DN recension 24 december 2007 Bible Illuminated Utstllning i Berzelii Park samt tv glansiga magasin

Upprinnelsen till The Book-projektet visades fr tre r sedan i den utmrka SVTdokumentren Entrepenrerna. I filmen fljer Tove Falk-Olsson ngra Stureplans-brats sugna p framgng, bland potentiella finansirer, i styrelserum, p gym och fester. Affrsid: Att ge ut vrldens mest lsta bok i en hypad version. Metod: att illustrera de gamla texterna med de kndaste modefotografer och fotomodeller. En Dor-bibel fr 2000-talet, med foton istllet fr kopparstick. Projektet visar sig dock svrare att ro iland n man tnkt sig. Attt f Markus Schenkenberg att stlla upp som David eller Claudia Scheiffer som Maria krver sin budget. Och i slutet av filmen, nr vi fljt entrepenrerna under ett rs tid, ser det oskert ut fr projektet. Men nu har The Book frverkligats. I vras kom Gamla Testamentet, i november i r var det dags fr det Nya med vidhngande utstllning i Berzelii park. Formen r ngot annorlunda n ursprungsidn; The Book ser vid en ytlig blddring ut som ett trendmagasin, inte en bok, men den strsta skillnaden ligger i att arkivbilder illustrerar texten, inte arrangerade foton. Fotografier frn nr och fjrran, frn krig, katastrofer och vldsamheter, blandas med vackra bilder av mnniskor och natur. Framstende fotografer p en stor bildbyr finns representerade och det hela visar prov p vad man brukar kalla bra foto. Men precis som de finaste rvaror i fel kombination kan ge en otlig anrttning blir The Book problematiskt, p flera stt. P sidan 44 i the Book, Gamla Testamentet str de tio budorden att lsa. Frsta budordet: Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig r budet om monoteismen, att man bara skall tillbe en enda gud. Efter denna sentens kommer en utveckling och frklaring: Du skall inte gra dig ngon bildstod eller avbild av ngonting uppe i himlen eller nere p jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjna dem. Ty jag r Herren din Gud, en svartsjuk Gud, som lter straffet fr fdernas skuld drabba barnen intill tredje och fjrde led nr man frsmr mig, men visar godhet mot tusenden nr man lskar mig och hller mina bud. Frst efter dessa strnga ord kommer de vriga buden om att inte dda, hedra sin fader och moder, hlla sabbatsdagen helig osv. Att rkebiskop Anders Wejryd, rabbin Morton Narrowe och imam Abd al Haqq Kielan har satt sina namn under ett citat ur psaltaren i inledningen till The Book, vcker intressanta frgor i frhllande till det bildtabu som finns i svl kristendom, judendom och islam. Hur tolkar dessa representanter fr de tre bokstavsreligionerna frsta budordet? Att redan frsta budet om en enda Gud innehller en s stark formulering om bildtabuet kan tyckas obegripligt. Men fr filosofen Vilm Flusser r svaret givet: alla bilder ifrgastter idn med monoteismen. Kampen mellan bild och text har fljt mnniskan genom rtusenden, nda sedan den tid d grottmlningarna stlldes upp p rad. Innan var tiden cirkulr och vrlden en helhet av hndelser - en hedninsk och magisk vrld. Med texten skapas ett Fre

och Efter, och tiden och historien s som vi knner den. Det linjra r ett paradigmskifte, ett nytt stt att tnka dr orsak ger verkan och det historiska medvetandet skapas. Monoteistiska religioner utvecklas till fljd av texten, enligt Flusser. Fr texten r en doktrin som krver en enda avsndare och lsning. Mngtydiga bilder r drfr farliga. De kan tillbes och hyllas, bli till magiska objekt som guldkalven i bibeln. Enligt Flusser kan vi historiskt observera denna kamp mot bilden bland judiska profeter och hos grekiska filosofer, frmst hos Platon. Ett annat exempel r reformationen. P 1500-talet var predikningarna p latin, och kyrkobeskarna frdrev tiden med att beundra och frfasas ver kyrkobilderna p vggar och i tak. Kyrkan hade trots bildtabuet tagit bilder till hjlp nr folk inte kunde lsa eller frst latin. Man frskte koda om hedniska tecken och genom att uppsluka dem gra dem till sina. Reformationen handlade om att hitta tillbaka till texten fr att terupprtta relationen till Gud nr fr mycket bilder och vidskepelse hll p att ta ver. Kyrkorna kalkades vita, prsterna brjade tala svenska och bibeln versattes, som en frskran om en stabil maktordning. Nr fotografiet uppfanns 350 r senare stod kyrkan ter infr en kris. Denna gng var hotet inte hedniskt utan kom frn en annan linjr skdning: vetenskapen. 1839 hade fler textbaserade frklaringsmodeller n religionen brjat anvndas och naturvetenskapen var den dominerande. Fotografiet ndde framgng p grund av det byggde just p vetenskap, p optik och kemi. En bild sger mer n tusen ord eller kameran ljuger aldrig illustrerar denna frtjusning ver fotografiet som vetenskaplig sanningsbrare. Inom religionen fick fotografiet dock ingen plats: Det var en banal sanning i frhllande till det absoluta och gudomliga. Att med Flusser i bagaget titta p fotografierna i The Book vcker drfr en rad funderingar kring religion, fotografi och etik: r det ok att anvnda bilder som r tagna p en plats, vid en tidpunkt, fr att illustrera ngot helt annat i detta fall Bibelns tusenriga berttelser? r sammanstllningen av bilder ett nytt verk, vem r d avsndaren och vad vill dessa bilder frmedla? I frhllande till bibelns eget bildtabu borde all realistisk illustration av texten vara omjlig. Men kanske resonerar kyrkans fretrdare som tidigare generationer gjort: Man lter ndamlet helga medlen. Om samtidskulturen r s fst vid sina fotografier, varfr d inte omfamna dem och anvnda dem? En viktigare frga r dock vad floran av bilder i The Book egentligen visar, vad fotona till slut berttar. Vid en genomgng av bilderna i boken r det tydligt: Bilder av kyssar, natur och barn visar vsterlndska mnniskor. Men nsta dramatiska och vldsamma bilder r tagna p platser lngt borta. Det blir en vertydlig illustration till vad Caroline Brothers konstaterat i boken War and Photography: bilder av skrck frlggs till fjrran platser. Det frmmande kittlar och skrmmer, men meta-berttelsen definerar ett Vi gentemot De Andra, de dr borta, dr det r farligt, hemskt eller annorlunda. Nr frmlingen ses som offer blir jag sjlva och de jag identifierar mig med subjekt. Vi kan vara trygga och lttade ver att vi befinner oss hemma. Massmedias bilder i vr kultur idag spelar en avgrande roll i detta upprttande av ett vi. Och precis s fungerar The Book - som en spegel av en vsterlndsk bildkultur dr det frmmande exotiseras och bilder tas ur sin kontext med f eller inga frklaringar i nygammal kolonial stil. Som bilden p den brinnande killen som tar sitt liv i en protest mot ngot vi inte fr veta. Fotografen namnges inte. Bibelcitatet: Se, han kommer med molnen, och varje ga skall se honom, ocks de som genomborrat honom, och alla jordens stammar skall brista ut i

klagan fr hans skull. Bilden lmnar mig i mrklig knsla av obehag som inte rttfrdigas av bibeltexten intill hur bra bilden n r. Den sista bilden i the Book r en bild av fotografen Ahmad Masood / Reuters / Scanpix och frestller en familj, kanske i Afghanistan. De ser ut ver landskapet. I reklamsammanhang mste man ha personens medgivande. Men r dessa personer medvetna om att de illustrerar en bibel? Vill de vara med? The Book tycks i slutndan inte ha s mycket med religion att gra. Istllet r bibeltidskrifterna ett exempel p hur vr samtida bildkultur ser ut och hur bilder konsumeras. Ngra bildbyrer kan stolt visa upp sitt sortiment p glttat papper i ngot som blivit en reklambroschyr av dignitet. Man kan se det som cyniskt eller som en win-win situation dr religionen har lierat sig med marknaden som hittat nnu en nisch att estetisera och tjna pengar p: vrt omttliga behov av spnning och sinnlighet samt vrt skriande behov av andlighet. Maria Lantz