Den 11 mars blev ingen vanlig dag p jobbet fr Edwin Merner, kontorschef p Atlantic Investment Research.

Han frberedde ett mte nr mblerna brjade skaka i hans rum. Lngt senare frstod han att det han knde var Japans vrsta jordbvning p ver ett decennium.
text & foto joe olsson
Det var just fre klockan tre p eftermiddagen som bcker och prmar brjade rasa ner frn hyllorna vid Atlantis Investment Researchs kontor i sdra Tokyo. Edwin Merner, kontorets chef, minns att skalvet hll p lnge, i ver en minut: Eftert var det som att allting stannade upp. Vi sg rk komma frn flera stllen i staden och tnkte: hur ska vi ta oss hem?, sger Merner. Han hade svrt att uppskatta skadornas omfattning frn kontoret som ligger flera vningar upp i en skyskrapa. Hissen stngdes av men elektriciteten fortsatte att fungera vilket gjorde att de anstllda kunde anvnda internet och mobiltelefoner nr de frskte f information om vad som hade hnt. Det var svrt och ingen anade vilken frdelse som bredde ut sig 40 mil norrut, i Fukushima. Mitt i rran tog Edwin Merner emot ett besk som var planerat till klockan 16.30. Verksamheten fortsatte.
EftER MtEt sAtt Edwin Merner i telefonkonferens med kunder i Hongkong, som var ovetande om jordbvningen.

allting stannade upp

folk strmmade till bankerna fr att ta ut pengar
Efter affrsmte och telefonkonferens var det dags att g hem fr helgen. Ingen av oss trodde att jordbvningen var srskilt allvarlig, men vi visste att tgen och tunnelbanorna var avstngda, sger Merner. Kollektivtrafiken utgr nervsystemet i megastaden Tokyo och vissa anstllda

valde drfr att vernatta p kontoret tills tgen skulle brja g igen, trots att det innebar tunga promenader upp och nedfr trapporna varje gng de behvde lmna kontoret fr att ta. Edwin Merner bestmde sig i stllet fr att promenera hem. P gatan passerade han folk som kpte nya cyklar fr att kunna ta sig hem.
sAMtIDIgt, stRAx noRRut, I skogen av

tta skyskrapor i Tokyos finansdistrikt Shiodome, hll Susumu Kato, chef fr Credit Agricole Japan, p att frdigstlla sin veckorapport nr golvet brjade skaka i kontoret p vning 15 i den 125 meter hga skyskrapan Shiodome Sumitomo Building. I den jordbvningsskrade skyskrapan stngdes hissarna av, men ingen panik brt ut. Frvirring var den mest ptagliga knslan just efter skalvet, berttar Susumu Kato. Anstllda amerikaner och fransmn blev rdda och oroliga av skalvet. Men vi japaner r vana och behll lugnet. Srskilt d folk kunde ringa till sina anhriga i

46 54

Finansliv nr 6 2011

Cirka 20 000 mnniskor antas ha mist livet och ver 100 000 blivit hemlsa i jordbvningen som har kallats vrldens dyraste naturkatastrof.

Tokyo som fortfarande var oskadda, sger Susumu Kato. Sedan han ftt veta att det var skert att vara kvar i byggnaden slutfrde och postade Susumu Kato sin veckorapport. D mrkret fll ver Japan samma natt talade medias rapporter om 400 dda. F anade att denna jordbvning i sjlva verket skulle komma att bli kallad vrldens dyraste naturkatastrof, med stora omrden delagda, cirka 20 000 dda och ver 100 000 hemlsa.
DE nRMAstE DAgARnA efter skalvet

Merner, och medias rapporter ledde till diskussioner om huruvida brsen skulle ppnas eller inte. P Atlantis Investment Research r sex av de tta anstllda japaner. Alla bestmde tidigt att de skulle komma till kontoret och fortstta arbeta s lnge de inte uttryckligen frbjds att s gra.
VID CREDIt AgRICoLE arbetade flera

brjade tidningar och TV rapportera om skadorna och sanningen brjade g upp fr Toykoborna. Mnga utlnningar greps mer eller mindre av panik och de nrmaste dagarna efter skalvet talades det om radioaktivt nerfall ver Tokyo som skulle gra det ndvndigt att lmna Japan. Flera ambassader stngde och mnga utlndska fretag evakuerade sin personal, sger Edwin Merner. Mnga utlnningar ville stoppa all aktivitet p marknaden, berttar Edwin

Susumo Kato:

Anstllda amerikaner och fransmn blev rdda och oroliga av skalvet. Men vi japaner r vana och behll lugnet.

anstllda hemifrn p mndagen eftersom en del av tgen inte hade brjat g nnu. P gatorna rdde trafikstockning fljt av brist p bensin. susumu minns att fredagens lugn alltmer frbyttes i en begynnande kris fr landets banker. Det kom inga direkta tgrder efter skalvet d det dessutom var helg, vilket ledde till panik. Folk strmmade till bankerna fr att ta ut pengar och kpa varor, vilket var ndvndigt frmst fr dem som drabbats av skalvet. Bankerna i dessa omrden hll ppet ver helgen och fram till sndagen hade 60 miljarder yen tagits ut. Mnga personer i de utsatta omrdena hade frlorat bde pengar och bankkort. Drfr infrdes

Finansliv nr 6 2011

47 55

S klarade frskringsbolagen katastrofen:

samma frskring fr alla

Tack vare ett system dr en terfrskrare tar hand om alla utbetalningar och en lagstadgad frskring som r lika fr alla kunde Japans frskringsbolag snabbt hantera skadorna.
Tidiga uppgifter i media handlade om att Japans frskringsbolag och terfrskrare nu skulle g p knna. Bland annat BBC och Wall Street Journal spdde att katastrofen skulle drabba frskringsbolag vrlden ver, med hjda premier som fljd. S blev det inte eftersom det finns en srskild jordbvningsfrskring i Japan som kom till 1966, tv r efter ett jordskalv i prefekturen Niigata. Frskringen gller skador p hus, mbler, elektronik och annan egendom. Den tcker dock inte industrier, kontor, besparingar, kontanter eller freml med ett vrde ver 300 000 yen, till exempel bilar. enda terfrskrare fr jordbvningar, Japan Earthquake Reinsurance, som upprttades 1966. Risken sprids genom att utbetalningen delas mellan terfrskraren, frskringsbolaget och regeringen. Frskringsvillkoren r beslutade enutbEtALnIngARnA gJoRDEs av landets

ligt lag och lika fr alla frskringsbolag. Frstrs majoriteten av huset betalas hela maxbeloppet ut, hlften av huset frstrt ger halva beloppet, och vid en skada mindre n hlften s erhller den frskrade fem procent. Premien varierar beroende p var i landet man bor och r exempelvis dyrare fr trhus n fr byggnader av stl och betong. I slutet av juni verskred utbetalningarna efter jordbvningen en triljon yen i vrde, vilket motsvarar cirka 80 miljarder kronor. ver en halv miljon kunder hade redan ftt ersttning. Fr att pskynda processen har flyg och satellitbilder anvnts. Man kan p s vis verblicka flera omrden som r totalt delagda, vilket ger rtt till hela ersttningen. Hus som lutar 3 grader (trhus) eller 1,2 grader (andra hus) rknas ocks som helt frstrda.
tRots JoRDbVnIngEn gjorde Japans

& Poors, som i brjan av juni slppte en rapport om japanska frskringsbolag, och valde att inte snka deras kreditbetyg. Rapporten vidhller dock att frskringsbolagen r under press och att en ny jordbvning eller ett strre efterskalv frmodligen innebr snkt betyg. Men fr stunden njer sig allts Standard & Poors att kalla situationen fr en utmaning fr huvudverksamheten.
JoRDbVnIngsfRskRIngEn krver en grundlggande brandfrskring och hade tecknats av 23 procent av alla japanska hushll enligt statistik frn 2009. Det r visserligen en kning sedan jordbvningen 1995, men fortfarande en lg andel med tanke p att nstan alla fastigheter i Japan redan har en brandfrskring. Enligt General insurance association of Japan gr rdande system att det finns tillgngar nog att tcka jordbvningsskador p 5,5 triljoner yen, vilket berknas rcka om ett strre skalv skulle drabba Tokyo. n

tta strsta frskringsbolag livfrskringar exkluderat en nettovinst p 128 miljarder yen fr rkenskapsret 2010, som allts slutade i mars i r. Och d r nd berknade framtida kostnader i samband med jordbvningen inkluderade. s ven om frskringsbolagen frlorade pengar p exempelvis bilfrskringar, tog man igen det p huvudverksamheten, investeringar och kade intkter frn frskringar i utlandet. Allt detta enligt kreditvrderingsinstitutet Standard

trots jordbvningen gjorde Japans tta strsta frskringsbolag livfrskringar exkluderat en nettovinst p 128 miljarder yen 2010

srskilda regler som gjorde det mjligt att ta ut 100 000 yen med endast id-kort. Den som inte ens hade id-kort kunde f gra uttag om identiteten kunde styrkas av andra personer.
P MnDAg MoRgon var skadorna mer

dokumenterade och marknaden rasade. Dessutom brjade bekymmersamma rapporter komma frn krnkraftverket i Fukushima. Mndag och tisdag dk Nikkei-index med 15 procent och var nere p sin lgsta niv sedan finanskrisen 2008. Indexet hade nu tappat 20 procent sedan rsskiftet och inhemska investerare flydde hals ver huvud.

Det var utlndska investerare som sg till att marknaden studsade tillbaka. De hade inte frsttt skadornas omfattning och tnkte att det var utmrkt att kpa nu efter jtteraset, sger Edwin Merner. Frst i slutet av veckan brjade man f en klar bild ven utomlands. Edwin Merner mrkte detta tydligt i samtal med utlndska kunder, vilket nu upptog det mesta av hans tid p kontoret: Frn att ha hrt sig fr om investeringar, erbjd sig nu kunder att ta emot oss i Hongkong, Singapore eller till och med Storbritannien, om vi ville fly frn Japan. P grund av media trodde de ju nu att det var livsfarligt att vistas i landet.

Index fll igen. Samtidigt steg yenen, som redan fre jordbvningen var hg nog fr att pverka landets viktiga exportindustri negativt. susumu Kato berttar att yen som skulle behvas vid teruppbyggnaden togs hem frn utlandet, vilket kade efterfrgan p yenen. vid veckans slut hade yenen sin hgsta kurs mot dollarn sedan Kobe-jordbvningen 1995.
RusnIngEn tILL bAnkERnA fick fretag att bli oroliga. Det fanns de som stllde in lneutbetalningar av rdsla fr att bankerna skulle sakna kontanter. Samtidigt var det svrt fr centralbanken Bank

48

Finansliv nr 6 2011

i Japan r allt vldigt centraliserat till Tokyo, vilket gjorde att de finansiella skadorna inte blev srskilt omfattande.

Finansliv nr 6 2011

49 57

i nsta nummer
Nsta nummer av Finansliv kommer ut den 23 september

reklam
of Japan att uppskatta bde skador och marknadens behov av nya pengar. Under tisdagen den 15 mars gav Bank of Japan lfte om att pumpa in motsvarande nstan tv biljoner kronor p marknaden. vad centralbanken sedan gjorde rddade hela situationen. Den hade aldrig ngra problem med sjlva resurserna eller betalningen, den behvde bara gra en korrekt uppskattning av situationen. systemet hade terhmtat sig helt till den 25 (mars), som r lnedag i Japan, sger susumu Kato.
nR fInAnsLIV tRffAR Susumu Kato tre

hovet bli strre bland svl fretag som privatpersoner, sger Susumu Kato, som tror att en riktig ekonomisk terhmtning kan ta tre till fem r.
EDwIn MERnER bERttAR att de flesta strategier fr investeringar under denna period misslyckades, ven om det fanns de som tjnade bra p att kpa under mndagen, och slja i mitten av veckan d aktiemarknaden steg tack vare de utlndska investerare som sg ett kplge. Men nr vi ses i juni ligger marknaden fortfarande p minus, vilket innebr att lngtidsinvesterare, som hans eget fretag, har backat stort. Tidpunkten [fr jordbvningen] var srskilt dlig. Marknaden hade varit seg i brjan av ret och var precis p vg upp egentligen fr frsta gngen sedan krisen 2008. Dessutom skedde detta precis d fretagen skulle lmna in rsredovisningen fr 2010, sger Edwin Merner. Tidpunkten gjorde fallet hrdare. Men trots detta och Japans mnga andra problem som krympande befolkning och politisk instabilitet r Merner positiv infr framtiden. Tidig hst i r kommer ekonomin vara tillbaka p samma niv som innan skalvet. Nsta r kommer BNP-tillvxten bli omkring tre procent, tror han. n

vi minns

FullstNdiga

floppar &

mnader efter skalvet r han frvnansvrt lugn nr det gller de omedelbara konsekvenserna av sjlva jordbvningen, ur ett lngre perspektiv r det vrre. I Japan r allt vldigt centraliserat till Tokyo, vilket gjorde att de finansiella skadorna inte blev srskilt omfattande. Samtidigt frsvrar detta ocks teruppbyggnaden och mnga vill nu ndra p denna centralisering. Tnk om ngon liknande katastrof skulle hnda i Tokyo. Centraliseringen har gjort det ndvndigt med srskilda ln till de utblottade prefekturerna Fukushima, Iwate och Miyagi, som ligger i ett redan eftersatt norr utan ngon strre industriell produktion. ver huvud taget kommer lnebe-

fulltrffar
Datorerna tar ver!
l Har brsmklaren en framtid?

lysande

satsa p ett lngt frhllande

med din arbetsgivare

tERuPPbyggnADEn kAn kostA 2 000 MILJARDER

l Intrffade 11 mars med en styrka p 8,9

p Richterskalan och ett epicentrum knappt 40 mil nordst om Tokyo.

l Den officiella ddssiffran ligger p

miljarder kronor, av vilket en redan skuldsatt och pressad regering kommer st fr merparten.
l Japan sgs drabbas av en strre

15 000, plus 11 000 saknade och 150 000 hemlsa.

l teruppbyggnaden av de drabbade

omrdena berknas kosta cirka 2 000

jordbvning ungefr vart ttionde r. Senast var 1923, d cirka 140 000 mnniskor miste livet i Tokyo och den nrliggande hamnstaden Yokohama.

svartlistad av branschen
Apparna
som gr livet lttare
Finansliv nr 6 2011

50