LIBERALISMENS RHUNDRADE

AV

BERTIL OHLIN

Tal vid jubileumsfest i Stockholms Konserthus den 27 april 1950 i anl. av Liberala Samlingspartiets bildande fr 50 r sedan

Liberalismens rhundrade

Det liberala samlingspartiets bildande fr 50 r sedan blev utgngspunkten fr en utveckling av grundlggande betydelse fr svensk demokrati. De fr det demokratiska genombrottet avgrande insat serna gjordes av krafter som hr samlades och som ngot r drefter i frisinnade landsfreningen fick en riksomfattande organisation. Det liberala samlingspartiets tillkomst innebar, som dr Rnnblom klargjort i sitt bekanta arbete, ngot nytt i den svenska riksdagen; s a m lin g kring en politisk tanke. Det blev en idpolitisk partibildning, som starkt av vek frn lantmannapartiets klassbetonade karaktr. Vilka ider var det som kom att stta sin prgel p detta partis verksamhet under rhundradets frsta del fram till frsta vrldskriget? Frst och frmst den demokratiska tanken, som klart kom till uttryck i det frsta programmet. En inbjudan ret drp till bildande av en folklig organisation till liberala partiets std slutade med orden: Det r 3

vr plikt att lmna i arv t vra efterkommande icke ett politiskt efterblivet, av ett maktgande ftal re gerat land, men ett verkligt fritt, upplyst och de mokratiskt Sverige, dr folket r herre i eget hus och dr varje rlig, av nationens flertal godknd reformtanke kan n fram till seger. Tv decennier senare var detta krav frverkligat, sedan konserva tismens sega motstnd brutits. Nra beslktat med demokratiseringskravet, ja i viss mening en motivering fr detta var hos sekel skiftets liberala mn och kvinnor kravet att sam hllet skulle respektera individens frihet och personlighetsutveckling samt trygga likhet infr lagen. Utanfr rttssamhllet vxer icke frihet utan god tycke. Men endast i ett demokratiskt rttssamhlle tillgodoses bde frihets- och likhetskrav. Endast i ett sdant samhlle blir folkets behov av trygghet och social utveckling tillgodosett. Lt mig hr starkt framhva den levande sociala knsla som besjlade den svenska liberalismens verk samhet under denna tid. S. A. Hedin hade redan mot fregende sekels slut allt klarare utformat en libe ral syn p samhllets sociala uppgifter. Svl det liberala samlingspartiets frsta som n mer dess se nare program br spr drav. Nr 1911 rs valfram gng ntligen skapat frutsttningar fr en fast li beral styrelse genom Karl Staaffs regering, sg denna p det sociala omrdet ngra av sina frmsta upp gifter. Lagar om arbetarskydd, sjukkassevsende och folkpensionering br vittne drom likavl som in rttandet av ett frlikningssystem vid arbetstvister.

Den frsta kommittn fr behandling av de enskilda monopolbildningamas problem r ett annat tecken. Endast illviljan kan frneka att redan sekelskiftets liberalism uppbars av en varmhjrtad social Instll ning. Vr tids socialliberalism har behov av det klargrande prefixet social* icke fr att markera ngon skillnad gentemot vra fregngare i den so ciala grundinstllningen utan fr att s tydligt som mjligt fr allt folket klargra arten av vr poli tiska strvan. En annan sak r att en tid med nya ekonomiska frutsttningar och nya sociala problem stllningar mste ge nytt innehll t en socialliberal strvan. Har tiden arbetat fr liberalismens ider? Nr nu ett halvsekel gtt till nda sedan det libe rala partiets bildande r det naturligt att kasta en blick p dagens lge i belysning av de strvanden som var framtrdande under seklets frsta decen nium. Har tiden arbetat fr liberalismens ider? Har de satt sin prgel p utvecklingen? Har kanske i stllet konservatismen lyckats med vad den d hoppades? Eller har den vid sekelskiftet fram trngande socialismen kunnat genomfra den revo lution varom man drmde? Vilken var den revolution som socialisterna ver kade fr och hoppades p med nstan religis inten sitet, den omgestaltning av samhllet som skulle skapa lyckoriket. 1897 rs socialdemokratiska prog ram gav hrom klart besked i ngra under rtion5

den fasthllna grundsatser. Klasskampen mellan ar betare och arbetskpare kan endast bringas att upp hra, sges det, genom upphvandet av det privat kapitalistiska monopolet p produktionsmedlen och dessas frvandling till gemensam, hela samhllet till hrande egendom, samt den planlsa varuproduktio nens ersttande med en socialistisk, samhllets verk liga behov motsvarande produktion. Fr att stad komma detta vill socialdemokratin efter hand fr vandla till samhllelig egendom alla produktions medlen transportmedlen, skogarna, gruvorna, bruken, maskinerna, fabrikerna, jorden. En mycket tydlig redovisning, det mste man erknna, som p ett tilltalande stt avviker frn vra dagars avsikt ligt dimmiga frkunnelse, dr det socialistiska evan geliet utlgges p ett stt som nrmast frefaller syfta till att omjliggra en offentlig debatt kring de socialistiska framtidsmlen och vgarna dit. Om jag sedan tillgger att mnga av sekelskiftets socialister i Sverige liksom i en del andra lnder betraktade det demokratiska statsskicket mera som en lmplighetsfrga n som en principiell angelgenhet och emellant lekte med tanken p proletariatets dikta tur, s r karaktris tiken tillrcklig. Vi kan d kon statera, att det gngna halvseklet i vrt land inga lunda lett till ett frverkligande av den socialistiska drmmen. Den tvrtom har bleknat. Tanken att skapa ett helt nytt samhllssystem och verfra gandertten till alla vsentliga produktionsmedel till samhllet har lagts p hyllan, tminstone tills vidare. Som segrare str i stllet de liberala tan-

karna p demokrati, social omvrdnad och kade ekonomiska och kulturella mjligheter fr alla med borgare. Demokratins id erknnes som grundlg gande fr vrt svenska samhlle. Kampen mot grupp privilegier, fr mera likstlldhet har frts och fres i huvudsak efter den sociala liberalismens linjer. ven om ett par ingalunda betydelselsa syndafall frekommit, kan man ej undg intrycket av socia listisk retrtt. Den frenesi, med vilken vrt rege ringsparti arbetar fr att dlja detta, vore vrd ett bttre syfte. Ty dessa anstrngningar r gagnlsa. Det har gtt upp fr allt flera ven bland det so cialistiska partiets medlemmar att den socialistiska lrobyggnaden och samhllsfilosofin hller p att upplsas inifrn. Den byggde p frutsttningar om utvecklingen som visat sig verklighetsfrmmande. Att betona detta innebr ej att frneka att svensk socialdemokrati gjort avgrande insatser i det social politiska reformarbetet. Men det har skett inom ett i huvudsak liberalt samhlles ram. Inte heller sekel skiftets konservatism str med palmer i hnderna, ven om den ej kan frnknnas frtjnsten att i regel ha gett vika innan spnningen blivit olidlig. Liberalismen har vunnit idpolitiskt I stort sett r det liberalismen som vunnit i tv lingen p den idpolitiska arenan. Dess praktiska re sultat har visat sig bst motsvara folkets nskningar, intressen och behov. Att ange detta sista som en hu vudorsak till utvecklingen r ingalunda att acceptera 7

tesen att ider blott r intressen i frkldnad. Det rder fr vrigt ett samspel mellan ider och intres sen p s stt, att individernas och gruppernas verk liga intressen kan tillgodoses blott genom en utveck ling som respekterar ven sdana av mnniskornas idella krav, som fga eller intet har med materiella intressen att gra. Solidaritetstanken infogas i den liberala tanke vrlden De ideella krafterna i folkrrelserna har jmte den politiska liberalismen tillhrt de starkaste driv krafterna i det frlopp, genom vilket svensk demo krati vuxit ut till sin nuvarande styrka och mognad. Skall man ange ngon fr utvecklingen betydelse full id vid sidan av dem som liberalismen bestmt fretrdde redan vid seklets brjan, r det vl so lidaritetstanken som frmst kommer i frga. I nyk terhetsrrelsen och de fria andliga rrelserna strk tes den sociala ansvarsknslan genom kravet p per sonligt stllningstagande. I de fackliga organisatio nerna lrde man sig sammanhllningens och det ge mensamma ansvarets betydelse och frpliktelser. Solidaritetstankens infogande i den liberala tanke vrlden gick ej utan konflikter och allvarliga problem kan skert uppkomma ven framdeles. En avvg ning mellan plikterna mot gruppen ena sidan och helhetens krav den andra r icke ltt. Vissa pri mra moraliska kravs supremati ver solidaritetsknslan har inte alltid erknts. Men i stort sett har 8

det gtt att i liberalismens personlighetstanke infoga solidaritetsfrestllningen, liksom det har lyckats att inom det liberala systemet bereda rum fr bde sam hllets sociala omvrdnad och de fackliga organisa tionernas trygghetsbefrmjande insatser. Spnningen mellan individens krav p frihet ena sidan samt samhllets och organisationernas krav p frihets inskrnkningar fr trygghetens skull kommer emel lertid alltid att kvarst. Endast till en del kan den vervinnas genom att den enskildes medvetande om ofrnkomligheten av en begrnsning av rrelsefri heten p speciella punkter hindrar att den knns som en tryckande inskrnkning av den vsentliga friheten. Det ligger mycken sanning i vad Clemenceau en gng yttrat, att friheten beror p konsten att disciplinera sig sjlv. Men likvl kvarstr s kerligen som en av de svraste avvgningarna i mo dernt samhllsliv att ge tryggheten vad den tillkom mer utan att inkrkta p den vsentliga friheten. Liberal revolution i nringsliv och ekonomi Slutsatsen att liberalismen i stort sett str som segrare ver konservativa och socialistiska ider frstrkes om man ser saken ur den faktiska ekono miska utvecklingens synvinkel i stllet fr ur den politiska idutvecklingens. Det r sant att en revolu tion gt rum genom att levnadsstandarden mer n frdubblats samtidigt som arbetstiden begrnsats och bildningsmjligheterna vuxit. Men det har inte varit den socialistiska revolution varom sekelskif 9

tets socialdemokrater drmde. Det har varit en libe ral revolution genomfrd inte genom radikala po litiska beslut utan genom produktionskningens di rekta och indirekta verkningar p folkets levnads villkor. Stndiga tekniska framsteg, bttre utbild ning, enskild kapitalbildning och ett fritt nringslivs initiativkraft inom ett stabilt rttssamhlle har mer n frdubblat produktion och realinkomst per in vnare. Drigenom har steg fr steg frutsttningar skapats fr den sociala omvrdnaden med dess spe ciella betydelse fr dem som drabbas av sociala olyckor. Det r teknikerna i ordets vidaste bemr kelse, folkets lrare och fostrare, de mnga spararna och fretagarna, ja hela folkets egen produktiva insats snarare n de politiska besluten rrande n ringsliv och ekonomi som varit avgrande. Statens och kommunernas upptrdande som fretagare har spelat jmfrelsevis ringa roll. Liberalismens framstegstro och tillit till ett system med nringsfrihet och enskild gandertt har allts visat sig berttigad. Socialismens kollektivistiska re cept har i vrt land ftt fga anvndning, lyckligtvis vill jag sga. I dagens lge vgar dess fretrdare, som jag redan ppekat, minst av allt gra sig till talesmn fr en socialistisk revolution. Man fredrar att hnvisa till den standardhjning som under det gngna halvseklet gt rum tmligen oberoende av de politiska regimerna. Man sker drvid ge in trycket att socialistiska insatser drvid spelat en av grande roll, fastn utvecklingen gt rum under den samhllsordning som en socialistisk omvlvning 10

har till uppgift att avskaffa. I sanning det r ej sllan vra motstndare som mest gnar g t att prisa vad som uppntts inom vrt nuvarande tjuv samhlle, fr att lna en socialistisk glosa frn sek lets brjan. De fller drmed en hrd dom ver de socialistiska krav som under halvseklet dominerat socialdemokratins principprogram. Uppgifter i framtiden Liberalismens insatser i svenskt samhllsliv har sannerligen varit stora och konstruktiva. Vnder vi blicken framt, mste vi frga oss vilka uppgifter som i framtiden vntar den svenska liberalismen. Lt mig hr anfra endast ett par vsentliga synpunkter. Om jag d frst nmner plikten att frsvara det som vunnits frmst medborgarfrihet och folkstyrelse s r detta ingalunda att fatta s att liberalismen nu kan eller br bli konservativ. Den samhllssyn som r vr liksom vra fregngares utesluter detta. Vi vill motarbeta alla tendenser till likriktning inom kulturlivet och hvda den individens och person lighetens rtt, vars andra sida r den enskildes an svar fr sin familj och sig sjlv och fr det demo kratiska samhllets utveckling. Vi vill vara med som pdrivande krafter och medarbetare i den fortsatta sociala omdaningen. Det gller inte blott att bevara utan att utvidga och frdjupa friheten ka dess betydelse fr mnniskorna genom en social och kulturell utveckling, som ger dem alla mjlighet till ett rikare liv. En sdan utveckling r endast tnkbar 11

om gemensamma grundlggande vrdenormer kan frivilligt accepteras av medborgarna. Den kristna krlekstanken och humanismens personlighetsuppfattning tillhr denna fr vrt samhlle och vr kultur omistliga grund. Ett ml fr vrt arbete r att avskaffa fattigdomen och gra alla delaktiga av bildningsmjligheterna. Vsentligt r ocks att medborgarna p arbetsplats och i samhllsliv fr en knsla av medarbetarskap och medansvar. Lt oss tacksamt erknna att ar betsmarknadens parter under senare r gjort v sentliga framsteg hrvidlag, i stort sett oberoende av ngra politiska beslut. Dessa erfarenheter gr sannolikt att ven ur den ekonomiska demokratise ringens synpunkt liksom ur produktivitetens ett i huvudsak enskilt nringsliv ger gynnsammare frutsttningar n en socialistisk ordning. Den mera byrkratiska karaktr som utmrker den senare skulle starkt frsvra de mnskliga och mngskif tande kontakter som r vsentliga fr spridningen av en demokratisk anda i arbetslivet. Nr vi i Folk partiet ser det som en central uppgift att definitivt avlgsna socialiseringshotet r det allts inte bara fr att ett verkligt socialistiskt samhlle med dess starka maktkoncentration innebr faror fr medborgarfriheten och leder till lngsammare framt skridande n ett system som bygger p nringsfrihet och decentralisering tv i sanning vgande skl. Utan det sker ocks drfr att vi r vertygande om att den demokratiska andan medarbetarknslan hos alla bttre utvecklas under liberala samhlls 12

former. Ingen kan bestrida att liberalismens insatser fr den politiska demokratien varit banbrytande och avgrande under seklets frsta rtionden. Det till kommer vra dagars liberalism att verka fr att un der de nrmaste decennierna de demokratiska grund tankarna mer och mer stter sin prgel p alla sidor av samhllslivet. Men intet misstag kunde vara strre n tron att en sdan utveckling frmjas om politiska arbetsformer verfres till det ekonomiska livet, skolvsendet, frsvaret eller andra omrden. Det ytliga analogitnkande som hrvidlag framtrtt i den offentliga debatten r farligt. Att uppvisa dess haltlshet r angelget. Jag nmnde nyss sambandet mellan ekonomisk frihet och allmn medborgerlig frihet som ett av hu vudsklen fr vr kamp mot socialismen. En vsent lig sida av detta samband framtrder vid en jmf relse mellan tv metoder att f mnniskorna att taga sig de ur allmnna synpunkter viktiga arbetsuppgif terna och drvid utfra tillrckligt stora prestationer. Man kan antingen uppmuntra dem genom utsikt till bttre levnadsstandard det r prisbildningens vg, liberalismens vg. Eller man kan kommendera och dirigera dem. Moroten eller knutpiskan, stimulans eller straffhot, se dr valet. I den socialistiska tanke vrlden ligger misstron till prisbildningen och det en skilda nringslivets vinstintresse s djupt rotad det r ju vsentliga drag i den privatkapitalistiska pro duktionsordningen som man ville erstta med en socialistisk att man sllan observerar konsekven serna, de skert fr alla frhatliga konsekvenserna 13

av en annan ordning n prisbildningen och den eko nomiska uppmuntran. Verkan blir frr eller senare tvng och kommando till utbildning och arbete. Nr insikten hrom blivit allmn i vrt land r socialis men som recept fr samhllsomdaningen hos oss de finitivt besegrad. Lt oss se till att det sker s snart som mjligt. Tiden tillter mig inte att hr diskutera de uppen bara behoven av vxande samhllsinsatser allt efter som resurserna mjliggr det fr social trygghet och en jmn och hg sysselsttning. Att frhindra de frdande arbetslshetskrisema r en central samhllsuppgift. Den kan endast lsas genom internationell samverkan och ordnat samarbete mel lan samhlle och enskilt nringsliv. Hr mter vi en av de frgor dr liberalismen mste vara p sin vakt mot att i en tid med nya frutsttningar fantasi lst fasthlla gamla frestllningar och former. Idparti ej klassparti Skall folkpartiet kunna med framgng verka fr lsningen av framtidens stora samhllsproblem mste det behlla sin karaktr av idparti. Ingen klass eller grupp skall i och fr sig mer n andra vara freml fr vrt intresse. Till gagn fr alla grupper skall liberalismens ider prgla vrt samhllsliv. Det r mjligt drfr att alla hrvidlag har ensriktade in tressen. Men om och nr klasspartierna ensidigt gynnar vissa grupper mste vi verka fr rttvisa t de vriga. Rtt t alla, ortt t ingen, r en devis 14

 ofta anvnd i ett tidigare skede som vl ut trycker vr strvan. Understundom framtrder fretrdare fr arbe tareklassen och gr ansprk p att denna klass skall styra Sverige nu och framdeles. Det r ffngt tal! Det blir en av folkpartiets uppgifter att tillse att varken arbetarklassen eller ngon annan folkgrupp skall styra vrt land. Medinflytande t alla grupper genom samverkan i fr lget lmpade former r vr linje. Vi vet att den kommer att segra. Liksom libera lismen vunnit seger fr den politiska demokratin, skall segern befstas genom ppet nederlag fr s odemokratiska frestllningar som att en viss folk grupp kan gra ansprk p maktmonopol i samhlls livet. Framtiden tillhr i stllet en annan tanke. Genom att resterna av gamla privilegiepositioner fr ftalet avlgsnas medan de breda lagrens standard och mjligheter kas skall klassgrnserna nedbrytas, klassknslor och klasstnkande steg fr steg fr svinna. Detta r liberalismens vg. Det r en tragisk inkonsekvens som vidlder svensk socialdemokrati, nr den ena sidan verkar fr sociala framsteg, andra sidan sker konservera klassfrestllningama hos vissa medborgargrupper fr att drigenom sug gerera fram en samhrighetsknsla med det social demokratiska partiet, vilket drigenom hoppas kunna befsta sin politiska makt. Mot detta frsk stller folkpartiet kravet att varje svensk medborgare skall oberoende av yrke och sysselsttning individuellt och fritt ta stllning till den stora frgan, vilken samhllsutveckling han vill frmja. Om vrt parti 15

frblir troget sin art som demokratiskt, reformvnligt vnsterparti skall drom r jag frvissad fram gng fr vra strvanden i lngden ej utebli. Men vi mste vara p det klara med att dagens motstt ningar till ett regeringsparti med socialistiskt pro gram och krav p maktmonopol ingalunda fr leda till att folkpartiet ger intrycket av att g upp i en diffus gr borgerlighet. Ordet borgerlig har aldrig tilltalat mig. Det kommer frn samma period som begreppet arbetarblus och har en frg av frra seklets dammiga plyschsoffor, som fga passar i vr tid. Ett idparti som vrt mste frigra sig frn s dana frestllningar, flja sin egen linje samt lta det aktuella politiska lget och de andra partiernas instllning bestmma arten av vra frbindelser med dem. En sak r naturligtvis fr vr del klar: En obn hrlig och outtrttlig kamp mot kommunistiska diktaturanhngare. Socialistisk solnedgng Tanken p kommunismen fr mig ver till det in ternationella perspektivet. Vrt rhundrades fr bannelse har varit tv strmningar nationalism och marxism, som i olika former av imperialism, fascism och kommunism lett till krig och konflikter. I dag lever vi alla under trycket av det kalla krig, som den ryska kommunismen en olycklig fr ening av marxism och nationalism fr mot vsterns demokrater. Hr mtes tv tnkestt som aldrig kan
1

frenas. Ingen varaktig avspnning kan nnu skn jas. Vrt land liksom andra tvingas till offer p fr svarets altare, som vi tidigare hoppats undslippa, men som nu r ndvndiga. Vsterlandets demokrater representerar hr en li beral tankevrld, som uppenbarligen r det stora alternativet till den kommunistisk-marxistiska. Socia lismen med dess starka belastning av marxistiska frestllningar har i flera lnder visat sig ofrmgen att dra upp en skarp grns mot kommunismen. Detta r vl en av orsakerna till den socialistiska solned gng som under senare r blivit alltmera uppenbar. Socialismens frankring hos folkopinionen i demo kratierna sviktar mer och mer. Det finns knappast ngon risk fr att Skandinavien skall bli ett socia listiskt reservat. En medverkande orsak till socialdemokratiens till bakagng r vl att dess frkrlek fr en reglerande s. k. planhushllning gjort dess instllning till en av tidslget betingad och angelgen internationell sam verkan mera negativ n andra politiska riktningars. En egendomlig frndring frn sekelskiftet med dess tal Proletrer i alla lnder frenare Er!. Internationell samverkan Liberalismen mste i framtiden som hittills hvda sin tro p internationell samverkan under former som tar hnsyn till svrigheter och mjligheter. Bde de ekonomiska problemens lsning och arbetet p 17

fredens bevarande frmjas bst p den vgen. Fred r det stora villkoret fr framsteg. Ett krig i atom bombens tecken skulle stta hela vr kultur i fara. Drfr mste vi alltid frga oss vilken insats om n aldrig s ringa som kan gras fr fredens sak. Det r kommunismens diktatursamhlle och vster landets i stort sett liberala samhllstyp som i dag str som de tv stora mjligheterna. Vstern repre senterar hr freden och det internationella samfr stndet. Sverige str ideologiskt ingalunda mellan tvenne block. Vi r en del av Vsterlandet. Vi fr inte frtrttas Mnsklighetens vandring gr i nrheten av en av grund. Vilka ider skall bli vgledande, se dr den stora frgan. Min tro r att endast en skdning, som i sig upptager centrala liberala tankar och s ker bygga vrldssamhllet p denna grund kan fra oss fram till lyckliga och fredliga frhllanden. Dr fr br det 20 rhundradet bli liberalismens r hundrade. Vad vi liberaler i Sverige kan gra fr en sdad utveckling r ringa. Vi kan p det internatio nella planet verka fr frstelse och samverkan. Framfr allt kan vi lsa vra egna svenska problem i den rtta a n d a n I dag firar vi minnet av vra liberala fregngares insatser. Nr vi med dmjukhet och tacksamhet erinrar oss deras offer och arbete, deras kamp och segrar r det oss en sporre till egna anstrngningar. 18

Till minnet av vra fregngare och deras verk fo gar vi lftet att sjlva inte frtrttas i arbetet fr liberalismens stora sak som r mnsklighetens. Det r den hyllning drom r jag frvissad som sekelskiftets liberaler mer n ngon annan skulle nskat sig.

19