Sie sind auf Seite 1von 71

Wrterverzeichnis

Vorbemerkungen
Das Wortverzeichnis, das dem ,,Siebs" seit 1908 beigegeben
war, erscheint in einer Neubearbeitung. Ein ,,vollstndiges"
Wrterbuch kommt aus Raumgriinden auch jetzt nicht in Frage.
Die Auswahl beruht in ihren Grundlagen auf der von Siebs ge-
troffenen. Doch muBten viele Wrter, die seit der letzten Auflage
wichtig wurden, neu aufgenommen werden. Dafr konnten andere
getilgt werden, namentlich Wrter von lokaler oder provinzieller
Geltung und veraltete oder entbehrliche Fremdwrter.
Auswahl und Ergnzung war Aufgabe ds zweiten Heraus-
gebers, wobei Winsche und Anregungen ds Arbeitsausschusses,
vor aliem soweit sie von Theater und Rundfunk kamen, beriick-
sichtigt wurden. Die Umschrift in die neu eingefuhrte ,,inter-
nationale Lautschrift" wurde von Universittslektor Dr. Kuhl-
mann ubernommen; zweifelhafte Flle wurden mit dem ersten
Herausgeber besprochen.
Zur Lautschrift, die auf S. 3off. verzeichnet ist, sind fur das
Wortverzeichnis und vor aliem fur das Namenverzeichnis einige
Ergnzungen ntig.
a bezeichnet (aus typographischen Griinden) wie im theore-
tischen Teil das dialektfreie, nicht verdumpfte deutsche a, wofr
die internationale Lautschrift sonst a verwendet.
A kurzes dunkles a: (e.) Hull
se sehr offenes : (e.) Campbell ('kasmbl)
y nichtsilbiges y: (f.) Ia suite (a Ia rsyi:t)
6 stimmloser dentaler Reibelaut: (sp.) Hacienda (a'6enda)
d stimmhafter dentaler Reibelaut: (e.) Southey ('sai)
P stimmhafter bilabialer v-Laut mit Reibegerusch : (sp.)
Crdoba Ckordofta)
w derselbe, ohne Reibegerusch: (e.) Waterproof Cwo:t(r)pru:f)
4 hoher, ungerundeter Mittelzungenvokal : (ru.) Stolypin
(sta'lipin)
l velarisiertes /, s. das vorige (ru.) Beispiel
stimmloser, stark palataler s-Laut: (p.) Sienkiewicz
(eyTtjevitf)
% der entsprechende stimmhafte Laut, im Polnischen u. sonst.
96 97

^ iiber dem Vokalzeichen wie bei l, y, bezeichnet auch sonst und behielten die Siebssche Lautform, noch andere wurden vor-
gelegentlich einen nichtsilbischen Vokal sichtig der Aussprache angenhert, die sie im Ursprungslande
| vor einem Vokal zeigt an, da8 dieser eine eigene Silbe haben oder hatten. Dies betraf z. B. einige franzsische Worte,
beginnt. Der betr. Vokal darf mit einem vorangehenden ferner die italienischen Fachworte der Musik und andere, es betraf
Vokal nicht zu einem Diphthong vereinigt werden, er soll einige aus dem Altgriechischen stammende Fachworte, auch
aber in nichtdeutschen Worten nach Vokal auch keines- Redensarten, die dem Latein entnommen sind.
falls mit ,,Sprengeinsatz" gesprochen werden. Im Wortverzeichnis wurden verschiedene Abktirzungen ge-
*-> unter zwei gleichartigen Konsonanten zeigt an, daB diese, braucht, um Herkunt oder grammatischen Wert oder Sinn eines
gemB S. 6o, einen Konsonanten von lngerer Dauer Wortes oder einer Wortform kurz zu erlutern. Und zwar ist:
(zweigipflig) bilden. . = hnlich, -es, adj. == adjectivum, adv. = adverbium, art. =
Of ter ais in den f riiheren Auf lagen wurden zwei Lautungen neben- artikel, - = cechisch, dt. = deutsch, e. = englisch, f. = fran-
einander ais in der Hochsprache zullssig angegeben. Unterscheiden zsisch, fm. = femininum, gen. = genitiv, gr. = griechisch, it. =
sich zwei Lautungen im wesentlichen nur durch die Betonung, s italienisch, It. = lateinisch, mus. = musikausch, pi. = plural,
werden<in der Zweitform die Silben nur durch Striche angedeutet, port. = portugiesisch, prf. = prfix, prp. = prposition, pron. =
von denen einer durch vorgesetztes ' ais Tonsilbe bezeichnet ist. pronomen, ru. = russisch, sp. = spanisch, til. = tiirkisch, u. =
Sonst wurde aus Raumgriinden nicht selten die Zweitform gekrzt, und, usw. = und s weiter.
s daB nur ihr Unterschied von der Erstform deutlich wird; Bei-
spiele: die Belautung hblati:f, ' zeigt an, daB das Wort DaB im Wort- und vor aliem im Namenverzeichnis der 18. Auf-
Ablativ heute sowohl auf der ersten wie auf der dritten Silbe lage eine Reihe von Fehlern verbessert werden konnte, verdankt
(ablati:f) betont werden kann; die Belautung von Balkon besagt, sie zum nicht geringen Teil den Lesern, die sich schriftlich oder
daB sowohl baVkS (mit nasaliertem o) ,wie baVkoin gesprochen wird, in Besprechungen zur 16. und 17. geuBert haben. Ich nenne hier
und daB auch der Plural zwei verschiedene Formen kennt; 'fto:la, vor aliem: Arnold Littmann, Der neue Siebs, Moderna Sprk
'sto:- besagt, daB das Wort Stola sowohl mit ft wie mit si- gesprochen 1958, S. 3048. Otto Schmid, Miinchen (Zuschrift an mich).
werden kann. Othon-Christian Schmitt, 9 alle ds tilleuls, Montferrand, Frank-
Wo von einem Wort mehrere grammatische Formen (z. B. reich (Zuschrift an den Verlag). T. Shigi, Der neue Siebs, in der ja-
neben dem Singular der Plural) genannt werden, werden Stich- panischen Zeitschrift ,,Keisei", Nr. 9, Herbst 1957, 12 Seiten.
wort und Lautform nach Mglichkeit gekrzt. Die Lautform Eleonore Hammer, Regensburg (Zuschrift an den Verlag).
'afe, -m bedeutet also hfd, 'afm usw. Ist das Wort einsilbig, s
braucht seine Lautform kein Akzentzeichen, tritt dazu eine andere,
lngere grammatische Form und wird diese abgekrzt, s gilt fiir
sie natiirlich der Ton auf der ersten Silbe, z. B. fort, -rd bedeutet,
daB der Plural 'ford3 zu sprechen und auf der ersten Silbe zu
betonen ist.
Wenn auch das uBere der Lautschrift vllig gendert wurde,
s ist doch die von Siebs gewhlte Lautgestalt der Worte dieselbe
geblieben. Das gilt vor aliem von den deutschen Worten und den
vllig eingeburgerten Fremdworten. Von den nicht eingeblirgerten
(meist jingeren) Fremdworten konnte ein wesentlicher Teil, ais
jetzt ungebruchlich, ohne Schaden wegfallen, andere blieben
7 Si c b s, Deutsche Hochsptachc. 18. Aufl.
AblaB &j>/as absichtlich hpzitlif
ablassen 'aplassn Absinth ap'zint
a (dt., It.) a: Ablativ, 'ablati:f; absolut apzo1u:t 55
Aal a:l absolutistisch
Aar (Adler) a:r 37 '47,79
abluchsen 'apluksan apzolu'tistif
Aas, pi. Aase, ser ab(machen u. .) absolvieren apzol-
a:s 37, h:za, bzar hpmaxm 62 'vi.-ran
aasen 'a:zan abnorm ap'norm absonderlich ap'zon-
ab (prp., dt., It.) ap Abolition abolitsio:n
38 Abonnement dbon(y}- absondern 'apzondarn
ab, ab- (Adv., dt.) <m absorbieren apzor-
up- Abonnent abohent 1>i:r9n
Abakus 'a:bakus abonnieren abo'ni:rm abspenstig 'apfpen-
Abbau 'apbao 6o Abort (Abtritt) sti
Abb a'b: 'ap\ort Abstieg 'apfti:k
ab(bitten u. .) apbi- Abort, (It.) -tus abstinent apsti'nent
lan 6o ^~" (Fehlgeburt) abstrahieren apstra-
abblasen hpbla:zan a'bort, -tus fii.-ran
6o abortieren aborti.-rsn abstrakt ap'strakt
abblassen apblasan ab ovo (It.) ap b:vo: abstrus ap'stru:s 55,
6o ~ abprotzen 'approtsan 7i
Abbreviatur abrevia- ab(putzen u. .) [6o Absud hpzu:t
1u:r 'apputsvn 6o, 77 absurd ap'zurt
Abe a:be:tse: 88 AbszeB apstses
Abdikation apdika- Abrakadabra Abszisse apssisa
so:n 'a:braka'da:bra Abt, pi. bte apt,
Abdmen ap'do:men Abraum(salze usw.) .. kpta 37, 77, 79
Abdominal(typhus 'apraom- Abtissin sptisin
usw.) apdomi'na:l- abrupt ap'rupt, abfopt Abtei aptae 57, 85
Abend 'a:ban Abscheu 'apfo0 Abteil hptael, aptael
Abenteuer h:banto0ar abscheulich ap'fo0li abteilen 'aptaelan
aber 'a:bar Abschied 'apfi:t Abteilung (Vorgang)
Aberration ab\era- abschilern 'apffarn hptaeluj)
so:n abseitig 'apzaeti Abteilung (= Teil)
ab(ahren u. .) abseits 'apzaets aptaeluf) 88
'ap(fa:rm) 77, 78 absent ap'zent abtrennbar 'aptren-
abgttisch 'apgcetif absentieren apzen- ba:r
abhanden ap'handan tiwn Abtritt 'aptnt
abhngig 'apheyi 64 Absenz ap'zents abtriinnig 'aptrrm
Abiturient abitu'rient ab(setzen u. .) Abundanz abun-
36 'apzefsan 78 'dants
7
100 101

aburteilen 'ap\ur- Adel 'a:dal Aroplan a:\ero'pla:n Agon (gr.) ago:n ^.kkusativ 'akuzati:f, Akzise aktsi:za
taelan Adept aept 79 Affre afs:ra Agonie ago'ni: '-47 Alabaster ala'bastar
Abusus ap\'u:zus Ader 'a:dar Afie 'afa Agonist ago'nist .kne 'akne Alarm alarm
abwrts 'apverts Adhsion aths:'zo:n Affin kfm Agora (gr.) agoira: .konit ako'ni:t alarmieren alar'mi:ran
abwendbar 'apventba: ad hoc (lt.) at 'hok Affekt afskt Agraffe aferafa akquirieren akvi- Ia suite a Ia 'syi:t
abwesend hpve:zant Adiantum adihntum ffen kfan Agrarier afera.-rr 'ri:ran Alaun a'laon
Abwesenheit hp- Adiaphoron, pi.-r Affiche afifg agrg agre'$e: Akquisition akvizi- Albalp
ve:zanhaet (gr.) adihforon, -n Affidavit afi'da:vit Agrment agre'm tso:n Albatros 'albatros
ab(winken u. .) adieu a'dw: 52 Affinitt afinifat Agrikultur agrikultwr Akribie akrMi: Albe klb
pviykm dil e:'di:l Affix afiks Agronom agro'no:m Akrobat akrofta.-t albern hlbarn
Abyssus (gr., lt.) ad infinitum (lt.) a, affizieren afisi.-ran Aguti afeu:ti Akropolis aliro.-polis Albinismus albi'ms-
infi:'ni:tum AffodiU afoM aha aJia: 65 49 mus
Academia (lt.) dka- Adjektiy, -vum, pi Affront afr Ahle 'a:la Akrostchon alirosti- Albino aVbi:no
demi:a -v 'atjskti:f,-ti:vum. fonds perdu a f Ahn, -ne a:n, 'a:na on lbum 'lbum
a cappella a ka'psla -fi:va; ' 47 psry: ahnden 'a:ndan Akt akt 77, 81 Albumin olbu'mi:n
accelerando atfele- Adjunkt afjuykt After 'aftar hneln k:naln Akteur akt0:r Albuminurie olbu-
'rando adjustieren atjus- Aga (a. d. Til.) 'a:ga ahnen 'a:nan Aktie 'aktsia minufri:
ach ax 18, 37, 73 ti:ran Agave afeam hnlich &nli Aktinium ukfniuvt alcisch, s. alklisch
Achat a'xa:t Adjutant atjutant Agence a'$s ahoi arho0 Aktion aktsio:n Alchimie olimi: l
Acheulen (f.) a[0le' Adler 'a:dlar 79 Agency djmsi Ahorn h:horn 65 Aktionr aktso'ns:r Aldehyd oldetiy.-t
achromatisch akro- ad libitum (lt.) at Agende agenda Ahre 'e:ra 41 aktiv, Aktiv, -vum Ale (e.) ett
ma:ti[ 1i:bitum Agens, pi. Agenzien Ai (Faultier) a:\i akti:f, 'akti:f, ak- alert alsrt
Achse 'aksa adlig h:dh hgens, afeentsian Air B:r 58 ti:vum 66 Alexandriner (Vers)
Achsel 'oksal Administration at- Agent afeent ais (mus.) 'a:\is Aktiyitt aktivite:t aleksan'dri:nar
acht, Acht axt ministratsw-.n Agent provocateur Ajour(fassung usw.) Aktrice aktri:sa Alanzerei alfantsabae
achtbar hxtba:r Admirai atmi'ra:l a'yi provokatce:r Alge 'alga
achten 'axtan ad notam (lt.) at Agentur agentu.r Akademie akademi: Aktuar, -rius aktu\- lgebra 'lgebra
chten 'etan 'notam Agfacolor hgfakolor Akademiker aka- 'a:r, -rlus algebrasch alge-
Achterdeck 'axtardek ad culos (lt.) at e:mikar aktuell aktu\'el 54 rbra:\jf
Agglomerat agloma'ra:t Algonkium algoy-
achtsam 'axtza:m bkulo:s Agglutination aglu- Akanthus a'kantus Aktus 'aktus
achtzehn 'axtse:n adoptieren adopti.-ran tinatso:n akatalektisch akata- Akupunktur aku- kium
achtzig 'axtsi Adorant ado'rant Aggregat agrega:t 1e:ktif puj)ktu:r alias falias
chzen etsan Adoration adora- aggressiv agre'si:f Akazie altadsia Akustik a%ustik Alibi 'a:libi 46
Acker, pi. Acker tsio-.n gide s:gi:da Akelei akaT.ae akustisch a'kustif Aliment ali'ment
'akar, 'ekar ad rem (lt.) at 'rsm agieren afei:ran Akklamation akla- akut aTcu.-t a limine a: 1i:mine
ad (lt.) at Adrenalin adrena1i:n Lgil agi:l maso:n akzelerieren aktsel?.- Alinea afli:ne\a
ad absurdum (lt.) at Adresse arssa gio 'a:d^o 73 akklimatisieren akli H:ran aliphatisch ali'fa:tif
ap'surdum adrett aret Agiotage a^iota^a mati'zi:ran Akzent aktsent Alizarin alitsafrvn
ad acta (lt.) at hkta Adstringentia at- agitato (it.) ad^ita:to Akkolade ako1a:da akzentuieren aktsen- Alk alk
adagio, Adagio stnygenfa Agitator, pi. -ren akkommodieren tu'i:ran alkisch fl/fte:|i/
aaa:d^o 73 Advent afusnt agita:tor, agita- akomo'di:ran Akzept aktsept Alkalde alcaide
adaptieren adap- Adventist atventist o:ran akkompagnieren akzeptieren aktsep- Alkali aVkadi
i.-ran Adverb, -rbium at- igitieren agiti:ran akompan'ji:ran ti:ran Alkalod alkalo\'i:t
adquat ade:'kva:t <uerp, -rbium gnat afcna:t 35, 79 Akkord altort Akzession aktse'sio:n Alkohol 'alkohol 50,
Addenda aenda Advokat atvolia-.t Lgnoszieren agnos- Akkordeon altordeon Akzessit aktsesit 65
addieren a'di:ran Aroklub a\kroklup 'tsi:ran Akkumulator aku- Akzidens, pi. -nzien alkoholisch alkofto.-lij
addio a'di:o Aro(nautik usw.) dei (lt.) 'agnus mu1a:tor 'aksidens, aktsi- Alkoven 'alko:van 49
ade ae: a:\ero'naotik usw. akkurat aku'ra:t entsian Alkyl aVky:l
64 ^^,
102 103
ali, alie ai, 'ala Alo 'a:lo\e 44 AmboB, pi. -sse anarchisch a'narif Anglomane ayglo-
Allah 'ala: Alp alp Amphitheater am-
ambos, -s 48 "fi:tea:tar Anarchist anar'ist 'ma:na
Allasch 'alaf Alpaka al'paka Ambra 'ambra Anglomanie ayglo-
Allee a'le: 44 ai pari (it.) ai 'pa:r Amphora, -ore 'am- anastatisch ana'sta:tif
Ambrsia awfbro^ia fora, am'fo:rs Ansthesie ansste'zi: ma'ni:
Allegorie alego'ri: Alpha (gr. Buchst.) ambulant ambulant Anastigmat anasti- Angora (Fell) ay-
allegorisch alego:nf 'alfa Amplitude ampli-
Ambulanz ambulants tu:a gma:t go:ra
allegretto alegreo Alphabet alfafo.-t Ameise 'a:maeza Anathem, -ma ana- Angst, pi. Angste
allegro a1e:gro Alraun, -ne aVraon, Ampulle am'puh
Amen 'a:men Amputation amputa- te:m, a'naema ayst, 'sysa 64
allein alaen 36 -na Amendement am- ngstrm 'oystr0:m
Allemande ala'mda also hlzo: tso:n Anatom anato:m
allenthalben ,alant- alt, Alt ali amputieren ampu- Anatomie anatomi: Anhang 'anhay
Americium ame'ri:- i:ran 49 anheimfallen an-
'halban Altan aliam tsum 'haemfalan
allerdings alardiys 87 Altar alla:r 39 Amsel hmzal 67 anbauen hnbaoan 63
Amethyst amerst Amt, pi. Amter amt, anbei an'bae 63 anheischig nhaefi
Allergie aler'gi: Alter 'altar 33 Amid a'mi:t anbeten hnbe.-tan 63 Anhydrid anhy'dri:t
allergisch a'lergif alterieren olta'ri:ran femtar 37
allerhchst alar- Amin a'mi:n Amulett amulet Anciennitt ssni- Anilin ani1i:n
Alterriative altsrna- Amme 'ama amisant amy'zant ts:t animalisch anikiadif
fa.-st 1i:va Ammer hmar animieren ani'mi:rgn
allerliebst ahr1i:pst alternieren alisr- Amsement amyzam Andacht 'andaxt
87 Ammoniak amo'mok amiisieren amy'zi:ran andante, -tino an- nimos ani'mo:s
'ni:ran Ammonium a'mo:- an (Prp.) an 37, 38 'dante, -ti:no 44 Animus (It.) 'animus
allgemach 'algama-.x altfrnkisch hltfreyki) nium ander, -rs 'andar, -rs Anion, pi. -ionen
allgemein algamaen, Althee ale:a an, an- (Adv.) hn-
Ammonshorn Anabaptist anabap- , 7.' 79 , ,' 'anion, ani'o:nan
'algamaen Altist altist 'amonshorn Aneigming an\aegnuj) Anis a'ni:s, 'a:ms
Alliance alias tist
Altruismus altru\'is- Amnestie amnesti: Anabasis (gr.) a'na- aneinander an\ae'nan- Anker 'aykar 64
Allianz ali,'anis mus anklagen hnkla:gan
Alligator aliga:tor Ambe a'm0:ba bazis dar
Altvordern 'altfordarn Amoklufer h:mok- Anachoret anaxo're:t Anekdote anek'do:ta 64
alliieren ali'i:ran Altweibersommer Iwfyr Anemone ane'mo:na anmaBen hnma:san
AUiierte ali'i:rta alVuaebarzomar -ofe:t 44
Alliteration alitera- Aluminium alu'mi:- amn a'mo:n Anachronismus ana- anerkennen hn\ar- 63
tso:n Amor 'a:mor 35 kro'nismus kenan anmerken 'anmsrkan
nimn
allmhlich al'me:li amorph amorf Anagramm anagram Anerod anero\'i:t 63
Alumnat alum'na:t Amortisation amorti- Anakoluth anako1u:t Aneurysma ano0- anmutig hnmu:ti 63
Allmende almenda Alumne, -mnus (It.) Annalen a'na:lan
Allod, -odium a'lo:, zatsw:n Anakonda anafionda 'rrsma
alumna, -mnus Anakreontik anakre- Anfang hnfai) 63 annehmbar hnne:m-
-o:dium Alveole alve\'o:h amour a'mu:r
Allonge aflora Ampel 'ampal \'ontik anfangen 'anfayan ba:r
alveolar alve\o1a:r anakreontisch ana- anfangs 'anfays annektieren anek-
allons alo am am 37, 38 Ampere (elektr. Ma6)
Allopath alo'pa:t ps:r, am'ps:r kre\'ontif anfechtbar hnfstba:r ti:ran
Amalgam amalga:m analog ana1o:k 50 angngig 'angeyi Annex a'neks
Allopathie alopai: Amperemeter pe:r- Annexion ans'ksio:n
A39
allopathisch alo'pa:tif Amanuensis 'me:tar, amp- Analogie analogi: angebfich 'ange:pli
amanu]- Analogon a'na:logon Angel 'ayal anno (It.) 'ano
Allotria a'lo:ria 'enzis Ampfer 'ampfar Annonce a'nsa 69
AUtag 'alta:k Amphibie am'fi:bfa Analphabet analfa- Angelus ygelus
Amarant ama'rant 'be:t angenehm 'angane:m annoncieren ansi:ran
Alliren a'ly:ran Amaryllis ama'rrlis Amphibrachys am- annullieren amfli:rm
Alluvium a1u:mum Ji:braxYS Analyse ana1y:za 56 63
Amateur amat0:r Analysis a'na:lyzis 56 Anger yar Anode a'no:da
allwissend aVvisant Amazone amatso:na Lmphiktyonen am- anomal (nicht anor-
Alm alm fikty\'o:nan analytisch ana1y:tif Angina, A. pectoris
Ambassadeur basa- Anmie ans'mi: usw. aygi:na, a. mal!) 'anoma:l
Alma mater (It.) 'dcer imphiktyonie am- 'pekons Anmala a'no:mala
'alma 'ma:ier Anans 'anans
Ambition ambiso:n fikty\o'ni: Anapst ana'pe:st anglikanisch aygli- anonym ano'ny:m
Almanach 'almanax ambivalent ambiva- \mphimacer amfi:- 'ka:mf Anonymitt anony-
Almosen 'almo:zan len Anapher a'nafer
matssr Anarchie anar'i: Anglist ayfclist mitfi:t
105
104
rger 'srgar Arrondissement
Anonymus a'no:ny- Antiquar aniiTiva.-r Apostei a'postal 71 Aquarell akva'rel ardism
mvs Antiquitt antikvi- a posteriori (It.) a: Aquarium a'kva:rium rgernis 'ergsrms 46
Anopheles a'no:feles arglos 'arklo:s Arsch ar f
ts:t posterib:ri: quator e'kva;tor Arsen ar'ze:n
Anorak hnorak Antisemit anizeni:i Apostolikum apo'sto:- Aquayit akvah)i:t Argon 'argon
Argot arfo: Arsenal arze'na:l
anorganisch hn\orga: antiseptisch anti'zep- likum quilibrist e:kvili- Arsenik ar'ze:nik
nif ti[ apostolisch apo'sto:lif "bnst Argument argu'ment
anriichig 'anrri quinoktien e:kvi- Argwohn 'arkvo:n Arsis feras
Antithese antite:za Apostroph apo'siro:f Art a:rt 33, 38
Anschovis an fo:vis antizipieren anti- 50 'noktan Arie 'a:ria
Arioso, arioso ari'o:so, Arterie arte:r3
Anstalt mftalt tsi'pi:ran Apostrophe apostrofe quivalent e:kviva- Arteriosklerose arte-
anstatt arftat Antlitz mtlits Apotheke apoe:ka Isnt -zo
Aristokrat aristoTira-.t rioskle'ro:za
Antagonist antago- Antwort 'antvort Apotheose apote'o:za quivok etvibo.-k artesisch arte:zif
'mst anzeps 'antseps Apparat apa'ra:t Ar (FlchenmaB) a:r Arithmetik arrfme:-
tik, -tmeti:k Arthritis arlri:tis
Antarktis ant\'arktis olsharfe 'e:\olsharfa Appartement apar- Ara 'e:ra 42, 43 Arthrose artro:za
antediluvianisch an- Aon, pi. -nen s:\'o:n, t(a}'m Arabeske arafoeska arithmetisch arifme:
tedilubawif artig 'a:rti 38, 8o
-nan appassionato apasio- Arometer are:o- Artikel arti:kal
Antenne antena Aorist a\o'rist 'na:to <me:tar Arkade ar'ka:da
Arkanum arfca.-num artikulieren artiku-
Antependium ante- Aorta a\'orta Appell a'psl Arar s:'ra:r 1i:ran
'pendium Apachen a'paxan appellieren ape1i:ran Arara 'arara Arkebusier arkebu-
'zi:r Artillerie artila'ri:,
Antezedenzien ante- Apanage apa'na:^a Appendicitis apen- Araukarie araolta.-ra
tseentsan apart a'part 35 ditsi:tis Arbeit brbaet Arktis hrktis
Artischocke arti'foka
Anthologie antologi: Apathie apati: Appendix apendiks Arbitrage arbitrada arktisch 'arktif Artist artist
Anthrazit antratsi:t apathisch a'pa:tif apperzipieren aper- arbitrar arbitre:r arm arm 63
Anthropologie anro- Aperu aper'sy: Armada ar'ma:da Arve 'arva
tsi'pi:ran archaisch ar'a:\if 58 Arz(e)nei _arts(a)'nae
pologi: Aperitif aperitif Appetit ap3ti:t 47 Archologie are:\o- Armatur armatu-.r
anthropologisch an- Apertur apsrtu:r applaudieren aplao- Armbrust brmbrust Arzt, pi. rzte a:rtst,
tropo1o:gif
""S "
Arcnopteryx are:\- Armee ar'me: 39
1 'e:rtsia 38
Apfel, pi. Apfel i:ran As, gen. Asses as,
Anthroposophie an- 'apfal, 'epfal Applaus a'plaos 'opterrks Armei 'ermal
Armesiinder(glocke 'asas
tropozofi: Apfelsine apfal'zi:na applizieren apli'tsi:- Arche 'arca as (mus.) as
anthroposophisch an- Aphasie afa'zi: ran Archetyp arety:p usw.) arma'zYndar-
tropo'zo:fi[ armieren ar'mi:ran Asa foetida ,a:za '/0:-
Aphel, (It.) -lium apportieren apori:- Archidiakon, -nus tida
Antibiotikon anti- afe:l, -lium ran (It.) aridia1io:n, Armut hrmu:t 53
bi'o:tikon Arnika 'arnika Asbest asftes
Aphorismus, pi. -men Apposition apozitsl- -di'a:konus
antichambrieren an- afo'nsmus, -man 65 o:n Archipel ari'pe:l Arom, -ma a'ro:m, Asche 'af 70
-ma 38 Aschenbrdel 'afan-
iifam'bri:ran, -ffbr- Aplanat apla'na:t Appretur apreu:r Architekt aritekt br0:dal
Antichrist 'antiknst Aplomb apl Approbation apro- architektonisch ari- aromatisch arobia:tif Aschermittwoch
Antidoton antidoton apodiktisch apoiktif batsio:n tekto:nif Aronstab (bot.)
antik anti:k Apokalypse apoka- approbieren aprofyi:- Architektur aritek- 'a;ron[ta:p
Antlope anti1o:pa Irpsa ran tu:r Arpeggio ar'pedy 73 sen 's:zan
Antimon anti'mo:n Arrak hrak aseptisch a'zeptif
Apokope a'pokope approximativ apro- Architrav, pi. -v Askese asTte.-za
Antinomie antino'mi: .pokryph aptryrf ksimati:} aritraif, -v 39 Arrangement
Antipathie antipati: Apologet apolofee:t ' Asparagus as'paragus
Aprikose apri'ko:za Archiv, pi. -v ar i:f, Aspekt as'pekt
antipathisch anti- Apologie apologi: April a'pnl -v arrangieren ar'y:-
'pa:tif Archivar ari<va:r ran Asphalt asfalt
apoplektisch apo- a priori a: pri'o:ri: Asphodelos asfo'de:los
Antiphon, -ne anti- 'plsktif apropos apro'po: Archont ar'ont 74 Arrest a'rest 71
fo:n, -na Arrestant arestant Aspik as'pik
Apoplexie apo- Apsis 'apsis Areal are'a:l Aspirant aspi'rant
Antipode onti'po:da pleftsi: Aqudukt akvs:'dukt Arena afre-.na arretieren areti:rm
Antipyrin antipy'ri:n .postat, -ta apo- arrivieren ari<vi:ran Aspirata aspi'ra:ta
Aquamarin qkvama- Areopag are\o'pa:k Aspirin aspi'ri:n
Antiqua anti:kva ta:t, a'postata fa-.n arg ark arrogant aroganf
107
106
Aversion aver'zio:n Bai bae
assai (it.) a'sa asyndetisch azrre: Audienz ao'disnts ausstafieren 'aos- Baio (port., Tanz)
Assassine asa'si:na tif ftafi.wn Aviatik avi'a:tik
Audion hodion Avis W: (s) bafj
Assekuranz aseku- Asyndeton a'zrndeto Auditor ao'di:tor Auster 'aosfr Baiser be'ze:
'rants autark aoark avisieren avi'zi:r3n
Aszendent astsene Auditorium aodto:- Aviso a<ui:zo Baisse 'be:s3
Assei 'asai Atavismus aia'vismu rium Autarkie aotar'ki: Bajadere baja'de:ra
Assemble as'ble: authentisch aoentif Avitaminose avitami-
Atebrin ate'bri:n Auer(ochs usw.) Bajazzo ba'jatso
assentieren asenti:ran Atelier aele: 45 Auto hoto 49 'no:z3
rao3r(\oks) Bajonett bajo'net
Assessor, pi. -ren, fm. Atem b:fm 26, 43 Autobiographie aoto- Axiom aliso.-m 45.47
auf aof Axolotl aksolotl Bake "ba.-ka
-rin a'sesor, asebo:- Athesmus a.te\'ismu, auferstehen 'aof\sr- biografi: Bakel 'batal
ran, -rin 50 ther 'e:tar Autobus 'aotobus Axt akst 68, 81
fte:an Azalee, -lie atsa'le:s, Bakelit bake1i:t
Assignate asigna:ta therisch e:e:nf auf(fahren u. .) Autochthone aotox- Bakkalaureus baka-
Assimilation asimila- Athlet aile.- to:m atsa:li3
hoffa:ran Azeton atseto:n 1aore\us
tso:n thyl e:ty:l Autodaf aotodafe: Bakkarat 'bakara(i)
assimilieren asimi- aufwinden hofvmdm Autpdidakt aoto- Azetylen atsety'le:n
tiologie e:tiologi: Azimut atsi'mu:t Bakschisch 'bakfif
Atlas, pi. -anten Augapfel 'aok\apfal difiakt Azo(farbsto usw.) Bakterien bakte:ri3n
Assise a'si:za 'atlas, atlantan Auge hoga autogen aotoge:n Balalajka bala'la:ka
Assistent asistent atmen h:man ugeln 'o0gln Autogramm, -graph 'atso-
Azur atsu:r 54 Balance balsa
associated (e.) a'so- Atmosphre aimo- ugen 'o0gan aotogram, -gra:f balancieren bol'si:ran
feid 'sfe:ra Augment aofement Autokrat aoo%m: bald balt 37, 8o
Associe aso'se: autokratisch aoto- B
Atoll atol Augur, pi. -ren hogur, Baldachin 'baldaxi:n
Assonanz aso'nants Atom ato:m 50 aogu:rm 'kra:tif b be:
Baas ba:s baldowern bal'do:varn
assortieren asorti:ran atonal ao'na:l Augurium aogu:rium Automat aoto'ma:t Baldrian^aWn' | a:n 40
Assoziation asotsa- Atout alu: Auktion aokso:n Automobil aotomo- Baby 'be:bi
tso:n Aula hola Bacchanal baxa'na:l Balg, pi. Blge balk,
tout prix a tu 'pri Ult, v
Bacchant ba'xant "belga 81
Ast ast 37 Atrium fatrium au pair o 'pe:r autonom aoto'no:m Balken 'bolksn
Astatine astati:na Aureole aore\'o:la Autonomie aotono- Bacchius ba'xi:us
Atrophie atrofi: Bach, pi. Bche bax, Balkon, pl.-kons u.
Aster hstar Atropin atro'pi:n Aurignacien (f.) <mi: -kone bal'k, -'ko:n,
Asterold astero\'i:t tsch s:tf, e:tf Autopsie aotopsi: 'bes 33, 37. 73
Bache 'ba%3 -Tios, -Tto.-na 51
asthenisch a'ste:mf Attach ata'f: Aurikel Autor, pi. -ren 'aotor, Bali, pi. Baile boi,
sthetik e'ste:tik aus aos 67 aoto:ran Bachelor 'betfslsr
attachieren ata'fi:r3n 'bela
Asthma 'astma Attacke ataka .usfuhrlich 'aos- Autoritt aotorite:t Bachstelze 'baxfieltsa Ballade ba1a:da
asthmatisch ast'ma:tif Attentat aiena:t fy.-rh ' 88 Autotypie aototy'pi: Backbord 'bakbort
Ballast 'balast
astigmatisch asti- Attentter atente:tor Auskultator, pi. -ren Avancement avs(a}- Backe 'baka Ballen 'balan
gma:tif Attest ?es aoskulta:tor, 'm backen, bckst, buk
'bakm, bekst, bu:k Ballerina balefa.-na
stimieren estifai.-ran Attika 'atika tatowsn avancieren av'si:ran Ballett balet
Astral (lampe usw.) Attila 'atila Avantageur avia- Bad, pi. Bder ba:t,
.uskunft 'aoskunft 'be:d0r Balletteuse bale10:za
a'stra:l- Attitiide atity:da .uskunftei aoskunf- 'y:r
Astrolog, -g astro- Avantgarde afygarda baden ba:dm 52
Attraktion arak- tae Ballistik balistik
1o:k, -ga tso:n .usmerzen 'aosmert- Avantgardist avgar- baf baf
Bagage baga: y Ballon, pi. -ons u.
Astrologie astrologi: Attrappe arapy san ist -one balo, -3s, -o:na
Astronom astro'no:m attrappieren atra'pi:- Ave Maria 'a:ve ma Bagatelle bagatela
\.uspizien ao'spi:tsian baggern Vagam Ballot balo:
Astronomie astrono- rm .uspowern 'aospo:- 'ri:a Ballotage bolota:33
Attribut atri'bu:t V3rn Avec abek Bagno 'bajio
bhen 'be:an ballotieren balo'ti:ran
Asyl a'zy:l 57 tzen 'etsan .usrotten 'aosroan Aventiure (mhd.) Balneographie balne\-
asymmetrisch azr- Au, Aue ao, koy Bahn ba:n
.us(sagen u. a.) 'aos- Bahngeleise 'ba:nga- ogra'fi:
Aubergine ober- za:gan) 6o Aventurier avty'rle: Balsam rbalza:m 40
asymptotisch azym- 'y,:n(3) Avenue avtfny: laeza 63
.uBer 'aosar 67 Bahre 'ba:ra Balsamine balza'mi:na
'po:tif auch aox uBerlich 'oosarh Avers absrs
108 109
balsamisch bal'za:mif Baracke babaka Baschlik 'baflik Berserker 'bsrzerkar
Baluster balustar Beaut bote: bejahen ba'ja:an
Baratt ba'ra Base 'ba.-za Bekassine beka'si:na bersten 'berstan
Balustrade balus- Barbar barT>a:r beben 'be:ban
Baseball 'besbo.-l Be-Bop 'bi:'bop Belag ba'la:k Beryll be'rrl 57
tra:da Barbarei barba'rae basieren ba'zi:ran Beryllium beMium
Balz balis Bechamel(sauce Beleg ba1e:k
Barbe 'barba Basilika ba'zi:lika belemmern balemarn Besan(segel usw.)
Bambus 'bambus Barbier ba/bi:r usw.) befa'mel-
Basilisk bazilisk Becher 'bear Belemnit belem'ni:t be'za:n-
Ban, -nus ba:n, -nus Barbiton 'barbiton Basis 'ba.-zis beschlagnahmen 6a-
banal ba'na:l Becken 'btkan 77 Beletage beleta:^a
Barchent 'barent basisch 'ba:zif Beduine bedu'i:na Belkanto bel'kanto 'fla:kna:man
Banane ba'na:na Barde 'barda Basketball 'ba:skitby;l Beschwerde ba'fve:rda
Banause ba'naoza beehren ba:ran Belladonna belaona
Bardiet, Barditus Basrelief 'barelef Beefsteak rbi:fstek, bellen 'bslan 43
banausisch ba'naozif bar'di:t, 'barditus BaB, ba8 bas besehen ba'ze:an
Band bant -e:k 47, 71 Belletrist bsletnst
Barett ba'rei Basset (Hund) ba'se: Bellevue befoy: 56 Besemer (Waage)
Bandage ban'da:y barfufi 'ba:rfu:s Beelzebub belisa-
bandagieren banda- Bassett (mus.) ba'set bu:p 55 Belvedere belve'de:ra 'be:zamar
Barbal 'ba:ribal Bassin ba's Bemme 'bema Besen 'be:zan
' Bariton 'ba:rifn beerben barban
Bassist ba'sist beerdigen ba'e:rdigan benamsen ba'na:mzan besser 'bssar
Bandagist banda'yst Baritonist barito'nist Bast bast
Bande "banda Beere "be.-ra Bene, bene (It.) 'bene, Besteck ba'ftek
Barium 'ba:rium basta 'basta 39 (it.) 'be.-ne Bestseller 'bsstselar
Bandelier banda1i:r Bark, -ke bark, -ka Beet be:t
Bastard, pi. -rde Beete 'be.-ta benedeien bene'daean Bestie Vestia
Banderilla (sp.) ban- Barkarole barka'ro:la 'bastart, -rda Besuch ba'zu:x
befehlen bafe:lan Benediktiner bene-
Barkasse bar'kasa Bastei ba'stae Befchen 'bsfan diki:nar Besudlung ba'zu:dlnr)
Banderole banda'ro:la Brlapp 'bs:rlap basteln 'bastaln Beta (gr. Buchst.)
bndigen 'bendigan befriedigen, -igt ba- Benediktion benedik-
Barlauf 'ba.-rlaof Bastille basti:ja 76 fri:digan, -it tsio:n 1e:ta
Bandit ban'di:t barmherzig barm- Bastion basto:n 71
Bandonion, -oneon begehen baj>e:an Benefiz bene'fi:ts 44 betagt bata:kt
'hertsi
ban'do:nion, -o:neon barock, Barock ba'rok Bastonade basto'na:da , -taUa
Begine befei:na Bengel 'beijai 64 Betaxin beialisi:n
Bete 'be.-ta
Bandura banftu:ra Begonie bego:na Benzin ben1si:n
5o Begrbnis bagrs:pnis Benzo 'bentso\e Betei fatal
bange 'baya Barometer baro- Bataillon baial'io:n beten 'bedan
Banjo 'banjo, 'bend^o Begum 'be.-gam Benzol bsntsoj
bie.-tsr Batik 'ba.-ik
Bank bayk Baron ba'ro:n 50 Behaviourismus bi- beobachten ba\'o:bax- Beton beto, -to:n, -toj)
Batist baist hewja'nsmus tan 36, 49 5i
Bnkelsnger 'berj kal- Baronesse baro'nesa Batterie bata'ri:
zepar behende ba'henda bequem ba'kve:m 41 betonieren beto'ni:ran
Baronet(e.) 'bersnif Batzen 'batsan beraten ba'ra:tan
Bankert 'barjkart Barrage ba'ra:^a behilflich ba'hilfli 5i
Bankett batfkst Bauch, pi. Buche Behrde baTio.-rda 52 Berberitze bsrba'ntsa Betrag batra:k
Barre 'barv baox, 'boea 54, 73 Berceuse ber's0:za Betribnis batry:pnis
Bankette bayTief Barrei (e.) 'barvl, 'be- Baude 'baoda behufs ba'hu:fs
Bankier batfkie: 45 Barren 'baran bei bae Beredsamkeit ba- 79
bauen 'baoan Bei, Bey bae 58 're:tza:mkaet 43 Betrug batru:k
bankrott, Bankrott Barriere ba'rle:ra Bauer 'baoar
baykfot Beichte 'baeta beredt ba're:t 43 Bett bet 42
Barrikade bariTta.-da Baum baom Berg, pi. Berge berk Bettag 'be:tta:k
Bann ban barsch bar f 18, 38, 70 bumen 'bo0msn beide 'baeda
Banner "banar BeifuB 'baefu:s "berga betteln 'betaln
Barsch ba:rf 18, 38, Bausch baof
Bantamgewicht 'ban- 70 beige, Beige (Farbe Bergamotte bsrga- Bettuch 'bettu.-x
tamgavit Bauxit bao'ksi:t Gewebe) 'be:y 'mota
Barschaft 'ba.-rfaft Ba}mim 'baemm bergan bsrk\'an Beuge bo0ga
Banus, s. Ban Barsoi bar'zo0 Beil bael
Bazar, s. Basar Bein baen 57 bergauf berk\hof beugen "boogan
Baobab 'ba\obap Bart, pi. Brte ba:rt, Bazillus batsilus Beule "boola
Baptist baptist Beinwell 'baenvel Bergfried 'berkfri:t
'b:rta 38, 43 Beamter, pi. -te ba- Beribri beri'beri beunruhigen ba\'un-
Baptisterium baptis- Baryt ba'ry:t beirren ba\'iran
te:rium hmtar, -ta Beispiel 'baefpi.-l Berlocke berloka ru:igan
Barytonon ba'rytonon beati possidentes (It.) Bernstein 'bernftaen beurkunden ba\'u:r-
Bar, bar ba:r Basalt ba'zalt beiBen 'baesan
Bar bs:r 42, 8o be\h:ti: posi'dente:s beizeiten baetsaetan Bersagliere bersa- kundan
Basar ba'za:r 69 Beaujolais 'fis:re Beute Ibo0ta
beizen 'baetsan
110
111
Beutel 'boetal
bewegen babe:gan bitter 'bitar Block blok Bohme bo\'e:m Bonvivant bvib
bewillkommen btil- Bitumen bitu:men Blockade blo7ta:da Bohle 1)0:13 Bonze 'bontsa
komnan Biwak 'bi:vak 39 blde U0:da Bohne 'bo.-na Boogie-^yoogie ,bu:-
Bezirk batsirk bizarr bitsar bldsinnig 'bl0:tzim bohnen -ern 'bo:nan, gi<vu:gi
Bezoar betso'a:r Bizeps 'bi.-tseps blken Itiekvn -arn Boot bo:t 48, 8o
Bibel 'bi:bal 46 Blachfeld 'blaxfslt blond blont bohren 'bo.-ran Bootlegger (e.) 'bu:t-
Biber 'bi.-bar 46 Black Bottom (e.) Blondine blon'di:na Boi (Zeug) boi legar
Bibergeil rbi:bargael "blek 'botam bloB blo:s 48 big 'b0:\i Bor bo:r
Bibernell bi:bar'nel blhen 1>ls:an BlBe 'bfo.-sa 52 Boiler 'bwlar Bora 'bo:m
Bibliograph bi:blio- blaken Wa.-kan Blues blu:z boisieren ba'zi:ran Brax 'bo:raks
Blamage bla'ma:y Bluff bluf, blcef Bojar bofar Bord bort
&a:f i blamieren blofai.-ran blihen 'bly:an Boje "bo:fa 59
Bibliothek bi:blioe:k \4 Borde 'be-.rda
blank blayk Blume 'blu:ma Bolero bo1e:ro Bordell borttel
Bibliothekar bi:blio- Blankett blarjTiet blimerant blyma'rant Bller 'bcelar Bordereau borda'ro:
telta:? 44 blanko, Blanko blumig, -ige, -'g T)lu:- Bollwerk 'bolverk Bordiire bor'dy:ra 36
biblisch "bi:Uif Uayko mi, -miga, -mga Bolschewik, -wist, pi. Boretsch 'bovetf
biderb bi'derp Blankvers 'blaykfers Bluse Wu.-za -wiken, -wiki bolfe- Borg bork
Bidet bie: 44 blasen, blies 'bla:zan, Blust blu:st 54 'vik, -tost, -'vikan,Borgis 'borgis
bieder 'bi.-ar bli:s Blut blu:t Borke 'borka
Biedermeier 'bi.-dar- blasiert bla'zi:rt blutarm 'blu:i\arm, Bolus 'bodus Born born
maear Blason bla'z rblu:t\'arm (= sehr Bolzen 'bolsan borniert bor'ni:rt
biegen, bog, gebogen Blasphemie blasfemi: arm) Bombardement bom- Brse 'b0:rza, 'ber- 52
'bi.-gan, bo:k, blaB blas Blutarmut rblu:t\ar- barda'm Borste 'borsta
Blatt, pi. Bltter mu:t bombardieren bom- Bort bort
biegsam 'bi:kza:m 78 blat, 'bletar Bliite 'bly.-ta bariwn Borte 'horta
Biene bi:na Bltter 'blatar Blutegel rblu:\e:gal Bombardon bombar- Bschung 'bcefuy 52
Biennale bie'na:le blau blao blutig, -ige, -'g 'blu:- 'do:n, bobaro bse 'bo.-za
Biennium bi'enium bluen 'blo0an ti, -iga, -ga 53, 82 Bombast bomtyast Bsewicht 'b0:zavit
Bier bi:r Blech ble blutjung 'blu:fjuy 89 bombastisch bom- Boskett bos'ke
Biese 'bi:za blecken 'blekan Blutwurst 'blu:tvurst 'basif BoB 'bos
Biest(milch) bi:st- Blei blae 8o B, pi. Ben b0:, 'b0:an Bombe 'bomba bosseln 'bosaln
bieten, (beutst, beut), bleiben, blieb 'blae- Boa '6o;|a Bon, bon b bossieren bo'si:ran
bot fyi:tan, (bootst, Bob, Bobsleigh 'bop, bona fide (It.) 'bona: Botanik, boa:nik,
bo0t), bo: 18, 33, 46 'bobsle: fie: botanisch bota:mf
Bifurkation bi:furka- Boccia(spiel usw.) Bonbon b'b Bote 'bo.-a
tsio:n 'botfa- 72 Bonbonniere bbo- Botschaft 'bo:tfaft
Bigamie bi:ga'mi: Bock, pi. Bcke bok, 'ns:ra Bttcher 'bcetar
bigamisch bi:ga:mif 'bceka Bond bond Bottich 'boti
bigott bigot Bodden 'bodan Bnhase 'b0:nha:za Boucl bufile:
Bigotterie bigot0'ri: Bodega bo'de:ga Bonhomie bonomi: Boudoir bu'da:r 34,
Bijou bi'^u: 54 Boden 'bo.-dan 48 Bonhomme (f.) bo- 39
Bijouterie bi^uh,*. , Boeuf ( Ia mode 'nom Bougainvillea bugc-
Bikarbonat bi:karbo- \ usw.) bcef bonifizieren bonifi- <ui:lea
Bofist 'bo:fist 47 tsi:ran Bougie bu'^i:
bikonkav, pi. -v Begen 'bo:gan Bonitt boni/te:t Bouillon bal'j, bu'j
bi:kon7ia:f, -a:va Bogner 'bo.-gnar 79 Bonmot bmo: 55
bikonvex bi:koni>sks uy Bogomilen bogo'mi:- Bonne 'bona Boulevard bul(a)^a:r
l Blizzard (e.) Uizard lan Bnus 'bnus 81
112 113
Bourgeois bur'^a Braue 'braoa brummen 'bruman mgsieren bultsi:ran Bussard 'busart
brillieren bnl'ji:ran BuBe 'bu:sa 53
Bourgeoisie bur^a'zi: brauen 'braoan Brimborium brim- briinett bryfast
Bouteille bute:ja Brauerei braoa'rae 85 'bo:rium Brunft brunft Sugspriet lbu:kfpri:t ilBen 'by:san 56
Bouton bu braun braon Briinne 'bryna Buhle 'bu.-la Busserl 'busarl
bringen, brachte Bussole bu'so:la
Bovist, s. Bofist Brune 'broona liriyan, 'braxta 8o Brunnen 'brvnan 3uhne 'bu.-na
Bowle 1)0:19 50 Brausche 'braofa Brio (it.) 'bri:o Brunst brunst Biihne 'by.-na Buste fasta 56
Box boks brausen 'braozan brunstig 'brrnsti Bukett bu^et 45 Butadien butadi:n
Brioche bri'of Butan buta:n
Boxcalf rbokska:f, Braut braot brisant bri'zant briisk brrsk ukolisch bulto.-lif
-kalf Brutigam rbro0tigam briiskieren brrslti.-ran Bulette buleta Butler (e.) 'bailar
Brise 'bri:za Butt bui
boxen 'boksan 35, 38 Brisolett brizolet Brust, pi. Bruste Bullauge 'bullaoga
Boy (Junge) bo0 59 brav, -v, -ver, -vste Britschka 'bntfko. bmst, 'brrsta 33, 53, Bulldogge 'buldoga Biitte fata
Boykott 'bo0kot, bo0- bra:f, -v, -var, -fsta 56 Bulle 'bula Bilttel fatal
Broadcasting (e.) Butter 'bvtar
'ko 59 65, 66 rbro:dka:siiy Brstung 'brrstuy Bulletin bylt
boykottieren bo0ko- bravo, Bravo 'bra:vo Brut bru:t Bumerang 'bu:maray Butzenscheibe 'but-
Brocken 'brokan sanfaeba
Bravour bra<vu:r brodehi 'bro:daln brutal bruta:l mmmehi 'bumaln
Brabanonne brab- Break bre:k Brodem liro.-atn briten 'bry:tan Buna 'bu.-na Byssus fasus
on brechen, brach, ge- Brokat brolia.-f brutto 'bruto 55 Bund bunt 53
brach(liegen) 'bra:x- brochen 'brsan, Brom bro:m Biibchen 'by.-pan Bungalow 'buygalo:,
37 bra:x, gafaoxan 37, Brombeere 'brombe.-ra Bube 'bu.-ba 53 . (vgl. auch K und Z,
brach, s. brechen 3&,4? Bubikop rbu:bikopf Bunker 'buykar mit Ch vgl. auch Sch)
49 bunt bunt
Brache 'bra.-xa 38 Bredouille bre'dulja Bronchialkatarrh Bubonen buljo.-nsn
Brachsen 'braksan Breeches (e.) 'bntfiz Buch, pi. Biicher Biirde farda 55 ' tse:
bror m:lkatar 'achenez (f.) kaffa)-
Brachyzephale bra- Brei brae Bronchien 'bronlan bu:x, 'by.-ar 53, 56, Btirette by'reta
xytsefa:la breit braet Burg burk 81 'ne:
Bronchitis bron'i:iis 73 burgen 'brrgan Cachou (f.) ka'fu:
Bracke 'braka Bremse 'brsmza 43 Bronnen 'bronan Buche 'bu:xa
Brackwasser 'brak- bremsen 'bremzan biichen 'by:an Brgermeister Cachucha (sp.)
Bronze 'brsa katfutfa
vasar brennen 'brenan bronzieren br'si:ran Buchsbaum 'buks- garmaestar
Brakteat brakte\h:t baom Biirgschat 'brrkfaft Caf (Gaststtte, f.)
Brennessel 'brennesal Brosamen rbro:zaman ka'fe: 44, 83
Bramarbas brafaar- brenzlig, -icht "^ Brosche 'brofa Bchse fyrksa 55 burlesk burtesk
bas Buchstabe 'bu:xfta:b, Burleske bu/leska Cafetier (f.) kafetie;
"brenfsli, -it broschieren bro'fi:ran
bramarbasieren bra- Bresche 'brsfa Broschiire bro'fy:ra Bucht buxt 54 Burnus 'burnus 45
marba'zi:ran bresthaft 'bresthaft Buckel 'bvkal Bliro (Bureau) by'ro: Caisson (f.) ke's
Brot bro:t Cakewalk (e.) 'ke:k-
Bram(segel usw.) Brett brst brotzehi 'brotsaln Biicking Biirokratie byrokrali
bra:m(ze:gal) Breve 'bre.-ve brouillieren bru'ji:ran Biickling 7 wo:k
Branche 'brfa Buckskin 'bukskm 4; Bursche 'burfa Calembourg (f.)
Brevier bre<ui:r Browning 'braomi) kal^u.-r
Brand brant Brezel 'bre.-tsal 43 Bruch, pi. Briche buddeln 'budaln burschikos burfi'ko:s
brandmarken 'brant- Bude 'bu.-da Burse 'burza Camembert (f.) ka-
Bridge bndz (das BrechenJ^rua;, mfa.-r, '
markan Brief, pi. -f bri:f, -fa 'brra 53, 56 Budget bry: 45, 56, Brste 'brrst
Brandung 'branduy 72 Biirzel 'brrtsal Camera obscura (It.)
Bries bri:s Bruch, pi. Briche fcamara ops'ku:m
Branntwein "brant- Brigade briga.-da (Sumpf) bru:x, Budike bu'di:ka Busch, pi. Biische
vaen Blidner rby:dnar buf, 'brfa 53, 55 Camorra (it.) ka'mora
Brigadier brigae: 'bry.-a 53, 56 Campanile (it.) kam-
Brasil bra'zi:l Brigant brifeant brichig, -ige "brri, Biifett by'fe:, -fet, Biischel 'brfal
Brasse 'brasa Brigg bnk 'byfe 45 buschig, -ige, -'g pa'ni:le
-igo 56 'bufi, -iga, -ga Camping (e.) 'kempirj
braten, brtst, briet Brikett bri^st 45 Bricke 'brrka Btiffel 'bTfal
'bra.-tan, bre:tsi, bri:i brillant briVjant 76 buffo, -ffa 'bufo, -fa Buschklepper 'buf- Campo santo (it.)
Bruder 'bru:dar ,kampo 'santo
Bratsche 'bra.-tfa 40 Brillantine briljan- Brhe "bry.-a Bug bu:k klspar
Bru bro0 ti:na Biigel 'by:gal Busen 'bu.-zan Cancan (f.) kTi
briihen 'bry:an Canon (sp.) Ttajion
brauchen 'braoxm 73 Brille 'bnla brtillen 'brrlan bgehi 'by.-galn Bushel (e.) 'bufl
8 Siebs, Deutsche Hochsptache. 18. Aufl.
115

114 Cholesterin koleste- Cinquecento (it.)


tfiykwetfsnto 19,
Chemisett, -tte
Cant (e.) ksnt Centime (f.) sti:m 69 lhaos 'ka.-.os 74 'ri:n 72, 81
'zet
cantabile (it.) kanta:- Cntimo (Munze, sp.) ^hapeau claque (f.) Chemotherapiepe:wo- Choliambus oham- circa, s. zirka
Ule 'Qentimo fapo Wak bus circulus vitiosus (It.)
tera'pi: Chor, -rus ko:r, -rus
Cape (e.) ke:p ento (it.) tfento ^harakter ka'raktgr Chenille /aWj tsirkulus viti'o:sus
Capriccio (it.) ka- Cercle (f.) 'serkl(a) 69 74 Cherry Brandy (e.) Chorai 74 cis (mus.) tsis 48
Cerevis tsere<vi:s harge }ary 74 ko'ra:l 74
friifo
chargieren far'y:rgn
.tferi 'brendi Choreographie kore\o- 1 cito, citissime (It.)
Captatio benevolen- cs (mus.) tsss Chersones ersone:s tsi:to, tsitisime
tiae (It.) kaptaMo ceteris paribus (It.) haris 'caris gra'fi: Citoyen (f.) sita'jc 69
tse:teri:s 'pa:ribus harisma 'carisma 44, 54, 74 Chorist ko'nst
benevolens: Cherub, pi. -bim City (e.) 'siti
Caput mortuum (It.) ceterum censeo (It.) ^harit fari'te: 'e:rup,-bi:m4&,7< Chose (.) 'fow
Chrestomathie Clair-obscur (f.)
Ttapvt 'mortuum tse:terum tsenze\o lharitinnen ka'ri:- chevaleresk faah- kle:robs'ky:r
Car (ru. Kaiser), s. Chablis (f.) fa'bli: timn restomati: Clan (e.) klen
'resk 74
Zar Chaconne (f.) fa- Charivari (f.) fa:ri- Chevalier faahe: 45 Chrie 'ri:e 74
Chrisam 'n:zam
Claque (f.) 'klaky 39
Carabiniere, pi. -ri fya:ri Cheviot 'feviot 72 Clearing (e.) 'kU:riy
(it.) karabi'ne:re, Jhagrin (f.) f agre ^harleston (Tanz) Chevreau (.) faro: Christ knst 47, 74
Christofle 'knstoftl Clerk (e.) klark
-ri chagriniert fagri'ni:rt tfa:rlstan Chi (gr. Buchst.) i: 1 Chrom kro:m 74 Clique tiha
Carbonari (it.) kar- "haine (f.) fe:n(a) Charme usw., s.
lhaise (f.) fe:z(a) 72, Scharm
Chianti (it.) 'kmnti chromatisch kroma:- Clivia 'kli:via
Cloisonn (.) kla-
bo'na:ri Chifon (.) A'/5 74
Caritas (It.) lta:ritas 74 'harmeuse far- -^ -. fifr(9l _ tif 74 zo'ne:
;haiselongue (f.) 'm0:z(a) Chromosom kromo-
Carmagnole karma- chifrieren Ciou (.) klu: 83
'jio:la fs:z(3)1g Charta (e.) 'karta Chimre (Wahnge- Chronik 'zo:m Clown (e.) klaon 58,
'kroinik 47-
Carmen (It.) Itarmen Chalkotypie alko- chartern fartarn 72, bilde) s. Schimre; 83
Carte blanche (f.) ty'pi: 75 (Fabeltier) i'ms:ra chronisch
74 Coca-Cola koka'ko:la
Chalzedon kaltse'do:n Chartreuse (f.) far- ftro.-n// Cocktail (e.) 'kokte:l
,kart(3) 'blf(a) Chronologie krono- Coda (mus.) 'ko:da
Cassiopeium kasio- Chamleon ka'ms:- ChmchiUa (sp.) tfin-
leon 74 Chassepot (f.) o:
'pe:jum
Chambertin fbert fas(a)'po:
tfifla 72 Chronometer krono- Code (f.) ko:d
Cceur (f.) k0:r 52
Castle (e.) ka:sl Chinin i'ni:n 'me:ter
Casus (It.) 'ka.-zus Chambre garnie, s- Chasseur (f.) fa's0:r Chintz (e.) tfints Cognac, s. Kognak
pare 'fbr(a)gar'ni: Chassidismus xasi- Chr y santhemum,
Catcher (e.) Ttelfar
separe: 29, 40 ismus
Chippendale (e.) -eme ry'zantemum, Coieur ka'f0:r 39
Coldcream (e.)
Catchup (e.) ketfap tfipsnde.-l kryzante:m3 74
Caudillo (sp.) ka- chamois (f.) fa'ma chassieren fa'si:r^n Chiragra 'i:ragra 'koldkri:m
'difio 72, 74 Chassis fa'si: Chiromant irmant Chrysolith kryzo1i:t, College (e.) 'kolid?,
Causerie (f.) koztfri: Champagner fam- Chteau (f.) fato: Chirurg i'rurk 55. 73 Chrysoprasry- 74 Collge (f.) kole:1^
'panjar 72, 74, 76 Chteau-Margaux kryzo- Collier (.) kolie: 45
Causeur (f.) ko'z0:r Chirurgie irvrfr: 55 'pra:s, ry- 19, 39, Colonel (e.) Ttcernzl,
Cavaliere (it.) kava- Champignon fpi'yi, [ato-marfeo: Chiton 'i:ton
1le:re 'fampmjo:n 51, 74 Chaudeau (f.) foUo: Chlamys 'la:mrs 74 (f.) koh'nel
Champion (e.,f.) Chauffeur fof0:r chthonisch 'to:mf74 comme il aut (f.)
CediUe (f.) se'di:js Chlor klo:r 74 Cicero (Schrit) tsi-
Celesta (it.) tfelssta tfempfon, f'pi 72 Chaussee fo'se: 74 Chlorat klo'ra:t . komiljo:
Cello, pi. -Ui (it.) Chan xa:n, vgl. Khan Chauvinist fovi'mst Chlorid, -it klon:t, Cicerone tsero Commis voyageur (f.)
Chance '/asa 36, 44 (it.) tfitfe- ko,mi: vaja'3ce:r
tfelo, -U 81 74 -rit
Cembalo (it.) tf em- Check, s. Scheck Chloroform kloroform Cicisbeo 'ro:ne Commonweath (e.)
74 (it.) tfitfiz-
balo changeant (f.) f'$ Chef fef 44. 74 Chlorophyll klorofrl 'komsnwslQ
Cent, pi. -s (Miinze) changieren f'^i:ran chef-d'ceuvre (f.) Chlorr klo'ry:r be:\o comptant (f.) kt
fe'dce:vr(3) Cinemascope sme- Comte, fm. -tesse (f.)
sent, -is 72 Cholera "ko-.kra 74 masfiorf
Centavo (Miinze) Chanson (f.) f's CheUen (f.) f de' Choleriker ko1e:nk9r Cinerama kt, -tes(a), s.
Chansonette fso- Chemie e'mi: 74 sme'ra:ma Komtess(e)
Qentafio cholerisch ko1e:n/ Cingulum Isiygulum
Centsimo (it.) tfen 'nsta 69, 74 Chemiker 'eimikw
chemisch 'e:mif 74
te:zimo Chantant (f.) ft
116 117

con (it.) kon Crepe de Chine (f.) Daktyloskopie dak- darunter da'runtar, l Defensive defsn'zi:va Deklaration deklara-
Concpurs (f.) k37iu:r kre:p da 'fi:n tyloskotyi: a:runhr 87 f. Dfil defile: tsw:n
condido sine qua non crescendo (it.) kre- Daktylus aktylvs das, daB das 38 defilieren defi1i:rsn Deklination deklina-
(It.) koniso 'sine 'fendo Dalles 'dalss Dasein 'da:zaen definieren defi'ni:rsn 1sio:n
kva: no:n Cro-Magnon- (Mensch daUi 'dali dasjenige 'dasje:niga Definition defini- Dekokt defiokt
Confrencier (f.) usw.) kroma'fi- Dalmatika dal'ma:tika tsio:n Dekollet dekol(a)te:
kfer'sie: dasselbe das'zelba dekolletiert dekole-
Croupier (f.) kru'pe: damals 'da:ma:ls Defizit 'de:fifsit
Connetable (Sch.) Csrds tfa:rda:f Damast da'mast Dativ a:t:f, '- deormieren defor- ti:rt
konea:b{ cui bono (It.) ku\i Damaszener damas- 47,66 Dekoration dekora-
Consilium abeundi 'bono: tse:nar Dattel 'datsl Defraudant defrao- tsio:n
(It.) ko:n'silium cum grano salis (It.) Dam(brett usw.) (bis) dato a:to 'dant dekorativ dekorati:f
abe'undi: kum ,gra:no: 'salis 'da:m(bret) Datum 'da:tvm Defraudation defrao- Dekorum de7io:rum
Consomm (f.) cum laude (It.) kum Dame a.-ma Daube aoby daso:n dekrepid dekre'pi:t
kso'me: laode Dmelack fle.-malak dauern 'daozrn Degen 'Ae:gyn Dekret de'kre:t
Copyright 'kopiraet dmlich 'ds:mli Daumen 'daomsn degeneriert degene- dekretieren dekre-
Curium 'ku:rium Daune aona ti:ryn
coram publico (It.) Curling (e.) 'kce.-liy Damm dam fri:rt
rko:ram 'pu:bliko: dmmern 'dsmsrn Dauphin dofc Degot (f.) degu: deleatur (It.) dele'a:tur
Curriculum vitae (It.) davon, hnl. -vor, -zu degoutant degutant Delegation delega-
Cord (e.) kor ku.rikulum bi:te: Dmon, pl.-monen
Corned beef (e.) 'de:mon, de'mo:n3n dafon, a:fon 87 f. Degradation degrada- tsio:n
kornd bi:f Curry (e.) Tian, kcen dazumal 'da:tsuma:l tsio:n delegieren delefei.-rsn
Cut (e.) kat, kcet 43
Cornus Ttornus
Cutaway (engl.) dmonisch dE'mo:mf Debatte debata degradieren degra- delektieren delek-
Corpus delicti (It.) Dampf dampf 66 Dbauche de'bo:f(z) di:ran
'korpus delikti: Ttatswe, 'kcetswe: dmpfen 'dempfan Debet 'de:bet dehnen 'de-.nan delikat deli'ka:t
Corregidor (sp.) Czar, s. Zar Dam(wild usw.) Debit de'bi:t Dehors (pi.) da'o:r Delikatesse delika-
korexi'dor am(vilt) 38 Debita 'de:bita Dei, Dey dae tesg
cosi fan tutte (it.) D Dandy 'dendi Debitor 'de:bitor Deich dae Delikt elikt
ko'si fan tute d de: danieder da'ni:d0r Dbouch debu'f: Deichsel 'daeksal 68 Delinquent dehy-
Cottage (e.) Ttotid^ da (dt.) da: 37 Dank dayk 64, 81 Debt ddby: 56 Dei gratia (It.) e\i: 'kyent
Couch (e.) 02/58,72 da(bei usw.) dafbae) dankbar 'daykba:r Debiitant debytant f>ra:tia: Delirium tremens
Couloir (f.) ku'la:r 87 f. danken 'dayksn debtieren debyti:rsn dein daen 57 deT,i:rium re:mens
Couleur (f.) ku10:r da capo da 'ka:po daran, hnl. darauf, Decamerone (it.) de- Deismus de\'ismus delizis dditsw:s
Count, fm. -tess (e.) d'accord (f.) da'ko:r -raus aa'ran, a:ran kame'ro:ne, vgl. Djeuner de$0'ne: Delkredere dslTire:-
kaont, -tis 58 Dach, pi. Dcher dax, 87 f. Dekameron Dekade de'ka:da dere
Coup (f.) ku: 54 ear darben arbsn Dechant de,'ant dekadent deka'dent Delle 'dsk
Coup, s. Kupee Dachs daks 81 dar(bieten usw.) Decharge de'fary Dekadenz dekaftents Delphin delfi:n
Couplet (f.) kuple: 44, Dackel 'dakal Ha:r(bi:tan) dechiffrieren defif- Dekagramm deka- Delta 'delta
45 Dadaismus dada\'is- darein da'raen 87!. 'ri:rm feram dem (pron., art.)
Cour (f.) ku:r mus darin aa'nn, tta:nn Deck dsk Dekalog deka1o:k de:m, dem 43
Courage ku'ra:^y 54 Daguerreotyp dage:- 87 f. decrescendo dekre- Dekameron (gr.-dt.) Demagog, -g dem-
Courtage kurta:y roy:p Darlehen a:rle:an 'fendo delka:maron, vgl. a%o:k, -gy 50
Courtoisie (f.) kur- Daguerreotypie da- Darling (e.) a.-rliy Dedikation dedika- Decamerone Demagogie demagogi:
ge:roty'pi: Darm darm 1sio:n Dekan deba.-n Demant 'de:mant
Cousin ku'z 45, 83 daheim cLcfhaem darob a'rop, 'da:rop dedizieren dedi'tsi:rsn Dekanat deka'na:t .
Covercoat (e.) da(her usw.) da- Darre 'dar de facto de: 'fakto: dekatieren dekati:rm Demarkation demar-
kot Che:r), 'da:(he:r) daruber da'ry:bar, Defaitist defetisi Deklamation dekla- kasio:n
Cowboy 'kaboe 87 f. a:ry:bsr 87!. Defekt, defekt defeki matsio:n Dementi de'menti
credit 'Kre.-dit Darlie 'da:lf darum dafrum, a:- defensiv, pi. -sive de- deklamieren dekla- dementieren demen-
Creme, s. Krem daktylisch dakty:hf rum 87 f. fen'zi:f, -zi:w
119
118
detonieren deto'ni:ran diagonal diago'na:l )if f erenzial (r ech-
Demenz de'menis Depesche depefa Derwisch 'dervif 47 nung usw.) difaren-
Demimonde dami- deplaciert epla'si:rt ds (pron., art.) ds Deus ex machina (It.) Diagramm diaferam
,de\us eks 'ma: xina: Diakon, -nus dia- tsm:l-
'md(a) Deponens depo:nens 43 Ito.-n, di'a:konus differenzieren difa-
Demission demi'sw:n Deponent depo'nent ds (mus.) ds Deut do0t
deuteln 'do0taln Diakonisse diako'msa rentsi:rm
Demiurg demi'urk deponieren depo'ni:- desavouieren dez- Dialekt dialekt liffizil difitsi:l
demnach de:m'na:x, ran avu'i:rsn deuten 'do0tan
t Deuteragonist do0~ Dialog dia1o:k diffus di'fu:s
Deportation depora- Deserteur dezert0:r Diamant dia'mant Diffusion difu'zlo:n
Demoiselle dama'zel tso:n 52 tarago'mst
Deuteronomium diametral diametra:l Digamma difama
Demokrat demolira-.t deportieren depor- desertieren ezeri:- Diapositiv diapozii.-f Digesten difeesim
Demokratie demo- 'ti-.ran ran do0iero'no:mium
Devalvation devalva- Direse die:'re:za Digitalis digita:lis
kra'ti: Depositum, pi. -sita Dshabill dezabi'je: Diarium difarium Dignitt digni'te:t
demolierendemoli.-rm u. -siten de'po:zi- Desiderat dezide'ra:t tsw:n
Devanagari de:va'na:- Diarrhe dia'r0: 52 Digression igre'sio:n
Demonstration de- tum, -zita, depo'zi:- Desiderium dezie:- Diaskop diasTto.-p Dikotyledonen diko-
monstra'tsio:n tan rium gari
devastieren devasi:- Diaspora dihspora tyle'do:nan
Demontage demon- depossedieren depo- designieren dezifeni:- Distole, pi. -stolen Diktat dikta:t
ta:y se'di:ran ran ran
Deviation deviatsio:n dihstole:, -a'sto:lan Diktator ikta-.tyr
demontieren demon- Depot depo: 49 desinfizieren dezinfi- Dit di'e:t diktatorisch dikta-
ti:ran Depravation depra- tsi:rm Devise de'vi:za
Devon debo.-n Ditetik die:te:tik to:nf
Demoralisation de- vasw:n deskriptiv desknp- Diathermie dia- Diktatur diktatu:r
moralizatsio:n Depression depre- ti:f 71 devot deho:t
Dextrin dekstri:n ter'mi: diktieren dikti:ran
Demos e:mos 'so:n desolai dezo1a:t
Demut 'de:mu:t deprezieren depre- Dsordre de:'zordr(a) Dezember desembar diatonisch diato:nif Diktion diktsio:n
Dezemvir desemvir Diavolo di'a:volo Diktionr diktso'ne:r
demtig, -ige e:- si:ran despektierlich de- Diktum 'dikium
my.-i, -iga deprimiert depri- spekti:rli. Dezemvirat detsem- dichten 'ditan
vi'ra:t Dichter 'itar dilatorisch dilato:nf
demiitiglich e:my:- 'mi:rt desperat despefa Dilemma dilema
tikli de profundis (It.) de; Despot des'po:t 49 Dezennium detseni- dick dik
um Dickicht 'dikit 46 Dilettant diletant
den (pron., art.) de:n, pro'fundi:s Dessein de's Didaktik diaktik Diligence dili'^s
den 43 Deputat deputa:t Dessert de'se:r dezent delsent
Dezentralisation Didaskalien didas- Dill dil
Denar de'na:r Deputation depua- Dessin de's 'ka:Uan Diluvium di1u:vium
denaturiert denatu- tslo:n destillieren dssti1i:ran detsentralizatso:n
Dezernat detser'na:t Didym di'dy:m Dimension dimen-
'ri:rt Deputierte depu- desto 'desto die (pron., art.) di:, ai 'zw:n
Dendrologie dendro- ti:rta destruktiv destruk- dezidiert detsi'di:rt
Dezigramm detsi- 46 Dimeter 'di:metar
logi: der (pron., art.) e:r, ti:f Dieb di:p diminuendo diminu-
dengeln 'deyaln der 43 Deszendent destsen- feram
dezimal detsi'ma:l Diebstahl i:pfta:l indo
Denkart 'deyk\a:rt derangiert der'y,:rt ent diejenige i:je:mga diminutiv diminuti:f
denken, dachte 'dey- der art 'de:r\a:rt Detachement deta- Dezime 'de:tsima
Dezimeter detsi'me:ia Diele 'di:la Dimission dimi'sio:n
kan, 'daxta derb derp 79 f(a)'m dienen 'di:nan dimittieren dimiti:-
Denkmal 'deykma:l dereinst de:r\'aenst detachieren deta- dezimieren detsi'mi:
rm Dienst di:nst ran
dennoch 'dsnox derent(halben usw.) ' fi:ran Dienstag 'di:nsta:k Dinar (Mnze, jug.)
dental denta:l rde:r3nt(halbsn) Detail, pi. -Is detae, Diabas diafta.-s
Diabetes dia'be:tes dies (pron.) di:s 'dina:r, (ar.) '
Dentist dentist derer de:rw -taes dies, d. ater (It.) 'di:es dinarisch di'na:rif
Denunziation denun- Derivat derVua:t detailliert deta'ji:rt 'di\e:s 'a:er Diner di'ne:
tsla'tsw:n derjenige e:rje:nig3 Detektiv detek'ti:f diabolisch
Diabolo, s. Diavolo Diese, -sis (mus.) Dinformat 'dmfor-
denunzieren denun- Dermatologie derma- Detektor detektor di\'e:za, 'di\ezis ma:t
tsi:ran tolofei: determinieren deter- Diadem dia'de:m 44
Diagnose dia^no:za dieselbe i:'zelba Ding diy
Departement de- dero Ae:ro mi'ni:ran dieweil di:<vael Dingsda iysda
part(a)'m Deroute de'ru:ti Detonation detona- Diagnostik dia-
fenostik Differenz difa'rents dinieren di'ni:ran
Dpendance deps derselbe de:r'zelba tsw:n
120 121

Dinner 'dmar Dolomit dolo'mi:t dorsal dor'za:l Dreadnought (e.)


dislozieren dislotsi:- divers dibers 'drsdno:t
Dinosaurier di:no- ran Divertissement di- doloroso dolo'ro:so, -zo Dorsch dorf drechseln 'dreksaln
'zaoriar disparai dispa'ra:t vertis(g)'m dolos do1o:s dort dort
Diopter di'optar Dolus 'do:lus dos dos do:za'do: Dreck drek
Dispens dis'pens Dividende dividenda drehen 'dre:an
Dioptrie dioptri: dispensieren dispen- diyidieren divi'di:ran Dom do:m 33 Dose 'do:za
Dioptrik di'optrik 'zi:ran Dom (port., Titel) do dsen 'd0:zan drei drae 81
Divination divina-
Diorama dio'ra:ma Disponent dispo'nent 1sio:n Domne do'me:na dosieren do'zi:ran 36 Dreieinigkeit drae-
Dizesan di0tse'za:n disponieren dispo'ni:- Division divi'zio:n Domestike domes- Dosis, pi. Dosen 'do:- 'aenikaet
Dizese di01se:za ran zis, -zan 36 dreiBig 'draesi
Divisor di<vi:zor ti:ka dreist draest
Diphtherie, -ritis Disposition dispozi- Diwan i:va:n, (pers. Dominante domi- Dossier do'sie:
diftaH:, -<ri:tis Dost dost Dreizack 'draetsak
tso:n usw.) ' 'nanta
Diphthong diftoy Disput dis'pu:t 55 Dobermann o:bar- dominieren domi- Dotation dotatsio:n dreizehn 'draetse:n
Diplom di'plo:m Disputation disputa- 'ni.-ran dotieren doti:ran Drell drsl
man dreschen, drosch,
Diplomat diplo'ma:t tslo:n doch dox 49 Dominikaner domini- Dotter 'dotar draschen 'drefan,
Dipodie dipoi: Disqualifikation dis- Docht doxt 7ia:nar Double (f.) 'du:bl
dipodisch di'po:dif Dominion (e.) do'min- (e.) dabl drof, 'dra:fan
kvalifikatsw:n Dock dok Dress dres
Diptam 'diptam disqualifizieren dis- Dodekaeder do:deka\- ian Double duWe:
Dipteros ipteros Douceur du'so:r dressieren dre'si:ran
kvalifitsi:ran k:dar Dominium do'mi:-
Diptychon diptyon Dissens di'sens Dogaressa doga'resa nium Doyen dofj 39,76 Dressur dre'su:r
dir di:r 46 Domino 'do:mino 49 Dozent dossnt dribbem 'dribaln
Dissenter (e.) di'sentarDogcart 'dogkart Drift dnft
direkt di'rekt dissentieren disen- Doge o:y~~' dominus vobiscum Drache 'draxa 73
Direktion direkso:n i:ran (It.) 'dominus vo:- Drachme 'draxma Drill dnl
Dogge 'doga 82 Drillich 'dnli
Direktor, pi. -ren, fm. Dissertation diserta- Dogger (Erdzeit) 'bi:skum Dragee dra'^e:
-rin di'rsktor, direk- tsio:n 'dogar Dompfaffe 'do:mpfafa Dragoman 'dra:go- Drilling 'drilirj
drin, -nen dnn, 'dri-
to:ran, -rin Dissident disient Dogma 'dogma 63, 83 Dompteur, f m. -euse man
Direktrice direktri-.ss d0:r, -0:za; domp- Dragoner drafeo:nar dringen nan
Dissimilation disimi- Dogmatik dofema:tik 'drirjan
Dirigent dirifeent laso:n Doble 'do:la Don (sp.) don Draht dra:t
dirigieren dirifevran Donator do'na:tor Draisine dre:'zi:na, Drittel 'drital
Dissonanz diso'nants Dohne 'do:na drob drop 79
Dirne 'dirna Dissoziation disotsia- doktern 'doktarn Donjon do'y drae-
dis (mus.) dis 48 tsw:n Doktor, pi. -ren, fm. Don Juan (Weiber- drakonisch draTto.-mf droben ro:ban
Disagio dis'a:d^o 69 held) 'do $, s. aber drall dral Droge 'dro:ga
Distanz distants -rin 'doktor, doko:- Drogerie droga'ri:
Diseur, fm. -seuse Distei 'distai 46 ran, -rin 50 Namenverzeichnis Drama 'dra:ma 36
di'zoe:r, -z0:za Donna (it.), Dona Dramatik dra'ma:tik Drogist drogist
Distichon 'distion Doktrin oktri:n drohen 'dro:an
Disharmonie dishar- distinguiert distiy- doktrinr doktri'ne:r (span.) 'dona, 'dona 38
mo'ni: Dokument doku'ment Donner onar dramatisch dra'ma:ti[ Drohne 'dro:na
Diskant disTtant Donnerstag 'donars- 36 drhnen 'dr0:nan
Distinktion distiyk- dolce, d. far niente
Diskont disTtont 1sio:n oltfe, d.fa:r 'niente ta:k Dramaturg drama- Drohung ro:urj
Diskrepanz diskre- Donnerwetter 'donar- turk 55 Drolerie dro;la'ri:
distributiv distribu- 44.72 drollig 'droli
'pants i.1 Dolch dol vstar Dramolett dramolet
Dromedar drome'da:r
diskret dis7ire:t Distrikt distrikt Dolde 'doida Donquichotterie don- dran dran Drommete dro'me:a
diskurieren disku- Disziplin distsi'pli:n Dolichozephale doli- kixota'r:, dkifot- Drnage dre:'na:^a
H:rm Doping (e.) 'dopiy Drang drarj Drops drops
disziplinarisch distsi- otsefala Droschke 'drofka
Diskurs dislurs 35 pli'na:nf Dollar 'dlar, -lar Doppel, doppelt 'do- Drangsal rarjza:l 67
Diskus 'diskvs drnieren dre:'ni:ran drseln 'dr0:zaln
Dithyrambe dity- Dolle 'doa pai, -It Drosera 'dro:zera
Diskussion disku- 'ramba Dlman 'dlman Dorado ofra;o Draperie drapaH:
&o:n dito 'di:to Dorf dorf drapieren dra'pi:ran Drossel 'drosal
Dolmen olman Drost, -ste drost,
diskutieren diskui:- Diva i:va Dolmetsch, -tscher Dorn dorn drastisch 'drastif
ran drren 'dceran druen 'dro0an 'drosta 49
divergent divsrgsnt 'dolmetf, -tfar
122 123
Drostei drostae DumdumgeschoB Einde 'aen\0:da
driiben 'dry:ban Durchbruch urbrux Eberesche :bar\ef0 ibisch 'aebif
dumumgafos Durcheinander dar \ Eccehomo ekise'homo ;iche bea 73 inreihen henraean
Druck druk 53 dumm dum ins aens
drucken 'drukan ae'nandar 87 echappieren efa'pi:ran bichei beal
dummdreist 'dum- durchforschen usw. echauffieren efo'fi:ran ichen (von Eiche, insam 'aenza:m
driicken 'drrkan draest Einsiedler 'aenzi:dlar
drucksen 'druksan durforfan Echinokokken eino- priifen) bean
Diimmling rmlirj inst aenst
DrudenfuB 'dru:dan- Dummrian 'dumria:n durchfuhren usw. 'kokan )ichhorn behorn
Eintracht 'aentraxt
fu:s . Echinus s'i:nus Eid aet
dumpf dumpf Durchaucht 'dur- Echo 'eco: 44 Eidam bedam 35, 38 Einverstndnis 'aen-
Druide dru\'i:da 54 Dumping (engl.) laoxt fsrftsntnis
drum drum Echse 'eksa Eidechse bedeksa
'dampir) dirfen, darf, durfte echt et Eider (gans usw.) einwecken 'aenvekan
drunten 'druntan Diine 'dy:na bedar(gans) einwilligen henviligan
Dnasch dm f 'drrfyn, darf, 'durf ta Ecke 'eka
Dung durj diirftig 'dyrfti Ecker, pi. -rn 'ekar, Eifer befar 65 einzeln 'aentsaln
Druse 'dru:za dingen rpan dirr drr aes
Driise 'dry.za -rn jifrig befri
dunkel 'duykal Durst durst eckig, -ige 'eki, -iga 82 Eigelb hegelp 3is (mus.) e:\is
Dryade dry'a:da Dunkel 'drykal ^isen 'aezan
Dschungel 'dyryal 81 diinken, deuchte Dusche 'dufa Ecossaise, s. Ekos- iigen began
Dschunke 'dyryka duschen 'dufvn saise iigenbrtler began- Eishockey heshoki
'drrjkan, 'do0ta Dlise 'dy:za edel, -dle, -dler k:dal, br0:tlar eitel hetal
du du: 53, 81 dnn dm liter betar
du (f.) dy Dusel 'du:zal -dia, -dlar 79 eigen(sinnig usw.)
Dunst dunst Dust dust 54 edidit (It.) kdidit began- jweiB 'aevaes
Dual du:h:l Diinung 'dy:nurj
Dualismus du\a1is- duster 'dy:star 56 edieren e'di:ran eigentimlich began- Ekel :kal
Duo 'du:\o 54 Diite, s. Tiite Edikt eSikt 47 ty:mh, ' Eklat eUa: 38
mtrs Duodez du\o'de:ts 44 Dutzend 'dutsant
Diibel 'dy:bal Edition editsio:n 88 klatant eklatant
dpieren dy'pi:ran Duvet dybe: 45 editio (princeps usw., eignen begnan Eklektiker eklsktikar
dbios dubi'0:s Duplik du'pli:k eklektisch eklektif
Dublette duUsta duzen 'du:tsan 54 It.) e'di:t(s)io('prm- Eiland belant
Duplikat dupli Dyas 'dy:as tssps) Eile bela 59 ;klig :kli
Dublone dul>lo:n9 duplizieren duplitsi:- Dyn dy:n Eklipse sklipsa
Duce (it.) 'du:tfe Efendi efsndi eilf, aelf, s. elf
ran Dynamik dy'na:mik Efeu 'e:fo0 41 Eimer bemar Ekliptik eklipik
Duchessa (it., Orff) Duplum 'du:plmn Ekloge ek1o:ga
du'kesa dynamisch dy'na:mif Effekt, -kten efsk, ein (Art., Zahlw.,
dur du:r 54 Dynamit dyna'mi:t -ktan Adv.) aen Ekossaise eko'se:za
Ducht duxt 54 durabel du/rabal
Diickdalbe 'drkdalba Duralumin du:ralu- Dynamo (maschine) effektiy efskti:f einander ae'nandar 36 Ekrasit ekra'zi:t
ducken 'dukan dy'na:mo- effektuieren sfeku- einschern ben\efarn Ekstase ek'sta:za
'mi:n Dynast dy'nast 'i:ran einugig ben\o0gi Ekzem ektse:m 35
Duckmuser trk- durch 'dur, dur- Elaborai elabo'ra:t
mo0zar Dynastie dynasi: Effet sfe: Einbaum benbaom
durchaus dur\'aos Elan el
Dudelsack u:dalzak durchbrechen dur- Dysenterie drzentaH: egal e<ga:l 39 eineiig ben\ae\i
elastisch eUastif
Duell du\'sl Dyspepsie dTspe'psi: Egel :gal Einfalt benfalt
'brean, ' Dysprosium drspro:- Egge 'ega 82 einflBen benfl0:san Elastizitt elasktitsi-
Duena (sp.) 86, ahnl., mit dopp.
Duett du\'e zium Egosmus ego\'ismus Eingeweide benga- te:t
Betonung, z. T. ehe, -er, -estens k:a vaeda Elch el
Duft duft mit verschiedener
duften duftan E -ar, -astans einheimsen benhaem Eldorado sldo'ra:do
Bedeutung, z. B. e e: Ehe k:a 65 zan Elefant elefant
du jour (f.) dy '^u: durchblttern, Earl (e.) cerl Elefantiasis elefanti:-
Dukaten du'ka:t0n ehelich k:ali einher aen'he:r
-dringen, -fahren, Eau de Cologne o: da ehern 'e:arn Einherjer benheriar azis
Duktus 'duktus -fliegen, -fressen, elegant elegant
dulden 'duldan koloyia 76 Ehre k:ra Einhorn benhorn
-hauen, -laufen, Ebbe 'eba 8o Ehrenpreis 'e:ranprae einig, -ige bem, -ig, Elegant eleg
Dult dult -reisen, -reiten, Eleganz elegants
Dulzinea dultsi'ne:a eben 'e:ban 33 ehrerbietig :r\erbi:ti! einjhrig benje:n
-schauen, -schnei- Ebene k:bana Ehrwiirden .-rvrrdat einmal benma:l Elegie elegi:
Duma (ru., ukr.) den, -setzen, -strei- eb(e)nen k:b(a)nm 79 elegisch e1e:gjf
'du:ma Ei ae einnehmen benne:-
chen.-ziehen usw.86 Ebenholz :banholts Eibe ' man ' elektrisch elektnf
124 125
Elektrizitt elektritsi emanzipieren eman- en avant an aba enkaustisch en'kaostif Enzian kntsa:n 40 Epithel,
E (It.) -lium
te:t tsi'pi:ran en bloc 'blok Enkel isykal Enzyklika entsy:- epie:l, -lium
Elektrode elektrocda Emballage ba1a:y en canaille ka'na:j Enklave en1ila:va klika Epitheton (gr.) e'pi:-
El
Elektrokardiogramrr Embargo em'bargo en chef fef Enklise, -sis en1ili:za, Enzyklopdie sntsy- teton
elektrokardiogram embarras de richess Encheiresis en'ae- nklizis klope:di: Epitome
E! e'pi:tome
Elektrolyse elektro- (f.) ba'ra da ri'f. rezis enklitisch snfcli.-if Enzym ensy:m Epoche e'poxa 74
Ep
'ly:za Emblem Emble-.m Enchiridion sni'ri:- en masse 'mas eo ipso (It.) \o: 'ipso: EF
Epode ep\'o:da
elektromagnetisch Embolie smboli: dion en miniature mi- Eos k:\os EI
Epope epo'p0:a 52
elektromagne:tif Embonpoint (f.) encouragieren kura- niaty:r Eosin e\o'zi:n EI
Epos :pos
Elektron, pi. -onen &b'p *Z1. *<4M ennuyant ny^jant, Eozn e\oss:n EI
Eppich kpi
elsktryn, elekro:- Embryo 'smbryo Ende -nyVj-, -nyi'j- EI
Epaulett, -tte epo- Epsilon (gr, Buchst.)
nan emendieren emsn- Endemie ende'mi: ennuyieren ny'ji:ran, Ist, -ta kpsilon
Elektrophor elekiro- 'di:ran endemisch en'de:mif -nyVj-, -nyi'j- 76 Epenthese ep\ente:za Ec
Equipage ek(v)i'pa:^9
fo:r emeritieren emeri- en dtail deta:j enorm e'norm Ephebe e"fe:ba equipieren
eq ek(v)i'pi:-
Element ele'ment ti-.rvn Endivie m,'di:vi3 en passant pa's ephemer efe'me:r ran
Elementar(schule Emeritus e:'meritus endlich 'entli Enquete 7ee:t(a) 83 Ephemeriden efeme- er
usw.) elementa:r- Emigrant emiferant Endokarditis sndo- enragiert ra'y.:rt M:dan erachten er\'axtan
er
Elen, Elentier :lsn eminent emi'nent kar'di:tis Ensemble 'sbla Ephor, -rus efo:r, er(barmen
er usw.) sr-
:lenti:r 42 Eminenz emi'nents endokrin endoTtri.-n entarten ent\'a:rtan forus fbarman) 42
Elend 'e:lent 35, 42 Emir :mir Endosmose endos- entbehren enifbe:ran Epidemie epide'mi: erl
erben krban
Elevator le*va:tor Emissar emi'se:r 'mo:z3 Ente nta epidemisch epi'de:mi[ Erbium
EI rbium
Eleve efle:v Emission emi'so:n entehren ent\:ran Epidermis epi'dermis erblassen
er sfblas9n
elf slf Endziel knttsi:l
emittieren emiti:rm Entente ttfo) Epidiaskop epidia- Erblasser
EI krp\las9r
Elfe 'slf9 Emolument emolu- enrgico (it.) e'ner- Enterich kntsn 'sko:p erblich
er krpli
Elfenbein 'elfanbaen 'ment d^iko Enteritis ente'ri:tis Epigone epigo:na Erbprinz
Ei krppnnts
elidieren eli'di:ran impfang empfay nergie energi: entern kntarn Epigramm epigram Erbrechen
TTt s/brean
impfangen, empfing energisch ehergif
Slf.
eliminieren elimi- Entgelt entgelt Epigraphik epigra:- Erbse rpsa 68
Ei
'ni:ran smfifayim, empfiij en face 'fa:s Enthusiasmus entu- fik Fi
Erde
.c/. :rda 41, 42, 43
Elision eli'zo:n empfehlen em'pfe:hn en famille fa'mi:j(s) zihsmus Epik :pik Erdteil :rttael
Fi
E*.
Elite <li:h impfinden em'pfm- :nfant terrible af Enthusiast entuzibst Epiker 'e:pikar
Elixier eliltsi.-r dm Entomologe entomo- Epikureer epiku're:ar Erebus 'erebus
Ei
ljen (magy.) 'e:ljen mphase emfa:za :ng, enger ey, 1o:g9 Epilepsie epile'psi: ereignen
er er\'aegnan
Ellbogen 'elbo:gan mphysem emfy- 64 Entomologie entomo- epileptisch eptteptif Ereignis
Ei er\'aeknis 81
Ellipse elipsa 8o 'ze:m Engagement ga- logi: Epilog epi1o:k Eremit
Ei ere'mi:t
Ellipsod ehpso'i:t mpire (f.) 'pi:r, entoptisch snt\'optif Epiphaniastag epifa:- Eremitage
Ei eremita:^
Elmsfeuer 'elmsfo09r (e), kmpaer mgagieren Entrecte trfajTio.-t niasta:k Erfolg
Ei erfplk
Eloge eUo.-^a Empirie empi'ri: Engel 'eyal Entree tre: Epiphanie epifa'ni: Erg
E (ArbeitsmaB) erk
Eloquenz eloTivens Empiriker sm'pi:nkar Engerling 't _ Entrefilet ir(a)fi'le: episch :pif er
ergo (It.) krgo
Elritze 'elntsa mpirisch empi:nf engherzig 'syhsrisi entre nous tr(a) 'nu: Episkopal (kir che ergtzen
er ergcetsan
Elster 'elstar empor em'po:r Englischhorn 'eylif- Entrepreneur tr(a)- usw.) episko'pa:l- E
Erika 'e:rika, s'ri:ka
Eltern 'eltarn 42 Empore sm'po:ra horn pra'n0:r Episkopat episko'pa: erinnern
er sr\'inarn
Email, -ille e'ma:j, empren em'p0:rm :nglish Waltz (e.) entsetzlich enfzetsh Episkopus (It.) e'pis- EErker krkar
-'mael, -'malja Emporium sm'po:- vo:lts entweder enfve:dar, kopus Erlaubnis
E srlaopnis
emaillieren ema(l)'ji:- rium ;n gros gro: t Episode epi'zo:da 78,80
ran, emaefli:ran Empyem empy'e:m nharmonisch enhar- entzwei snlsvae Epistel epistal erlaucht ertaoxt
er
emanieren ema'ni:ran ansig kmzi 'mo:mf en vogue bo:g Epitaph epita:f E 'erla
Erle
Emanzipation eman- "mu 'e:mu Injambement Enzephalitis entsefa- Epithalamium (It.) Erl(en)knig
E krl(m)-
tsipatsio:n mulsion emul'zw:n b(a)'m 1i:is epia1a:mium ke:m
126 127
Erls Er'l0:s 51 Esquire (e.) es'kvaer Eunuch o0'nu:x Exempel efcsempal exotisch s'kso:tif Extrakt ekslrakt
erlschen, -losch er- Essai (f.) e'se: Euphemismus oofe- Exemplar eksem'pla:r Expansion ekspan- Extraneus eksra:-
Icefan, -lof Essayist ese:\'ist 'mismus exemplifizieren 'zo:n 69 ne\us
ernst, Ernst ernst Esse ksa Euphonie o0fo'ni: eksemplifisi:ran expansiv ekspan'zi:f extraordinr eksira\-
Ernte krnta essen san euphonisch o0'fo:m[ exemt efisem expedieren ekspe- ordi'ns:r
erobern er\b:barn 84 essentiell esensiel ~ Euphorbia ooforbia Exemtion eksem- 'di:ran extravagant ekstra-
eroco (mus.) e'ro:\iko Essenz e'sents Euphorie o0fo'ri: 59 tsw:n Expedition ekspedi- vafean
errtern er\'certarn Essig 'esi 82 Euphuismus o0fu'is- Exequatur ekse- tsio:n extrem sksre:m
Erosion ero'zw:n Ester kstar mus %va:tur Expektoration eks- Extremitt eksire-
Erotik, erotisch e'ro:- Estomihi esto'mi:hi Eurhythmie o0rrt'mi: Exequien efise.-kvian pektora1so:n mite:t
tik, e'ro:tif Estrade esra:da Europium o0'ro:pium exerzieren skse- Experiment eksperi- exzellent ekstse'lent
Erpel krpal Estragon 'estragon eustachisch o0s"taxif 'ment Exzellenz ekstsslsnts
erpicht er'pit Estrich ksin Euter 'o0tvr Exerzitium ekser- Experte sks'perta Exzenter ekstsentar
erquicken srTivikan Eta (gr. Buchst.) Evakuation evaku\- lsi:tsium Expertise eksper- exzentrisch ekssen-
erratisch e'ra:tif 'e:ta atsio-.n exhibieren ekshi'bi:- i:za tnf
Erratum e'ra:tum Etage e'ta:y evakuieren evaku\- ran Explikation skspli- exzeptionell ekstsep-
errngen er'nyan Etagere eta'^e:ra 'i:rm Exhibition ekshibi- katsw:n tsio'nsl
erste :rsta 42 Etappe etapa evangelisch eva y fee:lif tsw:n explodieren eksplo- exzerpieren ekstser-
erbrigen er\'y:bngan Etat eta: 38 Evangelist evaygelist exhumieren ekshu- di:ran 'pi:ran
Erudition erudi'tsio:n Etazismus e:ta'tsismus Evangelium evar/fee:- 'mi:ran Explosion eksplo- ExzeB eksses
eruieren eru\'i:ran etcetera (It.) etse:tara lium Exil e'ksi:l zo:n
Eruption erupsio:n Ethik :tik 47 Eventualitt eveniu- eximieren eksi'mi;ran Exponent ekspo'neni
Erysipel eryzi'pe:l ethisch :tzf alits:t Existentialismus exponieren ekspo- f e/
Erz e:rts 43 ethnisch tmf eventuell eventukl eksistentsalismus 'ni:ran Fabel fa:bal 84
Erz(bischof usw.) Ethnographie etno- evident evient Existenz eksi'stents Export sks'port Fabliau fobli' (j)o:
'srts- 43 grafi: evo (It.) :vo\e existieren eksi'sti:ran Expos ekspo'ze: Fabrik fa'bri:k 47
erzieherisch ertsi:anf Ethos 'e:tos Evolution evolu- Exitus ksitus Exposition ekspozi- fabrizieren fabritsi:-
es (pron., mus.) es 43 Etikette eti'keta tslo:n exkludieren sksklu- tsw:n ran
Eschatologie esa- etliche 'slica evviva (it.) ebi:va i:ran ExpreB eks'prss fabulieren fabu1i:ran
tologi: Etiide ety:dg 56 Ewer :vw exklusiv eksklu'zi:f Expressionismus Facette fa'seta
Esche /0 42 etwa 'eiva ewig, -ige, -'g :vi, exkommunizieren ekspreso'msmus Fach, pi. Fcher fax,
Escudo (Miinze, etwaig 'etva\i -viga, -vga 41, 82 ekskomunisi:ran Expropriation sks- fear
port.) ifkudu etwas 'etvas Ewigkeit :vikaet 82 Exkrement ekskre- propriatsio:n fcheln fealn
Esel :zal Etymologie etymolo- ewiglich 'e:vikli 73, 'ment exquisit ekskvi'zi:t Fcher fear
Eskadron eska- 82 Exkurs eksTiurs exstirpieren ekstir- fachsimpeln fax-
Etymon ktymon exakt e'ksakt Exlibris (It.)eks1ibri:s 'pi:ran zimpaln
ro:n, -'dr euch o0 Exsudat ekszu'da:t Fackel fakal
Eskalade eska1a:da exaltiert eksali:rt Exmatrikel sksma-
Eucharistie o0ansi: Examen eTtsa.-man tri:kal, ' ---- Extemporale ekstem- fad, -de fa:t, fa:da
eskamotieren eska- 74 Exarch eftsar Exodus 'eksodus po'ra:la Fdchen fe:ian
moi:ran eudmonistisch ex officio (It.) eks extemporieren eks- Faden fa:dan
Exaudi eks\'aodi
Eskapade eska'pa:da o0ds:mo'msif ex cathedra (It.) sks ofitsio: tempo'ri:ran Fagott fago
Eskarpins eskar'ps euer 'o0ar tiatedra: exorbitant eksorbi- Exterieur ekste'r0:r Fhe fe:a
Eskorte esfiorf Eugenik o0fee:nik Exegese sksefee:zs tant exterritorial eksteri- fhig fe:i
esoterisch ezote:nf Eukalyptus o0ka- exekutieren ekseku- Exordium s'ksordium o'ria:l fahl fa:l
Espe 'espa Irptus ti:ran Exorzismus eks- extern ekstern fahnden fa:ndan
Esperanto espe'ranto Eule 'o0la 59 Exekution skseku- ortsismcs extra 'ekstra 81 Fahne fa:na
Esplanade espla'na:da Eulenspiegel 'o0lan- so:n Exosmose sksos- extrahieren ekstra- Fhnrich fe:nn 46
Esprit ss'pri: fpi:gal Exekutor Kkse'ku:tor 'mo:za 'hi:ran Fhre 'fe:ra
129
128 Findling fintliy 79
feldein felt\'aen Fex fsks
fahren, fuhr, fhrt familiar fami'le:r Fatzke fatska Fez (SpaB) fe:ts Finesse fi'nesa
Feldmarschall felt- Finger fiyar
fa:ran, fu:r, fe:rt 53 Familie fa'mi:la 75 Faubourg (f.) fo.-Tm.-r marfal ff ef\'ef
fahrlssig fa:rlesif amos fa'mo:s 50 fauchen 'faoxan Fiaker fibkar 39 fingieren fiygi:ran
Feldspat feltfpa:t Finish (e.) finif
Fahrrad fa:rra:t Famulus fa:mulus faukal foolia.-l Feldwebel feltve:bal Fiale fi'a:la
Fanal fa'na:l faul faol Fiasko fihsko Fink fiyk
Fahrt fa:rf 37 Feldzeugmeister Finne fina
fanatisch fa'na:tif faulenzen faolentsan feltts30kmaestar Fibel fi:bal 46
Fhrte fe:rta 42 Fanatismus fanatis- Faun faon Fiber fi:bar 46 finster f instar
Faible fs:bl(a) Feige felga Finte 'finta
mus Fauna faona Fell fel Fichte fita
fair fs:r Fandango (sp.) fan- Faust faosi Fichu (f.) fi'fy: 74 Fioritur floritu:r
Faiseur fe'z0:r Felleisen fel\aezan Firlefanz firlafants
aaygo Fustchen foestan Fellow felo FideikommiB ,fi:de\i-
fait accompli (f.) Fanfare fanfa:ra Fustling fo0sfliy kahiis firm firm
fetak'pli: Felonie felo'ni: Firma firma
fangen, fing, fangt Fauteuil, pi. -Is Fis, -Isen fis, -Izan fidel fi'de:l
Fkalien fe:7ia:lan fayan, fiy.feyte^ fo'toe:j, -js 49 Fidelitas fi'de:litas Firmament firma-
Fakir fa:kir Feluke fe1u:ka <tne.nl
Fango faygo Fauxpas fo:'pa. 49 Feme f e: ma Fidelitt fidelite:t
Faksimile fak'zi:mile Fant fant favorisieren favori- Fidibus fi:dibus 55 firmeln, -men fir-
44 feminin femi'ni:n maln, -man
faradisieren faradi- 'zi:ran Femininum fe:mi'ni:- Fiduz fittu:ts
faktisch faktif 'zi:ran Favorit favofa:i Fiduzit fi'du:tsit Firn, firn firn
Faktor, pi. -oren num,' Firnis 'firnis
Farbe farba Faxen faksan Fenchel fenal Fieber fi:bar
faktor, fakto:ran Farce farsa Fayence fa'js Fiedel fi:dal First first
5o Fazes fe:tse:s Fenn fen fis (mus.) fis 48
Farin fa'ri:n Fenster fenstar Figur figu:r 35
Faktotum fakto:tum Farm farm Fazetien fatse:san Figural(gesang usw.) Fisch /// 45
Faktum faktum Ferge f erga Fisimatenten fizima-
Farnkraut farnkraot Fazit fa:isit 47 Ferien fe:rian figu'ra:l-
Faktura faktu:ra Farren faran Februar fe:brua:r Figurant figu'rant tentan
Fakultas faltultas Ferkel ferkal Fiskus fiskus 47
Frse fsrza fechten fetan Ferman fer'man Figurine figu'ri:na
Fakultt fakulte:t farzen 'fartsan fecit fe:tsit Fiktion fiktso:n Fisole fi'zo:la
fakultativ fakultati:f, Fermate fer'ma:ta Fistel fistal
Fasan fa'za:n Feder fe:dar 41 Ferment fer'ment fiktiv fikti:f
Faschine fa'fi:na Fee f: Filet file: 45 fit (e.) fit
fern fern 63 Fittich fiti
Falange fa'layxe Fasching fa/iy Feerie fe:a'ri: Ferse ferza 43, 67 Filiale fi'Ra:la
falb falp Faschismus faffismus Fegefeuer 'fe:gafo0ar Filigran filigra:n fix /IAS
fertig ferti 42 fixieren fi'ksi:ran
Falbel falbal faseln fa:zaln fegen fe:gan Fertilitt fertilite:t Fillr (ung. Miinze)
Falke falka Faser fa:zar Feh f K fille:r Fixstern fiksftern
Fs (Mtze) fs Fixum fiksum 47
Falkenier falka'ni:r fashionable 'fefanabl Fehde fe:da fs (mus.) fs Film film
Fali f ai FaB, pi. Fsser fas, fehlen fe:lan 41 Filou /M: Fjord, pi. -rde fort,
Fehme, Feme fe:ma fesch fef -rda
fallen, fiel falan, fi:l fssar 38 Fessel fesal Filter filiar
fllen fslan Fassade fa'sa:da feien faean filtrieren filri:ran flach flax
fest, Fest fest Flachs //AS
fallieren fa1i:ran Fasson fa's 51 feiern faearn Festival (e.) festaval Filz //Zs
Falliment, faWment, fast fast feige, Feige faega Fimmel fimal flackern flakarn
Feston festo Flacon (f.) //%5
Fallissement falis(a)- fasten fastan Feigling faekliy 62, Festung festuy Final(satz usw.)
'm Fastnacht 'fastnaxt 78,81 fi'na:l - Fladen fla:dan
Fte fe:ta Flagellant flagelant
fallit fa1i:t Faszes 'fastse:s feil fael ftieren fe:ti:ran Finale fi'na:le
Faszike fastsi:kal Feile Jaela Finanz fi'nants Flageolett fla^olet 72
Fallreep falre:p Fetisch fe:tif
falsch falf faszinieren fastsi'ni:- feilschen faelfan fett, Fett fet finanziell finantsiel Flagge flaga 82
flschen felfan ran fein faen finanzieren finan- flagrant flagrant
Fetzen fetsan Flak /aft
Falsett fal'zet fatal fata:l Feind faent 65 feucht foot tsi:ran
Falsifikat folzifiTui.-t Fa.talismusfata1ismus feist faest finden, fand, gefun Flamberg flamberk
feudal fo0'da:l 5 Flamboyant (f.)
falten foltan Fata Morgana fa:ta feixen faeksan Feuer fo0ar den findan, fant
falzen falsan Felchen felan gafunan flba'j
Fama fa:ma Fatum fa:tum Feld felt
9 S e b s , Deutsche Hochsprache. 18. Aufl.
130 131
Flamingo flamiygo flieBen, floB fli.-sm, Fluoreszenz fluores- rankieren fray'ki: - riede f ri: da
Flamme flama Formamint forma-
fios tsents 'mint ran riedhof fri:iho:f
Flammeri 'flamari Fliefipapier fli:s- Flur flu:r 'ranko frayko 39 riedrich(s)dor
Flanell fla'nsl papi:r Format for'ma:
FluB, FliiBchen flus, Formei formal 'ranktireur frti'r0:r fri:dn(s)do:r
Flaneur (f.) fla'ne:r Flimmer flimar flYsan 53, 56 'ranse franza :rieren 'fri:ran
flanieren fla'ni:ran flink f li y k formell for'mel
fliissig 'flYsi 67 formidabel formi- ranziskaner fran- 'ries, gen. -ss fri:s,
Flanke flayka Flint flmt flistern 'flrstarn 56 tsis'ka:nar fri:zas
flankieren fia Flinte fhnta 'da:bal
Flut /JM.- rappant fra'pant Friesel fri:zal
Flansch flanf flirren fliran Fock /a Formular formu1a:r rappieren fra'pi:ran frigid frigi:t
flapsig flapsi Flirt flcert Fderalismus f0:dera- forsch forf xsen fre:zan Frigidaire (f.) friy,-
Flasche flafa flirten flcertan lismus Forst forst FraB, gen. -Bes fra:s, 'de:r
flattern 'flatarn Flit flit Fohlen 'fo:lan Frster 'fcerstar -ss 33, 38 Frigidarium frigia:-
flattieren flati:ran Flitter 'fliar Fhn fo:n Forsythie for'zy:tsia Frater fra:iar rium
flau flao flitzen flitsan Fhre /0.Ta Fort fo:r raternisieren frater-
Flaumfeder flaom- fort fort Frikandeau frikano:
Flitzbogen flitsbo:gar, fokal fo'ka:l ni'zi:ran Frika(n)delle fri-
fe:dar Flocke fhka Fokus 'fo:kus fortan for\'an Fratz fras
Flaus, -ausch flaos, forte (it.) forte ka(n)'dela
Floh fio: folgen fa^w Fratze fratsa Frikassee frika'se:
-aof Flor flo:r folglich folkli Fortifikation fortifi-
katsio:n Frau frao Friktion fnkso:n
Flause 'flaoza Flora flo:ra folgsam folkza:m Frauchen fraoan 73
Flaute flaota fortssimo (it.) fori- frisch fnf
Florett flotet Foliant foliant Frulein 'froolaen Frischling fnfliy 78
Flauto flaoto florieren flo'ri:ran Folie fo:lia simo frech fre
Flz fle:ts 43 Friseur, fm. -euse
Florin (Mtinze) flo'ri:n Folio fo.7o fortnehmen fortne:- Fregatte fregata fri'z0:r, -0:za 52
Flechse fleksa (e.) 'florm Folklore folklo:r man frei frae
Flechte fleta Floskel floskal frisieren fri'zi:ran
Follikel /3%VM fortschaffen fortfafan freien fraean Frist fns
flechten, flocht fle- FloB, pi. FlBe flo:s, Folter foliar Freimaurer Jrae-
tan, fhxt Frum fo:rum Frisur fri'zu:r
'fl0:sa 49. 52 Fond /5 forzando fortsando maorar
Fleck flek Flosse flosa frivol fribo.-l
Fondant (f.) fU fssil fo'si:l Freisasse fraezasa Frivolitt jrivoli'te:
Fledermaus fle:dar- flBen 'fl0:san Fonas (f.) /3 Freischrler frae-
maos Ftus f0:tus froh fro: 48
Flte fl0:ta Fontne fonte:na 51 foul (e.) fal fe:rlar frhlich fr0:li
Fleet fle:t flott flot Fontanelle fontcAiela Freitag fraeta:k
Flegel fle:gal Foulard fu:1a:r frohlocken fro'hkan
Flotte fhta foppen fopan Foxterrier foksteriar Freite 'fraeta
flehen fle:an Flottille flotilja fromm from 52
rorce majeure (f.) /ars Foxtrot fokstrot freiwillig fraevili
Fleisch flaef Flz fl0:s frmmeln frcemaln
ma' 5.T Foyer fa'je: fremd fremi Fron, -ne, -ndienst
FleiB flaes 57 ~ u c h , pi. Fliiche :orcieren for'si:r9n Fremdling fremtlir)
flektieren flekti:ran Fracht fraxt fro:n, -na, -ndi:nst
flu:x, fly:a 53. 56 Frde 'fo:rda Frack frak frenetisch fre'ne:tif
flennen flenan fluchen flu:xan 73 Eordern 'fordarn 48 Frequenz fre'kvents Fronde frda
fletschen flefan fragen fra:gan frondieren fr'di:ran
Flucht /fc^ "rdern 'fcerdarn frgil fraj>i:l Fresko fresko 44
Fleurop 'flo0rop, fluchtig flrti 55 oreign Office (e.) fressen, fraB frssan, frnen fr0:nan
fl0rop Fragment frafement Fronleichnam fro:n-
Flug //M: 'form 'ofis fraise (Farbe) fre:za fra:s 37
Flexion fleltsfan ~ i g e l fly:gal Forelle fo'reli> 85 Frettchen fretan 1aena:m
flicken flikm fliigge y/r? 43 Front front
forensisch fo'renzif Fraktion fraktsio:n freudig, -ige, -'g
Flieder fli:dar flugs fluks 54, 68 Forint (Munze, Ung.) fro0di, -iga, -ga 72 Frosch frof 48, 52
Fliege fli:ga Fraktur frakh^r Froschschenkel
Fluiidum flu:\idum forint Franc (f.) fr 73,82
fliegen, flog fli:gan, fluktuieren fluktu- rorke 'forka Freund froent froffeykal
flo:k Franaise fr'se:z(a)
'i:ran 'orm Francium frantsium freundlich, -ichst FrosF/ras
fliehen, floh fli:an, lunder flundar brmal for'ma:l fro0ntli, -ist 46 Frott froe:
fio: frank, Frank, -ken
lunkern fluykarn brmalin forma1i:n f r a y k , -kan 82 frottieren fro'ti:ran
Fliese 'fli:za luor flu:or Formalist forma'list Frevel f r: f ai 65 Frucht fruxt
Frankatur f r
132
133
frugal fruga:l fiir fy:r Gadolinium gadoli:-
friin, -her fry:, -ar 65 Furage fu'ra: j nium Ganglion pi. -lien Gastritis gastri:tis iedicht gait
Fruhe 'fry:a 65 firbaB fyrtos Gaffel %afal gayglion,-lian Gastronomie gastro- &'ediegen ga'di:gan
Friihling 'fry:liy Furche fura gaffen feafan Gangrn,-ne no'mi: eduld gattuli 53
frlihmorgens fry:- Furcht furt Gag (e.) gsg 72 gaygre:n,-na atte gata ;eekelt ga'e:kalt
'morgans furchtbar furtba:r 8, Gage J;a:j0 Gangspill gayfpil ratter gatar ge:st
fruktifizieren frukti furchten 'fyrtan Gagliarda (it.) Gangster geystar Gattin \atin efahr gafa:r
fi'tsi:ran ftirder fardar ga' fiaria Ganove ga'no:va ^au gao Gefhrte, fm. -tin
Fuchs, pi. Fiichse Furie fu:ra ghnen 'ge:nm Gans, pi. Gnse gans, auch gaox ga'fe:rta, -tin
fuks, frksa 68 Furier fu'ri:r Gaillarde (f.) ga'jarda genza 68, 78 aucho (sp.) gatfo Gefngnis gafeymsjq
Fuchsie fuksia furioso fu'rio:so, -zo Gala feala 39 Gant gant audeamus gaodeh:- Gef B gafe:s
Fuchsin fuftsijn furlieb fyrT,i:p Galalith gala1i:t ganz gants 68 mus gegen ge:gan
Fiichsin 'JYksm Furnier fur'ni:r Galan ga1a:n gnzlich gensli uaudium gaodium Gegend ge:gant 78
fuchteln 'fuxtaln furnieren fur'ni:ran ;alant galant gar ga:r gaukeln gaokaln gegenwrtig ge:gan-
Fuder fu:dar Furor Ju:ror raleere ga1e:rs Garage ga'ra.:ja ~ aukler feaoklar vsrti
Fug fu:k Furore (it.) fu'ro:re Galerie gale'ri: Garantie, pl.-ien Gaul, pi. Gule gaol, Gegner ge:gnar
Fuga, Fughetta 'fu:ga, Fiirsprech ?y:rfpre Galgant galfeant garanti:, -i:an go0la ;ehabt ga'ha:pt
fugeta First frrsf Galgen fealgan garantieren garanti:- Gaumen gaoman iehalt ga'halt 64
fugato fuga:to Furt furt 53 Galimathias galima- ran Gauner gaonar geharnischt ga'harnift
Fuge fu:ga Furunkel fu'ruykgl ti:as Garaus ga:r\aos Gavotte gobot, -ta gehssig ga'hesi
figen fy:gan f irwahr fyr<va:r Galion ga1o:n Garbe garba Gaze ga:za Geheim(e)rat ga-
fuhlen fy:lan 65 Fiirwitz fy:rviis Galle gala Grbotticb gs:rboi Gazelle gasela rhaem(a)ra:t
fiihren fy:ran Furz furts Gallert, -rte galart, Garon gar's 2 Gazette ga'zs(a) Geheimnis ga'haemnis
fillen frlan Fusel fu:zal galeria Garde garda Gest ga'est gehen, ging, gegan-
Fillsel 'fvlzal Fisilier fyzi1i:r Gallium galium Gardedukorps garda- Gebrde ga'be:rda 43 genge:an, giy.ga-
fulminant fulmi'nant fsilieren fyzi'li:ran Gallizismus galitsrs- dy'ko:r gebren ga^e:ran gayan
Fund funt Fusion fu'zo:n mus Gardekorps gardako:r geben, gibst, gibt, geheuer ga'ho0ar
Fundament fundu- FuB, pi. Ffie f u: s, uallone ga'lo:na Gardenie gar'de:na gab ge:ban, gi:pst, Gehilfe gaTiilfa
'ment 'fy:ss 53, 56 Calmei gaVmae Garderobe garda'ro:ba gi:pt, ga:p 43, 61, Gehirn gaViirn
fundieren fvn'di:ran FuB(s)tapfe fu:s-
fnebre (it.), -bre (f)tapfa g iloniert galo'ni:rt
alopp galop 50, 79
Garderobier, f m. -r 79,82
gardaro'bie:, -'bs:ra Gebet ga^e.-t
Gehft ga7i0.it 52
gehorchen ga'horm 48
(f.) fu:nebre, Fustanella fusta'nela Galosche galofa Gardine gar'di:na Gebiet ga'bi:t gehrig ga7i0:n
fy'ns:br(a) "utsch futf galvanisch goVua:nif gren, gor u. grte Gebirge gafarga 82 gehorsam ga'ho:rza:m
Funeralien fune'ra:- Futter futar lalvanismus galva- ge:ran, go:r, gs:rta Gebliit gaUy:t 55 Gehrung ge:ruy
lan Futteral futa'ra:l 'msmus Garn garn Gebresten ga'brestan Geier gaear
fiinf frnf Euttern frarn Galvanoplastik gal- Garnele gar'ne:la Gebuhr gfby.v 55 Geifer gaefar
funfzehn, -zig 'frnf- Futurum futu:rum va:no'plastik garnieren gar'ni:r gebuhren ga'by:ran Geige jaega
tse:n, -tsi Gamander ga'mandar Garnison garni'zo:n^~L Geburt ga'bu:rt 54, 56 geil gael
fungieren fuygi:ran "ramasche ga'mafa Garnitur garnitu:r gebiirtig gaVrrti 54, Geisel gaezal
Funke fuyka rambe gamb garstig garsti 56 Geisha ge:fa
funkeln fuykaln rabardine gabar- rambit gamfbit Garten gartan 38 Geburtstag ga'bu:ris- GeiB gaes
funkelnagelneu fuy- 'di:n(a) ramin ga'mc Gs ga:s 38 ta:k 54 GeiBblatt gaesblat
kalna:gal'no0 abbro 'gabro ramma (gr. Buchst.) Gasel, -l ga'ze:l, -Ia Gebiisch ga'brf GeiBel gaesal
Funktion fuykso:n abe ga:ba gama Gasometer gazoine:tar Geck gek \t gaest 68, 70
funktionieren fuyk- Gabei $>a:bal gang (gng) und gabe Gasse gasa Gecko geko Geiz g aets
tsio'ni:ran ab(e)lung fea:b gay (g) vnt %e:ba Gast, pi. Gaste gast, gedackt ga'dakt Gekrse ga'kr0:za
(con) fuoco (kon) gackern gakarn gngeln geyaln gesta Gedanke gattayka Gelchter galetar
fo:ko 30, 51 "aden a:dan gngig geyi gastieren gasti:ran Gedrm(e) ga'derm(a) Gelnde galenda
gastrisch gastrif gedeihen gaaean Gelnder galendar
134 135
girieren ji'ri:ran
GelaB galas
Gelatine $ela,i:na
Gendarm genug ga'nu:k 53, 78
genugsam ga'nu:k-
garuhen ga'ru:an
eriimpel gafampal
etto gsto 35
evatter gafatar rirl (e.) gcerl
gelb -begelp, -ba Genealogia genealogi: za:m Gerundium ge'run- eviert gafi:rt rirlande
gelblich gelpli General gena'ra:l genugsam ga'ny:kza:m dium jewchs gabeks rirlitz girlits
Geld gel General(ba8 usw.) genuin genu'i:n Gerundivum gerun- jewhr g3<ve:r riro '(d)^i:r 72
Gelee ^el : 72 gena'ra:l- Genus genus, ge:- 'di:vum ewalt ga'valt girren giran
gelegen ga'le:gan Generalfeldmarschall GenuB, pi. -nsse ga- Gerst ga'rrst ewand, pi. -wnder gis (mus.) gis
gelehrt ga1e:rt genaralfelimarfal 'nus, -ursa 53 Gervais 'jerve: gabant, -'vendar rischt gift
Geleise galaeza 88 Geodsie ge\ode:'zi: gs (mus.) gs gewandt gabant ritarre, Gui- giara
Gelenk ge'leyk generalisieren gena- Geodt ge\o'de:t gesamt gazamt gewrtig gaberi 55
gelernt ga'lernt rali'zi:ran Geographie ge\ogra'fi: Gesandte(r) ga'zan- iewehr g3rve:r 66 iitter gitar
gelingen, -lang, -lun- Generalleutnant 46 ta(r) iewitter gabitar ilac- gla'se:-
gen galiyan, -lay, gensral1o0tnant 88 Geolog, -g ge\o1o:k, Gesang, pi. -snge ;ewitzigt gabitsit ;lacieren gla'si:ran
Generalmajor gena- -1o:g3 ga'zay, -'zsya 67 jewurz ga<vvrts rlacis gla'si:
gellen feelan 'ra:lmajo:r 88 Geologie geo\logi: GesB ga'ze:s Geysir, -ser gaezir, iladiator gladi'a:tor
Gelbnis grfl0:p Generation gemra- Geometer ge\o'me:tar Geschft ga'feft -zar jladiole gladi'o:la
Gelse gelza tso:n Geometrie ge\ometri: gescheit ga'faet Gezeiten gatsaetan Glanz glants
gltgelt Generator gene'ra:tor Georgine ge\orgi:ns Geschirr ga'fir hasel, s. Gasel Glas, pi. Glser gla:s,
gelten, gilt, galt ge- generell gena'rel Gepard ge'part Geschlecht ga'flet rhetto, s. Getto gle:zar
golten geltan, gil, generisch ge'ne:nf Ger ge:r Geschmack ga'fmak riaur gihor ilschen gle:san
galt, gagoltan gneros ^ene'r0:s, ge- gerade ga'ra:da GeschoB gs'fos 48 ribbon (Afe) gibon lasieren gla'zi:ran
Geltibde galrpa 56 Generositt jenerozi- Geranium ge'ra:nium Geschiitz ga'fyts uicht gii ilast glast
Gelist gs'lrst te:t, ge- Gert ga're:t Geschwader ga'fva:- iebel gi:bal Glasur gla'zu:r 85
Gemach, pi. -mcher genesen, genas ga'ne:- geraum ga'raom dvr gieren fei:ran Glatteis glat\aes
Glatze glatsa
ga'ma:x, -'me:ar 38
gemach ga'ma:x 38
zan, gs'na:s
Gnesis genezis, ge:- g jrumig ga'ro0mi
erusch ga'ro0f
Geschwor(e)ne ga-
'fvo:r(a)na
gierig gi:n
ieQen.goBgi:san,gos ;lauben glaoban 82
laubersalz gluobar-
gemchlich ga'me:li genetisch ge'ne:tif gerben gerban Geselle ga'zsh iif t gift
Gemchte ga'msta genial ge'na:l 72 Gericht ga'nt Gesetz ga'zets Gig (e.) gig zals
Gesims ga'zims Gigant gigant &laublich glaopli 79
Gemahl ga'ma:l Genick ga'mk gerieren ge'ri:ran
Gemlde gs'me:lda Genie ^e'ni: 72 gering ga'nr) Gesinde ga'zmda Gigerl gi:garl Glaukom glaoTio.-m
42 genieren ^e'ni:ran Gerinnsel ga'nnzal (der) Gespan ga'fpct:n Gigol 'y,: golo ;lazial glasia:l
gemB gg'ms:s genieBen, genoB ga- Gerippe ga'npa (das) Gespann ga- Gigue $i:g(3) 72 jleich glae
gemein ga'maen 'ni:svn, ga'nos germanisieren germa- ' fpan Gilde gilda j(e)leise g(a)1aeza
Genitalien genita:Uan ni'zi:ran Gespenst ga'fpenst Gilet yile: 45, 72 Gleisner felaesnar
Gemeinde ga'maenda gleiten, glitt glaetan,
gemeiniglich ga'mae- Genitiv fee:niti:f, Germanismus germa- Gespons ga'fpons Gilka 'gilka
nikli 'nismus Gesprch ga'fprs: Gillette yflet glit
-- '47 Gimpel fcimpal Gletscher gletfar
Gemengsel gBrmsr)zal Ge nis ge:nius 72 Germanist germa'mst Gestade ga'fta:da
Gemination gemina- Genosse ga'nosa Germanium ger'ma:- Gestapo ge'sta:po Gin (e.) djm 72 Glied gli:t
tslo:n Genre ^r(a) 72 nium Geste, -stus gesta, Ginkgo (bot.) giykgi glimmen, glomm
Gent djent Germer germar -sius Ginster gmstar ghman, glom
Gemme gema glimmern glimarn
Gemsbock gemsbok gentil (einer Familie gern gsrn gestehen ga'fte:an 85 Giovinezza (it.) d 50
vi'netsa Mmpflich glimpfli
Gemse gemza
Gemiise ga'my:za
angehrig) genti:l
Gentilhomme ^ti'jom
GernegroB gernagro:s
Gerll ga'rosl
gestern feestarn
gestikulieren gestiku Gipfel 'gipfal
Gips gips 8o
S lissade gli'sa:da
glissando (it.) gli-
Gemiit ga'my:t 55 Gentleman 'djenil- Gerste gersta 1i:ran
Girafe gi'rafa 'sando
g ;n gen
en ge:n
men 72
gentlemanlike Hjentl-
Gerte feerta 42
Geruch, pi. -rche ga-
Gesuch ga'zu:x 53
gesund ga'zunt Girandola, GirandoL glitschen glitfan
glitzern glisarn
genant ^e'nant menlaek 'rux, -rr3 53, 56 Getriebe gatri:ba
genau ga'nao Gentry 'djentn Geriicht gafot getrost gatro:st 'do:la global glo'ba:l
137
136
Grayis gra:vis Gros, gen. -sses gros, Gulden guldan
Globetrotter glo:btry- gnnen gcenan Grammophon gramo- gravittisch gravi- -ss giilden rldan
tar Gpel g0:pal fo:n te:tif Groschen grofan 48 gultig ferlti
Globus glo:bus Gr g0:r Gran gra:n gravitieren gravi- groB, grBer, grBte Gummi gumi
Glocke gloka Gorgonzola gorgon- Granat gra'na:t gro:s, gr0:sar, gr0:- Gummigutt gumigue
O' ~ - - ' o
Gloria, -rie glo:ria, so:la Grand (dt., = Kies) Gravre gra*vy:ra sta 48, 52, 67 Gundelrebe gundal-
-ria Gorilla go'rila grani Grazie gra:tsia GrBe gr0:sa 52 re:ba
Gundermann gundar-
Gloriette glo'riet(a) Gsch gcef Grand (f.) gr grazis gratsw:s 52 JGroBherzog gro:sher- man
Gloriole glorib:la Gose go:za Grande (sp.), pi. -den grzisieren gre:tsi- tsok
glorios glori'o:s Gospodar gospo'da:r grande, -dm Grossist gro'sist Gurgel gurgal
'zi:ran Gurke gurka
Glossar glo'sa:r Gosse gosa Grandezza (it.) gran- Grzist gre:tsis GroBvezier gro:s-
Glosse glo:sa Gotik go:iik 'detsa Greif graef vezi:r gurren guran
Glottis glo:iis gotisch go:iif andios granio:s 50 greifen, griff graefan, grotesk groesk Gurt gurt 53

S'otzen ghtsan
loxinie glolisi:na
Gott, pi. Gtter got,
gcear 78
S randseigneur (f.)
grse'ji0:r
Grotte grota
Grube gru:ba
Gtirtel grrtal
GuB gus
greinen graenan ^ -<--
Gliick glyk 55 Gttin gcetin Granit gra'ni:i grbeln gry:baln gusto (it.) gusto
greis, -se, Greis gut gu:t 53, 82
Glucke gluka gottlob goflo:p Granne gram graes, -za Grude gru:da
Gutachten gu:t\axtan
glickselig glrk'ze:li
glucksen gluksan gjttlos j*otlo:s
ottseibeiuns gotzae-
granulieren granuli:-
rvn
grell grei
Gremium gre:mium
Gruft, pi. Grufte
gmfi, grrfta Guttapercha guta-
gliihen gly:an 'baeuns Graperuit (e.) gre:p- Grenadier grena'di:r Grummet grumai 'pera
Guttempler gu:ttemp-
Glut glu:t
Glyptothek ghpto- g rttselig go'ze:li
tze gcetsa
fru:t
Graphik gra:fik
Grenze grsntsa
Greuel gro0al
griin gry:n
Grund, pi. Grnde lar
guttural gvtu'ra:l
~
te:k Gouache, s. Guasch Graphit gra'fi:t Griebe %ri:ba grunt, grrnda
Glyzerin glytsa'ri:n Gourmand gur'm Graphologie grafo- jiicL.3 Gymnasiast grmna-
Griebs g<..^o
gri:ps grndlich 'grrntli
zihst
Glyzine, -nie glytsi:- Gourmet gur'me: logi: Griesgram gri:sgra:m Griindonnerstag
na, -tsi:ma goutieren gui:ran Gras, pi. Grser GrieB gri:s gry:n'donarsta:k Gymnasium grmfna:-
Gnade gna:da Gouvernante guvsr- gm:s, gre:zar 37 Griffel grifai Grinspan
' " zium
' gry:nfpa:n Gymnastik
gndig gns:di 'nanta grassieren gra'si:rgn grunzen grtmtsan grm'na-
Griffon (f.) grif3 stik
Gneis gnaes Gouvernement gu- grfilich grs i 42 Grill gril Gruppe grupa
Gnom gno:m / \I...X
Grat gra:t Grus gru:s Gynkologie gyneko-
Grille grila logi:
Gnome gno:ma Gouverneur guver'n0:r Grte gre:f Grimasse gri'masa gruseln gru:zaln
Gnosis gno:zis Grab, pi. Grber Gratifikation gratifi- Grimm gnm GruB gru:s 33, 53, 67
Gnostiker gnostikar gra:p, gre:far 37, katso:n riifien 'gry:san 56 H
Grind gnnt ha:
Gnu gnu: 53 79, 82 gratifizieren gratifi- grinsen grmzan riitze grrtsa
Gobelin gobalc graben, grub gra:bvn, tsi:rsn Guanaco ga'nako Haar ha:r
Grippe %>npa habe usw., Habe
Gockel gokal gru:p 37 grtis gra:fis 47 Grisaille (f.) gri'za:j Guano gu'a:no
Go], pi. Gojim go:\i, Gracht graxt Grtsche gre:tfz 43 Guardian guardi'a:n 'ha:ba 37, 38
Grisette gri'zeta Habeaskorpusakte
go:jim Grad gra:t Gratulation gratula- grob, -be, grber, Guasch gu'af
Gol golt gradatim gra'da:tim 1so:n gucken j>ukan 'ha.-beasfc rpus\akta
obste gro:p,
golden, goldne gol-
dan, goldna 79
Golem go:lem 44
Graduale gradu'a:le
graduell graduei
Graf gra:f
gratulieren gratuli:-
ran
grau gro
o:ba, gr0:bar,
0:psta 78
vru.vsw /"
Guckkasten
kastan
guk-
" , , , . n
Habenichts 'ha:ba-

Grobian gro:bia:n 40 Guemlla (sp.) gen fia Habgier 'ha:pgi:r


mts

Golf golf Graffit (it.) grafi:io grauen, Grauen gila 55 Habicht 'ha:bit
Grog grok 50
Gondel gondal 50 Gral gra.l graom groggy (e.) 'grogi Gugelhupf gu:galhvpf habihtieren habiliti:-
Gonfaloniere (it.) Gram gra:m Graupe graopz grlen gr0:lan Guillotine gijo'ti:na ran
gonfalo'me:re grmlich gre:mli 42 Grauwacke graovaka 55, 76, 83 Habit Mbi:t
Groll grol Habitue (h)abity: 65
Gong goy Gramm gram Graves (f.) gra:v Groom (e.) gru:m Guinee g^ne:
Goniometer gonio- Grammatik gra'matik Graveur grabo:r Gulasch gulaf habtuell habitukl
Gros (f.) gro: 49
'me:tar 39 gravieren gra'vi:r3n
139
138 (f.) o:rrtef Heimat 'haema:t 35,
Hasard ha'zart 65, 81 Hautrelief
Haut Sauternes (f.)
Habitus 'ha: bitus Halluzination halu- hangen, hing 'haysn, Haschee ha' f: 3.8
Heimchen 'haeman
Habseligkeiten rha:p- tsinatsw:n hi y haschen 'hafan o: so'tsrn
hangen Tisym 64 Havarie hava'ri: heimlich 'haemli
ze:hkaetan Halm halm 63 Hscher 'hefar (Freund) Hein haen
Hachse Tiaksa Halma 'halma "lnseln 'hsnzsln Havelock 'ha:valok
Haschisch ha'fi:f Hebamme 'he:p\ama Heinzelmnnchen
Hacienda a'sienda, Halogen halo'ge:n Hanswurst hansiiurst Hase 'ha:zv 'haentsalmenan
a' denda Hals, -ss, pi. Hlse Hantel, hanteln Hasel 'ha.-zrt ,heben, hob, (hub)
Hacke 'haka 81 hals, -Izas, 'helza 67 'hantal, -In 'he:ban, ho:p, (hu:p) Heirat 'haera.-t 38
Hsin 'he-.zm heischen 'haefan
Hckerling 'hekarliy Halsberg (e) 'halsbsrk hantieren hanti:ran Haspe 'haspa heiser 'haezar
Hcksel 'heksal 68 -g<> 85 Haspel, haspeln Hechel heiB haes
Hader 'ha:dar halsen 'halzan lapern rha:parn 'haspal, -In Hecht het heiBen, hieB 'haesan,
Hafen 'ha:fzn halt halt Happen 'hapan Ha8 hs 33, 38, 59 Heck hek hi:s
Hafer 'ha:far halten, halt, hielt happig Ttapi hBlich fiesli 42 Hecke 'heks
heda! 'he:da heiter 'haetar
Haff haf 'haltan, helt, hi:lt 42 happy end (e.) 'hepi Hast hast heizen "haetsan
Hafner 'ha:fnar Halunke ha'luyka snd Hederich 'he:d3n
htscheln Tie.lfeln 43 Hedoniker he'do:ni- Hekatombe heka-
Hafnium 'hafnium Hamamelis hama- Harakiri hara'ki:ri Hatschier hatfi:r tomba
Haf t, haften haf t, 'me:lis harangieren haray- Haube 'haoba kar Hektar Tiekta.-r,
-tan ham and eggs (e.) gi:rm Hedonist hedo'mst
Haubitze hao'bitsa Heer he:r
Hag ha:k hem and 'egz Harm 'ha:rem Hauch haox hektisch 'hsktif
Hagebutte 'ha:gabuta Hamen 'ha:man hren 'he:rm hauen, hieb 'haoan, Hefe 'he.-fa
Heft, heften heft, -ian Hektograph hekto-
Hagedorn 'ha:gadorn hmisch 'he:mif Hresie he:re'zi: hi:p &a:t
Hagel 'ha.-gal Hammel 'hamal Harfe "harfa Haufen 'haofan 78 hetig 'hsfti
Hagestolz tia.-gaftolts Hammer 'hamar 84 Harfenist harfv'nist Hegemonie he:gemo~ Hekto(liter usw.)
huen "hoefsn 'ni: hekfo(1i:tar)
Hher rhs:ar Hmoglobin he:mo- Hring lhe:nr) huig 'hoofi Held hslt 42
Hahn, pi. Hhne glo'bi:n Harke 'harka hegen 'he-.gan helfen, half, geholfen
Hauhechel Tiaoheal hehlen 'he:bn
ha:n, 7is:na Hmorrhoiiden he:- Harlekin 'harlekin Haupt, pi. Hupter hehr he:r 'helfan, half, gahol-
Hahnrei 'ha:nrae mwo\'i:dan Harm harm haopt, 'hooptar 58 (der, die) Heide fan
Hai hae 57 Hampelmann 'ham- Harmonie harmo'ni: Huptling Iho0ptliy Helianthus he:li'antvs
Hain haen 26, 57 Harmonik har'mo:mk 'haeda
palman hauptschlich 'haopt- Heidelbeere 'haedal- Heliogravre he:lio-
Hajduk, -ke, s. Hei- Hamster 'hamstar Harmonika har'mo:- zeli
duck, -cke nika be:ra
hkeln fieckgln
Hand, pi. Hnde
harmonisch har'mo:-
Haus, pi. Huser Heidenlrm 'haedan- Heliotrop he:liotro:p
hant, 'henda haos, lioezar 58 49.78
Haken 'ha.-kan 81 Handel 'handal 26, 43 mf lerm Helium 'he:lium
Huschen 'ho0san 73 heidi hae'di:
Halali halali: handeln, ich handle Harmonium har'mo:- Hausen, hausen Heidschnucke 'haet- hell hei
halb, -behalp,-ba 79 'handsln, i 'handl: nium 'haozan Helldunkel 'helduykal
Halbfranz 'halpfranh Handicap (e.) 'hendi Harn harn Haushalt Jiaoshalt fnuka
\ia.\bierenhal'bi:ran 85 kep Harnisch 'harnif 38 Heiduck, -cke hae- HeUe 'hela
Hellebarde hela'barda
hausieren hao'zi:ran 'duk, -ka
halbpart 'hafypart Handlanger 'hant- Harpune har'pu:na S
harren 'haran .
Husler 'ho0slsr heikel 'haekal Helleborus hsleborus
halbschiirig 'halp-
fy:n Hndler 'hendlar harsch, Harsch harf Hausse 'ho:sa 65 heil hael 62 HeUer 'helar
halbtot ,halp'to:t Handlung 'handluy 38 Heiland 'haelant hdlicht 'hellit
Haussier ho'sie:
Halde 'halda Handumdrehen hart, hrter, -este Haut, pi. Hute haot, Heilbutt 'haelbut Helling 'hshy
Halfcaste >ha:fka:s fiant\umdre:3n hart, fierter, 'her- 'ho0ta 58 heilig haeli
tssta 38, 65 Heiligtum 'haelitu:m Heim heim
Hlfte 'helfta hanebiichen 'ha:n3- Haute couture (f.) o:t heilsam 'haelza:m 67, Helminthen hd'mm-
Halfter "halftar by:an Hrte %erfe 42
Hartebeest 87 tan
hallelujah hale?lu:ja Hanf hanf huten Helot he1o:t
Hallig Ttali Hangar 'hayga:r, be:st Hautevolee o:tvo'le: Heilserum rhaelze:rum
Haruspex ha'ruspeks heim, Heim haem hem! ham, hm
hallo halo: ga:r Hautgout o:^u: 65
Halloren ha'lo:rm hangeln Harz 'ha:rts 33, 38
140 141
Hemd hemt Hermeneutik herme Hexader heksa\:dar hinterricks 'hin- Hoden 'ho:dan Homopath hom0o-
Hemiglob, pi. -ben Hexameter he%sa:- arrrks Hof, pi. Hfe ho:f, 'pa:t
he:miglo:p, -ban hermetisch her'me:ti/ metar 69 'h0:fa 85 Homopathie hom0o-
Hemisphre he:mi- hinwrts Tiinvers
hernach her'na:x 87 Hexe 'heksa 81 Hippe 'hips Hoffart Tiofar pati:
'sfs:ra Hernie fremia hexen tisksan hoffrtig "hoferti homophon homo'fo:n
hemmen Tieman Hippodrom hipo-
hernieder hsr'ni:dar 8 Hiatus hi'a:tus ro:m hoffen fyofsn 48 Homosexualitt ho-
Hendekasyllabus Heroiine hero\'i:na Hidalgo (sp.) hi'dalgo, hoffentlich Tiofantli mozeksualie:t
hendeka'sYlabus heroisch he'ro:\if Hippopotamus hipo- homosexuell homo-
i'alyo 'potamus Hoffnung 'hofnuy
Hengst heyst Herold 'he:rolt hie hi: hofieren hofi:ran 85 zeksukl
Henkel Tieykal Heros, pi. Heroen Hieb hi:p Hippursure hi'pu:r- Homunkulus ho'muy-
Z00T3
hflich 'h0:fli
henken 'heykan %e.T3s, he'ro:an hier hi:r Hofmeister 'ho:f- kulus
Henker 'kerjkar Herr, -rrin her, -nn Hierarchie hi:\erar'i: Hirn hirn maestar honett ho'net 65
Henna tisna Herreise 'he:rraez3 hierarchisch hi:\e- Hirsch hirf 45 Hhe %0:3 Honig 'ho:ni 82
Henne tisna Herrgott 'hergot 'rarif Hirse 'hirza Hoheit lho:haet 65 Honneur o'n0:r
Henriquatre (f.) ri- herrisch tierif Hirt hirt Hohelied ho:s1i:i Honorar hono'ra:r
'katr(a) 65 hierauf 7ii:raof, ' his (mus.) his
herrje(mine) hsrfe:- hnl. noch hieraus, Hohepriester ho:a- Honoratioren hono-
Heptachord hepta- (mine) 87 hissen 'hisan 'pri:star ratsio:rsn
-bei, -durch, -fiir, Histologie hisolofei:
Herrschaft 'herfaft -gegen, -her, -hin, hohl ho:l 62 honorieren hono'ri:ran
her he:r heriiber, -rum, -run- Historie histo:ria Hhle %0:fo 51 honorig ho'no:n
-in, -mit usw. Historiker hiso:riksr
herab he^ap 36, 87 ter he'ry:b3r, -rum, Hieroglyphe hi:\ero- Hohlhippe 'ho:lhipa Hopfen 'hopfm
Heraldik he'raldik -runtar 87 Histrione histri'o:m Hohn ho:n Hoplit ho'pli:t
heran, -rauf, -raus herwrts 'he:rverts h>:f Hitze 'hitsa hhnen 'h0:nan hopp hop
hiesig 'hi:zi Hobel Tio.-bal
hs'ran, -raof, -ms Herz hers 33, 43, 65, Hifthorn tiifthorn hoiho ho0'ho: 59,65,87 hopsen 'hopsan
37, 38, 42, 87 Hobo usw. s. Obo Hker Iw.ksr Hora, -r 'ho:ra, -r
73 High Church (e.) hoch, hohe, hher
herb herp Herzallerliebste(r) Hokuspokus ho:kus- horchen 'horan
Herbarium he/ba.-r- ho:x, 'ho:3, 'h0:ar 49, 'po:kus Horde 'horda
'herts\ah/li:psfo(r) Highlife (e.) 'haelaef
um 39 herzhaft 'hsrtshaft 65 Hilfe 73 hold holt hren 'h0:ran
her(bei usw.) hsr'bae herzlich 'hersli Himbeere Hochehrwiirden Holder 'holdar Hrensagen 'h0:ran-
42, 87 rho:x\e:rvTrdsn holdselig 'holtze:li za:gan
Herzog, pi. -zge Himmel himal
Herberge 'herberga 43 lhertso(:)k, -ts0:gs hin hm Hochgeboren 'ho:x- holen 'ho:lan 48 Horizont horisont
Herbst hsrpst tiinab hi'nap 87, hnl. ggbo:ran holla hola:, 'hola horizontal horitson-
35. 43, 49, 5i hochmgend 'ho:x-
Herd he:rt 42, 43 herzoglich 'hertsokh hinan, -nauf, -naus Hlle ttcela U:l
Herde 'he:rda 42 herzu hertsu: -nein, -nunter, Holm holm Hormon hor'mo:n
hereditr heredis:r Hetre hee:ra -niiber hochnotpeinlich Holmium 'holmium Horn, pi. Hrner
herein hefaen heterogen hetero'ge:n Hinde 'hmda rho:xno:t'paenh holperig 'holpan horn, 'hcernsr
Hering (Fisch, 44 tiindern 'hmdwn Hochofen 7to:x\o:fan holterdiepolter holtar- Hornisse hor'msa 85
Pflock) lhe:rzy Hetman 'hetman hin(gegen usw.) hm- hchst h0:st 52 di'poUar Hornist hor'mst
herkmmlich tie:r- hetzen 'hetsan Hochstapler 'ho:x- Holunder holundar 85 Hornung 'hornuy
kcemli Heu ho0 58 hinken ..,. fta:plar Holz, pi. Hlzer holts, Horoskop ho:ro'sko:j>
Herkunft 'he:rkunft heucheln 'ho0aln 85 hinnehmen timne:- Hochwohlgeboren 'hceltsar horrend ho'rent
Herling 'herliy heuer, Heuer 'ho0ar man 6o "~" hlzern 'hosltsarn horribel ho'ri:bal
Hermandad (sp.) er- heulen lioelan hinsichtlich 'hinzith Hochwiirden 'ho:x- Homespun (e.) hrrido hori'do:
man'da(d) heureka 'ho0reka hintan hint\'cm vrrdan, ' -- 'homspan Horror 'horor
Hermaphrodit herm\- Heuristik ho0'ristik hinterher hintar'he:r Hochzeit tioxlsaet 49 Homiletik homi1e:ik Hors d'oeuvre (f.) o:r
afro'di:t Heuschober 'hoofo^ar Hinterlader 'hmtar- Hocke tioka Homilie homili: rdce:vr(a) 65
Herme tierma Heuschrecke tioofreka la:dar hocken 'hokan homogen homofee:n Horst hors
Hermelin herma'li:n heute %30fo 58, 84 hinterlassen usw. Hcker Ticeksr homonym homo- Hort hort
85 Hexachord hsksakort hintartasan 86 Hockey (e.) fioki 'ny:m Hortensie horenzia
142 143
Hschen 'h0:san Hiindin 'hrndm Hymen (anat.) Idee, -een i'de:, -e:an Ilex 'i:leks Impersonale 'imper-
Hose 'ho:za Hundsfott 'huntsfot 'hy.msn ideell ide\'el illegal 'ilega:l zo'na:U
hosianna hozihna Hiine 'hy:na Hymenus idem 'i:dem illegitim 'ilegiti:m impertinent imper-
Hospital hospita:l 71 Hunger Tiurjar hyme'ne:us Iden 'i:dan illiberal 'ilibara:! ti'nent
Hospitant hospitant hunzen 'huntsan Hymne, -mnus 'hrm- identifizieren identi- illoyal 'ilaja:l impetuoso (it.) impe-
Hospiz hos'pi:ts Hupe 'hu.-pa n0, -mnus fitsi:rsn illuminieren ilumi- tu'o:so, -zo
Hospedar hospo'da:r hupfen 'fiYpfan Hypermie hyper\e:- Ideologe ide\o1o:ga 'ni:ran Impetus (It.) 'impetus
Hostie 'hostis Hiirde 'hrrda 'mi: Ideologie ide\oloj>i: Illusion ilu'zw:n impfen 'impfan
Hotel hotel ig, 44, 65 Hure 'hu-.ra Hyperbel hy'perbal id est (It.) li est illuster rtustar Implantation im-
M hy: 55 Huri Tiu.ri: hvperbolisch hyper- Idiom idi'o:m illustrieren ilu'stri:ran planta'tso:n
hben 'hy.bzn htirnen 'hrrnm "'bo:li[ idiomaiischidio'ma:tif Iltis 'ilis implicite im'pli:tsite
hibsch hrpf Hurrikan Tiurikan, hypertroph hyper- Idiosynkrasie idio- im im Imponderabile, pi.
Hubschrauber 'hu:p- 'harikan tro:f zynkra'zi: imaginar imagi'ne:r -bilien imponde'ra:-
fraobar hurtig 'hurti Hypertrophie hypsr- Idiot idi'o:t 49 Imagination imagina- bile, -ra'bi:lan
Hucke 'huka Husar hu'za:r trofi: Idiotikon idi'o:tikon so:n imponieren impo'ni:-
hudeln rhu:dzln huschen 'hufan Hypnose hrp o:za idiotisch idi'o:tif imbezill imbesil ran
Huf hu:f hiisteln 'hy:staln 56 Hypochonder hypo- Idiotismus idioismus ImbiB 'imbis Import im'pori
Huflattich 'hu:flati Husten 'hu:stan 54 'xondar Ido 'i:do Imitation imiasio:n importieren impor-
Hufte fir/ta Hut, pi. Hite hu:t, Hypokrisie hypo- Idol i'do:l Imitator imita:tor ti:ran
Hiigel 'hy.-gal kri'zi: Ido(lo)latrie ido(lo)- Imker 'imkar imposant impo'zant
hiig(e)lig 7ty:g(a)li Hlitte Hypokrit hypo'kri:t la'tri: immanent imahent impotent 'impotent
Huhn, pi. Hihner Hutzel Hypophyse hypo- Idyll iHvl Immatrikulation Impotenz 'impoients
hu:n, 'hy:nar Hyne hy:na fy:z3 idyllisch iUrlif imairikulasio:n imprgnieren impreg-
Huld hult Hyazinthe hyatsmti hypotaktisch hypo- Igel 'i:gal 33, 46 immatrikulieren ima- 'ni:ran
huldigen 'huldigan hybrid hy'bri:i aktif Ignorabimus (It.) igno- triku1i:rsn Impresario impre-
Hille Tirla Hybris 'hy.bns Hypotaxe hypoaksg Imme 'ima 'za:no
Hlse Jirlza 67 Hydra 'hy:dra Hypotenuse hypote- Ignorant ignofant Immediatgesuch ime- Impression imprs-
human hu'ma:n Hydrant hyUrant ' ignorieren igno'ri:ran di\'a:tgazu:x 'sw:n
Humaniora huma- Hydrat hy'dra:t hypo'te:k ihm, ihn, ihnen, ihr immens, pi. -se Impressionist impre-
ni\'o:ra hydraulisch hyraolif Hypothese hypote:zs i:m, i:n, 'i:nan, i:r fmens, -za sio'nisi
Humanismus' huma- Hydrid hy'dri:t 46, 6o immer 'imar Imprimatur impri-
'nismus 44. t>5
Hydriot hy:dri'o:t Hypsometer hrpso- ihresgleichen 'i:ras- immerhin imar'hm 'ma:tur
Humanist huma'mst Hydrogen hy:dro^e:n 'me:tar glaean, ' -- Immersion imer'zio:n Impromptu (f.)
huma.nit.rhumanie:r Hydrographie hy:- Hysterie hrste'n: ihrethalben 'iwthal- im moil imoUd cprty:
Huma.mtthumamte:i drografi: hysterisch hrse:nf ban Immobilien imo'bi:- Improvisator impro-
Humbug 'humbuk Hydropathie hy:dro- Ihro 'i:ro lan vi'za:tor
Humerale hume'ra:la pati: ihrzen 'i:rtsan Immortelle imortsla improvisieren impro-
Hummel 'humal Hydrostatik hy:dro- i i: Ikone iTtowa immun i'mu:n 54 vi'zi:ran
Hummer 'humar 'sta:tik iambisch i\'ambif Ikonographie ikono- Imperativ 'impara- Impuls im'puls
Humor hu'mo:r 50 Hydrotherapie hy:- lambus i\'ambus grnfi: ti:f, '- impulsiv, -v impul-
Humoreske humo- drotera'pi: Ibis 'i:bis Ikonoklast ikono- Imperator impe'ra:tor 'zi:f, -v
'reska Hydrozoen hy: dro- ich i 18, 73 'klast Imperfekt, -ktum imputieremmpMti:ran
Humorist humo'nst tso:an Ichneumon i'no0mon Ikonostas (ru.) ikono- 'imperfekt, -ktum, in (It., dt., e.) m 46
hurripeln 'humpaln Hygiene hy'gie:n3 Ichthyol ity'o:l 74 'sta:s in absentia (It.) in
Hmus 'hu:mus Hygrometer hy:gro- Ichthyosaurus iyo- Ikosaeder i:koza\ Imperialismus impe- ap'sentia:
Hund, pi. -de hunt, 'me:tar 'zaorus Ikterus 'ikarus rialismus inaktiv 'in\akti:f
-nda Hygroskop hy:gro- Ideal, ideal ide\'a:l Iktus, pi. Ikten 'ik- Imperium (It.) im'pe:- inappellabel in\ape-
hundert 'hundart 'sko:p idealistisch ide\a1istif tus, 'iktan rium 1a:bal
144 145
Inaugural(rede usw.) individualisieren m- infizieren mfitsi:ran inkonsequent 'inkon- insolvent Intarsia (pi. -ien) in-
m\aogu'ra:l- dividuali'zi:ran in flagranti (It.) m zekvent Insolvenz mzoVvents arzia, -ian
inaugurieren m\aogu- individuell mdividukl flagranii: inkorrekt 'mkorekt in spe (It.) m spe: Integral integra:l
'ri:ran Individuum mdfoi:- Inflation inflat,sw:n inkriminieren mkri- Inspekteur inspek- integrieren mtegri:rm
Inbegriff 'mbagnf duutn Influenz, -za influ- 0:r Intellekt mtelekt
Inbrunst 'mbmnst indizieren mdisiwn nts, -tsa inkrustieren mkru- Inspektion mspek- intelligent meligen
Inchoativum inko\- Indizium m'di:sium infolge in'folga sti:ran tsio:n, infp- Intendant intenant
a*ti:vum indolent 'mdolent Information mforma- Inkubation mkuba- Inspektor irfpektor Intendantur mten-
in concreto (It.) m indossieren mdo'si:r0n sio:n tsw:n Inspiration inspira- dantu:r
kon'kre:to: in dbio (It.) m 'dbio: infrarot infra'ro:t Inkubus 'inkubus sio:n Intendanz mten'dants
in contumaciam (It.) Induktion ina.uk- Inful 'inful Inkunabel inku'na:bal Inspizient mspitsent intendieren inten-
in konfu'ma:isiam tsio:n Inf usorien inju'zo:ran Inland 'inlant inspizieren mspitsi:-
in corpore (It.) in Induktor muktor Ingenieur my'nw:r Inlett 'inlet rsn Intensitt mtenzie:t
'korpore in dulci jubilo (It.) in ingenis inge'n0:s in medias rs (It.) m Installateur mstala- intensiv, -v mten-
Indanthren indan- 'dultsi: 'ju:bilo: Ingenium mg :nium mediais re:s 0:r 'zi:f, -v
'tre:n Indulgenz indulfeenis 64 inne(halten usw.) Installation mstala- Intention mtensio:n
Indefinitum mdefi- Industrie mdu'stri: Ingesinde 'mgszind 1sw:n interalliiert mfr\ali\-
'ni:tum industriell industri' 'el Ingrediens, pi. Ingre- nnen mw 6o installieren mstali:- 'i:r
indeklinabel indeki- induzieren mdutsi:- dienzien mgre:d- Innervation merva- rm Interdikt ineriki
ran ens, ingre:'dientsin so:n Instanz irstants interessant mtere'sant
indem m'de:m Indita (It.) m\'e:dita Ingrimm 'mgnm innig 'ini Instinkt m'siykt Interesse infefresa
Indemnitt indemni- in effigie (It.) inejigie: Ingwer 'lygvsr in nuce (It.) m 'nu:tse Institu mstitu:t interessieren inte-
'te:t infallibel mfalvbal Inhaber 'mha:b0r Innung 'muy Institution mstitu- re'si:rm
Independent inde- Infallibilitt infali- inhalieren mha1i:r3n inoffiziell 'm\ofisiel 1sio:n Interferenz interfe-
penent Inhalt 'mhalt in perpetuum (It.) m Inst(mann usw.) 'rents
independent (e.) in- infam mfa:m inhibieren inhifran psr'peu\um 'mst- Interieur e'r0:r
di'pendmt Infant, fm.-tin m- in infinitum (It.) m in petto (it.) m 'peto instruieren mstru'i:- nterim 'nterim
indes, -ssen mes, fan, -tin infi:'ni:ium inquirieren mkvi'ri:- rgn interimistisch mteri-
-sm Infanterie mfanttfri: , Initiale inisa:la 36 ran Instruktion mstruk- 'mistif
Index 'mdeks Initiative initswti:v0 Inquisition inkvizi- tso:n Interjektion interjek-
indezent 'mdesent infantil mfani:l Injektion inje tsio:n tso:n Instrument instru- tso:n
indifferent 'mdifarent Infarkt mfarkt injizieren injitsiwn Insasse 'inzass 6o interlinear mterline]-
Indigenat indige'na:t Infektion mfekso:n Injurie m'ju:rfo Inschrift 'infnft Instrumental (musik 'a:r
Indigestion mdiges- inferior mferib:r Inka 'iyka 35 Insekt irzskt usw.) instrumen- Interludium inter'lu:-
io:n Inferioritt mferiori- Inkarnation mkarna- Insel 'inzl ta:l- dium
indigniert mdigni:rt e:t tso:n Insparable (f., Pa- Instrumentation in- Intermezzo mter-
ndigo 'ndigo infernalisch mfer- Inkasso mltaso pageienart) sepa- strumento. tsio:n 'metso
Indikation indika- 'na:lif inklusive mklu'zi:va 'ra:bl Insulaner inzu1a:nar intermittierend inter-
tsio:n Inferno inferno Inkognito incgnito Inserat mze'ra:t Insulin mzu1i:n mitiwnt
Indikativ ' indikati:f , Infiltration mfiltra- 63 inserieren mze'ri:ren Insult irzult intern irtern
--- ' 47 tsw:n inkommodieren mko- Insertion inzer'tsio:n insultieren mzvltiwn Internat inter'na:t
indirekt 'mdirekt infiltrieren mfiltri:- Insiegel 'inzi:gsl Insurgent mzurgent International iner-
indiskret 'indiskre: Y3n inkompatibel inkom- Insignien in'signign in suspenso (It.) m natsw'na:l
Indiskretion mdis- Infinitesimalrech- pati:bal insinuieren mzinu- suspenso: internieren mler'ni:-
kre sio:n nung mfinitezi- inkompetent 'inkom- 'i:ran inszenieren mstse'ni:- rm
indisponiert 'mdis- 'ma:lrenuT) peten inskribieren inskri- wn Internist mter'nist
poni:rt Infinitiv 'mjiniti:f, inkongruent ' inkon- 'bi:rgn Intaglio (it.) inafio interpellieren inter-
Indium 'indium --- '- 47 gru\ent insolent 'inzolf.nl intakt mtakt
10 S i e b s , Deutsche Hochsprache. 18. Aufl.
146 147
interpolieren inter- intuitiv intu\iti:f Irredentist iredentist Jahrhundert ja:r'hun- Jett jucken 'jukan
pow:ran intus 'inus irregular 'ireguls:r dvrt jetzo 'jetso Jucker 'jukar
Interpret mter'pre:t in usum Delphini (lt.) irrelevant irelefvant Jak jak jetzt jetst jiideln 'jy:daln
interpretieren iner- m 'u:zum del'fi:ni: irern 'mn Jalousie, pi. -ien %a- jetzund jetsvnt Judika 'ju:dika
preti:ran Invalide inva1i:da irreparabel irepa'ra:- lu'zi:, -i:an 54, 72 Jeu 50: Judikatur judikatu:r
interpungieren inter- Invasion mva'zio:n byl Jam, (e.) d%em 76 Jeunesse dore (f.) Judizium ju'di:tsium
puy 'qi:ran Invektive invekti:va Irrigator irifea:tor jambisch 'jambif, 50,es do're: 52 Judo 'ju:do
Interpunktion iner- invenit (lt.) m<ve:nit irritieren iriti:rzn s. iambisch Jingo 'd$iygo Jugend 'ju:gant
puykso:n Inventar inventa:? Irrlicht 'irlit Jambus 'jambus, s. Jitterbug 'dytarbag Julfest 'ju:lfest
Interregnum mer- inventarisieren in- irrsinnig 'irzini lambus Jiu-Jitsu d^u 'd^itsu Juli 'ju.li 75
're:gnum ventari'zi:ran Irrtum 'irtu:m Jammer 'jamzr Job d $ob 72 Julklapp 'ju:lklap
interrogai iv interoga- Inventur mventu:r Irrwisch 'iroif Janhagel ,jan'ha:gsl Jobber 'jobar, 'd^obar Jumper (e.) 'djampar
Inversion mver'zo:n Ischias 'isias, 'ifas Januar 'janua:r 39, 75 Joch jox 49, 75 jung juy 64, 75, 82
Intervall internai invertieren mverti:- Isobare Vzo'a.T2 Jardiniere ^ardi- Jockei 'djoki Junge 'juya
intervenieren mer- ran Isolator i:zo1a:tor Jod/o:_49 Jiinger 'jryar 64, 82
vefni:ran investieren invesli:- isolieren i:zo1i:ran Jargon jodeln 'jo:daln Jungfer 'juyfar
Intervention inter- wn isomer i:zo'me:r Jarl jarl Jodid jo'di:t Jungfrau 'juvfrao 64
ven1sw:n Investitur investitu:r isomorph i:zo'morf Jasmin jas'mi:n Jodler 'jo:dlar Junggesele 'juygazela
Interview 'mtarvju: invitieren mvitiwn Isothere i:zoe:ra Jaspis 'jaspis 47 Jodoform jodoform Jungling 'jrpliy 79
Interviewer mtar- Invokavit invo7ta:yit Isotherme i:zo'terma Jatagan 'ja:tagan Joghurt 'jogurt jiingst jryst 64, 82
<uju:ar involvieren invoVvi:- Isotope i:zoto:p3 jten 'i's:tan Johanniter joha'ni:iar Juni 'ju:ni 75
Interzonen(handel ran isotrop i:zotro:p Jauche 'jaoxa johlen 'jo:lan jnior 'ju:nor
usw.) mtartso:nan- inwendig 'invendi Itazismus i:ta'tsismus jauchzen 'jaoxtsm Jokus 'jo:kus Junker 'juykar
Intestaterbe intes- Inzest inssst 47 item 't.-tem Jause 'jaoza Jolle 'jia junktim 'jurjktim
ta:t\erba Inzision mtstio:n iterativ iterati:f, jawohl ja^o:l Jom Kippur jo:m Junta (sp.) 'xunta
Inthronisation intro- Inzucht 'intsuxt Jawort 'ja:vort ki'pu:r Jupon jyp
nizafso:n inzwischen mtsvifsn Itinerarium itine'ra:- Jazz jats, d^ez Jongleur y>V&0:r 5^- Jura 'ju:ra
intka inti:m lon, pi. -nen 'i\on, rium je je: Joppe 'jopa juridisch ju'ri:dif
Intimitat intimi1e:t i\b:nsn itzo 'itso jedenfalls 'ie:danfals Jota 'jo:ta, vgl. lota Jurisdiktion ju:ns-
intolerant intolerant ionisieren i\oni'zi:rsn Izvozcik (ru.) iztoft- jeder 'j e: dar Joule (MaB) d^aol diktsw:n
Intonation intonu- lota (gr. Buchst.) fik jedoch je'dox Jour, J. fixe 3.T, 5. Jurisprudenz ju:ns-
1sio:n i\b:ta jedweder jetfae:dar Jiks 72 pruUens
intonieren into'ni:ran irden, -dne 'irdsn, J Jeep d&p 47 Journallle yur'na:j(a) Jurist ju'rist
Intoxikation intoksi- -dna 79 & jeglich je:kli Journal ^ur'na:l Jurte 'jurta
katsio:n irdisch 'irdif 46 j ia: 37 Jelngerjelieber je:- Journalist Jury (f.) 3yhV 72
intransigent intranzi- irgend 'irgant Jabot ^dbo: 49 tlei)arje:1i:bar 87 jovial jovi'a:l Jus (Recht) ius
Iridium ifdium jach jax Jemand 'je:mant Jubel 'ju:bal Jus (f. Brihe) jy;
intransitiv 'intranzi- ris 'i:ris 'acht, Yacht jaxt 39 jemine 'je:mine Jubilar jub1a:r just just
ti:f, --- '_ Irish stew (e.) enf "acke 'jaka Jen, Yen (Miinze, Jubilate (lt.) jubi1a:te Juste-milieu ^yst
mtravens mtrave- stju: "ackett $a'kef 72 Jap.) /e Jubilum jubi1e:vm milie:
'n0:s irisieren iri'zi:ran ade 'ja:dg jener 'je:nar 75 59 justieren jus'ti:ran
Intrigant intrigant Ironie iro'ni: "agd ja:kt 38 Jenever (ndld.) ja'ne:- jubilieren jubi1i:ran Justitia jusi:tsia
Intrige intri:ga ironisch i'ro:nif Jaguar 'ja:gua:r var Juchart, -chert Justitiar justitsa:r47
intrigieren intrigi:ran irrational 'iratsiona:l jh j E: 41 jenseits 'je:nzaets, 'jen- 'juxart, -xart Justiz justi:ts 47, 55
Introduktion intro- irrationell 'irasonel Jhe j's:g Jeremiade jeremi'a:da juchhe, -hei jux'he:, Jute 'ju:ta
duktsio:n irre 'ira Jahr ja:r 75 uwel fube.-l 44
Introtus intr o:\itus
Intuition mtu\itsw:n
irreal 'ire\a:l
Irredenta iresnta
jahraus jahrein ja:r\-
hos, ja:r\'aen
jerum 'je:rum
Jesuit jezu\'i:i
Jeton
-'hae
Juchten 'juxtan 55
juchzen 'juxtsan
J uwelier ju:ve1i:r 45
Jux j uks
10-
148 149

K, s. auch unter C Kaktus, pi. -tusse u. Kalotte kalota Kanal ka'na:l kantonal kanto'na:l Kapodaster kapo'da-
-teen Tiaktus, -tusa, Kalpak kal'pak Kanapee Tianape: kantonieren kanto- star
kka: -e:an kalt kalt 62 Kanarienvogel ka'na:- 'ni:r3n Kapok 'ka:pok
Kabale ka'ba:la Kalabreser kala'bre:- Klte Tielta ranfo:gal Kantonnement kan- Kapotthut ka'pothu:t
Kabarett kaba'rst zar Kaltschale 'kaUfa:^ Kandare kan'da:ra fon(a)'m Kappa (gr. Buchst.)
kabbalistisch kabali- Kalamitt klamite:t Kalvarienberg kal- Kandelaber kande- Kantor Tiantor tiapa
stif Kalander kalandar 1a:b3r Kantschu 'kantfu Kappe 'kapa 79
Kabel Tta.-bal Kalauer rka:laosr Kalville koKal(a) Kandidat kandi'da:t Kantus 'kantus kappen 'kapan
kabeln 'ka:baln Kalb kalp Kalzium ttaltsium kandidieren kandi- Kanu ka'nu: 54 Kapp(hahn usw.)
Kabine ka'bi:na kalben 'kalban Kamarilla kama'rifi,a 'di:r3n Kanle ka'ny:la 'kap(ha:n)
Kabinett kabi'net Kaldaunen kalaonan 47 kandieren kan'di:ran Kanzel 'kantsal Kppi 'kepi
Kabriolett kabriolet Kalebasse kale'basa Kambium Tiambium Kandis "kandis Kanzlei kantslae Kaprice ka'pri:sa
kachektisch ka'xek- Kaleidoskop kalaedo- Kambrik 'kembnk Kaneel ka'ne:l Kanzler fcantslar Kapriole kapn'o:la
trf 'sko:p Kambrium Tiam- Kanephoren kane- Kanzlist kans'list kaprizieren kapri-
Kachexie kaxeltsi: Kalenden ka'lendan brium fo:ran Kanzone kan'tso:na tsi:ran
Kachel Tiaxal Kalender kalendar 38 Kamee ka'me:a Kanevas 'kanavas Kaolin kao1i:n kaprizis kapritsw:s
kacken Ttakan Kalesche kalefa Kamel ka'me:l 44 Knguruh Tieyguru Kap kap 39 Kapsel liapsal 8o
Kadaver ka'da:var Kalfaktor kalfaktor Kamelie ka'me:lte 54 kapabel ka'pa:bal kaptivieren kaptfoi:-
Kader 1ta:dar kalfatern kalfa:arn Kamerad kama'ra:t Kaninchen ka'ni:nan Kapaun ka'paon ran
Kadett kaet 45 Kali 1ta:li 36 Kameralien kama'ra:- Kanister ka'nistar Kapazitt kapatsi- Kaput (Kapitel)
Kadi 7ia:di Kaliber ka'li:bar lian Kanne liana 37 1e:t 'ka:put
Kadmium 'katmium Kalif ka1i:f Kamille ka'mila kannelieren kana- Kapelle ka'pela kaputt ka'put 55
Kfer 'ke.-far Kalifat kalifa:t Kamin ka'mi:n 1i:ran Kaper (Gewirz, Kapuze ka'pu:tsa
Kaff kaf Kaliko Ttaliko Kamisol kami'zo:l 50 Kannibale kani'ba:h Schiff) 7ta:par 79 Kapuziner kaputsi:-
Kaffee (Getrnk) Kalium 'ka:lium Kamm kam Kanoe, s. Kanu kapern ka:parn nar
Ttafe 44 Kalixtiner kaliksi:- Kammacher "kamma- Kanon 'ka:non 50 kapieren ka'pi:rm
Kanonade kano'na:da Kapillar (rhren Kar ka:r
Kaffer 'kafar nar X3T ^~^
Karabiner kara'bi:nar
Kfig 'ks.fi Kalk kalk kmmen 'keman Kanone ka'no:na usw.) kapfla:r-
Kanonier kano'ni:r Kapital kapita:l 46, Karaffe ka'rafa
Kaftan 'kafan Kalkil kaVky.l 56 Kammer 'kamar Karambolage karam-
kahl ka:l 37 kalkulieren kalkuli:- Kmmerer 'kemarar Kanonikus ka'no:ni- 47
kus Kapitl kapits:l 47 bola:53
Kahm ka:m rm 42 Karamel karafmd
Kahn, pi. Khne Kalla 'kala Kammerrat 'kamar- kanonisch ka'no:nif Kapitale kapita:la
ka:n, IteMv 37 kalligraphisch kli- ra:t kanonisieren kanoni- kapitalisieren kapita- Karat ka^a:t
Kai (Quai) kae (ke:) >gra:W Kammrad 'kamra:t 'zi:ran li'zi:ran kartig ka'rs:ti
Kallus (med.) 'kalus Kamorra ka'mora Kantate (mus.) kan- Kapitalismus kapita- Karausche ka'raofa
57 lismus Karawane kamba.-na
Kaiman Tia: iman Kalmuser 'kalmoozar Kamp kamp ta:t3
Kainit kae'ni:t Kalme, -en Ttalma, ~an Kampagne kam'panJ3 Kantate (Sonntag) Kapitn kapite:n Karawanserei kara-
Kaiser fcaezar 57 Kalmuck (Zeug) Kampanile kampa- kan'ta:te Kapitel ka'pit3l 47 vanza'rae
Kajak fta.-jak kaVmuk 'ni:lc Kante 'kanta Kapitell kapiel 47 Karbatsche kar'ba:tfa
kajolieren Kalmus 'kalmus Kampanula kam'pa:- Kantel 'kantal Kapitol kapio:l Karbid kar'bi:t
ran Kaloderma kalo- nula Kanter 'kantar Kapitulant kapiu- Karbol kar'bo:l
Kajite ka'jy:t3 'derma Kmpe 'ksmpa Kantharide kanta- lant Karbolineum karboli-
Kakadu tiakadu: 54 Kalokagathie kalo- Kamp kampf 'ri:d3 Kapitular kapitu1a:r 'ne:um
Kakao kalia:\o kagati: kmpfen 'kempfan 66 kantig fianti Kapitulation kapitu- Karbon kaSboM
Kakerlak 'ka:karlak Kalomel lta:lomsl Kampfer liampfar Kantilene kanti'le:na lasio:n Karbonade karbo-
Kaki 'ka:ki Kalorie kalo'ri: kampieren kam'pi:ran Kantine kanti:na kapitulieren kapitu- 'na:d$
Kakophonie kako- Kalorimeter kalori- Kanaille ka'nalja 58, Kanton, pi. -ne kan- faran Karbonat karbo'na:t
fo'ni: 76 1o:n, -na 51 Kaplan ka'pla:n 39 Karbunkel kar'buykat
160 151
Kardamom karda- Kartuser karto0zar Kastell kassl Katholik kato1i:k Keil kael Kicks kiks
fao:m Karte 'karla 33,38,61 Kastellan kaste1a:n katholisch kato:lif keilen ftaelan Kidleder lkitlc:dar
Kardan(welle usw.) Kartei karae 85 Kasten 'kastan Katon, pi. -ionen Keiler "kaelar Kiebitz 'ki:bits
kar'da:n- Kartell kartel Kastrat kastra:t Ttatfon, kat\i'o:nsnKeim kaem kiebitzen 7ii:bisan
Karde 'karda Kartoffel karofal kastrieren kasri:ran Ktner 'ke:tnar keimen 'kaemsn Kiefer 7ti:far
Kardinal kardi'na:l Kartograph kario- Kasuar kazu\'a:r Kattun kau:n 54 keiner Ttaenar Kiekindiewelt lki:k\-
Kardiogramm kar- gra:f Kasuistik kazu'istik katzbalgen 'katsbal- Keks ke:ks 81 indi:velt
diogram Karton kar Kasus 'ka:zus gan Kelch kel Kiel ki:l
Karenz ka'rents Kartothek kartote:k Katachrese kaa- Katze 'katsa 33 Kelim 'ke:lim 7 Kieme 7ii:ma
karessieren kare'si:ran Kartusche karfufa 're:za Kauderwelsch 'kao- Kelle ftefo Kienspan 7ii:nfpa:n
Karfiol karfi'o:l Karussell karu'sel Katafalk katafalk darvslf Keiler 'kslar Kies ki:s
Karfreitag ka:rfrae- Karyatide karyatiifo Katakombe kata- kauen 'kaoan Kellner 'kelnar Kieselgur fti.-zalgu.-r
ta:k Karzer 'karsar 'komba kauern %aoarn Kelter faltar Kikeriki kikm^ki:
Karunkel karjufjkal Karzinom kartsi'no:m katalektisch kata- kaufen 'kaofan Kemenate kema'na:a Kilo 7ii:lo
karg, -g kark, -rga 37 5o 1e:ktif Kauffahrtei kaoffar- kennen, kannte Kilogramm ki:loferam
krglich Tierkli Kasak 7ia:zak Katalepsie katals'psi: tae 'kenan, 'kanta 51 Kilometer ki:lo-
Kargo Tiargo Kaschemme ka'fema Katalog kata1o:k Kaulbarsch 'kalbarf Kenotaph kenota:f hie:tar
Karies %:n|es kaschieren ka'fi:rm katalogisieren kata- Kaulquappe Tiaol- Kentaur kentaor, vgl. Kilowatt ki:lo<vat
Karikatur karikafu:r Kaschmir (Stoff) logi'zi:ran kvapa Zentaur Kiltgang Ttiltgaj)
karis kaH0:s "kafmir Katalyse kata1y:za kaum kaom kentern 'kentarn Kimme Ttima
Karmeliter karme- Kse 7ie:za Kataplasma kata- kausal kao'za:l Keramik ke'ra:mik Kimmung TtimuT)
1i:iar Kasen kaze\'i:n 'plasma Kausal(nexus usw.) Keratitis kerati:tis Kimono Tiimono
Karmesin karme'zi:n Kasel 7ia:zal Katapult kaapult kao'za:l- Keratose kerato:za Kinde ki'ne:da
Karmin kar'mi:n Kasematte kaza'maia Katarakt kata'rakt kaustisch 'kaostif Kerbe Iterba Kind kin 81
Karmoisin, s. Kar- ksen, kste, gekst Katarrh kaar 62 Kautel kaote:l Kerbel Iterbal kindlich Ttinth
mesin lke:zan, "ketsa, ga-
katarrhalisch kata- Kaution kaosio:n kerben Iterban Kinematograph ki-
Karneol karne\'o:l 'ks:st <ra:hf Kautschuk 'kaotfuk Kerker "kerkar nematogra:f
Karneval 'karnaval 39 Kaserne ka'zerm Kataster kaasiar Kauz kaots Kerl ksrl Kinetik, ki'ne:tik,
Karnickel kar'mkal Kasino ka'zi:no 46 Katastrophe kata- Kavalier kava1i:r 45 Kern kern kinetisch ki'ne:tif
Karnies kar'ni:s Kaskade kasfta.-da 'stro:fa Kavalkade kaval- Kerze 'kertsa 61 Kinkerlitzchen
Karnivore karni- Kaskett kasliet Kate 'ka.-ia 'ka:da Kescher %efar karlitsan
Kassa 'kasa Katechese kae'e:za Kavallerie kavalaH:, ke8 kss Kinn km
Karo %:> 49 Kassation kasaso:n Katechismus kate- Kessel Itesal Kinnlade %mla:da
Karosse ka'rosa Kasse 'kasa 'ismus Kavatine kavai:na Ketchup, s. Catchup Kino 'kr.no 49
Karosserie karosafa: Kasserol, -lie kasa- Katechumene kate- Kaverne kaierna Kette 'keta 76 Kiosk kiosk
Karotis ka'ro:tis 'rol, -Ia u'me:na Kaviar 'ka:viar Ketzer 'kesar Kipfel 'kipfal
Karotte kafaa Kassette ka'seta Kategorie katego'ri: KawaB, -sse kabas,-sa keuchen fcooan Kippe Tapa
Karpfen Tiarpfan 8o Kassia, -sie 'kasia, kategorisch kate- Kebse 'ke:psa 43 Keuchhusten kippen 'kipan
Karre 'karg 'kasi o:nf Kebsweib "ke.-psvaep hu:sfan Kirche fora 45
Karree kafre: Kassiber ka'si:bar Kater 'ka:tar keck kek Keule 'ky0la Kirchweih Tiirvae
Karrete kafe:ia Kassier, -rer ka'si:r,kat exochen (gr.) kat Kefir 'ke:fir Keuper Iko0par Kirmes 'kirmes, -mas
Karriere ka're:ra -rar ekso'xe:n Kegel 7te:gal keusch ko0f kirnen 'kirnan
kar(r)iert ka'ri:ri kassieren ka'si:ran Katgut 'katgvt 55 Kehle 'ke:la Khaki, s. Kaki kirre %ira
karriolen ka'rio:lan Kastagnette kastan- Katharsis Ttatarzis Kehraus lte:r\aos Khan ka:n, xa:n Kirsch, -sche kirf, -fa
Karst karst 'jeta 76 Katheder kate:dar kehren Jtewn Kichererbse %iar\- Kismet 'kismei
Karttsche karh:tfa Kastanie kasa:na 40 Kathete kae:it> Kehricht "ke.-nt 82 erpsa Kissen 'kisan
43 Kaste "kasia Katheter kae:ar Kehrreim kichern 'kiarn Kiste 'kista 68
Kartaune kartaona kasteien kastaean Kathode kato:da keifen Kicker 'kikar Kithara 7ii:tara
152 153
Kitharde kita'r0:da Klavichord klavi'kor, klischieren kli'fi:ran knausern 'knaozwn Koadj utor ko: \ Koje fio: j a
Kitsch kitf Klavier kla*vi:r 66 Klistier klisi:r Knebel Ttne:bal koagulieren ko:\agu- Kokan koka\'i:n
Kitt kit kleben 'kle:ban Klitoris 'kli:ions Knecht knet 1i:ran Kokarde koTtarda
Kittchen 'kitan kleckern Ttlskarn KUtsche Tilitfg kneifen, kniff Ttnae- Koalition ko:\ali- kokett koTst 45
Kittel lutai Klecks kleks klitschig Iditfi fan, knif so:n Koketterie kokeia'ri:
Kitze 'kitsa Klee kle: klittern Tiliforn Kneipe 'knaepa Kotan ko:e:1a:n Kokke 'koka
kitzeln Ttitsaln Kleid klaet 77 Kloake klo\'a:ka kneten 'kne:tm Kobe ko'be:a K0kkenm0ddinger
Klabautermann kla- Kleie 'klaea Klpfel Klcepfal knicken 'knikm Kobalt Tto.-balf (dn.) 'k0gan,m0-
'baoarman klein klaen 81 Klppel "klaepal Knicker 'kniksr Koben 'ko:ban iyar
Kladde Uada Kleinod rklaeno:t klppeln 'klcepaln Knickerbocker 'nikar- Kober 'ko:bar Kokon ko'k
Kladderadatsch kla- Kleister Uaestar Klops klops bokr Kobold 7fo:boli 50 Kokos 7io:kos
dara'da:tf 38 Klematis 7ile:matis Klosett klo'zet Knicks kmks Kobolz ko'bolts Kokotte koliota
klaffen Uafan klemmen 'klsman KloB, pi. KlBe klo:s, Knie kni:, pi. 'knii 63 Kobra 'ko:bra Koks ko:ks
klffen lilefan Klempner 'klsmpnar 'kl0:sa knien, kniet, (ich) Koch, pi. Kche kox, Kola %o:/
Klafter Ttlaftar Klepper fclepar Kloster rklo:st9r 49 kniee kni:n, kni:t, 'kcea 52 Kolben "kolban
klagen 'kla:gan Kleptomanie klepto- Klotz, pi. Kltze 'kni:0 Kcher 'kcear 73 Kolchose kol'o:za
Klger 1tle:g0r ma'ni: klots, 'klcetsa Kniff kmf Kchin 'kcem Koleopteren kolel-
klglich 'kls.-kli 81 klerikal kleri'ka:l Klub klup 55 knipsen 'knipsan Kodak 'ko:dak opte:ran
Klamauk kla'maok Kleriker 'kle-.rikar Kluft kluft Knirps knirps Kodein kode\'i:n Kolibri 'ko:libri 46
klamm klam Klerus 7tle:nrs klug, -g klu:k, -ga 53 knirschen linirfan Kder lio.-dar Kolik %o:lik
Klammer 'klamar Klette 'kleta kliglich 7ily:kli knistern 'kmstarn Kodex Tio.-deks Kolkrabe 7iolkra:ba
Klamotte kla'mota klettern 'kletarn Klumpen 'klumpan Knittelvers Tinitalfers kodifizieren kodifi- kollabieren kola'bi:ran
Klampe 'klamp Klient kli\'ent Klingel lklY'Q3l knobeln Tino.^baln si:ran Kollaborator, -rateur
Klampfe ftlampfa Klientel kli\sne:l Kluniazenser klunm- Knoblauch %no:blaox Kodizill koditsil kolabo'ra:tor, -bora-
Klang kla y Klima lkli:ma tsenzar 49 Kodukation ko: \ I0:r
klappen Uapan Klimakterium kli- Klunker Teluykar Knchel linceal 52 ka'tsio:n Kollaps kolaps
klappern 'klaparn mak"te:rium Kluppe %lup3 Knochen Itnoxan Koffizient ko:\efi- Kollation kola1sw:n
Klaps klaps klimatisch kli'ma:tif Kluver ftly.-var Knockout nokhot sisnt kollationieren kola-
klar kla:r Klimax lkli:maks Klysma 'klrsma. Kndel 7tn0:dal Koxistenz ko:\eksi- tso'ni:ran
klren 7ile:ran 42 Klimbim klirrbim knabbern 'knabarn KnoUe(n) 'knok(n) 'stsnts Kolleg ko1e:k
Klarinette klar'neta klimmen, klomm Knabe "kna:ba Knopf knopf Koffeiin kofe\'i:n Kollege ko'le:ga 36
klrlich tkle:rli Tiliman, klom Knblein 'kns:plaen Knorpel linorpal Koffer bofar kollegial kole^a:l 36
Klasse "klasa klimpern Uimparn 99 knorrig 'knon Ko(o)g, pi. Kge Kollegialitt kolegia-
klassifizieren klasifi Klinge 'kliya Knckebrot 'knka- Knospe Ttnospa 68 ko:k, 7i0:ga lite:t
tsi:ran Klingel 'kliyal bro:t Knote Ttnojia Kogel lo:gal Kollegium ko1e:givm
Klassiker 'klasikar klingen, klang, ge- knacken Ttnakan Knoten 'kno:tan Kogge tioga Kollektaneen kolsk-
Klassizismus klasi- klungen Ttli-gan, Knagge 'knaga Knubbe 'knuba Kognak 'konjak, 'ta:ne(a)n
tsismus klay, ge'kluyan Knall knal knuffen finufan 'koyiak 64 Kollekte kolekta
Klassizitt klasitsi- Klingklang 'klirjklay knapp knap 81 knillen 'knrhn Kognition kogni'tsio:n Kollekteur kolekt0:r
te:t Klinik ftli.-nik Knappe 'knapa kniipfen 'knrpfan Kohrenz ko:he:'renfs Kollektion kolek-
Klatsch klatf 8o klinisch 'kli.-mf Knappschaft "knap- Kniippel TmYpal Kohsion ko:he:'zw:n tsio:n
klauben Tilaoban Klinke ~ ~ faft knuppern 'knuparn Kohl ko:l koUektiv kolekti:f
Klaue Tilaoa Klinker Knarre fcnars knurren Ttnuran Kohle 'ko.-la 48 Koller folar
Klause Itlaoza klipp klip knarren Tinaran knusp(e)rig 'knus- Kohlrabi ko:l'ra:bi KoUett krtst
Klausel Tilaozal Klippe ftlip, Knaster Tinastar p(a)n Kohorte kofiora 65 Kolli, s. Kollo
Klausner Uaosnar Klippschule :nattern Ttnatarn Knust knu:st 54 Koinzidenz ko: in- kollidieren kolitti:ran
Klausur klao'zu:r klirren Tilirm Knuel 7mo0al Knute 'knuite tsients Kollision koli'zo:n
Klaviatur klaviatutr Klischee kli'fe: 46 Knauf knaof //sw 54 Koitus 'ko:[itus Kollo, pi -lli 'kolo, -li
154 155
Kollodium Jto1o:dium Kominform komin- Kommissionr komi- komplementr kom- ondensator konden- :onform konjorm
Kolloid kolo\'i:t 'form sio'ne:r plemsn'te:r 'za:tor :onrontieren kon-
Kolloquium kolo:- Komintern komm- kommod ko'mo:t Komplet k'ple: :ondensieren konden-
kvium tern Kommode ko'mo:ds komplett kom'plet i:rsn :onfundieren konfun-
Kolombine kolom- komisch 7io:mif Kommodore komo- komplettieren kom- Sondition kondi- 'di:ran
'bi:na Komitat komi1a:t 'Ao:r pleti:ran tso:n :onfus korfu:s 55
Kolon rko:lon 50 Komitee komite: 44 kommun ko'mu:n Komplex kom'pleks :onditionieren kondi- .onfusion konfu-
Kolone ko'lo:na Komitien ko'mi:tsian Kommunal (behrde 'zo:n
Kolonel (Schrift) 5o :ongenial konge'na:l
Komma, pi -mata usw.) komu'na:l- Komplice kom'pli:sa onditor kon'di:tor
kolo'nel fama, -mata 35, 50 Kommune ko'mu:na Komplikation kom- ^onditorei kondito- 'ongestion konges-
kolonial kolo'nia:l Kommandant koman- Kommunikation ko- plikatsio:n 'rae tw:n
Kolonie kolo'ni: munikatsio:n Kompliment kompli- ondolenz kondolsns Songlomerat konglo-
Kolonist kolo'mst Kommandeur koman- Kommunion komu- 'ment ondolieren kondoli:- ma'ra:t
Kolonnade koh'na:- 'd0:r 'nio:n kompliziert kompli- ran Kongregation kon-
da kommandieren ko- Kommuniqu komy- tsi:rt Kondor 'kondor gregasio:n
Kolonne kolona maniwn nifte: Komplott kom'plyt Kondottiere kondo- KongreB kongres 63
Kolophonium kolo- Kommanditr Tio- kommunistisch ko- Komponente kompo- tte:re kongrunt kongru\
fo:nium mandite:r 'nenta Konduite kdy'i:ta Koniferen konife:ran
Koloquinte kolo- Kommanditgesell- kommunizieren ko- komponieren kompo- Kondukt kondukt Knig, -gs, -g, -gin
Ttvmta schaft koman'di:tgs- munitsiiran 'ni:ran Kondukteur konduk- Ti0:ni, -s, -ga, -gm
Koloratur kolot-atu:r zelfaft Komdiant kom0- Komponist kompo- 10:r 73,82
kolorieren kolo'ri:ran Kommando ko'mando 'diant 'nist Konfekt konfekt 50 kniglich 'ke-.nikli
Kolorit kolo'ri:t kommen, kommt, Komdie ko'm0:d Komposite kompo- Konfektion konfek- 73, 82
KoloB kolos (kmmt), kam, Kompagnie kompa- 'zi:ta tsw:n Knigreich 'k0:nik-
kolossal kolo'sa:l kamst lioman, 'ni: Komposition kompo- Konferenz kon/e<rents rae 73, 82
Kolportage kolpor- komi, (kcemt), ka:m Kompagnon kpan'j zisio:n konferieren konfe'ri:- Knigtum 'k0:mtu:m
ta:y ka:mst 35, 37, 48, kompakt kpm'pakt Kompositum kom'po:- ran konisch "ko.-nif
kolportieren kolpor- 81 Komparativ Tiompa- zitum Konf ession konfe$io:n Konjektur konjek-
ti:rm kommensurabel ko- rati:f, --- '- Kompost kom'post konfessionell konfs- lu:r
Kolumbarium kolum- komparieren kompa- Kompott kom'pot slo'nsl konjizieren konjitsi:-
'ba.-rium Komment kobi 'ri:ran Kompresse kom'presa Konfetti konfst ran
Kolumne kolumna Kommentar komen- Komparse kom'parza Kompression kom- konfidentiell konfi- konjugieren konju-
Koma 7io:ma ta:r KompaB Itompas pre'so:n densel fei:ran
Kombattant komba- kommentieren ko- kompendis kompen- Kompressor, pi. -orenKonfiguration konfi Konjunktion kon-
lant i0:s kom'presor, -pr'so: guratsw:n jur)ktsio:n
Kombinat kombi'na:t Kommers kobiers 70 Kompendium kom- ran Konfirmand konfir- Konjunktiv 'kon-
Kombination kombi- Kommerz kobierts 'pendium komprimieren kom- 'mant juykt:f, ' 47
natsio:n kommerziell komer- kompensieren kom- konfirmieren konfir- Konjunktivitis kon-
kombinieren kombi- tsisl KompromiB kompro 'mi:ran .
'ni:ran Kommerzienrat ko- kompetent kompetent 'mis Konfiskation konfis Konjunktur kon-
Kombiise kom'by:za 'mertsfonra:t Kompetenz kompe- kompromittieren katsio:n jvyktur
Komet ko'me:t Kommilitone komili- tents kompromi ti:ran konfiszieren konfis- konkav, -v konTia.-f,
Komfort kom'fo:r, to:na Kompilation kompi- Komsomolze komso- tsi:ran -v 39, 63, 64
kfo:r 51 Kommis ko'mi: latslo:n Konfitre konfity:ra Konklave kon1tla:v3
komfortabel komfor- KommiB kotois kompilieren kompi- Komtess(e' Konflikt konflikt Konklusion konklu-
a:bal 51 Kommissar komi'sa:r 1i:ran s. Comtesse Konflux konfluks 'zo:n
Komik lko:mik Kommission komi- Komplement komple- Komtur kom'tu:r Konfderation konf0- Konkordanz konkor-
Komiker lko:mikar 'so:n <ment Konchylie kon'y:la daratsio:n 'dants
156 157

Konkordat konkor- Konsistorialrat kon- kontant kontant kontrollieren kontro- Konzentration kon- Kordon kor'd
'da:t kontemplativ, -v 1i:rm tsentratsio:n Korduanleder 'kor-
Konkordienformel Konsistorium kon- kontemplati:f, -v kontrovers kontrobers konzentrieren kon- dua:nle:dar
korkordfanformal zis1o:rium Kontenance ktfajns Kontroverse kontro- tsentri:r3n sren Ik0:ran
konkret kon'kre:t Konsole kon'zo:la Konterbande Teonfor- konzentrisch kon- Koriander korihndar
Konkubinat konkubi- konsolidieren konzo- Komtumaz kontu- tsentnf Korinthe ko'nnt3
'na:t H8i:rm Konterfei konforfae fma:ts Konzept kontsept Kork kork
Konkubine konku- Konsols fionzols Konterorder 7ionfr\- Kontur kontu:r Konzeption kon- Kormoran kormo'ra:n
'bi-.m Konsonant konzo- ordw Konus 'ko.-nus tsepsio:n Korn korn
Konkurrent konku- 'nant, ' Kontertanz fionfar- Kontusion kontu'zlo:n Konzern kontsern Kornea Crnea
'rent Konsortium kon'zor- tants Konvenienz konve- Konzert kontsert Kornelkirsche kor-
konkurrieren konku- tsium Kontesse, s. Kom- 'nens Konzession kon-
'ri:ran konspirieren konspi- tesse konvenieren konve- tse'so:n Kornett kor'nei
Konkurs kon'kurs 'ri:r3n Kontext kontekst 'ni:rsn konzessionieren kon- Korona ko'ro:na
knnen.kann, konnte Konstabler kon'sta:b- Kontinent Itontinsnt Konvent konhent tsesio'ni:r3n Krper 'kcerpsr
'kcenan, kan, 'konf lw kontinental kontinsn- Konventikel konvsn- Konzil kontsi:l Korporal korpo'ra:l
37 konstant korstant ta:l ti:kal konziliant kontsiliant Korporation korpora-
Konnex ko'neks konstatieren konsta- Kontingent kontiy- Konvention konven- konzipieren kontsi- 1sio:n
Konnexion konek- ti:ran 71 'gent so:n 'pi:rm Korps ko:r
'sw:n Konstellation kon- kontinuierlich konti- Konventionalstrafe konzis kontsi:s korpulent korpulent
Konnivenz koni^ents stelasio:n nu\'i:rh konventsio'na:l- Kooperation ko:opa- Korpus, K. jris usw.
Konnossement kono- konsterniert konster- Kontinuitat ftra:ft> raso:n 'korpus, k. 'ju:ns
sa'ment 'ni:rt kontinu\i'te:t konventionell kon- kooptieren ko:opti:- Korreferent korrefe-
Konquistador (sp.) konstituieren konsti- Konto Ttonto ventsio'nel nn 'rsnt
koykistador u\'i:ran Kontokorrent konto- Konvergenz konver- Koordinaten ko:ordi- Korregidor korexiHor
Konrektor "konrektor Konstitution konsti- ko'rent j>snfs 'na:tsn korrekt ko'rekt 50
Konseil k'se tutsw:n Kontor kon*to:r konvergieren konver- Kopal ko'pa:l Korrelat kore'la:t
Konsekration konze- konstitutionell kon- KontrabaB Ttontrabas t>i:rsn Kopeke ko'pe:ka Korrepetitor kore-
krasio:n stiiutso'nel kontradiktorisch kon- Konversation konver- Kper Tto.-par peti:tor
konsekuvkonzekufo:/ konstruieren kon- iradikto:nf zasio:n Kop, pi. Kpfe kopf, Korrespondenz ko-
Konsens kon'zens stru\'i:ran Kontrahage kontra- konversieren konver- 'kcepfs 8o responents
konsequent konze- Konstruktion kon- Tia: 33 'zi:ran kopfiber kopffytor korrespondieren ko-
Ttvent struktso:n Kontrahent kontra- Konversion konver- Kophta 'kofta respon'di:ran 71
Konsequenz konze- Konsul 'konzul 54 Tient 'zio:n Kopie, pi. -ien ko'pi:, Korridor Ttorido.^
Ttvents Konsulent konzulent kontrahieren kontra konvertieren konvsr- -i:an korrigieren kori^i:ran
konservativ, -v kon- Konsultation konzul- fii.-rm ti:r3n kopieren ko'pi:ran Korrosion koro:'zo:n
zervai:f, -i:v3 tatsio:n Kontrakt konrakt konvex kon'veks Koppel 'kopal korrumpieren korum-
Konservatorium kon- konsultieren konzul- Kontraktion kontrak- Konvikt konbikt Kopra 'ko:pra 'pi:ran
zervato:rium ti:ran 1so:n Konvivium konfyi:- Koprolith kopro1i:t Korruption korup-
Konserven kon'zervvn Konsum kon'zu:m 54 Kontrapunkt 'kontra- vium Kopula 'ko:pula tslo:n
konservieren konzer- konsumieren konzu- puykt Konvolut konvo1u:t kopulieren kopu'li:ran Korsage kor'sa:$a 69
<ui:r3n 'mi:ryn kontrr kontrs:r Konvoy Ikonvo0 Koralle ko'rala Korsar kor'za:r
konsignieren konzi- Konsumtion konzum- Kontrast kontrast Konvulsion konvul- Koran ko'ra:n ('ko:- Korselett korzalet
feni:ran 'tsw:n Kontribution kontri- 'zio:n ran) Korsett kor'zet
Konsil(ium) kon'zi:l- Kontagium konta:- buso:n konvulsiv, -v kon Korb, pi. Krbe korp Korso 'korzo
(-ium) gium Kontrolle kontroh vul'zi:f, -vs 69 Ticers 52 Korvette korbsta
Konsistenz konzis- kontagis kontafew:s Kontrolleur kontro- konzedieren kontse- Kordel fiordal Korybant kory'bant
tents Kontakt kontakt 10:r kordial kor'da:l Koryphe kory'fe:s
158 159

Kosak, pi. -ken ko- Krhe "krsca Kreditor 'kre:ditor Kringel Krypton 'krrpon kumulieren kumu-
bak, -kan krhen Tire^n Kredo ltre:do Krinoline krno1i:na Krystall, siele Kri- 1i:ran
Koschenille kofa- Krake, -en 7tra:ka, -an kregel 'kre-.gsl Krippe Ttnpa staU Kumulus 'ku:mulus
'ni:j(a) Krakeel kra7te:l Kreide 'kraeda Krise, -sis 7iri:za, -zis Kubebe kufbetia Kumys ku'mrs
koscher Tio.-far Krakel %ra:kal kreieren kre\'i:ran 36, 44 Kiibel 7ty:bal kund kunt
Kosekante ko:zekanta Krakowiak krafiovak Kreis kraes Kristall knstal Kubik(wurzel usw.) kuneiform kune\i-
kosen, koste 'ko.-zan, Kral kra:l kreisen 'kraezan kristallisieren knsta- form
%o:ss KraUe 'krala kreischen 'kraefm li'zi:ran kubisch Ttwbif knftig 'krnfti
Kosinus 7io:zinus Kram kra:m Kreisel Tiraezyl Kubismus ku'bismus Kunkel Ttuykal
Kriterium krite:rium Kubus %:trs Kunktator kuykta:-
Kosmee kos'me:a Krambambuli kram- kreiBen Ttraesan Kritik kriti:k 36, 47,
Kosmetik kos'me:hk 'bambuli Krem kre:m Kritiker Ttritkar Kiche TiYa 56 tor
kosmetisch kos'me:tif kramen 'kra:man Krematorium kre- Kuchen 1iu:xan 53 Kunst kunst
kritisch 7iri:iif 36 Kichlein Tty^laen 56 kunterbunt Tiuntar-
kosmisch 'kosmif Krmer lkre:mar mao:rium kritteln 'knyln 47
Kosmogonie kosmo- Krammetsvogel Krempe Ttrempa Kuckuck 'kukuk bunt
kritzeln 'kntsaln Kupee ku'pe:
go'ni: 'kramatsfo:gal Krempel 'krempal KrockefkrokE, krolst Kufe %M:/S
Kosmopolit kosmo- Krampf krampf krempeln Tirempaln Kfer 'ky.-far Kupfer tiupfar
Krokant kroTiani kupieren ku'pi:ran
po1i:t Kran kra:n Kremser 'kremzar Kroki kroli: Kuff ktrf
Kosmos Cosmos Kranich 'kra:ni 82 Kren kre:n Kugel 'ku:gal Kupon ku'p
Krokodil kroko'di:l 47
Kossat, -sste ko'sa:t, krank krayk 81 Kreole kre\'o:la Krokus 1tro:ktrs Kuh, pi. Kiihe ku:, Kuppe fiupa
-'se:te Kranz krants 68 Kreosot kreo'zo:t Tvy.a 53 Kuppel 'kupal
Krone %ro:na Kur ku:r
Kost kost 48 Krapfen 'krapfm krepieren kre'pi:r3n krnen rkr0:nan 51 kihl ky:l
kostal kosa:l Krapp krap Krepon kre'p kihn ky:n 55 Kur ky:r
Kronsbeere 'kro:ns- Kujon ku'jo:n Kurant kulant
kostbar 1i3stba.:r 8o Kraple kra'py:h Krepp krep be:ra
kosten Ttostan 49 Krasis lira:zis Kresse Ttresa kuj onieren kujo'ni:ran kuranzen ku'rantsan
Kropf kropf Kiiken Tvy.kan Kurare ku'ra:ra
kstlich 'kcesth 52 krass kras Kreszenz kressents Krte 'kre-.ta
kostspielig lkostfpi:li Krataegus krae:gus Krethi und Plethi Kukum(m)er kutiu- KraB 'ky.ras
Krotonl %ro:tow|0J mar Klirassier kym'si:r
Kostiim kosty:m 56 Krater 'krattar- 'kreiti unt 'ple:ti Kricke TtrYka
Kot ko:i Krtze 'kretsa Kretin kret Kukuruz 'kukwuts, Kuratel kurate:l
Krug, pi. Kruge -ruz Kuratie kurati:
Kotangens Tto.-aygens kratzen 'kratsan Kretonne kreton kru:k, 'kry.-ga
Kotau kolao krauen 'kraoan Kretscham 'kretfo.m kulant kulant Kurator ku^a:tor
Kotelett kot(a)1et kraulen 'kraoUn 8o Kruke 7iru:ka Kulanz kulants Kuratorium kurato:-
Kter 'k0:tar kraus kraos Kreuz kroots Krume "kru.-ma Kuli 7iu:K rium
Koterie ko:ta'ri: Krause 'kraoza Kreuzer Itnotsar krumm krtrm kulinarisch kuli'na:nf Kurbel Tiurbal
Kothurn koturn kruseln 7iro0z3ln kribbeln Ttnbaln Kriimper Ttrrmpar Kulisse kulisa Kurbis 'krrbis 55
Kotillon Tiotilj Krauseminze kraoza- Krickente 'knk\enta Krupp krup kullern Tiularn kuren 'ky.ran
Kotoneaster kotone\- 'mintsy Kricket Tvrikat Kruppe Tirupa Kulm kulm Kurfiirst >ku:rfrrst
'astar krausen 'kraozan kriechen, kroch Krippel farpai kulminieren kulmi- Kurial(stil) ku'ria:l-
Kotyledone kotyle- Kraut kraot TirKan, krox 49 Krustazeen kmsta- 'ni:ran Kurie %u:ra
o:na Krawall krabal Krieg kri:k tse:an Kult kaU Kurier ku'ri:r
Kotze fcotsa Krawatte krabafa kriegen, kriegst, Kruste 'krusta kultivieren kultibi:- kurieren ku'ri:ran
kotzen footsan kraxeln 'kraksaln kriegte rkri:gan, Kruziferen krutsi- ran kurios kuHo:s
Krabbe Ttraba Kreatur kre\atu:r kri:kst, 'kriMa Je:ran Kultur kulu:r Kurrende ku'renda
Krach krax Krebs, pi. -se kre:ps, Kriminal(gericht Kruzifix kru:tsifiks Kultus Ttultus Kurrentschrift ku-
krchzen Tiretsan -st> 43 usw.) krimi'na:l- Krypta TtrYpta 57 Kmmel formal 'rsntfnfi
Krad (Kurzw.) kra:i Kredenz kreents kriminell krimi'nel Kryptogamen Kummer fournar Kurs, pi. -se kurs,
Kraft kraft 77 (der) Kredit kre'di:t^j Krimmer Itrimar Kummet, -mt -M 55
Kragen ltra:gan kreditieren krediti:- Krimskrams 'knms- K ryptogramm 'kumat, -mt Kiirschner "krrfnar
Kragstein 'kra:kftaen ran krams kryptogram Kumpan kum'pa:n kursieren kur'zi:ran
161

160 Lauch laox leblos 1e:plo:s


Lampe lampa
Laryngoskop Laudanum laodanum Lebtag 'le:pta:k
Lebzelter 'le:ptssltar
Kursivschrit kur'zi:f- Lache laxa 38 gosliojp lauern laoarn
lcheln lealn Lampion l'pl, Larynx 'la:rrrjks lechzen letsan
fnft 35 lam'p- lauen 'laofan
Kursus fcurzus lachen 'laxsn lasch laf Lauffeuer 1aoffo0ar leck, Leck lek
Kurtisane kuri'za:na Lachs laks Lamprete lam'pre:ta Lasche 'lafa lecken lekan
Lancier l'se: lasieren la'zi:ran Lauge laoga ~ lecker Iskar
kurulisch ku'ru:lif Lack lak 37 Laureat, -tus laore\-
Kurve 'kurva Lackmus lakmus lancieren I'si:r3n lassen, lBt, lie B Leder 1e:dar
Lacrimae Christi (It.) Land lant 37 'lasan, lest, li:s 37 'a:t, -tus ledig 1e:di
Kur(rst usw.) ku:r- Landauer 'landaoar Laus laos
kurz kurts ,lakrime: 'knsti: lssig Issi lauschen 'laofan lediglich 1e:dikli
kusch kuf laden, ldst, ldt, lud landaus landein Lasso '/aso i Lee l:
lant\,aos lant\'aen Luschen (kleine
kuschen 'kufan 1a:an, le:ist, le:t, lu:t Last Zas Laus) 1o0san leer le:r
Kusine ku'zi:na laden, ladete 1a:dan, Lndler lendlar Lastadie lasta'di: Lauschen (nd., Er- Leze leftsa
KuB kus 33, 53 'la:data lndlich 'lenth Laster lastar legal lef>a:l
Landschaft lantfaft zhlung) 'loofan legalisieren legali-
KiiBchen Tirsan 56 ldieren le'di:ran lstern lestarn lausen 'laozan
Ktiste 'kYSia 56 Lady leidi Landser lanisar lstig lesti 'zi:ran
Lafette lafeta Landsknecht lants- last not least (e.) laut Zao Legat lefea.-t 38
Klister TiYstar Laute laota
knet la:st not 1i:st
Kustode kuso:da Laffe '/a/a
lang lar) 64 Lasur la'zu:r luten looian 58, 59 legato Legation
(it.) lefea:to
legasio:n
Kustos 'kustos Lafitte (f.) lafit Lautenist laota'mst
Lgel 1e:gal langatmig 1ay\a:tmi lasziv, pi. -v legen 1e:gan 81
Kutsche Tivtfa 53, 55 Lang(e)weile lauter laotar
Kutte 'kuta Lager 'la:gar lastsi:f, -v lutern 1o0tarn Legende legenda
Kutteln 'kutaln lagrimoso lagri'mo:so, vaela Ltare le:a:ra leger le'^e:r
.angmtig 1aymy:ti lautieren laoi:ran leggero (it.) le'd^e:ro
Kutter Ttutsr -zo Latein lataen Lava 1a:va
Kuvert kubert Lagune la'gu:na Langohr 1arj\o:r Latne(zeit usw.) legieren lefai:ran
langsam 'layza:m 64, late:n(a}- Lavendel labendal Legion lefeio:n
Kux kuks lahm la:m lavieren la*vi:ran
Kvas (ru.) kva:s lhmen 'le:man 79 latent latent Legislatur le:gislatu:r
lngst l y st lateral lata'ra:l Lavoir Za^a:r Legislative le:gis-
Kyklop ky'klo:p, vgl. Laib laep 57 Languste layfausta 64 Lawine la^)i:na
Zyklop Laich lae 57 Lateran lata'ra:n Lawn-Tennis h:ntsms lati:va
Kymograph ky:mo- Laie laea 57 langweilen layvaelan Laterna magica (It.) legitim legiti:m
laissez faire lese: fe:r langweilig larjvaeli la,terna 'ma:gika lax laks Legitimation legiti-
%ra:f Lanolin Iano1i:n laxieren lafksiwn
Kyniker "ky.-nikar Lakai laTiae 57 Laterne laterna matsio:n
Kynologie kynolofei: Lake 'la:ka Lanthan lanta:n Latifundium latifun- Lazarett latsa'ret Legitimist legiti'mist
Lanze lantsa dium Lazerte latserta Leguminosen legumi-
Kyrieeleison 'ky:rie\- Laken 'la:kan Lanzette lantseta Lazzarone, pi. -ni
elaezon lakonisch /a%o.w/ latinisieren latini- latsa'ro:ne, -ni 'no:zan
Lakritze laftntsa lapidar lapi'da:r 'zi:ran Lehen 1e:an
Lebehoch le:ba'ho:x
Lalenbuch 1a:lanbu:x Lapislazuli la:pis- Latitude latiy:da lebelang 1e:balarj Lehm le:m
1a:tsuli Latrine latri:na
'Lei lallen lalan
Lappalie la'pa:Ua 85 Lebemann 1e:baman Lehne 1e:na
Lab la:p Lama 1a:ma Latsche 1a:tfa \cbzn 1e:ban 41, 84 lehnen 'le:nan
Labarum 'la:barum Lambda (gr. Buchst. Lappen lapan latschen 1a:tfan 38 lebendig l^bendi 35, Lehnswesen 1e:ns-
Labe 1a:ba lambda lppisch 'lepif Latte lata ve:zan
Lapsus lapsus Lattich 'lati 85 Lehre 1e:ra
Laberdan laber'da:n Lambrequin lebenslnglich
Labial la'ba:l Lrche Isra Latwerge lafusrga lehren 1e:ran
Laren 1a:ran 1e:bansler)li Lei, s. Leu (Miinze)
labil labiil Lamelle la'mela Latz lats Lebenszeit
Labor la?bo:r lamentieren lamen- larghetto larfeeio lau Io 'le:bansisaet Leib laep 57
Laborant labo'rant i:ran Largo largo Laub laop 58 leibeigen 1aep\aegan
Larifari la:ri'fa:ri Leber 1e:bar leibhatig laep'hafti
Laboratorium labora- Lamento lafmento Laube 'laoba Lebewohl le.- J 87
Lrm lerm Laubholz laopholts
to:rium lamentoso lamen-
larmoyant larma- Lebkuchen 'le:pku:- leiblich laepli
Leibrente 'laeprenta
laborieren labo'ri:ran o:so, -zo Laubhiittenfest
Lametta lameta 'jant laophrtanfest xan 43
Labsal 1a:pza:l 38 Larve 'larfa
Labyrinth laby'rmt^,6 Lamm Iam H S i c b s, Deutsche Hochsprache. 18. Aufl.
162 163
Leica 'laeka Lepton, pi. Lepta Libertin (f.), -ner Linde linda Lobelie lo'be:la Longitudinal-
Leich lae 73 (Munze, gr.) lep- liberte, -i:nar lindem lindam loben 1o:ban (schwingungen
Leichdom laedorn ton, -ta Libido li'bi:do Lindwurm lintvurm lbUch 10:ph usw.) lorjgiudi'na:l-
Leiche lae3 Lerche lera Librettist librsist Lineal line\'a:l lobpreisen 1o:pprae- Looping (e.) 1u:pij)
Leichnam 1aena:m lernen lernan Libretto IMreto linear line\h:r zan '~~' LorbaB 'lorbas
38 Lesart Je:s\a:rt Licht lit lingual liyga.-l Loch, pi. Lcher Lorbeer 1orbe:r 49
leicht laet lesen, liesest u. liest lichterloh .htarto: Linguist liT)'gist lox, Icear Lord lort, -rd 50
Leid, leid laet Ias 1e:zan, 1i:zast, LichtmeB 'litmes Linie 1i:nia 47 Locke loka Lord Mayor (e.) lord
leiden, litt laedan, l li:st, la:s 37 Lid li:t link liyk locken lokan 'me:ar
Leidenschaft letal leta:l lieb li:p 18, 33, 45 links liyks 64 lcken Icekan Lore 'lo:ra
laedanfaft Lethargie letargi: liebugeln 1i:p\o0galn Linnen 'Iman locker lokar Lorgnette lorrjeta
leidlich laetli Lethe 1e:e Liebden 1i:pdan Linoleum li'no:leum locus sigilli (It.) Lorgnon lorrj
Leier 1ae3r Letter letar Liebe 1i:ba 8o Linon li'n ,lokus sifeili: los, -se lo:s, -za 67
leihen laean Lettner letnar lieben 1i:ban 61 Linotype laenotaep Loden 'lo:dan Los lo:s 48
Leihhaus 'laehaos letzte letsta Liebf r auen (milch Linse linza lodern 'lo:darn lschen Jcefan 33, 52
Leim laem 63 Leu (Tier) loa usw.) li:p'frooan- Lippe lipa 26, 43 Lffel Icefal losen 1o:zan
Lein laen Leu, pi. Lei (rum. liebkosen 1i:pko:zan liquid, -de liTtyi.-i, -da Log lok lsen 10:zan 51
Leinwand laenvant Miinze) leu, lei lieblich 1i:pli 61, 78 Liquida 1i:kvida logadisch loga'0:dif lslich 10:sli
Leis, pi. -sen laes, leuchten 1o0tan Liebling 1i:plif) 79 Liquidation likvida- Logarithmus, pi. -en LB Ices
laezan Leuchtturm 1o0tturm Liebstckel 1i:p- tsio:n loga'nmus, -an 3!) Losung 1o:zuy
leise laeza leugnen 1o0gnan 64,79 ftcekal liquidieren likvi'di:ran Loge 'Io: ^a Lot lo:t
Leiste laes Leukmie Io0ke:'mi: Lied li:t Liquor 1i:kvor loggen logan loten 'lo:tan
Leite laeta Leukoplast Io0ko'plast liederlich 1i:darh Lira, pi. -r 1i:ra, -r Loggia lodja lten 10:tan
leiten laetan 58 Leukozyten Io0ko- Lieferant lifa'rant 85 lispeln lispaln logieren Io' -$i:ran Lotos 1o:tos
Leiter laetar sy:tan lieiern 1i:farn List list 33 Logik 'lo:gik lotrecht 1o:tret
Lektion lsktso:n Leumund 1o0munt liegen, lag 1i:gan, la:k Liste lista 46 Logis Io'yi: Lotse 1o:tsa 49
Lektor, -ren, fm. -rin Leute 1o0ta 58 37 Litanei litofnae logisch 1o:gif Lotterbube lotarbu:ba
lektor, leko:ran, Leutnant 1o0tnant 19 Lif t lift Liter 1i:tar 46 Logos (gr.) logos Lotterie lota'ri:
-rm 50 Leutpriester 1o0t- Liga 1i:ga Litera litara Lohe 1o:a lotterig lotan
Lekttire lekty.ra pri:star Ligatur ligau.r literarisch lita'ra:rif lohen 1o:an Lotto loto
Lekythos 1e:kytos leutselig 1o0tze:li Ligron ligro'i:n Literatur liarau:r Lohgerber 1o:gerbat Louisdor li'do:r 50
Lemma, pi. -mata Lev, pi. -v (Munze, Liguster lifeustar Litewka litefka Lohn lo:n 48 Lwe 10:va 61, 66
lema, -mata Bg.) lej, leva Hieren li'i:ran LitfaBsule 'Iitfaszo0la lokal, Lokal- lo"ka:l(-) Loxodrome loksoro:-
Lemming lemiy Leve Me: Likr Wk0:r 83 Lithium 'li:tium Lokalitt lokali'te:t ma
Lemur, pi. -ren Leviathan levifatan Liktor, pi. -ren liktor, Lithograph litogra:/ lokalisieren lokaWzi:- loyal la'ja:l 39, 76
le'mu:r, -ran Levkoje lefko:ja likto:ran Litorale lito'ra:le ran lozieren lotsi:ran
Lende lenda Lex leks lila 1i:la Litotes litoie:s Lokativ 'lokati:f, Luchs luks 53
lenken 'lerjkan 64 lexikalisch leksi'ka:hf Lilie 1i:lla 47, 75 Liturgie liturfei: / Liicke Irka
lento (it.) lento Lexikon leksikon 50, Liliput lidiput 54 liturgisch lilvrgi! Lokomobile lokomo- Luder 1u:dar
Lenz lents 69 Limes 1i:mes Litze litsa 'bi:la Lues 1u:es
lenzen lentsan 'hombre lbr(a) Limit limit Livree liv're: Lok(omotive) lokfo- lutisch lu:tif
leoninisch le\o'ni:mf Liaison li\e'z jmitation limita- Lizentiat liisentsa:t moti:va) Luft luft
Leopard le\o'part Liane li'a:na Lizenz litsents Lokus 1o:kvs Lug lu:k
Lepidoptera, -ren Lias 1i:as limitieren limiti:ran Lizitation litsita- Lolch lol lugen 1u:gan
le.-piopera Libation libaso:n jmonade limo'na:da sio:n Lombard lombart liigen, liigst, log
'pte:ran Libell mel jmone li'mo:na Lloyd Io0t, loid lombardieren lombar- 1y:gan, ly:kst, lo:k
Lepra 1e:pra Libelle Wbela Limousine limu'zi:na Lob, gen. -bes lo:p, i:ran Luginsland 1u:k\m$-
Leprose le'pro:za liberal libe'ra:l lind lint -bas 48 Longe '15 5 lant
It
164
165
Liigner 'ly:gnar Lyra 1y.ro. 56 Magdalnien (f.) Mangobaum
Luke 1u:ka Mai me Malaguena (sp.) ma-
Lyrik 1y:nk magdale:'n Maid maet 57 lagefia baom
lukrativ Iukra1i:f lyrisch ly.rif Mgd(e)lein 'ms:kt- Malria ma1a:ria Mangold 'maygolf
lukullisch lulkuli/' Lysol ly'zo:l Maire ms:r
laen, -kdalaen 62 Mairie (f.) ms:'ri: Malefizkerl malefi:ts- Mangrove mayfero.w
lullen lulan Lyzeum lyse:um Magen 'ma:gan
Lumen 1u:men Mais mes ksrl Manie ma'ni:
mager 'ma:gar Maische 'maefa malen 'ma:hn Manier ma'ni:r
Lumme luma M Maggi 'magi
Ltimmel Irmal Maitre de plaisir Maler 'ma:lar manieriert mani'ri:rt
m em maggiore ma'd^o:re ,me:tra da ple:'zi:r Malerei ma:la'rae 85 Manierismus mani-
Lump, -pen lump, Maar ma:r Magie ma'gi: 'rismus
-pan 33 Maitresse, s. Mtresse Malheur ma10:r
Maat ma:t Magier 'ma:giar Maizena maetse:na malhonett 'malhonet Manifest manifest
lunar lu'na:r Machandelbaum magisch 'ma:gif Manifestation mani-
Lunch antf, Ice- 52 Majestt majests:t Malice ma1i:sa
ma'xandalbaom Magister mafeistar Majolika ma'jo:lika malizis malitsi0:s festaso:n
Liinett' ly'neta machen 'maxan Magistrat magis'tra:t Manikiire mani'ky:ra
Lunge luys Major ma'jo:r Malm malm
Machiche (Tanz) Magma 'magma Majoran majo'ra:n malproper 'malpropar, Manipel ma'ni:pal
lungern Ivgsrn mafitfe Magna charta (It.) manipulieren mani-
Llinse Irnza Machmation maxina Majorai majo'ra:t
,magna 'karta Majordomus 'ma:jor- Malter 'maltar puT,i:ran
Lunte lunta 'tsio:n Magnat magna.-t 39, manisch 'ma:nif
Lupe 1u:pa 'do:mus maltrtieren malrs-
Macht maxt 51 64 majorenn majo'ren i:ran Manko 'mayko
lupfen lupfan mchtig 'meti Magnesia magne:zia
Lupine lu'pi:na majorisieren majori- Malvasier maha'zi:r Mann, pi. Mnner
Mcon (f.) ma'k Magnesit magne'zi:t 'zi:ran Malve 'malva man, <menar
Luppe lupa Maon (f.) ma's Magnesium mafene:-
Lpus 'lu:pus Majuskel ma'juskal Malz malts Manna kiana
Madam ma'dam 39 zium Makadam makaHam Mama ma'ma: Mannequin bianakc
Lurch lur 73 Madame, pi. (An- Magnet magne:t 64
Lure 1u:ra makadamisieren ma- Mammon 'mamon mannigfach 'manifax
rede) Mesdames Magnetophon kadami'zi:ran Mammut 'mamut mnniglich 'memkli
lusingando luzirj- (f.) maam, me:- magneto'fo:n
feando Makame ma'ka:ma Mamsell mam'zel 82
da:m 39 Magnificai (It.) Make up mek 'ap man man 37 Manometer mano-
Lust lust 53 Mdchen rms:tan ma^ni:fikat 64
Liister Irstar 56 Makel 'ma:kal Mnade me:'na:da 'me:tar
Made 'ma:da Magnificus (It.), -kus mkeln ^ne:kaln managen Manver ma'n0:var
liistern Irstarn 56 made in Germany (e.)
lustig, -ige Ivsti, -iga Maki 'ma:ki Manager manovrieren man0-
meid in alarmam magnifique (f.) Makkaroni maka'ro:ni mancher 'mancar 73 *vri:rm
Listling Irstlir) Madeira (Wein) manjiji:k
Lustrum, pi. -stra Makler (Ma-) lma:klar Mandant manant Mansarde man'zarda
ma'de:m Magnifizenz magnifi- ('me:-) Mandarin mandaH:n Mansch manf
lustrum, -ira Mademoiselle, pi. tsents manschen 'manfan
Lutetium lute:tsium Mako 'mako Mandarine manda-
(Anrede) Mesde- Magnolie ma'gno:Ha Makrele ma'kre:la 'rv.m Manschette man'feta
lutherisch lutari f 55 moiselles (f.) magnus (It.) 'magnus Mantel 'mantal
lutschen lutfan Makrobiotik makro- Mandat man'da:t
mad(a)ma'zel, 64 bi'o:tik Mandatar mandaa:r Mantik 'mantik
Luv lu:f me:d(a)ma'zel Mahagoni maha^o:ni
luven 1u:van Makrokosmos, -mus Mande 'mandai Mantille manilja 47
madig 'ma:di Maharadscha makroTtosmos, -mus Mandoline mando- Mantisse mantisa
Luxation luksatso:n Madonna maona Manual manu\h:l
luxuris luksu'rw:s Makrone ma'kro:na 1i:na
adrigal madrifea:l Mahd ma:t Makrozephale makro- Mandorla (it.) tman- manuell manu\kl
Luxus luksus maestoso ma\esto:so, mhen 'me:an
Luzerne lu'tserna -zo tse'fa:la dorla Manufaktur manu-
Mher ^e.vr Makulatur makula- Mandragora man- faktu:r
Lykopodium tfaestro maestro Mahl ma:l Manuldruck ma'nu:l~
lyko'po:dium tu:r ra:gora
eutik ms'o0tik mahlen fma:lan Mal, mal ma:l Mandrill mannl druk
Lymphe Irmfa tfafia 'ma:fia Mhne 'me:na manu prpria (It.)
lynchen Irnan 57 mala fide (It.) 'mala: Mange ma'ne:^a
tfagazin magatsi:n mahnen 'ma:nan fide: Manen 'ma:nan 'manu: 'prpria:
Lynchjustiz agd, pi. Mgde Mahr ma:r
1rnjusti:s Malachit mala'xi:t Mangan marj^a:n 64 Manuskript manu-
ma:ki/me:kda38,8i Mhre bis:r0 malade Mangel 'mayal 'sknp
166 167

Manzanillobaum marmorn 'marmorn Masse 'masa 67 matur matu:r 54 Meditation me:dita- VEelisma, pi. -smen
mantsa'mljobaom marode ma'ro:da Masseur, fm. -euse Maturitt maturite:t tso:n melisma, -sman
Mappe 'mapa Marone ma'ro:na ma's0:r, -0:za Matz mais mediterran me:dite- Melisse melisa
Mar, -r me:r, -r Maronit maro'ni:t MaBholder hiatshol- Mtzchen 'metsan 'ra:n melk melk
Marabu 'ma:rabu: Maroquin maroTic dar Matze, -en 'matsa, -an meditieren me:diti:ran melken, melkt, molk
Maraschino mara- Marotte ma'rota massieren ma'si:ran mau mo Mdium 'me:dium melkan, melkt, molk
s 'kiino Marquis, fm. -se massig 'masi Mauer 'maoar 58 Medizin me:di*tsi:n 47 Melodie, pi. -ien me-
Marasmus ma'rasmus marTti:, -i:za mBig ms:si Mauke kiaoka Meer me:r 33 lo'di:, -i:an
marcato (it.) marTta.lo Mars mars massiv ma'si:f 47 Maul, pi. Muler maol, Meerrettich 'me:rreti melodis melo'di0:s
Marche fnebre (f.) marsch marf MaBlieb 'ma:sli:p 'moolar Meeting 'mi:tirj "" melodisch me'lo:dif
marf fy'ne:br 75 (der, die) Marsch maBregeln 'ma:sre:- Maulbeere 'maolbe:ra Megahertz mega'heris Melodram, -ma mlo-
Mrchen 'me:ran 42 marf 38 galn Maulesel tmaol\e:zal Megalith mega1i:t 'dra:m, -ma 39
Marchese, fm. -s Marscb.aU marfal 38 Mast mast Maulwurf faaolvurf Megaphon mega'fo:n Melone me'lo:na
(it.) marfee.-ze, (-se), marschieren mar'fi:- msten 'mestan Maurer 'maorar Megre mefee:ra Meltau 'me:ltao
-za (-s) ran Master 'ma:star 40 Maus, pi. Muse Megatherium mega- Membran mem'bra:n
Mareia (it.) 'martfa Marschroute 'marf- Mastix 'mastiks mos, 'mo0za 59 te:rium Memento mori (It.)
Marder kiardar ru:ta Mastodon mastodon mauscheln maofaln Mehl me:l memento: 'mori:
Marelle mbeis Marssegel 'marsze:gal Masturbation mastur- Muschen 'mo0san 73 mehr me:r 33 Memme 'mema
Marengo ma'rerjgo Marstall 'marftal 38 ba1sw:n mausern faaozarn mehrere 'me:rara Memoiren me'ma:ran
Margarine marga'ri:na martellato marte1a,:o Masurka maburka 69 mausetot 'maozao:t meiden 'maedan 39
Margerite marga'ri:ta Marter hiartar 38 Masut ma'zu:t 89 Meier 'maear 57 Memorabilien memo-
Marginalien margi- martern 'martarn Matador mata'do:r Mausoleum maozole:- Meierei maea'rae ratndian
'naMan martialisch mur- Match metf um Meile 'maela Memorandum memo-
Mariage ma'ra:$0 tsia:lif Mater dolorosa (It.) Maut maot Meiler biaelar <randvm
marianisch maHa:mf Mrtyrer bisrtyrar 'ma:ter dolo'ro:sa mauve (f.) mo:v mein maen memorieren memott:-
Marille mobila Martyrium marty:ri- Material mate'ria:l Maximal(betrag Meineid 'maen\aet ran
Marine mofri.-na um Materialist materia- usw.) maksi'ma:l- meinen 'maenan Menage me'na:^a 38,
Mariner mo!ri:nar Marxismus mar'ksis- list Maxime malisiima meinig 'maeni 44
marinieren mari'ni:- mus Materie mate:na Maximum 'maksimvm Meise 'maeza Menagerie mena^an:
ran Mrz merts materiell mate'riel Mayonnaise majo- MeiBel 'maesal menagieren mena' -y,:-
Marionette marw'neta Marzipan martsi'pa:n Mathematik matema- 'ne:za meist maest ran
maritim mariti:m Masche mafa 1i:k, -'ma:tik Mazurka, s. Masurka Meister 'maestar Mendikant mendi-
Mark mark Maschine ma'fi:na Mathematiker mate- Mechanik me'a:mk Melancholie melay- 'kant
markant marTtant Maser, -rn lma:zar, -rn 'ma:tik0r 73 koli: 74 Menetekel menete:kal
Marke 'marka Maske 'maska Matinee matVne: mechanisch me'a:mf melancholisch melar)- Menge merja
Marketender mark- Maskerade maska- Matjeshering 'matjas- meckern 'mekarn 'ko:lif 74 mengen merjan
tendar 'ra:da he:nrj Medaille mealja Melange m^l^(a) Mengsel <merjzal
Markgra 'markgra:/ maskieren mas'ki:ran Matratze matratsa Medaillon medaVj Melasse melasa Menhir 'menhir
markieren marki:ran Maskotte mas'kota Mtresse metresa Media 'me:dia Melde 'melda Meningitis menirj^i:-
Markise mar'ki:za Maskulinum 'masku- Matrikel matri:kal Mediante me:i'anta meiden 'meldan is
Markr mar7i0:r li:num, ' Matrize mari:tsa mediatisieren me:dia- melieren me1i:ran Meniskus me'mskus
Markscheider 'mark- Masochismus mazo- Matrone matro:na ti'zi:ran Melinit meli'ni:t Mennig, -ige 'meni,
faedar 'xismus Matrose matro:za mediava! me:i\e,:\i Melioration melora- -iga
Markt markt MaB ma:s Matsch matf Medikament me:dika- tsio:n meno (it.) 'me:no
Marmel 'marmal Massage ma'sa:^a matt mat 'ment meliorieren melio'ri:- Mensch menf
Marmelade marma- Massaker ma'sa:kar Matte 'mata Medisance (f.) me:di- ran Menschewik, pi. -wi-
1a:da massakrieren masa- mattsetzen 'matzetsan 'zs Melis me:lis ken, -ki menfehik,
Marmor 'marmor 50 rkri:ran 77 medisant me:di'zant melisch 'me:lif
168 169
menschlich 'msnfli messing(i)sch 'me- Mettwurst 'metvurst Militar milite:r minus 'mi:nus 35, 55 MiBton 'misio:n
Menstruation men- siy(i)f Metze metsa Miliz mi'li:ts 47 Minuskel mi'nuskal miBverstehen usw.
struatso:n Mestize mesti:tss metzeln 'metsaln Mille 'mile 47 Minute mi'nu:ta 'misfarfte:an 86
menstruieren men- Met me:t Metzger hietsgar Millennium milenium minuzis minutsw:s Mist mist
stru'i:ran Metall me'tal Meublement m0:- Milliardr milar'de:r Minze 'mmtsa Mistel mistal
Mensur men'zu:r Metalloid metalo\'i:t bl(a)'m Milliarde mrtarda Miozn miose:n misteri 'misan
Mensurai (musik Metallurgie meta- Meuchelmord 'mooal- Milli(gramm usw.) mir mi:r 46, 62 Mister (Abk.: Mr.)
usw.) menzu'ra:l- lurgi: mort 'mili(gram) Mirabelle mirofbela 'mistar
Mentalitt mentali- metallurgisch meta- meucheln 'mo0aln Millimeter mili'me:- Mirabilien mira'bi:- Mistral misra:l
te:t lurgif Meute 'moota fyy ' . Uan Mistress (Abk.: Mrs.)
Mental (reservation) Metamorphose meta- meutern 'moetarn Million mi1o:n Mirakel mi'ra:kal 'misis
menta:l- morfo:za Mezzanin metsa'ni:n Millionr milw'ne:r Misanthrop mizan- Miszellaneen mis-
Menthol meno:l Metapher metafar Mezzo(sopran usw.) Milreis (port.) miVrels, ro:p se'la:negn
Mentor 'mentor metaphorisch meta- 'metso(zotpra:n) -eif mischen 'mifan 46 Miszelle mistsela
Meni me'ny: fo:nf Miasma, pi. -smen Milz milts Mischmasch 'mifmaf mit mit 46, 8o
Menuett menukt Metaphysik meiafy- miasma, -mm Mime 'mi:ma Mischpoche mif'po:xa miteinander mit\-
mephitisch mefi:tif 'zi.k mich mi Mimik 'mi:mik Mise en scne (f.) ae'nandar
merci mer'si metaphysisch meta- Mickymaus 'miki- Mimikry 'mimikr ,mi:z fse:n(a) Mitgift 'mitgift
Mergel mergal fy.zif maos mimisch 'mi:mif miserabel miza'ra:bal mithin miVhin
Meridian meri'dia:n Metastase meta'sta:za Midshipman 'md- Mimose mi'mo:z3 Misre mi'ze:ra Mitleid 'mitlaet 77
Meringe me'nyga Metathese meta.te:za fipmen Minarett minarei 44 Miserere (Psalm) mi- Mitra 'mi:tra
Merino me'ri:no Metempsychose met\- Mieder faii:dar minder 'mmdar ze're:re Mitrailleuse mitra-
merkantil msrkanti:l empsy'o:za Miene 'mi:m Mine 'mi:na Misericrdias Domini 'j0:za
merken foierkan Meteor mete\'o:r 50 Miere 'mi:ra Mineral mina'ra:l (It.) mizeri,kordia:s Mitropa miro:pa
Merle 'merla Meteorologie mee\- mies mi:s Mineralogie minara- 'domini: Mittag 'mita:k
Mesalliance mezals orologi: Miesmuschel 'mi:s- lo^: Misogyn mizogy:n 57 Mitte 'mita 59
69 Meter *me:tar mufal Mineur mi'n0:r Mispel 'mispal mitteilen mittaelsn 6o
meschant me'fant Methan meta:n Miete 'mi:ta Miniatur miniau:r MiB mis Mittel 'mital ~~~
meschugge me'fuga Methode meto:da mieten 'mi:tan minieren mi'ni:ran Missal, -l mi'sa:l, -l mittels, mittelst mi-
Meskalin meska1i:n Methodist metoist Migrne mifere.-na minim mi'ni:m 47 miBbehagen 'mis- tals, 'mitalst
Mesner 'mesnar Methyl mety.l Mikroben mi7iro:ban Minimal(betrag usw.) baha:gan 86 mitten 'mitan
mesolithisch mezoli:- Methylen mety1e:n Mikrokosmos, -mus mini'ma:l- miBbrauchen usw. Mitternacht mifrnaxt
tif Metier metie: 45 mikro'kosmos, -mus Minimum 'mi:nimum mis'braoxan 86 Mittfasten 'mitfastan
Mesothorium mezo- Metonymie metony- Mikrometer mikro- .46 missen 'misan Mittsommer 'mit-
to:rivm 'mi: me:tar Minister mi'nisar MiBernte 'mis\ernta zomar
Mesotron mezoro:n Metope meto:pa Mikrophon mikrofo:n Ministerium minis- Missetat 'misata:t Mittwoch 'mitvox
Mesozoikum mezo- Metrik 'me:tnk Mikroskop mikro- te:rium miBhandeln mis'han- Mixed Pickles (e.)
tso:\ikum metrisch 'me:tnf 'sko:p Ministrant ministrant daln 86 'mikst !pikalz
MeBbuch 'mesbu:x Metrologie meirologi: Mikrotom mikroto:m Minne 'mina 46 miBhellig 'misheli Mixer 'miksar
Messe 'mesa Metronom metro'no:m Mikrozephale mikro- Minnesinger bima- missingsch 'misiyf Mixtur miksu:r
messen, miBt, maB Metrpole metro'po:la tsefa:la ziyar Mission mi'so:n Mnemotechnik mne:-
faesan, mist, ma:s Metropolit metropo- Milan 'mi:lan minniglich 'minikh Missionar misw'na:r motenik
Messenger boy (e.) 1i:t Milbe 'milba minore (it.) mi'no:re Missiv, -ive mi'si:f, Mob mop
'mesandjar bo0 Metropolitan metro- Milch mil minorenn mino'ren -i:va Mbel 'm0:bal
Messer 'mesar polita:n milde 'milda Minoritt minorite:t miBlich 'misli mbil mo'bi:l
Messieurs, s. Mon- Metrum 'me:trum mildttig, -ige miltte:- Minstrel mmstrel miBliebig 'misli:bi Mobiliar mobi1la:r
sieur Mette 'meta ti, -iga -- Minuend, -ndus m- miBlingen misliyan mobilisieren mobili-
Messing 'mesiy Metteur me0:r Milieu milw: 52 nunt, -ndus 86 'zi:ran
170 171
mblieren m0'bli:ran Molekel mo1e:kal Monolith mono1i:t Moralitt moralite:t Motor, pi. -ren 'mo:- mummeln Mumme 'numa
mchte, s. mgen Molekiil mole%y:l Monolog mono1o:k Morne mo're:na tor, moto:ran 50 'mumaln
Mockturtlesuppe molekular molekula: Monomane mono- Morast mo'rast motorisch mo'to:nf miimmeln 'mrmaln
'moktcertlzupa molestieren moles- 'ma:n3 Moratorium morato:- motorisieren motori- Mummenschanz 'mu-
modal mo'da:l ti:ran Monomanie mono- rium 'zi:ren manfants
Modalitt modalite:t Molke 'molka ma'ni: morbid, -de mo/bi:t, Motte 'mota Mumpitz 'mumpits
Mode 'mo:da Molkerei molka'rae Monopol mono'po:l -da Motto 'moto 50 Mumps mumps
Model 'mo:dal Moll mol Monopteros mo'nop- Morbiditt morbidi- mouillieren mu'ji:ran Mund munt
Mndel 'mrndal 55
Modell mo'dei Molla(h) 'mola eros ts:t 50 55, 76
modeln 'mo:daln mollig 'moli Monothesmus mono- Morchel 'moral Moulinet (f.) muli'ne: munden teundan
Moder mo:dar Molluske moluska te\'ismus Mord mor moussieren mu'si:ran munden 'mrndan
moderato mode'ra:to Molossus molosus monothestisch mo- Mordent morent Moustrien (frz.) mundieren mun'di:ren
modern (verb)'mo:dani molto (it.) 'molto note\'istif Morder 'mcerdar muste'ri miindig, -ige, -g
modern (adj.) moern Molybdn molYb'de:n monoton monoto:n More, s. Mora Movens hiovens 'mTndi, -iga, -g 55
modest modest Moment mo'ment Monotonie monoto'ni: Morelle modela Mwe 'm0:va mundlich 'mrnth
Modifikation modifi momentan momsn- Monseigneur mse- Mores 'mo:re:s Mucke 'muks Mungo fauygo
1a:n 'fi0:r morganatisch morga- Micke 'mrka Munifizenz munifi-
modifizieren modifi- Monade mo'na:da Monsieur, pi. Messi- 'na:tif mucken 'mukan tssnts
tsi:ran Monarch mo'nar eurs (f.) ma's0:, Morgen, mbrgen mucksen fauksan Munition munitsfan
modisch 'mo:dif Monarchie monar'i: me's0: 52 biorgan miide <>ny:da 55 munizipal munitsi 'p: l
Modistin moistm Monat 'mo:nat 38, 84 Monsignore monsi- Morgue $norg(a) Muezzin mukzzm munkeln 'moykaln
Modul 'mo:dul 'jio:re Mormone mor'mo:na Muff, -fie muf, -fa Miinster 'mrnstar
Modulation modula- Mnch mcen 52 Monster(konzert Moritat 'mo:rita:t mufig 'mufi munter 'muntar
tsio:n Mond, pi. -nde mo:nt, usw.) 'monsfsr- moros mo'ro:s Mufflon 'mufl Minze 'mrntsa
Modus, M. vivendi -nda 49 Monstranz mon- Morphinist morfi'nist Mufti 'mufti Murne mu're:na
usw. (It.) 'mo:dus, Mondamin monda- 'strants Morphium morfium Miihe 'my:a mrbe 'mrrba
'modus vi:bendi: 'mi:n monstros mon'str0:s Morphologie morfo- (sich) mhen 'my:an murksen 'murksan
murmeln 'murmaln
Mofette mofsta mondn mon'de:n Monstrum 'monstrum logi: Muhle 'my:la
mogeln 'mo:galn Moneten mo'ne:tan Monsun mon'zu:n morsch mor f Muhme 'mu:ma Murmeltier 'murmal-
mgen, mchte, Money (e.) 'mani Montag bio:nta:k 49 morsen 'morzan Mihsal 'my:za:l 67 ti:r
mchte 'm0:gan, monieren mo'ni:ran Montage monta:"53 Mrser 'moerzar 52 mhsam 'my:za:m 67 murren 'muran
'moxta, 'mosta 51 Monismus mo'msmus Montan (industrie Mortadella mortattela Mulatte mu'lata Mus, gen. -ss mu:s\ 53
mglich 'm0:kli Moniteur moni't0:r usw.) monta:n- Mortalitt mortali- Mulde 'mulda
Mogul 'mo:gul Monitor 'mo:nitor Monteur mont0:r fe.- Mull mui Musaget muzafce-t
Mohr mo:r Monitum 'mo:nitum Montgolfiere mgol- Mrtel 'mcertal Mll mrl Muschel 'mufal
Mohn mo:n Monochord monoTiort Mosaik moza'i:k Miiller 'mrhr Muse 'mu:za 36
Mohr mo:r 33 Monodram, -ma mo- montieren moni:r3n mosaisch mo'za:\if Mulm mulm Musehnann 'mu:zal-
Mhre tn0:ra no'dra:m, -ma Montur montu:r Moschee mo'f: muhnig 'mulmi man
Mohrribe 'mo:rry:ba Monogamie monoga- Monument monu- Moschus 'mofus multipel multi:pal Museum mu'ze:um 36
Moir mcfre: *" 'mi: 'ment Moskito mos'ki:to multiplex 'multipleks Musik mu'zi:k
mokant mofiant Monogramm mono- Moor mo:r 48 Most most 49 Multiplikation multi- musikalisch muzi-
Mokassin moka'si:n gram Moos mo:s 48 Mostrich 'mostn plikatsfan 'ka.-kf
mokieren mo'ki:ran Monographie mono- moosig, -sige, -s'ge Motette motsta multiplizieren multi- Musiker 'mu:zikst
Molar mo7a:r grafi: kio:zi, -zigs, -zg Motion motsio:n plitsi:ran Musikus 'mu:zikus
Molasse molasa Monokel mo'nokal tfop mop Motiv, -v moti:f, -v, Multiplum 'multi- musisch 'mu:zif
Molch mol 73 nonoldin monotifan tfoped mo:pe:t motivieren motifrat plum, ' musivisch mu'zi:vif
Mole, (it,) Moio 'mo:la, Monokotyledonen Hora, -r 'mo:ra, -r (con) moto (it.) Mulus 'mu:lus musizieren muzitsi:-
'no:lo i monokotyle'cLo:mn Voral mo'ra:l (kon)mo:io Mumie 'mu:ma 35 ran
172 173

Muskat mus7ia: mysteris mTste'r0:: Natives (e.) 'neltivz 'ndka ^eurastheniker no0-
Nagajka (ru.) rase:mkar
Muskateller muska- Mysterium mrste:- Nativitt nativite:t Nelson (Ringen)
telar rium Natrium 'natrium 38 'nelzon euritis no0'ri:tis
Nagel, pi. Ngel <eurologie no0rologi:
MuskatnuB mus'ka:t- Mystifikation 'na:gal, 'ns:gal Natron 'na:iron 50 emesis 'nemezis
nos mYStifikatsio:n Natter 'natsr icnnen, nannte Sleurose no0'ro:za
Nagelfluh 'na:galflu: icutral no0tra:l
Muskel 'muskal 55 mystifizieren mrsti- nagen 'na:gan Natur natu:r 'nenen, 'nanta
Muskete mus7te:ta fisi:rsn Naturalien natu'ra:- Neodym ne\o'dy:m Seutron, pl.-nen
nah, -he na:, 'na:a 65 'no0tron, -tro:nan
Musketier musketi:r Mystik 'mrstik 57 Nhe 'ne:a Kan neolithisch, -ikum
muskuls musku10:s mystisch 'mrstif naturalisieren ne\o1i:tif, -ikum !^eutrum 'no0trum
nahen 'na:m ew Deal (e.) nju:
MuBe 'mu:s3 53 Mystizismus mrsti- nhen 'ne:an naturali'zi:ran ISIeologe, -ismus
Musselin musa'li:n tsismus nhern 'ne:arn Naturalist natural st ne o1o:ga, -logismus Ui:l
mssen, muB 'mrsan Mythe 'my:ta Naturell natu'rel Nexus 'neksus
Naht na:t 37 Non 'ne:\on nicht nit
mus 53, 59 mythisch 'my:tif naiv, -v na\'i:f, -i:va natrlich naty:rli Neophyt ne\o'fy:t
miiBig 'my.si Mythologie mytologi. Naue 'naoa Nichte 'nita
Navitt na\imts:t Neo(verismus usw.) nichtig 'niti
Mustang 'mustay Mythus 'my:fus Najade na'ja:da Nautik 'naotik ne o(ve'nsmus)
Muster 'mustar 53 Myzel mytse:l Nautilus 'naotilus nichts mts
Name, -en 'na:ma, -m Nephrit ne'fri:t Nichtsnutz 'mtsnuts
Mut mu:t nmlich 'ne:mli 43 nautisch 'naotif
Muta 'mu:a Navigation naviga- Nephritis ne'fri:tis Nickel 'nikal
Nandu 'nandu Nepotismus nepotis- nicken 'nikan
Mutation mutatsw:n Nnie 'ne:nia tsioin
mutatis mutandis N Nazi 'na:tsi mus nieder 'ni:dar
Napf , pi. Npfe napf, neppen 'nspan niedlich 'ni:tli
(It.) mu:,ta:ti:s mu:- n s.n 'nepfa Nebel 'ne:bal
tandi:s Nabe 'na:by Naphtha 'nafta neben 'ne:ban Nerv, pi. -ven nerf, niedrig 'ni:dn
muten 'mu:tm Nabel 'na:bal nebst ne:pst 43 -fan 66 Niello Melo
Naphthalin nafta1i:n nervig 'nervi 66 niemand 'ni:mant
mutieren mu"ti:ran Nabob 'na:bop Narbe 'narba Necessaire nese'se:r
mutig fau:ti nach na:x 38 Narde 'narda necken 'nskan nervos nerfy0:s 66 Niere 'ni:ra
mutmaBen 'mu:t- Nachbar 'naxba:r 38 Nefe 'nefa Nervositt nervozi- niesen, nieste 'ni:zan,
Nargileh nargile: te:t 'ni:sta
ma:san Nachen 'naxan 38 Narkose narko:za 44 Negation negatsio:n
Mutter 'matar 53, 62 nachgerade 'na:x- negativ, Ne- 'ne:gati:f, nervus rerum (It.) NieBbrauch 'ni:sbraox
narkotisch narTto.lif tnervus 're:rum Nieswurz 'ni:svurts
mutuell mutu\kl Narr nar 62
Mutung 'mu.-tuy Nachhut 'na:xhu:t Narretei naratae Negatron, pi. -nen Nerz nsrts 43 Niet ni:t
Miitze 'mrtsa 55 Nachmittag 'na:x- 'negatron, tro:- Nessel 'nesal Niete 'ni:ta
Narwal 'narva:l Nest nss nieten 'ni:tan
Muzik (r.) mu'^ik mita:k Narzisse narlsisy nan
My (gr. Buchst.) my: nchst ne:st NarziBmus nartsis- negieren ne'gi:ran nesteln 'nestaln Nigger 'nigar
Mykose myltotza Nacht, pi. Nchte Neglig negli'$e: Nesthkchen 'nest- Nihilismus nihilis-
mus he:kan mus
Mylady mileidi naxt, 'neta 42 nasal na'za:l 39 Negoziant negotslant
Mylord milord Nachtigall 'naxtigal naschen 'nafan Negus 'ne:gus nett nei Nihilist nihilist
Mynheer (Mijn-,holl.) nchtigen 'netigan nehmen 'ne:man 43 netto 'neto Nikol 'nikol
Nase 'na:za Nikotin nikoi:n
ma'ne:r Nachtisch 'na:xtif Nashorn 'na:shorn Nehrung 'ne:ruy Netz nets
Myocardon myokar- nachtlich 'neth 73 Neid naet 8o netzen 'netsan Nilpferd 'ni:lpfe:ri
naB nas 38 Nimbus 'nimbus
o:n nachtschlafend 'naxt- nssen 'nesan neigen 'naegan neu no0
Myom my'o:m fla:fant nein naen 63 Neugierde 'no0gi:rda nimmer 'nimar
Nation na'tsw:n 45, Neujahr 'no0ja:r Niobium ni'o:bium
Myop, -p my'o:p(a) Nachttisch 'naxttif 47. 5i, 70, 75 Nekrolog nekro'lo:k
Myopie myo'pi: Nackedei 'naka~dae Nekromant nekro- neulich 'no0li nippen 'nipan
national natsio'na:l Neumen 'no0man Nippes 'nipas
myopisch my'o:pif Nacken 'nakan Nationalist natsona- 'mant
Myosotis myo'zo:tis nackend, nackt Nekropole, -lis nekro neun no0n Nippsachen 'mpzaxan
list nirgends 'nirgants
Myriade myn'a:da 'nakant, ndkt Nationalkonomie 'po:la, neftmpolis Neuralgie
Myrrhe 'mrra Nadei 'na:dal natsio'na:l\0kono- Nekrose nefcrotza Neurasthenie no0- Nirwana nirba:na
Myrte hirrfo Nadir na'di:r Nektar 'nsktar raste'ni: Nische 'ni:fa 46
174 175

Nifi, -sse nis, -s non possumus (It.) Novum (It.) 'novvm Obdach 'opdax Observanz opzerbants offenkundig 'ofan-
nisten 'mstan no:n 'posumus Noxe 'noksa Obduktion opduk- Observatorium kundi
Niton 'ni:ion Nonsens 'nonzens 44 Nu nu: tso:n opzervato:rivm offensiv ofen'zi:f
Nitrat nitra:t Nonstop(flug usw.) Nuance ny's,a obduzieren opdutsi:- Obsidian opzidi'a:n Offensive ofen'zi:va
Nitrit nilnt non'stop(flu:k) nuancieren ny'si:ran ran obsiegen 'opzi:gan ffentlich 'cefmth
Nitroglyzerin ni:tro- Nonvaleur (i.) niichtern 'nrtarn Obedienz obedi'ents obskur op'sku:r offerieren ofe'ri:ran
glytsa'ri:n nva1ce:r Nucke 'nyka Obelisk obelisk 49 Obskurant opsku'rant Offerte oferta
Nvea nibe:a Noppe 'nopa Nudel 'nu:dal oben b:ban obsolet opzo1e:t Offertorium ofsro:-
Niveau ni*vo: Nord nort Nuditt nudih:t oberhalb b:barhalp Obst o:pst 49 rium
nivellieren niveli:ran Nordhuser 'nor- Nugat 'nu:gat Ober b:bar Obstakel op'sta:kal Office (e.) 'ofis
Nix, fm. -xe niks, ho0zar Nuklein nukle\'i:n Oberin b:bann Obstetrik op'ste:tnk offiziell 3/tse/
-ksa nrdlich 'ncertli Null nrrl Oberlandesgericht obstinai opsti'na:t Offizier ofi"tsi:r 45
nobel 'no:bal nrgeln 'nasrgaln Numen 'nu:men o:barl,andasgarit 88Obstruktion opsiruk- Offizin ofitsi:n
(der) Nobile 'no:bile Norm norm Numerale nume'ra:le Oberleutnant b:bar- tso:n 55 offizips ofitsi0:s
nobilitieren nobiliti:- normal nor'ma:l numerieren numafa:- Io0tnant obszn opsts0:n 52,69 Offizium, pi. -zien
ran normieren norrni:ran ran Obers b:bars Obus b:bus o'fi:tsium, -tsian
Noblesse noWssa NBel 'no:sal 52 Numerus 'numerus oberschlchtig b:bar- obwalten 'opvalian
fleti obwohl opbo:l ffnen 'cefnan
noch nox 49 Nostalgie nostalgi: numinos, -se numi- Offsetdruck 'of-
Nocturne (f.) noktyrn Nostrifikation nostri- 'no:s, -za Oberst b:barst Occhi 'oki setdruk
nolens volens (It.) fikaso:n Numismatik numis- Oberstleutnant Ochlokratie oxlokrai:
'no:lens 'volens 'ma:ik o:barsflo0tnant 88 Ochs, -se oks, -s oft oft
Not no:t obgenannt 'opganant ochsen 'oksan fters 'ceftars 52
Nolimetangere (It.) Nota 'no:ta Nummer 'numar
no:limetarjgere nun nu:n 54 obgleich opglae Ocker 'okar Oger b:gar
Notabeln nota:baln Obhut 'ophu:t Oculi, s. Okuli Oheim b:haem
Nmade no'ma:da notabene no:ia'be:ne Nuntiatur nvntsm-
Nomen 'no:men 44 tu:r obig b:bi Od o:t Ohm o:m
Notar notar Objekt op<jekt Odaliske odaliska ohne b:na
Nomenklatur Notariat nota'ra:t Nuntius 'nuntsus
nomenklau:r nur nu:r objektiv opjekti:f, Oddfellow (e.) Ohnmacht b:nmaxt
Notation notatsio:n 'od,felo: oho oTio: 48, 65
Nominal(wert usw.) Notdurft 'noMurft Nurse (e.) ncers Ohr o:r 51
nomi'na:l- nuscheln 'nufaln 72 Oblate o'bla:ta 79 Odds odz
Nominativ 'no:mina- notieren noti:ran NuB, pi. Niisse nus, obliegen 'opli:gan Ode b:da Ohr 0:r
ti:f, ' notifizieren notifi- 'nrsa Obliegenheit 'opli:- ode '0:da 51 Ohrfeige b:rfaega
nominell nomi'nsl tsi:rm Nustern 'ny:starn 56 ganhaet Odem b:dam Ohrring b:rny
nominieren nomi'ni:- ntig 'n0:ti Nute, nuten 'nu:ta,-an obligat obliga:i Odem 0'de:m 52 Okapi oTiTpi
ran ntigen 'n0:tigan Nutria 'nu:tria Obligation obliga- Odeon, -eum o'de:on, Okarina okari:na
Nona 'no:na Notiz noti:t* 47 Nutzen 'nutsan tsw:n -e:um okay (e.) o'ke:i
nonchalant no fala notorisch noto:nf nlitzen 'nrtsan obligatorisch. obliga- oder b:dar Okkasion oka'zio:n
Nonchalance no falas Nottaue 'noMaofa niitzlich 'nvtsli to:n( Odermennig b:dar- okkasionell okazo'nsl
None 'no:na Notturno nTurno Ny (gr. Buchst.) ny: Obligo bbligo msni okkult oTiult
Nonius 'no:nius notwendig 'no:tvendi Nylon 'nadon 58 obliquer Kasus Odeur (f.) o'd0:r Okkultismus okulis-
Nonkonformist no:n- Nouveaut nuvote: Nymphe 'nrmfa o'bli:kvar Tta.-zus dios od0:s mus
konfor'mist Nova 'no:va Nymphomanie mrm- oblong oplorj Odium b:dium, -d- Okkupation okupa-
non liquet (It.) no:n Novelle novela foma'm: Obmann 'opman 77, Odland '0:tlant tsio:n
likvet novellistisch nove- 79 Odol o'do:l okkupieren oku'pi:ran
Nonne 'nona 56 listif O Obo-, -oist o^o.-la, Oeuvre 'ce:vr(a) 31 Okologie 0kologi:
non olet (It.) no:n blet November nobembar o o: obo\'ist 49, 65 Ofen b:fan 6o, 65 Okonom 0ko'no:m
Nonpareille npa're:j Novitt npvite:t Oase o\'a:za 34 Obolus bbolus off limits (e.) of limits konomisch 0ko'no:-
Nonplusultra (It.) Novize no<vi:tsa ob op 49 Obrigkeit b:bnkaet offen 'ofan 6o, 65 mif
no:nplus\'ultra Novocaln novoka\'i'n Obacht b:baxt 49 Obsequien op'ze:kvian offenbar 'ofanba:r Oktaeder okta:dar
176 111

Oktant oklant ondulieren ondu'li:ran Optimismus, -ist Ordination ordina- irthographisch Dxalsure o7tsa:l-
Oktav okta:f Onestep (e.) 'wonstep opti'mismus, -ist 1sio:n oriogra:fif zoora
Oktava, -v okta:va, Onkel 'oykel Option optsw:n ordinieren ordi'ni:ran 3rthopde orto'pe:da )xhoft 'okshof
-1)3 Onologie 0:nolo$>i: optisch 'optif ordnen 'ordnan Drthopdie ortopei: Oxyd o7isy:t 57
Oktett oktet Onomastik(on) opulent opulent Ordnung 'ordnuy 79 jrtlich 'certli oxydieren oksy'di:ran
Oktober okto:bar ono'mastik(on) Opuntie o'puntsa Ordonnanz ordo'nants Ortolan orto1a:n Oxydul oksy'du:l 54
Oktogon oktogo:n onomatopotisch Opus, pi. Opera (It.) Oreade ore\'a:da Ortschaft 'ortfaft Oxygen oksyge:n
Oktroi ok'tra 39 onomatopo\'e:tif 'opus, bpara Organ orfea:n Ose '0:za Dxymoron o'ksymo:-
oktroyieren oktrafji:- Ontologie oniologi: Or, -r (nord. Miinze) Organdy orfecmdi Oskulation oskula- ron
ran ontologisch onio1o:gif 0:r, -r Organisation organi- 1so:n Oxytonon o'ksytonon
Okular, -lar- oku1a:r Onyx b:nYks 57 ora et labora (It.) za1sio:n Osmium 'osmium Ozean(-nus) b:tsea:n,
Okuli b:kuli Oolith o:o1i:t b:ra et la'bo:ra organisch or^a:nif Osmose os'mo:za o'tse:anus
kulieren oku1i:ran Oologie o:\ologi: Orakel o'ra:kal organisieren organi- Osophagus 0'zo:fagus Ozelot 'otselot
Okumene 0ku'me:ne opak o'pa:k oral o'ra:l 'zi:ran Osram 'osram Ozon o'tso:n
52 Opal o'pa:l Orange, orange o'r^9 Organismus orga'ms- Ost, -sten ost, -stan, s.
kumenisch 0ku'me:- opalisieren opali'zi:ran Orangeade or'^a:da mus aber 49 P
nif52 Opanke o'payka Orangerie or^a'ri: Organist orga'ms ostensiv, -sibel ppe:
Okzident 'oktsideni Oper b:par Orang-Utan ,o:ray Orgasmus orgasmus ostsn'zi:f, -zi:bal Pan pe:a:n
Ol 0:1 51 Opera (it., s. auch 'u:tan Orgel 'orgal Ostentation ostsnta- Paar, paar pa:r 79
Oleander olemdar Opus) 'o:pera Oratio (obliqua usw., orgiastisch o tso:n paaren 'pa:ran
Oleum b:leum Operateur opara"t0:r It.) o'ra:io (o'bli:- Orgie 'orgf ostentativ ostenta'ti:f Pacht paxt
Oligarchie oligar'i: Operaton oparatsw:n kva) Orient b:rient Osteologie osteolofei: Pchter 'petar
oligarchisch oligarif operativ oparati:f oratorisch ora'to:nf orientalisch o:risn- Osteria osie'ri:a Pachydermen paxy-
Oligozn oligotse:n Operette opereta Oratorium orato:- fa:lif Ostern b:siarn 49 'derman
Olims Zeiten b:lims operieren opa'ri:ran rium orientieren o:rien- ostinato (it.) osti'na:to Pacific (e., vgl. Pa-
tsaetan Opfer 'opfar Orbis pictus (It.) ti:ran stlich 'cestli, s. aber zifik) pa'sifik
Olive o1i:va Ophthalmologie 'orbis 'piktus Oriflamme b:riflama 52 Pack pak
Olla podrida (sp.) oftalmologi: Orchester or'kestar 74 original origi'na:l Ostrazismus ostra- packen 'pakan
,ofia porida Opiat opih:t Orchestra or'estra originar origi'ns:r tsismus Pdagog(e) pe:da-
Olm olm Opium b:pium orchestral orkestra:l originell origi'nel Oszillation ostsila- ,
Olung '0:lurj Opodeldok opoeldok orchestrieren orkes- Orkan or1ia:n sio:n Pdagogik pe:da^o:-
Olympiade olrmtya:- Opossum o'posum 54 tri:rm Ornament orna'ment oszillieren ostsi'li:ran gik
da Opponent opo'nent Orchestrion or'estrion Ornamentik orna- Otalgie o:talgi: Pdagogium pe:da-
Omega (gr. Buchst.) opponieren opo'ni:ran Orchidee ori'de:a 'mentik Otiatrie o:ti\atri: go:gium
opportun oportu:n Orchis 'oris Ornat or'na:t Otologie o:tologi: Padde 'pada
Omelette om(a)1et Opportunist oportu- Ordal or'da:l Ornithologe ornito- Ottaverime (it.) paddeln 'padaln
Omen, pi. Omina (It.) 'nist Orden 'ordan 1o:ga oave'ri:me Pderast pe:da'rast
b:men, b:mina 44 Opposition opozi- ordentlich 'ordanth Ornithologie ornito- Otter 'otar Pderastie pe:dara'sti:
Omikron (gr. Buchst.) tso:n Order 'ordar lo%i: Ottomane oto'ma:na Pdiater pe:di'a:tar
'omikron Optativ 'opiati:/, Ordinalia ordi'na:lia Orographie orografi: out (e.) aot Pdiatrie pe:diatr:
omins omi'n0:s ordinr ordi'ne:r Ort ort 8o outrieren utri:ran Padischah pa:di'fa:
Omnibus, pi. -busse optieren opi:ran Ordinariat ordi- orten 'ortan Outsider (e.) 'aoisaedar Page 'pa:^a
'omnibus, -s Optik 'optik 50 na'ra:t orthodox ortooks Ouverture uverty:ra Pagina 'pa:gina
omnipotent omnipo- Optiker 'optikar Ordinarium ordi- oval (fuail paginieren pagi'ni:ran
tent ptima forma (It.) 'na:rium 5 Ovarium o<va:rivm Pagode pafeo:da
Orthopie orto\e'pi:
Onanie ona'ni: 'ptima: forma: Ordinarius ordi'na:- orthopisch ortol.^pz Ovation ovaso:n Paillette (f.) pa'jsta
onanieren ona'ni:ran optimal opti'ma:l rivs Orthographie orogra Overall (e.) bvaro:l Pair (e.) pe:r
on dit (f.) ai: Optimaten opti'ma:tan Ordinate ordi'na:ta oweh o:\ie: 87 Paket pa7ie:t 85
12 S i e b s , Deutsche Hochspracbe. 18. Aufl.
178 179
Pakt pak pandemisch pane:- Papagei papafeae Parallaxe paralaksa Parorce(jagd usw.) Paroxytonon paro-
Paladin palai:n mif Papaverazeen papa:- parallel para1e:l 44 parfors- Ttsytonon
Falais pais: 48 Pandur pan'du:r veratse:an Parallelepipedon pa- Parfum, -fum parfc, Parsismus par'zismus
Palo(botanik usw.) Paneel pa'ne:l Papel 'pa:pal ralele'pipedon -'fy:m 52 Part pari
pale:o(bota:nik) Panegyrikus pane- Papeterie papeta'ri: Parallelogramm pa- Parfumerie parfy- Fartei partae
Palographie pale:o- Papier pa'pi:r raleloferam ma'ri: 52 Parterre parter
grafi: panegyrisch pane- Papiermach pape:- Paralyse para1y:za parfumieren parfy- Parthenogenese par-
palolithisch pale:o- y:nf ma' f: paralytisch parMy:tif mi:ran tenoge'ne:za
1i:tif panem et circenses Papilionazeen papi- Paramente (pi.) pa- pari 'pa:ri partial partsia:l
Palontologie pals:- (It.) 'pa:nem et tsir- Uonatse:an ra'menta Paria 'pa:ria Partie parti: 69
ontologi: tsense:s Papille papih parieren pa'ri:ran partiell partsiel
parnetisch pars:'ne:- Partikel parti:kal
palozosch pale:o- pangermanisch pan- Papillon 'papilj, tif pari passu (It.) ,pari:
tso:if gsrma:mf -pi'j 'pasu: partikulr partiku1e:r
Parania para'nooa 70
Palast palast Panier pa'ni:r Papillote papi)'o:i9 ParanuB 'pa:ranus Parisienne pari-
Palstra palestra panieren pa'ni:ran Papismus pa'pismus 'zien(a) Partikulansmus par-
paraphieren parafi:- tikula!rismus
palatal palatal Panik 'pa:nik Pappe 'papa ran Paritt parite:t
Palatin palati:n panisch 'pa:nif Pappel 'papal parittisch parite:tif Partikulier parti-
Paraphrase para- kyie:
Palaver pa1a:var Pankreas 'pankreas pappeln 'papaln 'fra:za Park park
Palazzo palatso Panne 'pana pppeln 'pepaln parken 'parkan Partisan(e) parti'za:-
Paletot 'palato: 39, 49
Panoptikum pa'nop- pappen 'papan Parapluie para'ply: 56 n(a)
Parapsychologie pa- Parkett parltei Partisane parti'za:na
Palette paleta tikum papperlapapp papar- Parlament parla'meni
Palimpsest polim- Panorama pano'ra:ma la'pap rapsyolofei: Partita parti:ta
Parasit para'zi:t Parlamentar parla- partitiv 'partiti:f,
'psest pan(t)schen pan(t)fm Paprika 'paprka mentem
Palindrom palin- Pansen 'panzan Papst pa:pst 38 Parasol para'zol
'dro:m Panslawismus pan- parat pa'ra:t parlamentarisch par- Partitur partitu:r
Papyrus, pi. -ri pa- lamenta:nf
Palingenese palin- slafoismus 'py:nrs, -ri parataktisch para- Partizip, -pium par-
ge'ne:za Pantalon, -ons (Hose) Para (Munze) 'para taktif parlamentieren par- titsi:p, -pium
Palinodie palmoi: ptal, -os Parabase para?ba:za Parataxe parataksa lamenti:ran partizipieren parti-
Palisade pali'za:da Pantalone (Maske) Parabel pa'ra:bal Paratyphus 'para- parlando parlando tsi'pi:ran
Palladium pa1a:ium panta1o:ne parabolisch para'bo:- y:fus parlieren parT.i:ran Partner 'partnar
Pallasch 'palaf Pantheismus pante\- lif Paravent parab Parmne par'me:na partout paru:
Palliativ paliati:f 'ismus Parade pa'ra:da parbleu (f.) parolo: Parmesankse par- Parvenu parva'ny: 56
Pallium 'palium Pantheist pante\'ist Paradentose para- pardauz paraots me'za:nke:za Parze 'partsa
PaU Mall (e.) p si mel
Pantheon 'panie\on dsnto:za Pardel, -der 'pardal, Parnassiens (f.) par- Parzelle partsela
Palmarum palma:- Panther 'pautar paradieren para&i:- -dar na'si parzellieren partse-
rum Pantine pantima ran Pardon par'd 64 Parochial(kirche 1i:ran
Palme 'palma Pantoffel pantofal Paradies para'di:s pardonnieren pardo- usw.) paro'xa:l- Ps (f.) p
Palmette pol'meta Pantomime panto- Paradigma paradig- ,'ni:ran 51 Parochie paro'xi: Pasch paf
Palmin pol'mi:n lmi:ma ma Pardune par'du:na Parodie parofli: Pascha 'pafa
Palmsonntag palm- Pantry (e.) 'pentri paradox paraoks Parenchym paren- Parole pa'ro:la 49 Paschalik pafalik
Pnultima pe:'nul- Paradoxon pa'ra- 'y:m Parole d'honneur (f.) paschen 'pafan
Pampelmuse tima dokson Parentation parenta- pa,rol do'nce:r pascholl p'foi
'pampalmu:za Panzer 'pantsar Paraffin para'fi:n tsio:n Paroli (bieten) 'pa:- Paspel 'paspal
Pamphlet pam'fle:t Pon 'pe:\on Paragraph parafera:} Parenthese paren- roli paspelieren paspa-
panaschieren pana- Ponie pe:'o:niff Paraklet paraltle.-t e:z3 Parmie par0'mi: 1i:ran
'fi:ran Papa pa'pa: Paralipomenon, pi. Parerga par\ Parotitis paro:ti:tis Pasquill pasltvil 47
Panazee panatse:(a) papabile (it.) pa'pa:- -na paralipomenon, parexcellence (f.) par Paroxysmus paro- Pasquillant paskvi-
Pandekten panHektan bile -na eksals 'ksrsmus lant
]*
180
181
PaB ps patentieren patenti:- Pauperismus paope-
passabel pa'sa:bal Pelz pelts Perfektion perfek- Perm perm
ran 'nsmvs Penaten pe'na:tan so:n permanent perma-
Passacaglia pasa- Pater, pi. Patres 'pa:- Paupertt paoperte:t
'kaHa 76 Penchant (f.) p'f perfid, -de perfi:t, -da 'nent
tar, 'pa:tre:s Pausbacke 'paosbaka Pendant p'd Perfidie perfii: Permesso (it.) per-
Passage pa'sa:^a Paternitt paterni- Pauschal(summe
Passagier pasa'^i:r Pendei 'psndal perforieren perfo'ri:- 'meso
te:t usw.) pao'fa:l- pendeln 'pendaln ran PermiB per'mis
Passahfest 'pasafest Paternoster pa:ter- Pausche 'paofa
Passant pa'sant Pendiile pHy:la Pergament perga- Permission permi-
'nostar Pause 'paoza penetrant penetrant 'meni 'sio:n
Passatwind pa'sa:t- pathtique (f.) pate- pausen 'paozsn
vmt *f>1?
penibel pe'ni:bal Prgola 'prgola permittieren permi-
passe (f.) pa'se:
fr. K
pausieren pao'zi:ran Penis 'pe:ms perhorreszieren per- 'ti:ran
pathetisch pate:tif Pavian 'pa:via:n Penizillin penitsfli:n horestsi:ran Permutation permu-
passen 'pasan pathogen patoge:n Pavillon 'pavilj
Passepartout paspar- Pathologie patologi: pax Pennal pena:l 39 Peri 'pe:ri tasio:n
tu: vobiscum (It.) Penne 'pena periculum in mora per nefas (It.) per
pathologisch paMo:- pa:ks vo:'bi:skum pennen 'penan (It.) pe'ri:kulum in 'nefa:s
passieren pa'si:ran ar
passim 'pasim 47 Pazifik patsi:fik, s. Penny, pi. Pence (e.) 'mora: pernizis pernis0:s
Pathos 'pa:tos 50 Pacific 'pe.ni, pens Perieget peri ege: Peronospora pero-
Passion pa'so:n Patience pa'sis Pazifist patsijist
passionato (it.) pasio- Patient patsient pensee (Farbe) p'se: Perihel (It.) -lium pe- 'nospora
'na:to pazifizieren patsifi- Pension pen'zio:n, ri'he:l, -lium perorieren pero'ri:ran
Patina 'pa:tina si:ran p'sw:n 51 Perikarditis perikar-
passioniert paso'ni:rt patinieren pati'ni:ran Pech ps per pedes apostolo-
passiv, Passiv, -vum, Patisserie patiss'ri: Pensionar penzlo'ne:r 'di:tis rum (It.) per ,pede:s
pi. -v 'pasi:f, Pedal pe'da:l Pensionai penzw'na:t Perikope peri'ko:pa aposto'lo:rum
Patois (f.) pata Pedant pe'dant pensionieren penzo- Perimeter peri'me:tar
', -'si:vum, Patriarch patrihr Peddigrohr 'pediro:r Perpendikel psrpen-
-'si:va 'ni:ran Periode pe'ro:da
Patrimonium patri- Pedell pe'del Pensum 'penzutn Perike peri\'0:ka 'di:kal
Passivitt pasivi1e:t 'mo:nium Pedigree (e.) 'pedigri: perpendikulr per-
Passus 'pasus Pentagramm penta- Peripatetiker peripa-
Patriot patri'o:t Pedikure pedifcy.-ra gram te:tikar pendiku1e:r
Pasta, -ste 'pasta, -sta Patriotismus patrio- Peer pi:r perpetuell perpetuei
Pentameter penta:- Peripetie peripeti:
39 tismus Pegel 'pe:gal metar Peripherie perife'ri: perpetuierlich perpe-
Pastell(farbe usw.) Patristik patristik peilen 'paelan tu'i:rli
pastd- Pentateuch penta- peripherisch perife:-
Patrize patri:tsa Pein paen rif Perpetuum mobile
Pastete pase:a Patrizier patrvtsar peinigen 'paenigan (It.) per,pe:tuum
pasteurisieren paste- Patron patro:n 51 Pentathlon pent \'a:t- Periskop peris'ko:p
peinlich 'paenli lon periskopisch pens- 'moMle
Y1 ZlWdWr
Patronat patro'na:t Peitsche 'paetfa Pepiniere pepi'ne:ra 'ko:pif perplex per'plsks
Pastille pastih Patrone paro:na Pekesche peTsefa
Pastinak 'pastinak Peplos 'psplos Peristyl perisy:l Perron pe'r
Patronymikum pa- Pektin pekti:n Pepsin pe'psi:n Perkal psr'ka:l per se (It.) per 'se:
Pastor, pi. -ren, fm.
*, ^*. ^J.1,
tro'ny:mikum
UL.
Pektorale pekto'ra:le
'
-rin fiastor, -o:ran, Patrouille patru(l)ja pekunir Pepton pEptoin Perkussion perku- Persenning per'zemy
-to:nn 89 p" f
peku'ne:r per per 'so:n Perseveranz perzeve-
pastoral pasto'ra:l r, 55 pekzieren pektsi:rsn pereat, pi. -ant 'pe:- perkutieren perku- 'rants
Patrozinium patro- Pelargonie pelargo:- reat, -ant 36 ti:ran Persiflage persifla: 53
Pastorale pasto'ra:le tsi:nium nfo
Pastorat, -rei pasto- Patsche 'patfa peremtorisch perem- Perl (Schrift) psrl persiflieren persijli:-
'ra:t, -rae ple-mle (f.) pe:l- to:nf Perl(-schnur usw.) ran
patschen 'patfan 'me:l perennieren pere'ni:- rpsrl(fnu:r) Persil per'zi:l
pastos, paslo:s, Patschuli 'patfuli Pelerine pels'ri:na
Pat 'pa:ta 77 ran Perle 'perla Person per'zo:n 35, 69
Patte 'pata Pelikan 'pe:lika:n 40 Pre noble pe:r 'no:bl Perlmutter^er/wtrfor, Personal perzo'na:l
Patellarreflex pate- patzig 'patsi Pelikanol pelika'no:l
1a:rrefleks perfekt perfeki personell perzo'nel
Paukant paoltant Pelle 'pela Perfekt, -tum Perlon 'perlon personifizieren perzn-
Patene pate:na Pauke " ' peilen 'pelan
Patent, patent patent pauken 'paokan (gramm.) 'perfekt, perlustrieren perlus- nifitsi:ran
Peloton pelot fek, -fektum tri:ran persnlich per'z0:nli
182 183

Perspektiv, -ive psr- Pfanne 'pfana pfropfen 'pfropf 3 Philatelist filatelist Photographie foo- Pickel 'pikal
spekti:f, -i:v3 Pfannkuchen 'pfan- Pfriinde philharmonisch fil- grafi: 49 Pickelhering 'pikal-
Pertinenz perti'nents ku:xm Pfuhl pfu:l har'mo:nif photographisch foto- he:riy
Periicke pefoks Pfarrer 'pfarar Pfuhl pfy:l Philhellene flhs^le.-na gra:f!f picken 'pikan
pervers perbsrs Pfau pfao pfui pfui Philippika filipika Photomontage foo- Picknick 'piknik
Perzeption psrsep- Pfeffer 'pfefsr Pfund pfuni 8o Philister fttistar monta: 30 Pico (sp., port.)
tsio:n Pfefferminz, -ze pfe- pfuschen 'pfufan 53 Philisterium filisteu Phototypie fototypi: 'piko, -ku
Peseta (Minze, sp.) far'mints, -tss Pfiitze 'pfnsy num Phrase fra:zs Pidginenglisch
pe'seta Pfeife 'pfaefa Phaeton f a: \eton philistrs fihstr0:s Phraseologie fra:ze- 'pidjmlsylif
Peso (Minze, S.-A.) pfeifen, pfiff 'pfaefan, Phalanx, pi. -ngen Philodendron /7o- ologi: Pice 'ps:sa
fa.-layks, falaygan Phraseur fra'z0:r Pice de rsistance
'peso PM 'dendron phrasieren fra'zi:ran (f.) pe:s da resistas
Pessimismus pesi- Pfeil pfael 39. 64 Philolog(e) filo1o:g2,
'mismus Pfeiler 'pfaelar phallisch Jali Phrenologie frenologi: Piedestal pedesta:l
-Vo.-k Phthalsure fta:l- piekfein 'pi:k'faen
Pessimist pesi'mist Pfennig 'pfeni Phallus falus Philologie filologi:
Pest pest 79, 8o Pferch pfer Phanerogamen fane- zo0rs piepen 'pi:pan
Philomele, (-Ia) filo- Phthisis fti:zis Pier pi:r
Pestilenz pestilents Pferd pfe:rt 33, 42, ttneile, -Ia
pestilenzialisch pesti- 66, 8o Phnomen, pi. -ene Phyle fy:le Pierrot, fm. -rrette
Pfette 'p feno'me:n, -e:m 44 Philosemit filozebii:t Phylloxera frlo^se.-ra pis'ro:, -'rsta
lentsia:lif Philosoph filo'zo:f 50 phylogenetisch fylo-
Petarde petarda Pfiff pfif phnomenal fenome- piesacken 'pi:zak0n
Petent pesnt Pfifferling ' 'na:l Philosophie filozoji: ge'ne:tif Piet pi\eta
Petermnnchen 'pe:- pfiffig 'pfifi Phnomenon, pi. -na 65 Physik fy'zi:k Piett pi\ete:t
fe:'nomenon, -ena Phimose fi'mo:zg Physiker fy:zikar Pietismus pi\etismus
Pfingsten 'pfiystm Phiole fi\b:h
Petersilie petar'zi:l9 Pfirsich 'pfirzi Phnotyp fe:noy:p Physikum 'fy:zikum Pigment pigment 63
Pfister 'pfistar Phantasie fanta'zi: Phlegma "flegma 63 Physiognom fyzio- Pik (Berg, Spiel-
Petit (f.) paK: phlegmatisch flegma:- gno:m karte) pi:k
Petition petiso:n Pflanze 'pflo/ntsa Phantasma fantasma tjf
Petit-matre (f.) pflanzen pflanfsan Phantast fanast Physiognomie fyzio- pikant piTiant
Phantom fanto:m Phlox floks gno'mi: Pikanterie pikanta'ri:
p()ti'me:fr Pflaster 'pftastar Phonetik fo'ne:tik
Petrefakt peirefakt Pflaume 'pflaoma Pharap i. (Titel), 2. Physiognomik fyzio- Pikee pi'ke:
Pflege 'pfle:g!> (Spiel) 'fa:rao 49 phonetisch fo'ne:tif feno:mik Pikett pifiet
petrifizieren petrifi- Phnix f0:niks
tsi.-ran pflegen, pflog, ge- Phariser fari'ze:3r physiognomisch fyzi- pikiert pi'ki:rt
Phonogramm fono- ogno:mif Pikkolo 'pikolo
Petrographie petro- pflogen, pflegte 'pfle:- Pharmakognosie far- gram
grafi: gm, pflo:k, g9rpflo:- makogno'zi: Physiologie fyzio- Pikr pi7i0:r
g0n, 'pfle:kt3 Pharmakologie far- Phonograph fono- logi: Pikrinsure pi1tri:n-
Petroleum pero:leum physisch jy:zif
Petroleur, fm. -euse Pflicht pflit makologi: - zo0ry
pflichtig 'pfliti Pharmakope farma- Phonologie fonologi: pi (gr. Buchst.) pi: Pilaster pilasar
petro10:r, -0:z3 Phorminx formiyks
Petschaft 'pstfaft 8o Pflock pflok ko'p0:(a) piangendo (it.) pan- Pilaw pilaf
pfliicken 'pflrkan Pharmazeut farma- Phosgen fosge:n 'd^endo Pilger, -grim 'pilgar,
petschieren pet' fi:ran Phosphat fos'fa:t Pianino pm'ni:no -grim 47
Petunie petu:n3 Pflug pflu:k tso0t Phosphid fos'fi:t
Petz pets pfligen 'pfly:gm Pharmazie farmatsi: pianissimo pia'msimo Pille 'pila
Pflugschar 'pflu:kfa:r Pharo (= Pharao 2) Phosphit fos'fit Piano, piano 'pia:no Pilot pi1o:t
petzen 'petsm Phosphor 'fosfor 50
peu peu (f.) p0: a 38 fa:ro Pianoforte pano- Pilz pilts
Pforte 'pforiz Phase fa:z9 phosphoreszieren fos- Jorte Piment pikienf
'p0: foressi:rm Piarist pia'rist Pimpernelle, -pinelle
Pfad pfa:t Pfrtner 'pfcertnvr Phenol fe'no:l
Pfafe 'pfaft> Pfosten 'pfostm Phi (gr. Buchst.) fi: Phot fo:t Piaster piastar pimpar'nsla, -pi'neh
Pfahl pfa:l 66 Pfote 'pfo:ts Phiale fi'a:l3 Photo(-chemie usw.) Piazza 'patsa Pinakothek pinako-
Pf alz pfalts Pfriem, -me, -men Philanthrop filan- fotofefai:) Pie (f.) pik te:k
Pfand pfant 8o pfri:m, -m0 tro:p Photograph fotogra:f picheh 'pj3ln Pinasse pifaasa
pfnden 'pfsndm Pfropf pfropf Philatelie filatifli: 65 pichen pian Pingpong piypoy
184 185

Pinguin piTjgu'i:n Plutokratie pluio- jolar po'la:r T>olysyndeton poly-


Plaid ple:d, pie: t Pleinair ple'ne:r
Pinie 'pi:ma Plakat pla7ia:t Pleinpouvoir plcpu- krati: )olarisieren polari- 'srndeton
pinkeln 'piykaln Plakette planeta ba:r Plutonismus pluto- zi:ran 'olytechnikum
Pinne 'pina Plan pla:n 79 pleite 'plaeta 'nismys 3older 'poldar polyenikum
Pinscher 'pmfar Plane 'pla:na Plutonium pluto:- 5olei polae 5olythe'ismus poly-
Plektron 'plektron
Pinsel 'pmzal planen 'pla:nan Plempe 'plempa nium Polemik po1e:mik te\'ismus
Pinte 'pinta Pluvialzeit plu\>ia:l- )olemisch po1e:mif Domade po'ma:da
Planet pla'ne:t Plenar(sitzung usw.)
Pinzette pinssta, Planetarium plane- ple'na:r- tsaet Polenta po'lenta >omadig po'ma:di
p's- ta:rium Plenum 'ple:num Pneu(-matik) pno0- Police po'li:sa 69 Pomeranze poma-
Pionier pio'ni:r planieren pla'ni:ran Pleonasmus ple\o'nas- (rma:tik) 79 ?olicinell(o) 'rantsa
Pipe 'pi:pa Planimetrie plani- mus pneumatisch pno0- politfi'nel(o) Pommes frites (f.)
Pipeline (e.) 'paeplaen metri: Plesiosaurus plezio- 'ma:ti[ Polier po1i:r 45 pom frit
Pipette pipeta Planke 'playka 'zaorus Pneumonie pnoo- jolieren po1i:ran Pomologie pomolo^i:
Pips pips plnkeln 'plsykaln Plethora 'ple:tora mo'ni: Poliklinik 'polikli:mk Pomp pomp
Pirat pi'ra:t 39 Plankton 'playkton Pleuelstange 'plo0al- Pneumo(thoraxusw.) Poliomyelitis polio- Pompadour 'ppadu:r
Piroge pi'ro:ga planschen 'planfan ftarja 'pno0mo- (,to:raks) mye1i:tis Pompon 'pp
Pirogge pi'roga Plantage plantada Pleura 'plo0ra Pbel 'p0:bal Polisander poli'zandar Domps pom'p0:s
Pirol pi'ro:l, 'p:rol plappern 'plaparn Pleureuse pl0'r0:za Poch pox Politesse politss(a) Pomuchel po'muxal
Pirouette pirueta plrren 'pleran Pleuritis plo0'ri:tis pochen 'poxan 49 Politik politi:k 47 ponceau (f.) p'so:
Pirsch pirf Plsier pls:'zi:r Pli pli: pochetto, -ttino (it.) politisch. po'li:tif Poncho (sp.) pontfo
pirschen 'pirfan Plasma 'plasma Plinse 'plinza pofceto, pokeli:no Politur politu:r Ponderabilien ponda-
Pisang pi:zay Plastik 'plastik Plinthe 'plinta Pocke 'poka Polizei politsae ra'bi:lan
pispern pisparn plastiscn 'plastif Pliozn pli\ose:n poo (it.) 'po:ko 51 Polka 'polka 35 ponieren po'ni:ran
pissen 'pisan Plastron plastr Plissee pli'se: Podagra 'po:dagra Pollen 'polan Pnitenz p0nitents
Pissoir pi'sa:r Platane plata:na Plombe 'plomba Podest po'dest Pollution polutslo:n Ponticello pontifslo
Pistazie pista:tsa Plateau plato: plombieren plom'bi:- Podest podesta Polo 'po:lo Pontifex 'pontifeks
Piste 'pista Platin, -na 'pla:ti:n, ran Podex 'po:deks Polonaise polo'ne:za Pontifikat pontifi-
Pistill pistil -tina Pltze 'plcetsa Podium 'po:dium polonisieren poloni- 'ka:t
Pistol, -l pisto:l, -Ia Platitide platify:da plotzen 'plotsan Pem po\'e:m 'zi:ran Ponton p
Piston pist platschen 'platfan pltzlich 'plcetsli Posie po\e'zi: Polonium po'lo:nium Pony, pi. -nies, -nys
Pitchpine pitfpaen pltschern 'pleifarn Pluderhose 'plu.dar- Potpo\'e:t Polster 'polstar 'poni, -nis
Pithekanthropus pla.it plat ho:za Potik po\'e:tik Polterabend 'poltar\- Popanz 'po:pants
piteTianfropus Platte 'plata Plumeau ply'mo: potisch po\'e:tif a:bant Pope 'po:pa
pittoresk pito'resk pltten 'pletan plump plump Pogrom pot>rom poltern 'poltarn Popeline popa'li:n
pi (it.) pu: Plattform 'platform Plumpudding 'plum- Poilu (f.) paly: 39 Poltron, pi. -one, -on Popo po'po:
Pivot (f.) pibo: Platz plats 79 pudiy, 'plam- Point pe pol'tr, -o:na ,-s popular popu1e:r
Piz (Berg) pits Pltzchen 'pletsan Plunder plundar Pointe 'poeta polychrom polylkro:n popularisieren
pizzicato pitsi7ia:to platzen 'platsan 77 pliindern 'plrndarn Pointer (e.) 'po0ntar Polyeder poly'e:dar populari'zi:ran
plcido (it.) 'pla:tfido plaudern 'plaodarn Plural, -lis 'plu:ra:l, pointieren p'ti:ran Polygamie polyga'mi. Pore 'po:ra
placieren pla'si:ran Plaue 'plaoa ', -'ra:lis Pointillismus Polyglotte polyfelota Pornographie porno-
placken 'plakan plauschen 'plaofan plus plus 55 pctilismus Polygon poly%o:n gm'fi:
pladdern 'pladarn plausibel plao'zi:bal Plisch ply:f Pokal po7m:l Polyhistor polyTiistor poros po'r0:s
pldieren ple'di:ran Plazenta plasenta Plusquamperfekt, Pkel 'p0:kal polymer poly'me:r Porphyr 'porfrr
Pldoyer pleda'je: Plazet 'pla:tset -ktum 'pluskvam- pkeln 'p0:kaln polymerisieren poly- Porree 'pore
Plafond plaf Plebej er plebe:jar perfekt, Poker 'po:kar meri'zi:ran Porst porst
Plage 'pla:ga plebejisch plefoe:jif fektum pokern 'po:karn Polyp po1y:p Port port
plagen 'pla:gan Plebiszit plebistsi:t plustern 'plu:starn pokulieren poku1i:rar polyphon poly'fo:n Portal pora:l
Plagiat pla&a:t Plebs pleps 53 Pol po:l 79 Polyphonie polyfo'ni Portament porta'ment
187
186
Portativ(-orgel) Posterioritt poste- Pracht praxt 77, 79 Prmonstratenser
portati:f- riorite:t Prdestination prs:- pre:monstratenzar
Portefeuille portf&i post festum (It.) post dsstinatsio:n prangen 'prayan
Portemonnaie fe:stum Prdikant pre:di- Pranger 'prayar
portmo'ne: posthum posfhu:m, 'kant Pranke 'prayka
Portepee porte'pe: po'stu:m 54 Prdikat pre.-difta.-f prnumerando pre:-
Porter portar postieren posi:rzn Prfekt pre:'fski nume'rando
Portier portie: 45, 47 Postille postila 47 Prfektur pre:fektu:r prokkupieren pr: -
Portiere pors:ra 43, Postill(i)on 'postiljo:n Prfix prs:fiks oku'pi:ran
5i prgen 'prs:gan Prparand pre:pa-
44 'ront
Portikus portikus postlagernd 'post- Pragmatik prafema:-
Portion portsio:n la:garnt tik Prparat pre:pa'ra:t
postnumerando post- pragmatisch pra- prparieren pre:pa-
44 tri:ran
Porto 'porto nume'rando $!ma:tif
Portrt (-trait), pi. Posto fassen 'posto prgnant prefenan Prponderanz pre:-
-ts und -te porlre:, ,fasan prhistorisch pre:- ponde'rants
-e:s, -s:ta 35 Postskript, -tum hiso:nf Prrie pre:'ri:
Portulak 'portulok posfsknpt, -tum prahlen 'pra:kn Prposition pre:po-
Portwein 'portvaen Postulat postu1a:t Prahm pra:m zitsio:n ui C f vw. i

Porzellan portsa1a:n Pot (MaB) p: Prjudiz pre:ju:'di:ts Prrafalit pre:rafa\ Primas 'pri:mas
Posament poza'ment Potage (f.) po Prakrit pra:knt Primat pri'ma:t
Posamentier poza- potent poent Praktik, pi. -ken Prrogativ, -ive pre:- prima vista (it.)
men'ti:r Potentat potenta:t 'prakiik, -kan rogati:f, -i:va 'pri:ma fasta
Posaune po'zaona Potential potensa:l Praktikant prakti- Prsens 'pre:zens 44 Primei 'pri:mal
Pose 'po:za potentiell potensel "kant Prsent pre'zent Primgeige 'pri:mgaega
Poseur po'z0:r Potentilla potentila Praktikus 'prakti- prsentieren prezen- primitiv primiti:{
posieren po'zi:ran Potenz poents kus ti:ran Primiz pribii:ts
Position poziso:n potenzieren poten- praktisch 'praktif Prsenz pre:'zents Primogenitur primo-
positiv pozii:/, tsi:ran praktizieren prakti- Praseodym praze\o- sentu:r
'po:ziti:f Potpourri potpuri tsi:ran 'dy:m Pnmus 'pri:mus
Positivismus Pott pot Prlat pre1a:t Prservativ prs:zsr- Primzahl 'pri:mtsa:l
pozitifasmus Pottasche 'poi\afa Prliminarien pre:li- Prncipe, fm. -pessa
Positron, pi. -nen 'po:- Pottwal <potva:l Prses 'pre:zes (it.) 'prmtfipe,
zitron, -- ro:- potz! pois Praline, en; -n, -s Prsident prs:zi'dent 'pesa
nan Poularde pularas pra1i:na, -an, 'pra- prsidieren pre:zi'di:- Printe 'prmta
Positur poziu:r Poule (f.) pu:l line:, -e:s ran Prinz prmts
Posse 'posa pour l mrite (f.) prall prol prasseln 'prasaln PrinzeB, -ssin
Possen posan pur Ia me'rit prallen 'pralan prassen 'prasan pnntses, -sin
Possessiv, -yum, pi. Poussade, -age prludieren pre:lu- Prstanda pre:standa Prinzip prmtsi:pr
-v 'posesi:f, -- pu'sa:da, -'s: 39 'di:ran prstieren pre:sti:ran Prinzipal prmtsi'pa:l
-'si:f, -'si:vum, -'si:va Pousseur pu's0:r Prludium prs:1u:- prsumieren pre:zu- Prinzipat prmtsi'pa:t
possierlich po'si:rli poussieren pu'si:ran dium 'mi:ran prinzipiell prmtsipiel
Post pps 49 power 'po:var Prmie 'pre:mfo prsumtiv pre:zum- Prior, -rin 'pri:or,
ppstalisch posta:hf Pr prs .-43 Prmisse prs:'misa ti:f prib:nn
Postament postofment Prambel pre\'ambal praemissis praemit- Prtendent pre:ten- Prioritt priorite:t
Posten 'postan 49 Prbende pre:'benda tendis (It., Abk.: 'dent Prise 'pri:za
poste restante (f.) post Pracher 'praxar pp) pre:'misi:s prtendieren pre:ten- Prisma 'prisma 47
restt prachern 'praxarn pre:mitendi:s 'di:ran
188 189
prismatisch pns'ma:- progressiv progre'si:f Pronomen, pi. -mina prosodisch pro'zo:dif )rovidentiell provi- 3sychose psy'o:za
tif Progymnasium 'pro:- pro'no:men, -mina Prospekt pro'spekt dentsil Psychrometer psy-
Pritsche 'pritfa gYmna:zium prononcieren pro- prosperieren prospe- 'rovinz probints ro'me:tar
Privatier prvatie: prohibieren prohi'bi:- n'si:r0n 'ri:ran 'rovinzial(stadt Pubertt pubsre:t
privat, -tim pri<va:i, ran Promium pro\'0:- Prstata 'prstata usw.) provmsia:l- public relation
-tim 39 Prohibition prohibi- mium prostituieren prosti- Provinzialismus pro- 'pceblik rflefan
privatissime priva- tsw:n Propdeutik pro- tu'i:ran vmtsialismus Dublice 'pu:blitse 44
tisime prohibitiv prohibiti:f ps:'do0tik Prostitution prostiu- Provision provi'zo:n blik pu1>li:k, py-
privativ privati:f Projekt pro'jekt Propaganda propa- tsio:n Provisor pro*ui:zor 'blitk
Privileg, -gium, pi. Projektil projekti:l ganda Proszenium pro'stse:- provisorisch provi- Publikation publika-
-gien privi1e:k, Projektion projek- propagieren propa- nium 'zo:nf so:n
He:gium, -gan 44 tsio:n gi:rm Protagonist pro:t \ Provokation provo- Publikum 'pu:blikum
pr pr: projizieren projitsi:- Propan pro'pa:n 'nist kasio:n publizieren publitsi:-
probabel profya.-bal rvn Proparoxytonon Protaktinium pro:t\- provozieren provo- ran
Probandus prolandus Proklamation prokla- propar\o'ksytonon akti:nium tsi:ran Pud (r.) pu:t
probat pro'ba:t matsioM Propeller pro'psUr Protege (f.) protege: Prozedere pro1se:dara puddehi 'pudaln
Probe 'pro:ba proklamieren prokla- proper 'propar protegieren prote' $i:- Prozedur protse'du:r Pudding 'pudiy
proben 'pro:ban Prophet pro'fe:t 44 ran Prozent pro'tsent Pudel 'pu:dal
probieren pro'bi:ran Proklise prophezeien profe- Proten prote\'i:n ProzeB protsES Puder 'pu:dar
Problem pro'ble:m 44 proklitisch pro1iU:ti[ tsaean Protektion protek- Prozession pro- pueril pue'ri:l
problematisch pro- Prokonsul proltonzul prophylaktisch pro- sw:n tse'sio:n Puff puf
ble'ma:tif Prokura proTtu.-ra fylaktif Protektor protektor prde 'pry:da Puffer 'pufar
pr domo (It.) pr: Prokurist prokufasf Prophylaxe profy- pr tempore (It.) pr: Prtiderie pryda'ri: Pulcinella (it.) pultfi-
'domo: Prolegomena prole- laksa tempere prifen 'pry:fan 'nela
Produkt proaukt 55, gomena proponieren propo- Protest protest 49 Prfung 'pry:fuy Pulle 'pula
79 Prolepsis pro'le:psis 'ni:rm Protestant protes'tant Prugel 'pry:gal Pullover (e.) pul\b:var
produktiv produk'ti:f proleptisch prole:ptif Proportion propor- protestieren protEsti:- Prunelle pry'nela 56 Pulpa 'pulpa
Produzent produtssnt Prolet pro1e:t 44 tsw:n ran Prunk pruyk Pulpe pulpa
profan pro'fa:n Proletariat proleta- Proposition propozi- Prothese prote:za prusten 'pru:stan 53 Puis puis 55
Profession profs'so:n <ria:t so:n Protokoll proo'kol Psaligraphie psali- pulsieren pul'zi:ran
Professor, pi. -oren Proletarier prolela:- Proprietr proprie- Proton 'pro:ton grafi: Pult pult
profesor, 'so:- riar ts:r Protoplasma pro:to- Psalm psalm Pulver 'pulfar
ran Prolog, gen. -gs pro- Propst pro:pst 49 'plasma psalmodieren psal- pulverisieren pul-
Professur profe'su:r 1o:k, -o:gss Propstei pro:ps"lae Prototyp pro:toty:p mo:'di:ran vari'zi:ran
Profil profi:l prolongieren proloy- Propylen propy- Protovestiar (Gr.) Psalter 'psaltar Puma 'pu:ma
Proit profi:t 47 gi:rzn 1e:an pro:toves1a:r Psalterium psalte:- Pump pump
pr forma (lt.) pr: Promemoria prome- Prorektor 'pro:rektor Protozoon pro:to- rium Pumpe 'pumpa
'forma: kio:ria Prosa 'pro:za 35, 69 tso:\on Pseudo(nym usw.) Pumpernickel 'pum-
Profos profos Promenade proma- prosaisch pro'za:\if Protuberanz protube- pso0do(ny:m] 59,80 parnikal
profund, -de profuni, 'na:da Prosektor pro:zektor 'rants Psi (gr. Buchst.) psi Pumps (e.) pamps
-da Promille pro'mile Proselyt proze1y:t Protz prots Psittakose psitalto.-z, Punch (e.) puntf, pa-
Prognath profanai prominent promi'nent Prosit, prost 'pro:zit, Protze 'protsa pst pst punktieren pvrjkti.-ran
Prognose profeno:za promiskue pro'misku \ pr:st 18, 47 protzen 'protsan Psyche 'psy:e pnktlich 'prrjktli
Prognostikon pro- Promotion promo- proskribieren pro- Provenienz prove- Psychiater psy i\ Punkt, -tum puykt,
gnosiikon tsio:n skri'bi:ran 'nents psychisch 'psy:rf -tum
Programm program promovieren promo- Proskription pro- Proverb, pi. -verbien Psychoanalyse psy- Punsch punf
Progression progre- bi.-rm sknptsw:n pro<verp, -'uerban o\ana1y:za punzen 'puntsan
'sio:n prompt promp Prosodie prozoi: Proviant probant Psychologie psyologi. pupillarisch pupi1a:n[
190 191
Ppille pupila 47 Quarantne karan- Quese Tive:za Rabbiner ra^Mar Raffel 'rafai
Puppe pupa q ku: te:na quetschen Tivetfan Rabe 'ra:ba raffen 'rafan
pur pu:r quackeln Ttvakaln Quark kvark Queue k0: 52, 83 rabiat ra'bia:t Raffinade rafi'na:da
Piiree py're: Quacksalber Ttvak- quarren 'kvaran quick kvik Rabitzwand 'ra:bits- Raf finement rafi-
Purganz purfeanfs zalbar Quart, -te, -ta kvart, Quickborn 'kvikborn vant n(a)'m
Purgatorium purga- Quaddel 'kvadal -ia, -to. Quidam (It.) rkm:am Rabulist rabulisi Raffinerie rafina'ri:
1o:rium Quader fiva:dar artal kvar'ta:l Quidproquo (It.) Rache 'raxa raffinieren rafi'ni:ran
purgieren purfei:ran Quadragsima, -m artaner kvarta:nar kvitpmfivo: Rachen 'r axan Rage 'ra:$a
Purim pu:nm 47 kvodrage:zima, 'uartant kvartant quieken 'kvi:kan rchen 'r ean ragen 'ra:gan
Purismus puhsmus -me: 'uartr kvarte:r quieszieren kvi\estsi:- Rachitis ra'xi:tis Raglan (e.) 'raglan,
Puritaner puria:nar Quadrant kva'drant 'uarterdeck 'kvar- ran rachitisch ra'xi:tif 'reglen
Purpur 'purpur 35, Quadrat kva'dra:t 83 ardsk Quietismus kvi\etis- Racker 'rokar Ragout raj>u: 54
54 , Quadratur kvadra- Quarterone kvarta- mus Racket (e.) 'rekat, Ragtime (e.) 'rsgtaem
purren pur m tu:r 'ro:na quietschen Tivi:t[an vgl. Rakett Rahe 'ra:a
purzeln 'purtsaln 53 quadrieren kvar:- Quartett kvartet quieto kvi\'e:to Rad ra:t 8o Rahm ra:m
Pustel 'pustal Quartier kvarti:r 83 Quincaillerie kcka- Radar 'reidar Rahmen, r- <ra:man
pusten 'pu:stan 54 Quadriga kva'dri:ga Quartier latin (f.) ja'ri: Radau ra'dao Raigras 'raegra:s
putativ putati:f
Pute 'pu:ta
Putsch putf
Putte 'puta
Quadrille kanlja 47,
83
kar,tie: late
quarto 'kvarto
Quadrillion kvadnl- Quarz kva:rfs 38
'io:n quasi 7tva:zi
euinkunx faviykuyks
uinquennium
kviyltvenium
Quint, -te, -ta kvint,
Rade 'ra:da
radebrechen 'ra:da-
brean
radeln 'ra:daln
Rain raen 57
Rainfarn baenfarn
Raison re:'z 69
Raja, -ah (Christen d.
Putz puts Quadrivium kva- -ta, -ta 47 Rdelsfhrer Tlirkei) 'r:j

e
Quasimpdogeniti
putzen 'putsan 'dri:vium kva:zimo:dol>e:niti uinterne kvmterna <rs:dalsfy:rar Rakete raTte.la
putzig 'putsi Quadruped kvadru- uasseln 'kvasaln uintessenz favint]- rdern 're:darn Rakett rafaet
Puzzlefspiel, e.) 'pe:t .assia 'kvasia esents radial ra'dia:l Ralle 'rala
rpazl(fpi:l) Quadrupel kvaru:- 'uaste 'kvasta Quintett kvinet Radiator ra'dm:tor rallentando (it.) ra-
Puzzolanerde pal ustor 'kve:stor Quirinal kviri'na:l radieren ra'di:ran lentando
putso1a:n\e:rda
Pyamie py\e:mi:
Pyjama pi'd^a:ma,
pyja:-
e uagga "kvaga
uai, s. Kai
quaken Tva:kan 81
Quaker Oats (e.)
stur kvestu:r
atember kvatembar
aterne kvaterna
uatsch kvatf
Quiri kvirl
quirlen 'kvirlan
Quisquilien kvis-
IwiiUan
Radieschen ra'di:san
radikal radifaa.^
Radikalismus radi-
kalismus
ralliieren rali'i:ran
Rammbock 'rambok
Ramme 'rama
rammeln 'ramaln
pyknisch 'prkmf fivekar ots quitt kvit 81 Radikand radilian rammen 'raman

e
'uattrocento kwatro-
Pylon, pi. -nen uker 'kve:kar tfenio Quitte Ttvita Radio ^a:dio 49 Rampe bampa
pyio:n, -nan uai kva:l 37, 67 'uebracho kefbratfo quittieren kvi*ti:ran radioaktiv ra:dio- ramponieren rampo-
pyramidal pyrami- qulen 'kvs:lan uecke Ttveka Quittung fivifuy akti:f 'ni:ran
'da:l Qualifikation kvalifi- uecksilber Ttvek- Qui-vive (f.) ki*vi:i) Radiolarien radio- Ramsch ramf
Pyramide pyra- kasio:n zilbar Quiz kvis 1a:ran Rand rant
'mi:da qualifizieren kvalifi- Quelle favela 67, 81 Quodlibet Tivotlibet Radiometer radio- Randal ran'da:l
Pyramidon pyrami- quellen, quillst, quoll Quote 'kooita 'me:tar randalieren randa-
'do:n 'ualitt kvalie:t 'kvelan, kvilst, kvol Quotient kvotsenf Radium 'ra:dium 54 1i:ran
Pyrit pyH:t 'ualle Ttvala Quendel "kvendal Radius, pi. -dien Ranft ranft
pyrogen pyroge:n 'ualm kvalm quengeln Itveyaln R 'ra:dius, -dian Rang ray
Pyrometer pyro- 'uantitt kvantite:t Quentchen ttventan r er Radix 'ra:<Liks Range 'raya
tme:tar quantitativ kvantita- quer kve:r Rabatt ra'bat radizieren raditsi:ran rangieren r'^i:ran,
Pyrotechnik pyro- ti:/,' .erele kvefe:la Rabatte raftata Rdlein 're:tlaen 78 rarjj-
tenik Quantum, pi. -ten .erulant kveru'lant Rabau ra'bao Radler 'ra:dlar 81 rank ray k
Python 'py:ton "kvanium, -tan querulieren kveru- Rabbi 'r abi Radon ra'do:n Ranke 'rayka
Pyurie py\u'ri: Quappe favapa 1i:ran Rabbinat rabi'na:t Radscha 'ra:d^a Rnke 'reyka
192 193
rimken 'raykan Rat ra:t 77, 8o Reagens, pi. -entien Redakteur redakt0:r Reorm reform regressiv regre/si:f
Rankine r'ky:na Rate 'ra:ta 're:\agens, re[agen- 52 reformieren refor- regsam 're:kza:m
Ranunkel rahugkal raten, rtst, riet 'ra:- tsian Redaktion redak- <mi:ran regular regu'ls:r
Ranzen, ranzen tan, re:tst, ri:t 37,8o Reagenz(-glas usw.) tsioin Refrain rajrc 45 Regulativ regulati:f
'rantsan ratifizieren ratifi- re\agents- Redaktor reaktor refraktr refrakte:r Regulator regu1a:tor
ranzig 'rantsi tsi:ran reagieren re\agi:ran Rede 're:da 62, 81 Refraktion refrak- regulieren regu1i:ran
rapid, -de ra'pi:t, -da Rtin 'rs:tm Reaktion re\akso:n Redemptorist 'tsio:n Reh, pi. Rehe r:,
rpido, -damente (it.) Ration ratsw:n Reaktionr re\ak- redempto'rist Refraktor refraktor <re:s 41
'ra:pido, rapida- rationalisieren tso'ne:r reden 're:dan 43 Refugie (f.) refy'vjie:56 rehabilitieren
'mente ratsionali'zi:ran reaktivieren re\akti- redigieren redifei:ran Refugium (It.) rehabiliti:ran
Rapier ra'pi:r Rationalismus bi:ran rediskontieren redis- re'fu:gium Reibeisen 'raep\aezan
Rappe 'rapa ratsiona'lismus real re\'a:l konti:ran Refiis ra'fy: 56 reiben 'raeban
Rappel 'rapai rational, -nell Real (sp., port.), pi. redivivus (It.) Regai refea:l Reich, reich rae
rappeln 'rapaln ratslo'na:l, -'nel Reis (port.) re\'a:l, redifvus regalieren rega1i:ran reichen 'raean
Rapport ra'port rationieren ratso- reif redlich 're:tli 51 Regatta regata 39 reichhaltig 'raehalti
rapportieren 'ni:ran Redner 're:dnar 79 rege 're:ga Reichstag 'raesta:k
Realien re\'a:lian Reichtum ^aetuim
raporti:ran ratsam 'ra:tza:m Realismus re\a1ismus Redoute re'du:a Regei 're:gal
Raps raps Rtsche 're:tfa 43 Realitt re\alits:t redressieren redre- Regeldetri re:gal- Reif, reif raef
Raptus 'raptus Ratschlag 'ra:t[la:k realiter re\'a:litar 'si:ran detri: Reifen, rei- 'raefan
Rapunzel ra'puntsal Rtsel 're:tsal 43 68 Reat re\h:t redselig 're:ze:li 78 regen 're:gan Reigen 'raegan
Rapuse ra'pu:za Ratte 'rata 8o Reaumur 're:omy:r^, Reduktion reduk- Regen 're:gan Reihe 'raea
rar ra:r Raub raop 58 1sio:n Regeneration regene- Reihen, rei- 'raean
Raritt rarie:t 49 reduplizieren redupli- ratsio:n Reiher 'raear
rauben 'raoban Rebbach 'rebax
rasant ra'zant Ruber 'roobar Rebe 're:ba 'tsi:ran Regens, R. chori (It.) Reim raem
rasch raf 37, 70 Rauch raox Rebell re'bel reduzieren redu- 're:gens, r. 'ko:ri: rein raen
rascheln 'rafaln ruchern 'ro0arn 73 Rebellion rebe1io:n tsi:ran Regent regsnt Reineklaude, s. Rene-
Rasen, r- 'raizm 67 Rauchware 'raoxva:ra rebellisch re'belif Reede, -der're:da, -dar Regesten regestan klode
Raseur ra'z0:r Rude 'ro0da Rebhuhn frephu:n 43 Reederei re:da'rae Regie r' y: 72 Reinette, s. Renette
rasieren ra'zi:ran Raubold 'raofbolt Reblaus 're:plaos reell re\ regieren re'gi:ran 72 reinigen 'raemgan
Raskolnik (r.) raufen 'raofan rengagieren re\ga- Regime r' ji:m Reinkarnation
Rebus, pi. -usse Regiment regi'ment re\mkarnasio:n
ras'kolnik rauh rao 're:bus, -usa ' y,:ran
Rson re:'z Rauheit 'raohaet Rechaud (f.) re'fo: Refektorium refek- Region regw:n reinlich 'raenli
Rsonnement Raum raom Rechen 'rean 1o:rium regional regiona:l reinweg 'raenvek
re:zon(a)'m rumen 'rooman 59 Recherche(n) Referat refe'ra:t Regisseur re^i's0:r 72 (der, das) Reis raes
rsonnieren re:zo'ni:- raunen 'raonan re'ferfa(n) 75 Referendar referen- Register registar 44 Reis, pi. (Munze,
ran Raupe 'raopa 79 recherchieren refer- 'da:r Registertonne port.), s. Real
Raspei 'raspai Rausch raof 'fi:ran Referent, -renz refcistartona Reise 'raeza
raspeln 'raspaln 68, 70 rauschen 'raofan refe'rent, -'rsnts Registrator registra:- reisen, reist, reiste
rechnen 'renan 'raezan, raest, 'raesta
Rasse 'rasa ruspern 'ro0sparn Rechnung 'renvy referieren reje'ri:ran tor
rasseln 'rasaln Raute 'raota Recht, r- ret Reff rsf registrieren registri:- Reisig 'raezi
Rast rasi 8o Ravelin (f.) rav(a)1c rechts rets reffen 'refan ran Reislufer 'raeslo0far
Rastelbinder Ravioli (it.) ra'vio:li recipe (It.) 're:tsipe reflektieren reflek- Reglement regla'm, ReiBaus 'raes\aos,
r
'rastalbindar Rayon (f.) re'j recitando (it.) ti:ran -'ment
rasten 'rastan 68, 70 Rzel 're:tsal 43 retfitando Reflektor reflektor reglementieren reiBen, riB 'raesan, ris
Raster 'rastar Razzia 'ratsia Reck rek Reflex refleks reglamen'ti:ran reiten, ritt 'raetan, nt
rastrieren rasri:ran (The) Readers Di- Recke 'reka Reflexion refle'kso:n Reglette regista Reiz raets
Rasttag 'rastta:k gest (e.) 'ri:dars Reflexiv, -vum regnen 're:gnan 79 reizen 'raetsan 68
recken 'rekan 42 Reizker 'raetskar
Rasur ra'zu:r aedjsst recte, -to 'rekte, -to refleltsi:/, -vum RegreB regres
13 Siebs, Deutsche Hochspfache. 18. Aufl.
194 195
rekapitulieren remis, fm. -se (f.) Rentamt 'rent\amt Requiem <re:kmem 44, Ressentiment re- Retusche retufa
rekapitu1i:ran ra'mi:, -mi:z(a) Rente 'rsnta 67 sti'm Retuscheur retu'f0:r
rekeln re:kaln Remise re'mi:za Rentier, fm. -tiere (f.) requiescat m pace Ressort re'so:r retuschieren retu' fi:-
Reklame relda-.ma Remiscion remi'sio:n rsntie:, -fe:rs 45 (It.) rekvi'e:skat in Ressource re'surs(a) ran
reklamieren rekla- Remittenden remi- Ren(tier) 'ren(ti:r) pa:tse Rest rest Reue 'ro0a 58
'mi:rm tendan rentieren rentiwn requirieren rekvi'ri:- Restant restant Reunion (Wiederver-
rekognoszieren remonstrieren Rentner 'rentnsr ran Restaurant resto'r einigung) re\u'no:n
rekognostsi:rsn remon'stri:ran Renvers (f.) r've:r Requisit, pi. -ten Restaurateur Reunion (gesellige
rekommandieren Remonte (n) re'mon- reorganisieren rekvi'zi:t, -tan restorat0:r Vereinigung) re\y-
rekoman'di:ran ta(n) re\organi'zi:ran Reseda re'ze:da Restauration 'ni
rekonstruieren Remontoiruhr Reparatur reparatu:r Resektion rezektsw:n restoratsw:n Reuse 'ro0za
rekonstru'i:ran rema:r\u:r reparieren repa'ri:rm Reservat rezer^a:t Restaurator restao- reissieren re\Y'si:ran
Rekonvaleszent Remouladensauce repartieren repar- reservatio mentalis 'ra:tor reuten hofan
rekonvalsstsent remu1a:danzo:sa i:ran (It.) reser'va:tio men- restaurieren restao- Revanche ra^fa
Rekord re'kort removieren remobi:- repatriieren repatri- ta:hs ^{.ran revanchieren rav-
Rekrut refcru.l 55 ran 'i:ran Reserve re'zerva restieren resti:ran 'fi:ran
Rektaszension rekt\- rempeln 'rempaln Repertoire reperla:r reservieren rezer- restituieren restitu- Reveille rebsja
astsen'zio:n Remter 'rsmtar Repertorium reper- *ui:ran 'i:ran Revenue rava'ny:
rektifizieren Remuneration to:rium Reservist rezer'vist restringieren restnrj- Rvrence (f.) reve'rs
rektifi'tsi:ran remunaratsw:n Repetent repelent Reservoir rezerba:r fei:ran Reverenz reve'rents
Rektion rektslo:n remunerieren repetieren repei:ran Resident rezi'dent Resultante rezul- Rverie (f.) re:va'ri:
Rektor 'rekor Repetitor repei:ior Residenz rezittents tanta Revers (Verpflich-
Rektorat rekto'ra:t Renaissance rane'ss Replik re'pli:k residieren rezi'di:ran Resultat rezulta:t tung) re?ve,rs
rekurrieren rekr/ri:ran Rendant rsnant reponieren repo'ni:ran Residuum re'zi:duum resultieren rezulti:ran Revers (Rockauf-
Rekurs reTiurs Rendezvous 'rdevu Reportage repor''ta:y resigneren Resiimee rezy'me: 52 schlag) refue:r
Relais (f.) rale: Reprter reportar ran resumieren rezy'mi:- Reversalien rever'za:-
Relation relaso:n r, 54
Renegat renefea:t ran
Reposition repozi- Resistenz rezistents
relativ, Relativum Reneklode, Reine- 1sio:n Reskript re'sknpt 71 retablieren reta'bli:ran reversibel rever'zi:bal
rela'ti:f, ' , klaude rs.^naTtlo.-da Repositorium repozi- resolut rezo'lu:t retardieren retari:- revidieren revi'di:ran
i:vum Renette rs'nsta to:rium Resolution rezolu- ran R e vier refr
Relativitt relativite:i renitent renitent reprsentativ repre- tsio:n Retention retensio:n Revirement (f.) ra-
relegiren rele^i:ran Renke (Fisch) zentati:f resolvieren rezoVuiiran Retina 'refina vir(a)'m
relevant relebant renken 'rerjkan reprsentieren repre- Resonanz rezo'nanfs Retirade reti'ra:da Revision revi'zw:n
Relief re'lef 44, 47 Renkontre rlttr zsnti:ran Resonator rezo'na:tor Retorsion retor'zo:n Revisor, pi. -oren re-
Religion relifeio:n 51 rennen 'rsnan Repressalie repre- resorbieren rezo/bi:- Retorte retorta <vi:zor, -vi'zo:ran
religioso (it.) reliS^o:- Renntier, s. Rentier 'sa:lia ran Retouche usw., s. Revokation revoka-
so, -zo Renommage reno- Reprimande repri- Resorption rezorp- Retusche usw. 1sio:n
Relikt rtfikt kia^a 'mda tsio:n retour retu:r Revolte revolta
Reling 're-.lir) Renommee reno'me: Reprise re'pr:za Respekt re'spekt, retournieren retur- Revolution revolu-
Reliquie refli:kviy renommieren reno- Reproduktion repro- re'fpekt 71 'ni:ran tsio:n
Rembours rffbu:r hii:ran duktsio:n respektieren respek- Retraite ratre:t(a) Revolver rebolvar
Remedium rebie:- Renonce ra'ns(a) Reptil, pi. -lien rep- ti:ran, refp. 71 retrograd retro^ra:t revozieren revotsi:ran
dium Renovation renova- 1i:l, -lian 79 Respirator respi'ra:- retrospektiv retro- Revue ra<vy:
Remedur reme'du:r tsio:n Republik repufbli.-k tor spekti:f Rezensent retsen'zent
Reminiscere (It.) renovieren Republikaner repu- Responsion respon- retrovertieren retro- rezensieren retsen'zi:-
remi'ni:stsere Renseignement bli'ka:nar 'zio:n 71 verti:ran ran
Reminiszenz remi- rsejtabi Reputation reputa- Responsorien respon- retten f etan 33 Rezension retserzio:n
nissens rentabel rentatbal so:n 'zo:rian Rettich 'reti rezent retsent
13-
196 197
Rezepisse retse'pisa Rhythmik 'rrtmik Rippe(n)speer, Ripp- Rock rok Rosinante rnzi'nant3 Rubl 'ry:p\0:l
Rezept resept 35 rhythmisch 'rYtmif speer 'npa(n)fpe:r, Rocken 'rokan Rosine ro'zi:na Rubrik ru'bri:k
Rezeption retsep- Rhythmus 'rrtmus 6 'ripfpe:r Rock 'n Roll 'roknrol Rslein 'r0:slaen 62 rubrizieren rubri-
richten 'ritan Rips nps Rodei 'ro:dal Rosmarin rosma'ri:n tsi:ran
rezeptiv retsepti:f Richter 'ritar Risalit riza1i:t rodeln 'ro:daln RoB ros 48 Rubrum 'ru:brum
RezeB retses richtig 'riti Risiko 'ri:ziko roden 'ro:dan Rsselsprung 'rcesal- Rtibsen 'ry:psan
rezessiv retse'si:f Ricke 'nka riskant nsTiant Rodomontade rodo- fpruy ruchbar 'ru:xba:r 54
Rezidiv retsi'di:f Ridikiil, ri- ridi'ky:l riskieren Irisrki:r3n monta:da RBlein 'rceslaen ruchlos 'ru:xlo:s 54
Rezipient retsi'penf riechen, roch 'ri:an risoluto (it.) riso1u:to Rogate (It.) ro{;a:ie RoBtuscher 'rosto0[ar Ruck ruk
rezipieren retsi'pi:ran rox Risorgimento (it.) Rogen fo:gan Rost i (Oxydierung Riicken, rii- 'rrkan
reziprok resi'pro:k 5< Ried ri:t 78 ' Roggen 'rogan usw.), 2 Feuergit- riickgngig 'rykgsyi
Rezitation retsita- riefeln 'ri:faln Risotto ri'soto, -i'zo- roh ro: ter) rost 33, 49, 52
tsio:n Riege 'ri:ga Rickgrat trrkgra:t
Rispe 'risfiy Rohling 'ro:liy Rste 'r0:sta 52
Rezitativ retsita'ti:f Riegel 'ri:gal RiJB ris Rohr ro:r rosten fostan 49 Riickkehr 'rrkke:r.
Rezitator, pi. -ren r Riemen 'ri:man Rist nst Rohrdommel 'ro:r- rsten 'r0:stan 52 Rucksack 'rukzak
tsia:tor, -tato:ran Ries ri:s ritardando (it.) ritar- domal rostig <rosti Ricksicht 'rrkzit
rezitieren retsiti:ran Riese 'ri:za 'dando Rhre 'ro:ra rot ro:t Rudbeckia (bot.)
Rhabarber rafbarbar rieseln 'ri:zaln rite 'ri:te Rhricht 'r0:rit Rotaprint rota'pnnt rvtbekia
Rhachitis, s. Rachitis Riesling 'ri:sliy Ritornell ritor'nel Rokoko hkoko Rotation rotatso:n Riide <ry:da
Rhapsode rap'zo:da Riester 'ri:star Ritratte rirafo Rolle, rollen 'rola, Rtel Mal rude 'ry.da
Rhapsodie rapzo'di: Riff nf Ritt rit rotieren roti:ran Rudel 'ru:dal
Rhenium 're:nium rigolen rigo:lan Ritter 'ntar Rollo, s. Rouleau Rotkehlchen 'ro:t- Ruder 'ru:dar 33
Rhetor 'reitor 50 Rigorismus rigons- Ritual ritu'a:l Romadur lromadu:r ke:lan Rudera 5"u:dara
Rhetorik reto.-rik mus rituell ritu'd Roman ro'ma:n Rotor 'ro:tor Rudiment rudi'ment
rhetorisch reo:rif Rigorosum rigo'ro:- Ritus 'ri:tus Romancier (f.) rom- Rotspon <ro:tfpo:n Ruf ru:f
Rheuma 'roema zum Ritze 'nts 'se: Rotte 'rota rufen, ruft, rief 'ru:-
rheumatisch ro0'ma:- rigoros rigo'ro:s ritzen 'ntsm romanisch ro'ma:ni[ Rotunde rotunda fan, ru:ft, ri:f
tif Rikambio ri'kambio Rival, -l ri^oa',1, -U Romanist roma'mst rotwelsch <ro:tvel[ Riiffel 'rrfal
Rheumatismus ro0- rikoschettieren riko- rivalisieren rivali- Romanistik roma- Rotz ris Rugby (e.) 'ragbi
matismus feti:ran 'zi:rsn 'msik Rou (f.) ru: Riige 'ry:ga
Rhinoplastik ri:no- Rille 'nla Rizinus 'ri:tsinus Romantik ro'mantik Rouge et noir (f.) Ruhe 'rua 53
'plastik Rimesse ri'mssa Roastbeef (e.) 'ro:st- romantisch robiantif ru: ^e'na:r ruhig ru:i 65
Rhinozeros ri'no:- Rinascimento (it.) bi:f, rost- Romanze robiantsa Roulade ru'la:da Ruhm ru:m
tseros rinafi'msnto Robbe <roba 48, 8o Romanzero roman- Rouleau (Rollo) ru'lo: riihmen 'ry.man
Rhizopoden riso'po:- Rind nnt Robber 'robsr lse:ro Roulette ff.) rulet 54 Ruhr ru:r
dan Rinde 'nnda Robe 'ro:ba Rmer 'r0:mar Rout (e.) raot Ruhrei 'ry:r\ae
Rho (gr. Buchst.) ro: inforzando (it.) nn- Robinie ro'bi:na Rmling 'r0:mliy Route 'ru-.t 54 ruhren 'ry:ran
Rhodan ro'da:n fortsando Robinsonade robm- Romm ro'me:, ' -- Routine ruti:na Ruin ru\'i:n
Rhodium 'ro:dium ing nrj zo'na:da Ronde 'ronda Routinier (f.) rui'ne: Ruine ru\'i:na
Rhododendron rodo- ringeln 'nyaln Robot 'ro:bot Rondeau (f.) r'do: Rowdy 'raodi ruinieren ru\i'ni:ran
endron ringen, rang nrjan, Roboter 'ro:boar Rondell ronttel royal, Royal ra'ja:l riilpsen Mpsan
rhombisch 'rombif rarj Roburit robu'ri:t Rondo 'rondo royal (e.) 'ro0al Rum rum 55
Rhomboder rombo\- ings nrjs 64 obust ro'btrst rntgen 'roentgan Royalist rajalist 76 Rumba 'rumba
:dar 3inne 'nna ^ocaille rofia:j Roquefort (f.) 'rokfo:r rubato (it.) ru'ba:to Rummel 'rumai
Rhombod rombo\'i:t rinnen, rann, geron- R.ochade ro'fa:da rren 'r0:ran Riibe 'ry.ba rummeln 'rumaln
Rhombus 'rombus nen 'nnan, ran, ga- .oche, -en 'roxa, -an rosa 'ro:za Rubel 'ruibal Rumor ru'mo:r
Rhotazismus rota- 'ronan cheln 'rcealn 52 Rose ^o:z3 48 Rubidium ru'bi:dium rumpeln 'rumpaln
fsismus lippe 'ripa ochieren ro'fi-ran Rosette ro'zeta Rubin ru'bi:n Rumpf rumpf
198 199
rmpfen 'rrmpfan Sa(c)charin zaxa'ri:n Salat za1a:t 69 saumselig 'zaomze:li
Rumpsteak 'rump- San, Sant, -ta, -to Sardine zar'di:na
Sache 'zaxa salbadern zaVba:A3rn (it., sp.) san, sant, sardonisch zar'do:nif Sauna 'saona
ste:k sacht zaxt
rund runt Salbe 'zalb santa, -to 68 Sardonyx zar'do:nYks Sure 'zo0ra
Sack zak 81 Salbei zaVbae, ' Sanatorium zanao:- Sarg zark Sauregurkenzeit
rundweg 'rvntvek Sckel 'zekal zaorsgurkantsaet
Rune 'rutna salben 'zalban rivm Sarkasmus zarTtas-
sacken 'zakan Salbl 'zalp\0:l Sand zant mus Saurier 'zaoriar 45
Runge 'rurja sackerlot zakar1o:t
Runkelriibe 'ruykal- saldieren zal'di:ran Sandale zan'da:la sarkastisch zarfcastif Saus zaos
ry:ba sackerment zaksrnent Saldo 'zaldo Sandelholz 'zandal- Sarkom zar7to:m suseln 'zoozaln
Sadismus zaismus Salesianer zale'zia:nar holts Sarkophag zarkofa:k sausen 'zaozan
Runzel 'runtsal sen 'zs:an
Riipel 'ry:pal Saline za1i:ny Sandwich (e.) 'sendwitf Sassafras 'zasafras (Haut) Sauternes
Safari sa'fa:ri Salizin zalits:n sanft zanft 63 Satan, -nas 'za:tan, (o:) sotsrn 68
rupfen 'rupfan Safe (e.) seif, se:f
Rupie 'ru:pa Salizyl zalilsy.l Snfte 'zsnfa -nas 39 Savanne sacana
Saffian 'zafan Salm zalm Sang zay satanisch zata:nif Saxophon zaksofo:n
ruppig 'rupi Saflor za'flo:r
Ruptur rup'tu:r Salmiak zaVmiak sangbar 'zayba:r 79 Satanismus zata'nis- Sbirre 'zbira
Safran 'zafran Salon zal, s- 51, 69 Snger 'zeyzr mus Scene, s. Szene
rural ru'ra:l Saft zaft
Riische 'ry:fa 56 salopp zalop 69 Sanguiniker zay- Satellit zate1i:t Schabbes ' fabas
Saga 'za:ga, 'saga Salpeter zal'pe:tar Satui satc Schabe 'fa:ba
RuB ru:s 54 Sagazitt zagatsite:t Salpinx 'zalpiyks
Riissel 'rrsal sanguinisch zaygi:- satinieren saii'ni:ran schaben ' fa:ban
sagbar 'za:kba:r 78 Salta 'zalta nif Satire zati:ra Schabernack 'fa:bar-
ruBen 'ru:san Sage 'za:ga
ruBig 'ru:si Salto, S. mortale 'sal- sanieren za'ni:ran satirisch zati:nf nak
Sge 'ze:ga to, 's. morta:le sanitr zanite:r Satisfaktion zatisfak-
Riste 'rrsta sagen 'za:gan 43, 78 Salubritt zalubrite:t schbig, -bige 'fs:bi,
riisten 'rrstan 56 Sanitter zamte:tar tsio:n -biga
sgen 'zs:gan Salut za1u:t Sanitts(wesen usw.) Satrap zatra:p 39
Rister 'ry:star 56 Sagro 'za:go 49 Schablone fafylotna
riistig 'rrsti salutieren zalutiwn zanite:ts- satt zat Schabracke fa'braka
Sahne 'za:na Salvarsan zalvar'za:n Sankt, -ta (vor Na- Sattel 'zatal
rustik, -kal rusti:k, Saint, fm. -te (f., vor Salvator zaVua:tor Schach fax
- ti'ka:l men) zaykt, -ia sttigen 'zetigan Schacher 'faxar
Namen) s, st, (e.) salva vnia (It.) 'salva: Sanktion zaykso.-n Sattler 'zatlar
Rtistung 'rYstuy sint 68 Schcher 'fsar
Rute 'ru:ta benia: sanktionieren zayk- sattsam 'zatza:m schachmatt fax'mat
Saison se'z (ze-) 68 Salve 'zalva tso'ni:ran saturieren zatu'ri:ran
Ruthenium rute:- Saite 'zaeta 57 Schacht fax
nimn salve! (It.) 'salve: Sanktissimum zarjk- Satz zats Schachtel 'faxtal
Sakko 'zako 69 salvieren zaVviwn tisimum Sau zao
rutschen 'rutfan 54 sakral za'km:l schchten fetan
riitteln 'rrtaln Salweide 'za:lvaeda Sanktuarium zayk- sauber 'zaobar Schade, schade 'fa:da
Sakrament zakra- Salz zalts 68 tu'a:nvm Sauce, s. SoBe 67, 69
'msnt Schde 'fe:dal
Smann 'ze:man Sanktus 'zayktus Sauciere zo'se:ra schaden 'fa:dan 40
Sakrileg, -gium za- Samarium za'ma:rivm Sansculotte skylot sauen 'zaoan
S kr1e:k, -e:gium schdlich ' fe:th
s es Samba 'zamba sans gene (f.) s ' ^e:n sauer 'zaoar Schdling 'fe:tliy
Sakristan zaknsta:n Same 'za:ma Sanskrit 'zansknt 47 Sauerei zaoa'rae
Saal za:l 33, 37 Sakristei zaknstae Schaf fa:f 37, 65
baat za:t smig 'ze:mi Sanskritist zanskri- Suerling 'zooarliy Schfer 'fs:far 43
sakrosankt zakro- Smischleder 'ze:mif- tist Saufaus 'zaof\aos
Sabismus zabe:\'is- 'zaykt le:dar Schaf faf
mus Santonin zanto'ni:n saufen, sufst, soff Schaffell 'fa:ffd
skular ze:ku'la:r sammeln 'zamaln Saphir, pi. Saphire 'zaofan, zo0fst, zof
Sabbat 'zabat skularisieren ze:ku- Sammet, -mt 'zamat, schaffen, schuf 'fafan,
sabbern 'zdbarn 'za:fir, zafi:ra 47 saugen, sog 'zaogan,
Sabei 'zs:bal zamt Sappe 'zapa zo:k /7
Skulum 'ze:kulum Samowar samoba:r Sappeur sa'p0:r saugen 'zo0gan Schfler 'feflar
Sabotage sabo'ta:y, Salamander zala'man- Sugling 'zo0kliy Schaffner 'fafnar
za- 69 Samstag 'zamsta:k sapphisch 'zapfif
dar samt zamt Sarabande sarabanda Sule 'zo0la schafig, -ige, 'fa:fi,
sabotieren sabofi:ran, Salami za1a:mi Sarafan (r.) sarafa:n Saum zaom
za- Samum sa'mu:m, 'za:-
Salr sa1e:r mum 54 Sardelle zarflela sumen 'zo0man Schafott fafot
200 201
Schaft faft 37 Schrpe 'ferpa Schelle 'feh
Schah fa: Schicksal 'fikza:l 38, Schirokko, s. Scirocco Schlei(e) 'flae(a)
Scharpie far'pi: Schellfisch 'felfif 67 schirren 'firan Schleier ' flaear
Schakal 'fa:ka:l 40 scharren 'faran Schellkraut, s. Schll- Schirting ' [irtij) Schleife flaefa
Schker 'fe:kar Scharte 'farta 38 Schickse(l) 'fiksa(l)
schal fa:l kraut schieben, schop 'fi:- Schisma 'sisma, ' [i- schleifen, schliff
Scharteke (ar"te:ka Schelm felm ban, fo:p SchiB fis 'flaefan, fhf
Schal (Shawl) fa:l schartig 'farti 38 Schelte 'feita
Schale 'fa:la Scharwache 'fa:rvaxa schelten, schilt, Schieds(spruch usw.) schizophren sitso- Schleim flaem
'fi:ts(fprux) fre:n, [i- schleiBen, schliB
Schlhengst
C^T,ii, falk
r "ti.
'fe:lheyst scharwenzeln far- schalt 'feltan, filt, Schizophrenie sitso- 'flaesan, [lis
Schalk falt schief fi:f Schlemihl fle'mi:l
Schall [ai Schiefer 'fi:far fre'ni:, fi-
Scharwerk '[a:rvsrk Schema, pi. -mata schlabbern 'flabarn Schlemm fiem, vgl.
schallen, schallte, schassen 'fasan 'fe:ma, -mata schielen ' [i:lan Slam
(scholl) 'falan, -Ita schassieren fa'si:ran schematisch fe'ma:tif Schienbein 'fi:nbaen Schlacht flaxt
(foi) Schiene 'fi:na Schlachta (Szlachta, schlemmen 'fleman
Schatten '[atan Schembart (Maske) p.) 'flaxta Schlempe 'flempa
Schalmei fal'mae schattieren [ati:ran 'femba:rt schier fi:r schlendern 'flendarn
Schalotte falota Schierling 'fi:rlir) schlachten 'flaxtan
Schatulle fatvla Scnemel 'fe:mal
schalten faltan Schatz fats Schemen 'fe:man schieBen, schoB 'fi:~ Schlachtschitz, pi. Schlendrian 79
'flsndri-
Schalter 'faltar san, fos 48 -tzen ' flaxtfits,
schtzen 'fetsan 68 Schenk ferjk -tfitsan a:n 40
Schaluppe falupa Schaube [aoba Schenkel eykal Schiff fif schlenkern ' flsnkarn
Scham fa:m schaudern 'faodarn schenken feykan Schiffahrt 'fiffa:rt 6o Schlacke 'flaka
Schlackwurst 'flak- Schleppe '[lepa
Schamane fa'ma:na schauen 'faoan Scherbe 'ferba schiffen 'fifan vurst Schlepp(netz usw.)
schmen 'fe:man Schauer '[aoar Schere 'fe:ra Schiffer 'fifar 6o 'flep(nets)
Schamotte fa'mot Schlaf fla:f
Schaufel 'faofal scheren, schert, schor Schikane fi'ka:na Schlfe 'fle:fa Schleuder flo0dar
schampuen (sham- Schaukel 'faokal 'fe:ran, fe:rt, fo:r schikanieren [ika'ni:- schlafen, schlief 'fla:- schleudern 'floodarn
pooen), -punieren Schaum faom scheren, schert, ran schleunig 'fhoni
fam'pu:an, -pu'ni:- schumen 'fo0man fan, fli:f 43, 65
schiert, scherte Schild filt schlaff flaf 33 Schleuse 'flo0za
ran schaurig 'faon schildern 'fildarn
Schande '[anda 'fe:ran, fe:rt, fi:rt, Schlafittchen fla- Schlich fli
Schauspiel 'faofpi:l 'fe:rta Schild(patt usw.) 'fitan schlicht fli t
schnden '[endan Schauspieler 'faofpi.' Schererei fe:ra'rae '(ilt(pat) Schlick flik
Schanker faykar Schlag fla:k
lar Scherflein 'ferflaen Schilf filf schlagen, schlgt, schliefen, schloff ' [li:-
Schanze 'fantsa Schaute 'faota Scherge '{erga schillern 'filam fan, fhf
schaperonieren fapa- Scheck (Check) fek 72 Scherz ferts 42 schlug 'fla:gan,
Schilling 'filif) fls:kt, flu:k 18 schlieBen, schloB
ro'ni:ran Schedel 'fe:dal Scherzando (it.) Schimre fi'me:ra 'fli:san, fios 62
Schar fa:r Schlamassel fla'masal
scheel fe:l skertsando Schimmel ' fimal Schlamm fiam Schliff fhf
Scharade . Scheffel 'fefal schimmeln ' fimaln
Scharbe farba Scherzo (it.) 'skertso Schlampe 'lampa schlimm flim
Scheibe foeba 7i Schimmer 'fimar Schlange 'fia y 3 Schlinge 'fliya
Scharbockskraut 'far- Scheich fae scherzoso (it.) sker- Schimpanse fim- schlank flayk Schlingel 'fliyal
bokskraot scheiden, schied 'fae- tso:so, -20 'panza
Schre ' fe:ra schlapp flap 78, 79 schlingen, schlang
dan, fi:t Scheu, scheu fo0 Schimpf fimpf Schlappe 'flapa 'fli-pan, fiar)
scharen 'fa:ran Schein faen Scheuer 'fo0ar schimpfen 'fimpfan Schlaraffe fla'rafa schlingern 'fliyarn
scharf farf scheinen, schien scheuern ''fo0arn Schindel 'findai
Scharlach 'farlax schlau flao Schlips flips
'faenan, fi:n Scheune 'fo0na schinden, schund'//w- Schlauch flaox Schlitten 'flttan
Scharlatan 'farlatan ScheiBe faesa Scheusal fo0za:l dan, funt Schlawiner flai>i:nar Schlittschuh 'flitfu:
39 scheiBen, schiB 'fae- scheuBlich 'fo0sli 78 Schinken 'fiykan schlecht flet 42 Schlitz flits
Scharm farm san, fis Schi, s. Ski, pi. -er schlohweiB JloAaes
scharmant [ar'mant Scheit faet Schinn fin schlecken ' [lekan
Scharmlitzel far- Schibboleth ffbo:let Schintoiismus finto]- Schlegel 'fle:gl SchloB fios 48
Scheitel 'faetal Schicht fit 'ismus Schlehe fle:a SchlBchen 'flcesan
scheitern 'faetarn schichten 'fitan Schippe 'fipy schleichen, schlich 52
Scharnier far'ni:r 45 Schellack 'felok Schick, schick fik SchloBe 'flo:sa 48
Schirm firm 'flaean, fli
202 203
schloBen, es schloBt Schmerbauch 'fme:r- schnappen 'fnapan Schnur f nu: r Schott, -tte foi, -ta chub fu:p 53
' [lo:san, es flo:st baox Schnapphahn fnap- schnren 'fny:ran schottern 'fotarn chubjack 'fubiak
Schlosser '[losar Schmerle 'fmerld ha:n Schnurrbart 'fnur- schottisch 'fotif chubkarre 'fu:pkara
Schlot flo:t Schmerz fmerts 68, 8o Schnaps fnaps 8o ba:rt schraffieren schubsen fupsan
schlotterig 'flotan Schmetten '[mstan schnarchen 'fnaran schnurrig 'fnun fra'fi:ran schuchtern frtarn
Schlucht fluxt Schmetterling schnarren 'fnarsn Schniirsenkel schrg fre:k 42 Schuft [uft
schluchzen '[luxtsan ' '[metarlirj schnattern ''fnat^rn 'fny:rzsr)kal Schramme 'frama schuften '[uftan
54 schmettern ' [metam schnauben, schnob schnurstracks' fnw.r- Schrammelmusik Schuh, pi. -he [u:,
Schluck fluk 77 Schmied fmi:t 'fnaob3n, fno:p ftraks 'framalmuzi:k 'u:a 53
Schluckauf 'flukaof schmiegen ' [mi:gan schnaufen [naofm Schnute 'fnu:ta Schrank frayk Schuhu ' fu:hu:
schlucken 'flukan Schmiele 'fmi:la Schnauze fnaotsg Schober 'fo:bar Schranne 'frana Schuld ful 62
schluderig 'flu:dan Schmieralien Schnecke fneka Schock fok Schranze ''frantsa schulden 'fuldan
Schlummer ''flmnar fmi'ra:Kan Schnee fne: schocken 'fokan Schrapnell frap'nel Schuldiger 'fuldigar
Schlund flunt Schmiere '[mi:ra schneeig, -ige, -'g schockieren fo'ki:ran Schrat frat Schuldner 'fuldnar
schliipfen 'flrpfan schmieren '[mi:ran 'fne:\i, -iga, -ga schofel'fo:fal Jchraube 'fraoba Schule 'fu:la 53
Schlupfwinkel Schminke fmirjka Schneid fnaet Schffe 'fcefa schrauben, schrob, Schulter 'fultar
'flupfvirjkal Schmirgel 'fmirgal schneiden, schnitt Schokolade foko'la:da schraubte 'fraobm, chultheiB 'fulthaes
schlirfen 'flvrfan SchmiB fmis ' fnaedsn, fmt Scholar [o1a:r fro:p, 'fraopta Schulze '[ultsa
SchluB flus 53 Schmitze '[mitsa Schneider fnaedar Scholarch folar Schrebergarten schumm(e)rig
Schlissel 'flrsal Schmker '[mo:kar schneidig fnaedi Scholastik folastik 'fre:bargartan 'fumfajrj
Schmach fma:x 37 schmollen [molan schneien 'fnaean scholastisch folasiif Schreck frsk schummern 'fumam
schmachten 'fmaxtan schmollieren fmoli:- Schneise 'fnaeza Scholiast folast schrecken, schrickt, Schund funt
schmackhaft 'fmak- ran schnell fnel Scholien 'fo:lian schrak 'frekan, schunkeln 'fuykaln
haft Schmollis 'fmohs Schnepfe 'fnspfa Scholle 'fola fnki, fra:k schupfen 'fupfan
schmahen '[me:an Schmorbraten Schneppe 'fnepa Schllkraut 'fcelkraot schrecken, schreckt, Schuppe fupa
schmal fma:l ' [mo:rbra:tan schneuzen ' fnootsan Scholtisei folti'zae schreckte 'frekan, Schuppen fupan
schmlen '[me:lan schmoren ' 'fmo:ran Schnickschnack schon fo:n 49 frekt, 'frekta Schur fu:r
Schmalz fmals schmorgen 'fmorgan 'fmkfnak schn, -nste f0:n, Schrei frae schren ''[y:ran
Schmant fmant Schmu [mu: schniegeln 'fni:galn -nsta 51 schreiben, schrieb schiirfen 'frrfan
schmarotzen fma- Schmuck, sch- fmuk Schnippchen 'fnipan schonen 'fo:nan 'fraeban, fri:p schurigeln 'fu:ri:galn
'rotsan schmuddelig 'fma- schnippen 'fnipan Schoner (Decke, schreien, schrie Schurke 'furka
Schmarre 'fmara dsli Schnitt fmt Schiff) 'fo:nar ' fraean, fr: schurren 'furan
Schmarr(e)n 'fma- Schmuggel 'fmugal Schnitzel 'fnifsal Schopf fopf Schrein fraen Schurz furs 53
r(a)n 55 schnitzen 'fmtsan schpfen fcepfan schreiten, schritt Schrze 'frrtsa
Schmatz fmais schmunzeln ' fmun- Schnitzer 'fnitsar Schpfer 'fcepfar 'fraetan, fnt SchuB fus 53
schmatzen '[matsan tssln schnodd(e)rig Schoppen 'fopan Schrift fnft Schiissel 'frsal
schmauchen 'fmao- schmusen 'fmu:zyn 'fnod(a)n Schps fceps schrill -fril Schuster 'fu:star 54
Xan Schmutz fmats 54 schnde 'fn0:da Schorf for f Schrippe '[ripa Schute 'fu:ta
schmecken 'fmekm schmutzig 'fmutsi Schnrkel' fncerkal Schorlemorle Schritt [rit Schutt fut
schmeicheln 'fmae- Schnabel 'fna:bal schnorren 'fnoran Jorlafoiorla schroff [n f schiitten 'frtan
aln schnbeln ' [ns:bln Schnorrer 'fnorar Schornstein 'fornftaen schrpfen 'frcepfan Schutz futs
schmeiBen, schmiB Schnack fnak Schnsel'fn0:zal SchoB, pi. Schosse Schrot fro.t Schtz, -tze frts, -tsa
'fmaesan, fmis schnacken 'fnksn schnuffeln ''fnrfaln fos, -s Schrott fnt schutzen 'frtsan
Schmelz fmelts Schnadahipferl Schnuller 'fnular SchoB, pi. SchBe schrubben 'fruban 88 schwabbeln 'fvobaln
schmelzen, schmilzt, Schnupfen, schnu- /o/s, 'f0:sa 48 SchruUe 'frua 53 Schwabe 'fva:ba,
schmelzt, schmolz Schnake 'fna:ka 'fnupfan SchoBkind 'fo:skmt schrumpfen 'frum- s. Schabe
'[meltsan, [miltst, Schnalle fnala Schnuppe 'fnupa SchBling 'fce-sliv 52 pfan schwach, schwcher
fmeltst, fmolts 8o schnalzen ' fnaltsan ichnuppern 'fnuparn Schote 'fo:ta Schrunde 'frunda fvax, 'fvear
204 205
Schwchung 'fvsuy SchweiB fvaes schwren, schwur, sehnig, -nige, -n'ge jeladon sela 5enkel
Schwaden 'fva:dan Schweizerdegen schwor 'fv0:ran, 'ze:m, -niga, -nga .elbander zsl'bandar :nken 'zeykm
Schwadron fva'dro:n 'fvaetsarde:gan fvu:r, fvo:r elbstndig 'zslp- enkrecht 'zeykre
Schwadroneur schwelen 'fve:hn schwl fvy:l 55 Sehnsucht 'ze:nzuxt ftendi ienkung 'zeykuy
[vadro'n0:r schweigen 'fvslgan Schwulitt fvulie:t sehr ze:r .elbstisch 'zelpstif nn, -nne, -nner
schwadronieren Schwelle '[vela Schwulst fvulst seichen 'zaean elchen 'zelsn zen, -na, -nar
fvadro'ni:ran schwellen, schwillt, Schwund fvunf seicht zaet elekta zelekta >ennes(bltter usw.)
schwafeln 'fva:fsln schwoll 'fvslan, Schwung fvuy Seide %aeda selektion zelek'tsw:n 'zenes-
Schwager fva:gar fvili, fvol Schwur fvu:r Seidel 'zaedal ielen ze1e:n Sefior (sp.) se'fior
Schwher 'fve:ar schwellen, schwellte scilicet (lt.) 'ssi:litset Seidelbast 'zaedalbast Selenit zele'nit 3ensal zen'za:l
Schwaige 'fvaega 'fvelan, 'fvslts Scilla, s. Szilla Seife 'zaefa elfmademan (e.) Jensation zenzatsw:n
Schwalbe 'fvalbv Schwemme 'fvsma Seiger 'zaegar 'sslfmedmen iensationell zenza-
Scirocco (it.) fi'roko Seigneur(f.) se'jiae:r6g
Schwalch, -Igfval, -Ik schwemmen 'fveman 72 ielig, -Hge, -l'ge tsw'nsl
Schwall (vai Schwengel 'fveyvl Scudo, pi. -di (it.) seihen 'zaean 'ze:li, -liga, -Iga 46 ense 'zsnza
Schwamm fvam schwenken 'fveykan 'sku:do, -di Seil zael eligkeit 'ze.iikaet iensibel zsn'zi:bal
Schwan fva:n schwer fve:r 41, 62 Seal (e.) si:l 47 Seim zaem Sellerie 'zelvri 46 ensitiv zenziti:f
schwanen ''fva:nan Schwerenter seimig 'zaemi selten 'zeltan Sensorium zen'zo:-
Sealskin (e.) 'si:lskm sein(pron.,verb) zaen
(im) Schwange 'fve:ran0:tar Sech ZB Selter(s)wasser rum
(im) 'fvarjs schwerlich 'fve:rli sechs zeks 68 Seismograph zaes- 'zeltar(s)vasar Sensualismns zen-
schwanger 'fvayar Schwerspat 'fve:rfpa:f Sechser 'zeksar mof>ra:f seltsam 'zeltza:m 67 zualismus
Schwank, schwank Schwert fve:rt sechstel 'zekstsl seit zaet Semantik ze'mantik Sentenz zentents
fvayk Schwester 'fvestar seitdem zaet'de:m Semaphor zema'fo:r Sentiment sti'm
sechzehn 'zetse:n 73
schwanken 'fvayksn Schwibbogen sechzig 'zetsi Seite 'zaeh iemasiologie sentimental
Schwanz [vants 'fvipbo:gan Seckel 'zskal Sekante ze'kanta zemaziologi: zenimenta:l
schwnzeln 'fvensaln Secret Service (e.) sekkieren ze'ki:ran Semester ze'mester separat zepa'ra:t
schwnzen fventsan Schwieger(eltern
usw.) 'fvi:gar- 'si:krat fsce:vis Sekondeleutnant Semi(brevis usw.) Separation zepara-
Schwre 'fvew sedat ze'da:t zelidsloetnant rse:mi(,brevis) tso:n
schwren, -rte, (eltarnj
Schwiele 'fvi:U Sedativ zedai:f Sekret, sekret Semikolon zemi'ko:lon separieren zepafriwn
schwor 'fve:ran, Sedez ze'de:ts Seminar zemi'na:r 69 Sepia 'ze:pia
-rte, 'fvo:r schwiemeln '/
' fm:maln
schwierig '[vi:n Sediment zedi'ment Sekretr zekrele:r seminaristisch zemi- Sepsis 'zepsis
Schwarm fvarm Sedisvakanz Sekretariat zekrela- na'risti[ September zeptembar
schwrmen 'fverman schwimmen,
schwamm 'fviman, ze.-disvafiants 'rla:t Semmel 'zemal Septennat zepie'na:
Schwarte 'fva:ra 38 fvam See, gen. Sees, pi. Sekretion zekretslo:n Semstwo, s. Zemstvo Septett zeptet
schwarz fvarts 38, 66, Seen ze:, ze:s, e:an Sekt zskt Senar ze'na:r Septima 'zsptima
67 Schwindel 'fvmdal
schwinden, schwand Seele 'ze:h Sekte 'zskta Senat ze'na:t Septime 'zeptima
schwrzen 'fvsrtsm Segel e:gsl Sektierer zekti:rar Senator, pi. -ren, fm septisch 'zeptif
Schwatz fvats 'fvindsn, fvant
Schwindler ''fvindhr Segen 'ze:gan 82 Sektion zskso: -rin ze'na:tor, Septuagesim
schwatzen 'fvasyn Sektor bektor o:ran, -rin zeptuage:zims:
schwtzen 'fvetsan schwindlig 'fvindh Segge 'zsga
Schwindsucht Segler 'ze:glar Sekunda zeliunda senden, sandte 'zen- Septuaginta septua-
schweben 'fve:ban Segment zegmsn 44, Sekundant zekunttan dsn, 'zants <ginta
Schwefel 'fve:fal '[vmtzuxt
Schwinge 'fviya 79 , sekundr zekwn'de:r Seneschall 'ze:nefal Sequenz zefcvents
Schweif fvaef segnen ze:gnan Sekunde zeliunda Senf zsnf 63 Sequester ze'kvestar
schweigen, schweigst, schwingen, schwang
'fviyan, fvay segno (it.) 'sejio sekundieren zekun- sengen 'zsysn sequestrieren
schwieg 'fvaegan, sehen, siehst, sah, 'di:rsn Senhor (port.) si'fior zekvesri:ran
fvaekst, fvi:k Schwippschwager sahen 'ze:an, zi:st, 76 Serail ze'rael, se'ra:j
schweigsam 'fvaek- 'fvipfva:gyr Sekundogenitur
za:, 'za:an 65, 67 ze,kundogeniu:r senil ze'ni:l 57. 69
za:m schwitzen 'fvitsan Seraph, pi. -phim
Schwein fvaen
Sehne 'ze:na Sekuritt zekun'te:t Snior, pi. -ren
Schwof fvo:f sehnen 'ze:nan Sela 'ze:la 'ze:nor, ze'no:rzn 'ze^rafrfi-' 39. 48
206 207
seraphisch ze'ra:fif Sgraffitp (it.) Siel zi:l Simulant zimu'lant Skabies 'ska:bies Skriptum, pi. -ta,
Serenade zere'na:d3 zgra'fi:to Siele 'zi:l Simulation zimula- Skabiose skal)o:z3 -ten 'sknpfum, -ta,
69. . Shag (e.) feg Siesta 'sissta tso:n skl (schwed.) sko:l -tzn
Seremssimus shampooen, s. scham- siezen 'zi:san simulieren zimu1i:ran 40 Skripturen skriptu:-
zere'm$imus puen Sigel, -gle i:gal, -gla Simultan (schule Skala 'ska:la 71 ran
Serge (f.) ser^(s) Share (e.) fe:r Sightseeing (e.) usw.) zimulta:n- Skalde 'skalds Skrofel 'skro:fsl
Sergeant ser' ^ant Shawl, s. Schal rsaetsi:ir) 69 Sinekure zineliwra Skalp skalp skrofuls skrofu10:s
Serie 'ze:r3 Sherry 'feri 72 Sigill, -llum zigil, Sinfonie zmfo'ni:, vgl. Skalpell skal'pel Skrofulose skrofu-
srios ze'ri0:s ShilHng (e.) 'fihy -lum Symphonie skalpieren skal'pi:rsn 1o:z3
Sermon zer'mo:n Shimmy 'fimi Sigma (gr. Buchst.) singen, sang Skandal skan'da:l 69, Skrupel 'skru:psl
sers ze'r0:s shocking (e.) 'fokiy 'sigma 63 zay 67 7i skrupuls skrupu10:s
Serpentin zerpeni:n Shorts (e.) fo:rts Signal zifena:l 64 Singriin 'zmgry.n skandals skanda10:s Skull (e.) skal
Serpentine zerpen- Sibilant zibilant Signalement zig- Singsang 'ziyzay 69 Skulptur skulptu:r
ti:n0 sibyllinisch zibr'li:- nal()'m, -'ment Singular, -ris 'zirjgu- skandieren skani:- 7i
Serum, pi. -r 'ze:rum, nif signalisieren zignali- la:r, -- 1a:r, r3n Skunks skurjks
-r sic! (It.) sik ' -1a:ns Skandium 'skanAium skurril sku'ri:l
Servante serbanf sich zi Signatarmchte singular zirjgule:r Skapulier skapu1i:r Slalom 'sla:lom
(das) Service serbi.-s Sichel bical zignaa:rmef sinken, sank, gesun- Skarabus skara'be:us Slam (e.) slem, vgl.
servieren zerbiwn sicher 'zisr Signatur zignatu:r ken 'zirjkan, zarjk, Skat ska:t 69, 71 Schlemm
Serviette zerbief 69 sichtbar 'zitba:r Signet si'jie:, zignet Skeleton 'skelston Slang (e.) slsrj
servil zer*vi:l sichtig 'ziti signieren zigni:ran Sinn zm 46 Skelett skelst 71 Slipper (e.) 'slipsr
(der) Servis zerbi:s sichtlich 'zitli Signore ,fm. -r, pi. Sinnbild 'zinbilt Skepsis 'skspsis 44 Sliwowitz 'sli:vovits
Servitut zerviu:i sickern 'ziksrn -ri, -r (it.) si'jio:re, sinnen,sann 'zman.zan Skeptiker 'skeptiksr Slogan (e.) 'slogan
Sesam 'ze:zam siderisch zi'de:nf -r, -ri, -r sinnieren zi'ni:r3n skeptisch 'skeptif 69 Slowfox (e.) 'slofoks
Sessel zessl Sideroskop zidero- Signoria sirto'ri:a Sinod (r.) 'sinot Sketch (e.) sketf Smaragd smofrokt 39,
Session ze'so:n 'sko:p Signorina sijio'ri:na Sinolog, -g zino1o:k, Ski, pi. Skier /Y:, 69
Sesterz zssterts sie zi: Sigrist 'zi:gnst -o:ga fi:3r 72 smart (e.) sma:rt 69
Setter (e.) 'selar Sieb zi:p Sikkativ zikati:f sintemal zint3rma:l Skijring 'fi:j0:riT} Smoking 'smo:kirj
setzen 'zstsan sieben 'zi:byn Silbe 'zilba Sinter 'zintsr Skioptikon ski'opti- Snackbar (e.) 'snek-
Seuche 'zo0a Siebenschlfer 'zi:- Silber 'zilb0r Sintflut 'zmtflu:t kon ba:r
seufzen 'zooftsan Sild (dn.) sil Sinus 'zi:nus Skizze 'skitss 69, 71 Snob snob
Seufzer 'zo0fts3r sieb(en)te 'zi:pt3, Silentium zilenlsium Siphon 'zi:fon Sklave 'skla:v3 66, 69 Snobismus sno^ismus
Sexagsima zeksa- 'zi:banta Silhouette zileta 69 Sippe 'zip3 Sklerose skle'ro:za s zo: 48, 67
ge:zime: Silikat zili'ka:t Sir (e.) scer 69 Skolion, pi. -lien sobald zo'bolt
Sex appeal (e.) 'seks sieb(en)zehn 'zi:ptse:n,
'zi:b3ntse:n Silizium zi1i:tsivm Sire (f.) si:r 69 'skolion, -lisn Socke 'zoka
a'pi:l Silo 'zi:lo 49 Sirene zi're:ns 69 Skolopender skolo- Sockel 'zokffl
Sexta, -te 'zeksta, -ta sieb(en)zig bi:ptsi, Silur zi1u:r Sirup 'zi:rup 54 'pendsr Soda 'zo:da 49
Sextaner zsksa:nar 'zi:b3ntsi 46
siech zi: Silvester ziVu ster Sirventes sirvente:s skontieren skontiwn sodann zo'dan
Sextant zekslant Similistein 'zi:mili- Sisalhanf 'zi:zalhanf Skonto ^konto Sodbrennen 'zo:t-
Sextett zekstst siechen 'zi:an skontrieren brenan
siedeln 'zi.-daln ftaen sistieren zisi:ran
Sextole ZEks1o:h Simonie zimo'ni: Sitte 'zii3 skontriwn Sodomit zodo'mi:t
Sexual(system usw.) sieden, sott, gesotten simpel, Si- 'zimpyl Sittich 'ziti Skopolamin soeben zo\'e:b3n
ze'ksa:l- 'zi:dan, zot, skopola'mi:n Sof 'zo:fa
Sieg zi:k Simplex 'zimpleks sittig 'ziti
sexuell zelisel Simplizissimus Situation zituatsio:n Skopze 'skoptsa Soffitte zofita
Sezession zetse'so:n Siegel fn:gal situiert zitu'i:rt Skorbut sAa/w/ sofort zo'fort
sezieren zetsi:ran Siegellack 'zi:ggllak Simplizitt Sitz zits 8o Skorpion skor'po:n Sohle 'zo:h 48
sforzando (it.) siegreich 'zi:krae zimplitsite:t sitzen, saB Skotom skoto:m Sohn, pi. Shne
sforsando sieh (siehe) zi:, zi:a \s zims za:s 38, 42 Skribent skri'ben zo:n, 'z0:na 51
208 209
soigniert sa'ni:rt Sommerung 'zomaru Soutache sutaf(a) Spengler 'fpeyhr Spindel ' fpindal
Soiree sa're: spaBig 'fpa:si
Somnambule zom- Soutane suta:na Spat fpa:t Spenzer fpentsar Spinell fpi'nel
Soja(bohne usw.) nam'bu:la Souterrain su:te'rc 69 Sperber fperbar Spinett fpi'net 45, 71
'zo:ja(bo:na) spt /pe:t 42
Sonant zo'nant Souvenir suv(a)'ni:r Spatel 'fpa:ial iperenzien fpe'ren- Spinne 'fpina
Soko 'sokol Sonate zo'na:ta 69 tsian spinnen, spann, ge-
Solanin zola'ni:n Spaten fpa:tan
Sonde 'zonda Souvern suv/re:n 69 Spatium \pa:tsivm 70 Sperling 'fperliy sponnen ' fpman,
Solanum (bot.) sondern 'zondarn Souvernitt suvars:- Sperma 'sperma 71 fpan, ga'fponan
so'la:num Spatz fpats 37
sondieren zon'di:ran ni'ts:t spazieren fpasi:ran Spermatozoen sper- spins spi'n0:s
Solar(jahr usw.) Sonett zo'nst 69 Sovereign (e.) 'sovaran matotso:\an spintisieren fpinti-
zo1a:r- Specht fpet
Sonnabend 'zon\a:ban Sowjet sov'jet Speck fpek sperren 'fperan 62 'zi:ran
Solawechsel 'zo:la- Sonne 'zona 67 sozial zolsa:l Spesen 'fpe:zan Spion fpi'o:n 50, 71
veksal spedieren fpe'di:ranji
sonnen 'zonan Sozialdemokrat Spediteur fpedit0:r Spezerei fpetsa'rae spionieren fpio'ni:ran
solch zol sonnig 'zoni zotsia:ldemokra:t Spezial(arzt usw.) Spira, -e spi're:a, -3
Sold zolt Spedition fpedisio:n
Sonntag 'zonta:k Sozialist zotslalist Speech (e.) spi:tf 47, fpetsla:l(a:rtst) Spirale fpi'ra:la 71
Soldat zol'da:t sonntglich 'zonte:kh Soziett zotslee:t spezialisieren fpe- Spirant spi'rant
Sldling 'zcellirj sonor zo'no:r 7i Spiritismus spiritis-
Soziologie zotsiolo'gi: Speer fpe:r tsali'zi:ran, spe-
Sldner 'zceldnar 52 sonst zonst Sozius 'zo:tsius Spezialist fpetsalist mus, fpi- 71
Soldo (it.) 'soldo Speiche 'fpaea
Sophisma, -mus Spachtel '[paxtal Speichel fpaeal speziell fpelsiel 71 Spirituosen spirilu-
Sole 'zo:la 48 zofisma, -mus Spadille spaifia Spezies fpe:ses, b:zan, fpi-
Solei 'zo:l\ae Speicher 'fpaear
Sopdst zofist Spagat [pafea:t speien, spie, gespieen 'spe:- 71 Spiritus (Weingeist)
solenn zolen Sopran zo'pra:n Spaghetti spa'geti Spezifikum fpetsi:fi- 'fpi:ritvs 71
Solfatara (it.) solfa- 'fpaean, f pi:, ga-
Sorbett zor'bet sphen 'fpe:an ' fpi:an kum, spe- Spiritus (asper usw.)
a:ra Sordina, -no (it.); -ne "ipahi, pi. -is 'spa:hi, spezifisch fpetsi:fif, 'spi:rtus (aspar)
Solfeggio (it.) solfedy Speil fpael
sor'di:na, -no, -na -is Speise 'fpaeza spe- 71 Spirochten spiro'e:-
solidarisch zoli'da:rif Sorge 'zorga Spalier fpa1i:r 47, 71 spezifizieren fpetsiji- tan
solid, -de zo'li:t, -1i:da Spektabilitt spekta-
sorglos 'zorklo:s Spalt fpalt bilis:t 71 tsi:ran, spe- Spital fpia:l 47, 71
Solipsismus Sorte 'zorta spalten 'fpaltan Spezimen, pi. -mina Spittel Apitai 47
zo:l\i'psismus Spektakel fpekta:kal
Sortiment zorti'meni Span fpa:n (Lrm) 'spesimen, spetsi:- Spitz, spitz fpits
Solist zo'list SoBe 'zo:sa 49, 69 "panferkel 'fpa:n- mina spitzen 'fpitsan
Solitr zolite:r Spektralanalyse
iostenuto (it.) soste- ferkal spek ra: l \ Sphre 'sfe:ra 43, 69 Spleen (e.) spli:n 47
Solitide solity:d(a) 'nu:to Ipange 'fpaya Sphinx sfnrjks 64, 65 spleiBen fplaesan
soll, Soll zol sotan zoa:n Spaniel fpa:nlel, 7i splendid splen'di:t,
Sller 'zcehr Spektroskop spektro- Sphragistik sfra-
Soter (gr.) so:'te:r 'spenjal 'sko:p (e.) 'splendid
Sollizitant zolisiant ~>otnie 'sotma 5pann fpan Spektrum 'spsktrum Spickaal 'fpik\a:l Splint fplmt
sollizitieren zolitsi- iottise soti:za 69 pannen 'fpanan Splitter 'fplitar
ti:ran Spekulant fpekulant spicken 'fpikan
!ou (f.) su: 54, 69 jpant fpant spekulativ fpekula- Spickgans 'fpikgans Spolien'' fpo:lian, spo:-
Solmisation zolmiza- ioubrette su'breta 69 sparen ' fpa:ran Spiegel 'fpi:gtl spondeisch spon-
"tso:n ti:f
3ouchong(tee usw.) pargel 'fpargal spekulieren fpeku- Spiel fpi:l 'de:\if
solo, Solo, pi. -li 'su:foy(te:) .prlich 'fps:rli spielen 'fpi:lan Spondeus spon-
'zo:lo, -li 1i:ran 71
souffl sufl: "parren 'fparan Spekulum 'spe:kulum Spier, -r fpi:r, -r 'de:\us 59
Solzismus zolatsis- >ouffleur sufl0:r, zu- iparsam ''fpa:rza:m Spierstaude 'fpi:r- Spongie 'sporjga
mus Spelt fpelt
69 "parte ''(parta Spelunke fpeluyka ftaoda Sponsalien spon'za:-
Solstitium zol'sti:- ioufflieren zufli:ran pasmen 'spasman Han
tsivm Spelz, -ze fpelts, -tsa SpieB fpi:s
">o und s 'zo:\untzo: ipasmodisch spas- spendabel fpen'da:bal SpieBer 'fpi:sar spontan fpon"ta:n,
Solutren solytre' ioupon (f.) su'ps 'mo:dif Spillfpil spo- 71
solvent zoVvent Spende 'fpsnda
souper su'pe:, zu- 69 ipaB, pi. SpBe spenden ' fpsndan spinal fpi'na:l, spi- sporadisch sporatdif.
somatisch zo'ma:tif oupieren supi.-ran, fpa:s, 'fpe:s0 38, fpo-7i
Sommer 'zornar spendieren fpsnfli:- Spinat fpi'na:t 71
zu- 69 42 ran Spind fpmt Spore [po:rd
14 S i e b s , Deutsche Hochsprache. 18. Aufl.
211
210
Statut ftatu:t stellen ' ftelan sticken
stic 'ftikan
Sporn fporn 48 Spur fpu:r Stang jtellmacher 'fiel- SStickstoff
ti 'ftikftof
spornstreichs 'fporn- spren 'fpy:ran Stank ftayk Staub ftaop
sstieben, stob 'fti:ban,
l.
stauben 'ftaobm maxar tif,
ftraes Spiirnase ' fpy:rna:za Stanniol fta'no:l, sta- fto:p
Sport fpori 50, 71 Spurt fpurt, spaert stante pede (It.) stuben 'fto0ban jtelze 'fteltsa Stiefel
^i
'fti:fal
stauchen 'ftaoxsn s temmen 'ftsman 5 ti
Sportel 'fportal sputen 'fpu:tan ,sfanie 'pe:de Stief
3ti/ (mutter usw.)
Spott fpot Sputum 'spu:tam 71 Stanze '[tantsa Staude ' [taod Satempei 'ftempal 'fti:f(mviar)
Square (e.) skwe:r stanzen' ftantsan staunen ' [taonm itenogramm fteno-
Sptter 'fpcetsr 52 Stiege 'fti:ga
-1 T

Staupe ' [taopa feram 3tl


Sprache fpra:xa Squatter (e.) 'skwotar Stapel 'fta:p9l Steamer (e.) 'sti:mar 5tenograph ftenogra:f Stieglitz 3ti 'fti:glits
Spray (e.) spre Squaw skvo: stapfen 'ftapfyn Stenographie fteno- Stiel Sti fti:l
sprechen, sprach, ge- Squire (e.) skwaer Staphylokokken Stearin [te\a'ri:n, sie- Stier,
Cfi stier fti:r
47 grafi: 71 3L
sprochen ' fprean, Staat fia: 37 stafyloTiokm T./
stenographieren stieren
sti 'fti:ran
fpra:x, ga'fproxan Staatsanwalt, -schaft Star (dt., i. Vogel, stechen, stach, ge- Stift ftift
stochen 'fiean, ftenografi:ran St
33, 42, 73 ' fta:ts\anvalt, -/a/ 2. Augenkrankheit) stiften 'ftiftan
sti
spreiten 'fpraetan Stab fta:p fta:r fta:x, giftoxm 37, Stentorstimme Stigma 'stigma 71
42 ' ftentorftima St
spreizen fpraetsan stabat mater (It.) Star (e., Stern, be- stigmatisieren
Sprengel 'fpreyal ,sta:bat 'ma: ter rihmte Person) Steckbrief 'ftekbr:f Steppe jepa St]
siigmati'zi:ran
stecken, i. stak, steppen 'ftepan
sprengen fpreyan stabil fta'bi:l, sta- 71 sta: r 71 Ster (MaB) fte.r Stil
St
C* .
fti:l, sti:l 47, 71
starblind 'fta:rblmi 2. steckte 'ftekan,
Sprenkel fpreykal staccato (it.) sta1ia:to fta:k, 'ftekta sterben, starb, ge- st
Stilett stilet 71
C j.1

Spreu fproo ?i stark ftark storben 'ftsrban, stilisieren


st ftili'zi:ran,
Sprichwort 'fpnvori Stachel [taxai strken 'fierkm Steeplechase (e.) sti- 71
'sti:p\tfeis ftarp, ga'forban 62
sprieBen, sproB, ge- Stadion fta:dion 70 Starost sta'rost sterblich 'fterpli Stilistik filistik, sti-
SI
sprossen ' fpri:san, Stadium 'fta:dium starr ftar Steg fte:k
Stegreif 'fte:kraef Stereometrie stere\o- 7i
fpros, ga'fprosan Stadt, pi. Stdte ftot, Start ftart, sta- 71 me'tri: stilistisch ftilistif, sti-
si
springen, sprang, ge- 'fie:ta 18, 43, 8o stt fte:t Stehauf 'fte:\oof
Statik 'sta:tik 30 stehen, stand (stund) , Stereoskop stereo- TL
sprungen 'fpnysn, stdtisch 'fte:tif gestanden ' 'fte:m, sko:p 71
/ ~L L
still
si ftil
fpray, ga'fpruyan Stafette fiafeta Station/i!aso: 70,71
statis fas0:s ftant, funt, ga' [tan- stereotyp siere\oy:p Stilleben S ' ftille:ban
Springinsfeld 'fpny\- Staffage [tal ' ^ dan steril ste'n:l, fie- 71 Stimme ' firma
S
msfeli 64 Staffel 'ftafal statisch 'sta:tif 70
Sprinter (e.) 'spnntar Stagnation siagna- Statist ftatist stehlen, stahl, gestoh- sterilisieren sterili- SStimmittel ' [timmital
len 'fte:lan, fta:l, ga- 'zr.ran, f te- 71 Stimulans, pi. -antia
Sprit fpr:t sio:n Statistik ftatistik, Sterke fterka S
Spritze ' fpntsa stagnieren sta- 71 'fto.lan 'sti:mulans, -'antsa
steif ftaef Sterlet 'sterlst stimulieren stimuli:-
spritzen 'fpntsm stagni:ran 71 statistisch [tatistif, Sterling fterliiy, s
sprde 'fpr0:da Stahl fta:l sta- steigen, stieg 'ftae- ran 71
gan, fti:k stce:hr)
l , T

Stimulus 'sti:mulus
SproB [prs sthlen 'fts:bn Stativ, pi. -ive Stern ftern
SprBling 'fprceslij) staken fta:k3n ftati:f, -i:va 66 Steigbigel 'ftaek- cStinkadores
by:gal Sterz fterts *~
Sprotte 'fproa Staket ftabtst Statt ftat 8o stet fte:t ftiT}ka'do:res
Spruch, pi. Spriiche Stalagmit sialag'mi:t Sttte 'fteta steil ftael sstinken, stank, ge-
Stein ftaen 70 Stethoskop steo'sko:p
fprux, 'fprTa 33, 63 stattlich 'ftotli stetig 'fte:i stunken 'ftiykan,
Stalaktit stdlakti:t Statue 'fta:tu9, sta- Steinbutt ' ftaenbut ftayk, ga ftuykm
54, 56, 73 Steinmetz ' ftaenmets stets fte:ts 43 ,
Sprudel fpru:dal Stall ftal 54,7i steinreich ftaenrae, Steuer ' fto0ar Stint ftmt
sprudeln fpru:daln Stamm ftam Statuette ftatukta, Steven 'fte:van
Stipendium fti'pen-
spriihen 'fpry:an stammeln 'ftamaln sta- Steward, f m . -dess (e. dium
Sprung fpruy stampfen ftampf&n statuieren ftatu'i:rm, SteiB ftaes stippen 'ftipan
Stele ste:le 'slju:art, -ds 71
spucken ' [pukan Stand ftant sta-
Stellage ftela.-ya, ste- stibitzen fti'bitsan stipulieren ftipuli:-
Spuk [pu:k 53, 78, 81 Standard (e.) 'fan- Statur ftalu:r Stich ftic ran, sti-
dart, 'stendard Status (quo ante Stelldichein 'fteldi}- Stirn, -ne ftirn, -na
Spule fpu:la aen Stichomythie
spiilen fpy:lan 55 Standarte ftanftart usw., It.) 'status stiomyti: :|a49, 71
Spund fpunt (kvo: 'ante) Stelle 'fieis
7i
14'
212 213
stbern 'ft0:barn Stracchino (it.) Streptokokken Studium ' ftu:dium sub rosa (It.) sup suggestiv zugesti:f
stochern '[toxarn stra'ki:no streptoliykan Stufe 'ftu:fa ro:za:, zup' siihlen 'zy:lan
Stchiometrie stracks ftraks Streptomyzin Stuhl ftu:l 62 subsidiar zupzi'de:r Siihne 'zy:na
st0iomeri: Strafe 'ftra:fa sireptomysi:n Stukkateur ftuka0:r Subsidien zup'zi:dian Suite 'svi:ta
Stock (dt.) ftok straff ftraf Stretta (it.) 'streta Stukkatur ftukatu:r Subsistenz zupzis- Suitier svitle:
Stock, pi. -cks (e.) Strahl ftra:l Streu ftroe Stulle '[tola tents Sujet sy'v,e:
stok, -ks strahlen 'ftra:lan streuen 'ftroean Stulpe'ftulpa subskribieren zup- Sukkade zuTia.-da
stockdumm ' ftok- strhlen 'ftrs:lan Strich ftn stumm [tum skrM.-ran Sukkubus 'sukubus
'dum 89 Strhne ftrs:na Strick ftnk Stumpen 'ftumpan Subskription zup- Sukkurs zu'kurs
stocken ftokan Stramin [tra'mi:n Striegel 'ftri:gal Stumper 'frmpar sknpso:n Sukzess zuktses
Stoff ftof stramm ftram Strieme 'ftri:ma stumpf ftumpf substantiell zupstan-
sthnen ' [t0:nan strampeln ' ftrampaln Striezel ftri:tsal Stunde '[tunda tsisl sukzessiv, -ive
Stoiker [to:\ikar, Strand ftrant strikt ftnkt, stn- 71 stupend stu'pent Substantiv 'zupstan- zuktse'si:f, -i:va
sto:- 71 Strang ftraj) Striktur snku:r stupfen 'ftupfan ti: f, '- Sulfat zulfa:t
stoisch 'fto:\i[, sto:- 71 strangulieren ftray- stringent stnygent stupid, -de stu'pi:t, Substanz zup'stants Sulid zulfi:t
Stoizismus so:\isis- gu1i:ran strittig 'ftnti -da, [tu- 71 substituieren zupsti- Sulfit zulfit
mus Strapaze [tra'pa:tsa Stroboskop strobo- Stups ftups tu'i:ran Sultan, f m. -nin
Stola 'fto:la, sto:- 71 'sko:p Sturm fturm 53 Substitution zupsti- 'zulta:n, -nin 40
Stolgebiihren 'fto:l- StraBe '[tra:sa Stroh firo: Sturz fturts tutsio:n Sultaninen zula'ni:-
gaby:ran, sto:l- Stratege ftrate:ga, Strolch ftrol stirzen ' ftrrtsan Substrat zup'stra:t nan
Stolle '[tola stra- 71 Strom fro:m 48 StuB ftus subsumieren zupzu- Siilze 'zrltsa
Stollen 'ftolan Strategie ftraegi:, Stromer 'ftro:mar Stute 'ftu:ta Summa 'zuma
stolpern 'ftolparn stra- 71 Strmling 'ftr0:mliy Stitz ftyts subtil zup'ti:l summarisch zu'ma:n[
stolz [tolts strategisch [trate:gif, Strontium 'strontsium Sttze 'ftrtsa subtrahieren zuptra- Summanden zukian-
stolzieren ftoltsi:ran stra- Strophanthin Stutzen,stutzen 'hi:ran dan
Stomatitis stoma- Stratosphre strato- strofanti:n 'ftutsan Subtraktion zuptrak- summen 'zuman
tiitis 'sfe:ra Strophe 'ftro:fa 71 stutzen 'ftrtsan tsio:n summieren zu'mi:ran
Stop stop Stratus 'stra:tus strophisch 'ftro:fif Stutzer 'ftutsar Subvention zupven- summus (It.) 'sumas
stopfen 'ftopfan struben '[tro0ban strotzen ' ftrotsan Suada, -de 'sa:da, 1sio:n Sumpf zumpf
Stoppel '[topai 48 Strauch ftraox Strudel 'ftru:dal -da subversiv zupver'zi:f sum(p)tus zumtu'0:s
stoppen '[topan straucheln ' ftraoxaln Struktur ftruktu:r, subaltern zup\alsrn suchen, sucht 'zu:xan, Sums zums
Stoppuhr 'ftop\u:r StrauB ftraos stru- Subdiakon 'zupdia- zu:xt 73 Sinde 'zrnda
Stpsel 'ftcepsal Strazze 'stratsa Strumpf ftrumpf 'ko:n Sucht zuxt Sundflut, s. Sintflut
(der, die) Str ftce:r streben 'ftre:ban Strunk ftruyk subhastieren zuphas- Sud zu:t superb sy'perb, (It.)
51 Strecke 'ftrska struppig 'ftrupi ti:ran sudeln 'zu:daln zu'perp
Storch ftor 73 strecken 'firekan Struwwelpeter Subjekt zupfokt, Sid, -den zy:t, 'zy:dan super(fein usw.)
Store, pi. -rs (e.) Streich ftrae 'ftruvalpe:tar (gramm. auch:) sidlich 'zy:th rzu:per(faen)
sto:r, -rs streicheln 'ftraealn Strychnin stry'ni:n Suff zuf Superintendent
stren 'ft0:ran streichen, strich Stube 'ftu:ba subjektiv zupjek'ti:f, sffig 'zrfi zu:per\mten'dent
stornieren stor'ni:ran 'ftraean, fn Stiiber 'fty:bar Siiffisance srfizs Superior zu'pe:rior
strrisch 'ftcerif Streif , -fen ftraef, -fan Stiick ftrk 33, 81 subkutan zupkuta:n sffisant srfi'zant Superioritt zupe-
StoB, pi. StBe fto:s, Streik ftraek 71 Stuck ftuk 71 sublim zu'bli:m 47, 69 Suffix zufiks rion*te:t
'ft0:sa 67 streiken 'ftraekan Student ftuttent 71 Sublimat zubli'ma:t Suffragan zufraga:n Superlativ 'zuper-
stoBen, stieB 'fto:san, Streit ftraet studieren ftu'di:ran 45 submarin zupma'ri:n Suffragette (e.) saf- lati:f, --- '-
fti:s streiten, stritt (der, das) Studio submiss zup'mis ra'd^et, (f.) syfra- Supernumerar
stottern 'ftotarn 'ftraetan, ftnt 'ftu:dio, 'siu:- Subordination zup\- 'yst(>) 69 zu:pernuma'ra:r
Stout (e.) staot 58 Strelitzen ftrlitsan Studiosus studi'o:zus, ordina'tslo:n suggerieren zuge'ri:ran Superrevision
stoven 'fto:ven streng frey ftu- Subrektor 'zuprektor Suggestion zugeslo:n zu:perrevi'zio:n
214 215
superstitis zupersti- Symbolist zrmbolist Tarlatan tarlatan
si0:s Synkretismus zrn- Tabu tafbu:
Symbolum 'srmbolvm kreismus Tabulatur tabulatu:r Tamarinde tama- tarnen tarnan
Supinum zu'pi:nvm Symmetrie zrmeri: 'rinda Tarnkappe arnkapa
Supplement zuple- synodal zyno'da:l Taburett abu'ret
symmetrisch zr'me:- Synode zy'no:da Tachometer taxo- Tamariske Tarock ta'rak
nent tnf Tambour tambu:r Tasche tafa 37
supplieren zu'pli:ran sympathetisch synonym zyno'ny m 'me:tar
Synonymik zyno'ny:- Tachymeter taxy- Tamburin tambu'ri:n Tasse tasa
Supplik zu'pli:k ZYtnpate:tif Tampon t'p3 Tastatur tastatu:r
supponieren zupo'ni:- Sympathie zrmpai: mik 'me:iar
ran Synopsis, -se Tadel ta:dal tamponieren tampo- Taste tasta
sympathisch zy'nopsis, -s tadeln ta:daln 'ni:ran , tp- tasten tastan
Supremat zupre'ma:t ZYm'pa:ti[ Tael (chi., Munze) Tamtam tamam Tat ta:t
Sure 'zu:ra synoptisch zy'noptif
Symphonie zrmfohi:, syntaktisch zTnaktif te:l Tand tant ttowieren teto<vi:ran
Surrealismus vgl. Sinfonie 65 tndeln tendaln ttscheln ts:tfaln 43
SYrealismus Syntax rntaks Tafel ta:f ai
symphonisch ZYmfo:- Synthese zrnte:z3 tafeln ta:faln Tang tay Tatterich tatari
surren 'zuran IM
r b ir JC (I
Tangente tay^enia Tattersall tatarsal
Surrogat zuroga.i synthetisch zrne:tif tfeln te:faln
Symphyse ZYm'fy:za Syphilis 'zy:filis Tangential(kraft
Taffet, Taft tafat, taft Tatze tatsa
suspekt zuspski Symposion SYtnpo- ssyphilitisch zyfi1i:tif Tag, -gs, -gs, -g usw.) tar)gen1sia:l- Tau to
suspendieren zion Syringe zyhya tangieren iaij>i:ran taub taop
zuspn'di:ran ta:k, 'a:gas, -ks, -ga
Symptom zYmpto:tn SSyrinx 'sy:riyks 18, 33, 37. 61, 84 Tango taygo: Taube taoba
Suspension zuspen- 5o Syrte 'zrrta tagaus, tagein a:k\- Tank ta y k Tuber, -rich toebar,
'zio:n symptomatisch System zrse:m 69 -n
Suspensorium ,aos ta:k\'aen tanken taykan
ZYmpto'ma:ti[ ssystematisch zrste- Tag- und Nacht- Tann tan taubstumm taopftum
zu spen%o:rium Synagoge zynago:ga Tanne tana tauen taoan
siB zy:s 56 'ma:tif gleiche ,ta:k uni
Synalphe srn\a10:fe SSystole, pi. -len 'naxglaea Tannicht lanit tauchen taoxan
suumi cuique (It.) synsthetisch srn\- Tannin ta'ni:n Taufe taofa
tj
,su\um 7iui:kve,
. j 'zrstole, zrso:hn Taifun taefu:n
e'ste:tif SSyzygie zytsyfei: Tajga (r.) tai%a Tantal tantal taufen taofan
,zu:\um synchronisieren zrn- SSzene 'stse:na 69 Tante tanta 35 Tufling to0fh~o
Suzern zutso're:n Taille olja
RVflWI
f \J rirv /dyiv*'VIM ^*, taugen aogan
/v f e rv Szenerie stse:na^i: Tailleur ta'j0:r Tantieme ttie:ma
Suzernitt zutsare:- Synchronismus s. Tailormade (e.) Tanz tants Taugenichts taoga-
nite:t szenisch 'stse:mf
ZYnkro'nismus S
Szepter 'stseptar, vgl. tettarmeid tanzen tantsan nits
Swastika bvastika synchronistisch Taoismus ia\o'ismus tauglich taokli
Sweater 'svetar Zepter Takelage taka1a:ja
ZYnkro'nistif S
Szilla (Scilla) 'stsila 85 tap(e)rig ta:p(a)n Taumel taomal
Swing swirj Syndetikon ZYn'de:ti- Tapet, -te ta'pe:t, -ta taumeln taomaln
Syenit zy\e'ni:t takeln ta:kaln
hon Takt tokt 77, 81 tapezieren tapetsi:ran Tausch taof
Sykomore zyko'mo:ra Syndikalismus t Taktik takhk tapfer tapfar tauschen taofan
Sykophant zyko'fant ZYndikalismus T taktisch taktif Tapioka a'po:ka tuschen to0fan
Syllabar, -rium Tabak, pi. -ke a:bak,
Syndikat zrndi'ka:t -ka Tal, pi. Tler ta:l, Tapir ta:pir 47 tauschieren tao'fi:ran
zrla'ba:r, -rium Syndikus 'zYndikus T Tapisserie tapisa'ri: Tuschung o0fuy
Syllabus 'zYlabus Tabatiere abais:ra ts:lar 42
Syn(h)edrion ta
tabellarisch tabe1a:ri/ Talar ta1a:r tappen tapan 77 tausend taozant
Syllogismus, pi. SYn\'(h)edrion T< tppisch lepif Tausendsasa
-smen zrlofeismus, Synekdoche srn\ T; Tabernakel iabsr- Tabelle ta'bela Talent ialent
Taler ta:lar Taps taps taozantsasa
-sman /7sTy0
tapsen apsan 68 Tautologie taotologi:
Sylphe, -phide
C-i/vVP
'na:kal Talg talk
/ TJ ifi j Synizese zynitse:za TE
Tabes ta:bes Talisman ta:hsman Tara ta:ra Taverne taberna
ZYlfa, -Ifi.da Synkope, pi. -pen Te Tarantel ta'rantal Taxameter taksa-
Sylvin ZYVvi:n Tableau, pi. -eaus 39
(gramm.) &rnkope, ta'blo:, -o:s Talje talja Tarantella tarantela 'me:tar
Symbiose zYmbi\'o:za (mus.) ZYy1io:pa, Ta Talk, -kum talk, -kum tardando (it.) tar- Taxation taksatso:n
Symbol ZYm'bo:l 50 Table d'hte (f.)
(pi.) Z"T)'ko:pan a:bl o:t Talmi(gold usw.) dando Taxator talsa:tor
Symbolik ZYmfboik s>ynkopieren zrnko- Ta Tablett tcUet talmi- tarieren ta'ri:ran Taxe taksa
symbolisch ZYmfbo^if 'pi:ran Ta talmudisch tal'mu:dif\nTarif ta'ri:f 47
(f.) talo Taxi taksi
Tablette ta'bleta
216 217
taxieren tatksitrm tellurisch te1u:nf Terebinthe tere'bmta Testimonium pau- Theomantie te\oman- Tier ti:r
Taxus aksus Tellurium te1u:rium Termin ter^ni:n pertatis (It.) testi- ti: Tiger ti:gar 46
Tazette tatseta Tempel tempal terminieren termi- ,mo:nium paoper- Theophanie te\ofa'ni: Tilde tilda
Team (e.) ti:m Tempera empara 'ni:ran ta:tis Theorbe te'\orba tilgen tilgan
Technecium te'ne:- Temperament tem- Terminologie Tetanus te:tanus Theorem te\o're:m Timbre (f.) tcbr
tsium para'ment terminolofei: Tete (f.) te:t(g) 43 Theoretiker te\ofe:ti- Times (e., Zeitung)
Technik tenik Temperatur tempara- Terminus (technicus, Tte--tte (f.) kar taems 58
Technikum temkum tu:r ad quem usw.) er- te:tate:t theoretisch te\o're:tif timid, -de ti'mi:t, -da
technisch tenif Temperenz tempa- minus (tenikus, a Tetrachord etra'kor Theorie te\o'ri: Timokratie timo-
Technologie tenolo- 'rens 'kvem) Tetraeder ietra:dar Theosoph te\o'zo:f krati:
K
Techtelmechtel
Temperenzler tempa-
'rentslar
Trmite ter'mi:ta Tetragon tetrafeo:n
tetragonal tetrago'na:l
Theosophie ie\ozofi:
Therapeut tera'poot
Timpani (it.) timpani
Tingeltangel iyal-
Terne terna
tetal'meta temperieren tempa- Terpentin terpenti:n Tetralogie tetralofei: Therapie tem'pi: ayal
Teckel tekal 'ri:ran Terrain te'r Tetrameter tetra:- Theriak te:riak Tinktur tij)ktu:r
Teddybr tedibs:r Tempi passati (it.) Terrakotta, pi. -tten mear Therme terma Tinnef tinef
Tedeum te'de:um 59 tempi pa'sa:ti tsraltota., -tan Tetrarch tetrar Thermodynamik Tinte tinta
Tee te: Templeise tem'plaeza Terrarium te^a:rium teuer to0ar termody'na:mik Tip tip
Teenager (e.) Templer templar Terrasse te'rasa Teu(e)rung to0(a)rvr) Thermometer iermo- tippen tipan
Tempo, pi. -pi terrestrisch ts'restn[ Teufe to0fa 'me:tar tiptop tiptop
Teer ie:r 41 tempo, -pi terribel te'ri:bal Teufel to0fal Thermophor termo- Tirade ti'ra:da
Teich tae temporal, Temporal- Terrier teriar teuflisch toojlif fo:r tirilieren tiri1i:ran
Teig taek (satz usw.) iempo- Terrine te'ri:na Text ekst Thermosflasche ter- tironisch
teigig taegi Territorium terito:- Textilien teksti:ttan mosflafa Tisch ti f
Teil tael Temporalis tempo- rium Textil(industrie Thesaurus te'zaorus Titan tita:n
teilen taelan Terror eror usw.) teksti:l- These, pi. -sen te:za, titanisch tita:nif
teilhaft taelhaft temporr tempo're:r terrorisieren terori- Textur tekstu:r -zan Titel ti:tal 47
teilhaftig aelha/ii Tempus, pi. -por 'zi:ran Thallium talium Thesis tezis titrieren titr:ran
Tein te\'i:n tempus, -por Terrorismus tero'ns- Than ta:n Theta (gr. Buchst.) Titular(professor
Teint t c 45, 64 Tenazitt tenatsite:t mvs Thaumaturg te:ta usw.) titu1a:r-
Tektonik tekto:mk Tendenz ten'dents Tertia tertsm 70 taomaturk Theurg te\'urk Titulatur titulatu:r
Telefunken felefurj- tendenzis tenden- Tertianer tertsia:nar Theater te'a:tar 44, 8o Thing iirj titulieren titu'li:ran
kan tsw:s tertir, Te- tertsie:r Theatiner teati:nar Thora to:ra Tjost tjost
Telegramm teleferam Tender tendar 70 theatralisch teatra:hf Thorax to:raks Tmesis tme:zis
Telegraph telefera:f tendieren ten'di:ran Tertium tertsium The dansant (f.) te: Thorium to:rium Toast (e.) to:st 50
telegraphieren tenero (it.) te:nero Terz terts d's Threnodie tre:no'di: toasten to:stan
tdegra'fi:ran Tenne tena Terzerol tertsa'ro:l Theiismus te\'ismus Thrombose trom'bo:za Tobak to:bak
Telemark te:lemark Tennis tnis Terzerone tertsa'ro:- Thelst te\'ist Thron tro:n Tobel to:bal
Teleologie teleolofei: Tenor (Stimme) na Theke te:ka Thuja tu: j a toben to:ban
teleologisch teleolo:- te'no:r 50 Terzett tertset Thema, pi. -mata, Thulium tu:lium Toccata (it.) to'ka:ta
gif Tenor (Haltung) Terziar tertsm:r -men te:ma, -mata, Thunfisch tu:nfif Tochter toxtar
Telepathie telepati: temor 50 Terzine tersi:na -man Thymian ty:mia:n 40 Tod, -ds to:t, to:das
Telephon telejo:n Tenorist teno^ist Tesching tefirj The [ oizeeteodi tse:(a) Thyrsus trrzus 78
telephonisch telefo:- Tension ten'zw:n Test test The|odolit teodo1i:t Tiara ti\'a:ra Toddy (e.) todi
nif Tentamen tenta:man Testakte test\akta Thejogonie teogo'ni: Ticket tikat Tod(feind usw.)
Teleskop telesTio-p Tenuis te:nu is Testament testa'menc The|okratie teokrati: Ticktack hktak 'to:t(faent)
Television televi'zw:n Tenzone tentso:na Testat testa:t Thejolog, -g teo'lo:k, tief ti: f tdlich t0:tli 51
Teller telar Teppich tepi Testator testa:tor -o:ga Tiegel ti:gal todmide ,to:'my:da
Tellur te1u:r Terbium terbivm testieren testi:ran The|ologie teolofei: Tiekholz ti:kholts Tffel tcefal
218 219

Toga, pi. -gen to:ga, Tornado tor'na:do Trachyt tra'xy:i Tranchee (f.) tr'fe: transportieren Treckschute trekfu:ta
-gan Tornister tor'mstar Tradeskantia trades- tranchieren tr fi:- transporti:ran Tref tref
Togai toj>a:l torpedieren torpe- 'kansa ran Transposition tref en, tra, getrof fen
Tohuwabohu ,to:hu- i:ran tradieren tra'di:ran Trne rs:na 42, 8o transpozitslo:n rsfan, tra:f, ga-
va'bo:hu Torpedo tor'pe:do Tradition tradisfo:n trnieren tre'ni:ran Transsubstantiation trofan
Toilette Maleta 39, 44 torquieren tor7ivi:ran traditionell traditsw- tranig ra:m 37 transzupsantsa- treiben, trieb traeban,
Tokayer toltaear 58 Torsion tor'zo:n 'nsl Trank trayk tsio:n tri:p
tolerant tole'rant Torso torzo Trafik trafik trnken treigkan Transversale treideln traedaln
Toleranz tolebants Tort tort trge re:ga tranquillo (it.) iray- transver'za:la Treidler traedlar
tolerieren tole'ri:ran Torte torta tragen, trgt, trug %wilo transzendent treife traefa
toll tol Tortur tortu:r 1ra:gan, tre:kt, tru:k Transaktion trans\- transtsenent Trema tre:ma
Tolle tola tosen to:zan Tragik tra:gik 47 aktsio:n Trapez tra'pe:ts tremolando (it.)
Tolpatsch tolpatf Tost usw., s. Toast tragikomisch 1ra:gi- transatlantisch Trapezoid trapetso'i:t tremolando
Tlpel tcelpal tot to:t ko:mif trans\aiflantif Trappe trapa tremolieren tremo-
Toluol tol\'o:l total tota:l Tragikomdie fra:gi- Transier transfar Trapper trapar 1i:ran
Tomahawk tomaho:k Totalisator totaWza:- kom0:a transferieren trans- Trappist tra'pist Tremolo treimolo
Tomate to'ma:ta tor tragisch ra:gif fe'ri:ran trar tra'ra: 87 Trenchcoat (engl.)
Tombak tombak Totalitt totalits:t Tragde trag0:da Transfiguration Trasse trasa trentfkot
Tmbola Ivmbola Totem o:tsm Tragdie rag0:da transfigura tsio:n trassieren tra'si:ran trennen trenan
Tommy tomi Totemismus tote'mis- Traille, s. Tralje Transformator trans- trtabel treta:bal Trense trsnza
Ton to:n 48 mus Train tr for'ma:tor tratschen tra:tfan 38 Trente et quarante
Tonalitt tonalite:t tten t0:tan Trainer (e.) rs:nar, Transusion trans- Tratte trata (f.) trate ka<rt
tnen t0:nan Tot to:to trei- fu'zio:n Trattoria (it.) Trepanation trepana-
tnern t0:narn 51 toujours en vedette trainieren, s. trnie- Transit tran'zi:t, trato'ri:a tsio:n
Tonika to:nika (f.) tu'^u:r vaet ren tranzit Traube traoba trepanieren trepa-
Tonikum to:nikum Toupet (.) tufo: Training (e.) tre:nir), transitiv 1ranziti:f, trauen traoan 'ni:ran
tonisch to:mf Tour tu:r Traufe traofa treppauf, -ab trsp\-
Tonnage to'na:^3 Tourist tu'nst Traiteur (f.) tre0:r transitorisch tranzi- trufe(l)n tn0fa(l)n 'aof, -\'ap
Tonne tona Tourn, -nee tur'ne: Trajekt trafjskt lo:nf Tranm traom 26 Treppe trepa 59
Tonsur torzu:r Tournedos (f.) turna- Trakt trakt transkribieren Trauma traoma Tresor tre'zo:r
Topas, -ss to'pa:s, 'do: traktabel trakta:bal transkrtfbr.ran trumen trooman Trespe trespa
-a:zes 39 tournieren tur'ni:ran Traktament trakta- Transkription traun traon Tresse tresa
Topf topf Tourniire tur'ny:ra 'ment transknptslo:n traurig traori Trester trestar
Topfen topfan Toxikologie toksi- Traktat trakta:t translozieren traut traot treten, trat tre;tan,
Tpfer tcepfar kolofei: traktieren traki:ran translotsi:ran Travers trahers tra:t 26
Topik to:pik Toxin toTtsKn Traktor traktor Transmission Traverse tra^erza treu tro0 8o
Topinammr opi- Trab, -bes tra:p, Tralje tralja transmi'sio:n traversieren Treue tro0a 77
nanfbur -a:bas 78 tralla traia: Transparent, tra- traver'zi:ran Trade tri\'a:da
Topographie topo- Trabant tra'bant Tram iram 39 transpafrent Travertin traverti:n Triangel tri:\ayal
grafi: traben ra:ban Traminer tra'mi:nar transpirieren Travestie travesti: Triangulation
topp, Topp top Trabuko tra'bu:ko trampeln Irampaln transpi'r:ran travestieren travesi:- tri\aygulatso:n
Tor to:r 48 Trachea raxea Trampoline trampo- transplantieren ran triangulieren tri\ay-
Toreador (sp.) torea- Tracheotomie traxe- 1i:na transplanti:ran Trawler (e.) tn:lar gu1i:ran
'do:r oto'mi: Tramway (e.) trem- transponieren Treber tre:bar Triarier tri\'a:riar
Torero (sp.) to're:ro Trachom tra'xo:m we transpo'ni:ran Trecento (it.) tretfen- Trias tri:as 39
Torf torf Tracht traxt Tran tra:n 37 Transport trans'port to Tribade trfa.-da
tricht 10:nt 51 trachten raxan Trance (e.) tra:ns, Transporteur Treck trek Tribrachys tri:broxTS
torkeln torkaln trchtig reti (.) trs(a) transporlo:r Trecker trekar tribulieren tribu1i:ran
220 221
Tribun tri'bu:n Tripelallianz troppo (it.) tropo Tschako tfako 39, 8o Tiir ty:r 55, 62 U
Tribunal tribu'na:l tri:pal\a1iants Tropus, pl.-pen tro: Tschapka tfapka Turban turban u u:
Tribunat tribu'na:t Triphthong triftoy pus, -pan Tscheka (r., Ceka) Turbine tu^bi.^na bel, ibel, iibler
Tribine tri'by:na Triplik tri'pli:k TroB tros tfelta turbulent iurbulent y:bal, tyblar 79
Tribus tri:bus Triplum tri:plum Trosse trosa Tscherwonez (r., Turf turf, tce:rf iiben 'y:ban
Tribut tri'bu:t Tripodie tripoi: Trost tro:st 33, 49 Cervonec) tfer- Turkis trrKi.-s 47 iiber 'y:bar
Trichine tri'i:na trippeln tnpaln trsten tr0:stan 52 'vorists Turkologie furkolo- iberall ybar\hl
Trichter tritar Tripper tripar trstlich tr0:stli Tsetsefliege tsetse- gi: Uberbleibsel
Trick trik Triptychon tnptyon Trott trot Turm turm 'y:barblaepzal 79
Tricktrack tnktrak fli:ga
Triptyk tnptrk Trottel trotai Tuba tu:ba Turmalin turma1i:n berdruB 'y:bardrus
Trieb tri:p Trireme tri're:ma trotten trotan Tube tu:ba turnen turnan iiberein ybar\'aen
triefen, trieft, troff trist nst Trottoir trota:r 34 Tuberkel tu'berkal Turnier tur'ni:r 45 tibereinander ,y:bar\-
tri:fan, tri:ft, trof
Tritagonist trtago- Trotz trots 48 Tuberkulose tuber- Turnus turnus ae'nandar
Triennium tnknium 'nist trotzen trotsan ku1o:za Turteltaube turtal- liberfahren 'y:barfa:-
Triere tri\'e:ra Tritt tnt trotzig, -ige, -'g Tuberose ube^o:za aoba ran, ybarfa:ran 86,
Trieur tri\'0:r Triumph tri'mnf trotsi, -iga, -ga Tubus tu: bus Tusch tu f hnlich, mit dop-
triezen tri:tsan triumphieren trivm- Troubadour (f.) Tuch, pi. Ticher Tusche tufa pelter Betonung
Trifolium tri'fo:lium fi:ran tru:ba'du:r tu:x, ty:ar 33, 53, tuscheln tufaln und meist mit Be-
Trift tnft Triumvir, pi. -rn Troupier (f.) tru'pe: Tiite ty:ia deutungsunter-
triftig tnfti 56
tri'umvir, -rn Trousseau (f.) tru'so: tiichtig trti Tutel tute:l schied, z. B. iiber-
Trigeminus trifce:- Trumvirat triumvi- Trouvre (f.) truhew Ticke rka tuten tu:tan fuhren, -gehen,
minus <ra:t Trovatore (it.) tiickisch trkif Tutor, pi. -ren -gieBen, -kleben,
Triglyph, -phe tri- trivial irtoia:l trovato:re Tuff to/ 53 tu:tor, tuto:ran -laden, -setzen,
iy-f, -f*
Trigonometrie
Trivium tri:vium trube try:ba tlifteln tTftaln Tiittelchen trtalan -treten
trochisch tro'xe:\if Trubel tru:bal Tugend tu:gant Tutti (it.) tuti uberhandnehmen
trigonometri: Trochus tro'xs:\us triiben try:ban Tukan tu:kan Tuttifrutti (it.) ybar'hantne:man
trigonometrisch trocken trokan 59 Triibsal try:pza:l 38 Tularmie tula:r\e:'mi tuifruti berhaupt ybar'haopt
trigono'me:trif trocknen troknan TruchseB truxzss 54 Tiill trl Tweed (e., Stoff) 87
triklin tri'kli:n Troddel trodal Trucksystem TiUe trla twi:d 47 berkommen usw.
Triklinium tri'kli:- Trdel fr0:dal trakzrste:m Tulpe tolpa 79 Twist ivist 67 ybar'koman
nium Trog, pi. Trge Triiffel trrfal (Alter)tum usw. Twostep (e.) tu:step bermorgen 'y:bar-
Trikolore triko1o:ra tro:k, tr0:ga 48 Trug tru:k ('altar)tu:m Tympanon trmpa- morgan
Trikot trifto: 49 Troglodyt, -te triigen, trog, getro- tummeln tvmaln non berraschen ybar'ra-
Trikotage trikota:$3 troglody:t, -te gen try:gan, tro:k, Tummler tymlar Typ, -p ty:p, -p fan
Triller trilar Trojka (ru.) 1n:ika gatro:gan Tumor tu:mor typhs tyf0:s berschlchtig
Trillion tnlio:n Trokar ro'ka:r Truhe tru:a Tmpel trmpal Typhus ty:fus 'y:barflsti
Trilogie trilogi: Troll trol Trulle trula Tumult tu'mult typisch ty:pif bersehen ybar'ze:an
Trimester tri'mestar Trombe tromba Trumeau (f.) tryhio: tun tu:n 77 Typographie typo- ubersicbtig 'y:bar-
Trimeter tri:metar Trommel tromal Trumm, Trummer Tinche trna grafi: ziti
trimmen tnmm Trompete trom'pe:ta trum, trYmar Tundra (r.) tundro, typographisch bersiedeln usw.
Trimmer trimar Trompeter trom'pe:tar Trumpf trumpf Tunichtgut tu:mt- typogra:fif 'y:barzi:daln
Trinitt trinits:t Trope, pi. -pen Trunk truyk gu:t Typus ty:pus bertreiben ybar-
trinken, trank, ge- tro:-pa, -pan Trupp, -ppe trup, -p Tunika tu:nika Tyrann ty'ran traeban
trunken triykan, Tropf tropf Trust trast, trvst Tunke turjka Tyrannei iyra'nae iiberzeugen ybartso0-
trarjk, gatruykm trpfeln trczpfaln Truthahn tru:tha:n tunken tuykan Tyrannis ty'r anis gan
Trio tri:o 46 Tropfen, tro- tropfan trutzig trutsi Tunnel tunal tyrannisch ty'ranif berzwerch ybar-
Triole tri'o:a Trophe tro'fe:3 Trypanosomen Tipfel trpfal tyrannisieren tyrani- tsvsr
Triolett triolet tropisch tro:pif trypano'zo:man tupfen tupfan 8o 'zi:ran ublich 'y:ph
222 223
U-Boot 'u:bo:t lich, mit doppelter Unflat 'unfla:t unmenschlich 'un- unterstellen 'untar- Urkunde farkunda
ubrig 'y:bn Betonung und z.T. unfreundlich 'un- menfli, ' ftelan, untar'ftelan Urlaub 'u:rlaop
Ufa (Film) <u:fa mit Bedeutungs- fro0ntli 87 86, mlich, mit Urne 'urna
Ufer faiar unterschied, z. B Unfug 'unfu:k unnahbar 'unna:ba:r, doppelter Beto- Urning 'prnirj
Uffizien ufi:tsan umbauen, -fassen, ungar 'unga:r 64 -' 8f nung und z. T. mit Urologie urologi:
Uhr u:r -laufen, -pflanzen, ungefhr 'ungafe:r 87 Uno (Kurzwort) Bedeutungsunter- Ursache farzaxa
Uhu 'u:hu: 53, 65 -schreiben usw. 86 Ungemach 'ungsma:x fano 88 schied, z. B. unter- Ursprung farfpruy 54
Ukas, pi. -se u'kas, Umlaut 'umlaot 38 unordentlich 'un-\ breiten, -halten, ursprtinglich u:r-
ummodeln ungeschlacht 'unga- -legen usw. 86 'fprryli 88
Uklei 'u:klae 'ummo:daln flaxt Unterschleif 'untar- Ursulinerin urzuli:-
Ulan w7a: ungeschoren 'unga- Unrat 'unra:t flaef nann
umsonst um'zonst unrichtig 'unnti
Ulanka ulayka umzingeln usw. fo:ran Unterschlupf 'untar- Urteil 'urtael 54
Ulcus, s. Ulkus Ungetiim 'ungsty:m uns uns flupf urteilen 'urtaelan
umtsiyaln unsglich urze:kli 87 unterwegs untar-
Ulema ule'ma un- un- 87 Ungewitter 'unga- UrurgroB (eltern
Ulk ulk vifr unschtzbar 'un- ve:ks 87 usw.) 'u:r\u:rgro:s-
Ulkus, pi. Ulzera unablssig un\ap1esic Ungeziefer 'unga- fetsba:r, ' Untiefe 'unti:fa (\eltarn)
'ulkus, 'ulisera unartig 'un\a:rti Unschlitt 'unflr Untier 'unti:r Urwahl 'u:rva:l
unauhaltsam un\aof- tsi:far
Ulme 'vima unglaubhaft 'un- unser 'unzar Umvillen 'unvilan Urwhler farve:lar
lhaltza:m, ' unsolide 'unzoli:da
Ultima 'ultima glaophaft unwirsch 'unvirf Urwald farvalt
-87
Ultimatum ulti'ma:- unausstehlich unglaublich unglaop- unstimmig 'unftimi unwohl 'unvo:l Urzeugung fartsoo-
vn\aos- Unstimmigkeit Unzahl 'untsa:l
tum 'fte:li,' li, ' 89
Ultimo, -mus Unglimpf 'unglimpf 'unftimikaet unzhlig untse:li Usance, pi. -cen
'ultimo, -mus 87 unten 'untan Unze 'untsa y'zs(a), -san
Unband 'unbant Ungunst 'ungunst
ultra 'ultra ungut 'ungu:t unter 'untar Unziale unsia:la usuell uzu'el
Ultrakurzwellen unbndig 'unbendi uni (Farbe) y'ni:, 'yni Unterarm 'untar\arrn uppig, -ige, -'g Usurpator uzur'pa:tor
'ultrakurtsvelan unbedarft 'unbadarft uniert u'ni:rt unterbrechen untar- 'ypi, 'ypiga, 'rpga usurpieren uzur'pi:-
Ultramarin ultra- unbedingt 'unbadiyi unifizieren unifitsi:- 'brean usw. 82 ran
ma'ri:n Unbill 'unbil ran unterdessen untar- Ur u:r Usus fazus
ultramontan ultra- Undezime un'de:tsima Uniform unijorm 'desan 87 Urahn, -ne 'u:r\a:n, Utensilien uten'zi:-
monta:n Unding 'undiy Unikum 'u:nikum untereinander -na Uan
Ultramontanismus Undulation undula- uninteressant untar\ae'nandar uralt far\alt 54 Uterus 'u:tarus
uUramonta'nismus tsio:n 'un\mterssant untergrig 'untar- Urmie ure:'mi: Utilitarismus
ultra(rot usw.) unehelich 'un\e:sli Union u'nio:n ge:ri Uran tdra-.n utilita'rismus
'ultra(w:t) unendlich un\ntli unisono u'ni:sono, Unterhalt 'untarhalt urban ur'ba:n Utilitt utilite:t
Ultraschall 'ultrafal 87 uni'zo:no 86 urbar farba:r Utopie, -pien uto'pi:,
Ulzeration ultsera- unentwegt un\ent- Unitarier unitariar UnterlaB 'untarias Urbild farbilt 54 -pi:an
sio:n ve:kt 87 universal univer'za:l unterlassen usw. Urenkel 'u:r\eT)kal utopisch uto:pi[
um um unerhrt un\er7i0:rt, universell univer'zel untar'lasan Ureter u're:tar Utopist uto'pist
Umbelliferen ' 87, 89 Universitt univerzi- Unteroffizier 'untsr\- Urethra ufatra Utraquist utralzvist
umbeli'fe:ran unermeBlich un\sr- e:t ofitsi:r Urfehde farfe:da Uvula (It.) favula
Umbra 'umbra 'mesli Universum uniher- unterordnen 'untar\- Urform farform uvular uvu1a:r
umfallen usw. unermdlich un\er- zum ordnan urgemutlich farga- uzen fatsan
'umfalan 'my.lli Unke 'uyka Unterricht 'untarrit 'my:tli
Umfang 'umfay 86 unersetzbar un\er- unklar 'unkla:r 63, 64 unterrichten ""* urgieren urgi:ran
Umgang 'umgay 'zetsba:r Unkosten 'unkostan untar'riian UrgroB(vater usw.) v f ao
umg.nglich'umgsrjli Unesco (Kurzwort) Unkraut 'unkraot unterscheiden untar- 'u:rgro:s(fa:tar) v banque (f.) v 'bk
umgehen 'umge:an, u'nesko unliebsam 'unli:p- 'faedan Urhebr farhe:bar Vademecum (It.)
umge:an 86, hn- Unfall 'unfal za:m Unterschied 'untarfi:t Urin u'ri:n va:de'me:kum
224 225

vae victis v: Varizellen variselgn venerisch ve'ne:nf VergiBmeinnicht vermorschen fer- verunzieren fer\'un-
vag, -g va:k, ba.-ga Vasall va'zal 66 fergismaennit hiorfan tsi:ran
veni vidi vici (It.) vermummen fsr-
Vagabund vagaTjun Vase ba:z? ,ve:ni: ,vi:di: <ui:tsi: verglasen ferfela:zan Verve
vagabundieren Vaselin vaze1i:n vens ve'n0:s vergniigen, -gt 'muman verwandt ferbant
vagabun'di:ran Vasenol vaze'no:l Ventil vsnti:l fergny:gan, -gny:ktVernunft fer'nunft verwesen fer^e:zan
Vagant vagant vasomotorisch vazo- Ventilator ventilador verharschen ver'har- Veronal vero'na:l Verwesung
vagieren vagi:ran moo:nf verabfolgen fer\'ap- fan verordnen fer 'ordnan verzrteln ferse:r-
Vagina vagi:na vast vast folgsn Verhr fer'h0:r verpflichten fsr- taln 43
vakant va!kant Vater fatar 35, 65 veralten fer\'altan verhutzelt ferhuisalt 'pflian verzeihen, -zieh fer-
Vakanz vaTiants Vaterunser fa:tar\- Veranda vebanda Verifikation veri- verplempern fer- saean, fsrtsi:
vakat <ua:kat 'unzar vernderlich fzr\- fikatsio:n 'plemparn Verzeihung fersaeur)
Vakuum fya:kuum Vatikan vati'ka:n 'endarli verifizieren verifi- verpnen fer'p0:nan Vsper fespar 65
Vakzination Vatizinium vatitsi:- Veratrin veratri:n tsi:ran verposamentieren vespern fssparn
vaktsinatsio:n nium verbal vs^ba:l verirren fer 'iran ferpozamen'ti:rsn Vestiblil vesti'by:l
vale (It.) iia:le Vaudeville (f.) Verismus ve'nsmus verpuppen fsr'pupan Veteran vete'ra:n
Verbal (injurie usw.) verquicken ferltvikan
valedizieren ve/ba:l\in,ju:rh veritabel verita:bal Veterinr veieri'ne:r
valedisi:ran Vedute ve'du:t3 verbal (l)hornen verjagen, -gt ///:-Verrat fer'ra:t Veto (It.) <veto
Valenz valents Vegetabilien vegeta- gan, -ja:kt verrucht fer^u:xt 54 Vettel fetal
Valet (Abschied) 'bi:lan Verband verjiingen ferfryan Vers fer s 43, 65, 70 Vetter fetar
valst, -1e:t Vegetarianer vegeta- Verbene verfye:<na verjuxen ferfuksan Versalien ver'za:lan Vetturin ,-no (it.)
Valet (f. ,Bube, 'ra:nar verbotenus (It.) Verklrung fer'kle:- Versand fer'zant vetu'ri:n, -no
Knecht) vale: Vegetarier vegeta:riar vefbo.lenus rvy verstil vsrzati:l Vexation vsksatso:n
Valeur (f.) va10:r vegetarisch vegeta:nf verbrmen ferTtre:- verklausulieren versiegen, -gt fer- vexieren vsfksiirm
Valor (Wert) <ua:lor Vegetation vegeta- ferklaozu1i:ran 'zi:gan, -%i:kt Vezier, s. Wesir
Valor, pi. -ren (Wert- tsw:n Verbum, -rb berbum, verknusen fer'knu:zanversiert ver'zi:rt via (It.) bi\a
papier) va1o:r, -wn vegetativ vegetati:f -rp 66 verkoken ferTio.^kan Versifex <verzifeks Viadukt viaukt
valorisieren valori- vegetieren vegeti:ran verchromen ferTtro:- verkorksen ferfcork- Versifikation Viatikum vi'a:tikum
'zi:ran vehement vehe'msnt man san verzifikatsio:n Vibration vibrasio:n
Valse (f.) vais Vehemenz vehe'ments Verdacht ferUaxt verkrpfen fer- versifizieren vsrzifi- vibrieren vi'bri:ran
Valuta va1u:ta Vehikel ve1ii:kal verderben fererbm 'krcepfan si:ran Vice-, s. Vize-
Vamp vemp Veilchen faelan 57, Verdikt verikt Version ver'zio:n 51,69 vice versa (It.) ,vitse
Vampir vampi:r Verlag feSla.-k
65 Verding ferif) (mit) Verlaub feraop
verso berzo 'versa:
Vanadin vana'di:n Veitstanz faetsiants verdutzt ferttuist 54 Vicomte (f.) vilt
Vanadium va'na:divm verlegen fe/le:gan Verstand fer'fant
Vektor 'vektor Verein fer\'aen verlernt ferlernt verstehen fer'fte:an vide (It.) \n:de
vandalisch van'da:lif velar, Velar(laut vereinen fer\'aenm vidi (It.) t:di
Vandalismus vanda- verleumden fer1o0m- versuchen, -cht fsr-
usw.) ve1a:r- vererben fer\ dan 'zu:xan, -x 53 vidieren vi'di:ran
lismus Velin(papier) vel- verfnglich fe vidimieren vidi-
Vanille va'nilja 47 (papi:r) verlieren, verlor, -ren
verte (It.) 'verte
verfemen ferje:m3 Vertebraten verte- 'mi:ran
Vapeurs va*p0:rs Velleitt vele\ite:t verfilzen ferjilts3n Vieh fi: 46
Varia ba:ria veloce (it.) ve^lo:tfe -ran 'bra:tan
verflixt ferflikst Verlies feri:s vertieren (Tier wer- viel fi:l
variabel vari'a:bal Velours (f.) va1u:r rerflucht ferflu:xi VielfraB fi:lfra:s
Variante varihnta Veloziped velotsi'pe:t Verlust fertvst den) ferti:r9n
vergllen fergshn vermaledeit fermale- vertieren (wenden) vielleicht ftfaet 46
Variation variatsio:n Velum ^)e:lum Vergatterung fer- Vielliebchen
Variett variee:t Velvet (e.) toelvat aet verti:ran
Varit (f.) varete: Vermeil ver'mej vertikal verti'ka:l fil'li:pan
Vendetta (it.) ven'deta vergessen fergsssn 85
variieren vari\'i:rsn Vene fana vergeuden fergoodw Vermillon vermi'j Vertiko 'vertiko vielmehr fil'me:r
Varinas va'ri:nas Venerabile (It.) vergiften fergiftan vermittels, -st fer- vertrackt fsrtrakt vier fi:r 46
Variolen vari'o:hn vene'ra:bile vergilben -st vertun fer'tu:n Vierling ji:rliy
15 S i c b s , Deutsche Hochsprache. 18. Aufl.
226
227
vierte fi:rt3 46 virtuell virtul
Vierteil 'fi:rtael 46 t Vogt, pi. Vgte voriber f'roy:b* Waid fa,, oi
virtuos virtu'o:s fo:kt, J0:kta 49, 65 volumins volmm-
vierteilen Ji:rtal3n 46 Virtuose virtu'o:zg 'n0:s vorwrts '/o:rverts, Waffe 'vafa
Viertel firtal 46 Voile (f.) voai 39 Volute vo'lu:ta for 49 Waffel fafal
Virtuositt virtuozi- Vokabel vo'ka:b3
Vierung 'fiwg 'te:t vom fom 49 vorweg fo:rbek Wagen, wagen
vierzehn 'firtse:n 46 virulent viru'lsn Vokal vo'ka:l
Vokalisation vokali- vomieren vo'mi:r n Vorzug fo:rtsu:k fa:gan 81
vierzig, -igste firisi Virulenz viru'lents Vomitiv vomi'ti:f vorztiglich fo:rsy:k- wagen, wog, gewogen
-ists 46, 82 zatsw:n Jrr '' QQ fre/gw, vo:k, ga-
Virus, pi. -r, -ren vokalisieren vokali- von fon 49 I/-Y ) *jvj
Vierziger firtsigar 82 vi:rus, -r, -ryn 'zi:r3ti vor fo:r 49 Votant votant fa:gan
Vietsbohne 'fi:tsbo:n3 Visage vi'za:%3 vorab fo:r\hp 87 votieren vot:irn Wag(e)ner lua:g(3)nar
vif, -v vi:j, vi:va Vokation voka'tsio:n Votiv(tafel usw.)
vis--vis (f.) vKzabi: Vokativ <vokati:f, Vorahnung fo:r\- 79
vigilant vigi'lant Viscount (e.) 'vaekaont a:nuy voti:f- Waggon, pi. -ons
Vigil(ie) vigi:l(0) Visier vi%i:r 47 voran fo'ran 87 Votum i'o:um vofg, -goy,-gs 51
Vignette vi'jiet9 Volant vol Wagnis 'va:kms 79
visieren vi'zi:r3n Volapiik vola'py:k Voranschlag fo:r\ vox humana (It.)
Vigogne (f.) vifeojis Vision m'zio:n Voliere vo'le:r3 vo:ks hu:'ma:na wag(e)recht iia:g3-
vigoroso (it.) vigo- visionar vizo'ne:r Volk folk vorauf, -raus fo'raof, Voyageur (f.) vaja- ret, -krt
'ro:so, -zo Visitation vizita'tsio: vlkisch 'fcelkif -'raos 36, 87 z,0:r Wahl va:l
Vikar vi7ia:r Visite vi'zi:t3 voraussichtlich Voyeur (f.) va'j0:r whlen fre:/<w 41, 90
Vikarat vika'ria:t volkstiimlich Wahlstatt, s. Wal-
visitieren vizi'ti:r3n 'folksty:mli fo'raoszitli vulgar vul'ge:r
Viktualien viktu'a:lwn Vista, (prima v.) voll foi vorbei for'bae 49 Vulgata vulga:ta statt
Villa vila 47, 66 fasta, ,pri:ma v. vordem fo:r'de:m, vulgo vulgo Wahn va:n 37
Villeggiatur (it.) vollauf fol\aof r whnen ^e-.mn
Vistra listra vollaufen usw. Vulkan vul'ka:n
visuell vizu\'el follaofan 86 vordere for dar g vulkanisch vul'ka:mf wahnsinnig fa.mzim
Vindikation vmdi- Visum, pi. -s, -sen Vorderteil fordsrtael vulkanisieren wahr va:r
ka'tslo:n fa:zum, -za, -zsn Vollbiut folblu:t voreinander vulkani'zi:ran whren <ve.">an
vindizieren vmdi- vital vi'ta:l vollbringen hVbrnnm fo:r\ae'nandsr wahrhaft fa:rtiajt
OC
1si:r3n Vitalismus vita'hs- vorerst fo:r\e:rst, W wahthaftig va:rhafti
Vingt-et-un (f., Spiel) vollends 'folents 35,36 t w v: Wahrsager fa:rza:gsr
mus
vete "c. 52 Vitalitt vitali'te: vollenden fol\ Vorfahr fo:rfa:r Waage va:ga wahrscheinlich
Viola (It., Pflanze) Vitamin vita'mi:n folendan 36, 86 Vorhand 'fo:rhan wabbeln babaln va:r'saenh
fa:ola, (it., mus.) Vitrine vi'tr:n3 Volleyball tolibol vorhanden fo:r'han- Wabe va:b3 Whrung ^>s:rur)
vi'o:la Vitriol vitri'o:l 50 vollkommen fsl'ko- dsn 87 Waberlohe ^:ab,>rlo:3 Wald vaet
Viole (Pflanze) vib:la vivace (it.) viva:tfe man,' 88 vorher fo:r'he:r,' wach vax37 Waise kaezg 57
Violation viola"tsw:n vivant, v. sequentes Vollmacht folmaxt vorhin fo:r'hin, ' wachen, wachst Wake <va:k3
violett violet 45 (It.) fa:vant, v. se- vollstrecken fol- Vorkommnis 'uaxan, vaxst 68 Wal va:l 38
Violine vio'li:n3 66 kvente:s 'ftreksn 86 'fo:rkomnis Wacholder va'xold3r Wald vali 66
Violon (f.) vio'l Vivarium (It.) vollziehen folsi:an 86 vorlieb fo^li^ 85 Waldenser valUsnzar
Violoncell, -lio viva:rivtn Volontr volon'ts:r Vormittag fo:rmita: Wachs vaks 68 Walfisch falfif 38
violontfel, -Io vivai fa:vai 39 Volt volt Vormund fo:rmun wachsam tuaxza:m Walhall, -lia <ualhal,
Violoncellist violon- Vivisektion vivi- Volt(a)meter volt(a)- vornehm fo:rne:m wachsen, wuchs vaVhala
tfelis zek'tsio:n 'me:tsr vornehmlich fo:r- fakssn, vu:ks 37,68 Wali fa:li
Violone (it.) vio1o:n3 Vize(wirt usw.) Volte falta ne:mli wachsen vekssn walken valkan
Viper <ui:par /r . . p .
jv.ime , u l/, btt- Voltigeur (f.) volti- Vorrat 'fo:rra:t Wachstum <vakstu:m Walkire val'ky:rs,
viribus unitis (It.) Vizinalbahn ' 50-'? Vorsatzpapier Wacht vaxt (W.) fa:lky:rs
,vi:rbus u:'ni:ti:s vitsi'na:lba:n voltigieren volti' ?,i:- 'fo:rzatspapi:r Wachtel 'uaxtal Wall vai
viril viH:l Vlies, gen. -ss fli:s, ran vorsichtig fo:rziti Wchter 'OEt3r Wallach 'ualax
Virtualitt virtuali- fli:z3s Vorteil 'fortael 49 wackeln vakaln wallen <valan
1e:t Volumen, pi. -ina
Vogel fo:gal vortrefflich fo:rtrefli wacker fyakar wallfahren balfawn
vo'lu:men, -mina Wallfahrer <valfa:r3r
Vortrupp fo:rtrup Wade va:da
15'
228
229
Walm valm warum va:'rum 36, 87 Wehe, wehe ite:9
WalnuB alnus 38 Warze 'vartsa 38 Wehen, wehen be:gn (der, die) Weise Werk verk Widerruf
Walrat \>alra:t was vs 38 wehklagen 've.-kla:- 61 Wermut tve:rmu:t 86
WalroB Cairos 38 Wsche toefa 42 gm weise baeza Werre <vera widerrufen
Walstatt <oa:lftat 38 waschen, wscht, Wehmut tue:mu:t Weisel 'vaezal Werst (WegmaB) fan 86
walten 'valtan wusch 'vafan, vsft, Wehr ve:r weisen, wies, gewie- verst Widersacher
Waize 'valtsa vu:f wehren foMn sen 'vaezan, vi:s, Wert, wert ve:rt
walzen baltsan Wasen i>a:zan Weib, -bes vaep, -bas ga'vi:z9n Werwolf be:rvolf widerspiegeln
wlzen 'vdtsan Wasser <vasar Weibel babal Weisheit 'vaeshaet 61 wes(sen) ves(an) 59 t:darfpi:galn 86
Walzer 'valise wssern 'vesarn weich, -chste vae, weiB vaes Wesen {ie:zan widersprechen <vi:dar-
Wamme 'uama waten 'va.-tan -S3
weissagen 'vaesza^an Wesir (Vezier) ve'zi:r 'fprean 86
Wams, pi. Wmser Waterkant <va:forkant Weichbild 'vaebilt weiBen (uaesan~' 46 Widerspruch fdar-
vams, bemzar Waterproo (e.) Weiche *oae3 Weistum Wespe bespa fprux 86
Wand, pi. Wnde e>3:ia(r)pru:f weichen, weichst, weit vaet West, -ten ves, -tan Widerstand f.-dar-
vant, \ienda Watsche <oa:tf3 38 wich *vae3n, vaest, weiter 49 ftant 86
wandeln 'vandaln watscheln 'va^faln 38 vi 68, 73 Weizen baeisan wetteifern 'uet\aefarn widersteh(e)n faar-
Wand(e)rer <uand(g)- Watt (Untiefe, weichen, weichte welch vel wetten 'vetan 'fte:(a)n 86
rar 79 elektr. Einheit) vai baean, baete Welf velf Wetter 'vetar widerwrtig bi:dar-
Wandlung <vandluy Watte bata Weichselrohr welk vslk 81 Wetterleuchten verti 42
79 wattieren vati:ran welken <velkan \ietarlo0ctan Widerwille bvdarvila
Wange <vai)3 Wauwau vaobao Weichselzop Welle 'vela 90 wett(laufen usw.) widmen 'vitman
(ohne) Wank vuyk weben, wob be.-ban, 'aaeksaltsopf WeUingtonia bet(laof0n) Wiebel <vi:bal
Wankelmut baykal- vo:p Weide baeda 81 vsliy 1o:ma wetzen betsan Wiedehopf tui:dahopf
mu:t Wechsel beksal 33, 68 weiden baedan Wels vels Weymouthskiefer, s. wieder fadar
wanken baykan 64 Weck, -cken vek, -kan Weiderich baedan welschvelf Weimuts- wiederholen vi:dar-
wann van Weckapparat 'uek\- weidgerecht 'vaet- Welt vsli Whisky (e.) 'wiski 'ho:lan, ' ----
Wanne <vana apara:t garei Weltergewicht Whist (e.) wist 86
Wanst vanst beltargavit Wichs viks wiederseh(e)n fadar-
wecken bekan 59, 68, weidlich <uaetli wem ve:m 41 Wichse 'viksa ze:(a)n 8o
Want, pi. -ten vant, 81 Weidmann baetman
-tan weidwund 'uaevunt wen ve:n 41 wichsen 'viksen wiederum fadarum
Wedel <e:dal Wendehals 'vendahals Wicht vift Wiege faga
Wanze \>antsa wedeln <ue:daln Weife <uaef3
Wapiti va'pi:ti Weigelie, -lia vaege:- wenden 'aendan Wichtelmnnchen wiegen, wiegst, wog
weder 've:dar wenig be:m 'vitalmenan fagan, vi:kst, vo:k
Wappen 'vapan Wedgwood (e.) Ua, -lia
war, gewesen va:r, weigern baegarn 79 wenn ven wichtig 'viti wiegen, wiegte fa-
<wsd'ywud gan, fakta
gabe:zan (der) Weih, -he vae(a) wer ve:r 41 Wicke 'vika
Waran vafra:n Weekend (e.) <wi:kend werben, warb, ge- wickeln 'vikaln wiehern faarn
weg vek 43, 81 (die) Weihe *vaea
Wardein varaen weihen 'vaean worben 'uerban, Widder fadar 81 Wiese faza 67
Ware ba:ra Weg ve:k 81 varp, gaborban wider fadar 46 Wiesel fazal
Weiher 'vaear
warm varm Weihnacht, -ten werden, ward, wurde, widerfahren bi:dar- wieso vi:'zo:
warnen 'varnan Wegerich 'ue. geworden fyertdan, fa:ran 86 wiewohl vi:^o:l
'uaenaxt, -an
Warp varp Weihrauch 'uaeraox vart, 'vurda, ga'vor- Widerhaken bi:dar- Wigwam bigvam
Warrant va'rani, (e.) Weggenosse be.-kga- weiland 'uaelan dan 8o ha:kan Wiking fakip
<worant nosj "" weilen <vaelan Werder herdar 43 widerhallen <vi:dar- Wikingerschiff
Warte <varta ivegkommen 'vekko- Weiler baelar werfen, warf, gewor- halan 86 fakiyarfif
warten barten 38, 61, Weimutskiefer fen ^lerfan, varf, ga- widerlegen <vi:dar- WUajet vila'jet
84 Wegweiser <ve:kvaez3r terfan 1e:gan 86 wild vili 46, 62
(wider)wrtig usw. 81 Wein vaen (der, die) Werft verf widerlich bi:darli Wildbret 'viltbret
'(vi:dar)veri Weh v: weinen *vaenm 63 Werg verk Widerpart fadarpart wildfremd 'uiWfremt
Wergeld be:rgelt Widerrist <ui:darrist Wildling
230 231
Wille, -en 'vila, -an Witwer biivar Wunde bunda Yankee doodle (e.) Zaun, pi. Zune zensieren tsen'zi:ran
willfahren vil'fa:ran Witz vits 68 Wunder fundar 'jeyki 'du:dl 76 tsaon, tso0na Zensor ssnzjr
Willkomm bilkom wo vo: 48 wundern <vundarn Yard (e.) ja:rd zunen tso0nan Zensur tsen'zu:r
willkommen vil- wo(bei usw.) vo:('bae) Wunsch iunf Yen (jap.), s. Jen zausen tsaozan Zensus 'tsenzus
"koman 87 Woche ioxa 49 Wiinschelrute Ypsilon (gr. Buchst.) Zebra 'tse: bra Zentaur tsenaor, vgl.
wimmeln 'vimaln Wchnerin 'vcenann 'rpsilon 57 Zebu se:bu Kentaur
wimmern famarn Wodka 'votka wiinschen 'urnfan Ysop 'i:zop 46, 50 Zeche 'tsea Zentenarfeier
Wimpel limpai wofern vo:fern Wirde farda Ytterbium yterbium zechen sean tsente'na:rfaear
Wimper limpar Woge bo.-ga Wurf vurf Yttrium 'rtrium Zechine ise'i:na Zentesimal (waage
Wind vmt wo(lerusw.) vo:('he:r)
Wiirfel <VYrfal Yucca 'juka Zechstein tseftaen usw.) isentezi'ma:l-
Winde 'vinda wohl vo:l wurfeln farfaln Zecke 'tsska Zentifolie tsenti'fo:lia
Windel <vmdal wohlan vo:1an 36 wirgen fargan Zenti (meter usw.)
winden, wand wohlauf vo:l\ Z, s. auch unter C Zeder 'ise:dar
Wiirgengel fark\er zedieren tse'di:ran tsenti'me:tar
'uinan, vant vo:'laof Wurm vurm z (dt.) isst Zeh, -he tse:(a) Zentner sentnar
Windhund <vmthunt Wohlfahrt <vo.-lfa.-rtWurst vurst Zacke tsaka (fiinf)zehig usw. zentral tssnlra:!
windig bindi wohlfeil 'vo.-lfael wursteln 'vtrrstaln zackig, -ige tsaki, -se:i Zentralisation
Windsbraut 'uints- wohlig <vo:li Wurt, -te vvrt, -ta -iga 82 zehn tse:n tsentraliza tsio:n
braot wohllblich Wurz vurts Zadruga (sbkr.) Zehnt(e) tse:nt(a) zentralisieren
Wingert <viyart li Wurzel burisal 'za:druga Zehntel se:ntal tsentrali'zi:ran
Wink viyk wohnen wiirzen irrsan zag tsa:k zehnteri 'tse:ntan Zentrifugal (kraf t
Winkel Woilach <voilax Wust vu:s 54 zagen sa:gan zehren tse:ran usw.) tsentrifu'ga:l-
winken Woiwode votoo:a wist, Wuste vy:st, zh tse: Zeichen 'tsaean Zentrifuge tssntri-
winseln 'vinzaln 67 wlben bcelban -sta 33. 56 Zahl tsa:l 33 zeichnen tsaenan fu:ga
Winter bmiar Wolf, pi. Wlfe volf, Wiistling <vy:stlir) zahm tsa:m zeideln Isaedaln Zentrum tsentrum 69
Winzer 'uintsar 'volfa 52 Wut vu:t Zahn tsa:n Zeidler tsaedlar Zenturie issntu:ri5
winzig <vintsi Wolfram 'tiolfram Zhre se:ra zeigen tsaegan Zenturio senlu:tio
Wipfel <vipfal Wolke tolka Zain (Zein) tsaen zeihen, zieh 'tsaean, Zephyr, -phir se:fvr,
Wippe bipa Wolle Ma x iks Zander tsandar isi: -fir
wir vi:r 46 wollen fyolan 48 Xanthophyll ksanto- Zange tsaj)a Zeile tsaela Zepter tseptar, vgl.
Wirbel faral Wollust 'voUust frl Zank tsayk Zeisig tsaezi Szepter
wirken 'virkan 81 womglich vo:'m0:kli X-(beine usw.) 'iks- zanken saykan Zeit tsaet 8o Zer, -rium tse:r, -rium
wirklich 'virkli Wonne fona (baena) Zapfen, za- tsapfan zeitebens isaefle:bans Zerealien tsere'a:lian
wirr vir wor(an, -auf usw.) Xenion, pi. -nien zappeln tsupaln zelebrieren tsele'bri:- zerebral tsere'bra:l
Wirsing vo:'r(an, -aof) 'ksenion, -nan Zar, Car, Czar tsa:r ran Zeremonie, pi. -nien
Wirt virt worfeln iorfaln Xenon Tisenon Zarewitsch tsa'revitf Zelle tsela tseremo'ni:, -'mo:ma,
Wirtel torrtal Wort vort 33 Xeroform kseroform Zarewna sa'revna zellular iselu'la:r -mo'ni:an, -'mo:nan
Wirtschaf t 'uirtfa wrtlich 'ucerth Xi (gr. Buchst.) ksi: Zarge tsarga Zelluloid tselulo\'i:t, zernieren tser'ni:ran
Wisch vif Wrack vrak Xylographie ksylo- zart tsa:rt 38 -uloot Zero 'ze:ro 69
wischen fafgn wringen, wrang graji: zrtlich tss:rtli 43 Zellulose fselu'lo:za zerren tssran
Wisent bi:zent fynyan, vray Xylograph ksylo'gra:f Zsium tse:zium Zelot tse1o:t zerreiBen tssr'raesan
Wismut <oismu:t Wruke 'vruka Xylophon ksylofo:n Zauber tsaobar zelotisch tse'lo:tif 85 ~
wissen, wuBte Wucher fywxar 54 Zauberer, fm. -berin Zelt tselt Zertamen tserta:msn
bisan, fausta 33 67 Wuchs vu:ks 54 Y, s. auch J 'tsaobarar, -barin Zelter 'tseltar Zertifikat tsertifi'ka:t
Witfrau 'vitfrao Wucht vuxt Zaud(e)rer tsaod(a)- Zement tse'meni Zervelatwurst
Witib <oittp wuchtig buxti y (dt.) 'rpsilon rar zementieren tsemen- tserva1a:tvurst
wittern bifarn wiihlen *uy:lan Yacht, s. Jacht zaudern tsaodarn ti:ran Zession tse'sw:n
Witterung 'vitarud Wulst <vulst Yams(wurzel usw.) Zaum tsaom Zemstvo (r.) 'zemsivo Zeta (gr. Buchst.)
Witwe fatva wund vuni 'jams- zumen tso0man Zenit, -ith tse'ni:t tse:ta
233
Zeter tse:tsr Zinko(graphie usw.) Zloty (p.) 'zotr zum SMOT 54 Zwerchfell sverfel Zwitter svitar
zetern se:frn tsirjkogmfi: Zobel tso:bal zumal tsu'ma:l Zwerg tsverk zwo isvo:
Zettel tsetal Zinn tsm Zodiakallicht znden tsrndsn Zwetsche 'tsvetfa zwlf tsvcelf
zeuch, s. ziehen Zinne t-sma tso:di\a'ka:llit Zunder tsundar Zwickel tsvikal Zwlfte svoelfia
Zeug tso0k Zinnie smia Zunft tsunft zwicken tsvikan Zyan tsy'a:n
Zeugma so0gma Zinnober tsi'no:bgr Zodiakus tso'di:akus Zunge tsuya Zwicker tsvikar Zyane tsyb:na 56
Zeugnis tsookms Zins, pi. -nsen isins, Zofe so:fa zupfen supfan Zwieback, pi. -bcke Zyan(kalium usw.)
Zibebe fsi'be:ba -nzan Zgerer 'ts0:garar zur tsu:r, tsur 54 tsvi:bak, -beka tsyan ('ka:lium)
Zibet st:bet Zionismus tsio'msmus zgern ts0:garn ziirnen tsrrnan Zwiebel svi:bal Zyklamen tsy'kla:-
Ziborium tsi'bo:rium Zipfel sipfal Zgling 'ts0:kliy zusammen (hngen, Zwielicht tsvi:lit men
Zichorie tsi'o:ri3 Zipperlein tsiparlaen ZUbat ts0ti'ba:t 52 -lppern usw.) tsu- Zwiesel tsvi:zal Zyklon tsy'klo:n
Zicke tsika Zirbel(kiefer usw.) Zoll sol 'zam3n(he.j)3n, -le- Zwietracht tsvi:traxt Zyklop isy'klo:p, vgl.
Zickzack tsiktsak tsirbal- Zone so:na parn) 87 Zwillich, Zwilch Kyklop
Zider t.si:dar zirka tsirka Zoologie tso:\ologi: zusammenrotten svili, -l Zyklus 'tsy:klus 69
Ziege tsi:gg Zirkel tsirksl 47 zoologisch tso:\o1o:- tsu'zamanrotan 87 Zwilling 'tsviliy Zylinder tsylmdar,
Ziegel si:gal Zirkon -nium gif zuvor tsufo:r Zwinge 'svirja tsi'lindar 56
Ziegler tsi:glar tsir'ko:n, -nium Zoophyt tso:\o'fy:t zuwider tsufdar zwingen, zwang, ge- Zymase tsy'ma:za
ziehen, ziehst, zeuch Zirkular tsirkula:? Zootomie tso:\oto'mi: Zwang tsvay zwungen 'tsviyan, zymotisch tsymo:tif
zog tsi:3n, tsi:st, Zopf tsopf zwanzig tsvantsi tsvay, gasvuflgn Zyniker tsy:nikar
zirkulieren tsirkuli:- Zores 'tso:ras
tsoo, tso:k 46 ran zwar tsva:r Zwinger svirtar zynisch tsy:mf
Ziehung si:uy Zorn tsorn Zweck tsvsk zwinkern tsviykarn Zypergras tsy:par-
Ziel tsi:l 8o Zirkumflex tsirkum- Zote tso:tg gra:s
fleks Zwe.cke tsvek) zwirbeln tsvirbaln
zielen tsi:hn zotig tso:ti zween tsve:n Zwirn tsvirn Zypresse tsypresa 56
ziemen 1si:msn Zirkus tsirkus Zotte, -el sota, -ai Zyste SYsta
Zirpe sirpa zwei tsvae 66, 67 zwischen 'tsvifan
Ziemer tsi:mar zotteln sotaln Zweig tsvaek Zwist tsvist Zytisus tsy:tizus
ziemlich tsi:mli zirpen sirpan ;ottig soti zwitschern svitfarn Zytologie isyfolo'gi:
Zirrhose isi'ro:zg zwerch tsverc
Zier tsi:r Ztus s0:tn<t
Zierat tsi:m:t 38 Zirrus(wolke) tsirus- zu tsu:
Zieselmaus tsi:z3- zirzensisch fsirsenzif Zuave tsu'a:va
maos zischen sifan Zuber tsu:bsr
Ziffer tsifar ziselieren tsize1i:ran Zucht tsuxt
Zigarette tsiga'reta Zisterne tsisterna zichten tsYtan
Zigarillo tsiga'nljo, Zisterzienser tsister- zuchtig tsrti
-Io tslenzsr zchtigen tsYtiggn
Zigarre fsigarg Zitadelle tsitaSsla zucken tsukan
Zigeuner sigo0ngr Zitat tsitot Zuckr sukar
Zikade isi7ia:dg Zither siiar Zuflucht su:fluxt
Zille tsilg zitieren tsiti:ran ;ufrieden tsufri:dan
Zimbel tsimbal itrone tsitro:na 46, 'ufuhr su:fu:r
Zimelie tsi'me:lg . 47. 69 rMg tsu:k 33, 78
Zimmer tsimar littern sitarn ;ugnglich tsu:gey-
zimperlich tsimparli Xtwer li
Zimmet, -mt tsim(g)f itze sisa iiigel sy:gal
Zinder tsmdar vil, Zi- tsibi.-l 47 ;ugig, -ige
Zinerarie tsine'ra:rig ivilisieren tsivili'zi:- tsu:gi, -giga, 82
Zingulum siygulum ran
vilist isivilisi ^ugkraft tsu:kkraft
Zink tsiyk ukunft tsu:kunft
Zinke tsiyk? ivilliste tsi'vi:llistg ;ullen sulan

Das könnte Ihnen auch gefallen