruptionen florerar allts p alla niver och utgr ett allvarligt hot mot partiets existens. 281 Denna cynism infr lagen har lnge noterats av vsterlndska samhllsvetare, 282 och Hughes ser de olika problemen som ett led i den identitetskris Kina befinner sig i under den pgende vergngen frn vrldscivilisation till nationalstat. 283 Hughes tar ocks upp andra problem som globaliseringen och informationsrevolutionen medfr. Kinesiska akademiker varnar fr den destabiliserande verkan som IKT kan ha p politiska frhllanden genom de mjligheter som den nya tekniken erbjuder fr nya aktrer att organisera sig. Framfr allt kan olika vsterlndska strvanden till globalt styre (global governance) leda till att internationella organisationer och strukturer utmanar de suverna staternas integritet, inte minst genom att Internet och globalisering kar mjligheterna att ingripa i de suverna staternas inre angelgenheter. 284

7.3 Synen p ekonomin ur ett globalt och nationellt perspektiv, inklusive den privata sektorn och statens roll i ekonomi
De ekonomiska reformerna intar frsts en central roll i Jiangs rapport, dr de prisas som historiska bidrag till mnskligheten genom byggandet av en socialistisk ekonomi med kinesiska frtecken. Emellertid r det srskilt en passage som frtjnar att citeras: In light of the new trends in the economy, science and technology of the world and the requirements of our national economic development in the new period, we should undertake the following main tasks for economic development and reform in the first two decades of this century: to improve the socialist market economy, promote strategic adjustment of the economic structure, basically accomplish industrialization, energetically apply IT, accelerate modernization, maintain a sustained, rapid and sound development of the national economy and steadily uplift the people's living standards. 285 Vad betrffar utlndska investeringar sger han fljande: We should attract more foreign direct investment and use it more effectively. 286 S formulerade sig allts Jiang Zemin fre WSIS-konferensen. * Det var allts efter att Deng va nn maktkampen efter Maos dd som Partiet brjade satsa p ekonomisk tillvxt. Enligt Yongnian Zheng insg man d emellertid att den centralisering som hade vrderats s hgt nu istllet var ett hinder, och den vlknda politiken med ekonomiska reformer men bibehllen politisk kontroll tog sin brjan. Man valde att decentralisera det ekonomiska beslutsfattandet och ge provinserna fiskala rttigheter och viss gandertt. Det lokala sjlvstyret har blivit lngtgende, och framfr allt i kustprovinserna, bland annat Guangdong, Fujian, Jiangshu med flera, har de lokala ekonomierna varit oerhrt framgngsrika. I takt med att deras autonomi tilltog brjade de att integrera sig sjlva i det internationella systemet. Ur kvantitativ synpunkt har strategin varit oerhrt framgngsrik med tillvxtsiffror runt 8-10 %. Ur andra aspekter har decentraliseringen inneburit stora problem. Centralmaktens stllning r tveklst frsvagad, och dess fiskala kapacitet urholkad. Beijing can only
281 282

Lagerkvist 2003, s. 18-19. Junhua Zhang 2003, Network convergence and bureaucratic turf wars. Ingr i Hughes & Wacker. s. 96. 283 Hughes & Wacker 2003, s. 6-7. 284 Hughes 2003. Fighting the smokeless war: ICTs and international security. Ingr i Hughes & Wacker. s. 141. 285 Jiang Zemin 2002. 286 Jiang Zemin 2002.

57

pretend to rule the provinces, and the provinces can only pretend to be ruled by Beijing287 Den nya maktfrdelningen r dligt institutionaliserad och ofta kaotisk. Nr staten frsker att terta sin fiskala styrka, frmr de mktiga kustprovinserna ofta att st emot. Istllet har det utvecklats starka lokala verksamheter med privat fretagande och andra icke-statliga initiativ. I fattigare provinser, ofta lngre in i landet, har andra sidan tillvxten gtt mycket trgare, vilket har lett till kade klyftor inom Kina. Samarbetsviljan provinserna emellan har varit lg, misstnksamhet rder och lokal protektionism har vuxit fram. En anmrkningsvrd fljd har blivit att det rder kat msesidigt beroende mellan provinserna och utlandet medan det rder minskat beroende provinserna sinsemellan. 288 Man kan vl inte sga att detta ur omfrdelningspolitisk synpunkt har varit ngon srskilt socialistisk stndpunkt, menar Edin. Som en del i det stora moderniseringsprojektet har strategin alltmer varit att satsa p de mest lnsamma provinserna i Kina, vilket innebr kustomrdet i ster, fr att dr bygga upp konkurrenskraftiga ekonomier. Genom att f igng tillvxten dr ville man f med sig hela Kina och lyfta landet ur fattigdomen. Fljden har blivit att resurser har flyttats frn fattiga omrden till rika, och de fattiga provinserna betalar mer i skatt och avgifter till centralregeringen n de rika samtidigt som lginkomsttagarna betalar hgre skatt, relativt sett men ibland ocks absolut sett, n hginkomsttagarna. 289 Sammantaget ser vi att den ekonomiska utvecklingen starkt har bidragit till vad Yongnian Zheng ser som nationalstatens kris, men ocks en ekonomisk framgng som vida vertrffar vad vsterlndska ekonomer frskte genomfra i forna Sovjetunionen och steuropa. Dr blev fljden social turbulens och ekonomisk stagnation290 medan Kinas tillvxt har vertrffat alla frvntningar. Yongnian Zheng menar att vsterlndska ekonomer inte kan frklara Kinas och den socialistiska marknadsekonomin framgng. 291 * Det har blivit allt tydligare att regimen satsar p privata initiativ och utlandsinvesteringar, och Kina blev under 2003 vrldens strsta mottagare av utlndska direktinvesteringar.292 Tyngdpunkten inom IT-sektorn ligger enligt Wu nnu s lnge p ganska osofistikerad hrdvaratillverkning, men det satsas p den inhemska marknaden, som ocks har stark och vxande kpkraft, och inhemska fretag med sjlvstndig kompetens och hon r vertygad om att Kina inte kommer att fastna vid ngot utvecklingssteg. 293 Xiudian Dai vid Department of Politics and International Studies vid University of Hull hvdar att vi kommer att fr se alltmer lokalanpassad teknologi, bland annat som ett led i statens ngslan att frlita sig alltfr mycket p utlndska produkter nr den bygger upp sin egen infrastruktur, eftersom den i s fall blir beroende av led som den inte kan kontrollera, och inte heller vet vad som finns innerst inne i de produkter den kper. Drtill ligger det en stor nationell stolthet i varje vrldsunikt hgteknologiskt genombrott som grs. Ministeriet fr Informationsindustri uttrycker sig p fljande stt: Various information technologies and standards have already become an important indicator of each countrys economic sovereignty in the world. The ICT sector has become a strategic industrial sector for all countries to compete for dominance in

287 288

Yongnian Zheng 1999, s. 32. Yongnian Zheng 1999, s. 31-35. 289 Edin 2003, s. 2-5. 290 Yongnian Zheng 1999, s. 92. 291 Yongnian Zheng 1999, s. 56 och 92. 292 Utrikesdepartementet, Kinaseminarium 21 januari 2004: Har vi en frldrad bild av Kina? Uppgiften anges av Christer Ljungvall. 293 Hachigian & Wu 2003.

58

science and technology, the economy and military affairs. Therefore, developing the ICT sector is of great significance. 294 Inom mobiltelefonin har Kina redan konkurrenskraftiga system. Lyckas man drigenom bli dominerande p sin egen hemmamarknad s dominerar man ocks vrldens strsta marknad. Regeringens satsningar inom omrdet r massiva och motiverade utifrn mnga perspektiv.295 Guangdongprovinsen i nrheten av Hong Kong har varit freml fr de mest intensiva hgteknologiska initiativen, med bland annat frmnliga skattelttnader, och mlet har varit att inrtta ett kinesiskt Silicon Valley. 296 Ur ett bredare perspektiv kan vl detta sgas ing i Kinas allmnna strvan att bygga upp en kunskapsekonomi. 297

7.3.1 Kinas intrde i WTO

Medan Kina klarade sig relativt oskadd igenom Asienkrisen (bland annat tack vare den ickekonvertibla valutan, betydande utrikesutbytesreserver, en stor, skyddad inhemsk marknad och ett stort inflde av utlndska direktinvesteringar) 298 s orsakade intrdet i WTO viss nervositet. Jiang Zemin kan peka p framgngar, men mer frsiktiga bedmare undrar om Kina verkligen r beredd att leva upp till de utfstelser som har gjorts. En omfattande lagrevidering mste genomfras, och James C. Hsiung, professor vid New York University, ser fyra huvudml som mste uppns: ett fullstndigt genomskinligt regelverk fr utrikeshandel, fullbordan av de lagsystem som rr utlandsinvesteringar, uppppnandet av en tjnste- och servicesektor, samt lagstadgade mjligheter till rttvis konkurrens i enlighet med WTO. Det krvs ocks minskning av tulltaxorna och begrnsning av skyddet av inhemsk industri nr skyddstullarna raseras. Ett genomgripande arbete har ocks utrttats, bland annat fr att komma till rtta med den omfattande piratkopierings- och frfalskningsverksamheten. Patent- och immaterialrtt har inte haft ngon stark stllning i Kina. 299 . The US-China Business Council (USCBC) i USA vervakar hur arbetet fortskrider. Under 2002 var den kinesiska regeringen lngsam att driva igenom vissa avgrande frndringar. Problemen med handels- och distributionsrttigheter och den pbjudna genomskinligheten, vilka alla r av avgrande betydelse, har inte frts mot ngon tillfredsstllande position, och ven andra slags handelshinder har visat sig seglivade, ven om skyddstullarna tycks ha minskat i avtalad takt. Anledningen till problemen har ofta varit protektionismen svl inom staten som inom industrisektorn. Ett srskilt omrde r tjnste- och servicesektorn dr det knappt finns ngon fungerande struktur alls. Enligt USCBC tycks Kina ofta betrakta WTO-reglerna som det maximala man kan acceptera istllet fr miniminiverna fr internationell frihandel. Det har ocks ptalats uppenbara svrigheter inom den kinesiska byrkratin att uppn konsensus. 300 Det finns en intressant koppling till opiumkriget som kan gras hr. Frfattaren Ernest O Hauser beskriver den kinesiska kpmannaklassens affrsmetoder som ett invecklat system baserat p samarbete och msesidigt frtroende. I detta hgt civiliserade system trngde engelsmnnen in med ansprk och krav, som frefll barnsliga eller skurkaktiga. De erknde ingenting annat n sdant som var undertecknat. De ville ha allting verenskommet p frhand, in i minsta detalj. De
294 295

Citerat i Xiudian Dai 2003. ICT and Chinas development strategy. Ingr i Hughes & Wacker 2003, s. 18. Xiudian Dai 2003, s. 18-19. 296 Ngai-Ling Sum 2003. (Re -)Imagining Greater China: Silicon Valley and the strategy of siliconization. Ingr i Hughes & Wacker. kap. 5. 297 Hachigian 2001. Chinas Cyber strategy, s. 2. Se ocks Kalathil & Boas 2003, s. 16, s. 23 och 25. 298 Dittmer 2002. 299 Hsuing, James C 2003. The Aftermath of Chinas Accession to the WTO. 300 US-China Business Council 2003.Chinas WTO Implementation: An Assessment of Chinas Second Year of WTO Membership.

59

trodde p skarpa definitioner och juridiska knep, dr kineserna trodde p anstndighet. 301 Vissa likheter med dagens lge kan sknjas. Under alla omstndigheter frvntas resultatet bli kad ekonomisk tillvxt fr Kina och vrlden och p lng sikt ocks fler jobb, men ur ett kortare perspektiv tyder allting p att mnga miljontals mnniskor blir arbetslsa nr olnsamma statliga fretag lggs ner eller omstruktureras. 302 Emellertid tycks detta inte bekomma den kinesiska ledningen. Jiang Zemin har en uttalad strategi: We should protect the vitality for further growth of the developed regions, strong industries and people who have become rich first through hard work.303 Det ingr allts i den officiella strategin att satsa p de rika.

7.4 Synen p civilsamhllet, inklusive den offentliga sfren och media

Varken begreppet civilsamhlle eller ngot beslktat begreppet nmns i Jiang Zemins rapport, vilket vl fr ses som ett utslag av deras lga prioritet i statsledningen. Hans syn p olika organisationer kan fljande citat belysa: We will strengthen the Party's leadership over trade unions, the Communist Youth League organizations, women's federations and other mass organizations and support them in working according to law and their own constitutions and acting as a bridge between the Party and the people. 304 Organisationernas sjlvstndighet ska allts inte strkas utan tvrtom r det Partiets styrning som ska strkas. Ansatser till ett aktivt civilsamhlle har frekommit under olika perioder i Kina, men efter Maos seger i inbrdeskriget 1949 skulle allting underordnas totalitarismen. Enligt Zhang Ye, chef fr Kinaavdelningen vid The Asia Foundation i Beijing, frlorade samtliga kinesiska NGOer sitt oberoende under de tidiga Mao-ren och blev istllet redskap t partiet. All aktivitet som frsiggick utanfr dess rckvidd betraktades som ett hot. 305 I en forskningsrapport om det kinesiska civilsamhllet av professor Yu Keping vid Beijing University framkommer att sjlva idn om ett civilt samhlle ansgs vara antagonistisk. 306 Under den kaotiska Kulturrevolutionen blev lget nnu vrre, med anklagelser om kontrarevolutionra aktiviteter, och inte frrn Deng Xiaoping inledde sin reformpolitik i slutet av 1970-talet brjade situationen frndras. De fr civilsamhllet viktigaste nyordningarna var de nya ekonomiska mjligheterna och en strre respekt fr rttsskerheten. Under 1980-talet vxte antalet civila organisationer stadigt, men After political disturbances occurred in Beijing in 1989307 minskade deras antal och frihet. Drefter har de stadigt terhmtat sig i antal och, tminstone p pappret, sjlvstndighet. Yu Keping ser de civila orga nisationerna som viktiga komplement till staten nr den inte lngre vare sig kan eller efterstrvar att skta all verksamhet p alla niver, och p grsrotsniv r de ofta relativt sjlvstndiga med betydande inslag av demokrati. 308 De civila institutionerna, exempelvis bibliotek, museer, minnesplatser skolor och drtill media har flitigt tagits i bruk av Partiet i rent instrumentella, propagandistiska syften, menar

301 302

Hauser, Ernest O i Shanghai City for Sale. Citerad i Alley R & Miller, H 1973, s. 82. Se exempelvis Hsuing, James C 2003 eller Lagerkvist 2003. 303 Jiang Zemin 2002. 304 Jiang Zemin 2002. 305 Zhang Ye 2003. Chinas emerging civil society. 306 Yu Keping 2000. The emergence of Chinese civil society and its significance to governance, s. 9. 307 Yu Keping 2000, s. 6. 308 Yu Keping 2000, s. 6.

60

Baogang He och Yingjie Guo. 309 Partiet har brjat snegla mot en mer civil kultur p senare r, men det r lngt kvar till frestllningen om jmlika medborgare som knyts samman av civila band i betydelsen att man respekterar en uppsttning lagar och institutioner. Frvisso vill Partiet ha laglydiga medborgare, men de fr inte brja frestlla sig ngra rttigheter. Det ligger i partiets intresse att sjlvt f all politisk lojalitet. 310 Yongnian Zheng ger ungefr samma beskrivning: nnu mste civilsamhllet styras av staten s att inga spontana, sociala yttringar kan ta form. 311 Ngra verkligt sjlvstndiga NGOer finns heller inte nnu, menar Zhang Ye. Mnga har ocks hvdat att det vore rimligare att tala om GONGOer (Government Organized NGOs).312 De verkligt inflytelserika organisationerna str alla under ptaglig partivervakning bland annat genom att partiet kontrollerar deras ekonomiska mjligheter, 313 och ej registrerade organisationer betraktas som olagliga. 314 Rent formellt beskrivs relationen mellan civila organisationer och staten av Yu Keping som dualistisk, 315 och verkligt frivillig organisationsverksamhet r nnu omogen. Trots att myndigheterna sger sig vilja se mer sjlvstndighet frgas de ofta till rds i avgrande frgor. Som det nu r fungerar organisationerna i hg grad som en del i regimens legitimitetsprojekt som ett viktigt mellanled mellan staten och folket. What these civil organisations do improves their social image, eases relations between the government and citizens and increases citizens identity with the national state.316 Situationen tycks emellertid befinna sig i en tydlig frndring. Zhang Ye betecknar det som en tyst revolution317 som lngsamt manifesterar sig i ett framvxande civilsamhlle. Guobin Yang, professor vid University of Hawaii, framhller tre strre omrden som har medverkat till detta: 318 Nya former av sociala organisationer har uppsttt. Svl sociala organisationer som enskilda individer tnjuter strre autonomi n tidigare. Genom nya frhllanden inom media och mer rum fr offentlig debatt, har den offentliga sfren vuxit sig strre. Han ser en vxande rttsmedvetenhe t hos folket, och ven om Kina nnu inte r ngon rttsstat, s har medborgarbegreppet blivit alltmer nrvarande, vilket strker det civila samhllet. 319 Kommunistpartiet intar en ambivalent hllning och fruktar att om antalet sjlvstndiga NGOer vxer alltfr snabbt kan de utgra ett hot. 320 Dissidenten Liu Xiaobo menar att det r just vad som hller p att ske. 321 Han hvdar att de kande orttvisorna och partiets ideologiska bankrutt pskyndar det framvxande, alltmer sjlvstndiga civilsamhllet i en irreversibel process. Politiska protestrrelser, arbetardemonstrationer, vxande religiositet och kande antal ej auktoriserade civila organisationer, ofta resultatet av ett lngvarigt frtryck, utgr tydliga bevis p ett allt mognare civilsamhlle. 322 Drtill kommer de internationella NGOerna (INGOer), vilka, enligt Julia Greenwo od Bentley vid Winrock
309 310

Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 27, 29 m.fl. Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 45. 311 Yongnian Zheng 1999, s. 37. 312 Zhang Ye 2003, s. 4. 313 Yu Keping 2000, s. 11. 314 Zhang Ye 2003, s. 3. 315 Yu Keping 2000, s. 20. 316 Yu Keping 2000, s. 19. 317 Zhang Ye 2003, s. 2. ven Yongnian Zheng 1999, s. 12 ser sdana tendenser. 318 Guobin Yang 2003a. The Internet and Civil Society in China: a preliminary assessment. 319 Guobin Yang 2003b. The co-evolution of the Internet and civil society in China, s. 407. 320 Zhang He 2003, s. 19. 321 Liu Xiaobo 2003. The rise of civil society in China. 322 Liu Xiaobo 2003, s. 18.

61

International, genom sin samverkan med kinesiska NGOer (eller CSOer, Civil Society Organizations, som Greenwood fredrar att kalla dem) vsentligt har bidragit till att civilsamhllet brjar vinna kraft. 323 r 2000 var cirka 200 humanitra organisationer verksamma i Kina. 324 Liu Xiaobo ser en ofrnkomlig upptrappning av konflikten mellan regimen och de missgynnade. Medan delar av befolkningen lever ett helt modernt, utvecklat och globaliserat liv, lever andra kvar i misr. Om orttvisorna inte tgrdas kommer fljden att bli anarki till frdel fr ingen, hvdar han. 325

7.4.1 Civilsamhllet och Internet

Ett antal forskare har uppmrksammat hur Internet p olika stt har bidragit till civilsamhllets framvxt. Guobin Yang betonar samverkan mellan civilsamhllet och Internet. Bda r nya, dynamiska fenomen som hller p att ta form, och de pverkar och interagerar med varandra. 326 Med Internet har Kina ftt ett forum fr offentlig debatt, framfr allt genom olika slags diskussionsrum. 327 ven de statligt kontrollerade diskussionsrummen, som censurerar hrdare, betraktas som friare och ppnare n vanlig media med mjlighet till yttrandefrihet och demokratiska debatter, en tes som stds av Xiao Qiang vid Human Rights Watch in China, som menar att de mnga BBS (Bulletin Board Systems) har givit upphov till en tidigare obefintlig offentlig sfr. 328 Internet r ocks mer lmpat fr problemformulering n ngot annat medium. Hr kan de enskilda rsterna bttre komma till tals, och om det r av socialt intresse fngas det snabbt upp i det allmnna medvetandet. 329 Li Xiguang, professor vid Tsinghua University i Beijing, menar ven han att Internet ger upphov till en offentlig sfr med potential fr farliga, demokratiska ider. 330 Randolph Kluver, professor vid Nanyang University i Singapore, och Jack Linchuan Qiu, doktorand vid University of Southern California, drar liknande slutsatser. De menar att medborgarna nu har ftt en egen sfr att diskutera nyheter i, dr de sjlva kan stta agendan, vilket underminerar de statliga nyhetsbyrernas dominans. 331 ven olika sociala organisationer har dragit stor nytta av Internet. B arrirer av skilda slag, exempelvis geografiska eller sociala hinder, utgr inte p samma stt ngot avgrande problem. De olika hjrtefrgorna, exempelvis miljproblem, eller i mer kontroversiella fall demokratifrgor, 332 presenteras p respektive hemsidor tillsammans med medlemsinformation med mera, och i vissa fall r Internet oumbrligt fr organisationernas existens. 333 ven virtuella gemenskaper har brjat utvecklas, inom vilka det enligt Guobin Yang ibland byggs upp ett slags hematmosfr dr man kan diskutera olika frgor med sina online-bekanta.334 Giese har i sin forskning kommit fram till liknande resultat. Internet erbjuder en helt annan social struktur n det av kommunistpartiet dominerade off- line-samhllet. Sociala grupper och processer r mer ppna, liberala och sjlvbestmda online n de r annars. Internet erbjuder sledes ett verkligt sjlvorganiserat, intressebaserat virtuellt civilsamhlle. 335 Goubin Yang
323 324

Greenwood Bentley, Julia 2003. The role of international support for civil society organizations in China. Zhang He 2003, s. 16. 325 Liu Xiaobo 2003, s. 20. 326 Guobin Yang 2003b. 327 Guobin Yang 2003a, s. 463. 328 Guobin Yang 2003b, s. 415-6., och Xiao Qiang 2003. Internet bringing reform to China. Taipei Times 329 Guobin Yang 2003a, s. 463-4. 330 Li Xiguang 2003. ICT and the Demise of Propaganda in China, s. 14 och 23. 331 Kluver, Randolph, & Linchuan Qiu, Jack 2003. China, the Internet and Democracy. Ingr i Banerjee, Indrajit (ed.). Rhetoric and reality: the Internet challenge for democracy in Asia., s. 50-52. 332 Liu Xiaobo 2003, s. 20. 333 Guobin Yang 2003a, s. 467. 334 Guobin Yang 2003a, s. 468. 335 Giese 2003a. Construction and performance of virtual identity in the Chinese Internet. Ingr i. Ho, K.C, Kluver, Randolph and Yang, Kenneth C.C. (ed). Asia.com: Asia encounters the Internet. s. 206.

62

visar ocks p mnga exempel dr Internet har brjat anvndas som medel i olika protestmanifestationer. 336 Lagerkvist menar att denna nya arena, virtuell eller fysisk, kan tnkas komma att skilja sig rejlt frn regimens drm om ett lttkontrollerat och tacksamt civilt samhlle, som enbart existerar p nder.337 Kalathil & Boas r mer frsiktiga, eftersom de menar att det r svrt att p ett entydigt stt karakterisera den nya miljn. Dr frekommer allt frn kulturrevolutionsnostalgiker och rdgardister till liberala demokratifresprkare. 338 Det r viktigt att ppeka att Guobin Yang inte ser ett enkelriktat samband mellan Internet och civilsamhllet. Just det faktum att bde Internet och civilsamhllet befinner sig i en uppbyggnadsfas gr att mnga olika aspekter, exempelvis ntverkskaraktren, den interaktiva dialogen, den inneboende dynamiken i strvandena mot strre frihet, och de nya mjligheterna till deltagande, befrmjar spridningen av Internet. 339

7.4.2 Propaganda
I Kina har media lnge betraktats som statens officiella propagandaorgan. Likvl upptar det inget stort utrymme i Jiang Zemins rapport. We should continue to arm people with scientific theory, provide them with correct media guidance, imbue them with lofty ideals, and inspire them with excellent works of literature and art. 340 Enligt Baogang He och Yingjie Guo innebar demokratirrelsen i slutet av 1980-talet och stblockets sammanbrott ett hot mot Partiet och, menade makthavarna, mot statens sammanhllning. Eftersom den socialistiska propagandan hade frlorat i lockelse utkades istllet det nationalistiska inslaget i den statliga propagandan fr att strka legitimiteten. Studentprotesterna antogs ha berott p kulturell eller nationell nihilism. Det gllde att uppamma en patriotisk knsla, frstrka den politiska medvetenheten, och leda det kinesiska folket mot korrekta ideal och vertygelse med anstndiga perspektiv och vrderingar. 341 Till detta ndaml mobiliserades, som sagt, civila institutioner, och stora kulturella satsningar startades med filmprojekt, TV-serier och s vidare. Tre huvudteman kunde urskiljas: historia och traditionell kultur; Partiet; lagar och civil kultur. De tv sistnmnda temana var inte s framgngsrika, eftersom Partiets socialistlinje hade ftt konkurrens av de ekonomiska reformerna, och lagarna och de politiska institutionerna med tillhrande tal om folklig demokrati klingade alltfr falskt. 342 Samtidigt mste det historiska och kulturella arvet hanteras med frsiktighet s att inte folket missfrstr och fr med sig felaktiga vrderingar. 343 Partiet har ftt en ngot modifierad stllning i propagandan: numera betonas dess stora betydelse fr Kinas enhet, varigenom det frtjnar folkets lojalitet eftersom folket under dess ledning har blivit sitt eget lands herrar. 344 Partie t har blivit ngot mildare med ren, och av en god patriot krvs endast att hon inte ppet motstter sig socialismen eller utmanar Partiet. 345 Man menar att marxismen r till fr Partiet och natio nalismen fr folket. 346 Nr s den socialistiska retoriken tonades ned till frmn fr mer traditionell, nationell kultur gavs kulturarbetarna ganska fria tyglar. Fljden blev att den omtalade folkliga
336 337

Guobin Yang 2003a, s. 469-72. Lagerkvist 2003, s. 30. 338 Kalathil & Boas 2003, s. 27. 339 Guobin Yang 2003b, s. 414-7. 340 Jiang Zemin 2002. 341 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 26. 342 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 28. 343 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 30. 344 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 35. 345 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 28. 346 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 39-42.

63

nationalismen vxte fram genom att frfattare och intellektuella brjade skriva bcker om kinesiska hjltar som bekmpar fienden, ofta amerikaner eller japaner. Hjltarna och kontexten i dessa romaner r inte alls kommunistiska eller proletra utan snarare kinesiska i en mycket bredare bemrkelse, vilket som bekant har ftt till fljd att Partiet har frlorat monopol p den nationalistiska tolkningen. 347 Med informationstekniken har ett nytt flt ppnats upp, och Jiang Zemin har inte frbisett dess stora propagandapotential: The press, publishing, radio, film and television must give correct guidance to the public, and Internet web sites should serve as important fronts for spreading advanced culture. 348 Internet har allts blivit ett nytt och effektivt verktyg i det mktiga Propagandadepartements tjnst, lmpligt anpassat till informationslderns mer sofistikerade och subtila retorik. 349 Regeringen har satt upp ett flertal Webbsidor dr den framfr sin syn p de aktuella dagsfrgorna.

7.4.3 Mediaforskning
P senare tid har emellertid modern kinesisk forskning brjat att ppet ifrgastta om det r nskvrt eller ens mjligt fr staten att upprtthlla ett informationsmonopol. I The CASS Internet Report 2003, till vilken vi terkommer, grs det gllande att de konventionella, statskontrollerade medierna knappast kan frse folket med uppdaterad och mngfacetterad information, och visar, som vi sg tidigare, att Internet redan har brjat pverka medieanvndningen i Kina. 350 Li Xiguang har underskt frgan lite noggrannare. Hans utgngspunkt skiljer sig onekligen frn vsterlnningarnas utgngspunkt, som numera gr ut p att avslja myten att Internet skulle kunna gra Kina ppnare. Fr Li Xiguang r det just denna pessimism som utgr den populra visdomen, och han lyfter fram ett flertal exempel fr att stdja sin tes att den klassiska kommunistpropagandan i form av en hrt statskontrollerad media gr mot sin undergng. 351 Med Internet har Kina ftt ett rum fr yttrandefrihet, och utlndska ider, normer och kulturer gr att tidigare tabubelagda mnen (exempelvis homosexualitet) nu kan diskuteras. ven de officiella mediaorganen anvnder sina webbsidor fr att publicera material som r otkomligt via konventionella medier. 352 Den statskontrollerade propagandamaskinens tidigare privilegium att stta nyhetsagendan har undergrvts kraftigt av det faktum att mnniskor nu sjlva kan vrdera och vga olika uppgifter mot varandra, 353 samt diskutera och sprida nyheter och information som tidigare hlls tillbaka. 354 Inte sllan sker detta i de stora, officiella dagstidningarnas egna diskussionsrum. Li Xiguang har tillsammans med Qin Xuan, forskningsassistent vid Tsinghua University i Beijing, och Randolph Kluver, lyckats urskilja sex karakteristika som skiljer de nya medierna frn de gamla:355 1. Mjligheten att tillhandahlla information anonymt. 2. Jmlika politiska uttrycksmjligheter. 3. ppna och obegrnsade mnen till diskussion.
347 348

Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. kap. 3 eller s. 113. Jiang Zemin 2002. 349 Kalathil & Boas 2003, s. 32-33. 350 The CASS Internet Report 2003 Surveying Internet Usage and Impact in Twelve Chinese Cities, s. 41ff. 351 Li Xiguang 2003, s. 1. 352 Li Xiguang 2003, s. 3. 353 Li Xiguang 2003, s. 4. 354 Li Xiguang 2003, s. 12-13. 355 Li Xiguang, Qin Xuan & Kluver 2003. Who is setting the Chinese agenda? The impact of online chatrooms on party presses in China. Ingr i Ho, Kluver & Yang. s. 144.

64

4. Mjligheten att bde lsa och publicera. 5. Konsumentdikterat snarare n propagandadikterat innehll. 6. En snabb mediacykel som kringgr statlig censur. Som ett exempel p hur tiderna har frndrats behandlar de den journalistiska tckningen av den amerikanska spionplansaffren i april 2001. Tidigare hade medierna tlmodigt vntat p att det officiella nyhetsorganet Xinhua skulle offentliggra de stora nyheterna s att de drefter kunde publicera sina artiklar, men i fallet med spionplanet dk nyheten fr frsta gngen upp p Peoples Dailys diskussionsrum Qiangguo genom Associated Press frsorg. Sedan utspelade sig p Qiangguo ett sreget skdespel dr Xinhua hela tiden frskte hlla tillbaka nyheter s mycket som mjligt och samtidigt behlla hegemonin i debatten, medan utlndska artiklar publicerades i verfld. Under processen som fljde ignorerades Peoples Daily nstan fullstndigt och inte heller togs det ngon notis om regeringens frskran om att den nationella suverniteten och vrdigheten hade frsvarats. Nr s den amerikanska besttningen slpptes, gick kontrollen ver opinionen helt frlorad, och nr Jiang Zemin frskte gra gllande att det (d) bermda brevet frn USAs administration verkligen var en urskt publicerade CNN en artikel p Quangguo som klargjorde att USA inte alls hade bett om urskt eftersom de menade att det inte fanns ngonting att be om urskt fr. Endast 9 % av inlggen p Qiangguo delade Jiang Zemins officiella tolkning. 356 Andra anmrkningsvrda drag brjade gra sig gllande. Vanliga personer yttrade sig kritiskt om sina ledare: Why does our government have those leaders? lr en frustrerad debattr ha frgat. 357 Kalathil & Boas menar att Internet kristalliserar missnjet med regimen358 , och vi ser ocks hr ett tydligt exempel p att nationalismen i sjlva verket har blivit ett problem fr de styrande. Det r ocks bde mjligt och troligt att personer utanfr Kina deltog i diskussionerna. Drmed ppnades det upp fr perspektiv som hade en direkt inverkan p den kinesiska agenda, vilket ytterligare understryker hur Internet undergrver regeringens strvan att ensam kunna styra informationsfldet. 359 Li Xiguang ger ytterligare fem konkreta exempel p att den statskontrollerade informationspolitiken tappar greppet. Drtill ser han censurfrsken i frsta hand som symbolhandlingar, och utver den noggranna granskningen av Falun Gongmaterial tycks det mest handla om osystematiska blockeringar, s att om ena dagen CNN r otkomligt s r samtidigt Washington Times fullt tillgnglig. 360 ven propagandan gr en allt mrkare framtid till mtes och betraktas av gemene man mer som ett komiskt inslag n effektiv kommunikation, 361 om den inte tvrtom r s bedvande trkig att ingen orkar bry sig, varmed den istllet frvandlas till effektiv antikommunistisk propaganda. 362

7.4.4 Civilsamhllet och Internetinfrastruktur

I de fattigare delarna av Kina finns det exempel p att skolor har utnyttjats som bas fr att ge samhllet i vrigt en ingng till Internet, 363 men ingenting i mitt kllmaterial tyder p att bibliotek, museer och arkiv har ingtt i ngra ambitisa projekt. Tvrtom rapporteras att tillgngen till Internet p biblioteken r lg. 364

356 357

Li Xiguang, Qin Xuan & Kluver 2003, s. 147-56. Li Xiguang 2003, s. 14. 358 Kalathil & Boas 2003, s. 28. 359 Li Xiguang, Qin Xuan & Kluver 2003, 156. 360 Li Xiguang 2003, s. 14. 361 Li Xiguang 2003, s. 10. 362 Li Xiguang 2003, s. 21. 363 Giese 2003b,s.50,el. Farmers in Chongqing City benefit from internet learning.Peoples Daily 22 March2004. 364 The CASS Internet Report 2003, s. 21.

65

7.5 Synen p samarbetet mellan staterna, den privata sektorn, civilsamhllet och det internationella samfundet vid uppbyggandet av Informationssamhllet
Som vi sg tidigare betraktar mnga kinesiska akademiker informationsrevolutionen och de internationella organisationernas kade inflytande som ett hot mot nationalstatens suvernitet. Vanligtvis behller ocks staten 51 % av aktieinnehavet i de fretag den r delgare i. I andra avseenden har det likvl inte frekommit ngra som helst betnkligheter vad gller samarbetet mellan staten och olika privata, inte minst utlndska, fretag inom IKT-industrin. Som vi ska se senare r vsterlndska fretag djupt inblandade i bygget av Kinas enorma vervakningsoch censursystem inom hela IKT-sfren, och de utlndska fretagen i sin tur har inga betnkligheter att finna sig i de dikterade villkoren, eftersom deras enda intresse oftast r att tjna pengar. ven inom mindre kontroversiella omrden satsas det stort p privat-offentligt partnerskap. I Guangdongprovinsen, som omnmndes i tidigare delkapitel, har sdana projekt varit en helt normal del av forsknings- och utvecklingsverksamheten sedan slutet av 1990talet. 365 Emellertid rapporterar USCBC om tydliga problem fr utlndska fretag att verka p jmlika villkor. 366 Det har d varit svrare att hitta ngra exempel p att staten har velat samarbeta med ngonting liknande ett sjlvstndigt civilsamhlle. Istllet har vi ju sett att kommunistpartiet vill strka sin styrning av de civila organisationerna. Infr WSIS-konferensen ville inte Kina att representanter f r civilsamhllet skulle f delta, 367 och organisationen Human Rights In China tillts heller inte delta. 368 Det rder heller inget srskilt bra frhllande mellan regimen och olika internationella NGOer. Som endast ett enkelt exempel kan nmnas en Amnestyartikel frn mars 2004: To date, the Chinese authorities' cooperation with international mechanisms of human rights monitoring and investigation has been limited and highly selective. Several UN human rights monitoring mechanisms as well as international human rights NGOs, including Amnesty International, continue to be denied access to China to conduct effective research. 369 Den kinesiska ledningen frefaller allts ovillig till samarbete inte endast med ett oberoende civilsamhlle, utan ibland ocks med det internationella samfundet.

7.6 Aktiva globaliserings- och e-strategier

Har Jiang Zemin ngot att sga om informationsteknologi, dess mjligheter och tillmpningar? Lt oss ta del av en passage i hans rapport: IT application is a logical choice if industrializatio n and modernization of our country are to be accelerated. It is, therefore, necessary to persist in using IT to propel industrialization, which will, in turn, stimulate IT application, blazing a new trail to industrialization featuring high scientific and technological content, good economic

365 366

Ngai-Ling Sum 2003, s. 118. US-China Business Council 2003.Chinas WTO Implementation: An Assessment of Chinas Second Year of WTO Membership. 367 Naughton, Tracy. 2002. Summary of the World Summit on the Information Society (WSIS) Process so far. 368 HRIC Press Release September 18, 2003. HRIC Excluded From World Summit On the Information Society. 369 Amnesty International Press release 15 March 2004.China: Constitutional amendment on human rights must be backed by concrete action.

66

returns, low resources consumption, little environmental pollution and a full display of advantages in human resources. 370 terigen, s formulerade sig allts Jiang Zemin redan fre WSIS-konferensen. Fr att p bsta stt hantera Diktatorns dilemma och utvinna strsta mjliga frdelar av Internet har den kinesiska regimen enligt Nina Hachigian valt en ideologiskt trehvdad strategi: frse folket med ekonomisk tillvxt och vissa friheter, hantera Internets risker och avigsidor samt utnyttja dess inneboende mjligheter. 371 Den kinesiska statens tilltro till den potential som IKT anses ha fr utvecklingslnder har resulterat i ambitisa och lngtgende projekt. Exempelvis gjordes i samverkan med armn stora satsningar under slutet av 1990talet p att informationalisera militrens medicinska service, med ver 50 000 webbplatser och 38 exemplariska informationaliserade sjukhus. 372 Enligt Xiudian Dai brjade detta redan p 1980-talet med 863-Programmet frn mars 1986 (varav namnet) som det mest ambitisa. Mlet r att uppn excellens inom vetenskaplig forskning och frambringa hgteknologi som kan konkurrera med vstlnderna, och idag ingr sdana strategier i den Tionde Femrsplanen (2001-2005).373 Genom en sprngstrategi (eng. leapfrog) vill regeringen srskilt satsa p utvecklingen inom vetenskap, teknik och utbildning fr att pskynda informationaliseringen av ekonomin och de sociala framstegen. 374 Vissa tydliga linjer gr att urskilja: 375 Pskynda inrttandet av en ny IKT- infrastruktur jmsides med redan existerande och frska att uppn konvergens mellan olika slags ntverk och tekniker. stadkomma inhemska framsteg genom att frmja konkurrens inom tillverkning av nyckelkomponenter med kinesisk immaterialrtt som bas. Systematiskt befrmjande av IKT inom alla grenar av de ekonomiska och sociala sektorerna. Hri ingr Government Online-projektet och befrmjande av e- handel. Uppmuntra utlndska och inhemska investeringar och strka rttsskerheten. Stora omorganiseringar har gjorts inom statsapparaten, srskilt med tanke p de omfattande bredbandssatsningarna, och enligt Junhua Zhang vid Free University of Berlin r det mktiga Propagandadepartementet en viktig koordinator bakom planerna. 376 Nya ministerier och organ har inrttats och gamla har slagits samman, samtidigt som man har uppmuntrat bildandet av nya ntoperatrbolag, varav China Telecom r det enskilt strsta. Samexistensen mellan de nya ministerierna har varit allt annat n friktionsfri. Ministeriet fr Informationsindustri och den Statliga Administrationen fr Radio, Film och TV, de tv strsta jttarna, har utkmpat vldiga revirstrider, vilka, om man ska tro Junhua Zhang, under ren 1994-1999 resulterade i dussintals ddsoffer. 377 ven om tgrder har vidtagits fr att undvika sdana konflikter rder fortfarande misstnksamhet mellan olika instanser, vilkas intresse av en enhetlig infrastruktur r liten, 378 och de byrkratiska invecklingarna r minst sagt trassliga. Drtill kommer att man har tilltit stort regionalt sjlvstyre inom omrdet, och mnga av de regionala aktrerna har utvecklat viss sjlvstndighet med strvan att undg den centrala vervakningen. 379 Likvl har detta inte hindrat att utbyggnaden har gtt med imponerande fart, och Kina r idag vrldens nst strsta Internetnation rknat i absoluta tal, ven om det relativt sett r lngt kvar eftersom befolkningen r s oerhrt stor. En del av deras sprngstrategi innefattar att
370 371

Jiang Zemin 2002. Hachigian 2001. 372 Hughes 2003, s. 142. 373 Xiudian Dai 2003, s. 9-10. 374 Xiudian Dai 2003, s. 11. 375 Xiudian Dai 2003, s. 11-12. 376 Junhua Zhang 2003, s. 89. 377 Junhua Zhang 2003, s. 94. 378 Xiudian Dai 2003, s. 22. 379 Junhua Zhang 2003, s. 91.

67

hoppa ver mellanliggande stadier med koppartrd och istllet g direkt p fiberoptik och mobiltelefoni (dr Kina r strst i vrlden). I slutet av 2001 uppgick den totala lngden av fiberoptiska kablar till 1.5 miljoner km. 380 Lt oss nu emellertid lmna de tekniska frgorna och se lite nrmare p ngra specifika satsningar: Government Online-projektet och e- handel.

7.6.1 Government Online

I januari 1999 lanserade China Telecom tillsammans med State Economic and Trade Commission projektet Government Online, vilket har som uttalat syfte att lgga ut samtliga statliga departement p Internet inom de nrmaste ren. Vad r det d som r s angelget med detta? En enkel frklaring r rent ekonomisk. Som jmfrelse kan nmnas att kostnaden fr att via vanlig post skicka ett 40-sidigt dokument frn Chile till Kenya r 2001 kostade 500 gnger mer n via e-post. Drtill finns det ocks andra skl. Fr att strka sin legitimitet vill man ka politikernas och administrationens nrvaro i cyberrymden, gra byrkratin genomskinligare och mer ansvarsfull genom att mer information grs tillgnglig till folket, samt motverka korruption och bedrgeri. 381 Dessutom ser man goda m jligheter att ka sin propaganda. 382 Enligt Xiong Chengyu, professor vid Tsinghua University i Beijing, innefattar projektet tta delomrden:383 1. Elektroniskt online- informationsutbyte. 2. Elektronisk online-anskaffning. 3. Onlinevlfrdsbetalning. 4. Elektroniska leveranser. 5. Informationscentral. 6. Elektronisk dokumenthantering. 7. Elektronisk skattehantering. 8. Digitala ID- handlingar. Allt eftersom projektet framskrider r det vissa aspekter som srskilt behver uppmrksammas. Man vill bryta informationsmonopolet, skrpa identifikationsprocedurerna s att skerheten strks och popularisera Internet. Om endast ett ftal kan utnyttja Government Online-tjnsterna frlorar det sin mening. Nr sedan mnniskorna r bttre insatta blir det ocks lttare fr myndigheterna att tjna folket. 384 Olika delar av maktapparaten har kommit olika lngt. Ministeriet fr jordbruk inledde redan 1997 tyst och stilla sitt eget informationaliseringsprojekt, 385 men allra ivrigast har man varit p provinsiell och lokal niv, framfr allt i de rikare kustomrdena. 386 De verkliga entusiasterna tycks finnas i den lilla miljonstaden Nanhai, dr alla skolor r uppkopplade mot varandra, en medicinsk online- verksamhet r inrttad och en e-domstol tillhandahller utfrlig juridisk information.

7.6.2 E-handel
Regeringen satsar hrt p olika typer av e-handel, som ocks utgr en del av frklaringen till Internets snabba framvxt, och i januari 2002 var nstan 80 % av Kinas webbadresser i sjlva verket dot.com-adresser. 387 Mtt i Business-To-Business respektive Business-To-Consumer var man r 2000 redan uppe i drygt 9 miljarder respektive 47 miljoner dollar, och i det senare
380 381

Xiudian Dai 2003, s. 13. Wacker 2003. The Internet and censorship in China. i Hughes & Wacker, s. 58. 382 Kalathil & Boas 2003, s. 31-33. 383 Xiong Chengyu 2002. E-government in China, Present and Future. Min versttning. 384 Xiong Chengyu 2002. 385 Kalathil & Boas 2003, s. 32. 386 Hachigian & Wu 2003, s. 78-80. 387 Xiudian Dai 2003, s. 20.

68

fallet rknar ma n optimistiskt med 200 %- iga kningar. Till och med ute p den fattiga landsbygden finns det solskenshistorier om hur bnders villkor frbttrats tack vare ny informationsteknik, ven om dessa kanske frmst rr sig om enskilda, isolerade projekt. 388 Frn 1996 till 2000 var IKT- industrin den snabbast vxande delen av den kinesiska ekonomin enligt Kalathil & Boas. I storstadsomrden frekommer omfattande satsningar p hgteknologiska industrizoner fr att stimulera inhemska Internet-fretagsetableringar, och man uppmanar toppstudenterna att stanna hemma och jobba i dessa branscher. Allt detta ingr i ambitionen att skapa en hgteknologiskt kompetent befolkning som kan frstrka den ekonomiska moderniseringen. 389 Geise ger dremot en annorlunda bild. Lt vara att sektorn vxer, men i relativa mtt mtt r den fortfarande vldigt liten, och de hgteknologiska centren liknas vid isolerade ar i vildmarken. 390 Det kan vara vrt att pminna om att regeringens ekonomiska strategi har varit att flytta resurser frn de fattiga till de rika provinserna som ett led i moderniseringsstrategin. Fattigdomsbekmpningen stod p sin hjdpunkt i mitten av 1980-talet fr att sedan minska och stanna av helt p 1990-talet. Ett program fr att utveckla det fattiga vstra Kina lanserades r 2000 med oknt resultat. 391

7.7 Synen p skydd, skerhet och privatliv i informationssamhllet, inklusive statens reaktiva strategier fr att skydda sin maktposition
Informationskontroll r centralt fr alla regimer, men i auktoritra stater som Kina r det av srskild vikt. Emellertid r detta inget unikt fr informationsldern utan har varit centralt fr det kinesiska kommunistpartiet sedan det kom till makten. Fr den svra balansgngen, Diktatorns dilemma i informationsldern, innebr Internet allts samtidigt ngot unikt nytt och ngot vlbekant. Det frtjnar ocks att ppekas att mnga av de frgor om censur och vervakning som informationstekniken fr med sig inte r begrnsade till diktaturer. Alla vrldens lnder funderar idag, srskilt i ljuset av den tilltagande terrorn, ver svra avvgningar. En viktig principskillnad r att i demokratiska stater har vervakningen (idealt sett) inte till uppgift att frebygga ett maktskifte utan endast att bevara den konstitutionella ordningen. I tminstone Kinas fall sammanfaller dessa bda funktioner. Utifrn Hachigians klassificering i kapitel 5 av auktoritra staters kontroll av Internetmaterial, hamnar Kina i samma klass som Vietnam, allts strngare n Singapore och de nnu ppnare samhllena, men ppnare n Nordkorea och Burma. Man har allts inte frbjudit Internet (tvrtom) men tillgng och innehll har belagts med betydande restriktioner,392 frmodligen vrldens mest utarbetade censur- och vervakningsapparat. 393 Fr att se hur regeringen vill styra mnniskors cyberbeteende ska vi se till fyra faktorer: regleringar, teknologisk arkitektur, censur och inverkan p normer och socialt beteende.

7.7.1 Regleringar
Nr Internet blev tilltet i Kina 1995394 utgick man till en brjan frn redan existerande lagar inom angrnsade omrden, och en stor del av reglerna r till fr att vrna Internetanvndarna genom farmaceutisk handel, utbildningstjnster, immaterialrtt och skydd av privatlivet,

388

Xiudian Dai 2003, s. 21 Se ocks East China Farmers Go Online. Peoples Daily 14 July 2001. eller Farmers in Chongqing City benefit from internet learning. Peoples Daily 22 March 2004 389 Kalathil & Boas 2003, s. 34-35. 390 Giese 2003b, s. 37-38. 391 Edin 2003, s. 2-5. 392 Hachigian 2002. 393 Silenced 2003, s. 54. 394 Silenced 2003, s. 54.

69

liknande vad som frekommer i andra lnder. 395 I och med intrdet i WTO tvangs ocks Kina att utarbeta ett omfattande immaterialrttsregelverk, vilket knappt hade existerat tidigare. Detta innebar enligt James Hsiung ptagliga frndringar i den kinesiska medvetenheten. 396 Xiong Chengyu hvdar dessutom att man kommer att vidta ytterligare tgrder fr att gra Internetverksamhet av olika slag skrare. 397 r 2000 brjade man utarbeta tydligare Internetreglering, och antalet nya regler de senaste ren uppskattas till ver sextio. 398 Hri innefattas omrden som frbjudet innehll, restriktioner fr nyhetsspridning samt villkor fr att f frmedla tjnster p Internet. 399 Vilket innehll som br betraktas som frbjudet r frsts av avgrande betydelse fr denna magisteruppsats, men det kommer att behandlas utfrligare frst i avsnitt 7.9. De restriktioner fr nyhetsspridning som anbefalls frbjuder nyhetspublicering utver sdant som har publicerats i officiell, statsgd media eller i annan auktoriserad form. Vill man publicera annat, exempelvis utlndska nyheter, mste man begra tillstnd. vriga villkor som stlls p den som vill verka inom branschen, exempelvis Internetcafer, innefattar krav att spara data (s att staten kan kontrollera) och skyldighet att upplysa kunder om vilka regler som gller. 400 Med dessa redskap, kanske framfr allt nyhetspubliceringsfrordningen, i sin hand har regimen skaffat sig stora mjligheter att styra informationsfldet och idutbytet, men utver denna ideologiska vinst ingr ocks en ekonomisk vinst eftersom de statsgda eller samarbetsvilliga nyhetsorganens dominans strks. Andra regler som har tillkommit p senare r berr de populra Internetkaferna, som numera inte fr ligga p mer n 200 meters avstnd frn ngot slags officiell myndighet. 401

7.7.2 Teknologisk arkitektur

Kinas Internetsystem r sedan 1996 uppbyggt p tv niver. Vanliga anvndare kopplar upp sig p ett nationellt ntverk, vilket sedan via ett statligt reglerat ntverk, the Great Firewall 402 kopplas upp till Internet. 403 Antalet internationella kopplingspunkter var r 2002 endast tta stycken, 404 placerade i Beijing, Shanghai och Guangzhou. 405 Emellertid ansgs kontrollen fortfarande vara otillrcklig, och ett nytt omfattande projekt, the Golden Shield, tog form med syfte att vervaka och filtrera lngt ner i enskilda anlggningar. 406 Avsikten r att stadkomma ett panoptiskt vervakningssystem som binder samman alla olika ntverk, allts inte bara Internet utan ocks exempelvis vervakningskameror, till ett enhetligt system, med frmga att bde se, hra och tnka. 407 Hur skulle d uppbyggandet av ett sdant vervakningssystem g till? Staten fann ingenting lmpligare n ett grnsverskridande samarbete med de allra frmsta vsterlndska fretagen inom omrdet ssom Cisco Systems, Sun Microsystems, Nortel networks med flera. 408 Samtidigt som vsterlndska regeringar anklagar den kinesiska staten fr dess vervakningsmetoder r det allts vsterlndska fretag som mjliggr dem.
395 396

Wacker 2003, s. 61-62. Hsuing 2003. 397 Xiong Chengyu 2002. 398 Silenced 2003, s. 54. 399 Wacker 2003, s. 62. 400 Wacker 2003, s. 62. 401 Wacker 2003, s. 67. 402 Silenced 2003, s. 133. 403 Kalathil & Boas 2003, s. 21. 404 Silenced 2003, s. 54. 405 Xiudian Dai i Hughes & Wacker 2003, s. 15. 406 Silenced 2003, s. 134. 407 Walton, Greg (2001). Chinas golden shield: Corporations and the Development of Surveillance Technology in the Peoples Republic of China. Hr ges en omfattande bakgrund. 408 Wacker 2003, s. 69.

70

7.7.3 Censur
Webbsidor med onskat material, som exempelvis BBC och olika mnniskorttsorganisationer, blockeras helt enkelt, lt vara utan ngon genomgende systematik. New York Times lr ha varit blockerad fram till att den en dag publicerade en intervju med Jiang Zemin.409 Webbadministratrer r skyldiga ha srskild personal anstlld, Big Mamas, 410 fr att noggrant granska sdant material som ligger i riskzonen. Mest uppmrksamhet har nog kampanjen mot Falun Gong vckt. De organiserade sin massdemonstration utanfr kommunistpartiets hgkvarter i Beijing i april 1999 genom Internetkontakter. Fr makthavarna var detta av allt att dma fullstndigt ovntat, 411 kanske rent av en vckarklocka, och sedan dess har de systematiskt frskt att begrnsa rrelsens mjligheter att utnyttja Internet till liknande aktioner. Mycket tyder p att kampanjen har varit framgngsrik, och numera r det i frsta hand utlandskineser som anvnder Internet fr Falun Gongkommunikation. 412

7.7.4 Inverkan p normer och beteende

Det frsta uppmrksammade offret fr politiska Internetregleringarna var Shanghaiaffrsmannen Lin Hai som 1998 arresterades fr att ha slt 30 000 e-postadresser till en organisation som distribuerade prodemokratiskt material. Han dmdes till tv rs fngelse, men slpptes i frtid. 413 Vrre har det gtt fr andra, och det freligger rapporter om att Falun Gonganhngare har torterats och avlidit i fngelse. 414 Sdana hndelser r skert ingenting staten vill ha publicitet kring, men annars r dess metod att genom ett antal uppmrksammade rttegngar avskrcka frn lagvertrdelser och drmed uppmuntra sjlvcensur. Det r just detta som ligger i panopticon- metaforen: man r inte vervakad i varje enskilt gonblick, men man vet att man alltid r vervakningsbar, samtidigt som man inte vet exakt nr man har vervakarnas uppmrksamhet riktad mot sig. Metoden med sjlvcensur fungerar vervgande vl, tminstone bland fretag. Allteftersom Kina marknadsanpassas blir fretagens primra angelgenhet vinstintresset, och att gra det svrt fr sig genom att brka ger ingen avkastning. Istllet har de uppvisat stor smidighet i att sjlva infra regler som ligger i linje med de statliga direktiven. 415 ven utlndska fretag har visat sig mer n villiga att acceptera spelreglerna fr att inte g miste om sin del av den allt mer lukrativa, kinesiska marknaden. Det frmsta exemplet r Rupert Murdoch som 1993 gjorde gllande att satellit-TV skulle utgra ett avgrande hot mot auktoritra stater. 416 Sedan dess har han emellertid bytt strategi och strk BBC frn sitt Star TV, 417 och hans son James lr senare ha kallat Falun Gong en farlig och apokalyptisk kult . 418 Strre problem har d nationalismen erbjudit. Som vi sg tidigare utsattes regeringen fr hrd press efter bombningen av den kinesiska ambassaden i Be lgrad och spionplansaffren nr stora mngder nationalistiskt och antiamerikanskt material skljde in p ntet, och censorerna hade brda dagar med att avlgsna de vrsta utfallen. Hr stts regimens legitimitet p prov frn ett helt annat hll, och den har uppenbara problem att hantera det. Nationalismen har ju varit en avgrande bas fr dess stllning, men visar sig nu ocks vara ett oskerhetsmoment. Den nya balansakten mste genomfras med stor frsiktighet. 419
409 410

Wacker 2003, s. 66. Kalathil & Boas 2003, s. 26. 411 Wacker 2003, s. 66. 412 Kalathil & Boas 2003, s. 30. 413 Wacker 2003, s. 65. 414 Silenced 2003, s. 54. 415 Kalathil & Boas 2003, s. 35-36. 416 Hughes 2003, s. 150. 417 Kalathil & Boas 2003, s. 161 n63. 418 Hughes 2003, s. 150. 419 Kalathil & Boas 2003, s. 28.

71

7.8 Synen p och inverkan av globalisering och IKT p individ, samhlle och kultur a) ur nskad synpunkt
Vissa ider r ptagligt terkommande i Jiang Zemins rapport, och flitigast frekommande av alla r kanske betoningen av vetenskap, ofta i samband med teknologi och utbildning. Vetenskapen ska inte bara prgla all seris verksamhet, den ska ocks spridas ut till folket: We should disseminate science and promote the scientific spirit.420 Vad betrffar utbildning nmner han vid ngra tillfllen det livslnga lrandet och ser det som ett efterstrvansvrt ml. We will make senior secondary education basically universal in the country and eliminate illiteracy. A learning society in which all the people will learn or even pursue life- long education will emerge to boost their all-round development. 421 Givetvis ingr ven allmnna formuleringar om miljskydd, men de kan upplevas en aning pliktskyldiga. Som vi genomgende har sett vill man anvnda IKT fr att strka den ekonomiska tillvxten, men det finns ocks krafter som uppriktigt vill anvnda den nya tekniken fr nya reformer mot ett ppnare samhlle, om n fortfarande i statens regi. Slutligen finns frsts hela tiden det hgrande mlet att vervinna den lnga, vsterlndska frdmjukelsen och terupprtta Kinas storhet och vrdighet s att landet kan inta sin rtta plats bland vrldens nationer. 422

b) ur empirisk synpunkt
Kalathil & Boas, som i allmnhet stller sig skeptiska till tanken om att Internet leder till ett ppnare Kina, menar nd att tankekontrollen har minskat tack vare kommersialiseringen, globaliseringen och pluraliseringen. 423 Nr befolkningen utbildas och det uppstr nya kontakter med omvrld och utlndsk kultur erhlls ocks nya politiska normer och vrderingar. Hachigian tar fasta p de emellant lngtgende e-governmentsatsningarna. Det r uppenbart att invnarna uppmuntras att delta i det politiska livet i en helt ny omfattning. Infr den Tionde Femrsplanen skickades 10 000 e- frslag in, varav 200 ska ha antagits. Hachigian menar att det r svrt att avgra om detta bara r regimens spel fr att strka sin popularitet eller en verklig strvan att i frtckt form infra smygdemokrati, men i de mindre stderna betvivlar hon inte det rliga uppstet. 424 Samtidigt som Internet p detta stt gr mnniskorna allt mer insatta i de olika politiska affrerna, erbjuder Internet ocks, som vi redan har sett, en helt ny och oanad mjlighet till att diskutera olika politiska frgor i de olika diskussionsrum som finns. 425 Dessutom finns tydliga exempel p hur Internet har utnyttjats fr att pverka regeringen. Ett bermt exempel r en explosion i en skola som skylldes p en ensam galning. I sjlva verket hade skolbarnen tvingats att tillverka fyrverkeripjser till frsljning, och Internetprotesterna mot hanteringen av frgan blev s omfattande att till sist sjlvaste dvarande premirminister Zhu Rongji gick ut med en offentlig urskt. 426 Vi har ocks sett att upprrda extremnationalister anvnde Internet fr att kritisera ledningens vaga och eftergivna hantering av spionplansincidenten. 427 Andra viktiga, men helt motsatta exempel r SARS-epidemin och

420 421

Jiang Zemin 2002. Jiang Zemin 2002. 422 Kalathil & Boas 2003, s. 24. 423 Kalathil & Boas 2003, s. 18. 424 Hachigian & Wu 2003, s. 81-82. 425 Hachigian & Wu 2003, s. 60. 426 Kalathil & Boas 2003, s. 27. 427 Hays Gries 2004, s. 120.

72

AIDS-problemen, som regeringen har frskt att hlla hemliga, men d sttt p problem bland annat tack vare Internet. 428 Inte desto mindre betvivlar Kalathil & Boas som sagt att det kommer a leda till tt politiska frndringar. 429 De flesta anvndare har inget intresse av att stlla till problem, utan istllet sker en konvergens mellan den officiella visionen av Internet och den faktiska situationen. Dessutom blir det allt svrare att argumentera mot kinesisk vervakning nr vstvrlden efter 11 september 2001 sjlva frstrker sin egen vervakning, och utlndska entreprenrer r ju, som vi har sett, mer intresserade av statens gunst fr sina affrer n att propagera fr frihet. Inte desto mindre undrar Kalathil & Boas hur det verkligen kommer att g nr allt fler blir vana vid att anvnda Internet efter eget tycke. De resonerar hr ungefr som Silenced med de stora talens lag: ju strre population att vervaka, desto svrare blir det. Intrdet i WTO bidrar ocks till att staten uppger ngot av sin suvernitet, men ven om den ekonomiska liberaliseringen faktiskt skulle leda till att kommunistpartiet frsvagas betnkligt, r det ingenting som garanterar att det blir en liberal vndning. Fljden kan lika grna bli kad nationalism. 430 Michael S. Chase och James C. Mulvenon vid RAND har noga kartlagt hur olika grupper med frn kommunistpartiet avvikande mening, framfr allt Falun Gong-, Tibet- och demokratiaktivister, har utnyttjat Internet fr sina aktiviteter, och hur staten har frskt att begrnsa deras verksamhet. nnu s lnge, menar de, kan ingen riktigt utmana kommunistpartiets hegemoni. 431 I avsnitt 7.8.1 7.8.5 ska vi g igenom lite mer specifik forskning. Samtliga avsnitt ingr i avdelningen b) ur empirisk synpunkt.

7.8.1 Globalisering i allmnhet

I frhllande till omvrlden har Partiet ofta haft folket p sin sida stillvida att det har uppfattat vsterlndska ptryckningar om mnskliga rttigheter och demokrati negativt, ven bland dem som faktiskt kritiserar Partiets hllning. Dremot har den patriotiska propagandan varit ganska ineffektiv; intellektuella och unga mnniskor pverkas endast i mindre utstrckning, och studenter fredrar utlndska, dubbade filmer. 432 Vi har istllet ftt se framvxten av en folklig nationalism som snarare byggt p det kinesiska kulturarvets fulla bredd, inklusive antiamerikanism och antijapanism, n rent kommunistisk nationalism. 433 De ekonomiska reformerna och anpassningen till den globala ekonomin har ocks haft ptagliga konsekvenser. ven Baogang He och Yingjie Guo gr gllande att det pgr en smygdemokratisering genom de av Hachigian antydda direktvalen i vissa byar, och genom att de ekonomiska reformerna underminerar den auktoritra politiska strukturen. 434 . Dessutom har de ekonomiska reformerna i sig inneburit stora svngningar i den nationella identiteten. ganderttigheter, utlndska investeringar, ekonomiska reformer, privatisering, olika regionala utvecklingar med tfljande allt starkare lokala identiteter, 435 har skapat ett tydligt klassamhlle av just det slag som Marx ville motarbeta, 436 och de flesta r glada att sjlva f vlja vad de vill kpa oberoende av var i vrlden det har producerats, utan att Partiet talar om
428 429

Se exempelvis Adams, Brad 2003. Chinas Other Health Cover-up. Kalathil & Boas 2003, s. 25. 430 Kalathil & Boas 2003, s. 29-41. 431 Chase, Michael S. & Mulvenon, James C. 2002. Youve got Dissent! Chinese Dissident Use of the Internet and Beijing's Counter-Strategies Summary, s. xii. 432 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 6-7 och 43-44. Enligt Castells 2001, s. 387, lr Falcon Crest ha lockat 450 milj. tittare 433 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. kap. 3 eller s. 113. 434 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 137. 435 Yongnian Zheng 1999, s. 18. 436 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 39.

73

fr dem hur de ska prioritera. Drtill r kommersiella ekonomier och ppna marknader till sin natur sdana att de verskrider sm nationaliteter och avkultiverar dem. Lokala vanor och kulturella symboler eroderas och vill etniska minoriteter ha tillgng till materiell vlfrd och ekonomisk tillvxt mste de anpassa sig till den Han-dominerade marknaden och lra sig mandarin. Fljden blir att Han-kulturen assimileras, vilket leder till kulturell homogenisering av nationen. 437 ven tillgngen till Internet, kat kosmopolitiskt och kulturellt utbyte och fler utlandsresor tros strka den dominerande, nationella identiteten. Nr folket allt tydligare exponeras fr andra, genomgr grnskontroller, visar upp sitt pass med mera frstrks, knslan av att tillhra en nation, att vara en del av en nationell enhet. 438

7.8.2 Internet och Kinas digitala klyfta

Kina debuterade p Internet 1987 i samarbete med universitetet i Karlsruhe, och samma r skickades dess frsta e-brev. 439 Frn att ha legat p ett anvndarantal runt 620 000 1997 440 har tillvxten varit exponentiell och ligger idag, som vi sg i kapitel 5, ver 79 500 000. Alla kvantitativa frvntningar har sledes infriats. Emellertid r det inte bara tillvxtfrvntningarna som har infriats utan ocks farhgorna angende ojmn frdelning. Kina synliggr som f andra l nder i vrlden den digitala klyftan, inte bara statistiskt utan ocks geografiskt. I de stra delarna av landet, srskilt kustomrdena, ligger moderna vrldsstder med utbildad befolkning, hg levnadsstandard och hgteknologiska centra. Ju lngre vsterut och ut p landsbygden man sedan gr i landet, desto fattigare och vrre blir situationen. Giese berknade Internetdensiteten (oklar definition) i december 2001 till 23.9 % i Beijing och 0.57 % i Guizhou-provinsen. 441 Analfabetismen nrmar sig p sina stllen 20 %, och i vissa omrden gr mindre n 5 % av barnen i skolan, 442 och frsken att infra e-utbildning r mestadels inriktade p utvalda omrden, medan IKT-kompetens vanligtvis knappt ens ses som ett komplement till de traditionella mnena. 443 Staten frsker visserligen att locka nyutbildade IKT-ingenjrer att flytta vsterut, liksom de stora IKT-operatrerna uppmuntras att strka omrdets infrastruktur, men i sjlva verket sker det rakt motsatta. Begvade mnniskor i fattiga provinser sker sig sterut i jakt p det goda livet, och eftersom regeringen frsker att infra marknadsekonomi r det ingen som vill satsa p de olnsamma omrdena. 444 Som det nu r kar istllet klyftan. 445 De kommersiella krafterna har allts inte lyckats rda bot p fattigdomen p landsbygden, och Giese avfrdar regeringens program fr att verbrygga klyftan som propaganda. 446 Enligt det svenska utrikesdepartementet r det ett faktum att Kinas utbildningspolitik under senare r prioriterat den hgre utbildningen p grundutbildningens bekostnad. ven om grundutbildningen formellt r avgiftsfri tas andra avgifter ut s att fattiga familjer inte har rd, vilket srskilt missgynnar flickor. 447

437 438

Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 155-156. Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 13. 439 Hughes 2003 i Hughes & Wacker, s. 131 och frfrordet. 440 Giese 2003b, s. 31. 441 Giese 2003b, s. 40. 442 Giese 2003b, s. 44. 443 Giese 2003b, s. 52. 444 Giese 2003b, s.42-48. 445 Survey Shows China's East-west Digital Divide Growing. Peoples Daily 17 July 2003. 446 Giese 2003b, s. 48. 447 Utrikesdepartementet 2004. Mnskliga rttigheter i vrldens lnder 2003: Kina.

74

7.8.3 The CASS Internet Report 2003

Internets framvxt har inte gtt samhllsklimatet sprlst frbi. Olle Findahl, professor vid World Internet Institute i Gvle, berttar om frldrar som oroar sig fr Internets dliga inflytande p landets ungdomar, och det finns en stark anti- Internetrrelse. Blir ungdomarna beroende, passiva och asociala? 448 Lagerkvist beskriver det nrmast som moralpanik, och ungdomarnas frtjusning i Internetkafer har betraktats som ett hot mot ordningen. 449 Den mest utfrliga Internetstudie som har gjorts i Kina r The CASS Internet Report 2003 Surveying Internet Usage and Impact in Twelve Chinese Cities 450 under ledning av Guo Liang vid Research Center for Social Development, Chinese Academy of Social Science (CASS). I denna rapport har man underskt Internetsituationen i tolv kinesiska stder, svl stora som sm, genom omfattande intervjuer via drrknackning. I frsta hand r det anvndare (ngon som utnyttjat Internet senaste halvret) man har intresserat sig fr, men ven icke-anvndare har intervjuats om ingen anvndare fanns i hushllet ifrga. 451 Ngra resultat: 452 Den typiske Internetanvndaren r en vlutbildad, vlbestlld ung man. 453 56 % av anvndarna var mn och 44 % kvinnor. En utjmning har skett frn r 2001 d situationen d var 39.3 % kvinnor. 454 ldersfrdelningen var ojmn med 58.2 % i ldern 17-24. 57 % av anvndarna hade minst tvrig hgskoleexamen, medan endast 20.6 % av icke-anvndarna hade samma niv. Den inverkan Internet kommer att f p Kina utgr sledes i huvudsak frn den vre medelklassen. Fr anvndarna r de strsta hindren till anvndning att uppkopplingen r lngsam (61.6 %) eller att det r dyrt (44.6 %). Sprkbarriren r numera bruten; 79 % av anvndarna besker i frsta hand platser med kinesiskt material. De vanligaste aktiviteterna p ntet r att browsa (57.7 %), lsa nyheter (56.8 %) och skta sin e-post (51.4 %). Det r ocks populrt att ladda ner musik, ska underhllning, chatta och spela spel. 455 Det rder stora skillnader mellan olika ldersgrupper. E-handeln tycks ha svrt att riktigt ta fart. 79.5 % av Internetanvndarna har aldrig handlat ver ntet. Unga, vlutbildade och Internetvana r de frmsta t e-handlarna. Internetanvndare ser mindre p TV n icke-anvndarna men gnar mer tid t lsning. Underskningen visar ocks att anvndarna r mer sociala n icke-anvndarna. Man ville ocks underska hur de intervjuade sg p Internets mjligheter till politisk frndring. Mer n 60 % av de tillfrgade, allts oberoende om de var anvndare eller ej, instmde eller instmde starkt i fljande pstenden: (a) Genom att anvnda Internet fr mnniskor strre mjligheter att uttrycka sina politiska sikter. (b) Genom att anvnda Internet fr mnniskor strre mjligheter att kritisera politiken. (c) Genom att anvnda Internet fr mnniskor strre kunskap om politik. (d) Genom att anvnda Internet lr sig myndigheterna mer om allmnhetens sikter. Internet har, menar rapporten, ptagligt pverkat kinesernas liv p mnga stt, men det har inte lett till social apati och beroende. P det politiska omrdet tror de flesta att Internet kommer att innebra mer frihet och nya mjligheter, och satsningen p e-government har blivit vldigt populr, med ptagliga frndringar i det politiska klimatet. 456
448 449

Findahl, Olle 2002 Kinesiska muren stoppar inte Internet. World Internet Institute. Lagerkvist 2003, s. 22-23. 450 The CASS Internet Report 2003. 451 The Cass Internet Report 2003, s. I-IV. 452 Om inte annat anges kommer resultaten frn rapportens summering, s. 63-66. 453 The CASS Internet Report 2003, s. 9. 454 The CASS Internet Report 2003, s. 10. 455 The CASS Internet Report 2003, s. 26. 456 Se t. ex. The CASS Internet Report 2003, s. 55.

75

7.8.4 Internet och identitet

Det finns samstmmiga uppgifter om Internets betydelse fr kinesernas identitet. Li Xiguang menar att de drastiska frndringar ifrga om vrderingar och ideologi som Kina genomgr bervar en vxande skara dess identitet. P Internet, ute i cyberrymden, finner de mjligheter att bygga upp nya identiteter baserade p gemensamma intressen, vrderingar och ideologier. 457 Giese har i sin forskning om virtuella identitetskonstruktioner i Kina 458 funnit att mnniskorna p kort tid har tvingats att anpassa sig till ett system som inte lngre prglas av statlig styrning och individuell anonymitet i olika allt planerande socialisationssystem (exempelvis danwei, arbetsenhet) utan numera utmrks av autonoma subjekt i en pluralistisk livssfr som organiseras utifrn marknaden. Under de senaste 20 ren har globalisering och ny teknik exponerat framfr allt stadsborna fr en strid strm av alternativa livsstilar, och vxande inflytande frn regional och lokal TV vntas ge upphov till regionala och lokala identiteter p den nationella identitetens bekostnad. Identitetsbegreppet tenderar att bli centralt, och bttre n ngot annat land manifesterar Kina den nya datorteknikens roll i konstruerandet av en ny identitet nr den pbjudna identiteten tappar mark. Nu sks identitet i psykologiska och emotionella termer, dr privata vrden och gemensamma intressen blir primra byggstenar. 459 Guobin Yang har i sin forskning ntt liknande resultat. De olika fora som Internet erbjuder har skapat nya gemenskaper i en ny hematmosfr dr man kan gnar sig t socialt umgnge, sjlvuttryck och msesidigt std. 460 Giese hnvisar till en underskning som visar att fr 45.5 % av anvndarna i Kina anvnds Internet fr social kommunikation. I frsta hand intresserar han sig fr olika slags diskussionsrum, dr identitetsbyggandet r som mest aktivt. Hr har det uppsttt en sfr fr mnniskor att utbyta erfarenheter och ge varandra rd p ett stt som tidigare inte var m jligt. Det diskuteras mode, musik, litteratur, vnskap, parrelationer, ktenskap, sexualitet, frldraskap, utbildning, mjukvara, sport, genusfrgor, konsumentskydd och utrikespolitik. Den annorlunda anonymiteten p ntet, fri frn sociala kontrollfunktioner, ger utrymme fr strre frihet n tidigare. Hr ges mjligheter till bde inklusion och exklusion i olika grupper med olika vrdegemenskaper, vare sig det gller individuell, kulturell, social, regional, etnisk eller nationell utgngspunkt. 461 Det frekommer ocks ett kreativt sprkbruk, som mjliggr att kringg olika censurfilter. Genom att anvnda olika homonymer och sprkknep visar sig den pkostade, centralt inrttade filtermjukvaran vara ltt att kringg. 462 I den nya relation mellan individ och stat eller individ och kollektiv som vxer fram r sprket av strsta vikt. Tidigare frskte staten att upprtthlla sprkmonopol som en del av sin ideologiska kontrollapparat, men idag pgr en konstant sprkprocess dr nya uttryck myntas och vvs in. I olika virtuella grupper blir sprket ett intrdes- och avancemangskriterium i n hgre grad n i verkliga livet. Kommersialisering och diversifiering har i sin tur strkt lokala och regionala identiteter och dialekter inom radio, TV och p Internet. Hrmed uppstr nya gruppidentiteter baserade p dialekt och regionala srdrag. Drfr kan vi, menar Giese, dra slutsatsen att Internet pskyndar den kulturella och regionala diversifieringen och den vxande heterogeniteten. Den sociala struktur som erbjuds skiljer sig frn den statliga strukturen utanfr cyberrymden genom att den r mer ppen, liberal och sjlvbestmmande. Giese anar allts, precis som Xiao Qiang, 463 konturerna av ett verkligt sjlvorganiserat,
457 458

Li Xiguang 2003, s. 24. Giese 2003a. 459 Giese 2003a, s. 193-195. 460 Guobin Yang 2003a, s. 467-9. 461 Giese 2003a, s. 195-197. 462 Giese 2003a, s. 200. 463 Xiao Qiang 2003.

76

intressebaserat, virtuellt civilsamhlle. The Significance of this feature of BBSs on influencing the construction of individual social identities of participants and on social groups and the whole Chinese society is most tantalizing. 464 Professorerna Jonatha n J. H. Zhu och Zhou He vid Department of English and Communication vid City University of Hong Kong, har underskt hur Internet pverkar vrdeorienteringen i Kina. 465 Utifrn en schematisk uppdelning i materialism, postmaterialism och kommunism hvdar de att kommunistpartiets propaganda har tappat sin kraft i takt med att befolkningen blir alltmer sofistikerad allt eftersom den fr tillgng till mer information och frbttrad undervisning. P frgan Vilket r det viktigaste mlet i ditt liv? svarade 59 % Att skapa bekvma materiella villkor fr mig och min familj, 25 % Att frverkliga mitt personliga vrde och 16 % att bidra till staten och mnskligheten (inga andra svarsalternativ fanns). Det r lite svrt att tydligt utvrdera utfallet, men Zhu och He jmfr med en liknande underskning 1986, dr motsvarande siffror var 12 %, 9 % och 79 %. Detta ger, trots att materialet r ngot svrtolkat, en god bild av den svngning i vrdeorientering som pgr i Kina. De konstaterar ocks att det framfr allt r bland de unga diskussionsrumsdeltagarna som sjlvfrverkligandet betonas, vilket stmmer vl med Gieses forskning. Av intresse r att de som protesterar mot den sig utbredande socialdarwinismen inte vljer mer kommunistiskt prglade ideal, utan istllet sker sig till den konfucianska traditionen. Emellertid r det inte alla som resonerar just s. Istllet frekommer en blandning mellan materialism, konsumism och hedonism. 466

7.9 Synen p etiska principer, inklusive mnskliga rttigheter och demokrati

Etiska frgor ligger ofta i sjlva krnan av olika former av propaganda. Den kinesiska retoriken har utvecklats frn en vldigt primitiv niv under mitten av 1900-talet med hnvisningar till kontrarevolutionra element och bourgeoisie till dagens mer sofistikerade utlggningar om mnskliga rttigheter och socialistisk demokrati. Jiang Zemin ger ngra ganska belysande exempel i sin rapport: We should never copy any models of the political system of the West. 467 Istllet r det en socialistisk demokrati som ska konsolideras, och ingen vsterlndsk avart. Faktum r att f begrepp r s ofta frekommande i hans rapport som demokratibegreppet, medan mnskliga rttigheter endast nmns en gng: It is essential to improve the systems of democracy, develop diverse forms of democracy, expand citizens' participation in political affairs in an orderly way, and ensure that the people go in for democratic elections and decision- making, exercise democratic management and supervision according to law and enjoy extensive rights and freedoms, and that human rights are respected and guaranteed. 468 Som vsentliga vrden nmner han patriotism, kollektivism, rlighet, social och professionell etik, familjen och hgre ideologisk och etisk frstrkning bland unga. Det r allts tydligt konfucianska vrden som prioriteras. Man fr ocks en ganska god uppfattning om den officiella linjen ifrga om mnskliga rttigheter om man ger sig in i WSIS snriga dokumentarkiv. Alla lnder fick mjlighet att kommentera en version av DP daterad 21 mars

464 465

Giese 2003a, s. 206. Zhu, Jonathan & He, Zhou 2002. Information Accessibility, User Sophistication and Source Credibility: The Impact of the Internet on Value Orientations in mainland China. 466 Giese 2003a, s. 207-8. 467 Jiang Zemin 2002. 468 Jiang Zemin 2002.

77

2003, dr endast Artikel 19 av de mnskliga rttigheterna frekom. 469 Den kinesiska delegationen ville i 7 och 10 gra tv tillgg, vilka i fljande citat r fetkursiverade. 7. The Information Society that we seek to build is one which is inclusive, where all persons, without distinction of any kind, are empowered freely to create, receive, share and utilize information and knowledge, in any media and regardless of frontiers, subject to restrictions provided in point 3, Article 19 of Covenant on Civil and Political Rights, namely for respect of the rights or reputations of others, for the protection of national security or of public order, or of public health or morals. 470 [Covenant on Civil and Political Rights r ett slags kommentar till FN:s allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna.] 10. The essential requirements for the development of an equitable Information Society include: The respect for all internationally recognized human rights and fundamental freedoms. Notably the right to freedom of opinion and expression, including the right to hold opinions without interference and seek to, receive and impart information and ideas through any media and regardless of frontiers in accordance with article 19 and article 29 of the UN Universal Declaration of Human Rights and to unhindered access by individuals to communication media and information sources, 471 Den nationella skerheten fick man inte med i slutdokumentet, men dremot allmn ordning och moral. ven i fallet med Artikel 29, den artikel som gller individens skyldigheter gentemot samhllet, var delegationen framgngsrik.

7.9.1 Demokrati, nationalism och mnskliga globaliseringen

rttigheter

vid

trskeln

till

Nationalismen kan utgra bde ett hinder och en frutsttning fr demokrati, och i sin traditionella nationalstatsvariant av demokrati r en nationell id oumbrlig, menar Baogang He & Yingjie Guo. 472 Av intresse ven fr kommunistpartiet r vissa avgrande moment i den demokratiska visionen av folket i dess moderna tappning. Hri ligger, underfrsttt eller uttalat, idn om mnniskor med knsla av svl eget vrde som egna rttigheter. 473 Det ligger heller ingen motsttning mellan nationalism och de olika demokratiska rrelser som har frekommit i Kina, vilka alla har varit bde nationalistiska och demokratiska. Den vsterlndska liberalismen, tminstone i sina mer lngtgende varianter, r fr de flesta kineser ingenting nskvrt, menar Kluver och Linchuan Qiu. Vissa framstende demokratifresprkare menar att demokrati inte betyder rtten att f gra vad man vill utan rtten att f gra vad som r lagligt.474 Andra ser demokrati som ett medel till modernisering och ekonomisk utveckling, och Internet ses ur detta perspektiv som ett lmpligt verktyg. Genom exempelvis e-governmentprojekten kas folkets deltaga nde och inflytande, s att dess samlade visdom kan komma till uttryck i maktapparaten. Denna form av demokrati behver varken innefatta eller utesluta yttrandefrihet och fria val. Ytterligare andra lgger tonvikten vid parlamentarism och rttsstatliga principer. Gemensamt fr de olika riktningarna r att tonvikt lggs mer vid modernisering och konsensus n okontrollerade diskurser. Det r inte

469 470

World Summit on the Information Society 2003d. Draft declaration of Principles. World Summit on the Information Society 2003e. CHINA. 471 World Summit on the Information Society 2003e. CHINA. 472 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 16. 473 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 169. 474 Kluver & Linchuan Qiu 2003, s. 38.

78

heller ovanligt att sjlvstndiga intellektuella anser att kommunistpartiet mycket vl kan behlla sitt monopol. 475 Kommunistpartiet frefaller i te desto mindre demokratiseringsovilligt. Unga, svaga n demokratiers misslyckanden och erfarenheterna frn Sovjetunionen avskrcker. I globaliseringens tidevarv har ocks demokratisering medfrt nationell uppdelning och frigrelse fr etniska minoriteter lngt mycket oftare n det har medfrt frening. Demokrati upplevs drfr som ett hot mot den nationella sammanhllningen, 476 ven om det p vlknt manr finns rster som gr gllande att elitens tal om hot mot sammanhllningen endast r en rkrid fr att kunna bevara makten. 477 Vi knner igen mnga av tongngarna frn debatten om de Asiatiska vrdena, om n med vissa etatistiska vertoner: politisk stabilitet vrderas hgre n ekonomisk tillvxt, 478 som i sin tur vrderas hgre n demokrati, 479 och nationens rttigheter gr fre dem som eventuellt tillfaller individen, 480 som frvntas vara lojal gentemot staten. Den essentiella mnskliga enheten r nationen och allting annat, srskilt enskilda individer, r ovsentliga och kan i ndfall offras. 481 Om Sydstasiens variant av de Asiatiska vrdena kunde karakteriseras som relativistisk, s har den kinesiska regimens linje varit en ngot svrkarakteriserbar kombination av universalism och relativism, enligt Marina Svensson vid Lunds Universitet. Mnskliga rttigheter ansgs vara universella, men beroende av utvecklingsniv och historisk bakgrund. Detta kan ses som ett frsk att f in marxismen i bilden, eftersom marxismen motstter sig tanken p en idealistisk humanism med absoluta rttigheter. 482 Dessutom menar man att det finns andra stt att vrdera de mnskliga rttigheterna. De ekonomiska och sociala rttigheterna framstlls som primra i frhllande till de civila och politiska och rtten till existens har framhllits som den mest grundlggande (vilket rimmar illa med Kinas 1900talhistoria). 483 Regimens strategi har varit att tysta all inhemsk debatt i mnet samtidigt som man, efter de utprglat antivsterlndska stmningarna efter krossandet av demokratirrelsen, som sades ha berott p dekadenta ider frn Vst, 484 alltmer har skt vnskapliga frbindelser med omvrlden485 genom att sga sig vilja ha internationell dialog, 486 och enligt Baogang He och Yingjie Guo r man ibland beredd att kompromissa. 487 De menar ocks att vsterlndska ptryckningar och kritik snarare har frstrkt antiamerikanism och frmlingsfientlighet bland folket, 488 varigenom regimen kan spela p nationalistiska strngar och sprida uppfattningen att mnskliga rttigheter r vsterlndsk propaganda som hotar den kinesiska srarten. 489 Det freligger heller inga svrigheter att pvisa vstvrldens oerhrda historiska dubbelmoral inom omrdet, och m kan ocks peka p att det finns olika mnniskorttsliga avtal som an

475 476

Kluver & Linchuan Qiu 2003, s. 38-39. Se Baogang He 2002a eller Baogang He & Yingjie Guo 2000,. kap. 6 och 7. 477 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 138. 478 Yongnian Zheng 1999, s. 38 eller Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 138. 479 Se exempelvis Svensson, Marina 2000. The Chinese Debate on Asian Values and Human Rights: Some Reflections on Relativism, Nationalism and Orientalism. i Jacobsens, Michael & Bruun, Ole (ed.) 2000. Human Rights and Asian Values : Contesting National Identities and Cultural Representations in Asia. Kap. 10. 480 Yongnian Zheng 1999, s. 127. 481 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 1. 482 Svensson 2000, s. 212. 483 Svensson 2000, s. 214. 484 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 42. 485 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 34. 486 Svensson 2000, s. 214. 487 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 34. 488 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 33. 489 Svensson 2000 i Jacobsen & Bruun, s. 216.

79

USA inte har undertecknat. 490 Svensson har svrt att motst intrycket att den kinesiska regimen uppfattar mnniskorttsfrgor som ett hot mot den nationella suverniteten eftersom tanken p grnslsa, mnskliga rttigheter skulle kunna rttfrdiga inblandning i Kinas inre angelgenheter. 491 Frn officiellt hll har konfucianismen (som Mao ville utrota p grund av dess feodala karaktr)492 inte betonats p samma stt som i vriga stasien, 493 men bland de intellektuella r den stark. Yongnian Zheng hnvisar till Samuel Huntingtons bermda essay Civilisationernas kamp 1993, som anar en framvxande konflikt mellan den vsterlndska civilisationen och de muslimska och konfucianska civilisationerna vilka anses hota vsterlndska vrden. Huntingtons tes vckte stor uppstndelse ven i Kina, och resulterade i en livlig diskussion bland kinesiska intellektuella om frhllandet mellan konfuciansk och vsterlndsk civilisation. Vsterlandets liberala ekonomi ses som tvlingsinriktad, dess expansionspolitik hmtar legitimitet frn socialdarwinismen, och r i stort sett ingenting annat n den starkares rtt, dr den som har de starkaste vapnen vinner. Istllet fr mnskliga rttigheter och demokrati har Vst allts utvat krig och ervringspolitik. Mot detta stlls den konfucianska samarbetsviljan och dess strvan efter fred och harmoni. Det premoderna Kina var mer kulturellt n politiskt konstituerat. Konfucianismen ansgs representera en universell etik som identifierade moraliska ml och vrden som kunde urskilja ett civiliserat levnadsstt oberoende av nationella grnser om man frkovrade sig i utbildning, dygder och ett rttfrdigt styre. 494 Mnga ser konfucianismen som krnan i den kinesiska nationalkaraktren, 495 lmplig att utg ifrn i strvandena att terge Kina dess stllning som en hgtstende och unik civilisation som har lmnat enastende bidrag till mnskligheten. 496 Ur ett mnniskorttsperspektiv utgr detta inget hot mot den officiella linjen, som enligt Svensson dominerar. Likvl har regeringen initierat ett ingende studium av mnskliga rttigheter, vilket i lngden skulle kunna vara farligt nr den ptagliga diskrepansen mellan den officiella propagandan och de verkliga frhllandena blir uppenbar. Det finns en vital inre diskussion, lt vara nnu inte tillrcklig stark, som inte alls accepterar den officiella linjen. Fr att kunna vrna mnskliga rttigheter fordras ett livskraftigt civilsamhlle 497 , och Svensson r optimist. ven Jonathan Power, journalist med mnskliga rttigheter som specialitet, hvdar att situationen trots allt har frbttrats de senaste ren. Strre kulturell mngfald, valfrihet, kad tillgng till utlndska informationskllor och mer pressfrihet liksom medgivanden frn hgsta ort att allt inte alltid str rtt till i rttsvsendet r positiva tecken. 498

490

Svensson 2000, s. 216. Fr intressant inblick, se True records of US human rights exposed. China Daily 2004-03-01. 491 Svensson 2000, s. 219 och 213. 492 Yongninan Zheng 1999, s. 75 493 Svensson 2000, s. 209 494 Yongnian Zheng 1999, s. 82-83. 495 Se t. ex. Yongnian Zheng 1999, s. 73. (hela kap. 4) eller Baogang He och Yingjie Guo 2000, s. 94 m.fl. 496 Baogang He & Yingjie Guo 2000, s. 94. 497 Svensson 2000, s. 208 498 Power, Jonathan 2001. Som droppen urholkar stenen. Historien om Amnesty International. s. 268.

80

7.9.2 Aktuella uppgifter

Det svenska utrikesdepartementet sammanstller sedan ngra r tillbaka rapporter om mnniskorttssituationen i vrlden. Enligt deras Kinarapport fr r 2003 har verkligen lget i Kina frbttrats avsevrt de senaste ren. Mnniskor upplever mer frihet och strre materiell vlfrd n ngonsin tidigare, vilket inte hindrar att det fortfarande frekommer stora problem. 499 Rttsskerheten r fortfarande ganska svag. Lagen fungerar mer som ett medel fr kommunistpartiet att utva makt n som en verordnad princip fr att reglera makten. Formellt sett frekommer inga politiska fngar, men regimkritiker dms ofta fr att hota statens skerhet eller liknande. Tortyr frekommer utbrett och det finns mnga uppgifter om att bland annat Falun Gonganhngare har avlidit som fljd. Ddsstraff tillmpas i stor utstrckning och enligt utsmugglade dokument skulle de kunna uppg till runt 15 000 rligen. Den kinesiska frfattningen garanterar allmn sikts-, yttrande-, tryck-, frenings-, mtes-, demonstrations- och trosfrihet, men de efterlevs sllan p ngot systematiskt stt. Kina hamnar lngt ner p listan ver pressfrihet i vrlden. Amnesty anger att antalet Internetdissidenter i frvar i januari 2004 uppgick till 54 personer, en 60 %- ig kning sedan 2002.500 Minoritetsfolkens situation r problematisk, och vanliga uttryck fr kulturell eller religis identitet tolkas inte sllan som uttryck fr separatism. Amnesty rapporterar om grova krnkningar av de mnskliga rttigheterna i framfr allt Xinjiang och Tibet under r 2002. 501 I mars 2004 togs ett viktiga formella beslut under den rliga folkkongressen, nr det beslts att mnskliga rttigheter och egendomsrttigheter skulle skyddas i konstitutionen. Bda besluten har stort symbolvrde. De anses utgra viktiga steg p Kinas utveckling, och egendomsrttigheterna r ett vsentligt avsteg frn den gamla maoistiska doktrinen dr egendomsrttigheter sgs som ngot ont. 502 Amnesty vlkomnar initiativen, men tillgger att det nnu terstr att se hur de efterlevs. 503

7.9.3 Kollektivismens fortbestnd eller undergng

Nst intill leda har vi ftt veta att Asien och Kina anses vara kollektivistiska och gemenskapsinriktade, och att nationalismen ofta strker sdan krafter. Samtidigt har vi sett mnga och tydliga exempel p att det pgr stora frndringar. Den officiella doktrinen har blivit alltmer oklar, och i och med intrdet p den globala ekonomins arena har situationen komplicerats ytterligare eftersom den ekonomiska frigrelsen resulterar i individualism och pengadyrkan, 504 vilket ju redan Deng frordade nr han lrde att det r rofullt att vara rik. Lagerkvist understryker hur individualismen har givits allt strre utrymme bara man inte ifrgastter kommunistpartiets maktinnehav. I likhet med Zhu & He menar Lagerkvist att den gamla maoismen har ersatts av konsumism, och intresset bland folket fr de partipolitiska frvecklingarna r ofta mttligt.505 Liu Xiaobo gr lngre och menar att dagens politiker endast vill arbeta inom administrationen fr att sko sig sjlva, och protestdemonstrationer mot de kande orttvisorna blir allt vanligare. 506 Det finns ocks starkt nationalistiska krafter som bland annat har reagerat ver hur materialism och vsterlndsk skrpkultur sprider sig. 507
499 500

Utrikesdepartementet 2004. Mnskliga rttigheter i vrldens lnder 2003: Kina. Amnesty International Library Online documentation archive 24 January 2004. 501 Amnesty international. Report 2003. China. 502 Cody, Edward 2004. China Codifies Property and Human Rights Historic Guarantees Underscore Leaders' Move Away From Doctrinaire Communism . 503 AMNESTY INTERNATIONAL PRESS RELEASE 15 March 2004. 504 Yongnian Zheng 1999, s. 18, 70-71 m.fl. samt Baogang He & Yingjie Guo 2000 s. 36-39 m.fl. 505 Lagerkvist 2003, s. 27-28. 506 Liu Xiaobo 2003. 507 Hays Gries ger flera exempel, varav bckerna China Can Say No och China Can Still Say No r ptagligast.

81

7.9.4 Otilltet material p Internet

r 2000 presenterades, som nmndes 7.7.1, ett antal lagar fr reglering av Internet, varav Measures for Managing Internet Information Services 508 frn oktober r en av de viktigaste. Den bestr av 27 artiklar, av vilka srskilt artikel 15 r av intresse eftersom den tydligt anger vad som inte r tilltet: 509 1. Information som strider mot konstitutionens principer; 2. Information som ventyrar den nationella skerheten, avsljar statshemligheter, undergrver regeringen eller underminerar den nationella enheten; 3. Information som r skadlig fr statens heder och intressen; 4. Information som uppviglar till etniskt hat, eller etnisk diskriminering, eller underminerar den nationella enheten; 5. Information som underminerar den statliga religionspolitiken, eller predikar onda kulters lror eller befrmjar feodalistiska och vidskepliga vertygelser; 6. Information som sprider rykten, str den sociala ordningen eller underminerar social stabilitet; 7. Information som sprider pornografi eller annat liderligt material; befrmjar spel, vld, mord, eller terrorism; eller uppviglar till brott; 8. Information som frolmpar eller frtalar andra mnniskor, eller krnker andra mnniskors legitima rttigheter och intressen; 9. Annan information som r frbjuden enligt lag eller administrativ reglering. Denna lista r inte unik utan r i stort sett bara en upprepning av redan tidigare existerande listor fr vad som r acceptabelt att publicera i vanlig media. Att formuleringarna kan tolkas flexibelt torde inte behva ppekas. mnen som alltid r kontroversiella r framfr allt Tibet och Xinjiang, Taiwan, Falun Gong och demokratiaktivister av olika slag. Av de 54 fngslade cyberdissidenter som Amnesty rapporterar om r 17 relaterade till Falun Gong, 13 har publicerat reaktionra eller p annat stt farliga artiklar, och 12 r medlemmar i det numera frbjudna China Democracy Party. 510 Ett helt motsatt problem r den grasserande nationalismen, som mnga gnger har hamnat utanfr statens kontroll. Kluver och Linchuan Qiu noterar hur Internet anvnds av nationalister som i frsta hand r lojala mot nationen, dess kultur och lnga historia, m en mindre vrnar om, och ibland direkt opponerar sig mot, staten. 511 Vi har sett flera exempel p hur denna nationalism ofta r aggressiv och direkt fientlig mot framfr allt USA och Japan. 512

7.9.5 Frsk till vergripande vrdediskussion

Onekligen ter sig vrdesit uationen i Kina svrverskdlig. Suzanne Ogden, professor vid Northeastern University i Boston, samlar ihop ngra av de mnga trdarna. 513 Grundfrgan r vad som ska erstta den dende kommunistiska ideologin i frsken att skapa en sammanhllande identitet. 514 En strvan, vare sig den har sitt ursprung i folket eller i kommunistpartiet, har varit nationalism. Nationalismen i sina mest extrema uttryck kan, som vi har sett mnga frfattare framhlla, innefatta frmlingsfientlighet, anti-Vst- ider och srartsfrestllningar. I mildare form kan nationalismen ses som ett medel att skapa nationell enhet. I bda fallen ges nationens intressen fretrde framfr individuella rttigheter. Samtidigt har nationalismen en annan onskad bieffekt om den tenderar att ge liv t olika
508 509

Finns p Internet. Se exempelvis Lehman, Lee & Xu. Laws and regulations of China. Min egen versttning. 510 Amnesty International Library Online documentation archive 24 January 2004. 511 Kluver & Linchuan Qiu 2003, s. 52. 512 Se exempelvis Hays Gries 2004. 513 Ogden, Suzanne 2001. Chinese nationalism: the precedence of community and identity over individual rights. 514 Ogden 2001, s. 158-9.

82

minoriteters nationalism, eller, lika illa, onda kulter som nr de gr som lngst frutspr vrldens undergng och en fruktansvrd dd fr alla som inte fljer dess lra. 515 Drfr fresprkas ibland hellre patriotism. 516 Frestllningen om universella vrden tillbakavisas till frmn fr olika former av relativism och mnskliga rttigheter ses ofta som ett uttryck fr vsterlndsk imperialism och intrng i inre angelgenheter. 517 Inte sllan r det studenter som r de mest USA- fientliga och vst-hatande elementen, vilket ambassadbombningarna och spionplansincidenten visar, 518 och mnga unga r beredda att stta moderlandet fre individen. 519 Samtidigt tervnder utlandsstudenter hem med nya ider och politiska vrderingar. 520 Staten vill tona ned de mest extrema nationalistuttrycken och hellre betona kulturella vrden, socialistisk moral521 och dialog med omvrlden. 522 Samtidigt har vi sett hur konsumism, individualism och politiskt ointresse under de allra senaste ren har brjat ta verhanden. Det vxande vlstndet och utlndsk populrkultur kombinerat med en uppfattning om att det politiska systemet inte gr att frndra 523 lper parallellt med vxande men nnu blygsamt folkligt, politiskt inflytande via e-governmentsatsningar. Globaliseringen undergrver nationalstaten och stller nya krav p den nationella identiteten, 524 och vart det hela br hn knns som en svrbesvarad frga, srskilt som Kina nu har skrivit in de mnskliga rttigheterna i konstitutionen.

7.10 Synen p internationellt och regionalt samarbete

Kinas vxande styrka har inte lmnar omvrlden oberrd. Vst i allmnhet och USA i synnerhet har enligt Yongnian Zheng knt sig hotade, och efter kalla krigets slut fruktar somliga ett nytt kallt krig, denna gng mot Kina. Fr man tro Jiang Zemin r denna fruktan helt obefogad: We will develop friendly relations and cooperation with all other countries on the basis of the Five Principles of Peaceful Coexistence. We will oppose hegemonism and power politics and promote the establishment of a fair and rational new international political and economic order. In handling international affairs, we should observe and cope with the situation cool- headedly, adhere to the principle of mutual respect and seek common ground while shelving differences. We need to respect the diversity of the world, promote democracy in international relations and strive for a peaceful international environment and a good climate in areas around China. 525 I brjan av infasningen i det internationella systemet var Kina mindre villigt att anpassa sig till befintliga, av Vst dikterade lagar och normer. Kina misstrodde multilateralism och var inte alltid samarbetsvilligt. 526 I Vst utvecklades mnga olika anti-Kina-teorier som alla vittnade om djup misstro. Massakern p Himmelska Fridens Torg ledde till sanktioner, och USA brjade bedriva olika mnniskorttskampanjer samt motarbetade aktivt Beijings misslyckade OS-anskan 2000, vilket uppfattades fientligt ven bland folket. USAs fortsatta
515 516

Ogden 2001 s. 166. Se framfr allt Baogang He och Yingjie Guo 2000. 517 Ett genomgende tema i mnga referererade verk. Se ocks Ogden 2001, s. 164. 518 Se fretrdesvis Hays Gries 2004. 519 Ogden 2001, s. 173-4. 520 Lagerkvist 2003, s. 28. 521 Se exempelvis Ogden 2001, s. 165. 522 Se exempelvis Baogang He & Yingjie Guo 2000 eller Svensson 2000. 523 Lagerkvist 2003. 524 Ogden 2001, s. 176. 525 Jiang Zemin 2002. 526 Yongnian Zheng 1999, s. 7.

83

militra nrvaro i Asien och dess std till Taiwan var bara ngra faktorer som ytterligare bidrog till uppfattningen att Kina skulle tmjas precis som Sovjetunionen. 527 Resultatet blev, som vi har sett, starka anti-Vststmningar i he la landet. 528 Kommunistpartiet ansg emellertid att en intensiv populr nationalism och en fientlig internationell omgivning kunde hota moderniseringen, varfr de fick utveckla en officiell hllning fr att bemta situationen. 529 Inrikes fresprkade man, som Baogang He och Yingjie Guo ocks klargjorde, patriotism snarare n nationalism och utrikes frskte man p olika stt framhlla Kinas fredliga roll i vrldshistorien och att nationalismen endast var reaktiv. I frhllande till USA lyckades man under 1990-talet kraftigt frbttra sina relationer, och bilateralismen vergavs till frmn fr multilateralism, exempelvis i relationerna med ASEAN. Viktiga hndelser har intrffat de senaste ren. NATOs redan omtalade bombning av den kinesiska ambassaden, spionplansaffren och elfte septemberattacken 2001 har alla pverkat Kinas internationella relationer. Hays Gries ger flera exempel p anti-kinesiska stmningar i USA, men pekar ocks p de anstrngda relationerna med Japan och det misslyckade frsket 1998 att frsonas efter Japans aggressioner under andra vrldskriget.530 Baogang He ser detta, och den ptagliga nationalismen, som ett stort hinder fr Kina att ing i nrmare regionalt samarbete. 531

7.11 Sammanfattning av kapitel 7

I detta kapitel har vi gtt igenom det empiriska Kina- materialet utifrn de tio kategorierna. Det har blivit ganska omfattande och kan kanske upplevas en aning svrhanterligt. I nsta kapitel ska jag frska att foga samman bilden genom WSIS-jmfrelse och analys.

527 528

Detta r ett genomgende tema hos svl Baogang He & Yingjie Guo 2000 som Yongnina Zheng 1999 Se framfr allt Hays Gries 2004. 529 Yongnian Zheng 1999. s. 5. 530 Hays Gries 2004, s. 90-91. 531 Baogang He 2002b.

84

8 Analys, diskussion och slutsatser

Nr vi nu r klara med genomgngen av Kinamaterialet i de tio kategorierna r det dags att analysera. Frst genomfrs en jmfrelse med WSIS, katego ri fr kategori, drefter en mer vergripande analys och diskussion dr jag frsker att summera, syntetisera och lnka samman de olika resultaten fr att f fram en tckande helhetsbild. Nr jag vill uttala mig om vilka fljder man kan vnta sig av att Kina har accepterat WSIS-konferensens tv huvuddokument skriver jag endast WSIS inverkan p , fljden av WSIS eller ngonting liknande. Som utgngspunkt har jag hela teorikapitlet, och genom hela analysen kommer jag att ha de tre identitetstyperna frn teoriavsnittet i tanke (den legitimerande identiteten, motstndsidentiteten och projektidentiteten). Kapitlet avslutas med en genomgng av uppsatsens tre frgestllningar. terigen vill jag betona att det inte r styrkan i WSIS inverkan som ska underskas utan endast riktningen.

8.1 Jmfrelse mellan WSIS och Kina

Observera terigen nivskillnaden i de olika kapitelindelningarna. Analysinstrumentets kategorier ligger i kapitel 8 p samma niv som i kapitel 6, allts ett steg under den niv de ligger p i kapitel 7.

8.1.1 vergripande ml
Det tycks inte freligga ngra direkta motsttningar mellan WSIS och Kina p denna punkt. Givetvis r Kinas rent nationalistiska strvanden inte helt i linje med WSIS, men man uttalar nd ett tydligt, internationellt engagemang. Viljan att terupprtta Kinas storhet torde inte st infr ngra strre problem i och med undertecknandet av de tv slutdokumenten. Betrffande de specifika IKT-satsningarna f rfaller verensstmmelsen vara oerhrt god.

8.1.2 Synen p staten ur ett globalt och nationellt perspektiv

WSIS betoning p suverna nationalstater rimmar vl med Kinas allmnna strvan och den officiella nationalismen, ven om vi har sett stora problem med frverkligandet. Det Starka Staten-komplex och ptagliga mnande om det internationella anseendet som omtalas antyder att nationalstatsidealet nnu inte har mognat. Mnga har framhllit att Kina fortfarande prglas av sitt dynastiska frflutna med drtill hrande identitetsproblem, och olika separatistrrelser frsker att strka sin egen nationella identitet, vilket har berett den legitimerande identiteten stora problem. Vi har ocks sett att den populra nationalismen inom Kinas krnomrden har brjat anta karaktren av motstndsidentitet, och de allt sjlvstndigare provinserna undergrver centralmaktens auktoritet. Samtidigt pverkar den kande kommersialismen hela det kinesiska samhllet. Ur dessa aspekter uppvisar Kina mnga av de problem som Castells ser utbreda sig. Fr att anpassa sig till den gamla statssocialismens borttynande tillvaro och klara vergngen till ett modernt samhlle, vilket ju WSIS i allra hgsta grad fr sgas fresprka, har Teorin om de tre representationerna utvecklats. Samtidigt har, som en motreaktion p de orttvisor som har brjat utbreda sig som en fljd av Kinas modernisering, en ny vnster vuxit fram, som utmanar partiet frn andra hllet. Vi har ocks sett att Kina har vissa rttstatliga problem, och WSIS diktat om att alla lnder ska respektera rttsskerhet kan ses som ett intrng i Kinas inre angelgenheter, och det varnas fr att IKT kan strka Vstvrldens inflytande ver planeten.

85

8.1.3 Synen p ekonomin ur ett globalt och nationellt perspektiv, inklusive den privata sektorn och statens roll i ekonomin
Jiang Zemins rapport kom allts fre WSIS, och rent ekonomisk- ideologiskt frefaller de ligga vl i fas med varandra. Att frska placera in Kina i den japanska utvecklingsmodellen r svrt men inte omjligt, om man ser till att inte frenkla s lngt att man gr miste om avgrande element. Lily Wu anger inte uttryckligen p vilken niv Kina befinner sig, men det frefaller som att Kina skulle hamna ngonstans runt steg 3, 4 och 5, allts i de omrden dr Wu menar att mnga av de stasiatiska ekonomierna har en tendens att fastna. S lr inte bli fallet med Kina om man fr tro Wu. Istllet kommer landet att ta sig frbi och bli en ledande producent inom mnga IT-omrden. Dremot framtrder djupa problem nr man ser till hur centralmakten har agerat fr att stimulera sin ekonomiska tillvxt. Precis som Castells hvdade har vi sett att decentraliseringen och satsningen p olika regioners kade autonomi har medfrt stora fiskala svrigheter och alltmer sjlvsvldiga regioner. Dessutom gr agerandet stick i stv med WSIS nr medel flyttas frn de fattiga till de rika regionerna. Hr r det allts regeringens eget agerande som urholkar den legitimerande identiteten, nrmast till frmn fr projektidentiteten. Strvan att upprtta en kunskapsekonomi frefaller msesidig fr WSIS och Kina, men intrdet i WTO, vilken i mngt och mycket delar WSIS ekonomiska ideal, visar att det frekommer tydliga problem. Det mste till en ptaglig frndring av den kinesiska ekonomikulturen fr att samverkan ska bli ngorlunda smrtfri. vergngen frn etatism till global kapitalism r uppenbarligen inte konfliktfri. En obesvarbar frga r hur djup den misstro mot strikta och exakta avtal r som hr och dr har dykt upp. Rttsstatsproblematiken visar sig terigen, och en uppenbar protektionism, som knns frestande att koppla till nationalismen, utgr hinder p vgen.

8.1.4 Synen p civilsamhllet, inklusive den offentliga sfren och media

Hr befinner sig WSIS och den kinesiska regeringen ofta p direkt kollisionskurs. Kommunistpartiet vill upprtthlla den legitimerande identiteten, och ser de sociala organisationerna som lmpliga medel i frsken att konsolidera sin version av den nationella identiteten. WSIS syn p civilsamhllet dremot stimulerar projektidentiteten. Vi har ftt ganska goda empiriska belgg fr att ett autonomt civilsamhlle befinner sig i framvxt, och vi har ocks tydligt sett hur IKT spelar en avgrande roll i denna process. Mtet med WSIS stimulerar allts ett sjlvstndigt civilsamhlle svl ideologiskt som tekniskt. Om Castells har rtt i att civilsamhllet r p vg att ta ver alltmer av nationalstatens tidigare angelgenheter, s r det uppenbart att den kinesiska regimen har frsvrat sin situation genom att acceptera WSIS vision. Ser vi till medierna visar sig ungefr samma bild. Pressfrihet, yttrandefrihet, oberoende och mngfald r inga ideal som kommunistpartiet vanligtvis har delat. Tvrtom vill det ju anvnda media till att ge en korrekt vgledning, och de har ocks flitigt utnyttjats till att sprida propaganda, vilket inte frefaller verensstmma med WSIS vision. Vi sg ocks att medierna utgr ngot av ett slagflt dr svl staten (den legitimerande identiteten), nationalisterna (motstndsidentiteten) som civilsamhllet (projektidentiteten) r inbegripna i en mktig kraftmtning. Intrycket r ocks att centralmaktens grepp minskar, och WSIS ppet kapitalistiska hllning pskyndar snarare n bromsar den socialistiska ideologins frfall. Vi har ocks sett tydliga tecken p att de olika strategierna inte riktigt har trffat rtt. Accepterandet av WSIS torde ena sidan kunna gynna de romantiska nationalisterna, vilka kan tnkas sprida kulturellt material, och andra sidan missgynna de mest extrema nationalisterna, vilka kan anses sprida skadligt material bde ur den kinesiska regeringens och WSIS synpunkt. Hur accepterandet av WSIS inverkar p frhllandet mellan staten och 86

civilsamhllet r mer svrtolkat. Regeringen kan ju med std av WSIS frbjuda skadligt eller rent av olagligt material. Om vi gr till teorin ser vi att Castells hypotes att medborgarna alltmer kommer att vilja ha information frn andra kllor n de statliga stmmer fullstndigt verens med The CASS Internet Report 2003, och den empiriska forskningen tyder snarast p att staten har problem att hvda sig i medierna. WSIS nskan att anvnda civilsamhllet fr uppbyggandet av Internet kan endast delvis sgas harmoniera med Kina. Ur infrastruktursynpunkt finns det ingenting som tyder p att bibliotek, museer och arkiv har tagits i bruk, men skolor och utbildningsanstalter spelar en strre roll. Dremot har vi sett att civilsamhllet och Internet utvecklas symbiotiskt.

8.1.5 Synen p samarbetet mellan staterna, den privata sektorn, civilsamhllet och det internationella samfundet vid uppbyggandet av Informationssamhllet
Denna fr WSIS s angelgna frga kan vl hr konstateras ha konfronterats med blandade frutsttningar. I frga om samarbete med den privata sektorn har vi funnit belgg fr svl stora problem som framgngsrika satsningar, inte minst i samband med vervakningsteknologi. WSIS underlttar allts, om n indirekt och mot sin vilja, ur just denna aspekt, centralmaktens vervakningsambitioner. I samarbetet med civilsamhllet r bilden entydigt mrk. Den ekonomiska liberaliseringen accepteras, men greppet om identiteten fr inte slppas. Castells hvdar att nationalstaten blir alltmer trngd av alla de olika internationella organisationerna, vilket ocks har uppfattats som ett hot mot den nationella suverniteten bland mnga grupper i Kina. WSIS gr saken n vrre inte bara genom att sjlv vara en internationell konferens utan genom att uttryckligen uppmuntra till strre samarbete mellan nationalstaten och de internationella organisationerna. Jag tycker mig ana att regimen inte riktigt kan dlja sin motvilja i alla lgen.

8.1.6 Aktiva globaliserings- och e-strategier

verensstmmelsen mellan Jiang Zemins rapport, de faktiska projekten och WSIS r nst intill felfri. Satsningen p e-government och e- handel fregriper WSIS p alla punkter, till viss del ven ideologiskt, och de ambitisa infrastruktursatsningarna visar p en stor beslutsamhet. terigen ser vi strategin med kad regional autonomi, vilket ytterligare strker Castells tes om statens minskande inflytande. Bilden av Kina som WSIS- fregngsland solkas emellertid nr man betnker att den allmnna ekonomiska strategin har varit att bedriva en omvnd frdelningspolitik, s att de fattiga provinserna har blivit nnu fattigare. WSIS fresprkar det rakt motsatta. Fr att bemta de hot som globaliseringen, och inte minst WSIS samhllsvision, innebr, har andra strategier utnyttjats. Hachigians trehvdade modell ger en bra sammanfattning av hur regimen har tnkt. Ekonomiskt har medborgarna frsetts med bttre levnadsvillkor, socialt har vissa friheter medgivits och Internet har tilltits i den mn det har frefallit regeringen troligt att den skulle kunna bibehlla identitetskontrollen.

8.1.7 Synen p skydd, skerhet och privatliv i informationssamhllet, inklusive statens reaktiva strategier fr att skydda sin maktposition
Innebr Kinas pkostade kontrollsystem ett problem fr WSIS, eller kan det sgas vara i linje med WSIS strvan att motverka sdant material som r ofrenligt med internationell stabilitet, skerhet och nationell integritet? Vad r att betrakta som ett legitimt ingrepp i det fria fldet av ider och information? Kan demokratiaktivister och Falun Gonganhngare betraktas som hot mot stabilitet och integritet? Det frefaller mig troligt att WSIS inte kommer att konfrontera den kinesiska regeringen med ngra strre retoriska problem, ven om det allmnna talet om fritt flde av ider och information nog kan bli en aning besvrande. 87

Det frefaller mig rimligt att anta att kontrollapparaten kan anvndas fr att stvja ett alltmer autonomt civilsamhlle och upprtthlla den officiella identiteten, ven om det rder delade meningar om hur stora de verkliga mjligheterna egentligen r. Svl civilsamhllet som regimen torde hr kunna stdja sig p WSIS. Dremot tycks det vara tydligt att regimen har svrare att hantera den populra nationalismen eftersom den utmanar centralmakten med dess egna medel. Nationalismen har varit en viktig klla till dess legitimitet, och om de nationalistiska strmningarna hmmas kan de lika grna vxa sig nnu starkare och bli alltmer regeringsfientliga, en tolkning som Castells argumenterar fr. P denna punkt kan man tnka sig att WSIS strker regeringens stllning i ett internationellt perspektiv, samtidigt som nationalister kan mena att WSIS innebr ytterligare eftergifter till fientliga, utlndska krafter. Vi fr ocks hr en god verblick ver ett av vrldens mest ambitisa vervakningssystem. Giddens nyanserade teorier om vervakningens fr- och nackdelar stlls hr p prov. Utfr i sjlva verket centralmakten bara den vervakning som r ndvndig fr att f det vldiga, kinesiska samhllssystemet att fungera? Jag upplever inte den tolkningen helt vertygande. Bilden blir nnu obehagligare om man ser till den tjnstvillighet med vilken olika privata, vsterlndska fretag stller sig till frfogande, helt p regimens villkor. Om Castells, Giddens, Silenced med flera har rtt i att hotet mot den privata integriteten i framtiden i frsta hand kommer frn den privata sektorn s r det en minst sagt otck symbios som har vuxit fram ur tv s till synes totalt vsensskilda freteelser som en kommunistisk regim och vsterlndska kapitalister.

8.1.8 Synen p och inverkan av globalisering och IKT p individ, samhlle och kultur a) ur nskad synp unkt
Inga uppenbara motsttningar ger sig till knna ifrga om de officiella mlsttningarna. Vetenskap och utbildning r honnrsord, och strvan till samhllsmodernisering r ju en av grundbultarna fr WSIS. Spnningarna mellan dem som vill ha kad ppenhet och dem som endast vill ha kad nationell styrka br rimligen ka genom WSIS.

b) ur empirisk synpunkt
Att Internet pverkar det kinesiska samhllet r de flesta verens om, men det vanliga bland vsterlndska akademiker r den skeptiska attityden. Det r drfr intressant att se hur regeringen fr allt svrare att dlja olika mindre smickrande fakta. Denna ovana fr givetvis svrare att verleva efter WSIS, srskilt med avseende p hlsa. Myndigheternas hantering av SARS utgr en bjrt kontrast till WSIS h lsovision, dr IKT ska tas i bruk fr att befrmja hlsa och spridning av hlsorelaterad information. Myndigheterna gjorde istllet det rakt motsatta. I en global vrld blir sdant beteende allt svrare att vidmakthlla, och vi har ocks sett hur agerandet har lett till regeringskritiska Internetkampanjer av bde civil och nationalistisk karaktr. terigen tvingas den officiella identiteten till retrtt, och terigen innebr WSIS en frsvrande omstndighet. WSIS sger sig ocks vilja frmja kulturell identitet och kulturell och religis mngfald. Det betyder allts att WSIS kan beropas svl av Tibet och Xinjiang som av Falun Gong, vilket knappast gynnar centralregeringen och dess frsk att begrnsa de oliktnkandes uttrycksmjligheter. Globaliseringen i allmnhet Globaliseringen uppvisar sitt typiska, motsgelsefulla ansikte inom mnga omrden. Vsterlndsk kultur vinner inflytande, liksom folklig nationalism, vilket stmmer verens med svl Schillers som Castells teorier samtidigt. Kina r p vg att frvandlas till ett kapitalistsamhlle med tendenser till smygdemokratisering. Castells sg upplsningen av 88

redan existerande institutioners autonomi och utsuddningen av tillhrighet och engagemang som grundlggande hot, och fr minoritetsbefolkningen har vi sett exempel p just sdana processer. Fr regimens del underlttas drmed dess strvan till nationell enhet, eftersom minoriteterna alltmer tvingas anpassa sig till den moderna kapitalismens villkor, och drmed assimilera den dominerande, kinesiska kulturen. En intressant iakttagelse r att den nationella identiteten antas strkas nr folket alltmer konfronteras med utlndsk kultur, eftersom individerna d tvingas att reflektera ver vilken nationalitet de sjlva har. Regimen gynnas s till vida att en nationell identitet kan tnkas strkas, men missgynnas stillvida att dess inflytande har minskat. WSIS inverkan blir i detta sammanhang vldigt skiftande. ena sidan stdjes sjlva globaliseringen och kapitalismen, men andra sidan finns det en uppriktig nskan att bevara och strka ursprungsbefolkning och minoritetsfolk vrlden ver. Internet och Kinas digitala klyfta Den digitala klyftan r hgst ptaglig och utgr ett gigantiskt och vxande problem, srskilt som det har varit en del av den ekonomiska strategin att satsa p kustprovinserna frst. Castells teorier om klyvningen i av rumtiden i platsrum och fldesrum m anses vara radikala, men de kan knappast helt frkastas. Fortfarande ligger Internettillgngen i Kina under 10 %, och som vi har sett har de olika tgrderna inte lyckats stvja kapitalismens negativa verkningar, och de som drabbas r givetvis de redan svaga. Accepterandet av WSIS kar drfr pressen p regeringen att tillgripa effektivare metoder fr att tgrda orttvisorna. The Cass Internet report. Om vi begrnsar oss till att se till anvndarsituationen, kan vi konstatera att bilden inte riktigt harmonierar med WSIS visioner. Det r unga, vlutbildade och vlbestllda mn som i frsta hand anvnder Internet, medan WSIS vill se en jmlik kns- och ldersfrdelning och god tillgng oberoende av ekonomisk situation. Dremot r knsskillnaderna inte srskilt stora, och det sgs g i rtt riktning. Entusiasmen tycks inte lmna mycket i vrigt att nska. Underskningarna visar att Kina ur ett internationellt perspektiv r flitiga Internetanvndare, och anvndarna visar sig vara mer socialt aktiva n icke-anvndarna. Den moralpanik som frekommer tycks allts inte vara befogad. Det borde ocks gldja WSIS att Kina har varit s framgngsrikt i anstrngningarna att producera kinesisksprkigt material. Internet och identitet Giddens teorier om att livet tidigare var lngt mer inbddat fr hr sin omedelbara bekrftelse. Under hela Mao-eran var det kinesiska folket inbddat i det alltomfattande kommunistpartiets olika socialsystem, men i globaliseringens och informationaliseringens tidevarv har dessa yttre skyddslappar frlorat sin betydelse. Castells grundlggande identitetsteorier visar sig ocks vara direkt tillmpbara. Upplsningen av den kommunistiska samhllsstrukturen har resulterat i identitetskriser nr de gamla vrderingarna och ideologierna inte lngre har ngon mening och identitet sks nu utifrn andra kriterier n de officiellt pbjudna. Uppenbarligen erbjuder Internet en ny mjlighet fr mnga att p egen hand starta en sdan process. Hr fr allts Internets mnniskobefrmjande potential komma till sin fulla rtt, helt i verensstmmelse med WSIS vision. Informationssamhllet, och drmed WSIS, tycks allts ur denna aspekt minska kommunistpartiets grepp om medborgarnas identitet, och ven om Internet nnu bara nr en minoritet av den kinesiska befolkningen fr jag nog sga att jag blev verraskad av hur tydligt Internet faktiskt befrmjar den enskilda individens mjligheter att sjlv bygga sin identitet. Statens frsvagade roll understryks ytterligare nr vi terigen ser att regionerna ges strre sjlvstndighet, med framvxt inte bara av individuell utan ocks regional identitet som fljd. Sprkets roll frstrker ytterligare intrycket att denna process r

89

helt i WSIS anda, vilket torde strka svl civilsamhllet som populrnationalismen. Huruvida de vrdestrmningar som rapporteras r i verensstmmelse med WSIS vill jag lta vara osagt, men de antyder nnu en gng ptagliga frnd ringar, som inte r till regimens omedelbara favr. Framfr allt r det intressant att notera att de menar att det alltmer utbildade kinesiska folket blir mer immunt mot propaganda. Med tanke p att WSIS vill se nnu mer utbildning strker allts WSIS denna trend.

8.1.9 Synen p etiska principer, inklusive mnskliga rttigheter och demokrati

Man fr intrycket att den kinesiska delegationen har haft vissa framgngar i WSISfrhandlingarna med tanke p hur vl den officiella retoriken harmonierar med WSIS. Accepterandet av formuleringen universella vrden br gissningsvis inte ha varit alltfr svrsmlt, och med iderna om socialistisk demokrati i frhllande till vsterlndsk demokrati har de lyckats behlla sin srart ven i demokratiska termer. Av allt att dma r denna retorik inte heller helt frmmande fr det kinesiska folket, som kanske inte alla gr och lngtar efter en liberal demokrati. Njer sig tillrckligt mnga med att f kat inflytande i den politiska processen s som e-governmentsatsningarna vill verka? Frgan r hur vl den retoriken str sig om myndigheterna tvingas till debatt i demokratiska frgor. Fortfarande beropas ofta kollektivism, och konfucianismen anses st fr en mer human mnniskosyn n den vsterlndska socialdarwinismen. Jag ser inga direkta motsttningar mellan WSIS vrderingar och neokonfucianismen; tvrtom borde de kunna komma ganska vl verens. Som jag har fattat den litteratur som jag har presenterat s befinner sig Kina mitt i en stor vrdeturbulens. I kapitalismens och globaliseringens spr har kollektivismen utsatts fr vldiga utmaningar, och har av somliga helt ddfrklarats. Individualism och konsumism har brett ut sig och mer eller mindre uppmuntrats, men omfattande protestdemonstrationer har tagit strid mot orttvisorna. Mnskliga rttigheter frefaller ha vunnit strre gehr ven bland de styrande, ven om situationen givetvis inte kan anses vara acceptabel med exempelvis Amnestys mtt mtt, och internationell kritik uppfattas som inblandning i Kinas inre angelgenheter. Framfr allt minoritetsfolk, Falun Gonganhngare och demokratiaktivister har utsatts fr krnkande behandling. WSIS strker stllningen fr mnskliga rttigheter, men ger ett mer tvetydigt bidrag ifrga om konsumism, i och med att den stder kapitalismen men i sina vrderingar talar om det gemensamma goda. Det rder som bekant delade meningar om huruvida kapitalism och det gemensamma goda r frenliga eller ofrenliga. De nio Internetreglerna fr otilltet material str inte alla ndvndigtvis i direkt motsatsstllning till WSIS nskan att frebygga och frhindra rasism, frmlingsfientlighet intolerans, hat, vld, barnpornografi och mnniskohandel. Hr kan regimen f std av WSIS om den behver stvja exempelvis utprglat USA-hat frn ultranationalister som tycker att regeringen r fr vek. Dremot fr den inte std om den vill undertrycka mer kulturellt betingad nationalism i statslsa nationer som exempelvis Tibet. Nationalismen visar sig terigen vara en svrhanterlig faktor. Vissa regler, exempelvis punkt tre som frbjuder material som r skadligt fr statens heder och intressen, upplever jag lite mer svrfrenliga med WSIS, men formuleringen ger ett tillrckligt vagt intryck fr att kunna tolkas efter makthavarnas vilja. En annan regel som jag finner relativt anmrkningsvrd r den som syftar den officiella religionspolitiken. Det r onekligen frestande att tro att den r tillkommen enbart fr att olagligfrklara allt Falun Gongmaterial, men regeln avsljar lite mer n s. Den uttalat ateistiska ledningen bedriver samtidigt en strikt religionspolitik. Officiellt rder religionsfrihet, men som vi har sett r det smre med efterlevnaden. Religion r av yttersta betydelse fr identitetsfrgor, och statens strvan att kontrollera religionsutvningen vittnar om att den lngt ifrn har givit upp kampen om sjlarna. WSIS underlttar inte den officiella politiken.

90

8.1.10 Synen p internationellt och regionalt samarbete

WSIS vill allts se mer samarbete, och i andra former n enbart nationalstaters samarbete med varandra. Detta r inte helt uppskattat i Kina, och inte heller r Kina helt uppskattat i det internationella samfundet. Den allt avgrande frgan r frsts relationen till USA, dr det finns en stark antikinesisk fraktion. Jiang Zemins frskran om att Kina inte sker hegemoni frefaller i mina gon ha USA som outtalad adressat, och som vi har sett finns det starka antiamerikanska krafter i Kina. Inte desto mindre talas det ju om fred, respekt, rttvisa och rationalitet. Hr kan WSIS inte ha ngonting att invnd a.

8.2 vergripande analys och diskussion

Kinas vg in i globaliseringen har inneburit ett mte mellan en etatistisk utvecklingsstat och ett globalt kapitalistsystem. I frhllande till informationstekniken har regimen stllts infr Diktatorns dilemma, att utvinna dess ekonomiska frdelar samtidigt som de frihetsbefrmjande aspekterna mste hllas tillbaka. Vldiga frndringar ger rum i den nationella identiteten, som inte lngre sjlvklart definieras av centralmakten. Processerna r, nstan med ndvndighet, motsgelsefulla och komplexa. Fr att f bttre frstelse kommer vi i den fljande utvrderingen att flja det teoretiska kapitlet ganska noga. WSIS r ett utprglat kapitalistiskt projekt, och Kinas acceptans av WSIS innebr en accentuering av verg ngen frn etatistisk utvecklingsstat till socialistisk marknadsekonomi. Det frefaller mig som att de modeller och scheman jag har att utg ifrn inte riktigt kan hantera Kina. Den post-Fordistiskt inspirerade, liberala ekonomi som WSIS fresprkar, med frndrad och frsvagad roll fr nationalstaten, har inte smrtfritt accepterats, och som intrdet i WTO visar, kommer det att krvas omvrderingar av den kinesiska affrskulturen. Samtidigt r Kinas strvan vldigt tydlig: man vill delta som en kraftfull och respekterad aktr i det globala, ekonomiska systemet, och av allt att dma lmnar IKT-ambitionerna inom ekonomin inte mycket att nska fr WSIS. Den nationella identiteten genomgr i denna process mktiga frndringar. Jag har tyckt mig kunna applicera Castells tre grundlggande identitetstyper enligt uppdelningen Legitimerande identitet den officiella identiteten Motstndsidentiteten motstndsnationalismen Projektidentiteten strvan mot ett autonomt civilsamhlle WSIS roll fr identitetsbygget r ganska motsgelsefull. Vi har sett tydliga tecken p att Castells teoretiska punkter angende upplsning av traditionella institutioners autonomi och utsuddning av tillhrighet och engagemang som fljd av globaliseringen har omedelbar relevans, men samtidigt har vi sett att Internet i inte obetydlig omfattning har hjlpt till att bygga upp nya identiteter. WSIS strvan till kulturell mngfald och lokalt innehll tycks allts tminstone delvis kunna verka i tnkt riktning. Castells analyser av nationalstatens kris har visat sig vara direkt tillmpbara. Klyvningen av rumtiden, eller tminstone den digitala klyften, r i Kina plgsamt ptaglig, och i hg grad en del av den allmnna ekonomiska politiken. WSIS nskan att staten ska ingripa nr marknadskrafterna slr fel saknar frvisso inte relevans, och det finns gott om projekt fr att komma till rtta med problemen, men den vergripande ekonomiska strategin har trots allt varit den motsatta, nmligen storsatsningar p framfr allt kustregionerna. WSIS tydliga vur m fr ett bredare slags samarbete mellan stater, internationella organisationer och privata fretag stter den kinesiska nationalismen p svra prov, och det fortfarande en aning stingsliga hvdandet av nationalstatens suvernitet vittnar om att Kina nnu inte har lmnat utvecklingsstaten bakom sig. Den nationella integriteten tycks fortfarande upplevas hotad och mste aktivt markeras, samtidigt som starka protektionistiska krafter nnu r vid liv. Den svaga respekten fr rttsskerhet som s mnga har omtalat, tvingas ocks till omprvning genom WSIS. Det r oklart hur denna hllning ska tolkas. r 91

det ett drag i den sterlndska kulturen att mer lita till konsensus, anstndighet och frtroende n till Vsterlandets misstnksamma, skarpt definierade, i frvg vl genomtnkta och msesidigt reglerande avtal, eller har sterlandet en strre dragning t korruption, svgerpolitik och maktstyre medan vsterlnningar mer ser till rttvisa och lagstyre? Givetvis r bda alternativen grova frenklingar, men tminstone p diskursiv niv saknar de inte helt relevans. Det kande fldet av information och ider som WSIS fresprkar har hanterats olika under olika perioder. Under den tidiga fasen av globaliseringen, allts 1990-talet, satsade staten p en aktiv, patriotisk, och officiellt socialistisk nationalism, men som vi har sett har luften tminstone delvis gtt ur det projektet. Det har visat sig att andra krafter har varit starkare; de med WSIS ofta verensstmmande ekonomiska reformerna har lett till kad individua lism och konsumism och ett ganska brett accepterande av vsterlndsk populrkultur. Kommunistpartiets strategi fr att bevara sin legitimitet har ocks varit att tillta viss kad frihet och ekonomisk modernisering, och krver nu i frsta hand individens tacksamhet fr att det s skickligt frsett folket med ekonomiskt vlstnd. Samtidigt har den socialistiska retrtten medfrt att den gamla kommunistiska inbddningen har raserats, vilket, kombinerat med det kande informationsfldet, har resulterat i den rotlshet som s mnga teoretiker har iakttagit. Fljderna av detta r oerhrt komplexa. Den folkliga nationalismen r inte endast en fljd av att staten gav den fr lsa tyglar utan ocks en fljd av globaliseringen. Fr olika minoritetsfolk har resultatet blivit ena sidan den bermda utsuddningen med efterfljande homogenisering nr den kulturlsa kapitalismen tmmer alla gamla traditioner p autenticitet och krver anpassning till marknadslogiken. Vi har sett att det finns de som menar att ett kat internationellt kulturutbyte, vilket WSIS fresprkar, kommer att leda till frstrkt nationell identitet. Mtet med andra kulturer och nationaliteter framtvingar reflexioner ver vem man sjlv r, och vilken nation man tillhr. Ett kat resande, med tillhrande passkontroller och rutiner, anses ocks frstrka knslan av nationell, kinesisk tillhrighet, srskilt som de allra flesta nr de r ute och reser just ser sig som en representant fr sin nation. andra sidan innebr den inofficiella nationalismen en frstrkning fr de statslsa nationer som ingr i Kina, och WSIS uppmuntran av lokalt innehll, kulturell identitet och sprklig mngfald frsvrar centralmaktens strvan till statlig nationsenhet. Vi har ven sett liknande situationer med Falun Gong och andra religisa rrelser. Fr vanliga kineser innebr WSIS vilja till lokalt innehll en frstrkning av statens sjlvinitierade decentraliseringspolitik. Nr provinserna p detta vis vxer sig starkare frsvagas centralmaktens grepp om den nationella identiteten ytterligare, och Castells betraktar samspelet mellan centrala, regionala och lokala eliter som en nyckelmekanism i vergngen frn etatism till kapitalism. Samtidigt har den folkliga nationalismen vuxit kommunistpartiet ver huvudet. Istllet fr att vara en legitimerande kraft har den i sina mer radikala manifestationer frvandlats till en oppositionell kraft, som genom Internet har ftt allt strre mjligheter att avslja regeringens eftergivenhet infr frmenta ofrrtter. Kinas ofantliga kulturarv lmpar sig fr allehanda mytbildningar, och regeringen har inte lyckats styra det historiska identitetsmaterialet i nskad riktning. Hur satsningarna p e-government ska tolkas r inte helt uppenbart fr mig. Emellant tycks verkligen avstndet mellan folket och de styrande minska, vilket tminstone ibland resulterar i kad legitimitet, men myndigheternas knslighet fr aktuella strmningar har ocks kat s att de drmed har blivit mer beroende av den allmnna opinionen. WSIS strvan gr ju ut p att ka folkets inflytande, men jag vgar inte bedma hur pass likartade WSIS respektive den kinesiska regeringens viljor r i detta avseende, ven om det frefaller mig uppenbart att det lngt ifrn r frga om ngon frontalkrock.

92

Ett omrde dr man nra no g kan tala om en frontalkrock r dremot civilsamhllet. Det material jag har haft att tillg ger en relativt enhetlig bild av att kommunistpartiet har betraktat civilsamhllet som sitt redskap till att upprtthlla den legitimerande, officiella nationalidentiteten, medan WSIS har ltit det anta rollen som en sjlvstndig aktr i det globala informationssamhllet. WSIS inverkan blir n mer ptaglig av det faktum att den teknik som fresprkas tycks ha en symbiotisk relation till civilsamhllet och spelar en icke fraktfull roll i uppbyggandet av nya identiteter nr den officiella rmnar. Det frefaller vara ganska tydligt att WSIS frsvrar den kinesiska regeringens situation, klmd mellan de stora, internationella organisationerna som undergrver dess suvernitet p den globala arenan, och allt starkare nationalistiska, regionala och civila krafter p hemmaplan, just s som Castells frutspr. Det betyder givetvis inte att centralmakten ser slaget som frlorat. Den strsta delen av folket r i allmnhet ointresserad av politik, och gnar sin eventuella fritid mer t konsumism och underhllning n t subversiv, politisk aktivitet. Andelen som har tillgng till Internet r fortfarande liten, och anvndargruppen r inte srskilt representativ. Fr att kunna bedma Internets politiska verkan mste man ta i beaktande att den vanligaste anvndaren r en vlutbildad och vlbestlld ung man. Exakt vad detta kan innebra vill jag inte frska gissa. Dremot har vi sett olika uppgifter angende den statliga informationspolitikens verkan. ena sidan har en mktig satsning p frbttrad vervakning iscensatts med en uppenbar strvan att till fullo utnyttja den nya teknikens vervakningspotential, med omfattande regelverk, lagsystem och avskrckande gripanden, samt en propagandamaskin som i vissa avseenden har tvingats till allt mer sofistikerade och subtila metoder i takt med att det kinesiska folket blir allt mer utbildat och vlinformerat. andra sidan har vi sett hur andra forskare menar att den gamla statliga propagandan har blivit patetisk och nrmast parodisk, samtidigt som den pkostade censurmjukvaran har visat sig mjlig att kringg. Castells tror, som vi har sett, i verensstmmelse med ny kinesisk forskning, att allmnhetens krav p tillgng till oberoende information kommer att tvinga fram eftergifter, och han tror ocks att regeringen fr att till fullo f del av informationsteknikens kreativa effekter mste minska p censuren. Likas kan vi erinra oss de stora talens lag, som enligt Silenced menar att om antalet Internetanvndare blir tillrckligt stort s blir slutligen informationskontrollen omjlig. Om inte den lagen r tillmpbar i Kina, var r den d tillmpbar? Det mrkaste molnet vid horisonten r i mina gon den msesidiga gldje som vsterlndska fretag och den kinesiska regeringen tycks ha av varandra nr det gller media och vervakningsteknologi. Om det frhller sig s som Castells och mnga med honom gr gllande, nmligen att hotet mot den privata integriteten alltmer kommer frn den privata sektorn, s r den en ytterst obehaglig kombination av i sig (men inte i sin marknadsfring) vrdenihilistisk kapitalism och en av kontrollbehov besatt socialistdiktatur. Kinas oerhrda marknad utvar en lockelse som ingen sann kapitalist kan avst ifrn, och det r lngt mer gynnsamt att hlla sig vl med staten n att obstruera och drmed helt sonika bli utslngd. WSIS riktlinjer om vad som ska vara tilltet och vad som rimligen br vara frbjudet kan som jag ser det anvndas till att rttfrdiga lngtgende i skrnkningar i informationsfriheten. n Internationell stabilitet och skerhet samt nationell integritet r ganska tnjbara begrepp, och i takt med att Vstvrlden gentemot terrorhotet kar sin vervakning blir det allt svrare att argumentera fr att Kina borde minska sin. Hr fr kommunistpartiet en mjlighet att agera gentemot bde motstndsnationalisterna och civilsamhllet. Den svrutredbara vrdediskussionen visar att det gamla sterlndska honnrsordet kollektivism faktiskt tappar m ark, trots att det tydligt ingr i den officiella retoriken. Denna tendens r inte riktigt i linje med WSIS, som i mina gon uttalar ganska tydliga, kollektiva ideal. Situationen r onekligen ganska intressant: WSIS fresprkar ett slags global kollektivism, medan den asiatiska kollektivismen, inklusive Kinas, vanligtvis inte strcker sig utanfr nationens grnser. De utfrliga direktiven ver otilltet Internetmaterial ger prov p en

93

del formuleringar som inte riktigt harmonierar med WSIS nskan om tankefrihet och religionsfrihet, men antagligen kan allt sdant hanteras genom hnvisning till nationell integritet, suvernitet och rttmtiga krav p stabilitet. Samtidigt gr det inte att frneka att klara frbttringar har skett p mnniskorttsomrdet under senare r. Om Castells har rtt kommer vi att f se en kning i det globala civilsamhllets mnniskorttsanstrngningar och WSIS innebr ett ytterligare std till civilsamhllet och de mnskliga rttigheterna. Drtill har vi ftt frsiktiga belgg fr att det i Kina har brjat spira ett autonomt civilsamhlle. Den lngsamt allt mjukare attityd som centralmakten har brjat inta ifrga om fri- och rttigheter antyder att Kina r p vg ut ur utvecklingsstatens mer desperata faser, och drmed kanske kraven p kontroll ver den na tionella identiteten minskar ngot. I takt med att Kinas sjlvfrtroende kar skulle man kunna tnka sig att dess sjlvhvdelsebehov minskar. Frvisso r jag nu ute p farligt vatten, men kan man inte tro att om knslan av frnedring och frdmjukelse och frestllningen om yttre och inre hot slpper, samtidigt som den egna prestandan och tillfrsikten tilltar, s kan en ngot mer avslappnad hllning intas? Vi br komma ihg att vad Kina vill, r att terta sin position som hgtstende och respekterad civilisation, och om detta ml kan ns med minskad repression s tror jag inte att ledningen r frmmande fr en sdan linje. En avgrande frga ur internationellt perspektiv r givetvis frhllandet till USA, och i viss mn till Japan. WSIS fresprkar mer samarbete, fred och vnskaplighet, och om vi (kanske mot frmodan) fr se en sdan utveckling kanske en demokrat kan se framtiden an med en viss optimism. Mnga tecken bde inom ekonomin och inom politiken antyder att det pgr en smygdemokratisering. Drmed inte sagt att jag tror att vi kommer att f se en liberal demokrati inom verskdlig framtid, men kanske att den socialistiska demokratin blir alltmer substantiell och allt mindre tom retorik. En sdan utveckling skulle mycket vl kunna ligga ngorlunda i linje med WSIS.

8.3 Slutsatser
Vi kan nu tervnda till uppsatsens tre frgestllningar: 1. Vad karakteriserar det informationssamhlle WSIS ger uttryck fr? 2. Hur pverkar globaliseringen och informationstekniken Kinas nationella identitet utifrn WSIS perspektiv? 3. Hur har den kinesiska regimen agerat och hur kan den tnkas komma att tvingas agera allmnpolitiskt och informationspolitiskt fr att bemta och hantera den situation som utvecklingen resulterar och/eller tros resultera i utifrn WSIS perspektiv? Frga 1 fick sitt svar redan i kapitel 6, dr vi fann att WSIS har en idealistisk vision av ett mnskligt inriktat informationssamhlle med betoning p mnskliga rttigheter, dr nya samarbetsformer mellan stater, privat sektor, civilsamhllet och det internationella samfundet prioriteras. Utbildning, vetenskap, hlsa, milj, jmlikhet, rttvisa, kulturell och sprklig mngfald, liberal, post-Fordistisk kapitalism med ansvarstagande politik, vervinnande av den digitala klyftan r ngra av dess mest utmrkande drag. Frga 2 fann vi svar p i kapitel 8, och bilden var oerhrt komplex. Ur vissa aspekter strks den officiella nationalidentiteten genom kad kontakt med andra lnder genom att individerna tvingas att tydligare reflektera ver sin egen nationalitet. WSIS ekonomiska ideal, ena sidan, tycks strka den officiella identiteten genom att de leder till homogenisering och urholkning av minoritetsidentiteter, vilka andra sidan strks av WSIS strvan till kulturell och religis mngfald och lokalt innehll, vilket ocks bidrar till kad regionalism, varmed den officiella identiteten tvrtom frsvagas. WSIS ptagliga betoning av civilsamhllet strker vad jag har benmnt projektidentiteten, det vill sga framvxten av ett sjlvstndigt civilsamhlle, och helt i WSIS anda har Internet visat sig spela en viktig roll. Samtidigt har en folklig nationalism i vissa lger tenderat att anta formen av en motstndsidentitet, som i globaliseringens spr vnder sig mot den i deras gon frrdande centralregeringen. En djup

94

och alarmerande digital klyfta freligger, som WSIS uttryckligen sger sig vilja verbrygga. Demonstrationer mot orttvisor frekommer samtidigt som individualism, konsumism, sjlvfrverkligande, urholkad socialism, internationellt kulturutbud, kad respekt fr mnskliga fri- och rttigheter, kande internationellt sjlvfrtroende med mera frndrar Kinas nationella identitet i grunden. Frga 3 har ocks ftt ett komplext svar. Under globaliseringens inledande faser tog regimen till utprglad nationalism, vilket som bekant gick verstyr nr rrelsen vxte sig fr stark. Kraven p socialistisk hngivenhet har minskat; numera rcker det att medborgarna visar sin tacksamhet gentemot Partiet. Mer konkret har regeringen frekommit WSIS p en rad omrden genom oerhrt ambitisa e-satsningar, men ur andra aspekter har den handlat tvrt emot WSIS nr resurser har flyttats frn fattiga till rika omrden. Det omfattande vervaknings- och censursystemet harmonierar inte helt med WSIS men kan eventuellt rttfrdigas genom hnvisning till internationell skerhet och nationell stabilitet. Bilden av propagandan r motsgelsefull. ena sidan anses den ha blivit mer sofistikerad och subtil, andra sidan anses den ha blivit parodisk. WSIS torde bidra ytterligare till dess frsva gning, men jag har inte funnit ngra klara svar p vilket agerande som kan tnkas tillgripas i framtiden. Den frsvagning av nationalstaten som WSIS verlag medfr, har i viss mn accepterats (exempelvis genom WTO), men i vissa fall fullstndigt ignorerats, framfr allt vad betrffar civilsamhllet. nd ser vi en frsiktig uppmjukning i hanteringen av mnskliga rttigheter, och WSIS tydliga mnniskorttsideal strker en sdan tendens. Det frefaller mig inte orimligt att tro att vi kommer att f se en fortsatt utveckling i denna riktning. P den internationella arenan r det framfr allt relationen till USA som kommer att flla avgrandet. Gissningen r att nr Kina vxer ur sitt mindervrdeskomplex och lmnar utvecklingsstatens desperata stadier blir situa tionen ngot lugnare. WSIS tydliga freds- och samfrstndsambitioner stdjer en sdan utveckling.

8.4 Reflexioner ver resultat och eventuell framtida forskning

I frhllande till vriga stasien intar Kina givetvis en srstllning, men denna tycks i frsta hand bero p dess storlek. Det finns i regionen svl mer som mindre slutna samhllen, och den ambitisa IKT-satsningen inom bde ekonomi och samhlle r gemensam fr mnga av lnderna, och Diktatorns dilemma r ofta ptagligt. Ifrga om vervakning och sofistikerad censur r det ingen som kan mta sig med Kina, men detta mste ses i ljuset av den intensiva utbyggnaden. Svl Burma som Nordkorea kan ju sgas ha mer effektiv censur, eftersom de knappt har slppt in den nya tekniken. Inte heller ifrga om identitetsproblemen uppvisar Kina ngra unika drag, med mjligt undantag fr den ovanligt ptagliga nationalismen. Civilsamhllsutvecklingen ligger i fas med regionen som helhet, och centralmaktens strvan att behlla kontrollen ser vi ocks i mnga andra lnder, med varierande framgngar. Diskussionen om demokrati, mnskliga rttigheter och vrderingar har ungefr samma grundstruktur i hela regionen, men variationerna r emellant ganska stora. Medan somliga lnder verkligen efterstrvar ngon form av liberal demokrati, frsker andra gra tvrtom. Ingenting tyder p att Kina i den nrmaste framtiden kommer att utvecklas i liberal riktning, men kanske kan det i framtiden komma att ligga ngonting i dess socialistiska demokratiretorik. Som jag ser det skulle den metod jag har anvnt i denna uppsats kunna tillmpas ven p andra lnder, ven om man vljer att utg ifrn andra teoretiker. Eftersom WSIS-projektet faktiskt r en politisk realitet p hgsta tnkbara niv, borde underskningar liknande denna kunna vara bde nskvrda och angelgna. I takt med att informationssamhllet realiseras kommer sdana underskningar ocks bli allt enklare att utfra nr information frn vrldens alla hrn blir tillgnglig. Jag kan fr min del inte frneka att jag emellant har frundrats ver hur mycket information som faktiskt finns att tillg om Kina ven fr en icke-kinesisksprkig magisteruppsatsskribent i Sverige.

95

9 Sammanfattning
Denna uppsats tog inledningsvis sitt avstamp i min nskan att underska hur diktaturer, och srskilt Kina, pverkas och frhller sig till globaliseringen och det framvxande informationssamhllet, om det nu r rimligt att tala om ett sdant, framfr allt med avseende p identitet. Genom att relatera till FN-konferensen World Summit on the Information Society (WSIS) gavs en mjlighet att ge frgorna en mer konkret karaktr. Som avgrnsning betrffande WSIS valdes de tv huvuddokumenten Declaration of Principles och Plan of Action. Med tanke p de vldiga svrigheter som freligger fr en icke-kinesisksprkig svensk att genomfra en autentisk underskning intog jag en pragmatisk hllning och lt tillngligheten till redan utfrd forskning utgra min avgrnsning. Av all tillgnglig informations- och kommunikationsteknik behandlades i frsta hand Internet. Eftersom informationspolitiken r central fr varje diktatur, inte minst fr dess strvan att kunna behlla greppet om den nationella identiteten, och kan antas f allt strre betydelse i den mn vi r p vg in i ett informationssamhlle, var det problem jag ville studera just frgan hur Kina skulle kunna tnkas agera och reagera infr WSIS vision. Uppsatsen behandlar allts tv underskningar: en frberedande underskning av WSIS, och drefter en underskning av Kina i ljuset av WSIS. De frgestllningar som formulerades var: 1. Vad karakteriserar det informationssamhlle WSIS ger uttryck fr? 2. Hur pverkar globaliseringen och informationstekniken Kinas nationella identitet utifrn WSIS perspektiv? 3. Hur har den kinesiska regimen agerat och hur kan den tnk as komma att tvingas agera allmnpolitiskt och informationspolitiskt fr att bemta och hantera den situation som utvecklingen resulterar och/eller tros resultera i utifrn WSIS perspektiv? Som teoretisk utgngspunkt valdes i frsta hand Manuel Castells stora trebandsverk Informationsldern, vilket bland annat motiverades av att han r en av de f tillgngliga teoretiker med en verkligt global ansats. Drtill beropades ven Frank Webster, Anthony Giddens och James Boyle. I teorigenomgngen presenterades en bild av det globala samhllet vars utmrkande drag karakteriserades av post-Fordistisk, global- liberal ekonomi, nationalstatens kris och identitetens frndrade roll. Stor vikt lades vid klyvningen av rumtiden i fldesrum, dr en alltmer kosmopolitisk maktelit huserar, och platsrum, dr det alltmer sidosatta folket lmnas utanfr de avgrande, globala processerna. I takt med att gamla traditioner och kulturer urholkas bervas mnniskorna sina invanda identiteter, och tvingas att bygga nya utifrn de frndrade frutsttningarna. Eftersom de vanliga sysslorna alltmer frlorar sin mening fr istllet identiteten allt strre betydelse. Nationalstatens kris uppstr nu som ett resultat av minskad handlingsfrihet och autonomi i det globala maktspelet, dr internationella organisationer och transnationella bolag har vunnit insteg, samtidigt som identitetsproblemen fr allt svagare koppling till staten och civilsamhllet tar ver mnga av dess forna uppgifter, varmed staten frlorar handlingsutrymme ven internt. Frgan om det samhlle som har uppsttt verkligen frtjnar beteckningen informationssamhlle visade sig vara omdiskuterad. Frank Webster var den mest kritiske och menade att utifrn de kriterier som han menade var lmpliga, kunde man inte gra gllande att vi lever i ett informationssamhlle. Drefter presenterades en fr ndamlet speciellt utarbetad metod, som gick ut p att ett analysinstrument bestende av ett raster av tio kategorier skapades med utgngspunkt frn WSIS struktur och uppsatsens frgestllningar. Tanken var sedan att genom att sortera upp frst WSIS- materialet och sedan Kina- materialet i de olika kategorierna skulle det vara mjligt att jmfra utfallet och underska verensstmmelsen.

96

Fr att f en inblick i den asiatiska kontexten beha ndlades hur stra Asien, svl dess diktaturer som ngra av dess mer demokratiska lnder, har reagerat p informationsrevolutionen och globaliseringen. Genom behandlingen av neokonfucianismen och debatten om de Asiatiska vrdena fick vi en inblick i stasiatisk mentalitet, och drefter sg vi att olika lnder har reagerat olika p de nya frhllandena och det centrala Diktatorns dilemma, det vill sga nskan att utnyttja IKT fr ekonomisk modernisering utan att tappa den politiska kontrollen. Reaktionerna spnde frn extremt begrnsad och kontrollerad Internettillgng (Nordkorea och Burma) till total men kontrollerad tillgng (Singapore) samt politiska omvlvningar (Indonesien och Filippinerna). Vid analysen av WSIS framkom att det rrde sig om ett post-Fordistiskt, kapitalistiskt, globalt vlfrdsprojekt med hga ideal och betoning av mnskliga rttigheter, dr nationalstaten visserligen sgs som en viktig aktr, men nu fick finna sig i att nmnas jmsides med den privata sektorn, civilsamhllet och det internationella samfundet. I ett omfattande kapitel sorterades sedan Kina- materialet in i de tio kategorierna och vid en jmfrelse visade det sig att betrffande IKT-satsningar inom myndighetsutvning, ekonomi och modernisering har Kina frekommit WSIS, medan inom andra omrden, exempelvis fritt flde av information, verensstmmelsen haltade ngot. Ifrga om civilsamhllet blev det nrmast en total konfrontation, eftersom WSIS och den kinesiska centralmaktens syn p civilsamhllet visade sig vara diametralt motsatta. Inom vissa omrden visade sig WSIS vara ett std fr upprtthllandet av den officiella identiteten, exempelvis genom den kapitalistiska ekonomins utsuddning av minoriteters traditionella kulturer, genom att ett kat internationellt utbyte kunde tnkas resultera i att kineser i allmnhet alltmer ser sig som just kineser, och genom att WSIS vill stvja frmlingsfientlighet, vilket kan underltta regimens strvan att hlla tillbaka ultranationalister. Ur andra aspekter befanns verkan vara den motsatta, exempelvis betrffande media, civilsamhlle, kulturell mngfald och WSIS uttalade ambitioner att strka lokalt innehll. Internet visade sig ena sidan kunna lmpa sig fr propaganda, och andra sidan att kringg statens strvan till informations- och identitetskontroll.

97

Kllfrteckning
Bcker och antologibidrag Acharya, Amitav (2000). The quest for identity: international relations of Southeast Asia. Singapore; Oxford: Oxford University Press. Ahlmark, Per (1997). Det ppna sret : om massmord och medlperi. Stockholm; Timbro. Alley, R & Miller, H (sammanstllning) (1973). Vsterlandets imperialism i Kina under 400 r: en redogrelse fr den vstliga imperialismens angrepp p Kina i ljuset av den nuvarande opinionen: frn de frsta kontakterna till slutet av frsta vrldskriget. Stockholm: Gidlund. Banerjee, Indrajit, ed. (2003). Rhetoric and reality: The Internet Challenge for Democracy in Asia. United States : Nanyang Technological University (SI). Baogang He (2002a). Democratization and the National Identity Question in East Asia. Ingr i Yeung Yue- man, ed. New Challenges for Development and Modernization: Hong Kong and the Asia-Pacific Region in the New Millennium. Hong Kong: Chinese University of Hong Kong Press. s. 245-273. Finns p Internet: http://ihome.cuhk.edu.hk/~b102291/activity/anniversity/11hebaogang.pdf [2004-04-21] Baogang He & Yingji Guo (2000). Nationalism, national identity and democratization in China. Aldershot: Ashgate. Bjrk, Kaj och Claude (1997). Kinas vg: frn stenldern till dataldern. Stockholm: Rabn Prisma. Boyle, James (1997). Shamans, software & spleens: Law and the construction of the information society. Cambridge, Mass: Harvard University Press. Castells, Manuel (2001). Informationsldern: Ekonomi, samhlle och kultur. Band 1: Ntverkssamhllets framvxt. Andra, reviderade upplagan. Gteborg: Daidalos. Castells, Manuel (2002). Informationsldern: Ekonomi, samhlle och kultur. Band 2: Identitetens makt. Gteborg: Daidalos. Castells, Manuel (2000). Informationsldern: Ekonomi, samhlle och kultur. Band 2: Milleniets slut. Gteborg: Daidalos. Chase, Michael S., & Mulvenon, James C. (2002). Youve got Dissent ! Chinese Dissident Use of the Internet and Beijing's Counter-Strategies. Santa Monica, CA: Rand. Finns p Internet: http://www.rand.org/publications/MR/MR1543/ [2004-04-04] Chn, Jerome (1979). China and the West: Society and culture 1815-1937. London: Hutchinson. Courtois, Stphane (1999). Kommunismens svarta bok . Stockholm: DN.

98

Dang Hoang-Giang (2001). Vietnam. Ingr i Ramanathan, Sankaran & Becker, J rg, ed. (2001) Internet in Asia. Singapore: Asian Media Information and Communication, s. 199-211. Dittmer, Lowell (2002). Globalization and the twilight of Asian exceptionalism. Ingr I Kinnvall, C & Jnsson, K, ed. Globalization and democratization in Asia : the construction of identity. London: Rout ledge. S. 21-36. Giddens, Anthony (1999). Modernitet och sjlvidentitet: sjlvet och samhllet i den senmoderna epoken. Gteborg: Daidalos. Giddens, Anthony (1996). Modernitetens fljder. Lund: Studentlitteratur. Giese, Karsten (2003a). Construction and performance of virtual identity in the Chinese Internet. Ingr i. Ho, K.C, Kluver, Randolph and Yang, Kenneth C.C., ed. Asia.com: Asia encounters the Internet. s. 193-210. Giese, Karsten (2003b). Internet growth and the digital divide: implications for spatial developments. Ingr i Hughes, Christopher R. & Wacker, Gudrun, ed. China and the Internet: politics of the digital leap forward, s. 30-57. Hachigian, Nina & Wu, Lily (2003). The information revolution in Asia. Santa Monica, CA: RAND. Finns p Internet: http://www.rand.org/publications/MR/MR1719/ Hall, Stuart (1996). Questions of cultural identity. London: Sage. Hashim, Rahmah & Yusof, Arfah. (2001). Malaysia. Ingr i Ramanathan, Sankaran & Becker, Jrg, ed. Internet in Asia. Singapore: Asian Media Information and Communication. S. 102109. Hays Gries, Peter (2004). China's new nationalism : pride, politics, and diplomacy. Berkeley: University of California Press. Ho, K.C., Kluver, Randolph & Yang, Kenneth C.C., ed. (2003). Asia.com: Asia encounters the Internet. London: Routledge. Hughes, Christopher R. (2003). Fighting the smokeless war: ICTs and international security. Ingr i Hughes, Christopher R. & Wacker, Gudrun, ed. China and the Internet : politics of the digital leap forward. New York: Routledge, s. 139-174. Hughes, Christopher R. & Wacker, Gudrun, ed. (2003). China and the Internet : politics of the digital leap forward. New York: Routledge. Jacobsen, Michael & Bruun, Ole (red.) (2000). Human rights and Asian values : contesting national identities and cultural representations in Asia. Richmond: Curzon. Junhua Zhang (2003). Network convergence and bureaucratic turf wars. Ingr i Hughes, Christopher R. & Wacker, Gudrun, ed. China and the Internet : politics of the digital leap forward. New York: Routledge, s. 83-101.

99

Jnsson, Kristina (2002). Globalization, authoritarian regimes and political change: Vietnam and Laos. Ingr i Kinnvall, C & Jnsson, K, ed. Globalization and democratization in Asia : the construction of identity. London: Routledge, s. 114-130. Kalathil, S & Boas, T. C. (2003). Open networks, closed regimes : the impact of the Internet on authoritarian rule. Washington, D.C.: Carnegie Endowment for International Peace. Kinnvall, C & Jnsson, K (red.) (2002). Globalization and democratization in Asia : the construction of identity. London: Routledge. Kluver, Randolph, & Linchuan Qiu, Jack (2003). China, the Internet and Democracy. Ingr i Banerjee, Indrajit, ed. Rhetoric and reality: The Internet Challenge for Democracy in Asia. United States : Nanyang Technological University (SI), s. 26-60. Li Xiguang, Qin Xuan & Kluver, Randolph (2003). Who is setting the Chinese agenda? The impact of online chatrooms on party presses in China. Ingr i Ho, K.C., Kluver, Randolph & Yang, Kenneth C.C., ed. Asia.com: Asia encounters the Internet. London: Routledge, s. 143158. Lodn, Torbjrn (1998). Frn Mao till Mammon: ider och politik i det moderna Kina. Stockholm: Ordfront. Ngai-Ling Sum (2003). (Re-)Imagining Greater China: Silicon Valley and the strategy of siliconization. Ingr i Hughes, Christopher R. & Wacker, Gudrun, ed. China and the Internet : politics of the digital leap forward. New York: Routledge, s. 102-126. Nilsson, Sven (1999). Kulturens vgar: kultur och kulturpolitik i Sverige. Malm: Polyvalent. Power, Jonathan (2001). Som droppen urholkar stenen. Historien om Amnesty International. Stockholm: Ordfront. Ramanathan, Sankaran & Becker, Jrg, ed. (2001). Internet in Asia. Singapore: Asian Media Information and Communication. Roberts, J. A. G. (1999). A concise history of China. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press. Rummel, Rudolph J, (1994). Death by government. New Brunswick, N.J.:Transaction Publisher. Finns p Internet. http://www.hawaii.edu/powerkills/NOTE1.HTM [2004-04-15] Shamsul, A. B. (2002). Globalization and democratic developments in Southeast Asia: asticulation and social responses. Ingr i Kinnvall, C & Jnsson, K, ed. Globalization and democratization in Asia : the construction of identity. London: Routledge, s. 193-209. Uhlin, Anders (2002). Globalization , democratization and civil society in Southeast Asia: observations from Malaysia and Thailand. Ingr i Kinnvall, C & Jnsson, K, ed. Globalization and democratization in Asia : the construction of identity. London: Routledge, s. 149-166.

100

Wacker, Gudrun (2003). The Internet and censorship in China. Ingr i Hughes, Christopher R. & Wacker, Gudrun, ed. China and the Internet : politics of the digital leap forward. New York: Routledge, s. 58-82. Waipeng Lee (2001). Singapore. Ramanathan, Sankaran & Becker, Jrg, ed. (2001) Internet in Asia. Singapore: Asian Media Information and Communication, s. 148-161. Webster, Frank (2003). Theories of the Information Society. 2:a upplagan. London: Routledge. Xiudian Dai (2003). ICTs in Chinas development strategy. Ingr i Hughes, Christopher R. & Wacker, Gudrun, ed. China and the Internet : politics of the digital leap forward. New York: Routledge, s. 8-29. Yeung Yue- man, ed. (2002). New Challenges for Development and Modernization: Hong Kong and the Asia-Pacific Region in the New Millennium. Hong Kong: Chinese University of Hong Kong Press. Yongnian Zheng (1999). Discovering Chinese nationalism in China : modernization, identity and international relations Cambridge : Cambridge University.

Tidskriftsartiklar och separata artiklar Andrn, Nils (1990). Diktatur. Ingr i Nationalencyklopedin. Bd 4. Hgans: Bra Bcker. s. 586. Baogang He (2002b). Cosmopolitan democracy and the national identity question in Europe and East Asia. International Relations of the Asia-Pacific Volume 2, s. 47-68. Borelius, Maria (2002). Kinas armada upptckte vrlden och glmde den. Svenska Dagbladet 2002-12-22. Cheung, Anthony B.L. (2000). Globalization versus Asian Values: Alternative Paradigms in Understanding Governance and Administration Asian Journal of Political Science. Volume 8, Number 2 (December 2000), s.1-15. Cody, Edward (2004). China Codifies Property and Human Rights Historic Guarantees Underscore Leaders' Move Away From Doctrinaire Communism. Washington Post Foreign Service Monday, March 15, 2004; Page A14. http://www.washingtonpost.com/wpdyn/articles/A58578-2004Mar14.html [2004-04-07] East China Farmers Go Online. Peoples Daily 14 July 2001. http://fpeng.peopledaily.com.cn/200107/14/eng20010714_74984.html [2004-05-02] Edin, Maria (2003). Det nyliberala kommunistpartiet. Kinarapport nr 1/2003, s. 2-5. Farmers in Chongqing City benefit from internet learning. Peoples Daily 22 March 2004. http://english.peopledaily.com.cn/200403/22/eng20040322_138139.shtml [2004-05-02]

101

Greenwood Bentley, Julia (2003). The role of international support for civil society organizations in China. Harvard Asia Quarterly, Winter 2003, Volume VII, No. 1, s. 11-20. Finns p Internet. http://www.winrock.org/GENERAL/Publications/Bentley.pdf [2004-04-07] Guobin Yang (2003a). The Internet and Civil Society in China: a preliminary assessment. Journal of Contemporary China. Vol. 12, Issue 36, August, s. 453-475. Guobin Yang (2003b). The co-evolution of the Internet and civil society in China. Asian Survey, Vol. 43, Issue 3, May/June, s. 405-422. Hachigian, Nina (2001). Chinas Cyber-Strategy. Foreign Affairs, Mar/Apr, Vol. 80, Issue 2, s.118-133. Hachigian, Nina (2002). The Internet and Power in One-Party East Asian States. Washington Quarterly Vol. 25, Issue 3, Summer, s. 42-58. Hsuing, James C (2003). The Aftermath of Chinas Accession to the WTO. Independent Review Summer, Vol.8, Issue 1, s. 87-112. Kokko, Ari (1999). Asienkrisen: mnga likheter med den svenska krisen. Ekonomisk debatt 1999, rg. 27, nr 2, s. 81-92. Lagerkvist, Johan (2003). Kina med Hu Jintao. Vrldspolitikens dagsfrgor, nr 3. Li Xiguang (2003). ICT and the Demise of Propaganda in China. Global Media Journal, Volume 2, Fall, Issue 3, s. 1-27. Finns p Internet: http://lass.calumet.purdue.edu/cca/gmj/SubmittedDocuments/archivedpapers/Fall2003/pdf_fil es/Internet %20and %20democracy(xiguang).pdf [2004-04-16] Liu Xiaobo (2003). The rise of civil society in China. Seeds of change. China rights forum. No. 2, s. 16-21. Finns p Internet: http://iso.hrichina.org/download_repository/2/Liu %20Xiaobo.pdf [2004-03-31] Lundahl, Bertil (1993). Kina. Historia. Samarbete mellan nationalister och kommunister. Ingr i Nationalencyklopedin. Bd 11. Hgans: Bra Bcker. s. 31. Misra, Kalpana (2003). The Neo-left and Neo-right in post- Tiananmen China. Asian Survey 2003, Vol. 43, Issue 5, Sept/Oct, s. 717-744. Ogden, Suzanne (2001). Chinese nationalism: the precedence of community and identity over individual rights. Asian perspective, Vol. 25, No. 4, s. 157-185. Stat. Nationalencyklopedin (1995). Hgans: Bra Bcker, s. 202. Subramanian, Surain (2000). The Asian Values Debate: Implications for the Spread of Liberal Democracy. Asian Affairs, An American Review. Spring, Vol. 27, Issue 1, s. 19-35. Survey Shows China's East-west Digital Divide Growing. Peoples Daily 17 July 2003. http://english.peopledaily.com.cn/200307/17/eng20030717_120449.shtml [2004-05-02]

102

True records of US human rights exposed. China Daily 2004-03-01. http://www.chinadaily.com.cn/english/doc/2004-03/01/content_310648.htm [2004-05-02] Xiao Qiang (2003). Internet bringing reform to China. Taipei Times 31 December 2003, s. 8. http://www.taipeitimes.com/News/edit/archives/2003/12/31/2003085825 [2004-05-02] Young-Bae Song (2002). Crisis of Cultural Identity in East Asia: on the meaning of Confucian ethics in the age of globalisation. Asian Philosophy, Vol. 12, No. 2, s.109-125. Zhu, Jonathan J. H. & He, Zhou (2002). Information Accessibility, User Sophistication and Source Credibility: The Impact of the Internet on Value Orientations in mainland China JCMC Vol. 7, No. (2) January 2002. http://www.ascusc.org/jcmc/vol7/issue2/china.html [2004-04-19] Internetmaterial Adams, Brad (2003). Chinas Other Health Cover-up. Human Rights Watch. http://www.hrw.org/editorials/2003/china061203.htm [2004-04-05] Amnesty International Library Online documentation archive 24 January 2004. People's Republic of China Controls tighten as Internet activism. http://web.amnesty.org/library/index/ENGASA170012004 [2004-03-26] AMNESTY INTERNATIONAL PRESS RELEASE 15 March 2004. China: Constitutional amendment on human rights must be backed by concrete action. http://web.amnesty.org/library/Index/ENGASA170112004 [2004-03-29] Amnesty international (2003). Report 2003. China. http://web.amnesty.org/report2003/chnsummary-eng [2004-03-29] Annan, Kofi (2003). ADDRESS BY UN SECRETARY-GENERAL TO THE WORLD SUMMIT ON THE INFORMATION SOCIETY. UNITED NATIONS. http://www.itu.int/wsis/geneva/coverage/statements/opening/annan.html [2004-04-15]. Bostrm, Magnus (2000) Om relationen mellan stat och civilsamhlle SCORE Rapportserie 2000:10. http://www.score.su.se/pdfs/2000-10.pdf [2004-02-24] Findahl, Olle (2002) Kinesiska muren stoppar inte Internet. http://www.worldinternetinstitute.org/article.php?sid=25 [2004-04-16] Heinrich Bll Foundation (2003). Visions in Process, World Summit on the Information Society. http://www.worldsummit2003.de/download_de/ision_in_process.pdf [2004-02-24] HRIC Press Release September 18, 2003. HRIC Excluded From World Summit On the Information Society. http://iso.hrichina.org/iso/news_item.adp?news_id=1527. [2004-04-04]

103

IFLA (2003) Libraries@the Heart of the Information Society IFLA Issues from World Summit 10-12 December 2003 Nr. 4. http://www.ifla.org/III/wsis/wsis-1503.html [2004-02-24] Jiang Zemin (2002). Full Text of Jiang Zemin's Report at 16th Party Congress. http://www.china.org.cn/english/features/49007.htm [2004-03-22] Klein, Hans (2003) Understanding WSIS An Institutional Analysis of the UN World Summit on the Information Society. Atlanta, Georgia. http://www.ip3.gatech.edu/research/research/.htm#WSIS [2004-02-24] Lehman, Lee & Xu. Laws and regulations of China. http://www.lehmanlaw.com/lib/library/Laws_regulations/IT/measure_managing.htm [200403-26] Media Development Authority. Internet Code of Practice. Singapore. http://www.mda.gov.sg/medium/internet/i_codenpractice.html [2004-03-05] Miniwatts International, Inc (2004). Internet World Stats Usage and Population Statistics. http://www.internetworldstats.com [2004-03-01] Naughton, Tracy. (2002). Summary of the World Summit on the Information Society (WSIS) Process so far. Media Institute of Southern Africa. http://www.misa.org/oldsite/broadcasting/wsis/resources/WSIS %20Background %20%20full %20paper.doc [2004-04-04] Silenced an international report on censorship and control of the Internet (2003). Privacy International & the GreenNet Educational Trust. http://www.privacyinternational.org/survey/censorship/Silenced.pdf [2004-04-16] The CASS Internet Report 2003: Surveying Internet Usage and Impact Twelve Chinese Cities. Finns p Internet: http://www.markle.org/ news/china_internet_usage.pdf [2004-04-16] UCLA Center for Communication Studies (2004). UCLA World Internet Report. http://www.ccp.ucla.edu/downloads/World_Internet_Project_Media.ppt [2004-03-01] (http://www.ccp.ucla.edu/pages/internet-report.asp [2004-04-15]) United Nation (2000). Resolution 55/2. (A/55/L.2) United Nations Millennium Declaration. http://www.un.org/millennium/declaration/ares552e.htm [2004-02-24] United Nations (2002) Resolution 56/183 (A/RES/56/183) World Summit on the Information Society. http://www.itu.int/wsis/docs/background/resolutions/56_183_unga_2002.pdf [2004-02-24] United Nations Press Release 17 December 2003. http://www.un.org/News/Press/docs/2003/hr4718.doc.htm [2004-04-15] US-China Business Council (2003).Chinas WTO Implementation: An Assessment of Chinas Second Year of WTO Membership. http://www.uschina.org/public/documents/2003/09/ustryeartwoassessment.pdf [2004-04-22]

104

Utrikesdepartementet, Kinaseminarium 21 januari 2004. Har vi en frldrad bild av Kina? http://www.utrikes.regeringen.se/fragor/geografiska_omraden/asien/kina/seminarium.htm [2004-03-20] Utrikesdepartementet (2004). Mnskliga rttigheter i vrldens lnder 2003: Kina. http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/page/ [2004-03-26] Walton, Greg (2001) Chinas golden shield: Corporations and theDevelopment of Surveillance Technology in the Peoples Republic of China. International Center for Human Rights and Democratic Development. http://www.ichrdd.ca/english/commdoc/publications/globalization/goldenShieldEng.html#To C8 [2004-04-15]. World Summit on the Information Society. http://www.itu.int/wsis/ [2004-02-23] Detta r WSIS hemsida, och drifrn kan man leta sig vidare bland olika dokument. Jag har utnyttjat fljande: 2003a: BASIC INFORMATION: ABOUT WSIS. http://www.itu.int/wsis/basic/about.html [2004-01-21]. Sidan har ndrats sedan dess. 2003b: Declaration of Principles: Building an Information Society: a global challenge in the new Millennium. Document WSIS-03/GENEVA/DOC/4-E. http://www.itu.int/dms_pub/itu-s/md/03/wsis/doc/S03-WSIS-DOC-0004!!MSW-E.doc [2004-04-22]. 2003c: Plan of action. Document WSIS-03/GENEVA/DOC/5-E. http://www.itu.int/dms_pub/itu-s/md/03/wsis/doc/S03-WSIS-DOC-0005!!MSW-E.doc [2004-04-22]. 2003d: Draft declaration of Princip. Document WSIS/PCIP/DT/1-E. http://www.itu.int/dms_pub/itu-s/md/03/wsispcip/td/030721/S03-WSISPCIP-030721TD-GEN-0001!!MSW-E.doc [2004-04-22] 2003e. CHINA: Amendment to Paragraph 7 and Paragraph 10 of WSIS/PCIP/DT/1-E by Chinese Delegation. Document WSIS/PC-3/CONTR/17-E. http://www.itu.int/dms_pub/itu-s/md/03/wsispc3/c/S03-WSISPC3-C-0017!!MSWE.doc [2004-04-07] WSIS Civil Society Plenary (2003) Shaping Information Societies for Human Needs Civil Society Declaration to the World Summit on the Information Society. Geneva. http://www.geneva2003.org/wsis/documents/summit/WSIS-CS-Decl-08-12-03-en.pdf [200402-24] Xiong Chengyu (2002). E-government in China, Present and Future. Bidrag till International seminar E-administration for the benefit of citizens, Paris 21-22 januari 2002. http://egov.alentejodigital.pt/Xiong.pdf [2004-04-16] Yu Keping (2000). The emergence of Chinese civil society and its significance to governance. Civil Society and Governance Programme, IDS, 2000. http://www.ids.ac.uk/ids/civsoc/final/china/chn8.doc [2004-03-31] Zhang Ye (2003). Chinas emerging civil society society Center for Northeast Asian Policy Studies Working Paper, The Brooking Institution. Se exempelvis http://www.brookings.edu/fp/cnaps/papers/ye2003.pdf [2004-03-31]

105